TJÄNSTEUTLATANDE 2016-09-28
Kommunstyrelsen Anne Dahlgren stadsarkitekt
Riktlinjer för bostadsförsörjning i Krokoms kommun 2017-2025 Kommunstyrelsens Kommunfullmäktige 2017-2025".
fårslag till beslut: antar "Riktlinjer får bostadsförsörjning i Krokoms kommun
Ärendebeskrivning: Ett fårslag till "Riktlinjer får bostadsförsörjning i Krokoms kommun 2017-2025" har upprättats. Riktlinjema är en inledning på ett fördjupat arbete med kommunens uppdrag och ansvar att "skapa fårutsättningar får alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder får bostadsförsörjningen fårbereds och genomförs." Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383). Underlag får beslut Tjänsteutlåtande 28 september 2016 Riktlinjer får bostadsförsörjning 2017-2025
Anne Dahlgren Stadsarkitekt
Krokoms kommun I Postadress 835 80 Krokom I Besöksadress Tel. 0640-16100 I Fax 0640-161051
[email protected]
Offerdalsvägen 8 I www.krokom.se
Krokoms kommun KROKOMEN
TJïELTE
Riktlinjer för bostadsförsörjning i
Krokoms kommun 2017-2025
•
•
••
Antagandehandling 2016-09-28
• •••• •••••• • •·e ,, .. • e , . ..•
" -- ... ••
....•.•
Förord Kommunens övergripande mål "Vi gör plats för växtkraft" ska synliggöras inom alla olika uppdrag och ansvarsområden som kommunen har. Kommunens översiktsplan, antagen den 25:e februari 2015 anger mål för en livskraftig kommun och visar de strategiska val som ger grunden för "det goda livet" i Krokoms kommun. Inriktningen är att alla delar av kommunen ska ges goda förutsättningar för utveckling. Dessa "Riktlinjer för bostadsförsörjning" är början på ett fördjupat arbete och beskriver lite om bostadsbeståndet idag samt samlar en del av de måloch riktlinjer som films i gällande planer och måldokument. Arbetet med bostadsfôrsörjningen närmaste tiden fi·amöver.
Maria Söderberg Kommunstyrelsens ordförande
är prioriterat och kommer att fördjupas inom den
1
Inledning
1
2
Lag(2000:1383)om
3
Mål i kommunens planer och dokument
5
4
Översiktsplanen
5
5
Ökande befolkning
6
6
Demografisk utveckling
7
7
Befolkning
7
8
Boendeformer
9
9
Planberedskap
11
10
Fastigheter taxerade som fritidsfastigheter
12
11
Jämtlandsstråket.
13
12
Mål för bostadsförsörjning
kommunernas bostadsförsörjningsansvar
i Krokoms kommun:
2
14
1
Inledning
Flera kommuner i landet upplever en ökande bostadsbrist. Ä ven i de "glest befolkade" kommunerna i Norrlands inland har efterfrågan på bostäder ökat. Detta bara några år efter det att vi upplevde ett stort överskott på bostäder. För ett tiotal år sedan utgick subventioner fôr att riva en stor del av ett fullt användbart bostadsbestånd. Dessa nu framtagna riktlinjer fôr bostadsförsörjning får ses som en början på arbetet med att kartlägga tillgång och behov av bostäder samt att ytterligare utveckla samarbetsfonner inom kommunens förvaltningar och inte minst inom regionen, då bostadsfrågan måste ses i ett sammanhang med en större bostads/arbetsmarknad i samverkan med grannkommunerna längs"Jämtlandsstråket", Östersund och Åre. Regelingens målsättning är att det framtill år 2020 ska byggas minst 250 000 nya bostäder i Sverige. Det nationellt övergripande målet fôr samhällsplanering, bostadsmarknad och byggande är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö. För bostadspolitiken är målet en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter etl utbud av bostäder som svarar mot behoven. I Sverige är det kommunerna som ansvarar fôr att det finns bostäder, samtidigt som det är marknaden som står fôr själva bostadsbyggandet. Kommunernas roll är därför främst att ge förutsättningar för bostadsbyggande och att med givna verktyg påverka utvecklingen av bostadsbeståndet i önskad riktning.
1
Krokoms kommun "gör plats fôr växtkraft". Vi ser ett fortsatt stort intresse av att bosätta sig i vår kommun. Dessa liktlinjer är början på kommunens fortsatta arbete med bostadsförsörjningen .för.kommunen.som helhet ..-----------------------Riktlinjerna gäller i hela kommunen, fôr både kommunaloch privatägd mark. Riktlinjerna ska revideras och följas upp under varje mandatperiod.
--_J
2
Lag(2000:1383)om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Varje kommun ska anta riktlinjer för att planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska i sin tur utgöra underlag för planläggning enligt plan- och bygglagen (PBL) när det gäller det allmänna intresset bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Kommunen ska samråda med andra kommuner som berörs av planeringen och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfålle att yttra sig. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Om förutsättningarna förändras ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: •
kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet
•
kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål
•
.,
I
hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av
•
den demografiska utvecklingen
•
e erragan påoostàâer
•
bostadsbehovet för särskilda grupper
•
marknadsförutsättningama. Länsstyrelsen ska Humla råd, information och underlag till kommunerna i länet inför planeringen av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska även uppmärksamma kommunerna på behovet av samordning mellan kommuner och verka för att sådan samordning sker. Kommunen ska också anordna bostadsförmedling om det behövs med hänsyn till situationen på bostadsmarknaden. Detta kan ske tillsammans med grannkommunema. Det är tillåtet att ta betalt av bostadssökande som får ny lägenhet genom förmedlingen. Det är även tillåtet att ta ut en köavgift, förutsatt att lägenheterna förmedlas i turordning efter kötid. Regeringen kan begära in underlag om kommunemas arbete med bostadsförsörjning. Denna möjlighet har nyttjats en gång, när kommunerna i Stockholms län 2011 fick i uppdrag att redovisa hur de arbetade med bostadsförsörjningen i kommunen. Kommunemas ansvar enligt bostadsförsörjningslagen medför inte att en enskild person har rätt att kräva en bostad.
2
Lag(2000: 1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 2§ Kommunens uppgifter:
riktlinjer
for bostadsförsörjningen
1. Kommunens
ska minst innehålla
mål for bostadsbyggande
följande
och utveckling
av
bostadsbeståndet. 2.
Kommunens
3.
Hur kommunen regionala
planerade
insatser for att uppnå mål.
har tagit hänsyn till relevanta
nationella
mål, planer och program som är av betydelse
bostadsförsörj
och for
ningen
Krokom kommun har i dessa riktlinjer utgått från ovanstående lagparagraf. Kommunen har for avsikt att senare ta fram ett mer genomarbetat program.
2.Regionala mål Regional utvecklingsstrategi "En region att längta till och växa i " är visionen for Jämtland/Härjedalen 2030. RUS visar enom siu delmål den strategi som ska göra regionen till ett till växtområde. RUS forordar en samordnad översiktsplanering for näringslivstillväxt. "Inom de tre kommunerna Åre-Krokom-Ôstersund finns ett intensivt stråk med mycket resande utmed E14 ochjärnvägen. Många personer pendlar till sina arbeten här. Stråket är attraktivt for boende och har goda utvecklingsmöjligheter. Samordning av vissa viktiga delar i den översiktliga planeringen kan "förutsättningarna för nya boendeområden och ett smidigare resande _______s.kapas,___'_' __
Regionalt tillväxtprogram, 2014 Tillväxtprogrammet är ett styrande dokument for användningen av offentliga medel, i huvudsak anslaget for regionala tillväxtåtgärder som disponeras av Region Jämtland/Härjedalen och Länsstyrelsen, men även andra statliga insatser. Insatserna förutsetts ligga i linje med visionen i RUS" en region att längta till och växa i" Kommunens
riktlinjer
stämmer väl överens med de regionala
målen.
3
1
3
Mål i kommunens planer och dokument
Krokoms kommun gör plats för växtkraft Ett av de övergripande målen är att Krokom ska verka för fler bostäder, med varierat utbud och upplåtelsefonn, för att öka rörligheten på bostadsmarknaden och att stärka kommunens attraktionskraft. Krokoms kommun är positiv till bosättning i alla delar av kommunen. Planberedskap och lediga tomter avsedda för bostäder finns på flera platser i kommunen. En utbyggnad av bostäder längs E14/Mittbanan ,"Jämtlandsstråket" har stora möjligheter att generera service och arbetsplatser. Fler bostäder och och en utveckling av näringslivet längs E14/Mittbanan ger en tillväxt även inom de tätorter och landsbygdsområden som ligger inom pendlingsavstånd fr-ån"stråket".
Översiktsplanen I kommunens översiktsplan, antagen 2015-02-25 återfinns ett flertal mål med koppling till bostadsförsörjningen: De mål som direkt anknyter till bostadsförsörjningen i kommunen är: Kommunens befolkning skafortsätta att växa genom att skapa möjligheter för fôretag att etablera sig och för människor att bosätta sig i kommunen. Näringarna, boendet och miljön på landsbygden kan stärkas. Bostäder med olika upplåtelseformer i för varierade behov ska erbjudas kommundelar. Attraktiva
boendemiljöer
i alla
ska skapas som även lockar unga, vuxna til! kommunen.
Kommunen
ska bygga attraktivt
boende för äldre.
Möjliggöra
strandnära boende/fritidsboende.
Speciellt för ÅS gäller: -Ge utrymme för nya bostäder i kultur- och jordbruksbygd. ---=-P----'I_:_:a_:_:.n..::.cer_::_:_a.f2r varierade boendefgrmer och boende»r alla åldrar. äldreboende med centralt läge.
Skona
ett
Speciellt för centralorten Krokom gäller: -Planera fôr en tätare och högre bebyggelse fler boende kan skapa en levande centralort.
i Krokoms
centrum.
Verksamheter
och
-For Rödön gäller attframtida utvecklingsområde för bostäder inom skogsområdet sydväst om väg 609 ska utredas.Inom Näiden, Ytterån, Trångsviken ska möjligheter att erbjuda boende i attrakiiva, sjönära lägen utredas.
5
4
Okande befolkning
Antalet invånare i Krokoms kommun är idag 14.835 personer. Kommunen har under senare år haft en stadigt ökande befolkning. Det beror framför allt på många fler inflyttare än utflyttare i kommunens södra delar. Där är också födelseöverskottet stort. Även i kommunens mellersta och nona delar har inflyttningen varit stor, dock inte lika stor som befolkningsminskningen. I den mellersta delen har en liten flyttningsförlust kompenserats av ett födelseöverskott. I den nona delen har däremot antalet döda varit betydligt fler än antalet födda. Det är den främsta orsaken till att befolkningen har minskat i den delen. Under några år från 2013 har dock inflyttningen varit stor då många nyanlända kommit att placeras i delar av kommunen som haft stor avfolkning. Det films dock en osäkerhet om de kornmer att kunna stanna kvar i kommunen .. Kommunens södra och mellersta del ska utvecklas i samklang med Are-Östersund. Nya områden för bostäder och arbetsplatser ska planeras i områden med bra infrastruktur. I ornrådet Åre-Krokom-Ôstersund kan boendemiljöer med trygghet, service och attraktiva omgivningar med höga natur- och kulturvärden utvecklas.
Norra Hotagen, Rönnöfors, Offerclal, Föllinge och Laxsjö
~lel'ersta Alsen, Näskott och Aspås
Södra ÅS och Rödön
6
~
5
Demografisk utveckling
Den demografiska utvecklingen är en stor utmaning rör Krokom ,liksom rör övliga delar av landet. Åldersgruppen 65 år och äldre utgör omkring 20 procent i riket. Den här gruppen kornmer att öka kraftigt i Krokom, vilket påverkar bostadsmarknaden på flera sätt. Nya ändamålsenliga bostäder behöver byggas och befintliga anpassas, samtidigt som omflyttning inom beståndet behöver stimuleras rör att bostadsmarknaden ska nyttjas effektivt - den som villlämna en bostad som blivit rör stor eller inte är ändamålsenlig ska kunna hitta ett attraktivt altemativ. Dessutom behöver utvecklingen mötas av åtgärder som stimulerar till att fler yngre stannar kvar eller flyttar (tillbaka) till kommunen eller regionen.'
Befolkning Prognos rör hela kommunen fram ti1l2030: Obs bilden redovisar varierad omfattning på åldergruppema:
4 4 4 4 4 3 3 3 3 3 -g 2 ,~ 2
800 600 400 200 000 800 600 400 200 000 800 600
__
_
......." .. _ .. . _ _....... .. .. _........................................................................................................................... . _.._ .. ~ _ - .._ - _...... .. .. _.._" . _ _ _._ _ _ - . " -._ _ _._ _ _ _ _.. _ "'" .. _ __ _ ~ _ _ .. _ - _ _ _ . -._.- _ _... .. _ -_ .. -........................................................ .. .. _ _...................... . .. - .. __ .; _ .. _ _ -_ _ .. _
_ .._
..:
_
_.... _ -
_
Alder
-o - 1·5 - 6..15 - 16..18 19·39 - 40 ..64 - 65 ..74 - 75 ..89 90..
4-_j~~u~~~~~I:~~~:::~:".~::::~.:~_~:~e.:~~:·-.:~·~=:~~ ~::~:~~:~"".~,,:~~.::~~~~~._~.,,::~.~~.:":~.".~.,,"~:.:.~ ..:..~~.~.::::~:::::-:.::~::.::: . ..:::~,,.:~~:~-.~-.:.:~::~~:-.-.~:~~.:.:~~:,,~~:~~~~~::.~=::~~:.~:~.,,";,,::~=::~~=""~=:~_~ ~~~=,,':.,,=~~=.:~~::=~ ~~..~.~~':',,~---1 1 1 1 1
800 600 400 200 000 800 600 400 200
..
_
-.................................. ...,.,..".. ..
.
.. --......
..
. ::::.::.::::;::;;::;.. .... .
..
~
.. .
. .
.. .
.
. .
2016
2018
2020
2024
2022
2026
2028
2030
Ar
7
---
~
Prognos för delområden fram till 2021 :
:~~~i.~·~:=:~.=:.~=.:::=:::~=~:.=·:.~=·:::::~::=~~=·:~:~:~:~:;:~:~:.: ...::.:.=::~::::~~:~=.~~=:.::~~~~:~~:~.~::::;~.:=:.~=~~;' ...~....~..... ~...~..... ;.... :.... :...::~~~
~::~~~~~·~:~~~~:~~~·:~~.:.~I.·
....~....•....
-Rödön
-As
3800
Otferdal _............................................................................................. Näskott ~ . Föllinge,Hotagen,Laxsjö -Alsen -Aspas
3 600 3400 3 200
.
3000
-g 2 800 c
'ê 2600 :g 2400 u,
2 200
.
2 000
_.
1 800
.
1 600
.
1 400
.
1 200
..
1 000 2015
. .
2016
2017
2018
2019
2020
2021
Ar
8
6
Boendeformer
Trygghetsboende (mellanboende) Efterfrågan på boende med trygghet, viss service och närhet till kollektivtrafik och annan samhällsservice har ökat. Vårdanalys rapport 2015:8 "Hemtjänst, vård- och omsorgboende eller mittemellan"samt SOU 2015:85 "Bostäder att bo kvar i" visar på stor efterfrågan på trygghetsbostäder. De beskriver också att det totala behovet av bostäder anpassade till en växande andel äldre och deras behovoch krav vad avser bostäders utformning inte kan tillgodoses enbart genom nyproduktion. Det krävs ökade åtgärder i befintligt bostadsbestånd. Detta beskriver väl situationen också i Krokoms kommun. Kommunen har därför för avsikt att planera fôr trygghetsboende i kommunens tätorter. Delar av detta sker genom att återföra tidigare s k "servicelägenheter", som använts som särskilt boende under många år, till ordinarie bostadsmarknad som trygghetsboende. Detta i sin tur påverkar behovet av nybyggnation av särskilt boende i kommunens södra delar.
Särskilt boende Behovet av särskilt boende (vårdboende) komrner att öka fram till 2027. Totalt ökar behovet med 90 platser detta inkluderar viss nyproduktion för att möjliggöra omställning av "servicelägenheter" till trygghetsboende. Nya platser bör lokaliseras till Krokom, Nälden och ÅS. De antal platser för särskilt boende som finns i kommunens landsbygdsområden kommer i huvudsak att kvarstå under en l O-ârsperiod men över tid gör nuvarande flyttmönster och demografisk utveckling att behoven av särskilt boende kommer att minska i dessa områden. Takten i denna förändring är mycket svår att förutse.
Hyresbostäder Kommunens hyreslägenheter ägs och hyrs ut huvudsakligen av det allmännyttiga bostadsbolaget (Krokomsbostäder AB). Ett fåtal andra fastighetsägare finns. Totala antalet fastigheter som är taxerade som flerbostadshus uppgår till 91 stycken. Krokomsbostäder äger och hyr ut 1109 lägenheter och administrerar 211 lägenheter. Lägenheterna finns i Byskogen(Ås) ,centrala ÅS, Krokom, Aspås, Rödön, NäIden, --Tr'ångsviken;-Als-e:rr;-Ytterå:rr;-Ä-nge;i{axåg;-E-de;-FöthlTge-och-I:;axsj ö.
Småhus Antalet fastigheter som enligt taxeringen benämns bebygd småhusenhet uppgår till 3 471 stycken. Här ingår även fritidshus. Fritidshusfastigheter redovisas under punkt 10. Tomter för småhusbyggande Kommunen har en tomtkö omfattande 58 sökanden. Kommunens fastighetsavdelning administrerar tomtkön och tar ut en avgift på 200 SEK per år av den sökande. Tomtkön avser endast ÅS. Viss efterfrågan films för tomter inom Krokom, Aspås, NäIden samt Trångsviken. Planerade och byggklara tomter redovisas under punkt 9.
9
Bostäder ror resurssvaga Idag finns ea 15 personer som inte har möjlighet att hyra eller köpa en bostad. Särskilda handlingsplaner och stödåtgärder krävs om målet med det egna hyreskontraktet ska uppnås. Antalet resurssvaga bedöms inte minska i antal. Det är dock svårt att förutse vad det betyder för kommunens beredskap vad gäller boende, för dessa grupper.
Mottagande av nyanlända Enligt anvisningslagen ska alla kommuner ta emot nyanlända med uppehållstillstånd. För Krokoms del gäller 40 personer i år (2016). Troligen kornmer anvisningen för nästa år att höjas något. Ambitionen i Krokom är dock högre, år 2015 har 115 personer tagits emot. En önskan är att bosättningen kan ske i små, billiga lägenheter, centralt belägna eller nära till kollektivtrafik.
10
7
Planberedskap
Tomter för småhusbebyggelse i detaljplan
.
A
o Lantmäteriet
och Krokoms kommun
I kommunen finns detaljplaner för ] 70 småhustomter (ej bebyggda) Byggklara tomter finns idag inom ÅS (36), Krokom (2) Rödön (2),Föllinge (18), Trångsviken (12), Nälden (15), Änge (6) samt Alsen (3)
11
8
Fastigheter taxerade som fritidsfastigheter
_. -
......
-
o
.•
•
-
/
0"" ....
) r ~\--,;i._
.......... _
.J
r-
I
.......
1 © Lantmäteriet och Krokoms kommun
\
Inom Krokams kommun films 1 436 fastigheter, taxerade som fritidstomter Fastigheterna har utbredning över hela kommunen och är belägna i attraktiva områden. Fritidsbostäder är ofta permanentbostäder som övergått till fritidsanvändning eller i vissa fall fritidshus som numera används som pennanentboende.
12
g
Jämtlandsstråket
Med stråket avses ett område som omfattar delar av Krokoms, Östersunds och Åre kommuner. Området är attraktivt får inflyttning från övriga Sverige och andra länder. Tillväxtområdet påverkar bostadsförsörjningen redan idag och kommer att få allt stön-e betydelse i framtiden.
..
"
...
_
..
I,
~
l .'
ii. ~..:I.,.... _..... .
...
'\t ", _,
~ ~
" JO
'.
r
En jämförelse med ålderfårdelning i inom och utanfår stråket:
_
Mäninom Jämtlandsstråket Män utanför Jämtlandsstråket Kvinnorutanför
------jämtl,rn-dS5trålœt _
Kvinnorinom Jämtlandsstråket
Bild 2 ssammansättning i befolkningen i Jämtlandsstråket och utanför. Heldragen markering avser befolkningspyramid utanför Jâmtlandsstråket. Dtagrammet visar att befolkningen i Jämtlandsstråket är yngre än genomsnittet liksom att antalet kvinnor i barnafödande ålder är fier.
13
10
Mål för bostadsförsörjning i Krokoms kommun: -Kommunens mål att öka befolkningen till 16 000 personer år 2030, innebär ett tillskott med ea 500 bostäder ( 2, 4 personer/bostad) - Skapa balans mellan tillgång och efterfrågan av bostäder - Erbjuda bra bostäder för alla kommuninvånare
Verktyg: - Planeraför bostäder i "rätt" lägen. - Föra en aktiv markpolitik. - Fördjupa dialogen med kommunens bostadsbolag och upprätta tydliga ägardirektiv - Fortsätta med samverkan inom Jämtlandsstråket.
Utmaningar: - Höga kostnader för exploatering av nya områden, utbyggnad av VA, investeringar kommunal service, skolor, förskolor
i
mm.
~----------------------------------------~---------------------------~
1
- Inköp av strategiskt belägen mark. - En sårbar bostadsmarknad -
Utvecklingsområden är beroende av investexin ga.r__j_v__ägaJ~,-}{Qlleld_i_v1r_afzk_mm. .xlär --------kommunen inte är huvudman.
Fördjupningsområden: Tågstopp i Nälden planeras stå klart 2019. Stationsnära bostäder kan planeras. Finansiering av flerbostadsboende och däri trygghetsboende. Samarbetet Âre-Krokom-Ôst
14
