PATHEFRERES ■ VECKO-REVY Pathé Films Films d’Art Pathé Fréres Films d’Arte Italian a Films S. C. A. G. L
Comica Films, P aris
M odern Pictures, P aris
Nizza Films, Nizza
Im perium Films, London
. American Kinema Films, New York .
Scénes Russes, Moskwa
S. POPERT F I I jI - A - I j , S T O O H n O L M D R O T T N IN Q O A T A N 57 - Rikstel. 1554, Sthlm stel. 7803 - T e le g ra fa d r.: P A T H É F IL M S ST O C K H O LM
Pathé Fréres Vecko Revy Måndagen den 20 Februari 1911 P ro g ra m N:o S Dramer. 640 641
En u n g d o m ssy n d . A f f is c h R e g e m e n t e ts f a n a .
Akrobatbild.
m . s id . 648
S. C . A . G . L. 3 30 » N i z z a » ...... 160
160
D e n lu ra d e tju f v e n .
643 644
P e tte r s lilla k n e p 185 4. E n s v ä rm o r, so m s y s sla r m edm ag n e ti s m . » C o m ic a » . V2 A f f is c h ... 145 4 .
V i r . 2 k .........................
65
» S u r f in g » .
» I m p e r iu m f ilm
6.
651
F i le m o n o c h B a u c is . S . C . A . G . L. S . A . P . F . A f f is c h . K o l. 135 m e t e r .............................................................. 170
110
5.
K o l. 149 m e t e r
7.
m y t o l o g i s k bild.
K o l o r e r a d v e t e n s k a p l i g bild. 652
E n i n t r e s s a n t f j ä r i l s l a r v . K o l 129 m e t e r . S p e c i a l f o t o g r a f i .................... 190 8.
653
J o rd e n , s e d d i f ö rh å lla n d e till n å g r a a f d e f ö r n ä m s t a h i m l a k r o p p a r n e 110
5.
Spoitbild. 647
165
5.
Naturbild. T a o rm in a .
B e d ra g are n .
Kolorerad
T r ic fil m.
646
6.
Koloreradt drama. 650
S p ö k r u m m e t ............................................ 135
N å g o t o m t il l v e r k n i n g e n a f P a r i s e r l e k s a k e r ............................................... 120
3-
K o m i s k a bilder.
645
6
Industribild. 649
642
m . s id . 95
1. 2.
Komedi. V i r . 13 k . ...
N o i s e t , e x c e n t r is k c y k l i s t
V e t e n s k a p l i g bild.
N:o 040.
9.
330 meter.
En ungdom ssynd. Skådespel af G aillard. 1TITKÄ OANIiK: H e rr G rand, från Comédie Franeaise» F ru R obinne » » F ru B é ra n g é re................. D en lilla M aria F rom ot
D oktorn D ok to rn s h u s tru Je a n n e B a rn e t
D etta alltige no m m änskliga och p å sam m a g å n g högst rö ra nd e stycke t o l kas af de u p p träd a n d e p å ett m ästerligt sätt. — I r u m m e t näst intill det, som b e bos af den u n g e studenten Maxim e de Vérac, lig ger på sju k b ä d den en till följd af u m b ä ra n d e n i förtid bruten u n g n rb e te rs k a ,. De
tä ta hostanfallen tyckas rik tig t vilja sp rä n g a bröstet p å h e n n e ... R örd af h ennes sorgliga öde, k lap p ar M axim e p å hennes d ö rr och erb ju d e r sina tjän ster. A nbudet m ottages, och från d en n a stu n d ägnas hen n e den b ästa o m v ård n ad från den unge stu d en ten s sida. Men, frå n m edkänsla till kärlek är steget ej långt, och sn art slå sig de b å d a g ra n n a rn e ihop i en gem ensam lägenhet. M ånader förflyta, u tan att deras lycka p å m in sta sätt störes. Så en vacker dag u p p en b a rar sig den unge M axim es fa d er i staden och skiljer helt plötsligt de b åd a älskande åt, i det a tt h an k o rt och godt tag er sin son m ed sig, u ta n att dessförinnan h a fv a gifvit honom tillfälle att återse sin h jä rte v ä n ... I n ästa tab lå förflyttas vi n åg ra å r fra m å t i tid en ; af den forne stu d enten h a r blifvit en välbeställd läkare, som till och m ed h u n n it gifta sig m ed en fö rtju san d e u n g kvin n a, G hislaine, p å hvilken h an slösar de öm m aste om sorger. U n d er ett besök i fa ttig k v a rte re t k o m m er G hislaine af en händelse ju st till den lilla arbeterskan frå n fordom , som efter den b råd stö rtad e skilsm ässan från M axim e fö d t ett b a rn till v ärld en . G his laine finner hos h en n e sin m ans p o rträ tt och få r veta, a tt h an ä r fader till b a rn e t... N ågra d agar d ärefter erfar hon genom ett bref, a tt h en n e s skyddsling, h v ars bröst är illa angripet, ligger p å sitt y tte rsta och önskar att få återse henne. F öljaktligen begifver h o n sig åstad, u ta n att för sin m an vilja yppa anledningen till a tt hon g år bort. Orolig och sv artsju k följer m annen efter h e n n e och k o m m er sålu n da till det fa ttig a kyffet just- som den döende u ta n d a ts sin sista suck. S m ä rtsam t berörd af hvad som passerat, m en g o d h jä rta d och medlidsam , tager G hislaine det stackars ensam m a b arn et i sin fam n, d ärm ed visande, att hon tillgifver sin m ake för hans ungdom ssynd. N :0 641.
iö o
R eg e m en te ts fana. G ubben Morin h ar på gam la d a'r h a ft till e n da sällskap sin h u n d M oustache. På den ensliga lan d tg ård en h a f va dessa båda varelser v arit h v a ra n d ra till öm sesidig b å t nad och glädje. Men g ubben M orin, som är u tfattig , h a r ej lä n g re råd a tt fö da sin trogne fö l-' jeslagare. Mous-
m eter.
tache räcker honom förgäfves sin to m m a m atskål. F ö r att icke behöfva se den stackars h u n d e n lida längre, för Morin hon om lån g t bort frå n hem m et, sam t bind er honom vid ett träd, vid kan ten af en väg, h v a r p å h an g år ifrån honom, i hopp att h a n skall blifva u p p ta g e n af någon m edlidsam vandrare. Moustache blir verkligen o m h ä n d ertag en af ett zuavregem ente, och länge dröjer det ej, förrän h a n gjort sig b em ärk t gen o m åtskilliga hjältedater u n d er det pågåen de fälttåget. E n n a tt g år den trogne h u n d e n på v ak t . . . Plötsligt upp täck e r h a n fienden och skyndar sig att göra larm i lägret. E fte r d ra b b n in g e n är slagfältet här och h v a r betäckt m ed stupade. F a n a n h a r eröfrats af fienden, och a llm än fö rstä m n in g råder, då m an på en g ång får se den hjältem odige M oustache k o m m a åter, uttrö ttad och blodig, m en bärande den saknade fan an. M oustache upplefver n u ett ärofullt ögonblick, ity att h a n af hela reg em entet em ottages m ed ett ö ronbedöfvande h urrarop , h v a rp å h a n i triu m f bäres om kring af sina v ä n n e r soldaterna. N:o 642. D ell lu rad e tjllfven. 160 meter. Scenen försiggår u n d e r L u d v ig X V L s regering, p å en tid, d å f r å n varon af kom m un ik a tio n sm ed e l gjorde resorna lika lå n g s a m m a som fa r liga. Y icom te de la Mare blir, u n d e r det att h a n är p å väg till sin utkorade fästmö, B ertrande de G rancey (som h a n ä n n u ej lärt känna) för att u n d e rte c k n a äktenskapskontraktet, öfverfallen af röfvare och tillfångatagen. Sedan röfvarhöfdingen A r m an do ko m m it u n d e r fu n d m ed d en unge. vicomtens gifterm åls planer tack vare •S ett bref, som denne bar p å sig, u p p g ö r h an en plan att k o m m a i besittning af fäst m öns h em g ift gen o m att utgifva sig för den un g e vicomten. P å slottet G r a n cey, dit h an begifvit sig, finner han ett äktenskapskontrakt fra m la g d t i och för un d erte ck n an d e t, jäm te den u n g a flickans hem gift, förvarad i tre proppfulla påsar, som ligga p å ett bord. U n der tiden ko m m er en v apensm ed m ed tre påsar varghagel, som till följd af ett egendom ligt sam m an trä ffan d e af om ständigheter, råka u tb y tas m ot de tre guldpåsarne. E m ellertid tager A rm ando, som är föga angelägen om att drifva äfventy ret till sin spets, till flykten med h v a d h a n tro r v ara hemgiften.
F ram k o m m en till rö fvarnes håla visar han sig m ycket stolt öfver sin b ed rift och återskänker i glädjen den unge vicom ten frih eten . Men rö fv arn a blifva osam s vid deln in g en af bytet, öch u n d e r den strid, som uppstår, gå påsarn a sönder, h v arv id in n eh ållet kom m er i d a gen och visar sig b estå af varghagel. Ä ndtligen h ar em ellertid vicom ten fram k o m m it till sin fästm ös slott, d är alla m änniskor äro p å benen fö r att söka efter den fö rsv u n n a hem giften. M an fin n er till slut i en låd a de, som m an tro r, m ed v a rg hagel fyllda påsarne, m en till allm än glädje befin n as de i stället in n e h ålla B ertrandes hem gift. »Slutet godt, allting godt», lyder som b ekant ett ordspråk, som n u besannas p å de b åd a älskande, i det att de efter att h afv a genom lefvat ett p ar orosfyllda dag ar lyckligen förenas m ed h v aran d ra . N:o 643.
Petters lilla knep.
185 m eter.
Komisk scen af Timmory, spelad a f Prince.
F a ttig och lättjefu ll, m en begifven p å alla lifvets n ju tn in g a r, h ar P etter om sider h itta t p å ett b ra knep att tillfred sställa sin a böjelser. E fte r att i adresskalendern h a fv a slagit u p p ad ressern a p å en v eten skapsm an, en fö rfattarin n a, en skådespelsförfattare, en b ö rsm atad o r och en m ålare, u tb y ter h a n sin ele g an ta kostym m ot en i högsta g rad sluskigNså dan, h v a rp å lian b eg ifver sig på visit till de ofvan u p p rä k n ad e p er sonerna. U tg ifv an d e sig än för en u tb lo t tad up p fin n are, än för en m iss k än d artist, än slutligen för en ru in erad rentier, lyckas h an be veka sina offer, som, för a tt blifva af m ed honom , g ifv a honom en slant. Men då blir det a n n a t af! P etter rä ta r stolt p å sig, trots de p alto r h an bär, och v isar sig h ö g st fö rn ä r m ad öfver att m an våg ar gifva en m an af hans värde sim pla alm osor. Plan spelar n u u t sin stora triu m f, i det att h an d rag er u p p sin revolver (inom parentes sagdt h ar h a n en dylik tingest i h v a rje ficka). V erk an h äraf u teb lifv er ej, och det fö rsk räm d a o ffret tag er fram en h u n d ra la p p , m ot det a tt P etter läm n ar ifrån sig sin revolver. M en krukan går så länge till b ru n n e n , a tt hon slutligen b rister. Så äfv en här. E n olycksalig visit h ar till följd, att b ed rag aren ställes öga m ot öga m ed hela ra d en af sina offer. P å en gång sk am flat och ledsen öfver hv ad som h än d t, ser P etter d en n a lika an g e n äm a som in k o m st b rin g an d e lefn a d sb an a obevekligt stän g d för fram tid en .
■ M M W '1:—
llM fe
N:o 644.
145 meter.
En svärm or, som sy ssla r med m agnetism .
Stackars svärm or har till m åg få tt en oförbätterlig festprisse. Inför sin dotters fårar tvekar hon ej att tillgripa »de stora medlen».. Sedan hon genom en afhandling öfver m agnetism en blifvit införd i de ockulta vetenskapernasjrnysterier, pröfvar hon på sin måg den underbara kraftens verkan, och sej tack vare de hem lighetsfulla utstrålningarne från hennes kropp återföres den brottslige till den husliga h ä r den via telegraftrådarne. Mågen ber h ärp å ödm jukt om förlåtelse, hvilken gifves honom, dessmera som svärm or nu känner sättet att med eller mot hans vilja kvarhålla honom på den rätta vägen.
N:o 045.
Spökrum m et.
135 meter.
E n resande, som tagit in på ett pensionat, finner sig där utsatt för allehanda oförklarliga upplefvelser. En ond ande tyckes sannerligen hafva utsett honom till ett offer för sina elaka spratt. An är det hans klädesplagg, som i sam m a mån han tager dem af sig, ersättas med andra, helt olika, än är det förem ålen i rum m et, som, då han vill gripa dem, flytta sig undan, ja, slutligen utrym m es rum m et af sig själft så godt som fullständigt. Den resande, som på detta sätt så sm åningom befinner sig m ellan fyra tom m a väggar, skyndar sig, högeligen förskräckt och plågad af be svärande syner, att läm na detta ogästvänliga hus, där tydligen onda andar drifva sitt spel. N:o 646.
T aorillilia.
Ii5 meter.
T aorm ina ligger högt uppe bland bergen, vid foten af Etna, och dom inerar hafsbukten med sam m a nam n. Staden är särdeles pittoresk med sina gam la stadsportar, sina springbrunnar och de vackra ruinerna af det antika Taurom enium . F rån Taorm inabuktens stränder sända vi i förbifarten en hälsning till Isola Bella, den kanske m ärkligaste bland de Borromeiska öarne.
N:o 647.
100 meter.
”S u rfin g ”. En n a tio n a lsp o r t på H aw ajiöarn e. (Indiska oceanen).
För utöiningen af denna sport erfordras en bräda af särskild form, på hvilken infödingarne sim m a de skum m ande vågorna tillmötes. Då en stor våg närm ar sig, resa de sig upp på brädan och störta sig hurtigt in i densam m a. Den nedgående solens strålar förläna åt denna pittoreska scen en egenartad belysning. N.° 648. H otset, ex cen trisk cy k list. 95 meter. Cyklisten Noiset visar oss här sina förvånansvärda konststycken, utförda m ed ett komiskt allvar, som verkar oem otståndligt skrattretande. N:o 649.
120 meter.
N å g o t om tillv erk n in g en a f P a riserlek sa k er. Denna intressanta film visar oss, hvilken m ångfald af stora maski ner, som tages i anspråk, och hvilken m ängd af arm ar, som dagligen sysselsättas med fram ställningen — till barnens from m a och nöje — af de till synes enklaste leksaker, såsom t. ex. de sm å blysoldaterna eller leksakspytsarne, med deras på sam m a gång naiva och i ögonen lysande färgsam m anställningar. N:o 650.
B edragaren.
165 meter.
H andlingen, som försiggår under Ludvig XIV:s tid, rör sig om en ljuf kärleksidyll mellan riddaren H ugues de la Pannerie och hans vackra fästm ö, Jehanne du Gimier. E n dag, då den unge ädlingen Geoffroy d'Orlac företagit en pro m enad på sina ägor, möter han Jehanne, som just är på väg till ett möte med sin älskade. Be tagen i hennes sköna drag, föl jer Geoffroy ef ter henne och dristar sig till och med att för klara henne sin kärlek. Denna förklaring upp tages emellertid högst onådigt. Förödm jukad, men alltjäm t be varande en gnis-
ta af hopp, följer den k ärle k sd ru ck n e Geoffroy efter den u n g a flickan och upptäck er p å så sätt den hem liga m ötesplatsen m ellan de b åd a älskande. D rag and e fördel af ett ögonblicks o u p p m ä rk s a m h e t fr å n sin rivals sida^ lyckas Geoffroy bortföra h an s fästmö, som h an h in d ra r från att ro p a på hjälp. R id d ar H u g u e s störtar sig efter den d järfve k v inn oröfvaren som nödgas släppa sitt byte för att b ju d a sin m o tstå n d are spetsen. E fter en kort strid faller Geoffroy, allvarligt sårad. U to m sig af vrede, svär den besegrade att h ä m n a s på den lycklige rivalen, som h a n anklagar för rå n m o rd sförsök. F ö rta le t segrar och h a r till följd, att H u g u e s dömes att hängas. Men sam vetskvalen börja v akn a i bed rag aren s inre. E t t h järtslita n d e b ref frå n Jeh a n n e , däri hon a n ro p ar h onom om nåd, fullb ordar h a n s omvändelse, och i det ögonblick då rä ttv isan skall gå i uppfyllelse, fra m trä d e r Geoffroy och tager tillbaka sina beskyllningar, d ä rm e d rä d d a n d e sitt offer från galgen.
N:o 651.
17U m eter.
”F ilem on och B a u c is”. ” Comédie Fr;ui(;aise’s” artister. M ytologisk scen af Riche. U PPTR Ä D A N D E: H r A le x an d e r...................................... » .Joubé.............................................. F rk . D elvair ..........................................
Ju p ite r Filem on B aucis
D e n n a älskvärda fantasiskapelse återgifver historien om tv en n e fattiga och af åren ty n g d a m ak ar från Frygien, hvilkas öde L afo n ta in e skildrat i poem et »Filemon och Baucis». Ju p ite r och M erkurius, som äro stadd a p å en resa till jo r den, u p p trä d a härv id i m ä n s k lig gestalt och k o m m a slutligen till F ilem on och Baucis’h y d d a för att d är söka den gästvänskap,som fö rut öfverallt fö rv ägrats dem. De b åd a åld er stigna m a k a rn e m o tta g a på bästa sätt de o vän tad e g ästerna, sam t ledsaga dem d a gen därpå, p å deras begäran, u p p på en kulle igrannskapet. H ä rifrå n se de, h u ru so m h ela den n ä rb e lä g n a staden m ed dess o m g ifn in gar står ilågor, m ed u n d a n ta g af deras lilla hydda, som blifvit fö rv and lad till
ett tempel. Sedan Ju p ite r gifvit sig tillkänna, lofvar h a n de b å d a fro m m a och b a r m h ä rtig a m ak arn e att up pfy lla deras önskningar, om de h a lv a n å g ra dylika att fram ställa. Det enda ynnestbevis, som de b å d a m a karne u tb e d ja åt sig, är att få blifva tem p elvaktare i det n y a templet, och att ej behöfva dö den ene före den andre. Då de u p p n å tt den yttersta gränsen för en m änniskoålder, f ö r v a n d las Baucis till en lind, m edan F ilem on förbytes i en ek.
N:o 652.
190 meter.
En intressant fjärilslarv. B io g ra fb ild i fä rg er a f firm an P a tlié F réres.
D en na larv p å trä ffa s uteslu tan de i m orotsfält, där dess färg komm er den väl till pass, då det gäller a tt dölja sig. Den rör sig fram åt m ed tillhjälp af sex fötler och tolf sugvårtor; fotterna sitta fram till vid hufvu det, m edan sugv årto rn a äro fästade längre bakåt. F ör att k u n n a försvara sig mot sina fien der, är larven försedd m ed ett p a r rörliga horn, som den efter behag k an skjuta ut eller d raga tillbaka. Dessa h o rn afsöndra en vätska, som luktar likt valerianaörten. Tack vare d en n a lukt hållas fienderna p å afstånd, L arv en lefver på m orotens blad, m en kan dock ej räknas till de för land tb ru k e t skadliga parasiterna. Då den u p p n å tt sin fulla utveckling, fäster den sig m ed tillhjälp af sina trå d a r vid en gren, där den förpuppas. F y ratio åtta tim m a r sednare spränger pu p p an den u rsprung liga larvens hölje och fram stå r nu u n d e r den form, som den k o m m er att bibehålla u n d e r hela vintern. P u p p an s inre blir så sm ån in g o m vätskelormigt, men, u n d e rb a rt nog. lefver p u p p a n icke destomindre. I dess inre äger n u gradvis den blifvande fjärilens utveckling rum . Morotslar ven gifver upphof åt en fjäril, hvars latinska nam n är Papilio machao. N ä r våren kom m er, är fjärilen utbildad. E n vacker dag k ry p e r den m ödosam t fram ur p uppan. V in g a rn a måste, för att riktigt v äx a fram, utsättas för den lifgifv an d e vårsolens strålar u nder en kv arts tim m as tid ungefär. Sittande på den sönd ersprängd a pu ppans skal, utb red e r den nya fjärilen för för sta g ången sina brokiga vingar för m orgo nb ri sens fläktar.
N:o 653.
110 meter.
Jorden, sedd i förh ållan d e till n å g ra a f de fö r n ä m sta him lakropparne. En lektion i .astronomi.
l:s ta TABLÅN. J o rd e n är en planet, som iu llb o rd a r sitt omlopp k rin g solen på 365 I dagar. Jord en , som på v år bild betydligt förstorats i förhållande till solen, drager m å n e n m ed sig i sitt lopp, hvarför denne kallas v år »drabant». M ånen, som befinner sig på ett afstånd från oss af 96,000 fran ska mil, behöfver u n g e fä r en m ån ad för att fullborda sitt kretslopp k rin g jorden. 2:dra TABLÅN. D å m å n e n u n d e r sitt lopp kom m er mellan solen och jorden, u p p står h v a d vi kalla en solförmörkelse. Då m ån en åter befinner sig i den af jorden kastade skuggan, u p p s tå r en m ånförmörkelse. 3:dje och 4:de TA B LÅ ER N A . M ånens d iam eter är 4 gånger m in d re än jordens, h v a rs m edeldia m eter utg ör 12,742 kilometer. Solen, som i ry m d e n u tstrålar värm e och ljus, och som öfverhufvud är betingelsen för allt lif, är i förhållande till jorden af en o fa n t lig storlek: dess diam eter är 106 g ån ger större än jordens. 5:te T A B LÅ N . I d en n a tablå visas de 4 solen n ä rm a s t v arand e planeterna. Om vi u tg å från solen (hvars storlek h är m åst betydligt reduceras) äro dessa i tu r och ordning följande: 1. M erkurius, som på den korta tiden af 88 dagar fullbordar sin bana kring solen. 2. V enus, som är af u n g efär sa m m a storlek som jorden, och som fu llbo rdar sitt kretslopp på 225 dagar. 3. Jord e n , m ed sin drabant, fullbordar sitt omlopp på 365 ^ dagar. 4. Mars, som n ästan behöfver tv å af v åra år för att fullborda sin bana. E n ä r p la n ete rn a M erkurius och V enus befin na sig mellan jorden och solen, k u n n a v i aldrig se dem a n n a t än m o rg n ar och aftnar. Mars har 2 sm å m ån ar, som dock äro osynliga för blotta ögat. De 4 stora planeter, som vi i det följande skola få se, äro m era aflägsna från solen än jorden. 6:te TABLÅN. Solen, som i oss, rör sig tillika bild. Solsystem et Dennas in flytan de dragas med i dess
stort sedt befinner sig p å ett g ansk a litet afstånd från m ed hela solsystem et i rik tn in g m ot H erkules' s tjä rn o m fattar alla de him lakroppar, som kretsa kring solen. sträcker sig till alla planeterna, hvilka af d e n sa m m a lopp i värld sry m den.
P lanetern a h a fv a alla i d enna fram ställning m åst högst väsentligt förstoras: i själfv a verket skulle, m ed den storlek som solen h a r på v å r bild endast den jättestora planeten Ju p ite r vara synlig som eii helt liten kula.' I solens om edelbara g rannskap k retsa M erkurius, Venus, jorden och m ånen, äfvensom Mars. Jupiter, som k om m er d ä r n ä s t ifrå g a om af ståndet, fullb ord ar sitt lopp på 11 år och 10 m ånader. Ju p iters d ia m eter är 11 gånger större än vår jords. P å bilden se vi den sida, som d enn a planet visar oss om natten, då den k o m m er fram fö r solen. D en egendomliga planeten S atu rnu s, som m an lätt ig e n k ä n n e r till följd af dess ringar, visar oss därem ot den mot oss om dagen v ä n d a sidan och är just på väg att försvinna bakom solen. S a tu rn u s behöfver 29 år, 5 m ånader och 14 dagar för att tillrvggalägga sin b an a k ring solen! D enna tid ry m d m otsv arar sålunda ett år på S aturnus. P laneten till höger är U ranus, som tyckes stå stilla: så är dock ej förhållandet, m en den behöfver hela 84 år för att fullb ord a sitt lopp kring solen. Planeten till vänster, som är den från solen m est aflägsna af alla, rör sig i världsrym den p å ett afstånd af 1,019,000,000 franska mil från solen, och behöfver icke m indre än 164 år för att tillrygvalävea sin årliga bana. Dessa tv å planeter, U ra n u s och N eptunus, äro osynliga för blotta ögat, till den grad stort är det afstånd, som skiljer dem från oss. 7:de TABLÅN. K o m m an d e från de aflägsna rym der, där p laneten N e p tu n u s befm ner sig, n ä rm a r sig kom eten till solen i en alltm era sv ind lan de fart. I ögonblicket för bildens u p ptagan de befinner den sig helt n ä ra jorden, m en aflägsnar^ sig ånyo hastigt Irån vårt solsystem, i förbifarten, den m aj, m ed sin svans kringsv epande v år jord m ed dess m åne. K o m e ten begifver sig d ärp å ånyo u t till världsrym d ens afläg sn are delar, för att, el ter att någ on tid h afv a dväljts i det fjä r ra n m örkret, ånyo åter v än d a till gran nsk apet af v å r sol, något som n ä sta gån g in trä ffa r år 1985.
mSM-imiSlfi ',
/
■'
f r . -
gpsffjg;
: ‘
'
WXS&m&XUåå
PATHÉS VECKOBLAD Vet allt!
Ser allt!
'o.«'o/T ka'-K,V', t
,
Är en nyhetsfilm, som visar allt hvad som händer och sker a f vikt i hela vida världen. Denna film utkommer hvarje måndag till e tt pris a f 60 öre pr m eter och varierar i längd från 120 till 150 meter. S. Popert, PATHÉ FRÉRES’ FILIAL, Stockholm Eikstel. 15 54
Drottninggatan 57
Sthlmstel. 78 03
f ^ l Z E T T S H L U N O » B O K T R .I M s L t, N va. ir -
