Risk- och sårbarhetsanalys Hylte kommun 2010
Sammanfattning Varje kommun ska enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap inventera, identifiera och analysera sina risker och sårbarheter i en sammanställd risk- och sårbarhetsanalys. Med bakgrund av denna lagstiftning har Hylte kommun under 2009 tagit fram ett systematiskt arbetssätt för kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalys samt sammanställt underlaget i denna rapport. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att identifiera riskobjekt och sårbara verksamheter inom kommunens geografiska område, identifiera och värdera oönskade händelser som kan påverka kommunen samt bedöma kontorens sårbarhet och kommunens förmåga att hantera dessa händelser. Denna risk- och sårbarhetsanalys har tagits fram i ett samarbete mellan Falkenbergs kommun, Hylte kommun och Halmstads kommun. Samarbetet inleddes med att ett dokumentationsverktyg skapades där respektive kommuns riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser dokumenterades, kommunens hanteringsförmåga och kontorens sårbarhet bedömdes, samhällsviktiga verksamheter identifierades och åtgärdsförslag diskuterades. WSP Brand & Risk anlitades för att sammanställa rapporten. Dokumentationen genomgicks i kommunens säkerhetsgrupp innan rapporten färdigställdes. Hylte kommun har i samband med den här risk- och sårbarhetsanalysen identifierat 24 riskobjekt och 33 sårbara verksamheter inom kommunens geografiska yta samt 43 oönskade händelser som kan få konsekvenser för kommunen. Riskobjekten är av varierande karaktär, men större delen utgör riskobjekt med anledning av att de hanterar brandfarlig vara. Gällande de sårbara verksamheterna ägs eller drivs merparten av Hylte kommun och är dessutom klassade som samhällsviktig verksamhet. De oönskade händelserna som identifierats är indelade i följande kategorier; infrastruktur, kriminell handling, naturolyckor, räddningstjänstolycka, sjukdomsspridning, social oro, vardagsolycka. Samtliga kategorier finns med bland de oönskade händelserna även om större delen är räddningstjänstolyckor. Förmågan att hantera de oönskade händelserna bedöms variera mellan god och viss. Åtgärdsförslag utifrån denna risk- och sårbarhetsanalys kommer att anges i kommunens nästa handlingsprogram för skydd mot olyckor. Utifrån Hylte kommuns första sammanställda risk- och sårbarhetsanalys kan följande slutsatser dras:
Analysen har medfört att kommunen har en god överblick över rådande riskbild. Kommunen har genom denna risk- och sårbarhetsanalys fått god kännedom om riskobjekt, sårbara verksamheter, oönskade händelser samt förmågan att hantera de identifierade händelserna.
Kommunen bedömer att hanteringsförmågan att hantera händelser i det inledande skedet med egen personal och eget material varierar. Dock har Räddningstjänsten genom RäddSam Halland (Räddningstjänster i Samverkan i Halland) möjlighet att utföra snabba och effektiva insatser. Hanteringsförmågan för oönskade händelser som påverkar dricksvattenförsörjningen bör utvecklas.
Åtgärdsförslag från denna risk- och sårbarhetsanalys kommer att anges i nästa handlingsprogram. Rimlighetsbedömning och kostnad /nyttoanalys bör ligga till grund för beslut gällande vilka åtgärder som föreslås vidtas.
Kommunen behöver ta fram en plan för kommande krisövningar med syfte att genomföra enkla seminarieövningar för kontoren med scenarier där hanteringsförmågan prövas.
Sårbarhetsbedömning på kontorsnivå visar på att kontoren är sårbara för flera händelser. Denna bedömning utgör en grund till beslut om vilka verksamheter som bör stärkas genom exempelvis krisövningar, utbildningar och information.
För att risk- och sårbarhetsanalysen ska kunna vara användbar i kommunens planering måste den vara ett levande dokument. Säkerhetsgruppen är viktig i arbetet med att hålla analysen uppdaterad.
Innehållsförteckning 1
INLEDNING ...........................................................................................................................................................3 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8
BAKGRUND .......................................................................................................................................................3 SYFTE ...............................................................................................................................................................3 MÅL ..................................................................................................................................................................3 AVGRÄNSNINGAR .............................................................................................................................................4 LAGSTIFTNING OCH STYRANDE DOKUMENT ......................................................................................................4 UNDERLAGSMATERIAL .....................................................................................................................................4 METOD .............................................................................................................................................................5 SEKRETESS........................................................................................................................................................6
2
BESKRIVNING AV KOMMUNEN .....................................................................................................................7
3
IDENTIFIERING OCH ANALYS AV RISKOBJEKT, SÅRBARA VERKSAMHETER OCH OÖNSKADE HÄNDELSER ..................................................................................................................................8 3.1 3.2 3.3
4
VÄRDERING AV IDENTIFIERADE HÄNDELSER ......................................................................................13 4.1 4.2
5
ÅTGÄRDER I KOMMUNENS HANDLINGSPROGRAM ENLIGT LSO OCH LEX.......................................................19 BASNIVÅ FÖR INFORMATIONSSÄKERHET (BITS) ............................................................................................19 ÅTGÄRDER UTIFRÅN RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSEN ................................................................................19
DISKUSSION ........................................................................................................................................................20 8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 8.6 8.7 8.8
9
KRITERIER FÖR SÅRBARHETSBEDÖMNING.......................................................................................................18 SÅRBARHETSBEDÖMNING FÖR HYLTES KONTOR ............................................................................................18
FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER ...............................................................................................................................19 7.1 7.2 7.3
8
KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV HANTERINGSFÖRMÅGAN...............................................................................16 HYLTE KOMMUNS BEDÖMDA HANTERINGSFÖRMÅGA .....................................................................................16
SÅRBARHETSBEDÖMNING FÖR HYLTE KOMMUNS KONTOR ..........................................................18 6.1 6.2
7
KRITERIER FÖR SANNOLIKHET OCH KONSEKVENS ...........................................................................................13 VÄRDERING AV HÄNDELSER SOM KAN PÅVERKA KOMMUNEN ........................................................................14
BEDÖMNING AV HANTERINGSFÖRMÅGA................................................................................................16 5.1 5.2
6
SAMMANSTÄLLNING AV RISKOBJEKT I KOMMUNEN ..........................................................................................8 SAMMANSTÄLLNING AV SÅRBARA VERKSAMHETER I KOMMUNEN....................................................................9 SAMMANSTÄLLNING AV OÖNSKADE HÄNDELSER SOM KAN PÅVERKA KOMMUNEN .........................................10
RISKOBJEKT I KOMMUNEN ..............................................................................................................................20 SÅRBARA VERKSAMHETER I KOMMUNEN ........................................................................................................20 OÖNSKADE HÄNDELSER ..................................................................................................................................21 KOMMUNENS HANTERINGSFÖRMÅGA .............................................................................................................22 SÅRBARHETSBEDÖMNING ...............................................................................................................................23 KOMMUNENS FORTSATTA ARBETE ..................................................................................................................23 RAPPORTENS OSÄKERHETER ...........................................................................................................................24 REVIDERING OCH UPPDATERING AV RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSEN ........................................................24
SLUTSATSER ......................................................................................................................................................25
REFERENSER ..............................................................................................................................................................26 BILAGA A – VERKTYG FÖR PRIORITERING AV SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET...........................27
2 (27)
1
Inledning
Det huvudsakliga syftet med att upprätta kommunala risk- och sårbarhetsanalyser är att ta fram underlag för att skapa en trygg och säker miljö för alla som vistas i kommunen. Beslutsfattare och verksamhetsansvariga måste ha god kännedom om kommunens risker och sårbarheter för att kunna verka för att reducera antalet inträffade olyckor och andra oönskade händelser. En inventering och analys av kommunens risker och sårbarheter fungerar även som underlag för att utveckla förmågan att hantera oönskade händelser, då kännedom om vad som kan inträffa ökar möjligheten att bygga upp en god krishanteringsförmåga. Det är även viktigt att kommunens medborgare får en uppfattning om de risker och sårbarheter som finns i kommunen, då de enligt lagstiftning har ett ansvar att förebygga och hantera olyckor som inträffar. Genom tydlig information om kommunens riskbild kan riskmedvetenheten öka och därmed möjligheten att hantera en oönskad händelse.
1.1
Bakgrund
Varje kommun ska enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap identifiera, värdera och analysera sina risker och sårbarheter i en sammanställd risk- och sårbarhetsanalys. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och säkerhetsskyddslag (1996:627) ställer krav på riskidentifiering. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska ligga till grund för kommunens plan för hantering av extraordinära händelser (Hylte kommuns lednings- och informationsplan) och kommunens handlingsprogram för skydd mot olyckor som ska tas fram under 2010, samt för kommunens säkerhetsanalys. Med bakgrund av ovanstående lagstiftning och kommunens behov av ett sammanställt underlag för att kunna arbeta vidare med säkerhetsarbetet har Hylte kommun under 2009 tagit fram ett systematiskt arbetssätt för kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalys samt sammanställt underlaget i denna rapport. Denna rapport kommer att överlämnas till Länsstyrelsen i Hallands län.
1.2
Syfte
Syftet med kommunens systematiska arbete med risk- och sårbarhetsanalys är att:
Identifiera och analysera riskobjekt och sårbara verksamheter inom kommunens geografiska yta.
Identifiera och värdera oönskade händelser som kan påverka kommunen.
Bedöma kommunens förmåga att hantera dessa händelser och kontorens sårbarhet.
Utgöra beslutsunderlag för åtgärder som är lämpliga att vidta för att göra kommunen mer robust.
Utgöra beslutsunderlag i samband med revidering av handlingsprogram och lednings- och informationsplan samt framtagande av säkerhetsanalys.
Denna rapport är skriven i syfte att vara ett levande dokument som presenterar en sammanställning av kommunens identifierade och värderade riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser samt kommunens bedömda förmåga att hantera olika händelser.
1.3
Mål
Målet är att Hylte kommuns risk- och sårbarhetsanalys ska ge en övergripande bild av riskobjekt och sårbara verksamheter inom kommunens geografiska yta. Sammanställningen ska användas i arbetet med att ta fram åtgärdsförslag. Vidare är målet att kunna överlämna kommunens sammanställda risk- och sårbarhetsanalys till Länsstyrelsen i Hallands län.
3 (27)
1.4
Avgränsningar
Denna rapport sammanställer de av kommunen identifierade riskobjekten, sårbara verksamheter och oönskade händelser inom Hylte kommuns geografiska yta eller som kan påverka Hylte kommun. Det bör förtydligas att det ej går att garantera att kommunen identifierat samtliga riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser. Med påverkan menas i denna rapport störningar för kommunal verksamhet, medborgare, infrastruktur, bebyggelse etc. Rapporten begränsas till att endast omfatta sådana objekt och händelser som medför en kommunal påverkan och därmed ska inkluderas i analysen till följd av kommunens geografiska områdesansvar. Bedömning av kommunens hanteringsförmåga och kontorens sårbarhet har gjorts för 18 av de 43 identifierade oönskade händelserna. Valet av vilka oönskade händelser som skulle analyseras vidare gjordes utifrån värderingen av de oönskade händelserna.
1.5
Lagstiftning och styrande dokument
Rapporten är framtagen utifrån följande lagstiftning:
Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEX)
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)
Sevesolagstiftningen, lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor
Säkerhetsskyddslag (1996:627)
Kommunens styrande dokument:
Policy för säkerhetsarbete i Hylte kommun, 2008.
Riktlinjer för säkerhetsarbete i Hylte kommun, 2008.
Ledningsplan vid en kris eller extraordinär händelse i Hylte kommun, 2009.
Informationsplan vid en kris eller extraordinär händelse i Hylte kommun, 2009.
Handlingsprogram för Hylte enligt Lag om skydd mot olyckor, lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2007-2010, 2006.
1.6
Underlagsmaterial
Rapporten baseras på följande underlag:
Verksamhetsberättelse – Säkerhetsarbete 2008, Hylte kommun.
Riskanalys – Räddningstjänsten Hylte kommun, 2004.
POSOM-gruppen i Hylte kommun - policy, organisation och arbetsformer.
Regler för hantering av en pandemi i Hylte kommun, 2009.
Scenarier Ibero – elavbrott och farligt godsolycka, 2007.
Stora Enso riskanalyser, 1999.
Hylte Bruks AB riskanalys, 1991.
Konsekvenser av dammbrott i Nissan, Sydkraft 1988.
Arbetsmöten med kommunens säkerhetsgrupp, 2009.
Arbetsmöten tillsammans med Halmstads kommun och Falkenbergs kommun, 2009.
Utöver detta underlagsmaterial har litteratur används, referenser anges i rapporten.
4 (27)
1.7
Metod
I samband med hantering av risker används en rad olika begrepp. Några av de begrepp som används i denna risk- och sårbarhetsanalys utgår från den så kallade riskhanteringsprocessen1,2, se figur 1, vars innebörd förklaras nedan. Risk avser kombinationen av sannolikheten för en händelse och dess konsekvenser. Sannolikheten anger hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och kan beräknas om frekvensen d.v.s. hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod är känd. Kortfattat definieras risk = sannolikhet * konsekvens. Riskanalys avser riskidentifiering och riskuppskattning. Riskidentifieringen är en inventering av scenarier som kan medföra oönskade konsekvenser medan riskuppskattningen omfattar en kvalitativ eller kvantitativ uppskattning av sannolikhet och konsekvens för respektive scenario. Riskbedömning avser riskanalys och riskvärdering. Riskvärderingen innebär att avgöra om uppskattade risker kan accepteras, om det finns behov av riskreducerande åtgärder samt att verifiera olika alternativ. Riskhantering avser riskanalys, riskvärdering och riskreduktion/kontroll. Riskreduktion/kontroll innebär att utifrån riskvärderingen fatta beslut kring riskreducerande åtgärder och kontrollera att de genomförs och följs upp. Dessutom ingår att bevaka eventuella förändringar i systemet som kan föranleda behov av ny riskanalys.
Figur . Riskhanteringsprocessen. Markeringen visar vilka delar som behandlas i rapporten.
Denna rapport bygger även på följande definitioner av nedanstående begrepp: Riskobjekt är ett fysiskt objekt som påverkar omgivningen negativt vid en oönskad händelse. Exempel på riskobjekt är en industri med farliga kemikalier eller en väg där farligt gods transporteras.3 Sårbarhet uttrycker oförmåga hos ett objekt, system, verksamhet, individ etc. att stå emot och hantera en specifik påfrestning som kan härledas till inre eller yttre faktorer. En sårbar verksamhet är en verksamhet som påverkas negativt av en oönskad händelse genom sin närhet till ett riskobjekt. Ett exempel på sårbar verksamhet är ett äldreboende i närheten av en farlig industri.4 Oönskad händelse avses i denna rapport vara en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga verksamheter och kräver skyndsamma insatser av en kommun.5 Förmåga avses i det här sammanhanget den robusthet och kapacitet som behövs för att undvika och hantera allvarliga kriser i samhället.6
5 (27)
Denna kvalitativa risk- och sårbarhetsanalys har tagits fram i ett samarbete mellan Falkenbergs kommun, Hylte kommun och Halmstads kommun. Samarbetet inleddes med att ett verktyg7 togs fram för att kunna dokumentera respektive kommuns riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser som kan påverka kommunen. WSP Brand & Risk har på uppdrag av Hylte kommun sammanställt uppgifter framtagna av kommunen i denna rapport. Efter att kommunen dokumenterat ovan nämnda objekt, verksamheter och händelser värderades risken för att en oönskad händelse ska inträffa, kommunens sårbarhet och hanteringsförmåga bedömdes och samhällsviktiga verksamheter identifierades. Risk- och sårbarhetsanalysen diskuterades och analyserades därefter i kommunens säkerhetsgrupp innan rapporten färdigställdes. Denna rapport är en sammanställning av kommunens dokumentation avseende risker och sårbarheter inom kommunens geografiska yta samt oönskade händelser som kan påverka kommunen, vilket även omfattar händelser som inträffar utanför kommunens geografiska yta. Läsare som önskar ta del av mer detaljerad information om riskobjekt, sårbara verksamheter, oönskade händelser samt värderingar och bedömningar hänvisas till kommunens säkerhetssamordnare.
1.8
Sekretess
Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen har klargjorts ovan och innefattar bland annat att risk- och sårbarhetsanalysen ska utgöra beslutsunderlag, ge samhället en god kunskap om risker och sårbarheter som kan påverka samhällets funktionsförmåga samt att analysen ska vara ett levande dokument. Med detta i åtanke är det olämpligt att belägga risk- och sårbarhetsanalysen med sekretess. De uppgifter som ingår i risk- och sårbarhetsanalysen i dagsläget är inte av sådan karaktär att de omfattas av 18 kap 13 § Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), det vill säga uppgifterna är inte av den typen att ”det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgifterna röjs”. Dock kan analysen i framtiden komma att innehålla denna typ av uppgifter. Om så sker kommer dessa skyddsvärda uppgifter att presenteras i en separat bilaga.
6 (27)
2
Beskrivning av kommunen
Hylte kommun har en yta på 1000 km2 och är Hallands enda inlandskommun, belägen i två landskap, Halland och Småland. Största delen av kommunens yta består av skogsmark. Kommunen har tre större tätorter av varierande storlek med olika verksamheter och servicefunktioner. Antalet invånare i Hylte kommun är ca 10 200 personer. Hylte kommun har en väl utvecklad infrastruktur. I kommunen finns väg 26 (Nissastigen) som kommer från E20 (E6) och går igenom kommunen till väg 40 i Jönköpings län samt väg 150 från Falkenberg till Torup. Järnvägsförbindelse, i form av rälsbuss för persontransport, går från Halmstad till Nässjö. I övrigt trafikeras järnvägen av godståg med mycket stort godstonnage genom kommunen till Halmstads hamn. Andra infrastrukturella anläggningar är det eldistributionsnät som går igenom västra delen av kommunen och en ledning för naturgas.
Figur . Karta över Hylte kommuns geografiska yta.
Huvudorten är Hyltebruk, belägen öster om riksväg 26, grundad år 1907 kring pappersbruket Stora Enso. Pappersbruket är ett av världens största och producerar till största delen tidningspapper. Företaget är än idag, jämte Hylte kommun, den största arbetsgivaren i kommunen med drygt 900 anställda. Hylte kommun har av tradition en låg arbetslöshet. Utöver skogsnäringen domineras arbetsmarknaden av högteknologisk tillverkningsindustri. Kommunen har fyra kraftverk belägna längs Nissan. Ett av dessa fyra kraftverk har ett tunnelsystem som är ca 6 km långt. Kommunen är rik på sjöar och vattendrag och tillsammans med att kommunen till huvuddelen består av skogsmark så finns här ett väl fungerande friluftsliv.
7 (27)
3
Identifiering och analys av riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser
I detta kapitel presenteras de riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser som identifierats och analyserats av Hylte kommun. Identifieringen bygger på diskussioner med representanter från kommunens kontor, tidigare framtagen riskanalys, händelser som inträffat, omvärldsbevakning samt material från Länsstyrelsen Hallands län8 och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap9 (MSB). I rapporten listas objektens namn och verksamhet samt händelsernas kategori och typ av oönskad händelse.
3.1
Sammanställning av riskobjekt i kommunen
Riskobjekten omfattas ofta av någon lagstiftning, som exempelvis lagen om skydd mot olyckor (LSO), sevesolagstiftningen, elsäkerhetslagstiftning, lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE), miljöbalken m.fl. Flera av ovan nämnda lagstiftningar ställer krav på att verksamhetsutövare eller ägare ska analysera riskerna med verksamheten. ADR är ett europagemensamt regelverk för transport av farligt gods på landsväg. Tabell . Sammanställning av riskobjekt i Hylte. Riskobjekt
Beskrivning av verksamhet
Lagstiftning
Stora Enso Hylte AB
Produktion av tidningspapper
2:4 LSO, Seveso, LBE
Hylte damm
Kraftverk
2:4 LSO
Bensinstation Statoil, Hyltebruk
Försäljning av brandfarlig vara
2:2 LSO, LBE
Bensinstation Din-X, Hyltebruk
Försäljning av brandfarlig vara
2:2 LSO, LBE
Bensinstation Bilisten Söd Ind Hyltebruk
Försäljning av brandfarlig vara
2:2 LSO, LBE
Bensinstation Bilisten RV 26 Hyltebruk
Försäljning av brandfarlig vara
2:2 LSO, LBE
Dieselmack Såifa, Hyltebruk
Försäljning av brandfarlig vara
2:2 LSO, LBE
Bensinstation Rejmes, Torup
Försäljning av brandfarlig vara
2:2 LSO, LBE
Bensinstation Q-star, Unnaryd
Försäljning av brandfarlig vara
2:2 LSO, LBE
Bensinstation, Din-X Kinnared
Försäljning av brandfarlig vara
2:2 LSO, LBE
Farligt gods-led väg (RV 26, Södra/Norra Industrigatan, Landerydsvägen)
Transporter på väg
LSO / ADR
Kraftledningar (130 kVA)
Eldistribution
Elsäkerhetslagstiftning
Skredzoner längs Nissan, Långaryd
Lantbruk, skogsnäring
Gasolstation
Gasoldistribution
LBE
Naturgasledning
Naturgasdistribution
LBE
Förorenad mark
Bostadsfastighet, kontors- och industrilokal
Miljöbalken
Transformatorstation
Eldistribution
Elsäkerhetslagstiftning
Reningsverk
Rening av avloppsvatten
Miljöbalken
Borabo deponi
Deponiverksamhet
Miljöbalken
Nedlagda deponier
Avslutad deponiverksamhet
Miljöbalken
Kinnaredssågen/ Derome Bioenergi
Sågverk, pelletstillverkning
Miljöbalken
Åg-Es Metallgjuteri
Gjuteri
Miljöbalken
ITB Teknik
Verkstadsindustri
Miljöbalken
Arise
Vindkraftverk
Miljöbalken
8 (27)
En gemensam faktor för många av de riskobjekt som kommunen identifierat är att de hanterar farliga ämnen, där anledningen till att objekten anges är risken för utsläpp av något farligt ämne. Utsläpp från dessa riskobjekt kan få konsekvenser för människors hälsa, egendom och/eller miljö. En stor del av de riskobjekt som identifierats är bensinstationer. Men även objekt kopplade till energiförsörjningen och miljöstörande verksamheter har identifierats.
3.2
Sammanställning av sårbara verksamheter i kommunen
Större delen av de sårbara verksamheterna i Hylte kommun ägs eller drivs av Hylte kommun och har dessutom bedömts som samhällsviktig verksamhet. Denna bedömning grundar sig på kriterier framtagna av MSB och Sydlänssamverkan. Sydlänssamverkansa verktyg för prioritering av samhällsviktig verksamhet10, presenteras i bilaga A. Samhällsviktig verksamhet är enligt MSB verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor.11 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. I tabellen nedan anges om kommunen bedömt de sårbara verksamheterna som samhällsviktig verksamhet. Tabell . Sammanställning av sårbara verksamheter i Hylte. Sårbar verksamhet
Samhällsviktig verksamhet
Kommunens IT-infrastruktur
Ja
Kommunens telefoni, växel
Ja
Journaler och ärendehantering
Ja
Skolor, barnomsorg
Ja
Skolskjuts
Nej
Trygghetslarm
Ja
Hemtjänst/hemsjukvård
Ja
Särskilt boende
Ja
Vattenverk
Ja
Vattentäkter
Ja
El-, teleinfrastruktur
Ja
Fjärrvärme
Ja
Centralkök/ mottagningskök
Ja
Operativ räddningstjänst
Ja
Renhållning
Ja
Gruppbostäder/ LSS
Ja
Personlig assistans
Ja
IFO Familjecentralen/Arbetsmarknadsenheten
Ja
Vildmarksgymnasium
Nej
a
Sydlänssamverkan är ett samarbetsprojekt mellan de enheter som arbetar med krisberedskapsfrågor på länsstyrelserna i Jönköping, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skåne, Halland och Västra Götalands län.
9 (27)
Sårbar verksamhet
Samhällsviktig verksamhet
Översvämningskänsliga områden
Ja
Samlingslokaler, mer än 150 pers
Nej
Transformatorstationer
Ja
Naturgasledning
Ja
Hotell/camping
Nej
Idrottsanläggningar
Nej
Vinterväghållning
Ja
Reningsverk
Ja
Kommunens miljöenhet
Ja
Kommunens krisledning
Ja
Kommunens informationsenhet
Ja
Kommunens personalenhet
Nej
Kommunens ekonomienhet
Ja
Kommunala fastigheter
Ja
Utifrån sammanställningen av sårbara verksamheter kan man i stora drag utläsa att kommunen bedömt kommunaltekniska system, el/IT/tele-system och skola/vård/omsorg som sårbara verksamheter. Hela 27 av 33 verksamheter har klassats som samhällsviktig verksamhet. Det bör tilläggas att även de verksamheter som ej bedömts som samhällsviktiga har en väsentlig funktion i samhället för att kunna erbjuda kommunens medborgare och besökare en god service.
3.3
Sammanställning av oönskade händelser som kan påverka kommunen
Hylte kommun har identifierat oönskade händelser som kan påverka kommunen. Identifieringen är inte heltäckande, utan ska ses som ett första steg i identifieringsprocessen som ingår i kommunens systematiska riskhanteringsarbete. I arbetet med att ta fram kommunens ”Handlingsprogram 2007-2010” sammanställdes statistiskt underlag från MSB (verktyget IDA)12, Trafikverket (verktyget Strada)13, kommunens statisk över fallolyckor och uppgifter från kommunens skaderapporteringssystem, där uppgifter gällande egendomsskador registreras. Som underlag till kommunens identifiering av oönskade händelser i denna analys har handlingsprogrammet enligt LSO och erfarenhet från inträffade händelser utgjort värdefull information. Händelserna delas in i följande kategorier:
Räddningstjänstolycka (benämns RTJ olycka)
Infrastruktur
Naturolyckor
Vardagsolycka (fall, självmord, hot, drunkning, händelser som ej klassas som räddningstjänst)
Sjukdomsspridning (epidemi, pandemi)
Kriminell handling (våld, terror, brott)
Social oro
10 (27)
Tabell . Sammanställning av oönskade händelser som kan påverka Hylte kommun. Nr
Kategori
Oönskad händelse
Konsekvenser för kommunen
H1
RTJ olycka
Tågolycka med utsläpp av farligt gods i kommunen
Risk för miljökonsekvenser, svårt att avgränsa, ämnets farlighet är avgörande, evakuering, fara för liv och hälsa
H2
RTJ olycka
Kärnkraftsolycka
Radioaktivt utsläpp som påverkar människor och miljö
H3
RTJ olycka
Trafikolycka med utsläpp av farligt gods på väg
Risk för miljökonsekvenser, svårt att avgränsa, ämnets farlighet är avgörande, evakuering, fara för liv och hälsa
H4
RTJ olycka
Stor trafikolycka i kommunen
Komplicerad räddningsinsats, fara för liv och hälsa
H5
RTJ olycka
Trafikolycka, bussolycka skolan
Komplicerad räddningsinsats, fara för liv och hälsa
H6
RTJ olycka
Flygolycka
Komplicerad räddningsinsats, fara för liv och hälsa
H7
RTJ olycka
Brand i särskilt boende/gruppbostad
Komplicerad räddningsinsats, fara för liv och hälsa
H8
RTJ olycka
Brand i kommunens högstadieskola
Komplicerad räddningsinsats, utebliven undervisning, fara för liv och hälsa, störningar för kostenheten
H9
RTJ olycka
Brand i skola, förskola, övningsbyggnad, lärcentrum, Vildmarksgymnasium
Utebliven undervisning, fara för liv och hälsa
H10
RTJ olycka
Brand i publiklokal, festlokal, hotell, idrottsanläggning, mm
Komplicerad räddningsinsats, fara för liv och hälsa
H11
RTJ olycka
Brand i större industrilokal
Komplicerad räddningsinsats, fara för liv och hälsa
H12
RTJ olycka
Brand i centralkök
Komplicerad räddningsinsats, mat kan ej tillagas och distribueras till skolor och äldreboende, fara för liv och hälsa
H13
RTJ olycka
Brand i flerfamiljshus
Fara för liv och hälsa, behov av bostäder
H14
RTJ olycka
Brand i lantgård
Fara för liv och hälsa
H15
RTJ olycka
Skogsbrand
Samordning, resurskrävande, fara för liv och hälsa
H16
RTJ olycka
Båtolycka, Bolmenfärjan
Fara för liv och hälsa
H17
RTJ olycka
Drunkningsolycka
Fara för liv och hälsa
H18
RTJ olycka
Utsläpp av farliga ämnen i Nissan
Risk för miljöpåverkan
H19
Infrastruktur
Avbrott i telesystemet, fast alt mobilt
Trygghetslarm fungerar ej, irritation, kommunikationsbrist
H20
Infrastruktur
Långvarigt elavbrott, vintertid
Samordning, prioriteringar, irritation, evakuering, mathållning
H21
Infrastruktur
Avbrott i datakommunikationen
Kommunikationsproblem, irritation, ekonomisk oro
H22
Naturolycka
Storm
Miljökonsekvenser, egendomsskador, personalbrist, fara för liv och hälsa
H23
Naturolycka
Isstorm, kraftigt snöoväder, omfattande snöröjning
Miljökonsekvenser, egendomsskador, personalbrist, begränsad framkomlighet, fara för liv och
11 (27)
Nr
Kategori
Oönskad händelse
Konsekvenser för kommunen hälsa
H24
Naturolycka
Översvämningar, kraftig nederbörd
Utslagning av reningsverk och vattenverk, evakuering, fara för liv och hälsa
H25
Naturolycka
Ras och skred
Fara för liv och hälsa, psykiskt lidande, materiella skador
H26
Naturolycka
Värmebölja
Fara för liv och hälsa
H27
Naturolycka
Dammbrott
Läckage, evakuering
H28
Vardagsolycka
Utflykt vid stranden där det förekommer bad. Alt. studieresa eller liknande utflykt
Fara för liv och hälsa, psykiskt lidande
H29
Vardagsolycka
Fallolyckor
Fysiska skador, vårdbehov, Rehab
H30
Vardagsolycka
Kommuninvånare som drabbas av olycka utanför kommungränsen
Fara för liv och hälsa, psykiskt lidande
H31
Vardagsolycka
Hot och våld i skolan
Fara för liv och hälsa, psykiskt lidande, kränkande särbehandling
H32
Vardagsolycka
Självmord
Psykiskt lidande
H33
Sjukdomsspridning
Förorenat dricksvatten
Beroende på föroreningen risk för långvarig sanering av täkten eller i värsta fall att täkten är förstörd, renvattenbrist kan uppstå på grund av minskad råvattentillgång
H34
Sjukdomsspridning
Smittspridning/ pandemier
Stor personalbrist, arbetsuppgifter kan ej utföras, ekonomiska bekymmer, omflyttning av personal
H35
Sjukdomsspridning
Smittspridning via livsmedel
Personalbrist och sjukdomsutbrott
H36
Kriminell handling
Bombhot mot kommunal förvaltning/bolag /anläggning/evenemang
Beroende på vad som händer, psykiskt lidande, fara för liv och hälsa, avstannande verksamhet
H37
Kriminell handling
Sabotage, el och fjärrvärme
Avbrott i el- och värmeförsörjningen, fara för liv och hälsa
H38
Kriminell handling
Sabotage mot dricksvattenförsörjningen/avloppshanteringen
Vattenbrist, sjukdom, fara för liv och hälsa
H39
Kriminell handling
Förorenad vattentäkt
Svårt att distribuera rent vatten till kunderna
H40
Kriminell handling
Hot och våld, verksamhet, personal
Fara för liv och hälsa, psykiskt lidande, kränkande särbehandling
H41
Kriminell handling
Hot och våld politiker
Fara för liv och hälsa , psykiskt lidande, störning i den demokratiska ordningen
H42
Kriminell handling
Skadegörelse kommunala objekt
Krossade glas, inbrott, förstörelse, ekonomiska konsekvenser
H43
Social oro
Förtroendekris, upplopp, demonstrationer
Ekonomiska, fara för liv och hälsa
Knappt hälften av alla de identifierade händelserna är inom kategorin räddningstjänstolycka (18 av 43). Inom kategorin kriminell handling har sju händelser identifierats och sex händelser har identifierats som naturolyckor. Många händelser påverkar antingen den kommunaltekniska försörjningen eller verksamheter inom skola, vård och omsorg. Ett stort informationsbehov är en tydlig konsekvens som kommunen måste hantera för flertalet av händelserna. Många händelser skapar oro hos medborgarna, vilket ställer krav på kommunens förmåga att se deras behov och i vissa fall omhänderta medborgarna.
12 (27)
4
Värdering av identifierade händelser
I detta kapitel värderas de identifierade oönskade händelserna gentemot uppsatta kriterier för sannolikhet och konsekvens. Resultatet av värderingen presenteras i en riskmatris, detta i syfte att kunna samla alla värderade händelser och därmed ge läsaren en tydlig bild över hur riskbilden ser ut i Hylte kommun.
4.1
Kriterier för sannolikhet och konsekvens
Kriterierna för sannolikhet och konsekvens har tagits fram utifrån litteratur samt diskussion i arbetsgruppen med representanter från Halmstads kommun, Falkenbergs kommun, Hylte kommun och WSP Brand & Risk. Kriterierna för sannolikhet och konsekvens presenteras i nedanstående tabeller. Tabell . Beskrivning av kriterier för att bedöma sannolikhet. Sannolikhet
Frekvens
S1 - Liten
Inträffar mer sällan än en gång på tio år
S2 - Medelstor
Inträffar under en tioårsperiod
S3 - Stor
Inträffar årligen
S4 - Mycket stor
Inträffar dagligen/varje vecka
Tabell . Beskrivning av kriterier för att bedöma konsekvens. Konsekvens
Påverkan på samhället
K1 - Liten
Drabbas inte av störningar - verksamheten kan upprätthållas
K2 - Medelstor
Drabbas av mindre störningar - verksamheten kan upprätthållas
K3 - Stor
Drabbas av kraftiga störningar - verksamheten kan hjälpligen upprätthållas
K4 - Mycket stor
Drabbas av sådana störningar och av sådan grad att den inte fungerar utan att åtgärder vidtas – verksamheten kan inte upprätthållas
I rapporten presenteras kommunens bedömning av den sammanvägda konsekvensen utifrån en konsekvensbedömning gjord av kommunens säkerhetsgrupp som bygger på följande faktorer:
Kommunal verksamhet
Kommunens medborgare
Omgivning och miljö
Tid innan berörd verksamhet är återställd
Ekonomiska konsekvenser
Efter att den oönskade händelsens sannolikhet och konsekvens har bedömts beräknas risknivån enligt definitionen för risk; risk = sannolikhet * konsekvens. För att enkelt kunna åskådliggöra den oönskade händelsens risknivå placeras händelsen in i en så kallad riskmatris, se figur 3.
13 (27)
4.2
Värdering av händelser som kan påverka kommunen
I nedanstående riskmatris presenteras de oönskade händelser som kommunen identifierat och därefter värderat utifrån kriterier för sannolikhet och konsekvens. I matrisen anges endast den oönskade händelsens nummer, fullständig förteckning finns i kapitel 3.3, tabell 3. För händelser som klassas som räddningstjänst, enligt LSO, finns statistiskt underlag som varit till hjälp vid värderingen. Detta har medfört att bedömningen bygger på både kvalitativa och kvantitativa grunder utifrån en dialog med kommunens säkerhetsgrupp, bestående av representanter från kommunens kontor. Värderingen av övriga händelser bygger på kvalitativa bedömningar i samråd med kommunens säkerhetsgrupp. Tabell . Förklaring av hur riskmatrisens färger tolkas.
Färgerna på riskmatrisens olika fält är ett hjälpverktyg som syftar till att utgöra underlag till beslut om åtgärder som bör vidtas för att reducera risken för att den oönskade händelsen ska inträffa. I tabellen nedan ges en förklaring till tolkning av fältens färger. Svart
Akut risk, genomför åtgärd omedelbart
Röd
Reducera risk, åtgärder är nödvändiga
Gul
Aktiv riskhantering, överväg åtgärder
Grön
Förenklad riskhantering, upprätthåll förebyggande åtgärder
Konsekvens Sannolikhet
S4 - mycket stor
K1 liten
K2 medelstor
K3 stor
K4 mycket stor
H29, H42
S3 – stor
H32, H40, H41
H19, H21, H31
S2 - medelstor
H4, H11, H13, H16, H17, H30
H3, H7, H15, H20, H23, H24, H39
H5, H22, H33
S1 – liten
H14, H18, H36, H43
H1, H6, H9, H10, H12, H25, H26 H28, H35, H37
H8, H34
Figur . Riskmatris där identifierade händelser har värderats av Hylte kommun.
14 (27)
H2, H27, H38
Utifrån färgerna i riskmatrisen bör åtgärder som reducerar risken för den oönskade händelsen i första hand vidtas för händelser som placerats i röda eller svarta fält. Då Hylte kommun är en relativt liten kommun och riskbilden inte bedöms vara komplex har kommunens värdering av de oönskade händelserna medfört att 18 av de 43 oönskade händelserna har värderats som gul risknivå. Händelser i gula fält ska hanteras genom aktiv riskhantering och kommunen ska överväga om åtgärder bör vidtas. Därav har Hylte kommun valt att arbeta vidare med dessa händelser genom att bedöma hanteringsförmågan och kontorens sårbarheter vid dessa händelser. Kommunens nästa steg blir att ta fram åtgärdsförslag för de utvalda händelserna Det är av stor vikt att en rimlighetsbedömning, i form av exempelvis kostnad/nyttoanalyser, ligger till grund för beslut gällande om åtgärder ska vidtas för att reducera sannolikheten och/eller konsekvensen för dessa oönskade händelser. I tabellen nedan presenteras oönskade händelser som värderats till gul risknivå. Tabell . Oönskade händelser som utifrån riskmatrisen bör hanteras i första hand. Nr
Kategori
Oönskad händelse
Värdering i Riskmatris
H2
RTJ olycka
Kärnkraftsolycka, radioaktivt utsläpp
Överväg åtgärd
H3
RTJ olycka
Trafikolycka med utsläpp av farligt gods på väg
Överväg åtgärd
H5
RTJ olycka
Trafikolycka, bussolycka skolan
Överväg åtgärd
H7
RTJ olycka
Brand i särskilt boende/gruppbostad
Överväg åtgärd
H15
RTJ olycka
Skogsbrand
Överväg åtgärd
H19
Infrastruktur
Avbrott i telesystemet, fasta eller mobila systemet
Överväg åtgärd
H20
Infrastruktur
Långvarigt elavbrott vintertid
Överväg åtgärd
H21
Infrastruktur
Avbrott i datakommunikation
Överväg åtgärd
H22
Naturolycka
Storm
Överväg åtgärd
H23
Naturolycka
Isstorm, kraftigt snöoväder, omfattande snöröjning
Överväg åtgärd
H24
Naturolycka
Översvämningar, kraftig nederbörd
Överväg åtgärd
H27
Naturolycka
Dammbrott
Överväg åtgärd
H29
Vardagsolycka
Fallolyckor
Överväg åtgärd
H31
Vardagsolycka
Hot och våld i skolan
Överväg åtgärd
H33
Sjukdomsspridning
Förorenat dricksvatten
Överväg åtgärd
H38
Kriminell handling
Sabotage mot dricksvattenförsörjningen/avloppshanteringen
Överväg åtgärd
H39
Kriminell handling
Förorenad vattentäkt
Överväg åtgärd
H42
Kriminell handling
Skadegörelse kommunala objekt
Överväg åtgärd
Med anledning av att åtgärder ska övervägas för händelserna i tabellen ovan kommer kommunens hanteringsförmåga och kontorens sårbarhet att bedömas för dessa händelser. För de händelser som placerats i gröna fält anges att enbart förenklad riskhantering behövs samt att kommunen ska upprätthålla förebyggande åtgärder. Detta medför att dessa händelser inte kommer att studeras vidare i den här risk- och sårbarhetsanalysen. Då vi lever i ett föränderligt samhälle kan riskbilden ändras och därmed ska dessa händelser värderas på nytt i samband med revidering av risk- och sårbarhetsanalysen.
15 (27)
5
Bedömning av hanteringsförmåga
I detta kapitel presenteras en bedömning av kommunens förmåga att hantera de oönskade händelserna som placerats i riskmatrisens gula fält, dessa redovisades i tabell 7. Denna bedömning bygger på framtagna kriterier och grundas på tillgången av både materiella och personella resurser, operativ förmåga, beroendet av andra verksamheter, produkter eller tjänster, krisledningsförmågan, förmågan att skapa en lägesbild, hantera informationen, samverka med andra aktörer samt ta hand om medborgarna.
5.1
Kriterier för bedömning av hanteringsförmågan
Bedömningen av hanteringsförmågan bygger på kriterier som är framtagna för analysverktyget Ibero.14 Tabell . Kriterier för bedömning av kommunens hanteringsförmåga. God
Resurser och behov motsvarar förväntningarna – uppgiften kan lösas
I huvudsak god
Brister/störningar nedsätter förmågan – uppgiften kan i huvudsak lösas
Viss
Brister/störningar nedsätter förmågan – uppgiften kan till viss del lösas
Ingen/bristfällig
Svåra brister – uppgiften kan inte lösas
Behövs ej
Ej relevant för denna händelse
Kan ej bedöma
Hanteringsförmågan kan ej bedömas
5.2
Hylte kommuns bedömda hanteringsförmåga
Hylte kommun har bedömt hanteringsförmågan för oönskade händelser i riskmatrisens gula fält, som redovisades i tabell 7. Kommunens säkerhetsgrupp har deltagit i arbetet med att bedöma hanteringsförmågan utifrån framtagna kriterier. I tabellen nedan presenteras den bedömda hanteringsförmågan. Tabell . Bedömning av kommunens förmåga att hantera oönskade händelser. Nr
Kategori
Oönskad händelse
Bedömd hanteringsförmåga
H2
RTJ olycka
Kärnkraftsolycka, radioaktivt utsläpp
Kan ej bedöma
H3
RTJ olycka
Trafikolycka med farligt gods på väg
God (med stöd)
H5
RTJ olycka
Trafikolycka, bussolycka skolan
God (med stöd)
H7
RTJ olycka
Brand i särskilt boende/gruppbostad
God (med stöd)
H15
RTJ olycka
Skogsbrand
God (med stöd)
H19
Infrastruktur
Avbrott i telesystemet, fast alt mobilt
Viss
H20
Infrastruktur
Långvarigt elavbrott, vintertid
Viss
H21
Infrastruktur
Avbrott i datakommunikation
Viss
H22
Naturolycka
Storm
I huvudsak god
H23
Naturolycka
Isstorm, kraftigt snöoväder, omfattande snöröjning
I huvudsak god
H24
Naturolycka
Översvämningar, kraftig nederbörd
I huvudsak god
H27
Naturolycka
Dammbrott
I huvudsak god
H29
Vardagsolycka
Fallolyckor
God
16 (27)
Nr
Kategori
Oönskad händelse
Bedömd hanteringsförmåga
H31
Vardagsolycka
Hot och våld i skolan
I huvudsak god
H33
Sjukdomsspridning
Förorenat dricksvatten, medför smittspridning
Viss
H38
Kriminell handling
Sabotage mot dricksvattenförsörjningen/avloppshanteringen
Viss
H39
Kriminell handling
Förorenad vattentäkt
Viss
H42
Kriminell handling
Skadegörelse kommunala objekt
God
Bedömningen gällande hanteringen av räddningstjänstolyckor har till stor del resulterat i ”god (med stöd)”. Anledningen till detta är att Hylte kommun genom RäddSam Halland (Räddningstjänster i Samverkan i Halland) utformat gemensamma larmplaner, rutiner samt samordnat inköp av materiella resurser. Detta ökar Hylte kommuns möjlighet att erbjuda sina kommuninvånare snabba och effektiva insatser med erforderlig utrustning. Kommunen bedömer att förmågan är viss för händelser kopplade till dricksvattenförsörjningen. Denna bedömning grundar sig på att kommunen inte har tagit fram handlingsplaner eller uppdaterat checklistor för händelser som påverkar dricksvattenförsörjningen efter organisationsförändringen. Dessutom har ej övningar eller utbildningar med fokus på störningar i dricksvattenförsörjningen genomförts. Förmågan att hantera en kärnkraftsolycka med utsläpp av radioaktivt ämne har inte kunnat bedömas. Anledningen är att kommunen anser att konsekvenserna är svåra att bedöma och därmed saknas tillräckligt underlag för att kunna bedöma kommunens förmåga att hantera konsekvenserna av en kärnkraftsolycka. Vidare påtalas en saknad av kärnkraftsövningar och utbildningar inom området. Kommunens förmåga att hantera konsekvenserna av avbrott i el/IT/tele-system bedöms enbart vara ”viss”. Motiveringen till bedömningen är att en komplex situation uppstår som i många fall andra aktörer (elbolag, telebolag) måste hantera genom att vidta åtgärder. Kommunen upplever att det är svårt att kunna vidta åtgärder för att lösa orsaken till att situationen uppstått. Kommunens uppgift blir att försöka hantera konsekvenserna av händelsen. I Hylte kommun pågår ett säkerhetsarbete kring IT-system, basnivå för informationssäkerhet (BITS). Arbetet följer en vägledning som är framtagen av MSB. Naturolyckor bedöms kunna hanteras relativt väl ”i huvudsak god”. Anledningen är att kommunen hanterat flera av dessa händelser i samband med att stormar, översvämningar och snöoväder inträffat, vilket medfört möjligheter för kommunen att utveckla sin hanteringsförmåga gällande naturolyckor.
17 (27)
6
Sårbarhetsbedömning för kommunens kontor
I detta kapitel presenteras kriterierna för sårbarhetsbedömning och en övergripande bild av sårbarheten i kommunens kontor för de oönskade händelser som studerats djupare i denna risk- och sårbarhetsanalys.
6.1
Kriterier för sårbarhetsbedömning
I sårbarhetsbedömningen analyseras olika verksamheters möjligheter att upprätthålla sin verksamhet om en viss oönskad händelse inträffar. I jämförelse med bedömningen av hanteringsförmågan så görs sårbarhetsbedömningen i den här risk- och sårbarhetsanalysen på kontorsnivå. Hanteringsförmågan studerar hela kommunens förmåga att hantera en viss oönskad händelse. Bedömningen bygger på nedanstående kriterier för sårbarhetsbedömning. Tabell . Kriterier för sårbarhetsbedömning. S1 - liten
Drabbas inte av störningar - verksamheten kan upprätthållas
S2 - medelstor
Drabbas av mindre störningar - verksamheten kan upprätthållas
S3 - stor
Drabbas av kraftiga störningar - verksamheten kan hjälpligen upprätthållas
S4 - mycket stor
Drabbas av sådana störningar och av sådan grad att den inte fungerar utan att åtgärder vidtas – verksamheten kan inte upprätthållas
6.2
Sårbarhetsbedömning för Hylte kommuns kontor
Hylte kommun har analyserat kontorens sårbarhet för de identifierade oönskade händelserna som studeras vidare, redovisades i tabell 7. Sårbarhetsbedömningen syftar till att kartlägga i vilken grad de olika kontoren kommer att drabbas av störningar om de oönskade händelserna inträffar. Vidare visar sårbarhetsbedömningen på vilka verksamheter som kommer att behöva stöttning från andra för att kunna upprätthålla sin verksamhet. Händelserna kärnkraftsolycka, stormar, kraftigt snöoväder och dammbrott bedöms kommunens kontor vara mest sårbara för. Med anledningen av att så gott som samtliga kontor gjort bedömningen att de är sårbara för dessa händelser bör fördjupade analyser genomföras i det fortsatta arbetet. Trafikolycka med utsläpp av farligt gods och långvarigt elavbrott bedöms berört kontor vara sårbara för, med anledning av den omfattande insats som krävs för att hantera händelsen. Vardagsolyckor eller mindre omfattande räddningstjänstolyckor bedöms kommunens kontor vara betydligt mindre sårbara för. Detta med anledningen av att dessa händelser hanteras så gott som dagligen och det finns en vana att upprätthålla verksamheten trots att dessa händelser inträffar.
18 (27)
7
Förslag på åtgärder
I detta kapitel ges förslag på hur Hylte kommun kan arbeta utifrån denna risk- och sårbarhetsanalys med att ta fram förslag på åtgärder i syfte att reducera risken för att en oönskad händelse inträffar och får konsekvenser för kommunen.
7.1
Åtgärder i kommunens handlingsprogram enligt LSO och LEX
I kommunens ”Handlingsprogram 2007 - 2010” presenteras åtgärder som syftar till att förebygga olyckor och kommunens operativa förmåga att hantera händelser som omfattas av LSO och LEX. I handlingsprogrammet presenteras kommunens åtgärder som ska leda till att fastställda säkerhetsmål uppnås. För varje åtgärd anges berörda kontor samt ansvarigt kontor. Med anledning av att dessa åtgärder redan är framtagna och antagna av Kommunfullmäktige anges de inte i denna risk- och sårbarhetsanalys. Det är dock av stor vikt att arbetet med att vidta de åtgärder som anges i handlingsprogrammet samordnas med de åtgärder som beslutas utifrån denna analys.
7.2
Basnivå för informationssäkerhet (BITS)
I kommunen pågår ett säkerhetsarbete kring IT-system, information med tillhörande genomgång av ansvar och roller. Fokusområden för arbetet är dels IT-infrastrukturen (nät, servrar, system för administration och distribution av data), dels de viktigaste verksamhetssystemen. Ansvaret för att säkerhetsarbetet genomförs vilar både på IT-avdelningen och på kommunens olika verksamheter. Strukturen i detta säkerhetsarbete följer MSB:s riktlinjer i BITS.15 Huvudsyftet med BITS är att myndigheten, kommunen i det här fallet, ska besluta om policys och rutiner samt klargöra roller och ansvar för att säkerheten kring IT-system och informationen i dessa, når upp till godkänd nivå. För att få genomslag i arbetet krävs att samtliga kontor är delaktiga i processen samt att de ansvarar för att ta fram systemsäkerhetsplaner för sina respektive verksamhetssystem. Det är av yttersta vikt att BITS-arbetet uppfattas som en integrerad del av kommunens generella säkerhetsarbete och inte som något som pågår separat vid sidan om. För den generella säkerheten är det idag helt avgörande att IT fungerar både tekniskt via elförsörjning, kommunikationer och i övrigt väl fungerande infrastruktur, men även säkerhetsmässigt via roller, ansvar och rutiner kring system och data.
7.3
Åtgärder utifrån risk- och sårbarhetsanalysen
Arbetet med att ta fram förslag på prioriterade åtgärder utifrån den här risk- och sårbarhetsanalysen kommer att påbörjas under 2010. I samband med att åtgärdsförslag prioriteras är det av stor vikt att även ansvarig, berörda kontor, kostnad för åtgärden och tidplan anges. Bedömningen av vilka åtgärder som bör vidtas samt omfattningen av dessa bör göras i samråd mellan säkerhetssamordnaren och berörda kontor. I sammanhang där åtgärder diskuteras måste ett rimlighetstänk finnas med, kostnaden får inte överstiga nyttan och åtgärden ska kunna motiveras. Det är även viktigt att beakta att alla oönskade händelser inte kan förebyggas men eventuellt kan hanteringsförmågan förbättras och på så sätt konsekvenserna lindras om händelsen inträffar. För att kunna ta fram och arbeta med åtgärdsförslag krävs en prioritering, eftersom det är nästintill omöjligt att genomföra samtliga åtgärder samtidigt. Därför bör en kostnad/nyttoanalys genomföras som sedan ligger till grund för prioriteringen av vilka åtgärder som i första hand bör vidtas. Fokus bör vara oönskade händelser som efter värdering placerats i något av de gula fälten. För oönskade händelser i gröna fält räcker det att arbeta med förenklad riskhantering och att upprätthålla förebyggande åtgärder. Åtgärdsförslag utifrån denna risk- och sårbarhetsanalys kommer att samordnas med de åtgärder som ska genomföras enligt ”Handlingsprogram 2007 - 2010”. I samband med revideringen av handlingsprogrammet inför nästa mandatperiod kommer denna risk- och sårbarhetsanalys ligga till grund för de beslut som fattas om åtgärdsförslag. Detta resulterar i att kommunens risk- och sårbarhetsanalys inte kommer att innehålla några åtgärdsförslag, dessa presenteras enbart i handlingsprogrammet. Anledningen är att handlingsprogrammet ska antas av Kommunfullmäktige, vilket ger åtgärderna en högre juridisk status.
19 (27)
8
Diskussion
I detta kapitel förs en diskussion gällande riskobjekt, sårbara verksamheter, oönskade händelser, kommunens hanteringsförmåga, kontorens sårbarhetsbedömning, kommunens fortsatta arbete, rapportens osäkerheter samt revidering och uppdatering av risk- och sårbarhetsanalysen. Diskussionen bygger på de uppgifter som presenteras i kapitel 3-6.
8.1
Riskobjekt i kommunen
Hylte kommun har i samband med den här risk- och sårbarhetsanalysen identifierat 24 riskobjekt inom kommunens geografiska yta. Kännedomen om riskobjekten i kommunen uppfattas som god. Objekten är av varierande karaktär, men större delen utgör riskobjekt med anledning av att de hanterar brandfarlig vara. För att även i fortsättningen ha god kännedom om objekten kan exempelvis följande tillvägagångssätt användas:
8.2
Anläggningar/verksamheter som lyder under Sevesolagstiftningen eller 2 kap 4 § LSO är skyldiga att göra riskanalyser för sina verksamheter. Dessa riskanalyser bör i framtiden användas i större utsträckning i arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys. För att skapa en god riskhantering bör dialog mellan kommunen och dessa verksamheter föras i samband med att anläggningens/verksamhetens riskanalys tas fram eller revideras.
De riskobjekt som hanterar brandfarliga eller explosiva varor ska enligt LBE identifiera och analysera sina risker i en riskanalys. Vidare är dessa verksamheter inom räddningstjänstens tillsynsområde, vilket medför att med hjälp av information från regelbundna och konsekventa tillsyner kan riskerna med dessa verksamheter kartläggas mer detaljerat.
Risker kopplade till förorenad mark, deponier och skredkänsliga områden bör studeras djupare om de ligger inom områden som redan idag är bebyggda eller som planeras att bebyggas. Alternativt om de bedöms kunna påverka andra värdefulla områden, exempelvis naturområden.
Risker förknippade med farligt godstransporter på väg eller järnväg kan vara komplicerade att analysera då mängd och innehåll som transporteras kan vara tidsödande att kartlägga. Kommunen bör med jämna mellanrum, förslagsvis en gång per mandatperiod, se över primära och sekundära farligt godsvägar i syfte att utvärdera om de är bäst lämpade eller om annan dragning är att föredra. Genom att kontakta Trafikverket, MSB, Green Cargo, företag i kommunen m.fl. kan mer information om lokala förhållanden gällande farligt gods eventuellt tillhandahållas. Även riskanalyser för farligt gods framtagna i samband med plan-, väg-, eller järnvägsprocessen kan utgöra ett bra underlag.
Sårbara verksamheter i kommunen
I samband med den här risk- och sårbarhetsanalysen har Hylte kommun identifierat 33 sårbara verksamheter inom kommunens geografiska yta. Större delen av dessa ägs eller drivs av Hylte kommun (26 av 33) och är dessutom klassade som samhällsviktig verksamhet. Kännedomen om vilka verksamheter som är sårbara i Hylte bedöms som god, men sårbarheterna i dessa verksamheter är i många fall stora och mer detaljerade analyser inom respektive verksamhet skulle behövas för att kunna arbeta med att utveckla robustheten. En anledning till att kännedomen är god kan vara att kommunen det senaste året har arbetat mycket med att identifiera samhällsviktig verksamhet, kritiska beroendeförhållanden, resurser etc. i samband med pandemiplaneringen. Genom att Hylte kommun börjar fokusera på de egna verksamheterna som kommunen äger/driver och som dessutom bedöms vara samhällsviktiga kan sårbarheter i kommunens verksamhet reduceras. Efter att kommunen själva vidtagit åtgärder inom sina verksamheter kan liknande åtgärder diskuteras med andra aktörer. Detta då det oftast är enklast att börja med den egna verksamheten och därefter fortsätta med andra verksamheter.
20 (27)
Några områden som Sydlänssamverkan, bilaga A, bedömer som högprioriterade att säkerställa driften för är; vatten och avlopp, räddningstjänst, socialtjänst, miljö och hälsa samt kommunledning och administration. Genom att börja vidta åtgärder i verksamheter kopplade till dessa områden och sedan fortsätta med övriga kommunala verksamheter som bedöms som samhällsviktiga kommer med största sannolikhet kommunens sårbara verksamheter att bli mer robusta. Att göra verksamhet mer robust kan exempelvis vara att säkra el- och värmeförsörjningen, IT-driften, dricksvattenförsörjningen, leveranser av varor som verksamheten är beroende av samt kartlägga nyckelpersoner och möjligheten att få tag i ersättare. Även utveckling av förmågan att hantera olika händelser genom utbildning och övning samt möjliggöra ett samarbete med andra kommuner/aktörer ökar robustheten.
8.3
Oönskade händelser
Hylte kommun har i samband med den här risk- och sårbarhetsanalysen identifierat 43 oönskade händelser som kan få konsekvenser för kommunen. Konsekvenserna som de oönskade händelserna kan påverka är allt från människors hälsa och deras behov av information till skador på infrastruktur, miljö och egendom. Vid så gott som alla händelser blir kommunen påverkad och i många fall påverkas även andra aktörer eller boende i närheten av den inträffade händelsen. Värderingen av de oönskade händelserna visar på att inga händelser placeras i de röda eller svarta fälten. Detta kan bero på att Hylte kommun är en liten kommun och att riskbilden därav inte bedöms innebära att hotbilden är omfattande eller komplex. 18 av de 43 oönskade händelserna har värderats till risknivåer som medför att de placeras i riskmatrisens gula fält. Händelser i gula fält ska hanteras genom aktiv riskhantering och kommunen ska överväga om åtgärder bör vidtas. Detta leder till att dessa händelser har studerats djupare genom att bedöma hanteringsförmåga och kontorens sårbarhet. Genom att kommunens säkerhetsgrupp har varit delaktig i identifieringen av oönskade händelser ökar medvetenheten om de händelser som kan inträffa i eller påverka Hylte kommun. Identifieringen är ett första steg i arbetet med att utveckla kommunens förmåga att hantera oönskade händelser. Desto fler inom kommunen som har kännedom om de oönskade händelserna desto bättre är den mentala förberedelsen och i många fall då även den faktiska förmågan att hantera händelsen. I kommunens fortsatta arbete med att identifiera och analysera oönskade händelser bör värderingen av de händelser som värderats som grön risknivå i denna risk- och sårbarhetsanalys revideras i syfte att undersöka om riskbilden ändrats för dessa händelser. Vidare bör kommunen göra en koppling mellan de oönskade händelserna och riskobjekten. Genom att titta mer på vilka riskobjekt som kan orsaka de olika oönskade händelserna kan mer detaljerade åtgärder utformas. Det är viktigt att kommunen beaktar att vissa händelser händer så gott som dagligen och andra betydligt mer sällan, kanske inte ens en gång på hundra år. Dagliga händelser är oftast av den karaktären att de drabbar enskilda medborgare men inte samhället i stort. Sällsynta händelser kan i vissa fall medföra mycket allvarliga konsekvenser för vårt samhälle. Det är av stor vikt att kommunen i samband med diskussioner om vilka händelser som bör förebyggas eller förberedas inte enbart har fokus på stora, allvarliga, sällsynta händelser utan även ser att dagliga händelser som drabbar enskilda medborgare sammantaget ger påverkan på samhället.
21 (27)
8.4
Kommunens hanteringsförmåga
I den här risk- och sårbarhetsanalysen har kommunen valt att studera hanteringsförmågan för 18 av de 43 oönskade händelserna, av den anledningen att dessa har värderats som gul risknivå. Enligt värderingskriterierna bör åtgärder övervägas för händelser i de gula fälten. Utifrån kriterierna för hanteringsförmågan ser fördelningen av de 18 händelser där hanteringsförmågan har bedömts ut enligt tabellen nedan. Tabell . Bedömningen av hanteringsförmågan för de 18 händelser i riskmatrisens gula fält. God
6
I huvudsak god
5
Viss
6
Ingen/bristfällig
-
Behövs ej
-
Kan ej bedöma
1
De händelser som Hylte kommun har en god förmåga eller en i huvudsak god förmåga att hantera är kopplade till räddningstjänstinsatser och naturolyckor som tidigare inträffat i kommunen eller händelser som inträffar dagligen exempelvis fallolyckor och skadegörelse. Händelser där förmågan bedöms vara ”viss” gäller sabotage mot dricksvattenförsörjningen/avloppshanteringen och avbrott i teknisk infrastruktur som el, telesystem eller datakommunikation. Dessa händelser inträffar relativt sällan men drabbar ofta stora delar av kommunens verksamheter och kan snabbt bli komplexa att hantera. Då Hylte kommun likt samhället i stort har ett starkt beroende av teknisk infrastruktur är det viktigt att kommunens förmåga att hantera dessa utvecklas. Hylte kommun bedömer att förmågan att hantera händelser som medför förorenat dricksvatten eller förorenad vattentäkt kan vara svåra att hantera. Komplexiteten i hanteringen kan bero på att människors liv och hälsa kan påverkas, många aktörer är inblandade i att hantera händelsen, både kommunala och externa, samt att samhällsviktig verksamhet hotas. Information och samverkan är ofta nyckelord vid hantering av komplexa händelser. Ett sätt att förbättra kommunens förmåga att hantera störningar i dricksvattenförsörjningen är att ta hjälp av Livsmedelsverkets stöd, kallat Uppföljningen. Stödet innebär att en temadag genomförs i Hylte kommunen med berörd personal. Temadagen leds av Livsmedelsverket och fokus är sårbarheter i kommunens dricksvattenförsörjningar. Under temadagen genomförs även två seminarieövningar med scenarier kopplade till störningar i kommunens dricksvattenförsörjning. Hylte kommun är en liten kommun vilket kan medföra att en god hanteringsförmåga i det inledande skedet kan vara svår att upprätthålla för samtliga av de oönskade händelserna i riskmatrisens gula fält. Anledningen till att hanteringsförmågan inte kan bedömas som god för alla händelser är främst bristen på personella resurser men det finns även en viss brist på materiella resurser. För att ha en god förmåga krävs bland annat både materiella och personella resurser, en god informationshantering, en utvecklad samverkan samt en tränad och förberedd organisation.
22 (27)
8.5
Sårbarhetsbedömning
Hylte kommun har analyserat kontorens sårbarhet för de oönskade händelserna som placerats i riskmatrisens gula fält. Utifrån denna bedömning kan följande beskrivning ges; Kommunens kontor bedömer att de är sårbara för fyra av de 18 analyserade händelserna. Dessa händelser bör analyseras mer detaljerat i syfte att kartlägga vilka åtgärder som kan bli aktuella att vidta, vem som ansvarar för att de utförs samt vad som kan förberedas i det förebyggande arbetet. Händelser som hanteras ofta bedömer kommunens kontor inte medför så stora störningar att verksamheten inte kan upprätthållas. Därmed behöver inte kommunen analysera dessa händelser mer utifrån denna analys. Det är dock viktigt att det dels finns framtagna och implementerade rutiner för de verksamheter som drabbas av händelser som inträffar ofta, dels att enkla och kostnadseffektiva åtgärder vidtas. Sårbarhetsbedömningen kommer att användas som underlag för beslut gällande krisövningar, utbildningar, förslag på åtgärder som ska anges i handlingsprogrammet enligt LSO och LEX samt vid revideringen av kommunens lednings- och informationsplan.
8.6
Kommunens fortsatta arbete
I arbetet med att ta fram denna risk- och sårbarhetsanalys har stor vikt lagts vid att skapa former för ett nära samarbete mellan kommunens kontor. Många personer har varit involverade och arbetsprocessen har uppfattats vara ett positivt tillvägagångssätt. Genom att kommunen nu har skapat en bra form för sitt arbete med risk- och krishanteringsfrågor kommer med stor sannolikhet det fortsatta arbetet att upplevas strukturerat och meningsfullt. Även samarbetet med de halländska kommunerna och Länsstyrelsen i Hallands län uppfattas positivt och är därmed viktigt att vårda, bevara och utveckla. Detta med anledning av att Hylte kommun ser ett stort värde i att kunna diskutera frågor inom risk- och krishanteringsområdet med de övriga halländska kommunerna och länsstyrelsen. Kommunens fortsatta arbete utifrån den här risk- och sårbarhetsanalysen är att ta fram förslag på åtgärder och göra en prioritering av vilka åtgärder som ska anges i nästa handlingsprogram enligt LSO och LEX. I samband med prioriteringen av åtgärder är det av stor vikt att rimlighetsprincipen i form av exempelvis kostnad/nyttoanalyser beaktas. Vidare bör kommunens kommande plan för krisövningar bygga på sammanställningen av hanteringsförmågan och sårbarhetsbedömningen. De händelser där kommunen bedömer att förmåga saknas eller är viss bör i första hand övas. Gällande övningar på kontorsnivå bör de kontor som bedömts ha hög sårbarhet erbjudas övningar i första hand och scenarierna bör först och främst vara kopplade till händelserna kärnkraftsolycka, stormar, kraftigt snöoväder, dammbrott, trafikolycka med utsläpp av farligt gods eller långvarigt elavbrott. Under 2010 ska handlingsprogrammet enligt LSO och LEX samt Hylte kommuns lednings- och informationsplan revideras inför nästa mandatperiod. En säkerhetsanalys enligt säkerhetsskyddslagen ska upprättas och det pågående arbetet med BITS kommer att fortlöpa. Denna risk- och sårbarhetsanalys utgör ett viktigt underlag till samtliga nämnda dokument och vice versa. Därav är det av stor vikt att denna analys uppdateras kontinuerligt och upplevs som ett levande dokument.
23 (27)
8.7
Rapportens osäkerheter
Vid arbete med riskhantering inom en kommun måste hanteringen av osäkerheter beaktas. I en verksamhet som speglas av en komplexitet, såsom kommunal verksamhet gör, då många olika verksamheter bedrivs över ett stor geografiskt område är det oundvikligt att osäkerheter uppstår i samband med bedömningar av risker, identifiering av sårbara verksamheter och analysering av hanteringsförmågan. Detta är Hylte kommuns första sammanställda version av kommunal risk- och sårbarhetsanalys där även lagen om extraordinära händelser omfattas. I nästkommande versioner kommer förbättringar avseende hantering av osäkerheter att göras. Då kommunen är väl medveten om att många antaganden, värderingar och liknande är förknippade med osäkerheter bör en strategi utformas som medför en god osäkerhetshantering i det fortsatta arbetet. Exempel på detta kan vara:
8.8
Identifieringen av riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser bör analyseras ur ett osäkerhetsperspektiv. Är till exempel underlagsmaterial av sådan kvalitet att det går att använda riskidentifieringen fullt ut och korrekt?
Vilket underlag finns för att värdera oönskade händelser? Erfarenhet av inträffade händelser, statistik, genomförda krisövningar, tidigare framtagna analyser osv. Detta bör beskrivas så att värderingar förknippade med stora osäkerheter hanteras på ett erforderligt vis, exempelvis genom en konservativare skattning eller ytterligare analysering. Validitet och reliabilitet bör anges för varje oönskad händelse.
Hur känslig är varje sårbar verksamhet? Om känsligheten är låg bör inte fokus ligga på att analysera just den verksamheten vidare ur ett osäkerhetsperspektiv.
Revidering och uppdatering av risk- och sårbarhetsanalysen
Metoden som används för att dokumentera kommunens risker, sårbarheter, oönskade händelser, kontorens sårbarhetsbedömning och kommunens hanteringsförmåga bygger på ett systematiskt arbetssätt. Genom att kontinuerligt uppdatera och revidera risk- och sårbarhetsanalysen kommer dels arbetsbördan inte uppfattas som betungande, dels finns alltid en aktuell version. Kommunens säkerhetssamordnare har det övergripande ansvaret för att hålla risk- och sårbarhetsanalysen uppdaterad, men samtliga representanter som deltagit i arbetet har i uppgift att meddela säkerhetssamordnaren om förändringar och tillägg som bör göras i risk- och sårbarhetsanalysen. För att skapa en rutin gällande arbetet med att revidera och uppdatera kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska analysen övergripande gås igenom med kommunens säkerhetsgrupp en gång om året.
24 (27)
9
Slutsatser
I detta kapitel presenteras de slutsatser som kan dras utifrån rapporten.
Denna risk- och sårbarhetsanalys har medfört att kommunen har en god överblick över rådande riskbild. Kommunen har genom analysen fått god kännedom om riskobjekt och sårbara verksamheter inom kommunens geografiska yta, oönskade händelser som kan påverka kommunen samt kommunens förmåga att hantera de identifierade händelserna.
De oönskade händelserna har värderats och därefter placerats i gröna respektive gula fält. Denna värdering medför att riskbilden i Hylte kommun inte i dagsläget bedöms innebära en komplex hotbild. Då vi lever i ett föränderligt samhälle kan riskbilden ändras och därmed ska de oönskade händelser värderas på nytt i samband med revidering av risk- och sårbarhetsanalysen.
Kommunen har en krisorganisation som sammankallas vid större och mer omfattande händelser. Denna organisation har också övats. Räddningstjänsten har genom RäddSam Halland möjlighet att utföra snabba och effektiva insatser med erforderlig utrustning. Kommunen har även en säkerhetsgrupp som arbetar förebyggande. Vidare har kommunen erfarenhet från hantering av stormar, översvämningar, svininfluensa, tsunamin i Sydostasien etc.
På de händelser som är kopplade till dricksvattenförsörjningen bedömer kommunen att hanteringsförmågan är viss. Konsekvenserna bedöms kunna bli stora, vilket belyser vikten av att fokusera på att utveckla förmågan att hantera händelser som påverkar dricksvattenförsörjningen. Kommunen bör börja med att anmäla sig till Livsmedelsverkets stöd Uppföljningen.
Sårbarhetsbedömningen på kontorsnivå visar på att kontoren är sårbara för flera händelser. Bedömningen utgör en grund till beslut gällande hur kontoren bör stärkas i form av materiella och personella resurser vid en kris.
Utifrån denna risk- och sårbarhetsanalys bör en övningsplan tas fram. Fokus bör vara att genomföra enkla krisövningar i seminarieform på kontorsnivå. I första hand bör scenarierna spegla de händelser där kommunen bedömt att hanteringsförmågan är viss och/eller sårbarhetsbedömningen visar på att vissa kontor är utsatta och behöver hjälp för att hantera händelsen.
Arbetet med åtgärdsförslagen måste påbörjas för att kunna anges i nästa handlingsprogram enligt LSO och LEX. Efter att åtgärdsförslag tagits fram krävs en prioritering. Innan genomförandet påbörjas bör man utse en ansvarig för varje åtgärd, ange en tidplan, beräkna kostnaden samt ange berörda kontor. Åtgärderna måste samordnas med andra pågående säkerhetshöjande åtgärder.
Denna sammanställda risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning är Hylte kommuns första. För att detta material ska kunna vara användbart i kommunens planering för en säker och trygg miljö att bo och vistas i måste det vara ett levande dokument. I arbetet med att hålla risk- och sårbarhetsanalysen uppdaterad spelar säkerhetsgruppen en viktig roll. Att kontinuerligt arbeta med materialet i denna grupp möjliggör användningen av analysen som ett bra beslutsunderlag.
25 (27)
Referenser
1
International Electrotechnical Commission (IEC). International Standard 60300-3-9, Dependendability management – Part 3: Application guide – Section 9: Risk analysis of technological systems, Genéve, 1995.
2
International Organization for Standardization (ISO). Risk management – Vocabulary – Guidelines for use in standards. Guide 73, Geneva, 2002.
3
Norrköpings kommuns riskanalys, 2004.
4
Kommunal sårbarhetsanalys, Krisberedskapsmyndigheten, 2004.
5
Risk- och sårbarhetsanalyser – Vägledning för kommuner och landsting, Krisberedskapsmyndigheten, 2006.
6
Risk- och sårbarhetsanalyser – Vägledning för statliga myndigheter, Krisberedskapsmyndigheten, 2006.
7
Handbok för riskanalys, Räddningsverket, 2003.
8
Risk- och sårbarhetsanalys Hallands län 2007, Länsstyrelsen Hallands län, 2008.
9
Risk- och sårbarhetsanalyser – Utgångspunkter för fortsatt arbete, Krisberedskapsmyndigheten, 2005.
10
Sydlänssamverkan prioritering av kommunal verksamhet, 2007.
11
Samhällsviktigt! Förslag till definition av samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv, Krisberedskapsmyndigheten, 2007. 12
Beskrivning av informationssystemet IDA, http://www.msb.se/sv/Kunskapsbank/Statistik--analys/IDA/, 2009-12-18.
13
STRADA – informationssystem för olyckor och skador, http://www.transportstyrelsen.se/sv/Vag/STRADAinformationssystem-for-olyckor-skador/ , 2009-12-18. 14
Ibero Steg för Steg, manual, Länsstyrelsen Stockholms län, 2006.
15
Basnivå för informationssäkerhet (BITS), utgåva 3, Krisberedskapsmyndigheten, 2006.
26 (27)
Bilaga A – Verktyg för prioritering av samhällsviktig verksamhet Sydlänssamverkans prioritering av kommunal verksamhet har används som verktyg för att identifiera och bedöma vad som är samhällsviktig verksamhet i Hylte kommun. Nedan presenteras Sydlänssamverkans förslag på prioritering av samhällsviktig verksamhet. Tabell . Sydlänssamverkans prioritering av kommunal verksamhet. Prioritet
Verksamhet
Hög
Vatten & avlopp, räddningstjänst, socialtjänst, miljö & hälsa, kommunledning och administration
Mellan
Renhållning/sophantering, skola & barnomsorg, fjärrvärme
Låg
Gatu- och väghållning
27 (27)
