Översiktsplan för Skurups kommun

1

Översiktsplan för Skurups kommun Planförfattare: Jennie Andersson Gulistan Batak Ida Brogren Britt Marie Ohlsson Jeanette Petersén Robert Werner Kartingenjörer: Mikael Hugg Henrik Larsson Medverkande tjänstemän: Elisabeth Almkvist, Rektor Pelle Björk, Rektor Agneta Fränngård, Utvecklingsledare/utbildning Börje Fälth, Elverkschef Bengt Hagberg, Säkerhetschef Michael Horn, Miljöchef Lena Johansson, Miljöstrateg Birgitta Jönsson, Förvaltningschef Mehdi Khatibi, IT-chef Iréne Larsson, Kommunekolog Nils-Erik Magnusson, Informationschef Tommy Olofsson, Gatuchef Stefan Sundgren, Hemtjänstchef Ingmar Thorén, Planeringsingenjör Eva Toft, Verksamhetschef Politisk styrgrupp: Sven Aidemark, Anders Bengtsson, Pierre Esbjörnsson, Björn Hortevall (adjungerad), Hans G Lindell, Sven-Bertil Persson, Erik Renfors, Lena Wigholm Lindberg Illustrationer Nils Holgersson och gåsen: Per Josefsson Foton: Nils-Erik Magnusson och planförfattarna 2

FÖRORD Översiktsplanen är kommunens viktigaste och mest långsiktiga instrument vad gäller användning av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Den ska både formulera visioner för framtiden och vara till praktisk vägledning för beslut i konkreta plan- och bygglovsfrågor. Den senaste kommunomfattande översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige 1992 Översiktplanen ska ge vägledning och riktlinjer för planering och byggande, men den ska också göra avvägningar mellan olika allmänna intressen så att en välbalanserad helhet skapas. Eftersom samhället genomgår ständiga förändringar är översiktplaneringen till stor del en ständigt pågående process som inte har någon egentlig avslutning men där varje ny översiktsplan utgör en milstolpe på vägen. I enlighet härmed ska översiktsplanen aktualiseras vart fjärde år. Översiktplanen ger möjlighet att lyfta blicken och diskutera framtidsfrågor då den utgör ett strategiskt styrdokument i kommunens utvecklingsarbete och jag hoppas att antagande av en ny översiktsplan bidrar till att vi kan nå visionens mål om 16 000 invånare 2014. Skurup 2009-05-27

Niklas Sjöberg Kommunstyrelsens ordförande

3

INNEHÅLL Inledning om kommunen och översiktsplanen 7 Skurups kommun Översiktsplanen

9 12

Övergripande planeringsstrategier Internationella mål 19 Nationella mål 21

Utveckling av tätorter

25

Tätorterna 27 Skurup 27 Rydsgård 32 Skivarp 35 Abbekås 38 Bingsmarken 41 Konsekvenser 43

Bebyggelse utanför planlagda områden 47 Bebyggelse utanför planlagda områden 51 Byarna 62 Janstorp 63 Slimminge 64 Havberg 65 Tånebro 66 Lindby 67 Västra Vemmenhög 68 4

Östra Vemmenhög 69 Västra Nöbbelöv 70 Mossby 71 Konsekvenser 72

17

Bostäder

75

Bostäder 77 Skurup 78 Rydsgård 80 Skivarp 82 Abbekås 84 Konsekvenser 86

Kommunikationer Kommunikationer 93 Vägtrafik 94 Kollektivtrafik 96 Gång- och cykeltrafik Konsekvenser 102

100

Teknisk försörjning Teknisk försörjning 107 Avfallshantering 107 Vattenförsörjning 108 Naturresurser 109 Avloppsförsörjning 110 Information och teknik Gatubelysning 111

91

111

105

Energiförsörjning Konsekvenser

Kulturmiljö 179

112 116

Skola, vård och omsorg

Kulturmiljö 181 Konsekvenser

119

Areella näringar 191

Skola och barnomsorg 121 Vård och omsorg 125 Individ och familjeomsorg 128 Konsekvenser 130

Jordbruk 192 Skogsbruk 196 Fiske 197 Konsekvenser 198

Näringsliv och handel 133

Områden av riksintresse

Näringsliv 135 Handel 140 Konsekvenser 145

Turism

147

Turism 149 Konsekvenser 151

Kultur, fritid och rekreation Kultur 155 Fritid och rekreation 156 Konsekvenser 158

Grönstruktur Grönstruktur 163 Konsekvenser

175

161

190

153

Områden av riksintresse Kulturmiljövård 204 Naturvård 206 Natura 2000 209 Flygplatsen 210 Sjöfart 211 Kustzonen 212 Yrkesfisket 213 Kommunikationer 214 Friluftsliv 215 Konsekvenser 216

201

203

Hälsa och säkerhet

217

Hälsa och säkerhet 219 Hälsa 220 Säkerhet 225 Konsekvenser 231 5

Regionala och mellankommunala frågor 235 Regionala och mellankommunala frågor 237 Konsekvenser 240

Miljökonsekvensbeskrivning 241 Syfte och innehåll 243 Översiktsplaneförslaget i sammanfattning 245 Åtgärder i översiktsplanen som kan medföra betydande miljöpåverkan 246

Bilaga - Demokrati och medborgardeltagande 259 Demokrati och medborgardeltagande 261 Byalagens tankar om framtiden 262 Skurupshems åsikter om bostadsfrågan i kommunen 276 År 9 på Mackleanskolan om framtiden för Skurups kommun 278

6

Inledning om kommunen och översiktsplanen

7

Svaneholms slott

8

SKURUPS KOMMUN LANDSBYGDSKOMMUNEN Skurups kommun ligger mellan ås och hav utmed kusten i södra delen av Skåne. Kommunen är känd för att vara Nils Holgerssons hembygd och en stor del ingår i det bördiga åkermarksbälte som sträcker sig längs Skånes syd- och västkust. Det innebär att jordbruket fortfarande sätter Odlingslandskapet sin tydliga prägel på landskapet och ger kommunen dess speciella landsbygdskaraktär. Trakterna genomgick övergripande förändringar i samband med Rutger Mackleans skiftesreformer i slutet av 1700-talet och det var då odlingslandskapet fick det utseende det har än idag. Detta har bidragit till att landskapsbilden kännetecknas av framför allt böljande åkrar, pilalléer och utspridda gårdar.

BOENDEKOMMUNEN Skurups kommun har idag omkring 15000 invånare och befolkningen förväntas öka med ca 100-150 personer/år. Skurup är centralorten med knappt 7000 invånare. Övriga större tätorter i kommunen är Rydsgård och Skivarp som båda Bebyggelse i Skurup har omkring 1200 invånare. Skurup och Rydsgård ligger utmed järnvägen mellan Malmö och Ystad och i anslutning till väg E65. Orterna har kvar bebyggelsestruktur och tegelarkitektur från mitten av 1800-talet då samhällena expanderade i samband med järnvägsutbyggnaden. Denna bebyggelse ger orterna mycket av deras identitet och i Skurup har den klassats som riksintresse.

Inledning om kommunen och översiktsplanen

1

Längre söderut ligger Skivarp med sin pittoreska bymiljö och längst i söder ligger kustsamhället Abbekås, med knappt 700 invånare, som ökar under sommartid då Abbekås är ett populärt turistmål. Runt om i kommunen ligger många småorter kvar. De utgör resterna av äldre jordbrukssamhällen och är idag viktiga för att hålla landsbygden levande.

UPPLEVELSE OCH REKREATIONSKOMMUNEN Kusten utmed Östersjön och dess vidsträckta sandstränder attraherar både boende och besökare. I inlandet finns det några mindre sjöar och flera åar och vattendrag som sträcker sig från Romeleåsens sluttningar i norr ner till sydkusten. Det finns få större skogsområden i Skurups Svaneholms slott kommun. De som finns ligger i norr på Romeleåsens sydsluttning och kring Svaneholms slott. Eftersom skogsmiljöerna är få är de väldigt betydelsefulla både ur naturvårds- och rekreationssynpunkt. Sammantaget har Skurups kommun en väldigt varierad landskapsbild med stora natur- och kulturvärden som erbjuder goda möjligheter för boende, rekreation och friluftsliv.

NÄRINGSLIVSKOMMUNEN Skurups kommun har ett rikt näringsliv och innehar för närvarande 29:e plats i Svenskt Näringslivs (2008) ranking av företagsklimatet i 290 kommuner. Kommunens företag ligger även högt på Företagarnas och UC:s (Sveriges ledande affärs- och kreditupplysningsföretag) ranking. Kommunens fördelaktiga läge i Öresundsregionen, den höga servicenivån och låga kommunalskatten ger företagen bra förutsättningar för lyckade etableringar i Skurups kommun. 9

KOMMUNFAKTA KOMMUNINVÅNARE: 14 784 (2008) BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING: +1224 personer (1998-2008) LANDAREAL: 195

km²

BEFOLKNINGSTÄTHET: 75,3 invånare/km² STÖRRE TÄTORTER: Skurup (6700 inv.), Rydsgård (1200 inv.), Skivarp (1200 inv.), Abbekås (700 inv.)

Janstorp

FÖRVÄRVSFREKVENS: 77 % (2007, befolkningen 20-64 år) UTBILDNINGSNIVÅ: Eftergymnasial: 25 % Gymnasial: 54 % Förgymnasial: 19 % (2008, befolkningen 20-64 år) INPENDLING: 1286 personer (2007)

Slimminge

Havberg

SKURUP Villie

UTPENDLING: 4029 personer (2007) NY/OMBYGGDA BOSTÄDER: Nybyggda småhus: 81st (2006-2008) Nybyggda flerfamiljshus: 34st (2006-2008) Ombyggda flerbostadshus: 8st 2006-2008

RYDSGÅRD Tånebro

Lindby

Katslösa

Källa: SCB

Västra Vemmenhög

Västra Nöbbelöv

SKIVARP

Östra Vemmenhög

Mossby

ABBEKÅS BINGSMARKEN

10

Inledning om kommunen och översiktsplanen

SKURUPS KOMMUN I REGIONEN Skåne är en tätbefolkad region med en flerkärnig tätortsstruktur som ligger i ett attraktivt geografiskt läge med närhet till Köpenhamn och de stora marknaderna i norra Tyskland och Polen. Detta har bidragit till att Skåne på senare år utvecklats i snabb takt och befolkningen har ökat med mer än 50 000 personer de senaste tio åren. Numera är Skåne en integrerad region där invånarna utnyttjar gemensamma tillgångar oberoende av kommungränserna. Ökad rörlighet på arbetsmarknaden, hårt tryck på bostadsmarknaden samt utbyggnaden av kollektivtrafik och infrastruktur har inneburit att efterfrågan på bostäder och verksamheter inte längre bara riktas mot Malmö och de största tätorterna utan har även spridits till de omgivande kommunerna. En effektiv kollektivtrafik, framför allt spårbunden, bidrar till att människor i större utsträckning väljer att pendla till arbete och olika typer av aktiviteter.

1

Utvecklingen innebär stora fördelar för Skurups kommun. Från att ha haft en negativ befolkningsutveckling under 1990-talet har nu trenden börjat vända och allt fler söker sig till kommunen. En viktig anledning är att det är lätt att nå omgivande målpunkter i regionen. Närheten till hamnarna i Trelleborg och Ystad samt till Malmö Airport ger möjligheter till internationella resor och transporter. Skurups kommun utnyttjar inte enbart utvecklingen i Skåneregionen utan tillför även en hel del. I kommunen finns natur- och kulturmiljöer som är betydelsefulla i ett regionalt och nationellt perspektiv, bl.a. Romeleåsen, sandstränderna och Rutger Mackleans skifteslandskap. Dessutom är odlingsmarken i kommunen av väldigt hög kvalitet och jordbruket bidrar till livsmedelsförsörjningen i regionen. Det som möjligen skulle kunna hota Skurup kommuns utvecklingsmöjligheter är den ökande regionala konkurrensen. Detta beroende på att efterhand som infrastrukturen och pendlingsmöjligheterna förbättras i hela Skåne ökar möjligheterna för dem som flyttar till Skåne eller från de större tätorterna att välja andra kommuner än Skurup. Därför är det viktigt att fortsätta arbetet med att profilera och lyfta fram kommunen som ett attraktivt boende- och verksamhetsalternativ. För att skapa samverkan kring regionala frågor har Region Skåne tagit fram ett utvecklingsprogram. Där har kommuner, myndigheter, näringslivet, universitet och högskolor samt organisationer och individer deltagit för att formulera gemensamma visioner, mål och handlingsplaner för den regionala utvecklingen i Skåne. Ett annat regionalt projekt är ”Destination Söderslätt”, som är ett samarbete mellan fyra av Sveriges sydligaste kommuner; Skurup, Svedala, Trelleborg och Vellinge, som syftar till att marknadsföra och sprida information om det gemensamma geografiska och kulturella området.

Skurups kommun i regionen

Tillsammans med södra delen av Malmö har dessa kommuner även bildat LEADER Söderslätt. Målet med LEADER-programmet är att näringsliv, kommuner och föreningar tillsammans och på lika villkor ska besluta om innovativa projekt på landsbygden. De idéer och projekt som LEADER Söderslätt samlas kring har möjlighet att få projektstöd från EU mellan 2008 och 2013. 11

ÖVERSIKTSPLANEN EN NY ÖVERSIKTSPLAN

Funktion

För att skapa beredskap inför den framtida utvecklingen och kunna hantera de idéer, krav, möjligheter och hot som dyker upp behöver Skurups kommun en ny översiktsplan. Den gällande översiktsplanen är från 1992 och har fyllt en viktig funktion under de gångna åren men behöver nu en översyn och revidering. En hel del av innehållet är fortfarande aktuellt och den nya översiktsplanen kommer till viss del att baseras på den gamla. I vissa avseenden har 1992 års översiktsplan brister och behöver uppdateras. Dessutom har lagstiftningen förändrats, bl.a. har Plan- och bygglagen (PBL) reviderats och Miljöbalken (MB) tillkommit och det har naturligtvis betydelse för översiktsplanens innehåll och utformning. Redovisningstekniken har också utvecklats, kartor och bilder kan idag presenteras på ett mer lättläst och tydligt sätt, något som också bidrar till att en ny översiktsplan för Skurups kommun ska tas fram.

Översiktsplanen har flera funktioner både teoretiskt och praktiskt. På en övergripande nivå är planen och planprocessen ett verktyg för att främja demokrati och medborgarinflytande. Intentionerna är att skapa medvetenhet om de processer som har betydelse för samhällsutvecklingen och ge invånarna möjlighet att påverka kommunens framtid. För detta har översiktsplanen en viktig funktion genom att formulera och redovisa gemensamma visioner och övergripande mål för hur kommunen avser att utvecklas på lång sikt. Mer konkreta användningsområden för planen är att skapa beredskap för framtida förändringar samt att säkerställa olika typer av bevarandevärden inom kommunen. Likaså har planen en betydelsefull uppgift vid helhetsbedömningar eftersom den gör det möjligt att betrakta olika typer av lokaliserings- och markanvändningsförslag och dess konsekvenser i ett större sammanhang.

Syfte Alla kommuner ska, enligt PBL, ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Syftet med översiktsplanen är att redovisa kommunens ställningstagande för hur mark- och vattenområden ska användas och hur den fysiska miljön ska utvecklas och bevaras.

Innehåll I översiktsplanen presenteras grunddragen i kommunens syn på användningen av mark- och vattenområden. Kommunen ska förespråka en användning som i första hand beaktar allmänna intressen och därmed inte enskilda personers önskemål. Likaså ska det framgå vilken användning kommunen prioriterar vid avvägning mellan olika allmänna intressen. I översiktsplanen redovisas de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas i planeringen samt hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. Det ska tydliggöras hur den byggda miljön i kommunen ska utvecklas och bevaras. Avslutningsvis ska planens konsekvenser gå att utläsa. 12

Ansvar I Sverige är det kommunerna som ansvarar för den fysiska planeringen genom det så kallade kommunala planmonopolet. Det innebär att kommunen har självständig rätt att bestämma över hur marken och vattnet ska användas i den egna kommunen och avgör därmed om, när och för vilka ändamål planering ska ske. Planmonopolet ger kommunen möjligheter att styra samhällsutvecklingen samtidigt som det ger skyldigheter att göra avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen samt att ta ansvar för kvaliteten i bebyggelse och miljö. Översiktsplanarbetet bedrivs av kommunens planeringsansvariga på uppdrag av kommunfullmäktige. Minst en gång under varje mandatperiod ska fullmäktige ta ställning till översiktsplanens aktualitet.

Inledning om kommunen och översiktsplanen Rättslig verkan

1

Översiktsplanens innehåll och förfarande regleras i 4:e kapitlet PBL samt i MB. Själva planen är inte juridiskt bindande men ger betydelsefull vägledning gällande mark- och vattenanvändningen och ligger till grund för kommunens och andra myndigheters beslut. Dessutom är den ett viktigt underlag för andra rättsverkande planer som detaljplaner och områdesbestämmelser samt i vissa fall för bygglovsprövning och annan tillståndsgivning. Eftersom en översiktsplan inte är juridiskt bindande, utan snarare en politisk viljeinriktning, kan innehållet inte överklagas. För den som vill påverka planens innehåll gäller det därför att utnyttja de möjligheter till inflytande som ges under planprocessens gång.

Översiktsplaneprocessen Processen ska präglas av öppenhet och insyn. Det ska finnas möjlighet för myndigheter, kommuninvånare och andra berörda att lämna synpunkter under arbetets gång. Översiktsplanprocessen brukar delas in i olika skeden:

13

Programskedet

Fördjupningar av översiktsplanen

Inledningsvis upprättar kommunens planerare ett program som beskriver de ämnen och frågor som bör tas upp i översiktsplanen. Innehållet kan revideras eller kompletteras efter diskussioner mellan kommunens politiker, tjänstemän och invånare. Programarbetet mynnar sedan ut i ett planförslag som utgör den första versionen av den nya översiktsplanen. Denna process genomfördes under 2005 i Skurups kommun.

Översiktsplanen ska utformas så att den ger tydlig vägledning och information till kommuninvånare, myndigheter och enskilda. Om det krävs en ökad detaljeringsgrad kan fördjupningar av översiktsplanen göras antingen för en del av kommunen eller för ett tematiskt område. De baseras naturligtvis på översiktsplanen och dess intentioner men innehåller mer information och blir mer detaljerade.

Samrådsskedet

Plan- och prövningssystemet i övrigt

När ett förslag till översiktsplan har tagits fram ska samråd hållas. Syftet är att kommunen ska presentera planförslaget och dess motiv och innebörd samt inhämta synpunkter gällande planen. Alla berörda myndigheter, organisationer, grannkommuner, intresseföreningar och allmänhet får möjlighet att ta del av planhandlingarna genom utskick eller via kommunens hemsida. De inkomna synpunkterna sammanställs och kommenteras sedan av kommunen i en så kallad samrådsredogörelse.

Utställningsskedet Det reviderade översiktsplanförslaget ställs sedan ut för offentlig granskning under minst två månaders tid. Då kan alla intresserade titta på förslaget och tycka till om det. Länsstyrelsens (statens) synpunkter framförs i ett granskningsyttrande.

Antagande Efter att planen eventuellt arbetats om ytterligare en gång antas den av kommunfullmäktige.

14

Det svenska plan- och bygglovssystemet regleras i PBL. Det finns möjlighet att upprätta ett antal olika planer på skilda nivåer för att styra bland annat bebyggelseutveckling och tillståndsgivning i kommunen. Här presenteras de vanligaste planerna och några av de begrepp som berör lov- och anmälningsplikt.

Inledning om kommunen och översiktsplanen Regionplan

Fastighetsplan

En regionplan kan upprättas när frågor som rör mark- och vattenanvändningen behöver lösas i ett större sammanhang. Ofta ingår flera kommuner med liknande förutsättningar. En regionplan ger riktlinjer för beslut om både översiktsplaner och mer detaljerade planer.

Vid behov kan en fastighetsplan upprättas i ett område med detaljplan. Fastighetsplanen innehåller bestämmelser om markens indelning i fastigheter och om servitut, ledningsrätt och liknande särskilda rättigheter samt bestämmelser om gemensamhetsanläggningar. Eftersom fastighetsplanen reglerar fastighetsrättsliga frågor biträder lantmäteriet vid upprättandet av en sådan plan.

Områdesbestämmelser Områdesbestämmelser kan upprättas för områden utan detaljplan för att säkerställa översiktsplanens syften. De kan vara ett alternativ till detaljplan för att bevara värdefulla miljöer men också för att ge handlingsberedskap inför önskvärda framtida förändringar i markanvändningen. Områdesbestämmelser behöver bara reglera någon eller några frågor ur översiktsplanen. Bestämmelserna är bindande för bygglovsprövning men ger ingen garanterad byggrätt.

Detaljplan En detaljplan är en juridiskt bindande plan som fungerar som ett kontrakt mellan kommunen och markägarna eftersom den anger vilken mark- och vattenanvändning som är tillåten i det aktuella området. Planen ligger till grund för bygglovsprövning och styr förutom markanvändningen även bebyggelseutformning och i vissa fall exploateringsgrad. Kommunen ska, enligt PBL, upprätta detaljplaner vid större bebyggelseförändringar, vid ny sammanhängande bebyggelse och för enstaka nya byggnader som har stor påverkan på sin omgivning. En detaljplan kan också upprättas för att reglera bevarandet av historiskt värdefulla bebyggelsemiljöer.

1

Bygglov, rivningslov och marklov Tillstånd för att bygga, riva eller göra vissa markåtgärder lämnas av kommunens myndighetsnämnd för miljö och byggnad i form av bygglov, rivningslov eller marklov. Bygglov behövs för att bygga nytt, bygga till eller för att ändra en byggnads funktion eller dess yttre utseende på ett väsentligt sätt. Kommunen kan besluta om minskad eller utökad bygglovsplikt för okänsliga respektive känsliga områden. Rivningslov krävs för att riva byggnader inom område med detaljplan eller i vissa fall med områdesbestämmelser. Rivningen kan omfatta hela byggnaden eller delar av den. Marklov behövs för schaktning eller fyllning för att avsevärt ändra markens höjdläge inom område med detaljplan. Det kan även behövas marklov för trädfällning eller skogsplantering i ett sådant område. Motsvarande krav kan gälla platser som omfattas av områdesbestämmelser. Lov för tillfällig åtgärd kan ges om åtgärden är tillfällig och permanent lov inte kan ges. En ansökan om bygglov, rivningslov eller marklov görs normalt skriftligen och ställs till Myndighetsnämnden för miljö och byggnad eller byggnadsinspektören i den kommun där fastigheten ligger.

En detaljplan har alltid en angiven genomförandetid som ger markägaren garanterad byggrätt men om planen inte ändras eller ersätts fortsätter den att gälla tills vidare.

15

Förhandsbesked Förhandsbesked utanför detaljplanlagt område innebär att Myndighetsnämnden för miljö och byggnad i ett tidigt skede prövar om det är lämpligt att bygga på den tilltänkta platsen (lokaliseringsprövning). Syftet är att byggherren ska få ett första besked för att kunna fortsätta planeringen av bygget. Nämnden är då bunden av sitt ställningstagande om bygglovsansökan inkommer inom två år. Frågor om den yttre utformningen prövas i samband med bygglovet.

Bygganmälan och rivningsanmälan Byggherren ska göra en anmälan till Myndighetsnämnden för miljö och byggnad innan vissa byggnads- eller ändringsarbeten påbörjas. Detta ska ske minst tre veckor innan arbetena startar. Till anmälan ska fogas en beskrivning av projektets art och omfattning. Nämnden får på detta sätt möjlighet att bl.a. ta ställning till om byggsamråd behövs och kan förbereda sin tillsyn av byggprojektet. Rivningsanmälan krävs generellt för rivning av byggnad eller delar av byggnad. Det är byggherren som ska göra anmälan till Myndighetsnämnden för miljö och byggnad minst tre veckor innan rivningen påbörjas. Samtidigt ska en rivningsplan lämnas in om nämnden inte bestämmer annorlunda. Nämnden kan på detta sätt förbereda sin tillsyn av projektet och bilda sig en uppfattning om hur byggherren tänker ta hand om rivningsmaterialet.

16

Övergripande planeringsstrategier

17

18

INTERNATIONELLA MÅL Nedan redovisas en sammanfattning av några av de mål och handlingsplaner som är relevanta för planeringen i Skurups kommun

HÅLLBAR UTVECKLING På en övergripande nivå syftar all planering av den fysiska miljön till att försöka skapa en långsiktigt god och hållbar livsmiljö. Begreppet hållbar utveckling formulerades 1987 i den så kallade Brundtland-rapporten och betyder ”att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. För att detta ska vara möjligt krävs ett helhetstänkande som omfattar tre inbördes beroende aspekter; miljö- och ekologisk, ekonomisk samt social- och kulturell hållbarhet. Att begreppet hållbar utveckling fogar ihop dessa tre områden, spänner över hela samhället och har ett långsiktigt tidsperspektiv, är dess utmärkande kännetecken.

Övergripande planeringsstrategier

2

är det viktigt att formulera gemensamma mål och strategier som utgår från hållbarhetsaspekterna och fungerar som utgångspunkt för utformningen av den fysiska miljön. Planeringen sätter ramarna för människors vardagsliv genom att organisera bebyggelse, infrastruktur och service. I samband med det följer även ansvaret att finna balans mellan utvecklings- och bevarandeintressen och se till att olika miljövärden beaktas i planerna. Likaså gäller det att i planeringssammanhang göra helhetsbedömningar av föreslagna åtgärder samt att beskriva konsekvenserna av olika val.

Tanken är att det hållbara tänkandet ska integreras i all verksamhet och på alla nivåer, från det globala till det lokala. Om en av de tre dimensionerna faller bort är hållbar utveckling svår att uppnå. Därmed handlar det inte enbart om miljö- och naturskydd utan även om andra viktiga faktorer för samhällsutveckling så som demokrati, folkhälsa, bostadsbyggande osv. Det finns inte någon klart definierad samhällsstruktur som är hållbar utan hållbarhet är snarare ett mål att sträva mot och en process som myndigheter, kommuner och enskilda individer väljer att delta i. Begreppet pekar ut riktningen och ger energi till förändringsprocessen, men den talar inte om exakt vad som ska göras. Grunden för en hållbar samhällsutveckling utgörs av att planer tas frami en demokratisk process där olika gruppers intressen beaktas och där medborgarna har möjlighet att påverka innehåll och slutresultat. För övrigt 19

20

AGENDA 21

HABITAT AGENDAN

Den kanske mest kända handlingsplanen för att främja hållbar utveckling är Agenda 21 från 1992 som står för ”Dagordning för det 21:a århundradet”. Den är inriktad på att människor och organisationer på alla nivåer i samhället ändrar vanor och beteenden så att det blir möjligt att få bukt med miljöproblemen och fattigdomen i världen. Det var i samband med Agenda 21 som det ännu aktuella begreppet ”Tänk globalt och handla lokalt” myntades. Handlingsplanen innebär ett moraliskt åtagande för alla de länder som undertecknat överenskommelsen. I Skurups kommun arbetar man sedan 1993 med en lokal Agenda 21 (SAMBA) som innehåller en strategi för hållbar utveckling i kommunen.

Habitat agendan togs fram i samband med FN:s konferens om boende, bebyggelse och stadsutveckling i Istanbul 1996. I den betonas att ekonomiskoch social utveckling samt skyddet av miljön är ömsesidigt beroende för att uppnå hållbar utveckling. Huvudtanken är att människor måste kunna utveckla kultur och civilisation samt leva och arbeta tillsammans alltmedan kretsloppen sluts och miljöproblemen bemästras. I agendan redovisas mål, principer och åtagande samt ett globalt handlingsprogram för hur arbetet ska bedrivas. Fortfarande är den lokala nivån betydelsefull och kommunerna får en nyckelroll i genomförandet genom att förankra strategierna på en lokal nivå. Ländernas och FN:s åtaganden genom Habitat agendan ger ökad tyngd åt den lokala samhällsplaneringen.

NATIONELLA MÅL

Övergripande planeringsstrategier

För att applicera de internationella målen och strategierna på en nationell nivå har olika beslut och handlingsprogram tagits fram av Sveriges riksdag och regering. Syftet är naturligtvis att stärka en långsiktigt hållbar utveckling av städer och samhällen och besluten ska beaktas i all planering. Nedan följer några av de nationella mål som ska uppmärksammas i planeringsarbetet i Skurups kommun.

villkor”, lägger regeringen dessutom fram mål för en nationell ungdomspolitik som ska utgå från ett helhetsperspektiv på ungdomars situation och levnadsvillkor. Syftet är att ungdomar ska ha goda förutsättningar att leva självständiga liv, ha möjlighet till inflytande och delaktighet samt att deras engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska tas tillvara som en resurs.

DEMOKRATI

ÄLDRE

I en demokratiutredning med inriktning på hur politiken för folkstyre ska se ut på 2000-talet, konstaterades att en väl fungerande demokrati varken utmärks av vare sig en stark stat eller stora kommuner utan av en stark medborgaranda som ger förutsättningar för autonomi och självstyrelse. Det är viktigt att lita på medborgarnas egen förmåga och förtydliga att varje människa är lika mycket värd.

I Nationell handlingsplan för äldrepolitik, redovisar regeringen mål för de äldres situation i samhället. De ska kunna leva ett aktivt liv, ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet, bemötas med respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg. Med utgångspunkt från dessa mål kan kommuner och landsting formulera lokala och mer konkreta mål, exempelvis kvalitetsmål för äldreomsorgen.

JÄMSTÄLLDHET

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det innebär bl.a. en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld.

FN:s konvention om mänskliga rättigheter slår fast att alla människor är födda fria och har lika mycket värde och rättigheter oavsett vilket land man är född i eller vilken kultur man tillhör. Konventionen om mänskliga rättigheter utgör en begränsning av statens makt över individen samtidigt som den påvisar statens skyldigheter gentemot individen. Ansvaret för att de mänskliga rättigheterna inte kränks vilar på regeringen samt den statliga och kommunala förvaltningen, men det är inte bara regeringens arbete är av betydelse. Flera andra aktörer i samhället, både offentliga och enskilda, bidrar i sitt arbete till att de mänskliga rättigheterna främjas och skyddas.

2

BARN OCH UNGDOMAR FN:s barnkonvention är ett viktigt instrument för regeringens nationella arbete. Målet är att barnkonventionen ska genomsyra alla beslut som rör barn. Barns önskningar och synpunkter är viktiga beslutsunderlag i frågor som rör närmiljö- och samhällsfrågor. I propositionen, ”På ungdomars 21

TILLGÄNGLIGHET

BOSTÄDER

Det behövs kraftfulla insatser för att personer med funktionshinder ska få rätt till full delaktighet, ett värdigt bemötande och möjligheter att själva bestämma över sina liv. En viktig del i detta är att planera och utforma samhällets fysiska miljöer så att de är tillgängliga för funktionshindrade Det är en stor och angelägen uppgift, och i framtiden kommer den att bli än mer angelägen. Människor blir allt äldre och överlever svåra sjukdomar och skador i allt större utsträckning. Det handlar därmed om att utforma den yttre fysiska miljön på ett sätt som gör den tillgänglig och användbar för personer med olika typer av funktionshinder. Tillgänglighet handlar inte bara om funktionshinder utan också om småbarnsföräldrar med barnvagn och inte minst om en åldrande befolkning. Det är inte bara den fysiska miljön som påverkar tillgängligheten. Försämrad service inom ett område minskar också tillgängligheten eftersom det då blir längre eller svårare att ta sig till servicen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att en miljö som är bra för personer med fysiska nedsättningar är bra för alla.

Redan i den bostadspolitiska utredningen 1995-96 formulerades målen för svensk bostadspolitik på följande sätt: ”Bostadspolitiken ska skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar.” Eftersom bostadspolitiken är en väsentlig del av välfärdspolitiken framhöll regeringen uttryckligen att den ska skapa förutsättningar för en ekonomiskt, socialt, kulturellt och ekologiskt hållbar utveckling. Detta gör att svensk bostadspolitik väl överensstämmer med Habitat agendan, se sidan 21.

ARKITEKTUR På nationell nivå läggs stor vikt vid att arkitektur ska vara ett instrument för att människor ska kunna bygga upp en identitet och känna tillhörighet till den plats de bor på, men också för hur de ska känna delaktighet i vården av det gemensamma kulturarvet. Några av målen för det fortsatta arbetet är att kvalitet och skönhet inte bör underställas kortsiktiga ekonomiska lösningar, att arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för utveckling, att kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas till vara och förstärkas, samt att intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig miljö ska stärkas och breddas.

22

MILJÖKVALITETSMÅL Sveriges riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål med syftet att ”till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta”. Målen tydliggör den ekologiska dimensionen i begreppet hållbar utveckling och ska vara riktmärken för allt svenskt miljöarbete oavsett var och av vem det bedrivs. De beskriver det tillstånd för miljön som arbetet ska sikta mot och utgör därmed en form av vision för den framtida utvecklingen. För att kunna förverkliga denna vision har Länsstyrelserna på uppdrag av regeringen konkretiserat och anpassat de nationella målen till den regionala nivån. Resultatet är Skånes miljömål, som redovisar 15 av de 16 målen (Miljömål 14, Storslagen fjällmiljö, ingår inte) och viktiga åtgärder som ska bidra till att de nås. På både nationell och regional nivå utgår målen från fem grundläggande värden om att främja människors hälsa, värna biologisk mångfald, ta tillvara kulturhistoriska värden, bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt att trygga en god hushållning med naturresurser.

Övergripande planeringsstrategier De 16 nationella miljökvalitetsmålen är: 1 Begränsad miljöpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 9 Grundvatten av god kvalitet 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap 14 Storslagen fjällmiljö 15 God bebyggd miljö 16 Ett rikt växt- och djurliv Skurups kommun antog 2008-06-16 ett lokalt miljöhandlingsprogram, som redovisar miljömålen i ett lokalt perspektiv.

FOLKHÄLSAN Både inom och utanför Sveriges gränser har olika instanser lyft fram att befolkningens hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling. Det råder en internationell samsyn att förebyggande folkhälsoarbete är ett väsentligt bidrag till ett hållbart välfärdssamhälle.

2

folkhälsomålen som riksdagen antog 2003 och som vidare inspirerat folkhälsoarbetet i regioner, landsting och kommuner. Det övergripande målet i de nationella fastställda målområdena för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Speciellt angeläget är att folkhälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa.

De 11 nationella målområden för folkhälsan är: 1 Delaktighet och inflytande i samhället 2 Ekonomisk och social trygghet 3 Trygga och goda uppväxtvillkor 4 Ökad hälsa i arbetslivet 5 Sunda och säkra miljöer och produkter 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7 Gott skydd mot smittspridning 8 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9 Ökad fysisk aktivitet 10 Goda matvanor och säkra livsmedel 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande

Skåne Det regionala uppdraget och målen, Folkhälsan i Skåne – regional strategi 2006-2009, är att i Skåne ”öka förutsättningarna för en förbättrad, mer jämlik och jämställd hälsa och att öka förutsättningarna för medborgarnas hälsosamma val”. Utifrån de nationella målen och ohälsosituationen i Skåne koncentreras det regionala folkhälsoarbetet till fem fokusområden med målsättningar. Inom samtliga fokusområden ska delaktighet, inflytande, ekonomisk och social trygghet samt trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar genomsyra arbetet.

Den Nationella Folkhälsokommittén lade grunden till de nationella 23

Folkhälsoarbetet i Skurup

Framtid

Skurups kommun arbetar med att ta fram lokala folkhälsomål som tar utgångspunkt i de nationella och regionala målen. För att uppnå ett framgångsrikt folkhälsoarbete krävs ett tvärsektoriellt, gränsöverskridande arbetssätt samt ett långsiktigt perspektiv. Viktiga lokala samarbetspartners är föreningar, organisationer, samfund, näringsliv och andra myndigheter.

För att uppnå målet i ”Strategi för hållbar utveckling i Skurups kommun” arbetar man med att integrera folkhälsoarbetet med miljömålsarbetet. Lokala miljömål antogs 2008-06-16 och ligger nu som grund för det fortsatta arbetet. Ett rådgivande organ, Miljö- och folkhälsoråd, ska inrättas med delegater som innehar centrala befattningar i sin organisation. Genom tillsättandet ges en god följsamhet till att tagna beslut uppnås. Miljö- och folkhälsorådet ska representeras av ledamöter från politiska partier, kommunens förvaltningar, annan offentlig verksamhet, samfund, organisationer och föreningar.

I Skurup liksom övriga Sverige har folkhälsoarbetet lång tradition. Skillnaden nu mot då är att sedan 2003 och i Den Nya Folkhälsopolitiken finns klart uttalade mål för att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik framtid för hela befolkningen. Delaktighet och inflytande i samhället är ett av de viktigaste folkhälsomålen och en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för en god folkhälsa. I Skurup finns en stark viljeyttring att demokratin ska vara levande för att medborgarna aktivt ska delta i demokratiska arbetsformer på olika nivåer. Ett exempel på detta är Barn- och ungdomsfullmäktige där de unga ges möjlighet att aktivt påverka utvecklingen i skolan och samtidigt få inblick och kunskap om demokratiska processer. Det finns ytterligare kanaler för invånare i Skurup att göra sin stämma hörd och kunna påverka beslutsprocesser. Alla som är folkbokförda i kommunen har rätt att lägga fram så kallade medborgarförslag direkt till kommunfullmäktige. För att vidareutveckla det pågående kvalitetsarbetet har invånarna även möjligheter att fylla i ett synpunktsblad med åsikter. Genom olika råd som bl.a. Byalags-, Pensionärs- och Föreningsråd finns ytterligare påverkansmöjligheter.

Nuläge Enligt rapporten Folkhälsoprofiler i Skåne 2006, som är en översikt av indikatorer relaterade till de nationella folkhälsomålen för Skånes kommuner och sjukvårdsdistrikt, ligger Skurups kommun under eller till och med långt under genomsnittet för antalet anmälda brott, låginkomsttagare, inrapporterade arbetsskador och buller från trafik. Det är också färre i kommunen än genomsnittet som känner osäkerhet i bostadsområdet. 24

Utveckling av tätorter

25

26

TÄTORTERNA

SKURUP

I kommunens fyra tätorter Skurup, Rydsgård, Skivarp, Abbekås, bor ca 10 000 personer vilka utgör ungefär 70 % av kommunens totala befolkning. Det innebär att efterfrågan på bostäder, service och verksamheter i första hand är koncentrerad till tätorterna, i synnerhet Skurup. Kommunen är positiv till utbyggnad i de befintliga tätorterna eftersom det innebär att infrastrukturen tas tillvara och att det möjliggör utökande av serviceutbudet. Vid utveckling av tätorterna är det viktigt att hänsyn tas till den enskilda ortens förutsättningar gällande bebyggelsestruktur, historiska utveckling och kontakt med det omgivande landskapet.

Historik

MÅLSÄTTNING -

Välfungerande bebyggelsemiljöer med god arkitektur eftersträvas. Ny-, om- och tillbyggnader ska ske med en utformning som passar omgivande bebyggelse och landskap

-

Bebyggelselokalisering och tätortsutveckling ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden och prioriteras kring goda kollektivtrafiklägen

-

Tydliga gränser mellan tätort och omgivande landsbygd ska eftersträvas

-

De allmänt tillgängliga platserna i bebyggelseområden ska vara av god kvalitet och estetiskt tilltalande. Särskilt de gröna inslagen både befintliga och nya bebyggelsemiljöer ska värnas

Utveckling av tätorter

3

På den plats som idag utgör Skurups tätort fanns i mitten av 1700-talet ingen bebyggelse. Istället låg det fyra mindre medeltidsbyar i området runt omkring. Det var Hylteberga, Sandåkra, Saritslöv och Skurups kyrkby som Tegelbebyggelse utgjordes av arrendejordar till Svaneholms slott. Vägarna från dessa fyra byar och vägen från Svaneholm sammanstrålade i en femvägskorsning där det nya samhället så småningom skulle växa fram. Avgörande var att det placerades en station i närheten av femvägskorset när järnvägen mellan Malmö och Ystad byggdes på 1870talet. Då dröjde det inte länge förrän ett nytt centrum utvecklades kring dessa båda knutpunkter. Bebyggelsen bredde ut sig på båda sidor om järnvägen och det nya samhället kallades länge för ”stationen” eftersom Skurup fortfarande var liktydigt med Skurups kyrkby. Den nya orten utvecklades dock ganska snart till en betydande handelsplats och olika typer av verksamheter etablerades. Det var bland annat hantverkare, butiker, hotell, restauranger och caféer. Utbyggnaden skedde dock lite på måfå och de sanitära förhållandena var till en början miserabla. I början av 1900-talet togs ordningsföreskrifter i bruk för att kontrollera den snabba tillväxten och byggandet började ske mer planerat. Det upprättades el- och reningsverk och tack vare dessa förbättringar klarade det nya stationssamhället Skurup kraven för att bli köping 1914. Under 1920-30-talen fortsatte utbyggnaden av Skurup och orten utvecklades i tidens anda. Det byggdes hus i funkisstil och upprättades bland annat biograf och folkets hus. I slutet av 1940-talet slogs den gamla socknen och köpingen Skurup samman och folkmängden uppgick då till 4500 personer.

27

Under 1960- och 70-talen expanderade Skurup med småhusområden och 1971 skedde ytterligare en sammanslagning mellan den dåvarande kommunen och Rydsgårds, Skivarps och Vemmenhögs kommuner. Skurups tätort blev därmed centralort i Funkishus den nya storkommunen. Under den här tiden revs en del av den äldre tegelbebyggelsen i centrum för att bland annat ge plats åt det nya centrumhuset där kommunkontoret och värdshuset finns idag. Under 1980- och 90talen stannade utvecklingen till viss del av och både befolkningen och antalet verksamheter minskade. Idag har det dock uppstått ett nyväckt intresse för att bo och verka i Skurup och allt fler söker sig till orten igen.

NULÄGESBESKRIVNING

Skurup

Idag är Skurup en medelstor tätort med nästan 7000 invånare. Trots de rivningar som genomfördes under 60- och 70-talen har orten kvar mycket av sin karaktär som stationssamhälle från 1800-talet. Framför allt är det småskaligheten och den röda tegelarkitekturen, som i vissa delar är klassad som riksintresse, som sätter prägel på Skurup. Fortfarande ligger stationen kvar i centrum och har en viktig sammanhållande funktion. Butiker och verksamheter har spridits längs affärsstråk på båda sidor om järnvägen och bostäder och annan bebyggelse har etablerats i en nästan cirkelformad struktur kring stationen. Bebyggelsen i Skurup består till största delen av småhus. I de centrala delarna förekommer en del flerbostadshus med lägenheter men i princip är inga byggnader högre än fyra våningar. Eftersom Skurup ligger i en utpräglad jordbruksbygd har ortens parker och grönområden stor betydelse för invånarna. Skurup har genom tiderna endast haft ett fåtal större industrier. Det har istället varit småindustrier och familjeföretag som präglat verksamhetsutbudet. Idag finns tre områden med förhållandevis småskalig industriverksamhet i samhällets ytterkanter. I Skurup finns det mesta i form av service, livsmedelsbutiker, systembolag, klädsko- och presentbutiker, frisörer, caféer, restauranger och bio. Även vårdcentral, tandläkare och apotek finns i centrum.

28

Utveckling av tätorter Beträffande barnomsorg och skolverksamhet så finns det i dagsläget (2008) 6 stycken förskolor i Skurup. Det finns även ett antal dagbarnvårdare samt en förskola som drivs av Montessoriföreningen.

Lekande barn på dagis

Det finns två särskolor för barn i årskurs F-5 respektive 6-9 och en kommunal friskola för barn i årskurs F-9. Det finns en folkhögskola och en lantbruksskola samt en fritidsgård i Skurup. Det enda som saknas i utbildningsväg är gymnasieskola för

3

UTVECKLINGSFÖRSLAG

Tågstation

mer allmänna program. I Skurups tätort finns två större äldreboenden, Lillgården och Flintebro, som inrymmer både lägenheter och korttidsplatser. Dessutom finns det ett mindre äldreboende.

29

Grönstråk Skurups tätort genomkorsas av ett mer eller mindre sammanhängande grönstråk. Detta stråk är betydelsefullt för rekreation och som bilfritt kommunikationsstråk inom tätorten men det är även viktigt Promenadstråk i Prästajorden ur ekologiskt hänseende. Vid en framtida utveckling av Skurup är det viktigt att grönstråken bevaras och fogas in i nybyggnadsområdena. Vad gäller grönstråken som omger Skurups kyrkby är det av kulturhistoriska skäl viktigt att kyrkbyn bibehålls som egen enhet i förhållande till det övriga stationssamhället. Stråken utgör även en viktig länk mellan tätorten och det omgivande landskapet.

Utvecklingsområden På kartan redovisas ett antal obebyggda utvecklingsområden i Skurups ytterkanter. På en sådan översiktlig nivå behöver inte den exakta användningen för de olika områdena framgå, utan kartan syftar snarare till att illustrera en framtida bebyggelsestruktur och visa hur Skurup kan växa på ett sammanhållet sätt. Med hänsyn till den efterfrågan som förekommer idag så handlar det dock i första hand om utbyggnad av bostäder med inslag av småskalig, icke störande verksamhet. Även funktioner för allmänt ändamål, t ex förskolor eller olika typer av specialbostäder, kan inrymmas i områdena. De områden som kan vara aktuella för utbyggnad inom de närmsta 5 åren är markerade med A, B (till viss del) och C. Även de mindre områdena inom tätorten är möjliga att exploatera inom en relativt snar framtid. Övriga områden har en mer långsiktig tidshorisont på 10-20 år, beroende på hur efterfrågan ser ut. 30

Förslaget bygger på att Skurup växer åt både öster och väster. En västlig utbyggnad har fördelen att ytorna mot den nybyggda förbifarten utnyttjas på ett effektivt sätt. Trafiken till och från områdena kan enkelt och smidigt ansluta till väg E65 utan att behöva köra igenom samhället. I öster har kommunen ett större markinnehav vilket kan tala för en östlig exploatering. Med en mer omfattande utbyggnad åt öster aktualiseras frågan om en eventuell sydlig eller östlig förbifart. Detta för att undvika att all trafik körs genom centrum. Skulle en förbifart komma till stånd öppnas möjligheter för etablering av bostads- och verksamhetsområden utmed vägen. Dessutom blir det möjligt att lösa trafiksituationen vid den östra påfarten till E65. Idag är anslutningen otydlig och ineffektiv. Den infällda bilden kartan s. 33 visar Saritslövs sjöland som ligger ca 1km väster om Skurups tätort. Det är ett äldre bebyggelseområde vars attraktivitet har ökat genom återskapandet av Näsbyholmssjön. Det kan finnas möjlighet att utveckla och marknadsföra sjölandet med inriktning på natur- och kulturvärden. Platsen utgörs dock av gammal sjöbotten vilket innebär att markförutsättningarna måste utredas mycket noga.

Omvandlingsområden Omvandlingsområden är befintliga ytor inom tätorten som nyttjas för ett visst ändamål men som skulle kunna få ett lämpligare innehåll. De omvandlingsområden som är markerade på kartan ligger i Skurups centrala delar och är i första hand lämpliga för bostadsändamål. Kv Anna är det obebyggda kvarteret som ligger precis i anslutning till Stortorget. Det är ett mycket centralt och attraktivt läge som passar bra för tätare bostadsbebyggelse. Skurups idrottsplats är ett attraktivt område för bostäder. Här är det lämpligt med småskalig bebyggelse i form av rad- eller parhus. Idrottsplatsen får en ny lokalisering i anslutning till den befintliga bollhallen vid Nils Holgersson gymnasiet öster om Skurups kyrkby. Kv Väduren är idag väldigt glest bebyggt och inrymmer ett trädgårdsmästeri.

Utveckling av tätorter

3

Det är ett intressant läge som lämpar sig väl för både bostäder, allmänna ändamål och service. Med rätt utformning kan området fungera som länk mellan den tätare bebyggelsen utmed järnvägen och villaområdena i norr samt mellan centrum och Stadsparken. Kv Karl och Olof är beläget mellan Föreningsgatan och Svaneholmsvägen och inrymmer en byggvaruhandel. Områdets strategiska läge gör att det kan nyttjas på ett betydligt bättre sätt genom att få annan inriktning och förtätas med bostäder, service och småskaliga verksamheter. Kv Anna och Skurups idrottsplats är mest aktuella för omvandling, där pågår redan idag anbudsförfarande för exploatering. Kv Väduren samt kv Karl och Olof är utredningsområden som kan vara möjliga att omvandla inom en 10-årsperiod under förutsättningen att pågående verksamheter omlokaliseras.

Verksamhetsområden I Skurup finns redan idag stora ytor planlagda för industri- och verksamhetsändamål och behovet är täckt för en överskådlig framtid. Det är dock viktigt att områdena ställs i ordning för att underlätta utbyggnad. De största områdena ligger i Skurups västra delar och för närvarande pågår etablering av verksamheter i Nils Holgerssons företagspark. Även i öster förekommer ett mindre industriområde och även här finns visst utrymme för framtida expansion.

31

RYDSGÅRD Historik

NULÄGESBESKRIVNING

På 1860-talet dök de första byggnaderna upp i det område som så småningom skulle bli Rydsgårds stationssamhälle. Det var dock först i mitten på 1870-talet som orten utvecklades i samband med byggandet av järnvägen Tegelhus i Rydsgård mellan Malmö och Ystad. Den första järnvägsstationen i Rydsgård uppfördes 1874-75 och bidrog i stor utsträckning till ortens expansion. I slutet av 1870-talet började det dyka upp näringsidkare kring stationen där varor och jordbruksprodukter lastades om. Det var bl.a. bagare, handlare och olika typer av hantverkare så som garvare, tunnbindare och målare.

Från att ha varit en blomstrande industriort i mitten av 1900-talet tappade Rydsgård både verksamheter och invånare i slutet av 1900talet. På grund av både samhällsekonomiska faktorer och rådande boendeideal hade Rydsgård en relativt dyster utveckling under dessa år. Det var svårt att få husen sålda och i princip ingen ny bebyggelse tillkom i det lilla stationssamhället. Nu har dock trenden vänt och det har uppstått en ny efterfrågan på boende i Rydsgård. Idag är alla befintliga tomter sålda och det pågår nybyggnation av enbostadshus på flera platser i byn. Den positiva utvecklingen har samband med att allt fler söker sig utanför Malmö och dess kranskommuner och gärna bosätter sig i mindre orter.

Tiden vid sekelskiftet 1800/1900 var en stor period i Rydsgårds historia. Antalet invånare och affärsrörelser ökade och med det även behovet av service i olika former. Allt eftersom orten växte och antalet arbetsplatser ökade byggdes det många nya bostäder, framför allt utmed Östra och Västra Storgatan i nordöstra och sydvästra delen av samhället. Dessutom fanns planer på ett omfattande bostadsbyggande i södra delen av samhället. Planer som dock aldrig kom att realiseras eftersom efterfrågan inte blev så stor som förutspåddes under 1960-talet.

Idag bor det omkring 1200 personer i Rydsgård och orten är ett ganska typiskt stationssamhälle från mitten av 1800-talet. Stationen har fortfarande en viktig roll och Pågatågstrafiken är en av ortens största tillgångar. Trafiken till och från samhället sker längs Östra och Västra Storgatan som är ortens huvudstråk. E65 som ligger norr om Rydsgård avlastar samhället från genomfartstrafik.

Pågatåget 32

Rydsgård

Utveckling av tätorter

Fabrikstorget i Rydsgård

Rydsgårds centrum är koncentrerat utmed Storgatan där den mesta servicen är lokaliserad. Där finns bland annat en livsmedelsbutik, en bank, ett bageri, en vårdcentral samt Rydsgårdshus, som fungerar som bygdegård och lunchrestaurang. I övrigt har orten för närvarande (2008) två stycken förskolor, en årskurs F-6

3

UTVECKLINGSFÖRSLAG

skola, en fritidsgård och ett äldreboende. Bebyggelsen i Rydsgård är relativt varierad. Det finns kvar en hel del kulturhistorisk bebyggelse från förra sekelskiftet, både pampiga tegelhus utmed Storgatan och små gathus i korsvirke på ”bakgatorna”. Annars finns bebyggelse från i princip alla tidsepoker representerad i byn.

Grönstråk I Rydsgård utgör Skivarpsån ett mer sammanhängande grönstråk. Framkomligheten utmed ån är dock begränsad och en gång- och cykelväg i anslutning till ån efterfrågas av många. Enligt önskemål från byalaget skulle gång- och cykelvägen kunna utformas som en naturstig och fortsätta söderut till Skivarp och kusten. Byalaget har även ansökt om ett LEADER-bidrag för att rusta upp området väster om Lantmännen. Vad gäller Villie kyrkby är det viktigt att den gamla bystrukturen bibehålls som egen enhet. Det är främst ur kulturmiljöhänseende som det är betydelsefullt att stationssamhället Rydsgård inte växer ihop med den äldre kyrkbyn.

33

Utvecklingsområden I Rydsgårds sydvästra del finns ett område planlagt för bostadsändamål. På kartan redovisas ytterligare ett antal utvecklingsområden som på längre sikt är lämpliga för utbyggnad av bostäder med inslag av icke störande verksamhet. Eftersom Rydsgård har en långsträckt bebyggelsestruktur är det mest lämpligt att låta samhället växa i nordlig och sydlig riktning. På så sätt koncentreras bebyggelsen i större utsträckning kring centrum och stationen. Vad gäller nyexploatering i utkanten av tätorten är det viktigt att bibehålla en tydlig gräns mot det omkringliggande odlingslandskapet för att markera var samhället börjar och slutar. Rydsgårds största tillgång är naturligtvis järnvägen med Pågatågstrafiken. Tågtrafik innebär dock en del olägenheter och vid mer omfattande utbyggnad på båda sidor om järnvägen kan det krävas åtgärder för att minska buller och barriäreffekter. Det område som är mest aktuellt för utbyggnad är markerat med A på kartan. Där finns goda förutsättningar för att skapa trivsamma boendemiljöer men markförhållandena är dåliga och noggranna utredningar krävs innan området kan exploateras. I södra delen av Rydsgård finns också möjlighet till nybyggnation med fina utblickar över odlingslandskapet. I dagsläget är dock efterfrågan inte tillräckligt stor så utbyggnaden kan ses som möjlig ur ett längre tidsperspektiv på 15-20 år.

Omvandlingsområden Centralt i Rydsgård ligger ett industri- och verksamhetsområde som visserligen ger orten en del arbetstillfällen men som genererar buller, barriäreffekter och olycksrisker. En del av de befintliga företagen söker ny lokalisering i Skurups tätort och vad gäller nyetableringar bedöms efterfrågan i Rydsgård inte vara särskilt stor. Det innebär att området på sikt kan vara möjligt att nyttja på ett annat sätt. Marken i området är troligtvis förorenad, 34

men det centrala läget bidrar till att det kan vara lönsamt att utreda saneringsmöjligheterna. Lämpligt innehåll är i första hand anläggningar för mer allmänna ändamål eller handel och service. I anslutning till stationen ligger Lantmännens lagerområde som är mindre attraktivt och inte utnyttjas effektivt. Området har stor potential och kommunen skulle gärna se lite tätare bebyggelse, som kan knyta ihop tågstationen med centrum. Området skulle kunna inrymma bostäder med inslag av serviceverksamhet beroende på hur efterfrågan ser ut.

Verksamhetsområden Inga nya verksamhetsområden är redovisade på utvecklingskartan. Bedömningen görs att efterfrågan på nylokalisering av mer traditionella verksamheter i Rydsgård inte är särskilt stor. Icke störande verksamheter, handel och service kan med fördel inrymmas i de redovisade utvecklings- och omvandlingsområdena.

Planlagt industriområde

Annan typ av industriverksamhet lokaliseras lämpligen i anslutning till det planlagda industriområdet norr om väg E65.

SKIVARP Historik Skivarp ligger mitt i det kuperade odlingslandskapet 5-6 km från den skånska sydkusten. Samhället har vuxit fram utmed väg 101 i anslutning till den medeltida kyrkan och gästgivaregården. Orten har anor långt tillbaka Kyrkan i Skivarp i tiden och fortfarande hittas fynd som visar att människor slagit läger, jagat och fiskat i trakten för upp till 7000 år sedan. Skivarpsån var länge en viktig farled för handelsmän som kom längs kusten för att idka handel med Söderslätts bönder. Kanske var det dessa handelsmän som gav byn namnet Shiffendorf som nämns på 1100-talet. Landsvägen har genom seklerna utvecklats från en enkel gångstig, via ridstig till krigsstig under Christian IV danska styre, för att i modern tid fungera som viktig transportled i öst-västlig riktning genom södra Skåne. Den har även påståtts dela Sverige i två likvärdiga delar, då åkermarken söder om vägen har varit särskilt bördig. Förutom kyrkan är Holländaremöllan ett viktigt landmärke i Skivarp. Den ursprungliga möllan sägs ha uppförts någon gång i slutet av 1700-talet men förstördes 1850 i en brand för att sedan återuppbyggas några år senare. Inne i byn ligger gästgivaregården kring vilken Skivarps Gästgivaregård byns centrum vuxit fram. Byggnaden som till en början låg på andra sidan landsvägen härstammar från Skånes danska tid då det fanns särskilda förordningar om rastplatser.

Utveckling av tätorter

3

Både Karl XII och Linné sägs ha stannat på gästgivaregården under sina resor. Skivarps storhetstid inföll under början av 1900-talet då järnvägen och sockerbruket kom till byn. Under en period fanns där inte mindre än ett trettiotal verksamheter såsom vagnmakare, smedja, bageri, mejeri och diversehandel. Det fanns även två järnvägslinjer, en för persontrafik och en för transporter till och från sockerbruket. Dessutom fanns det en brandkår och den f.d. brandstationen ligger än idag kvar vid torget och ger karaktär åt samhället. Då Sockerbruket lades ner 1962 avstannade till viss del byns tillväxt och många verksamheter försvann. Det byggdes dock en del nya småhus under 196070-talen och även ett antal radhus under 1980-talet. Befolkningsökningen avstannade dock under slutet av 1900-talet och höll sig konstant kring 1100 invånare. Idag är det återigen fler som söker sig till Skivarp och på många av de tidigare obebyggda tomterna uppförs nu nya enbostadshus.

NULÄGESBESKRIVNING

Skivarp

Idag bor omkring 1200 personer i Skivarp och de flesta bostäderna ligger på norra sidan av vägen. Majoriteten av invånarna arbetar på annan ort, framför allt i Skurup, Malmö och Ystad, vilket innebär en omfattande arbetspendling under dagtid. Medelåldern bland de boende är relativt hög men under de senaste åren har en generationsväxling börjat ske och nya barnfamiljer flyttar in. Priserna för befintliga hus och lediga tomter är betydligt lägre än i de större städerna och deras kransområden vilket bidrar till det ökande intresset för orten. Skivarp betraktas av de boende som trivsamt och lugnt med vackra omgivningar. I Skivarp finns kommersiell service i form av en dagligvarubutik, bank, pub/ pizzeria och ett antal mindre verksamheter så som blomsterhandel och

35

frisör. Det finns förskola, skola och skolbarnsomsorg. I Skivarp ligger ett familjehus med bland annat öppen förskola och hemtjänstverksamhet. Det finns också ett antal dagbarnvårdare samt kyrkan som bedriver barntimmar. För äldre barn och ungdomar finns det en fritidsgård.

UTVECKLINGSFÖRSLAG

Eftersom bebyggelsen etablerats längs vägen och sedan spridits i både nordoch sydlig riktning har bebyggelsestrukturen fått tydliga ”årsringar” som visar olika tidsepokers byggnadsideal. Utmed vägen ligger de äldsta husen, utanför dem villor från 1940-50- talen och längst i norr ligger ett område som byggdes ut med småhus under 1960-70-talen. Även en del modernare bebyggelse förekommer och nu är det också aktuellt med nybyggnad av ett antal villor som kan sägas representera vår tids ideal.

Gamla sockerbruket i Skivarp

Grönstråk Skivarp har en tydlig grönstruktur med ett brett grönstråk från idrottsplatsen i väster till sockerbruksområdet i öster. Samhället genomkorsas dessutom av två smalare grönstråk i nord-sydlig riktning längs med de separata gång- och cykelvägarna. Ortens befintliga grönstruktur är viktig att ta till vara och vidareutveckla vid framtida utbyggnader, framför allt att framhäva kontakten med Skivarpsån.

36

Utveckling av tätorter Utvecklingsområden I Skivarp finns i dagsläget redan stora områden planlagda för både bostäder och verksamheter och behovet är täckt för en överskådlig framtid. Skulle det på längre sikt uppstå efterfrågan finns goda förutsättningar till vidare utbyggnad i östra delen av samhället. Det som framför allt talar för en östlig expansion är att grönområdena kring Skivarpsån blir mer tillgängliga för de boende och att det nedlagda Sockerbruket tydligare kopplas till tätorten. En intressant tanke är att sockerbruksbyggnadernas potential skulle kunna utnyttjas genom att inrymma olika typer av lokaler för aktiviteter, service, handel och verksamheter. Intill sockerbruket ligger en motorcrossbana som bör beaktas vid en exploatering. Ett utvecklingsområde föreslås även i västra delen av Skivarp. Detta område kan lämpligen inrymma större anläggningar för allmänt ändamål, t.ex. en framtida idrottshall. Det är också ett bra läge för etablering av service och handelsverksamhet som behöver ligga lättillgängligt i ortens utkant. Även ett visst inslag av bostäder skulle vara möjligt i detta område. Vid exploatering är det dock viktigt att hitta lösningar för att minska vägens barriäreffekt, i form av exempelvis en planskild gång- och cykelvägskorsning, mellan utvecklingsområdet och skolan/idrottsplatsen på norra sidan om vägen.

3

Det pågår för närvarande ett omvandlingsprojekt för väg 101 genom Skivarp. Vägverket som är initiativtagare till projektet har som syfte att åstadkomma hastighetssänkningar och skapa en trivsammare väg genom samhället. Både Skurups kommun och Skånetrafiken är involverade i projektet som inriktas på att se vägen i ett större kulturhistoriskt sammanhang och presentera effektiva och estetiskt tilltalande lösningar för att minska störningar från den motordrivna trafiken. En förstudie har gjorts under våren 2008 och själva genomförandet beräknas i bästa fall kunna påbörjas 2010.

Verksamhetsområden I anslutning till det gamla sockerbruket finns ett större område planlagt för verksamheter. För Skivarp görs bedömningen att efterfrågan på nylokalisering av mer traditionella verksamheter inte är särskilt stor. Därmed föreslås inga nya verksamhetsområden i utvecklingsförslaget, men delar av området föreslås för bostadsändamål. Icke störande verksamheter och handel kan med fördel inrymmas i de redovisade utvecklings- och omvandlingsområdena.

Omvandlingsområden I Skivarp finns två intressanta omvandlingsområden med stor potential. Det ena är Sockerbruksområdet som idag inte utnyttjas effektivt och det andra är det gamla stationsområdet i södra delen av samhället. Kommunen är positiv till att sockerbruksområdet (A) och bruksbyggnaderna rustas upp och får nytt innehåll, t.ex. lokaler för aktiviteter, kultur, service och/eller handel. Det kan även finnas möjlighet att inrymma verksamheter med inriktning på övernattning, utställningar och/eller servering. Det gamla stationsområdet (B) kan lämpligtvis förtätas med bostäder med visst innehåll av småskalig, icke störande verksamhet. Stationsområdet och byggnaderna kan med rätt utformning bli spännande inslag i bebyggelsemiljön.

37

ABBEKÅS Historik Trakterna kring Abbekås har varit befolkade sedan några årtusenden f Kr. En rad bronsåldershögar, bland annat de tre Oshögarna vid Skivarpsåns utlopp och de fyra Abbekåshögarna vittnar om att Fiskehoddor i Abbekås platsen var betydelsefull under bronsåldern. Annars är Abbekås känt som fiskeläge sedan tidig medeltid då fisk började bli en handelsvara. Namnet härstammar troligen från Abbas eller Ebbes kås. Kås är ett gammalt ord för båtplats. När Skåne blev svenskt 1658 var Abbekås fortfarande ett relativt litet fiskeläge med 26 gathus. Det var först under 1800-talets sista decennier när fisket effektiviserades med hjälp av större båtar och bättre fiskegarn i bomull som orten fick ett rejält uppsving. 1872 drabbades byn av ett stort bakslag när en novemberstorm orsakade väldig förödelse. Totalt förstördes 32 hus och 92 av de ca 400 invånarna blev hemlösa. För att hantera situationen fick Abbekåsborna pengar ur en insamlad nödhjälpsfond och kunde därigenom återuppbygga sina bostäder. Två år senare påbörjades byggandet av hamnen och i samband med det gjordes en djupgående muddring för att möjliggöra fartygstrafik. På så sätt utvecklades orten till en betydande hamnplats.

Jordbruksmark 38

I början av 1900-talet startade företaget Bongs en grönsaksodling i Abbekås. Under 1920-30-talen ändrades verksamhetens inriktning och företaget upprättade istället en fiskkonservfabrik nere i hamnen. Fabriken fick betydelse för ortens utveckling eftersom den gav arbete även

till dem som inte var fiskare. Det var även under den här tidsperioden som hamnen utvecklades ytterligare för att kunna ta emot ännu större fartyg. Under andra världskriget fick fisket stor betydelse eftersom fisk var lättillgänglig och billig mat. Fiskarna hade full sysselsättning och folk stod i kö nere i hamnen ända upp till Kustvägen för att köpa sill. På 1960-talet upphörde sillfisket och antalet fiskare minskade. Istället byggdes Abbekås ut med villor och blev i större utsträckning en bostadsort snarare än fiskeläge. Idag finns fortfrande 7 yrkesverksamma fiskare kvar och den äldre bebyggelsen med hamnen sätter fortfarande stor prägel på Abbekås.

NULÄGESBESKRIVNING

Abbekås

Idag är Abbekås ett litet attraktivt kustsamhälle med ca 700 invånare. Fortfarande är det hamnen, stranden, fiskehoddorna och gathusen som ger orten dess speciella karaktär. Sommartid ökar invånarantalet markant när turister, båt- och fritidshusägare anländer för säsongen. Då blir Abbekås ett mycket livligt samhälle där aktiviteterna framför allt inriktas på sportfiske, segling, sol och bad. Hamnen har blivit en populär fritidsbåtshamn och Abbekås båtklubb anordnar olika typer av utbildningar och kurser. Det handlar dock inte enbart om vattensporter i Abbekås utan det finns även andra möjligheter till fritidssysselsättning. Det finns bland annat en golfklubb med 18-hålsbana, övernattningsmöjligheter och restaurang. I byn finns även idrottsplats, tennisbana och boulebana som kan utnyttjas av de boende. Även byalaget anordnar olika evenemang och aktiviteter. Serviceutbudet i Abbekås är relativt begränsat. Förutom en dagligvarubutik så finns det ett bibliotek och en teater. Det finns dock förhållandevis många småföretag i Abbekås jämfört med många andra orter av dess storlek. Verksamheterna utgörs bl.a. av mäklare, åkeri och småföretag inom el och

Utveckling av tätorter tele. De flesta yrkesarbetande pendlar dock till sina jobb på annan ort, framför allt till Skurup, Ystad och Malmö.

Hus längs med kusten i Abbekås

3

UTVECKLINGSFÖRSLAG

I Abbekås finns det i dagsläget en förskola, medan barn i årskurs F-6 går i skola i Skivarp och barn i årskurs 7-9 går i Skurups tätort.

I dagsläget pågår arbete med att förbättra trafikmiljön i Abbekås. En separat gång- och cykelväg håller på att byggas såväl öster som väster om Abbekås. Det innebär dels att de oskyddade trafikanterna kan färdas på ett säkrare sätt och dels att rekreationscykling utmed kusten gynnas.

39

Grönstråk

Hamnpiren

Abbekås har ingen tydlig grönstruktur i samhället. Istället är det kusten och omgivningarna som står för naturupplevelser och rekreation. Det förekommer dock ett mindre grönområde i anslutning till idrottsplatsen i norra delen av Abbekås. Detta område bör förstärkas och utvecklas vidare i samband med en framtida utbyggnad.

Utvecklingsområden För att närmare studera utvecklingen av Abbekås har en fördjupad översiktsplan för området tagits fram, ”Fördjupad översiktsplan för ett område norr om Kustvägen i Abbekås”. Fördjupningen inriktas på tätortsutveckling ur ett långt tidsperspektiv. Förslaget innebär bebyggelse i olika etapper norr om Kustvägen som även inrymmer grönområden.

Omvandlingsområden I Abbekås föreslås hamnen som ett omvandlingsområde. Det pågår en utredning om hamnområdets framtida utveckling och avsikten är att göra hamnen mer attraktiv för boende och besökare samtidigt som yrkesfiskarnas och båtklubbens intressen och utvecklingsmöjligheter säkerställs.

Verksamhetsområden Inga specificerade verksamhetsområden redovisas i Abbekås. Detta beroende på att det dels saknas efterfrågan och dels på att renodlade verksamhetsområden inte är lämpliga att förlägga i ett litet fiskelägessamhälle som Abbekås. Icke störande verksamheter, service och småskalig handel kan i stor utsträckning inrymmas i de redovisade utvecklingsområdena. 40

BINGSMARKEN NULÄGESBESKRIVNING

Utveckling av tätorter Bingsmarken

3

UTVECKLINGSFÖRSLAG

Bingsmarken ligger i sydvästra delen av kommunen och ingår i ett mer sammanhängande kustnära bebyggelseområde som fortsätter västerut till Skateholm och Beddingestrand i Trelleborgs kommun. Bingsmarken är ett utpräglat fritidshusområde som de senast åren genomgått en successiv omvandling och blivit alltmer attraktivt för permanentboende. Området omfattas av detaljplan och efterfrågan är stor vad gäller avstyckning och nybyggnad samt ombyggnad av de befintliga fritidshusen till åretruntbostäder. Under 2002 till 2004 anlades kommunalt avlopp och fler fastigheter fick tillgång till kommunalt vatten. Detta har i hög grad bidragit till områdets ökade popularitet för permanentboende. Ytterligare en positiv effekt av avloppssystemet är att vattenkvaliteten vid badplatsen avsevärt förbättrats. Eftersom det förekommer både fritidshus och permanentbostäder i området varierar invånarantalet från ca 200 personer under höst och vinter till uppemot 800 personer under sommarsäsongen. I området förekommer också en camping med ett 100-tal campingplatser och några campingstugor. Till campingen hör bangolf, boulebana, volleyboll och lekplats. I området finns också café, affär och grillplatser.

41

Grönstråk

Omvandlingsområden

Det förekommer inga anlagda grönområden i Bingsmarkens utan det är stranden, omgivningarna och campingområdet som utgör de gröna inslagen i bebyggelsemiljön. Vad gäller stråk är det framför allt Campingen i Bingsmarken stigarna ner till havet som är viktiga att värna om i samband med eventuella nybyggnationer.

Inga utpekade omvandlingsområden som skulle kunna få ett annat innehåll förekommer i Bingsmarken. Det är en ort som även fortsättningsvis bör inrymma i huvudsak bostäder och turism- och fritidsanläggningar.

Utvecklingsområden Beträffande en framtida utveckling av Bingsmarken så finns redan ett visst utrymme för förtätningar inom gällande detaljplaneområde. Ytterligare expansion skulle kunna ske genom en ändring av planen för att tillåta något tätare bebyggelse norr om Kustvägen, men där förekommer dock ett betydelsefullt våtmarksområde att ta hänsyn till i planeringen. Söder om kustvägen är det viktigt att bibehålla den luftiga karaktären med stora tomter och förhållandevis gles bebyggelse, för att befintlig vegetation ska vara kvar. Ett möjligt område för nyexploatering är norr om ängs- och hagmarksområdet i anslutning till kommungränsen mot Trelleborg. Nybyggnation av bostäder i det här området skulle kunna vara möjligt med hänsyn till att bebyggelsen kommer en bit från kusten samtidigt som en viss koppling kan ske till Bingsmarken och den service och infrastruktur som finns där. Dock är det omgivande landskapet med betesmarker, dungar och öppna strandpartier väldigt känsligt och områdets förutsättningar måste utredas väldigt noga innan beslut om möjlig exploatering kan fattas.

42

Verksamhetsområden Inga verksamhetsområden föreslås i eller i anslutning till Bingsmarken.

KONSEKVENSER

Utveckling av tätorter

KOPPLING TILL MILJÖMÅLEN

GENOMFÖRANDE

Ett flertal av de nationella/regionala miljömålen berör tätortsutvecklingen. Mest uttalade är dock:

De områden som tas upp inom tätortsutveckling i Översiktsplanen från 1992 och som är genomfört är en fördjupad översiktsplan för Skurup tätorts nordvästra del som är upprättad och en fördjupad översiktsplan nordost om Abbekås som beräknas antas under 2009.

1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 4 Giftfri miljö 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 15 God bebyggd miljö Läs mer om de föreslagna åtgärderna i förhållande till miljömålen i översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning

ETT KLIMATSMART SKURUP Utbyggnadsförslagen i tätorterna understödjer kommunens strävan efter hållbar utveckling genom att ny bebyggelse planeras i kollektivtrafiknära lägen och i redan befintliga samhällen. Försiktighetsprincipen av ledig mark tillämpas genom att förtätning sker i områden där möjlighet finns och att orterna på så sätt får en sammanhållen bebyggelsestruktur.

3

FÖRÄNDRING FRÅN ÖP92 Några av de föränsdringar som skett sedan Översiktsplanen antogs 1992 är: •

utbyggnadsområden vid Lökshög Norr i Rydsgård inte längre är under diskussion

•

utbyggnad med bostäder vis Elisefred är påbörjat

•

utbyggnad med bostäder i kv Dammen är genomfört

•

utbyggnad av Nils Holgerssons företagspark är påbörjad

•

Saritslöv III är mestadels utbyggt

•

viss utbyggnad av bostäder vid Ramsboområdet är genomfört

•

område för lastbilsuppställning söder om Abbekås är genomfört

•

utbyggnad vid Tennisvägen i Abbekås är genomförd

43

EKONOMISKA, SOCIALA OCH EKOLOGISKA KONSEKVENSER Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

Kan medföra betydande miljöpåverkan

+ Ca 1 km till service och pågatågsstation

+ Åkermarken som tas i anspråk är inte av högsta klass – Kan leda till ökad biltäthet i centrum

Nej

Skurup - utvecklingsområden Sandåkra

Öster om Smedgatan

+ Bra infrastruktur + Ger ökat underlag för förbifart

+ Mindre än 1 km till service och pågatågsstation

– Kan leda till ökad biltäthet i centrum

Nej

Pilgården

+ Ger ökat underlag för förbifart – Kräver ny förbifart – Riskanalys måste göras för området närmast järnvägen

+ Ca 1 km till service och pågatågsstation – Buller från tågtrafiken för de bostäder närmast järnvägen

– Åkermark klass 8-10 tas i anspråk – Kan leda till ökad biltäthet i centrum

Nej

Västergatan

+ Den västra förbifarten nyttjas + Förtätning – Mindre sysselsättning inom jordbruket

+ Mindre än 1 km till service och pågatågsstation

– Åkermark klass 8-10 tas i anspråk

Nej

Saritslövsvägen

+ Den västra förbifarten nyttjas + Förtätning – Mindre arbete inom jordbruket

+ Mindre än 1,5 km till centrum och pågatågsstationen

– Åkermark klass 8-10 tas i anspråk

Nej

Södergatan

+ Ger ökat underlag för förbifart + Förtätning – Minskad sysselsättning inom jordbruket

+ Ca 1 km till service och pågatågsstationen

– Åkermark klass 8-10 tas i anspråk

Nej

Saritslövs sjöland

+ Attraktivt boende som lockar nya invånare – Höga markkostnader

+ Närhet till natur- och kulturområde – Långt till centrum – Ingen service – Kända fornlämningar i området varvid hänsyn ska tas

– Värdefull natur tas i anspråk – Ökat bilberoende och mer utsläpp

Ja (Svåra markförhållanden och värdefull natur)

+ Mer folk i centrum + Nära till service och pågatågsstionen

+ Obebyggd tomt tas i anspråk – Närmare än 160m från järnvägen (Riktsam)

Nej

Skurup - omvandlingsområden Område 1 Kv. Anna 44

+ Centralt beläget + Förtätning

Utveckling av tätorter Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

Kan medföra betydande miljöpåverkan

Område 2 Skurups idrottplats

+ Förtätning + Attraktivt läge för bostäder – Flytt av fotbollsplan – Svåra grundförhållanden – Riskanalys för tågtrafiken krävs

+ Nära service och pågatågsstationen – Buller från tågtrafiken – Fotbollsplanen flyttas längre ut

+ Minskat bilberoende och mindre utsläpp – Minskning av antalet grönytor – Nära kommunens dricksvattentäkt

Ja (Riskanalys krävs)

Område 3 Kv. Väduren

+ Förtätning

+ Nära service och pågatågsstationen

– Buller från biltrafik på Föreningsgatan – Närmare än 150m från järnvägen (Riktsam)

Nej

Område 4 Kv. Karl & Olof

+ Förtätning – Flytt av handel – Höga markkostnader

+ Nära service och pågatågsstationen

– Buller från biltrafik på Föreningsgatan

Nej

3

Rydsgård - utvecklingsområden Bruksgatan

+ Koncentrerad utveckling + Förtätning + stärker befintlig service

+ Ca 750 meter till service och pågatågsstationen

– Åkermark klass 8 tas i anspråk

Nej

Södergatan

+ Koncentrerad utveckling + Förtätning + Stärker befintlig service

+ Ca 500 meter till service och pågatågsstationen

– Åkermark klass 8 tas i anspråk – Kan inverka på strandskyddet i öster

Nej

Skivarpsån

+ Koncentrerad utveckling + Förtätning + Stärker befintlig service – Kostnad för riskbedömning

+ Närhet till rekreation längs Skivarpsån + Minskat bilberoende + Ca 0,5 km till service och pågatågsstationen – Åkermark klass 8 tas i anspråk – Buller från tågtrafiken – Kan inverka på strandskyddet

Ja (Riskanalys för järnvägen och strandskydd för Skivarpsån)

Bruksgården

+ Bra infrastruktur – Utglesning

+ Mindre än 1 km till service och pågatågsstationen

– Åkermark klass 8 tas i anspråk

Nej

Rydsgård - omvandlingsområden Industri- och verksamhetsområde

+ Centralt läge + Förtätning + Koncentrerad utveckling – Arbetsplatser försvinner – Kostnad för sanering av marken

+ Nära till service och pågatågsstationen + Mindre buller från industrin

+ Marken blir sanerad + Minskat bilberoende och mindre utsläpp

Ja (Möjlig förorenad mark)

Lantmännen

+ Möjlighet till service + Förtätning

+ Området utnyttjas bättre samt blir mer levande

– Buller från tågtrafiken

Nej

45

Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

Kan medföra betydande miljöpåverkan

+ Tydlig koppling till sockerbruket + Kollektivtrafik finns

+ Tillgänglighet till grönområden

Nej

+ Nära till service + Kollektivtrafik finns + Lämpligt för anläggning för allmänt ändamål och service/handel – Vägen utgör en barriär

– Markförhållanden måste utredas

Nej

Skivarp - utvecklingsområden Utveckling öst Utveckling väst

+ Bra för verksamheter i utkanten

Skivarp - omvandlingsområden Gamla sockerbruket

+ Möjlighet till verksamheter + Förtätning – Utredning om marksanering behövs

+ Historisk koppling + Mer liv till byn + Kollektivtrafik finns inom gångavstånd

+ Befintliga lokaler återanvänds – Markförhållanden måste utredas

Nej

Stationsområdet

+ Infrastruktur finns + Förtätning

+ Historisk koppling + Kollektivtrafik finns

– Markförhållanden måste utredas

Nej

Abbekås - utvecklingsområden Väster om Kjells backe

+ Stärker befintlig service – Infrastruktur saknas

+ Närhet till rekreation + Bussförbindelse mot Skurup, Ystad och Trelleborg – Hänsyn ska tas till kända fornlämningar – Området ligger inom särskilt värdefull kulturmiljö varvid hänsyn ska tas

– Ängs- och hagmark tas i anspråk – Ligger inom kustzonen – Beakta grönstråk

Ja

Söder om Kjells backe

– Infrastruktur saknas

+ Bussförbindelse mot Skurup, Ystad och Trelleborg + Närhet till rekreation – Hänsyn ska tas till kända fornlämningar – Området ligger inom särskilt värdefull kulturmiljö varvid hänsyn ska tas

– Ängs- och hagmark tas i anspråk – Ligger inom kustzonen – Beakta grönstråk

Ja

+ Nära centrum och service + Ca 0,5 km till bussförbindelse mot Skurup, Trelleborg och Ystad – Hänsyn ska tas till kända fornlämningar – Hänsyn ska tas till historisk bebyggelse

– Bra åkermark tas i anspråk – Beakta grönstråk – Ligger inom kustzonen

Ja

Öster om Skivarps- + Förtätning vägen + Stärker befintlig service

46

Utveckling av tätorter Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

Kan medföra betydande miljöpåverkan

Väster om Skivarpsvägen

+ Förtätning + Stärker befintlig service

+ Nära centrum och service + Nära till bussförbindelse mot Skurup, Trelleborg och Ystad – Hänsyn ska tas till kända fornlämningar – Hänsyn ska tas till historisk bebyggelse

– Kustnära läge, avgränsning måste göras med hänsyn till utblickar – Ligger inom kustzonen

Ja

Infarten från Skivarp

+ Förtätning + Stärker befintlig service

+ Nära centrum och service + Nära till bussförbindelse mot Skurup, Trelleborg och Ystad – Hänsyn ska tas till kända fornlämningar – Området ligger inom särskilt värdefull kulturmiljö varvid hänsyn ska tas

– Kustnära läge, avgränsning måste göras med hänsyn till utblickar – Ligger inom kustzonen

Nej

Söder om Ankarets förskola

+ Strategiskt läge för serviceutbyggnad

+ Bussförbindelse mot Skurup, Ystad och Trelleborg + Närhet till rekreation – Hänsyn ska tas till kända fornlämningar – Området ligger inom särskilt värdefull kulturmiljö varvid hänsyn ska tas

– Ängs- och hagmark tas i anspråk – Ligger inom kustzonen – Beakta grönstråk – Ligger inom kustzonen

Nej

Söder om Vindarnas väg

– Förbättringar i infrastrukturen behövs – Utglesning

+ Bussförbindelse mot Skurup, Ystad och Trelleborg – Hänsyn måste tas till kända fornlämningar – Området ligger inom särskilt värdefull kulturmiljö varvid hänsyn ska tas

– Ligger inom kustzonen – Beakta grönstråk

Nej

+ Detaljplan finns + Förtätning + Kommunalt VA utbyggt

+ Fler åretruntboende + Kollektivtrafik finns mot Trelleborg och Ystad, sämre mot Skurup

– Kan ha negativ påverkan på miljökva- Nej litetsmål nr 16: ett rikt växt- och djurliv – Kan ha negativ påverkan på miljökvalitetsmål nr 11: myllrande våtmarker – Beläget inom kustzonen

+ Kollektivtrafik finns mot Trelleborg och Ystad, sämre mot Skurup

– Känslig natur med betesmarker, dungar och öppna strandpartier tas i anspråk – Beläget inom kustzonen

3

Bingsmarken Förtätning norr om kustvägen

Större område + Koppling till Bingsmarken, kan ge ökat norr om Bingsmar- underlag för service ken – Infrastruktur finns delvis

Ja

47

48

Bebyggelse utanför planlagda områden

49

50

BEBYGGELSE UTANFÖR PLANLAGDA OMRÅDEN MÅLSÄTTNING

4

känsligare. Eftersom landsortskaraktären och de välbevarade bymiljöerna är kommunens signum är det viktigt med noggranna avvägningar när det handlar om nylokalisering utanför de större tätorterna.

-

Kommunen är positiv till nyetablering av bostäder i hela kommunen utom i särskilt utpekade områden. Det gäller både i befintliga bebyggelsegrupper/byar och i mer enskilda lägen. Dock är det viktigt att det öppna kulturlandskapet bevaras

-

Kommunen är positiv till om- och tillbyggnad samt upprustning av befintliga bostäder

-

Nybildade tomter för nybyggnation på landsbygden ska vara tillräckligt stora för att inrymma mycket vegetation och avgränsas med hänsyn till omgivande terräng, landskap och vägar

Inom de större tätorterna Skurup, Rydsgård, Skivarp, Abbekås och Bingsmarken regleras byggnaders placering och utseende i detaljplaner. Utanför planlagda områden finns inte samma konkreta riktlinjer utan prövningen av olika typer av ärenden sker utifrån platsens förutsättningar. Landsbygden omfattas ofta av landskapliga natur- och kulturvärden som måste beaktas i relation till exploateringsintressena.

-

Bostäder och annan bebyggelse på landsbygden ska placeras så att byggnaderna får stöd av något landskapselement, t ex en gammal grund, kulle eller vegetation

Inom så kallad samlad bebyggelse (småbyarna) förekommer viss efterfrågan på nybyggnation av bostäder men den största andelen ärenden och förfrågningar gäller mer enskilda lägen i landskapligt attraktiva områden.

-

Det är betydelsefullt att tydliga gränser mellan byar och omgivande landsbygd bibehålls

-

Kommunen har en positiv inställning till etablering av hästgårdar

FÖRUTSÄTTNINGAR

NULÄGESBESKRIVNING Skurups kommun är en utpräglad landsbygdskommun där jordbruket till stor del format bebyggelsestrukturen. Idag bor omkring 30 % (ca 4000 personer) av kommunens befolkning på landsbygden eller i de mindre byarna. Det är en betydande andel och det är landsbygdsbefolkningen som genom generationers brukande av jorden format det öppna odlingslandskap som idag är så karaktäristiskt för Skurups kommun. Det är av stor vikt att den spridda bebyggelsen på landsbygden får vara kvar och att den används. På senare år har intresset för att bosätta sig på landsbygden ökat och många efterfrågar bostäder och tomter i enskilda lägen. På vissa platser i kommunen går det väldigt bra att foga in ny bebyggelse medan andra områden är betydligt 51

Områden med samlad bebyggelse Med samlad bebyggelse menas bebyggelsegrupper utanför detaljplanlagt område som omfattar 10-20 byggnader vars tomter gränsar till varandra eller en gemensam väg. Inom de områden som av kommunen utpekats som samlad bebyggelse krävs bygglov för ny- om- och tillbyggnader. Vid nybyggnad av bostäder inom samlad bebyggelse är det viktigt att anpassning sker till den befintliga bebyggelsen i byn. Utanför samlad bebyggelse är bl.a. mindre tillbyggnader och komplementbyggnader inte bygglovpliktiga.

Östra Vemmenhög från ovan

52

Bebyggelse utanför planlagda områden

4

Områden utanför samlad bebyggelse med stor efterfrågan på bostäder Inom kommunen finns tre områden som anses särskilt attraktiva för bostadsbyggande i mer enskilda lägen; Romeleåsen, Svaneholms- och Havbergsområdet samt kusten.

Romeleåsen

Svaneholm/Havberg

Kusten 53

Områden med riksintressen Det är intressant att notera att de tidigare redovisade områdena med stor efterfrågan på nybyggnation av bostäder i stor utsträckning överensstämmer med de områden där det förekommer riksintressen. Kartan visar en sammanställning av de riksintressen som förekommer i Skurups kommun och som utgörs av geografiska ytor. Områdena är riksintressanta för antingen naturvården, friluftslivet, kulturmiljövården eller kustzonen. Dessutom betraktas havet utanför som riksintresse för yrkesfisket. De riksintressanta områdena utgörs av så unika miljöer att de anses skyddsvärda ur ett nationellt perspektiv. Det kan vara platser som är speciella i en region, i landet eller internationellt sett, och vid avvägningar med andra samhällsintressen ska de riksintressanta områdena ges företräde. Hanteringen av riksintressena regleras i miljöbalkens 3:e och 4:e kap som säger att områdena ska skyddas mot ingrepp eller åtgärder som kan innebära ”påtaglig skada” på riksintresset. Bestämmelserna hindrar dock inte att tätorterna och det lokala näringslivet utvecklas i de områden som i sin helhet är av riksintresse, om andra lämpliga alternativ saknas. Förutom de riksintressanta geografiska ytorna så är både E65 och järnvägen riksintressen för kommunikation. Läs mer om de olika riksintressena och kommunens ställningstagande till hur områdena ska hanteras och säkerställas i kapitlet ”Områden av riksintresse”.

54

Bebyggelse utanför planlagda områden

4

Områden med landskapsbildsskydd, strandskydd och naturreservat Strandskydd Vid hav, sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Strandskyddet innebär att det inte är tillåtet att genomföra en rad åtgärder inom strandskyddsområdet. Det sträcker sig vanligtvis 100m från strandkanten vid kuster, sjöar och vattendrag. Utvidgat strandskydd upp till 300 meter gäller för delar av kuststräckan. Inom ett strandskyddsområde får inte: • Nya byggnader uppföras • Byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt • Gräva eller på annat sätt förbereda för byggnader, anläggningar eller anordningar • Åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för växter och djur Om det finns särskilda skäl är det möjligt att få dispens från förbuden. Ansökan om dispens görs hos kommunen.

55

Landskapsbildsskydd Landskapsbildsskydd förordnades av Länsstyrelsen för vissa områden för att reglera åtgärder som kunde påverka landskapsbilden negativt. Även om begreppet inte finns i den nu gällande Miljöbalken gäller fortfarande bestämmelserna i de berörda områdena så länge Länsstyrelsen inte beslutat om något annat. Bestämmelserna inom ett landskapsbildsskyddsområde reglerar inte anordningar för jord- och skogsbrukets behov men för nyoch tillbyggnad av bostadshus krävs dispens från bestämmelserna. Sådan dispens söks hos Länsstyrelsen.

Naturreservat Naturreservat upprättas enligt Miljöbalken för att bevara biologisk mångfald, skydda eller återställa värdefulla natur- eller livsmiljöer för skyddsvärda arter eller för att tillgodose behov av områden för friluftslivet. Naturreservat är den mest effektiva och användbara skyddsformen för bevarande av större naturområden. Marken i ett naturreservat kan ägas av privatpersoner, bolag, kommun eller stiftelser. De flesta reservat bildas av Länsstyrelsen i respektive län men numera kan även kommunerna själva bilda reservat.

Natura 2000 Natura 2000 är benämningen på ett nätverk av skyddad natur inom EU. Syftet är att bevara vissa utpekade naturtyper och arter som är särskilt angelägna att skydda i ett europeiskt perspektiv. Varje medlemsland har bidragit med sina mest värdefulla naturområden. I Skurups kommun finns ett Natura 2000 område, Hästhagen, som även är ett naturreservat.

56

Bebyggelse utanför planlagda områden

4

Landskapstyper enligt Länsstyrelsens Skånska landsbygdsprogram Länsstyrelsen har i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Kommunförbundet i Skåne och Skogsstyrelsen arbetat fram ett regionalt program för utveckling av landsbygden i Skåne. I rapporten beskrivs ett antal landskapstyper och riktlinjer ges för de olika områdenas utveckling. Här sammanfattas de landskapstyper som förekommer i Skurups kommun.

1 Sydskånska skogsbeklädda backlandskapet

2

1

Området präglas av storgodsdrift och ädellövskog. Det är dock bullerstört på grund av närheten till Malmö Airport. Det tillkommer inte särskilt mycket ny bebyggelse i området men de senaste åren har ett antal större hästprojekt projekterats, varför utveckling av hästnäringen bör stimuleras. Förutsättningar för naturupplevelsebaserade rekreations- och turisttjänster finns och bör vidareutvecklas.

3

2 Romeleåsen Romeleåsen erbjuder vidsträckta utblickar och utgör bakgrund till det omgivande låglandskapet. Området som helhet utgör lokalt viktig landform. Det finns en förhållandevis stor andel äldre befolkning. Ökat boende i vissa områden kan ge bättre underlag för service. Åsen har stor potential för närrekreation, varför området bör utvecklas med tjänster inom turism och rekreation med naturupplevelser. Det är i övrigt viktigt att bevara naturbetesmarker och prioritera lövskog i skogsbruket.

4

57

3 Sydskånska backlandskapet Det Sydskånska backlandskapet har enastående högt värde ur karaktärssynpunkt. Det består bland annat av ett flackt svagt böljande backlandskap med flera våtmarker och vattendrag. Kommunikationsstråken ”Landsvägen” och ”Grevebanan” sätter sin prägel på området. De få betesmarker som finns kvar i området bör värnas och nyplantering av pilevallar och alléer bör stimuleras. Lokalisering av ny bebyggelse bör beaktas med hänsyn till dess effekter på landskapskaraktären. De karaktäristiska lövskogsdungarna i anslutning till byar och gårdar är viktiga att värna om.

4 Söderslätt Slättbygden är karaktäristisk för Skåne och ovanlig i ett nationellt perspektiv. Landskapet har lång bruknings- och bosättningskontinuitet och är präglat av 1800-talets skiftesreformer. Jordbruksföretagandet bör ges hög prioritet men satsningar måste göras för att minska mängden bekämpningsmedel. Tätortsutbyggnad och nya kommunikationsleder kan påverka landskapet negativt. Området är känsligt för stora vertikala anläggningar. Trädmiljöer såsom exempelvis pilevallar bör bevaras/återskapas/ upprättas. Våtmarker är lämpliga åtgärder i området. Försiktighet krävs vid etablering av ny bebyggelse i enskilda lägen.

58

Bebyggelse utanför planlagda områden

4

RIKTLINJER FÖR NY BEBYGGELSE Ingen ny bebyggelse Områden där ingen ny bebyggelse tillåts är bl.a. där landskapsbildskydd med tilltalande landskapsbild finns. Romeleåsens sluttningar i norr är landskapsbildskyddad och utgör genom landskapspartiets höjd och öppna karaktär, ett av de mest värdefulla naturavsnitten i länet. Romeleåsen utgör dessutom riksintresse för friluftslivet. Motivet är att området har ett variationsrikt landskap med åsar, skogsmarker, fäladsmarker och öppna betesmarker vilket ger tillfällen för naturupplevelser genom vandring. I övrigt bör området utvecklas med tjänster inom turism och rekreation med naturupplevelser. Mossbystrand och området nordost om Abbekås inkluderas också av landskapsbildskyddet. Utblicken mot havet och det öppna landskapet är ett starkt motiv till skyddet. Hela kustzonen och 1000m in mot land utgörs även av riksintresse för kustzonen. Utöver landskapsbildskyddet Romeleåsen och riksintresset har kustzonen dessutom strandskydd, vilket är ytterligare en restriktion och argument till varför ny bebyggelse inte får uppföras i området. Strandskyddets syfte är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet.

59

Mycket restriktiv Områden med mycket restriktiv hållning till ny bebyggelse finns i västra, nordvästra, södra och sydöstra delen av kommunen. Norr om Skurups tätort ligger Svaneholms- och Havbergsområdet som utgörs av lövskogar i anslutning till sjön och Svaneholmslott. Det är ett populärt natur- och rekreationsområde som nyttjas flitigt av främst Skurupsborna. Området utgör riksintresse för kulturmiljön och Kustzonen kommunen är mycket restriktiv till nybyggnation. Det som ger uttryck för riksintresset är Svaneholmsslott och Stjärneholms slottsruin från 1500talet. Sumpskogen vid Svaneholmsslott utgör riksintresse för naturvården. Motivet till riksintresset är att omgivningen som består av många olika lövträd, har en enorm artrikedom. Ett annat område med mycket restriktiv hållning till nybyggnation är nordvästra delen av kommunen. Området kring Skönabäck, Borgasjön och Björnanäs tillhör landskapstypen sydskånska skogsbeklädda backlandskapet och karaktäriseras av värdefull lövskog blandat med större betesmarker och näringsrika sjöar. Skönabäcks säteri med omgivande park, sjö och lövskogsområde är landskapsestetiskt värdefullt. Säteriet är av regionalt kulturhistoriskt värde med bl.a. låga stensättningar från järnåldern. Skönabäck är dessutom naturreservat sedan 1982. Björnanäs är ett skogsområde sydväst om Skönabäck och består både av gran- och bokskog. Området är ur natursynpunkt mycket värdefullt för djur- och växtliv och kommunen är mycket restriktiv till nybyggnation i området. Den södra delen av kommunen karaktäriseras av landskapstypen söderslätt (se s.58) som är en karaktäristisk landskapstyp för Skåne och har en intressant bebyggelsestruktur med tätt intilliggande byar och större gårdar. Landskapets karaktär och utseende är känslig för förändringar, varför nybyggnation i södra delen av kommunen ska ske mycket restriktivt. Jordbruket upptar en stor 60

del och lämnar lite plats för naturen. Områdets naturvärden är knutna till kusten och jordbrukslandskapet samt till de natur- och kulturelement man finner i jordbrukslandskapet i resten av området. Västra och östra delen av söderslätten utgör riksintresse för kulturmiljövård. Landskapet är präglat av 1800-talets skiftesreform med rätvinkliga landskap. Förändringar i området ska vara mycket restriktivt för att sydslätten ska behålla sin storskaliga och öppna karaktär. Sydöstra delen av kommunen består delvis av riksintresse för kulturmiljö. Men det övervägande argumentet till varför kommunen har en mycket restriktiv hållning till ny bebyggelse är framförallt att området omges av det öppna odlingslandskapet med värdefull landskapsbild från havet och uppåt.

Restriktiv Romeleåsen med gröna, natursköna omgivningar med milsvid utsikt över den skånska slätten har på senare tid blivit alltmer attraktiv för nybyggnation. På vissa ställen på och i anslutning till åsen är det möjligt att foga in bebyggelse utan att det uppkommer några betydande störningar. Generellt sätt har kommunen en restriktiv hållning till nybyggnation i Romeleåsen. Samtidigt medför den kuperade terrängen att bebyggelse kan bli synlig på väldigt långt håll. Detta kan då påverka upplevelsen av åsen och den ostörda naturen. Det gäller att noga utreda platsens förutsättningar innan ny bebyggelse kan tillåtas.

Hänsyn till kulturmiljövärden Den södra delen av kommunen består av landskapstypen söderslätt och karaktäriseras av öppna odlingslandskap med sina utspridda gårdar, delvis bevarade äldre jordhägn och pilevallar, enstaka märgelgravar och gravhögar från bronsåldern. Denna landskapstyp som har många kulturhistoriskt värdefulla egenskaper, är unik och saknar motsvarighet i landet. Det öppna landskapet är känsligt för förändringar och vid nybyggnation måste hänsyn tas till landskapsbilden och kulturmiljövärden.

Bebyggelse utanför planlagda områden

4

Övriga restriktioner Förutom de ovannämnda restriktionerna gäller även ingen nybyggnation på Skönabäcks naturreservat, Stenbergets naturreservat, Zimmermans backe, Abbekåsstrandens naturreservat och Hästhagen. I övrigt gäller strandskyddet längs med sjöar och vattendrag, samt hela kuststräckan. Inom övriga delar kan ny bebyggelse tillåtas under förutsättningen att PBLs hänsynsregler uppfylls.

61

BYARNA NULÄGESBESKRIVNING

Västra Vemmenhög

Gård och gravhög

Hassle Bösarps kyrka 62

Omkring 550 personer i Skurups kommun bor i någon av småorterna Janstorp, Slimminge, Havberg, Tånebro, Lindby, Östra eller Västra Vemmenhög, Mossby eller Västra Nöbbelöv. De här byarna räknas till områden med samlad bebyggelse och det krävs bygglov för nybyggnad samt för om- och tillbyggnader. Bingsmarken är inte inräknat här eftersom tätorten är planlagd. Trots att efterfrågan på bostäder i byarna idag är begränsad är det viktigt att det finns kunskap och underlagsmaterial för att hantera en framtida utveckling. Landsbygdsbyarna har vuxit fram under lång tid och utgör en viktig del av kommunens kulturarv. Det innebär att trots att friheten att utforma sitt eget boende till viss del är större än i tätorterna så krävs hänsyn till byarnas individuella särdrag och speciella förutsättningar vid nybyggnation. Precis som all bebyggelse på den skånska slätten är husgrupperna dessutom ofta synliga på långt håll vilket också kan ställa vissa krav på utformning och färgsättning. På de följande sidorna redovisas översiktliga presentationer av de ovan nämnda byarna och lämpliga expansionsområden. De områden på kartorna som utgörs av raster är sådana som skulle kunna vara lämpliga för ny bebyggelse. De är översiktligt utpekade med hänsyn till tätortsstruktur och synliga markförutsättningar och skulle passa för småhusbebyggelse. Vid eventuell byggnation måste dock områdena studeras närmare för att det ska vara möjligt att ta ställning till faktorer kring byggnadens placering och utseende. Det behöver inte heller vara något som hindrar byggande på någon annan plats än de utpekade. Detta bedöms i varje enskilt fall i samband med bygglovsansökan.

Janstorp

Bebyggelse utanför planlagda områden

4

Janstorp ligger i norra delen av Skurups kommun utmed väg 102 mellan Skurup och Veberöd. Själva byn har ett 60-tal invånare och omges av flera gårdar som ligger utspridda i landskapet. Mest känd av dessa är kanske hästgården Camp Janstorp där ägaren föder upp travhästar. Söder om byn ligger idrottsplatsen där byns fotbollsklubb håller till. Klubben bedriver välrenommerad ungdomsverksamhet och är mycket betydelsefull för att hålla byn levande. I Janstorp finns även en bygdegård där det anordnas olika typer av aktiviteter. Serviceutbudet i Janstorp är i princip obefintligt och invånarna vänder sig framför allt till Skurup för närservice. Vägen som leder genom byn och dessutom är väldigt rak genererar en del problem för de boende. Framför allt är det mängden trafik och hastigheten som upplevs som störande. En framtida utbyggnad av Janstorp bör framför allt ske en bit från vägen i västra delen av byn. Därigenom bibehålls en tät bebyggelsestruktur utan att upplevelsen av byns framväxt längs vägen påverkas. Viss förtätning med några tomter på östra sidan vägen kan också vara möjlig.

Janstorp

63

Slimminge Slimminge ligger, som namnet antyder, på mager mark. Byn har vuxit fram på Romeleåsens södra kant och är idag den största av kommunens byar med omkring 150 invånare. Slimminge är ett gammalt samhälle som redan på 1400-talet omnämns i skrifter och på 1700-talet var det en betydande by med många större gårdar. Orten har förändrats sedan dess men en del är sig fortfarande likt. Landsvägen som slingrar sig mellan husen förbi kyrkan och kyrkogården har samma sträckning som för 250 år sedan. Bebyggelsemönstret med gathus och gårdslängor tätt utmed vägen har också en tydlig historisk prägel. Annars är bebyggelsen relativt varierad med en blandning av äldre gårdar och moderna bostäder som t ex radhus.

0

200

m

Historiskt sett har Slimminge varit en mycket livlig by med stort serviceutbud. Där har bland annat funnits olika typer av butiker (den första etablerades redan 1867) mejeri, smedja, spettkaksbageri, pub och hotell. Idag finns inte dessa verksamheter kvar men skolan som byggdes på 1800-talet är i bruk som år 1-6 skola. Trots nedläggningar av verksamheter så är Slimminge fortfarande en levande by med många kvaliteter. Där finns ett aktivt byalag som värnar om orten och engagerar sig i olika frågor. Bymiljön är tät och omväxlande och bitvis är arkitekturen väl sammanhållen. Närheten till Romeleåsen och det omgivande odlingslandskapet ger naturupplevelser och goda rekreationsmöjligheter. Om eller när Slimminge växer är det viktigt att ta fasta på dessa värden som förekommer i och kring byn. En eventuell framtida expansion av Slimminge skulle med fördel kunna ske i samhällets östra och södra ytterkanter.

Slimminge 64

Havberg

Bebyggelse utanför planlagda områden

4

Havberg är ett litet samhälle strax nordväst om Svaneholmssjön i nordvästra delen av kommunen. Byn med sin närhet till Svaneholmssjön har många vackra rekreationsområden, hästgårdar och vyer som lockar besökare. Dock ligger byn även i anslutning till influensområdet för flygtrafik, som kan generera en del buller. Det finns stor efterfrågan på nybyggnation längs uppfartsvägen mellan E65 och Havbergs by. I översiktsplanen förslås inga utbyggnadsområden, utan en fördjupning av översiktsplanen bör tas fram. En viss ersättning av mindre fritidshus kan vara möjlig om områdets skogskaraktär inte påverkas.

Havberg

65

Tånebro I östra delen av kommunen i Skivarpsåns dalsänka ligger Tånebro med sina knappt 100 invånare. Det är ett före detta stationssamhälle som etablerades kring sekelskiftet 1800-1900 utmed järnvägen mellan Rydsgård och Klagstorp. Både järnvägen och Tånebros stationshus byggdes 1896. Under Tånebros mest expansiva period i början av 1900-talet fanns det gott om verksamheter i byn. Det var bl.a. mejeri, lanthandel, skrädderi, smedja, bageri/konditori samt vagnmakeri. Denna positiva utveckling varade in på 1950-talet och under denna tid byggdes orten ut med villor i norr. När järnvägen sedan försvann under 50-talet förändrades till viss del förutsättningarna för Tånebro och verksamheterna lades ner en efter en. Lanthandeln var en av de sista och fanns kvar in på 1970-talet innan den tvingades slå igen. 0

20 0 m

Skivarpsån och sjöarna som förekommer i anslutning till byn är viktiga landskapselement och ger upphov till den grönska som förekommer i södra delen av byn. Bebyggelsen är relativt sammanhållen och ligger på norra sidan av vägen. En eventuell utbyggnad av Tånebro bör i första hand ske i anslutning till den befintliga bebyggelsen för att inte vägen ska bli en barriär genom samhället.

Tånebro

66

Lindby

Bebyggelse utanför planlagda områden

4

Lindby ligger rakt söder om Skurups tätort och har vuxit fram längs vägen mellan Skurup och Östra Vemmenhög. Idag bor det omkring 70 personer i den lilla jordbruksbyn och bebyggelsen utgörs av småhus och några större gårdar. Trakterna kring Lindby har varit bebodda länge vilket bekräftas av den bronsstatyett som hittats i området. Det är en viking som tros föreställa Oden, en av asarna som dyrkades på vikingatiden. Lindby ligger i Svenstorps socken som omnämns redan på 1300-talet. Före skiftesreformerna i början av 1800-talet låg gårdarna samlade i socknens båda byar Svenstorp och Lindby. Efter skiftet flyttades en del gårdar ut men byarna bestod ändå i stor utsträckning. En av de äldsta gårdarna i hela socknen sägs vara en gård i Lindby som från början fungerade som djurvaktsstuga. Där låg både kyrkan och kvarnen. Affärsverksamhet har tidigare funnits i byn men har lagts ner. Idag vänder Lindbyborna sig i första hand till Skurup för samhällsservice.

0

200 0

På kartan över Lindby anas en smal slingrande väg en liten bit nordost om den nuvarande. Bebyggelse har etablerats på båda sidor om denna gamla väg och när den större landsvägen sedan tillkommit har Lindby fått en annorlunda bystruktur med dubbla rader av fastigheter på nordöstra sidan. Vid en eventuell utbyggnad av byn är det mest lämpligt att placera nya hus på denna sida. Därigenom bevaras strukturen utan att vägens barriäreffekt genom byn förstärks.

Hästar i Lindby

67

Västra Vemmenhög Västra Vemmenhög ligger i västra delen av kommunen en bit norr om väg 101 och har knappt ett 50-tal invånare. Byn ligger på gränsen mellan det kuperade backlandskapet och slätten ner mot havet i en kulturhistoriskt mycket rik bygd. Byn har ett skyddat läge nere i en dalgång och har haft god tillgång till både rinnande vatten och bra byggnadsmaterial i den kalkrika i berggrunden, vilket bidragit till att området befolkats tidigt. Detta bekräftas även av de fornlämningar som finns i området varav de tre ättehögarna, Vemmenhögarna, är mest utmärkande. 0

200

Genom landskapet och byn rinner Vemmenhögsån som i dalsänkan blir till ett vattenfall. Fallet drev en kvarn som sägs härstamma från 1300-talet. En av källorna nyttjades som hälsokälla under några år i mitten av 1800-talet och då uppfördes även brunnsparken. För övrigt tillkom de flesta av byns allmänna lokaler på 1800-talet då kyrkan och byns småskola byggdes. Ortens andra skola byggdes i början av 1900-talet och där bedrevs undervisning in på 1970-talet. Västra Vemmenhög har genom tiderna varit en by med självägande bönder utan någon överordnad markägare. Det har alltid varit en levande by med gott om verksamheter. I början av 1900-talet fanns det åtminstone 13 olika yrkesutövare i Västra Vemmenhög, bl.a. snickare, urmakare, skomakare, slaktare och handlare. Idag är byn mest känd för att vara Nils Holgerssons hemby, något som bör profileras ytterligare i turismsammanhang. Kommunen ser gärna exploatering och utveckling i Nils Holgerssons anda till exempel återuppbyggnad av den brandskadade Nils Holgersson gården som konferensanläggning. För övrigt är ny bebyggelse möjlig att uppföra på båda sidor om vägen i södra delen av byn. Västra Vemmenhög

68

Östra Vemmenhög

Bebyggelse utanför planlagda områden

4

Östra Vemmenhög är en gammal by som vuxit fram i Vemmenhögsåns dalgång, precis där ån korsar väg 101. Det är en utpräglad landsbygdsby med färre än 50 invånare. Orten ligger i anslutning till Dybäcks vidsträckta odlingslandskap som har brukats av människor i århundraden. Dybäck är känt sedan 1300-talet som en huvudgård för riddare. Gården utformades för medeltidens stormansanläggningar och byggdes medvetet i ett sankt område för att försvåra intagning. Så gott som hela Östra Vemmenhögs socken låg under Dybäck och bönderna betalade sitt arrende genom att göra dagsverken på gården. De var därmed så kallade hoveribönder. Östra Vemmenhög är en bygd med rikligt med fornfynd. Vid Hörte söder om byn har Skånes äldsta järnåldersboplats funnits. Öster om byn står dessutom en runsten från sen vikingatid på sin ursprungliga plats. Kyrkan i byn är gammal, den byggdes redan på 1100-talet som en liten gråstenskyrka. Den har sedan byggts om och restaurerats vid olika tillfällen genom åren.

0

200

Landsvägen delar byn i två delar. I norr förekommer den mer genuina bymiljön med gårdarna och husen samlade kring kyrkan. Södra delen har en traditionell utformning med husen liggande på ömse sidor om grusvägen ner mot kusten. Det finns inte någon omfattande service i Östra Vemmenhög. Skolan stängdes 1971 och lanthandeln finns inte heller kvar. En framtida utbyggnad av Östra Vemmenhög kan lämpligen ske i liten skala i norra delen av byn.

Östra Vemmenhög 69

Västra Nöbbelöv Västra Nöbbelöv ligger i det böljande landskapet på vägen mellan Skivarp och Snårestad. Byn har uppkommit i en vägkorsning och expanderat längs de båda landsvägarna. Runstenen vid kyrkan vittnar om att det bodde människor i området redan under vikingatiden. Kartan från enskiftet 1803 visar en mindre by med 11 gårdar. Fem av dessa finns kvar på samma plats än idag. I början av 1900-talet kom järnvägen till byn, något som fick stor betydelse för dess utveckling. Tågtrafiken drevs dock bara under 10-12 år och lades sedan ner eftersom konkurrensen från ”Grevebanan” mellan Malmö och Ystad blev för stor. Idag är det bara stationshuset, rester av banvallen och ombyggda banvaktstugan som finns kvar. 0

200 m

Det bor omkring 50 personer i Västra Nöbbelöv. Bebyggelsen är blandad med gårdar i byns äldsta del och modernare villor i de norra delarna samt en del ombyggda och renoverade gathus. Kyrkans äldsta del uppfördes under 1100-talet, men har sedan byggts ut i omgångar när befolkningen ökat. Intill kyrkan ligger den gamla 1800-talsskolan som fort blev för liten och 1924 byggdes en ny småskola, vilken i stort sett är bevarad i sitt ursprungliga skick. 1939 byggdes ytterligare en skola som hade gymnastiksalen uppe under taket. Undervisningen där lades ner på 1960-talet och idag håller byalaget och ett väveri till i lokalen. Det har till viss del skett en generationsväxling i Västra Nöbbelöv och flera barnfamiljer har flyttat till byn. Eftersom det inte förekommer någon kommunal service i samhället så vänder de boende sig till Skivarp för skolgång och barnomsorg. Lokalisering av ny bebyggelse bör i första hand ske som förtätning utmed vägarna. Därigenom tydliggörs byns historiska framväxt med gathus utmed landsvägarna.

70

Västra Nöbbelöv

Mossby

Bebyggelse utanför planlagda områden

4

Mossby är den minsta av byarna med redovisade utbyggnadsmöjligheter och har i dagsläget färre än 50 invånare. Det är ett gammalt jordbrukssamhälle som funnits åtminstone sedan medeltiden. Det är bekräftat från gamla dokument att Mossby bestod av 15 gårdar i mitten av 1600-talet. De flesta av byns invånare har genom tiderna haft sina egna jordlotter och levt av jordbruket. När Mossby skiftades 1804 flyttades ett antal av gårdarna ut från byn och placerades i anslutning till ägorna. Mossbyborna var dock motsträviga till skiftet vilket medförde att ovanligt många gårdar blev kvar i byn. Det har aldrig funnits särskilt många verksamheter i Mossby. De som funnits har framför varit inriktade på jordbrukets behov, t.ex. smedjor och snickeri. Under lång tid låg det en mölla på norra sidan om vägen, på byns högsta punkt. Den fyllde en praktisk funktion samtidigt som den gav karaktär åt det lilla jordbruksamhället. Trots detta revs den på 1940-talet.

Utbyggnad 0

200

Mossby omges av det öppna odlingslandskapet och mer sammanhängande vegetation saknas helt i anslutning till orten. Det bidrar till att trädgårdarna blir väldigt viktiga för de boende. Kusten och havet ligger dock inom cykelavstånd, vilket ger goda bad- och rekreationsmöjligheter för invånarna. Vid en eventuell utbyggnad av Mossby är det mest lämpligt att förtäta på södra sidan om vägen eftersom det ger en mer sammanhållen bystruktur. Södra delen av Mossby ner mot kusten ingår i den fördjupade översiktsplanen för området mellan Skivarpsån och kommungränsen mot Ystad som beräknas antas under 2009. Här planeras för nyexploatering för att tillgodose önskemål om kustnära läge, samtidigt som bebyggelsen samlas till ett ställe för att utesluta bebyggelse i mer känsliga lägen. Mossby

71

KONSEKVENSER KOPPLING TILL MILJÖMÅLEN Ett flertal av de nationella/regionala miljömålen berör bebyggelse utanför planlagda områden. Mest uttalade är dock: 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 4 Giftfri miljö 15 God bebyggd miljö Läs mer om de föreslagna åtgärderna i förhållande till miljömålen i översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning

ETT KLIMATSMART SKURUP I utvecklingsförslagen för landsbygden beaktas viktiga landskapliga natur- och kulturvärden i relation till exploateringsintressena. Kommunen eftersträvar även en levande landsbygd genom att byarna tillåts att växa i den utsträckning de har möjlighet till utan att äventyra byns identitet eller naturvärden.

72

GENOMFÖRANDE Översiktliga utredningar om lämplig lokalisering av tillkommande bebyggelse i byarna har gjorts i samband med framtagande av det bostadspolitiska programmet.

FÖRÄNDRING FRÅN ÖP92 I översiktsplanen från 1992 anges att områdesbestämmelser bör upprättas för byarna, Slimminge, Villie, Norra och Södra Saritslövs sjöland, Lindby, Katslösa, Västra Vemmenhög, Östra Vemmenhög och Västra Nöbbelöv, för att vidmakthålla en levande bygd och behålla karaktären. Detsamma gällde även för Skönabäcks gård, Rydsgårds gård, Svaneholms slott, Dybäcks slott, Brodda gård och Torsjö gård. Detta är dock inte gjort.

Bebyggelse utanför planlagda områden

4

EKONOMISKA, SOCIALA OCH EKOLOGISKA KONSEKVENSER Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

Kan medföra betydande miljöpåverkan

Janstorp

+ Infrastruktur finns + Förtätning

+ Naturligt sätt för byn att växa i närhet till redan befintlig bebyggelse – Ingen service

+ Närhet till rekreation på Romeleåsen

Nej

Slimminge

+ God infrastruktur + Förtätning

+ Skola finns + Kollektivtrafik finns men måste förbokas – Ligger inom särskilt värdefull kulturmiljö (Brodda-Slimminge) varvid hänsyn ska tas

+ Goda rekreationsmöjligheter

Nej

Tånebro

+ Infrastruktur finns + Förtätning

– Ingen service eller kollektivtrafik

– Högklassig åkermark tas i anspråk (klass 9)

Nej

Lindby

+ Bra infrastruktur + Förtätning

– Ingen service eller kollektivtrafik

– Högklassig åkermark tas i anspråk (klass 9)

Nej

V. Vemmenhög

+ Förtätning + Turism

– Ingen service eller kollektivtrafik – Högklassig åkermark tas i anspråk (klass 10) – Vägen upplevs som en barriär – Inom område med särskilt värdefull kulturmiljö varvid hänsyn ska tas

Nej

Ö. Vemmenhög

– Utglesning

– Ingen service eller kollektivtrafik – Utbyggnadsområdet ligger i anslutning till fornminnen och inom område med särskilt värdefull kulturmiljö varvid hänsyn ska tas

– Högklassig åkermark tas i anspråk (klass 10)

Nej

V. Nöbbelöv

+ Förtätning

+ Förtydligar byns historiska framväxt + Bussförbindelse finns men med ett fåtal avgångar om dagen

– Högklassig åkermark tas i anspråk (klass 9)

Nej

Mossby

+ Förtätning

+ Sammanhållen bystruktur – Ingen service eller kollektivtrafik – Hänsyn måste tas till kulturmiljövärden

+ Nära till havet och rekreation – Åkermark klass 9 tas i anspråk – Beläget inom kustzonen

Ja (Kulturmiljövård och kustzon)

Söder om Mossby

+ Attraktivt boende

+ Kollektivtrafik under utveckling – Ingen service – Ligger inom riksintresse för kulturmiljövården varvid hänsyn måste tas – Hänsyn måste tas till fornlämningar

+ Nära till havet och rekreation + Åkermark av klass 4 tas delvis i anspråk – Åkermark klass 9 tas delvis i anspråk – Beläget inom kustzonen – Hänsyn måste tas till våtmarker, växt- och djurliv

Nej

73

74

Bostäder

75

76

BOSTÄDER MÅLSÄTTNING -

Bostadsförsörjningen i kommunen ska tillgodose kommuninvånarnas efterfrågan och behov av välfungerande och attraktiva bostäder. Bostadsutbudet ska vara brett och omfatta en blandning av lägenheter, småhus och gårdar

-

Tomtmark för bostadsbebyggelse ska finnas tillgänglig i kommunens fyra tätorter. För byarna och landsbygden bör det finnas översiktligt utpekade områden som kan vara lämpliga för bostadsbebyggelse

-

Förtätning och nybyggnation av bostäder ska i första hand lokaliseras till tätorter med god kollektivtrafik. Ett varierat utbud av lägenhetsstorlekar, hustyper och upplåtelseformer eftersträvas

INTRODUKTION Efterfrågan på både befintliga hus och tomtmark för nybebyggelse har ökat de senaste åren i Skurups kommun. Nettoinflyttningen är förhållandevis hög och allt fler barnfamiljer söker sig till kommunen. För att kunna tillgodose efterfrågan och möjliggöra ett ökat invånarantal bör fler lägenheter uppföras. I första hand är det hyresrätter som efterfrågas men byggande av bostadsrätter ska inte uteslutas. Då den befintliga bebyggelsen är relativt låg, bör även ny bebyggelse följa samma mönster. Vid bebyggelse över 3 våningarska detta prövas i varje enskilt fall. På samma gång som efterfrågan stiger för befintliga hus och lägenheter så söker allt fler lediga tomter för uppförande av nyproducerade enfamiljshus. Framför allt är det lite större tomter på 800-1200m² som eftersöks eftersom många som bygger nytt gärna väljer enplansbostäder. På flera platser i kommunen är det möjligt att erbjuda tomter och hus av denna storlek, men i andra områden behöver nya bostäder i större utsträckning anpassas till den befintliga bebyggelsen. Detta regleras då i detaljplanerna genom

Bostäder

5

begränsning av tomtstorlek och exploateringstal. Ytterligare ett bostadsalternativ som efterfrågas i allt större utsträckning är hästgårdar. Fler söker tomter och lantbruksfastigheter som kan utnyttjas för hästhållning. Kommunen har en positiv inställning till hästgårdar eftersom det är ett bra sätt att behålla landsbygden levande. Det är dock viktigt att hänsyn tas till omgivande bebyggelse och landskap så att konflikter med andra intressen undviks. Ett problem med den framtida bostadsförsörjningen är att kommunen i dagsläget inte har en tillräcklig markreserv för utbyggnad av bostadsområden inom och i anslutning till Skurups tätort. Inlösen av mark kan ske men till höga kostnader. Det medför behov av att utreda platser och områden som kan vara lämpliga för förtätning. Blandad bebyggelse gagnar mångfald. Ett bostadsområde bör förslagsvis inrymma 800-1000 personer och innehålla villor, hyresrätter och bostadsrätter. Där ska finnas möjlighet att bo för både ungdomar, barnfamiljer, medelålders och äldre. Målet är att bostadsområdet ska vara levande och att det finns boende som är hemma på dagtid. Vid bostadsutbyggnad och utveckling av tätorterna är det viktigt att hänsyn tas till den enskilda ortens förutsättningar gällande bebyggelsestruktur, historiska utveckling och kontakt med det omgivande landskapet. Nya bostäder ska anpassas till den befintliga bebyggelsen och placeras så att orten expanderar på ett sammanhållet sätt. På de följande sidorna redovisas områden i tätorterna Skurup, Rydsgård, Skivarp och Abbekås som är lämpliga för utbyggnad av bostäder. Som en viktig del i planeringen för en hållbar utveckling vill kommunen uppmuntra energieffektivt byggande och stärka sin miljöprofil. Att bygga energieffektiva hus är ett sätt att få ner energiförbrukningen. Genom att husgrunden, väggarna och taket isoleras väl och görs fukt- och frostsäkra samt fönstren har ett lågt värmegenomgångstal, behövs mindre energi för att värma upp huset. För att det ska fungera ställs höga krav på både konstruktionen och ventilationen. Kommen ställer sig positiv till byggande av energieffektiva hus. 77

SKURUP NULÄGESBESKRIVNING Skurup är huvudort och det område där den största expansionen av bostäder ska ske. Tätortens läge med goda kommunikationer ska tas till vara. Bebyggelsen kan förtätas, men de centrala delarnas tegelarkitektur i 2 till 3 våningar måste värnas och ny bebyggelse i centrum anpassas till dessa.

Äldre bebyggelse

Stora Torggatan

Bebyggelsen ska vara blandad och innehålla såväl privata fastigheter som bostadsrätter och hyreslägenheter. Hyreslägenheter, åtminstone i flerfamiljshus, bör företrädesvis lokaliseras till de centrala delarna. Möjlighet till förtätningar för att bl.a. minska användningen av den högvärdiga jordbruksmarken runt Skurup kan ske, men det är viktigt att det inte sker på bekostnad av strategiska grönområden. Exploateringen ska ske i såväl kommunal som privat regi. För att skapa en attraktiv tätort med tillgång till nödvändiga faciliteter bör all exploatering föregås av fördjupade studier, t.ex. fördjupade översiktsplaner, för större delområden. Kommunen ska alltid ha tillgång till mark för utbyggnad av minst 20 enbostadshus i Skurup.

Askliden

Kv. Dammen 78

Bostäder

UTVECKLINGSFÖRSLAG 1 Området mellan nya förbifarten och tätorten söder om Västergatan; Ett område som i sin helhet är privatägt. Området är ett naturligt exploateringsområde. Utbyggnaden måste ske i etapper och med ett varierat utbud. Utrymme för service i form av skola och förskola bör sparas för att säkra tillgången på sikt. Fördjupad översiktsplan finns för området.

5

Bebyggelse på båda sidor om Föreningsgatan bör utformas så att man får en tydlig entré till tätorten och att hastigheten på Föreningsgatan därmed också sänks. 12 Pilgården; Ett område öster om samhället och som ägs av Skurups kommun är föremål för utredning. En utbyggnad innebär att trafikbelastningen i centrum kommer att öka. Området bör inte tas i anspråk förrän möjligheterna att ansluta området till en östlig förbifart finns.

2 Kv. Anna; Ett centralt beläget område med detaljplan. 3. Öster om kv. Poppeln; Förtätning, lämpligt för småhusbebyggelse. 4 Elisefred; ett attraktivt område i anslutning till Zimmermanns backe där detaljplanen har ändrats för att möjliggöra en naturlig avgränsning mot rekreationsområdet. Försäljning av stycktomter pågår. 5 Zimmermansgatan; lämpligt för småhusbebyggelse. Detaljplan finns och projektering pågår. 6 Saritslöv III öster om Skånegatan; ny bebyggelse kan ske söder om kyrkogården. Detaljplan saknas. 7 Idrottsplatsen; på längre sikt kan en omvandling av idrottsplatsen vara intressant för bostäder. Riskbedömning bör göras med hänsyn till närheten till järnvägen. 8 Kv. Bengt; ett kvarter där ett LSS-boende har uppförts. Möjlighet till uppförande av hyreslägenheter finns. Närheten till järnvägen innebär att en exploatering måste föregås av en riskanalys. Detaljplan med byggrätt upp till 2 plan finns. 9 Kv. Macklean; Ett centralt beläget område i privat ägo där förtätning i form av såväl hyres- som bostadsrätter med fördel kan ske. Detaljplan finns. 10 Västra Gränsgatans förlängning; för småhusbebyggelse. Planförutsättningar och behovet av infrastruktur måste utredas. 11 Sandåkra; Ett område öster om Föreningsgatan i tätortens norra del kan bli möjlig att exploatera. Översiktliga studier av området saknas. En utbyggnad innebär att trafikplatsen vid Sandåkra måste förbättras. 79

RYDSGÅRD NULÄGESBESKRIVNING Rydsgård har god tillgång till kollektivtrafik så väl som service och bör därför marknadsföras som ett bra exploateringsalternativ till Skurup. Från Rydsgård finns goda pendlingsmöjligheter i och med pågatågstationen, vilket gör att det lockar måna unga att flytta hit. Efterfrågan finns för både enskilda villor så väl som flerbostadshus.

Nybygge i Rydsgård

Bostadsgata

Flygbild över Rydsgård 80

Bostäder

5

UTVECKLINGSFÖRSLAG 1. Möllebacksområdet; omkring 25 förhållandevis små tomter, dock möjligt att öka tomtstorleken till ca 800m² och därmed stärka områdets attraktionskraft. I så fall skulle området kunna inrymma 15-20 småhus istället. Idag ägs området av Myresjöhus. Detaljplan finns och exploatering av området kan ske tidigast 2011 när grustäkten avslutats. 2. Norregatan; område lämpligt för förtätning. Detaljplan finns, men en planändring krävs för att medge bostäder. 3. Lantmännen; ett område som ägs av Lantmännen och används som upplag. Läget i direkt anslutning till stationsområdet innebär att det bör omvandlas till bostäder. Industrimark i gällande detaljplan måste omarbetas. 4. Skivarpsån norra; ett område norr om Skivarpsån. Området kan kopplas till befintligt gatusystem och utgöra ett attraktivt boendeområde i anslutning till Skivarpsån. Planutredning pågår. 5. Skivarpsån södra; ett område mellan järnvägen och Skivarpsån. Möjlighet finns att skapa ett mycket attraktivt område med blandad, relativt tät bebyggelse. Områdets lämplighet avseende framförallt grundförhållandena men även strandskyddet måste utredas vidare. Riskbedömning behövs med hänsyn till järnvägen. 6. Bruksgatan; ett område söder om Östra Backgatan som på sikt kan vara lämpligt för bostäder. 7. Bruksgården; ett område öster om Bruksgården kan på längre sikt utgöra ett lämpligt exploateringsområde. 8. Södergatan; möjligt exploateringsområde för bostäder.

81

SKIVARP NULÄGESBESKRIVNING Idag finns det mesta inom det dagliga servicebehovet i Skivarp, såsom bank, affär, restaurang, fritidsverksamhet, skola, förskola, samlingslokal, aktiva föreningar och relativt goda kommunikationer. Det finns behov av en ny förskola och även en utbyggnad av årskurs F-6 skolan. Det av Vägverket pågående vägprojektet av väg 101 genom Skivarp kan komma att ge effekter på samhället och den fortsatta bostadsutvecklingen. Lummig bostadstomt i Skivarp

I Skivarp lockar den karaktäristiska bymiljön till sig nyinflyttade som vill bygga villor med väl tilltagna tomter. Sockerbruket i Skivarp erbjuder ett mycket attraktivt läge då de gamla byggnaderna har stort kulturellt värde. En mycket intressant aspekt att beakta vid nyexploatering i byn.

Holländaremöllan

Flygbild över Skivarp 82

Bostäder

5

UTVECKLINGSFÖRSLAG 1. Skivarp 37:1; del av Ramsboområdet. Området är planerat för småhusbebyggelse eller blandad bebyggelse. Området ägs av kommunen. Detaljplan finns. 2. Området sydväst om gamla Sockerbruket; klart för småhusbebyggelse genom att det omfattas av detaljplan. 3. Skivarp 38:20; minskning av befintligt verksamhetsområde för att göra plats för bostäder. Ny detaljplan måste göras vid nytt ändamål än för industriverksamhet. 4. Öster om Nyponvägen; området är privatägt men skulle kunna inrymma särskilt bostäder i anslutning till den befintliga dagverksamheten. Även småhusbebyggelse är möjligt. Området är inte planlagt. 5. Skivarp 13:32 och 13:33; på sikt ett omvandlingsområde för bostäder med inslag av samhällsservice. Diskussioner pågår om utveckling för skola/ idrottsverksamhet.

83

ABBEKÅS NULÄGESBESKRIVNING Utbyggnaden av Abbekås begränsas i dagsläget av att avloppssystemet inte har tillräcklig kapacitet för ytterligare bostäder. Dessutom behöver trafikförsörjningen lösas i ett större sammanhang innan utbyggnad kan ske. För att jämföra olika utbyggnadsalternativ och redovisa lösningar på de tekniska och infrastrukturella frågeställningarna pågår ett arbete med att ta fram en fördjupad översiktsplan för Abbekås. Pågående exploatering

Fiskarevägen

Flygbild över hamnen i Abbekås 84

Bostäder

5

UTVECKLINGSFÖRSLAG Utbyggnaden av Abbekås bör huvudsakligen ske norr om Kustvägen och på ett sådant sätt att ortens karaktär som fiskeläge inte riskeras. 1. Väster om Kjells backe; lämpligt för småhusbebyggelse. Detaljplan och infrastruktur saknas. 2. Öster om Skivarpsvägen; lämpligt för småhusbebyggelse. Planförutsättningar och behov av infrastruktur måste utredas. 3. Väster om Skivarpsvägen; lämpligt för småhusbebyggelse och vissa servicefunktioner. Bostäder anpassade för äldre kan med fördel uppföras. I detta område finns möjlighet att få havsutsikt i skyddade lägen. Planförutsättningar och behov av infrastruktur måste utredas. 4. Infarten från Skivarp; en viss förtätning bör ske på båda sidor om vägen för att skapa en tilltalande entré till tätorten. 5. Söder om Ankarets förskola; område för serviceutbyggnad med bland annat förskola. 6. Söder om Kjells backe; lämpligt för småhusbebyggelse. Detaljplan och infrastruktur saknas. 7. Söder om Vindarnas väg; lämpligt för småhusbebyggelse på lång sikt. Området omfattas av detaljplan som dock måste ändras.

85

KONSEKVENSER KOPPLING TILL MILJÖMÅLEN

GENOMFÖRANDE

Ett flertal av de nationella/regionala miljömålen berör bebyggelse utanför planlagda områden. Mest uttalade är dock:

I Översiktsplanen från 1992 anges att kommunen ska verka för differentierat utbud av bostäder med olika upplåtelseform, vilket är aktuellt även idag.

2 Frisk luft 4 Giftfri miljö 6 Säker strålmiljö 9 Grundvatten av god kvalitet 13 Ett rikt odlingslandskap 15 God bebyggd miljö Läs mer om de föreslagna åtgärderna i förhållande till miljömålen i översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning

ETT KLIMATSMART SKURUP Utbyggnadsförslagen för ny bebyggelse i tätorterna följer principen om att hålla samman orten och underlättar nyttjandet av olika samhällsfunktioner med minskat bilresande som följd. Även grönområden i tätorterna värnas i största utsträckning. Kommunens positiva inställning till energisnålt byggande, uppvärmning med förnyelsebar energi och gröna tak uppmuntrar arbetet för hållbar utveckling.

86

FÖRÄNDRING FRÅN ÖP92 Nedan anges de målsättningar som angavs för bostäder i ÖP-92, men som inte behandlas i denna uppsättning av översiktsplanen. Kommunen anger som målsättning i översiktsplanen från 1992 att vara positiv till ekobyar, där studier föreslås för uppförande i t.ex. Slimminge.

Bostäder

EKONOMISKA, SOCIALA OCH EKOLOGISKA KONSEKVENSER Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

Kan medföra betydande miljöpåverkan

Området mellan nya förbifarten och tätorten söder om Västergatan

+ Den västra förbifarten nyttjas + Förtätning – Mindre sysselsättning inom jordbruket

+ Ca 1-1,5 km till service och pågatågsstation – I södra delen av utbyggnadsområdet finns fornlämning i form av en offerkälla varvid hänsyn ska tas

– Åkermark klass 8-10 tas i anspråk

Nej

Kv. Anna

+ Centralt beläget + Förtätning

+ Mer folk i centrum + Obebyggd tomt tas i anspråk – Närmare än 160m från järnvägen + Nära till service och pågatågsstionen – Ligger inom riksintresset för kulturmiljövår- (Riktsam) den varvid hänsyn ska tas

Nej

Öster om kv. poppeln

+ Bra infrastruktur + Ger ökat underlag för förbifart

+ Mindre än 1 km till service och pågatågsstation

Nej

Elisefred

+ Förtätning

+ Bra rekreationsmöjligheter + Ca 1 km till service och pågatågsstationen

Nej

Zimmermansgatan

+ Förtätning

+ Bra rekreationsmöjligheter + Ca 1 km till service och pågatågsstationen

Nej

Saritslöv III öster om Skånegatan

+ Bra infrastruktur + Ger ökat underlag för ny förbifart

+ Ca 1-1,5 km till service ochpågatågsstationen

– Åkermark klass 9 tas i anspråk

Nej

Idrottsplatsen

+ Förtätning + Attraktivt läge för bostäder – Flytt av fotbollsplan – Svåra grundförhållanden – Riskanalys för tågtrafiken krävs

+ Nära service och pågatågsstationen – Buller från tågtrafiken – Fotbollsplanen flyttas längre ut

+ Minskat bilberoende och mindre utsläpp – Minskning av antalet grönytor – Nära kommunens dricksvattentäkt

Ja (nära till järnvägen)

Kv. Bengt

+ Förtätning – Kostnader för riskanalys

+ Nära till service och kommunikationer – Risk för buller från tågtrafiken

+ Mindre slöseri med markresurser + Minskat bilberoende och utsläpp – Riskanalys för tågtrafiken krävs

Ja (nära till järnvägen)

Kv. Macklean

+ Förtätning – Marksanering

+ Nära service och pågatågsstationen – Ligger inom riksintresse för kulturmiljövården varvid hänsyn ska tas – Buller från tågtrafiken

– Närmare än 150m från järnvägen (Riktsam)

Nej

V. Gränsgatans förlängning

– Kostnader att bygga ut infrastrukturen

+ Bra rekreationsmöjligheter

– Nära till industriområde

Nej

5

Skurup

– Kan leda till ökad biltäthet i centrum

87

Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

+ Ca 1 km till service och pågatågsstation

+ Åkermarken som tas i anspråk är inte Nej av högsta klass – Kan leda till ökad biltäthet och avgaser i centrum

+ Ca 1 km till service och pågatågsstation – Buller från tågtrafiken för de bostäder närmast järnvägen

– Åkermark klass 8-10 tas i anspråk – Kan leda till ökad biltäthet i centrum

Nej

Möllebacksområdet + Detaljplan finns + Bra infrastruktur + Stärker befintlig service

+ Nära till 1-6 skola + Ca 1 km till service och pågatågsstationen

– Markförhållanden efter grustäkt måste utredas

Nej

Norregatan

+ Bra infrastruktur + Förtätning + Stärker befintlig service

+ Ca 0,5 km till service och pågatågsstationen – Bostadsnära grönområde tas i anspråk

Lantmännen

+ Förtätning + Möjlighet till service – Gällande detaljplan måste omarbetas – Utredning om marksanering

+ Området utnyttjas bättre och effektivare, samt blir mer levande + Nära till service och pågatågsstationen – Buller från tågtrafiken

Skivarpsån norra

+ Koncentrerad utveckling + Förtätning + Stärker befintlig service – Kostnad för riskbedömning

+ Närhet till rekreationsområden + Minskat bilberoende + Ca 0,5 km till service och pågatågsstationen – Åkermark klass 8 tas i anspråk – Buller från tågtrafiken – Kan inkräkta på strandskyddet

Ja

Skivarpsån södra

+ Koncentrerad utveckling + Förtätning + Stärker befintlig service – Kostnad för riskbedömning

+ Närhet till rekreationsområden + Nära till service och pågatågsstationen – Buller från tågtrafiken

Ja

Bruksgatan

+ Koncentrerad utveckling + Förtätning + Stärker befintlig service

+ Ca 0,5 km till service och pågatågsstationen + Minskat bilberoende – Åkermark klass 8 tas i anspråk

Nej

Bruksgården

+ Bra infrastruktur + Stärker befintlig service

+ Mindre än 1 km till service och pågatågsstationen

Nej

Sandåkra

Pilgården

+ Ger ökat underlag för förbifart – Kräver ny förbifart – Riskanalys måste göras för området närmast järnvägen

Kan medföra betydande miljöpåverkan

Rydsgård

88

+ Minskat bilberoende + Marken blir ev. sanerad

+ Minskat bilberoende – Åkermark klass 8 tas i anspråk – Kan inkräkta på strandskyddet

+ Minskat bilberoende – Åkermark klass 8 tas i anspråk

Nej

Nej

Bostäder Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

Kan medföra betydande miljöpåverkan

Södergatan

+ Koncentrerad utveckling + Förtätning

+ Ca 0,5 km till service och pågatågsstationen

+ Minskat bilberoende – Åkermark klass 8 tas i anspråk – Kan inkräkta på strandskyddet i öst

Nej

Skivarp 37:1

+ Detaljplan och infrastruktur finns + Förtätning + Stärker befintlig service

+ Mindre än 1 km till bussförbindelse

– Bostadsnära grönområden tas i anspråk

Nej

Området sydväst om gamla Sockerbruket

+ Detaljplan finns + Förtätning + Stärker befintlig service

+ Mindre än 1 km till bussförbindelse + Tydlig koppling till Sockerbruket + Tillgängligt till grönområden

Nej

Skivarp 38:20

+ Förtätning + Stärker befintlig service

+ Mindre än 1 km till bussförbindelse + Tydlig koppling till Sockerbruket + Tillgängligt till grönområden

Nej

Öster om Nyponvägen

+ Förtätning + Stärker befintlig service – Saknar detaljplan

+ Nära till service och bussförbindelse

Skivarp 13:32 och 13:33

+ Bra för verksamheter i utkanten + Stärker befintlig service – Markförhållanden

+ Nära till service och bussförbindelse – Vägen utgör en barriär

Nej

+ Stärker befintlig service – Infrastruktur saknas

+ Närhet till rekreation – Ängs- och hagmark tas i anspråk + Bussförbindelse mot Skurup, Ystad och Trelle- – Ligger inom kustzonen borg – Beakta grönstråk – Hänsyn ska tas till kända fornlämningar – Området ligger inom särskilt värdefull kulturmiljö varvid hänsyn ska tas

Ja

+ Bussförbindelse mot Skurup, Ystad och Trelle- – Ligger inom kustzonen borg – Beakta grönstråk – Hänsyn måste tas till kända fornlämningar – Området ligger inom särskilt värdefull kulturmiljö varvid hänsyn ska tas

Nej

5

Skivarp

+ Minskat bilberoende + Oanvänd mark tas i anspråk

Nej

Abbekås Väster om Kjells backe

Söder om vindarnas – Förbättringar i infrastrukturen väg behövs – Utglesning

89

90

Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

Kan medföra betydande miljöpåverkan

Väster om Kjells backe

+ Stärker befintlig service – Infrastruktur saknas

+ Närhet till rekreation + Bussförbindelse mot Skurup, Ystad och Trelleborg – Hänsyn ska tas till kända fornlämningar – Området ligger inom särskilt värdefull kulturmiljö varvid hänsyn ska tas

– Ängs- och hagmark tas i anspråk – Ligger inom kustzonen – Beakta grönstråk

Ja

Öster om Skivarpsvägen

+ Förtätning + Stärker befintlig service

+ Nära centrum och service + Ca 0,5 km till bussförbindelse mot Skurup, Trelleborg och Ystad – Hänsyn ska tas till kända fornlämningar – Hänsyn ska tas till historisk bebyggelse

– Bra åkermark tas i anspråk – Beakta grönstråk – Ligger inom kustzonen

Ja

Väster om Skivarps- + Förtätning vägen + Stärker befintlig service

+ Nära centrum och service + Nära till bussförbindelse mot Skurup, Trelleborg och Ystad – Hänsyn ska tas till kända fornlämningar – Hänsyn ska tas till historisk bebyggelse

– Kustnära läge, avgränsning måste göras med hänsyn till utblickar – Ligger inom kustzonen

Ja

Infarten från Skivarp

+ Förtätning + Stärker befintlig service

+ Nära centrum och service + Nära till bussförbindelse mot Skurup, Trelleborg och Ystad – Hänsyn ska tas till kända fornlämningar – Området ligger inom särskilt värdefull kulturmiljö varvid hänsyn ska tas

– Kustnära läge, avgränsning måste göras med hänsyn till utblickar – Ligger inom kustzonen

Nej

Söder om Ankarets förskola

+ Strategiskt läge för serviceutbyggnad

+ Bussförbindelse mot Skurup, Ystad och – Ängs- och hagmark tas i anspråk Trelleborg – Ligger inom kustzonen + Närhet till rekreation – Beakta grönstråk – Hänsyn ska tas till kända fornlämningar – Området ligger inom särskilt värdefull kulturmiljö varvid hänsyn ska tas

Nej

Söder om Kjells backe

– Infrastruktur saknas

+ Bussförbindelse mot Skurup, Ystad och Trelleborg + Närhet till rekreation – Hänsyn ska tas till kända fornlämningar – Området ligger inom särskilt värdefull kulturmiljö varvid hänsyn ska tas

Ja

– Ängs- och hagmark tas i anspråk – Ligger inom kustzonen – Beakta grönstråk

Kommunikationer

91

92

KOMMUNIKATIONER

Kommunikationer

6

Skurups kommun ligger i ett bra kommunikationsläge, med goda möjligheter att resa både in- och utrikes. Köpenhamn nås inom en timme med tåg och från hamnarna i Trelleborg och Ystad går det färjor till Tyskland, Bornholm och Polen. Skurups tätort ligger dessutom endast 20 minuters resväg från Malmö Airport (Sturup), som har dagliga avgångar till ett flertal destinationer i Sverige såväl som Europa. Köpenhamns internationella flygplats, Kastrup, nås via direkttåg från Skurup, vilket ger bra globala resmöjligheter.

Goda kommunikationer till och från Skurups kommun

93

VÄGTRAFIK MÅLSÄTTNING -

Effektiva kommunikationer där olika trafikslag samverkar och håller en hög standard vad gäller trafiksäkerhet, utformning och tillgänglighet

-

Vid planering och utformning av transportsystemet ska:



• hänsyn tas till orts- och landskapsbild samt olika typer av bevarandeintressen



• barriäreffekter, markintrång och bullerstörningar minimeras



• kollektivtrafiken gynnas



• korta restider med få byten eftersträvas

NULÄGESBESKRIVNING

Skurup Rydsgård

Skivarp

Den största och mest belastade vägen som går genom Skurups kommun är E65 mellan Malmö och Ystad. Den har motorvägsstandard till Börringe, 4-fältig landsväg till Skurup och 2+1 väg till Ystad. Väg 101, som är den gamla Malmö-Ystad vägen, är också en viktig länk i östvästlig riktning. Eftersom det är en gammal landsväg har bebyggelse och orter vuxit upp längs dess sträckning. Övriga huvudvägar i kommunen som används mycket är väg 102 mellan Skurup och Veberöd samt Riksväg 9 utmed kusten mellan Trelleborg och Ystad. I övrigt förekommer ett relativt finmaskigt vägnät av större och mindre landsvägar. Intill visas en karta med alla vägar i kommunen där fler än 500 fordon färdas i snitt per dygn.

Bingsmarken

94

Abbekås

För att förhindra tillkomsten av olämplig bebyggelse utmed befintlig eller planerad allmän väg finns särskilda bestämmelser i väglagen. Intill allmänna vägar ska det så långt som möjligt inte finnas byggnader eller andra anordningar som kan äventyra säkerheten för trafiken på vägen eller för människor som vistas intill denna. Ny byggnad, tillbyggnad eller annan

Kommunikationer anläggning får inte utan tillstånd från länsstyrelsen uppföras inom 12 m från vägområdet. Vid större vägar kan avståndet genom särskilt beslut utökas till 30 eller 50 m.

6

Utvecklingsförslag

Efterhand som trafiken blivit allt mer omfattande har olägenheter i form av buller, luftföroreningar och höga hastigheter ökat i kommunens tätorter och byar. Idag arbetar Vägverket tillsammans med kommunen aktivt med så kallade miljöprioriterade vägar, för att förbättra trafikmiljön och framkomligheten för oskyddade trafikanter. Framför allt handlar det om att försvåra genomfarter för tung trafik, vidta hastighetsdämpande åtgärder samt att bygga separata gång- och cykelvägar. Vid skolor, skolvägar eller där många äldre rör sig eftersträvas lägre fart. Vid skolor och dagis skyltas 30 km/h och gatorna inom tätorternas bostadsområden ska fungera som 50/30-gator, de är skyltade 50 km/h, men den faktiska körhastigheten är lägre på grund av utformningen i den fysiska miljön. I korsningspunkter med oskyddade trafikanter säkras en låg hastighet med hjälp av bland annat beläggning, avsmalning med pollare, mittrefuger och sidoförskjutningar

UTVECKLINGSFÖRSLAG En målsättning och vision för framtiden är en utbyggnad av E65 med motorvägsstandard från Svedala till Ystad. En snabb och säker förbindelse mellan Ystad och Malmö innebär att trafikbelastningen på framförallt väg 9 och 101 kan minska och att attraktivare boendemiljöer därmed kan skapas. Tankar finns kring möjligheterna att anlägga en förbifart söder alternativt öster om Skurups tätort. Syftet är att minska mängden genomfartstrafik i tätorten och avlasta centrum samt att möjliggöra tillfart till Lantbruksgymnasiet utan genomfart genom Skurups tätort. Placeringen av förbifarterna är inte klara men skillnaden dem emellan är effekten det får på den framtida exploateringen av tätorten.

95

KOLLEKTIVTRAFIK

96

MÅLSÄTTNING

NULÄGESBESKRIVNING

-

Den spårbundna trafikens möjligheter ska tas tillvara och utvecklas. Stationerna ska fungera som knutpunkter som är lättillgängliga och välintegrerade med övriga kommunikationer samtidigt som tätorterna utanför Skurup och Rydsgård ges möjlighet till anslutande kollektivtrafik som anpassas till tågtidtabellerna

-

Kollektivtrafiken ska vara attraktiv, fungera på ett effektivt sätt och vara tillgänglig för alla. Även den fysiska miljön kring hållplatser och anslutande gång- och cykelvägar ska vara tillgänglig, trygg och attraktiv

Den glesa bebyggelsestrukturen i Skurups kommun gör det svårt att bedriva en lönsam kollektivtrafik som når alla kommuninvånare. Boende i mindre byar och på landsbygden är ofta beroende av bil i sin dagliga livsföring. Det redskap kommunen använder för att främja kollektivtrafikresande för denna grupp människor, är att skapa förutsättningar för att parkera bilen i anslutning till buss- eller tågstationer så att byte för längre resor blir möjligt.

-

Arbetspendlingen ska i större utsträckning ske med kollektivtrafiken i stället för bilen, såväl inom som utom kommunen

Befolkningen i Skurup, Skivarp, Abbekås, Rydsgård, Slimminge och Janstorp har förhållandevis goda möjligheter att resa kollektivt. Framför allt är det Pågatågen som uppskattas för de snabba och enkla resorna. I synnerhet är det kommunens unga som går i gymnasieskolor i Ystad som dagligen reser med Pågatågen men även en betydande del yrkesarbetande pendlar till och från Ystad och Malmö. Även busstrafiken är betydelsefull för resor till och från orter inom kommunen.

-

Befintliga och nya resandestråk ska utvecklas genom omfattande infrastruktur- och kollektivtrafiksatsningar, vilket gynnar den fortsatta regionala utvecklingen och ger förutsättningar för att de långväga resorna kan ske med kollektivtrafik

Att ha goda kollektivtrafikförbindelser inom kommunen och till omgivande målpunkter är avgörande för kommunens framtid. Dels är det en fråga om tillgänglighet men har även en avgörande betydelse för inflyttning och företagsetablerande i kommunen.

Kommunikationer

6

Förutsättningar

TÅG Järnvägen mellan Malmö och Ystad togs i bruk 1874 och förlängdes till Simrishamn 1896. När banan elektrifierades 1996 rustades den samtidigt upp och stationerna blev fjärrstyrda. Nya mötesstationer byggdes i Lemmeströ och Rynge och dessutom återinvigdes hållplatserna i Oxie och Svarte. 2003 byggdes även ett mötesspår i Rydsgård för att möjliggöra tätare trafik och samma år elektrifierades även sträckan Ystad - Simrishamn. Idag har järnvägen stor betydelse för i första hand passagerartrafik. Under ett normaldygn trafikerar 50 persontåg och 2 godståg Skurups kommun. Tågen mellan Malmö och Ystad trafikerar Skurups tätort och Rydsgård minst en gång i timmen från klockan 06.00 på morgonen till klockan 01.00 på natten, med dubbla avgångar under rusningstid.

Tågförbindelse genom Skurups kommun

Citytunneln När det pågående projektet med byggandet av Citytunneln är färdigt, kommer det att innebära att stora delar av Malmö kommer att kunna nås från Skurups kommun, utan att man behöver byta trafikslag. Även trafikförutsättningarna till Köpenhamn och Kastrup kommer också förbättras avsevärt. Eftersom integrationen med Danmark kontinuerligt ökar blir direktkontakten med den danska sidan allt viktigare.

Förbindelsespåret vid Lockarp I samband med Citytunnelprojektet i Malmö planeras ett nytt spår vid Lockarp för att förbinda brobanan över Öresund med Ystadbanan och kontinentalbanan söderut mot Trelleborg. Förbindelsespåret ska trafikeras med Öresundstågen, Pågatågen samt Bornholmståg från Danmark till Ystad. På sikt kan även tåg mellan Kastrup och Sturup utnyttja spåret.

Förbindelsespårets läge vid Lockarp

97

Sturupspendeln Syftet med projektet Sturupspendeln är att skapa en snabb och säker förbindelse mellan Kastrups flygplats, Malmö C och Malmö Airport. Projektet omfattar en genomgående bana med återanslutning till Ystadbanan. Efterfrågan på täta avgångar från Skurups kommun beräknas öka kraftigt när Sturupspendeln färdigställs. Genom upprustningar av den befintliga banan med dubbelspår och hög standard på den nya järnvägen ska restiden från Ystad och därmed från Skurups kommun till Malmö endast öka med någon minut. Dock kommer godstrafiken att fortsätta på det gamla spåret. Sturupspendeln är ett måste för att resandefrekvensen med kollektivtrafiken ska kunna öka under en längre tidsperiod.

Trolig sträckning för Sturupspendeln

BUSS Bussförbindelserna i kommunen är tydligt kopplade österut, framför allt till Ystad. De flesta bussarna har Skurups tätort som start/slutstation och ger därmed invånarna möjlighet att resa kollektivt till kommunens centralort och den service som förekommer där.

98

Kollektivtrafikens linjesträckning

Kommunikationer

6

UTVECKLINGSFÖRSLAG En planering som tar utgångspunkt i att bostäder, arbetsplatser och service lokaliseras till goda kollektivtrafiklägen och trafiknoder, skapar förutsättningar för att det miljöanpassade transportsystemet ska kunna användas. Information och attitydpåverkan är också viktiga faktorer för att fler ska välja miljömässigt bra alternativ. Kommunen ställer sig positiv till byggandet av Sturupspendeln och ser den som en tillgång för den framtida utvecklingen. Detsamma gäller för förbindelsespåret i Lockarp, eftersom det möjliggör direkttågtrafik från kommunen till bl.a. Köpenhamn och Lund. I och i anslutning till Skurups tätort förekommer i dagsläget fyra plankorsningar. Plankorsningsolyckor är den vanligaste olyckstypen inom järnvägstrafiken och den olyckstyp som leder till flest antal omkomna och allvarligt skadade. När tågtrafiken i framtiden ökar är det inte rimligt att ha så många korsningsmöjligheter i en ort av Skurups storlek. Utredning pågår för närvarande om, när och hur stängning av någon/några av korsningarna ska ske. Där järnväg inte är möjlig ska effektiv busstrafik utvecklas. För att lyckas krävs ett helhetsperspektiv, där alla transportslag samverkar och ombyten dem emellan underlättas. Förbindelsen till Lund, som betraktas som en viktig regional målpunkt förbättras avsevärt när citytunneln tas i bruk. En förbindelse till Malmö Airport bör dock prioriteras.

99

GÅNG- OCH CYKELTRAFIK MÅLSÄTTNING

NULÄGESBESKRIVNING

-

Gång- och cykelvägnätet inom kommunen ska vara gent, trafiksäkert och tryggt. Effektiva gång- och cykelstråk ska knyta samman kommunens tätorter/målpunkter

-

Inom tätorterna ska trafikmiljön utformas så att naturliga hastighetssänkningar sker för den motordrivna trafiken, samtidigt som fotgängares och cyklisters framkomlighet och säkerhet prioriteras

I Skurups kommun är cyklandet i första hand koncentrerat till tätorterna och utgörs av kortare cykelturer till och från skolor och service. I dagsläget är det inte många som cyklar utanför och mellan tätorterna. Det beror till stor del på att det saknas säkra cykelvägar och att cyklandet därför måste ske på landsvägarna. En förutsättning för säker cykling är att aktivt arbeta med alla faktorer som har betydelse för cyklisternas säkerhet, tillgänglighet och prioritet. Det största problemet är att de oftast blandas med biltrafiken, samt att många ensliga och dolda lägen kan vara avskräckande, som t.ex. gång- och cykeltunnlar som många gånger kan kännas mörka och otrygga. För att fler ska välja cykeln till och från jobbet, skola och fritidsaktiviteter, måste all ny- och ombyggnad av gång- och cykelvägar ske med fokus på trygghet och säkerhet för de oskyddade trafikanterna.

Väl upplyst gång- och cykelväg

Cykelparkering med väderskydd

Goda låsmöjligheter 100

Med hjälp av Skånes kommuner har Vägverket kartlagt det befintliga cykelvägnätet i Skåne och tagit fram en cykelledsplan för 2006-2015. Den handlar om alltifrån helt nya cykelvägar och planskildheter till skyltning av alternativa vägar och allmän upprustning. En del av de cykelvägar som kommunen förespråkar i översiktsplanen finns med i cykelledsplanen. De sträckor det gäller är Abbekås – Mossbystrand (byggstart 2008) och Mossbystrand – Svarte. Även sträckan Bingsmarken – Abbekås är aktuell och en arbetsplan är framtagen.

UTVECKLINGSFÖRSLAG Om bostadsområden byggs ut i den omfattning som förväntas, kommer behovet av säkra gång- och cykelvägar öka allt mer. För att kommunen ska fortsätta att utvecklas som en hållbar kommun, behövs samplanering inom alla områden, där fokus ligger på att alla invånare ska kunna färdas till, från och inom kommunen på ett miljövänligt sätt. Arbetet med att utforma en cykelledsplan beräknas sätta igång under 2009.

Kommunikationer

6

Nya såväl som befintliga gång- och cykeltunnlar ska ges en öppen och ljus utformning med god belysning. Handikappanpassning är en självklarhet och ska ske genom bl.a. anpassade kantstenshöjder och ledstråk i marken vid övergångsställen och busshållplatser och med beaktande av maxlutningar på gång- och cykelbanor mm. Hastighetsdämpning i form av avsmalningar, refuger mm. föreslås där oskyddade trafikanter kommer i konflikt med biltrafiken. Miljön ska utformas så att bilarnas hastighet inte överskrider 30 km/h. Faktorer som tydlighet, sikt och synbarhet är viktiga för såväl cykelstråkens korsningspunkter med huvudgatunätet som där cykelvägar ansluter till det lokala gatunätet. Varje tätort/by ska erbjuda goda möjligheter att parkera cykeln med bra låsmöjligheter och väderskydd i nära anslutning till busshållplats och tågstation. Samtidigt ska belysningsåtgärder på alla gång- och cykelvägar genomföras. I första hand strävar kommunen efter att få färdigställt gång- och cykelvägen mellan Bingsmarken och Svarte, vilken ingår i ett avtal mellan kommunen och Vägverket. Högt prioriterat är även att knyta samman tätorterna Skurup, Rydsgård, Skivarp och Abbekås med ett gent cykelvägnät. Samtidigt ska rekreationscykling vara möjligt i kommunen, vilket gör att cykelvägar även planeras mellan Skurups tätort, Svaneholms slott och Näsbyholmssjön. En gång- och cykelväg planeras även från Skurup mot Janstorp i ett första prioriteringsläge. I ett andra prioriteringsläge planeras gång- och cykelvägar mellan Skivarp – Mossbystrand, samt från Skurup mot Slimminge Trots att planerna ligger långt fram i tiden är det ändå viktigt att även presentera kommunens intentioner för gång- och cykelvägnätet även i prioriteringsläge 3. På längre sikt bör även de övriga mindre byarna knytas samman med gång- och cykelvägar till tätorterna. Att satsa på cykelvägar mellan olika målpunkter i kommunen är ett sätt att främja möjligheterna till rekreationscykling och tillgängligheten till det skånska odlingslandskapet. I ett inledningsskede kan befintliga, mindre trafikerade vägar förbättras så att de blir attraktiva för den oskyddade trafikanten. 101

KONSEKVENSER KOPPLING TILL MILJÖMÅLEN

GENOMFÖRANDE

Ett flertal av de nationella/regionala miljömålen berör kommunikationer. Mest uttalade är dock:

I översiktsplanen från 1992 fanns målsättningen att tillsammans med Vägverket och Länsstyrelsen diskutera förbifartsväg i Skurups tätort vilket nu är genomfört. Detsamma gäller för elektrifiering av järnvägen mellan Malmö och Ystad och ökad turtäthet i kollektivtrafiken. En gång- och cykelväg är till viss del utbyggd mellan Skurups tätort och Svaneholm, men resterande sträcka omfattas av detta dokument. En gångoch cykelväg utmed kustvägen från Bingsmarken till kommungränsen mot Ystad är under uppbyggnad och projekteras etappvis.

1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 7 Ingen övergödning 15 God bebyggd miljö Övriga riktlinjer, mål och visioner som arbetet med kommunikationer styrs av är bl.a. det av riksdagen fattade beslut om en transportpolitik för en hållbar utveckling och nollvisionen, samt regionprojektet SkåneMaTs och Cykelledsplan för Skåne 2006-2015. Läs mer om betydande miljöpåverkan i översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning

ETT KLIMATSMART SKURUP Kommunens planer på utbyggnad av gångoch cykelvägar mellan tätorterna, längs med kuststräckan och till de mindre byarna tyder på ett hållbarhetstänk. Genom att bygga i kollektivtrafiknära lägen, gynnas kollektivtrafiken och bilberoendet minskar. Dessutom arbetar Vägverket och kommunen aktivt med miljöprioriterade vägar för att förbättra trafikmiljön och framkomligheten för oskyddade trafikanter.

102

FÖRÄNDRING FRÅN ÖP92 I översiktsplanen från 1992 fanns målsättningen att anlägga förbifartsvägar vid Abbekås och Skivarp utmed väg 9 och 101. I Abbekås har läget förändrats då kommunen tillsammans med Vägverket, vidtagit åtgärder inne i byn för att sänka hastigheterna och föra över den mesta trafiken till E65. Det har till viss del lett till att väg 101 genom Skivarp har fått ökad trafik, men där pågår ett liknande projekt i dagsläget (2008) tillsammans med Vägverket, vilket gör att förbifarter inte längre är aktuella.

Kommunikationer

6

EKONOMISKA, SOCIALA OCH EKOLOGISKA KONSEKVENSER Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

Kan medföra betydande miljöpåverkan

Vägtrafik E65 som motorväg

– Kostnader i samband med utredn- + Minskad belastning på väg 9 och 101 ingar och utbyggnad + Säkrare och snabbare förbindelse – Arbetsplan krävs

+ Minskade utsläpp i kommunens tätorter – Kan öka den totala mängden trafik

Ja

Östra förbifarten

+ Bra förutsättning för nyexploatering – Kostnader i samband med utbyggnad – Arbetsplan krävs

+ Minskar mängden genomfartstrafik i centrala Skurup + Säkrare för trafikanter att vistas i centrum + Avlastning för Saritslövsvägen och Jörgensgatan – Påverkar område med särskilt värdefull kulturmiljö

+ Bättre luftkvalitet i centrum – Kan öka den totala mängden trafik

Ja

Södra förbifarten

– Kostnader i samband med utbyggnad – Förändrar utbyggnadsmöjligheterna för Skurups tätort – Arbetsplan krävs

+ Minskar belastningen på Saritslövsvägen och Jörgensgatan – Kan skapa en barriär och hindra att tätorten växer med årsringar – Påverkar område med särskilt värdefull kulturmiljö

+ Minskat utsläpp inne i Skurup – Kan öka den totala mängden trafik

Ja

Planskilda korsningar

– Kostnader i samband med utbyggnad

+ Minskar dödstalen i samband med trafikolyckor vid plankorsningar, samt ökar tryggheten för trafikanter

+ Ökad trafik när plankorsningarna blir säkrare, då fler bilister utnyttjar den

Utredning pågår

Sturupspendeln

– Kostnader i samband med utredn- + Enklare att ta sig till flygplatsen ingar och utbyggnad – Bullret från godstrafiken finns kvar + Ökad rörlighet för de utan bil

+ Fler åker kollektivt till flygplatsen vilket minskar utsläppen

Ja

Busslinje Skurup Trelleborg

+ Ökad turism och antal besökare – Kostnader i samband med genomförande

+ Minskat bilresande då fler väljer att åka kollektivt och därmed mindre utsläpp

Nej

Kollektivtrafik

+ Fler besökare till Skurup och mer integration kommunerna sinsemellan + Förbättrad pendlingsmöjlighet + Ökad rörlighet för de utan bil

103

Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

Kan medföra betydande miljöpåverkan

– Kostnader i samband med utbyggnad

+ Tryggheten ökar + Färre dödsolyckor + Bidrar till folkhälsomål nr 9: ökad fysisk aktivitet + Ökad rörlighet för barn och ungdomar då de inte behöver förlita sig på skjuts från föräldrarna

+ Mindre avgaser från biltrafiken

Nej

+ Mindre avgaser från biltrafiken – Onödig exploatering av mark om underlaget inte finns

Nej

Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelvägar mellan alla tätorter i kommunen

GC-vägar till byarna – Kostnader i samband med utbygg- + Tryggheten ökar i kommunen nad och underlaget måste finnas + Färre dödsolyckor + Bidrar till folkhälsomål nr 9: ökad fysisk aktivitet + Ökad rörlighet för barn och ungdomar då de inte behöver förlita sig på skjuts från föräldrarna

104

Teknisk försörjning

105

106

TEKNISK FÖRSÖRJNING

AVFALLSHANTERING

MÅLSÄTTNING

NULÄGESBESKRIVNING

-

Kommunen ska sträva efter att förstärka den tekniska infrastrukturen

-

Den tekniska försörjningen ska präglas av god hushållning med naturresurser och liten miljöpåverkan

-

Energiförsörjningen ska så långt som möjligt präglas av miljövänliga och förnyelsebara energikällor

-

Nya anläggningar för teknisk försörjning ska lokaliseras i samklang med omgivningen och utformas med hänsyn till natur- och kulturvärden

För mer detaljerade strategier hänvisas till kommunens Lokala miljömål och miljöhandlingsprogram

Teknisk försörjning

7

Kommunens hantering av avfall regleras i den antagna lokala renhållningsordningen för Skurup kommun. Vid Elleholmsvägen på Östra Industriområdet i Skurup finns en återvinningscentral för mottagning av sorterat återvinningsbart avfall från hushållen. Inom kommunen finns för närvarande 10 återvinningsstationer där återvinningsbart avfall kan lämnas. Ansvaret för dessa stationer åvilar producenterna genom ett antal materialbolag. Skurups kommun är delägare i Sysav, Sydskånes avfallsaktiebolag. Det hushållsavfall som samlas in genom kommunens entreprenör och det avfall som enskilda lämnar in vid återvinningscentralen i Skurup återvinns och behandlas av Sysav. Avfallet transporteras till en omlastningsstation som är belägen i Hedeskoga i Ystad och transporteras sedan vidare till Sysav:s anläggning i Malmö där förbränningen sker. Utöver hämtning av avfall från hushållen så hämtas också latrin från ett fåtal fastigheter. Vidare utförs slamtömning av trekammarbrunnar hos dem som inte har kommunalt avlopp.

UTVECKLINGSFÖRSLAG Inom kommunen ska farligt avfall tas om hand på ett miljöriktigt sätt och matavfall ska så långt som möjligt behandlas biologiskt.

Återvinningscentral

Avfallshanteringen i kommunen ska ske med utgångspunkt i kretsloppstänkande, med användning av återvinningsbart material och källsortering. Resurserna i avfallet i form av material och energi ska användas ännu bättre än vad som görs idag.

107

VATTENFÖRSÖRJNING NULÄGESBESKRIVNING Skurups kommun tar sitt dricksvatten ur grundvattentäkter. I kommunen finns 6 grundvattenförekomster. Rakt igenom kommunen från nordväst under Skurup och Rydsgård ner mot Skivarp och ut i Östersjön går Alnarpsströmmen, ur vilken kommunen pumpar upp råvatten ur borrade grundvattenbrunnar. Brunnarna har mycket stor vattentillgång av god kvalitet och ligger i anslutning till vattenverken i Skurup, Rydsgård och Skivarp. Utanför Alnarpsströmmen ligger en mindre bergborrad brunn med grundvatten till vattenverket uppe på Stenberget. Kommunens fyra vattenverk med tillhörande grundvattenbrunnar förser 96 % av kommuninvånarna med kommunalt dricksvatten. De utnyttjade grundvattenmagasinen är täckta av mäktiga lager moränlera vilket erbjuder ett gott skydd mot direkt förorening av vattnet. Stenbergets vattenverk har inte lika fördelaktiga geologiska förhållanden, då den överlagrande moränen inte innehåller så mycket lera.

UTVECKLINGSFÖRSLAG Kommunens vattentäkter saknar ett långsiktigt skydd i form av vattenskyddsområden. En utredning om skyddsområden för vattentäkter ska påbörjas senast 2012 och vara klar senast 2015. Tillsammans med kommunerna inom sydöstra Skåne, pågår flertalet samverkansprojekt inom arbetet med att ta fram gemensamma dokument och samverkansformer inom vatten- och avloppsförsörjning. I dagsläget pågår en utredning om anslutningsmöjligheter till Sydvatten, med alternativa ledningsdragningar och ekonomiska förutsättningar. En jämförelse av nuvarande vattenförsörjning, med vatten från lokalt belägna grundvattenborror och behandling i egna vattenreningsverk, och en anslutning till Sydvatten, innebärande att färdigbehandlat vatten levereras till Skurup, bör ske med beaktan av bland annat ekonomi, vattenkvalitet och säkerhet.

108

AVLOPPSFÖRSÖRJNING

Teknisk försörjning

NULÄGESBESKRIVNING

UTVECKLINGSFÖRSLAG

Kommunalt avlopp

I framtiden bör sammanhållen bebyggelse, t.ex. Janstorp och Lindby, ha allmänna Vatten- och avloppsanläggningar (VA-anläggningar). Flera olika typer av tekniska lösningar kan komma ifråga.

Kommunens avloppsvattenförsörjning är i dagsläget uppbyggd kring 18 mil ledningar med självfall och 27st pumpstationer som samlar, och sedan överför allt avloppsvatten för behandling till reningsverket i Ystad kommun. Från den sydvästra delen och fritidsområdet i Bingsmarken går avloppsvattnet till reningsverket i Smygehamn inom Trelleborgs kommun. Mellan kommunerna finns upprättade och beslutade avtal som bl.a. reglerar tillstånd och mottagning av avloppsvatten, miljörapporteringar, ekonomi m.m. Ungefär 78 % av kommunens invånare i framförallt tätorterna har anslutning till kommunalt avlopp, medan resterande delar av fastigheterna på landsbygden har enskilda avloppsanläggningar.

7

Kommunen bör upprätta en VA-plan för kommunal avloppsförsörjning för fastigheter på landsbygden. Dessutom ska kommunen se över möjligheten till en utbyggnad av minireningsverk som numera är godkända och finns på marknaden. I VA-planen bör det finnas en redovisning av olika tekniska och ekonomiska lösningar samt alternativ för de olika delarna av landsbygden inom kommunen. Lokalt omhändertagande av dagvatten krävs vid nyexploatering i kommunen, vilket även kräver geotekniska undersökningar för att finna rätt placering.

Enskilt avlopp Det finns drygt 2000 enskilda avlopp i Skurups kommun. Flertalet av dessa återstår (2008) att åtgärda för att uppfylla miljöbalkens krav på rening. Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) ställer ökade krav på avloppsanläggningarna ur både hälsoskydds- och miljöskyddssynpunkt. Skurups kommun tillåter inte slutna tankar vid vid enskilt avlopp.

Dagvatten Dagvatten från hårdgjorda ytor i tätorter bör tas om hand lokalt för att undvika att vattendrag belastas med stora vattenmängder som kan medföra föroreningar. En målsättning för att i framtiden ta hand om dagvatten, efter bl.a. de senaste årens skyfallsliknande regnoväder, ska vara att upprätta en långsiktig plan och policy för dagvattenhantering.

109

NATURRESURSER NULÄGESBESKRIVNING Naturresurser kan delas in i två grupper, de förnyelsebara och de ej förnyelsebara. Ett exempel på en ej förnyelsebar resurs är naturgrusavlagringar, som är värdefulla för dricksvattenförsörjningen och för natur- och kulturlandskapet men även för rekreation. Sverige har historiskt sett haft god tillgång till naturgrus och berg varav återanvändningen av naturgrus eller användning av andra restprodukter inte har varit särskilt omfattande. Men nu håller naturgruset på att ta slut i flera delar av landet och sydvästra Skåne är ett bristområde vad gäller naturgrus. Därför har regeringen beslutat att inom miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö”, ska delmålet vara att minska antalet utvunnen naturgrus. I kommen finns två större naturgrustäkter, Dalaled och Rydsgård, som vardera hade en produktion på över 100 000 ton naturgrus och två mindre täkter, Hassle-Bösarp, som vardera hade en produktion på mindre än 50 000 ton år 2007. Det finns även två bergtäkter med krossbergsproduktion, Stenberget, som ligger helt inom kommunen och Kullaröd, som även ligger inom Sjöbo kommun. Ur dessa utvinns vardera över 100 000 ton krossberg om året. Grustäkten söder om Rydsgård har tillstånd att utvinna naturgrus fram till år 2011 men då ska täkten även vara efterbehandlad. Grustäkten i Dalaled har tillstånd fram till 2023 medan de mindre täkterna i Hassle-Bösarp har tillstånd fram till 2017. Stenbergets bergtäkt har tillstånd till 2028 för att utvinna krossat berg och morän.

UTVECKLINGSFÖRSLAG På lång sikt ska naturgrus bara användas när andra alternativ inte är möjliga med hänsyn till användningsområdet. Ett alternativ till naturgrus är att använda krossat berg. I ett långsiktigt hållbart samhälle ska naturgrusavlagringar finnas kvar som exempelvis grundvattenmagasin och som en del i natur- och kulturlandskapet men restprodukter ska kunna utnyttjas. 110

INFORMATION OCH TEKNIK

GATUBELYSNING

NULÄGESBESKRIVNING

NULÄGESBESKRIVNING

I Skurups kommun finns ett bra utbyggt kabel TV-nät, då ca 4000 av kommunens invånare har kabel-TV anslutning via kommunens nät, men en del områden återstår ännu att byggas ut.

Kommunen ansvarar för all offentlig belysning inom kommunen och har även drift och underhållsansvar mot vägverkets anläggningar.

Tillgång till snabb datakommunikation såsom bredband är en nödvändighet för Skurup kommuns utveckling. Det ger goda förutsättningar för boende och företag genom ökad möjlighet till distansarbete och distansstudier, samt åtkomst till information och kommunikation med omvärlden.

UTVECKLINGSFÖRSLAG

UTVECKLINGSFÖRSLAG Möjlighet för både mobil och fast åtkomst till Internet i hela kommunen bör eftersträvas. Med allt högre krav på bredbandskapacitet kommer förmodligen informationstrafiken, i allt större omfattning, ske via optofiber. I samband med expansion/nybygge ska områden och fastigheter förberedas för infrastruktur som motsvarar gällande standard genom anläggandet av tomma rör för nya fiberanslutningar etc. Idealet är att varje hushåll, inom tätorterna så väl som i kommunens ytterområden, har en fiberanslutning som klarar bredband, telefoni, kabelTV och andra tjänster som finns tillgängliga hos olika operatörer, så att allt kan anslutas via en och samma kabel.

Teknisk försörjning

7

Gång- och cykelvägar i kommunen bör utrustas med belysning för att öka både tryggheten och säkerheten för invånarna. Samtidigt kan det komma att öka användandet av naturstigarna i kommunen då upplysta gångbanor lockar till promenader och andra rekreativa sysselsättningar även under årets mörkare månader. Vid nybyggnation av gång- och cykelvägar i kommunen ska trygghets- och säkerhetsaspekter beaktas, där belysning är en avgörande faktor. Dock är det även viktigt att beakta den påverkan som fler ljuskällor kan få på djurlivet.

Exempel på gatubelysning som styrs av solceller

111

ENERGIFÖRSÖRJNING NULÄGESBESKRIVNING

Närvärme

Att fritt välja värmeslag ger mer utrymme åt tekniken att utvecklas. I framtiden kommer sannolikt alternativa uppvärmningssystem som t.ex. bränsleceller, solenergi, vind och fissionskraft, som både småskalig och storskalig produktion, att ta över.

Närvärme påminner om fjärrvärme då det även i närvärmesystemet finns ett kulvertnät och en gemensam värmeanläggning som levererar värme till de anslutna husen.

Nästan all energi som konsumeras inom kommunen produceras och köps utifrån. Det vore önskvärt och till och med nödvändigt att i framtiden öka andelen lokalproducerad energi. Kommunen håller på att ta fram en klimatstrategi och energiplan.

Fjärrvärme Fjärrvärmeverket i Skurups kommun drivs av Lantmännen, som eldar huvudsakligen med halm, vilket är både miljövänligt och ekonomiskt. Eftersom halmen kommer från de lokala jordbrukarna, blir transporterna Fjärrvärmeverket i Skurup korta och därmed kostnaderna och utsläppen små. För reserv och spetslast använder verket sig utav oljepannor. Fjärrvärmeverket är placerat nordost om Nils Holgersson gymnasiet och kulvertnätet täcker centrala Skurups samhälle och är ca 5,5km långt. Nätet är dimensionerat för en möjlig leverans om ca 30GWh. Det kräver dock en utbyggnad av verket, vilket fjärrvärmeverket har fått tillstånd att göra. I dags läge pågår arbetet med utbyggnad av ledningar så att fler kan ansluta sig till verket.

112

I en närvärmeanläggning har ett antal småhusägare gått ihop och ersatt sina individuella uppvärmningssystem med en gemensamt ägd värmeanläggning. En närvärmeanläggning kan variera i storlek och omfatta två småhus eller ett helt område. Liksom för fjärrvärme är miljöpåverkan från ett närvärmesystem beroende av vilken värmekälla och vilket bränsle som används i anläggningen. Kommer värmen från en oljepanna är miljöpåverkan hög medan den är låg om bränslet är flis eller pellets.

Vindkraft Sveriges politiska ledning har tagit tydlig ställning för en utbyggnad av förnyelsebar energi, däribland vindkraft. De största fördelarna med vindkraftverk fås på nationell nivå i form av miljövänlig el medan nackdelarna upplevs lokalt till exempel buller, skugga från rotorbladen (stroboskopeffekt), påverkan på fågelstråken (kollisioner) och visuell påverkan. Även vid transport och montering av vindkraftverken kan störningar uppkomma på det lokala planet. Vindkraftverk börjar normalt sett producera el vid vindhastigheter mellan 4 och 25 meter per sekund och det blåser tillräckligt mycket i hela Skurups kommun för att det ska vara lönsamt att etablera vindkraft. Energimyndigheten har pekat ut områden som är särskilt lämpliga för etablering av vindkraft, så kallad riksintresseområden för vindbruk, varav ett av dessa ligger i Skurups kommun. Kommunen har vid ett flertal tillfällen redovisat att man anser att vindkraftsetablering ej bör komma till stånd inom detta område som ligger till havs cirka 8 kilometer utanför Abbekås. Istället har kommunen under 2008-2009 tagit fram en vindkraftspolicy för

Teknisk försörjning landbaserad vindkraft. Policyn har avsikten att klargöra kommunens syn på vindkraftsetableringar och att peka ut områden på land som är lämpliga, lämpliga med lägre potential, möjliga eller olämpliga för vindkraft. I policyn förordas en utbyggnad av maximalt 2-3 vindkraftsgrupper med högst 3 verk per grupp. Vindkraftverkens höjd inklusive rotorblad får ej överstiga 100 meter. Vindkraftverk som har en höjd på under 50 meter kallas för gårdsverk. Gårdsverken kräver ingen anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken, men dock krävs bygglov. Bygglov för gårdsverk och enstaka vindkraftverk prövas av kommunen i varje enskilt fall.

6 OMRÅDEN MÖJLIGA FÖR

Utdrag ur vindkraftspolicy för Skurups kommun VINDKRAFT

7

Områden inte lämpliga för vindkraft Områden möjliga för vindkraft Områden lämpliga för vindkraft Områden lämpliga för vindkraft dock lägre potential

Avståndet från vindkraftverken till bostäder bör ej understiga 600 meter vid nuvarande bullernivå och avståndet till tätorter bör ej understiga riktvärdet Vindkraftspolicy för Skurups kommun 1500 meter för att inte förhindra bostadsutbyggnad. Hänsyn ska också tas till bland annat värdefulla naturoch kulturmiljöer, landskapet och dess tålighet samt till verksamheter, infrastruktur och totalförsvaret, vid bedömning av vindkraftsetablering. VINDKRAFTSPOLICY SKURUPS KOMMUN

32 1 2 3 5

Område 1, ligger på gränsen mellan Romeleåsen och det sydskånska backlandskapet. Det finns ett flertal vindkraftsanläggningar intill och strax öster om området. Vindkraftsetablering i norra delen av området kan dock påverka riksintresset för naturvården (3 kap MB) och friluftslivet (4 kap MB). Dessutom krävs skyddsavstånd till väg och kraftledning. ANTAGANDEHANDLING 2009-07-28

4

Område 2 tillhör det sydskånska backlandskapet och ligger nära Romeleåsen. Det domineras idag av två befintliga verk men ytterligare ettinteverk kan Områden lämpliga för vindkraft Områden möjliga för vindkraft möjligtvis inrymmas i området. Områden lämpliga för vindkraft

Område 3 tillhör det sydskånska backlandskapet och utgörs av en åker Områden lämpliga för vindkraft dock lägre potentialstrax vid gränsen till Ystads kommun. Det finns två befintliga vindkraftverk väster om området, samt tre vindkraftverk i Ystads kommun, strax sydost om området. Den södra delen av området ingår i en regionalt värdefull Vindkraftspolicy kulturmiljö. Området kan rymma ett vindkraftverk. förmaximalt Skurups kommun

32

113

Område 4 ligger mellan Rydsgård och Skivarp, precis i utkanten av det sydskånska backlandskapet och gränsar mot Söderslätt. Området kan teoretiskt sett rymma maximalt två, möjligen tre vindkraftverk. Vid en exploatering ska särskild hänsyn tas till försvarets intressen, till kulturmiljön, de fornlämningar som finns inom området samt att vattendraget och dammen har en strandskyddad zon. Område 5 ligger i utkanten av det sydskånska backlandskapet och ligger väster om Rydsgård. Vindkraftverk kan här komma att dominera landskapsbilden på bekostnad av gravdösen sydost om området och Örsjö kyrka öster om det. Dessutom ingår området i särskilt värdefull kulturmiljö och vindkraftsverk bör undvikas i första hand. Teoretisk kan det dock rymmas maximalt ett verk.

Solenergi Solenergi kan generellt utvinnas på två olika sätt, antingen med en solfångare eller med solceller sammansatta till solpaneler. Det som skiljer dessa tekniker åt är att solfångaren genererar värme medan solpanelen genererar elektricitet. Solfångaren innehåller vätska som värms upp när den träffas av solstrålarna. Den varma vätskan leds till en stor ackumulatortank som kan kopplas samman med husets värmesystem. Därifrån skickas vattnet ut till husets element eller används till att värma tappvattnet. Solcellerna skiljer sig mot solfångarna då solcellerna alstrar en elektrisk spänning och ström när de träffas av solljuset. Flera solceller kopplas ihop och bildar en solpanel. Elektricitet som bildas kan användas till exempel till att ladda batterier.

114

Vågkraft Havets vågor innehåller stora energimängder. Med rätt tekniska lösningar kan vågkraft i framtiden komma att mäta sig med dagens största förnybara energikälla, vattenkraft. Den långsamma rörelsen under vatten gör att miljöpåverkan från en vågkraftanläggning förväntas bli mycket begränsad. Just nu finns vågkraftverk endast på experimentstadiet i Sverige, vid Lysekil på Västkusten. Vattenfall är en av huvudsponsorerna för projektet där en ny typ av vågkraftgenerator provas, en så kallad linjärgenerator.

Geoenergi Geoenergi är till största delen solenergi som lagras i markytan, men också lite värme från jordens inre. Energin hämtas ur berget med hjälp av borrhål, värmepumpar och värmeväxlare. Bergvärme kallas det när ett borrhål försörjer den enskilda villan, borrhålslager är flera hål som kopplas ihop till en bergsvolym och används till att värma och kyla större fastigheter. Under sommaren lagras värmen som sedan används på vintern medan kylan från vintern lagras för att ge kyla under sommaren. För att lagra värme och kyla i berg borras djupa hål vars djup bestäms utifrån energibehovet och de geologiska förutsättningarna.

Teknisk försörjning Förnyelsebart bränsle

UTVECKLINGSFÖRSLAG

Skogsbränsle, energiskog, spannmål och halm är exempel på biomassa som har stor potential i framtidens energitillförsel. Fortsatt ökade oljepriser gör bioråvaran attraktiv.

För att minska miljöpåverkan bör fjärrvärmeverket på lång sikt byta ut oljepannorna, som används för reserv och spetslast, mot biobränslepannor. På de ställen där fjärrvärme inte går att leverera, är närvärmeverk ett bra alternativ. Det är dock viktigt att närvärmeverket använder förnyelsebart bränsle.

Ett annat exempel på miljövänligt bränsle är Etanolen i E85 som utvinns ur grödor, som vete och sockerrör samt annan biomassa som energiskog. I kommunen finns två tankställen för Etanolbilar.

Biogas Biogas är ett förädlat biobränsle och är i princip samma produkt som naturgas, men till skillnad från naturgas, som har ett fossilt ursprung, ingår biogas i det naturliga kretsloppet. Gasen kan användas till uppvärmning och elproduktion men även som råvara till fordonsbränsle. Biogas som fordonsbränsle används i bussar, renhållningsfordon, transportfordon och personbilar. Den koldioxid som bildas när biogas förbränns i motorn är av förnybart ursprung och koncentrationen i atmosfären ökar inte.

7

Eftersom Skurups kommun bl.a. har kultur och natur av riksintresse och att bebyggelsen är utspridd, finns det endast ett fåtal platser i kommunen som är tänkbara för vindkraft. Dock är det kommunens uppgift att se till att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling för de kommande generationerna, och ta sin del i ansvaret att uppnå EU:s mål om en tjugodubbling av antalet vindkraftverk i Sverige till år 2020. I dagsläget finns två tankställen för etanol. Kommunen bör sträva efter ytterligare tankställen för andra förnyelsebara bränslesorter i framtiden, exempelvis biogas och el, så att möjligheten för invånarna att skaffa miljöklassade bilar ökar. Kommunen ska vara uppmärksam på utvecklingen av vågkraft och geoenergi och ställer sig positiv till ett eventuellt införande i framtiden. Solfångarnas och solpanelernas placering är viktig för att ta tillvara på så mycket solenergi som möjligt. För maximal effekt bör solfångarna och solpanelerna vara riktade mot söder och inte skuggas av exempelvis andra byggnader eller vegetation. De flesta husen i Skurups kommun har möjlighet att installera både solfångare och solpaneler på taken. Dessutom bör riktlinjer sättas upp för den kommunala verksamhetens fastigheter vad gäller till exempel soluppvärmt tappvarmvatten. Exempel på solfångare 115

KONSEKVENSER KOPPLING TILL MILJÖMÅLEN

GENOMFÖRANDE

Ett flertal av de nationella/regionala miljömålen berör området teknisk försörjning. Mest uttalade är dock:

Liksom angivet i översiktsplanen från 1992 gäller än idag att vid all planering noga beakta energi- och miljökonsekvensfrågorna.

1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 7 Ingen övergödning 15 God bebyggd miljö 16 Ett rikt växt- och djurliv

ETT KLIMATSMART SKURUP Energiförsörjningen ska präglas av miljövänliga och förnyelsebara energikällor samtidigt som energiförbrukningen ska minskas. Avfallshanteringen ska ske med utgångspunkt i kretsloppstänkande och dagvattnet ska tas om hand lokalt vid nyexploatering.

116

FÖRÄNDRING FRÅN ÖP92 Nedan anges de målsättningar som angavs för teknisk försörjning i kommunen i ÖP-92, men som inte behandlas i denna uppsättning av översiktsplanen. I översiktsplanen från 1992 fanns ett område angivet som projekterat för gasledning, vilket inte är aktuellt längre. Diskussioner om eventuell anslutning till Sydvatten har påbörjats.

EKONOMISKA, SOCIALA OCH EKOLOGISKA KONSEKVENSER Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Teknisk försörjning Miljö- och ekologiska konsekvenser

Kan medföra betydande miljöpåverkan

+ Besparingar på sikt + Regional samverkan – Höga investeringskostnader

+ Mindre risk för att förstöra grundvattnet – Inget skydd för grundvattentäkterna

Nej

Utbyggnad av minireningsverk

+ Upptar inte lika mycket yta + Bra för boende på landsbygden – Kostnader i samband med anläggning – Kräver extra underhåll och service – Högre driftskostnader än traditionella reningsverk

+ Möjlighet till kretslopp + Kan reducera fosfor och organiskt material och i olika grad även kväve + Mindre behov av transporter – Spridning av lukt – Mark tas i anspråk

Nej

Allmänna VA-anläggningar vid all typ av sammanhållen bebyggelse

– Kostnader i samband med utbyggnad

+ Bra standard + Ger förutsättningar för ny bebyggelse på landsbygden

+ Mindre behov av transporter – Stora markarbeten för anläggning

Nej

LOD vid exploatering

+ Mindre belastning på de äldre centrala delarna om dagvatten inte blandas med spillvatten – Kostnader för exploatörer och enskilda i samband med anläggande

+ Kan bidra till attraktiva närmiljöer + Återfår vattnet till dess naturliga kretslopp Nej i nya utbyggnadsområden + Riskerna för översvämningar minskar

+ Resurserna i avfallet (material, energi) kan återanvändas

+ Ökad medvetenhet om kretsloppet

7

Vattenförsörjning Anslutning till sydvatten

Avloppsförsörjning

Avfallshantering Återvinning

+ Bidrar till miljökvalitetsmål nr 1: Begränsad klimatpåverkan + Bidrar till miljökvalitetsmål nr 4: Giftfri miljö + Ökad omtanke om miljön

Nej

Energiförsörjning Utbyggnad av vindkraft

+ Ger besparingar på lång sikt – Kan störa den visuella landskaps– Kostnader i samband med utbygg- bilden nad – Hänsyn måste tas till kulturmiljön och naturvärden

+ Kommunen bidrar till EU:s mål Ja + Bidrar till miljömål nr 1: Begränsad klimatpåverkan – Buller, skuggor & olycksrisk måste utredas – Kan ha negativ påverkan på miljömål nr 16: ett rikt växt- och djurliv

117

Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

Tankställe för biobränsle

+ Positiv marknadsföring av kommunen – Kostnader i samband med uppförande

+ Fler har möjlighet att köra miljöbilar

+ Bidrar till miljökvalitetsmål nr 1: Nej Begränsad klimatpåverkan + Möjlighet till miljöbilar i kommunen – Kan leda till fler transporter

Vågkraft

+ Kan ge besparingar på lång sikt + Ingen visuell barriäreffekt – Kräver mer forskning och goda exempel – Kostnader i samband med utbyggnad

+ Bidrar till miljökvalitetsmål nr 1: Begränsad klimatpåverkan + Förnyelsebar energi

Nej

Solenergi för uppvärmning av t.ex. tappvarmvatten

+ Gratis solenergi + Engångskostnad – Kostnader i samband med installation

+ Bidrar till miljökvalitetsmål nr 1: Begränsad klimatpåverkan + Förnyelsebar energi – Solpanelernas reflexer kan medföra negativ påverkan på växt- och djurlivet (främst fåglar och fladdermöss)

Nej

Utbyggnad av närvärmeverk

+ Bra alternativ där fjärrvärme inte kan leveras + Lokalproducerad el, slipper köpa in el utifrån – Kostnader i samband med utbyggnad

+ Minskad miljöpåverkan om förnyelsebart bränsle används

Nej

– Ytor för solpanelerna kan störa landskapsbilden om de inte integreras i fasaden

Kan medföra betydande miljöpåverkan

Information och teknik Fiberanslutning till alla hushåll i kommunen

+ Möjlighet för IT-beroende företag + Fler får tillgång till snabb bredbandsuppkoppling + Mindre resor, mindre utsläpp att etablera sig var som helst i + Ökade möjligheter att jobba mer hemifrån kommunen + Kommunens attraktionskraft ökar – Kostnader i samband med utbyggnad och underhåll

Nej

– Kostnader vid uppförande

Nej

Gatubelysning Belysning vid gångoch cykelvägar

118

+ Tryggheten ökar då fler vågar använda gc-vägarna kvällstid + Mer uteliv kvällar och årets mörka månader + Bidrar till folkhälsomålet sunda och säkra miljöer och produker samt ökad fysisk aktivitet + Ökad rörlighet för barn och ungdomar

+ Folk cyklar istället för att ta bilen, mindre utsläpp – Ljuskällor kan påverka djurlivet negativt (miljökvalitetsmål nr 16)

Skola, vård och omsorg

119

120

SKOLA OCH BARNOMSORG MÅLSÄTTNING -

Alla barn i kommunen ska ges möjlighet till en god förskola och en gedigen utbildning. Kommunen ska verka för att det ska finnas tillgång till efterfrågade utbildningsalternativ

- Utbildning för såväl barn som vuxna ska även fortsättningsvis vara högt prioriterad och möjligheter ska ges till utveckling av nya pedagogiska former och nytänkande

NULÄGESBESKRIVNING Skola och barnomsorg finns idag i kommunens fem största orter, Skurup, Rydsgård, Skivarp, Abbekås och Slimminge. Det är av stor vikt att det finns verksamheter i alla dessa orter för att få levande byar. Förskola, skola (Förskoleklass-åk 9) och skolbarnsomsorg är av avgörande betydelse för intresset av att bosätta sig i en del av kommunen. Placering sker enligt närhetsprincipen men det förekommer att föräldrarna väljer andra förskolor och skolor. Förskola, skola och skolbarnsomsorg ska finnas i närmiljön för ett bostadsområde och ha tillräckligt med platser i en byggnad som är anpassad och utrustad för sitt ändamål. En målsättning är att alla förskolor ska ha minst 4 avdelningar. Inomhus- så väl som utomhusytan ska utformas så att arbetsmiljön blir god för både barn och personal.

Förskolor Idag finns 9 st kommunala och 3 st enskilda förskolor i Skurups kommun. Totalt finns det 845 förskoleplatser i kommunen (2008). Förskolor finns i Abbekås (1 st 50 platser), Skivarp (1 st 80 platser), Rydsgård (2 st 115 platser), Skurup (6 st 400 platser) och Slimminge (3 st 40 platser). I Skurup finns även ett antal dagbarnvårdare och en förskola drivs av Montessoriföreningen som personalkooperativ med plats för ca 40 barn. I Slimminge finns dessutom två enskilda förskolor med ca 20 platser vardera.

Skola, vård och omsorg

8

F-5/F-6skolor Från och med hösten 2009 finns 3 st F-5 och 3 F-6 skolor i Skurups kommun. Mölleskolan ligger i Skivarp och har plats för ca 300 elever, Hallenborgskolan ligger i Rydsgård och har plats för ca 200 elever, i Skurup ligger Rutgerskolan, Östergårdskolan och Mariaskolan som sammanlagt har plats för ca 700 elever och i Slimminge ligger Slimmingeby skola med plats för 135 elever.

Åk 6-9 skolor Från och med hösten 2009 finns det 1st årskurs 6-9 skola i kommunen. Mackleanskolan har plats för ca 580 elever och Alléskolan (kommunal friskola) har elever i F-9 skola. och plats för ca 180 elever totalt.

Särskola Särskola finns för barn i F-5 på Östergårdskolan och för elever i årskurs 6-9 på Mackleanskolan i Skurup. Kommunen har även samarbete med flera specialskolor för barn med olika funktionshinder samt avtal med SÖSK.

Gymnasium Gymnasieskolan i Skurup heter Nils Holgerssongymasiet och har sitt ursprung i Lantbruksskolan som grundades 1908. Skolan erbjuder idag naturbruksprogram med inriktning mot jordbruk, djurvård eller golfbaneskötsel samt fordonsprogram med inriktning på transport eller anläggningsmaskinteknik. Numera erbjuds även en hästutbildning. Skolbyggnaderna kommer de närmaste åren att uppdateras och inom fastigheten planeras det även för nybyggnation av idrottsplats samt tillskapandet av en ridanläggning.

121

Eftergymnasial utbildning I Skurups kommun finns Nils Holgersson Entreprenörcentrum som är ett samlat namn för flera verksamheter som samverkar kring vuxnas lärande och kommunens tillväxt. Verksamheterna fokuserar särskilt på entreprenörskap, företagskompetens, ungdomsfrågor och vägledning. Här erbjuds utbildning på grundskole- och gymnasienivå för vuxna samt svenska för invandrare (SFI). I tätorten Skurup ligger Skurups folkhögskola, som består av 20 olika byggnader uppförda mellan 1860-talet och 2007. Skolan har ca 250 kursdeltagare varav ca 100st bor på skolans internat. Kursdeltagarna kommer från hela landet och varierar i ålder mellan 18 och 80 år. Fyra av skolans sju utbildningar är eftergymnasiala yrkesutbildningar, där bl.a. musik och journalistik är framstående ämnen och har gott rykte i hela Sverige. I Malmö finns en filial med en mångkulturell musiklinje och allmänna kurser för personer med invandrarbakgrund.

Fotboll är en populär sport i kommunen

Barn- och ungdomsaktiviteter För ungdomar från 13 år finns det fritidsgårdar i Skurup, Rydsgård och Skivarp som har kvällsäppet. I Skurups finns allaktivitetshuset Gummifabriken som öppnades under 2009. I Skurups tätort finns det ett utomhusbad och tre sporthallar som används för idrottsaktiviteter så väl som andra aktiviteter där stora ytor krävs som t.ex. musikevenemang och mässor. Nils Holgersson gymnasiet från ovan

122

Skola, vård och omsorg

8

UTVECKLINGSFÖRSLAG Skurup I planeringen av nya bostadsområden och förändringar i gamla ska byggande av förskola ingå i första skedet. Ett lämpligt område är t.ex. i sydvästra delen av Skurups tätort i Saritslöv, innanför den nya ringvägen. Området är lämpligt för ny bostadsbebyggelse såväl som för förskola och F-5 eller möjligtvis årskurs 1-9 skola. Behovet av antalet förskoleplatser är beroende av antalet invånare. Om invånarantalet ökar kraftigt i Skurups tätort, kommer det att behövas fler förskolor. Vid etablering av förskolor är platsens förutsättningar av stor betydelse. Den omkringliggande vegetationen måste ge möjlighet till lä och skugga. För att undvika onödiga konflikter bör förskolor och skolor byggas som enskilda byggnader och inte inrymmas i bostadshus. Förskolor ska vara så kallade flexibla byggnader som kan användas som skolor när befolkningsstrukturen inom upptagningsområdet förändras. I och med att invånarantalet i kommunen ökar måste kommunen finna en lösning för anpassning av skollokaler. I framtiden finns tankar på att kunna bedriva gymnasiesärskola med naturbruksinriktning vid Nils Holgersson gymnasiet. Folkhögskolans stora aula önskas bygga om så att den fungerar som multimedia auditorium. Det skulle ge möjlighet för hela kommunen att arrangera en mängd olika kulturaktiviteter.

123

Rydsgård

Abbekås

Om utvecklingen sker som beräknat med en total befolkningsökning på 150200 personer om året i kommunen, behöver även antalet skolplatser i Rydsgård anpassas till en växande befolkning.

Förskolor ska vara så kallade flexibla byggnader som kan användas som skolor när befolkningsstrukturen inom upptagningsområdet förändras. Ett tydligt exempel på behov av en sådan lösning är Abbekås, som 2008 har 57 förskolebarn i åldrarna 0-5år, till skillnad från 25 barn år 2004. Behovet av skola för barnen i Abbekås tillgodoses av Mölleskolan i Skivarp.

Skivarp I Skivarp kan det bli aktuellt med fler förskoleplatser och för Mölleskolan, som idag har elever i årskurs F-6, pågår projektering av en om- och tillbyggnad .

Nya lekredskap på Östergårdsskolan Skolgården i Skivarp

124

VÅRD OCH OMSORG

Skola, vård och omsorg

8

MÅLSÄTTNING -

Vård och omsorg i kommunen ska präglas av förståelse för den enskilde och medverka till att skapa trygghet och möjlighet till ett aktivt liv med högsta möjliga livskvalitet. Verksamheten ska bedrivas i samförstånd med den enskilde och i största möjliga utsträckning på dennes villkor

-

Kommunen ska arbeta för att det finns en god omsorg och ändamålsenliga boendealternativ för alla

-

Kommunen ska arbeta aktivt för att den fysiska miljön ska vara tillgänglig för alla och som inte hindrar eller försämrar förutsättningar för människor med olika typer av funktionsnedsättningar

NULÄGESBESKRIVNING Att Skurup är huvudort i kommunen visar sig tydligt i utbudet för vård och omsorg. Av kommunens lägenheter i särskilt boende finns en stor del i Skurup, varav en del är korttidsplatser. Dessutom finns bostäder med särskild service och lägenheter inom LSS (funktionshindrade med omfattande behov). Dock saknas särskilt boende för personer med psykiska funktionshinder, vilket visat sig fått större efterfrågan. Däremot är behovet av särskilt boende inom vård och omsorg för äldre tillfredställt och anses enligt prognoser, vara så de kommande 10 åren. I Skurup, Rydsgård och Skivarp finns dagcenter med varierande öppettider till förfogande, där möjlighet ges till socialt umgänge för äldre. Det finns även riktad dagverksamhet för personer med demenshandikapp. Äldreboende finns på Bruksgården i Rydsgård. På Bruksgården finns även en öppen dagverksamhet för pensionärer och en förskola. Detta gör att vissa av lokalerna kan samutnyttjas.

125

Den som beviljas bostad i något äldreboende erbjuds bostad oavsett geografisk belägenhet i kommunen. Det är inte garanterat att boende i en viss by beviljas bostad i den samma, men strävan är dock att så långt som möjligt tillgodose den enskildes önskemål. Hemtjänsten i kommunen är indelad i fyra geografiska områden; Skurup söder, Skurup norr, Rydsgård och Skivarp. Hemtjänsten i Skurup utgår från Lillgården och Flintebro. Norra hemtjänstgruppen tjänstgör i norra delen av kommunen medan södra hemtjänstgruppen tjänstgör i södra delen av Skurups tätort och ner till Lindby. I Rydsgård utgår hemtjänsten från Bruksgården och tjänstgör i kommunens nordöstra del. Från Familjehuset i Skivarp utgår hemtjänsten för södra delen av kommunen.

126

Skola, vård och omsorg

UTVECKLINGSFÖRSLAG Den största efterfrågan på boendeformer i kommunen är 55+/seniorboende/ trygghetsboende. Det är framförallt marklägenheter med tillgång till gemensamhetslokaler och en värdinnetjänst som önskas. Störst efterfrågan på denna typ av boende finns i Skurups tätort och nere vid kusten i Abbekås och Mossby.

8

Önskade utbyggnadsområden för 55+ boenden och omvandlingsområden för lägenhetsgrupper med specialanpassning

Det ska finnas ett varierat utbud av bostäder som tar hänsyn till äldres individuella behov av social gemenskap och trygghet. Om de äldre har tillgång till senior- eller trygghetsbostad förväntas behovet av särskilt boende med heldygnsomsorg minska.

SKURUP

Bostadsområden bör utformas på ett sådant sätt så att alla typer av människors intressen kan tillgodoses, tex. personer med psykiska funktionshinder i gruppboende. Dessutom bör det finnas ungdomslägenheter i närheten av vuxenstöd, så att man kan flytta inom sitt område och ändå få sitt behov tillgodosett. Det ska även finnas lämpliga bostäder för de äldre som flyttar ut från villan till något mindre, men som ändå vill bo bekvämt.

ABBEKÅS

127

INDIVID OCH FAMILJEOMSORG MÅLSÄTTNING -

Alla har ett ansvar för att barns rättigheter respekteras, både i sin närmiljö och genom att påverka samhället. Föräldrar och närstående har det primära ansvaret att vårda, stödja och vägleda barnet. Kommunen har skyldighet att genom lagar, politiska beslut, fördelning av resurser och praktiska åtgärder garantera barn deras rättigheter

-

De barn och ungdomar som har en sammansatt problematik kan samtidigt behöva stöd från flera verksamheter. I kommunen ska det finnas stöd för goda samverkansstrukturer

NULÄGESBESKRIVNING Individ och familjeomsorgens kontor är beläget i centralorten, Skurup. Verksamheten är indelad i två enheter. Öppenvården erbjuder rådgivning och stöd. Den enskildes behov ska vara i centrum och verksamheten ska vara lättillgänglig och serviceinriktad. Utredningsavdelningen utreder enskildas behov utifrån socialtjänstlagarna. Verksamheten ska präglas av hög kompetens och god kvalité.

128

Skola, vård och omsorg

8

UTVECKLINGSFÖRSLAG Familjer och enskilda med särskilda behov ska med rådgivande och stödjande insatser ges möjligheter att kunna bo och leva i sitt eget hem under trygga och goda förhållanden. Vid nybyggnation ska hänsyn tas till att inte bygga insynsskyddade miljöer, för att undvika risken för tillhåll där ungdomar ostört kan utveckla destruktiva beteenden. I samhällsplaneringen bör naturliga mötesplatser främjas för både vuxna och barn/ungdomar. I miljöer med olika åldersgrupper, kön och intressen berikas människors förståelse för varandra Socialtjänsten har två olika behov av bostäder: -

Mellanstora lägenheter för familjer och enskilda individer som inte av egen kraft kan få en bostad på grund av betalningsanmärkningar eller andra problem där kommunen har ett yttersta ansvar

-

Bostäder för särskilda grupper som har behov av extra stöd för att klara ett eget boende, t.ex. personer med psykisk funktionsnedsättning

Lägenheterna ska så långt möjligt ligga integrerade bland övriga lägenheter i tätorterna/byarna för att undvika kategoriboenden.

129

KONSEKVENSER KOPPLING TILL MILJÖMÅLEN

GENOMFÖRANDE

Ett flertal av de nationella/regionala miljömålen berör områdena skola, vård och omsorg. Mest uttalade är dock:

Som angivet i översiktsplanen från 1992 så är det en självklarhet att skolans verksamhet beaktas som en del i den totala planeringen. Detsamma gäller för skolans integration med förskola och fritidshem, vilka alltid är under förändring och utveckling.

4 Giftfri miljö 9 Grundvatten av god kvalitet 15 God bebyggd miljö Enligt 5 kap. 5§ Socialtjänstlagen ska kommunen inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd samt enligt 5kap 7§ inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av fysiska, psykiska och andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring. Det är viktigt att beslut och verksamheter inom kommunen utgår från FN:s Barnkonvention, eftersom det är på den regionala och lokala nivån som barn och unga i första hand kan göra sina röster hörda. Barnperspektivet är inte enbart relevant inom traditionella barn- och ungdomsverksamheter som skola och barnomsorg utan barn och unga berörs även av beslut i tekniska förvaltningar, t.ex. i frågor gällande trafik, stadsplanering och miljö.

ETT KLIMATSMART SKURUP Närheten till skola, vård och omsorg är en viktig faktor för att skapa ett hållbart samhälle. Utbyggnad planeras nära kommunikationer och integreras med andra funktioner. Nils Holgersson gymnasiet förslås inrikta sig på ekologisk odling.

130

En målsättning var även att verka för utbyggnad av bostäder och service för äldre, vilket än idag är aktuellt i hög grad. Skolrestaurang Rutger är byggd sedan översiktsplanen antogs så väl som förskolan i Abbekås.

FÖRÄNDRING FRÅN ÖP92 Den nya översiktsplanen behandlar alla de målsättningar som angavs för vård, skola och omsorg i ÖP-92.

Skola, vård och omsorg

8

EKONOMISKA, SOCIALA OCH EKOLOGISKA KONSEKVENSER Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvens- Miljö- och ekologiska koner sekvenser

Kan medföra betydande miljöpåverkan

+ Infrastruktur finns + Kommunens attraktionskraft ökar då barnfamiljer kan erbjudas bra förskola + Fler platser vilket är en förutsättning för att kommunen ska kunna växa – Kostnader i samband med byggnation och drift

+ Området får en mix av funktioner (bostäder, skola, förskola) och blir mer levande

Nej

Skola och barnomsorg Ny förskola i Saritslöv

– Högklassig åkermark tas i anspråk (klass 8-10)

Nej

Ny åk 6-9 skola i Skurup + Attraktivare kommun – Kostnader i samband med byggnation och drift

+ Närhet till service + Jämnare fördelning av elever per skola, ger mer sammanhållen struktur + Ökad valmöjlighet + Bättre elevhälsa med ny och småskalig skola

Ny förskola i Skivarp

+ Infrastruktur finns + Attraktivare kommun – Kostnader i samband med byggnation och drift

+ Ökad valmöjlighet

– Åkermark tas i anspråk (klass 9)

Nej

Mölleskolan byggs omoch ut

+ Mindre kostsamt än en ny skola + Infrastruktur finns + Attraktivare kommun och bättre boende kvaliteter

+ Barackerna ersätts med byggnader

+ Befintlig mark används

Nej

Utveckling av Nils Holg- + Avveckling av paviljonger och bygganersson gymnasiet de av riktiga lokaler har större ekonomiska fördelar på lång sikt + Skolan ökar sin attraktivitet

+ Fler ungdomar till kommunen

– Stor andel mark tas i anspråk

Nej

Utbyggnad av folkhögskolan

+ Ökad möjlighet till högre utbildning + Ny mötesplats i kommunen

+ Kostnader i samband med utbyggnad och drift + Attraktivare kommun och lockar den som är intresserad av att läsa vidare

Nej

131

Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvens- Miljö- och ekologiska koner sekvenser

Kan medföra betydande miljöpåverkan

Byggnation av 55+ boenden

+ Ökar kommunens attraktionskraft om man kan erbjuda ett varierat boende + Eftersom befolkningen blir ”äldre” kommer boendet att vara en bra investering för kommunen – Kostnader i samband med byggnation

+ Centralt läge i Skurup + De äldre får möjlighet att träffas och umgås – Skapar kategoriboenden

Nej

Bostadsområden med möjlighet till gruppboenden

– Kostnader i samband med byggnation

+ Ger social gemenskap och trygghet + Området får ett varierat utbud av boendeformer som kan tilltala flera olika grupper i samhället

Nej

Bostäder för personer med psykiska funktionshinder

– Kostnader i samband med byggnation

+ Mindre belastning för familjen då den psykiskt funktionshindrade får egen bostad + Den psykiskt funktionshindrade känner sig självständig

Nej

+ Ökar tryggheten + Ökar den sociala gemenskapen + Inbjuder till möten + Ökad folkhälsa

Nej

Vård och omsorg

Individ och familjeomsorg Utveckling av naturliga mötesplatser

+ Kan eventuellt minska skadegörelse

Lägenheter för familjer/ + Attraktivare kommun enskilda med behov av – Kostnader i samband med byggnation särskilt stöd

132

+ Underlättar för familjernas/den enskildes vardag – Kan skapa kategoriboenden

Näringsliv och handel

133

134

NÄRINGSLIV Skurups kommun har ett rikt näringsliv och inom kommunen finns det mesta i fråga om kommersiell service. Enligt Svenskt Näringslivs rankning 2008 ligger Skurups kommun bland de 10% bästa kommunerna i landet när det gäller näringslivsklimatet. Skurups kommun är för närvarande en av de snabbast växande kommunerna i Skåne. Kommunen har som vision att fortsätta att prioritera näringslivet och skapa förutsättningar för tillväxt och expansion. Det är framförallt kommunens goda läge i Öresundsregionen, den höga servicenivån och den låga kommunalskatten som ger företagen lyckade etableringar i kommunen.

Näringsliv och handel

9

4000 personer och de största arbetsgivarna finns inom offentlig verksamhet, men även inom tillverkning, förpackning, tryckeri och distribution. Näringspolitiskt handlingsprogram för Skurup 2007-2010 ger en långsiktig strategi för en fortsatt positiv utveckling av näringslivet. En viktig förutsättning för att nya företag ska etablera sig och för att befintliga företag ska kunna expandera är tillgången till ledig mark. Kommunen äger markområden som är planlagda för industri och det finns möjlighet till industriverksamhet i samtliga tätorter i kommunen, förutom Abbekås. I övrigt hänvisas till Näringspolitiskt handlingsprogram för Skurup 20072010.

MÅLSÄTTNING -

Kommunen ska erbjuda ledig industrimark för etablering i Skurup, Rydsgård och Skivarp

-

Inom kommunen ska det finnas nödvändigt utpekade områden för etablering av företag och verksamheter av olika slag

-

Nils Holgerssons Företagspark ska utvecklas och marknadsföras utåt för företagare och andra intressenter

-

Kommunen ska samarbeta med hela regionen i det sammanhang det gynnar det lokala näringslivet

NULÄGESBESKRIVNING Näringslivet i kommunen domineras av handel och tillverkning 2. De flesta företag finns inom branscherna jordbruk (inkl jakt), skogsbruk och fiske, samt handel och byggverksamhet, (se diagram intill). Detta innebär dock inte att de flesta arbetstillfällen finns inom dessa. I kommunen förvärvsarbetar cirka 2

Enligt UC:s indelning finns det 20 undergrupper till näringsgrenen tillverkning, då all form av tillverkning såsom tillverkning av papper, kläder, plastvaror, metall, möbler mm. är inkluderad

Branschindelning Skurups Kommun 2008. Antalet företag efter branschindelning.

Transport och magasinering; 62

Hotell- och restaurangverksamhet.; 32

Information- och kommunikationsverksamhet; 38 Jordbruk, skogsbruk och fiske; 308

Fastighetsverksamhet.; 85 Tillverkning; 97

Handel; 205 Verksamheter inom juridik, ekonomi, teknik; 145

Byggverksamhet ; 156

Källa: Näringspolitisk handlingsprogram för Skurup 2007-2010

*Utöver de ovannämnda finns det 316 företag som inte räknats med, men som tillhör andra branscher

135

UTVECKLINGSFÖRSLAG Skurup Skurup har två större industriområden; västra- och östra industriområdet. Den befintliga industrin i Skurup domineras av tillverknings- och förpackningsföretag. I nordväst och i nordost finns stora arealer med detaljplanlagd industrimark som kan exploateras. Kommunen bör kontinuerligt ha tillgång till ledig och byggbar industrimark. För att göra områdena attraktivare bör kommunen ha genomfört massbalansering (schaktning och utfyllnad för att få stora plana ytor) och geotekniska undersökningar. Vägar och VA bör också vara utbyggt inom områdena. I nordvästra delen av samhället finns Nils Holgerssons företagspark som ska utvecklas till att innehålla en kombination av handel och verksamheter.

Utbyggnad av Nils Holgersson företagspark pågår Torghandel i Skurup

136

Näringsliv och handel

9

Rydsgård Rydsgård industriområde finns söder om järnvägen och domineras av mekaniska verkstäder. Ett område norr om E65 är planlagt för industri för framtida behov, företrädesvis kan verksamheter som har stora transportbehov lokaliseras hit. Det blåa området strax söder om järnvägen ägs idag av Lantmännen. Förutsättningarna för att omvandla området till något annat än industri bör studeras. Bostäder i området vore lämpligt med tanke på närheten till kollektivtrafik, grönytor, handel och service.

Rydsgård från ovan

137

Skivarp Tätortens befintliga industri finns i den sydvästra delen av samhället och består till stor del av bilverkstäder, trädgårds- och bygghandel. Den befintliga industrin i Skivarp är tillräcklig och området skulle kunna användas effektivare, varför inga nya ytor föreslås. Strax öster om Banvallen, (nr 1 och 2 på kartan), finns ett område som är detaljplanlagt för industri. Områdena är lämpliga som omvandlingsytor för bostäder och eventuellt någon form av lätt industri. En ny detaljplan är nödvändig om området ska användas till annat ändamål än industri. Öster om samhället (nr 3 på kartan) finns Skivarps nedlagda Sockerbruk. I början på 1900-talet hade bruket omkring 350 arbetare och var Sveriges första strösockerbruk. Verksamheten lades ned 1960 och idag finns det stora lediga ytor som kan utnyttjas bättre. Området är inte detaljplanelagt men skulle kunna vara ett omvandlingsområde för bostäder och lätt industri. I övrigt är det lämpligt att bygga ut områdena ettapvis, först etapp 1 och 2 för att få en sammanhållen tätort och därefter etapp 3.

138

Näringsliv och handel

9

Abbekås Abbekås har ett mindre industriområde väster om samhället som består främst av åkerier. Det befintliga industriområdet skulle kunna utnyttjas bättre och användas bland annat till uppställningsplats för lastbilar. Verksamheterna i övrigt bör vara av sådan art att de kan integreras i bostadsområdena och inte medföra buller och andra olägenheter. I Abbekås föreslås inga nya industriområden främst på grund av ortens kulturmiljömässiga bevarandevärde. Behovet föreligger inte heller då mindre verksamheter och företag finns i bostadsområdena.

139

HANDEL MÅLSÄTTNING -

Möjlighet att etablera handel måste finnas i samtliga tätorter. Handelsetableringarna ska ske i tätorternas centrala delar

-

Handel och serviceutbudet ska förstärkas för att kunna understödja planerade utbyggnadsområden

-

Områden för handel och besöksintensiva verksamheter lokaliseras med hänsyn till olika tillgänglighetsaspekter och utformas på ett estetiskt tilltalande sätt

-

Servicebehovet ska vara tillfredställt i kommunens största tätorter Skurup, Skivarp, Rydsgård och Abbekås

UTVECKLINGSFÖRSLAG Det är viktigt att orterna i stort kan fungera självständigt, men samtidigt ta del av ett bredare handel- och serviceutbud via ett bra kollektivtrafiknät. Inga externhandelsetableringar föreslås i kommunen för att understödja arbetet för en hållbar utveckling med minskat bilresande. På samtliga orter finns det ett behov av att förstärka centrumhandeln och närservicen.

NULÄGESBESKRIVNING Inom kommunen finns det mesta i fråga om kommersiell service. I Skurups tätort finns butiker för i stort sett all konsumtion, i övriga tätorter finns dagligvaruaffärer och i byarna vissa butiker av lanthandelstyp. Restaurangverksamhet bedrivs i Skurup, Svaneholm, Rydsgård, Skivarp och Mossbylund samt Abbekås. Fria yrken i servicebranschen såsom advokater, revisorer, byggkonsulter, tandläkare och veterinärer är representerade företrädesvis i Skurup men även i Rydsgård, Skivarp och Abbekås. Tillgång till bank finns i Skurup, Rydsgård och Skivarp.

Torghandel i Skurup

140

Näringsliv och handel

9

Skurup Handel- och serviceutbudet i Skurup tätort är lokaliserad till Södergatan, norra delen av Kyrkogatan och Torggatan. I de centrala delarna av Skurup finns det ett flertal restauranger, pizzerior, livsmedelsbutiker, konditorier, videobutik, kiosker, gatukök och flera klädes- och skobutiker. Centrum har också ett stort serviceutbud i form av apotek, bank, frisör, arbetsförmedling, bibliotek och postservice. Vid Stortorget finns gatukök och torghandel i form av frukt- och fiskförsäljning. Det nybyggda huset i kvarteret Jumbo i centrum inrymmer även handel i bottenvåningen. I Skurups tätort bör handeln lokaliseras till ett fåtal stråk för att skapa ett attraktivt område med många etableringar och ett stort utbud. Huvudsakligen bör Kyrkogatans och Södergatans norra del samt Torggatan utgöra navet för handeln. Vid planering av nya bostadsområden ska handeloch serviceutbudets kapacitet vägas in för att tillgodose efterfrågan. Utanför centrum är det lämpligt att satsa på Nils Holgersson företagspark vid E65 söder om Svaneholmsinfarten. Området ska planeras till att huvudsakligen innehålla bygghandel, men även viss livsmedelshandel kan vara aktuellt.

Gågatan i Skurup

141

Rydsgård I Rydsgård är handeln koncentrerad till Västra Storgatan, sträckan närmast tågstationen, och Fabrikstorget. Handel och serviceutbudet består av livsmedelsbutik, konditori, gatukök, restaurang, bank, värdshus, bibliotek och hälsovård. Förstärkning av befintlig handel- och service är nödvändig i framtiden, framförallt kring Fabrikstorget och tågstationen. Eftersom Rydsgård är ett stationssamhälle och nya bostadsområden planeras i byn, finns det förutsättningar för handeln att växa för att möta det ökade behovet. En naturlig centrumpunkt i Rydsgård, som kan förstärkas, är området kring torget och tvärs över vägen där bl.a. Rydsgårdshus och familjehälsan finns.

Storgatan i Rydsgård

142

Näringsliv och handel

9

Skivarp Handel- och serviceutbudet i Skivarp är samlad till stor del på Landsvägen och området kring Skivarps torg och består av livsmedelsbutik, blomsteraffär, spelbutik, gatukök, restaurang, hälsobutik, bibliotek och bank. Till skillnad från Rydsgård och Skurup är handel- och serviceutbudet i Skivarp inte lika starkt och det saknas en tydlig centrumpunkt. En naturlig knutpunkt är området kring torget och kyrkan. Ett alternativ som Vägverket presenterar i en utredning om tillgänglighet i Skivarp och har som mål att skapa en bättre trafikmiljö och även förstärka handeln, är en så kallad ”shared space” mellan torget och kyrkan. Det bygger på att man skapar en gemensam yta som alla trafikanter (fotgängare, bilister, cykliser) utnyttjar. Området kommer då att fungera som ett socialt rum för möten och handel i Skivarp.

Gästis och banken i Skivarp

143

Abbekås Den största delen av handeln i Abbekås är knutet till sommaren. Här finns en livsmedelsbutik, pizzeria och vid golfbanan finns även en restaurang. Hamnen består idag av båtklubb och kiosk under sommaren. Det anordnas bl.a. en sillamarknad varje sommar. Det finns ett samarbete mellan kommunen och hamnens intressenter om en vidareutveckling av Abbekås hamn. Abbekås har ingen tydlig markerad centrumpunkt idag. Hamnen kan komma att bli en viktig plats ur handelssynpunkt, åtminstone under sommaren. Senast sommaren 2009 kommer det att finnas restaurang med övernattningsmöjligheter i hamnområdet. En upprustning av Abbekås hamn föreslås för att göra området mer tillgängligt och mer besöksvänligt. En bra gästhamn kombinerat med specialbutiker och matställen skulle kunna förhöja platsen. En ny handelsyta på båda sidorna om Sockenvägen föreslås som ska erbjuda handel och service, (se karta). Det är ett bra läge ur hållbarhetssynpunkt, eftersom området ligger i nära anslutning till den övriga bebyggelsen och kan lätt nås genom gång eller cykel. Området kan också fungera som en naturlig port till Abbekås från Skivarp.

Abbekås sommarkafé

144

KONSEKVENSER

Näringsliv och handel

KOPPLING TILL MILJÖMÅLEN

GENOMFÖRANDE

Ett flertal av de nationella/regionala miljömålen berör områdena näringsliv och handel. Mest uttalade är dock:

En av målsättningarna i översiktsplanen från 1992 var att tillsammans med Länsstyrelsen finna en lösning för de motstående intressena riksintresse för kulturmiljövården och industrietablering i samband med byggandet av den västliga förbifarten. Denna överenskommelse är gjord.

1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 4 Giftfri miljö 15 God bebyggd miljö Läs mer om de föreslagna åtgärderna i förhållande till miljömålen i översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning.

9

Detsamma gäller även för målsättningen att främja näringslivets utvecklingsmöjligheter såväl i Skurups tätort som i övriga delar av kommunen. Det anges även att det ska genomföras ett näringslivsprogram för hela kommunen vilket nu är gjort.

ETT KLIMATSMART SKURUP

FÖRÄNDRING FRÅN ÖP92

I kommunen planeras inga externa köpcentra vilket uppmuntrar arbetet för hållbar utveckling med minskat bilresande som följd. Handeln koncentreras istället till redan befintliga handelstråk i de större tätorterna. Ytor reserveras för framtida industri i Skurup, Rydsgård och Skivarp och respektavstånd till bebyggelse beaktas.

I översiktsplanen från 1992 anges ingen målsättning för näringsliv och handel som inte är genomförd eller behandlas i denna version.

145

EKONOMISKA, SOCIALA OCH EKOLOGISKA KONSEKVENSER Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

Kan medföra betydande miljöpåverkan

– Mark tas i anspråk även om den inte exploateras

Nej

– Svåra markförhållanden ¬– Kan leda till ökad förorening och påfrestning för miljön – Mark tas i anspråk

Nej

– Mindre tung trafik i tätorterna – Kan leda till ökad förorening och påfrestning för miljön

Nej

Näringsliv Tillgång till massbalanserad och undersökt mark för utbyggnad av industri

+ Kan locka företag och intressenter att etablera sig – Svårt att förutspå efterfrågan – Kostnader blir höga om marken ej exploateras

Utbyggnad av Nils Holgerssons företagspark

+ Infrastruktur finns, bra plats för transportberoende företag + Fler företag till kommunen

Etablering av företag med stora transportbehov norr om E65 vid Rydsgård

+ Infrastruktur finns + Strategiskt läge vid E65

Bostäder/lätt industri vid gamla Sockerbruket i Skivarp

+ Relativt god infrastruktur finns + Förtätning – Kostsam ombyggnad

+ Arbetsmöjligheter + Mer liv till tätorten +Ansiktslyftning för området

+ Oanvänd mark tas i anspråk Nej + Integreringen av verksamheter och bostäder kan medföra minskade antal resor – Kan leda till ökad förorening och påfrestning för miljön

Koncentration av handel i Skurups centrum

+ Mer kommers + Infrastruktur finns

+ Mer liv i centrum och fler mötesplatser + Tillgängligheten ökar

+ Minskar bilberoendet – Ökad trafik i centrum

Nej

Förstärkt handel kring Fabrikstorget och stationen i Rydsgård

+ Ökad handel + Infrastruktur finns – Riskanalys behövs beroende på avstånd till järnväg

+ Tydligare centrum + Fler mötesplatser + Ökad service

+ Minskar bilberoendet – Risker från tåget, såsom farligt gods och buller från tågtrafiken

Nej

Förtydligande av centrum i Skivarp

– Kostsamt med vägarbeten

+ Tydligare centrum + Säkrare

+ Minskar bilberoendet

Nej

Utveckling av hamnen i Abbekås

+ Ökad ruljans för turismen och fisket + Attraktivt + Genererar mer inkomster när ytan ”ef- + Ökad turism fektiviseras” + Koncentration/ förtätning

– Viss risk finns att miljömål nr 16, ett rikt växt- och djurliv, påverkas negativt

Nej

Handelsetablering vid Sockenvägen

+ Infrastruktur finns – Förutsätter markinlösen

– Ökad trafik och mer utsläpp

Nej

+ Fler arbetsplatser

Handel

146

+ Centrumpunkt förstärks + Ökad service

Turism

147

148

TURISM

Turism

MÅLSÄTTNING -

Nils Holgersson varumärket bör vidareutvecklas och profileras i turismsammanhang

-

Besöksnäringen ska utvecklas och stimuleras genom ett aktivt samarbete med olika intressenter inom turismbranschen

-

Kommunen ska arbeta för att tillsammans med näringen ta fram och utveckla högkvalitativa turistprodukter så att näringen får en ännu viktigare betydelse för ekonomi och sysselsättning

-

Inom alla turismområden ska bra service prioriteras med god flexibilitet, så att nöjda besökare återkommer

-

Tillgängligheten till alla typer av turism- och besöksmål inom kommunen ska öka

10

NULÄGESBESKRIVNING Skurups kommun har många värdefulla områden, både ur naturoch kulturhänseende, så som enskifteslandskapet vid Svaneholm, Romeleåsens sjö- och backlandskap samt kuststräckan. Några av kommunens mest besökta platser är Svaneholmsområdet, Näsbyholmssjön, Johannamuseet, Abbekås med hamnen och golfbanan, stränderna i Mossbystrand och Bingsmarken, Stenberget samt Mossby Kaffestuga och Skivarps gästgivaregård. Nils Holgersson staty Framför allt är Svaneholm, Näsbyholmssjön vid E65 och Abbekås betydelsefulla ur turismsynpunkt. Samverkansavtal finns mellan Söderslättskommunerna Skurup, Svedala, Trelleborg och Vellinge för att befästa Söderslätt som en sammanhållen turistdestination, utveckla, samordna och sälja upplevelser. Samarbete förekommer även i Ystad-Österlen-regionen mellan Skurup, Ystad, Sjöbo, Tomelilla och Simrishamn. Dessutom ingår Skurups kommun i Romeleås- och sjölandskapskommittén som arbetar för att värna värdena i sjö- och åslandskapet för att skapa möjligheter för nuvarande och kommande generationer till rekreation och friluftsliv. I dagsläget finns det ont om större evenemang och aktiviteter för barn, förutsättningarna finns med platser som Svaneholm och ett varumärke som Nils Holgersson.

Golfbanan i Abbekås

149

UTVECKLINGSFÖRSLAG Svaneholm är ett betydelsefullt turistmål och bör utvecklas ytterligare. Besöksmål

Näsbyholmssjön ett viktigt turistmål för bl.a. fågelskådning

Föreslagen vandringsled

I Skurup/Västra Vemmenhög bör man skapa förutsättningarna för att skapa en Nils Holgersson sagopark, förslagsvis i anslutning till Skurups tätort eller Nils Holgerssons ”hemby” Västra Vemmenhög. I Slimminge är Johannamuseet ett betydande turistmål och bör framhävas ytterligare. I Norra Skurup/E65 är det lämpligt med ett besökscenter vid väg E65 med turistinformation med en eventuell inriktning mot Mackleans skifteslandskap för marknadsföra kommunen utåt. I Söderslätt bör man utveckla vandringslederna i kommunen så att de blir Skåneled. Vid kusten/Abbekås bör man studera möjligheter till att anlägga en äventyrsgolfbana med tema Nils Holgersson vid kusten, eventuellt i anslutning till befintlig golfbana i Abbekås. Vid kusten/Bingsmarken bör man se över möjligheterna till mobilt boende med till exempel Quick stop, bland annat genom en utbyggnad av Bingsmarkens camping.

Johannamuseet 150

KONSEKVENSER

Turism

KOPPLING TILL MILJÖMÅLEN

GENOMFÖRANDE

Ett flertal av de nationella/regionala miljömålen berörturismen. Mest uttalade är dock:

I översiktsplanen från 1992 förekommer inget kapitel om turism. Några av åtgärderna i ovanstående förslag inryms dock i avsnittet om fritidsverksamhet. Det gäller bl.a. att campingområdet i Bingsmarken bör utvecklas, så väl som det övergripande målet att turismen ska främjas.

2 Frisk luft 8 Levande sjöar och vattendrag 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 12 Levande skogar 15 God bebyggd miljö Läs mer om de föreslagna åtgärderna i förhållande till miljömålen i översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning.

10

FÖRÄNDRING FRÅN ÖP92 Det som anges som en målsättning i översiktsplanen från 1992 under kapitlet friluftsliv och fritidsverksamhet och som idag inte är aktuellt är ett område för fritidsbebyggelse nordost om Abbekås. Området är detaljplanlagt och är idag aktuellt för året runt boende.

ETT KLIMATSMART SKURUP Kommunen har en positiv inställning till turismen genom att bl.a. locka med vandringsleder och olika besöksmål. Genom att vandra istället för att färdas med bil, minskar utsläppen i naturen. Vandringsleden bidrar även till en hållbar utveckling genom ökad folkhälsa. Besöksnäringens konsekvenser på naturen beaktas i planeringen.

151

EKONOMISKA, SOCIALA OCH EKOLOGISKA KONSEKVENSER

152

Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

Skurup/Västra Vemmenhög Anläggande av sagopark

+ Anläggning som kan få väldigt stort upptagningsområde + Genererar kringverksamheter t ex mat- och övernattningsställen. – Tillhörande anläggningar så som parkeringsplatser kan bli svårt att anordna i bymiljö

+ Familjeaktivitet som kan attrahera – Majoriteten av besökarna kör bil vilket barn och föräldrar från ett stort upptag- innebär ökad trafik till och från anläggningsområde ningen. – Kan medföra negativ påverkan på de kulturhistoriska bebyggelsemiljöerna (gäller främst Västra Vemmenhög)

Norra Skurup/E65 Besökscenter

+ Möjlighet att fånga upp förbipasserande och + En ny mötesplats i anslutning till Skurups tätort. informera om olika typer av utbud i Skurups kommun (t ex turism, boende, näringsliv) + Exponerat läge med möjlighet att bedriva viss försäljning. + Kan locka fler invånare, verksamhetsutövare och turister – Lokaliseringen utanför tätorten kan leda till att bilisterna inte lockas in till centrum

Nej

+ Lokalisering utmed vägen gör att bilister Nej inte behöver köra in i tätorten. + Möjlighet att framhäva och marknadsföra Mackleanlandskapet. – Kan medföra påverkan på det kulturhistoriska Mackleanlandskapet

Söderslätt + Vandrare utnyttjar service i de samhällen de Utveckling av vand- passerar. ringsleder – Kostnader i samband med anordnande och underhåll av parkeringsplatser och rastplatser i anslutning till lederna

+ Möjlighet för lokala friluftsföreningar att nyttja vandringsleder inom kommunen vilket bidrar till folkhälsomål nr 9, ökad fysisk aktivitet – Kan innebära ökad störningsrisk för boende utmed lederna

+ Möjlighet att lyfta fram natur- och kulturvärden.

Kusten/Abbekås och Bingsmarken Camping och äventyrsgolfbana

+ Fler aktiviteter för familjer, barn och unga. + Främjar liv och rörelse i Bingsmarken och Abbekås. + Bidrar till folkhälsomål nr 9, ökad fysisk aktivitet

– Påverkan på det öppna oexploaterade kustlandskapet. – Fler människor i området innebär ökat slitage på stränder och natur

+ Fler besökare till kommunen. + Utveckling av en befintlig camping-anläggning innebär att nuvarande faciliteter till viss del kan nyttjas. ¬– Säsongsbundna anläggningar som endast används en del av året

Kan medföra betydande miljöpåverkan

Nej

– Trafik till och från vandringslederna. – Fler människor i området kan leda till negativ påverkan på miljömål nr 16, ett rikt växt- och djurliv Nej

Kultur, fritid och rekreation

153

154

KULTUR MÅLSÄTTNING -

Det ska finnas förutsättningar för ett rikt kulturellt utbyte inom kommunen

-

Kommunen ska sträva efter att bli ett filmcentrum i regionen

-

Ett huvudbibliotek av hög kvalité ska finnas i kommunen

-

Vid nybyggnation och utveckling av centrumpunkter ska ytor reserveras för kultur

-

Det ska finnas separata ridvägar och ridleder i kommunen

NULÄGESBESKRIVNING I kommunen finns många etablerade och professionella kulturaktörer samt människor med känsla och engagemang för kultur i dess olika former. Kulturlandskapet samt de kulturhistoriska platserna med deras varierande miljö är en stor tillgång. Det har funnits bibliotek för allmänheten i kommunen sedan mitten av 1800-talet. Kommunbiblioteket idag består av huvudbibliotek i Skurup och filialbibliotek/skolbibliotek i Rydsgård, Skivarp och Abbekås. Biblioteken ska enligt gällande biblioteksplan vara en offentlig mötesplats för kunskap, information, samtal samt läs- och bildupplevelser.

Kultur, fritid och rekreation

11

Dessutom finns det flertalet museer och utställningshallar i kommunen som har öppet hela eller delar av året, bl.a. Svaneholmslotts museum, som är ett av Sveriges förnämsta landsortsmuseer. I närheten av Sandåkra ligger Johannamuseet som är ett museum med välrenoverade veteranbilar, motorcyklar, cyklar samt en mängd tekniska prylar blandat med bruksföremål från gången tid, medan Skolmuséet i Västra Vemmenhögs skola visar Nils Holgerssons hembygd i ursprunglig miljö från början av 1900-talet. I kommunen finns även en fri internationell teatergrupp, Kapija, som är en samlingspunkt för ett kulturutbud över gränserna och ligger strax utanför Abbekås.

UTVECKLINGSFÖRSLAG Kommunen ska arbeta för att utveckla ett fungerande kulturhus där bibliotek, bio, kulturskola, samlingssalar, teater och konsertsalar finns samlat så att alla verksamheter kan integreras med varandra. Vid utbyggnad och förändring av orterna i kommunen är det mycket viktigt att tillgången till bibliotek både för allmänheten och skolorna tillgodoses. Kultur inom kommunen ska samarbeta med andra kulturaktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Biografen BIORAMA i Skurup är en fullutrustad biograf med digital ljudutrustning, stor duk och sköna fåtöljer med ostörd sikt för alla. Biosalongen har även hörselslingor och handikapplatser. Biografen kan tack vare avtal inom regionen, erbjuda de senaste filmerna strax efter premiären, vilket gör BIORAMA attraktivt för många. Kulturskolan i Skurup vänder sig till barn och ungdomar och har kurser i musik, dans, cirkus, textildesign, bild och musiklek. Målet är att ge barn och ungdomar möjlighet att utvecklas musikaliskt, konstnärligt, socialt och motoriskt.

BIORAMA 155

FRITID OCH REKREATION MÅLSÄTTNING -

Kommunens invånare ska erbjudas miljöer som tillgodoser breda intressen och behov av fritidsverksamhet och rekreation

-

Alla kommuninvånare ska ha tillgång till parker, natur- och rekreationsområden i bostadens närhet

-

Det ska satsas på ridanläggningar i kommunen

-

Det ska finnas idrottshall i de tre största tätorterna, Skurup, Rydsgård och Skivarp

-

Skurup ska vara en erkänt bra ungdomskommun

-

Det ska finnas separata ridvägar/ridleder i kommunen

NULÄGESBESKRIVNING Antalet föreningar i Skurups kommun uppgår idag till ca 100 stycken, varav knappt hälften är idrottsföreningar. Handboll, innebandy och fotboll är de dominerande sporterna och det finns omkring ett sextiotal olika föreningsaktiviteter. I Skurups tätort finns tre sporthallar. Skurupshallen på 1400m2 för sportaktiviteter, men även för arrangemang som konserter och mässor, Mackleanhallen på 800m2 samt Nils Holgerssonhallen som är en modern fotbollshall och drivs av alla fotbollsklubbarna i kommunen. Denna är en väl tilltagen hall som passar bra för arrangemang som kräver stora ytor, t.ex. mässor. Det råder dock brist på lokaler för inomhussporter i kommunen. Idrottsplatser för utomhusträning finns i eller i anslutning till tätorterna, där en av dem, Janstorps idrottsplats, drivs i föreningsregi. Det råder dock ingen brist på klubblokaler. De tre scoutkårerna och Friluftsfrämjandet har funktionella lokaler och 156

god tillgång till områden för frilulftsaktiviteter. En datoriserad skjutbana finns intill Hästhagen norr om Skurups tätort och en högklassig motorcrossbana finns vid gamla sockerbruket i Skivarp. Hästintresset inom kommunen är stort men i dagsläget finns Galopperande hästar endast en ridskola som är belägen i Lindby. Däremot finns det två privata ridanläggningar, en i Skönabäck och en i Sandåkra. Vad gäller mer naturnära rekreation är Svaneholmsområdet och kusten de mest populära områdena. Svaneholmsområdet har tillgänglighetsanpassats genom att en slinga bestående av hårdgjorda ytor och spänger har uppförts runt sjön och kompletterats med mötesplatser, rastplatser och fågelskådningsplats. Parkeringsplatser för rörelsehindrade och en handikappstoalett har tillkommit i anslutning till slingan. I övrigt har informationsskyltar, vindskydd och grillanordningar kommit på plats. Slottsparken passar ypperligt för stora evenemang vilket det bör satsas på samt eventuell byggnation av hotell/vandrarhem. För den som vill fiska finns det möjlighet att göra detta i Skivarpsån. Kommunens fritidsgårdar är fritidsgården på Mölleskolan i Skivarp och Rydsgårds fritidsgård, som har öppet några kvällar i veckan. I Skurup har den gamla gummifabrikens källarlokaler totalrenoverats för att fungera som ett allaktivitetshus där ungdomar kan samlas och syssla med musik, dans, teater och film.

Svaneholmssjön

Kultur, fritid och rekreation

UTVECKLINGSFÖRSLAG

På Romeleåsen bör det ske en vidareutveckling av vandringsstråk och en satsning på att dessa ska kopplas ihop med Skåneleden.

Hästhagen bör lyftas fram som ett område för naturupplevelser.

En utveckling och marknadsföring av Abbekås hamn genom satsningar på café, restaurang, rökeri, övernattningsmöjligheter skulle öka samhällets attraktion avsevärt. Som exempel skulle det vara lämpligt med ett Marinmuséum/fiskemuseum med betoning på lokal historia.

Svaneholm bör fortsätta att rustas upp och utvecklas med fler promenadslingor på västra sidan om sjön samtidigt som sjön får regelbunden upprensning. Slottsparken passar ypperligt för stora evenemang vilket det bör satsas på samt eventuell byggnation av hotell/vandrarhem.

11

Byggnation av fler cykelvägar och utveckling av parkerna i kommunens största tätorter är ett önskemål. Som exempel bör parkerna utrustas med mobila scener som möjliggör mindre konserter och evenemang som drar folk och gör dem uppmärksamma på vilken tillgång parkerna är. Skurup är en av landets hästtätaste kommun. Vid Örsjö boställe planeras ridhus med utebanor och fälttävlansbana. Framtagandet av ridleder har hög prioritet och i samband med nya gång- och cykelvägar ska möjligheten att förlägga ridvägar i anslutning till dessa prövas.

Romeleåsen

I ett första skede bör byggnation av en sporthall ske i Skurup, där samordning med befintliga hallar och omklädningsrum är möjligt. Önskvärt är även fritidsgårdar med öppethållande efter ungdomarnas behov och gärna i föreningsdrift, samt att friluftsbadet i Skurup utvecklas till att bli inomhusbad. Området runt Bräknehus/Zimmerman bör rustas upp och förses med belysta promenadstråk/motionsspår. Dessutom bör området länkas samman med Hyltaskog m.fl. bostadsområden, med gång- och cykelvägar. Zimmermans backe har även särskilt underlag som är lämpligt för anläggning av skidåkning sommartid. Kusten bör utvecklas med bryggor på badplatserna och förbättrade förutsättningar för sportfisket längs kusten och i Skivarpsån. En inventering bör göras för att se om det finns fler sjöar, dammar eller vattendrag lämpliga för sportfiske i kommunen.

Kusten

Campingen i Bingsmarken bör utvecklas och möjligheten för ytterligare utbyggnad av campingplats undersökas. 157

KONSEKVENSER KOPPLING TILL MILJÖMÅLEN

GENOMFÖRANDE

Ett flertal av de nationella/regionala miljömålen berör kultur, fritid och rekreation. Mest uttalade är dock:

Flera av de föreslagna åtgärderna överensstämmer med översiktsplanen från 1992. Det gäller bl.a. att kustområdet ska göras mer tillgängligt, att campingområdet i Bingsmarken bör utvecklas, att Svaneholmsområdet utvecklas, att fler promenadvägar anläggs i området kring Zimmermanns backe och att diskussioner pågår kring uppförande av inomhusbad.

2 Frisk luft 8 Levande sjöar och vattendrag 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 12 Levande skogar 15 God bebyggd miljö Läs mer om de föreslagna åtgärderna i förhållande till miljömålen i översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning.

ETT KLIMATSMART SKURUP Genom att utveckla promenadslingor, ridleder och cykelvägar samt uppföra sporthallar bidrar kommunen till att uppfylla folkhälsomålet ökad fysisk aktivitet, som är en del i hållbar utveckling. Samtidigt kan bilberoendet minska.

158

FÖRÄNDRING FRÅN ÖP92 I översiktsplanen från 1992 anges att ett område för stugby vid kusten bör studeras, vilket inte är med i denna version av översiktsplanen.

Kultur, fritid och rekreation

11

EKONOMISKA, SOCIALA OCH EKOLOGISKA KONSEKVENSER Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

Kan medföra betydande miljöpåverkan

Byggnation av kulturhus

– Byggnations- och driftskostnader

+ Mötesplats + Ökad tillgänglighet till kulturmöjligheter

– Kan leda till ökad trafik och utsläpp

Nej

Bibliotek i alla tätorter

– Byggnations- och driftskostnader

+ Mötesplats + Ökad tillgänglighet till kulturaktiviteter

+ Mindre resande

Nej

+ Attraherar fler besökare/turister – Förhållandevis svårtillgängligt område vilket kan medföra kostnader för skötsel och underhåll

+ Ökad tillgänglighet till ett av få skogsområden i kommunen. + Möjlighet för lokala friluftsföreningar att nyttja leder inom kommunen. + Bidrar till folkhälsomål nr 9: ökad fysisk aktivitet

+ Möjlighet att lyfta fram naturvärden – Trafik till och från vandringslederna. – Fler människor kan ha negativ påverkan på miljökvalitetsmål nr 16: ett rikt växt- och djurliv

Nej

+ Betydelsefullt område för naturupplevelser + Bidrar till folkhälsomål nr 9: ökad fysisk aktivitet – Går ej att tillgänglighetsanpassa

+ Möjlighet att lyfta fram naturvärden och informera om Natura 2000 – Fler besökare kan påverka djur- och naturvärdena inom Natura 2000området

Ja eftersom det är ett Natura 2000 område

+ Långt till kringboende vilket minskar störningsrisken + Utveckling av ett redan välkänt område för familjeaktiviteter + Tillgänglighetsanpassad slinga ger rörelsehindrade möjlighet att komma ut i naturen – Nybyggnation inom området kan påverka den kulturhistoriska miljön och landskapsbilden

+ Rensning av sjön kan gynna vissa fiskoch djurarter – Evenemang med mycket publik innebär slitage på slottsområdet

Ja pga områdets höga natur- och kulturvärden

Kultur

Fritid och rekreation Romeleåsen Anläggande och utveckling av vandringsstråk

Hästhagen Som område för naturupplevelser

Svaneholm Slingor, rensning av sjön, evenemang, hotell/vandrarhem

+ Fler besökare + Möjlighet att anordna större konserter och evenemang

159

160

Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

Kan medföra betydande miljöpåverkan

Abbekås hamn Övernattnings- och serveringsverksamhet, segeltävlingar

+ Främjande av lokal turism och fler besökare till kommunen + Tävlingar attraherar tävlande och besökare + Utökning av serviceutbudet för de boende i Abbekås. – Kan påverka yrkesfisket

+ Fler mötesplatser i Abbekås – Konflikter kan uppstå mellan grupper med olika intressen (fiskare, småbåtsägare, hotellgäster m.fl.)

– Anläggningar för segeltävlingar i eller i anslutning till havet kan påverka vattenkvaliteten i området – Kan påverka miljömål nr 10, hav i balans samt levande kust och skärgård

Nej

Kusten Bryggor, sportfiske och campingplatser

+Fler besökare lockas till kommunen + Utveckling av en befintlig camping-anläggning innebär att nuvarande faciliteter till viss del kan nyttjas ¬– Säsongsbundna anläggningar som endast används en del av året

+ Ökad tillgång till bad och kustnära aktiviteter för kommuninvånarna + Camping är ett billigt och familjevänligt semesteralternativ som kan nyttjas av många + Tillgänglighetsanpassad badbrygga ger även rörelsehindrade möjlighet till bad + Bidrar till folkhälsomålet ökad fysisk aktivitet

– Påverkan på det öppna oexploaterade Nej kustlandskapet – Fler människor i området innebär ökat slitage på stränder och natur – Kan påverka miljömål nr 10, hav i balans samt levande kust och skärgård

Bräknehus/ Zimmerman Motionsspår, belysning, skidanläggning

+ En sommar-skidanläggning skulle sätta Skurup på kartan. – Höga kostnader för anläggande, belysning och underhåll

+ Utökade möjligheter till rekreation och aktiviteter inom Skurups tätort. + Bidrar till folkhälsomål nr 9: ökad fysisk aktivitet

– Material och ämnen som används som underlag för sommarskidåkning kan medföra negativ påverkan på naturen

Nej

Tätorterna Cykelvägar, scener, idrottshall, inomhusbad, fritidsgårdar

– Dyra och underhållskrävande anläggningar som i huvudsak ska skötas av kommunen

+ Fler fritidsaktiviteter för kommunens barn och unga + Föreningsdrivna fritidsgårdar lotsar in unga i föreningslivet + Bidrar till folkhälsomål nr 9: ökad fysisk aktivitet – Konserter och andra evenemang i tätorter kan medföra störningar för kringboende

+ Utveckling av parkerna innebär att djurliv och naturvärden kan lyftas fram – Konserter och evenemang i parkerna innebär ökat slitage och påverkan på lokala naturvärden

Nej

Grönstruktur

161

162

GRÖNSTRUKTUR MÅLSÄTTNING -

Värdefulla naturområden i kommunen ska skyddas och bevaras och den biologiska mångfalden ska värnas och främjas. Även alléer och andra karaktäristiska naturobjekt ska sparas och vårdas och antalet alléer bör ökas

-

Kommunen ska studera förutsättningarna för att skapa ekologiska korridorer och binda samman tätorterna, framför allt längs med sjöar och vattendrag, i nord-sydlig och öst-västlig riktning

-

Vid planering av nya bostadsområden ska det finnas tillgång till grönområden i närheten av bostaden

-

Sammanhängande grönska bör inte fragmenteras genom etablerande av ny bebyggelse eller andra åtgärder

-

Tillgängligheten till naturområdena via gång- och cykelvägar bör främjas i de fall området är lämpligt för rekreation

INTRODUKTION I begreppet grönstruktur inryms alla parker, gröna områden, alla sjöar och vattendrag i vår omgivning. Grönstrukturens värde och funktion ökar när de mindre grönområdena blir tillräckligt stora och ingår i en fungerande helhet. Grönstrukturens fördelar för människor, djur- och växtliv är betydande. I Region Skånes rapport ”Strategi för grön struktur i Skåne” belyser man grönstrukturens olika värden; det ekologiska, det sociala och det kulturella värdet. Det ekologiska värdet innebär att

Grönstruktur

12

djur och växtliv kan sprida sig naturligt och bidra till en artrik natur och stärka den biologiska mångfalden. Grönstrukturens sociala värde understryks alltmer idag och aktuell forskning visar att det gröna har mycket positiv verkan på människans hälsa och återhämtning. Det kulturella värdet som finns i grönstrukturen är att den är påverkad av mänsklig verksamhet genom tiderna och bidrar till de samlade kulturmiljövärdena i landskapet och stärker den regionala identiteten. Den övergripande grönstrukturen påverkas framför allt av kommunens översiktsplanering, naturvårdsprogram och den regionala planeringen. På den mer detaljerade nivån fastläggs grönstrukturen i en detaljplan. Skurups kommun saknar en kommuntäckande grönplan vilket innebär att det saknas inventeringar över grönstråken och hur stora behoven är. Nuvarande Naturvårdsplan för Skurus kommun är antagen 1995-0130. En ny kommunomfattande Naturvårdsplan är under framtagande.

163

NULÄGESBESKRIVNING Kommunens naturgeografiska karaktär varierar från område till område. Längs med kusten är det flackt och öppet, medan det är mer kuperat backlandskap upp mot Romeleåsens sydsluttningar. Arealen skogsmark och naturbetesmark är liten och huvudsakligen lokaliserad till de norra delarna. Kommunen har en begränsad del natur och allemansrättslig mark. Enbart en marginell del av kommunens landyta består av allemansrättslig mark. Skurups kommun har många värdefulla naturområden, en del har ett skydd i form av naturreservat, Natura 2000 eller naturminne medan andra områden saknar skydd.

Forsen i Västra Vemmenhög 164

Grönstruktur

12

Naturreservat Naturreservat upprättas enligt Miljöbalken för att bevara biologisk mångfald, skydda eller återställa värdefulla natur- eller livsmiljöer för skyddsvärda arter eller för att tillgodose behov av områden för friluftslivet. Marken i ett naturreservat kan ägas av vem som helst, privatpersoner, bolag, kommun eller stiftelser. De flesta reservat bildas av Länsstyrelsen, men numera kan även kommunerna själva inrätta reservat. Ett naturreservat gäller för all framtid. I Skurups kommun finns fem naturreservat: 1 Stenberget (areal: 3,5ha) Spricka med synlig sedimentlagerföljd. 2 Skönabäck (areal: 19ha varav 15ha landareal) Skönabäcks säteri med omgivande park, sjö och lövskogsområde är landskapsestetiskt värdefullt och säteriet är av regionalt kulturhistoriskt värde med bl.a. låga stensättningar från järnåldern. Borgasjön omges av lövskog, företrädesvis äldre bok, björk, al och ask. Området utnyttjas om höstarna av säd- och bläsgäss. 3 Hästhagen, öster om Svaneholmssjön (areal: 48ha) Hästhagen är en ädellövskog strax öster om Svaneholm, som domineras av ängsbokskog av gulplistertyp. I skogen finns många grovstammiga träd och området är ett värdefullt växtsamhälle. Hästhagen är även ett Natura 2000 område. 4 Zimmermanns backe (areal: 3ha) Zimmermans backe är en landskapligt framträdande kulle som till stor del är uppbyggd av isälvsmaterial. Kullen är gräsklädd med en kraftig tysklönn på toppen. Området har stor betydelse som närströvområde för Skurups tätort. 5 Mossbystrand naturreservat (areal: 2ha) Strandäng och sandstrand 165

Naturminnen

Generellt biotopskydd

Ett naturminne är ett naturobjekt eller ett mindre naturområde (<1ha) som är skyddat på liknande sätt som naturreservat. Oftast naturminnesmärks enskilda träd som är speciellt vackra eller värdefulla ur naturvårdssynpunkt. Det är även vanligt att naturminnesmärka speciella och stora flyttblock samt små markområden med ovanliga växter. Det är Länsstyrelsen och kommunerna som fattar beslut om vilka objekt/områden som ska klassas som naturminne.

Biotopskydd är ett generellt lagligt skydd mot all form av exploatering för vissa biotoper som anses vara särskilt skyddsvärda. Huvudsyftet med biotopskyddet är att långsiktigt bevara naturvärdena och den biologiska mångfalden. Inom ett biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön.

I Skurups kommun finns två naturminnen;

Biotopskyddet regleras i 7 kap. 11 § Miljöbalken. Exempel på skyddade biotoper är alléer, källor med omgivande våtmarker, odlingsrösen, öppna diken, småvatten, våtmarker och stenmurar i jordbruksmark samt åkerholmar.

Hörtevallen/vägrenar i södra delen av kommunen (areal: 0,4ha) En gräsdominerad gränsvall (jordhägnad) med mer eller mindre glest växande hagtornar. Vallen omges av åkermarker. Träd, två ekar och två bokar i Hästhagen Intill Svaneholms slott finns fyra träd, två ekar och två bokar, som sedan 1936 har skydd i form av fridlysning såsom naturminne.

Pilevallarna i kommune är biotopskyddade

166

Grönstruktur

12

Strandskydd Vid hav, sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Strandskyddet innebär att det inte är tillåtet att genomföra en rad åtgärder inom strandskyddsområdet. Det sträcker sig vanligtvis 100m från strandkanten vid kuster, sjöar och vattendrag. Utvidgat strandskydd upp till 300 meter gäller för delar av kuststräckan. Inom ett strandskyddsområde får inte: • Nya byggnader uppföras • Byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt • Gräva eller på annat sätt förbereda för byggnader, anläggningar eller anordningar • Åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för växter och djur Om det finns särskilda skäl är det möjligt att få dispens från förbuden. Ansökan om dispens görs hos kommunen.

Mossbystrand 167

Våtmarker Våtmarkerna har stor betydelse för ett artrikt och varierat djur- och växtliv. Många våtmarker i Sverige har sjunkit i areal p.g.a. utdikning, vilket lett till att flera växter och djur som är beroende av våtmarkerna riskerar att utrotas. Framför allt gäller detta flera fågelarter, grodarter och växter. Idag har intresset ökat för att anlägga nya våtmarker. Kartan redovisar de befintliga större våtmarkerna i kommunen som är framtagna av Länsstyrelsen. Dock finns det betydligt fler våtmarker i kommunen än de som presenteras här.

Våtmark i Beden

168

Grönstruktur

12

Landskapsbildsskydd Landskapsbildsskydd är ett skydd för särskilt tilltalande landskap med stöd av 19 § Naturvårdslagen i dess lydelse före den 1 januari 1975. Landskapsbildsskyddet infördes innan begreppet riksintresse fanns för att på ett enklare sätt än genom reservatsbildning kunna skydda stora områden från större påverkan eller förändring. Det var framför allt de visuella upplevelsevärdena i landskapet som man önskade skydda. I Skurups kommun omfattas flera områden av landskapsbildskydd från Länsstyrelsens beslut 1969 och 1971. Skyddet i Romeleåsen sträcker sig även till Sjöbo kommun. I den Sydöstra delen finns skyddet till stor del inom Ystad kommun. För varje område finns ett beslut med föreskrifter. Föreskrifterna innebär att det krävs tillstånd för att utföra vissa åtgärder som kan ha en negativ effekt på landskapsbilden. Det är Länsstyrelsen som meddelar tillstånd.

Mossby

169

Områden med värdefull landskapsbild Det finns områden som har en tilltalande landskapsbild i kommunen, men som inte har landskapsbildsskydd. Dessa områden har ett högt naturvårdsvärde för växt- och djurlivet, beroende på egenskaper, småbrutenhet och variation. De fungerar även som spridningskorridorer och erbjuder viltet skyddande miljöer. 1 Romelåsens sluttningar Del av Romelåsens nordöstra sluttning vid Ågerup och den sydvästra mellan Näbbarp och Östanskog, utgör genom landskapspartiets höjd och öppna karaktär ett av de ur landskapsbildsskydd mest värdefulla naturavsnitten i hela länet 2 Sluttningar vid Havberg Området är en del av ett uppodlat höjdparti väster om Svaneholmsjön. Området utgörs av åkermark med inslag av mindre skogsdungar 3 Dalgång vid Örsjö Dalgången är belägen i ett område som är föremål för täktverksamhet. Det är därför viktigt att bevara något av den ursprungliga karaktären av detta landskap 4 Dalgång vid Hassle-Bösarp En ravinliknande öppen dalgång som utgör ett mycket vackert inslag i landskapsbilden 5 Dalgång vid Vemmenhög Dybäcks dalgång vid Västra Vemmenhög utgör en svagt markerad slättådal, som till övervägande del upptas av betesmarker. Den östra delen av området är riksintresse för kulturmiljö

170

Grönstruktur

12

Ängs- och hagmarker Det finns få ängs- och hagmarker i kommunen. Ängsmarker är ogödslade områden som slåttras årligen och hagmarker är ogödslade områden som betas. Områdena kan ha mycket lång kontinuitet och ger de arter som inte vill ha för mycket näring en chans att överleva. Det finns inte kvar några riktigt välbevarade områden, men ett område som klassats som klass 2 (näst högsta klass) i Länsstyrelsens Ängs- och hagmarksinventering är ett område vid Bingsmarken. Detta område klassas som öppen hagmark och ligger inom det värdefulla naturområdet Dybäcks ängar, som även föreslås bli naturreservat. En ny naturvårdsplan med strategier för att säkra kommunens ängsoch hagmarker är under framtagande. Som ett steg i att säkra ängs- och hagmarkerna i Bingsmarken, föreslås bebyggelseutveckling utanför dessa områden.

Bingsmarken

Bingsmarken

171

UTVECKLINGSFÖRSLAG Det måste finnas kontaktmöjligheter mellan kommunens naturområden, en så kallad ekologisk spridningskorridor, för att bevara arter och öka naturens stabilitet. Det är även viktigt att skapa odlingsfria zoner längs med sjöar och vattendrag, framför allt längs med Dybäcksån och Skivarpsån för att skapa tillgängliga rekreationstråk. Eftersom åarna har nord-sydlig riktning är det också viktigt att sammanbinda korridorer i öst-västlig riktning. Kommunens grönstråk ska även sammankopplas till Skånes övergripande gröna stråk. I kommunen saknas länkar i grönstrukturen mellan tätorterna och längs med Skivarpsån och Dybäcksån. Gröna områden saknas även i tätorterna, framför allt i Rydsgård. Eftersom den största delen av marken i kommunen ägs privat är det också svårare att genomföra planerade gröna stråk. Vid planering av nya gröna områden krävs att en dialog förs med markägarna i ett tidigt stadium för att få det förankrat. Eftersom åkermarken upptar hela 82 % av kommunens landyta är den allemansrättsliga marken mycket liten. Enbart 4 % av landytan täcks av skog och 4 % upptas av betesmarker. Genom att skapa gångstigar längs med åkermarken, sjöar och vattendrag ökar den allemansrättsliga marken. I de fall där skydd saknas för området som bedömts vara värdefull naturtyp, ska kommunen studera förutsättningarna för att bevara området. Trädvegetation bör utvecklas i anslutning till tätorterna i kommunen. Kommunen bör öka antalet trädalléer. En kommunal alléplan som ger strategier för nya trädalléer är under framtagande.

172

Grönstruktur

12

Det finns många skyddsvärda områden i kommunen där ett lagligt skydd i form av naturreservat föreslås, bl.a; 1 Beden Ett större sammanhängande område bestående av en gammal torvmosse, där torvtäkten har upphört, och betesmark med omgivande lövskog. Marken utgörs av artrik kalkfuktäng, ett antal våtängar samt några torrängar. Den omgivande skogen utgörs i huvudsak av grovstammig ängsbokskog med inslag av andra lövträd. Enligt uppgift så har 47 lövträds- och buskarter hittats här. Området behöver inventeras grundligt både vad gäller flora och fauna, för att få ett underlag att besluta om skydd för detta mycket värdefulla och för kommunen unika område 2 Norreskog Skogsparti norr om Svaneholm med omväxlande bok- och barrskog. Bokskogens fältskikt består bl.a. av blekbalsamin, toppdån, gulplister, lundviol, skogsviol och snärjmåra jämte både bred- och smalbladiga gräs 3 Svaneholm Populärt utflyktsmål med möjlighet till vandring runt sjön på anlagd vandringsled. Området består av många lövträd och har en enorm varierande artrikedom 4 Stjärneholm Ingår i ett område som har värdefulla kulturminnen. Vid Stjärneholms slottsruin växer orkidéer och gullvivor. I området finns det även många olika fågelarter och fjärilar. En del av dessa är rödlistade och kräver ett skydd 5 Dybäcks ängar En av landets viktigaste rastlokaler för småfågel passerar sumpskogen i Bingsmarken. Området har en biologisk mångfald med en varierad artrikedom

173

Det finns många områden i kommunen där våtmarker skulle kunna anläggas. I ett första skede är det lämpligt att studera förutsättningarna för att skapa en våtmark väster om Hästhagen. I övrigt är det framför allt intressant med våtmarker i nära anslutning till jordbruksmarker. Aktuell forskning visar att mörka och tysta områden är viktiga för miljön och för människans mentala hälsa. Eftersom kommunen har en liten andel skog finns det få områden som är riktigt mörka. Möjligheterna att skapa sådana områden måste studeras närmare. Förslag på områden är Beden, Norreskog, Björnanäs och Rydsgårdskog. Skogsområdena Norreskog och Björnanäs blir till viss del störda av flygzonen.

Beden är ett exempel på mörkt och tyst område

174

KONSEKVENSER

Grönstruktur

KOPPLING TILL MILJÖMÅLEN

GENOMFÖRANDE

Ett flertal av de nationella/regionala miljömålen berör grönstruktur. Mest uttalade är dock:

I översiktsplanen från 1992 anges att Dybäcksåns övre del väster om Lindby bör ges strandskyddsförfarande, vilket numera gäller.

8 Levande sjöar och vattendrag 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar 15 God bebyggd miljö 16 Ett rikt växt- och djurliv Läs mer om de föreslagna åtgärderna i förhållande till miljömålen i översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning.

ETT KLIMATSMART SKURUP Förslaget om att skapa en så kallad ekologisk korridor för att länka samman kommunens naturområden samt bevara arter och öka naturens stabilitet, uppfyller de nationella miljömålen och bidrar på sikt till biologisk mångfald.

12

Att verka för bevarande av ett öppet landskap anges också, vilket även anges som viljeriktning i denna version. Detsamma gäller för våtmarker som bör bevaras genom att skyddas mot dikning, täkter och utfyllnad samt att verka för odlingsfria zoner längs sjöar och vattendrag.

FÖRÄNDRING FRÅN ÖP92 Nedan anges de målsättningar som angavs för området naturvård och miljövård i kommunen i ÖP-92, men som inte behandlas i denna uppsättning av översiktsplanen. • att bevara ett öppet landskap och motverka granskogsplantering men verka för plantering av pilevallar • att beakta naturvärden vid beslut om grustäkt • att utföra en inventering av ekologiskt och landskapsbildmässigt känsliga områden och upprätta en fördjupad översiktsplan för naturoch miljövård och i sådan föreslå mål och medel

175

EKONOMISKA, SOCIALA OCH EKOLOGISKA KONSEKVENSER

176

Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvens- Miljö- och ekologiska konsekvenser Kan medföra er betydande miljöpåverkan

Ekologiska spridningskorridorer

– Eventuell minskning av byggbar mark

+ Större tillgång till naturen för alla och bättre folkhälsa genom ökad fysisk aktivitet + Rekreationsstråk

+ Rörlighet för djurlivet + Stor betydelse för den biologiska mångfalden + Bidrar till miljömål nr 2, frisk luft + Bidrar till miljömål nr 16, ett rikt växtoch djurliv

Nej

Odlingsfria zoner längs med sjöar och vattendrag

+ Ökad besöksnäring – Mindre brukande av jorden – Ersättning till bönder

+ Mer tillgänglig yta utmed vattendrag för alla invånare

+ Mindre risk för miljöförstöring av sjöar och vattendrag + Bidrar till miljömål nr 8, levande sjöar och vattendrag

Nej

Koppla kommunens stråk till Skånes övergripande grönstråk

+ Ökad turism + Ökad regional samverkan – Kostnader i samband med utbyggnad

+ Ökad rekreationsmöjlighet, bidrar till folkhälsomålet ökad fysisk aktivitet + Ökad tillgänglighet till naturen

+ Rörlighet för djurlivet + Stor betydelse för den biologiska mångfalden + Bidrar till miljömål nr 12, levande skogar + Bidrar till miljömål nr 16, ett rikt växtoch djurliv

Nej

Grönstråk i och mellan alla tätorter samt ut med Skivarpsån och Dybäcksån

+ Grönstråk kan göra ett område mer attraktivt – Mindre byggbar mark

+ Ökad tillgänglighet + Ökad rörlighet i naturen + Ökad rekreationsmöjlighet + Bidrar till folkhälsomålet ökad fysisk aktivitet

+ Bidrar till miljömål nr 2, frisk luft + Bidrar till miljömål nr 16, ett rikt växtoch djurliv + Mindre utsläpp med fler som cyklar mellan tätorterna

Nej

Gångstigar längs med åkermarker

– Minskat brukande av jorden

+ Ökad rörlighet + Ger attraktiv landsbygd + Bidrar till folkhälsomålet ökad fysisk aktivitet

+ Ökad allemansrättslig mark

Nej

Stjärneholm som naturreservat

+ Vinst för närliggande bostadsområden – Eventuella kostnader i samband med markinlösen och skötsel

+ Försäkran om tillgänglig närnatur

+ Ökad möjlighet till biologisk mångfald

Nej

Grönstruktur Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser

Beden som naturreservat

+ Vinst för närliggande bostadsområden – Eventuella kostnader i samband med markinlösen och skötsel

Bingsmarken som naturreservat

+ Vinst för närliggande bostadsområden – Eventuella kostnader i samband med markinlösen och skötsel

Svaneholm som naturreservat

12

Sociala och kulturella konsekvens- Miljö- och ekologiska konsekvenser Kan medföra er betydande miljöpåverkan + Ökad möjlighet till biologisk mångfald

Nej

+ Försäkran om tillgängligt naturområde

+ Ökad möjlighet till biologisk mångfald

Nej

+ Vinst för närliggande bostadsområden – Eventuella kostnader i samband med markinlösen och skötsel

+ Försäkran om tillgänglig närnatur

+ Ökad möjlighet till biologisk mångfald

Nej

Norreskog som naturreservat

+ Vinst för närliggande bostadsområden – Eventuella kostnader i samband med markinlösen och skötsel

+ Försäkran om tillgänglig närnatur

+ Ökad möjlighet till biologisk mångfald

Nej

Våtmark väster om Hästhagen

+ Vinst för närliggande bostadsområden – Kostnader i samband med markinlösen – Kräver skötsel och underhåll

+ Försäkran om tillgänglig närnatur

+ Ökad möjlighet till biologisk mångfald

Nej

Plantering av skog för mörka och tysta områden vid Beden, Norreskog, Björnanäs eller Rydsgårdskog

– Kostsamt att plantera utan avverkning

+ Bra ur rekreationssynpunkt + Ökad folkhälsa

Nej

177

178

Kulturmiljö

179

180

KULTURMILJÖ

Kulturmiljö Fornlämningar

MÅLSÄTTNING -

Kommunens värdefulla kulturmiljöer ska bevaras och säkerställas

-

Kommunen ska inta en restriktiv hållning vid tillståndsgivning för ändringar av kulturhistoriskt intressant bebyggelse samt av byggnader och miljöer i anslutning till sådan bebyggelse. I vissa fall kan nya verksamheter eller funktioner inrymmas om byggnadernas skyddsmotiv inte påverkas

-

Kommunens kulturmiljövärden ska vara tillgängliga för allmänheten

-

Kulturhistoriska spår i landskapet ska bevaras i största möjliga utsträckning och i synnerhet ska Mackleans skifteslandskap värnas i planeringssammanhang

Riksantikvarieämbetet har sedan 1930-talet inventerat och registrerat landets fornlämningar. Fornlämningar kan t.ex. vara gravar, gravfält, ruiner, lämningar av boplatser och arbetsplatser samt kulturlager. Fornlämningar kan vara synliga, men kan också ligga dolda under matjorden. Det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning eller dess fornlämningsområde. Kulturminneslagen är en bevarandelag, vilket innebär att fornlämningar ska bevaras för framtiden. Hänsyn till fornlämningar ska tas vid planering av ny bebyggelse. Att Skurups kommun sedan länge varit bebott av människor märks på det rika antal fornlämningar och kulturhistoriska lämningar. I Skurups kommun finns i dagsläget 777 kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar.

NULÄGESBESKRIVNING

KULTURMILJÖPROGRAM

Byggnadsminne

Skurups kommun har skiftande karaktär från Romeleåsens sluttningar i norr via det sydskånska backlandskapet ner till Söderslätt och kusten i söder. Det innebär att topografi, jordarter och bördighet också varierar inom kommunen, något som genom tiderna haft betydelse för mänsklig bosättning och aktivitet. Naturligtvis finns en hel del objekt och miljöer kvar som visar den rika kulturhistorien i Skurups kommun. De här områdena behöver uppmärksammas för att de ska kunna bevaras och Länsstyrelsen har därför tagit fram ett kulturmiljöprogram för Skåne. På följande sidor redovisas en sammanfattning ur detta kulturmiljöprogram för Skurups kommun. Kungagravar utanför Skivarp

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och anläggningar kan skyddas som byggnadsminnen. Syftet med byggnadsminnen är att bevara spår av historien samt garantera att kulturarvet finns kvar för kommande generationer. För att reglera hur det kulturhistoriska värdet ska tas tillvara fastställs skyddsbestämmelser eller föreskrifter för varje byggnadsminne. I Skurup finns i dagsläget ett byggnadsminne och det är Svaneholms slott. Svaneholms slott

13

181

Områden av riksintresse 1 Svaneholm, Stjärneholm och Skurup Miljöerna kring Svaneholm och Stjärneholm består av ett godsdominerat kulturlandskap med vidsträckta åkerfält, betesmarker, ädellövskog, alléer, arrendegårdar och torp.

Riksintresse för kulturmiljövården

Den jordbruksreform och landskapsomvandling som Rutger Macklean initierade under slutet av 1700-talet är en av de mest radikala förändringarna i svenska jordbruks- och landskapshistorien. Denna reform skapade ett nytt landskap med förutsättningar för förändrad och intensifierad jordbruksdrift, ny bebyggelsebild samt nya sociala och ekonomiska förhållanden. Strukturer såsom tomter, pilevallar, vägar och gränser är viktiga var för sig, men det stora värdet ligger i helheten av området. Särskilt framträdande är detta i området runt Saritslöv och söder och öster om Skurup.

1 Svaneholm, Stjärneholm och Skurup

Sjörup Charlottenlund Snårestad

Stationssamhället Skurup växte upp kring stationen vid den så kallade Grevebanan mellan Malmö och Ystad som anlades 1872-1874. Samhället utvecklades i snabb takt under 1800-talets senare del och blev bygdens centralort med handel, industri och service. Här uppstod en stadspräglad bebyggelse, ofta med dekorerade fasader. Speciellt framträdande är det stora antalet byggnader i maskinslaget rött tegel och den modifierade rutnätsplanen, där kvarteren öster om stationen har fått en oregelbunden form. Skurups stationssamhälle är av riksintresse för kulturmiljövården och representerar väl sekelskiftets skånska stationssamhällen. Ett kulturhistoriskt intresse är också knutet till skolorna, Folkets hus och park samt den funktionalistiska bebyggelsen.

2 Västra och Östra Vemmenhög, Tullstorp, Dybäck och Hörte

Tegelbebyggelse i Skurup 182

Långt innan Skurups stationssamhälle utvecklades, var Skurups kyrkby en centralort. Detta märks med

Kulturmiljö bland annat sockenkyrkan i byns norra del med prästgården och skolorna i nära anslutning. Sockenkyrkan uppfördes redan under 1100-talet men präglas till stor del av senare ombyggnader.

2 Västra och Östra Vemmenhög, Tullstorp, Dybäck och Hörte Området ligger i ett landskap med utpräglad jordbruksmark. Terrängen är kraftigt kuperad i nordväst för att mot kusten i söder övergå i flacka marker. I dalgången vid Dybäcksån samt vid kusten breder betesmarker och strandängar ut sig. Dagens landskapsbild skapades till stor del genom enskiftet på 1800-talet. Spridda gårdar, ett rätvinkligt vägnät och pilevallar är effekter av jordbruksreformerna. Enstaka gårdar har en äldre karaktär med kringbyggd stensatt gårdsplan och längor i korsvirke och tegel. Västra Vemmenhög ligger i en dalgång ner mot Vemmenhögsån. En av källorna i dalen nyttjades som hälsokälla och här bedrevs en hälsobrunn fram till år 1874. Kyrkan i Västra Vemmenhög anlades år 1867 och ersatte en medeltida anläggning. I nära anslutning till kyrkan finns det gamla bymönstret med skola och bebyggelse bevarat. Kyrkan i Östra Vemmenhög är från 1100-talet men har genomgått betydande ombyggnader. Dess nuvarande utseende är från restaureringen 1960. I anslutning till kyrkan ligger en arrendatorsbostad och byarna Västra och Östra Vemmenhögs gemensamma prästgård. Byn delas av landsvägen i två delar och här finns tre broar från olika tidsåldrar. Den äldsta, Herremannabron från 1850, visar vägens äldre sträckning. Tullstorps gamla sockenkyrka ersattes vid mitten av 1800-talet med en ny kyrka, ritad av C G Brunius. Den är byggd i rött tegel och märklig genom sin grekiska korsform och sitt åttakantiga torn. Kyrkobyggnaden bryter tvärt mot skånsk byggnadstradition och har närmast bysantinska drag. På kyrkogården finns dessutom en runsten. Byn omfattar endast ett fåtal gårdar och gatehus, varav några är av äldre byggnadsskick.

13

Dybäck är känt i skriftliga källor sedan 1300-talet. Enligt folklig tradition ska en hög i parken vara anlagd över gårdens grundare. Slottskomplexet omfattar idag ett flertal byggnader av varierande ålder från 1400talets slut fram till 1800-talet. De vitputsade fasaderna och Dybäcks slott den renässansinfluerade utsmyckningen ger anläggningen en enhetlig prägel medan vallgraven påminner om gårdens tidigare försvarsfunktion. Ett kraftigt gråstensmagasin från 1700-talet ligger kvar på ursprunglig plats medan gårdens övriga ekonomibyggnader har tillkommit senare. Enskiftet innebar att flera gårdar utskiftades från byn nordväst om godset och numera utbreder sig odlingsmarker och allékantade vägar kring Dybäck. Hörte lydde tidigare under Dybäcks gods och här fanns redan under medeltiden en hamnanläggning som var knuten till godset. Även en vattendriven kvarn fanns i området. Under 1800-talet förekom att högreståndspersoner i romantikens anda uppförde Hamnen i Hörte monument av mer eller mindre antik karaktär. Öster om Hörte står en ”gavel” i gråsten och tegel, byggd som ruin under 1800-talet.

183

Områden med särskilt värdefulla kulturmiljöer 1 Hassle Bösarp, Örsjö, Torsjö och Skivarp Mellan Skurup och Skivarp utbreder sig ett öppet kuperat odlingslandskap med markerade dalgångar och höjdryggar. Det finns större sammanhängande betesmarker i området och gravhögar som visar på en omfattande aktivitet i bygden under bronsåldern. Speciellt framträdande är det stora höggravfältet vid Steglarp i områdets södra del med ett tiotal högar av imponerande storlek. Området norr om Skivarp är för skånska förhållanden rikt på runstenar som är resta under vikingatid men troligtvis står dock ingen av dem kvar på sin ursprungliga plats. Det finns dessutom ett stenblock med skålgropar inne i Skivarp. Öster om Skivarps samhälle finns bron över Skivarpsån där fyra stendelar har fått tjäna som byggnadsmaterial. I samband med senare tids förstärkning har partier i brovalvet sparats för att synliggöra stenarna.

4

Hassle-Bösarp visar upp en något annorlunda bybild där kyrkan och bybebyggelsen ligger åtskilda. Den vitputsade 1860-talskyrkan, som ersatt den medeltida kyrkobyggnaden, har ett fritt läge på en höjdrygg. Byns kvarvarande gårdar och gatehus är av varierad ålder och utseende med exempel på traditionellt byggnadssätt.

1 3

2

184

I Örsjö är den äldre bykaraktären med kyrkan i centrum bevarad och Örsjögården ligger kvar på sin ursprungliga plats vid kyrkan. Det välbevarade boningshuset och äldre ekonomibyggnaderna hör till 1800-talets byggnadsbestånd och hela anläggningen påminner om en mindre herrgård. Bymiljön med gatehusen och skolan nära kyrkan är karaktäristisk för hur kyrkbyarna kom att gestaltas efter skiftets genomförande. Torsjö har medeltida anor som sätesgård. En mindre kulle i parken utgör resterna av den en gång vattenomgivna borgen. Vidsträckta åkrar och alléer utgör viktiga komponenter i herrgårdslandskapet kring Torsjö. En mindre sjö med ett rikt fågeliv framstår som en rest av ett äldre och betydligt större sjö- och sankmarksområde.

Kulturmiljö Kyrkbyn Skivarp har medeltida anor och är belägen utmed gamla landsvägen mellan Malmö och Ystad. Orten utvecklades tidigt till centralort för omlandet. Sockenkyrkan är belägen på en höjd i samhällets mitt och merparten av den äldre bebyggelsen är samlad utmed landsvägen. Här ligger även Kyrkan i Skivarp gästgiveriet med tradition sedan 1600-talet. Milstolpen i Skivarps västra utkant har inskriften ”1/2 M 1817” och markerar vägens forna status som landsväg av större betydelse. Förutom bostadshus finns i Skivarp en rad byggnader för service och handel, vilket förstärker intrycket av centralort. Till dessa hör brandstationen men också banklokalerna från mitten av 1900-talet. Merparten av det äldre byggnadsbeståndet hör dock till 1800-talets senare del. Holländarekvarnen på en höjd nordväst om kyrkan är byggd omkring 1840 och utgör ett typiskt inslag i 1800-talets spannmålsproducerande bygd.

Holländaremöllan i Skivarp

Skivarps järnvägsstation utmed linjen Trelleborg-Rydsgård invigdes 1895 och kring järnvägen växte det upp industrier och ett mindre stationssamhälle. År 1901 byggdes Skivarps sockerbruk som skulle komma att läggas ner 60 år senare. Runt bruket växte det fram en särskild bostadsbebyggelse med tidstypisk tegelarkitektur. Bruket kompletterades med en särskild järnväg, som gick mellan Skivarp och Ystad, för transporter till raffinaderiet och hamnen. Järnvägen kom dock att läggas

13

ner 1919. I Skivarp fanns även Folkets hus och park från 1905, men som genomgick ombyggnader under 1950-talet.

2 Abbekås Fiskeläget Abbekås har medeltida ursprung men expanderade framför allt under 1800-talets senare del. En djupare muddrad hamn anlades 1889 men efter en storm 1904 kunde den dock bara användas av mindre båtar innan en ombyggnad Hamnen i Abbekås genomfördes 1926-1928. Den nuvarande bebyggelsen är av växlande ålder och gestaltning med enstaka exempel på äldre fiskarelängor med putsfasader. I fiskeläget finns dessutom välbevarade skånska allmogeträdgårdar med typiska odlingskvarter, grusgångar och klippta buxbomshäckar. Vägen delade trädgården i två delar, något som var vanligt i fiskelägena. I det flacka kustområdet mellan Skivarpsån och Haken finns flera gravhögar som visar på aktivitet i området redan under bronsåldern. Senare tiders skogsplantering och byggnation har dock medfört att fornlämningarnas tidigare monumentala karaktär delvis gått förlorad. Rester av de ursprungliga naturbetesmarkerna finns kvar vid Skivarpsåns mynning. Förutom fornlämningarna är det äldre bebyggelsemönstret, trädgårdarna och byggnadsskicket av kulturhistorisk betydelse och gör Abbekås representativt för de skånska fiskelägena.

3 Västra Nöbbelöv och Katslösa Västra Nöbbelövs by domineras i söder av gårdsbebyggelse medan gatehusen överväger i norr. Fyra vägar strålar samman nära kyrkplatsen och betonar kyrkans centrala placering. Själva kyrkan är av romanskt ursprung och utökades under 1800-talet för att kunna ta emot den växande befolkningen i socknen. Runstenen vid Västra Nöbbelövs kyrka är från 185

4 Brodda och Slimminge

vikingatid. Tegel- och putsfasader präglar bybebyggelsen, som till övervägande del kan dateras till 1800-talet och tidigt 1900-tal. Katslösa skiftades genom laga skifte 1817 och byn präglas än idag av de gatehus som uppfördes på de gamla gårdstomterna. Katslösa kyrka byggdes 1872 och ersatte då den medeltida kyrkan som legat på

Runstenen vid Västra Nöbbelövs kyrka

samma plats. Genom ett rikhaltigt och varierat bestånd av monument från olika perioder speglas flera av kulturlandskapets utvecklingsfaser från förhistorisk tid till nutid. Det nuvarande landskapet är framför allt präglat av 1800talets jordbruksreformer och storgodsdrift. Viktiga inslag i det skånska godslandskapet är de stora brukningsenheterna, vägsträckningarna, och alléerna men också fornlämningarna, kyrkorna och annan äldre bebyggelse.

Området ligger i norra delen av Skurups kommun och har stark koppling till Svaneholm eftersom en av Broddas ägare var Rutger Mackleans bror Gustaf. Broddas markinnehav omfattade i stort sett hela Slimminge socken. Odlingsbar Brodda stuteri jord fanns i södra delen, där både Brodda och Slimminge var belägna, medan norra delen främst bestod av skog. Enskiftet genomfördes på delar av godsets marker. Broddas nuvarande huvudbyggnad är troligen uppförd på 1830-talet. Anläggningen består av flertalet ekonomibyggnader, träningsbanor och rasthagar anpassade för gårdens stuteriverksamhet. Kyrkan i Slimminge byggdes 1807 som ersättare för den medeltida kyrkan som var för liten och otidsenlig när befolkningen ökade till följd av effektiviserat jordbruk, industrietableringar och förbättrade levnadsförhållanden. Bebyggelsen kring byvägen är väl sammanhållen i både utformning och placering. Gatehus och gårdslängor är förlagda på äldre gårdstomter tätt intill vägen medan de skiftade gårdarna främst är belägna utmed vägarna mellan Slimminge, Brodda och Skönabäck. Området är ett tydligt exempel på skiftesreformernas omvandling av landskapet och godsens starka inverkan på omgivande miljö. Slimminge visar delar av äldre byggnadsskick och bebyggelsestruktur kring kyrkan och vägen.

186

Kulturmiljö

ENSKIFTESLANDSKAPET Det radikala skiftet av byarna under Svaneholm i Skurups socken genomfördes 1783-85 av Rutger Macklean efter förslag av lantmätaren Carl Gideon Wadman. Projektet innebar att bebyggelsen i byarna splittrades och gårdarna flyttades ut till nyutstakade ägolotter. Skiftet förde med sig möjligheterna att införa och utveckla en rad av tidens nyheter på jordbruksområdet som exempelvis nya grödor, ändrade växtföljder, uppodling av utmarker samt att skiftet banade väg för en kommande mekanisering av jordbruket. Men det var inte bara jordbrukslandskapet som reformerades utan även skogspartierna runt Svaneholm. Skogspartiernas gränser etablerades av Macklean och utgör till en stor del fortfarande tydligt avgränsade element i landskapet. Sammantaget skapade skiftet ett nytt landskap, en ny bebyggelsebild samt nya sociala och ekonomiska förhållanden som ännu idag präglar Skurups kommun.

13

Nedan visas en karta med fastighetsgränserna efter enskiftet 1785 i förhållande till befintlig och föreslagen tätortsutveckling.

Det går att peka ut delar som är särskilt karaktäristiska för enskiftet, till exempel femvägskorsen, välbevarade utflyttade gårdar, pilevallar och gränserna i landskapet, men det stora kulturmiljövärdet ligger i den sammanhängande helhet som de bildar tillsammans med övriga företeelser. Enskifteslandskapet klassas idag som särskilt värdefull kulturmiljö men det pågår en diskussion med Länsstyrelsen om enskifteslandskapet ska klassas som ett riksintresse istället. Området innehåller idag bland annat moderna rationella jordbruksföretag och andra verksamheter som, i likhet med Skurups tätort, ska fortsätta att utvecklas. Ett hållbart jordbruk är en förutsättning för odlingslandskapets fortsatta existens och därmed även för bevarande av dess kulturmiljövärden. Dessutom ligger det i linje med de tankegångar som Macklean en gång realiserade. Att bevara karaktärsdragen i det landskap han skapade innebär dock att dess former värnas. Till stor del kan det röra sig om relativt enkla åtgärder, som till exempel att bevara enskifteslandskapets vägar och gränser. I utvecklingen av Skurups tätort har hänsyn tagits i stor utsträckning till att bevara enskifteslandskapets gränser.

187

Transportvägar som kulturmiljöstråk Grevebanan - järnvägen mellan Malmö och Ystad Järnvägssträckan mellan Malmö och Ystad byggdes 1874 av det privata bolaget Malmö-Ystads Jernvägsaktiebolag i samband med industrialismens intåg i Skåne. Ägarna till de gods som låg längs järnvägssträckan satt med i bolagets styrelse och var medfinansiärer till järnvägsbyggandet. Genom deras inblandning kom sträckan att kallas ”Grevebanan”. De flesta stationerna öster om Oxie fick namn efter godsen så som Börringe, Näsbyholm, Rydsgård, och Marsvinsholm. Inledningsvis hade Järnvägsbolaget dålig ekonomi så till en början var stationshus och banvaktstugor små och oansenliga. Stationernas läge anpassades till aktieägarnas önskemål och förlades därför så nära godsen som möjligt. Till stationshuset hörde ofta andra byggnader som godsmagasin, pumphus, ställverk, våghus eller bostäder åt järnvägens personal. Bebyggelseutvecklingen kring de nya stationerna blev mycket olika. Där godsägaren inte hade någon industri eller produktion tillkom ingen egentlig bebyggelse förutom byggnader för järnvägens behov. Näsbyholm, Marsvinsholm och Charlottenlund är sådana exempel. I Svedala och Skurup uppstod större samhällen med industrier tack vare järnvägen. Stationshuset var till en början den mest betydande byggnaden i samhället. Därför fick stationsarkitekturen en mönsterbildande roll för andra byggnader. Grevebanan visar järnvägens betydelse för framväxten av samhällen och industrier på landsbygden och har därigenom stort historiskt värde.

Väg 101 Väg 101 eller ”Landsvägen” sträcker sig från Malmö till Mossbystrand och ansluter därefter till kustvägen mot Ystad. Vägen till Mossby passerar genom de fyra häraderna Oxie, Skytt, Vemmenhög och Ljunit. Vägen är tydligt återgiven på Skånska rekognosceringskartan 1812-1820 och överensstämmer väl med dagens sträckning. Karaktäristiskt för vägen är dess omgivning med det flacka Söderslätt i söder och det kuperade Backlandskapet i norr. 188

Kulturmiljö Vägen har gamla anor då den leder genom en jordbruksbygd med gravar och boplatser från sten- brons- och järnålder och har utvecklats från gång- och ridstig till transportväg. Sannolikt härstammar väg 101 från omkring 10001100-tal. Det beror på att fasta vägar oftast hör samman med permanenta bosättningar och det ökade behovet att ta sig till kyrkan. Därigenom fick vägen karaktär av huvudväg som knöt samman olika byar, bygder och städer.

Väg 9 Väg 9 är kustvägen som sträcker sig från Trelleborg till Bösarp på ostkusten via bland annat Abbekås, Ystad, Simrishamn och Kivik. Historiska bevis för vägen är att denna väg finns med på Skånska rekognosceringskartan och på Generalstabskartan från 1860-talet. Här finner man att sträckningen är i stort den samma som idag.

13

UTVECKLINGSFÖRSLAG Kommunen bör fastställa och precisera skyddet av områden med särskilt intresse för kulturmiljön genom att upprätta fördjupade översiktsplaner/ områdesbestämmelser för de mest värdefulla eller utsatta områdena. Kommunen ska uppmärksamma invånare och fastighetsägare på de kulturmiljövärden som förekommer i den fysiska miljön och genom dialog försöka förmå fastighetsägare att betrakta de kulturhistoriska inslagen som en tillgång och bevara/framhäva dem vid renovering och ombyggnad. En viktig utgångspunkt för bevarandet av kulturhistoriska miljöer är att inte bara enstaka byggnader och markområden ska skyddas utan att också sammanhangen mellan dem ska värnas.

På 1800-talet uppfördes bebyggelse, fiskelägen och kvarnar utmed vägen. Namnen på samhällena var de samma som idag som Hörtekvarn, Abbekås, och Ystad men de hade en helt annan koncentration av bebyggelse. I början av 1800-talet var bebyggelsen längs med stranden näst intill obefintlig medan antalet hus utmed vägen hela tiden ökade. Vägsträckningen har på flera ställen idag dragits utanför samhällen och i nya stråk, men till största del är den gamla landsvägen väl bevarad. Gamla skolan i Västra Vemmenhög

Skånelinjen / Per Albin-linjen Skånelinjen, eller Per Albin-linjen som den också kallas efter dåvarande statsministern Per Albin Hansson, började byggas år 1939 och skulle fungera som en befästningslinje längs den södra kusten. Skånelinjen sträckte sig från Båstad till Vieryd och skulle förhindra mindre båtar, sjöstridsvagnar och trupper att nå land. Åren 1939 och 1940 byggdes det över 1000 betongvärn av olika typer. Vid sidan om byggandet av värn uppfördes även kompani- och bataljonsförråd och signalförbindelser. Under 1950-talet började värnen byggas om och torn från stridsvagnar placerades i dem. Försvarslinjen är en unik företeelse som tydligt visar Skåne som gränsprovins. Samtliga värn är viktiga delar i den helhet som Skånelinjen utgör.

Ruinen i Hörte 189

KONSEKVENSER KOPPLING TILL MILJÖMÅLEN

FÖRÄNDRING FRÅN ÖP92

Ett flertal av de nationella/regionala miljömålen berör kulturmiljön. Mest uttalade är dock:

Nedan anges de målsättningar som angavs för området kulturmiljö i kommunen i ÖP-92 • Nya byggnader medges restriktivt, förändringar av befintliga byggnader bör ske med varsamhet och anpassas till omgivande miljö • Landskapsförändrande åtgärder bör normalt inte medges • Pilerader och alléer bibehålls och vårdas

3 Bara naturlig försurning 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap 15 God bebyggd miljö Läs mer om betydande miljöpåverkan i översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning

GENOMFÖRANDE I översiktsplanen från 1992 anges att kommunen har som målsättning att följa rekommendationer i Länsstyrelsens kulturvårdsprogram, vilket även är aktuellt idag. Detsamma gäller för målsättningen att öka ytan allemansrättsligt tillgänglig mark.

I översiktsplanen från 1992 utpekas områden som har samma kvaliteter som de riksintressanta områdena och därmed endast får bebyggas efter restriktiv bygglovsprövning • Kuperad odlingsbygd vid V Nöbbelöv (Kh2) • Villie kyrkby (Kh3) • Odlingsbygd med fornlämningar (Kh4) • Öppet landskap med betes- och åkermark (Kh5) • Området kring Abbekås. Fiskeläget, kustområde samt havet utanför (Kh6) • Kustområdet i övrigt (Kh7)

EKONOMISKA, SOCIALA OCH EKOLOGISKA KONSEKVENSER Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser Sociala och kulturella konsekvens- Miljö- och ekologiska konsekvenser Kan medföra er betydande miljöpåverkan

FÖP/Områdesbestämmelser för värdefulla eller utsatta områden

+ Säkerställa ekonomiska värden – Kostnader i samband med utredningar

+ Säkerställande av kulturmiljöns värde för framtiden

+ Bevarande av särskilt värdefull miljö

Nej

Uppmärksamma invånarna om de kulturmiljövärden som förekommer i kommunen

+ Ökad attraktionskraft till kommunen – Kostnader för informationsmöten och reklam

+ Ökad medvetenhet om omgivningarna

+ Ökad ansvarskänsla för omgivningen och naturen

Nej

+ Säkerställa ekonomiska värden

+ Ökad attraktivitet för större områden + Stärker platsens historia och identitet

+ Skydd mot för mycket förtätning, bevarande av grönområden mellan husen

Nej

Skydda sammanhangen mellan enskilda byggnader 190 och markområden

Areella näringar

191

192

JORDBRUK

Areella näringar

14

Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen som inte kunnat tillgodoses på annat håll. Samtidigt är jordbruket en verksamhet som påverkar många intressen. Förändringar kommer att påverka landskapsbild, kulturhistoriska värden, flora och fauna, vattenvård mm, men också friluftsliv och turism.

MÅLSÄTTNING -

Att bibehålla antalet gårdar och en livskraftig landsbygd, samt att binäringar till lantbruket uppmuntras och stimuleras

-

Livsmedel som produceras i kommunen ska vara av god kvalitet i både konventionell och ekologisk odling

-

Odlingslandskapets kulturhistoriska struktur och spår ska värnas och skyddas, såsom värnande av Mackleans skifteslandskap i planeringssammanhang

-

Målet är att den goda åkermarken sparas i största möjliga mån när exploatering för bebyggelse och vägar planeras

-

Öka andelen ekologisk odling

Rapsfält

Odlingslandskap

Höbalar 193

NULÄGESBESKRIVNING Landytan i Skurups kommun är 195km2 varav 82% räknas som jordbruksmark. Marken brukas av 265 jordbruksföretag med vardera minst 2ha. Åkerarealens användning (2004) är uppdelad i spannmål 62%, foderväxter 11%, andra växtslag 22%, samt träda och obrukad åker 5%. Den svenska åkermarken graderades 1970 i 10 klasser efter dess produktionsförmåga. De högsta klasserna, det vill säga 8-10, finns huvudsakligen i Skåne och utgör en stor del av Skurup kommuns markareal. Även sett ur ett internationellt perspektiv har dessa områden mycket hög produktionsförmåga, vilket gör att det bör vara mycket angeläget att behålla denna åkermark för produktion av livsmedel. I Skurups kommun domineras kustområdet och åssluttningen av jordar i klasserna 4-6. Slättbygdsjordarna upp till E65:an klassificeras i de tre högsta klasserna, 8-10, medan jordarna i backlandskapet ovanför E65 i huvudsak värderas till klasserna 6 och 7. Sedan 1962 har 281ha mark tagits i anspråk för tätortutbyggnad i kommunen, av dessa har 182ha skett på jordbruksmark som är åkerklassad mellan 8 och 10. Helt naturligt är jordbruk och angränsande verksamheter en betydande näring i kommunen. År 2004 motsvarade andel sysselsatta inom jord- och skogsbruk 6% av samtliga sysselsatta och tillsammans med de indirekt sysselsatta (t.ex. foder-, maskin-, och förpackningsindustrin, åkerier) är siffran uppe i 24%. Liksom i övriga Sverige går tendenserna även i Skåne mot att jordbruksföretag växer i storlek medan småjordbruk blir allt färre. Andelen jordbruk med mer än 100ha har fördubblats samtidigt som jordbruk med mindre än 50ha har minskat betydligt. De gårdar som styckas av finns ofta kvar som boendelantbruk, vilket innebär att gården fortfarande är bebodd men har t.ex. bara ett fåtal djur. De som bor på gård blir allt mer mångsysslare idag och försörjer sig på andra sätt bredvid lantbruket.

194

Areella näringar

14

UTVECKLINGSFÖRSLAG Inom mjölkproduktionen förväntas de specialiserade mjölkgårdarna att dominera mjölkproduktionen i framtiden där besättningarna väntas öka. Även gårdar med blandad produktion förväntas öka. Antalet mjölkkor förväntas minska samtidigt som produktionen blir mer effektiv. Inom nötkötts- och svinproduktionen förväntas samma utveckling där djurantalet minskar, samtidigt som produktionen koncentreras på färre antal gårdar med större besättningar. I stordriften är det viktigt att bevara de visuella avgränsningarna, så att Mackleans skifteslandskap inte förstörs. Samtidigt är det även viktigt att värna om det småskaliga jordbrukandet som fortfarande bedrivs i norra delen av kommunen. Vid planering av nya bostads- eller utvecklings områden ska åkermark av högsta klass undvikas att exploateras. Vid bebyggelse på åkermark klass 8 10 ska tätheten vara hög så att onödigt stora markarealer inte tas i anspråk. Kommunen är framför allt positiv till ökad förtätningsgrad i tätorterna genom att bl.a. minska tomtstorlekarna vid nybyggnation. Satsningar på åtgärder för att minska miljöbelastningen från jordbruket behöver utökas kraftigt. En miljövänlig energiproduktion kan bland annat skapa en ny produktionsgren som komplement till den traditionella produktionsinriktningen, samtidigt som en omläggning till ekologisk odling är en av flera möjliga vägar för att nå en mer hållbar utveckling. Incitament för en mer ekologisk odling behövs, särskilt i anslutning till åar och vattentäkter för att minska risken för förorening av grundvattnet. Mer ekologisk odling förespråkas bl.a. genom att stora inköpare i kommunen väljer att handla närproducerad och ekologisk mat. Dessutom föreslås Nils Holgersson gymnasiet utforma sina utbildningar mot ekologiskt jordbruk.

195

SKOGSBRUK Skogsbruksmark är av nationell betydelse och skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk enligt Miljöbalkens hushållningsbestämmelser. Skogen ska skötas så att den ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden bibehålls, enligt Skogsvårdslagen.

MÅLSÄTTNING -

Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthållig god avkastning

-

I kommunen ska ambitionen vara att nyplantera skog i samma omfattning som avverkning sker, exempelvis vid exploatering

-

Skogsmarken ska ha en mångsidig användning med ett ömsesidigt hänsynstagande från skogsbruk och friluftsliv

naturlig föryngring av bok och andra ädla lövträd) under perioden 20032007 uppgick till 16 objekt, vilket omfattade totalt 42,3ha. Av totala arealen föryngras 34ha genom så kallad naturlig föryngring (självsådd) medan resten planteras. I kommunen finns 10 stycken utpekade nyckelbiotoper av en sammanlagd areal på 15,7 ha och 13 stycken sumpskogar av en areal på 45 ha. Nära kusten finns en del tallskog som utgör ett viktigt skydd mot vind. Bok, ek och gran är de ekonomiskt sett viktigaste trädslagen i kommunen och ca 60-65 % av arealen skogsmark är bevuxen med lövskog, främst bok och ek. Skogen inom Skurups kommun är allra viktigast för biologisk mångfald, landskapsbild, skydd mot vind, rekreation och för kulturmiljön.

UTVECKLINGSFÖRSLAG Vid avverkning av skog i kommunen ska återplantering ske i samma utsträckning för att inte minska på skogsbeståndet. Återplanteringen ska ske i samma linje som i nuläget med mestadels ädellövskog.

NULÄGESBESKRIVNING Skogen i Skurups kommun är placerad på landets allra högst klassade bördiga mark för skog, och ädellövskog är procentuellt dominerande. Av kommunens totala markareal är 4,7% skogsmark, vilket främst förekommer i kommunens norra delar. Skogsmark är, enligt Skogsvårdslagen, mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål. Skogsmark anses lämplig för virkesproduktion om den kan producera i genomsnitt minst en skogskubikmeter per hektar och år. Brukad mark i kommunen är 921ha där allt är inom familjeskogsbruk (2003). Tillväxten i skogen är mycket hög, ca 9m3 årlig tillväxt av stamvolymen/ha. Den årliga avverkningen kan uppskattas till ca 6-7m3/ha. Till Skogsstyrelsen anmäld areal för föryngring (hyggen samt bland annat 196

Skogsstig i Svaneholm

FISKE Mark- och vattenområden som har betydelse för yrkesfisket eller för vattenbruk ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande (miljöbalkens hushållningsbestämmelser).

MÅLSÄTTNING

Areella näringar vid lågvattenperioder. Stora stenar har skapat ståndplatser på denna sträcka som tidigare hade slät botten. Under lekperioden dominerar havsöringen men även regnbåge. Under övrig tid är det främst gädda och abborre som fångas i ån. Reglerat sportfiske är tillåtet tiden januari till september i åns nedre del.

-

Förbättra förutsättningarna för fiskens reproduktion

UTVECKLINGSFÖRSLAG

-

Ett miljöanpassat fiske i balans med vad fiskbestånden långsiktigt avkastar

Fisket i kommunen är viktigt för näringslivet såväl som ur rekreations och turistsynpunkt.

-

Att höja marknads- och turistvärdet av fritidsfisket

-

Fiskerinäringen ska sträva efter att bedriva ett så miljövänligt fiske som möjligt

Länsstyrelsen anser att Sverige snarast bör införa ett system som innebär att tillgänglig nationell kvot fördelas så att det regionala fisket får en fast andel av kvoten. En fördelning av kvoterna måste utgå från den fångstmängd som krävs för att uppnå målet med att bevara det småskaliga kustnära fisket, vilket skulle gynna fiskenäringen i Skurups kommun.

NULÄGESBESKRIVNING I Skåne finns en lång tradition av småskaligt kustnära fiske. Ett småskaligt fiske som bedrivs i balans med vad bestånden långsiktigt avkastar är viktigt för bevarandet av en levande kust- och skärgård. Havet utanför Skurup kommuns kust är av riksintresse för fiskenäringen och kommunen, såväl som hela Skåne, har ett mycket strategiskt läge i direkt anslutning till Sveriges viktigaste fångstområden för torsk och sill. I kommunen finns registrerade båtar som bedriver yrkesfiske, vilka utgår från Abbekås och Hörte hamn. Under 2007 landade ca 83 000 kg fisk i Hörte och Abbekås hamn vilket var till ett värde av ca 1,3 miljoner kr. Största beståndet bestod av torsk följt av ål och skrubbskädda. Skivarpsån är en havsöringsreproducerande å som mynnar ut öster om Abbekås på sydkusten. Fiskesträckan sträcker sig från mynningen cirka 2 km uppströms. Delar av sträckan har gjorts attraktivare både för fisk så väl som för sportfiskare. Mindre dammar har anlagts där trösklar håller kvar vattnet

14

Kommunen verkar för att dammar byggs i avrinningsområden för dagvatten, för att sedimentera och få bort kväve och fosfor innan det går ut i åarna och förstör för djurlivet. Dammarna kommer samtidigt att fungera som naturliga reproduktionsplatser för fiskyngel. Yrkesfiskarnas möjligheter att bedriva sina verksamheter ska värnas i största möjliga mån, bland annat genom att skapa goda näringsmässiga förutsättningar så som utrymme i hamnarna för redskap och landning av fisk. Hamnarna i kommunen behöver bli mer tillgängliga för att öka attraktiviteten som fiskeläge och målpunkt för turister. Kommunen kommer att söka EU-bidrag för att rusta upp hamnområdet.

Fiskebåt i Abbekås hamn 197

KONSEKVENSER KOPPLING TILL MILJÖMÅLEN

GENOMFÖRANDE

Ett flertal av de nationella/regionala miljömålen berör areella näringar. Mest uttalade är dock:

I översiktsplanen från 1992 anges som målsättning att kommunen ska verka för odlingsfria zoner längs sjöar och vattendrag samt att ingå avtal mellan kommunen och berörda markägare att inte använda kemiska gödningsmedel inom 50m från sjöar och vattendrag. För detta anges att ersättning för skördenedsättning ska utgå, om skada eller skördenedsättning kan visas. Detta anges om än i annan utformning även i denna version.

3 Bara naturlig försurning 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap Läs mer om betydande miljöpåverkan i översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning

ETT KLIMATSMART SKURUP Ökad andel ekologisk odling förespråkas bl.a. genom att stora inköpare i kommunen väljer att handla närproducerad och ekologisk mat. Dessutom föreslås Nils Holgersson gymnasiet utforma sina utbildningar mot ekologisk odling. Träd ska nyplanteras i samman omfattning som avverkning sker för att inte minska på trädbeståndet och fiskerinäringen ska sträva efter att bedriva ett så miljövänligt fiske som möjligt i balans med vad fiskbestånden avkastar.

198

FÖRÄNDRING FRÅN ÖP92 I översiktsplanen från 1992 finns inget kapitel som behandlar området areella näringar specifikt, vilket gör att några förändringar inte kan anges.

Areella näringar

14

EKONOMISKA, SOCIALA OCH EKOLOGISKA KONSEKVENSER Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvens- Miljö- och ekologiska konsekvenser Kan medföra er betydande miljöpåverkan

Bibehålla de visuella avgränsningarna av Mackleans skifteslandskap

– Minskade möjligheter för storjordbruk

+ Den historiska kopplingen bevaras

+ Ökat biotopskydd

Nej

Värna om det småskaliga jordbrukandet

+ Mindre risk att de små jordbrukarna försvinner helt – Mindre effektivt jordbrukande

+ En levande landsbygd är en förutsättning för kommunens utveckling

+ Variation i brukande är bra för mångfalden + Bidrar till miljömål nr 13: ett rikt odlingslandskap

Nej

Åkermark av klass 8-10 ska undvaras exploatering i så stor mån som möjligt

+ Bevarat jordbruk med hög avkastning – Restriktiva utbyggnadsmöjligheter – Risk för utglesning eller enbart förtätning

+ Bevarande av högklassig jordbruksmark + Bidrar till miljömål nr 13: ett rikt odlingslandskap

Nej

Satsningar på bioenergiproduktion

– Kostnader i samband med anlägg- + Ökad medvetenhet ning

+ Möjlighet till miljövänlig energiförbrukning + Bidrar till miljömål nr 1: begränsad klimatpåverkan – Kan leda till ökade transporter

Nej

Ekologisk odling

– Kan leda till att avkastningen blir lägre än för traditionellt jordbruk

+ Ökad medvetenhet

+ Bidrar till en hållbar utveckling + Minskad risk för förorening av grundvattnet (Miljömål nr 9, grundvatten av god kvalitet)

Nej

+ Bidrar till folkhälsomål nr 10: Goda matvanor och säkra livsmedel

+ Mindre transporter och mindre avgaser

Nej

+ Ökad tillgång till strövområden + Ökad folkhälsa

+ Bevarande av skogsmiljö + Bidrar till miljömål nr 12: levande skogar

Nej

Jordbruk

Förespråka närproducerad + Ökad försäljning för brukarna i och ekologisk mat i komkommunen munen – Produkterna kan bli dyrare Skogsbruk Återplantering av skog i samma takt som avverkning

– Kostnader i samband med återplantering

199

Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvens- Miljö- och ekologiska konsekvenser Kan medföra er betydande miljöpåverkan

Ökad trädvegetation i anslutning till tätorterna

– Kostnader i samband med plante- + Ökad tillgång till närnatur ring m.m + Större möjlighet till rekreation + Ökad folkhälsa

+ Bidrar till miljömål nr 16: ett rikt växtoch djurliv + Bidrar till miljömål nr 2: frisk luft

Nej

+ Kan utgöra fina fiskeplatser

+ Sedimentering får bort kväve och fosfor innan det går ut i åarna vilket bidrar till miljömål nr 7: ingen övergödning + Naturliga reproduktionsplatser för fiskyngel

Nej

Fiske Byggnation av dammar – Kostnader i samband med uti avrinningsområden byggnad för dagvatten

200

Goda näringsmässiga förutsättningar för yrkesfisket

+ Bevarande av yrkesfisket – Kostsam utbyggnad

+ Fortsatt ruljans i hamnarna

– Ökad trafik

Nej

Ökad tillgänglighet till Abbekås hamn

+ Ökad möjlighet till verksamheter + Ökad turism – Svår utbyggnad

+ Ökad tillgänglighet

– Kan leda till fler transporter och ökat utsläpp

Nej

Ökad tillgänglighet till Hörte hamn

+ Bra läge för utbyggnad + Ökad turism

+ Ökad tillgänglighet

– Kan leda till fler transporter och ökat utsläpp

Nej

Områden av riksintresse

201

202

OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE

TOTALFÖRSVARET

Riksintressanta områden är sådana unika miljöer som anses vara speciellt värdefulla ur ett nationellt perspektiv. Generellt gäller att vid en avvägning med andra samhällsintressen ska de riksintressanta områdena ges företräde.

Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen. Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Totalförsvarets intressen ska enligt miljöbalken ges företräde i en avvägning med andra riksintressen.

Hanteringen av riksintressen regleras i miljöbalkens 3:e och 4:e kap. Lagtexten anger att områdena ska skyddas mot ingrepp eller åtgärder som kan innebära påtaglig skada på riksintresset. Detta innebär inte att åtgärder kan vidtas inom riksintresseområdena, speciellt inte om andra lämpliga alternativ saknas. Skurup berörs av riksintressen för naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv, kommunikationer i form av E65 och järnvägen samt kustzonen. Dessutom betraktas havet utanför som riksintresse för yrkesfisket och sjöfarten. Länsstyrelsen i Skåne län har tagit fram beskrivningar av riksintressena för Skurups kommun. Översiktsplanen redovisar riksintressena samt hur Skurups kommun tillgodoser dem.

MÅLSÄTTNING -

Riksintresseområden som anges i översiktsplanen ska bibehållas och säkerställas

-

Riksintresseområden ska skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada för det aktuella värdet

15

NULÄGESBESKRIVNING I Skurups kommun finns områden där riksintresset för totalförsvaret kan komma i konflikt med andra intressen. Det är därför viktigt att en dialog förs med försvarsmakten vid uppförande av objekt som kan störa riksintresset eftersom den exakta avgränsningen av riksintresset för totalförsvaret inte pekas ut på karta.

UTVECKLINGSFÖRSLAG I plan- och byggfrågor ska kommunen samråda med försvarsmakten/ länsstyrelsen. Vid uppförande av objekt högre än 20 meter utanför tätort och 90 meter i tätort, ska försvarsmakten vara remissinstans. Detta på grund av att det militära försvarets anläggningar kan störas eller hindras av höga objekt.

203

KULTURMILJÖVÅRD Mark- och vattenområden som är av riksintresse för sina kulturvärden ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön.

NULÄGESBESKRIVNING

Riksintresse för kulturmiljövården

Västra och Östra Vemmenhög, Tullstorp, Dybäck och Hörte Öppet svagt kuperat odlingslandskap (M:K 144) med förhistorisk brukningsoch bosättningskontinuitet i övergångsbygden mellan slättlandskapet och risbygden i norr, landskap och bebyggelse präglat av godsförvaltningen vid Dybäcks slott, utefter kusten landskapsdominerande fornlämningar samt vid kusten anlagd fiskehamn.

3 4 3,41 Svaneholm, Stjärneholm

och Skurup

2 2 Sjörup

Charlottenlund Snårestad

21 Västra och Östra Vemmenhög, Tullstorp, Dybäck och Hörte 204

Det som ger uttryck för riksintresset är de stora bronsåldershögarna med landskapsdominerande läge, Väpmannahögen, Galgebacken, Vemmenhögarna och runstenar samt det äldre bevarade vägsystemet. Dybäcks renässansinfluerade slott med medeltida ursprung och bevarat byggnadsbestånd, samt slottslandskap kring godset präglat av godsförvaltningen är också av stort intresse. Detsamma gäller för fiskehamnen Hörte vid kusten med ruingavel i gråsten från 1907, kyrkbyarna Östra och Västra Vemmenhög med kyrkor av medeltida ursprung, skolor, välbevarat gårds- och gatehusbestånd i byarna och ett glest liggande och för Skåne karaktäristiskt gårdsbestånd i Västra Vemmenhög. Dessutom utgörs Skateholms 7000åriga grav- och stenåldersboplats av vetenskapligt intresse, stora bronsåldersgravhögar, Höjehög, Tomhög och Stendyssen, Galgbacken, Tullstorps runsten och Bäckalidsstenen. Tullstorps centralkyrka i grekisk korsform Vemmenhögarna

med bysantinska drag från 1850-talet av C G Brunius, en kyrkogård med välbevarade gravkvarter, ett gravmonument och klippta häckar, kyrkbyn med ett fåtal gårdar och gatehus med bitvis bevarade äldre drag är också intressant, så väl som tre generationers broar över Dybäcksån.

Sjörup - Charlottenlund - Snårestad Området är till största delen förlagt i Ystads kommun och består av ett flackt slotts- och kustlandskap (M:K 158) med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet kring Charlottenlunds slott. Där godsförvaltningen genom århundraden präglat landskapet och bebyggelsen. Det som ger uttryck för riksintresset är bronsåldershögarna utmed kustzonen mellan Abbekås fiskeläge och Snårestad, samt höggravfält och bronsåldershögar i flack kustterräng, bl.a. Snårestadshögen, Sjörups medeltida kyrkoruin och gamla kyrkby i Ystads kommun samt Snårestads medeltida kyrka och by norr om kyrkan. Dessutom är Charlottenlunds slott (f.d. Snårestads säteri), omfattande allésystem och bokskogsbestånd samt ett av stordriften vid Charlottenlund dominerat och helt präglat landskap av riksintresse för kulturmiljövården.

Områden av riksintresse 15 Skurup – stationssamhället och Munkaholmsgården Stadsplanen i Skurup utmärks av en modifierad rutnätsplan, där kvarteren öster om stationen fått en oregelbunden form. Då de expansiva delarna förlades på mark som tidigare enskiftats följde fastighetsmönster och gatunät i stor utsträckning den struktur som då skapats. Speciellt framträdande är det stora antalet byggnader i maskinslaget rött tegel. De har senare blivit kännetecknande för sekelskiftets stationssamhällen och Skurup. Förutom de många väl bevarade sekelskifteshusen från 1900-talets början finns flera exempel i funktionalistisk arkitektur österut mot Rydsgård samt norrut vid Svaneholmsvägen. Stationssamhället Skurup (M:K155) växte upp kring stationen vid den så kallade Grevebanan mellan Malmö och Ystad. Tidigare fanns här några enstaka hus och gårdar, som t.ex. Munkaholmsgården, en trelängad gård som än idag i huvudsak är välbevarad. Den äldre samlade bebyggelsen ligger framför allt inom området kring gården och består av envåningshus med fasader i tegel eller puts

Svaneholm och Stjärneholm Slottslandskap (M:K 152) i övergångsbygden mellan slätten och risbygden kring Svaneholms slott av medeltida ursprung. Det som ger uttryck för riksintresset är ruinerna efter 1500-tals anläggningen Stjärneholm och Svaneholms slott från 1530-talet med nuvarande exteriör från omkring år 1700, ekonomi- och arbetarbebyggelse från 1800-talet i tegel och korsvirke, herrskapsstall, alléer och rester av engelsk park med lusthus. Stjärneholms slottsruin från 1500-talet har kulturhistoriskt värde av riksintresse. Orkidéer och gullvivor växer vid ruinen, som omges av en vallgrav med en bro för besökare. 205

UTVECKLINGSFÖRSLAG Kulturmiljön har satt tydliga spår i Skurups kommuns landskapsbild. Framförallt längs kusten finns såväl synliga som dolda lämningar efter förhistoriska bosättningar. Det storslagna godslandskapet i kommunens östra del visar fortfarande tydliga tecken från sin ursprungliga uppbyggnad.

Tegelarkitektur i Skurups tätort

Skurups kommun anser att dessa värden måste bevaras och underhållas för att en kontinuitet i landskapets uppbyggnad ska möjliggöra en förståelse av kommunens utveckling. Kommunen är mån om att landskapsförändringar som påverkar det kulturhistoriska landskapet inte kommer till stånd. Byggnation inom riksintresseområden får endast förekomma under förutsättning att tillräcklig hänsyn tas till kulturmiljöintressena. För Svaneholm och Stjärneholmsområdet är det i första hand byggnaderna som är riksintressets kärna men området utgör grunden för Mackleans enskifteslandskap. För hela enskifteslandskapet pågår en diskussion med länsstyrelsen hur detta ska kunna säkerställas utan att förhindra en utveckling av Skurups tätort med omgivningar.

V. Vemmenhög

Mossby 206

Kulturmiljövärdena med bland annat tegelarkitekturen i Skurups stationssamhälle är mycket viktiga för att bevara själen i samhället. Det pågår en översyn av detaljplaner inom området och i samband med planändringar kommer byggnadernas karaktär att säkerställas. I samband med bygglovprövningen inom de centrala delarna beaktas riksintresset extra noga.

NATURVÅRD

Områden av riksintresse

15

Områden av riksintresse för naturvård ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen ur ett nationellt perspektiv. Naturvårdverket ansvarar för att länsstyrelserna och kommunerna har aktuellt underlag då områden av riksintresse för naturvården ska behandlas i översiktsplaneringen. Ett område anses vara särskilt värdefullt om det; -

innehåller flera olika högt värderade naturtyper

-

har en kombination av företeelser som beskriver ett historiskt utvecklingsförlopp eller en bildningsprocess (exempelvis landhöjningen)

NULÄGESBESKRIVNING Backlandskapet söder om Romeleåsen Området (N87) är intressant på grund av dess odlingslandskap samt naturbetesmarker. Dessutom ingår sumpskog vid Svaneholmssjön i riksintresset. Området berör även kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Svedala, Vellinge och Staffanstorp.

Grönadal (Torsjömosse) Grönadal är ett varierande område (N88) med främst betesmarker för får, hästar och nötkreatur. Betesmarken är mer eller mindre fuktig och har trädridåer och dungar framför allt av pil med inslag av björk och al. Området är en viktig refug för fågellivet och småviltet i det uppodlade landskapet. Den norra delen har ett riksintresse ur geologisk synpunkt då där har utbildats en källtorvmark med en överyta, som höjer sig över omgivande terräng. Området är riksintressant p.g.a. dess geovetenskap, källkärr, topogent(<3% lutning) och soligent (3-8% lutning) kärr.

207

Bingsmarken

UTVECKLINGSFÖRSLAG

Området (N89) är ett representativt odlingslandskap på kustslätt med sandjordar. Här finns naturbetesmark som utgörs av öppen hagmark. Området ingår i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet och i länsstyrelsens program för bevarande av natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet.

Vid exploateringsåtgärder ska särskild hänsyn tas till riksintressets värden så att dessa inte förvanskas.

Snogeholm - Skårbyområdet Området (N80) är av riksintresse för naturvården i Skurups kommun på grund av områdets säregna geologiska morfologi och viktiga biotoper för värdefullt växt- och djurliv. De många småvattnen är tillhåll för lövgroda och andra amfibier. Marken utgörs av artrik kalkfuktäng, ett antal våtängar samt några torrängar. Den omgivande skogen utgörs i huvudsak av grovstammig ängsbokskog med inslag av andra lövträd. Enligt uppgift så har 47 lövträd- och buskarter hittats här.

Körsbärsblom i Lilla Lönhult Foto Marie-Anne Larsson

Betesmarker i Frankhult Foto Marie-Anne Larsson

208

För områden som är utpekade som riksintresse för naturvården bör nuvarande nyttjande av marken behållas. Värden kan påverkas negativt vid tillförsel av organiska gifter, tungmetallnedfall och av vattenreglering. Jordbruksdriften bör fortgå med naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Dessutom bör restaurering av igenvuxna naturbetesmarker ske. Områdenas karaktär av odlingslandskap kan påverkas negativt av minskad eller upphörd jordbruk/betesdrift, skogsplantering av jordbruksmark, energiskogsodling, igenväxning, spridning av gifter eller gödselmedel, bebyggelse, nydikning, täkt, luftledningar eller vägdragningar. Bevarandet av våtmarkernas värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering och vattenreglering. Avverkning av sumpskogar och skogar i kantzoner kan skada naturvärdena.

Natura 2000

Områden av riksintresse

15

Natura 2000 är benämningen på ett nätverk av skyddad natur inom EU. Syftet är att bevara vissa utpekade naturtyper och arter som är särskilt angelägna att skydda i ett europeiskt perspektiv. Natura 2000-områden är av riksintressen enligt 4 kap 1 och 8 § miljöbalken och har direkt styrande verkan på markanvändningen. Markägaren och annan som förfogar över området ansvarar för att bestämmelserna följs. I Skurups kommun finns ett Natura 2000 område: Hästhagen, öster om Svaneholmssjön (areal: 48ha) Hästhagen, strax öster om Svaneholm, är en ädellövskog, som domineras av ängsbokskog av gulplistertyp. I skogen finns många grovstammiga träd och området är ett värdefullt växtsamhälle. Hästhagen är även ett naturreservat.

209

KOMMUNIKATIONER Områden som är av riksintresse för kommunikationer ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av dessa.

NULÄGESBESKRIVNING Både E65 och järnvägen är av riksintresse för kommunikationer. Samtliga spår och spåranläggningar som tillhör stomnätet för järnvägen i Sverige, samt utpekade delar av övriga nätet är av riksintresse för kommunikationsanläggningar. Grevebanan mellan Malmö och Ystad visar adelns starka ställning och järnvägens betydelse för framväxten av samhällen kring sekelskiftet. Industrier som t.ex. tegelbruk eller mekaniska verkstäder längs järnvägen förstärker förståelsen av banans betydelse. Stationshus, banvaktstugor, bostäder för järnvägens personal och mindre byggnader som pumphus, godsmagasin och våghus bildar tillsammans ett helhetsvärde.

UTVECKLINGSFÖRSLAG Ny bebyggelse och nya verksamheter bör inte lokaliseras i anslutning till E65 eller järnvägen på ett sätt som kan äventyra deras funktion. Ur ett kulturhistoriskt perspektiv är det viktigt att bevara godsens mindre stationer med tillhörande byggnader även om de inte ingår i riksintresset. Sambandet mellan gods, kyrka och station har ett särskilt värde för kommunen.

210

SJÖFART

Områden av riksintresse

15

Sjöfartsverket föreslår riksintressen för sjöfarten i form av hamnar, farleder och annat som har speciella funktioner för sjötransportsystemet. Riksintresset ger skydd för både befintliga och planerade anläggningar.

NULÄGESBESKRIVNING Skurups kommun berörs av tre farleder av riksintresse för sjöfarten. Farledernas huvudändamål är att säkra tillgängligheten till Ystads hamn.

UTVECKLINGSFÖRSLAG Farleder och hamnar som är utpekade som riksintresse ska säkerställa ett, tillsammans med övriga transportslag, sammanhållet transportsystem. Det är därför viktigt att farlederna inom Skurups kommun beaktas vid planering av exempelvis vindkraftverksutbyggnad.

211

FLYGPLATSEN Malmö Airport (Sturup) är av riksintresse för luftfarten. Ingen del av riksintresseområdet berör dock Skurups kommun.

NULÄGESBESKRIVNING Kommunens västliga delar berörs av flygplatsens sammantagna influensområde. Inom influensområdet finns bebyggelse framförallt i Havbergsområdet men även Skurups Tätorts västra delar kan påverkas av flygbuller. Inom influensområdet får inte bebyggelse eller anläggning uppföras som påtagligt kan skada riksintresset. De olika influensområden kring flygplatsen ska skyddas från flyghinder, flygbuller och elektromagnetisk störning.

UTVECKLINGSFÖRSLAG Ny bebyggelse och verksamheter ska inte lokaliseras på sådant sätt att verksamhetens funktion riskeras. Detta sinnebär att det inte enbart är flygplatsområdet som ska skyddas utan också de omgivande influensområdena för buller, flyghinder och elektromagnetisk strålning.

212

YRKESFISKET

Områden av riksintresse

15

Mark- och vattenområden som är av riksintresse för yrkesfisket eller för vattenbruk ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas verksamhet.

NULÄGESBESKRIVNING Havsområdena med sina grunda vikar är av mycket stor betydelse som uppväxt- och födosöksområden för många fiskar. I Skurups kommun finns två områden som är av riksintresse för yrkesfisket. Området närmast utanför kusten (omr. 45) är lekområde för horngädda och sill. Kusthavet (omr. 44) är även uppväxtområde för dessa arter samt för torsk, flatfisk, havsöring, lax och gulål. Det är även viktigt som vandringsstråk för blankål och havsöring, samtidigt som här pågår omfattande fiske efter sill, torsk och havsöring.

UTVECKLINGSFÖRSLAG Fisket i Östersjön ska värnas så att kommunens yrkesfiskare främjas i första hand samtidigt som ett uthålligt fiske ska säkerställas.

213

KUSTZONEN Hela kustområdet i Skurups kommun ingår i kustzonen och är, med anledning av de stora natur- och kulturvärdena, av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det inte möter något hinder enligt 2-8 §§ MB och det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.

NULÄGESBESKRIVNING Kustzonen karakteriseras av en öppen kustlinje utan några djupare bukter och vikar. Strandlinjen domineras av moränkuster med inslag av sandstränder och med ett öppet jordbrukslandskap innanför. I den östra delen finns ett mer storskaligt godslandskap i ett varierat backlandskap. Kusten domineras av långgrunda bottnar medan det väster om Abbekås finns en brantare bottentopografi. Längs sydkusten mynnar ett flertal vattendrag, bl.a. Tullstorpsån, Dybäcksån och Skivarpsån. Havets bottensediment utgörs till största delen av grus och sand med mindre områden av morän. Bottnarnas beskaffenhet har medfört att det finns ett flertal lekområden och uppväxtplatser längs Skurups kustlinje.

214

UTVECKLINGSFÖRSLAG Den skånska kusten har stora bevarandevärden. Bitvis är kustzonen kraftigt exploaterad och exploateringstrycket ökar hela tiden. Hur de skånska kustområdena långsiktigt ska användas är utan tvekan en strategisk fråga sett i såväl ett nationellt, regionalt som lokalt perspektiv. Öresundsbron har dessutom inneburit att ytterligare två miljoner människor relativt enkelt har tillgång till de värden som finns inom den skånska kustzonen. För en långsiktigt hållbar användning av Skånes kustområden är det angeläget att öka medvetenheten om de samlade värden som finns i kustzonen. Genom att hushålla med resursen kust skapar vi oss en handlingsfrihet för framtiden. För Skurup kommuns del är tillgängligheten till strandområdet fortfarande relativt god. För att långsiktigt säkra värdet har Skurup en restriktiv inställning till nyetableringar inom kustzonen.

FRILUFTSLIV

Områden av riksintresse

15

För att ett område ska anses vara av riksintresse för friluftslivet ska det innehålla stora friluftsvärden med särskilda natur- och kulturkvaliteter, ha variationer i landskapet och vara förhållandevis lättillgänglighet för allmänheten. Området ska också vara eller kunna bli attraktivt för besökare från stora delar av landet; kanske rentav även från utlandet. Många olika svenska landskapstyper ska finnas representerade i urvalet. Förslag till riksintresseområden för friluftslivet har tagits fram av Naturvårdsverket i samarbete med bl.a. länsstyrelserna medan riksintresset för det rörliga friluftslivet är utpekat och fastställt av regeringen.

NULÄGESBESKRIVNING I kommunen finns två utpekade områden av riksintresse för friluftslivet, kuststräckan Abbekås - Mossbystrand samt Sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen. Det sistnämnda ingår även i ett större område av riksintresse för det rörliga friluftslivet.

Sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen Romeleåsområdet (F6) är ett variationsrikt landskap med åsar, skogsmarker, fäladsmarker och öppna betesmarker, vilka ger rikliga tillfällen för naturupplevelser. Skurups högsta punkt (173 möh) ligger uppe på åsen.

Kuststräckan Abbekås – Mossbystrand Området ingår i ett större område (F8) av riksintresse för friluftslivet från Abbekås till Sandhammaren. Det utmärker sig med ett markerat åssystem, som troligen är en randbildning från när inlandsisen drog sig tillbaka. I övrigt är det ett öppet hedlandskap med dynområden och fornlämningar. Kuststräckan inbjuder till rikliga möjligheter till natur- och kulturstudier. De långa sandstränderna och fritidsfisket är ytterligare tillskott för friluftslivet.

215

UTVECKLINGSFÖRSLAG Kommunen ska säkerställa att tillgängligheten till och värdena av riksintresset för friluftslivet och det rörliga friluftslivet behålls och inte förvanskas. En förutsättning för att Romeleåsområdets värden ska bestå är att de allemansrättsliga områdena bevaras. Vid exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön ska det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas. En förutsättning för att värdena för kuststräckan mellan Abbekås och Mossbystrands ska bestå är bland annat att områdets karaktär av öppet landskap med bevuxna lågpartier bevaras, att tillgängligheten till stränderna säkerställs och att åarna skyddas så att de kan utgöra reproduktionsområde för bl.a. havsöring.

KONSEKVENSER KOPPLING TILL MILJÖMÅLEN I stort sett så berör alla de nationella miljömålen områden av riksintresse.

GENOMFÖRANDE I översiktsplanen från 1992 anges att kommunen snarast bör upprätta områdesbestämmelser för områden av riksintresse för kulturminnesvården, för byarna och för vissa värdefulla byggnader. Ärendet är aktuellt än idag, men med ändringen att områdesbestämmelser eller en fördjupad översiktsplan bör upprättas för detsamma. I planen anges även att vid tätortsutbyggnad ska hänsyn tas till riksintressen i Skurup såsom öppet landskap söder om Mackleanmonumentet, Villie kyrkby och fornlämningar norr om Skivarp och kring Abbekås. Detsamma gäller i denna version, även om områdena inte anges lika specifikt.

FÖRÄNDRING FRÅN ÖP92 Ingen förändring har skett inom området riksintressen sedan översiktsplanen antogs 1992.

216

Hälsa och säkerhet

217

218

HÄLSA OCH SÄKERHET

Hälsa och säkerhet

16

Enligt plan- och bygglagen, 4 kap. 1 §, ska kommunens översiktsplan redovisa de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användning av markoch vattenområden. Redovisningen kan avse områden eller verksamheter med särskilda miljöproblem som behöver beaktas vid planering. För att skapa en fysiskt och socialt säker miljö behöver riskfaktorer i kommunen identifieras och vid planering ska gällande riktvärden följas. Nedan presenteras de omfattande riskerna som ska beaktas i den översiktliga planeringen. För mer detaljerade strategier hänvisas till kommunens Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor samt till Lokala miljömål och miljöhandlingsprogram.

MÅLSÄTTNING -

Vid all planering och nyexploatering ska strävan ligga i att uppfylla de av kommunen uppsatta miljömålen

-

Vid all planering och nyexploatering ska strävan ligga i att uppfylla de av kommunen uppsatta folkhälsomålen

-

Kommunen ska sträva efter att säkerställa en fysisk och social säker miljö i alla lägen

219

HÄLSA NULÄGESBESKRIVNING

Biltrafik

Buller

Buller från vägtrafiken är den största bullerkällan i kommunen och påverkar områden både i tätorterna och på landsbygden. E65 är den väg som genererar mest buller men påverkan finns även vid genomfartsleder med tung trafik. Zimmermans backe i norra delen av Skurups tätort fungerar som en naturlig bullervall för trafiken på E65.

Den vanligaste bullerkällan i våra boendemiljöer är vägtrafik. Buller från flyg-, tåg och industri kan också vara problematiskt men berör inte lika många boende. Följande riktvärden för trafikbuller ska normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Riktvärdena är hämtade ur ”Infrastrukturpropositionen för framtida transporter” 1996/97:53. För vägtrafikbuller och industribuller bör följande riktvärden inte överskridas: -

30 dB(A) ekvivalent inomhus

-

45 dB(A) maximalnivå inomhus, nattetid

-

55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)

-

70 dB(A) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostaden

För buller från spårbunden trafik bör följande riktvärden inte överskridas: -

30 dB(A) ekvivalent inomhus

-

45 dB(A) maximalnivå inomhus, nattetid

-

55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus (uteplats)

-

60 dB(A) ekvivalentnivå utomhus i bostadsområdet i övrigt

-

70 dB(A) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad

För buller från flyg bör följande riktvärden inte överskridas:

220

-

30 dB(A) ekvivalent inomhus

-

45 dB(A) maximalnivå inomhus, nattetid

-

55 dB(A) flygbullernivå FBN utomhus (vid fasad)

-

70 dB(A) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostaden

I utredningen för en ny ”Trafikplan för Skurups tätort” konstaterades det att såväl ekvivalentnivån som maximalnivån, i de flesta fall ligger under gällande riktvärden (65dbA) för befintlig bebyggelse, men att bullerdämpande åtgärder (huvudsakligen fasadåtgärder) vidtas vid behov framför allt vid nyexploatering. Vägverket som är huvudman för det statliga vägnätet erbjuder fastighetsägare bullerdämpande fönster utmed allmänna vägar, där värden överskrider riktvärdet.

Järnvägstrafik Järnvägstrafiken medför också buller- och vibrationsstörningar. I befintlig bebyggelse vidtogs åtgärder under 2005/2006 i bostäder inom områden med höga bullernivåer.

Flygtrafik Skurups kommun utgör delvis inflygningsområde till Malmö Airport (Sturup). Vikten av samverkan mellan berörda kommuner, Luftfartsverket, Länsstyrelsen, Polismyndigheten och sjukvården med en relevant krishanterings- och räddningsorganisation är extra viktigt vid planering i anslutning till en flygplats. Flygplatsen kommer att ansöka om nytt tillstånd enligt Miljöbalken senast 2009. Det förväntas en ökning av flygtrafiken i

Hälsa och säkerhet framtiden för både passagerar- och fraktflyget. Flygkorridorerna påverkar Skurups kommuns nordvästra del vid Havberg och Nällevad. Vid en eventuell framtid utbyggnad av flygplatsen kan Skurups kommun komma att påverkas av bullervärden mellan 65-70dB(A) 3ggr/ÅMD i ett större område i väster. För mer information hänvisas till Riksintresserapport för Malmö Airport. Malmö Airport används även av den militära luftfarten och berör Skurups kommuns västra kant. Kartan visar bullervärden från flygtrafiken

16

Luftföroreningar Det är kommunens ansvar att miljökvalitetsnormerna (MKN) för utomhusluft inte överskrids. Kommunen har tidigare mätt några av MKN (svaveldioxid och kvävedioxid). Objektiv uppskattning som i jämförelse med andra kommuner visar att det för närvarande inte föreligger någon risk att MKN överskrids i kommunen. Genom utbyggnad av fjärrvärmenätet och användning av biobränslen i Skurups Fjärrvärmeverk bör utsläppen av hälso- och miljöskadliga föroreningar och klimatpåverkande ämnen kunna minskas. Utbyggnaden av Västra förbifarten i Skurups tätort har också bidragit till mindre utsläpp från biltrafiken i tätorten. Planering av en eventuell förbifart öster om Skurups tätort kommer också att bidra till att ytterligare förbättra delar av MKN med minskat koldioxid utsläpp. Även planering av gång- och cykelvägar i tätorterna och mellan tätorter understödjer förbättrandet av MKN på lång sikt.

221

Förorenad mark Förorenad mark innebär mark- och vattenområden eller byggnader som är så förorenade att de kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Förorenad mark uppkommer oftast genom utsläpp, spill och olyckshändelser. I Skurups kommun finns inga större förorenade markområden. Dock finns deponier i nordvästra delen av Skurups tätort inom industriområdet, samt söder om Rydsgård mellan Örsjödal och Fridenborg. Deponierna är klassade som lågriskdeponier enligt Naturvårdsverkets klassningssystem, och tillåter ingen nybyggnation. Det finns även ett antal nedlagda bensinstationer i kommunen där beslut om sanering fattats. Vid en avetablering av en verksamhet som hanterat kemikalier ställer kommunen krav på marksanering.

Radon Radon (Rn) är en färg- och luktlös radioaktiv ädelgas som bildas när radium sönderfaller. Radium i sin tur är en sönderfallsprodukt av uran som förekommer naturligt i vår omgivning. Då radon sönderfaller bildas radondöttrar som delvis binds på dammpartiklar i luften. Radon från marken är den vanligaste orsaken till höga radonhalter i luften inomhus. Radon i hus kan dock även komma från byggnadsmaterial och hushållsvatten. Det är konstaterat att det inte finns några problem med höga markradonhalter inom tätbebyggt område i kommunen. Viktigt att beakta är att användningen av material från brytningen och krossningen av Romeleåsen kan ge upphov till radon i byggnader då krossmaterial används vid exploatering. För vidare information om radon hänvisas till SGU:s rapport Markradon inom Skurups kommun; Dnr 300640/88.

Kemiska produkter Kemiska bekämpningsmedel och andra kemiska produkter ska inte förorena mark och vatten. 222

Hälsa och säkerhet

16

Den som avser att sprida bekämpningsmedel där allmänheten får färdas fritt, ska skriftligen anmäla detta till Myndighetsnämnden för miljö- och byggnad senast fyra veckor före den dag då spridningen sker. Det är förbjudet att utan tillstånd sprida bekämpningsmedel: -

på tomtmark för flerfamiljshus

-

på gårdar till förskolor och skolor eller allmänna lekplatser

-

inom skyddsområde för vattentäkt

-

vid planerings- och anläggningsarbeten

Elektromagnetisk strålning Kraftledningar, el-anläggningar och basstationer för mobiltelefoni ger upphov till elektromagnetisk strålning. Många människor upplever samband mellan sin ohälsa och exponering av strålning. Enligt Strålskyddsinstitutet finns det dock inga bevis på att varken mobil- eller radiomaster har någon negativ påverkan på människors hälsa. För kraftledningar på 130kV (Kilovolt) ovan mark rekommenderar kommunen att ett magnetiskt kraftfält är på max 0,1 μT, vilket innebär ett skyddsavstånd på 70 meter ömse sidor om nybebyggelse. Inom kommunen finns en kraftledning på 130kW norr om E65. Vid bebyggelse planering ska skyddsavstånden till ledningen beaktas.

223

UTVECKLINGSFÖRSLAG

Förorenad mark

Buller

Saneringsbehov kan finnas vid vissa industrifastigheter och skjutbanor. Myndighetsnämnden för miljö och byggnad ställer krav på undersökning av marken vid avetablering eller ägarbyte, där risk för mark- eller grundvattenförorening kan föreligga. Geotekniska undersökningar ska alltid ligga till grund för beslut om nybyggnation.

Vid tillämpning av riktvärdena för buller vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer som är godkända enligt Infrastrukturpropositionen för framtida transporter, ska inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. En plan och ett handlingsprogram ska tas fram för redovisning av störningar på grund av trafikbuller från bl.a. vägar och järnväg i kommunen. Buller från industrier och andra verksamheter ska följa de av Naturvårdsverket uppsatta allmänna råd om ”Riktlinjer för externt industribuller”.

Biltrafik Bullersituationen i kommunen måste utredas fortlöpande och åtgärder vidtas för att reducera störningar. Det är viktigt att skyddsavstånd respekteras i planeringen och trafiken bör så långt som möjligt ledas förbi bostadsbebyggelse.

Järnväg Vid nyexploatering kan kontor tillåtas i ett område 30m från järnväg och bostäder och personintensiva verksamheter 70m ifrån. En riskanalys ska dock upprättas för all exploatering mindre än 150m ifrån järnväg, enligt rekommendationer från Länsstyrelsen.

Flygtrafik Malmö Airport är av riksintresse och dess influensområde ska skyddas från ny lokalisering av bebyggelse och verksamheter. Riksintresset och dess influensområde ligger i kommunens västra del och ska skyddas från.

224

Elektromagnetisk strålning I planering och tillståndsgivning ska placering av bostäder, barndaghem och liknande nära el-anläggningar och kraftledningar undvikas. Förutsättningarna för och eventuellt behov av strålningsfria zoner och strålningsfria offentliga lokaler, främst med tanke på elöverkänsliga personer, bör undersökas.

SÄKERHET NULÄGESBESKRIVNING Kris- och riskhantering Skurups kommun har tagit fram en sårbarhetsanalys som identifierar 44 samhälleligt skyddsvärda verksamheter och resurser i kommunen och 59 hot. Analysen beskriver bakgrunden och faran med vart och ett av de identifierade hoten samt de skyddsvärda egenskaperna för verksamheterna. Kommunen har även tagit fram en krisledningsplan för extraordinära händelser. Krisledningsplanen innehåller en beskrivning av beredskapsorganisationen såväl som en beskrivning av ansvar/uppgifter, ingående befattningar och roller, ordinarie lokal och reservlokal samt checklistor.

Klimatförändringar och dess konsekvenser Den pågående klimatförändringen är vårt allvarligaste globala miljöhot. Klimatförändringarna kan innebära en rad konsekvenser för Sveriges del. För att motverka effekterna som en klimatförändring kan innebära måste alla människor involveras i klimatarbetet. Kommunen har en viktig roll genom sitt ansvar för samhällsplaneringen och har därmed möjlighet att verka för en minskad energianvändning och hållbara transporter. Klimatförändringar kan leda till omställningar i temperaturer, relativ fuktighet, nederbörd och vind, vilket troligtvis innebär att riskerna för översvämningar, jordskred/ras och erosion kommer att öka. Detta får konsekvenser både för bebyggelsen, infrastrukturen och den areella näringen.

Hälsa och säkerhet

16

Relativ fuktighet Ökad fuktbelastning på byggnader kan ge risk för snabbare nedbrytning av utvändiga material, fuktskador och ökade risker med fukt i grunder och på vindar.

Nederbörd Det är sannolikt att regnmängden kommer att öka under detta århundrade. Med extremare väder förväntas antalet skyfall, det vill säga korta intensiva regn med stora regnmängder, samt stora mängder snö eller underkylt regn, att öka. Detta får som följd att de befintliga avloppssystemen kan få svårt att hantera de extrema vattenmängderna vilket leder till översvämningar. Bra system för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) och gröna tak kan begränsa effekterna av kraftig nederbörd. Även indirekta effekter av förändrad nederbörd kan inträffa, exempelvis vägarna kan bli obrukbara och kollektivtrafiken drabbas om järnvägen blir ofarbar. Elförsörjningen kan bli problematisk om ledningsnätet skadas.

Vind Kraftiga vindstötar kan ge skador på byggnader, teknisk infrastruktur och naturresurser. Även människor kan skadas av kringflygande föremål. Arbete pågår inom E:ONs verksamhetsområde med att lägga ner all luftburen elledning i marken, något som gör att risken för elavbrott orsakade av stormskadade elledningar minskar. Inga stora risker vid storm föreligger i kommunen, men hänsyn ska tas till omkringliggande vegetation vid placering av t.ex. skola, vårdinrättningar och äldreboenden.

Temperaturomställningar Vädret påverkar alla konstruktioner på sikt. Våra byggnader är konstruerade för att tåla stora temperaturdifferenser, men stora pendlingar innebär ändå påfrestningar som orsakar rörelse i materialen och på sikt försvagar konstruktionen. Omställningar i temperaturen kan förutom ändrade mängder nederbörd även leda till torka. Vid långvarig torka sjunker vattennivån i både yt- och grundvatten, vilket påverkar både verksamheter och tillgångar som är direkt knutna till vattenförsörjning. 225

Översvämning av ytvatten Översvämning innebär förhöjda vattennivåer i sjöar och vattendrag vilket kan skada teknisk infrastruktur, naturområden, djur och människor. Riskområden för översvämning finns söder om Riksväg 9, vid Näsbyholmssjön och Torsjön, som är utdikade och pumpas för att inte svämma över, samt vid Svaneholmssjön. Risk finns även i de södra delarna av Skivarpsån, Dybäcksån och Vemmenhögsån. Dessa är dock begränsade i sin utsträckning och tätorterna bedöms inte vara hotade i nämnvärd utsträckning. Vid etablering av ny bebyggelse är det viktigt att ta hänsyn till risken för förhöjd vattennivå.

Kustnära bebyggelse

Grundvattenhöjning När havsytan stiger höjs även grundvattennivån i direkt anslutning till kusten. En höjning av grundvattennivån kan medföra stigande järn- och manganhalter, och därtill risk för skred, markförsumpning och ökade halter av organiskt material i grundvattnet. För befintlig bebyggelse kan detta innebära problem med brunnar, källare och vatten- och avloppssystem. En höjning av grundvattnet påverkar även förutsättningarna för ny bebyggelse, eftersom det kan uppstå problem med vägdragning, grundläggning och vatten- och avloppssystem.

226

Hälsa och säkerhet Erosion

Jordskred och ras

Erosion innebär nedbrytning och transport av jord och berg på grund av påverkan från vind, vatten, is, gravitationsrörelser eller levande organismer. Förhöjda havsnivåer och andra klimatrelaterade effekter kan påverka omfattningen av framtida erosion. Exploatering i När havsytan stiger ökar risken lågt liggande kustnära områden för erosion utmed kusten riskerar att drabbas av konsekvenserna av erosion om inga åtgärder vidtas. På sikt kan det till och med bli svårigheter med att upprätthålla strandskyddets intention för det rörliga friluftslivet utmed kusten. Områden som kan drabbas av erosion i Skurups kommun är relativt begränsade, men delar av kommunens kuststräcka kan påverkas. Förstärkning är gjord i marken öster om hamnen i Abbekås, samt planeras på flera ställen utmed kustremsan mot Bingsmarken.

Jordskred och ras är exempel på snabba massrörelser i jordtäcket eller i berg och kan orsaka skador dels på mark och byggnader inom det drabbade området och dels inom det markområde där skred- och rasmassorna hamnar. I nuläget finns inga kända områden med risk för skred i kommunen. En särskild utredning av skredrisk för bebyggelse vid vatten behövs inte, eftersom de områden där viss risk föreligger skyddas av strandskyddet. Förstärkning är gjord i marken öster om hamnen i Abbekås samt planeras på flera ställen utmed kustremsan mot Bingsmarken.

16

Vattenskyddsområden I kommunen finns idag 4st vattentäkter i Skurups tätort, 2st i Rydsgård, 3st plus en reserv i Skivarp samt ett vid Stenberget. Samtliga av dessa vattentäkter saknar ett långsiktigt skydd i form av vattenskyddsområde. Senast 2012 ska arbetet med vattenskyddsområden ha påbörjats för att vara klart senast 2015. Då Skurup kommun beslutat att gå med i Sydvatten kommer behovet av reservvattentäkter och därmed också vattenskyddsområden att ses över.

Vattensjuka områden På grund av högt grundvattenstånd även kallat vattensjuka områden, finns det en del områden inom Skurups tätort som är direkt olämpliga för exploatering. Åtgärder i form av fördröjningsmagasin planeras i vissa områden.

227

Verksamheter med särskilda risker Ett hjälpmedel att använda sig av vid planering är riktvärden för skyddsavstånd. I rapporten ”Bättre plats för arbete” har Boverket tillsammans med Naturvårdsverket och Socialstyrelsen redovisat en gemensam syn på planeringen av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet. De redovisade riktvärdena för skyddsavstånd är inte juridiskt bindande utan vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet. Skyddsavstånden kan minskas genom att särskilda åtgärder vidtas. I Skurups kommun finns ett antal verksamheter som har betydligt mindre avstånd till bostäder än vad som rekommenderas. Jackon, Skanem, Lidbergs grafiska och varmförzinkningen i Rydsgård är exempel där säkerhetsförbättrande åtgärder bör vidtas. Fem bensinstationer ligger inne i tätorterna och i nära anslutning till bostäder, vilka bör lokaliseras till säkrare områden. Motorcrossbanan i Skivarp ligger intill det gamla sockerbruket och alstrar en del buller, något som bör tas hänsyn till vid en ny användning av sockerbruket samt vid etablering av bostäder. Grustäkter finns vid Hassle-Bösarp, Dalaled och väster om Rydsgård. Bergtäkter finns vid Stenberget och Kullaröd. Alla täkter har ett rekommenderat skyddsavstånd på 500m. I kommunen finns nio större gårdar med djurhållning över 100 djurenheter. För dessa rekommenderas 500m skyddsavstånd och särskilda tillstånd krävs från Myndighetsnämnden för miljö och byggnad. Djurhållning, förutom sällskapsdjur, inom detaljplan kräver tillstånd enligt kommunens lokala ordningsföreskrifter. Länsstyrelsen i Skåne har tagit fram en policy för avstånd mellan skolor, bostäder och hästverksamhet, då hästhållning kan medföra olägenheter i form av lukt, flugor och spridning av hästallergener. I riktlinjerna förslås att avstånd mellan hästgårdar och bostäder, skolor etc. ska vara beroende av hästverksamhetens storlek.

228

Hälsa och säkerhet

16

Transporter med farligt gods Det transporteras en del farligt gods genom Skurups kommun, framför allt längs järnvägen och E65 som är rekommenderade transportleder för farligt gods. Flera av transporterna sker mellan hamnen i Ystad och Malmö, men det förekommer naturligtvis även transporter inom kommunen. Dessa är då i stor utsträckning koncentrerade till verksamheter i tätorterna. Problem och klagomål förekommer när lastbilschaufförer väljer Riksväg 101 och 9, vilka leder genom små samhällen och inte är dimensionerade för tung trafik. Det innebär att olägenheter uppstår för de boende i byarna utmed vägarna. De senaste åren har det gjorts insatser för att minska trafikmängden längs Rv 9 genom tydligare skyltning och hastighetsdämpande åtgärder. Därigenom har trafiksituationen blivit något lugnare men samtidigt förekommer indikationer på att trafiken ökar utmed Rv 101 istället, där liknande åtgärder planeras i dagsläget (2008) för att minska trafikmängden.

229

UTVECKLINGSFÖRSLAG

Vattenskyddsområden

Översvämning

Vattenskyddsområden med föreskrifter måste fastställas vid kommunens dricksvattentäkter om produktionen ska vara kvar. En hydrologisk undersökning ska ligga till grund och Länsstyrelsen tar beslut om skyddsavstånd för primärt, sekundärt och tertiärt område för vattentäkt.

Lägsta plushöjd över havsnivån för nybyggnation i kommunen bör vara 3m och nybyggnation mellan 3-5m över havsnivån bör föregås av geotekniska undersökningar. En målsättning för att ta hand om dagvatten från framtida skyfallsliknande regn, bör vara att; • Det i samband med upprättande av detalj- och översiktsplaner ingår att göra upp en dagvattenhanteringsplan, i vilken kommunens dagvattenpolicy redovisas • Möjligheten till grön dagvattenhantering, så kallade ”Lokalt omhändertagande av dagvatten”, utnyttjas i lämpliga utbyggnadsområden • I möjligaste mån undvika att bygga i låglänta områden och i områden med risk för förhöjd grundvattennivå • I planarbetet redovisa markområden lämpliga för anläggning av fördröjnings- och utjämningsmagasin • Undvika byggnation i för nära anslutning till hav och vattendrag på grund av stora variationer mellan högsta och lägsta vattenyta • I ett tidigt skede av planarbetet ge avloppshanteringen en framträdande roll

230

Verksamheter med särskilda risker Industrier med luftutsläpp bör lokaliseras öster om bebyggelse med hänsyn till förhärskande vindriktning. Nya avtal bör inte upprättas vid aktuell plats för kommunens bensinstationer, utan förflyttning bör ske till utkanten av tätorterna. Nya bostäder får inte planeras i kommunen utan beaktande av skyddsavstånd för större djurstallar och hästgårdar.

Transporter med farligt gods Planer för katastrofhantering vid olycka med farligt gods bör tas fram för dricksvattentäkterna i Skurup och Rydsgård. Ur transportsynpunkt strävar kommunen även efter att hela E65 byggs ut till motorväg. Därigenom minskar sannolikt transportmängden på Rv 101 och situationen för de boende utmed vägen förbättras.

KONSEKVENSER

Hälsa och säkerhet

KOPPLING TILL MILJÖMÅLEN

GENOMFÖRANDE

Ett flertal av de nationella/regionala miljömålen berör hälsa och säkerhet. Mest uttalade är dock:

I översiktsplanen från 1992 anges som målsättning att kommunen ska hävda skyddszoner längs transportvägar av farligt gods och kring störande verksamheter, vilket även anges i denna version. Detsamma gäller även för målsättningen att bensinstationer på sikt ska flyttas ut från centrala till perifera lägen i tätorterna.

1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning 15 God bebyggd miljö

16

FÖRÄNDRING FRÅN ÖP92 I översiktsplanen från 1992 anges inga målsättningar som inte är aktuella även i denna version.

Läs mer om betydande miljöpåverkan i översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning

ETT KLIMATSMART SKURUP Vid all planering och nyexploatering ska strävan ligga i att uppfylla de av kommunen uppsatta miljömålen. Saneringsbehov av förorenad mark kan finnas vid vissa industrifastigheter och skjutbanor. Myndighetsnämnden för miljö och byggnad ställer krav på undersökning av marken vid avetablering eller ägarbyte, där risk för mark- eller grundvattenförorening kan föreligga. Möjligheten till grön dagvattenhantering, så kallade ”Lokalt omhändertagande av dagvatten”, ska utnyttjas i lämpliga utbyggnadsområden. I möjligaste mån ska byggnation i låglänta områden och i för nära anslutning till hav och vattendrag på grund av stora variationer mellan högsta och lägsta vattenyta undvikas.

231

EKONOMISKA, SOCIALA OCH EKOLOGISKA KONSEKVENSER Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser Miljö- och ekologiska konsekvenser Kan medföra betydande miljöpåverkan

Plan och handlingsprogram vid störningar p.g.a. trafikbuller

– Kostnader i samband med framtagande +Kommunen har bättre beredskap

+ Bättre boendemiljö + Bidrar till folkhälsomålet sunda och säkra miljöer och produkter

Trafiken ska ledas förbi bostadsbebyggelse

– Kostnader för att leda om och bygga ut trafiken

+ Ökad säkerhet + Trevligare boendemiljöer + Mindre buller

Riskanalys vid exploatering närmare än 150m från järnväg

+ Ger säkrare planeringsunderlag och minskar risken för olyckor – Kostnader i samband med framtagande – Kan visa sig bli svårt att förtäta i samhällen med järnväg

+ Säkerhet för goda boendemiljöer + Bidrar till folkhälsomålet sunda och säkra miljöer och produkter + Mindre buller

Malmö Airport samt influensområde ska skyddas mot exploatering

– Minskat utbyggnadsområde i väst

+ Skydd från buller

– Utbyggnad kan innebära ökade risker för djurlivet (miljökvalitetsmål nr 16)

Krav på geotekniska + Reducerar risker undersökningar vid be- – Kostnader i samband med underslut om nybyggnation sökningar

+ Försäkring mot otrevliga överraskningar

+ Säkerhet mot ohälsosamma förhållanden Nej i mark

Placering av bostäder och barndaghem ska undvikas i närheten av elanläggningar och kraftledningar

+ Bidrar till folkhälsomål nr 5: sunda och säkra miljöer och produkter samt nr 3: Trygga och goda uppväxtförhållanden

Nej

+ Bidrar till folkhälsomål nr 5: sunda och säkra miljöer och produkter

Nej

Hälsa

+ Mindre risker för olyckor och strålning

Strålningsfria zoner och + Ökar kommunens attraktionskraft offentliga lokaler bör – Kostnader i samband med underundersökas sökningar och utredningar – Begränsar möjligheten till utbyggnad av mobiltelefoni 232

Nej

– Snabbare framkomst kan leda till att fler färdas med bil och mer utsläpp

Nej

Nej

Nej

Hälsa och säkerhet Åtgärd

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvens- Miljö- och ekologiska konsekvenser Kan medföra er betydande miljöpåverkan

Ingen nybyggnation lägre än 3m över havsnivån

+ Minskad risk för kostsamma skador vid översvämningar

+ Ökad säkerhet + Mindre risk att hus följer med ut i havet – Minskad möjlighet till kustnära boende om havsnivån stiger

Nej

Områden för LOD vid lämpliga utbyggnadsområden

+ Mindre belastning på de äldre centrala delarna om dagvatten inte blandas med spillvatten – Tar ytor i anspråk – Kostnader i samband med anläggande

+ Bidrar till attraktiva närmiljöer

+ Återfår vattnet till dess naturliga kretslopp + Riskerna för översvämningar minskar

Nej

Redovisa markområden lämpliga för anläggning av fördröjnings- och utjämningsmagasin i planer

– Kostnader i samband med utredning och anläggning – Tar ytor i anspråk

+ Kan utgöra fina fiskeplatser

+ Sedimentering får bort kväve och fosfor innan det går ut i åarna + Bidrar till miljökvalitetsmål nr 7: Ingen övergödning + Naturliga reproduktionsplatser för fiskyngel

Nej

Avloppshantering får en framträdande roll i ett tidigt skede av planläggning

+ Besparing på lång sikt

+ Utökad samhällsservice

+ Krävs inte onödigt mycket markarbeten om allt planeras i tid

Nej

Vattenskyddsområden – Kostsamt vid kommunens dricksvattentäkter

+ Försäkrad god vattentillgång för kommunens invånare

+ Minskad risk för miljöförstöring + Bidrar till miljökvalitetsmål nr 9: grundvatten av god kvalitet

Nej

Utflyttning av kommunens bensinstationer

– Kostsamt – Markundersökning krävs

+ Ökad säkerhet i tätorterna

+ Minskade utsläpp i centrum

Nej

Beaktande av stora djurstallar och hästgårdar vid planering av nya bostäder

+ Säkerställande av hästgårdarnas fortsatta verksamhet

– Socialt avstånd

+ Minskad risk för allergener i bostadsområden + Minskad risk för lukt och spridning av allergener

Nej

16

Säkerhet

233

234

Regionala och mellankommunala frågor

235

236

REGIONALA OCH MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Många frågor inom offentlig verksamhet har ofta en kommunöverskridande karaktär och måste lösas i samförstånd med andra berörda kommuner. Typiska frågor av detta slag rör kommunikationer och infrastruktur men även t.ex. skola, vård, omsorg och service kan kräva regional samverkan. Genom att ta del av närliggande kommuners planer och strategier och integrera dessa i Skurup kommuns planering kan en bättre samsyn mellan kommunerna skapas.

17

NULÄGESBESKRIVNING Kollektivtrafik Genom Öresundsbron och Citytunneln i Malmö öppnar sig nu fantastiska möjligheter att med tåg förflytta sig bekvämt och säkert i hela regionen. Kollektivtrafiken är en mellankommunal fråga kring linjesträckningar, tidtabeller och turtäthet som berör alla angränsande kommuner runt Skurup.

Skurups kommun gränsar till Trelleborg-, Svedala-, Lund-, Sjöbo- och Ystad kommun. I dagsläget pågår samarbete inom ett flertal områden, däribland avfallshantering, räddningstjänst, service och kommunikationer.

Regionala bussförbindelser är också en fråga som berör flera kommuner, främst Svedala, Lund och Ystads kommun för samarbete kring bättre kollektiv anslutning åt nordost.

MÅLSÄTTNING -

Skapa en bättre regional samverkan

Ystadsbanan är en fråga för Ystad-, Skurup-, Svedala- och Malmö kommun i Sverige tillsammans med Bornholm och Köpenhamn i Danmark. Frågor som bl.a. berör mötesplatser, dubbelspår, Sturupsanslutning, bangårdsutformning, turtäthet och godstrafik bör lösas i ett regionalt sammanhang.

-

Delta aktivt i det regionala samarbetet med inriktning på kommuninvånarnas intressen och regionens gemensamma behov

Vägar

-

Verka för att den regionala planeringen prioriterar fysisk planering, trafik och kommunikationer samt miljöfrågor avseende t.ex. avfall, buller och utsläpp till luft, mark och vatten

Rv 9 och 101 är en fråga som berör Simrishamn-, Trelleborg- och Ystad kommun, kring ombyggnad österut, standardhöjning, trafiksäkerhet och omdirigering av trafik.

-

Tillvarata möjligheterna att etablera och utveckla kontakterna med kommuner och regioner utanför Skåne, så även i t.ex. Danmark och övriga östersjöområdet

Standardhöjning, trafiksäkerhet och farligt gods på E65 är en fråga som berör Ystad-, Skurup-, Svedala- och Malmö kommun, men även i ett vidare perspektiv övriga kommuner som ansluter till vägen i Europa.

237

Gång- och cykelvägar

Naturresurser

Cykelvägar är en fråga som berör alla kommuner runt Skurup kring sammankoppling av lokala cykelstråk och turistleder. Det pågående projektet med gång- och cykelväg längs med kustvägen är ett exempel på en mellankommunal fråga där Vägverket leder projektet och både Trelleborg-, Skurup- och Ystad kommun ingår.

Kommunen har flera täkter av naturgrus och är en mellankommunal fråga som främst berör Trelleborg, Svedala och till viss del även Lund (som dock har rikliga täkter med krossberg) eftersom dessa kommuner bristområden vad gäller naturgrus.

Malmö Airport

Teknisk försörjning

Malmö Airport och eventuell banutbyggnad med bullerzoner är en mellankommunal fråga med kommunerna Svedala, Lund, Sjöbo, Trelleborg och Ystad, såväl som en nationell och internationell fråga.

Frågor kring gemensam avfallsinsamling och slamhantering berör alla kommuner kring Skurups kommun.

Frågor kring externa handelsetableringar berör alla kommuner runt Skurups kommun.

Naturområden och rekreation

Skurup kommuns avlopp är kopplat till Ystads reningsverk och till viss del även Trelleborgs reningsverk och utgör därmed en naturlig mellankommunal fråga.

Att tillvarata och utveckla möjligheterna till friluftsliv på Romeleåsen är en fråga som berör Romeleåsens samarbetskommitté (RÅSK), Region Skåne och Sydöstra Skånes kommunalförbund (SÖSK).

Vindkraftverk

Intresset för sydkusten är en fråga som berör både Simrishamn-, Ystad-, Trelleborg och Vellinge kommun tillsammans med Skurups kommun, kring fisket, sjöfarten, vindkraftsetableringar, stranderosion och sandutvinning.

Vindkraftsetableringar vid kommungränserna är en fråga som berör alla kommuner runt Skurup.

Det primära rekreationsstråket inom Sydskånes ås- och sjölandskap berör kommunerna Skurup, Svedala, Sjöbo och Lund. Områden som är av riksintresse för naturvård och friluftsliv berör Skurup-, Svedala-, Sjöbo och Lunds kommun.

238

Näringsliv och handel

Regionala och mellankommunala frågor Skola

UTVECKLINGSFÖRSLAG

Nils Holgerssongymnasiet är en mellankommunal fråga som berör alla intilliggande kommuner runt Skurup, då skolans utbud lockar elever från hela regionen.

Region Skåne är en regional försöksverksamhet som utvecklades mellan 1996 och 1998 och ska fortgå till och med 2010. Organet arbetar för en ökad regional samverkan inom hela landskapet och länet. Visionen är ett livskraftigt Skåne, ett samhälle som är hållbart på lång sikt. De övergripande målsättningarna handlar om tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans.

Räddningstjänst Räddningstjänsten är en mellankommunal fråga, och utförs av ett kommunalförbund där Simrishamns, Sjöbo, Skurups, Tomelilla och Ystads kommuner är medlemmar och att förbundet (inte kommunerna) har räddningsstationer i samtliga medlemskommuner.

Landsbygdsutveckling

17

Region Skåne är ett mycket bra forum för frågor som berör regionen i stort, som t.ex. kommunikationer. Här bör samarbetet utvecklas vidare. Vissa frågor i kommunal planering är dock av sådan karaktär att de främst berör närregionen och är därför lättast att lösa inom denna. Skurups kommun strävar efter ökad regional kontakt både åt väst och öst, då kommunen är placerad mitt i denna dynamiska gränsregion.

Frågor kring landsbygden och dess utveckling berör främst kommunerna inom LEADER Söderslätt, det vill säga Svedala, Trelleborg, Vellinge och delar av södra Malmö.

239

KONSEKVENSER KOPPLING TILL MILJÖMÅLEN

GENOMFÖRANDE

Ett flertal av de nationella/regionala miljömålen berör hälsa och säkerhet. Mest uttalade är dock:

I översiktsplanen från 1992 anges inga regionala eller mellankommunala frågor varpå inget kan anges som genomfört.

10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 15 God bebyggd miljö

FÖRÄNDRING FRÅN ÖP92

Läs mer om betydande miljöpåverkan i översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning

I översiktsplanen från 1992 anges inga regionala eller mellankommunala frågor varpå ingen förändring kan redovisas i ämnet.

EKONOMISKA, SOCIALA OCH EKOLOGISKA ASPEKTER Åtgärd

240

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvens- Miljö- och ekologiska konsekvenser Kan medföra er betydande miljöpåverkan

Utökat samarbete med + Besparingar kan göras genom Region Skåne samutnyttjande av resurser

+ Bättre kontakt kommunerna emellan

+ Samarbete inom t.ex. kollektivtrafik, avfallshantering och service gynnar miljön

Nej

Ökad regional kontakt både åt öst och väst

+ Bättre kontakt kommunerna emellan

+ Samutnyttjande av resurserna ger mindre belastning på miljön – Ökad rörlighet är en påfrestning för miljön med fler resor

Nej

+ Besparingar kan göras genom samutnyttjande av resurser

Miljökonsekvensbeskrivning

241

242

Miljökonsekvensbeskrivning

SYFTE OCH INNEHÅLL

DE NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅLEN

Översiktsplanens innebörd och vilka konsekvenser som kan inträffa vid genomförandet ska kunna utläsas utan svårighet. Därför görs en konsekvensbeskrivning vars främsta syfte är att förtydliga planen och dess konsekvenser. I översiktsplanen redovisas kommunens ställningstagande för hur mark- och vattenområden ska användas. Dessutom ska den tydliggöra hur den fysiska miljön ska utvecklas och bevaras för att försöka skapa en långsiktigt god och hållbar livsmiljö. För att se vilka konsekvenser översiktsplanen kan medföra krävs ett helhetstänk som omfattar de tre aspekterna ekonomisk, social och kulturell samt miljö- och ekologisk hållbarhet.

Sveriges riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål med syftet att lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Länsstyrelserna har i sin tur fått i uppdrag av regeringen att konkretisera och anpassa de nationella målen till den regionala nivån. Resultatet är Skånes miljömål som innefattar 15 av de 16 målen eftersom miljömål 14, innehållande storslagen fjällmiljö, inte ingår.

Med ekonomisk hållbarhet menas att samhället har en ekonomisk stabilitet som inte kommer ur balans av höga och/eller oförutsedda kostnader för samhället. Social och kulturell hållbarhet karaktäriseras av hur enstaka individer förhåller sig till varan¬dra, möjligheter till spontana möten samt närheten till rekreation, service och kultur. Miljö- och ekologisk hållbarhet innebär att naturens resurs¬er används sparsamt och att de inte förbrukas i högre hastighet än att de hinner återbildas. I det här kapitlet redovisas förslag till förändringar och de restriktioner som finns att beakta. Nollalternativet redovisas liksom de åtgärder i planen som kan medföra betydande miljöpåverkan. I miljökonsekvensbeskrivningen visas även de områden som ej berörs av planförslaget men som har sådana värden att betydande miljöpåverkan kan uppkomma om åtgärder föreslås.

18

De 16 miljömålen är: 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 9 Grundvatten av god kvalitet 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap 14 En storslagen fjällmiljö 15 God bebyggd miljö 16 Ett rikt växt- och djurliv

243

RESTRIKTIONER Kartan visar de restriktioner som finns inom Skurups kommun.

244

Miljökonsekvensbeskrivning

18

ÖVERSIKTSPLANEFÖRSLAGET I SAMMANFATTNING De bostads- och verksamhetsområden som föreslås ligger antingen strategiskt placerade i stationsnära läge med bra pendlingsmöjligheter eller infrastruktur, i natursköna lägen eller i form av förtätning i områden med sammanhållen bebyggelse. Bättre kommunikationer förslås i form av en pendel till Sturup, utbyggnad av E65 och en ny förbifart i Skurup samt förbättrat gång- och cykelvägnät mellan tätorterna. Hästhagen, som är ett Natura 2000 område, föreslås som område för naturupplevelser och Svaneholm som område för rekreation och evenemang.

Alternativ Alternativa utbyggnadsområden har diskuterats i bland annat den förra översiktsplanen från 92. Då var det främst en östlig exploatering som var aktuell för Skurups tätort. Något som dock talar mot detta är att en västlig förbifart har byggts och att denna avlastar trafiken i de centrala delarna av Skurup. Vid en östlig expansion behövs en östlig eller en sydlig förbifart. Detta kan dock påverka Mackleans skifteslandskap på ett negativt sätt.

Nollalternativ Nollalternativet beskriver de miljökonsekvenser som uppstår om inget av de föreslagna åtgärderna utförs. Detta innebär att etablering av nya bostadsområden och verksamheter (industri/handel) kommer endast att ske i anslutning till befintliga planområden för bostäder och industri/ handel. Det betyder även att ingen ny förbifart kring Skurups tätort byggs, ingen Sturupspendel samt att E65 behåller sin nuvarande utformning. Det blir inte heller aktuellt med en större vindkraftsetablering. Nollalternativet beskrivs mer ingående efter vart och ett av de föreslagna åtgärderna som kan få betydande miljöpåverkan

245

ÅTGÄRDER I ÖVERSIKTSPLANEN SOM KAN MEDFÖRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN 1 Saritslövs sjöland 2 Kvarteret Bengt i Skurup 3 Idrottsplatsen i Skurup 4 Skivarpsån södra och norra i Rydsgård 5 Industri- och verksamhetsområde i Rydsgård 6 Abbekås 7 Större område norr om Bingsmarken 8 Mossby och området söderut mot kusten 9 E65 som motorväg 10 Östra förbifarten i Skurup 11 Södra förbifarten i Skurup 12 Sturupspendeln 13 Utbyggnad av vindkraft 14 Hästhagen som område för naturupplevelser 15 Svaneholm

246

Miljökonsekvensbeskrivning 1 Saritslövs sjöland Förslaget berör främst följande miljömål: 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 8 Levande sjöar och vattendrag 11 Myllrande våtmarker 13 Ett rikt odlingslandskap 15 God bebyggd miljö 16 Ett rikt växt- och djurliv Saritslövs Sjöland är ett äldre bebyggelseområde vars attraktivitet har ökat genom återskapandet av Näsbyholmssjön. Närheten till Näsbyholmssjön öppnar upp möjligheter att marknadsföra området med inriktning på naturoch kulturvärden. Saritslövs Sjöland ligger även inom ett område med särskilt värdefull kulturmiljö. Saritslövs gamla bytomt, arbetarbebyggelsen och strukturer som är kopplade till utdikandet av Näsbyholmssjön och till de landskapsförändringar som skett som följd av Mackleans skiftesreform är särskilt värdefulla ur kulturmiljösynpunkt. En utbyggnad ska därför ske med hänsyn till kulturmiljön. Hänsyn ska också tas till de kända fornlämningarna i området. En kyrkoruin med tillhörande ödekyrkogård och en bytomt finns registrerade som fornlämningar. Det är även viktigt att en eventuell utbyggnad tar hänsyn till fågel- och djurlivet vid Näsbyholmssjön samt vid våtmarken. Markkostnaderna förväntas bli höga vid en exploatering eftersom området ligger på gammal sjöbotten och markförhållanden måste därför utredas noga. Området ligger cirka 1 kilometer sydväst om Skurups tätort, vilket kan uppfattas som långt och medföra att bilberoendet ökar och därmed även utsläppen.

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

+ Attraktivt boende som lockar nya invånare – Höga markkostnader

+ Närhet till natur- och kulturområde – Långt till centrum – Ingen service – Kända fornlämningar i området varvid hänsyn ska tas

– Värdefull natur tas i anspråk – Ökat bilberoende och mer utsläpp

18

Nollalternativ Om det inte blir någon ny bebyggelse och ingen marknadsföring med inriktning på natur- och kulturvärden fortsätter området att användas som i dagsläget.

2 Kvarteret Bengt i Skurup Förslaget berör främst följande miljömål: 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 15 God bebyggd miljö Kvarteret är beläget precis söder om järnvägen i östra delen av Skurup och ligger nära både service och Pågatågstationen. Att förtäta i centrala lägen bidrar till en hållbar utveckling genom att marken utnyttjas på ett effektivt sätt och att närheten till kollektivtrafiken minskar behovet av bilkörning. Ett LSS-boende har redan uppförts i kvarteret och möjlighet finns att uppföra hyreslägenheter då området redan ägs av Skurupshem. Det finns en detaljplan med byggrätt upp till 2 plan men närheten till järnvägen innebär att en riskanalys måste göras innan en exploatering kan ske. Risken finns att det kan bli höga bullernivåer. 247

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

+ Förtätning – Kostnader för riskanalys

+ Nära till service och kommunikationer – Risk för buller från tågtrafiken

+ Mindre slöseri med markresurser + Minskat bilberoende och mindre utsläpp – Riskanalys för tågtrafiken krävs

Nollalternativ Eftersom marken redan ägs av Skurupshem och detaljplan finns, förutsätts att tomten blir bebyggd. Om den inte blir bebyggd skulle detta inte förväntas få några förändrade konsekvenser jämfört med dagsläget.

3 Idrottsplatsen i Skurup Förslaget berör främst följande miljömål: 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 9 Grundvatten av god kvalitet 15 God bebyggd miljö Området utgörs av delar av Skurups idrottsplats som kommer att flyttas och ligga i anslutning till bollhallen vid Nils Holgersson gymnasiet. Detta område är attraktivt för bostäder eftersom det ligger nära både Pågatågstationen, service och handel. Här är det möjligt att med en småskalig bebyggelse i form av rad- eller parhus skapa en länk mellan den högre och tätare bebyggelsen nordväst om området och villabebyggelsen i öster. Att förtäta med bostäder inom de centrala delarna av Skurup minskar bilberoendet och är ett effektivt sätt att utnyttja marken. Problemet är att det är svåra grundförhållanden och att området ligger så pass nära järnvägen att det kan bli höga bullernivåer. Transporter med farligt gods på järnvägen 248

och risk för tågurspårning är två andra problem som påverkar området, vilket innebär att en riskanalys för tågtrafiken måste göras. Området ligger även nära vattenverket vilket gör att en ny bebyggelse kan ha påverkan på grundvattnet.

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

+ Förtätning + Attraktivt läge för bostäder – Flytt av fotbollsplan – Svåra grundförhållanden – Riskanalys för tågtrafiken krävs

+ Nära service och pågatågsstationen – Buller från tågtrafiken – Fotbollsplanen flyttas längre ut

+ Minskat bilberoende och mindre utsläpp – Minskning av antalet grönytor – Nära kommunens dricksvattentäkt

Nollalternativ Nollalternativet förutsätter att idrottsplatsen flyttas till Nils Holgersson gymnasiet och om ingen ny bebyggelse sker innebär detta att tomten inte används. Om idrottsplatsen inte flyttas blir det ökad trafik på Mårtensgatan samt risk för publik och utövare vid en eventuell tågurspårning.

4 Skivarpsån södra och norra i Rydsgård Förslaget berör främst följande miljömål: 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 8 Levande sjöar och vattendrag 15 God bebyggd miljö 16 Ett rikt växt- och djurliv

Miljökonsekvensbeskrivning Att ta tillvara och bebygga ytor som är centralt belägna bidrar till en mer levande bykärna. Området norr om järnvägen längs med Skivarpsån erbjuder ett attraktivt boende med närhet till service, rekreation och Pågatågstationen. Att förtäta med bostäder i lägen nära service och kommunikationer bidrar även till ett minskat bilberoende och minskade utsläpp. Längs med Skivarpsån finns även en möjlighet att anlägga en gångväg. De ekologiska konsekvenserna som kan uppstå är om en ny bebyggelse inkräktar på strandskyddet utmed Skivarpsån och att en eventuell höjning av vattennivån kan påverka området negativt. Hur mycket vattennivån kan komma att höjas får studeras närmare. En annan ekologisk aspekt är att marken som tas i anspråk av den nya bebyggelsen är åkermark av klass 8. Även buller från tågtrafiken upplevs som en negativ konsekvens.

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

+ Koncentrerad utveckling + Förtätning + Stärker befintlig service – Kostnad för riskbedömning

+ Närhet till rekreation längs Skivarpsån + Ca 0,5 km till service och pågatågsstationen – Buller från tågtrafiken

+ Minskat bilberoende – Åkermark klass 8 tas i anspråk – Kan inverka på strandskyddet

Nollalternativ Marken består av åkermark och om föreslagen åtgärd ej genomförs kommer den även i fortsättningen att kunna användas som åkermark. Om marken däremot inte användas som åkermark kan detta få konsekvenser för både strandskyddet och djur- och växtlivet oberoende av vilken ny användning det blir. Även om det inte blir någon ny bebyggelse finns möjligheten att anlägga en gångväg längs med Skivarpsån. Om en bebyggelse inte kommer till stånd vid Skivarpsån, kommer ny bebyggelse att ske på större avstånd från stationsområdet och därmed utnyttjas inte det stationsnära läget.

18

5 Industri- och verksamhetsområde i Rydsgård Förslaget berör främst följande miljömål: 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 4 Giftfri miljö 15 God bebyggd miljö Området ligger söder om järnvägen och torget i Rydsgård och ger orten en del arbetstillfällen. Men då en del av de befintliga företagen söker ny lokalisering främst i Skurups tätort, bedöms detta området på sikt vara möjligt att nyttja på ett annat sätt. Idag genererar verksamheten en del buller och olycksrisker. Det skapar även en barriär mellan de olika bostadsområdena öster och väster om verksamhetsområdet. Eftersom marken troligtvis är förorenad måste detta undersökas och marken eventuellt saneras innan den kan bebyggas. Lämplig bebyggelse är i första hand anläggningar för mer allmänna ändamål eller handel och service. Även bostäder kan vara aktuellt. Risken finns att färre personer vistas här under dagtid om de arbetar på annan ort.

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

+ Centralt läge + Nära till service och påga+ Förtätning tågsstationen – Arbetsplatser försvinner – Kostnad för marksanering

Miljö- och ekologiska konsekvenser + Mindre buller från industrin + Marken blir sanerad + Minskat bilberoende och mindre utsläpp

Nollalternativ Nollalternativet förutsätter att den verksamheten som finns idag omlokaliseras då detta har efterfrågats av flera verksamma företag. Eftersom marken troligtvis är förorenad behöver den saneras. Detta kommer troligtvis 249

inte att ske om det inte blir någon förändrad markanvändning som kan ge ekonomi åt en eventuell sanering. Om verksamheten däremot fortsätter som förut, förväntas bullerproblemen kvarstå men arbetsplatserna blir kvar förutsatt att det finns ekonomi i verksamheterna.

6 Abbekås Förslaget berör främst följande miljömål: 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 13 Ett rikt odlingslandskap 15 God bebyggd miljö 16 Ett rikt växt- och djurliv Abbekås är ett attraktivt kustsamhälle med ca 700 invånare, som dock ökar markant under sommartid. Samhällets speciella karaktär utgörs av hamnen, stranden, fiskehoddorna och gathusen. Det är ett attraktivt läge för nya bostäder, det gäller dock att infrastrukturen byggs ut i takt med de nya bostäderna. Om fler invånare flyttade till Abbekås skulle detta få positiva konsekvenser för serviceutbudet och möjligheten till spontana möten skulle öka. Å andra sidan tas bra åkermark och ängs- och hagmark i anspråk. Dessutom måste grönstråken beaktas genom att integreras med den nya bebyggelsen. Samtliga utbyggnadsområden är belägna norr om kustvägen för att hindra bebyggelse från att breda ut sig längs med strandremsan. Dock ligger de inom gränsen för kustzonen. Hot om förhöjda vattennivåer bidrar också till att man bör skona området närmast kusten från ny bebyggelse. Områdena väster och söder om Kjells backe ligger inom särskilt värdefull kulturmiljö och gränsar även till riksintresse för kulturmiljön, varvid der är det viktigt att hänsyn tas. Samtliga områden ligger i anslutning till kända fornlämningar som ska beaktas vid en exploatering.

250

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

Väster om Kjells backe + Stärker befintlig service – Infrastruktur saknas

+ Närhet till rekreation + Bussförbindelse mot Skurup, Ystad och Trelleborg – Hänsyn ska tas till kända fornlämningar – Området ligger inom särskilt värdefull kulturmiljö varvid hänsyn ska tas

– Ängs- och hagmark tas i anspråk – Ligger inom kustzonen – Beakta grönstråk

Öster om Skivarpsvägen + Förtätning + Stärker befintlig service

+ Nära centrum och service + Ca 0,5 km till bussförbindelse mot Skurup, Trelleborg och Ystad – Hänsyn ska tas till kända fornlämningar – Hänsyn ska tas till historisk bebyggelse

– Bra åkermark tas i anspråk – Beakta grönstråk – Ligger inom kustzonen

Väster om Skivarpsvägen + Förtätning + Stärker befintlig service

+ Nära centrum och service + Nära till bussförbindelse mot Skurup, Trelleborg och Ystad – Hänsyn ska tas till kända fornlämningar – Hänsyn ska tas till historisk bebyggelse

– Kustnära läge, avgränsning måste göras med hänsyn till utblickar – Ligger inom kustzonen

Söder om Kjells backe – Infrastruktur saknas

+ Bussförbindelse mot Skurup, Ystad och Trelleborg + Närhet till rekreation – Hänsyn ska tas till kända fornlämningar – Området ligger inom särskilt värdefull kulturmiljö varvid hänsyn ska tas

– Ängs- och hagmark tas i anspråk – Ligger inom kustzonen – Beakta grönstråk

Miljökonsekvensbeskrivning Nollalternativ Trycket på bostäder nära kusten är stort och förväntas inte minska. Om det inte blir någon ny bebyggelse i Abbekås, är det troligt att andra kustnära områden bebyggs. De ovan nämnda områdena används idag som åkermark respektive ängs- och hagmark och kommer troligtvis att ha kvar samma markanvändning om en exploatering inte sker. Grönstråken förväntas behålla sin nuvarande sträckning. Vissa trafikförbättringar kan göras men ingen ny infrastruktur byggs ut.

7 Bingsmarken

18

området. Därför måste områdets förutsättningar utredas noga innan beslut om möjlig exploatering kan fattas.

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

+ Koppling till Bingsmarken, kan ge ökat underlag för service – Infrastruktur finns delvis

+ Kollektivtrafik finns mot Trelleborg och Ystad, sämre mot Skurup

– Känslig natur med betesmarker, dungar och öppna strandpartier tas i anspråk – Beläget inom kustzonen

Förslaget berör främst följande miljömål: 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 15 God bebyggd miljö 16 Ett rikt växt- och djurliv Bingsmarken ingår i ett mer sammanhängande kustnära bebyggelseområde. Det är mestadels ett fritidshusområde men har blivit alltmer populärt för permanentboende. Det södra området omfattas av detaljplan och har stor efterfrågan vad gäller ombyggnad av de befintliga fritidshusen till åretruntbostäder samt avstyckning av tomter och nybyggnation. Fler fastigheter i området har fått tillgång till kommunalt vatten och 2002 till 2004 anlades kommunalt avlopp. Att bebygga ett större område norr om Bingsmarken med bostäder skulle kunna bli möjligt om en koppling görs till Bingsmarken och den service och infrastruktur som finns där. Dock är det omgivande landskapet med betesmarker, dungar och öppna strandpartier väldigt känsligt. Området gränsar även till riksintresse för både naturvård och kulturmiljövård. I närheten finns en av landets viktigaste rastlokaler för småfågel och området har en biologisk mångfald med varierad artrikedom. Dessutom finns det ett antal fasta fornlämningar, huvudsakligen i form av boplatser, i anslutning till

Nollalternativ Om ingen större utbyggnad sker, kan det hända att vissa tomter styckas av. Underlaget för service förväntas inte öka med endast avstyckning av tomter. Risken finns att tomterna som önskas styckas av ligger närmare kustlinjen och löper större risk vid en eventuell höjning av vattennivån. Inga förändringar av infrastrukturen förväntas ske och det omgivande landskapet behåller sitt nuvarande utseende.

8 Mossby och området söderut mot kusten Förslaget berör främst följande miljömål: 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 15 God bebyggd miljö Mossby och området söderut ner mot kusten ingår i den fördjupade översiktsplanen för området mellan Skivarpsån och kommungränsen mot Ystad som beräknas antas under 2009. Området är attraktivt för nya bostäder då kusten och havet ligger inom cykelavstånd vilket ger goda 251

9 E65 som motorväg

rekreationsmöjligheter. Nackdelen med en utbyggnad är att det är sämre kollektivtrafik och att det inte finns någon service. Bilberoendet ökar eftersom det är långt till kollektivtrafiken.

Förslaget berör främst följande miljömål:

Något som måste beaktas är att området ligger inom kustzonen och att en stor del av området även ligger inom riksintresse för kulturmiljövården. I en arkeologisk utredning steg 1, som genomfördes under 2008, framkom att området söderut mot kusten bedöms känsligt ur fornminnessynpunkt och bör därför föregås av arkeologiska utredningar.

1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 7 Ingen övergödning 15 God bebyggd miljö

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella Miljö- och ekologiska konsekvenser konsekvenser

+ Attraktivt boende

– Ingen service eller kollektivtrafik – Ligger inom riksintresse för kulturmiljövården varvid hänsyn måste tas – Hänsyn ska tas till fornlämningar

+ Nära till havet och rekreation + Åkermark av lägre klass (klass 4) tas delvis i anspråk – Högklassig åkermark tas delvis i anspråk (klass 9) – Beläget inom kustzonen – Hänsyn till växt- och djurliv

Nollalternativ Ingen större skillnad från dagsläget förväntas om en utbyggnad skulle utebli. Det finns en efterfrågan på bostäder med havsnära läge i kommunen. Om det inte blir någon bostadsutbyggnad i Mossby är det troligt att andra havsnära områden bebyggs eller att enstaka hus byggs på avstyckade tomter.

E65 är den största och mest belastade vägen i Skurups kommun. Här färdas i snitt mer än 8000 fordon per dygn. E65 har bitvis motorvägsstandard, det är 4-fältig landsväg i väst och 2+1 väg från den nya påfarten till kommungränsen mot Ystad. En målsättning och vision för framtiden är en snabb och säker förbindelse mellan Ystad och Malmö. Detta mål kan nås genom att bygga ut E65 med motorvägsstandard från Svedala hela vägen till Ystad. Fler skulle då lockas att använda E65 och därmed minska belastningen på väg 9 och 101. Möjligheterna att upptäcka Skurup ökar och utsläppen kan minska inne i Skivarp och Abbekås. Detta är dock ett kostsamt projekt som kräver att en arbetsplan tas fram.

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

– Kostnader i samband med utredningar och utbyggnad – Arbetsplan krävs

+ Minskad belastning på väg + Minskade utsläpp i kom9 och 101 munens tätorter + Fler lockas till att använda – Högre hastigheter E65 + Säkrare och snabbare väg

Nollalternativ Enligt Vägverket så finns det i gällande plan en utbyggnad av vägen till 4-fältig väg på sträckan Malmö-Skurup. Detta kommer troligtvis att genomföras men Vägverket påpekar att det inte planeras någon förändring inom planperioden på sträckan Skurup-Ystad. 252

Miljökonsekvensbeskrivning 10 Östra förbifarten i Skurup Förslaget berör främst följande miljömål:

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 7 Ingen övergödning 15 God bebyggd miljö

+ Bra förutsättning för nyexploatering – Kostnader i samband med utbyggnad – Arbetsplan krävs

+ Minskar mängden genomfartstrafik i centrala Skurup + Säkrare för trafikanter att vistas i centrum + Avlastning för Saritslövsvägen och Jörgensgatan – Kan påverka kulturmiljövärden negativt – Hänsyn ska tas till kända fornlämningar

+ Bättre luftkvalitet i centrum – Kan öka den totala mängden trafik

Tankar finns kring möjligheterna att anlägga en förbifart öster alternativt söder om Skurups tätort. Den exakta sträckningen av en sådan förbifart är ännu inte bestämd. Syftet med en östlig förbifart är att minska mängden genomfartstrafik i tätorten, avlasta Saritslövsvägen och Jörgensgatan, så att det blir säkrare för trafikanter att vistas i centrum, samt att möjliggöra tillfart till Nils Holgersson gymnasiet utan genomfart genom Skurups tätort. Detta skulle medföra bra förutsättning för nyexploatering och kunna ge bättre luftkvalitet i centrum. Negativa konsekvenser av en förbifart skulle vara att det påverkar kulturmiljövärden, speciellt eftersom Mackleans enskifteslandskap är särskilt framträdande, samt att den totala mängden trafik kan öka då det blir lättare att ta sig fram med motorfordon. Det är även ett kostsamt projekt som kräver att en arbetsplan tas fram. I området finns ett antal kända fornlämningar, bland annat högar och bytomter. Vid en byggnation av östra förbifarten är det viktigt att hänsyn tas både till kulturmiljön och till de kända fornlämningarna.

18

Nollalternativ Nollalternativet innebär att ovanstående förslag blir ej genomfört. Genomfartstrafiken genom Skurup kommer troligtvis att öka med sämre luftkvalitet och buller i centrum som följd. Alternativt byggs en södra förbifart. Om ingen östlig förbifart byggs, blir det svårt att genomföra en större utbyggnad på östra sidan av Skurup då detta skulle generera ökad trafik genom centrala Skurup.

11 Södra förbifarten i Skurup Förslaget berör främst följande miljömål: 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 7 Ingen övergödning 15 God bebyggd miljö Om det istället skulle bli aktuellt med en sydlig förbifart skulle detta minska både belastningen på Saritslövsvägen och Jörgensgatan samt mängden avgaser i centrum. Förbifarten skulle dock påverka kulturmiljövärdena, i form av Mackleans enskifteslandskap och de kända fornlämningarna i 253

området, negativt. Det finns bland annat en grav, en borg och en bytomt/ gårdstomt i området. En förbifart skulle även utgöra en barriär och hindra tätorten från att växa med årsringar. Därmed förändras möjligheterna till utbyggnad. En sydlig förbifart skulle dessutom bli kostsam och en arbetsplan krävs.

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

– Kostnader i samband med utbyggnad – Förändrar utbyggnadsmöjligheterna för Skurups tätort – Arbetsplan krävs

+ Minskar belastningen på Saritslövsvägen och Jörgensgatan – Kan skapa en barriär och hindra att tätorten växer med årsringar – Påverkar kulturmiljövärden – Hänsyn ska tas till kända fornlämningar

+ Minskade avgaser inne i Skurup – Kan öka den totala mängden trafik

Nollalternativ Nollalternativet innebär att ovanstående förslag ej blir genomfört. Genomfartstrafiken genom Skurup kommer troligtvis att öka med sämre luftkvalitet och buller i centrum som följd. Alternativt byggs en östra förbifart.

12 Sturupspendeln Förslaget berör främst följande miljömål: 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 15 God bebyggd miljö En pendel till Sturup skulle kunna leda till att fler väljer att färdas kollektivt när de ska till flygplatsen. Detta har stora fördelar för miljön i och med minskat bilåkande och minskade avgaser. För Skurups del blir markpåverkan marginell då största delen av spåret kommer att läggas på andra sidan kommungränsen i Svedala kommun. Nackdelarna är att det är ett kostsamt projekt som inte kommer att kunna genomföras förrän längre fram i tiden. Det gamla spåret mellan Malmö och Skurup kommer att finnas kvar eftersom godstrafiken inte kan ledas genom den planerade tunneln. Det innebär att bullret från godstrafiken kommer att finnas kvar. Det är heller inte möjligt att öka turtätheten till att gå oftare än varje halvtimme då det inte planeras något dubbelspår hela sträckan. En mer detaljerad konsekvensbeskrivning till järnvägsutredning finns i Sturupspendeln, Teknisk bilaga, från 2003.

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

– Kostnader i samband med utredningar och utbyggnad

+ Enklare att ta sig till flygplatsen – Bullret från godstrafiken finns kvar

+ Fler åker kollektivt till flygplatsen vilket minskar utsläppen

Nollalternativ Idag går tågen en gång i halvtimmen under rusningstid och en gång i timmen övrig tid. I ett nollalternativ kan turtätheten öka till en gång i halvtimmen hela dagen i och med utbyggnaden av citytunneln i Malmö. I ett nollalternativ kommer inte Sturupspendeln att byggas och resenärer till 254

Miljökonsekvensbeskrivning Sturups flygplats får ta sig dit med buss från Svedala eller Skurup alternativt med bil. Godstrafik och persontrafik går fortsättningsvis på samma spår.

13 Utbyggnad av vindkraft Förslaget berör främst följande miljömål: 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 7 Ingen övergödning 15 God bebyggd miljö 16 Ett rikt växt- och djurliv

18

Nollalternativ Om ingen utbyggnad av vindkraft sker, behålls de befintliga vindkraftverken. Kommunen bidrar inte till EU:s mål om en tjugodubbling av antalet vindkraftverk. Detta betyder att andra källor måste användas för energiförsörjningen. I Skurups tätort finns fjärrvärme men i framtiden kan det bli aktuellt med solvärme och vattenkraft som förnybara energikällor.

14 Hästhagen som område för naturupplevelser Förslaget berör främst följande miljömål:

Idag finns ca 260 vindkraftverk i Skåne varav 4 av dem finns i Skurup (2009). För att kommunen ska bidra till EU:s mål om en tjugodubbling av antalet vindkraftverk i Sverige år 2020, håller man på att ta fram en vindkraftspolicy som pekar ut lämpliga områden för vindkraftsetablering. Fördelen med vindkraft är att det är en förnybar och utsläppsfri energikälla och även om det är kostsamt att uppföra vindkraftverk så ger de besparingar på lång sikt. Nackdelarna med vindkraften är att det kan störa den visuella landskapsbilden och kan även störa fågel- och djurlivet. Buller, stroboskopeffekter (skugga från rotorbladen) och olycksrisker måste också utredas samt lämpligheten prövas från fall till fall. Hänsyn måste även tas till kulturmiljön, friluftslivet och landskapsbilden.

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

+ Ger besparingar på lång sikt – Kostnader i samband med uppförande

– Kan störa den visuella landskapsbilden – Kan påverka friluftslivet – Hänsyn måste tas till kulturmiljön och friluftslivet – Buller, skuggor & olycksrisk måste utredas

+ Kommunen bidrar till EU:s mål + Förnybar och utsläppsfri källa – Kan störa växt- och djurlivet

2 Frisk luft 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar 15 God bebyggd miljö 16 Ett rikt växt- och djurliv Hästhagen är ett Natura 2000 område som ligger nära Skurups tätort och Svaneholms slottsområde. Möjligheten finns att lyfta fram Hästhagen som ett område för naturupplevelser och att informera om Natura 2000. Området kännetecknas av blöt mark vilket gör att det inte går att tillgänglighetsanpassa utan att de viktiga naturvärdena går förlorade. Fler besökare i området kan även påverka djur- och naturvärdena negativt.

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

+ Betydelsefullt område för naturupplevelser + Bidrar till folkhälsomål nr 9: ökad fysisk aktivitet – Går ej att tillgänglighetsanpassa

+ Möjlighet att lyfta fram naturvärden och informera om Natura 2000 – Fler besökare kan påverka djur- och naturvärdena inom Natura 2000-området

255

Nollalternativ Hästhagen kommer även fortsättningsvis vara klassat som ett Natura 2000område men ej lyftas fram som ett område för naturupplevelser.

15 Svaneholm Förslaget berör främst följande miljömål:

Ekonomiska konsekvenser

Sociala och kulturella konsekvenser

Miljö- och ekologiska konsekvenser

+ Fler besökare + Möjlighet att anordna större konserter och evenemang

+ Långt till kringboende vilket minskar störningsrisken + Utveckling av ett redan välkänt område för familjeaktiviteter + Tillgänglighetsanpassad slinga ger rörelsehindrade möjlighet att komma ut i naturen – Nybyggnation inom området kan påverka den kulturhistoriska miljön och landskapsbilden

+ Rensning av sjön kan gynna vissa fisk- och djurarter – Evenemang med mycket publik innebär slitage på slottsområdet

1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 7 Ingen övergödning 15 God bebyggd miljö 16 Ett rikt växt- och djurliv Svaneholmsområdet håller på att rustas upp och tillgänglighetsanpassas. Under 2008 har hårdgjorda ytor och spänger anlagts i slingor runt Svaneholmssjön samt en toalett för funktionshindrade satts upp. Detta ger rörelsehindrade möjlighet att komma ut i naturen. Området är redan idag välkänt för familjeaktiviteter och om det fortsätter att rustas upp och utvecklas med fler promenadslingor på västra sidan av sjön samtidigt som sjön får regelbunden upprensning, skulle detta locka fler besökare och gynna vissa fisk- och djurarter. Exempelvis fladdermössen gynnas av att näckrosorna rensas så de inte täcker hela vattenytan. Möjligheten finns att anordna större konserter och evenemang eftersom det är långt till kringboende med hänsyn till störningsrisken. Värt att beakta är att evenemang med mycket publik innebär slitage på slottsområdet. Eventuellt kan det bli aktuellt med byggnation av hotell eller vandrarhem i anslutning till Svaneholmsområdet då övernattningsmöjligheter innebär fler besökare. Men en byggnation inom området kan även innebära negativa konsekvenser då det kan påverka den kulturhistoriska miljön och landskapsbilden. Svaneholms slott är även ett byggnadsminne.

256

Nollalternativ Eftersom arbetet med att tillgänglighetsanpassa Svaneholmsområdet redan påbörjats, förutsätts att detta avslutas vid ett nollalternativ. Detta beräknas locka fler besökare. Vad som däremot inte skulle bli av vid ett nollalternativ är fortsatt upprustning med fler promenadslingor på västra sidan av sjön, upprensning av sjön eller byggnation av hotell/vandrarhem.

Miljökonsekvensbeskrivning

18

Områden som ej berörs av planförslaget I Skurups kommun finns tre områden som anses särskilt attraktiva för bostadsbyggande utanför tätorterna, Romeleåsen, Svaneholms- och Havbergsområdet samt kustområdet. Dessa områden har dock sådana värden att betydande miljöpåverkan kan uppkomma om bostäder eller andra åtgärder föreslås här. Kartan visar riktlinjer för de olika områdena.

257

258

Bilaga - Demokrati och medborgardeltagande

259

260

DEMOKRATI OCH MEDBORGARDELTAGANDE Ordet demokrati betyder folkstyre och innebär att all makt utgår från folket. Demokrati råder när medborgarnas viljor får genomslag i besluten. En fungerande demokrati kräver att medborgare från olika sociala grupper deltar i den politiska processen, kvinnor och män, unga och gamla, arbetslösa, studenter, funktionshindrade och invandrare.

I detta kapitel redovisas en del av det material som inkommit under arbetats gång och som legat till grund för de beslut som fattas om kommunens utveckling.

I fysisk planering är det viktigt att alla som har intresse av planer och program, som utformas i kommunen, ska få information och ges möjlighet att lämna synpunkter på förslagen. Alla människor i samhället har rätt att framföra sina åsikter i den fysiska planeringen. Medborgares och föreningars synpunkter är lika viktiga som näringslivets och politikernas. Medborgardeltagande är viktigt för att få en god grund att fatta beslut på och för att nå allmän acceptans för de förslag som läggs fram. Deltagandet främjar effektiviteten, höjer legitimiteten samtidigt som förtroendet för beslutsfattare och beslutsfattandet byggs in. I arbetet med en ny kommuntäckande översiktsplan för Skurups kommun har arbetet inletts med att kontakta föreningar, organisationer och förvaltningar med olika intressen. Syftet har varit att grunda översiktsplanen på information från berörda enheter i hela kommunen för att få en så väl förankrad och genomarbetad plan som möjligt. Utifrån materialet har sedan olika kapitel med utvecklingsförslag arbetats fram av kommunens planarkitekter.

Presentation på Mackleanskolan 261

BYALAGENS TANKAR OM FRAMTIDEN Alla verksamma byalag i Skurups kommun har fått möjlighet att lämna in åsikter om hur de vill att utvecklingen ska se ut i deras by. På följande sidor redovisas deras inkomna skrivelser kompletterade med kartor.

RYDSGÅRDS BYALAG Den globala miljöns tillstånd ställer krav på omedelbara åtgärder i syfte att bromsa växthuseffekten. Vi är tvungna att ändra våra vanor och vår livsföring mer än vi idag kan föreställa oss, om vi ska kunna lyckas med detta. Ett helt annat sätt att tänka krävs av oss och ökade kunskaper om ny miljövänlig teknik. Bra och billig kollektivtrafik behövs för att vi ska välja andra alternativ än bilkörning. En cykelbana mellan Skurup och Rydsgård är ett önskemål från många här i Rydsgård och vore ett miljövänligt och hälsobefrämjande alternativ till bilen. Möjligheterna till rekreation och motion är väldigt begränsade för de boende i Rydsgård. Promenadstigar och cykelvägar finns inte i närområdet. Modernt jordbruk har inte behov av markvägarna, som förr gick överallt genom landskapet. Numera är bara de större asfalterade vägarna kvar. Möjlighet att komma ut i landskapet finns praktiskt taget inte numera. Ett projekt som Rydsgårds byalag vill försöka förverkliga, i samarbete med andra intresserade föreningar här i byn, är en naturstig utmed Skivarpsån. Senare kan kanske rekreerande sysselsättningar som fiske, kanotpaddling o.s.v. bli möjliga, om intresse finns för detta. Vidare arbetar byalaget med ytterligare ett projektförslag, som innehåller planer på att plantera mer än 100 fruktträd och cirka 120 bärbuskar i Rydsgårds centrum, i anslutning till järnvägsstationen och längs staketet, som omgärdar Lantmännens område. Detta för att bryta det sterila intryck, som dessa delar av byn ger. Förslaget innefattar också planer på att etablera ett s.k. arboretum på båda sidor om den befintliga ankdammen med utplantering av ett tusental ädellövträd. I arboretet kommer det att anordnas en stenlabyrint och naturliga lekplatser för barn. Gång- och löpslingor kommer också att arrangeras. 262

Finansiering av dessa båda projektförslag kommer att sökas inom ramen för EU-projektet Leader Söderslätt, i vilket Skurups kommun medverkar. Ett genomförande av dessa projekt skulle göra Rydsgård till en grön by med rikliga möjligheter till naturnära rekreation och umgänge. De planerade områdena för bebyggelse är utmärkta och blir bra integrerade i den befintliga bebyggelsen. Omvandlingsområde stationen ligger dock alltför nära järnvägen för bostadsbebyggelse. Tågtrafiken lär inte minska i framtiden utan snarare öka och detta kan bli mycket störande. Hur vore det att lägga den efterlängtade idrottshallen här? Ett friluftsbad bredvid idrottshallen med utsikt mot åsen vore inte heller så tokigt. Om byarna runt Skurup ska kunna växa måste bra samhällsservice och nybyggnation av hög kvallitet erbjudas så att det blir attraktivt att bosätta sig också utanför tätorten. Nybyggnation ger nya företagare möjlighet att etablera sig och de som redan finns här kan bli kvar, kanske till och med utvecklas. Lägenheter för pensionärer är ett ofta uttalat önskemål i Rydsgård. Satsningar på seniorboende kan skapa generationsväxling. De äldre som vill stanna kvar i byn måste som det nu är bo kvar i sina hus men skulle kanske föredra och ha behov av en bekvämare och lite mindre bostad. Då blir det bostäder lediga för yngre familjer. Fler lägenheter för alla åldrar behövs i Rydsgård. Av- och påfarten till E65 upplevs av många som trafikfarlig. Att göra trafikmiljön så säker som möjligt är viktigt.

Grönområde

Bebyggelse

263

SKIVARPS BYALAG En vision om hur en ort ska se ut om 10-15 år måste vara ett redskap att jobba med för att nå den utveckling som vi eftersträvar. Skivarp är en by där inflyttningen har varit stor och generationsbyte har skett i många områden. Detta innebär att vi har många nya barn- och tonårsfamiljer och många inflyttade från grannlandet Danmark pga. av närheten till Danmark och prisläget på fastigheter. Skivarps Byalags styrelse ombildades helt i februari 2008 och har under år 2008 arbetat med att återuppväcka en sovande förening. Vi har då fokuserat på medlemmarna och medlemsaktiviteter som varit många. Den vision vi nu kommer att presentera bygger kanske inte på alla byalagsmedlemmars synpunkter men vi har dock under året utifrån medlemsmöten och dialoger med boende kunna få en bild av vad Skivarp bör vara inom en snar framtid, vilka prioriteringar som bör göras och hur det ser ut i Skivarp i framtiden. Nedan följer en vision, en föreställning om hur Skivarp ser ut i framtiden. Texten beskriver hur Skivarps byalag tror att det kommer se ut i framtiden.

Bygga & bo Skivarp är i många avseenden en attraktiv by att bo i. Vi är omgiven av vida slätter och har ett par km till havet. Människor bor här, går i skola här och arbetar här. Många människor bor här större delen av sitt liv och då ser vi att det finns fler hyreslägenheter, gärna lite mindre sådana med 1-2 sovrum, lämpliga för ungdomar som flyttar från föräldrahemmet eller för äldre personer som längtar efter ett liv utan renoveringar av gamla hustak etc. Ett äldreboende är en självklarhet på en så stor ort som Skivarp där man ofta bott hela sitt liv. Ett äldreboende där det finns gemensamma utrymmen för att umgås, äta och utöva aktiviteter. Ett äldreboende har såklart en mycket central plats i byn med närhet till den service som finns. Tomter för fler småhus bör upplåtas, dock så ser vi inte att det blir massproducerade hus. Varje tomt bebyggs med dess unika hus som smälter in i den fastighetsmiljö som finns i Skivarp. Runt om i Skivarp finns 264

många platser som är lämpliga att projektera boende på, såsom gamla stationsområdet.

Skolan Mölleskolan är en fullt modern f-9 skola med lokaler anpassade för detta såsom textil, trä- och metallslöjd, bildsal, kemi-, fysik- och biologisal. En modern idrottshall finns på skolans område och denna används flitigt av de idrottsföreningar som finns i Skivarp med omnejd. Med tanke på att ungdomar idag sitter stilla väldigt mycket har skolan och idrottsföreningarna ett stort ansvar för att våra barn och ungdomar ska röra på sig – och med den nya idrottshallen är det möjligt att skapa dessa förutsättningar. Skolan har en skolrestaurang med eget kök för matlagning med färska och ekologiska råvaror. Restaurangen har även öppet för pensionärer som önskar äta under gemensamma former vilket även skapar gemenskap över generationsgränser. Mölleskolan har ett bibliotek som kan användas dagligen av framförallt skolans elever men även de boende i Skivarp. Här finns moderna IT uppkopplingar och tillgång till datorer. Biblioteket fungerar även som studiecirkelmiljö, bokklubb, föreläsningssal och en naturlig mötesplats. På Mölleskolan finns fritidshem och fritidsklubb. En ny förskola där alla avdelningarna är samlade finns i Skivarp. Förskolan har tillgång till biblioteket och idrottshallen på Mölleskolan. Vägen till och från Mölleskolan är säker då gång- och cykelvägar finns.

Kommunikationerna Som ett led i en värld där miljön är hotad så är kollektivtrafiken ett stort nav för att dessa mål ska kunna uppfyllas. Att upprätthålla en fungerande och kontinuerlig kollektivtrafik i bägge riktningar är en förutsättning för att människor ska finna anledning att lämna bilen hemma. Direkt bussförbindelse med restid under en halvtimme finns till och från Ystad. Bussförbindelser med anslutning till och från de flesta pågatågen i

Skurup, anslutningar som fungerar utan väntetider. Bussförbindelser till Abbekås finns med anslutning till Kustlinjen till och från Trelleborg. Dessa bussförbindelser har en större trafikering under högtrafik dvs morgon, lunch och eftermiddag.

Servicen, hälsovården och företagandet I Skivarp finns privat tandläkare och privat läkarmottagning. I familjehuset finns barnavårdscentralen med mottagning flera dagar i veckan. Familjehuset är en uppskattad verksamhet som fortsätter att utvecklas. Här finns även distriktsläkare samt distriktssköterska flera dagar i veckan. Ur samhällsekonomisk synpunkt är det en bättre lösning att våra gamla och sjuka ska slippa åka färdtjänst med handledare till och från Rydsgård och Skurup och istället finna den servicen på hemorten. Skivarp har en blomstrande företagsmiljö där livsmedelsbutiken växer, postservice finns, butiker, restauranger, gästgivaregård med hotell, bank, bensinstation, ungdomscafé och hantverkare av olika slag står för en del av denna levande by. Skivarp har ett fungerande företagarnätverk vilket visar på en stor entreprenörsanda och en god anda att bevara detta i Skivarp. Det nya torget som tillkommit vid ombyggnaden av Landsvägen ger en naturlig mötesplats och öppnar för torghandel, marknad och turistinformation.

Ungdomar, fritid och kultur En del av Skivarps sockerbruk är ett allaktivitetshus där bland annat ungdomar har skateramper, klätterväggar med mera. Ett ungdomscafé med IT-uppkoppling finns på sockerbruket samt även en fritid/ungdomsgård som har öppet helger och kvällar. Konstutställningar och andra kulturevenemang får också plats i detta gamla sockerbruk som en gång var Skivarps motor. I anslutning till sockerbruket kan man anlägga en promenadslinga som löper längs Skivarpsån. Sockerbruket inrymmer ett bildmuseum med foton framförallt från sockbrukets driftstid och järnvägen men även från de andra kulturhistoriska byggnaderna såsom

kyrkan, möllan, mejeriet och Gästgivaregården. Sockerbruket är på så sätt en naturlig samlingspunkt för ung som gammal och även från närliggande byar. Biblioteket är öppet varje dag och en modern idrottshall finns, se kapitel Skolan. Inte långt från sockerbruket ligger Ågården, som byggdes 1905 och då blev skivarpsarbetarnas samlingslokal, ett eget Folkets hus med dansrotunda och nöjespark. Idag är det full aktivitet igen på Ågården. Här tränar teatergrupper på den stora scenen. Dansföreningarna har träffar i den stora salen och i lilla salen har någon förening aktiviteter. När det är dags för födelsedag eller annat kalas, då hyr man Ågården. Under sommarmånaderna är det dans på dansbanan, minigolf och servering i parken. Då Skurups Kommun är en av de hästrikaste kommunerna i Sverige och Skivarp har en stor del av dessa är ridvägar runt om Skivarp iordningsställda i samband med att cykelvägar uppförs.

Trafikmiljön Landsvägen är en betydligt lugnare väg efter ombyggnaden. Den tunga trafiken har förflyttats till E-65 pga. av otillgängligheten för dessa på Landsvägen och bättre skyltning till E-65. Trottoarer och cykelbanor har anlagts längs med Landsvägen för en säkrare trafikmiljö. Vägarna inom byn har förbättrats och trottoarerna har blivit bredare och framkomligheten för gående med barnvagn och rullator har blivit betydligt bättre. Vid skolan och sockerbrukets Allaktivitetshus finns säkrade övergångar med blinkande varningslampor vid övergångsställen. Cykelvägar finns till Skurup, Abbekås, Mossbystrand och Rydsgård. Kyrkvägen är numera förbjuden för genomfartstrafik, då denna väg går igenom bostadsområde och förbi Mölleskolan.

265

Turismen Skivarp besöks årligen av tusentals turister. Många bor, äter, semestrar och konfererar på Skivarps Gästgivaregård. Det finns även flertalet Bed & Breakfast i Skivarp som tar emot många turister varje år. Det stora utbudet av butiker och service lockar även turister, så och närheten till havet och kommunens vackra stränder. Bensinmacken är även den en anledning att stanna i Skivarp för att Brandstationen i Skivarp

shoppa. Skivarp är en ort där det finns många kulturhistoriska sevärdheter som är av intresse för turister, boende och hemvändare. Våra sevärdheter såsom kyrkan, möllan, gästgivaregården, mejeriet, brandstationen, sockerbruket kan utformas till en turistslinga med informationstavlor. En turistinformation finns i Skivarp för att tillgodose turisternas behov och önskemål, en turistinformation som har som mål att turisterna ska stanna i Skivarp för att vandra i historien, shoppa, bo och äta. Skivarpsån iordningställs och möjliggör paddlingsturer.

Grönska norr om samhället

Panoramabild över Skivarps mölla

266

ABBEKÅS BYALAG

Den lokala demokratin år 2015

Med denna vision vill vi blicka framåt. Vi vill tala om hur vi som bor i Abbekås vill att vår by ska utvecklas och se ut om 8-10 år. En del av framtiden kan vi påverka själva - ensamma eller tillsammans med familjen, byalaget, föreningen, kommunen osv. Vi tycker att en bra början är att försöka måla upp en bild av framtiden - som vi vill att den ska gestalta sig.

Ett utökat medborgar- och brukarengagemang har inneburit att vi har fått mycket större möjligheter att ta ansvar för och påverka det som berör vår by. Byalaget och de övriga intresseföreningarna i vår by har en väl fungerande samverkan och är aktiva och den lokala demokratin är stark. I Byalaget har vi en nära och konstruktiv dialog med kommunen. Kommunen lyssnar på oss!

Det är därför vi har utarbetat den här framtidsbilden - visionen. Samtidigt som den är en ledstjärna i Byalagets eget utvecklingsarbete så tydliggör den för kommunens politiker och tjänstemän vilka mål och ambitioner vi har. Den ska ge svar på frågan ”Vad vill vi med vår by?” Den första utgåvan av vår vision för Abbekås togs fram under åren 2002 och 2003 och ett stort antal bybor var då engagerade i arbetet. I arbetet med den nu föreliggande reviderade utgåvan har en mindre arbetsgrupp varit engagerad. För inhämtning av förslag, idéer och synpunkter har byalagsmedlemmarna varit inbjudna till två öppna möten.

Abbekås - en del av Skurups kommun år 2015 Abbekås har under de senaste tio åren ytterligare förstärkt sin position som en mycket attraktiv bostadsort i Skurups kommun. Den förbättrade allmänna servicen och de numera förhållandevis goda kommunikationerna har tillsammans med ett bra socialt klimat och en vacker natur förstärkt livskvaliteten i boendet. Man talar allmänt om vår by som ”det charmiga och mysiga lilla fiskesamhället på sydkusten”. Vi som bor i Abbekås känner glädje och stolthet över vår by och vi bryr oss om varandra och vår närmiljö. Utbyggnad och förnyelse sker med mycket stor omsorg om det som är unikt för Abbekås och fiskelägeskaraktären är mycket tydlig.

Byggandet och boendet år 2015 Antalet invånare i Abbekås är ca 1 000 personer. Abbekås har under senare år växt med i genomsnitt ca 10 bostadshus per år. Nya hus har byggts på bl.a. följande platser: -

Ett större bostadsområde norr om fotbollsplanen på Kullområdet (Smörshög) med i storleksordningen 35-40 hus.

-

Norr om dagligvarubutiken och det intilliggande serviceområde finns ett bostadsområde med ca 10 hus. Några lägenheter för äldre har byggts på de öppna fältet norr om gamla skolan.

-

I Kalmarvägens förlängning norrut finns ett bostadsområde med drygt 20 hus.

-

I området mellan Ankarets Förskola och Kjells backe har tillkommit ett 25-tal hus.

-

På Vindarnas väg/Nordanvindsvägen har bebyggelsen kompletterats med några hus.

-

Längs vägen mot Mossbystrand har genom naturlig förtätning ett tiotal bostäder byggts.

-

I anslutning till Ankarets Förskola finns nya skolbyggnader och äldreboende.

-

Norr/nordväst om dagligvarubutiken finns ett mindre serviceområde (mindre företag, företagarhus m m). 267

-

Stor omsorg har lagts vid att behålla öppna gröna korridorer ut mot havet.

-

All byggnation görs med en tydlig ambition att behålla fiskelägeskaraktären.

Skolan Vi har en egen skola för 1-6 år i anslutning till Ankarets Förskola. Undervisningen i skolan bedrivs åldersblandat enligt ”Skurpsmodellen”. I skolan finns också en s.k. praktisk-estetisk lokal där eleverna har textil-, trä- och metallslöjd och annan skapande verksamhet. Denna lokal används även för olika former av terapi och för kursverksamhet. I matsalen kan de bybor som så önskar köpa sig ett mål mat och äta tillsammans med barnen. Matsalen i skolan används även som samlingssal och är byns stora gemensamma samlingslokal. De lite äldre barnen går år 7-9 på Mölleskolan i Skivarp. Barnen åker skolskjuts till Skivarp men kan numera också cykla på ett betryggande sätt sedan cykelvägen mellan Abbekås och Skivarp blev klar för några år sedan.

Äldreomsorgen De äldre kan idag bo kvar i byn i större utsträckning än tidigare. Kommunen erbjuder servicelägenheter i markplanet, med närhet till god kommunal service. Detta har blivit möjligt genom en samordning med skolans servicelokaler. I direkt anslutning till servicelägenheterna finns ett gruppboende. Detta boende erbjuds de bybor som p.g.a. ålder eller sjukdom inte klarar av att bo i servicelägenhet. Distriktssköterskan har mottagning varje vecka. En del av äldreboendet är placerat med utsikt över havet. Detta gäller även gemensamhetslokalerna.

Hamnen Hamnen är den centrala och enskilt viktigaste platsen i vår by - den är det ena av byns två ”torg”. Hamnen har utvecklats positivt under senare år. Den är tillsammans med golfbanan ett av de mest attraktiva turistmålen i kommunen och längs sydkusten. Hamnen är också en naturlig och självklar mötesplats för byns invånare. Båtklubben är aktiv och har starkt bidragit till att göra Abbekås hamn känd som en av de bästa gästhamnarna längs sydkusten. På hamnen finns ett hotell med restaurang. På hamnen finns också ett näringsställe som serverar främst fisk samt finns där ytterligare någon näringsidkare. På hamnen har vi också en litet fiskemuseum som visar utvecklingen inom den näringsgren som ligger till grund för byns tillkomst. Boulespel är ett trevligt och populärt inslag i aktiviteterna på hamnen. På hamnen vajar sedan några år tillbaka en blå flagga som indikerar att den är en gästhamn av god klass. Kommunens och båtklubbens målmedvetna och idoga arbete, understött av byalaget och påhejat av byborna, har lett till denna stora framgång. Många som besöker vår hamn rekommenderar sina vänner att göra ett besök i denna pärla längs sydkusten. Vi som bor i byn är stolta över vår hamn. Det är en levande hamn med yrkesfiskare med goda näringsmässiga förutsättningar och fritidsbåtägare som stortrivs i sin hemmahamn. Därtill besöks hamnen av gästbåtar i en lagom stor ström. Vi har en levande hamn som vi trivs med och stolt visar upp!

Servicen Vår dagligvarubutik har, efterhand som vi byborna börjat handla mer och mer i den, utvecklats så att allt fler även veckohandlar där. Affären är en naturlig mötesplats för byborna. Alla i byn har sedan flera år möjlighet att koppla upp sig mot Internet via bredband med hög kapacitet.

268

På kommundelsbiblioteket finns ett antal datorer som är uppkopplade mot Internet och som används av dem som inte har tillgång till egen dator och Internetuppkoppling. Genom tillkomsten av bra samlingslokaler har utbudet av föreläsningar, seminarier och fritidsundervisning ökat. Restauranger finns på konferensanläggningen vid Mossbylund, på Abbekås Golfklubb, i Abbekås och på hamnen. På de två första platserna och på hamnen finns också övernattningsmöjligheter.

Kommunikationerna Bussförbindelser finns numera till de flesta Pågatågen till Malmö och Ystad. Genom den utökade nyttjandefrekvensen är antalet turer som behöver förbeställs numera minimalt. Många ser de kollektiva förbindelserna som självklara alternativ till att använda den egna bilen. Snabbussen längs kustvägen (väg 9) har minskat restiden rejält till Ystad respektive Trelleborg. Tidtabellerna innehåller numera också turer som tillåter fulla arbetsdagar i Abbekås för inpendlare. Kommunen genomför i samverkan med Byalaget kontinuerliga enkäter Bebyggelse och undersökningar för att inhämta behovet av förbindelser och utvärdera kvaliteten i verksamheten.

ut över havet ser vi en obruten horisont. De vindkraftverk som har byggts i havet längs sydkusten ligger alla bortom horisontlinjen.

Trafikmiljön Trafiken genom byn är mycket säkrare efter tillkomsten av gång- och cykelvägen längs kustvägen. Genom de tekniska ingreppen och genom att styra trafiken andra vägar har den tunga trafiken minskats radikalt. Planerna för en ny sträckning av väg 9 (kustvägen) norr om Abbekås är långt framskridna. Cykelväg finns sedan flera år tillbaka hela vägen mellan Ystad och Trelleborg. Avskilt från övrig trafik finns sedan några år också en belyst cykelväg mellan Abbekås och Skivarp. Den inre gång- och cykelvägen till golfbanan över Vindarnas väg är hårdbelagd och försedd med belysning hela vägen. Vägen sammanknyter på ett naturligt sätt byns östra och västra delar. Åtgärder för att höja trafiksäkerheten och förbättra trafikmiljön vidtas kontinuerligt. På de större vägarna i byn, främst Sockenvägen och Kalmarvägen, hålls hastigheten nere genom diverse tekniska åtgärder. Exempel på sådana åtgärder är att vägen gjorts smalare genom att större krukor (cementrör) med olika former av planteringar placerats ut på lämpliga platser.

Turismen Den yttre miljön Hamnen är den centrala och enskilt viktigaste platsen i vår by - den är ett av byns två ”torg”. Det andra ”torget” och mötesplatsen finns i anslutning till dagligvarubutiken och busshållplatsen på Sockenvägens norra del. Genom en utökad bebyggelse norr om affären och genom att en grön korridor har skapats längs infarten till byn från Skivarpshållet har ett tydligt centrum skapats. Detta långsiktiga arbete påbörjades redan när kust- och cykelvägen genom byn åtgärdades för ett tiotal år sedan. När vi från Abbekås blickar

Hamnen och aktiviteterna i dess anslutning är tillsammans med golfbanan Abbekås främsta turistattraktioner och tillhör stöttepelarna i kommunens besöksnäring. Under sommarmånaderna finns en permanent turistvärd i hamnen. Det ökade antalet besökare har givit liv och puls i verksamheten utan att det har gjorts avkall på det lugna, genuina och pittoreska.

269

Kulturen I anslutning till hamnen finns ett Fiskemuseum som visar upp den näring som lagt grunden för Abbekås existens. Här visas också hur byn i övrigt har utvecklats genom åren. I de ändamålsenliga allaktivitetslokalerna ordnas gemensamma aktiviteter för gammal och ung. Exempel på sådana aktiviteter är kurser i vävning, akvarellmålning, bordtennis, bridge och biljard. Vi har också ett kommundelsbibliotek som är öppet ett par gånger i veckan. Det är sedan tillkomsten av den nya skolan förlagt till denna.

Badstranden i Mossby är av hög klass och har efter ett långt och målinriktat arbete nu blå flagg. En förutsättning för att detta mål skulle kunna uppnås har varit att den besvärliga trafiksituationen vid ”Spissen” har fått en

Företagen och arbetet

På Friluftsteatern i anslutning till Kjells backa har vi under sommarmånaderna välbesökta arrangemang - allsångskvällar, teaterföreställningar mm.

Genom att vår by hela tiden utvecklas och är attraktiv att bo och vistas i skapas bättre och bättre förutsättningar för näringsidkare som har en lokal marknad eller kundkrets. En handfull sådana har tillkommit under de senaste tio åren.

Fritiden

I området finns förhållandevis många enmans- eller fåmansföretagare som betjänar i huvudsak geografiskt avlägsna kunder samtidigt som ett påtagligt ökat antal boende distansarbetar från bostaden på hel- eller deltid.

På skolan i Abbekås finns fritidshem och fritidsklubb. För de äldre eleverna finns fritidsgård som är öppen ett par dagar i veckan, precis på samma sätt som i kommunens övriga tätorter. Byalagets motionssektion ordnar med hjälp av engagerade medlemmar olika motions- och fritidsaktiviteter. Exempel på detta är gymnastik i olika former, tennisskola, stavgång, tipspromenader och boulespel. Den nya skolan har inneburit att vi har fått en gymnastiksal i byn. Förutom av skolbarnen används den av de äldre för ”Seniorgympa” och av den nyuppväckta Idrotts- och motionssektionen i Byalaget. Sammantaget har detta inneburit att hälsotalet bland byns invånare har höjts betydligt. På Mölleskolans område finns sedan några år tillbaka en idrottshall på 20 x 40m. Detta har, i förhållande till centralorten, givit invånarna i kommunens södra delar likvärdig tillgång till sport och rekreation. Båtklubbens seglarskola för ungdomar är ett mycket populärt inslag bland sommaraktiviteterna.

270

Golfbanan, som utvecklas kontinuerligt och nu har 36 hål, anses vara en av landets bästa banor. Den är det största enskilda turistmålet i Skurups kommun.

Tillgång till Internet med god hastighet, d.v.s. riktigt bredband och förhållandevis goda kollektiva kommunikationer har gjort denna utveckling möjlig. Ett mindre servicecentrum till stöd för företagare och distansarbetare finns sedan några år i serviceområdet norr/nordväst om affären. Företagare som behöver representera eller ordna konferenser har goda möjligheter härtill på Golfklubben, Mossbylunds konferenshotell och Hamnrestaurangen. Dessa anläggningarna erbjuder också övernattningsmöjligheter.

Våra ungdomar De kraftigt förbättrade kommunikationerna med centralorten och Malmö resp. Ystad och Trelleborg har inneburit att ungdomarna i Abbekås har en förhållandevis stor egen rörelsefrihet. Den belysta cykelvägen till Skivarp har också kraftigt bidragit till den ökade rörelsefriheten. Cykelvägen till Mossby innebär att man på ett säkert sätt kan ta sig till badstranden.

I Allaktivitetshuset finns fritidslokaler och olika fritidsverksamheter flera gånger i veckan. Dessa leds av såväl särskilt utbildad personal som av frivilliga. I Abbekås har vi många aktiviteter där det är naturligt att barn/ungdomar och vuxna deltar tillsammans. Allaktivitetshuset och integrationen av skolan och äldreboendet har kraftigt bidragit till detta. Bredband av högsta kvalitet finns tillgängligt för alla hem.

Abbekås hamn från ovan

Bebyggelse

Hamnpiren

271

272

SLIMMINGES BYALAG Att göra en vision om hur vi vill att det skall se ut om 30 år är inte alldeles enkelt. Vi vill gärna veta vad man på kommunen har för planer för byn. Men vi gör ett försök och här kommer en liten presentation om vad vi kommit fram till.

Vi upprepar vårt mantra om att vi vill att kommunen upplåter tomtmark för en byastuga och bidrag för uppförandet . Detta skulle göra att vi får en naturlig samlingspunkt för information och olika verksamheter.

Boende Vi ser gärna en utbyggnad med fler villor i Slimmingeby. Framdragning av bredband, och inom en snar framtid ett fungerande vatten och avlopp för hela bygden. En nybyggnation uppe på åsen ser vi som mycket attraktivt boende. Intresse finns. Varför inte bygga ett seniorboende i byn.

Kommunikationer Vi vill att genomfarten genom byn ändras och läggs väster om byn, vilket även kan ge tomtmark för nybyggnation. Cykelväg från Janstorp och Slimmingeby till Skurup önskas också. Vi vill gärna behålla de busslinjer som finns och för att göra ett boende i Slimminge mer attraktivt, utöka med fler avgångar. Det föreligger också ett stort behov av fler parkeringsplatser runt skolan.

Livskvalite’ Bättre tillgång till sjukvård. Vårdcentralen fungerar dåligt. Vi ser gärna att kommunen satsar på en större gymnastiksal, ev. kombinerat med en samlingslokal, vilket skulle främja föreningsverksamheten i byn. Vi vill även värna om den lite pittoreska bymiljön i själva Slimmingeby.

Näringsliv Att kommunen arbetar för att få ut företag även utanför tätorten. Ett förslag är att bygga ett ridcenter, i närheten av tätorten, då det finns många hästägare i Slimminge. 273

DYBÄCKS BYALAG Byalaget lämnar härmed synpunkter och förslag till översiktsplanen som är viktiga för vårt område. -

I allmänhet vill vi att Dybäck med omgivningar betraktas som ett natur- och kulturområde.

-

I synnerhet anser vi det inte lämpligt att detta förenas med kommersiell turism, artificiella anläggningar för massrekreation eller nöjesetablissemang.

Vi formulerar då: ”Dybäcksbygden ska ge varaktig upplevelse av natur, kultur och bebyggelse för invånare och gäster” Kustområdet mellan Hörte och Bingsmarken bör tas upp som utredningsomrde för natur¬vård och undantas från exploatering. Vi ansluter oss i det fallet till Länsstyrelsens framförda uppfattning att nämnda område ska kunna komma ifråga som naturskydds¬område/naturreservat. Strandskydd och landskapsbildsskydd skall gälla söder om kustvägen samt längs kommunens vattendrag enl. nuvarande översiktsplan. Även ekologiska korridorer skall ges skydd enligt nuvarande översiktsplan. Vad beträffar ny bebyggelse så förespråkar vi komplettering i byarna och utesluter byggnation utanför befintliga bebyggelsegrupper. De relativt oexploa¬terade områdena i Dybäck, t ex längs kusten, är en tillgång vi bör slå vakt om. Söder om kustvägen förespråkar vi stor restriktivitet med bygglov och ingen ny tomtbildning. Kustnära nybebyggelse i Bingsmarken kan tillåtas med följande villkor för detaljplaneringen, tomtbildningen och utgivande av byggnadslov.

274

-

Bebyggelse närmast Östersjön tillåts med en högsta taknockhöjd av 3,2 meter över normalnivå på omgivande ickeplanerad mark i radie på 50 meter från centrum av tänkt huskropp.

-

Bebyggelse näst-närmast Östersjön tillåts med en högsta



taknockhöjd av 4,5 meter över normalnivå på omgivande ickeplanerad mark i radie på 50 meter från centrum av tänkt huskropp.

-

Bebyggelse näst-näst-närmast Östersjön tillåts med en högsta taknockhöjd av 6 meter över normalnivå på omgivande ickeplanerad mark i radie på 50 meter från centrum av tänkt huskropp.

-

Bebyggelse därefter får generellt restriktionen högst 2 fullhöjdsvåningar med max 45 graders taklutning.

Byalaget menar att t.ex. nuvarande detaljplan för Bingsmarken måste omarbetas i paritet med restriktioner ovan. Tunga genomfartstransporter och farligt gods skall hänvisas till E65 i östvästlig riktning för att undvika olägenhet längs de mindre vägarna och öka trafiksäkerheten. Åtgärder och initiativ av skilda slag måste komma ifråga för att skapa förståelse och respekt för gällande hastighetsbegränsningar. Tidigare avsatta områden, se översiktsplan 1992, för vindkraft såväl till havs som på land skall tas bort. Borttagande till havs är som en direkt följd av resultatet i 2002 års kommunala folkomröstning. Vi avvisar all planering och byggnation av vindkraftverk inom byalagets område. Vad beträffar förnyelsebar energi så måste den framställas på sätt som icke, eller i ringa omfattning, genererar växthuseffekt. Eventuella master skall etableras på ickestörande avstånd till bostäder och natur- och rekreationsområden. Cykelleden längs väg 9 är en stor angelägenhet inte bara för boende utan likväl för turismen. Trafiksäkerheten skulle öka mångfalt och proaktivt skulle 0-visionen få ett väsentligt tillskott. Vi hemställer att cykelleden ofördröjligen anläggs norr om väg 9 från kommungränsen i väster t.o.m. Havsvägen i Bingsmarken samt anläggs söder om väg 9 från Bingsmarken till Abbekås. Bron i Hörte skall ha cykelutrymme som ej påverkar vägutrymme för biltrafiken.

Vi ser mycket gärna utökade möjligheter för norrifrån kommande cykeltrafik att nå kusten och stranden utanför etablerade trafikstråk och i nära anslutning till natur och kultur. Till kommunens badplats i Bingsmarken måste parkeringsutrymme beredas för undvikande av trafiksäkerhetsbegränsande parkering utmed vägar och i anslutning till vägkorsning. På så sätt bereds fler tillgång till badresursen utan att försvåra för annan väsentlig trafik. Inom byalagets område finns många skatter av kulturhistoriskt intresse som kan tillvara¬tas bättre och göras tillgängligare till både tillträde och upplevelse. Vi nämner då gärna Galgebacken, Dybäcks slott och omgivningar och den gamla byn Östra Vemmenhög. Vi hemställer att en ofördröjlig översyn sker av allmänna kommunikationsmedel för att öka och snabba upp tillgängligheten till kommunal service, sjukvård och omsorg. I en framtid så kommer de allra flesta kommunförvaltningars ekonomiska resurser och tillgång till arbetskraft att ställa krav på tekniska hjälpmedel för att ge kommun¬invånarna en god service. Ett väsentligt alternativ är informationstekniken och dess möjligheter. Kommuninvånare behöver också för sin yrkesverksamhet, för andra samhällsverksamheter och för nöjen och upplevelser, tillgång till en effektiv informationsteknik som i uteslutande grad baseras på bredbandstekniken. Vi i Dybäck är i kommunens periferi både avstånds- och informationsteknikmässigt. Vi menar att alla kommuninvånare i en särskild satsning ska beredas tillgång till informations¬tekniken och bredband. Inte minst för att komma i förbindelse med kommunens hemsida för information om plan- och markärenden. Luftledningar för elkraftförsörjning är en samhällsäventyrlig infrastruktur med stor risk för skador av åska, vind, kyla och is medförande utebliven energi för hushåll, uppvärmning och företagsverksamhet. Vi vill att kommunen verkar aktivt för att sådana ledningar snarast förläggs i marken.

275

SKURUPSHEMS ÅSIKTER OM BOSTADSFRÅGAN I KOMMUNEN Det kommunala bostadsbolaget ska ansvara för en del av bostadsbeståndet i kommunen och även stå för en del nyproduktion av bostäder. Skurupshems utbyggnadsplaner inför framtiden beror till stor del på hur prognoserna för befolkningsutvecklingen ser ut. Samtidigt fattas inga stora, avgörande beslut enbart utifrån prognoser, utan det måste vara säkerställt att efterfrågan verkligen är så stor som statistiken påstår. Många av dem som flyttar till Skurupshems hyreslägenheter har precis sålt sin villa eller lantbruksfastighet och söker ett bekvämt boende, där de inte behöver ta så stort eget ansvar. I första hand är det marklägenheter som är det mest populära boendealternativet men även lägenheter med balkong efterfrågas. En annan kategori hyresgäster är ungdomar som flyttar hemifrån eller som till följd av den ökade rörligheten på arbetsmarknaden aktivt söker hyreslägenheter. Utifrån den efterfrågan som finns idag och med hänsyn till kommuninvånarnas framtida behov anser Skurupshem i allra högsta grad att hyresrätten har en framtid. För att hyreslägenheter ska vara attraktiva som bostadsalternativ ska de ligga i centrala lägen med närhet till service och kommunikationer. Skurupshems huvudspår vad gäller etablering av lägenheter är därmed ”centrala lägen i centralorten”. Framför allt är det i Skurups tätort som efterfrågan är störst

Skurup

men även ett visst intresse kan skönjas för Rydsgård som också har tillgång till järnvägsstation och goda pendlingsmöjligheter. En annan aspekt avseende lokalisering av hyresrätter är att de bör placeras i anslutning till utfartsvägar eftersom det är viktigt för de boende att smidigt kunna ta sig in och ut ur orten med egen bil.

De lägenhetsstorlekar som i Av Skurupshem föreslagna områden för första hand efterfrågas är 2 och nyexploatering 276

3 rum och kök. Större lägenheter är betydligt svårare att få uthyrda. Eftersom stora bostäder har högre månadsavgift krävs förhållandevis penningstarka hyresgäster. Dessa personer tenderar dock att välja andra bostadsområden och boendealternativ. I Skurups tätort anser Skurupshem att kvarteret Anna vore idealiskt att bebygga med hyresrätter. Det är ett mycket centralt läge med närhet till all service samtidigt som en ökad mängd bostäder runt torget skulle bidra till liv och rörelse i centrum. Skurupshem skulle även gärna se etableringar av verksamheter som genererar folkliv runt torget, t ex att Teliahuset omvandlades till någon form av kommersiell eller offentlig verksamhet och att det etablerades restauranger i anslutning till torget. För övrigt tycker Skurupshem att det kan vara rimligt att uppföra något enstaka högre flerbostadshus i östra utkanten av Skurups tätort. Detta skulle i så fall bli ett landmärke samtidigt som lägenhetsinnehavarna skulle få boendekvaliteter som milsvid utsikt över den skånska slätten. Skurupshem ser även en framtida marknad för s.k. 55 + boende. Det handlar oftast om par med utflugna barn som säljer sin stora villa och har både viljan och möjligheten att betala lite extra för ett mer bekvämt och exklusivt boende. Med högre hyror är det möjligt att finansiera byggprojekten och samtidigt hålla hög invändig standard.

I Abbekås, som saknar de goda kommunikationer som Skurup och Rydsgård har, är det snarare det attraktiva kustnära läget som attraherar inflyttande. Där kan det finnas möjligheter att uppföra lite mer exklusiva lägenheter med havsutsikt, eventuellt för kategorin 55+. Skurupshem är också övertygade att det inom de närmaste årtiondena kommer att utvecklas nya typer av bostäder med andra upplåtelseformer. Ett sådant exempel kan vara bostäder som blir ett mellanting mellan bostadsrätt och hyresrätt.

Kyrkogatan i Skurup

277

ÅR 9 PÅ MACKLEANSKOLAN OM FRAMTIDEN FÖR SKURUPS KOMMUN Under våren 2008 ingick fem klasser från år 9 på Mackleanskolan i ett medborgarprojekt tillsammans med kommunens planarkitekter. Syftet var att göra eleverna uppmärksamma på kommunens arbete med den nya översiktsplanen och visa på deras möjligheter att påverka utvecklingen för kommunen. Projektet inleddes med en presentation av hur arbetet med översiktsplanen går till och hur man genomför en bra analys. Eleverna fick sedan några veckor på sig att samla in material, analysera och skapa en presentation av de förslag som de ansåg viktigast att utveckla i kommunen. Nedan presenteras en del av allt det material som inkom under deras presentationer.

Upprustning av Bräknehus Bakgrund

- Folk är mer i naturen - Fler barn kommer ut -

Mindre hundbajs

-

Roligare att gå med fräschare dammar

- Folk springer även på kvällar

-

Djurägare bryr sig inte om soptunnorna Folk reagerar negativt på uppfriskning av djurkyrkogård Lamporna förstörs

Skog är bra för männsikor

-

Bräknehus ligger nära centrum

-

-

Skapar känsla för naturen

-

Foto: Klass 9G

- Fler soptunnor - En bra lekplats istället för två dåliga - Utbyggnad av stigen -

Märka ut hur lång stigen är

- Fler lampor - Uppfriskning av dammara och djurkyrkogården

Foto: Klass 9G

Nackdelar

-

Vad vi vill ändra i Bräknehus

278

Fördelar

Foto: klass 9G

Bandyhall

Glassbar i Skurup

Var

Varför

-

Gamla tennisplanen

Varför -

Mer träningstid

-

Plats för alla

Foto: Klass 9G

Fördelar -

Bättre träningstider

-

Fler kan träna samtidigt

-

Bra under idrottsdagar

Nackdelar

-

Det finns inget ställe för folk att träffas på

-

Det finns ingen god glass i Skurup

Fördelar -

Bra läge

-

Nära till badet

-

Nära till lekplats

-

Ligger centralt

-

Kan få bort lite skadegörelse

-

Mindre grönt

Nackdelar

-

Dyrt

-

Nerskräpningsrisk

-

Stå tom ibland

-

Inte så mycket folk

Fler papperskorgar

Åtgärder

Varför

-

Den anställde har ansvar för att hålla rent

-

Dela ut reklam som t.ex. flygblad

-

Miljön och kommunen

-

Pengar till annat

- Finare Skurup Foto: Klass 9G 279

Shoppingcenter

Varför

Varför

-

Bada året om

-

Inomhusbassänger

-

Mer befolkning till Skurup

-

Finns många barnfamiljer, spenderar mycket

-

Bra läge, nära E65

-

För få bra affärer i Skurups kommun

Lämplig placering norr om E65 Foto: klass 9G

Fördelar -

Lockar hit folk till kommunen

-

Fler arbetsmöjligheter

-

Mindre utsläpp

-

Alla tjänar på det

Nackdelar -

Tar upp mycket åkermark

-

Kostar mycket att bygga

-

Svår konkurrens för små företagen i kommunen

Förslag på affärer

280

-

H&M

-

Stadium

-

MQ

-

Games

-

JC

-

Gina Tricot

- Carlings

-

Dressman

-

-

Kicks

Din Sko

-

McDonalds / Burger King

- Caféer

Åtgärder -

Anpassning av vägar

-

Större parkering

-

Säkerhet

-

Förbättring av staket

Friluftsbadet