Projektredovisning till Innovativ Kultur

Projektredovisning till Innovativ Kultur   Senast  2  månader  efter  att  projektet  är  avslutat  ska  redovisning  lämnas  till  Innovativ  Kultur.   Redovisningen  ska  innehålla  följande:       1) En  skriftlig  projektrapport  (se  mall  nedan)   2) Ekonomisk  redovisning  styrkt  av  revisor  (se  separat  mall)   3) Ifylld  enkät,  denna  hittar  ni  här:   https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=58151     4) Dokumentation  i  form  av  bild,  text,  film  m.m.  som  kan  användas  i  Innovativ   Kulturs  kommunikation     Den  kompletta  redovisningen  skickas  via  mail  till  Innovativ  Kultur,     bernt.ericson@innovation-­‐impact.se  och  ebba@innovation-­‐impact.se.       Den  ekonomiska  redovisningen  ska  skickas  via  brev  till  Innovativ  Kultur  på:     Innovativ  Kultur     Innovation  Impact     C/O  Nordiska  museet     Box  27820     115  93  Stockholm    

Projektrapportsmall Vi  rekommenderar  att  du  följer  nedanstående  mall  för  projektrapporten.  Om  du  väljer  ett   annat  upplägg  så  se  till  att  nedanstående  punkter  är  besvarade.       1.  Projektidé   Samma  som  i  projektansökan  med  ev.  behov  av  korrigeringar  som  gjorts  under   kontraktsskrivning  och  under  projektets  gång.     Jag ser dig är en dokumentärfilm om och med Rena Yass, en ung blind tjej som kämpar för att bli tagen på allvar och förverkliga sina drömmar. Projektet vi sökt stöd för från Innovativ Kultur består i att förhöja den filmiska upplevelsen för synskadade, dyslektiker och andra personer som av olika anledningar har svårt att läsa textremsan på film. Vi ville testa en ny arbetsprocess och genom fördjupat samarbete mellan regissör, huvudperson, ljudtekniker, ljuddesigner, kompositör och klippare utforma filmens ljuduniversum. Projektet skulle även använda ny teknik för digital syntolkning och arbeta gestaltande i syntolkningen. Implementeringen av det tekniska system på biograferna har tagit längre tid än vad som meddelats vid ansökningstillfället, men tack vare att vårt projekt valts ut som ett pilotprojekt inom satsningen Tillgänglig Bio som drivs av SFI har vi kunnat färdigställa en syntolkning som med mobil teknik spelades upp redan på premiärvisningen. Syntolkningen finansierades av Svenska filminstitutet genom regeringsuppdraget Tillgänglig Bio. Vi har varit med och tagit fram en kravspecifikation för uppdraget, men SFI har skött upphandlingen. Uppdraget gick till Iris Media och vi har därför inte arbetat med Tundell & Salmson som vi angav i ansökan. Jag ser dig är färdigställd och hade premiär - med syntolkning - på Tempofestivalen 5 mars 2014. Filmen var även nominerad till Tempo Documentary Award, Sverige största dokumentärfilmstävling. http://tempofestival.se/festival/tempo-2014/?category=film§ion=tempo-documentaryaward   2.  Bakgrund,  Drivkrafter  och  motiv   Samma  som  i  projektansökan  med  ev.  behov  av  korrigeringar  som  gjorts  under   kontraktsskrivning  och  under  projektets  gång.       Regissören Sylvelin Måkestad har följt Rena under fem omtumlande år, hennes sista år på gymnasiet och de första åren efter att hon flyttat hemifrån. Filmen ger en unik inblick i hur det kan vara att leva som blind idag och väcker samtidigt väsentliga frågor kring det seende samhället. Idén till filmen kommer från regissören själv: ”Jag kunde romantisera det här med att vara blind. Jag undrade hur det kändes, hur det lät. När jag såg någon blind på stan tänkte jag att jag hade så många frågor jag ville ställa. Som filmare är jag van att tänka visuellt. Och vad händer då om man tar bort det? Vad finns kvar? Jag provade på att gå med bindel, med käpp. Försökte orientera mig efter hörseln, jag lärde mig att olika rum låter olika. Sedan träffade jag Rena. Jag greps omedelbart av hennes otroligt starka personlighet, känslan av att vara missförstådd och hennes enorma kampvilja. Jag ville göra en film om hennes resa och följa hennes kamp, kampen om att bli sedd som Rena och inte bara som en blind”.

Stina Gardell, filmens producent/projektledare och grundare av Mantaray Film, engagerade sig tidigt i projektet och har varit med och utvecklat det under flera år. Idén om en nyskapande ljudbild har regissören haft med sig från början, och Stina har succesivt utformat ett starkt team för att det ska kunna realiseras. Mantaray Film är ett dokumentärfilmsbolag som producerar filmer som bryter tabun, skapar diskussion och lyfter röster som annars inte hörs i det offentliga samtalet. I dag finns ca 100 000 personer i landet som har synskada av varierande grad. Cirka 400 000 personer har dyslexi och Dyslexiförbundets uppskattning är att minst en halv miljon människor har svårigheter att läsa textremsan på film och tv. De senaste åren har endast ett 70-tal analogt syntolkade biovisningar arrangerats årligen i Sverige, dvs. visningar där en syntolk i en mikrofon beskriver vad som händer visuellt i filmen. Men i samband med digitaliseringen av svenska biografer har förutsättningar för digital syntolkning uppstått, och vi vill med detta projekt vara en del av den utvecklingen. Vi bestämde oss för att göra en digital syntolkning till Jag ser dig och har under projektet följt, och nu blivit en del av, regeringsuppdraget Tillgänglig Bio. Vi hoppas och tror att kombinationen av filmens tema, dess utformande och den nya syntolkningstekniken ska locka ny publik till biograferna, göra filmkonsten relevant för fler och i förlängningen uppmuntra nya röster att ta plats i det offentliga samtalet.     3.  Förnyelse     Beskriv  på  vilket  sätt  projektet  blev  kulturellt/konstnärligt  förnyande:     - Processen med filmens ljud, där kreatörerna har jobbat mer integrerat än vanligtvis, och tex utvecklat musik med huvudpersonen, arbetat med talsyntes istället för textskyltar och en ljudbank byggd på huvudpersonens ljuduppfattning. - Framtagandet av en digital syntolkning för bio - Insikter om vikten av realism i ljudbilden i en dokumentärfilm, och behovet att utveckla ljudkoncept redan som en del av filmens idéutveckling (se regissörens tankar under punkt 6 nedan)     4.  Samverkan   Beskriv  alla  samarbetspartners  som  medverkat  i  projektet  samt  vad  deras  medverkan  bestått  i   enligt  följande  mall:       Vem/vilka:    

Akademi,  forskning  och   högre  utbildning    

I  vilken  form:    

Näringsliv   Skofteland  Film,   Mantaray  Film  

Övriga  offentliga  aktörer  

Svenska  Filminstitutet,   Norska  Filminstitutet,   Film  Stockholm,  SVT,   Fritt  Ord,  SRF,   Längmanska   kulturfonden,   Tempofestival   Produktion  av  filmen  –     Finansiering,  feedback  på   Utveckling,   filmens  innehåll,   finansiering,   utveckling  av   koordinering,   syntolkningsteknik   engagemang  av   genom  projektet  

I  vilket  syfte:  

 

medverkande,     administration,   klarering  av   rättigheter   leverans  etc,   Det  konkreta   skapandet  av  en  färdig   film  enligt  vår  vision.    

Tillgänglig  bio,   Festivalvisning  

Att  filmen  ska  kunna   färdigställas  och  bli  så   stark  som  möjligt.  Att   Sveriges  biografer  ska   införa  ett  nytt  system  för   digital  syntolkning.     Att  filmen  visas  på   Tempofestivalen,  med  ny   syntolkningapp.  

    5.  Genomförande     Lista  de  särskilda  kraven  från  avtalet  och  ange  de  förändringar  som  gjorts  under  projektets   gång.  Beskriv  hur  projektet  har  genomförts,  uppdelat  på  aktiviteter  så  att  det  tydligt  framgår   hur  projektet  nått  sina  mål  och  förväntade  resultat.     Särskilda krav - integrerat arbete mellan filmklippare, kompositör, ljuddesigner och regissör. - uppbyggnad av ljudbank från huvudkaraktärens scener - komposition av musik baserad på ljudbanken Vi tog på ett tidigt stadium in kompositör Rebekka Karijord, som fick en ljudbank från regissören Sylvelin Måkestad med ljud från olika scener med huvudpersonen Rena. Rebekka hade också samtal med Rena om vilka ljud som betyder mycket för henne personligen, och spelade in dessa separat. Sen använde Rebekka dessa ljud i sitt komponerande och lät dem inspirera instrumentval och tonalitet. Exempel på ljud är vågor, steg i snö, Renas käpp och hennes yxa mot trä. Därefter använde Rebekka dessa ljud och komponerade i ett par månader. I nästa steg bjöds Rena in till Rebekkas studio. Hon spelade trummor, sjöng in en del av sina egna låtar samt sjöng på teman Rebekka skrivit. Intentionen med detta vara att integrera Renas musikalitet i Rebekkas musik för filmen. När klippningen började fanns det en bred skissbank med musik att utgå ifrån. Vi lade in en vecka där regissör, ljudläggare och klippare kunde bolla idéer och göra tester för hur de kunde arbeta och ge plats åt ljudet i filmen. Det visade sig när de började arbeta med ljudberättandet att det krävdes en viss typ av bilder, bilder där inget sägs. När dialogbaserade scener ljudlades upplevde vi att det pålagda ljudet störde. De delar där det fanns möjlighet att jobba mer med ljuddesign var de mer ”suggestiva” delarna. Ibland gjordes det tex. genom att förstärka känslan av närhet till Renas fingrar som känner. Vi spelade in en del av de ljuden på nytt i studio för att få en närmare känsla och jobbade mycket med atmosfärerna. Vad hör Rena? Vad finns utanför rummet hon befinner sig i? Vi arbetade med en tanke om en inre och yttre värld, där livet ibland pågår utanför. Ljudet av mopeder, en ungdomstid som pågår där ute. Vinden, ljud av trä och täljning blev ett återkommande tema i filmen. ”Snickerboa” är en plats för Rena att söka kraft och skydd. Vi

tog täljljudet med in i musiken och byggde ett av musikstyckena utifrån täljljudet. Det har under hela projektet varit viktigt för oss att inte romantisera hur det är att vara blind, utan ta de problem och den verklighet Rena levde i under tiden vi filmat henne på allvar. Därför drog ljudet mer och mer åt ett realistiskt håll i vardagsscenerna. Det som vi hade kallat för ”ljudvärld” fick ramar efter det och vi kunde förhålla oss till det. Det skulle kännas realistiskt, men vi förstärkte vissa ljud och byggde fram en atmosfär. Genom VHS- material från Renas barndom skapade vi en återblick till det förflutna där musiken fick spela en central roll. I första utkastet av ljudläggningen bestämde sig regissören Sylvelin för att börja ”se” filmen med slutna ögon. Hon upptäckte då att man tappade lokaliseringen i många övergångar till ny miljö. Man kunde se miljöbytet men inte höra det, och därför började teamet jobba fram övergångarna i ljudet. De diskuterade huruvida vi skulle ha textskyltar i filmen dels på grund av information vi ville åt men också på grund av att det ibland kan ge en känsla av nytt kapitel, att man laddar om med ny energi. De ville hitta ett nytt sätt att arbeta med textskyltar på och bestämde oss för att testa med talsyntes. Vi använde oss av röster i form av sms och en påminnelse-app på Renas telefon som med sin mekaniska röst läser upp olika påminnelser. Rösterna hjälpte oss att berätta vart vi var på väg i filmen och det gav en känsla av hennes värld. Sammantaget kan man säga att processen genomförts som planerat, med stor behållning. Slutresultatet blev till viss del annorlunda än vi förutsett – se nästa fråga.   6.  Resultat  &  effekter   Beskriv  det  övergripande  syftet  och  önskade  effekter  enligt  avtalet  samt  beskrivne  uppnådda   resultaten  och  effekterna  av  projektet.     Beskriv  vilken  skillnad  projektet  gjort  för  deltagarna  i  projektet,  för  ert  verksamhetsområde,   för  näringsliv,  forskning  och  Stockholmsregionen.       Det övergripande syftet och önskade effekter av projektet har varit att skapa en filmprocess som värderar hörseln lika viktig som synen och mer långsiktigt bidra till att göra biografen mer tillgänglig för fler människor och öppna upp för samtal, både offentliga och privata, om situationen för människor med handikapp. Vi har bett två av huvudkreatörerna att ge sin syn på effekten av den integrerade ljudarbetesprocessen. Så här skriver regissören Sylvelin Måkestad: ”Det var otroligt värdefullt att musiken hela tiden var en del av filmen och att den inte ”las på” mot slutet. Och jag är tacksam för att vi hade möjligheten att testa att gå åt olika håll i ljudläggningen. Det fanns en idé från början att gå åt ett mer subjektivt ljudberättande. När vi prövade det upplevde jag att vi hamnade i konflikt med det vi såg. När vi bröt för mycket med verkligheten eller hur vi är vana vid att höra så distanserade man sig. Ljudet blev ett störande moment. Det blev för mycket ett påstående av hur huvudpersonen upplevde saker om vi förvrängde ljud och gick åt ett icke realistiskt håll. När vi hittade formen med att jobba utifrån atmosfärer och förstärka vissa ljud fick man istället möjlighet att stanna kvar i universumet och förstärka känslan av närhet till karaktären. Utifrån de erfarenheter jag gjort ser jag möjligheterna till att gå andra vägar. Börja i andra ändan till exempel, bygga fram en ljudberättelse för sen att bildlägga. Det skulle ha blivit en

helt annan form, mer likt en essäfilm. Ett beslut som måste tas när man börjar filma. Det är en annan film och den ser jag fram emot att göra någon gång i framtiden. Erfarenheterna från den här processen kommer jag att bära med mig. Jag har aldrig jobbat så mycket med atmosfärerna i en film som denna. Jag har börjat förstå hur man dramaturgiskt kan berätta med atmosfärer. Precis som man pratar om att vara konsekvent i hur man fotar en film över längre tid så kommer jag börja tänka konsekvent i ljudet. Jag vill i framtiden jobba med samma ljudläggare under inspelning som i ljudläggningen, det kommer underlätta ett konsekvent ljudberättande och förmågan att genomföra visioner. Arbetet med Jag ser dig har satt igång tankar i mig hur man kan berätta mer med ljud, hur det kan skapa närhet till karaktärerna. Och att en viktig del av ljudläggningsprosessen är att lyssna på filmen utan att se”. Kompositören Rebekka Karijord skriver så här: ”Jag tycker vi har hittat en komplex och original ljudvärld och ett musikaliskt universum som speglar Rena och hennes kamp. Musiken är ganska mörk i perioder, men samtidigt med en tydlig vilja och framdrift. Renas ljuduppfattning är mycket mera sammansatt än hos en seende människa. Hon navigerar efter ljud. Ljuden bildar hennes rum, hur de resonerar mot ytorna omkring henne. För att återspegla detta i musiken, har jag jobbat mycket med lager på lager av ljud, närhet och distans, samt riktning/panorering i musikmixerna. Jag ser dig har varit ett mycket intressant projekt att arbeta med ur ljud och musiksynpunkt. Fastän jag arbetar med ljud varje dag, tar jag som seende många ljud för givet. Jag upplever att Renas världsbild och förhållande till musik och ljud fick mig att lyssna på ett annat sätt”. Under Tempofestivalen deltog Sylvelin Måkestad i ett seminarium för att dela med sig av processen med Jag ser dig och diskutera hur man kan använda ljudläggning för att skapa ytterligare dimensioner i det dokumentära berättandet. http://tempofestival.se/program/ljudlaggare-­‐spekulerar/   Förutom  den  lärorika  processen  vad  gäller  ljudarbete  i  förhållande  till  berättande  som   regissören  skriver  om  ovan  kan  vi  konstatera  att  Jag  ser  dig  har  blivit  en  film  med  mycket   välgjort  ljud  som  förstärkt  filmen  för  alla  målgrupper,  även  om  slutresultatet  blev  lite   mindre  experimentellt  än  vi  kanske  trodde  på  förhand.     Nomineringen  på  Tempofestivalen  är  ett  fint  kvitto  på  att  filmens  kvalité  och  det  ger   projektet  goda  förutsättningar  att  uppnå  sitt  mer  långsiktiga  mål  om  samtal  kring  filmens   tematik.  Vi  är  också  väldigt  glada  att  vi  kunde  erbjuda  syntolkning  redan  från  och  med   premiärvisningen,  även  om  det  tekniska  systemet  ännu  till  fullo  inte  var  färdigt.         Syntolkningen  som  gjordes  i  tätt  samarbete  mellan  IRIS  Media,  regissören  Sylvelin  Måkestad   och  assisterande  producent  Anna  Weitz  fick  mycket  positiv  feedback  på  premiären.  I  arbetet   eftersträvade  vi  en  mer  gestaltande  inläsning  än  den  traditionella  syntolkningen  och   använde  oss  av  en  ung  kvinnlig  inläsare,  vilket  uppskattades  mycket  av  användarna.  Vi   hoppas  att  genom  det  varma  mottagandet  på  premiären  bli  ett  inspirerande  exempel  för   såväl  biografer  som  den  synskadade  publiken  att  erbjuda  och  använda  syntolkning.        

7.  Fortsättning   Beskriv  på  vilket  sätt  projektet  eller  projektets  resultat  kommer  att  fortleva.     Premiären  på  Tempofestivalen  är  bara  början  på  filmens  liv.  Det  var  en  mycket  bra  start  för   filmens  framtida  resa,  som  kommer  att  bestå  av  visningar  på  bio  (biodistributör  ej  ännu  klar,   däremot  visningsturné  med  diskussioner  på  Våra  Gårdar),  andra  festivaler  och  så   småningom  SVT.  Tack  vare  att  filmen  kommer  vara  syntolkad  kommer  den  antagligen  få  ett   extra  långt  liv  och  väcka  många  samtal.  På  sikt  skulle  vi  också  vilja  göra  en  engelsk   syntolkning  som  kan  användas  utomlands.     Våra  erfarenheter  från  att  ha  genomfört  en  syntolkning  kommer  säkerligen  göra  det  mycket   enklare  att  genomföra  syntolkning  även  för  våra  kommande  filmer,  oavsett  tema  –  och  våra   filmer  kommer  därför  förhoppningsvis  ha  hittat  en  breddad  målgrupp.  Vi  hoppas  att  vårt   projekt  även  bidrar  på  ett  positivt  sätt  till  Tillgänglig  Bios  genomslagskraft  och  att  systemet   med  syntolknings-­‐app  på  bio  snart  blir  standard  på  svensk  bio.     Vi  har  ett  betydande  outreach-­‐arbete  framför  oss  som  kickstartade  på  Tempo.  I  samband   med  festivalpremiären  testade  vi  ett  marknadsföringskoncept  bla.  med  punktskrift  på  affisch   och  inbjudningskort  som  vi  sedan  hoppas  vidareutveckla  till  biopremiären  som  blir  i  höst.  Vi   inledde  även  PR-­‐arbete  för  att  nå  synskadade  och  lyckades  få  in  intervjuer  i  flera  medier   riktade  mot  målgruppen.       8.  Övrigt     Länk  till  den  färdiga  filmen  (utan  syntolkning)  –  OBS  sprid  ej  utan  att  först  ta  kontakt  med   Mantaray  Film,  [email protected],  [email protected]     https://vimeo.com/85266718   lösenord:  rena