SPRÄNGTICKA Inonotus obliquus

UMEÅ UNIVERSITET Instutionen för ekologi, miljö och Geovetenskap Svampkunskap IV

SPRÄNGTICKA Inonotus obliquus

Liknar ingen annan svamp.

Alf Pallin Projektarbete Svampkunskap IV, ht-07 Umeå

Innehållsförteckning Innehållsförteckning

2

Inledning

3

Sammanfattning

3

1. Syfte

3

2. Presentation

3

2.1 Indelning i klasser 2.2 Utseende, uppbyggnad 2.3 Ekologi biotop 2.4 Biologi 2.5 Förväxlingar

4 4 4 6 7

3. Som skadesvamp

7

3.1 Skador 3.2 Nytta med skadan

7 7

4. Användning som färgsvamp

9

4.1 färgsvampen sprängticka 4.2 Recept 4.3 Muntlig källa

9 10 10

5. Användning som medicin

11

5.1 Fakta från svampboken 5.2 Hörsägen 5.3 Från apotek i Ryssland 5.4 Svenskt recept 5.5 Köp chaga i Sverige

11 11 12 12

5.6 Från internet

13

Diskussion

13

Källor

14

Bilaga

16

2

Inledning Det här liknar inte någonting som vanligen förknippas med svamp. Den har ingen hatt. Den har ingen fot. Det är ingen skivling, och ingen sopp eller någon murkla, ej heller en fingersvamp eller tryffel. Det är en ticka, men långt från den vanliga ätliga och goda fårtickan som nog de flesta känner till. Också i utseende långt från de vanliga fnöskticka, björkticka, klibbticka som växer med stora hattar på olika trädslag. Den här ser ut som en av eld (åsknedslag) oformligt bränd svart klump, som ofta sitter på björkstammar. Det är nog inte alla som känner till att detta är orsakat av en ganska vanlig svamp. Fruktkroppen som man sällan ser växer resupinat under barken.

SPRÄNGTICKAN. Sammanfattning De svarta hårda knölarna på björkstammar har nog många sett. Det är parasitsvampen sprängticka, Inonotus obliquus som har angripit trädet, bildat knölarna och till sist efter många år tagit död på trädet. Fruktkroppen växer resupinat närmast veden och spränger slutligen bort barken och sprider sina sporer. Av den murkna veden på det döda trädet hämtar taltrasten material till sitt bo. De svarta knölarna går att färga garn med. Också inom folkmedicin, främst i Ryssland och Sibirien har man ända sedan 1500-talet använt sig av sprängtickans sterila svarta knölar under namnet chaga som medel mot bl.a cancer. Det går idag att köpa chaga receptfritt på apotek i Ryssland. Således går det alltså att använda denna parasitsvamp också till någonting nyttigt. 1. Syfte Projektet med sprängtickan är ett försök att ta reda på mera fakta kring denna svamp. Jag kommer att undersöka något om dess skadeverkan på skogen, att använda svampen till att färga garn med, och dess användning som medicin. För att få svar på mina frågor kommer jag att söka i litteraturen, på internet, prata med berörda personer, egna undersökningar och iakttagelser. Förutom redovisning i text använder jag mig av eget bildmaterial och fysiskt påtagligt material. 2. Presentation Här kommer jag att beskriva svampen, indelning i klasser och familj, svampens namn på olika språk. Hur den ser ut hur den luktar hur den smakar. Jag har tittat efter på vilka träd den växer, var man kan hitta den och om det finns förväxlingssvampar. Inonotus obliquus, släktnamnet kommer från grekiskan. Inos betyder kraft, styrka och andra ledet notus betyder baksida, rygg. Obliquus är latin och betyder sned, skev. (Raoul Iseberg

3

2003) Svenska: Sprängticka, kallas även kräftticka. Norska: Kreftkjuke Danska: Brike-speljeporesvamp Finska: Pakurikääpä Tyska: Schifer schillerporling USA: Chaga Ryska: чага (kyrilliska alfabetet) (Raul Iseberg 2003) Sprängtickan är vanlig i områden med björkskog. Den finns i stora delar av Europa, Sverige och övriga norden Ryssland, Sibirien, Asien och Nordamerika. Ovanlig i England och efter Europas västkust. (L. Ryvarden och R.L Gilbertson 1993) 2.1 Indelning i klasser Rike: Underrike: Division: Klass: Underklass: Ordning: Familj: Släkte: Art: Svenskt namn:

Eukaryota Fungii Basidiomycota Hymenomycetes Homobasidiomycetes Hymenochaetales Hymenochaetacea Inonotus Inonotus Obliquus Sprängticka

2.2 Utseende, uppbyggnad Det är lätt att känna igen en sprängticka, men det man vanligen ser är inte svampens fruktkropp utan dess verkningar på värdträdet. Det är de svarta hårda knölarna som kan bli upp till en halv meter stora. Ibland flera på samma träd, jag har hittat upp till sju stycken på samma björk från roten upp på stammen och på grenarna. Inuti är de här knölarna ljust kanelbruna med vita fläckar. Den svarta ytan är hård och spröd, längre in mot stammen är den mjukare och något seg. Torkad är hela knölen spröd och lätt att smula sönder t.ex i en mortel. Den smakar inget speciellt, som att tugga på en träbit, känns något korkartat. Luktar svagt murken lövved Det här gäller den sterila synliga delen av sprängtickan. (egna iakttagelser) Svampens fruktkropp som växer resupinat närmast veden är några dm stor. De ofta skimrande gulbruna till mörkt rödbruna porerna är kantiga utdragna och varierar i storlek (3-8 per mm). Totalt blir sprängtickans fruktkropp bara några mm tjock. Då svampköttet är dåligt utvecklat består den fertila fruktkroppen till största delen av rör. ( Dan Olofsson 1996) 2.3 Ekologi biotop Sprängtickan är en mycket aggressiv parasit på levande träd. Den förekommer främst på björk (94 %) och på al (6 %), sällsynt på andra lövträd. (Dan Olofsson 1996).

4

I mina hemtrakter har jag på björk hittat många lokaler med kollekter av sprängticka. Den verkar förekomma vanligast i något fuktiga områden/sumpskog, men jag har också hittat den på bergssluttning men enstaka björkar insprängda mellan tall och gran. Jag har funnit stor variation på björkarnas ålder och grovlek. På gråal har jag hittat tre lokaler på ganska klena stammar, samt funnit den på ek????, en lokal. Citat ”i anslutning till det fertila stadiet påträffas ibland tvåfärgsticka, Gloeporus dichrous”,( Dan Olofsson 1996)

Sprängticka. Inonotus obliquus på ek??? Diskussion.

Sprängticka Inonotus obliquus på gråal

5

2.4 Biologi

Sprängtickan har två stadium, ett sterilt (det som man oftast ser) och ett fertilt (närmast veden). Svampen får fäste i värdträdet via olika skador som går in till veden. Tecken på att ett träd blivit angripet av sprängticka är just de svarta sterila knölarna som beskrivits i 2.2 Inuti trädet bildas röta, trädet dör och bryts så småningom av. På det döda trädet bildas så de fertila fruktkropparna under barken närmast veden sommar och höst. Till slut sprängs barken loss och det blir möjligt för sporerna att sprida sig. (Asko Lehtijärvi 2007). Det är alltså sällan som man ser sprängtickans fruktkropp

Barken portsprängd och rester av gammal fruktkropp.

Gammal fruktkropp och porlager, nästan uppätet av larver. Sprängtickgnagare? (SLU 2006)

6

2.5 Förväxlingar På björk finns det nog inte någon annan svamp att förväxla sprängtickan med. Tittar man inte närmare på trädet så kanske det är möjligt att förväxla med andra skador, utväxter av själva veden, ( knosor eller vril) som kan bli ganska stora. På alm växer en egen art av sprängticka Inonotus ulmicola (Klas Jaederfeldt 2003) 3 Som skadesvamp Här kommer jag att titta på hur trädet blir angripet, hur skadan ser ut, vad som händer med det skadade trädet. Hur omfattande är skadorna? Finns det någon nytta med skadan? 3.1 Skador . När trädet blivit skadat in till veden av olika orsaker, frostsprickor, mänsklig påverkan eller träd som fallit på varandra så får svampen fäste. Sprängtickan är tillsammans med fnöskticka och eldticka den vanligaste rötsvampen på björk (Asko Lethijärvi 2007). Rötans huvudsakliga placering är för björkens del på stam och stambas . På al är det stammen som drabbas.( Tove Hultberg 2006). Själv har jag hittat en björk med angrepp nere från roten upp på stammen och på grenarna. På den skadade veden bildas vitröta med mörkare avgränsande zoner. Citat ”denna typ av röta har ett annorlunda sätt att bryta ned veden än de flesta andra. De stora kräftliknande såren har till uppgift att döda kambiet (stammens tillväxtlager) genom att trycka mot det, och därigenom öka storleken på såret” (Shigo 1979). Det är splintveden i den levande björken som försvagas, brottstyrkan minskar och det är stor risk att det drabbade trädet bryts av vid storm.( Tove Hultberg 2006) När rötangreppet pågått i ca 10 år så dör trädet. Hur stor del av den svenska björkskogen som är drabbad har jag inte lyckats hitta uppgifter om. Jag har pratat med en skogsägare (Lennart Andersson) han är av den uppfattningen att sprängtickan uppträder på enstaka träd och inte hela bestånd. Det stämmer också med mina iakttagelser att enstaka träd drabbas, har som mest hittat fyra angripna björkar inom synhåll för varandra. Men det kan ju se annorlunda ut på andra håll där jag inte har undersökt. 3.2 Nytta med skadan Det som är till skada för många kan också vara till nytta för någon annan. Detta gäller också rötskadorna på björk som sprängtickan står för. När trädet varit infekterat av svampen en längre tid och trädet dött så är det många insekter och småkryp som hittar både skafferi och bostad. Även ” högre stående” av naturens innevånare drar nytta av den röta som sprängtickan åstadkommer, det är taltrasten. Av den ruttna mjuka veden hämtar taltrasten bomaterial som den blandar med saliv och murar insidan av sitt bo i en unggran till alldeles slät boskål där sedan honan lägger sina blå ägg med svarta prickar. http://www.bioresurs.uu.se/myller/skog/bjork.htm#nere

7

Brottet på björken med sprängtickans knölbildning.

Tvärsnitt av stammen, infekterat av sprängtickan.

Längdsnitt av densamma

8

Från samma björk, så här ser det ut ovanför brottet barken har ramlat av och det mesta är uppätet, gångsystem från björksplintborren. ( Hubertus H Eideman –Allan Klingström 1976) En till art, en ganska sällsynt skalbagge som främst utvecklar sina larver i sprängtickans fertila fruktkroppar är sprängtickgnagaren Dorcatoma substriata .( ArtDatabanken faktablad 2006) 4. Användning som färgsvamp Nu lämnar jag de skador som sprängtickan orsakar och övergår till vad man kan använda de sterila svarta knölarna till. Börjar med tickans användning som färgsvamp. 4.1 Färgsvampen sprängticka. Själv har jag ingen egen erfarenhet av att färga med svamp. I ”vanliga” svampböcker har jag inte heller hittat någonting skrivit om sprängtickan som färgsvamp. ( Carla och Erik Sundström, Miriam Rice 1985) skriver något lite om sprängtickan. Förutom beskrivning av själva svampen nämner man i boken att sprängtickans svarta knölar innehåller stora mängder av färgämnet hispidin, och med ammoniak lakar man så ut hispidinet i färgbadet. Man uppger att ullen betad med alun/vinsten färgas gul till rostgul, vid betning med järn blir färgen gråbrun. Någonting som är bra med sprängtickan är att det går att spara svamparna och använda dom till färgbad efter färgbad med ny tillsats av ammoniak varje gång. Om du vill plocka de svarta knotorna som sprängtickan bildar, för användning till färgning m.m så lossar de ganska lätt från stammen när de vuxit sig stora och trädet dött. Tar du knotorna på ett tidigt stadium så behövs yxa eller såg. Sitter knotorna högt upp så tillkommer också en stege i utrustningen.

9

4.2 Recept. Garn Ullgarn Vikt 10g Kärl Rostfritt Betning Alun/vinsten Svamp vikt 10g, torkad och finfördelad Svamp förh. 1:1 Avkok 1 liter Tid 1 tim Färgbad 0,8 liter Temp 80-90 C Tid 1 tim PH justerat. Färg gul, ljushärdighet 3, mycket bra färgsvamp (Elisabeth Bååth Adobe Acrobat dokument) 4.3 Muntlig källa. Det går att färga ull, siden och silke med sprängtickans utväxta knölar. Man använder sig av garn som är färdigbetat med alun och vinsten. Den färg som man får fram är ljust brunaktig till gyllengul. Färgen varierar beroende på bl:a vilket kärl som används koppar, aluminium, rostfritt eller järn. Det är också beroende på vilket PH värde som vattnet har. Regnvatten och sjövatten går bra, undvik kranvatten. Sprängtickan är hård att arbeta med, men den ger mycket färg och det går att använda färgbadet flera gånger. Hela den hårda utväxten som sprängtickan bildar går att använda såväl det svarta yttre som det kanelbruna inre. Efter blötläggning i ett dygn så kokas den i flera timmar och man provar sig fram till den färg som man vill åstadkomma. ( Linnea Nord och Inger Rehn) 3 liter sprängticka i mindre bitar och en skvätt ammoniak, högst ½ dl ger färgbad till flera hekto garn. (Birgitta Terent)

10

5. Användning som medicin Nu har jag kommit fram till ett mycket intressant område där sprängtickan kommer till användning. Här skall jag försöka ta reda på fakta och forskning om tickans egenskaper och verkan inom naturmedicin. 5.1 Fakta från svampboken. I svampböckerna står det inte mycket skrivit om sprängtickan, och med några få ord nämner författarna tickans användning inom medicin. Citat 1:” De har under namn av tschaga använts i den ryska folkmedicinen sedan 1500-talet som ett medel mot cancer. Även i nutiden används avkok på knotorna för att stoppa tillväxt av tumörer, särskilt i magen och i lungorna. Den lär även ha effekt mot magsår ”.(Svengunnar Ryman 1992) Citat 2:” Svampen är oätlig men har använts i bl a rysk folkmedicin som ett medel mot cancer”. (Bo Nylen 2000) Citat 3:”På de svarta knölarna kokar man i Ryssland ett te, som man anser vara hälsosamt.” (Klas Jaederfeldt 2003) Citat 4:” These conks have widely used in Russia for medical purposes, especially stomach problems.” ( L. Ryvarden och R. L Gilbertson 1993) 5.2 Hörsägen Första kommentaren om sprängtickans medicinska egenskaper fick jag från Angehlina Larsson. Hon kommer från liten by strax innan uralbergen i Ryssland. När jag visade en bild på sprängtickan så berättade hon, den där brukar min pappa koka te på när han har ont i magen. (juni 2007). Flera av mina övriga vänner från Ryssland känner också till sprängtickan som medicin, men under namnet chaga. Svetlana Heldt berättar att både mamma och mormor har använt sig av chaga, egna recept. ( juni 2007) Och samerna i Sverige använde sprängtickan som kaffesurrogat under 2:a världskriget (Ove ”Sibirien” Andersson 2007) 5.3 Från ett apotek i Ryssland Här följer översättning från asken med chaga inköpt på ett ryskt apotek. Hur görs extrakt: Man tar 2,5 gr (en matsked) råvara (torkad svamp), fyller på med ett glas kokt vatten max 50-60 grader, och låter stå 48 timmar i rumstemperatur, efter detta silar och pressar man. Färdigt extrakt blandas med kokt (avsvalnat) vatten till 200 ml. Hur man använder extrakt: Man dricker ett glas extrakt 3-4 gånger per dag före maten i 3-5 månader. Extrakt av chaga stimulerar aptit, förbättrar matsmältning och verkar som smärtstillande medel. Extrakt används mot magkatarr med lågt syre och mot cancer. Hur bevaras råvara: Torkad svamp bevaras i torr förpackning, burk plastpåse el dyl., skyddad från sol och ljus. Färdigt extrakt bevaras på en kylig plats max 2 dygn. Förvaras oåtkomligt för barn, gäller både råvara och färdigt extrakt. När extrakt inte skall användas: Om man har anlag att bli upphetsad i nervsystemet. Paketets innehåll: 50 gr i 14 % fuktighet. Får köpas receptfritt på apotek.

11

Chaga från Ryssland, bäst före november 2009 Tillverkare: Faros [email protected] (Svetlana Heldt 2007) 5.4 Svenskt recept Så här skriver Björn Korander. Citat: Krafsa loss knölarna från tickan, en rågad matsked räcker till för 2-3 liter te. Koka ca 10 min eller tills vattnets färg är lämpligt. Smaken är mild (ungefär som Paulings te), sockra efter smak och njut. (www.kolumbus.fi/bjorn-corander ) 5.5 Köp chaga i Sverige Bodystar säljer en produkt under namnet Björk chaga kräm. Den uppges ha en lång tradition som välbeprövad hudkräm, som används för att lindra en mängd hudåkommor. Och har med framgång används vid behandling av eksem. Man skriver följande om produkten:” chagan innehåller 12.3% aska som i sin tur innehåller kisel, aluminium, kalcium, magnesium, natrium, kalium, zink, koppar, och mangan och dessutom i chagans utväxter finns oxalsyra, myrsyra, ättiksyra, oljesyra, och vasnilinsyra. Dessa biologiska aktiva ämnen har antioxidantisk och anestetisk verkan samt verkar antiinflammatoriskt. Krämen underlättar hudens regnerationsprocesser samt verkar lugnande på en irriterad hud. En tub innehåller 75mg” (www.bodystar.se) Det hela verkar som att applicera en hel kemisk fabrik på huden. En tub kostar 128 kr plus frakt och ev. postförskottsavgift. 5.6 Från internet För den som vill leta och läsa mera om Inonutus obilquus, sprängtickan, chaga så finns det många träffar på internet. чага 66800 träffar. Sprängticka 142 träffar, Inonotus obliquus 27400, chaga 431000. Det finns också ett projektarbete om sprängtickans medicinska betydelse (Emma Furberg, Ronny Sundqvist 2005)

12

Diskussion Som det framgår av innehållet i projekt sprängticka, Inonotus obliquus så är det på många områden en intressant svamp att undersöka och studera. Resultaten som redovisas är långtifrån fullständiga och det finns mycket utrymme för diskussion. Hur vanlig är svampen? På vilka trädslag går det att hitta den? Vilken biotop föredrar sprängtickan? Hur stora och omfattande är skadorna på skogen? Erfarenheter från färgning med den. Frisör Jörgen Larssons ide att färga håret med tickan, ett framtida projekt!! Är verkligen sprängtickans medicinska egenskaper så bra som det framgår på sina håll, eller tron verkar allt?

Kompletterande bilder, färska fruktkroppar av sprängticka. Fotade i taskbergets naturreservat Enånger. 2009-07-13.

Den vackert blåskimrande fruktkroppen växer resupinat under barken närmast veden. Det är mycket sällan som man har turen att se den här sidan av svampen som ibland likt norrsken visar sig när barken sprängts loss. Fruktkropparna är flera meter långa där de växer längs stammen, de är ganska kortlivade och blir fort angripna av insekter som förstör svampen, men den hinner bilda tillräckligt med sporer som vinden sprider till nya träd. Till min stora glädje hade jag turen att först se sprängtickans fruktkropp på en björkstam som Bengt Sättlin hittade i Taskbergets reservat, sedan fann jag min ”egen” sprängticka vid linskäkten Styvje Norrala.

13

14

Bilder på fruktkropp samt de sterila svarta knölarna. Från linskäkten Styvje 2009-07-30

15

Källor 1. Naturvandringen. Raul Iseberg. Autodiakten nr 09 2003. Södertälje svampklubb medlemsskrift. http://www.avampguiden.com/sg_doc/autodidakten_09.pdf 2. European Polypores. L. Ryvarden och R.L. Gilbertson. Del 1 1993, ISBN 82-90724-12-8, sid 334 och 335. 3. Tickor i Sverige. Dan Olofsson. Projektrapport 1996, sid 55 4. Skadebeskrivning. Sprängticka. Asko Lehtijärvi. http://wwwskogsskada.slu.se/SkSkPub/SkSk/Read/Read.do 5. Vedrötor i stadsträd. Examensarbete nr 1. Tove Hultberg 2006 http://ex-epsilon.slu.se/archive/00000938/01/Uppsatsen.pdf 6. Shigo A.L. (1979) Tree decay, an expended concept, US Forest service, Agriculture information bulletin number 419. 7. Skogsägare Lennart Andersson, Sjettene Norrala, 0270-300 25. Samtal 2007-07-15. 8. Skog-Björk http://www.bioresurs.uu.se/myller/skog/bjork.htm#nere 9. Skadegörare i skogen. Hubertus H. Eidemann och Allan Klingström. 1976 ISBN 91-36-00269-0. sid 236, och 237 10. ArtDatabanken 2006-06-02. Faktablad. Bengt Ehnström 1999. www.artdata.slu.se/rodlista/Faktablad/dorc_amb 11. Skapa av svampfärgat garn. Carla och Erik Sundström, Miriam Rice ICA bokförlag 1985. 12.

Elisabeth Bååth Adobe Acrobat document. www.emg.umu.se/utbildning/mhsutbildning/svamp/mlva51fargsvampar/pdf-files/Färgsvamplinaankimaria.pdf

13.

Linnea Nord 0270-28 48 91, och Inger Rehn 0270-101 68,samt Birgitta Terent 0270-179 60, samtal om sprängtickan som färgsvamp vid olika tillfällen juni, juli 2007

16

14. Citerad litteratur. Svampar en fälthandbok. Svengunnar Ryman och Ingemar Holmåsen. 1992 Sid 191. Tredje reviderade upplagan, ISBN 91–86448–31-5. Svampar i Norden och Europa. Bo Nylen. 2000. Sid 130. ISBN 91-27-35274-9. Tickboken. Klas Jaederfeldt. 2003. Sid 51, bild på sid 189, 190. ISBN 91–86586–07 European Polypores. L. Ryvarden och R.L. Gilbertson. Del 1 1993, ISBN 82–90724–12-8, sid 334 och 335. . 15. Ahghelina Larsson, juni 2007, Svetlana Heldt juni 2007, samt Ove ”sibirien” Andersson september 2007. Samtal och berättelser om sprängticka, Chaga. 16. Björn Korander. Allmänt om naturens nyttoväxter. www.kolumbus.fi/bjorn-korander

17. Projektarbete, svampkunskap I, 5 p. Umeå Universitet ht 2005. Emma Furberg och Ronny Sundqvist. 18. Samtliga foton Alf Pallin

17

Bilaga. Hämtat från internet. Här följer en text från Eartborn Wellness, fritt översatt Maria Gustavsson Sibiriskt chagaextrakt kommer från en naturlig antioxidantisk medicinsk svamp och är en av naturens äldsta medicinska örter. Skruten om över hela världen som ”den mediciniska kungen av örter” och ”en sällsam gåva från naturen”, finns den nu äntligen för första gången tillgänglig som ett kraftfullt formula extrakt. Varje flaska innehåller 2 fl. oz. av Chaga och det beräknas räcka i ca 45 dagar. Vi har möjligheten att inhandla det ursprungliga Sibiriska Chaga extraktet direkt från den ryska tillverkaren och därigenom hoppa över alla mellanhänder. Produkttillverkaren är den enda som har de officiella rättigheterna från ryska regeringen att skörda Chaga svamp i de norra regionerna av Irkutsk Företaget har teknologiskt avancerade möjligheter och kvalificerad personal att producera Chaga extrakt av bästa kvalitet genom att använda en lågtrycks vatten process vilket försäkrar att de aktiva delarna i Chaga svampen tas tillvara på bästa sätt. Ingen alkohol används i denna process. Det är denna kunskap som ger dem möjlighet att öppet säga att deras Chaga extrakt har den högsta koncentrationen av essentiella substanser vilket gör denna produkt effektiv, kraftfull och av bästa kvalitet. Detta företag har en nära samverkan med Irkutsk Medicinska Universitet och specifikt deras institutioner i farmakologi och botanik som har utfört tester och forskat om Chaga i mer än 20 år. Sibirisk Chaga är 100 % naturlig, säkert och effektivt skördad i naturen, och växer bäst vid – 40 grader C. Innehållande mer än 215 phytoneutrients, Chaga har 25 till 50 gånger mer SOD antioxidanter än Agarigus, CoQ 10, vitamin C och vilda blåbär, och är rankad bland de högsta i den antioxidantiska mätskalan. Sibirisk Chaga innehåller ett överflöd av beta glukosen, saponins, aminosyror, belulinic acid, naturliga mineraler och är utformad i det revolutionära Pi vattnet (Pi vatten har samma funktion och energi som vattnet i din kropp). Över 1400 moderna vetenskapliga publikationer indikerar att dessa komponenter kan erbjuda lösningar för att slåss mot virus och svamp sjukdomar, stimulera det centrala nervsystemet, bromsa tillväxten av tumörer och cancer celler, minska mängden vita blodkroppar, sänka blodtryck arteriellt som venöst, minska sockernivåer, förbättra färg och elasticitet i huden, återfå ungdomligt utseende och avgifta levern, njurarna och mjälten1960 noterade U. S National Cancer Instituten att en dekokt av Chaga hade varit framgångsrikt använt i behandling av cancer i Australien. Den har blivit godkänd av F.D. A som ett dietariskt tillskott och skyddad av Världshandelorganisationen. (World Trade Organization). Hitintills dags datum har inga sideffekter av Chaga blivit rapporterade. Det finns sammanfattningsvis 40 års forskning och 1400 kliniska och vetenskapliga forskningspublikationer som stöder användningen av medicinsk svamp som ett alternativ till drog och receptbelagd medicin över disk. Chaga är godkänd som ett naturligt mat tillägg. I hundratals år har de som praktiserat traditionell kinesisk medicin använt Chaga till allmän hälsa, lång levnad och hålla sig vacker och som kur för: Influensan, artrit, svamp, svulster, hudproblem, magsår, matsmältningsproblem, diabetes, tumörer. Sibirisk Chaga svamp extrakt är ett ickegiftigt hälsotillskott. Chaga är en brun vätska som är löslig i vatten, luktlös och smaklös och passar bra at blanda i vatten, te, kaffe, soppa och andra drycker som nämnts tidigare. Rekommenderat intag på 8-10 droppar av Chaga extrakt med en dryck 2 ggr om dagen för att balansera ditt immunsystem. www.earthbornwellness.com/chaga.htm)

18

Chaga – Inonotus Obliquus Chaga är en parasitisk svamp som växer på björkar och alar i kallare klimat. Chagan har använts i Ryssland som folkmedicin sedan 1500-talet och Nobelprisvinnaren Alexandr Solzjenitsyn krediterar den med att den botade hans cancer. Chaga te används i ryska folkmedicinen som botemedel för en rad olika åkommor, som magkatarr, magsår, tuberkulos och cancer. Färska studier visar att den har en väldigt hög sammansättning av antioxidanter. FDA har rekommenderat att folk bör öka sin antioxidant konsumtion till 7000 ORAC enheter per dag för att minska risken för cancer Vad är ORAC? ORAC står för Oxygen Radical Absorbent Capacity (radikal syreupptagningsförmåga?). Det är en skala som mäter mängden av fria syreradikaler i din kropp som mat eller tillskott kan absorbera. Fria syreradikaler skapas i vår kropp under normalt dagligt leverne; elektricitet, föroreningar, solexponering och många fler oundvikligheter. Dessa fria radikaler studsar omkring i vår kropp, misshandlar vår cellstruktur och inre organ och gör oss mer mottagliga för sjukdomar. Cigarettrök är full av fria radikaler. Någonsin märkt att rökare ser äldre ut? Forskare har också upptäckt att konsumering av mat med högt ORAC resultat hjälper att skydda mot åldersrelaterad minnesförlust. Chaga har den högst rapporterade ORAC resultatet i naturlig föda eller oljor. Chaga har också Polysackarider, som andra medicinska svampar innehåller, och Triterpener som annars bara finns i Ganodema Topp ORAC frukter och grönsaker per 1gram Chaga 36,557 havtornsbär 258,1 plommon/sviskon 58,9 granatäpple 33,7 russin 28,9 blåbär 24,5 björnbär 20,8 grönkål 18 tranbär 17,9 vitlöksklyfta 16,9 jordgubbar 15,7 spenat 12,9 ångkokt spenat 9,3 broccoli huvuden 9,1 betor 8,6 morötter 2 http://www.mitobi.com/chaga.html

19

20

.

.

21

.

.

22

23

24

25