Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet Inledning Stockholms universitets huvuduppgift är att bedriva utbildning och forskning av hög kvalitet samt att samverka med det övriga samhället. Universitetet skall präglas av fritt kunskapssökande, fri forskning och kritiskt tänkande. /…/ I sin verksamhet skall universitetet främja individers utveckling och bidra till ett mänskligt och långsiktigt hållbart samhälle. (Stockholms universitet; Långsiktig plan 2008-2012, Grundläggande värderingar) Studenter skall ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan skall se till att den som avser att påbörja en utbildning har tillgång till den information om utbildningen som behövs. (Högskoleförordningen, 6 kap 3 §) Studenternas tillgång till studievägledning skall förbättras. (Stockholms universitet; Långsiktig plan 2008-2012) Studie- och karriärvägledningens syfte är att skapa förutsättningar för och stödja välgrundade val av studie- och karriärvägar som främjar såväl individens som samhällets utveckling. Tillgänglig och kompetent studie- och karriärvägledning bidrar till att förbättra studenternas anställningsbarhet, att säkerställa hög kvalitet i utbildningen och att utveckla den sociala och etniska mångfalden vid universitetet. Studie- och karriärvägledningen är en viktig del av universitetets samverkan med det övriga samhället. Studie- och karriärvägledning inbegriper i vid bemärkelse all verksamhet som tjänar till att främja välgrundade val av studie- och karriärvägar, från allmän informationsspridning till enskilda vägledningssamtal. Studie- och karriärvägledning är emellertid till sin kärna en särskild pedagogisk uppgift som bör utföras av professionella studie- och karriärvägledare. Studie- och karriärvägledningen ska vara tillgänglig för alla som står inför, aktuellt bedriver eller nyligen avslutat studier på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå vid Stockholms universitet.
2(5)
Allmän och institutionsspecifik studie- och karriärvägledning Vid Stockholms universitet ska det finnas både allmän och institutionsspecifik studie- och karriärvägledning. Vägledningssamtal och övrig informationsförmedling ska erbjudas både allmänt och på institution. Vägledning sker genom personliga möten men även via telefon och e-post. Mottagningstider och telefontider ska vara sådana att vägledning finns tillgänglig minst ett par gånger i veckan. Vid samordning av de olika kontaktytorna och planering av mottagnings- och telefontiderna ska hänsyn tas till behovet hos olika grupper. Allmän studie- och karriärvägledning Studentavdelningen ska anordna allmän studie- och karriärvägledning. Den allmänna vägledningen på Studentavdelningen har dels en samordnande roll, till exempel när det gäller vägledarutbildningen gentemot lokala vägledare, dels ska den erbjuda generell och övergripande vägledning om studier och arbetsmarknad. Programövergripande studie- och karriärvägledning kan i vissa fall vara placerad inom Studentavdelningen. Ansvarig för organisation av och kvalitet för den allmänna vägledningen är chefen för Studentavdelningen. Chefen för Studentavdelningen fastställer årligen anvisningar för den allmänna vägledningen.
Institutionsspecifik studie- och karriärvägledning Samtliga studenter har rätt till studie- och karriärvägledning inom huvudområdet och vägledaren ska ge information och vägledning gällande studier och arbetsmarknad inom det egna ämnesområdet och närliggande ämnen/kurser. Ansvarig för studie- och karriärvägledningen vid institutioner och centra är prefekt eller föreståndare. Institutionsstyrelserna (motsv) ska fastställa anvisningar för vägledning vid institution. Ett förslag till anvisningar lämnas enligt bilaga.
Etik och bemötande Vägledare ska visa hänsyn samt verka för rättvisa och öppenhet och stå för ett förhållningssätt som motverkar fördomar och arbetar för ett jämställt och jämlikt universitet. Han/hon ska sätta studenten i centrum och vara uppmärksam på varje students förmågor och potential. Vidare ska vägledningen kännetecknas av ett personligt bemötande jämte ett professionellt samtal.
3(5)
Vägledarens bemötande ska vara stödjande och tillåtande och studentens integritet ska alltid respekteras. Känsliga uppgifter om studenter ska behandlas med diskretion och vägledare vid universitetet ska iaktta tystnadsplikt avseende alla frågor som rör den enskilde studentens personliga förhållanden. Se vidare Sekretesslagen 7 kap 9 § 4st. Vägledaren måste vara medveten om de eventuella problem som intressekonflikter mellan olika roller i högskolan kan medföra. Exempelvis kan det vara svårt att samtidigt vara vägledare och examinerande lärare. Vägledarens kompetens och kompetensutveckling
Ett vägledningssamtal ska bidra till att studenten kan fatta beslut och lösa problem som har med studie- och karriärval att göra. För att klara denna uppgift fordras att vägledaren har en väl utvecklad kommunikativ kompetens, goda kunskaper inom sitt område liksom förmåga att visa empati och trovärdighet. Det är angeläget att vägledare har akademisk grundexamen och att vägledaren vid en institution har kompetens i det aktuella ämnet. Omfattningen av uppdraget som vägledare bör i normalfallet vara minst 50 % av heltidstjänst. För att försäkra studenternas tillgång till kompetent vägledning kan små institutioner med få studenter överväga möjligheten att dela vägledare med angränsande ämnen. Totala vägledningsinsatsen bör i det fallet överstiga 50 % av heltidstjänst. En professionell vägledare bedriver ett metodiskt utvecklingsarbete genom att hålla sig underrättad om utvecklingen inom sitt område, dess arbetsmarknad, internationaliseringen av utbildningen samt studiesociala frågor. Detta kräver fortlöpande kompetensutveckling. Ansvaret för vägledarfortbildning vid Stockholms universitet vilar på Studentavdelningen och ska bland annat omfatta introduktionskurs för nyanställda vägledare.
4(5)
Studentinflytande Studentinflytandet på Studentavdelningens vägledning ska ske via deltagande i en referensgrupp, där även representanter från institutioner bör ingå. Studentinflytandet på institutionsvägledning säkras genom att institutionsstyrelserna fastställer vägledningsanvisningarna.
Uppföljning och utvärdering För att säkerställa att universitetets arbete med vägledning håller hög kvalitet krävs regelbundet återkommande uppföljning. Ansvaret för uppföljning och utvärdering av universitetets vägledningsarbete vilar dels på Studentavdelningen och Planeringsavdelningen, dels på respektive institution. Institutionerna beslutar om hur uppföljning och utvärdering ska ske. Studentavdelningen ska vart tredje år initiera en översyn av ”Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet.”
5(5)
Anvisningar för studie- och karriärvägledning vid institution Dessa anvisningar är avsedda att vara ett komplement till Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet. 1. Vägledaren ska vara tillgänglig genom att ha fasta telefon- och mottagningstider under terminstid samt erbjuda bokningsbara tider. Med detta avses tider utanför schemalagd och obligatorisk undervisning. Dessutom ska vägledaren besvara post och e-post inom rimlig tid. 2. Vägledaren vid en institution ska själv besitta goda ämneskunskaper och kunna ge muntlig och skriftlig information om institutionens utbildningar, och den kompetens och anställningsbarhet dessa leder till. Vägledaren ska även ha god kännedom om utbildningsväsendet och om andra högskoleutbildningar inom ämnet i Sverige. 3. För att kunna fullgöra ovan behöver vägledaren ägna del av sin tid till uppdatering, inläsning och fortbildning. Vägledaren bör ges närvaro- och yttranderätt i Institutionsstyrelsen och i andra organ och arbetsgrupper som fattar/förbereder beslut i utbildningsfrågor. 4. Vägledaren ska ansvara för samordning av ämnesintroduktion för nya studenter. Hon/han ska även fortlöpande följa upp studenternas studieresultat och därigenom uppmärksamma och erbjuda stöd, t.ex. handledning i studieteknik. 5. Vägledaren fungerar som en länk mellan studenterna och studierektor/ Institutionsstyrelse samt har ett nära samarbete med övrig personal, t.ex. lärare, studentexpedition, kollegor inom fakulteten, fakultetskansliet och studentavdelningen. Dessutom bidrar hon/han till det löpande pedagogiska utvecklings- och kvalitetsarbetet. 6. Vägledaren ska i övrigt arbeta i enlighet med ovan nämnda Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet. 7. Dessa anvisningar bör årligen uppdateras och fastställas av Institutionsstyrelsen.
