Riskbedömning Igelsta strand
Inledande bedömning av konsekvenser för Igelstaverken, Södertälje kommun, vid föreslagen bostads- och kontorsbebyggelse på Igelsta strand
2011-12-06 Grontmij AB
-2-
Rapport Vår referens
Namnteckning
Datum
Uppdragsnr.
2011-12-06
10002997
Granskad av
Godkänd av
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning……………………………………………………….. 2. Bakgrund och syfte……...…………………………………………… 2.1 Igelsta kraftvärmeverk…...……...…………………………………… 2.2 Regional utvecklingsplan för Stockholms län, 2010…..…………… 2.3 Energiförsörjningen i Stockholmsregionen, 2008………………… 2.4 Södertäle kommuns översiktsplan (ÖP)………….………………… 2.5 Gällande detaljplaner……………….…………………….…………… 2.6 Gällande miljötillstånd……………………….. ………………..…….. 2.7 Förslag till ny detaljplan, Igelsta strand……..……………………… 3. Problemområden……………………………………………………….. 3.1 Trafik……………………………………………………………………… 3.2 Buller……………………………………………………………………… 3.3 Damning och lukt………………………………………………………... 4. Diskussion………………………………………………………………... 4.1 Planfrågor……………………………………………………………….... 4.2 Miljötillstånden…………………………………………………………… 4.3 MKB för förslag till ny detaljplan för Igelsta strand………………….. 4.4.Riskvärdering……………………………………………………………. Referensdokument……………………………………………………….
3 5 5 6 6 7 7 8 8 10 10 10 11 12 12 13 14 15 16
Björn Rehnlund, Projektledare och Miljö Lena Winberg, Exploatering Victor Ferreira, Exploatering Frank Graveus, Brandskydd
Grontmij AB Box 47303 100 74 Stockholm
Besök Org nr Styrelsens säte
Mejerivägen 1 556563-7237 Stockholm
E-post Direktnr Fax
[email protected] 010-480 15 50 www.grontmij.se
1
Datum
Uppdragsnr
2011-12-06
10002997
Sammanfattning
Södertälje kommun har för avsikt att ta fram en detaljplan för området Igelsta strand med förslag till bostäder och verksamhet som idrott, kontor och/eller småindustri. Grontmij har med anledning av detaljplanearbetet fått i uppdrag av Söderenergi att upprätta en konsekvensbeskrivning för Igelstaverken, Igelsta värmeverk och Igelsta kraftvärmeverk. Syftet med uppdraget har varit att beskriva konsekvenserna för Igelstaverken av byggandet av bostäder och kontor etc. intill anläggningarna. Grontmij har utrett frågan om hanteringen av det pågående detaljplaneärendet för Igelsta strand samt förutsättningar, lämplighet och konsekvenser av främst bostadsbebyggelse på den aktuella marken för pågående men även framtida verksamhet vid Igelstaverken. Grontmijs sammanfattande slutsats är att den planerade bebyggelsen av Igelsta strand är olämplig av flera skäl vilka redovisas nedan. Planarbetet uppvisar också, enligt Grontmijs uppfattning, så här långt, påtagliga brister, vilket också redovisas nedan. Byggande av främst bostäder vid Igelsta strand skulle redan vid befintlig verksamhet innebära uppenbara negativa konsekvenser i form av kostsamma åtgärder på Igelstaverken. Det skulle också innebära allvarliga begränsningar för framtida expansion av den för regionen betydelsefulla verksamheten. •
Vid kommunens planering har tillräcklig hänsyn inte tagits till Igelstaverkets behov och dess regionala betydelse. Inte heller verkar man ha beaktat verkets stora mellankommunala betydelse, på det sätt som rimligen kan förväntas.
Igelsta värmeverk har legat på platsen sedan 1982 och markanvändningen är reglerad i detaljplanen för området. Att i detta läge lokalisera bostäder men även kontor och verksamhet närmare verket än vad som i dag är fallet, och i detta fall vid Igelsta strand, torde stämma dåligt överens med plan- och bygglagens intentioner att man ska lokalisera bebyggelse till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet. •
Planhandlingar, inklusive den MKB som upprättats har påtagliga brister, där konsekvenser för såväl Igelstaverken som framtida boende underskattats eller undvikits att diskuteras.
Mot bakgrund av att problembilden kring buller, lukt och damning redovisats i den MKB som bifogats förslaget till ny detaljplan för Igelsta strand framstår det som märkligt att problemen inte diskuterats mer och att inte heller förslag till att reducera dessa problem mer tydligt tagits upp och redovisats. Hade så skett hade det tydligare framgått att en bebyggelse av Igelsta strand kommer att kräva mycket långtgående åtgärder vid Igelstaverken om man vill uppnå en acceptabel miljö för de boende samtidigt som man ändå riskerar att omöjliggöra en expansion vid anläggningen. Detta riskerar att sätta anläggningens stora regionala betydelse på spel. •
Påtagliga risker finns att Igelstaverket vid bebyggelse av Igelsta strand kommer att överskrida flera av de villkor som finns reglerade för verket i dess miljötillstånd och miljödom.
Redan i dag riskerar Igelstaverket att vid ogynnsamma förhållanden överskrida bullervillkoren i miljötillstånd/miljödom vid närmaste bebyggelse. Vid en omprövning av verksamheten vid värmeblocket är det inte orimligt att förvänta sig att bullervillkoren skärps i enlighet med vad som gäller för
3
Datum
Uppdragsnr
2011-12-06
10002997
nyetablering av industri. Redan detta kan komma att kräva långtgående bullerreducerade åtgärder vid Igelsta värmeverk. Om man dessutom medger bebyggelse påtagligt mycket närmare verket än vad som idag är fallet, vilket skulle bli verklighet om förslaget till ny detaljplan antas, ökar risken kraftigt för överskridande av dagens villkor. Även problem med påverkan från damning och lukt kommer med all sannolikhet att öka om bebyggelse medges på Igelsta strand. Buller, lukt och damning har lyfts fram som påverkan av betydelse med risk för problem i miljötillstånd och miljödom samt av remissinstanserna vid miljöprövningarna, och då inom ramen för nuvarande bebyggelse. Av bland annat denna anledning har koncessionsnämnden och senare miljödomstolen i vissa fall överlåtit åt tillsynsmyndigheten att vid behov föreskriva ytterligare/skärpta villkor. Detta kommer med all sannolikhet att bli fallet om bostäder byggs vid Igelsta strand. •
Möjligheten att försörja Igelstaverken med bränsle skulle allvarligt försvåras.
Även om trafiken till och från Igelstaverket inte regleras i tillståndsbesluten kommer en utbyggnad av Igelsta strand, enligt förslaget till ny detaljplan, att medföra att tung trafik av omfattande volym dagligen kommer att passera just intill den planerade bebyggelsen. Detta kan medföra problem och klar trivselpåverkan för de boende. Mot bakgrund av att man som boende även bitvis kommer att utnyttja området både öster och söder om den föreslagna bostadsbebyggelsen kommer man då att även komma i direkt kontakt med trafiken av fordon till och från Igelstaverket. Detta innebär en uppenbar konflikt som kan leda till att alternativa dyrare och väsentligt mindre lämpliga transportvägar blir tvingande för bolaget. .
4
2
Datum
Uppdragsnr
2011-12-06
10002997
Bakgrund och syfte
Efter en förfrågan från Söderenergi har Grontmij fått i uppdrag att upprätta en konsekvensbeskrivning för Igelstaverken med anledning av pågående detaljplanearbete avseende bebyggelse av Igelsta strand i Södertälje kommun. Syftet med uppdraget har varit att beskriva konsekvenserna av byggandet av bostäder och kontor intill energianläggningen.
Uppdraget omfattar i detta skede en orienterande och övergripande utredning av situationen med identifiering av eventuell problembild och risker i samband med en bostadsexploatering. 2.1 Igelsta kraftvärmeverk Igelsta kraftvärmeverk är ett av Europas och Sveriges största biobränsleeldade kraftvärmeverk För närvarande producerar man vid Igelstaverken fjärrvärme till 120 000 hushåll, d.v.s. ca 300 000 personer, i södra Storstockholm och elproduktionen uppgår till en årsförbrukning av hushållsel motsvarande 100 000 villor. Igelstaverken är av betydande vikt för regionen, då dess upptagningsområde täcker en stor del av Södra Storstockholms fjärrvärmenät. Söderenergi ägs av Telge AB (42 %) och av Södertörns Energi AB (58 %). Telge AB ägs av Södertälje kommun. Södertörns Energi är ett holdingbolag ägt av Huddinge kommun och Botkyrka kommun. Inflytandet är lika stort för de båda ägarbolagen. Anläggningens strategiska läge vid Södertälje kanal möjliggör transport av bränsle till anläggning inte bara med lastbil utan även med båt. Tack vara en närbelägen terminal/omlastningsstation kan även transport ske med järnväg (med avslutande transport med lastbil från terminal). Detaljplan för nuvarande verk har antagits och vunnit laga kraft 2007-05-08.
5
Datum
Uppdragsnr
2011-12-06
10002997
Bild som visar Igelstagverkets betydande del av fjärrvärmesystemet i södra Stockholm.
2.2 Regional utvecklingsplan (RUFS) för Stockholms län, 2010 Den regionala utvecklingsplanen som tagits fram av Stockholms läns Regionplane- och Trafikkontoret (RTK) och som antagits i maj 2010 pekar ut Igelsta kraftvärmeverk som anläggning av regional betydelse 1 . RTK påpekar att ”Framtidens energiförsörjning och hur vi klarar omställningen från fossila till förnybara energikällor blir avgörande för hur vi ska kunna minska växthusgasutsläppen1” Vidare föreslår man att det kommunala förhållningssättet till dessa anläggningar bör vara att de bör bibehållas, även om RUFS:en understryker att närmare överväganden bör ske på kommunal nivå. RUFS tar upp frågan om minskat koldioxidutsläpp och vikten av att få ned utsläppen och användningen av fossila bränslen. Här är det värt att belysa Igelstaverkets bidrag till de övergripande miljömålen.
2.3 Energiförsörjning i Stockholmsregionen, 2008. Rapporten,”Energiförsörjningen i Stockholmsregionen, 2008” som tagits fram av RTK, tar upp vikten av att Stockholmsregionen utvecklar robusta energisystem. En av hörnstenarna i detta hänger ihop med de kraftverk som finns i regionen, där Igelsta nämns särskilt2. RTK poängterar det faktum att energisystem integreras alltmer och att samarbetet mellan energibolagen förstärks, något som ger ökade stordriftsfördelar för hela Stockholmsregionen. Således är Igelstaverken av regional betydelse, något som stöds av rapporten.
1 2
Regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010, sid. 89. Energiförsörjning i Stockholmsregionen, 2008, sid 40.
6
Datum
Uppdragsnr
2011-12-06
10002997
2.4 Södertälje kommuns översiktsplan (ÖP) Gällande översiktsplan för Södertälje kommun är från 2004. I den beskrivs Igelsta strand som ”utbyggnadsområde”. ÖP:en tar vidare upp att ”kraftvärme samt el- och värmeproduktion med biobränslen, är en av hörnstenarna i omställningen av energisystemet3” och pekar ut Igelsta som en av sju anläggningar i regionen som behövs för att klara regionens energiförsörjning3. ÖP:ens syfte är att utgöra strategiskt och viktigt underlag för framtida beslut. Det skall också understrykas att ÖP:en utgör en viktig beståndsdel i hantering av eventuella överprövningar av detaljplaner. I november 2009 tog kommunstyrelsen beslut om att påbörja arbetet med en ny översiktsplan, vilket också skett. Samråd har genomförts fram till 2 december 2011. Utställning beräknas ske under våren 2012, och antagande kan tidigast ske våren 2013. I det förslag som varit föremål för samråd idag nämns att ”fjärrvärme ska vara den huvudsakliga uppvärmningsmetoden […]4” i kommunen. En närmare precisering, i kartform, av Igelsta strand samt Igelstaverket saknas i nuvarande förslag.
2.5 Gällande detaljplaner 2.5.1
Igelsta strand
Gällande plan för Igelsta strand (från 1979) syftade till att uppföra ”arbetsplatser i form av kontor och liknande verksamheter i 3-7 vånings fastigheter”. Planhandlingarna tar upp ambitionen att ”inrymma verksamheter inom undervisning, administration och forskning samt även viss sysselsättningsintensiv produktion”. Ingen av dessa planer har dock genomförts. Enligt planillustrationen går det att utläsa placeringen av kontorsbyggnader. 2.5.2
Igelsta kraftvärmeverk
En ny detaljplan för industri och värmeverk togs fram 2007 för att möjliggöra byggandet av det nya kraftvärmeverket intill befintligt fjärrvärmeverk. Detaljplanen föregicks av en utredning som visade att Igelsta var den bästa platsen för uppförande av ett kraftvärmeverk inom Söderenergis verksamhetsområde. Planen medger att byggnader uppförs till en höjd av +60 meter (befintlig anläggning) samt +85 meter (ny anläggning) över nollplanet. Därutöver medges två skorstenar inom området, till en höjd av +156 meter över nollplanet, vilket motsvarar höjden på den då befintliga skorstenen. Planen vann laga kraft 2007-05-08 och det nya kraftvärmeverket stod klart i december 2009.
3 4
Södertälje kommun, Översiktsplan 2004, sid 25. Södertälje kommun, Förslag till översiktsplan, sid 54.
7
Datum
Uppdragsnr
2011-12-06
10002997
2.6 Gällande miljötillstånd 2.6.1
Värmeverksblocket
1994-02-18 beviljade dåvarande koncessionsnämnden för miljöskydd Söderenergi AB tillstånd enligt dåvarande miljöskyddslagen till fortsatt drift och verksamhet vid Igelstaverket (produktion av värme med en sammanlagd effekt av högst 400 MW). Tillståndet medger att man förutom kol även får elda med olika typer av biobränslen. För verksamheten meddelades ett antal villkor avseende bl.a. störning på omgivning avseende utsläpp av rökgaser och halten däri av svavel, kväveoxider och kolmonoxid samt buller. Beträffande utsläpp av bl.a. ammoniak och lustgas till luft föreskrevs prövotid medan andra frågor om exempelvis utformning av bullerskydd överläts åt tillsyndsmyndigheten att fastställa. 2.6.2
Kraftvärmeblocket
2006-12-14 meddelade miljödomstolen vid Stockholms tingsrätt Söderenergi AB tillstånd enligt miljöbalken till anläggande och drift av kraftvärmeanläggning vid Igelstaverket, med en installerad tillförd bränsleeffekt om högst 260 MW, samt bränslehantering, hamnverksamhet och komplettering av hamnanläggningen. För verksamheten meddelades villkor avseende bl.a. buller, utsläpp till luft av stoft, svaveldioxid, kolmonoxid, ammoniak och kolmonoxid. Frågan om villkor för utsläpp till luft av dikväveoxid uppsköts med kompletterande provisorisk föreskrift. Översiktliga villkor meddelades även avseende hantering och lagring av bränsle (damning, lukt och förorening). Frågor avseende buller från hamnverksamheten och krav på försiktighetsåtgärder för att förebygga damning, lukt, buller och andra olägenheter från hantering av bränslen och askor eller andra orsaker till damning och lukt bemyndigades tillsynsmyndigheten att meddela villkor för.
2.7 Förslag till ny detaljplan, Igelsta strand Syftet med planen är att bebygga området med ca 400 bostäder i 2-5 våningar samt icke-störande verksamheter i 4 våningar. Dessa verksamheter beskrivs som idrott, kontor och/eller småindustri. Detaljplanen inbegriper ett befintligt skolområde och möjlighet att uppföra en förskola. De fastigheter som berörs av planen ägs huvudsakligen av Södertälje kommun: Karleby 4:1 samt Östertälje 1:15, 1:20, 44:1, 44:3, 44:4, 44:7, 44:8 och 44:9. JM äger fastigheten Sågverket 3. Genomförandetiden har bestämts till tio år, och avser den tid som kommunen anser är nödvändig för att genomföra detaljplanen, t.ex. avseende utbyggnad av gator. Planen förutsätter att erforderliga avtal tecknas med exploatör. Enligt kommunen är avsikten att anta detaljplanen vid årsskiftet 2011/2012. 2.7.1
Miljökonsekvensbeskrivning – Förslag till ny detaljplan för Igelsta strand
En miljökonsekvensbeskrivning, daterad 2010-05-12, finns framtagen och bifogad förslaget till ny detaljplan för Igelsta strand. I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas två utbyggnadsalternativ, utöver ett nollalternativ. I det utbyggnadsalternativ som kommit att ligga till grund för detaljplanen redovisas markanvändningen i den södra delen av planområdet som idrott, kontor och/eller småindustri i stället för bostäder. Anledningen till att det alternativet valdes är att det vid vissa vindförhållanden kan uppstå damning och lukt som upplevs besvärande i området. Genom att öka avståndet mellan bostäderna och Igelstaverket anses damm och lukt inte påverka bostäderna. I MKB:n konstateras också att bullernivåerna från den äldre delen av Igelstaverket överskrider riktvärdena (och verksamhetens tillstånd avseende buller vid närmast belägna bostäder) inom stora delar av planområdet. Av detaljplanen framgår att kommunens avsikt är att nå en överenskommelse med verksamheten om åtgärder för att minska bullerpåverkan.
8
2.7.2
Datum
Uppdragsnr
2011-12-06
10002997
Riskvärdering
Vid förslag till en planförändring skall en riskanalys och sårbarhetsanalys utföras för att utröna vilka risker som är förknippade med både det nya planområdet och dess omgivning. Miljökonsekvensbeskrivningen för deltaljplaneområdet Igelsta strand (daterad 2010-05-12) och ”Övergripande riskbedömning vid fysisk planering” (daterad 2008-04-28) för detaljplaneområdet tar främst hänsyn till de olycksscenarier som leder till att personer omkommer. De riskmått som används är individrisk och samhällsrisk. Individrisken beskriver hur stor sannolikheten är att en enskild individ som vistas på ett visst avstånd från en riskkälla omkommer.
9
3
Datum
Uppdragsnr
2011-12-06
10002997
Problemområden
3.1 Trafik För att undvika transporter till Igelstaverket på Grödingevägen, genom bebyggelsen vid Östertälje, drogs under mitten av 2000-talet en del av länsväg 225 om så att transporter i stället kan ske direkt via Moraberg och vidare på Gärtunavägen. Antalet transporter med lastbil av bränsle eller aska till och från Igelstaveket uppskattades i miljödomstolens dom 2006 till cirka 9 600 per år med en uppskattad ökning i framtiden till cirka 11 500 per år. Antalet lastbilstransporter uppgår i dag till cirka 22 000 per år. Antalet transporter med båt/fartyg uppgår i dag till cirka 200 per år. I sitt yttrande 2006 angående transporter skrev Södertäljes miljökontor följande: ”Lastbilstransporter till och från anläggningen för bränslen och askor påverkar närmiljön. Miljökontoret anser att tillsynsmyndigheten ska godkänna miljökrav i upphandlingsavtal med åkerier och föreslår ett sådant villkor. Avtalen bör innehålla strikta krav om färdvägar och sanktionsåtgärder när konstaterade överskridanden sker. Asktransportörer bör avkrävas att ha god täckning vid full last och även vid åtgärder från deponianläggningar.” Miljödomstolen gjorde dock bedömningen att bolaget inte har rådighet över transportföretagen varför dessa frågor inte kan regleras i det aktuella målet.
3.2 Buller 3.2.1
Villkor i miljötillstånd för värmeverksblocket
Bullerbidraget från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än: 55 dB(A) vardagar dag tid (kl. 07.00 – 18.00) 45 dB(A) samtliga dygn nattetid (kl. 22.00 – 07.00) 50 dB(A) övrig tid Den momentana ljudnivån på grund av bolagets verksamhet får nattetid vid bostäder inte överstiga 55 dB(A). Ovan angivna värden skall sänkas med 5 dB(A)-enheter om bullret innehåller impulsljud eller hörbara komponenter. I sin framställan angav bolaget bl.a. att: ”Söderenergi har låtit utföra bullermätningar som visar att Igelstaverket ger upphov till en bullernivå i befintlig närmaste bostadsbebyggelse om ca 40 dB(A). Bolaget har nyligen utfört bullermätningar på närmare håll än tidigare – 300 m – vid bostadshus söder om kajen för att kartlägga buller från mindre fartyg (3000 t). Därvid uppmättes 43 dB(A). Detta motsvarar under 40 dB(A) på avstånd 700 m från Igelstaverket.” ”Det finns planer på att lokalisera bostadsbebyggelse närmare Igelstaverket. Om så sker kommer ljudnivån i denna bebyggelse att överskrida gällande bullervillkor trots bullerdämpande åtgärder.” Bullervillkoren ovan, som de meddelades 1994 innebar en mildring av tidigare bullervillkor. Detta gjordes mot bakgrund av att man bedömde att en utökad verksamhet skulle innebära problem med att innehålla tidigare villkor, varför koncessionsnämnden valde att följa Naturvårdsverkets krav på villkor för befintlig industri i SNV:s råd och riktlinjer 1978:5.
10
Datum
Uppdragsnr
2011-12-06
10002997
Flera remissinstanser yrkade på att bolaget utöver villkoret borde åläggas att arbeta för att generellt sänka bullret med 5 dB(A) i syfte att uppfylla SNV:s krav på buller för nyetablerad industri i SNV:s råd och riktlinjer 1978:5. Något sådant villkor föreskrevs dock inte av koncessionsnämnden. 3.2.1
Villkor i miljödom för kraftvärmeblocket
Buller från verksamheten får som riktvärde inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än: - 50 dB(A) vardagar (kl. 07.00 – 18.00) - 45 dB(A) kvällstid (kl. 18.00 – 22.00) samt söndag och helgdag kl. 07.00 – 18.00 - 40 dB(A) nattetid (kl. 22.00 – 07.00) Den momentana ljudnivån vid bostäder får nattetid (22.00 – 07.00) som riktvärde inte överstiga 55 dB(A). I sin framställan angav bolaget att: ”Avståndet till närmaste bostadsbebyggelse är drygt 500 m vilket innebär att ingen störning av omgivningen kan befaras uppkomma.” Ingen av remissinstanserna hade någon avvikande mening.
3.3 Damning och lukt 3.3.1
Värmeverksblocket
I tillståndet för värmeblocket föreskrev koncessionsnämnden att lossning och lagring av fuktiga biobränslen och torv skall ske på sådant sätt att damning undviks. Detta skulle dock inte innebära hinder mot användning av gripskopa eller frontlastare vid lossning av biobränslen och torv från båt. I sitt yttrande ansåg länsstyrelsen att det fanns risk för såväl damning som spridning av mögelsporer och att frågan behövde utredas vidare. Länsstyrelsen ansåg även att ett riktvärde om 50 mikrogram/m3 (årsmedelvärde) för inandningsbara partiklar (pm10) vid närmaste bostäder skulle föreskrivas. Så skedde dock inte. 3.3.2
Kraftvärmeblocket
I tillståndet för kraftvärmeblocket föreskrev miljödomstolen att: • • •
Mottagning och hantering av bränslen skall ske på ett sådant sätt att risk för damning, lukt, förorening och andra olägenheter förebyggs. Om för omgivningen besvärande lukt, damning, buller eller nedskräpning förekommer till följd av verksamheten vid kraftvärmeverket eller kajen skall bolaget vidta effektiva åtgärder. Luktande bränslen som flis av kreosotimpregnerat material skall förvaras så att för omgivningen besvärande lukt begränsas och vid behov får tillsynsmyndigheten föreskriva åtgärder.
11
4
Datum
Uppdragsnr
2011-12-06
10002997
Diskussion
4.1 Planfrågor Igelstaverken är av regional betydelse, något som framgår av ett flertal styrdokument inom stadsbyggnadsområdet, t.ex. Stockholms läns Regionplaner- och trafikkontorets RUFS 2010 och ”Energiförsörjning i Stockholms regionen, 2008”. Över 90 % utgörs av förnyelsebara bränslen. Det bör i sammanhanget lyftas fram att Igelstaverket producerar miljövänlig el och värme och att Igelstaverkens långsiktiga existens är av stor betydelse för miljön och i linje med de nationella miljömålen. Detta tas även upp i Södertälje kommuns egen översiktsplan, ÖP. Vad gäller pågående detaljplan så är länsstyrelsens (LST) yttrande av särskild betydelse. Bostadsbyggandet är en angelägen fråga inom Stockholmsregionen. Det är uppenbart att Södertälje kommuns hantering av detaljplanen för Igelsta strand bygger på en prioritering av bostadsfrågan. Det finns flera goda skäl till detta, bland annat det vattennära läget vid Södertälje kanal och närheten till Östertälje pendeltågsstation med goda kommunikationer till övriga delar av kommunen och länet. Samtidigt finns flera problem med ett bostadsbyggande på platsen, vilket flera remissinstanser har påpekat under planprocessen. Här följer en sammanfattning av några av problemen och hur de har hanterats i detaljplan och dess MKB: Buller från Igelstaverket
Av MKB framgår att bullret från den äldre delen av Igelstaverket kvällstid överstiger riktvärdet enligt verksamhetens miljötillstånd, 45 dB(A), inom ungefär hälften av det planerade bostadsområdet. Enligt planbeskrivningen ska bullret åtgärdas vid källan genom överenskommelse med verksamhetsutövaren, men det framgår inte närmare hur detta ska ske eller hur det ska säkerställas att åtgärderna genomförs. MKB hänvisar till Boverkets ”Bättre plats för arbete” som anger 700 meter som lämpligt skyddsavstånd mellan bostäder och den typ av verksamhet som Igelstaverket utgör, främst med avseende på buller från hantering av bränsle. I handlingarna framgår att avståndet från Igelstaverkens hamnanläggning till planerade bostäder är ca 700 meter, men i övrigt finns inget resonemang om på vilka grunder avsteg görs från Boverkets rekommendationer (avståndet från Igelstaverkens plangräns till planerade bostäder är ca 300 meter).
Buller från transporter till Igelstaverken
Av MKB framgår att idrifttagandet av kraftvärmeverket 2009 innebär en ökad trafik på Gamla Nynäsvägen. Det konstateras att det inte kommer att leda till att luftkvaliteten försämras, men inget sägs om konsekvenserna för buller, vare sig i MKB eller i planbeskrivning. Det framgår inte om de trafikbullerberäkningar som utgjort underlag för planen utgår från aktuella trafikflöden (som, enligt uppgift från Söderenergi, kraftig överstiger de prognoser som gjordes innan kraftvärmeverket öppnades).
Expansion av Igelstaverket
I planbeskrivningen anges att kommunen har eftersträvat att detaljplanens genomförande inte ska begränsa Igelstaverkens verksamhet eller möjlighet till framtida expansion. Om en expansion av verksamheten orsakar ytterligare störningar för boende i området kan dock en expansion försvåras. Någon närmare beskrivning av dessa eventuella störningar ges inte.
Damm och lukt från Igelstaverket
Bränslehanteringen vid Igelstaverken bedöms vid vissa vindförhållanden kunna sprida damm och lukt till planområdet. I MKB görs bedömningen att boende som bor närmare anläggningen än idag (vilket skulle gälla för Igelsta strand) kan komma att uppleva vissa lukter som störande. I planbeskrivningen konstateras att det inte är nödvändigt med åtgärder då
12
Datum
Uppdragsnr
2011-12-06
10002997
eventuella störningar i form av damm eller lukt bedöms vara av liten omfattning och inte specifikt drabbar planområdet. Vad den bedömningen grundar sig på framgår inte.
Mot bakgrund av problembeskrivningen ovan verkar det inte som att kommunen i sin planläggning tar erforderlig hänsyn till Igelstaverkens behov och dess stora mellankommunala betydelse, på det sätt som rimligen kan förväntas. Enligt plan- och bygglagen ska all planläggning syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Det ska ske med hänsyn till mellankommunala förhållanden och främja en ändamålsenlig struktur och en god ekonomisk tillväxt med mera. Vid planläggning ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet.
4.2 Miljötillstånden Frågor om buller, damning och lukt har fått stor uppmärksamhet av remissinstanserna vid båda prövningstillfällena och även föranlett långtgående förslag till villkor. För kraftvärmeblocket har man valt att lägga bullervillkoren på en nivå som gäller för befintlig industri trots att förhållanden vid prövningen var sådana att man kunnat hävda villkor i enlighet med vad som gäller vid nybyggnation. Den främsta anledningen till detta var att man bedömde det som att bolaget skulle få svårt att klara av de hårdare bullerkraven som gäller vid nybyggnation. Det har vid båda prövningstillfällena funnits en uttalad oro från remissinstanserna för såväl damning som lukt. Krav har därför ställts på långtgående inbyggnad av bränslehanteringssystemen. Trots långtgående åtgärder har det dock inte varit möjligt att helt bygga in hela bränslehanteringssystemet. Oavsett hur mycket anläggningen, inklusive bränslehanteringssystem, byggs in, finns i verksamheten, med hantering av flis och andra biobränslen, en uppenbar risk för damning och även lukt. Viss damning och lukt kan inte med skäliga insatser undvikas. Inte minst är dessa båda faktorer beroende av väderförhållanden som vindstyrka, vindriktning, tryck och temperatur. De överväganden som ligger till grund för remissinstansernas yttranden, bolagets åtaganden och i slutändan nämnden/domstolens beslut bygger på normala förhållanden och det avstånd till närmaste bostadsbebyggelse som var fallet vid prövningen. Vid oläglig väderlek ökar risken för att damning och lukt kan nå fram till intilliggande bostäder redan i dag, vilket måste anses beaktat av nämnden/domstolen. Genom att bemyndiga tillsynsmyndigheten att vid behov föreskriva villkor för att förekomma olägenheter finns redan i dag en osäkerhet för bolaget om vad som är acceptabelt, vad som kan kräva ytterligare åtgärder och vilka ytterligare villkor/åtgärder som kan komma att föreskrivas av tillsynsmyndigheten. . Om avståndet minskas på det sätt som skulle bli fallet vid bebyggelse av Igelsta strand ökar risken för problem högst påtagligt. Avståndet till kontor minskas till under 150 meter (värmeblock/bränslehantering – kontor) och till bostäder 300 meter (kraftvärmeblocket/bränslehantering och bostäder). Den mycket låga sand/grusbank som i dag finns mellan Igelsta strand och Igelstaverket erbjuder i stort sett inget skydd vintertid. Sommartid, med lövade träd, erbjuder den i första hand ett insynsskydd. I och med att det inte finns några garantier för att kontoren, vilka ligger närmast Igelstaverket, byggs före bostäderna så kan man inte räkna in dessa byggnaders eventuella avskärmning för bostäderna vad gäller buller. Vår bedömning är att efterfrågan för kontor i detta läge är liten och sammantaget bedöms möjligheterna att uppföra kontor som tveksamma på kort sikt. Mot bakgrund av att de bostäder som planeras kommer att bli 2 -5 våningar höga torde dessutom kontoren ha en ytterst begränsad påverkan på bullret. Genom höjden på bostäderna kommer de snarare att ligga i nivå med flera av de viktigaste bullerkällorna vid Igelsta värmeverk.
13
Datum
Uppdragsnr
2011-12-06
10002997
Byggs kontor och bostäder som planerat på Igelsta strand kommer med all sannolikhet villkoren för buller att överskridas. Likaså kan man befara problem med damning/nedskräpning mot bebyggelsen samt luktproblem i vart fall vid ogynnsamma väderleksförhållanden. Mot bakgrund av hur tillstånden och villkoren utformats finns det i så fall möjlighet för tillsynsmyndigheten att föreskriva hårdare villkor/åtgärder för att komma till rätta med detta. Från en situation där man uppfyller villkoren går man alltså utan egen förskyllan mot en situation där man kan tvingas vidta långtgående och dyra åtgärder för att uppfylla gällande villkor mot ny bebyggelse. Vid en utbyggnad av verksamheten/produktionskapaciteten vid Igelstaverken blir det, oavsett ny bebyggelse, svårare att uppfylla dagens krav/villkor. Ny bebyggelse närmare Igelsta värmeverk gör det ännu svårare att uppfylla dagens villkor då bebyggelsen kommer närmare verket. Vid en ändrad alternativt utökad verksamhet vid Igelstaverken kommer med all sannolikhet villkoren för verksamheten att omprövas. I och med detta är det tveksamt om dagens bullervillkor kan kvarstå för värmeblocket. Det är inte osannolikt att de i stället anpassas till nivån för nybyggnation, d.v.s. detsamma som för kraftvärmeblocket. Detta gör det i så fall ännu svårare att efterleva bullervillkoren. Antalet transporter med lastbil till Igelstaverken är i dag nästan dubbelt mot vad man kalkylerade med inför prövningen 2006. För att skona intilliggande bostäder från genomfartstrafik har man anlagt den nya stäckningen på väg 225 med avfart vid Moraberg och infart till Igelstaverken via Gärtunavägen. Om Igelsta strand bebyggs som planerat har man på nytt ett problem med tung trafik som passerar bostäder men även kontor på vägen in mot verken. Detta trots att Söderenergi har bidragit till uppförandet av den nya infartsvägen, i syfte att just underlätta för boende och undvika problem för verksamheten. Detta på grund av att man planerar ny bebyggelse invid den väg som byggts för att undvika att ”blanda” bostäder och tung trafik. Att i stället ta in lastbilstransporterna söderifrån innebär att Söderenergi tvingas använda en omväg och då använda en väg som är smal och krokig och inte avsedd för denna typ av tunga transporter. En breddning och rätning av den södra delen av infartsvägen kan innebära att frågan om gatukostnadsersättning uppstår för Söderenergi. Det förs dessutom redan i dag diskussioner om att bebygga även de områden där den delen av vägen går med bostäder vilket i så fall på nytt begränsar möjligheten till tunga transporter.
4.3 MKB för Förslag till ny detaljplan Igelsta strand I Såsom redovisats ovan presenteras i MKB:n som bifogats förslaget till ny detaljplan för Igelsta strand en rad faktorer som måste ses som besvärande vid en etablering av bostäder på marken i fråga. Bland annat konstateras i sammanfattningen att stora delar av området är påverkat av buller som ligger över riktvärdena för bostäder. Likaså konstateras i MKB:n att vid vissa vindförhållanden (de oftast förhärskande) bedöms Igelstaverkens bränslehantering, trots avståndet, kunna sprida damm och/eller lukt till de södra delarna av planområdet. Man konstaterar dock att då avståndet till bostäder i huvudalternativet (bostäder enbart på norra delen av Igelsta strand) är ca 700 m bör problemet inte uppfattas som störande och några åtgärder behöver därför inte vidtas. Något förtydligande av vad som menas med ”uppfattas” finns inte. I MKB:n redovisas också att den äldre delen av anläggningen överskrider bullervilkoret för bostäder under kvällsperioden inom ungefär halva området av Igelsta strand. Vid kontroll mätning/uppskattning avståndet från verket till närmaste bostäder blir avståndet också snarare 300 meter än 700 meter, som man angivit i MKB:n. Då bortser man också från att de lokaler/industrier/kontor som byggs på den södra delen av Igelsta strand kommer att som närmast ligga ca 150 meter från planområdet för Igelstaverken och 250 meter från bränslehanteringen.
14
Datum
Uppdragsnr
2011-12-06
10002997
I beräkningarna av hur trafiken till och från Igelstaverken påverkar miljön på Igelsta strand räknar man i MKB:n med 11 500 lastbilstransporter per år. Den riktiga siffran är i dag 22 000 lastbilar, det vill säga, 44 000 transporter på vägen till och från verket. Vidare konstateras i MKB:n att: ”Vid nuvarande drift av Igelstaverket uppkommer tidvis buller lukt och damning i närområdet kring anläggningen. Störningen är inte av karaktären farlig eller giftig. I de tillstånd som finns för verksamheten på Igelstaverket har risken för lokala störningar bedömts utifrån nuvarande förhållanden och avstånd till bostadsbebyggelse. Om störningar på omgivningen skulle uppkomma kommer krav på åtgärder att ställas från tillsynsmyndigheten.” Samt: ”Verksamheten vid Igelstaverket skulle potentiellt kunna leda till olyckor som påverkar omgivningen i form av: • • •
Brand Explosion Kemikalieutsläpp”
Trots dessa konstateranden och trots ett fortsatt resonemang som ofta redovisar olika problem och överskridande av exempelvis bullervillkoren tas ingen egentlig ställning till lämplighet av att bygga bostäder på Igelsta strand eller förslag på hur problemen skall undvikas, något som en MKB skall innehålla.
4.4 Riskvärdering Samhällsriskbegreppet innebär att man tittar på hur många personer som omkommer vid en olycka och man tar hänsyn till att det kan finnas olika många personer som utsätts för risken vid olika tider på dygnet. Även om det ur denna synvinkel inte finns anledning att befara någon överhängande risk för de boende intill Igelstaverket bör man ändå ur risksvärderingssynpunkt överväga lämpligheten att bebygga Igelsta strand. Vid exempelvis en större brand i anläggningen kan utvecklingen av brandrök i kombination med väderförhållandena föranleda att man kan bli tvungen att evakuera boende under en kortare eller längre period, beroende på hur länge branden pågår. Ju närmare bostäderna ligger Igelstaverket desto större är risken för att en sådan situation uppstår vid en eventuell brand. Likaså ökar antalet människor som i så fall måste evakueras med antalet bostäder som byggs i anslutning till verket
15
Datum
Uppdragsnr
2011-12-06
10002997
Referensdokument Söderenergi webbsite, www.soderenergi.se (För information avseende Igelstaverket) Planhandlingar för Detaljplan för Igelsta strand, Utställningshandling, 2010-05-31, (plankarta, planbeskrivning, MKB, Samrådsredogörelse) Planhandlingar för gällande stadsplan för Igelsta, upprättad 1979. Regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010, Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län Energiförsörjning i Stockholmsregionen, 2008, Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län Södertälje kommun, Gällande översiktsplan, Översiktsplan 2004. Södertälje kommun, Förslag till översiktsplan 2012. Södertälje kommun Beslut Nr. 22/94, Tillstånd enligt miljöskyddslagen till verksamhet vid Igelstaverket i Södertälje kommun, Stockholms län, Koncessionsnämnden för miljöskydd Dom, Mål nr M 5121-06, Tillstånd enligt 9 kap. 6 § miljöbalken För Söderenergi AB att uppföra och driva en bio- och returbränslebaserad kraftvärmeanläggning, Stockholms Tingsrätt Avd 9, miljödomstolen, rotel 10
16
