ÅRSBERÄTTELSE 2010
LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN 2010
INNEHÅLL
Lärarutbildningsnämnden (LUN) Göteborgs universitet Box 100
Ordförandens inledning.....................................................................................................2 Vicedekanus och utbildningschefens sidor.....................................................................3 Beredningsarbete för nya lärarutbildningar......................................................................................... 3 Verksamhetsförlagd utbildning, VFU................................................................................................. 4 Studentsupport.................................................................................................................................. 4 Röstprojektet...................................................................................................................................... 4 Internationalisering............................................................................................................................ 4 Samverkan.......................................................................................................................................... 6 Grundutbildning.................................................................................................................7 Examination och examinationsmål..................................................................................................... 7 Rekryteringsfrågor, efterfrågan och social snedfördelning................................................................... 8 Flexibelt lärande (distansutbildning)................................................................................................... 8 Påbyggnadsutbildningar..................................................................................................................... 8 Kompletterande utbildning för lärare med utländsk examen (ULV)................................................... 9 Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen (VAL).................................................................. 9 Fördelning av den tilldelningsgrundande utbildningen mellan olika nämnder.................................... 9 Samarbetsprojekt – internt vid Göteborgs universitet, regionalt och internationellt............................ 9 Resultat från avräkningen för år 2010................................................................................................. 10 Forskarutbildning..............................................................................................................11 CUL:s Vetenskapliga råd.................................................................................................................... 11 Temaområden.................................................................................................................................... 11 Temanas aktiviteter under året............................................................................................................ 12 CUL:s kursutbud............................................................................................................................... 12 CUL-konferens.................................................................................................................................. 13 Disputationer..................................................................................................................................... 13 CUL och vetenskapliga perspektiv i lärarutbildningen........................................................................ 13 Benchmarkingprojekt......................................................................................................................... 13 Göta studentkår.................................................................................................................14 Ett säkrat studentinflytande................................................................................................................ 14 Kvalitet i nya lärarutbildningen.......................................................................................................... 14 Regionalt utvecklingscentrum .........................................................................................15 Information........................................................................................................................................ 15 Ekonomi............................................................................................................................................ 15 Verksamhet........................................................................................................................................ 15 Mötesplatser för naturvetenskap, teknik och matematik..................................................................... 16 Forskning – möten mellan forskare och praktiker............................................................................... 17 Forskningscirklar................................................................................................................................ 17 Examensarbete i Lärarprogrammet..................................................................................................... 17 Nätverk.............................................................................................................................................. 17 Lärarfortbildningen Lärarlyftet och Förskolelyftet.............................................................................. 18 IKT i lärarutbildningen...................................................................................................................... 19 PIMLab – Praktiskt IT- och Mediearbete........................................................................................... 19 Ekonomi.............................................................................................................................20 Årets intäkter och kostnader............................................................................................................... 20 Årets resultat...................................................................................................................................... 20 Balanserat kapital............................................................................................................................... 21 Personalekonomisk uppföljning.......................................................................................................... 21 Ekonomisk uppföljning...................................................................................................................... 22
405 30 Göteborg
[email protected] www.lun.gu.se Foto omslag och inlaga: Johan Wingborg. Alla kansliporträtt Göran Olofsson. Layout: Heléne Norling, LUN:s kansli Tryck: Billes Tryckeri AB Februari 2011
Göteborgs universitet är miljöcertifierat enligt både Europeiska och internationella standards.
ORDFÖRANDENS INLEDNING Skola och lärarutbildning befinner sig ständigt i rörelse, men sällan har väl förändringstakten varit så hög som under 2010. För Lärarutbildningsnämnden vid Göteborgs universitet har det bland annat inneburit en förändrad organisation under nytt namn. Samtidigt har de intensiva förberedelserna för de nya lärarprogram som startar hösten 2011 fortsatt med oförminskad styrka. Kenneth Nyberg
Även i omvärlden har mycket hänt som får återverkningar på lärarutbildningen. Inom grundskolan och gymnasieskolan har till exempel mycket kraft under året ägnats åt de omfattande reformer, nya läroplaner etc. som kommer att sjösättas under 2011. Nyligen tagna beslut om obligatorisk lärarlegitimation gör att en massiv satsning på lärarfortbildning, Lärarlyftet II, beräknas dra igång inom kort. Till detta kan läggas att Göteborgs Stad, en viktig samarbetspartner för Göteborgs universitet på lärarutbildningsområdet, står mitt uppe i en stor omorganisation av stadsdelsförvaltningen i vilken skolorna ingår. Organisationsfrågor har också på flera sätt stått på agendan inom Göteborgs universitet under 2010. Ett påtagligt exempel är styrelsens beslut, efter utredningar och beredning i flera steg, att Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) den 1 juli skulle ersättas av Lärarutbildningsnämnden (LUN). Den nya nämnden har inte fakultetsstatus och dess uppdrag och sammansättning har delvis förändrats, men LUN fortsätter vara ett organ direkt under styrelsen med det övergripande ansvaret för beställning, samordning och kvalitetssäkring av ”de yrkesutbildningar som leder till lärarexamen”. En huvuduppgift är att fördela medel och uppdrag inom nämndens ansvarsområde, bl.a. genom att utse kursansvariga institutioner. Styrelsen beslöt också att vissa frågor skulle utredas vidare av rektor, t.ex. VFU-organisation och ansvaret för master- och forskarutbildning samt det regionala utvecklingscentrum (RUC) som idag är en del av LUN:s organisation. Det som stått högst på både den gamla och nya nämndens agenda under året har varit arbetet med
2
Göteborgs universitets ansökan om examenstillstånd för de nya lärarexamina som införs hösten 2011. Tillståndsprövningen innebar att såväl allmänna ansökningstexter som preliminära utbildningsplaner och kursplaner skulle sammanställas på mycket kort tid och under pressade förhållanden. Arbetet engagerade som mest drygt 160 personer och det samordnades av en beredningsgrupp under ledning av UFL:s dekan, först Bengt Olsson och från den 1 mars Elisabeth Hesslefors som fram till dess varit prodekan. Processen kulminerade med inlämningen av ansökan i slutet av juni, men den definitiva slutpunkten sattes först med en serie intervjuer på HSV i Stockholm under en heldag i mitten av september. I slutet av 2010 och början av 2011 bar allt slit med examenstillstånden riklig frukt i form av nästintill full pott för Göteborgs universitet:s ansökan, och för det ska alla som medverkade ha ett mycket stort och varmt tack. HSV:s prövning blev oväntat hård med många avslag även för stora och väl etablerade lärosäten, men Göteborgs universitet fick tillstånd att utfärda examina inom alla de fyra nya program (med sju inriktningar) som startar första gången hösten 2011. I skrivande stund har de sista beskeden just kommit och nämnden har fattat de första större besluten om fördelningen av ansvar och uppdrag i de nya programmen. Med det har ramarna lagts fast och arbetet med att omsätta planerna i verksamhet kan börja. Målet är högt ställt men inte orealistiskt: att idag och i framtiden erbjuda Sveriges bästa och mest kompletta lärarutbildning. Kenneth Nyberg Ordförande
VICEDEKANUS OCH UTBILDNINGSCHEFENS SIDOR Lärarutbildningsnämnden, som är en arbetande nämnd, har hanterat många viktiga frågor under året. Ett urval bland dessa är: beredningsarbete för nya lärarutbildningar, verksamhetsförlagd utbildning och internationalisering.
Beredningsarbete för nya lärarutbildningar Med utgångspunkt i betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) och propositionen Bäst i klassen – en ny lärarutbildning (2009/10:89) har LUN under 2010 varit ansvarig för planering och genomförande av Göteborgs universitets tillståndsansökningar för nya lärarutbildningar. Den beredningsgrupp som ledde arbetet initierade en process i vilken ca 160 av universitetets lärarutbildare från 27 institutioner deltog samt studentrepresentanter och ett antal personer från skolverksamheten. Mångdisciplinära arbetsgrupper fick i uppdrag att ta fram underlag till utbildningsplaner och preliminära kursplaner. Ett gemensamt internat med drygt 40 deltagare genomfördes i slutskedet av processen för att kvalitetssäkra tillståndsansökan med utgångspunkt i respektive examensordning. För det slutliga framskrivandet av tillståndsansökan svarade en särskild arbetsgrupp. Ansökan inlämnades till HSV i juni
och kompletterades i september med underlag avseende bemanningssituationen kopplad till respektive examen. I september representerade 40 personer Göteborgs universitet i utfrågningar av HSV i Stockholm. Delegationen leddes av prorektor Lennart Weibull. För ämneslärarexamen erhöll Göteborgs universitet rätt att utfärda examen i 23 ämnen. Ansökan att utfärda examen i det för Göteborgs universitet nya ämnet dans avslogs emellertid. Göteborgs universitet avser att inkomma med en förnyad ansökan avseende dans till HSV i mars 2011.
Maj-Lis Sjöbeck Vicedekan Maj-Lis Sjöbeck har ett övergripande ansvar för lärarutbildningen och arbetar både inom universitetet och utåt mot det omgivande samhället. Hon arbetar huvudsakligen med frågor avseende verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och andra frågor avseende externa kontakter samt utbildningsplanering av grundutbildningen och är huvudföredragande i nämnden. Vicedekanen ingår dessutom i flera nätverk/ referensgrupper/ styrgrupper för samverkansfrågor.
Det sammantagna utfallet avseende examenstillstånd innebär att Göteborgs universitet fick samtliga examina och flest ämnen i landet och blir därmed Sveriges största lärarutbildningsanordnare. HSV:s beslutsunderlag visar att både lärarresurs, utbildningsmiljö, styrdokument, undervisning, kurslitteratur, examination och säkring av examensmålen bedöms hålla en hög klass.
Enligt beslut från HSV erhöll Göteborgs universitet rätt att utfärda samtliga examina enligt nedan: Förskollärarprogrammet Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 Ämneslärareprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
Anna Brodin Utbildningschefen Anna Brodin tillträdde posten den 1 juli 2010 och efterträder vicedekanen 1 januari 2011. Förutom överföringsarbete har hon haft beredningsarbetet för de nya lärarutbildningarna som sitt huvudsakliga ansvarsområde.
Yrkeslärarprogrammet
3
Processen med framtagandet av tillstånd är att betrakta som en stor framgång för universitetet och har lagt en mycket god grund för det kommande arbetet med den fortsatta implementeringen av de nya utbildningarna. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU I juni 2010 fastställde UFL nya riktlinjer för VFU. UFL:s arbetsgrupp för VFU (den s.k. VFU-styrgruppen) avslutade därmed sitt utvecklingsarbete. Dokumentet utgör underlag för LUN:s målstyrning av VFU. Det fastställer grunderna för VFU:ns struktur och organisation, dess funktion i utbildningen och för studentens kunskapsuppbyggnad, samt för bedömning och examination av VFU. Det innehåller härigenom också kriterier för kvalitet på VFU och är en del av LUN:s systematiska kvalitetsarbete. I rektors beslut om att inrätta LUN fastslogs att VFU-verksamheten och samarbetet med kommuner skall utredas. Utredningen inleddes under hösten och leds av Olle Holmberg, tidigare rektor för lärarutbildningen vid Malmö högskola. Till utredningen är en referensgrupp knuten med representanter för Göteborgs universitet, skolverksamheten och studenterna. Uppdraget skall slutredovisas i mars 2011. Studentsupport Under 2010 har LUN fortsatt avsatt medel till studentsupport, 2,0 miljoner kronor. Under året har det funnits support vid Pedagogen och Artisten. Lärare har stöttat studenterna med språkstöd, röst- och talträning samt stresshantering. Röstprojektet Bakgrunden till projektet är lärares brist på röstutbildning. Lärare är överrepresenterade bland patienter med röststörning. Det övergripande syftet med projektet är att minska röstproblem
4
bland lärare genom att utveckla röstutbildningen inom lärarutbildningen. Röstscreening genomförs med nyantagna studenter. Studenter med röstsymptom enligt screeningens resultat randomiseras därefter till röstutbildning eller kontrollgrupp. Studenterna som går röstutbildningen får en enskild konsultation, röstinspelning och grundläggande röstutbildning i grupp under första läsåret. Därefter följs ”röststudenterna” upp under sin tid på Lärarprogrammet och får bl.a. feedback på egna framträdanden och röst- och talanvändning under VFU. Två studier för vetenskaplig publicering har gjorts i projektet under 2010. Resultaten visar att 17 procent bland 1250 nyantagna lärarstudenter hade röstsymptom enligt screening. Även studenters attityder till och medvetenhet om den egna rösten och andras röstanvändning samt hur studenter ser på rösten i ett kroppsligt perspektiv och dess roll i ett didaktiskt och lärarprofessionellt perspektiv analyseras. Vidare har projektet initierat bildandet av ett nordiskt nätverk, NOVOC (Nordic group for Occupational VOice Care) bestående av forskare och praktiker för främjandet av professionell röstutbildning av bl.a. blivande lärare. NOVOC hade sitt första möte i juni 2010 på Utbildningsvetenskapliga fakulteten (UFN), Göteborgs universitet. Internationalisering Lärarutbildningsnämndens övergripande roll är att informera, samordna, stödja och stimulera internationaliseringsarbetet på institutioner som deltar i lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Varje år avsätts i LUN:s budget utvecklingsmedel för att stödja institutionernas internationaliseringsarbete. Utvecklingsmedel Under 2010 gjordes två utlysningar av utvecklingsmedel. Totalt tilldelades 31 projekt utvecklingsmedel. De flesta
projekten avser pågående insatser där en fortsatt kursutveckling har gett lärarstudenter möjlighet att delta i fältresor och göra VFU utomlands. Studenter som läser svenska som andraspråk har nu t.ex. möjlighet att tillbringa två veckor utomlands i flera europeiska länder. En särskild satsning har gjorts inom temat internationalisering i kurserna LAU270/275 då studenter kan samla empiri till sina projektarbeten i Sydafrika där handledare har samarbetat kring upplägget med Nelson Mandela University i Port Elizabeth. Lärarutbildare har också fått stöd för att göra resor till Danmark, England, Frankrike, Holland, Norge, Polen, Schweiz, Spanien, Tyskland, Kenya, Sydafrika, Indien, Japan och Australien. Student- och lärarmobilitet Studenter kan söka stipendier ur Adlerbertska stiftelserna för extra kostnader i samband med utlandsförlagd utbildning. Antalet lärarstudenter som deltog i kortare fält- och studieresor utomlands anordnade av institutioner som del av kurs är ungefär detsamma som 2009. Via tilldelade medel ur Adlerbertska stiftelserna åkte ca 330 studenter utomlands 2010. Av dessa deltog drygt 200 i fält- och studieresor som anordnades av institutioner medan ca 100 studenter genomförde utlandsresor på eget initiativ. Enskilda studenter har också
fått möjlighet att besöka andra länder för att samla empiri till projektarbeten/examensarbeten eller göra VFU utomlands. LUN är medlem i European Teacher Education Network (ETEN), ett nätverk som består av ett fyrtiotal universitet och högskolor i Europa och USA. Inom detta nätverk har ett flertal aktiviteter ägt rum under året. Representanter för LUN deltog både i den årliga ETEN-konferensen som hölls i Finland i april och i ETEN-konventet i Indianapolis, USA i september. Sex studenter från Texas Christian University i USA tillbringade under våren fyra veckor i Göteborg för att göra praktik på International School of the Gothenburg Region (ISGR), som LUN har ett nära samarbete med. Dessutom besökte tolv studenter och en lärarutbildare från Georgia State University i Atlanta, USA, Göteborg en vecka i mars och deltog i föreläsningar, seminarier och gjorde skolbesök i Angered och på Styrsö och Donsö. International Student Office International Student Office vid Pedagogen (ISOP) är ett samarbete mellan LUN och UFN och fungerar som mötesplats för lärarstudenter. På ISOP kan studenter träffa studievägledare och få information om stipendier och möjligheter att studera en termin vid utländska universitet samt göra VFU eller skriva
Internationaliseringsmöjligheter inom Lärarprogrammet:
• Studier utomlands • Projekt- och examensarbeten
• VFU utomlands • Praktisera som Comeniusassistent
5
projekt- och examensarbeten utomlands. Alla studenter informeras numera i den första delkursen på lärarprogrammet om vilka mobilitetsfönster som finns under utbildningen. International Day En gång varje termin anordnar LUN en International Day för alla lärarstudenter och personal. Denna dag ges information om stipendier, utbytesprogram och riktlinjer för VFU utomlands. Studenter som deltagit i internationaliseringsaktiviteter medverkar och får möjlighet att rapportera om sina erfarenheter. I november hölls International Day under Göteborgs universitets Global Week och då presenterade lärare och forskare som fått utvecklingsmedel från LUN internationaliseringsinsatser i olika kurser. Peer help Projektet ”Peer help” är ett internationellt samarbetsprojekt som involverar universitetspersonal och studenter vid Göteborgs universitet och Nelson Mandela Metropolitan University i Sydafrika. Projektet syftar till att utveckla studentstödjande verksamhet där både personal och studenter får kompetensutveckling och en särskild utbildning för att kunna stödja och hjälpa andra studenter. Ett antal lärarstudenter deltog i den årligen återkommande Grundkursen i ”Peer help”. I juni stod Göteborgs universitet värd för ”The Third Annual International Symposium on Peer Programmes”. Bland de 24 deltagare från nio länder medverkade en studievägledare från LUN och en ”peer helper” från lärarprogrammet.
6
Samverkan Vicedekanen och utbildningschefen ingår i olika nätverk/referensgrupper. Interna grupper inom Göteborgs universitet: • Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) • Samverkansberedningen • Kvalitetsrådet • Likabehandlingskommittén Externa grupper: • Lärarutbildnings- konventet, nationellt • Styrgrupp för VFU i samarbete med Göteborgs Stad • Nationellt VFU-nätverk • Samordningsgruppen Göteborgs universitet - Högskolan Väst • Nätverk som arbetar med kreativa läroprocesser inom skolans verksamhet, Akvarellmuseet
GRUNDUTBILDNING Det övergripande målet för lärarutbildningen är att studenterna skall lägga grunden till en yrkeskompetens. Denna kompetens är komplex och byggs upp av olika kunskaper. Det gäller bland annat goda kunskaper i och om ett ämne eller ämnesområde, insikter om både lärandet och lärandets villkor och om barn och ungdomars olika möjligheter, problemlösningsförmåga och vilja att ständigt lära nytt.
Totalt motsvarade utfallet av LUN:s ordinarie utbildningsuppdrag 3 972 helårsstudenter (hst) under året, vilket är 2 procent högre än det uppdrag om 3 898 hst som LUN erhållit inom Göteborgs universitet. Utbildningen som Lärarutbildningsnämnden ansvarar för genomförs av ett antal medverkande institutioner vid universitetet. År 2010 medverkade 33 institutioner vid åtta fakulteter i lärarutbildningen.
Under 2010 började 1 124 nya studenter på Lärarprogrammet. Av dessa var 75 procent kvinnor. Studier inom allmänt utbildningsområde för blivande lärare för studenter med tidigare ämnesteoretiska studier vilka önskar komplettera dessa för att uppnå en lärarexamen påbörjades av 89 studenter varav 56 procent var kvinnor. Inom inriktningen Yrke, skola och arbetsliv var andelen kvinnor 35 procent av totalt 23 nya studenter.
Mats d Hermansson Utbildningsledare Mats d Hermansson arbetar med grundutbildningsfrågor inom LUN:s kansli. Under 2010 var han också ansvarig för den administrativa samordningen av Göteborgs universitets ansökan om examenstillstånd för de nya lärarutbildningarna.
Examination och examinationsmål Antalet lärarexamina som togs ut vid Göteborgs universitet under 2010 Examen:
Antal:
Lärarexamina förskola/förskoleklass/fritidshem
3
Lärarexamina förskola/förskoleklass/fritidshem/grundskola år 1–2
210
Lärarexamina grundskola tidigare år
140
Lärarexamina grundskola senare år
84
Lärarexamina grundskolans senare år/gymnasieskolan
296
Lärarexamina gymnasieskolan
47
Lärarexamina hela grundskolan
5
Summa:
785
I regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende universitet och högskolor anges målen för vissa lärarexamina för perioden 2009–2012. Nedanstående tabell ger en jämförelse mellan dessa mål och utfallet 2009–2010 för Göteborgs universitet. I enlighet med budgetpropositionen för 2011 utgår de detaljreglerade examinationsmålen för lärarexamina från och med 2011. Lärarexamina vid Göteborgs universitet – examinationsmål 2009–2012 och utfall 2009–2010 Examen
Utfall
Mål 2009-2012
Utfall (%)
Norm (%)
2009–2010 Lärarexamen mot tidigare år
747
1 800
42 %
50 %
varav mot förskolan
470
1 300
36 %
50 %
Lärarexamen mot senare år
904
1 660
54 %
50 %
7
Den kraftiga höjningen av målen för Lärarexamen mot tidigare år har medfört att LUN inte når upp till normen för periodens första två år. När det gäller Lärarexamen mot senare år överstiger utfallet normen något. Både LUN och de medverkande institutionerna lägger stor vikt vid en väl fungerande studievägledning och ett väl fungerande samarbete mellan lärarutbildningens olika delar. Ett led i detta arbete är regelbundna träffar mellan LUN:s ledning och företrädare för medverkande institutioner liksom samarbete mellan LUN:s studievägledare och studievägledarna vid respektive institution. En genomgående målsättning är en lärarutbildning som är universitetets gemensamma angelägenhet. LUN:s hemsida spelar också en viktig roll för att orientera studenter, såväl aktiva som tilltänkta, liksom lärare och andra intresserade om hur lärarutbildningen är uppbyggd och fungerar. www.lun.gu.se Rekryteringsfrågor, efterfrågan och social snedfördelning Söktrycket till lärarutbildningen under året har varit högt. För att främja rekryteringen och motverka social snedfördelning bedriver Lärarutbildningsnämnden bland annat ett samarbete med Mölndals kommun i form av collegeutbildning för studenter från studieovana miljöer.
Vidare har under året ett utbud inom ULV-projektet (antagning vt och ht 2010) samt VAL-projektet (antagning ht 2010) erbjudits (mer om projekten nedan). LUN har också deltagit i kontaktdagar och utställningar för blivande studenter liksom vid utbildningsmässor. Flexibelt lärande (distansutbildning) Distansutbildning förekommer inom de särskilda lärarutbildningsprojekten ULV och VAL. Påbyggnadsutbildningar Inom lärarutbildningen finns två mastersprogram (omfattning i hst för 2010 inom parentes): Mastersprogram i utbildningsledarskap (62 hst) och Mastersprogram i utbildningsvetenskap med inriktning mot barn och ungdom (2 hst). Till dessa kommer ytterligare två påbyggnadsutbildningar, Specialpedagogiska programmet vilket 2010 omfattade 107 hst samt Speciallärarprogrammet med omfattningen 57 hst.Dessa påbyggnadsutbildningar ges inom Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
Inom lärarutbildningen finns två mastersprogram: Mastersprogram i utbildningsledarskap och Mastersprogram i utbildningsvetenskap med inriktning mot barn och ungdom. Det finns också två påbyggnadsutbildningar: Specialpedagogiska programmet och Speciallärarprogrammet.
8
Kompletterande utbildning för lärare med utländsk examen (ULV) Till detta projekt antas personer som har en lärarexamen från sitt hemland men som behöver vissa kompletterande studier för att nå en svensk lärarexamen. Projektet samordnas av Stockholms universitet och består numera av två delprojekt.
svarande: Humanistiska, Konstnärliga, Naturvetenskapliga, Samhällsvetenskapliga och Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden samt Handelshögskolan, IT-fakulteten och Sahlgrenska Akademien. Diagrammen visar fördelningen mellan dessa nämnder (och VFU-verksamheten inom LUN) av den tilldelningsgrundande undervisningen under 2010.
Omfattningen inom ULV-projekten under 2010 uppgick till totalt 43 hst. Det ursprungliga delprojektet (ULV I) pågår till och med 2011. Göteborgs universitet har inom ULV I startat sex antagningsomgångar. Omfattningen 2010 var 37 hst. Hösten 2010 startade ett nytt delprojekt, ULV II. Inom detta delprojekt har Göteborgs universitet medverkat med 6 hst.
De olika nämndernas relativa andelar påverkas av om måttet är antal helårsstudenter eller värdet i kronor av den genomförda utbildningen. Utbildningsvetenskapliga fakulteten är störst och svarar för ca 50 procent av insatserna, oavsett måttenhet. Därefter kommer Humanistiska fakulteten (mätt i hst) respektive Konstnärliga fakulteten (mätt i kr). Orsaken till att ordningsföljden ändras är att prislappen för konstnärlig utbildning är betydligt högre än för humanistisk.
Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen (VAL) Projektet riktar sig till alla kategorier av obehöriga lärare. För antagning till projektet krävs att sökanden är verksam som lärare. Detta projekt samordnas av Umeå universitet och består numera av två delprojekt. Omfattningen inom VAL-projekten uppgick 2010 till totalt 37 hst. Det ursprungliga delprojektet (VAL I) pågår till och med 2011. Inom VAL I finns en maximal poängram om 60 hp. Göteborgs universitet har inom VAL I startat fem antagningsomgångar. Omfattningen 2010 var 21 hst. Hösten 2010 startade ett nytt delprojekt, VAL II. Inom detta delprojekt finns en utvidgad maximal poängram om 120 hp. Göteborgs universitet har medverkat med 16 hst. Fördelning av den tilldelningsgrundande utbildningen mellan olika nämnder I lärarutbildningen vid Göteborgs universitet medverkade 33 institutioner fördelade på åtta fakultetsnämnder/mot-
Samarbetsprojekt – internt vid Göteborgs universitet, regionalt och internationellt Genom antalet medverkande fakulteter och institutioner är lärarutbildningen Göteborgs universitetets största samarbetsprojekt. Samarbete med utomstående utbildningsanordnare och organisationer sker bland annat genom medverkan i de tidigare nämnda ULV- och VALprojekten.
Omfattningen av tilldelningsgrundande utbildning år 2010 fördelad mellan nämnder totalt 3972 hst
UFN 46 % LUN/VFU 17 % HFN 15 % KFN 8 % SFN 7 % NFN 5 % HAN 1 % ITFN 1 %
Värdet av tilldelningsgrundande utbildning år 2010 fördelat mellan nämnder och på VFU totalt 314 709 tkr
UFN 50 % KFN 13 % HFN 12 % LUN/VFU 11 % SFN 7 % NFN 6% ITFN 1 % Övriga 1 %
9
Resultat från avräkningen för år 2010 Lärarutbildningsnämnden (LUN) – Fördelning av medel för genomförd grundutbildning under budgetåret 2010 jämfört med föregående år (ordinarie uppdrag). Mindre avvikelser kan förekomma i summeringarna med anledning av avrundning. Institution Ekonomisk-historiska institutionen
Utfall 2009, tkr
Utfall 2010, tkr
Förändring, tkr
Förändring, %
327
454
127
39 %
Institutionen för nationalekonomi med statistik
177
214
37
21 %
Kulturgeografiska institutionen
666
558
-108
-16 %
Totalt Handelshögskolan
1 170
1 226
56
5%
Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
3 204
2 919
-285
-9 %
Institutionen för historiska studier
5 064
5 456
392
8%
Institutionen för kulturvetenskaper
4 515
4 510
-5
0%
Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
10 113
9 987
-126
-1 %
Institutionen för språk och litteratur
5 765
6 092
327
6%
Institutionen för svenska språket
10 225
8 569
-1 656
-16 %
Totalt Humanistiska fakultetsnämnden
38 886
37 532
-1 354
-3 %
Institutionen för tillämpad IT
1 517
1 847
330
22 %
Totalt IT-fakulteten
1 517
1 847
330
22 %
Högskolan för Design och Konsthantverk
5 719
6 087
368
6%
Högskolan för Fotografi
201
171
-30
-15 %
Högskolan för Scen och Musik
36 288
35 825
-463
-1 %
Totalt Konstnärliga fakultetsnämnden
42 208
42 084
-124
0%
Institutionen för växt- och miljövetenskaper
4 791
4 872
81
2%
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
826
736
-90
-11 % -31 %
Institutionen för fysik
3 060
2 122
-938
Institutionen för geovetenskaper
1 835
1 627
-208
-11 %
Institutionen för kemi
1 364
1 121
-243
-18 % -23 %
Institutionen för marin ekologi
604
467
-137
Matematiska vetenskaper
5 179
5 268
89
2%
Zoologiska institutionen
2 148
1 769
-379
-18 %
Totalt Naturvetenskapliga fakultetsnämnden
19 807
17 983
-1 824
-9 %
2
44
42
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Totalt Sahlgrenska akademin
2
44
42
Institutionen för globala studier
1 279
1 587
308
24 %
Institutionen för journalistik och masskommunikation
1 742
1 939
197
11 %
Institutionen för socialt arbete
2 854
3 493
639
22 %
Psykologiska institutionen
264
323
59
22 %
Sociologiska institutionen
5 203
6 353
1 150
22 %
Statsvetenskapliga institutionen
7 487
7 391
-96
-1 %
Totalt Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
18 829
21 085
2 256
12 % 48 %
Institutionen för arbetsvetenskap
1 371
2 024
653
Institutionen för mat, hälsa och miljö (MHM) VT*
4 512
2 807
-1 705
136 902
98 266
-38 636
Institutionen för didaktik, pedagogik och pedagogisk profession (IDPP) HT*
-
23 438
Institutionen för kost- och idrottsvetenskap (IKI) HT*
-
3 117
Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL) HT*
-
14 082
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik (IPS) HT*
-
15 205
Institutionen för pedagogik och didaktik (IPD) VT*
Korrigering av preliminär avräkning IPD/UFN per 30 juni* Totalt Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden
-700 142 785
158 239
Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM)
-
55
Summa – fördelat till medverkande institutioner
265 204
280 095
15 454
11 %
14 891
6%
LUN VFU
30 509
34 614
4 105
13 %
Totalt
295 714
314 709
18 995
6%
* Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden omorganiserades från och med 2010-07-01. IPD och MHM delades upp i fyra nya institutioner IDPP, IKI, IPKL och IPS. De angivna beloppen för IPD och MHM avser således tiden januari–juni och beloppen för de nya institutionerna avser tiden juli–december.
10
FORSKARUTBILDNING Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) har sedan starten 2004 lagt grunden till en i dag omfattande och dynamisk forskarskola i utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Forskarskolan är tvärvetenskaplig och genomförs i samverkan med sex fakulteter vid Göteborgs universitet. Forskarskolan har för närvarande 72 doktorander. Göteborgs universitet finansierar 38 doktorandanställningar med interna medel, 34 doktorander är finansierade av externa medel. De externa finansiärerna är: Göteborgs stad 13 doktorander, Partille 2 doktorander, Kungsbacka 1 doktorand, Falköping 1 doktorand, Högskolan i Borås 9 doktorander, Linnéuniversitetet 3 doktorander, Högskolan Väst 3 doktorander, Chalmers tekniska högskola 1 doktorand, Folkuniversitet 1 doktorand samt Gångsättra gymnasium som finansierar 1 doktorand.
Ett syfte med forskarskolans spridning över många fakulteter är att stimulera till ett ämnesövergripande samarbete i såväl forskarutbildning som forskning kring utbildningsvetenskap och lärarforskning.
Doktoranderna bedriver sin utbildning i något av forskarskolans åtta forskarutbildningsämnen (allmänna studieplaner finns på CUL:s webbplats).
Temaområden Temaverksamheten består av sex områden som alla främjar samverkan mellan discipliner för att få till stånd mångvetenskapliga forskningsmiljöer kring utbildningsvetenskapliga forskningsfrågor.
Av tabellen nedan framgår doktorandernas spridning över forskarutbildningsämne och Göteborgs universitets fakulteter.
CUL:s Vetenskapliga råd Under 2010 inrättades ett vetenskapligt råd för forskarskolan. I rådet ingår en representant för varje fakultet som medverkar i CUL samt representanter för doktorander, skolhuvudmän och högskolor. Rådets ordförande har under 2010 varit CUL:s utbildningsledare. Rådet är ett beredande organ som arbetar med strategiska frågor för forskarskolan.
Karin Fogelberg Utbildningsledare CUL
ANTAL DOKTORANDER
FAKULTET
FORSKARUTBILDNINGSÄMNE
Konstnärliga
Estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap
7
Humanistiska
Humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap
5
Naturvetenskapliga
Matematik/naturvetenskap med inriktning mot utbildningsvetenskap
6
Utbildningsvetenskapliga
Pedagogiskt arbete Ämnesdidaktik Hushållsvetenskap
27 9 0
Samhällsvetenskapliga
Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning
9
IT-fakulteten
Tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap
9
11
Den seminarieverksamhet som bedrivs inom varje tema ska stödja doktorandernas vetenskapliga arbete. Följande temaområden finns: • Lärande, text och språk • Läraryrkets praktik • Lärande, undervisning och matematik • Nya media, undervisning och lärande • Skola och samhälle • Undervisning, lärande och naturvetenskap Språket spelar en central roll för att kunna utvecklas och delta i en skriftbaserad skola och i en vidare betydelse i ett skriftbaserat samhälle. Nya teknologier och en omfattande invandring har ökat behovet av kunskap om hur språk och skrift tillägnas och fungerar genom nya teknologier och för människor med olika språklig och kulturell bakgrund. Temaområdet lärande, text och språk har till uppgift att stödja forskning inom detta område. För att en lärare ska kunna sköta sitt arbete ingår det många olika kunskaper och kunnanden. Kunskap om läraryrkets praktik behövs både för att stödja redan verksamma lärare i deras arbete och i utbildningen av nya lärare. Temaområdet läraryrkets praktik har till uppgift att stödja forskning om och i lärares arbete. I ett välfärdssamhälle behövs matematik både i medborgarnas dagliga liv och för att kunna upprätthålla välfärden. Vid Göteborgs universitet finns ett flertal forskningsmiljöer inom området matematik och utbildning. Temaområdet lärande, undervisning och matematik har till uppgift att skapa en förbindelselänk mellan de olika miljöerna som förmår samla och skapa samverkan mellan såväl forskare som doktorander. Nya teknologier för informationshantering och kommunikation har relativt fort förändrat möjligheterna
12
för undervisning och lärande. Den snabba omvandlingen leder ibland till att det uppstår ett generationsgap mellan elever och lärare. Temaområdet nya media, undervisning och lärande ska stödja forskning inom detta område. Skolans arbete styrs av ekonomiska och politiska beslut som påverkar såväl skolans yttre villkor som inre arbete. Både för att få kunskap om skolans samhälleliga villkor och få medel för att genomföra förändringar är en samverkan mellan samhällsvetenskaplig och utbildningsvetenskaplig forskning nödvändig. Temaområdet skola och samhälle ska stödja sådan forskning. För att en hållbar utveckling ska kunna förverkligas är det viktigt med ett intresse för och kunskap om naturen. Kunskap om naturen är nödvändig för framtida liv och välfärd. Naturkunskap är därför ett område som behöver stärkas i den svenska skolan. Temaområdet undervisning, lärande och naturvetenskap har ett fokus på barns och elevers lärande om naturen samt undervisning inom detta kunskapsområde. Temanas aktiviteter under året Navet i temanas verksamhet är seminarieverksamheten och arbetsseminarier där doktorandernas arbeten ventileras. Doktorandseminariet är också en viktig arena för diskussion av gemensamma temaangelägenheter, både relaterade till omvärlden och till internt akademiska frågor rörande forskning, utbildning, organisation mm. CUL:s kursutbud I forskarskolan ingår fyra obligatoriska kurser om 7,5 hp som är gemensamma för alla CUL-doktorander. Kurserna planeras och utvecklas i samverkan med fakulteterna och genomförs vid fakulteterna.
De fyra kurserna är: • Kurs 1 Perspektiv på bildning och utbildning • Kurs 2 Utbildningsvetenskap, kunskapsbildning och lärande • Kurs 3 Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori • Kurs 4 Perspektiv på utbildningsvetenskapliga forskningsmetoder Kursplaner finns på CUL:s webbplats. CUL-konferens Temaverksamheten har sedan hösten 2008 kompletterats med en gemensam CUL-konferens som anordnades för tredje gången i oktober 2010. Konferensen utgör en viktig mötesplats för doktorander, handledare, temaledare samt företrädare för medverkande kommuner och högskolor. Inför konferensen arrangerades posterworkshops och doktoranderna erbjöds stöd för att göra posters. Vid konferensen presentade alla doktorander sina pågående avhandlingsprojekt på posters. Tema för konferensen var ”CUL som utbildningsvetenskaplig forskningsarena i samverkan med skolan som verksamhetsfält”. Inbjudna föreläsare från University of Oxford, Linköpings universitet, Karlstads universitet och Göteborgs stad problematiserade i sina presentationer relationen mellan utbildningsvetenskap och skolverksamhet. Fokus låg på CUL-doktorers framtida arbetsmarknad.
i pedagogiskt arbete, Michael Walls disputerade i samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning. En doktorand, Göran Karlsson, avlade licentiatexamen i Tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap. CUL och vetenskapliga perspektiv i lärarutbildningen CUL:s vetenskapliga råd har påbörjat en kartläggning av hur CUL:s temaverksamheter ska kunna bidra till att stärka aktuella, vetenskapliga perspektiv i lärarutbildningen. I Göteborgs universitets ansökan om examensrätter för de nya lärarprogrammen beskrevs CUL:s verksamhet som en viktig resurs för att säkra koppling mellan aktuell utbildningsvetenskaplig forskning och lärarutbildningen. Benchmarkingprojekt Vid Göteborgs universitet genomfördes ett benchmarkingprojekt för forskarutbildningar. CUL medverkade i projektet och en handlingsplan för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling inom ramen för CUL har utvecklats av CUL:s vetenskapliga råd. CUL har en webbplats som uppdateras kontinuerligt. www.cul.gu.se
Våren 2010 hölls ett CUL-seminarium på temat CUL som aktör i samarbetet mellan akademi och skola för utveckling av pedagogiska verksamheter där bl.a. Mikael Alexandersson (Professor, IPD), Jan Mellgren (Center för skolutveckling, Göteborgs Stad) var inbjudna talare. Disputationer Under året har den tredje respektive fjärde doktoranden i forskarskolan disputerat, Angelica Kullberg disputerade
3
GÖTA STUDENTKÅR Utbildningsvetenskapliga sektionen
Göta studentkårs utbildningsvetenskapliga sektion vid Göteborgs universitet ser tillbaka på ett händelserikt år, ett år där vi i omorganisationen av lärarutbildningen och kårobligatoriets avskaffande har arbetat med att säkra studentinflytandet på universitetet.
Charlotte Edström Vice ordförande med ansvar för utbildningsfrågor
Göta studentkår är en av fyra studentkårer vid Göteborgs universitet. Kåren består av de frivilliga medlemmarna som läser eller doktorerar vid IT-fakulteten, samhällsvetenskapliga fakulteten, humanistiska fakulteten, naturvetenskapliga fakulteten, utbildningsvetenskapliga fakulteten eller Lärarutbildningsnämnden.
Ny nämnd, ny nämndordförande och en ny utbildningschef har inneburit en nystart. Nämndarbetet har fungerat bra vilket är extra viktigt vid förändringar. Det märks att våra åsikter tas på allvar, och att vi ses som en självklar del i samarbetet där beslut och beredning av viktiga ärenden görs. Ett säkrat studentinflytande För oss studenter kommer Lärarutbildningsnämndens förändrade mandat betyda mycket. Vi står inför en stor utmaning då ansvaret för kursplaner i lärarutbildningen flyttas från det samordnande organet till att ligga på kursansvariga institutioner. Det kan medföra fördelar, men också risker, studentinflytandet över våra viktigaste dokument måste säkras. Vi hade hoppats att den av rektor utlovade utredningen om studentinflytande över den nya lärarutbildningen skulle genomföras under hösten, men så har det tyvärr inte blivit. Kvalitet i nya lärarutbildningen Vi är mycket glada och stolta över att få ha varit en del av den ambitiösa process som ledde till ansökningarna om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Vi kan med glädje konstatera att den var mycket framgångsrik, och att vi från hösten kan fortsätta att erbjuda utbildning i de lärarutbildningsinriktningar och ämnen som redan nu ges och fler därtill. Höstens nämndarbete har framförallt handlat om att planera de nya lärarutbildningarna. En fråga vi drivit under
14
året har varit att dimensioneringen av platser på lärarutbildningen även måste vara anpassat till VFU-organisationens möjlighet att erbjuda studenterna en kvalitativ utbildning. Vi upplever att VFU-organisationen redan idag är fylld till bristningsgränsen, och framtida utmaningar med exempelvis ökat antal friskolor i Göteborgsregionen måste tas på allvar när Lärarutbildningsnämnden planerar utbildningen i framtiden. Dimensionering är ett exempel på hur arbete med kvalitet får konsekvenser på lärarutbildningens organisation. Kompetenta handledare för examensarbeten är en annan. Kvalitetsarbetet kommer under de kommande åren vara Lärarutbildningsnämndens största uppgift och utmaning. Ur ett studentperspektiv är det angeläget att det sker ett kontinuerligt arbete med både snabba och långsiktiga åtgärder. När de nya utbildningarna startar hösten 2011 hoppas vi också att den pågående utredningen av VFUorganisationen, arbetet med ämneskombinationer i ämneslärarutbildningen och antalet antagna studenter ska underlätta organiseringen av de nya utbildningarna på ett bra sätt. Vi ser fram emot ett nytt spännande år som del av Lärarutbildningsnämnden, med ett fortsatt gott samarbete. Sebastian Rundberg, Josefine Ahbin, Pontus Sundén och Annika Lilja (januari till juli) Charlotte Edström, Pontus Sundén och Cajsa Johansson (augusti till december)
REGIONALT UTVECKLINGSCENTRUM Regionalt utvecklingscentrum, RUC, vid Göteborgs universitet, tidigare Göteborgsregionens utvecklingscentrum, GRUC, har sedan år 2005 arbetat med att stärka samverkan mellan lärarutbildning, forskning och skolverksamhet. Utvecklingsledare för RUC är Monica Sandorf.
Bakgrund och motiv till RUC finns i behovet av en regional samverkansarena där lärarutbildning, skolhuvudmän och pedagogisk personal kan mötas i syfte att öka professionalitet och kvalitet i respektive verksamhet. Under året beslutade rektor vid Göteborgs universitet att tillsätta en utredning bland annat med uppdrag att senast den 15 mars 2011 föreslå ”former för samverkan med skolhuvudmännen om lärarutbildningens utveckling och bidrag till skolutvecklingen”. Med anledning av denna pågående utredning har RUC under året avvaktat med beslut om organisation och bemanning av RUC-råd och/eller RUC styrgrupp. Övergripande frågor har i förekommande fall diskuterats med ledningsgruppen för Lärarutbildningsnämnden. Information RUC har egna webbsidor för information och dokumentation under Lärarutbildningsnämnden: www.lun.gu.se/samverkan/gruc RUC informerar även genom riktade utskick till skolhuvudmän och särskilda kontaktpersoner för skolutveckling, matematikutvecklare, språk, läs- och skrivutvecklare med flera grupper. Ekonomi RUC:s verksamhet finansieras av Lärarutbildningsnämnden genom bland annat professionsutvecklingsmedel för lokala lärarutbildare, genom överenskommelser med Skolverket om utvecklingsinsatser samt genom externa uppdrag.
Verksamhet Professionsutveckling för lokala lärarutbildare
De lokala lärarutbildarna är en ytterst viktig länk mellan den högskoleförlagda utbildningen av Lärarprogrammet och den verksamhetsförlagda delen. För att fördjupa de lokala lärarutbildarnas professionella kunskap erbjuder Lärarutbildningsnämnden via RUC seminarieserien Steg 1 samt fortbildning inom universitetets reguljära kursutbud.
Monica Sandorf Utvecklingsledare RUC
Seminarieserien Steg 1 för lokala lärarutbildare genomfördes under år 2010 av personal vid LUN:s kansli. Under vårterminen 2010 medverkade Charlotte Baagøe, Kajsa Grönkvist, Lena Lundholm och Kjell Westerlund och under höstterminen 2010 medverkade Tobias Pettersson och Kjell Westerlund från kansliet samt Jan Jonsson, institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Träffarna var under våren förlagda till Pedagogen, Göteborg och under hösten till Lärarutbildningsnämndens kansli. Under året deltog 150 lokala lärarutbildare från Göteborgs stad, stadsdelarna Centrum, Tuve-Säve, Gunnared, Askim, Linnéstaden, Härlanda och Bergsjön samt ISGR (internationella skolan) och från kommunerna i närområdet; Kungsbacka, Kungälv och Partille. Alla serierna blev snabbt fulltecknade. Lokala lärarutbildare som önskat ytterligare fördjupning av sin professionella kunskap har rekommenderats två fristående kurser som utvecklats mot just denna målgrupp, PDG012, Lärande, handledning och samtal som redskap
15
Utvärderingar visar att lärare som deltagit har uppskattat att få möta nationella centra, ta del av aktuell forskning, utbyta erfarenheter för att på detta sätt få ämnesfortbildning för pedagogisk och metodisk utveckling av undervisningen.
i pedagogiska praktiker, 15 hp och PDG301, Att sätta ord på sin yrkesvardag - för skolutveckling, mentorskap och lärarutbildning, 15 hp. Mötesplatser för naturvetenskap, teknik och matematik I vårt land finns ett antal nationella resurscentrum som på regeringens uppdrag arbetar med att främja och stimulera intressant och aktuell undervisning inom respektive ämnesområde. Inom det naturvetenskapliga området finns fem nationella centra: • Nationellt resurscentrum för fysik • Kemilärarnas resurscentrum • Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik • Centrum för tekniken i skolan • Nationellt centrum för matematikutbildning. Center för Skolutveckling i Göteborgs stad och RUC erbjöd tillsammans alla fem nationella resurscentrum för naturvetenskap, teknik och matematik att genomföra var sin studiedag för lärare i regionen, en dag med fokus på aktuell forskning samt på de nya kursplanerna i respektive ämne. Ett syfte var att ge lärare en bild av vad ett nationellt resurs
16
centrum har för verksamhet och hur lärare kan använda sig av dessa centra för sin profession och egen utveckling. Ett annat var att ge lärare möjlighet att träffa andra lärare och diskutera angelägna frågor. Under våren genomfördes Mötesplats 1 och 2 med Nationellt resurscentrum för fysik vid Lunds universitet och Kemilärarnas resurscentrum vid Stockholms universitet. Under hösten genomfördes Mötesplatserna 3 och 4 med Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik vid Uppsala universitet och Centrum för tekniken i skolan vid Linköpings universitet. Vid dessa mötesplatser kompletterades respektive nationellt centrums innehåll med en föreläsning av forskare från Göteborgs universitet. Utvärderingar visar att lärare som deltagit har uppskattat att få möta nationella centra, ta del av aktuell forskning, utbyta erfarenheter för att på detta sätt få ämnesfortbildning för pedagogisk och metodisk utveckling av undervisningen. Mötesplats för matematik med Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM, vid Göteborgs universitet, kommer att hållas i januari 2011.
Forskning – möten mellan forskare och praktiker Flera seminarier med forskarmedverkan har hållits under året.
informera om hur examensarbeten inom Lärarprogrammet kan vara en resurs när det gäller verksamhetsutveckling i skolor och förskolor.
”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?” var titeln på ett seminarium som RUC genomförde på Skolverkets uppdrag. Under ledning av forskare från Göteborgs universitet diskuterade deltagarna Skolverkets filmer där professor Jan-Eric Gustafsson, professor Monica Rosén och FD Eva Myrberg medverkar.
Nätverk NO i förskolan RUC har under året deltagit i planeringsmöten för etablering av ett nationellt nätverk i naturvetenskap för förskolan. Det nationella nätverket verkar för att starta regionala nätverk i samverkan med RUC vid aktuella högskolor med lärarutbildning i Sverige. Målgrupp för det nationella nätverket är förskollärare, förskolechefer, verksamhetschefer för förskolan, forskare, politiker och andra aktörer t.ex. Science centers som verkar för naturvetenskap och teknik. Koordinerade resurscentrum är Nationellt Resurscentrum för Fysik – NRCF. Skolchefer i Västra Götaland har ombetts utse representanter i nätverket.
En seminarieserie med fyra teman om utveckling av arbetet mot diskriminering och tillämpningen av ett normkritiskt perspektiv i skolan genomfördes under våren 2010. Bland de medverkade kan förutom diskrimineringsombudsmannen nämnas lektor Lena Martinsson, Institutionen för kulturvetenskaper och lektor Kerstin von Brömssen, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, båda Göteborgs universitet. Vår årliga Learning study-konferens genomfördes i januari 2010 där forskare och lärararbetslag från hela landet tog upp frågan ”Hur får man elever att lära sig det som är tänkt?”. Denna gång filmades hela konferensen av Utbildningsradion (UR) och kan därmed ses i efterhand på UR-Play. Forskningscirklar Under hösten 2010 har RUC tagit fram två forskningscirklar som ett led i ambitionen att stimulera och stödja forskningsbaserad skolutveckling. Forskningscirklarna har tagits fram på uppdrag av och i samverkan med Center för skolutveckling i Göteborg och vänder sig till matematikutvecklare och språk-, läs- och skrivutvecklare i Göteborgs stad. RUC har för avsikt att utöka denna verksamhet under år 2011.
Språk-, läs- och skrivutveckling Nätverk för språk-, läs- och skrivutveckling i Västra Götaland har träffats vid två tillfällen under året. I april genomfördes en ”Språkdag” med forskare och arbetslag som deltagit i en seminarieserie anordnad av Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling där flera utvecklingsprojekt presenterades. Under Språkdagen tog Karin Jönsson, lektor i svenska med didaktisk inriktning, Malmö högskola, upp den nya kursplanen i svenska. Vid nätverkets möte i september enades deltagarna om att nätverket är öppet för resurspersoner inom området språk-, läsoch skrivutveckling med uppdrag från sin arbetsgivare. Med detta menar man ett uppdrag eller ett mandat som innebär att utveckla kollegors arbete när det gäller språk-, läs- och skrivutveckling.
I april genomfördes en ”Språkdag” med forskare och arbetslag som deltagit i en seminarieserie av Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling, Skolverket.
RUC samarbetar med Nationella Exjobb-poolen i att informera om hur examensarbeten inom Lärarprogrammet kan vara en resurs när det gäller verksamhetsutveckling i skolor och förskolor.
Examensarbete i Lärarprogrammet RUC har fortsatt arbetet med att tillsammans med Nationella Exjobb-poolen
17
Matematikutvecklare RUC deltog i juni tillsammans med en representant för matematikutvecklarna i regionen i ett referensgruppsmöte med Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) och Skolverket i Stockholm. Syftet med mötet var att diskutera hur nationellt, regionalt och lokalt stöd till matematikutvecklare kan utvecklas. Nätverket för matematikutvecklare har under året fått riktade informationsutskick bl.a. när det gäller Skolverkets Matematiksatsning 2011.
Stockholm där samtliga RUC presenterade sin verksamhet. Samverkan i det regionala nätverket har utökats under året. Bland annat kan nämnas att RUC i väst tillsammans ansökte om medel för att arrangera seminariedagen ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola” som genomfördes vid alla sex lärosäten samt medel för insatser inom Skolverkets Matematiksatsning 2011. RUC deltar även i nätverk i GR Utbildning samt i Föreningen Datorn i utbildningen.
Nätverk RUC deltar i nationellt nätverk för RUC i Sverige och i regionalt nätverk för RUC i Västra Götaland som består av RUC eller motsvarande vid Högskolan Väst, Högskolan i Skövde, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, Högskolan i Borås, Högskolan i Halmstad och Göteborgs universitet. Det nationella RUC-nätverket har en årlig konferens som 2010 ägde rum vid Linnéuniversitetet i Växjö. Nätverket hade även för andra året i rad en gemensam satsning vid Skolforum i
Lärarfortbildningen Lärarlyftet och Förskolelyftet RUC har under 2010 fortsatt arbetet med Skolverkets lärarfortbildning, Lärarlyftet. RUC representerade de större lärosätena i Sverige vid en konferens i Norge där Skolverket, Lärarförbundet och RUC deltog för att informera om Lärarlyftet i Sverige. Göteborgs universitet har år 2010 erbjudit 21 lärarlyftskurser vid sju institutioner. Lärare har kunnat läsa Skolverkets särskilda uppdragskurser, reguljära kurser och kurser inom Lärarprogrammet med ersättning
Intresset för lärarfortbildningen har ökat under året, men antalet sökande är fortfarande lågt. Flest lärarlyftsstudenter finns i kurser inom läs-, skriv- och språkutveckling, matematik och specialpedagogik och IKT och specialpedagogik.
18
Året som gått RUC har under året arbetat vidare med uppdraget att samverka med kommunerna och ömsesidigt ansvara för den pedagogiska personalens kompetensutveckling. I Göteborgsområdet finns många aktörer kring skolutveckling och det är viktigt att vi kompletterar varandra genom att bidra med våra olika kompetenser för att öka lärares professionalism. Fem IKT-coacher arbetar med implementering av IKT i kurser i lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Höstens arbete har i första hand inneburit informationsinsatser i olika grupper inom lärarutbildningen, t.ex. lärarutbildningsråd och studierektorer.
enligt Lärarlyftets regler. Intresset för lärarfortbildningen har ökat under året, men antalet sökande är fortfarande lågt. Flest lärarlyftsstudenter finns i kurser inom läs-, skriv- och språkutveckling, matematik och specialpedagogik och IKT och specialpedagogik. Totalt har 419 lärare läst Skolverkets särskilda Lärarlyftskurser vid Göteborgs universitet, vilket innebär 11,7 miljoner kronor i ersättning från Skolverket. Förskolelyftet som introducerades under 2009 har ett fortsatt stort intresse bland förskolans personal. Skolverkets administrativa rutiner var till en början komplicerade men har efterhand förbättrats. Göteborgs universitets kurser inom Förskolelyftet har många sökande och de allra flesta kurserna fulltecknades snabbt. IKT i lärarutbildningen IKT i lärarutbildningen har under året blivit mer synligt genom de tretton projekt som fått utvecklingsmedel beviljade av UFL. En halvtidsredovisning gavs i juni och slutredovisning av projektmedel ägde rum i december respektive kommer att ske i februari 2011. I enlighet med Policy och Handlingsplan för IKT i lärarutbild-
ningen som antogs 2009 har UFL/LUN:s arbetsgrupp för IKT i lärarutbildningen planerat och utrustat ett lärrum, förlagt till Pedagogen vid Göteborgs universitet. Till lärrummet har knutits fem IKT-coacher som arbetar med implementering av IKT i kurser i lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Höstens arbete har i första hand inneburit informationsinsatser i olika grupper inom lärarutbildningen, t.ex. lärarutbildningsråd och studierektorsgrupper. IKT-coachernas förordnanden har förlängts och omfattar även år 2011.
Det finns en naturlig koppling till VFU och lokala lärarutbildare i hela Västsverige genom professionsutveckling i Steg 1-seminarierna. Här finns en samverkan som tillsammans med seminarier utifrån examensarbeten inom Lärarprogrammet, utvecklingsarbeten, information om forskningsresultat och forskardialoger kan utvecklas och fördjupas för att nå ökad verksamhetsutveckling för skola och lärarutbildning.
PIMLab – Praktiskt IT- och Mediearbete En överenskommelse med Skolverket och projektet PIMLab (Praktiskt IT- och Mediearbete) träffades under året. RUC medverkar i ett nätverk bestående av pedagoger som undervisar i matematik, naturvetenskap och teknik, PIMexaminatorer och pedagoger på Nationella resurscentrum/Science Center. Syftet med nätverket är att undersöka hur ämnesundervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik kan utvecklas med stöd av sociala medier och lärresurser på internet. En arbetsgrupp med åtta gruppledare leder över Internet 24 arbetslag. Totalt deltar 84 pedagoger från sju kommuner i nätverket.
19
EKONOMI
Ulf Andersson Fakultetsekonom
Kostnader totalt 78,2 miljoner kronor (mkr)
Årets intäkter och kostnader Intäkter: LUN:s huvudverksamhet är inom anslagsfinansierad grundutbildning. Under år 2010 uppgick grundutbildningsuppdraget till 315,9 miljoner kronor, varav 280,1 miljoner kronor fördelades vidare till de i lärarutbildningen medverkande institutionerna (se tabell sid 10). Ersättningen baseras på antal helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr). Utfallet år 2010 är 3 972 hst vilket är 158 hst fler än föregående år. Prestationsgraden (hpr/ hst) är 88,7 procent vilket är något lägre än föregående år (89,5 procent). Övriga anslag inom grundutbildningen uppgår till 5,9 miljoner kronor varav 5,0 miljoner kronor avser satsningar på den nya lärarutbildningen. Anslaget för forskning och forskarutbildning uppgick till 17,9 miljoner kronor och 13,3 miljoner kronor vidarefördelades till de institutioner som är delaktiga i forskarutbildningen.
VFU: 33,3 mkr 43% Programgem: 19,1 mkr 24% UFL/LUN Kansli: 15,6 mkr 20% Forskarskolan: 5,4 mkr 7% Övrigt: 3,6 mkr 5% VAL m fl-gem: 1,1 mkr 1%
Bidragsintäkter har under året inkommit för ULV, Kompletterande utbildning för lärare med utländsk examen (2,9 miljoner kronor) och VAL, Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen (1,9 miljoner kronor). Ersättningar har under året inkommit med 18,7 miljoner kronor för Lärarlyftet och Förskolelyftet. LUN har sedan i sin tur ersatt institutionerna för deras arbete inom de olika projekten. Kostnader: Efter vidarefördelning av medel för utbildningsplatser inom ordinarie grundutbildning och de olika projekten samt medel för
20
forskarutbildningen till de medverkande institutionerna uppgick LUN:s kostnader för året till 78,2 miljoner kronor. Som framgår av diagrammet intill fördelar sig kostnaderna inom områdena verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 33,3 miljoner kronor, programgemensamt och utvecklingsmedel för Lärarprogrammet 19,1 miljoner kronor, LUN:s kansli 15,6 miljoner kronor, gemensamma kostnader för ULV-VAL-utbildningarna 1,1 miljoner kronor, forskarskolan 5,4 miljoner kronor samt övrigt 3,6 miljoner kronor (RUC-projekt, hyra). Årets resultat Grundutbildning: Årets resultat inom grundutbildningen visar ett överskott på 1,0 miljoner kronor vilket bland annat beror på överskott inom VFU (4,1 miljoner kronor) och stödverksamhet (2,0 miljoner kronor) samt underskott vid avräkning av grundutbildningsuppdragen inklusive anslag för senare fördelning (3,7 miljoner kronor) och satsning på ny lärarutbildning (1,6 miljoner kronor; anslag 5,0 miljoner kronor, kostnad 6,6 miljoner kronor). År 2009 var överskottet 3,5 miljoner kronor vilket innebär att årets resultat är 2,5 miljoner kronor lägre än föregående år. Skillnaden beror främst på VFU (plus 4,5 miljoner kronor), avräkning av grundutbildningsuppdragen inklusive anslag för senare fördelning (minus 4,6 miljoner kronor), satsningar på den nya lärarutbildningen (minus 1,3 miljoner kronor), ränta (minus 1,2 miljoner
kronor). Forskning/forskarutbildning: Utfallet för år 2010 visar ett överskott på 1,9 miljoner kronor vilket är 4,8 miljoner kronor högre än föregående år. Främsta orsaken till differensen är att antal doktorander mätt i heltidsekvivalenter har minskat från 20 till 14. Balanserat kapital Grundutbildning: Det balanserade kapitalet uppgår vid årets slut till 40,3 miljoner kronor, varav 38,4 miljoner kronor inom anslagsfinansierad grundutbildning. Nämnden har genom tidigare års underproduktion en oreglerad skuld till universitetet centralt i form av ett anslagssparande på 15,6 miljoner kronor, vilket LUN kommer att använda genom ett högre uppdrag till institutionerna jämfört med styrelseuppdraget. I budget och plan för åren 2011–2014 beräknas 12,0 miljoner kronor användas till olika strategiska satsningar, bland annat satsningar på den nya lärarutbildningen.
Personalekonomisk uppföljning Antalet anställda uppgick i oktober månad till 33 eller omräknat till årsarbetare 30, vilket är oförändrat jämfört med år 2009. Samtliga är inom kategorin administrativ personal och sex personer är 60 år eller äldre. Sjukfrånvaron är 1,4 procent vilket är en liten ökning jämfört med föregående år, då sjukfrånvaron var 1,1 procent. Sjukfrånvaron är dock låg i en jämförselse med hela Göteborgs universitet (2,1 procent).
Forskning/forskarutbildning: Det balanserade kapitalet uppgår vid årets slut till minus 0,6 miljoner kronor.
21
EKONOMISK UPPFÖLJNING Belopp i miljoner kronor 2010
2009
2008
2007
2006
339,7 -293,4 5,0 29,8
317,0 -284,3 2,5 29,3 1,6
304,7 -258,4 5,2
324,9 -258,3 6,6
274,2 -200,2 4,3
1,9
1,1
0,4
81,1
66,0
53,4
74,2
78,6
Personal Övrig drift 3 Lokaler Avskrivningar
-21,5 -55,6 -1,0 -0,1
-20,8 -43,5 -1,0 -0,1
-20,0 -40,8 -0,9 -0,1
-17,8 -44,5 -0,9 -0,1
-16,4 -41,9 -0,8 -0,2
Summa kostnader
-78,2
-65,4
-61,8
-63,3
-59,3
0,1
0,1
-8,2
11,0
INTÄKTER Anslag 1 Anslag fördeln till institutioner Bidrag, uppdrag, försäljning Ink av fakultetsgem kostnader Finansiella intäkter
2
Summa intäkter
KOSTNADER
Transfereringar
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING
2,9
0,7
19,3
1) Anslag för finansiering av vissa investerings- och lokalkostnader ingår från och med år 2007 i anslagen till grundutbildning och forskning. 2) Intäkter från institutioner för att finansiera LUNs verksamhet. Anslag till institutionerna har ökat med motsvarande belopp. 3) Varav 30,3 miljoner kronor år 2010 är ersättning till kommuner för VFU-placerade studenter och kostnader för VFU-ledare
Balanserat kapital inkl årets kapitalförändring Utgående balans 39,7 Bidrag och uppdrag Upplupna bidrags-/uppdr intäkter Oförbrukade bidrag/uppdrag
22
0,7 3,6
36,8
36,1
44,4
33,3
7,0
4,9
6,0
1,4 8,8
3
