Riksbyggens bostadsrättsförening Stockholmshus nr 7
En sammanfattning av den viktigaste information du bör känna till som boende i föreningen Uppdaterat informationsmaterial mars 2006
Innehåll: Bostadsrätt – så funkar det!............................................................................3 Vad innebär det att äga en bostadsrätt?............................................................................3 Vad används avgiften till?...............................................................................................3 Stadgarna styr föreningen ...............................................................................................3 Vad gör styrelsen? ..........................................................................................................3 Styrelsen väljs av årsstämman – du och dina grannar ......................................................3 Träffa dina grannar och hjälp till!....................................................................................4 Skötsel av hus och trädgårdar..........................................................................................4
Så når du rätt person! .........................................................................................4 Felanmälan och jour........................................................................................................4
Du och föreningen – vem ansvarar för vad?.......................................5 Ibland behöver föreningen komma in i din lägenhet ........................................................5 Grannsämja.....................................................................................................................5 Får du hyra ut lägenheten? ..............................................................................................5 I extrema fall du kan bli av med nyttjanderätten till din bostad........................................7 Hur försäkras huset och hur försäkras lägenheten? ..........................................................7 Får du bygga om i lägenheten hur du vill?.......................................................................7 Kulturhistorisk miljö – husens yttre ska bevaras..............................................................7 De här reparationerna/underhållet bekostar föreningen....................................................8
Gemensamma utrymmen, kabel-TV och bredband .......................8 Källare: förråd, matkällare och cykelrum ........................................................................8 Vi har tre tvättstugor på Hökmossevägen 14–16 .............................................................8 … och en hobbylokal på Tångvägen 21 ..........................................................................9 Kabel-TV........................................................................................................................9 Bredband ........................................................................................................................9
Så gör du med dina sopor! ..............................................................................9 Grovsopor – allt får inte ställas i grovsoprummet ............................................................9 Farligt avfall får du inte lämna i soppåsen eller i föreningens grovsoprum! ...................10 Förpackningsinsamling på Korpmossevägen.................................................................11 Tidningar läggs i gröna lådorna (inte bredvid)...............................................................11
2 (11)
Information till dig som bor i Riksbyggens bostadsrättsförening Stockholmshus nr 7 Föreningen består av 8 hus med sammanlagt 106 lägenheter. Husen har adresserna Borrvägen 18-20, Hökmossevägen 5-7, 9-11, 13-15, och 14-16, samt Tångvägen 17-23, 20-22, och 2426. I varje hus finns uthyrda utrymmen i källarna och dessutom finns en butikslokal på Tångvägen 23.
Bostadsrätt – så funkar det! Vad innebär det att äga en bostadsrätt? Som bostadsrättsinnehavare är du medlem i en ekonomisk förening. Det är föreningen som äger fastigheterna, men du har nyttjanderätten till din lägenhet, ditt förråd och din matkällare så länge du själv önskar. (Om du inte missköter dig extremt, se nedan.)
Vad används avgiften till? Varje månad betalar du en avgift till föreningen för gemensamma utgifter, som uppvärmning, underhåll av fastigheterna och sophämtning. Dessa avgifter är tillsammans med hyrorna för uthyrda lokaler föreningens enda inkomster. Därför spar vi alla pengar genom att hålla ner kostnader för till exempel el, vatten och sophämtning.
Stadgarna styr föreningen I stadgarna beskrivs de lagar och grundregler som gäller för föreningen. De uppdaterades efter gällande lag i och med årsstämman 2005. Det finns också en lag, bostadsrättslagen, som styr verksamheten.
Vad gör styrelsen? Styrelsen är ansvarig för driften av föreningen och ledamöterna väljs på ett eller två år av årsstämman. Styrelsen består av cirka tio personer, valda som antingen ledamöter eller suppleanter. Av dessa är två representanter från Riksbyggen (en ledamot och en suppleant). Ledamöterna och suppleanterna ansvarar för olika områden, vilka kan du se på listan som sitter i trappuppgången. De som är intresserade av att vara med i styrelsen, eller på annat sätt driva någon fråga, är alltid välkomna att höra av sig.
Styrelsen väljs av årsstämman – du och dina grannar En gång om året hålls ordinarie föreningsstämma, oftast i februari. Till denna kallas alla medlemmar och varje lägenhet har en röst.
3 (11)
Vid den ordinarie föreningsstämman, som vanligen kallas årsstämma, redovisas verksamhetsberättelsen för det gångna året och en styrelse väljs. Här diskuterar vi också gemensamma angelägenheter, till exempel föreningens ekonomi och reparationer. Du kan lämna motioner till stämman, förslag som stämman fattar beslut om. För att stämman ska ta upp motionen ska den lämnas till styrelsen minst en månad i förväg. Föreningen kan samlas till stämma för att fatta beslut även vid andra tillfällen än årsstämman. Det kan till exempel behövas när frågor som kräver beslut av föreningsstämma inte kan vänta till årsstämman.
Träffa dina grannar och hjälp till! Ett annat bra tillfälle att träffa dina grannar i föreningen och styrelsen och samtidigt göra ett handtag är vår- och höststädningarna. Då krattar vi löv och städar gemensamma utrymmen ute och inne. Du får i god tid meddelande om datum i brevlådan. Föreningen behöver medlemmar som vill hjälpa till. Vill du inte ta på dig ett styrelseuppdrag kan du ändå göra en insats. Hör gärna av dig till styrelsen med idéer!
Skötsel av hus och trädgårdar Eftersom styrelsen inte själv kan sköta allting så har vi lagt ut viss förvaltning på entreprenad, bland annat hämtning av grovsopor, trappstädning, fastighetsskötsel och löpande trädgårdsskötsel. Har du synpunkter på hur något av detta sköts kan du kontakta någon i styrelsen, så tar vi upp det med entreprenörerna.
Så når du rätt person! I varje trappuppgång finns det en förteckning över styrelse, förvaltare och övriga kontaktpersoner liksom vad var och en har för ansvarsområden samt telefonnummer och e-postadresser. Meddelanden till styrelsen, förslag samt ”ros och ris” kan lämnas i postlådan i tvättstugekorridoren på Hökmossevägen 14-16.
Felanmälan och jour Varannan vecka inventerar Riksbyggen fastigheterna, då åtgärdas fel såsom trasiga lysrör och gnisslande entrédörrar. Om fel uppkommer som kräver ett snabbt åtgärdande kan en felanmälan göras. Felanmälan kan göras på kontorstid (vardagar 7.30-16.00) på telefon 020-84 00 20. Felanmälan är en tjänst som Riksbyggen tillhandahåller och föreningen debiteras per anmälan, men tjänsten ska naturligtvis användas vid behov. På andra tider (endast akuta fel när risk finns för skada på person och egendom) på telefon 08657 77 20.
4 (11)
Dygnet runt kan du anmäla fel per e-post:
[email protected] Har du gjort en felanmälan som gäller ett allmänt utrymme (exempelvis en ytterdörr, cykelrum eller liknande) är det bra om du också sätter upp ett meddelande om att du felanmält. Då slipper dina grannar upprepa felanmälan. När det gäller fel på värmen åker Riksbyggens felavhjälpare normalt inte ut och åtgärdar förrän fler än en anmälan kommit in från samma trapphus. Det beror på att det kan vara olika hur man upplever om det är tillräckligt varmt eller inte. Någon kanske känner sig frusen trots att det inte är något fel på värmen. I tvättstugan har vi ett system med förtryckta felanmälansblanketter. En sådan fyller man i efter att man anmält fel på en maskin, och sätter den på maskinen. På så sätt behöver inte nästa person i tvättstugan göra felanmälan.
Du och föreningen – vem ansvarar för vad? Ibland behöver föreningen komma in i din lägenhet Vid speciella tillfällen, som fastighetsreparationer, kan föreningen behöva komma in i din lägenhet. Du blir informerad i förväg när detta blir aktuellt. Det är din skyldighet att släppa in dessa personer, eller att lämna en nyckel som de kan använda. Till skillnad från en hyresrätt finns det ingen huvudnyckel till lägenheterna i föreningen. Får föreningen inte tillträde till din lägenhet kan du personligen bli ersättningsskyldig för eventuellt arbete.
Grannsämja Det är, så klart, vi grannar som tillsammans skapar den boendemiljö vi önskar. Blir du störd av grannar bör ni i första hand reda ut problemen tillsammans. En god regel är att undvika att till exempel spela hög musik, använda sin tvättmaskin, spika, slipa och såga efter kl. 21 på vardagar.
Får du hyra ut lägenheten? Om du vill hyra ut lägenheten under en viss tid kan det ske efter styrelsens godkännande. Tillstånden beviljas i normala fall på maximalt ett år i taget. Giltigt skäl kan vara utlandstjänst, studier på annan ort eller att prova på en ny boendeform (till exempel att bli sambo). Personer som hyr i andra hand har inte alltid samma intresse av att värna om boendemiljön. Därför är styrelsen restriktiv med tillstånd till andrahandsuthyrning. Styrelsen måste ha godkänt ansökan om andrahandsuthyrning innan hyresgästen flyttar in. Funderar du på att hyra ut i andra hand ska du i så god tid som möjligt kontakta den i styrelsen som är ansvarig för detta. Namn och telefonnummer står på anslagstavlan i din trappuppgång. Vill du hyra ut en del av lägenheten behövs inget tillstånd förutsatt att du själv bor kvar i lägenheten. Du bör då vara uppmärksam på att våra stadgar (§ 36) säger att den du hyr ut till
5 (11)
(har som inneboende) inte får innebära att andra medlemmar eller föreningen som helhet blir lidande. Se även under punkten nedan.
6 (11)
I extrema fall du kan bli av med nyttjanderätten till din bostad Du kan bli av med nyttjanderätten till lägenheten. Detta regleras i stadgarna § 40, och kan ske om: • • • • • • • •
Betalning av insats eller upplåtelseavgift inte görs inom två veckor efter påminnelse Lägenheten hyrs ut i andra hand utan tillstånd Lägenheten används till annat än som bostad Innehavaren har inneboende som är till skada för föreningen Ohyra sprids genom vårdslöshet Lägenheten vanvårdas Föreningen vägras tillträde till lägenheten utan giltig anledning Det bedrivs brottslig verksamhet i lägenheten
Denna åtgärd blir endast aktuell vid mycket allvarliga missförhållanden och efter upprepade tillsägelser. Om det går så långt att föreningen blir tvungen att vräka innehavaren har föreningen rätt till ersättning för eventuella skador.
Hur försäkras huset och hur försäkras lägenheten? Fastigheten är försäkrad av föreningen. Däremot går ditt lösöre på din hemförsäkring. Tänk på att skaffa en hemförsäkring med bostadsrättstillägg. En vanlig hemförsäkring täcker inte till exempel vattenskador som inträffat vid trasig diskmaskin och dylikt.
Får du bygga om i lägenheten hur du vill? Ombyggnader eller reparationer som ändrar planlösningen på lägenheten kräver tillstånd från styrelsen. Ett exempel är om du vill riva eller bygga en vägg. Andra exempel som kräver tillstånd är ändring av rör- och el-dragningar, samt åtgärder som påverkar ventilationen. Detsamma gäller för fönster, ytterdörr och balkongdörr (bortsett från målning på insidan av fönster och balkongdörr som det är fritt fram med). Endast kolfilterfläktar är tillåtna. Man får inte ansluta någon fläkt till ventilationskanalerna. En grundregel är att det är bättre att fråga styrelsen en gång för mycket än att låta bli!
Kulturhistorisk miljö – husens yttre ska bevaras Husen i vår förening ingår i en kulturhistoriskt värdefull miljö. Det innebär att stadsbyggnadskontoret har i uppgift att bevaka så att inga åtgärder görs på husen som påverkar den värdefulla miljön negativt. Om vi i föreningen, eller någon enskild boende, vill göra något som kräver bygglov eller bygganmälan, så kommer de vid stadsbyggnadskontoret knappast att tillåta några större utvändiga ändringar, t.ex. byte av fasadfärg, fasadmaterial, balkongfronter m.m. Allt du vill göra som påverkar byggnaden utvändigt måste du kontakta styrelsen och få tillstånd för. Behövs bygglov ser styrelsen till att göra en sådan ansökan i samarbete med dig. Du behöver inget tillstånd för att ställa ut bord, stolar och andra lösa saker på balkongen eller hänga blomlådor på balkongens insida. Sådant som kräver tillstånd är t.ex. om du vill sätta 7 (11)
upp skärmar som vindskydd på din balkong eller glasa in den, fästa spaljéer för blommor i väggen, sätta upp markis, etc.
De här reparationerna/underhållet bekostar föreningen Reparationer som listas under rubrikerna nedan bekostas av föreningen. Övriga reparationer ordnas och bekostas av lägenhetsinnehavaren själv. Generellt • •
Reparationer av de ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet, vatten och ventilationskanaler som tjänar mer än en lägenhet. Underhåll av ledningar för avlopp, gas, el och vatten som föreningen försett lägenheten med och som inte är synliga i lägenheten.
Vatten och sanitet • •
Rensning av golvbrunnar och avlopp i delar som inte är lättåtkomliga. Avstängning av stam för byte av blandare mm.
El och värme • • •
Justering av termostat och radiator. Underhåll av vattenfyllda radiatorer och värmeledningar som föreningen försett lägenheten med. Detta gäller dock inte målning, som lägenhetsinnehavaren själv ansvarar för. Byte av huvudsäkring (sitter i el-skåp i källaren).
Gemensamma utrymmen, kabel-TV och bredband Källare: förråd, matkällare och cykelrum Varje lägenhet har ett källarförråd och en matkällare som är märkta med lägenhetsnumret. Om du önskar ett extra källarförråd kanske det finns någon granne som inte utnyttjar både sitt förråd och sin matkällare. Håll både förråd och matkällare låsta med hänglås även om du inte har några värdesaker där, tyvärr finns det risk för påhälsning i källarna. I trapphuset och i källargångarna får inga saker stå. Cyklar och barnvagnar får stå i cykelrummet i källaren. Andra föremål kan ställa till problem för dina grannar och för dem som ska utföra arbeten, och ökar dessutom brandrisken. För grovsopor finns ett separat sophus, se nedan. Motorcyklar är inte tillåtna i källarutrymmena.
Vi har tre tvättstugor på Hökmossevägen 14–16 Tvättstugorna ligger i källaren på Hökmossevägen 14-16. Ingången är vid södra gaveln. Tänk på att behandla maskinerna väl – det är du själv (via månadsavgiften) som betalar för el, vatten och slitage. Två av tvättstugorna bokas på bokningstavlor utanför respektive tvättstuga, den tredje är en jourtvättstuga som får användas så fort den blir ledig. Om du tappat bort nyckeln till
8 (11)
tvättcylindern, kontakta styrelsen. Det är inte tillåtet att ta andras tider – var och en har rätt att disponera sin tid som man själv vill. Om man inte planerar att utnyttja hela sin bokade tid kan man notera den tid som man inte tänker utnyttja på en lista vid tvättstugan. Det finns ingen begränsning för hur ofta man får boka, men man har bara en bokningscylinder så det går bara att boka en tid i taget. Vi bör alla, självklart, efter varje besök i tvättstugan torka av tvättmaskinerna, ta bort ludd från torktumlaren och sopa golvet. Är soppåsen full byter du ut den. När det gäller fel på maskinerna i tvättstugan, se under ”Felanmälan och jour”.
… och en hobbylokal på Tångvägen 21 I anslutning till pannrummet på Tångvägen 21 finns ett hobbyrum där man kan snickra, måla, etc. Verktyg och material får man stå för själv. När man är färdig måste man städa upp efter sig. Nyckel till hobbyryummet är samma som till tvättstugan.
Kabel-TV Föreningen har ett kabel-TV-nät som drivs av UPC. SVT1 och SVT2 samt TV4 finns tillgängligt i alla lägenheter utan annan kostnad än den vanliga TV-avgiften. Övrigt utbud, som kräver betalning, hittar man på UPCs informationskanal.
Bredband Föreningen har installerat eget bredbandsnät som vi har kontrakt med Bredbandsbolaget att leverera bredbandstjänster i. När nya tjänster blir tillgängliga i vårt bredbandsnät kommer information om detta att gå ut med våra informationsblad. Föreningen har en egen hemsida som är under uppbyggnad och beräknas vara färdig under 2006. Webbadressen är www.stockholmshus7.se.
Så gör du med dina sopor! Vill du veta mer om avfallshantering och -sortering kan du beställa en guide från renhållningsförvaltningen, telefon: 08-508 465 40, eller besöka renhållningsförvaltningens webbsidor under www.stockholm.se. Så här ser hanteringen ut i vår förening och vårt bostadsområde:
Grovsopor – allt får inte ställas i grovsoprummet På gården mellan Tångvägen 21-23 och Hökmossevägen 14-16 finns ett grovsoprum. Dit passar din tvättstugenyckel. Där får du ställa in enstaka möbler och kartonger. Det finns även en behållare för elavfall (d.v.s. allt som har sladd eller batterier, t.ex. hemelektronik, lampor (bara armatur, inte glödlampor), mobiltelefoner, etc.). Andra grovsopor, som byggavfall och kyl/frysskåp, måste du själv frakta till något mottagningsställe. Det närmaste är Östberga återvinningscentral vid Enskedefältet. Se karta
9 (11)
nedan eller på Gula Sidornas kartsidor: 55C3. Öppettider: Måndag-torsdag 10-20, fredag 1016, lördag-söndag 9-16 Ta för vana att frakta bort så mycket grovsopor som möjligt till Östberga själv, på så vis kan vi gemensamt spara kostsam avfallshantering. Särskilt i samband med större mängder grovsopor, till exempel när man flyttar ut, är det inte acceptabelt om grovsoprummet används för att dumpa allt man vill bli av med.
Farligt avfall får du inte lämna i soppåsen eller i föreningens grovsoprum! Så kallat farligt avfall är extra viktigt att det hanteras på ett riktigt sätt. Sådant ska absolut inte slängas i den vanliga soppåsen, hällas ut i avloppet eller lämnas i grovsoprummet. På Östberga återvinningscentral tar man kostnadsfritt emot farligt avfall. I vårt område finns dessutom en mobil miljöstation med kostnadsfri insamling av farligt avfall. Under 2006 kommer den att stå vid T-banestationen Telefonplan kl. 19:00-19:45 under följande datum: 13/4, 10/8 och 5/10. Till den mobila miljöstationen (liksom på Östberga) kan du lämna följande farliga avfall: • Färg- lack- och limrester • Lösningsmedel t.ex. thinner, lacknafta, penseltvätt, bensin, terpentin, fotogen,Tsprit och aceton • Bilbatterier • Småbatterier • Diverse oljor t .ex. spillolja, smörjolja och motorolja • Fotokemikalier t .ex. framkallare och fix • Rengöringsmedel t. ex. silverputs, kalkborttagare, polish, blekmedel, golv- och ugnsrengöringsmedel och fläckborttagningsmedel • Bekämpningsmedel t. ex. insektsspray, ogräsmedel och träskyddsmedel • Diverse övriga kemikalier t. ex. batterisyra, ammoniak, lut och kalklösare • Kvicksilverhaltigt material t.ex. äldre febertermometrar • Lysrör, glödlampor och lågenergilampor
10 (11)
Förpackningsinsamling på Korpmossevägen Förpackningar (glas, papper/kartong, metall, plast) lämnas för återvinning till återvinningsstation. Den närmaste finns i hörnet av Korpmossevägen / Nitvägen.
Tidningar läggs i gröna lådorna (inte bredvid) Tidningar samlas in i de gröna behållarna som står uppställda vid grovsoprummet. Här ska endast tidningar, reklamblad och liknande läggas, inte kartonger och andra pappersförpackningar. -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vi i styrelsen hoppas att detta informationsmaterial ger dig svar på de frågor du kan ha, och att du trivs i vår förening!
11 (11)
