R A P P O R T
Svensk på den dansk a arbetsmarknaden ør e s u n d s b ro
k o n sort i e t
n o v e m BE R
Øresundsbro Konsor tiet · Vester Søgade 10 · 1601 København V · Danmark · Tel. +45 33 41 60 00 · Fax +45 33 41 61 02 Øresundsbro Konsor tiet · Kalkbrot tsgatan 141 · Box 4278 · 203 14 Malmö · Sverige · Tel. +46 (0) 40 676 60 00 · Fax +46 (0) 40 676 65 80
[email protected] · w w w.oeresundsbron.com
2 0 0 6
Här hittar du mer information:
Rapporter
Användbara adresser Øresundsbron
www.oeresundsbron.com
Jobb i Danmark
www.jobbidanmark.nu
Svenske muligheder
www.svenskemuligheder.nu
Danska möjligheter
www.danskamojligheter.nu
Flyt til Sverige
www.flyttilsverige.nu
Øresundsbrons analysavdelning har gett ut en rad rapporter om Öresundsregionen:
– Möjligheternas arbetsmarknad (november 2006) – Näringslivets erfarenheter över Öresund (oktober 2006) – Studieintegration i Öresundsregionen (juni 2006) – Bostadsmarknaden i Öresundsregionen (mars 2006)
Arbetsmarknadsorganisationer
Denna rapport är framställd av Øresundsbro Konsortiets analysavdelning. Frågor om rapporten kan ställas till Britt Andresen, analyschef
[email protected] Karsten Längerich, strategisk planerare
[email protected] Michael Bisgaard, analytiker
[email protected] Analysavdelningen kan också kontaktas på telefon 040 676 60 00.
Arbetsmarknadsverket
www.ams.se
Arbejdsmarkedsstyrelsen
www.ams.dk
Arbejdsformidlingen
www.af.dk
Platsbanken
www.platsbanken.ams.se
AF Øresund
www.oresundsinfo.org
Dansk Industri
www.di.dk
Svenskt Näringsliv
www.svensktnaringsliv.se
Øresunddirekt
www.oresunddirekt.dk
Øresundsuniversitetet
www.uni.oresund.org
Øresundsinstituttet
www.oresundsinstituttet.org
Öresundskomiteen
www.oresundskomiteen.dk
Øresund Network AB
www.oresundnetwork.com
Statistik Ørestat
www.orestat.scb.se
Danmarks Statistik
www.dst.dk
Statistiska Centralbyrån
www.scb.se
Offentliga institutioner Københavns Kommune
www.kk.dk
Region Hovedstaden
www.regionhovedstaden.dk
Malmö Stad
www.malmo.se
Region Skåne
www.skane.se
Beskæftigelsesministeriet
www.bm.dk
Økonomi– og Erhvervsministeriet
www.oem.dk
Näringsdepartementet
www.naring.regeringen.se
SkatØresund
www.skat.dk
Utgiven av Øresundsbro Konsortiet November 2006 Design BGRAPHIC Foto MalmöBild, Scandinavian StockPhoto Prinfo Holbæk-Hedehusene
– Näringslivets öresundsintegration (januari 2006) – Flyttningar över Öresund (juni 2005) – På väg mot en integrerad Öresundsregion (juni 2005) – Danska erfarenheter av att bo i Skåne (juni 2005) – Ekonomiska fördelar med att bo och arbeta på olika sidor av Öresund (juni 2005) – Trafik över Øresundsbron 2000 – 2005 (juni 2005) – Øresundsbrons kunder om initiativ och barriärer (juni 2005)
Öresundsorganisationer
Tryck
– Öresundspendlarna (januari 2006)
Du är välkommen att ladda ner och citera från dem om du anger källan. Du hittar rapporterna under publikationer på www.oeresundsbron.com.
Innehåll Sammanfattning
2
Goda erfarenheter av svensk arbetskraft
2
Hög lön och karriär lockar svenskar
3
Danmark är en möjlighet
4
Goda erfarenheter av svensk arbetskraft
5
Danska företag positiva
6
Ingen stor skillnad på dansk och svensk arbetskraft
7
Svenska socialförsäkringen ger problem vid bisyssla
8
Inga stora problem men små utmaningar
9
Föreställningen om språkproblem
10
Förstå utbildningar och kompetenser
11
Rekryteringsmöjligheter i Sverige
12
Framtiden
13
Om undersökningen
13
Hög lön och karriär lockar svenskar
14
Högre lön och bättre karriärmöjligheter
15
Språk och kultur inget problem
16
Resorna främsta nackdelen
16
Alla är delaktiga i integrationen på arbetsmarknaden
20
Om undersökningen
22
Danmark är en möjlighet
23
Mer än hälften söker eller överväger att söka arbete i Danmark
24
Danmark ligger inte så långt bort
26
Arbetslösa mest positiva till Danmark
28
Alla ser Danmark som en möjlighet
28
Mer positiv om man tidigare har arbetat i Danmark
30
Män är mer positiva till Danmark
31
De äldre är också rörliga på arbetsmarknaden
32
Ju mer etablerad, desto mindre intresserad av jobb i Danmark
33
Utmaningar viktigare än anställningstrygghet
34
Hög lön i Danmark – större trygghet i Sverige
36
Beskattning och avdrag
38
Om undersökningen
40
Sammanfat tning
Antalet Öresundspendlare ökar explosionsartat. I dag pendlar 15.000 personer över Øresundsbron varje dag. Den här rapporten fokuserar på den stora grupp svenskar som idag pendlar över sundet för att arbeta i Danmark, deras danska arbetsgivare och nya, potentiella svenska öresundspendlare.
Rapporten bygger på data från nio danska företag som har erfarenhet av att ha svenskar anställda, 806 svenska pendlare som arbetar i Danmark och 1.078 svenskar som är arbetssökande.
Goda erfarenheter av svensk arbetskraft Merparten av de tillfrågade företagen har goda erfarenheter av att anställa svenskar visar arbets givarundersökningen. Det kan vara ett tydligt plus att ha svensk personal på företaget om man har många svenska kunder eller nära kontakt med svenska avdelningar inom företaget.
kronan är en bra motivationsfaktor för svenskarna att anstränga sig lite mer när de arbetar i Danmark. Om företagen ska nämna en skillnad mellan danska och svenska medarbetare svarar en del att sven skarna ofta är mer konsensusinriktade än danskarna. En annan skillnad är att svenskarna har en annan arbetsrytm. I Sverige arbetar man 40 timmar i veckan – i gengäld har arbetsdagen fler pauser.
Vissa företag upplever att det är svårt att rekrytera i Danmark, eftersom efterfrågan på arbetskraft just nu är mycket stor. När det är svårt att hitta kvalifi cerad arbetskraft i Danmark väljer många företag att vända blicken mot utlandet och då finns Sverige nära till hands, eftersom landet både kulturellt och geografiskt ligger nära Danmark. Svenskarna anses ha goda kvalifikationer och det finns inga stora skillnader mellan dem och de danska medarbetarna.
Det finns inte många hinder eller problem med att anställa svenskar enligt de tillfrågade företagen. Det största problemet är den svenska socialför säkringen. Det kan också handla om sådant som att skaffa ett danskt bankkonto och få ett danskt CPR-nummer (personnummer). Språkskillnaden är inte något problem. Ofta visar det sig att det inte är så svårt att förstå svenska.
En del av företagen i undersökningen upplever att de höga danska lönerna och den starka danska
Företagen rekryterar främst via tidningar samt via rekryteringswebbplatser och databaser på Internet. Arbetsförmedlingen i Sverige kan också hjälpa till i rekryteringsprocessen och med att arrangera möten mellan danska arbetsgivare och svenska arbetstagare.
För vissa av företagen är det viktigt att svenskarna förstår danska på en rimlig nivå så att de kan ta till sig internkommunikationen i företaget. Många av företagen upplever att svenskarna är både moti verade och inställda på att lära sig danska. Danska och svenska utbildningar och kompetenser anses rent allmänt vara mycket lika. Ofta räcker det med att kalla personen till en intervju för att fastställa vilken kompetens de har.
Hög lön och karriär lockar svenskar Enligt pendlarundersökningen är högre lön och bättre jobbmöjligheter i metropolen Köpenhamn de viktiga ste skälen för svenskar att arbeta i Danmark.
På minussidan med att pendla finns resekostnader och restid. Dessutom skapar de två ländernas skatte-, pensions- och a-kassesystem samt olika regler kring föräldraledighet osäkerhet och kan göra tillvaron komplicerad för pendlarna. Praktiska problem när de två systemen ska samverka kan drabba den enskilde pendlaren hårt.
En pendlarundersökning som genomfördes av Øresundsbron under sensommaren 2006 bland 1.900 bil-, tåg- och busspendlare visar att ekonomiska och karriärmässiga förhållanden är avgörande för svenskar som pendlar över Öresund till Köpenhamn.
Pendlarna ställs också inför vardagsproblem som dyra sms- och telefontaxor över Öresund och två nationella banksystem som inte tar hänsyn till öresundspendlare.
Språkliga och kulturella skillnader ser de svenska öresundspendlarna inte som något problem och en stor andel av de svenska pendlarna ser det som ett plus att arbeta med danskar.
Danmark är en möjlighet Mer än hälften av de tillfrågade arbetstagarna i Sverige söker eller överväger att söka arbete i Danmark visar undersökningen bland svenska arbetstagare. En av fem är aktivt arbetssökande.
Ett annat skäl till att man inte överväger att söka arbete i Danmark kan vara okunskap om de faktiska förhållandena när det gäller pendling över Öresund, exempelvis att pendling över Øresundsbron ger rätt till ett särskilt reseavdrag. Øresundsbrons under sökning visar att det finns bristande kunskaper bland de svenska arbetstagarna om de här fördelarna.
Øresundsbron har i samarbete med Stepstone genomfört en enkätundersökning bland svenska arbetstagare om deras inställning till att arbeta i Danmark.
Demografiska faktorer har också betydelse för lusten att arbeta i Danmark. Män är mer benägna än kvinnor att söka sig till Danmark. Hälften så många kvinnor som män söker aktivt arbete i Danmark. Ålder har inte någon stor betydelse. Det finns dock en svag tendens till att de äldre är något mer positiva till att söka arbete i Danmark än yngre.
Undersökningen visar att de svenska arbetstagarna prioriterar utmaningar, spänning och hög lön framför trygghet, säkerhet och goda möjligheter till föräldra ledighet när de söker arbete. Enligt svenska arbetstagare är det just de tre första faktorerna som präglar den danska arbetsmarknaden och de tre sista som präglar den svenska.
Om man har arbetat i Danmark tidigare är man också mer positiv till att arbeta där igen. Nio av tio inom den här gruppen söker eller överväger att söka arbete i Danmark.
I de fall då svenskarna inte ser Danmark som en möjlighet när de söker arbete svarar tre av fem att det beror på att restiden är för lång eller på att de inte har tänkt på det som en möjlighet. Att man talar ett annat språk i Danmark nämns också som en av de mest avgörande orsakerna för tre av tio tillfrågade.
Goda erfarenheter av svensk arbetskraft Med rekordlåg arbetslöshet i Danmark är många företag tvungna att vända sig utanför landets gränser och då är det naturligt att titta på Sverige. Sverige ligger nära såväl kulturellt, språkligt som avstånds mässigt. Dessutom finns det både stabil och välut bildad arbetskraft så nära som på andra sidan Öresund.
Øresundsbron har intervjuat nio kända danska företag om vilka erfarenheter de har av att rekrytera och ha svenskar anställda.
Många företag har redan antagit utmaningen och har valt att utvidga sitt rekryteringsområde till att också omfatta Sverige och många har positiva upplevelser av att ha svenska anställda.
Øresundsbron vill tacka de nio företagen för hjälpen och för att de deltagit i undersökningen.
De företag som deltagit är: Coloplast, Microsoft, Telia, Tivoli, Statens Serum Institut, AG Aktivgruppen, Sirius Business Consultants, Magasin och Nordea.
Danska företag positiva Totalt sett har merparten av företagen goda erfaren heter av att ha svenska anställda. Eftersom Sverige både avståndsmässigt och kulturellt ligger nära Danmark faller de svenska anställda snabbt in i den danska rytmen.
var att de danskar utan utbildning som var arbetslösa inte hade viljan eller kompetensen för de aktuella tjänsterna. De arbetslösa svenskarna hade ofta goda kvalifikationer och längre utbildningar bakom sig och låg därmed bättre till under anställningsprocessen än de arbetslösa danskarna.
Om företagen har många svenska kunder eller ett nära samarbete med svenska företag eller avdel ningar kan de svenska anställda vara till stor nytta för företaget. Director of HR Operations Pia Bugge på Telia, berättar:
Höga danska löner och en stark kronkurs ökar motivationen
”Det är absolut en fördel att ha svenska medarbetare här, som kanske kan göra oss danskar lite mer delaktiga i svensk kultur, sedvänjor och sätt att tänka. Vi kan lära oss något av dem när det gäller att förstå den politiska miljön på huvudkontoret i Stockholm.”
En del av de tillfrågade företagen har upplevt att de höga danska lönerna och den starka danska kronan är en bra motivationsfaktor för de svenska anställda att anstränga sig lite extra. Samtidigt är svenskarna beredda att resa längre för att komma till arbetet när det finns en ekonomisk vinst jämfört med att arbeta i Sverige. Ekonomisk vinst ökar alltså de svenska arbetstagarnas rörlighet.
När företaget har många svenska kunder kan det också vara avgjort positivt att ha svenska anställda. De talar kundernas språk och kan därför ofta erbjuda en bättre service. HR-chefen Pia Specht på Tivoli berättar:
I Danmark är rörligheten ofta låg när tjänster utan krav på yrkesutbildning ska besättas, eftersom det inte finns någon ekonomisk vinst med att resa långt och lägga lång tid på resor till ett sådant jobb. HR-chefen Pia Specht på Tivoli berättar:
”Det positiva är att en del av våra gäster är svenskar. Och det innebär ju att de svenska gästerna får bättre service när det finns någon som talar samma språk som de gör.”
”Det positiva är också att de (svenskarna, red. anm.) är tillgängliga som arbetskraft. I restaurangbran schen i Köpenhamn är rörligheten låg för närvarande. Och de (svenskarna, red. anm.) vill gärna arbeta – de är bra medarbetare.”
Svårt att rekrytera i Danmark För många av företagen är det inte något nytt att anställa personer med en annan nationalitet. De svar ar att de redan har erfarenhet av att anställa personer från andra länder och att det därför inte är något speciellt att anställa svenskar. De stora internationella företagen som har danska avdelningar har ofta en rekryteringsbas som omfattar hela världen. För de flesta företag är det inte avgörande var personen kommer ifrån eller vilket språk han eller hon talar. För dem är det viktigast att anställa den person som är bäst lämpad och mest kompetent för tjänsten.
Vissa företag har svårt att rekrytera i Danmark. Det gäller framför allt arbetskraft till arbeten som inte kräver någon yrkesutbildning. Därför är det positivt för företagen att kunna utvidga rekryterings området till att också omfatta Sverige. HR-konsult Lise Lotte Zedeler på Coloplast berättar att de hade problem med att rekrytera produktions medarbetare i Danmark och därför började se Sverige som en möjlighet. Problemet för Coloplast
Ingen stor skillnad på dansk och svensk arbetskraft I Sverige har man en annan arbetsrytm
Totalt sett svarar företagen att det inte finns några stora skillnader på att ha danskar och svenskar anställda.
En annan skillnad är att svenskarna har en annan arbetsrytm. En svensk arbetsvecka är på 40 timmar. Under dagen har man normalt en förmiddagspaus och en eftermiddagspaus då man sätter sig ner tillsammans och dricker kaffe. Man har också en timmes lunchpaus, som många använder för att gå ut på staden eller gå hem och äta. Den effektiva arbetstiden är med andra ord lika lång eller kortare än i Danmark.
Rekryteringschef & HR Business Partner Maj-Britt Maltesen på Microsoft: ”När man som vi är 44 nationaliteter så anser jag att när det gäller skillnader och likheter är svenskar och danskar i jämförelse som syskon. Jag kan inte peka på någon stor skillnad.”
I Danmark arbetar man endast 37 timmar, men i gengäld har man inte så många fasta pauser eller lika lång lunch. Vissa väljer att äta sin lunch medan de arbetar.
Svenskar mer konsensusinriktade Om man ska nämna en skillnad svarar en del av företagen att svenskarna ofta är mer konsensusinrik tade än danskarna. De vill helst använda lång tid under planeringsfasen och fatta beslut genom att diskutera fram och tillbaka till dess att alla är eniga. Danskarna lägger däremot inte så stor vikt vid plane ringsfasen, utan kastar sig istället ut i projekten och löser problemen efterhand i processen. De fattar också beslut snabbare, eftersom alla inte nödvändigt vis måste vara överens och den person som har högst rank fattar det avgörande beslutet.
Inget av de tillfrågade företagen tar upp att detta skulle vara något problem eller att de svenska anställda skulle ha svårt att ställa om till den danska arbetsrytmen. Director of HR Operations Pia Bugge på Telia berättar: ”Ofta har de själva gjort efterforskningar innan de söker jobb här eller känner någon i Sverige som arbetar i Danmark och som vet hur det danska arbetslivet fungerar. Vi drabbas inte av någon större kulturchock när de svenska medarbetarna börjar på företaget.”
Svenska socialförsäkringen ger problem vid bisyssla I Danmark och Sverige är de sociala avgifterna ungefär lika höga, men de två länderna har olika sätt att administrera dem på.
Problem med den svenska socialförsäkringen uppstår när den anställde bor i Sverige, har ett jobb i Danmark och en bisyssla i Sverige.
I Danmark betalas en stor del av de sociala avgif terna via inkomstskatten samt 8 procent till ATP. I Sverige är de baserade på ett försäkringsliknande system, där arbetsgivaren betalar sociala avgifter på 27,88 procent. Det innebär att man i Sverige har en lägre skatt, men betalar högre lagstadgade sociala försäkringar.
Om vederbörande skaffar en bisyssla i Sverige vid sidan av det danska jobbet övergår han eller hon till den svenska socialförsäkringen och det danska företaget ska då betala sociala avgifter på 27,88 procent av lönen till Sverige. Det vill säga att om den anställde har en bruttolön på omkring 300.000 kr. om året kan räkningen för det danska företaget sluta på omkring 100.000 kr. utöver detta, vilket innebär att den totala bruttolönen i praktiken blir 400.000 kr.
Normalt ingår personer som bor i Sverige och arbetar i Danmark i den danska socialförsäkringen.
Inga stora problem men små utmaningar För många av de tillfrågade företagen medför det inga nämnvärda problem att anställa svenskar. Det kan finnas enstaka utmaningar i att förstå lagar och regler samt att hjälpa de svenska anställda att skaffa ett danskt CPR-nummer och bankkonto.
Problemet uppstår framför allt när det danska före taget inte kan erbjuda den svenske medarbetaren heltidsarbete och den anställde måste komplettera det danska deltidsjobbet med en bisyssla i Sverige. Det blir dock dyrast för de företag som anställer svenskar på heltid och sedan får veta att den anställde har en bisyssla i Sverige.
Stora företag söker hjälp hos konsulter
Tågen kör hela natten
De stora företagen får ofta konsulthjälp med att ta fram rapporter om vilka regler och lagar de ska vara uppmärksamma på när de anställer svensk arbets kraft. Personaltjänstemannen Peder Christian Kornum på Nordea berättar:
Man skulle kunna tro att det finns begränsningar i de anställdas resemöjligheter när de kommer från Sve rige. Men det offentliga transportsystemet avgår, till skillnad från S-tågen i Köpenhamn, varje timme mel lan Danmark och Sverige under natten. De svenska medarbetarna kan alltså ta sig hem med tåget dyg net runt och kan arbeta både kvälls- och nattpass.
”Vi har en bestämd process som visar vad vi ska vara uppmärksamma på om vi har en medarbetare som bor i Sverige, men arbetar i Danmark. Det är helt enkelt inarbetat i våra anställningsrutiner.”
De svenska medarbetarnas beroende av kollektiv transport betraktas också enbart som ett mindre problem av de tillfrågade företagen. HR-konsulten Charlotte Smed på Magasin berättar.
Svensk socialförsäkring ger problem vid bisyssla Många av de tillfrågade företagen nämner reglerna i den svenska socialförsäkringen som det största problemet med att ha svenskar anställda. Den sven ska socialförsäkringen ställer till med problem när en person som bor i Sverige har ett jobb i Danmark och en bisyssla i Sverige. Den anställde är då skattskyl dig i Danmark och arbetsgivarna ska betala sociala avgifter på 27,88 procent av den danska bruttolönen till Sverige (se sidan 8).
”Det är ett problem om tåget inte går. Men de är alltid beredda på att de kan behöva använda mer tid på resor, så därför åker de hemifrån tidigt och kom mer hit i rätt tid. Det kan finnas vissa begränsningar när vi har öppet länge, men då bemannar vi oss utifrån det.”
Föreställningen om språkproblem Hur man uppfattar språkskillnaderna mellan danskar och svenskar är olika på olika företag. De flesta av de tillfrågade företagen anser inte att skillnaden mellan danskan och svenskan är ett problem när någon ska anställas. HR-konsulten Lise Lotte Zedeler på Coloplast berättar att det största språkproblemet är föreställningen om att det faktiskt finns ett språk problem. När man först började anställa svenskar visade sig detta vara ogrundat och att det i verklig heten inte var så svårt att förstå svenska.
”Språkmässigt är många intresserade av att lära sig danska – och lär sig faktiskt språket, till en början på egen hand eller med hjälp av vänner och bekanta.” Rekryteringschef & HR Business Partner Maj-Britt Maltesen på Microsoft. Den språkliga skillnaden en utmaning Ett par av de tillfrågade företagen ser den språkliga skillnaden som en utmaning. Det gäller framför allt om medarbetaren ska ha mycket kontakt med danska kunder eller ska kunna skriva och formulera sig väl på danska. Ett av de tillfrågade företagen svarar att de inte skulle anställa en svensk på en sådan tjänst.
Måste kunna förstå danska För vissa av företagen är det viktigt att svenskarna förstår danska på en rimlig nivå så att de kan läsa lönespecifikationer och utskick samt förstå intern kommunikationen i företaget. Samtidigt måste de kunna göra sig förstådda bland danskarna.
På de stora internationella företagen är koncern språket i allmänhet engelska och där ligger danskar och svenskar på samma nivå. De här företagen har i allmänhet redan många anställda med vitt skilda bakgrunder, både språkligt och kulturellt, och är därför vana att hantera språkliga skillnader.
Lär sig gärna danska Vissa av företagen upplever att de svenskar som har sökt sig till Danmark för att arbeta också är motiverade och inställda på att lära sig danska. Två av företagen berättar:
Coloplast genomförde språktest Coloplast försökte förebygga eventuella språk barriärer genom att låta svenska sökande genomföra ett läsförståelsetest innan de anställdes. 21 av 28 svenska sökande klarade testet. Genom att testa de sökandes språkkunskaper försäkrade sig Coloplast om att de som anställdes förstår danska både i skrift och i tal. Enligt företaget har den här metoden varit framgångsrik.
”De är mycket intresserade av att lära sig att fördan ska sin svenska. De pratar inte svenska när de är här, utan danska med svensk accent.” HR-konsult Charlotte Smed på Magasin.
10
Förstå utbildningar och kompetenser andra svenska medarbetare, som har större kun skaper om det svenska utbildningssystemet, och på så sätt få information om svenska utbildningar.
Man skulle kunna tro att när man anställer personer från ett annat land kan det vara svårt att förstå utbildningar och kompetenser. Detta är inte något som de företag som deltagit i Øresundsbrons inter vjuundersökning upplever som ett problem. Danska och svenska utbildningar anses rent allmänt vara mycket lika.
Fler specialister i Sverige Få företag nämner att det skulle finnas några direkta skillnader mellan danska och svenska utbildningar och kompetenser. Ett företag nämner att det i Sverige jämfört med Danmark finns lite fler utbildningar av teknisk karaktär. Det finns också fler utbildningar som går på djupet och utbildar specialister, istället för att satsa på bredd och utbilda generalister.
De stora företagen tar fram rekryteringsstrategier De stora företagen undersöker ofta i förväg och noggrant hur olika utbildningar är uppbyggda. Detta görs genom att man gör förarbeten innan man går ut och rekryterar. Man tittar exempelvis på webbplatser för utbildningar i olika länder, har kontakt och samar bete med professorer på universiteten samt deltar på jobbmässor för att träffa potentiella kandidater. Uppgifterna därifrån formuleras i särskilda rekryte ringsstrategier som uppdateras fortlöpande och hålls aktuella i förhållande till utvecklingen på utbildnings institutionerna i de aktuella länderna.
Ett annat företag nämner att nyutexaminerade från Sverige kan vara något mer socialt inriktade än danska nyutexaminerade och är mer vana att presentera sina projekt inför publik. Samma företag påpekar att det också är stor skillnad mellan olika utbildningar i Danmark, exempelvis RUC och Københavns Universitet.
Det räcker med ett samtal för att förstå utbildning och kompetenser
Svenska arbetslösa bättre rustade Coloplast, som har anställt en del produktions medarbetare utan yrkesutbildning, berättar att den här gruppen ofta är bättre rustad rent yrkesmässigt än danskarna. De har längre utbildningar bakom sig, vilket ger god kompetens. Så är ofta inte fallet i Danmark, om inte personen har ett eller två års yrkesutbildning. Även direktör Susanne Nielsen på AG Aktivgruppen, som anställer sjuksköterske studenter på vikariat, nämner att de svenska sjuk sköterskestudenterna ofta kan mer än de danska sjuksköterskestudenterna.
För mindre företag som inte är särskilt internationellt inriktade kan det vara svårt att formulera särskilda rekryteringsstrategier. För dem räcker det ofta att kalla personen till ett samtal om ansökan verkar intressant och ställa frågor kring hans eller hennes utbildning och kompetenser. På så sätt kan man ta reda på om personen har rätt kvalifikationer för att arbeta på företaget. Företaget kan också fråga
11
Rekryteringsmöjligheter i Sverige AF Skåne är en aktiv samarbetspartner
Företagen har mycket olika rekryteringsstrategier. Långt ifrån alla företag satsar särskilt på att rekrytera i Sverige, medan andra direkt inriktar sin rekrytering på andra sidan Öresund.
Om företaget satsar särskilt på Sverige som rekry teringsområde kan man kontakta Arbetsförmedlingen (AF) i Skåne och avtala ett möte där man kan träffa potentiella svenska arbetstagare. Ett sådant möte genomförs normalt på så sätt att AF kontaktar arbetssökande som kan vara intresserade av att arbeta för det aktuella företaget. Man har sedan ett möte där företaget presenterar sig och det aktuella arbetet. Därefter berättar en representant för AF vad man ska tänka på om man börjar arbeta i Danmark.
Rekrytering online och i tidningar Vissa företag annonserar ut lediga tjänster på sin webbplats och säkerställer på så sätt att det är personer som är särskilt intresserade av att arbeta på det aktuella företaget som söker jobbet. När man lägger ut platsannonser på webbplatser och online medier försäkrar sig företaget samtidigt om att personer från hela världen kan läsa dem.
Det händer också att den danska och den svenska arbetsförmedlingen samarbetar och hänvisar företag till varandra om de vet att det finns potentiell arbets kraft på andra sidan sundet.
Andra företag har lagt ut sina platsannonser på jobb webbplatser som också är inriktade på Sydsverige. På vissa av jobbwebbplatserna kan de arbetssökande söka på Öresundsregionen som geografiskt område.
Coloplast har använt en sådan rekryteringsstrategi och har goda erfarenheter av detta:
Företagen kan också annonsera i svenska tidningar. Flera danska företag och offentliga myndigheter väljer att annonsera efter arbetskraft i de svenska tidningarna.
”Vi arrangerade ett informationsmöte i Sverige på den svenska arbetsförmedlingen. Den svenska arbetsförmedlingen och kommunen hade i samarbete hittat en del kandidater. 60 personer kom till mötet. 28 av de 60 genomförde vårt språktest och det slutade med att vi anställde 21 personer. Det har varit en mycket positiv upplevelse. Också i för hållande till AF och samarbetet med dem – det har varit över all förväntan.”
12
Framtiden Andra företag har inte tagit ställning i den här frågan ännu och kommer bara att satsa på Sverige om behov uppstår.
Hur mycket företagen vill satsa på att anställa svenskar i framtiden skiljer sig från företag till företag. Vissa företag kommer helt klart att satsa mer på att rekrytera i Sverige och ser det som en nödvändighet om man ska kunna hitta den bäst kvalificerade arbetskraften när utbudet av arbetskraft är begränsat i Danmark.
Om undersökningen Øresundsbron har intervjuat HR- och personal ansvariga på nio utvalda danska företag eller danska avdelningar på företag som redan är aktiva på den svenska arbetsmarknaden.
Företagen representerar ett brett urval av danska företag och har därmed olika storlek, är verksamma i olika branscher och har anställda på olika nivåer och med olika kvalifikationer. Vissa företag har valts ut eftersom de har ett välkänt engagemang i Öresundsregionen, andra utifrån platsannonser på Internet.
Syftet har varit att skaffa kunskap om företagens erfarenhet av att anställa svenska medarbetare och att ha dem som anställda.
Intervjuerna har följt en halvstrukturerad intervjuguide som har haft till syfte att sätta fokus på problem ställningar som vi vill belysa, samtidigt som inter vjupersonen har kunnat associera fritt och bidra med sina erfarenheter på området.
Intervjuerna genomfördes under perioden juli och augusti 2006, antingen per telefon eller vid ett personligt möte.
13
Hög lön och k arriär lock ar svensk ar gorin är danskar som har bosatt sig i Sverige, men som har behållit jobbet i Danmark. Integrationen på arbetsmarknaden sker inte enbart bland högutbildade och välavlönade. Pendlarna representerar idag de flesta branscher och jobbkategorier i dagens Danmark och Sverige.
Antalet pendlare över Öresund har ökat explosions artat under de senaste sex åren sedan Øresundsbron öppnades. Idag pendlar i genomsnitt cirka 15.000 personer varje dag över Øresundsbron. Pendlar strömmen över Öresund går främst från Sverige till Danmark. Nio av tio pendlare bor på den svenska sidan och tar bilen eller tåget på morgonen när de ska arbeta i Köpenhamn. Bara en av tio åker i andra riktningen.
Øresundsbron har genomfört en undersökning bland 1.900 öresundspendlare för att belysa orsaker till pendling och fördelar och nackdelar med att pendla över sundet. 806 av dessa är svenskar som bor i Sverige och pendlar till och från arbetet i Danmark. Den här rapporten fokuserar på de 806 svenska pendlarna.
Den genomsnittlige öresundspendlaren har två pro filer. Den ena kategorin bor i Sverige och har hittat ett jobb på andra sidan Öresund. Den andra kate
14
Högre lön och bättre karriärmöjligheter Men även om man tar hänsyn till den lägre skatten är nettolönen ändå cirka 20 procent lägre i Malmö än i Köpenhamn.1. Nettoskillnaden är dock beroende av bransch och lönenivå. Löneskillnaderna mellan de båda sidorna av Öresund beror på att levnads omkostnaderna allmänt är högre i Danmark och att lönen samtidigt avspeglar att Köpenhamn är en dyr stad att bo och leva i.
Den danska arbetsmarknaden ger svenska arbets tagare en rad fördelar. Lönen är högre än i Sverige. Samtidigt är utbudet och mångfalden av jobb möjligheter större i en storstad som Köpenhamn, med 1,4 miljoner invånare. Drygt hälften av de svenska pendlarna anger lönen som den viktigaste orsaken till att pendla över Öresund. Bruttolönen är cirka 28 procent lägre i Malmö än i Köpenhamn, bland annat eftersom de svenska arbetsgivarna betalar en tredjedel av lönen i avgifter till den svenska staten och det här bidraget framgår inte av lönespecifikationen. Inkomstskatten är i gengäld något lägre i Sverige än i Danmark.
För varannan svensk pendlare är bättre jobbmöjlig heter på arbetsmarknaden i Köpenhamn inom just hans eller hennes yrkesområde en viktig parameter. Samtidigt var arbetslösheten nästan dubbelt så hög i Skåne (8,9 procent) som i Köpenhamn (4,7 pro cent)2 under första kvartalet 2006.
Vad är anledningen till att du bor på ena sidan Öresund och arbetar eller utbildar dig på den andra sidan? Procent Högre lön Bättre möjlighet att få jobb inom mitt karriäreller intresseområde Generellt bättre arbetsoch karriärmöjligheter Möjligheten att arbeta i ett annat land Bättre utbildningsmöjligheter 0
1)
10
20
30
40
”Så mycket kan svenskar tjäna på att arbeta i Danmark”, Øresundsbron november 2006 Øresundsdatabanken
2) Källa:
15
50
60
Språk och kultur inget problem Det är värt att notera att 30 procent av svenskarna upplever det som ett plus att arbeta med danskar. Var fjärde anser att skillnaderna i anställningsvillkor är en fördel.
Det danska språket, den danska kulturen och skillnaderna i mentalitet skapar inte några problem för de svenska pendlarna. Pendlarundersökningen visar att två av tre svenskar inte anser att språkliga och kulturella hinder är något problem. Samtidigt anser drygt 60 procent att skillnaderna i mentalitet saknar betydelse.
Resorna främsta nackdelen De svenska öresundspendlarna anser att resorna mellan bostad och arbete är en betydande nackdel när man bor i Sverige och arbetar i Danmark – både mätt i tid och pengar. Dessutom råder enighet om att skatte- och pensionsreglerna är komplicerade och svåra att förstå. Vissa pendlare upplever att de som en olycklig konsekvens av reglerna måste betala höga avgifter till den danska a-kassan, men får en lägre svensk arbetslöshetsersättning om de skulle bli arbetslösa. Olika regler kring föräldraledighet skapar också förvirring och otrygghet.
”Det är alldeles för dyrt att pendla. Jag kan välja mellan att leva på bidrag i Sverige eller arbeta i Dan mark. De som väljer att arbeta borde få någon form av uppmuntran – exempelvis genom betalda resor.” Svenska pendlare kan dock utnyttja det allmänna reseavdraget som alla skattebetalare i Danmark har rätt till när pendlingsavståndet är mer än 12 km om dagen samt ett särskilt broavdrag när man pendlar över Øresundsbron. Det kan vara svårt att sätta sig in i de skattemässiga konsekvenserna av pendlingen och de faktiska reskostnaderna. Som pendlare fokuserar man ofta på bruttokostnaderna för resor och upplever dem som stora och som en betydande post i budgeten.
Höga resekostnader Tre av fyra svenska pendlare anser att resekost naderna är för höga. En pendlare uttrycker sin frustration över priset på följande sätt:
16
Vad upplever du som en fördel och som nackdel med att pendla över Öresund Procent Transporttid Transport- och resekostnader Andra lönenivåer Språkskillnader Kulturskillnader Olika mentalitet (humor) Arbets- och utbildningsmöjligheter Karriärmöjligheter Olika anställningsförhållanden Att arbeta med danskar Att ha en dansk chef Två olika skattesystem Två olika pensionssystem Att behöva lära sig ett nytt samhällssystem Det danska fackförenings- och A-kassesystemet Den danska hälso- och sjukvården Den danska barnomsorgen Det danska utbildningssystemet i grundskolan Det danska utbildningssystemet efter grundskolan 0
10
20
30
Ingen betydelse
Fördel
17
40
50 Nackdel
60
70
80
Inte relevant/vet ej
90
100
Restiden får också vågskålen att dras nedåt
De svenska öresundspendlarna anser att resorna mellan bostad och arbete är en betydande nackdel när man bor i Sverige och arbetar i Danmark – både mätt i tid och pengar. Dessutom råder enighet om att skatte- och pensionsreglerna är komplicerade och svåra att förstå. Vissa pendlare upplever att de som en olycklig konsekvens av reglerna måste betala höga avgifter till den danska a-kassan, men får en lägre svensk arbetslöshetsersättning om de skulle bli arbetslösa. Olika regler kring föräldraledighet skapar också förvirring och otrygghet. Svenskarna har också en del kommentarer om bristen på flexibili tet i Øresundsbrons pendlaravtal, där man som bilist betalar ett fast månadsbelopp för 50 eller 24 brore sor. En pendlare förklarar:
Ett annat problem för många svenskar är restiden. Tre av fyra svenska pendlare använder tågen som transportmedel och är beroende av att tidtabellerna hålls för att inte få för långa restider och för att få vardagen att fungera. Många kommentarer handlar om inställda och försenade tåg. En avgörande för utsättning för att båda sidor av Öresund ska kunna smälta samman till en integrerad arbetsmarknad är att transportförbindelserna är tillgängliga och pålitliga. Därför har trafikoperatörer och trafikbolag ett stort ansvar för att säkerställa största möjliga regelbundenhet. Samtidigt är det viktigt att politi kerna avsätter resurser för att bygga ut infrastruk turen i Öresundsregionen. Metroringen i Köpenhamn, citytunneln i Malmö och utbyggnaden av motorvägs
”Den stora nackdelen är det oflexibla BroBizz-koncep tet. Man borde kunna ha en mer dynamisk avgift.”
Resekostnader för svenska pendlare
Kostnader (2006) DKK
SEK
Avdrag (2006) DKK
Bil (50 resor)
2.590
3.240
0 – 24 km
Buss (40 resor)
1.100
1.300
25 – 100 km
1,78/km
Tåg (obegränsat)
1.330
1.660
Över 100 km
0,89/km
Resekostnader per månad för att pendla över Øresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn.
Inget avdrag
Resekostnader mellan bostaden och arbete i Danmark är avdragsgilla. Pendlingsresor från Sverige berättigar till ett broavdrag per resa på 50 DKK för bilar och 8 DKK för bussar och tåg samt det allmänna reseavdraget. Nettovärdet av reseavdraget är normalt 33 procent. Pendling mellan Malmö C och Köpenhamn C (ett avstånd på 42 km) under 20 arbetsdagar i månaden per bil ger en nettominskning av resekostnaderna på cirka 1.375 DKK och per tåg och buss på cirka 800 DKK.
Källa: www.oeresundsbron.com, www.dsb.dk, www.grahundbus.dk
Källa: www.skat.dk – under Grænsegængercenter SkatØresund > Aktuel information
18
Enligt pendlarundersökningen gäller dessa praktiska problem inte alla, men den enskilde personen drab bas ändå hårt. Det gäller exempelvis arbetslöshets försäkringen. Svenska arbetstagare i Danmark måste vara medlem i en dansk a-kassa för att få rätt till arbetslöshetsersättning. Avgiften är normalt något högre i Danmark än i Sverige. Men vid arbetslöshet sker en automatisk överflyttning till den svenska a-kassan, med betydligt lägre ersättning än i Danmark.
nätet i Köpenhamn är exempel på större pågående projekt som kan minska restiderna i regionen. Öresundstågen har på senare år haft stora fram gångar och transporterade 6,3 miljoner passagerare under 2005. Tillväxten beror bland annat på att anta let pendlare ökat. Men framgången för tågen har haft en baksida, då fler och fler passagerare tvingas stå upp på överfulla tåg. Det skapar frustration för en del svenskar som gärna vill använda restiden på ett meningsfullt sätt. Som en pendlare skriver i en kommentar:
Reglerna om föräldraledighet skiljer sig också åt och är otydliga. En pendlare förklarar det på följande sätt:
”Det är en stor nackdel att tågen är så överfulla att man inte kan utnyttja pendlingstiden till att arbeta.”
”Att vara föräldraledig är i praktiken omöjligt om man som svensk arbetar i Köpenhamn.”
Problem med skatte- pensionssystem och socialförsäkringar
Ett fjärde område där svenska pendlare upplever nackdelar med att pendla över Öresund är bristen på integration inom de svenska bank- och telesek torerna. Idag är det dyrt att överföra pengar mellan de två länderna. Svenskarna har problem att använda sina Visa-kort i danska affärer. Och de höga sms- och telefontaxorna mellan Sverige och Danmark har en negativ inverkan på vardagslivet.
En tredje nackdel är systemproblemen. Sex av tio svenska pendlare upplever det som en nackdel att behöva förhålla sig till två olika skatte- och pensions system. 28 procent anser att det är en nackdel att behöva sätta sig in i ett nytt offentligt system. Dessutom skapar mötet mellan två olika regelverk mer specifika problem för vissa svenska pendlare.
19
Alla är delaktiga i integrationen på arbetsmarknaden strax innan bron öppnades eller personer som flyttade till Sverige för många år sedan.
Pendlarundersökningen visar att pendlarna kan delas in i två huvudgrupper. 6.400 personer är svenskar som hittat ett jobb i Köpenhamn med omgivningar. Den andra stora kategorin är danskar som sedan år 2000 har flyttat från Danmark över Öresund till Sverige på jakt efter billigare svenska bostäder och som har behållit sitt jobb i Danmark. Den här gruppen omfattar 5.600 personer. 6 procent av pendlarna, motsvarande 900 personer, är bosatta i Danmark. Den återstående gruppen på 2.100 personer utgörs av de pendlare som idag är bosatta i Sverige, men som flyttade över sundet i samband med att Øresundsbron öppnades 2000. Det kan vara danskar som bosatte sig i Sverige i slutet av 90-talet
Pendlarnas åldersprofil är ung och sex av tio pend lare är män, medan fyra av tio är kvinnor. Kön och åldersfördelning i den här undersökningen stämmer väl överens med de utmärkande egenskaper hos pendlarna som framgick av vår rapport Øresunds pendlarn3 från januari 2006 och som består av registerdata från Ørestat. 30 procent pendlare är sammanboende och har barn, 40 procent är samboende men har inga barn, 20 procent är ensamstående. De resterande 10 procenten utgörs av kategorin ”övriga”.
Öresundspendlare fördelade efter bosättningsland 14% 6%
42%
38% Bor i Sverige Bor i Sverige, flyttat över Öresund efter 2000 Bor i Danmark Bor i Sverige, flyttat över Öresund före 2000
3)
”Øresundspendlarna”, Øresundsbron & Öresundskomiteen, januari 2006
20
sjätte dansk student överväger att söka arbete på andra sidan Öresund när studierna är avslutade4.
Högutbildade och personer i chefsställning är väl representerade i pendlarstatistiken. Men pendlarna finns inom de flesta branscher och yrkesområden. Allt från de typiska integrationsområdena som IT, bioteknik, livsmedel och transport till lärare, hälsovårds- och socialassistenter, konstnärer och poliser.
I den lilla gruppen som pendlar mellan Danmark och Sverige finns en del högutbildade specialister och personer i chefsställning som har hittat arbeten med högre lön i Sverige inom sitt yrkesområde. Svenska pendlare föredrar att ta tåget till arbetet, medan danskar som bor i Sverige främst kör bil över Øresundsbron.
En annan stor grupp som också har tagit till sig tan ken på en integrerad Öresundsregion är studenter. Åtta av 100 pendlare reser mellan bostaden och en utbildning. Allmänt sett är studenterna föregångare i Öresundsintegrationen. Var fjärde svensk och var
Öresundspendlarnas fördelning efter branscher Procent Chef IT Kontor Studerande Akademiker Hälsa och sjukvård Transport Undervisning Finans Marknad och försäljning Handel och affär Produktion Medie och kommunikation Hotell och restaurang Turism, underhållning, nöje, kultur Hantverkare Medicinindustrin Egen företagare Polis och försvar 0
2
4
6
8
10
12
14
16
Not: Branschindelningen är en blandning av branscher och yrkeskategorier och motsvarar inte den officiella branschindelningen
4)
”Studieintegration i Öresundsregionen”, Øresundsbron, juni 2006
21
Om undersökningen Det totala antalet svar är 1.900, fördelat på 755 bilsvar, 36 bussvar och 1.109 tågsvar. Totalt fylldes 49 procent av de utdelade frågeformulären i och e-postutskicken besvarades online. Svarsprocenten för de olika transportformerna är 45 procent för bilister, 12 procent för busspendlare och 58 procent för tågresenärer.
Undersökningen bygger på data som samlats in bland bil-, buss- och tågpendlare i slutet av augusti och början av september 2006. – T orsdagen den 24 augusti delade Øresundsbrons personal ut 1.935 frågeformulär på Öresundstå gen under rusningstrafik kl. 7 – 10 på morgonen och kl. 15 – 19 på kvällen, då pendlarna normalt reser.
Fördelningen av bil-, buss- och tågpendlare är 40 procent, 2 procent respektive 58 procent, vilket ganska väl motsvarar den verkliga trafikfördelningen.
– G råhundbussarna fick 300 frågeformulär som fanns tillgängliga på bussarna för intresserade busskunder under vecka 39.
Stickprovet är stort: 1.900 pendlare har besvarat frågorna av totalt cirka 15.000 vardagspendlare. Man kan dock sätta frågetecken för om alla typer av pendlare är representerade. Det gäller exempelvis pendlare som arbetar inom branscher där ingen yrkesutbildning krävs (städning och butik och handel) och som är mindre benägna att delta i under sökningar. Men totalt sett anses data hålla en god kvalitet.
– 1 .662 slumpmässigt utvalda bildpendlare, som har ett pendlaravtal på Øresundsbron, fick ett e-postutskick med en länk till undersökningen. Internetundersökningen pågick under vecka 36 – 37.
22
Danmark är en möjlighet vad som är utmärkande för de personer som ser Danmark som en möjlighet när de söker arbete.
Øresundsbron har i samarbete med Stepstone i Sverige genomfört en enkätundersökning bland svenska arbetstagare som söker arbete i Skåne och Danmark.
Undersökningen belyser också vilka kunskaper svenska arbetstagare har om de skatte- och avdrags regler som gäller när man som svensk åker västerut för att arbeta.
Undersökningen belyser dels svenska arbetstagares inställning till arbetsmarknaden på båda sidor sundet samt deras inställning till att arbeta i Danmark, dels
23
Mer än hälften söker eller överväger att söka arbete i Danmark Det är inte konstigt att man som arbetssökande i Sydsverige ser Danmark som en möjlighet när man söker arbete.
är för lång restid eller att man helt enkelt inte har sett Danmark som en möjlighet. Tre av fem nämner de här två faktorerna som orsaker till att Danmark inte finns med i deras överväganden när de letar efter ett nytt arbete.
Tre av fem svenska arbetssökande söker eller över väger att söka arbete i Danmark visar Øresundsbrons undersökning. En av fem svarar att de aktivt söker arbete i Danmark. Två av fem svarar att de söker arbete i Sverige och överväger att söka arbete i Danmark. Endast två av fem svarar att de enbart söker arbete i Sverige och inte överväger att söka arbete i Danmark.
Även språket nämns som en av de mest fram trädande orsakerna till att man inte söker eller överväger att söka arbete i Danmark. Däremot är höga resekostnader, bristande kunskaper om lagar, regler och skatteförhållanden och att arbetskulturen är annorlunda i Danmark inte på samma sätt avgörande för att man väljer bort Danmark när man söker arbete.
För lång restid största problemet De orsaker som oftast nämns till varför man inte söker eller överväger att söka arbete i Danmark
24
Söker du, eller överväger du att söka jobb i Danmark? Procent Söker jobb i Sverige och överväger inte att söka i Danmark Söker jobb i Sverige och överväger att söka i Danmark
Söker jobb i Sverige och Danmark
Söker jobb i Danmark 0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
Vad hindrar dig att söka jobb i Danmark? Procent Har inte tänkt på det som en möjlighet För lång restid Språket Transportutgifter Saknar kunskap om regler och lagar Osäker på anställningsreglerna Osäker på skatteförhållandena Vet inte var jag kan leta efter jobben Annorlunda arbetskultur 0
10
20
30
25
40
50
60
70
Danmark ligger inte så långt bort Med bil kan man ta sig från centrala Malmö till centrala Köpenhamn på 46 minuter, vilket ger en total restid per dag på 1 timme och 32 minuter. Med tåg går det också snabbt. Om man går på tåget på Malmö Syd är man på Köpenhamns flygplats 12 minuter senare.
Arbetsmarknaden i Köpenhamn ligger inte så långt bort för de svenska arbetstagarna. Hälften av de tillfrågade vill lägga maximalt en timme på resor till och från arbetet och tre av tio kan tänka sig att lägga mer än en timme på resor till och från arbetet. En av de orsaker som oftast nämns till att svarsper sonerna inte överväger Danmark som en möjlighet när de söker arbete är den långa restiden. Men om man tittar på restiden mellan Danmark och Sverige går det att åka fram och tillbaka på mindre än en timme per dag.
Merparten av de tillfrågade åker i egen bil till arbetet – 43 procent. 23 procent åker kollektivt och endast 1 procent åker tillsammans med andra i bil.
Restid i avstånd och minuter I bil Antal km Antal min.
I tåg Antal min.
Malmö C till Köpenhamns Huvudbangård
42
46
Malmö Syd till Köpenhamn centrum
32
Øresundsbron till Rådhusplatsen
31,5
33
Malmö Syd till Nørreport
34
Øresundsbron till Nørrebro Runddel
37,5
38
Malmö Syd till Frederiksberg C
38
Øresundsbron till Parken, Østerbro
35,5
42
Malmö Syd till Amager
38
Øresundsbron till Vesterbro torv
34,5
33
Malmö Syd till Valby
37
Øresundsbron till Ørestad
27,5
23
Malmö Syd till Vanløse
44
Øresundsbron till Kastrup flygplats
26,5
18
Malmö Syd till Kastrup flygplats
12
Øresundsbron till Kongens Nytorv
31,5
34
Malmö Syd till Ørestad
21
Øresundsbron till Frederiksberg
36,5
35
Øresundsbron till Vanløse
48,5
41
Øresundsbron till Valby
34,5
34
Øresundsbron till Brønshøj
52,5
43
Øresundsbron till Roskilde
65,5
50
Källa www.viamichelin.com och www.rejseplanen.dk *Tidsangivelserna är inte beräknade på rusningstrafik
26
Man måste för transport utgå från att den tid man är beredd att använda också är beroende av arbetet och de ekonomiska fördelar som det kan innebära att resa lite längre till arbetet. Som framgår av intervjuundersökningen med de danska arbets givarna5 finns det faktiskt stora ekonomiska fördelar för svenskarna att arbeta i Danmark. Som framgår senare i den här undersökningen upplever många av de svenska arbetstagarna att jobben i Danmark är mer utmanande, spännande och medför bättre karriärmöjligheter samt högre lön än i Sverige.
Det är tydligt att det är de som är beredda att lägga längst tid på resor som ser Danmark som en möjlighet när de söker arbete. Antalet personer som söker eller överväger att söka arbete ökar i propor tion till hur lång tid de kan tänka sig att lägga på resor till och från arbetet per dag. Bland dem som vill använda högst 30 minuter svarar fyra av tio att de antingen söker eller överväger att söka arbete i Danmark. Bland dem som vill använda högst en och en halv timme är andelen sju av tio och nio av tio för dem som är beredda att använda tre timmar eller mer på resor till och från arbetet.
Hur lång tid vill du högst använda för att ta dig till och från arbetet per dag?
8%
Hur kommer du till och från arbetet?
4% 2%
Procent 22%
50 40
19%
30 45%
20
Max. 30 minuter
10
Max. 1 timme Max. 1,5 timme Max. 2 timmar
0
Max. tre timmar Tre timmar eller mera
5)
Egen bil
”Så mycket kan svenskar tjäna på att arbeta i Köpenhamn”, Øresundsbron, november 2006
27
KollektivBil och trafik kollektivtrafik
Annat
Samåkning i bil
Arbetslösa mest positiva till Danmark Studenterna är de minst aktiva arbetssökandena. I den här gruppen är det ingen som aktivt söker arbete i Danmark.
De arbetslösa är mest positiva när det gäller att söka arbete i Danmark. Därefter följer de personer som redan har ett arbete i Sverige. Bland de studerande och dem som är sjukskrivna eller tjänstlediga svarar hälften att de söker eller överväger att söka arbete i Danmark.
Det har ingen betydelse hur länge man aktivt har sökt arbete om man kan se Danmark som en möjlighet. Både de som har sökt arbete under en längre tid och de som sökt under en kortare tid svarar i tre av fem fall att de söker eller överväger att söka arbete i Danmark.
De arbetslösa är de mest aktivt arbetssökande i Danmark. Tre av tio svarar att de aktivt söker arbete i Danmark och endast fyra av tio svarar att de överhuvudtaget inte överväger Danmark som en tänkbar arbetsplats i framtiden.
Alla ser Danmark som en möjlighet Arbetssökande inom alla yrkesområden överväger att söka arbete i Danmark. Vissa är dock mer positiva än andra till Danmark som en framtida arbetsplats.
en bra arbetsbeskrivning kan vara en bra motiva tionsfaktor för att resa lite längre till arbetet. En annan faktor är att Köpenhamn är en storstad och samlingspunkt för både företag och utbildnings institutioner och därför är lockande för personer som arbetar inom ovan nämnda områden.
Det är framför allt arbetssökanden inom organisation och ledning, industri och hantverk samt forskning och utveckling som är mest positiva till Danmark. Inom de här tre arbetsområdena är andelen sju av tio som antingen söker eller överväger att söka arbete i Danmark.
Att hantverkarna är så positiva till att arbeta i Danmark kan bero på att nyheten om bristen på hantverkare i Danmark har nått Sverige och att de svenska hantverkarna därmed kan se möjlig heter i Danmark.
Att Danmark är så populärt inom de här områdena beror på flera faktorer. Inom organisation och ledning samt forskning och utveckling är andelen hög utbildade och högavlönade stor. En hög lön och
28
Inom vilka områden söker du jobb? Procent Offentlig förvaltning Säkerhets- och skyddsservice Kultur och konst Utbildning Design och arkitektur Juridik Hotell, restaurang, och turism Jordbruk och djurvård Hälsa och sjukvård Forskning och utveckling Industri, hantverk och service Transport och logistik Organisation och ledning Media och information Marknadsföring Personal Administration Bank, finans och försäkring Ekonomi Försäljning och inköp Teknik och ingenjörsvetenskap Data och IT 0
10
20
30
40
50
Söker jobb i Sverige och Danmark Söker jobb i Sverige och överväger att söka i Danmark Söker jobb i Sverige och överväger inte att söka i Danmark
29
60
70
80
90
100
Mer positiv om man tidigare har arbetat i Danmark En av orsakerna till att de som tidigare har arbetat i Danmark är mer positiva till att på nytt söka arbete där kan vara att de redan har stiftat bekantskap med lagar och regler, att de känner till arbetsformerna och tidigare har åkt över bron för att arbeta på andra sidan. Därför är Danmark varken främmande eller långt borta. Dessutom känner man till de fördelar man som svensk kan ha av att arbeta i Danmark. En annan orsak kan vara att man är dansk och har flyttat till Malmö just för att få de fördelar det innebär att bo i Sverige och arbeta i Danmark.
Om man tidigare har arbetat i Danmark är man mer positiv till att på nytt söka arbete där. Av dem som tidigare har arbetat i Danmark svarar nio av tio att de söker eller överväger att söka arbete i Danmark just nu. Hälften svarar att de aktivt söker arbete i Danmark. Däremot är Danmark inte så populärt om man inte tidigare har arbetat där. Av dem som inte tidigare har befunnit sig på den danska arbetsmarknaden svarar en av fem att de aktivt söker arbete i Danmark och två av fem svarar att de överväger att göra det.
Har arbetat i Danmark tidigare 15%
Har inte arbetat i Danmark tidigare
5%
16% 43%
45% 35%
41%
Söker jobb i Danmark
Söker jobb i Sverige och Danmark
Söker jobb i Sverige och Danmark
Söker jobb i Sverige och överväger att söka i Danmark
Söker jobb i Sverige och överväger att söka i Danmark
Söker jobb i Sverige och överväger inte att söka i Danmark
Söker jobb i Sverige och överväger inte att söka i Danmark
30
Män är mer positiva till Danmark Män är mer positiva till att söka arbete i Danmark. Där sju av tio män aktivt söker eller överväger att söka arbete i Danmark svarar fem av tio kvinnor ja på samma fråga. Hälften så många kvinnor som män är aktivt sökande, medan nästan lika många kvinnor överväger att söka arbete i Danmark. Tre av tio män ser inte Danmark som en möjlighet, medan detta gäller hälften av kvinnorna.
Var söker/överväger du att söka jobb uppdelat efter kön Kvinna
Man
13%
23% 35%
51% 36% 43% Söker jobb i Danmark och Sverige Söker jobb i Sverige och överväger att söka i Danmark Söker jobb i Sverige och överväger inte att söka i Danmark
31
De äldre är också rörliga på arbetsmarknaden i Danmark och 63 procent av gruppen äldre mellan 50 och 66 år svarar ja på samma fråga. Tendensen är mycket svag och man kan därför inte dra slut satsen att de äldre är mer positiva till Danmark. Men detta avlivar myten om de unga som den grupp som är mest riskvillig och mest rörlig på arbets marknaden.
Äldre är inte rädda för att söka arbete i Danmark. Många utgår i förväg från att ålder har en avgörande betydelse för om man söker eller överväger att söka arbete i ett annat land. Och att det är de unga som är mest riskvilliga och därför tar chansen att söka sig till Danmark. Men andelen arbetssökande som antingen söker eller överväger att söka sig till Danmark är ungefär lika hög bland unga och äldre.
Om man däremot tittar på dem som aktivt pendlar mellan Danmark och Sverige är andelen unga större än andelen äldre (se sidan 20). Det tyder på att de unga såg möjligheterna först och att de äldre först nu har följt med vågen av svenskar som arbetar i Danmark.
Øresundsbrons undersökning visar att det finns en svag tendens till att ju äldre man är, desto mer ser man Danmark som en tänkbar framtida arbetsplats. 59 procent av de yngsta mellan 19 och 29 svarar ja på att de antingen överväger eller redan söker arbete
32
Ju mer etablerad, desto mindre intresserad av jobb i Danmark Orsaken till detta kan vara att det kan vara svårt för en ensamstående förälder att avsätta den extra restid som krävs för att åka över sundet. En annan orsak kan vara att merparten av de svenska arbetstagarna anser att det är lättare att kombinera arbete och familj på svenska arbetsplatser än på danska arbetsplatser (se sidan 36 – 37 om skillnader på den svenska och den danska arbetsmarknaden).
Etableringsgrad har en avgörande betydelse för om man ser Danmark som en möjlighet när man söker arbete. Undersökningen visar att om man är ensamstående utan barn svarar sju av tio att de antingen söker eller överväger att söka arbete i Danmark. När man är sammanboende, både med och utan hemmavarande barn, svarar sex av tio ja på samma fråga. Lägst ligger gruppen som är ensamstående med hemmavarande barn. Här svarar mindre än hälften att Danmark är en möjlighet när de söker arbete.
Var söker/överväger du du att att söka jobbjobb uppdelat efter familjetyp Var söker/överväger söka uppdelat efter familjetyp Procent Ensamstående utan hemmavarande barn Ensamstående med hemmavarande barn Bor tillsammans med make/maka/ sambo utan hemmavarande barn Bor tillsammans med make/maka/ sambo med hemmavarande barn Bor tillsammans med andra vuxna som inte är make/maka/sambo Övrigt 0
20
40
60
Söker jobb i Danmark och Sverige Söker jobb i Sverige och överväger att söka i Danmark Söker jobb i Sverige och överväger inte att söka i Danmark
33
80
100
Utmaningar viktigare än anställningstrygghet Ett jobb med utmaningar, frihet och ansvar står högt i kurs om man frågar svenska arbetstagare.
prioriterar när de söker nytt arbete. Också möjlig heterna till flexibla arbetstider och större ansvar får höga placeringar7.
Øresundsbrons undersökning visar att utmaningar i arbetet är det som står högst på listan när man frågar de svenska arbetstagarna om vad som är viktigt för dem i deras kommande arbete. Hela sju av tio svarar nämligen att detta är viktigt. Också jobb som motsvarar kvalifikationerna samt ger frihet, spänning och flexibilitet i arbetet står överst på listan. Hög lön är också viktigt för de arbetssökande. Tre av fem svarar att lönen är en viktig faktor för de arbeten de söker. Omkring hälften anser att goda karriärmöjligheter och mycket ansvar är viktigt och endast tre av tio anser att det är viktigt att de har kort restid till och från arbetet.
I en jämförelse av den svenska och den danska arbetsmarknaden anser många att den svenska arbetsmarknaden ofta präglas av större anställnings trygghet, bättre möjligheter att kombinera familj och arbete samt större trygghet i arbetet (se sidan 36 – 37 om den svenska och den danska arbets marknaden). Men Øresundsbrons undersökning visar att det inte är det här som de svenska arbetstagarna efterfrågar när de söker ett nytt arbete. Mjuka värden som säkerhet och trygghet i anstäl lningen och goda möjligheter till föräldraledighet ligger mycket långt ner på listan över de svenska arbetstagarnas önskemål för det nya arbetet. Endast två av fem svarar att det är viktigt med anställnings trygghet, endast en av fem anser att det är viktigt med ett tryggt arbete och endast en av tio anser att det är viktigt med goda möjligheter till föräldra ledighet.
En undersökning som gjorts av ASE6 Analyse visar att detta också är några av de faktorer som är viktiga när danskarna söker arbete. Utmanande arbetsuppgifter, lön och ledning finns med på danskarnas topp tre lista över sådant som de
6) 7)
A-kassen for selvstændige erhvervsdrivende i Danmark ASE Analyse. Samarbejdsevner og spændende opgaver – ja tak. Nr. 24, juli 2006
34
Vad är viktigt för dig i det jobb du söker? Procent Jag vill ha utmaningar Jag vill ha ett jobb som motsvarar mina kvalifikationer Jag vill ha frihet i arbetet Jag vill ha ett spännande jobb Jag vill ha flexibla arbetstider Jag vill ha hög lön Jag vill ha ett jobb i en bransch som jag tycker är spännande Jag vill ha bra karriärmöjligheter Jag vill ha mycket ansvar Jag vill ha trygghet i min anställning Jag vill ha nära till jobbet/kort transporttid Jag vill ha ett säkert jobb Jag vill ha bra möjligheter till föräldraledighet Jag vill bara ha ett jobb Annat Jag vill inte ha mycket ansvar 0
10
20
35
30
40
50
60
70
80
Hög lön i Danmark – större trygghet i Sverige Den danska arbetsmarknaden
Enligt de svenska arbetstagarna finns det två faktorer som är särskilt framträdande på den danska respektive den svenska arbetsmarknaden: lönen är hög i Danmark, medan det finns större anställnings trygghet i Sverige.
I Danmark är arbetsmarknaden uppbyggd kring ”flexicurity”-modellen. Den här modellen kombinerar flexibilitet och en hög grad av säkerhet för den anställde i form av ett väl fungerande arbetslöshets försäkringssystem, flexibla regler för anställning och uppsägning av medarbetare och en aktiv arbetsmarknadspolitik.
Sju av tio anser att lönen är bättre i Danmark och endast tre procent anser att den är bättre i Sverige. Hälften anser att man får större anställningstrygghet i Sverige och endast fyra procent anser att mot svarande gäller i Danmark.
Den stora flexibiliteten bland löntagarna gör att företagen måste göra en aktiv insats för att behålla medarbetarna. Jan Kæraa Rasmussen skriver i ett inlägg i boken Svenska strukturproblem kontra dansk dynamik:
Sverige fick också flest poäng på de mjuka dimen sionerna. 54 procent av arbetstagarna anser att det finns bättre möjlighet till föräldraledighet i Sverige. Endast två procent anser att det är bättre i Danmark. 23 procent anser att möjligheterna att kombinera arbete och familj är bättre i Sverige och endast 8 procent anser att det är bättre i Danmark.
”Lojaliteten gentemot företaget är beroende av den enskilde löntagarens uppfattning om hon har möjlighet att på ett tillfredsställande sätt (jfr dk) uppfylla sin potential på arbetsplatsen.”8
Danmark fick däremot högre poäng än Sverige på de hårda dimensionerna. 26 procent anser att man får fler utmaningar i arbetet i Danmark och endast 2 procent anser att detta gäller för Sverige. 24 procent anser att det finns bättre karriärmöjligheter i Dan mark och 6 procent anser att detta är utmärkande för Sverige. 13 procent anser att arbetet är mer spännande i Danmark och endast 3 procent anser att detta gäller för Sverige.
Man kan föreställa sig att ”flexicurity”-modellen bidrar till att pressa lönerna uppåt, eftersom företagen helt enkelt måste betala om de vill behålla sina med arbetare. På samma sätt måste företagen se till att de anställda hela tiden får utmaningar och spännande uppgifter så att de inte börjar fråga sig om gräset är grönare på andra företag. I gengäld måste de anställda också göra en extra ansträngning för att göra sig oundgängliga på arbetsplatsen, då de kon kurrerar med alla andra anställda vid en nedskärning.
Uppfattningen att danska jobb är mer utmanande med bättre karriärmöjligheter, spänning och högre lön samt att svenska jobb är mer trygga och bättre när man ska kombinera arbete och familj kan ses som ett resultat av de två ländernas arbetsmarknads politik.
8)
Den svenska arbetsmarknaden Sveriges arbetsmarknad präglas av starka fack föreningar och strängare regler som skyddar de anställda. Det är svårare och dyrare att säga upp en anställd i Sverige.
Jan Kæraa Rasmussen ”Aktiv sysselsättningspolitik och flexicurity-modellen” i ”Svenska strukturproblem kontra dansk dynamik” Anders Olshov (red.) ØI forlag, 2005
36
I vilken grad menar du att följande kan uppfyllas på den danska och den svenska arbetsmarknaden? Procent Bra lön Utmaningar Karriärmöjligheter Oformellt arbetsklimat Arbete som motsvarar kvalifikationer God social arbetsmiljö Frihet i arbetet Flexibel arbetstid Spännande arbete Ansvar Man kan kombinera både arbete och familj Trygghet i anställningen Möjligheter till föräldraledighet 0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
I högre grad i Danmark Ingen skillnad I högre grad i Sverige
I Sverige går man efter turordningsreglerna i LAS9 eller sist-in-först-ut-principen när man säger upp per sonal. Der innebär att det är den sist anställde, och inte den med sämst kvalifikationer, som åker ut om företaget måste skära ner på antalet medarbetare. Det ger en ökad anställningstrygghet för främst äldre anställda som har befunnit sig på arbetsmarknaden under en lång tid. Men det gör det svårt för unga och andra grupper att få fotfäste på arbetsmark naden under de perioder som präglas av ned skärningar. Det finns flera fördelar med att stanna kvar på samma jobb, för om man byter jobb står man först i uppsägningskön om det blir aktuellt med nedskärningar.
9) 10)
De här reglerna har bidragit till att göra den svenska arbetsmarknaden mindre rörlig än den danska. Der finns en lojalitet mellan anställda och arbetsgivare – man kan inte bli avskedad hur som helst och man säger inte bara upp sig. Konsekvenserna av detta kan vara att företaget inte behöver anstränga sig för att hålla kvar de anställda och de anställda behöver inte konkurrera med kollegerna om att göra sig ound gängliga för företaget. Man vet vem som kommer att få gå om företaget måste skära ned.10
Lag om Anställningsskydd Beskrivningen av den danska och den svenska arbetsmarknaden är hämtad från Helsingborg Stad & Reva Trollesbro ”Arbetskulturer i Öresundsregionen – skillnader och likheter mellan danska och svenska arbetsplatser” Förstudie till projektet ”Mentor på tværs”, mars 2005
37
Beskattning och avdrag 16 kr per dag på tåg eller buss (se också sidan 18 för upplysningar om reseutgifter och avdrag). Endast en av tio av de tillfrågade känner till hur stort bilavdraget är. De flesta svarar att de inte vet hur mycket man kan dra av och tre av tio svarar ett mindre belopp än det verkliga.
Bor man i Sverige och arbetar i Danmark betalar man normalt skatt i Danmark. Endast fyra av tio av de tillfrågade arbetssökande känner till den här regeln om beskattning i arbetslandet. Fyra av tio tror att man betalar skatt där man är bosatt och två av tio tror att man betalar skatt i både Danmark och Sverige när man bor i det ena landet och arbetar i det andra landet.
Samma tendenser finns när man frågar om tågav draget. Endast en av tio känner till den faktiska storleken på avdraget när man tågpendlar. Två av tio tror att man kan dra av mindre. Och majoriteten – sex av tio – svarar ”vet ej” på frågan.
Många av de svenska arbetstagarna känner inte heller till det särskilda broavdraget för pendlare som passerar Øresundsbron (100 kr per dag i bil och
Vet du var du betalar inkomstskatt, när du bor i Sverige och arbetar i Danmark? Procent 45
30
15
0
Man betalar skatt i Danmark
Man betalar skatt i Sverige
Man betalar skatt både i Danmark och Sverige
38
Det är därför en viktig uppgift för myndigheterna att informera om de gällande reglerna när man arbetar på andra sidan. Då kan det bli så att fler arbetstagare börjar se Öresundsregionen som en samlad region full av nya möjligheter och inte som två separata länder fulla av begränsningar.
Av de här siffrorna framgår att det råder stor okuns kap bland de tillfrågade om möjligheter och begräns ningar i Öresundsregionen. Många känner inte till de fördelar som kan finnas med att pendla mellan de två länderna och söka jobb på den andra sidan. En del tror att begränsningarna med att pendla är större än fördelarna och att de förlorar pengar på grund av dubbelbeskattning och begränsade möjligheter till reseavdrag.
Om man bor i Sverige och arbetar i Danmark och pendlar med tåg över Øresundsbron, hur mycket tror du att man kan dra av i skatt per arbetsdag?
Om man bor i Sverige, arbetar i Danmark och pendlar i bil över Øresundsbron, hur mycket tror du att man kan dra av i skatt per arbetsdag för resan över bron?
Procent
Procent 70
60
60
50
50
40
40 30
30
20
20
10 0
10 0 Mindre än reellt belopp
Mellan 76 och 100 DKK
Mer än reellt belopp
Mindre än reellt belopp
Vet inte
Med bil (rätt svar 100 DKK per dag)
Mellan 76 och 100 DKK
Mer än reellt belopp
Med tåg (rätt svar 16 DKK per dag)
39
Vet inte
Om undersökningen ”endast Köpenhamn” och ”Köpenhamn och Skåne” som region ombads att delta i undersökningen. De svarande söker alltså inte nödvändigtvis arbete i Danmark, utan arbete i Skåne. Om man är arbets sökande i Skåne borde dock Danmark vara en möjlighet.
Øresundsbron har i samarbete med Stepstone genomfört en enkätundersökning om svenska arbetstagares inställning till att arbeta i Danmark. Undersökningen skickades ut per e-post till 14.061 svenska arbetssökande i Stepstones kontaktdatabas. Øresundsbron fick totalt in svar från 1.839 svarande. 1.078 var aktivt arbetssökande och gick vidare i undersökningen. Det vill säga att svarsprocenten var 13 procent, vilket är lågt. På grund av den låga svarsprocenten kan undersökningens representa tivitet diskuteras.
Valet av Stepstone som leverantör av svarande beror på att webbplatsen är en av de ledande jobb webbplatserna på nätet i Sverige och har samtidigt god täckning i Öresundsregionen. Man kan därför förvänta sig att de arbetssökande hos Stepstone hör till dem som mest aktivt söker arbete i Öresunds regionen.
Eftersom undersökningen endast har skickats ut per e-post kan det dessutom vara ett problem för repre sentativiteten att personer som inte använder e-post inte har fått möjlighet att besvara undersökningen.
Den största svenska rekryteringsdatabasen är den offentliga Platsbanken.
Dessutom är undersökningen gjord i samarbete med en privat aktör och det är möjligt att en annan typ av arbetssökande använder den offentliga rekryterings databasen.
De svarande i undersökningen representerar ett brett urval av arbetstagare. Det är alltså personer som redan har arbete samt arbetslösa, män och kvinnor, personer i alla åldrar och personer som söker arbete inom alla branscher och tjänstekategorier som har deltagit. Vissa grupper kan dock vara underrepre senterade i undersökningen.
De arbetssökande valdes ut efter vilken region som de hade valt att få jobberbjudanden från hos Stepstone. Personer som hade valt ”endast Skåne”,
40
Här hittar du mer information:
Rapporter
Användbara adresser Øresundsbron
www.oeresundsbron.com
Jobb i Danmark
www.jobbidanmark.nu
Svenske muligheder
www.svenskemuligheder.nu
Danska möjligheter
www.danskamojligheter.nu
Flyt til Sverige
www.flyttilsverige.nu
Øresundsbrons analysavdelning har gett ut en rad rapporter om Öresundsregionen:
– Möjligheternas arbetsmarknad (november 2006) – Näringslivets erfarenheter över Öresund (oktober 2006) – Studieintegration i Öresundsregionen (juni 2006) – Bostadsmarknaden i Öresundsregionen (mars 2006)
Arbetsmarknadsorganisationer
Denna rapport är framställd av Øresundsbro Konsortiets analysavdelning. Frågor om rapporten kan ställas till Britt Andresen, analyschef
[email protected] Karsten Längerich, strategisk planerare
[email protected] Michael Bisgaard, analytiker
[email protected] Analysavdelningen kan också kontaktas på telefon 040 676 60 00.
Arbetsmarknadsverket
www.ams.se
Arbejdsmarkedsstyrelsen
www.ams.dk
Arbejdsformidlingen
www.af.dk
Platsbanken
www.platsbanken.ams.se
AF Øresund
www.oresundsinfo.org
Dansk Industri
www.di.dk
Svenskt Näringsliv
www.svensktnaringsliv.se
Øresunddirekt
www.oresunddirekt.dk
Øresundsuniversitetet
www.uni.oresund.org
Øresundsinstituttet
www.oresundsinstituttet.org
Öresundskomiteen
www.oresundskomiteen.dk
Øresund Network AB
www.oresundnetwork.com
Statistik Ørestat
www.orestat.scb.se
Danmarks Statistik
www.dst.dk
Statistiska Centralbyrån
www.scb.se
Offentliga institutioner Københavns Kommune
www.kk.dk
Region Hovedstaden
www.regionhovedstaden.dk
Malmö Stad
www.malmo.se
Region Skåne
www.skane.se
Beskæftigelsesministeriet
www.bm.dk
Økonomi– og Erhvervsministeriet
www.oem.dk
Näringsdepartementet
www.naring.regeringen.se
SkatØresund
www.skat.dk
Utgiven av Øresundsbro Konsortiet November 2006 Design BGRAPHIC Foto MalmöBild, Scandinavian StockPhoto Prinfo Holbæk-Hedehusene
– Näringslivets öresundsintegration (januari 2006) – Flyttningar över Öresund (juni 2005) – På väg mot en integrerad Öresundsregion (juni 2005) – Danska erfarenheter av att bo i Skåne (juni 2005) – Ekonomiska fördelar med att bo och arbeta på olika sidor av Öresund (juni 2005) – Trafik över Øresundsbron 2000 – 2005 (juni 2005) – Øresundsbrons kunder om initiativ och barriärer (juni 2005)
Öresundsorganisationer
Tryck
– Öresundspendlarna (januari 2006)
Du är välkommen att ladda ner och citera från dem om du anger källan. Du hittar rapporterna under publikationer på www.oeresundsbron.com.
R A P P O R T
Svensk på den dansk a arbetsmarknaden ør e s u n d s b ro
k o n sort i e t
n o v e m BE R
Øresundsbro Konsor tiet · Vester Søgade 10 · 1601 København V · Danmark · Tel. +45 33 41 60 00 · Fax +45 33 41 61 02 Øresundsbro Konsor tiet · Kalkbrot tsgatan 141 · Box 4278 · 203 14 Malmö · Sverige · Tel. +46 (0) 40 676 60 00 · Fax +46 (0) 40 676 65 80
[email protected] · w w w.oeresundsbron.com
2 0 0 6
