Öppet brev till Ortodox Tidning

¨ Oppet brev till Ortodox Tidning Fr˚ an J¨orgen Magnusson [email protected]

till [email protected]

30 juli 2009

1

Varf¨ or r¨ adda f¨ or kunskap?

1.1

Bakgrund

I maj- och juninumren av Ortodox Tidning ¨agnar Fader Theodore G. Stylianopoulos sin uppm¨arksamhet ˚ at det som han tror vara Judasevangeliets budskap, kristendomens ursprung och framv¨axt samt gnosticismens karakt¨ar.1 Det ¨ar l¨att att t¨anka p˚ a stora kyrkof¨oretr¨adare och religionshistoriker som ¨arkebiskop Nathan S¨oderblom, vars s¨allskap jag ¨ar invald som ledamot av, eller om vi g˚ ar till katolskt h˚ all i nutid p˚ a Pater John P. Meier som i sina tre, inom kort fyra, monumentala volymer A Marginal Jew: Rethinking the Historical Jesus ¨agnat stor m¨oda ˚ at att med stor intellektuell hederlighet f¨ors¨oka komma fram till s¨akrare kunskap om sin och andras religioner. Listan p˚ a troende och icketroende forskare som ¨agnat sina liv ˚ at att f¨ors¨oka komma n¨armre sanningen om hur de m˚ anga olika kristendomsriktningarna uppstod kan l¨att g¨oras mycket l˚ ang. Eftersom jag sj¨alv nyligen kommit ut med den f¨orsta svenska ¨overs¨attningen och kommentaren till Judasevangeliet2 var det sj¨alvfallet med nyfikenhet jag l¨aste att det ¨ar p˚ a grund av denna h¨andelse som Stylianopoulos och Ortodox Tidning 3 ¨agnar utrymme i tv˚ a nummer ˚ at detta antika dokument. Men snart st˚ ar det emellertid klart att Stylianopoulos ambition inte ¨ar att uppmuntra l¨asarna av Ortodox Tidning att studera detta kristna dokument f¨or att l¨ara k¨anna och f¨orst˚ a den m˚ angfald som pr¨aglade kristendom och judendom under de f¨orsta ˚ arhundradena fr˚ an v˚ ar tider¨aknings b¨orjan. Att m˚ anga m¨anniskor idag, s˚ av¨al troende av olika slags bek¨annelser som agnostiker och ateister med nyfikenhet f¨ors¨oker l¨ara k¨anna antikens m¨anniskors brottning med livets mening och vardagens bekymmer a¨r mig en k¨alla till stor gl¨adje. Att sakligt f˚ a veta vad religionsvetenskapen idag ger oss f¨or kunskap om denna enormt sp¨annande tid ¨ar v¨art mycket i sig. Men det ¨ar ju ¨an mer hoppfullt d˚ a troende m¨anniskor v˚ agar l˚ ata sig utmanas av det som vi k¨anner till om de historiska f¨orh˚ allanden och skeenden som under antiken ledde fram till mycket som idag formar v˚ ara samh¨allen. Det a¨r d¨arf¨or mycket gl¨adjande att l¨asa att Studief¨orbundet Sensus ordnat seminarier kring Judasevangeliet.4 Min gl¨adje ¨over m¨anniskor som v˚ agar utmana sin tro i ett l˚ agm¨alt och re1

Stylianopoulos Theodore G., ‘Ett ‘Evangelium’ i Judasevangeliet?’ Ortodox Tidning nr. 5 2009, ss. 9-11, samt nr. 6 2009, ss. 12-13. 2 Magnusson J¨ orgen, Judasevangeliet: Text, budskap och historisk bakgrund, Arcus f¨orlag, Lund, 2008. 3 Ortodox Tidniing nr. 5 2009, s. 9. 4 Ortodox Tidning nr. 5 2009, s. 9.

2

spektfullt s¨okande delas dock inte av Stylianopoulos. Det ¨ar med sorg jag l¨aser hans analys av varf¨or kristna m¨anniskor det senaste seklet velat l¨ara k¨anna olika kristendomsriktningar. ‘Under det senaste ˚ arhundradet har de kristnas och den institutionella kristendomens misslyckanden, krigen och allt annat, orsakat f¨orargelse hos m˚ anga intellektuella, vilka f¨oljaktligen v¨ant sig ˚ at annat h˚ all f¨or att f˚ a svar. Somliga har av frustration och ibland hat ¨aven f¨oreslagit och aktivt f¨ors¨okt att antingen radikalt revidera eller helt f¨orst¨ora traditionell kristendom.’5 Varf¨or detta uppskruvade tonl¨age? Om man verkligen har torrt p˚ a f¨otterna har man ocks˚ a r˚ ad att lyssna p˚ a andra ist¨allet f¨or att br¨annm¨arka andra troende som hatiska och frustrerade intellektuella. Det verkar emellertid inte som att det ¨ar n˚ agon hejd p˚ a de intellektuellas frustration, de s¨oker inte bara kunskap om olika traditoner och inser att det fanns m˚ anga varianter p˚ a kristendom under de f¨orsta ˚ arhundradena, nej, det ¨ar v¨arre ¨an s˚ a enligt Stylianopoulos som avslutningsvis utbrister: ‘Andra f¨orsvarar samk¨onade ¨aktenskap trots Skriftens vittnesb¨ord, allt av historisk visdom och drastiska sociala implikationer.’6 Jag kommer inte h¨ar att ge mig in p˚ a en diskussion om vem som har ‘r¨att’ eller ‘fel’ tro. vad det nu skulle vara och vad den d˚ a skulle inneh˚ alla, s˚ adant ¨overl˚ ater jag till var och en att avg¨ora. Jag ska ist¨allet g¨ora n˚ agra p˚ apekanden som ¨ar av religionshistorisk karakt¨ar. Det finns m˚ anga, och s¨akert ocks˚ a m˚ anga av Ortodox Tidnings l¨asare, som ¨ar intreserade av tidig kristendom och dess historia. F¨or att ge l¨astips och f¨or att visa att det som jag s¨ager i l˚ anga stycken ¨ar konsensus bland religionshistoriker kommer jag att ge en del litteraturh¨anvisningar i fotnoter.

1.2

Judasevangeliets inneh˚ all

2006 sl¨apptes de f¨orsta ¨overs¨attningarna och samtidigt n˚ agra b¨ocker om det ˚ aterfunna antiika dokument som b¨ar namnet Judas Iskariots evangelium.7 Att ett evangelium med detta namn funnits k¨ande vi till genom exempelvis biskop Ireneus skrift Vederl¨aggning och ikullkastande av k¨atterierna som han skrev cirka ˚ ar 185. Ireneus menade att det fanns s˚ a kallade Gnostiker som hade ett Judasevangelium och att Judas Iskariot d¨ar framst¨alldes som Jesus fr¨amste l¨arjunge och den ende som f¨orstod sin m¨astare.Bok 1 kapitel 31. I Judasevangeliet f˚ ar Judas Iskariot enskild undervisning av Jesus. Denna inneh˚ aller som Stylianopoulos helt riktigt p˚ apekar information om en av 5

Ortodox Tidning nr. 6 2009, s. 12. TextitOrtodox Tidning nr. 6 2009, s. 13. 7 Kasser, Rodolphe, Meyer, Marvin & Wurst, Gregor, The Gospel of Judas: From Codex Tchacos. Washington, D.C.: National Geographic, 2006. 6

3

de gnostiska myterna. Men det som Stylianopoulos, f¨orfattarna till de f¨orsta b¨ockerna om Judasevangeliet och Ireneus missf¨orst˚ ar ¨ar att Jesus inte alls an¨ ser Judas vara n˚ agon hj¨alte. Aven om Stylianopoulos skriver med anledning av min svenska ¨overs¨attning s˚ a kan han knappast ha l¨ast den, l˚ angt mindre kommentarerna till den eller boken som helhet. Judas framst¨alls snarare som en tragisk gestalt som utf¨or det gr¨ovsta av alla blodt¨orstiga offer som Judasevangeliets motst˚ andare kr¨aver av de troende.8 Men varf¨or nu denna kritik mot offer? Gnostikerna menade att den gud som kr¨aver offer av sina barn och hotar med straff f¨or den som inte tror och handlar p˚ a befallning ¨ar en annan gud ¨an den som Jesus f¨orkunnade. Man menade att ord som ‘Kristus a lagen, s˚ a att var och en som tror kan bli r¨attf¨ardig’9 och ‘Och ¨ar slutet p˚ vi har l¨art k¨anna den k¨arlek som Gud har till oss och tror p˚ a den. Gud a¨r k¨arlek, och den som f¨orblir i k¨arleken f¨orblir i Gud och Gud i honom. I detta har k¨arleken n˚ att sin fullhet hos oss: att vi kan vara frimodiga p˚ a domens dag, ty s˚ adan som Kristus ¨ar, s˚ adana ¨ar vi i denna v¨arlden. R¨adsla finns inte i k¨arleken, utan den fullkomliga k¨arleken f¨ordriver r¨adslan, ty r¨adsla h¨or samman med straff, och den som a¨r r¨add har inte n˚ att k¨arlekens fullhet.’10 Att inse att den straffande guden ¨ar en falsk gud och att det finns en andlig ljus Gud ¨ar den fr¨alsande kunskap som p˚ a grekiska heter ‘gnosis’ och som givit upphov till termen ‘Gnostiker’. Judasevangeliet g¨or g¨allande att m˚ anga kristna sitter fast i det gamla f¨orbundet och d¨armed gjort Jesus budskap om intet. Brottningen med hur man skulle f¨orst˚ a de stundtals grymma gudsbilderna i Gamla Testamentet och deras relation till Jesus budskap var n˚ agot som upptog m˚ anga grenar av de f¨orsta kristnas tid och man levererade m˚ anga olika l¨osningsf¨orslag.11 Det ¨ar utifr˚ an detta perspektiv som de gnostiska texterna blir begripliga och det ¨ar utif˚ arn detta som man kan f¨orst˚ a det stundom mycket h˚ arda spr˚ aket i Judasevangeliet. De kristna gnostiker som l˚ ag bakom Judasevangeliets text kan vi sannolikt sp˚ ara till 100-talets debatter om man verkligen skulle forts¨atta med s˚ a mycket som liknade det gamla f¨orbundet 8

M˚ anga artiklar och b¨ ocker har redan skrivits p˚ a detta ¨amne. Jag n¨amner n˚ agra tidiga ´ de Judas’, Laval Th´eologique et Philosophique 2007. exempel: Painchaud Louis ‘L’Evangile Pearson Birger A. ‘Judas Iscariot and the Gospel of Judas,. Claremont: The Institute for Antiquity and Christianity, Claremont Graduate University Press 2007. Robinson James M. The Secrets of Judas: The Story of the Misunderstood Disciple and his Lost Gospel. New York: HarperSanFrancisco 2007. DeConick, April D. The Thirteenth Apostle: What the Gospel of Judas Really Says. London & New York: Continuum 2007. En mer positiv bild av Judas f¨ oretr¨ ads av Karen L. King i King Karen L. & Pagels Elaine H. Reading Judas: The Gospel of Judas and the Shaping of Christianity. New York: Viking 2007. 9 Paulus brev till kristna i Rom 10:4. 10 F¨ orsta Johannesbrevet 4:16-18. 11 F¨ or en diskussion om denna brottning se exempelvis Luttikhuizen Gerard P. Gnostic Revisions of Genesis Stories and Early Jesus Traditions. Leiden-Boston: Brill 2006.

4

nu n¨ar Jesus kommit med det nya. Dessa gnostiker menade givetvis att de f¨orsvarade den sanna l¨ara som Jesus f¨ormedlat, medan de fick mothugg av ett otal andra uppfattningar ocd grupper.12 N¨ar vi nog f˚ att lite mer grepp om inneh˚ allet i Judasevangeliet, jag m˚ aste emellertid rekommendera l¨asning av texten och g¨arna lite religionshistoriska kommentarer till den f¨or att det som jag h¨ar sagt ska f˚ a lite mer kontext, kan vi s˚ a ¨overg˚ a till att diskutera n˚ agra mer generella saker om gnosticism och den historiske Jesus.

1.3

Var gnostikerna en liten elit som avvek fr˚ an kyrkan under 200-talet?

Stylianopoulos st¨aller f¨oljande fr˚ aga: ‘Vem har den r¨atta ber¨attelsen? Tv˚ ahundratalets gnostiker med sina nymodiga spekulationer eller de tidigaste kristna som tillhandah¨oll traditionerna bakom de fyra evangelierna?’13 Bilden som m˚ alas upp av Stylianopoulos ¨ar att gnostikerna utgjorde en liten elit som var sen och avvek fr˚ an den ‘autentiska’ l¨aran.14 Som redan p˚ apekats var s˚ a kallade gnostiska l¨aror v¨al spridda och tidiga. Man har till och med h¨avdat att de var klart dominerande under de f¨orsta ˚ arhundradena.15 Numer har bilden modifierats och om vi exempelvis g˚ ar till Egypten d¨ar vi har mest med dokumentation tack vare klimatet f˚ ar vi en mycket blandad bild med m˚ anga olika 16 former av kristendom. Att gnostikerna var egocentriska sj¨alvfr¨alsare som struntade i sina medm¨anniskor och omv¨arlden ¨ar en gammal schablon som and mot kyrkotukt och ¨overgivits av forskarna. Emellertid gjorde man motst˚ mot att tvingas till att f¨olja p˚ abud. Att f¨olja regler bara f¨or att de kom fr˚ an en auktoritet vore enligt dem att ta ett steg tillbaka till det gamla f¨orbundet.17 Bilden av gnostikerna som lite udda elitistiska avvikare med m¨arkliga l¨aror aledes en uppfattning som kr¨aver mycken argumentation om man ska ¨ar s˚ 12

F¨ or en diskussion om de sp¨anningar som r˚ adde i Rom under 100-talet se Thomassen Einar “Orthodoxy and heresy in second-century Rome,” i Harvard Theological review, ss. 243-256. 13 Ortodox Tidning nr. 6 2009, s. 12. 14 Ortodox Tidning nr. 5 2009 ss. 10-11, samt nr. 6 2009, s. 12. 15 1934 publicerade den tyske forskaren Walter Baur en bok d¨ar han argumenterade f¨ or detta. Jag h¨ anvisar till den engelska utg˚ avan: Bauer Walter Orthodoxy and heresy in earliest Christianity. London: SCM Press 1972. 16 F¨ or en modern diskussion om tidig egyptisk kristendom se Pearson Birger Albert. Gnosticism and Christianity in Roman and Coptic Egypt. New York: T & T Clark International 2004. 17 Se exempelvis Pagels Elaine Adam, Eva och ormen. ¨overs¨attning fr˚ an engelskan av Philippa Wiking; f¨ orord och sakgranskning av Anders Hultg˚ ard. Stockholm: Wahlstr¨om & Widstrand 1989.

5

¨overtyga religionshistoriker av facket, men vi lyssnar g¨arna till vetenskapligt underbyggda argument. Observera att jag inte tar st¨allning till om det ¨ar bra att inte f¨olja p˚ abud, jag f¨ors¨oker bara att redog¨ora f¨or sakf¨orh˚ allanden. Men Stylianopoulos g¨or ¨aven g¨allande att de nytestamentliga evangelierna p˚ a ett b¨attre s¨att a¨n de gnostiska ˚ aterger Jesus l¨ara. Den Jesus som framtr¨ader i Nya Testamentet ¨ar emellertid en gestalt som omformats av gruppers behov under 40-70 ˚ ar innan evangelierna satts samman. I den bok som Stylianopoulos s¨ager sig ha som anledning till att skriva sin artikel, men som han inte verkar ha l¨ast, diskuterar jag utf¨orligt hur vi kan f¨orst˚ a den historiske Jesus och Judas. Jag har lagt fram en ny hypotes som jag a¨ven presenterat i mer fackvetenskaplig form18 men gemensamt med majoriteten av bibelvetare och religionshistoriker h¨avdar jag att vi har ett stort avst˚ and mellan den religi¨osa agenda som Jesus hade och den som Paulus och senare kristendomsformer utformade.19 Den historiske Jesus ¨ar mycket riktigt en judisk profet och klart mer rotad i den Galileiska myllan ¨an den uppst˚ ande gestalt som Paulus tyckte sig ha m¨ott, eller den fr¨alsare som gnostikerna menade hade f¨ort med sig det fr¨alsande budskapet. Jesus var ingen kristen gnostiker men definitivt inte heller en ortodox kristen. Han var en judisk lantlig profet som skulle blivit f¨orv˚ anad om han k¨ant till vad som skulle utvecklas fr˚ an hans budskap. Den h¨ar diskussionen inser jag kan vara sv˚ arsm¨alt f¨or m˚ anga men jag tar g¨arna en debatt i ¨amnet med den som s˚ a vill, s˚ a l¨ange som vi diskuterar utif˚ arn vetenskapliga premisser.

1.4

Var Judas en f¨ orr¨ adare?

Stylianopoulos verkar vara omedveten om att man i det senaste nytestamentliga lexikonet som av forskare anv¨ands f¨or nytestamentlig grekiska inte l¨angre ada. Detta diskuterar jag ¨overs¨atter det grekiska verbet paradidomi med f¨orr˚ utf¨orligt i min bok. Liknande diskussioner har ocks˚ a f¨orst av William Klas20 sen Att sl˚ a fast att Judas skulle drivits av onda motiv ¨ar numera en klart ¨ tveksam st˚ andpunkt. Aven h¨ar f˚ ar jag h¨anvisa till min bok och de m˚ anga referenser som jag givit. Magnusson J¨ orgen ‘Ekonomin i gudsriket’, i Stig Norin (red.) Svensk Exegetisk ˚ Arsbok, nummer 73, Uppsala 2008, 87-100. 19 Mycket av den litteratur som jag h¨anvisat till ovan ¨ar intressant h¨ar, men jag l¨agger g¨ arna till Dunn James D. G. Jesus Remembered: Christianity in the Making 1. Grand Rapids, Michigan: William B. Eerdmans Publishing Company 2003. 20 Klassen, William Judas: Betrayer or Friend of Jesus? Minneapolis: Fortress Press 1996. Se ¨ aven Robinson James M. The Secrets of Judas: The Story of the Misunderstood Disciple and his Lost Gospel. New York: HarperSanFrancisco 2007. 18

6

1.5

Tack!

Jag vill rikta ett varmt tack till Ortodox Tidning f¨or att man gjort mig uppm¨arksam p˚ a den h¨ar diskussionen och jag emotser en intressant och givande diskussion som f¨orhoppningsvis kan leda till ¨okad kunskap vare sig den ¨ar av fr¨alsande eller mer inomv¨arldslig karakt¨ar. Teologie doktor J¨orgen Magnusson

7