R A P P O R T
Möjligheternas arbetsmarknad ør e s u n d s b ro
k o n s ort i e t
n ov e m b e r
Øresundsbro Konsor tiet · Vester Søgade 10 · 1601 København V · Danmark · Tel. +45 33 41 60 00 · Fax +45 33 41 61 02 Øresundsbro Konsor tiet · Kalkbrot tsgatan 141 · Box 4278 · 203 14 Malmö · Sverige · Tel. +46 (0) 40 676 60 00 · Fax +46 (0) 40 676 65 80
[email protected] · w w w.oeresundsbron.com
2 0 0 6
Här hittar du mer information:
Rapporter
Användbara adresser Øresundsbron
www.oeresundsbron.com
Jobb i Danmark
www.jobbidanmark.nu
Svenske muligheder
www.svenskemuligheder.nu
Danska möjligheter
www.danskamojligheter.nu
Flyt til Sverige
www.flyttilsverige.nu
Frågor om rapporten kan ställas till Britt Andresen, analyschef
[email protected] Karsten Längerich, strategisk planerare
[email protected] Michael Bisgaard, analytiker
[email protected] Analysavdelningen kan också kontaktas på telefon 040 676 60 00.
Arbetsmarknadsverket
www.ams.se
Arbejdsmarkedsstyrelsen
www.ams.dk
Arbejdsformidlingen
www.af.dk
Platsbanken
www.platsbanken.ams.se
AF Øresund
www.oresundsinfo.org
Dansk Industri
www.di.dk
Svenskt Näringsliv
www.svensktnaringsliv.se
Öresundsorganisationer www.oresunddirekt.dk
Øresundsuniversitetet
www.uni.oresund.org
Øresundsinstituttet
www.oresundsinstituttet.org
Öresundskomiteen
www.oresundskomiteen.dk
Øresund Network AB
www.oresundnetwork.com
Statistik Ørestat
www.orestat.scb.se
Danmarks Statistik
www.dst.dk
Statistiska Centralbyrån
www.scb.se
Offentliga institutioner Københavns Kommune
www.kk.dk
Region Hovedstaden
www.regionhovedstaden.dk
Malmö Stad
www.malmo.se
Region Skåne
www.skane.se
Beskæftigelsesministeriet
www.bm.dk
Økonomi– og Erhvervsministeriet
www.oem.dk
Näringsdepartementet
www.naring.regeringen.se
SkatØresund
www.skat.dk
Utgiven av Øresundsbro Konsortiet
Design BGRAPHIC Foto Miklos Szabo Tryck
Prinfo Holbæk-Hedehusene
– Så mycket kan svenskar tjäna på att arbeta i Danmark (november 2006)
– Studieintegration i Öresundsregionen (juni 2006) – Bostadsmarknaden i Öresundsregionen (mars 2006) – Öresundspendlarna (januari 2006) – Näringslivets öresundsintegration (januari 2006) – Flyttningar över Öresund (juni 2005) – På väg mot en integrerad Öresundsregion (juni 2005) – Danska erfarenheter av att bo i Skåne (juni 2005) – Ekonomiska fördelar med att bo och arbeta på olika sidor av Öresund (juni 2005) – Trafik över Øresundsbron 2000 – 2005 (juni 2005)
Øresunddirekt
November 2006
– Svensk på den danska arbetsmarknaden (november 2006)
– Näringslivets erfarenheter över Öresund (oktober 2006)
Arbetsmarknadsorganisationer
Denna rapport är framställd av Øresundsbro Konsortiets analysavdelning.
Øresundsbrons analysavdelning har gett ut en rad rapporter om Öresundsregionen:
– Øresundsbrons kunder om initiativ och barriärer (juni 2005)
Du är välkommen att ladda ner och citera från dem om du anger källan. Du hittar rapporterna under publikationer på www.oeresundsbron.com.
Innehåll Sammanfattning Inledning Danmark – EU:s hetaste arbetsmarknad
2
Danmark behöver storebror
5
Accelererande ökning
8
Framgångsrik arbetsförmedling Arbetskraftsbrist som vardagsmat
3 4
9 10
Visionen om en flexibel och trygg arbetsmarknad 11 ”Inflexicurity” i Öresundsregionen
11
Betalning av arbetsgivaravgift förhindrar bisyssla
12
Tillgången till den gemensamma arbetsmarknaden
13
Rätten till sociala bidrag
14
Andra utmaningar
15
Sammanfattning Företagen i Danmark skriker efter arbetskraft medan man på andra sidan sundet diskuterar hur i synnerhet ungdomsarbetslösheten ska kunna pressas ned. Sverige har helt klart upplevt en hög ekonomisk tillväxt under de senaste åren, men den ekonomiska tillväxten har resulterat i ökande produktivitet – inte i fler jobb. Först 2006 har sysselsättningsutveck lingen vänt.
oflexibilitet är några av de nyckelord som beskriver kombinationen av en dansk arbetsgivare och en svensk medarbetare. Det är i dag i stort sett omöjligt att ha ett deltids arbete på den ena sidan sundet och komplettera inkomsten antingen med arbetslöshetsersättning eller ett arbete på den andra sidan sundet – för hållanden som annars kännetecknar en flexibel arbetsmarknad.
Till skillnad från under de första åren efter invig ningen av Øresundsbron är konjunkturerna nu gynnsamma för utvecklingen i Öresundsregionen. De rådande konjunkturerna på den danska och svenska arbetsmarknaden öppnar möjligheter att dra nytta av den stora potential som ligger i en gemensam arbetsmarknad i Öresundsregionen.
De danska arbetsgivarna räds en extra räkning på 28 procent av den svenska medarbetarens lön om medarbetaren tar ett extrajobb i Sverige, och en svensk arbetstagare som vill arbeta i Danmark måste ta steget fullt ut och ta farväl av den svenska arbetsmarknaden för att trygga privatekonomin.
Danmark har 3,9 procents arbetslöshet, vilket är den lägsta siffran i Europa. Faktum är att den är så låg att man räknar med att den kommer att sätta i gång en löne- och prisspiral. Därför kastar de danska arbetsgivarna nu även sina blickar ut över landets gränser för att locka till sig arbetskraft, och precis på andra sidan sundet finns en arbets kraftspotential på 65.000 personer.
Det är hög tid att myndigheterna kavlar upp ärmarna och tar bort några av de hinder som ligger i vägen för att den stora potentialen i Öresundsregionen ska kunna utnyttjas. Allt går om viljan finns! De svenska myndigheterna kan - om de vill - utan vidare ge de danska arbetsgivarna och de svenska arbetstagarna fasta riktlinjer för när arbetsgivaravgiften ska betalas i Sverige.
Det stora arbetskraftsbehovet i Danmark har redan lockat många svenskar över bron. Under de första tio månaderna 2006 registrerade SkatØresund mer än dubbelt så många nya svenska skattebetalare som under samma period 2005. Utvecklingen har accelererat under året och minst 3.500 svenskar som aldrig tidigare har arbetat i Danmark beräknas få sin första danska lönespecifikation 2006.
Och skulle man inte kunna finna administrativa lösningar så det kan vara möjligt för en arbetstagare att ta ett deltidsarbete på andra sidan sundet utan att förlora rätten att komplettera med a-kasseersättning? Det skulle resultera i en gemensam arbetsmarknad med mer flexibilitet och större ekonomisk trygghet för arbetstagarna.
Men visionen om en gemensam arbetsmarknad i Öresundsregionen förblir en vision så länge arbetsmarknaden i regionen präglas av den ”inflexicurity” som finns i dag. Otrygghet och
Det är precis vad som krävs för att visionen om en gemensam arbetsmarknad i Öresundsregionen ska bli verklighet.
Inledning Rapporten ingår i en rapportserie från Øresundsbron som belyser utvecklingen och skillnaderna i Öre sundsregionen. Under hösten 2006 utkommer tre rapporter med särskilt fokus på arbetsmarknaden i Öresundsregionen.
Den här rapporten innehåller en beskrivning av det rådande konjunkturläget på arbetsmarknaden i Öresundsregionen och de problem som fortfarande hindrar den gemensamma arbetsmarknaden i Öresundsregionen från att förverkligas.
Danmark – EU:s hetaste arbets marknad Danmark har EU:s lägsta arbetslöshet och har inte haft så få arbetslösa på 30 år. Med en arbetslöshet på 3,9 procent i september 2006 är den danska arbetsmarknaden nu så pressad att man befarar att lönerna kommer att pressas uppåt inom vissa branscher. Tendensen har redan visat sig inom byggbranschen som är den bransch som drabbats hårdast av bristen på arbetskraft.
– importera arbetskraft från utlandet – tacka nej till beställningar Antalet arbetslösa i Danmark var i september 2006 blygsamma 122.000. Det är enligt Det Økonomiske Råd under den nivå på 130.000 som betecknas som den strukturella arbetslösheten. Den strukturella arbetslösheten är den arbetslöshetsnivå som säker ställer en stabil inflationsutveckling på några års sikt. För att förhindra en uppåtgående löne- och prisspiral är det därför nödvändigt att företagen kan få den arbetskraft de efterfrågar.
Om lönepressen sätter i gång en uppåtgående löne- och prisspiral sätter det press på den danska konkurrenskraften och slår i slutändan tillbaka på den danska arbetsmarknaden i form av lägre tillväxt och minskande sysselsättning.
Analyser visar att de danska arbetsgivarna nu gärna tar emot grupper som tidigare har haft svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det gäller både invandrare, socialbidragstagare och seniorer.1 Men arbetsgivarna behöver ännu fler händer. Därför har Dansk Industri sjösatt kampanjen ”Fuld Styrke” och Danmarks Beskæftigelsesministerium har tagit 13 konkreta initiativ till att hjälpa danska företag att hämta arbetskraft från utlandet.
De danska företagen kan välja olika strategier för att komma till rätta med bristen på arbetskraft: – ö ka investeringarna för att effektivisera produktionen – importera varor och tjänster i stället för att producera dem själva
Antal arbetslösa och arbetslösa i procent av arbetsstyrkan i Storkøbenhavn, Frederiksborg Amt och Roskilde Amt Arbetslösa i 1.000
Procent
100
12 10
80 70
8
60 50
6
40 4
30 20
2
10 0 1996
1)
Antal arbetslösa i tusental Procent av arbetsstyrkan
90
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
http://www.aeraadet.dk/media/filebank/org/arbejdsmarkedet-fip.pdf
2004
2005
2006
0
Danmark behöver storebror De danska företagen är redo att sträcka sig långt för att hitta arbetskraft och kastar nu sina blickar ut över landets gränser för att även dra till sig arbetskraft från utlandet. Danmark behöver kort sagt storebrors hjälp. Och Sverige kan hjälpa till. Arbetskraftsreserven i Skåne är 65.000 personer. Det kan jämföras med de 37.000 arbetslösa2 i Storkøbenhavn, Frederiks borg Amt och Roskilde Amt.
i 20073. Bara i Nordjylland, Viborg Amt och på Born holm förväntas arbetslösheten stiga eller ligga kvar på samma nivå första kvartalet 2007. Det är kunskaps- och serviceyrken som tillsammans med bygg- och anläggningsbranschen samt järn- och metallindustrin toppar listan över de branscher där de danska arbetsmarknadsråden räknar med ökande sysselsättning ända in i början av 2007. De branscher som toppar listan över positiva förväntningar på sys selsättningen är emellertid redan i dag hårt drabbade av arbetskraftsbrist. De här yrkena täcker 73 av 96 fackområden där det råder brist på arbetskraft i minst en region på Sjælland med öarna. Förvänt ningarna på en ökande sysselsättning kan därför lätt riskera att komma på skam om företagen inte lyckas hitta kvalificerad arbetskraft.
En konjunkturmätning som Greens Analyseinstitut har utarbetat för den danska affärstidningen Dagbladet Børsen visar att 45 procent av de danska företagen räknar med att öka antalet anställda under fjärde kvartalet 2006 och första kvartalet 2007. Detta i en situation där det finns många flaskhalsar på arbets marknaden sedan tidigare. Förväntningarna om ökad sysselsättning är brett baserade över hela landet och de danska regionala arbetsmarknadsråden räknar även med minskande arbetslöshet under återstoden av 2006 och för större delen av landet även in
En beräkning från de danska regionala arbetsmark nadsråden4 listar bristområden på den själländska
De danska regionala arbetsmarknadsrådens förväntningar på sysselsättning per bransch första kvartalet 2007
Större
Oförändrat Mindre
Företagsservice
Grossister och agenturer exkl. bilar
Transport
Möbelindustri, sten, lera och glas
Lantbruk, trädgård, skogsbruk, fiske
Bygg- och anläggning
Offentlig administration
Livsmedelindustrin
Detaljhandel och verkstäder, inkl. bilar
Mineralolja-, kemisk och plastindustri
Finansierings- och försäkringsverksamheter
Renovering, föreningar och nöjen m.m.
Post- och telekommunikation
Hotell- och restaurang
Textil- och beklädnad
Järn- och metallindustri
Hälso- och sjukvård
Energi- och vattenfösörjning samt råvaruutvinning
Sociala institutioner
Undervisning
Här bör dock nämnas att det finns ytterligare 12.000 arbetslösa i Vestsjællands Amt och Storstrøms Amt, som funktionellt bildar en gemensam arbetsmarknad med Storkøbenhavn, Frederiksborg Amt och Roskilde Amt 3) ”Arbejdsmarkedsredegørelse”, de danska regionala arbetsmarknadsrådens bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden, andra kvartalet, 2006 4) De regionala arbetsmarknadsråden i Danmark efterträds fr.o.m. den 1 januari 2007 av fyra sysselsättningsregioner 2)
arbetsmarknaden. Beräkningen visar att bygg- och anläggningsbranschen är hårdast drabbad. Åtta av de 15 yrkesområdena är i bygg- och anläggnings branschen. Samtidigt visar Håndværksrådets konjunk turanalys från tredje kvartalet att byggföretagen saknar ytterligare 17.000 anställda. Hade det inte varit brist på arbetskraft skulle byggbranschen ha kunnat öka sysselsättningen med mer än 30.000 personer eller 20 procent5.
Arbetskraftsbristen i bygg- och anläggningsbranschen är så påtaglig att väntetiden för att få en hantverkare har ökat avsevärt på ett år.7 Väntetiden på en hant verkare är för närvarande dubbelt så lång på Sjælland som i Skåne.8 Det gäller oavsett om det är fråga om ett större eller ett mindre uppdrag. Väntetiden i Köpenhamn för ett veckolångt uppdrag är mer än 1 månad för 70 procent av företagen. 24 procent av företagen i Malmö kan ta uppdraget inom 14 dagar.
Fyra av de 15 arbetsområdena har redan i dag fler svenska anställda än genomsnittet på den danska arbetsmarknaden. Det gäller läkare, sjuksköterskor, kockar och servitörer. I synnerhet antalet svenska kockar och servitörer på den danska arbetsmark naden har ökat de senaste åren.
Situationen på den danska arbetsmarknaden skapar en unik möjlighet att sätta fart på utvecklingen mot den gemensamma arbetsmarknaden i Öresunds regionen, särskilt som den ekonomiska tillväxten i Sverige och i Skåne under de senaste åren i högre grad har resulterat i en ökad produktivitet än i fler jobb. Medan den danska arbetslösheten nådde sin högsta nivå första kvartalet 2004 fortsatte arbets lösheten uppåt i både Skåne och resten av Sverige.
De 15 största flaskhalsarna på arbetsmarknaden på Sjælland med öarna Lolland, Falster, Møn och Bornholm6
Yrkesområde Bransch Andel regioner med arbetskraftbrist Murare
Bygg och anläggning
100%
Målare
Bygg och anläggning
100%
Snickare
Bygg och anläggning
100%
Elektriker
Bygg och anläggning
100%
VVS-montör
Bygg och anläggning
100%
Plåtslagare
Bygg och anläggning
100%
Sjuksköterska
Hälso- och sjukvård
100%
Kock
Hotell- och restaurang
80%
Servitör
Hotell- och restaurang
80%
Bagare
Livsmedelsindustrin
80%
Läkare
Hälso- och sjukvård
80%
Läkarsekreterare
Hälso- och sjukvård
80%
Socialsekreterare
Hälso- och sjukvård
80%
Takläggare
Bygg och anläggning
80%
Trädgårdsanläggare
Bygg och anläggning
80%
www.hvr.dk Källa: www.ams.dk 7) Håndværksrådet, ”Väntetid på hantverkare”, 2006 8) ”Fokus Øresund”, Øresundsbron, november 2006 5) 6)
65.000 personer i Skåne är redo att ta ett arbete. Av dessa har 20.600 deltidsanställning eller ett kort are vikariat, men vill ha och söker heltidsanställning.
Arbetslösa i Skåne
Yrkesområde
September 2006
Ledning Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens
3.529
Arbete som kräver kortare högskoleutbildning
2.707
Kontors- och kundservicearbete
3.152
Service- omsorgs- och försäljningsarbete
6.347
Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske
2.127
Process- och maskinoperatörsarbete, transport
2.354
Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning
3.168
Ej upplyst yrkesområde Arbetslösa
Arbetslösheten i Danmark och Sverige Procent 12 10 8 6 4 2 0 1:a kvartalet 1:a kvartalet 1:a kvartalet 1:a kvartalet 1:a kvartalet 1:a kvartalet 1:a kvartalet 1:a kvartalet 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Sjælland och öarna Sverige Skåne Källa: Ørestat
588
Hantverksarbete inom bygg och tillverkning
Militärt arbete
Danmark
634
0 1.413 26.019
Accelererande ökning Utöver de nya svenskarna på den danska arbets marknaden finns det de svenskar som tidigare har arbetat i Danmark. SkatØresund skiljer emellertid inte på svenskar som redan har arbete i Danmark eller tidigare har arbetat i Danmark och danskar som har flyttat till Skåne och fortfarande arbetar i Danmark. Det går alltså inte att säga exakt hur många ”äkta” svenskar det rör sig om, utan bara hur många personer bosatta i Sverige som arbetar i Dannmark.
Svenskarna vinner allt större insteg på den danska arbetsmarknaden. Siffror från SkatØresund visar att antalet bosatta i Sverige som för första gången får jobb i den danska delen av Öresundsregionen har mer än fördubblats på ett år. Under de första tio månaderna 2005 fick 1.164 svenskar för första gången ett jobb på den danska sidan av sundet. Under motsvarande period 2006 är det mer än dubbelt så många, nämligen 2.581, som för första gången har fått en dansk lön. Av dessa har hela 38 procent eller 985 personer tillkommit under september och oktober.
Totalt beräknas antalet bosatta i Sverige med arbete på Sjælland med öarna Lolland, Falster, Møn och Bornholm öka med 7.500 – 8.000 personer under 2006. Denna siffra inkluderar även danskar som har flyttat till Skåne men fortfarande arbetar i Danmark.
Man bedömer att det under hela 2006 kommer att komma in 3.500 ”nya” svenskar på den själländska arbetsmarknaden, medan det 2005 var totalt 1.391 svenskar som för första gången skulle åka över sundet för att arbeta.
Nya svenska medarbetare på Sjælland med öarna Lolland, Falster, Møn och Bornholm Antal personer 600 500 400 300 200 100 0
Jan.
Feb.
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug.
2005 2006 Källa: SkatØresund
Sept.
Okt.
Nov.
Dec.
Framgångsrik arbetsförmedling utannonserade på Platsbanken.se, den officiella svenska jobbportalen i AF-regi.
Det har blivit betydligt enklare för svenska arbets sökande att hitta jobb i hela Öresundsregionen. Detta eftersom det tack vare ett samarbete mellan de båda ländernas arbetsmarknadsstyrelser nu är möjligt att få en samlad överblick över alla lediga jobb som utannonseras via arbetsförmedlings systemet i Öresundsregionen. Sedan juni 2006 är alla lediga tjänster i Skåne, och alla lediga jobb på Sjælland som utannonserats via AF jobnet, även
En slumpmässigt vald dag i mitten av oktober fanns det totalt 4.118 lediga jobb på Platsbanken.se under Öresundsregionen. 37 procent av dessa fanns på den danska sidan av sundet. Det ger svenska arbets sökande en unik möjlighet att söka danska jobb på lika villkor som danska arbetssökande.
Arbetskraftsbrist som vardagsmat framtidsscenario för danskarna. Och Sjælland med öarna är inget undantag. Fram till 2020 förväntas den själländska befolkningen under 65 år minska med 52.000 personer.
Kanske kommer arbetslöshet att bli något som dan ska mor- och farföräldrar berättar historier om för den generation som är född under de första åren på det nya millenniet. Den danska arbetsstyrkan kommer nämligen att minska med omkring 340.000 personer fram till år 2040.9 Och medan de stora årgångarna från 1940-talet håller på att nå pensionsåldern är det de små årgångarna från 1980-talet som kommer ut på den danska arbetsmarknaden. Under de närmaste 35 åren kommer de årgångar som går i pension att vara större än de årgångar som träder in på arbets marknaden. Därmed blir arbetskraftsbrist ett troligt
Sverige står inför liknande åldersproblem, om än mindre uttalade. Skåne skiljer sig emellertid från övriga landet då antalet invånare under 65 år enligt Region Skånes befolkningsprognos kommer att öka med 83.000 fram till 2020. Det beror i hög grad på stor inflyttning från utlandet till Skåne, huvud sakligen från just Danmark och från Polen.
Förändring i befolkningen 18 – 64 år Antal personer 10.000 8.000 6.000 4.000 2.000 0 – 2.000 – 4.000 – 6.000 – 8.000
1990
1995
2000
2005
2010
2015
Sjælland och öarna Skåne
9)
Velfærdskommissionen
10
2020
Visionen om en flexibel och trygg arbetsmarknad 2006 blir det år då visionen om en gemensam arbetsmarknad i Öresundsregionen ställs på prov. De svenska medarbetarna utgör fortfarande en blyg sam del av den totala sysselsättningen i Köpenhamn, men såväl danska företag som svenska arbets sökande har i ord och handling visat att vi är på väg mot en gemensam arbetsmarknad i Öresunds regionen.
”Inflexicurity” i Öresundsregionen Tre områden är avgörande för om vi inte bara ska ha en gemensam arbetsmarknad i Öresundsregionen, utan även en flexibel och trygg gemensam arbets marknad. Dessa tre områden är:
Men allt är inte en dans på rosor och både det danska företaget och den svenska medarbetaren löper avsevärda risker när anställningsavtalet väl har undertecknats. De här riskerna skapar grogrund för en otrygghet som normalt inte finns vare sig på den danska eller den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt finns det vissa grupper på arbetsmarkna den som på grund av lagstiftning och administrativa processer inte kan hanteras på den gemensamma arbetsmarknaden i Öresundsregionen. Därför behövs en mer flexibel arbetsmarknad i Öresundsregionen. Den danska flexicurity-modellen höjs nu till skyarna, men för öresundspendlarna stavas verkligheten närmast ”inflexicurity”.
– betalning av arbetsgivaravgift – tillgången till den gemensamma arbetsmarknaden – rätten till sociala bidrag
11
Betalning av arbetsgivaravgift förhindrar bisyssla Bisyssla i Sverige – nej tack! Dagens regler tvingar öresundspendlaren bosatt i Sverige att vara oflexibel. Det går nämligen inte att ta ett litet extrajobb i Sverige, till exempel leda en kvällskurs för att tjäna ihop till en extra semester, på grund av de svenska reglerna för betalning av arbetsgivaravgift.
danska arbetsmarknaden till exempel som inhoppare eller deltidsanställd och behålla en fot på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt går de danska arbetsgivarna miste om möjligheten att ta in arbets kraft bosatt i Sverige under arbetstoppar – heltids jobb är enda alternativet!
Den som är bosatt i Sverige och arbetar i Danmark betalar skatt i Danmark och omfattas av dansk socialförsäkring. Men har vederbörande ett extrajobb i Sverige vid sidan av sin huvudsakliga anställning i Danmark har de svenska myndigheterna rätt att kräva svensk arbetsgivaravgift på 27,88 procent av den danska lönen hos den danska arbetsgivaren. Så länge arbetet i Sverige utförs för den danska arbetsgivaren eller det handlar om förtroende uppdrag kan man söka dispens hos Den Sociale Sikringsstyrelse i Danmark och Riksförsäkringsverket i Sverige. Men handlar det om arbete för en annan arbetsgivare slår fällan igen.
Problemet förvärras ytterligare av att många danskar väljer att bosätta sig i Skåne. De flesta av dem behåller sitt arbete i Danmark. Eftersom de här medarbetarna redan har ett anställningsavtal har den danska arbetsgivaren inte möjlighet att lägga till ett förbehåll i anställningsavtalet, utan måste leva med en ökad risk. EU har uppmärksammat problemet med att säker ställa arbetskraftens fria rörlighet över medlems ländernas gränser och håller på att ta fram en förordning som kan ändra reglerna så att det blir möjligt för en person bosatt i Sverige att ha en mindre bisyssla i bosättningslandet. Men de nya reglerna kommer tidigast att träda i kraft 2008. Samtidigt verkar det inte som att den här ändringen av reglerna innebär att man kan ha ett deltidsarbete i båda länderna, vilket en fullt flexibel arbetsmarknad bör ge möjlighet till.
Många danska arbetsgivare löser problemet genom att i anställningskontraktet göra förbehåll för att medarbetaren som är bosatt i Sverige tar en bisyssla i Sverige. Därmed skjuter de över ansvaret för att betala svensk arbetsgivaravgift på medarbetaren som är bosatt i Sverige. Det kan ifrågasättas om det är juridiskt hållbart.
De svenska myndigheterna har hittills inte velat slå fast en exakt gräns för arbetets omfattning utan har gjort en bedömning från fall till fall. Men de kan redan nu, om de vill, utan vidare ge de danska arbetsgivarna och de svenska arbetstagarna fasta riktlinjer för när sociala avgifter ska betalas i Sverige.
Arbetsmarknaden på ömse sidor om den svenskdanska gränsen skulle bli betydligt mer flexibel om man kunde komma till rätta med denna regel. Som situationen ser ut i dag ska den svenska arbets sökande satsa på ett heltidsjobb om det ligger på den danska sidan av sundet. Men för många känns det naturligt att först pröva sig fram på den
Nu krävs det att de svenska myndigheterna agerar!
12
Tillgången till den gemensamma arbetsmarknaden ”Montörregeln” - Bemanningsföretag
Öresundsregionen är ett attraktivt rekryterings område för nationella och internationella företag och bemanningsföretagen kan erbjuda välutbildad personal. Men undantaget i skatteavtalet är en barriär som inget företag med etableringsplaner kan föreställa sig och hindrar i praktiken bemannings företagen från att gå över landgränsen.
”Montörregeln” eller 183-dagarsregeln som gör det enklare för tillfällig arbetskraft att ta arbete i ett annat nordiskt land gäller fortfarande för alla – dock inte för den som är uthyrd av ett bemanningsföretag. Den såkallade montörregeln innebär att en med arbetare som arbetar mindre än 183 dagar om året i ett annat nordiskt land beskattas i hemlandet – till skillnad från alla andra nordiska pendlare som betalar skatt i det land där de arbetar.
Medborgare i tredje land Malmö är en stad med många nationaliteter. 24 procent av stadens befolkning är född utanför Sverige och många är tredjelandsmedborgare. Icke EU-medborgare som är bosatta i Malmö har en låg sysselsättningsgrad och kan utgöra ett bra tillskott på en pressad dansk arbetsmarknad. Men icke EU-medborgare bosatta i Sverige måste ansöka om arbetstillstånd i Danmark och många får avslag trots att de redan har ordnat ett jobb. I en situation där de danska arbetsgivarna kämpar för att skaffa tillräckligt med arbetskraft framstår det som absurt att tredjelandsmedborgare som är fast bosatta och har uppehållstillstånd i Sverige inte kan få arbets tillstånd i Danmark. Lösningsförslaget är enkelt: större flexibilitet i administrationen hos Udlændinge service (danska motsvarigheten till Integrations verket).
För den personal som hyrs ut av ett svenskt beman ningsföretag till Danmark är administrationen extremt komplicerad. Det danska företaget betalar skatt för den inhyrda till Skat i Danmark utifrån fakturan från bemanningsföretaget i Sverige. Det resterande beloppet betalar det danska företaget till den svenska bemanningsbyrån. Bemanningsföretaget betalar lön till den inhyrda, som lämnar in själv deklaration till de svenska skattemyndigheterna och skickar kontrolluppgift till skattemyndigheterna som visar hur mycket vederbörande har tjänat i Danmark respektive Sverige.
13
Rätten till sociala bidrag Trygghet är A och O i jakten på att göra två regionala arbetsmarknader till en. På pappret verkar det enkelt. Vi har både en trygg dansk och en trygg svensk arbetsmarknad med solida trygghetsnät i form av sociala bidrag om något skulle gå fel. Men när trygghetsnäten ska fungera tillsammans passar inte gränssnitten ihop. Det skapar en otrygghet hos öresundspendlarna och leder till att arbetsmarknaden i Öresundsregionen är förbehållen de personer som löper minimal risk att behöva använda det sociala säkerhetsnätet. Så snart som arbetstagaren har en lösare anknytning till arbetsmarknaden uppstår alltför ofta problem med vilket lands socialförsäkring arbetstagaren omfattas av.
Deltidsanställda har också problem. För att man ska vara berättigad till kompletterande a-kasseersättning i en dansk a-kassa ska man ha haft heltidsarbete i Danmark i 52 veckor under de senaste tre åren. Det har ytterst få svenskar som precis har fått nytt jobb i Danmark. Men för att försäkrings- och arbets perioder ska kunna överföras från den svenska a-kassan måste den som är bosatt i Sverige arbeta 296 timmar under de första tre månaderna av anställ ningen i Danmark. Det motsvarar 23 timmar i veckan, medan många deltidsanställda bara arbetar 20 timmar i veckan. Resultatet blir att personen bosatt i Sverige i praktiken inte kan söka deltidsanställning i Danmark.
A-kasseregler hämmar integrationen
Konstellationen att betala till en dansk a-kassa och vid arbetslöshet överföras till en svensk är den ekonomiskt mest ofördelaktiga för öresundspendla ren. A-kassaavgift är betydligt högre i Danmark och arbetslöshetsersättningen är lägre i Sverige än i Danmark.
Arbetstagarna kan bara vara medlemmar i en a-kassa i landet där de arbetar, men överförs vid arbets löshet till en a-kassa i bosättningslandet. Timingen i överföringen är avgörande dels för att rätten till a-kassa ska bevaras, dels för att man ska kunna överföra försäkrings- och arbetsperioder från den svenska a-kassan till den danska eller vice versa. För alla andra än heltidsanställda kan detta vara något av en djungel – vilket lands a-kassa bör eller kan man gå med i?
Sammantaget verkar a-kassereglerna fullständigt ologiska och oförståeliga för pendlarna. Samtidigt stänger de dörren till en arbetsmarknad med massor av lediga jobb för den grupp av medarbetare som annars skulle ha en lösare anknytning till arbets marknaden som inhoppare eller deltidsanställda bara för att de bor på andra sidan bron.
Som s.k. tilkaldevikar (inhoppare) i ett danskt företag och bosatt i Sverige kan man inte gå med i en dansk a-kassa.
14
Andra utmaningar
Oflexibelt och dyrt pendlaravtal för bilpendlare
sökning11. Även om Øresundsbron har förkortat restiden över Öresund markant blir restiden till arbetsplatsen ofta drygt en timme. Det är en förhål landevis lång restid och pendlare är särskilt känsliga när det gäller restid. När tågen dessutom är för senade och bussen har åkt när man äntligen kommer till stationen leder det till våldsam kritik och är ett tydligt tecken på att situationen måste förbättras.
Öresundspendlare som tar bilen till arbetet är kritiskt inställda till Øresundsbrons pendlaravtal. Oflexibelt och dyrt är några av de ord som bilpendlarna använ der för att beskriva pendlaravtalet10. Pendlaravtalets bristande flexibilitet beror på att det är bundet till en kalendermånad och följer den samt att pendlarna ofta känner sig tvungna att ha tre avtal (ett pendlar avtal med rätt till 50 passager per månad, ett mini pendlaravtal med rätt till 24 passager per månad samt ett BroPass där man betalar för en tur åt gången och där priset för en enkelresa är något dyrare) som de använder allt efter deras förvänt ningar på den kommande månadens resebehov vid månadsskiftet. Samtidigt har de ingen möjlighet att fortlöpande se hur många resor de har använt på sitt pendlaravtal.
Förhållandena kommer emellertid att förbättras nästa år då Skånetrafiken sätter in totalt 11 nya öresunds tåg fram till nästa sommar. Det medför att det kommer att finnas tre tågset vid alla avgångar i rusningstid, till skillnad från idag, endast vid ett fåtal avgångar. Prioritera de nordiska språken En färsk rapport från Nordiska rådet dokumenterar att ungdomar i Norden i dag har en sämre inbördes språkförståelse än för trettio år sedan.12 Det finns därför ett stort behov av att se till att de närmaste decenniernas arbetstagare blir bättre rustade för en gemensam regional arbetsmarknad.
Øresundsbron introducerar den 1 januari 2007 ett förbättrat pendlaravtal som är mer flexibelt än det nuvarande. Det är planlagt, att pendlarna under 2007 får tillgång via internet till sin egen förbrukning av resor. Överfyllda och försenade tåg
Nordiska ministerrådet har i september 2006 utarbetat en deklaration om nordisk språkpolitik som bland annat sätter upp följande mål:
Tågen håller inte tidtabellen, de är överfyllda och bussförbindelserna från Malmö Syd är för dåliga – det är några av de kommentarer som öresunds pendlarna fäller om öresundstågen i en ny under
10) 11) 12)
– A lla medborgare i Norden ska kunna läsa och skriva det eller de språk som har en samhälls bärande funktion i det område där de bor.
”Svensk på den danska arbetsmarknaden”, Øresundsbron, november 2006 ”Svensk på den danska arbetsmarknaden”, Øresundsbron, november 2006 ”Håller språket ihop Norden?” Nordiska Rådet, 2005
15
Har man andra behov av att flytta pengar över lands gränsen är det förenat med stora transaktionskost nader. Och överför man pengar från ett konto i en bank i Danmark till en svensk bank som inte hör till samma nordiska organisation kan det ta upp till en vecka innan man får sina egna pengar.
I Öresundsregionen kommer det att bli nödvändigt med en klart högre prioritering av danskundervis ningen i de skånska skolorna och av svenskundervis ningen i de själländska skolorna för att ett sådant mål ska kunna förverkligas. En allt större del av regionens medborgare rör sig dagligen mellan ett område där danskan är det samhällsbärande språket och ett område där svenska är det samhällsbärande språket. Det är därför viktigt att de nationella strate gierna stödjer den nya nordiska språkpolitiken och samtidigt gör den till en prioriterad fråga.
Det finns utrymme för förbättring! Hutlöst dyrt med mobilsamtal över sundet Vill man som öresundspendlare spara på mobil räkningen är det en klar fördel att ha lokalsinne. Hutlösa utlandstaxor fördyrar telefonräkningen markant om man använder sin mobiltelefon på fel nät. Telefonbolagen lever helt enkelt högt på den ökande integrationen i Öresundsregionen.
Långsamma penningöverföringar Finansektorn var först med att se möjligheterna och började slå ihop nationella enheter till större nordiska organisationer. Sedan har de fortsatt att fusionera i stor stil. Men som privatkund i en gräns region märker man inte mycket av det. Många banker erbjuder en gratis överföring av pengar från det ena landet till det andra, men flexibiliteten är liten. Det är bara stående månadsöverföringar som är gratis.
Det är dags att telefonbolagen börjar betrakta öresundspendlarna som en kundgrupp och inte som en vinstmaskin.
16
Här hittar du mer information:
Rapporter
Användbara adresser Øresundsbron
www.oeresundsbron.com
Jobb i Danmark
www.jobbidanmark.nu
Svenske muligheder
www.svenskemuligheder.nu
Danska möjligheter
www.danskamojligheter.nu
Flyt til Sverige
www.flyttilsverige.nu
Frågor om rapporten kan ställas till Britt Andresen, analyschef
[email protected] Karsten Längerich, strategisk planerare
[email protected] Michael Bisgaard, analytiker
[email protected] Analysavdelningen kan också kontaktas på telefon 040 676 60 00.
Arbetsmarknadsverket
www.ams.se
Arbejdsmarkedsstyrelsen
www.ams.dk
Arbejdsformidlingen
www.af.dk
Platsbanken
www.platsbanken.ams.se
AF Øresund
www.oresundsinfo.org
Dansk Industri
www.di.dk
Svenskt Näringsliv
www.svensktnaringsliv.se
Öresundsorganisationer www.oresunddirekt.dk
Øresundsuniversitetet
www.uni.oresund.org
Øresundsinstituttet
www.oresundsinstituttet.org
Öresundskomiteen
www.oresundskomiteen.dk
Øresund Network AB
www.oresundnetwork.com
Statistik Ørestat
www.orestat.scb.se
Danmarks Statistik
www.dst.dk
Statistiska Centralbyrån
www.scb.se
Offentliga institutioner Københavns Kommune
www.kk.dk
Region Hovedstaden
www.regionhovedstaden.dk
Malmö Stad
www.malmo.se
Region Skåne
www.skane.se
Beskæftigelsesministeriet
www.bm.dk
Økonomi– og Erhvervsministeriet
www.oem.dk
Näringsdepartementet
www.naring.regeringen.se
SkatØresund
www.skat.dk
Utgiven av Øresundsbro Konsortiet
Design BGRAPHIC Foto Miklos Szabo Tryck
Prinfo Holbæk-Hedehusene
– Så mycket kan svenskar tjäna på att arbeta i Danmark (november 2006)
– Studieintegration i Öresundsregionen (juni 2006) – Bostadsmarknaden i Öresundsregionen (mars 2006) – Öresundspendlarna (januari 2006) – Näringslivets öresundsintegration (januari 2006) – Flyttningar över Öresund (juni 2005) – På väg mot en integrerad Öresundsregion (juni 2005) – Danska erfarenheter av att bo i Skåne (juni 2005) – Ekonomiska fördelar med att bo och arbeta på olika sidor av Öresund (juni 2005) – Trafik över Øresundsbron 2000 – 2005 (juni 2005)
Øresunddirekt
November 2006
– Svensk på den danska arbetsmarknaden (november 2006)
– Näringslivets erfarenheter över Öresund (oktober 2006)
Arbetsmarknadsorganisationer
Denna rapport är framställd av Øresundsbro Konsortiets analysavdelning.
Øresundsbrons analysavdelning har gett ut en rad rapporter om Öresundsregionen:
– Øresundsbrons kunder om initiativ och barriärer (juni 2005)
Du är välkommen att ladda ner och citera från dem om du anger källan. Du hittar rapporterna under publikationer på www.oeresundsbron.com.
R A P P O R T
Möjligheternas arbetsmarknad ør e s u n d s b ro
k o n s ort i e t
n ov e m b e r
Øresundsbro Konsor tiet · Vester Søgade 10 · 1601 København V · Danmark · Tel. +45 33 41 60 00 · Fax +45 33 41 61 02 Øresundsbro Konsor tiet · Kalkbrot tsgatan 141 · Box 4278 · 203 14 Malmö · Sverige · Tel. +46 (0) 40 676 60 00 · Fax +46 (0) 40 676 65 80
[email protected] · w w w.oeresundsbron.com
2 0 0 6
