ORTSSTRUKTURANALYS ÖSTRA SÖRMLAND

RAPPORT

ORTSSTRUKTURANALYS ÖSTRA SÖRMLAND

RAPPORT 2015-05-18

Uppdrag

260256, Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

Titel på rapport:

Ortsstrukturanalys Östra Sörmland

Status:

Rapport

Datum:

2015-05-18

Revideringar Revideringsdatum

2015-05-13

Version:

Sarah Bragée, Tyréns AB

Initialer:

SB, Tyréns AB

Medverkande Beställare:

Nyköpings kommun

Kontaktperson:

Chistian Udin

Uppdragsansvarig:

Sarah Bragée

Handläggare:

Sarah Isaksson, Carl Ljung, Robin Svensén,

Kvalitetsgranskare:

Sofia Öreberg, Tyréns AB Författare: Sarah Bragée

Tyréns AB

Datum: 2015-05-13

118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16

Handlingen granskad av: Sofia Öreberg

Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986

Datum: 2015-05-13

O:\STH\260256\P\Rapport\Granskning av rapport\Ortstrukturanalys 20150518.docx Version: 2014-12-12

2015-05-18

2

Sammanfattning För regionen östra Sörmland sker inom kort en förändring av tillgänglighet och infrastukturförutsättningar, i och med utbyggnad av Ostlänken. Denna kommer ha stationer i Vagnhärad, Nyköping samt vid Skavsta flygplats. Utifrån dessa nya förutsättningar har Tyréns tittat på hur en framtida utveckling av orterna i östra Sörmland kan komma att se ut. Analysen baseras på tre separata bedömningar: · Ortskaraktärsanalys · Ortsstrukturanalys · Trendanalys Dessa analyser har sammanfattats i bedömningar för respektive ort; totalt 13 orter samt Skavsta flygplats.

Ortskaraktär

Ortsstruktur

Trendanalys

Analyserna och den slutliga bedömningen har fokus på infrastruktur, vilket är naturligt i en region som denna där järnvägen har varit betydande för orternas framväxt, men också stagnering då stationer lagts ned. Även faktorer som historia och ortens själ har ingått i analysen samt hur åldersstruktuen per ort ser ut, i tillägg till bedömning av struktur i form av pendlingsmöjligheter, arbetsmarknadskluster och trolig resiliens mot olika typer av framtidsscenarier. Den totala bedömningen har gjorts utifrån hur orterna stått sig i de separata analyserna och har sedan sammanfattats i en poängsättning som legat till grund för befolkningsprognoser. Slutligen landar analysen i att: ·

Nyköping och Vagnhärad förväntas öka mest, följt av Oxelösund, Skavsta och Trosa.

·

Sjösa och Västerljung förväntas bibehålla sin position, och varken öka eller minska märkbart.

·

Enstaberga, Jönåker, Stigtomta, Lästringe, Tystberga, Vrena och Ålberga har ett sämre utgångsläge och förväntas minska.

En möjlig effekt är också regionförstoring, där den funktionella regionen kan komma att inkludera fler orter, och därmed minska utpendlingen från regionen något.

Ortsstrukturanalys Östra Sörmland

Tabellen nedan visar den poäng som orten fått baserat på de tre analyserna. Poängen ligger till grund för hur en prognos för befolkningsutvecklingen tagits fram, kombinerat med kommunernas egna prognoser och rikets tillväxt. Orter med 2 poäng har bra förutsättningar i alla analyserna och får därmed den högsta förväntade tillväxten, ett nollbetyg är varken tillväxt eller avfolkning, och ett minusvärde står för trolig befolkningsminskning.

Ort Nyköping Vagnhärad Oxelösund Skavsta Trosa Sjösa Västerljung Enstaberga Jönåker Stigtomta Lästringe Tystberga Vrena Ålberga

Bedömning 2 2 1 1 1 0 0 -1 -1 -1 -2 -2 -2 -2

2015-05-18

3

Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Om rapporten

2. 2.1.2

3. 3 5

1.1 Syfte och mål 1.2 Disposition

5 5

Ortskaraktärsanalys

6

2.1 Östra Sörmland En serie stationssamhällen 2.2 Vagnhärad 2.3 Trosa 2.4 Västerljung 2.5 Lästringe 2.6 Tystberga 2.7 Sjösa 2.8 Nyköping 2.9 Enstaberga 2.10 Jönåker 2.11 Ålberga 2.12 Oxelösund 2.13 Stigtomta 2.14 Vrena 2.15 Skavsta flygplats 2.16 Sammanfattning Ortskaraktärsanalys

6 8 9 9 10 10 11 11 11 12 13 13 14 14 15 15 16

Ortsstrukturanalys

18

3.1 3.2 3.3 3.4

Restider och pendling Orternas hierarki Samband och kluster Befolkningsutveckling och arbetsmarknad 3.4.1 Orterna längs Ostlänken 3.4.2 Större orter utanför Ostlänken 3.4.3 Mindre orter utanför Ostlänken 3.5 Sammanfattning Ortsstruktursanalys

18 22 23 26 26 26 26 27

4.

Explorativ framtidsanalys

28

4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6

28 30 30 31 31 32

5.

6. 7.

Ortsstrukturanalys Östra Sörmland

Styrande trender 2050 Scenario 1 – Landsbygden blir semester- och fritidsort Scenario 2 – Gröna hipsters flyttar till östra Sörmland Scenario 3 – Bygdens sista bonde flyttar till staden Scenario 4 – Bo prisvärt och nära på landsbygden Sammanfattning Trendanalys

Prognoser för orterna

33

5.1 Sammanvägning av analyser 5.2 Sammanfattning orternas framtid 5.3 Möjliga effekter och satsningar

33 34 345

BILAGA 1 Åldersgrupper och flyttnetto BILAGA 2: Referenser

37 38

2015-05-18

4

1.

Om rapporten

En regions utveckling beror på flera faktorer, där infrastrukturen alltid kommer vara en av de mest avgörande. Närheten till spårbunden trafik styr tillväxten i sig, ger en förbättrad tillgänglighet och leder till en ökad möjlighet för kommunen eller orten att locka både invånare, besökare och näringsliv. Ostlänken blir en viktig länk mellan flera orter i östra Sörmland och påverkar den framtida utvecklingen för många människors möjligheter att bo och verka i regionen. I den här rapporten tittar vi på 14 utpekade orter i östra Sörmland. Orter som är olika stora, har olika förutsättningar och ligger i olika kommuner - men som har gemensamt att de ligger längs Ostlänkens framtida dragning. Orterna är:

även vilka orter som kan behöva stöd eller åtgärder för att hänga med i utvecklingen.

1.1 Syfte och mål Resultatet av den här rapporten är tänkt att användas som ett underlag för att planera tågtrafiken i regionen, och i arbetet med att ta fram de åtgärder som behövs för att utveckla regionens hållbara transportsystem. Genom att synliggöra orternas struktur och förhållande till varandra, kan en strategi läggas för framtida infrastruktur för att få bästa möjliga förutsättningar för att nå ett positivt scenario för respektive ort. Rapporten ska även användas för att sprida kunskap om regionens möjliga utveckling i framtiden. Syftet är inte att ge en korrekt och trolig prognos, utan snarare att fundera över konsekvenser i regionen. Ett sätt att titta på vilka sätt som kan vara optimala för att utnyttja Ostlänkens effekter på bästa sätt för regionens fortsatta tillväxt.

·

Vagnhärad, Trosa och Västerljung i Trosa kommun

·

Nyköping, Sjösa, Skavsta, Jönåker, Vrena, Stigtomta, Lästringe, Tystberga, Enstaberga och Vrena i Nyköpings kommun

Analysen inkluderar inte kommunernas egna näringslivsstrategier, bostadspolitik, satsningar på besöksnäring eller liknande.

Oxelösund i Oxelösunds kommun

1.2 Disposition

·

Rapporten visar hur orterna växt fram historiskt, hur de fungerar idag och hur de kan komma att utvecklas i framtiden. Fokus är de regionala sambanden och hur man kan resonera kring effekter orterna emellan och

Rapporten inleds med en beskrivning av orternas karaktär för att sedan titta närmare på strukturen, pendlingsmönster och sambanden mellan de olika orterna.

skapar olika scenarier där hot och möjligheter diskuteras. I sista kapitlet tittar vi på troliga prognoser eller bedömningar av hur orterna kan klassificeras – vissa bedöms växa på grund av externa och/eller interna faktorer samtidigt som vissa troligtvis avbefolkas om inte insatser för exempelvis tillgänglighet eller attraktivitet görs.

Kap 2: Karaktärsanalys

• Regionen Östra Sörmland • Orternas karaktär, framväxt, utbud och unikitet

• Resor och pendling • Orternas hierarki Kap 3: Struktur- • Kluster • Befolkning och arbetsmarknad analys

Kap 4: Framtidsanalys

Kap 5: Prognoser

• Trender • 4 olika scenarier

• Slutsatser • Kategorisering av orterna

I en framtidsanalys tittar vi på trender som kan komma att påverka orternas utveckling, och

Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

2015-05-18

5

2.

Ortskaraktärsanalys

En ortskaraktärsanalys har genomförts för följande orter: Vagnhärad, Trosa, Västerljung, Lästringe, Tystberga, Sjösa, Enstaberga, Jönåker, Ålberga, Skavsta, Oxelösund, Stigtomta, Vrena och Nyköping. Ortskaraktärsanalysen beskriver följande orter utifrån parametrarna: ·

ortens geografiska läge

·

ortens karaktärsdrag

·

befolkning, antal och åldrar

·

anslutning till järnväg och övrig kollektivtrafik

·

serviceutbud

·

skola

·

betydelsefull arbetsgivare på orten

·

bebyggelsekaraktär och eventuella målpunkter

·

eventuell koppling till Ostlänken

·

landmärken eller övrig kuriosa

Orterna har analyserats utifrån kartmaterial och information från exempelvis hembygdsföreningar och orternas kommuner. Orterna varierar i storlek och alla parametrar är inte aktuella för varje ort. Att information inte nämns på en ort kan också betyda att

information om denna parameter inte varit tillgänglig. I analysen används följande begrepp: Småort - En småort är en ort som har mindre än 200 invånare (Nationalencyklopedin 2015). Tätort - En tätort är ett tätbebyggt område med mer än 200 invånare (Nationalencyklopedin 2015). Centralort - En centralort utgör ett administrativt centrum i en kommun. Ofta domineras kommuner av en tätort eller stad med ett större befolkningsantal än de övriga orterna och där kommunens politiska ledning är förlagd. Ofta har centralorten också samma namn som hela kommunen, även om det finns flera undantag (Nationalencyklopedin 2015). Flyttnetto – skillnaden mellan in- och utflyttning från orten. Ett negativt flyttnetto betyder att utflyttningen överstiger inflyttningen, och ett positivt flyttnetto betyder att inflyttningen överstiger utflyttningen.

2.1 Östra Sörmland För att förstå karaktären hos orterna i östra Sörmland är det viktigt att förstå historien kring hur orterna växte fram. Landskapet i östra Sörmland är varierat med omväxlande skog, sjö och odlingsmark samt många sjöar. Kusten mot Östersjön består av en stor och relativt oexploaterad skärgård.

Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

Generellt för ortstrukturen i hela Sörmland, som är väldigt tydligt även i östra delen, är att den är avvikande från de flesta omgivande län, då det inte finns någon ”centralort” i länet utan istället många medelstora och små orter. Det finns även flera småorter med mindre än 200 invånare i Östra Sörmland (Länsstyrelsen Södermanlands län, 2013). E4:an är huvudvägen mellan Helsingborg och Stockholm och är dragen genom Östra Sörmland. Vägen är belägen i anslutning till orterna Jönåker, Enstaberga, Nyköping, Sjösa, Tystberga, Västerljung och Vagnhärad. Nyköpingsbanan är en del av södra stambanan som går mellan Malmö och Stockholm. Nyköpingsbanan har haft flera stopp som nu är nerlagda, exempel på dessa är; Västerljung, Lästringe, Sjösa, Enstaberga, Jönåker och Tystberga. Mellan Flen och Oxelösund finns också järnvägsförbindelse i form av TGOJ-banan. Idag används banan endast för godstrafik, men tidigare fanns persontrafik med stationer i bland annat Stigtomta och Vrena. Järnvägen har haft betydelse för utvecklingen i östra Sörmland. Orterna som beskrivs i ortskaraktäranalysen har växt fram kring järnvägen som när den byggdes ut i östra Sörmland revolutionerade kommunikationsväsendet. Dessa orter beskrivs därför som stationssamhällen.

2015-05-18

6

Figur 1. Orterna i östra Sörmland, E4 markerad i gult, järnvägen markerad i grönt samt TGOJbanan utmärkt med lila.

Ortsstrukturanalys Östra Sörmland

2015-05-18

7

2.1.2 En serie stationssamhällen Sveriges första järnväg öppnades för trafik år 1856. Fram till andra delen av 1900-talet hade järnvägen i Sverige en stor betydelse för kommunikation och handel och flera orter växte fram där järnvägen fick sina stopp. Järnvägsstationen utgjorde entrén till samhället, eftersom de allra flesta av stadens besökare kom med tåget. Ofta skedde en mycket snabb utveckling av orter som hade en järnvägsstation, bland annat eftersom att det var strategiskt att starta upp olika verksamheter och industrier på dessa platser. Dessa orter och städer benämns idag ofta som stationssamhällen.

●

●

●

”Och ingen kan förneka att rälsen är ett järnspett, som trängt in i vår fasta grund, som skakat om vår bygd, och fått horisontens murar att rasa.” – Sven Delblanc, Åminne, 1970.

●

●

●

Ett stationssamhälle kännetecknas snarare av ortens stadsliv och innehåll än själva stadsstrukturen. Stationssamhällen utgjorde viktiga målpunkter under flera decennier och inom dem öppnades handelsplatser så som affärer, banker, ölställen med mera, och

utgjorde nya tjänstesamhällen. Orterna gick också från att vara rurala till att bli urbana. Stationssamhällen kännetecknas ofta som orter där traditioner från både stad och landsbygd har blandats. Detta avspeglas även i stadsstrukturen som kan vara både grön och tätbebyggd. Viktigt att understryka är att den ekonomiska utveckling som skedde i vissa stationssamhällen inte enbart kan tillskrivas järnvägens förtjänst. Duktiga entreprenörer har ofta hjälpt till att utveckla orterna och blivit betydelsefulla för den ekonomiska utvecklingen på orten då många invånare fick arbeten. Järnvägen blev en förutsättning för industriutvecklingen på många orter i Sverige. Under 1950-talet fick järnvägen som färdmedel konkurrens av bilen och senare även av flyget. Mellan 1950-1981 lades nästan 30 % av järnvägsnätet i Sverige ner. Istället för resande mellan städer och orter började kommunerna planera för rörelsen inom städerna och mellan de mindre orterna. Stationstorgen framför stationerna som tidigare varit en central och offentlig plats i staden med liv och rörelse byggdes om för att även passa buss- och biltrafik. Funktion blev fokus, och det stadsliv som tidigare kännetecknat miljön kring stationerna försvann. Många orter fick efter att flera järnvägsstationer lades ner en negativ befolkningsutveckling (Person, 2008).

Ortsstrukturanalys Östra Sörmland

2015-05-18

8

2.2 Vagnhärad Vagnhärad är en tätort i Trosa kommun, belägen mellan Gnesta, Södertälje och Trosa. Vagnhärad har drygt 3 300 invånare, och befolkningsutvecklingen har varit jämn de senaste 30 åren. Vagnhärad har ett positivt flyttnetto, och även en lägre andel invånare i åldern 55+ än rikets snitt – vilket båda ger underlag för postiv tillväxt. Motorvägen E4 passerar Vagnhärad. Stationen i Vagnhärad är Trosabornas närmsta järnvägsstation och utgör på så vis en viktig nod i det geografiska området. Vagnhärad kan klassas som ett stationssamhälle som vuxit fram och utvecklats i och med järnvägens framväxt.

anslutning till stationen omges idag snarare av friliggande villor än ett serviceområde. Ortens viktigaste serviceutbud finns vid torget, cirka 0,5 km från stationen.

mellan år 2000 och 2013. I Trosa är dock andeln äldre (55 år och över) högre än rikets snitt, vilket gör att tillväxten här skulle må bra av att fler yngre/barnfamiljer flyttar hit.

Planerna för Ostlänken har drivit på utvecklingen för Vagnhärad, då Vagnhärad planeras bli ett stopp för den nya järnvägen. Området Solberga planeras för utbyggnad med drygt 1 000 bostäder i anslutning till den nya järnvägsdragningen. Planerna för Solberga innebär den största förändringen för Vagnhärad inom överskådlig tid.

Trosa har utvecklats från fiskeläge och hantverksstad till att vara en turistort med havsbad, camping och handelsstad.

Sven del Blancs böcker liksom TV-serien om Hedebyborna utspelar sig i Vagnhärad. Därför känns också orten igen som Hedeby.

Trosa har ett brett serviceutbud med bland annat mataffärer, apotek, banker och specialaffärer. Trosa har förskola och grundskola till och med årskurs 9. På grund av Trosas popularitet som turistort är många jobb kopplade till besöksnäringen.

Restiden med tåg till Stockholm från Vagnhärad är knappt 40 minuter och till Nyköping cirka 30 minuter. Ungefär hälften av Vagnhärads arbetsföra befolkning arbetspendlar. Inflyttningen är jämn och består av barnfamiljer där åtminstone en av de vuxna arbetspendlar. Vagnhärad har bussförbindelser med bland annat Trosa, Södertälje, Stockholm, Västerljung och Nyköping. I Vagnhärad finns två grundskolor och tre förskolor. Det finns också två livsmedelsaffärer, bibliotek, apotek och poliskontor. Vagnhärads första femvåningshus för hyresgäster invigdes 2013. Järnvägsstationen utgjorde tidigare ett tydligt centrum i Vagnhärad men området i direkt

Trosa saknar järnväg, den närmsta stationen finns i Vagnhärad som är belägen norr om staden, cirka 7 km från Trosa. Trosa har bussförbindelse med Vagnhärad, Västerljung, Nyköping, Gnesta, Södertälje och Stockholm. På vardagar går det cirka 40 avgångar från Trosa mot Vagnhärad. Det finns också direktbuss till Liljeholmen i Stockholm som tar cirka 1 h.

Figur 2. Vagnhärad station

2.3 Trosa Trosa är centralort i Trosa kommun cirka 3,5 mil från Södertälje och cirka 5 mil från Nyköping. Trosa har cirka 5 200 invånare. Trosa hade en nettoinflyttning på + 23 %

Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

Trosas stadskärna breder ut sig på ömse sidor om Trosaån, med en långgata på vardera sidan om ån. Trosas bebyggelse har vuxit upp kring ån som utgör en central del i samhället, och flera broar förbinder områdenas båda sidor. Trosa Gästhamn utgör en viktig entré till Trosa, för de besökare som tar vattenvägen från skärgården. Trosas bebyggelse kännetecknas av småskalighet, trävillor, sekelskiftshus och

2015-05-18

9

snickarglädje, vilket göra Trosa till en unik småstad och riksintressant. I centrala Trosa är förutsättningarna för tätortsutveckling begränsade. Trosas karaktär medför att staden är något mer känslig för förändringar av stadens utformning och struktur än till exempel Vagnhärad, men det är också denna karaktär som gör Trosa populär för besökare.

Figur 3. Trosa har en pittoresk småstadskaraktär.

2.4 Västerljung Västerljung är en tätort i Trosa kommun som är belägen mellan Södertälje och Nyköping. Västerljung är belägen cirka 7 km söder om Vagnhärad och 7 km väster om Trosa. De tre orterna bildar på så vis en geografisk trekant. Det bor runt 380 personer i Västerljung och befolkningsnivån har varit jämn sedan år 2000. Västerljung hade dock ett hopp i sin befolkningsutveckling på 1990-talet då den ökade från drygt 200 personer till dagens nivå. Orten har både ett positivt flyttnetto – om än på en mycket låg nivå – samt en låg andel äldre invånare (22 % jämfört med rikets 31%) vilket gör att orten har möjlighet att växa även utan större inflyttning. Västerljung är ett före detta stationssamhälle som växt fram kring kyrkan och järnvägsstationen. Västerljung passeras av Nyköpingsbanan och hade tidigare en station vid banan. Västerljung har bussförbindelser till Liljeholmen i Stockholm. Det finns även bussförbindels med bland annat Vagnhärad, Trosa och Nyköping. I Västerljung finns förskola och grundskola upp till årkurs 6. Stadsstrukturen i Västerljung utgörs av friliggande villor och mycket grönområden i form av åkermark och mindre skogs- eller buskpartier. Västerljung har dock inte samma

Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

pittoreska miljöer och nära till hamn och kust som Trosa. Planer finns för ytterligare cirka 90 bostäder i Västerljung. Precis som mellan Trosa och Vagnhärad är pendling mellan Västerljung och Vagnhärad vanligt.

Figur 4. Nutida flygfoto över Västerljung.

2.5 Lästringe Lästringe är en småort i Nyköpings kommun belägen vid Nyköpingsbanan och E4:an, mellan Nyköping (25 km) och Vagnhärad (13 km). Orten har haft en dyster befolkningsutveckling de senaste decennierna och mellan år 2000 och 2013 tappade man 19 % av befolkningen. I Lästringe bor idag cirka 100 personer. För denna orten finns ingen statsitik på åldrar och flyttmönster då det är en småort och inte en tätort. Lästringe har tidigare utgjort en station för Nyköpingsbanan men den är nu nerlagd. Lästringe kan därför beskrivas som ett före 2015-05-18

10

detta stationssamhälle. Det finns bussförbindelser till Tystberga, Nyköping, Vagnhärad och Gnesta.

Tystbergas bebyggelse utgörs i huvudsak av friliggande villor men även några flerbostadshus.

Det finns inget serviceutbud i Lästringe men förskola och grundskola till och med årskurs 5.

Det finns en frikyrka som är en så kallad gemensam församling, vilket betyder att den är knuten till flera trossamfund: dessa är Svenska Missionskyrkan, Pingströrelsen och Evangeliska Frikyrkan.

Lästringe omfattar ungefär 50 fastigheter, vilka är utspridda i ett större odlingslandskap. Utmärkande byggnader i samhället är bland annat det gamla stationshuset och ”Lådan” med en åttakantig dansbana.

Serviceutbudet i Sjösa är begränsat på grund av närheten till Nyköping. Sjösa har grundskola upp till årkurs 6 men saknar exempelvis exempelvis livsmedelsaffär. Sjösas ortstruktur består av friliggande villor, som är omringar av ett jord- och odlingslandskap.

2.6 Tystberga Tystberga är en tätort i Nyköpings kommun cirka 20 km nordost om Nyköping. I Tystberga bor idag cirka 840 personer och orten har likt flera andra orter i analysen haft en negativ befolkningsutveckling det senaste decenniet. Mellan år 2000 och 2013 minskade befolkningens storlek med 10 %. Flyttnettot är negativt och det är även så att andelen äldre är högre än rikets snitt i Tystberga, vilket skapar ett ”underskott” av naturlig befolkkningstillväxt. Tystberga växte fram som ett stationssamhälle i anslutning till Nyköpingsbanan, men idag är stationen nedlagd. Det finns bussförbindelser mellan Tystberga och bland annat Lästringe och Gnesta. I Tystberga finns mataffär samt grundskola till och med årskurs 6.

Figur 5. Första tåget till Tystberga år 1913. Figur 6. Anläggande av Sjösa station och bangård år 1913.

2.7 Sjösa Sjösa är en tätort i Nyköpings kommun belägen vid Sjösafjärden, cirka 7 km nordost om Nyköping. Sjösa har cirka 470 invånare, och hade en oförändrad befolkningsutveckling mellan år 2000 och 2013. Även om flyttnettot är negativt för Sjösa finns en hög andel yngre invånare, och andelen äldre är här lika låg som i Västerljung; 22%. Det ger möjlighet till orten växer genom att fler barn föds. Sjösa järnvägsstation invigdes 15 december 1913 som en del i Nyköpingsbanan men lades ner sista december 1976. Det finns bussförbindelser mellan Sjösa och bland annat Nyköping och Trosa/Vagnhärad.

Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

2.8 Nyköping Nyköping är den största av de orter som presenteras i denna analys. Nyköping ligger vid kusten ungefär en timmes färd, ca 100 kilometer, från Stockholm och runt 35 500 personer bor i staden. Nyköping hade en positiv befolkningsutveckling mellan år 2000 och 2013 och växte med hela 15 % under tidsperioden. Att Nyköping har en en befolkningssammansättning där andelen 55+ är 38 % (rikets snitt är 31%) inverkar inte markant på tillväxten då flyttnettot här är högt.

2015-05-18

11

Nyköping anknöts till järnvägslinjen Eskilstuna-Flen-Oxelösund år 1877 och år 1913 drogs Nyköpingsbanan som tidigare nämnts förbi staden. Motorvägen E4 passerar precis utanför Nyköping och är en viktig transportled för staden. Passagen förbi Nyköping karaktäriseras av rastplatsen Nyköpingsbro som invigdes 1986, vilket säkert uppmärsammats av den som åkt bil förbi staden. En annan viktig väg till och från Nyköping är riksväg 53 mellan Oxelösund och Eskilstuna. Cirka 7 kilometer från Nyköpings centrum ligger den internationella flygplatsen Skavsta, med avgångar till flera stora europeiska resmål.

Nyköping består av flera lägenhetsområden samt områden med småhus och villor. Nyköping kommer att få en station för Ostlänken. Första gången Nyköping omnämnts som just Nyköping är på ett mynt från år 1230 där det går att läsa texten NVCOPIE. Från detta går att dra slutsatsen att Nyköping redan då var relativt etablerat som stad och begrepp. Den mest berömda historiska platsen i Nyköping är Nyköpingshus

Flera bussförbindelser trafikerar inom Nyköping samt binder samman staden med mindre orter utanför.

Staden karaktäriseras främst av sin närhet till vattnet i och med kusten och Nyköpingsån. Längs ån löper populära promenadstråk utmed historiska platser och sevärdheter.

Enstaberga växte fram som ett stationssamhälle till Nyköpingsbanan, där järnvägsstationens etablerande skapade underlag för post-, telefon- och telegrafstation samt ett kommersiellt serviceutbud i form av olika affärer. Enstaberga var i en expansiv fas där antalet villor i området ökade fram till 1950-talet. År 1971 upphörde dock tågen på Nyköpingsbanan att stanna i Enstaberga, vilket fick expansionen att avta. I Enstaberga finns bussförbindelser, till bland annat Svalsta, Jönåker och Nyköping. Det finns inget serviceutbud i Enstaberga. Närmaste förskola och grundskola till och med årskurs 6 finns i Svalsta och dit är det ca 2 km. I Nyköping finns ett större utbud av skolor.

I Nyköping finns kommersiell handel samt ett utbrett serviceutbud och lasarett. Nyköping har förskola, grundskola och gymnasium samt högskoleutbildningar. Stora arbetsgivare förutom Nyköpings kommun och Landstinget Sörmland är Schneider Electric Sverige AB, Stockholm Skavsta Flygplats AB, Studsvik AB, Eberspächer Exhaust Technology Sweden samt ABB AB Cewe-Control.

decennierna och idag bor det cirka 430 personer i Enstaberga. Under 2013 var flyttnettot svagt positivt och orten ökade med 2 personer. Enstaberga ligger på samma åldersfördelning som riket, och har 31% invånare som är 55 eller äldre.

Figur 7. Nyköpings hamn.

2.9 Enstaberga Enstaberga är en tätort i Nyköpings kommun, belägen vid Nyköpingsbanan omkring 1 mil väster om Nyköping och lika långt öster om Jönåker. Enstabergas befolkningsutveckling har varit något negativ de senaste

Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

I Enstaberga ligger idag ett par byggmaterialstillverkare, exempelvis Enstaberga Cementgjuteri och ABEBE som är största arbetsgivare med 18 anställda. Enstaberga hör till stor del ihop med de små orterna Svalsta och Bergshammar och bildar tillsammans med dessa ett kluster. I Svalsta ligger den förskola och grundskola upp till årskurs sex där barn från Enstaberga går i skolan. Dit är det cirka två kilometer. Ortstrukturen består av friliggande villor, som är omringat av ett jord- och odlingslandskap. 2015-05-18

12

lanthandel och två restauranger. Det finns också golfbana och badplats i Jönåker. Utöver detta finns också motorcrossbana och grundskola upp till årskurs 6. Jönåker breder ut sig längs den gamla Riksettan som bildar centrum i orten. Ortsstrukturen består främst av friliggande villor. Jönåker har gett namn åt den klassiska Jönåkerpannan som är en betongtakpanna.

Ålberga är en tätort i Nyköpings kommun belägen cirka 2,5 mil väster om Nyköping. Ålberga har haft en negativ befolkningsutveckling det senaste decenniet och i dagsläget bor drygt 230 personer på orten. Här är flyttnettot negativt i kombination med en högre andel äldre – 40 % är 55 eller äldre, jämfört med rikets snitt på 31 %. Från år 1915 utgjorde Ålberga en station längs Nyköpingsbanan.

Figur 8. Flygfoto över Enstaberga från 1970.

Stationen är idag nedlagd och stationshuset rivet sedan 1980-talet. Det finns bussförbindelser från Ålberga till bland annat Enstaberga, Jönåker, Kolmården och Nyköping.

2.10 Jönåker Jönåker är en tätort i Nyköpings kommun och är belägen 1,5 mil från Nyköping, på slätten i Kiladalen. Jönåkers befolkningsutveckling har varit något negativ de senaste decennierna och idag bor cirka 610 personer i orten. Det negativa flyttnettot är inte stort (-2 personer 2013) men åldersfördelningen har också en svag övervikt av invånare som är 55+.

2.11 Ålberga

Figur 9. Jönåkers järnvägsstation.

Jönåker kan beskrivas som ett före detta stationssamhälle, vilket växte fram i början av 1900-talet då Nyköpingsbanan fick en station i Jönåker. Stationen är nedlagd idag.

Ålbergas livsmedels-butik lades ned 2012 och för närvarande finns inget annat serviceutbud I Ålberga finns en grundskola med undervisning upp till årkurs 4. Det går cirka 50 elever på skolan. Ortstrukturen består av friliggande villor, som är omringat av ett jord- och odlingslandskap.

Det finns bussförbindelser mellan Jönåker och Nyköping. Jönåker är ett vanligt stopp på vägen för resande till och från Kolmårdens djurpark, som ligger cirka 10 km bort. Detta har gjort att det i orten finns ett större serviceutbud än vad som annars hade funnits. Man hittar bland annat en

Figur 10. Jönåker år 1950.

Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

2015-05-18

13

2.12 Oxelösund Oxelösund är en tätort i Södermanland och centralort i Oxelösunds kommun, beläget vid kusten 1,5 mil från Nyköping. År 1970 bodde cirka 15 000 personer i Oxelösund, men sedan dess har ortens invånarantal sjunkit. Idag bor där drygt 11 000 personer och mellan år 2000 och 2013 låg befolkningsutvecklingen på en svag ökning med +3%. Pr 2013 var flyttnettot positivt med knappt 200 inflyttare. Detta väger upp något för att åldersstrukturen visar en högre andel äldre; 42% är över 55 år.

Ortstrukturen präglas av hamnverksamhet, industrier och bostadsområde med villor. Sankt Botvids kyrka är utformad som ett sjömärke, och ger karaktär åt staden. Oxelösund har varje år en återkommande marknad, Oxelö Marknad, som lockar runt 1520 000 personer årligen.

tillväxt genom en högre andel invånare som är yngre i familjebildande ålder. Stigtomta är ett före detta stationssamhälle där järnvägens framväxt till stor del format orten. Järnvägsstationen är idag dock nedlagd. I Stigtomta finns bussförbindelser till bland annat Katrineholm, Flen och Nyköping. Det finns ett grundläggande serviceutbud i form av dagligvaruhandel, bensinmack, frisör, slakteri, pizzeria, en foderbutik och en restaurang. I Stigtomta finns förskola och grundskola till årskurs 6 samt seniorboende.

Bruksorten Oxelösund har växt fram främst tack vare utvecklingen av hamnen, järnvägen och järnverket. På 1870-talet försågs Oxelösund med järnväg, syftet var främst att transportera Bergslagens produkter direkt ut till Östersjön via Oxelösunds hamn.

Stigtomta består av friliggande villor, som är omringade av ett jordbruks- och odlingslandskap.

Det finns flera bussförbindelser inom och till/från Oxelösund, den tätaste trafiken går mellan Oxelösund och Nyköping.

Figur 11. Oxelösund ligger vid kusten och har en skärgård.

I Oxelösund finns förskola, grundskola, gymnasium och folkhögskola.

2.13 Stigtomta

År 1913 startades Oxelösunds järnverk AB (senare SSAB Oxelösund) som varit en stor arbetsgivare i orten sedan dess. I relation till de flesta andra kommuner har Oxelösund därför en hög andel arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin; 54 % jämfört med 18 % i riket. SSAB har idag ca 2 400 anställda i kommunen. Utöver SSAB finns också cirka 300 små och medelstora företag i Oxelösund.

Stigtomta, ”där stigarna möts”, är en tätort i Nyköpings kommun, belägen cirka 15 km nordväst om Nyköping längs med riksväg 52 som passerar igenom samhället. Mellan år 2000 och 2013 hade Stigtomta en oförändrad befolkningsutveckling och år 2013 låg befolkningsmängden på runt 1 920 personer. Under 2013 flyttade 23 personer från Stigtomta, men här kan finnas möjlighet till

Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

Utanför Stigtomta finns möjlighet att inhandla strutskött, ägg och potatis från lokala uppfödare/odlare.

Figur 12. Stigtomta järnvägsstation.

2015-05-18

14

2.14 Vrena Vrena är en tätort i Nyköpings kommun, belägen cirka 25 km från Nyköping och 35 km från Katrineholm. Mellan år 2000 och 2013 hade Vrena en negativ befolkningsutveckling på – 4 % och idag bor cirka 630 personer i orten. Ett svagt negativt flyttnetto i kombination med hög andel invånare som är 55 år eller äldre ger lägre förutsättning för ortens befolkningstillväxt. Vrena hade järnvägsstation från 1875, men denna är idag nedlagd. I Vrena finns bussförbindelser till bland annat Katrineholm, Flen och Nyköping. För den omkringliggande landsbygden är Vrena en viktig ort för tillgången till offentlig service och i viss utsträckning också handel. I Vrena finns bland annat en matbutik och ett viltslakteri. Här finns friskola med klasser från F till 6. Holmens bruk tillverkade masonit och mineralull i Vrena fram till 2003. Bruket exporterade till flera länder och hade som mest uppåt 200 anställda. År 2003 lade dock bruket ner och denna nedläggning kan till viss del förklara den negativa befolkningsutvecklingen för orten.

vid denna forsande å sedan 1500-talet varit en industriort med både tegelbruk och sågverk.

Figur 13. Vrena år 1970.

2.15 Skavsta flygplats Skavsta är en internationell flygplats i Nyköpings kommun, belägen cirka 7 km från Nyköping. Här finns inga boende men dock har Nyköpings gymnasium två program här, bland annat en flygteknisk utbildning som är högt aktad och efterfrågad. Platsen har ett utbud som utgör service till flygplatsen, bensinstation, biluthyrning och liknande. Skavsta är i sig självt en viktig arbetsplats för orter i närområdet. Skavsta kommer bli en station för Ostlänken.

Sjöarna som omsluter Vrena ger karaktär åt orten som också präglas av friliggande villor och ett odlingslandskap. Ortnamnet Vrena sägs komma från "den vredskande ån" och Vrena har tack vare läget Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

2015-05-18

15

2.16 Sammanfattning Ortskaraktärsanalys Ett tydligt mönster i analysen av orternas karaktär är just järnvägen och den betydelse den har haft för orternas framväxt – och även befolkningstillväxten respektive minskningen fram till idag. Orter med järnväg för persontrafik idag: · Vagnhärad · Nyköping Orter där stationen är nedlagd: · Oxelösund (har godstrafik) · Västerljung · Lästringe · Tystberga · Sjösa · Enstaberga · Jönåker · Ålberga · Stigtomta · Vrena Trosa och Skavsta flygplats har aldrig haft järnväg. Trosa har dock utvecklat en egen karaktär av sommar- och hamnstad med närhet till skärgård, som inte liknar övriga orters karaktär eller förutsättning. Skavsta å andra sidan är som beskrivet inte bostadsort, utan består av flygplats och ett antal arbetsplatser. I figur 15 på motstående sida är orterna utplacerade (svarta prickar) och kort beskrivna

för att lättare kunna placera dem i förhållande till varandra och även till Ostlänkens dragning (blå linje) och de planerade stationerna (blå cirklar). Orter vid vatten har en möjlighet att utveckla sin attraktivitet med bostäder, upplevelser och aktiviteter längs vattnet och eventuella hamnar. Orterna i inlandet blir mer beroende av andra typer av platsspecifika karaktärsdrag för att locka invånare, besökare och näringsliv. Orternas historia kan ofta vara en utgångspunkt, och en utveckling av detta kan göras genom olika typer av djupanalyser med hjälp av till exempel cultural planning. I figur 14 till höger summeras orterna i två kategorier där vissa orter bedöms ha starkare fördelar i sin ortskaraktär, baserat på tillgång till järnväg, en stark historia/själ och ortens läge vid ex vatten. Kursiva orter (i detta fallet Stigtomta) är något svårbedömda och är egentligen kanske mitt emellan de två kategorierna, De orter som har en naturlig tillväxt i form av att ha lägre andel äldre (definieras som 55+) än riket förutsätts ha bättre förutsättningar att växa på naturlig väg. Kombineras detta med flyttnettot ser vi att vissa orter har dubbel fördel av att även växa genom inflyttning. Dessa detaljer återfinns i Appendix.

kan ha möjligheten att växa ihop och bör dra nytta av den närheten i planeringen framöver, andra kanske bör titta på orter som ligger utanför denna analys för att hitta möjligheter i sin tillväxt, som exempelvis Jönåker och Kolmården. På vilket sätt orterna förhåller sig till varandra i form av pendling och dag- och nattbefolkning redovisas i nästkommande kaptiel: Ortsstrukturanalys.

Vagnhärad

Sjösa

Nyköping

Västerljung

Oxelösund

Lästringe

Trosa Jönåker

Tystberga Enstaberga

Skavsta flygplats

Ålberga Vrena Stigtomta

Figur14: Bedömning av ortskaraktär – järnväg, historia/själ, läget etc.

Andra faktorer som spelar in för orternas framtid är förhållandet orterna emellan, det vill säga om de har nära till varandra, eller till en annan större ort eller attraktion. Vissa orter

Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

2015-05-18

16

Figur 15: Karta över ortskarakärer (blå linje illustrerar Ostlänkens dragning).

Ortsstrukturanalys Östra Sörmland

2015-05-18

17

3. Ortsstrukturanalys

direkttågförbindelse med Nyköping. Resan tar 26 minuter.

En ortsstrukturanalys tittar på förhållande mellan orter, dess pendlingsmönster, hierarki, vad de tillför varandra i arbetsmöjligheter och/eller bostäder – hur deras relation ser ut och hur regionen i stort fungerar.

Söder om Vagnhärad ligger Västerljung, 7 minuters bilfärd bort, samt Lästringe, ytterligare 12 minuter bort. Boende i Västerljung pendlar i huvudsak till Trosa, Södertälje och Vagnhärad. Buss mellan Västerljung och Vagnhärad går lika snabbt som bilen. Bussförbindelsen till Lästringe är dock sämre, 12 minuters bilresa blir 24 minuters bussfärd. Lästringe är en mycket liten ort och har ingen större utpendling men den största pendlings-strömmen går till Södertälje, följt av Stockholm och Nyköping.

Denna analys kompletterar orternas karaktär med mer kvantitativ information om flöden och funktioner och är ett underlag för att titta på vidare utveckling av exempelvis infrastruktur.

3.1 Restider och pendling Orterna i analysen ligger med relativt jämna mellanrum som ett stråk mellan Södertälje och Norrköping. Tyréns går här igenom orternas förbindelser och pendling från Nordost till Sydväst. Vagnhärad, som är orten närmast Stockholm ligger 23 minuters bilresa från Södertälje, vilket föranleder en relativt stor pendlingsström. Trosa, som ligger 8 minuter med bil från Vagnhärad, har dels ett stort utbyte med Vagnhärad samt en stark pendlingsström till Södertälje. Vagnhärad och Trosa ligger båda tidsmässigt relativt nära Gnesta men här är utbytet av arbetskraft betydligt mindre. Orterna har inte heller något större utbyte med Nyköping. Från Vagnhärad finns tågförbindelse till Stockholm via Södertälje. Restiden med tåg är 18 minuter till Södertälje. Vagnhärad har även

Tystberga ligger 13 minuters bilfärd söder om Lästringe och 21 minuter längre söderut ligger även Sjösa. Sjösa ligger i sin tur 10 minuter nordost om Nyköping. Dessa tätorter har närmare till Nyköping än till Trosa/Vagnhärad vilket även syns i pendlingsmönstren. Ungefär en fjärdedel av den totala pendlingen från Tystberga och hälften av den totala pendlingen från Sjösa går till Nyköping. Från Tysberga går buss till Nyköping som tar 22 minuter. Sjösa är dock mindre tillgänglig med buss, de 10 minuterna med bil blir 25 minuters bussfärd. Direktbuss mellan Tystberga och Sjösa finns ej. Nyköping är en tydlig inpendlingsort för orterna i regionen med ca 7 000 inpendlare och 6 000 utpendlare. Majoriteten av utpendlingen är långväga sådan och går utanför analysområdet. Målen för Nyköpings utpendling inom analysområdet är Oxelösund

Ortsstrukturanalys Östra Sörmland

och Skavsta, samt Södertälje och Stockholm om man ser lite utanför. Utpendlingen till Norrköping och Linköping är mindre än inpendlingen från dessa orter, så är dock inte fallet med Södertälje och Stockholm. Oxelösund ligger 14 minuter söder om Nyköping. Från Oxelösund går den största enskilda pendlingsströmmen till Nyköping, men faktum är fler pendlar från Nyköping till Oxelösund är tvärt om. Pendlingsströmmen från och till Nyköping utgör ungefär hälften av den totala in- och utpendlingen för Oxelösund. Bussen mellan Oxelösund och Nyköping tar 28 minuter men går med tät trafik. Skavsta ligger 10 minuter från Nyköping och 17 minuter från Sjösa. Skavsta har även 10 minuters bilfärd till Enstaberg och Stigtomta. Skavsta, som bara är en arbetsplats, har ingen utpendling. Ungefär hälften av inpendlingen kommer från Nyköping men även invånare från Oxelösund och Norrköping pendlar till Skavsta. Buss mellan Nyköping och Skavsta tar 13 minuter men till de mindre orterna finns ingen direktbuss. Enstaberga och Jönåker ligger 13 minuter respektive 23 minuter rakt väster om Nyköping. Från dessa orter pendlar man till Nyköping och till viss del Oxelösund. Mycket liten del av pendlingen går västerut till Norrköping och Linköping. Buss från Nyköping går direkt till Jönåker via Enstaberga.

2015-05-18

18

Figur 16: Kartan visar restid med bil mellan de olika orterna. Källa maps.google

Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

2015-05-18

19

Stigtomta och Vrena ligger nordväst om Nyköping på väg mot Flen och Katrineholm. Från båda dessa orter pendlar man huvudsakligen till Nyköping. Från Stigtomta också i viss mån till Oxelösund och från Vrena går pendling även till Flen. Bussar mot Katrineholm och Flen stannar i Stigtomta och Vrena.

Vrena är den orten längst norr ut från Nyköping som ingår i analysen. Det är dock troligt att Nyköpings omland sträcker sig längre norrut än så eftersom endast en liten del av pendlingen från Vrena går mot Flen och Katrineholm.

Orterna väster om Nyköping har dåliga förbindelser med varandra med buss. Restiden ligger inte sällen på en timma. Ålberga ligger 10 minuter väster om Jönåker och har ca 33 minuter till Norrköping. Från Ålberga går pendlingen i ungefär lika stora delar till Nyköping som till Norrköping. Ålberga har samma bussförbindelse med Nyköping som Jönåker har, restiden med buss är dock över en timma. Utifrån pendlingsmönstrena går det att se en tydlig uppdelning där: ·

De östra orterna i huvudsak pendlar in mot Stockholms län, gränsen går vid Lästringe.

·

De övriga orterna kretsar kring Nyköping.

·

Den västra ”gränsen” förefaller gå vid Ålberga, efter det tar Norrköpings och Linköpings arbetsmarknad över.

Ortsstrukturanalys Östra Sörmland

2015-05-18

20

Figur 17: Kartan visar restid med buss och tåg mellan de olika orterna. Källa maps.google

Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

2015-05-18

21

3.2 Orternas hierarki Orterna kan rangordnas på olika sätt och hierarkin dem emellan blir något olika beroende på ur vilken synvinkel orterna betraktas. Utifrån folkmängd får man en generell bild över orternas hierarki. Störst är Nyköping med 35 000 invånare, följt av Oxelösund med 11 000 invånare. Trosa ligger på 5 000 invånare. Vagnhärad har drygt 3 000 och Stigtomta knappt 2 000. Därefter kommer de mindre tätorterna med under 1 000 invånare. En lista utifrån antal arbetsplatser, här uppskattat via dagbefolkningen, ger en ungefär likadan lista. Skillnaden är att Skavsta dyker upp mellan Trosa och Vagnhärad med nästan 800 arbetsplatser. Genom att dela dagbefolkningen med nattbefolkningen får man en lista på kommunerna utifrån deras roll i den lokala arbetsmarknaden. Skavsta hamnar såklart högst eftersom det enbart är ett arbetsplatsområde. Efter Skavsta kommer Nyköping och Oxelösund som båda har många arbetsplatser utifrån sin storlek. Även Trosa hamnar högt här samtidigt som Vagnhärad hamnar relativt lågt. Både Västerljung och Jönåker har fler arbetsplatser per capita.

Listan ger en tydlig bild av vilka orter som fungerar som arbetsplatsnoder i området och vilka som är rena bostadsorter. Detta förhållande vittnar även om vilka orter som är beroende av de andra orternas närhet och vilka som är mer självständiga. Det är exempelvis tydligt att Trosa och Vagnhärad, som är någorlunda lika stora, är det på olika grunder. Trosa har mer av ett eget näringsliv medan Vagnhärad snarare är stort på grund av sitt utmärkta pendlarläge.

Fortsatt analys av just pendlingen visar också på orternas roll på arbets-marknaden. Vid en jämförelse med inpendlingen och antalet arbetstillfällen framträder (förutom Skavsta) ett flertal av småorterna. Detta visar på problematiken av kompetensmatchning på en liten ort. De företag som finns i Jönåker och Enstaberga kan inte rekrytera från den egna orten utan har inpendlande arbetskraft i hög utsträckning.

Tabellen nedan visar orterna rangordnade efter befolkning, arbetsplatser och arbetsplatser per capita. Vagnhärad och trosa är rödmarkerat för att visa hur orterna skiljer sig. Skavsta är orangemarkerat för att visa dess speciella profil. Nyköping och Oxelösund är blåmarkerade för att visa deras position.Statistik för år 2012.

Ort Nyköping Oxelösund Trosa Vagnhärad Stigtomta Tystberga Vrena Jönåker Sjösa Enstaberga Västerljung Ålberga Lästringe Skavsta

Befolkning 34 734 10 900 5 095 3 265 1 935 850 631 621 475 425 385 243 97 0

Ortsstrukturanalys Östra Sörmland

Ort Nyköping Oxelösund Trosa Skavsta Vagnhärad Stigtomta Jönåker Tystberga Västerljung Enstaberga Vrena Ålberga Sjösa Lästringe

Arbetsplatser 14 861 4 799 1 972 797 714 247 226 141 91 66 36 34 29 0

Ort Skavsta Nyköping Oxelösund Trosa Jönåker Västerljung Vagnhärad Tystberga Enstaberga Ålberga Stigtomta Sjösa Vrena Lästringe

Arbetsplatser per capita ∞ 0.49 0.44 0.39 0.36 0.24 0.22 0.17 0.16 0.14 0.13 0.06 0.06 0.00 2015-05-18

22

De större orterna som utnämnts till arbetsmarknadsnoder för de andra orterna är relativt självständiga. Av de som jobbar i Nyköping bor mer än hälften också i Nyköping. Samma gäller för Oxelösund. Vagnhärad utmärker sig återigen genom sitt pendlarläge: 65 % av de som arbetar i Vagnhärad pendlar in.

3.3 Samband och kluster Pendlingsströmmar följer i regel ett mönster, där varje enskild pendlingsström avgörs av orternas struktur och geografiska läge. Pendling sker i hög grad: ·

Till orter med kort resväg från bostadsorten.

Pendlingsströmmen från en ort står dessutom ofta i relation till dess folkmängd. Restiden mellan två orter, utpendlingsortens folkmängd samt inpendlingsortens utbud av arbete kan ses som de viktigaste förutsättningarna för pendling mellan de två orterna.

Utpendling per capita blir en tydlig rankinglista · Till orter med många arbetsplatser. över vilka orter som är tydliga bostadsorter. Samtliga småorterna ligger i Tabellen nedan visar orterna rangordnade efter inpedning per arbetstillfälle, utpendling per capita och inpendling delat på utpendling (pendlingsnettokvot). Skavsta är återigen orangemarkerad för att visa dess specifika profil. De större orterna är topp. I dessa orter pendlar nästan halva blåmarkerade för att visa dess positioner. Statistik för år 2012. befolkningen till en annan ort. Återigen hamnar Vagnhärad högt på listan – stor del av befolkningen pendlar ut. De övriga större Inpendling per Utpendling Pendlingsorterna ligger längre ner på listan. Av Trosas invånare pendlar 30 % ut och av Ort arbetstillfälle Ort per capita Kommun/Ort nettokvot Nyköping och Oxelösunds befolkning Skavsta 1.00 Sjösa 0.51 Nyköping 1.17 pendlar 20 % ut. Sista listan visar pendlingsnettot uttryckt som en kvot mellan antal inpendlare och utpendlare. Här hamnar Nyköping i topp med 17 % fler inpendlare än utpendlare. Oxelösund kommer tvåa med lika stora delar in- och utpendling. Här utmärker sig även Trosa som en ort med relativt stor utpendling och kommer på en fjärde plats efter Jönåker. Vagnhärad har en utpendling som ligger i paritet med många av småorterna.

Jönåker Enstaberga Sjösa Västerljung Vagnhärad Tystberga Stigtomta Trosa Nyköping Vrena Oxelösund Ålberga Lästringe

0.76 0.71 0.69 0.65 0.65 0.60 0.60 0.52 0.48 0.47 0.45 0.41 0.00

Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

Enstaberga Stigtomta Västerljung Vrena Ålberga Vagnhärad Tystberga Lästringe Jönåker Trosa Nyköping Oxelösund Skavsta

0.48 0.43 0.43 0.43 0.42 0.40 0.39 0.37 0.37 0.30 0.20 0.20 N/A

Oxelösund Jönåker Trosa Vagnhärad Västerljung Tystberga Enstaberga Stigtomta Ålberga Lästringe Sjösa Vrena Skavsta

1.00 0.74 0.67 0.36 0.35 0.25 0.23 0.17 0.14 0.11 0.08 0.06 N/A

2015-05-18

23

Tyréns har applicerat den modellen på orterna i analysen samt de närliggande större kommunerna. Analysen visar att de ovan beskrivna förutsättningarna för pendling till stor del förklarar den faktiska pendlingen i området. Den pendling som modellen skattar kan ses som den pendling som är ”att vänta” givet orternas förutsättningar inklusive geografiska läge. Avvikelser från den skattade pendlingen kan i den bemärkelsen tolkas som att pendlingen är högre ”än väntat” eller lägre ”än väntat”. Tyréns har identifierat ett antal orter vars pendling mellan varandra är ”högre än väntat”. Dessa orter har sålunda en bättre sammanknuten arbetsmarknad än vad som ges av förutsättningarna. Dessa orters starka samband bör betraktas som positivt i och med att de boende i utpendlingsorten har en större lokal arbetsmarknad att tillgå än vad de annars skulle ha, samt att företagen till inpendlingsorten har ett större arbetskraftsutbud att rekrytera från. Analysen visar samma bild som framkommit i beskrivningen av restid och pendling samt i analysen av orternas hierarki: Ett kluster kring Nyköping med särskilt tydliga samband mellan Nyköping och Oxelösund, Skavsta och Stigtomta. Samt ett kluster med Vagnhärad och Trosa och med en tydlig koppling till Södertälje.

Oxelösund och Nyköping

Vagnhärd och Trosa

Pendlingen mellan Oxelösund och Nyköping är mycket stark, åt båda hållen. Drygt 1 000 personer pendlar från Nyköping till Oxelösund och nästan 900 från Oxelösund till Nyköping.

Vagnhärad och Trosa är en annan duo med liknande samband. Här är det dock pendlingen från Vagnhärd till Trosa som överträffar förväntningarna mest. Pendlingen från Vagnhärad till Trosa är 229 personer.

Den starka pendlingsströmmen är större än väntat givet förutsättningarna. Orsaken är givetvis att båda orterna har ett starkt näringsliv i Östra Sörmland och kan ses som ett kluster inom vilket man bosätter sig och arbetar fritt, där kommungräns och avstånd inte utgör ett hinder.

Båda dessa två orter har även en stark anknytning till Södertälje och övriga Storstockholm. Kopplingarna mellan dessa två orter och Nyköpingsklustret är på den nivå som är att vänta givet förutsättningarna.

Nyköping och Skavsta Skavstas roll bland de analyserade orterna är olik de andras. Sambandet mellan Skavsta och Nyköping är fullkomligt ensidigt eftersom Skavsta endast är ett arbetsplatsområde utan boende. Nästan hälften av de som arbetar på Skavsta pendlar in från Nyköping. Enligt Tyréns analys borde Nyköpings del av inpendlingen vara lägre och övriga kringliggande orter samt de större orternas del vara större, utifrån förutsättningarna. Nyköping och Stigtomta Stigtomta är den största av småorterna som ligger kring Nyköping. Från Stigtomta pendlar det 445 personer in till Nyköping och 48 personer pendlar åt andra hållet. Den kopplingen är betydligt starkare än vad de övriga småorterna har till Nyköping. Stigtomta är förvisso en utpräglad bostadsort men har egna arbetsplatser: närmare 150 personer pendlar in till Stigtomta.

Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

2015-05-18

24

Figur 18: Kartan visar de två klustren. Nyköpingklsutret med Oxelösund, Skavsta och Stigtomta är markerat med lila. Trosa och Vagnhärad med sin starka koppling till Södertälje är markerat med orange.

Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

2015-05-18

25

3.4 Befolkningsutveckling och arbetsmarknad

finns alltså starka drivkrafter till befolkningstillväxt i och med att Ostlänken får stationer på dessa orter.

En orts befolkningsutveckling drivs av två faktorer: flyttnetto och födelsenetto. Flyttnetto är inflyttning till orten minus utflyttning från orten, medan födelsenetto är antalet födda minus antalet döda. För att en orts befolkning skall växa måste åtminstone en av faktorerna vara positiv och om den andra faktorn är negativ, måste den positiva faktorn överväga den negativa.

3.4.2 Större orter utanför Ostlänken

Båda faktorerna har gemensamt att en förutsättning för dem är att det finns tillgång till arbetsmöjligheter på orten, eller inom pendlingsavstånd. En ort där det inte finns jobb kommer ha svårt att behålla människor som vill bilda familj, samt att attrahera såväl inrikes som utrikes inflyttare.

3.4.3 Mindre orter utanför Ostlänken

På så sätt är de olika tätorteras framtida befolkningsutveckling tydligt sammankopplad med dess koppling till den lokala arbetsmarknaden.

De större orter som inte får en station längs Ostlänken får en indirekt positiv effekt eftersom orter inom pendlingsavstånd får starkare arbetsmarknad. Samtidigt minskar den relativa attraktiviteten hos de orter som inte får en station, med risk för att boende och företag flyttar till de orter med Ostlänksstation.

De mindre orterna utanför Ostlänken har i dagsläget redan få arbetsplatser på orten och är beroende av sin närhet till en större arbetsplatsnod. Dessa orters får mestadels positiva effekter eftersom deras arbetsmarknad inom pendlingsavstånd stärks. Att deras relativa attraktivitet minskar är förmodligen inte väsentligt eftersom pendling redan innan har varit en förutsättning för de boende på orten.

3.4.1 Orterna längs Ostlänken Nyköping och Vagnhärad kommer få en förbättrad kommunikation med såväl Norrköping och Linköping, som med Södertälje och Stockholm. På så sätt kommer näringslivet i Nyköping och Vagnhärad få förbättrade förutsättningar samtidigt som boende på orterna får en större arbetsmarknad att tillgå inom pendlingsavstånd. Det Ortsstrukturanalys Östra Sörmland

2015-05-18

26

3.5 Sammanfattning Ortsstruktursanalys Ortsstrukturanalysen tittar på:

topp. I dessa orter pendlar nästan halva befolkningen till en annan ort. Befolkningsutveckling

-

Om orten kan kategoriseras som en arbetsplatsnod eller bostadsort

-

Möjligheten att pendla med bil och kollektivtrafik

Att växa befolkningsmässigt kräver en koppling till en lokal arbetsmarknad, där Nyköping och Vagnhärad får en förbättrad situation med hjälp av Ostlänken.

-

Ovan faktorers roll i orternas förhållande vilket avgör hierarkin dem emellan

Hur befolkningen kan växa i och med åldersstrukturer och andel i barnafödandel ålder analyserades i Karaktärsanalysen.

Dessa faktorer påverkar hur en trolig befolkningsutveckling kan se ut i framtiden, med antaganden om att tillväxt sker då barnfamiljer flyttar in, vilket i hög grad drivs av tillgång till offentlig service och annat utbud – om inte på orten så inom rimligt avstånd och med god tillgänglighet.

Figur 19 visar en sammanfattning av orternas bedömning vad gäller deras struktur enligt ovan beskrivna faktorer. Om en ort inte har både bostäder och arbetsplatser är de markerade med kursiv stil, om de har tillräckligt nära till ett kluster.

Pendling och kluster Lästringe, Västerljung, Trosa och Vagnhärad pendlar in mot Södertälje och Stockholm. Övriga orter, även Vrena som ligger något norrut, kretsar kring Nyköping, men vid Ålberga tar Norrköpings och Linköpings arbetsmarknad över.

Vagnhärad

Lästringe

Trosa

Tystberga

Västerljung

Ålberga

Nyköping

Vrena

Oxelösund

Jönåker

Skavsta Stigtomta

Arbetsplatsnod vs Bostadsort

Sjösa

Orterna med störst underlag av arbetsplatser är Skavsta, Nyköping och Oxelösund samt även Trosa.

Enstaberga

Orterna med hög utpendling är tydliga bostadsorter. Samtliga småorterna ligger i

Figur19: Bedömning av ortsstruktur – hierarki, arbetsmarknad, pendling, befolkningsutveckling.

Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

2015-05-18

27

4. Explorativ framtidsanalys ”Om man vägrar att se bakåt och inte vågar att se framåt så måste man se upp”. – Tage Danielsson

Framtiden är alltid mer eller mindre oviss. Det vi kan säga om den är att den alltid påverkas dels av saker vi kan rå över och saker som vi inte kan rå över. På lite finare språk kallas dessa saker interna och externa faktorer. I vår analys har vi valt att definiera dessa faktorer enligt följande: Interna faktorer är händelser som aktörer inom det geografiska området för scenariot kan påverka medan externa faktorer är händelser som inte kan påverkas av aktörer som verkar inom det geografiska området för scenariot. Explorativa scenarier besvarar frågan ”vad kan hända?” genom att beskriva scenarier utifrån olika trender, vilka styrs av dessa interna och externa faktorer. Den explorativa framtidsanalys som följer har genomförts i syfte att redogöra för hur olika trender kan komma att påverka utvecklingen i östra Sörmland.

Utöver dessa två, relativt abstrakta faktorer kommer utvecklingen av orterna i östra Sörmland också påverkas av något lite mer direkt och konkret; nämligen närheten till spårbunden trafik i form av Ostlänken. Tillgången till spårbunden trafik i sig påverkar nämligen tillväxten för orter, samt ger möjlighet att locka både invånare, besökare och näringsliv. Ostlänken kommer därför bli betydelsefull för utvecklingen av Östra Sörmland.

Påverkansgrad av klimatförändringar Idag ser vi eventuellt bara början på de förändringar som människans påverkan på klimatet ger upphov till. Exakt hur stor förändring det kommer att leda till går inte att förutspå. Resandet är något som i hög grad påverkas av hur stora konsekvenser klimatförändringarna får. Om klimatförändringarna blir tydliga i samhället kommer fordon som drivs av fossila bränslen att tvingas fasas ut till förmån för fordon som drivs av förnyelsebara bränslen. Vi ser idag två riktningar på utvecklingen som står i relation till varandra. Dessa är: ·

4.1 Styrande trender 2050 Låt oss anta att utvecklingen i Östra Sörmland påverkas av två externa faktorer; påverkan av klimatförändringar och grad av urbanisering.

·

Stor påverkan av klimatförändringar medför skärpta styrmedel inom miljöområdet och en snabbare omställning till färdmedel som drivs av förnyelsebara bränslen. Liten påverkan av klimatförändringar medför att omställningen går trögare, med möjlighet att fortsätta resa med fordon drivna av fossila bränslen.

Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

Urbaniseringsgrad Urbanisering kan syfta på olika saker; dels flyttströmmar från landsbygd till tätort och dels urbaniseringsgrad, det vill säga mängden människor som bor i tätort kontra mängden människor som bor på landsbygden. Motsatsen till urbanisering är ruralisering och innebär att människor i högre utsträckning väljer att bo på landsbygden eller mindre orter jämfört med i städer eller storstäder. Ruraliseringsgrad innebär motsvarande princip som med urbaniseringsgrad, det vill säga mängden människor som bor på landsbygden kontra mängden människor som bor i tätorter. När vi talar om urbanisering menar vi den första definitionen, nämligen som flyttströmmar från landsbygd till tätort. Vi ser idag två riktningar på utvecklingen som står i relation till varandra. Dessa är: ·

Ruralisering; större öppenhet för att bo på landsbygden

·

Fortsatt urbanisering; avfolkning av småorter och landsbygd

Figur 14 på nästa sida visar hur trenderna som beskrivs ovan står i relation till varandra och bildar scenario 1, 2, 3 och 4. Scenarierna som presenteras i kommande avsnitt beskriver möjliga utvecklingar i världen, Sverige och Östra Sörmland någon gång mellan år 2030 till år 2050.

2015-05-18

28

Stora klimatförändringar, skärpta miljömål. Fossilfria bränslen.

Scenario 2:

Scenario 1: Landsbyggden blir semester- och fritidsort.

Gröna hipsters flyttar till Östra Sörmland!

Fortsatt urbanisering

Ruralisering

Scenario 4:

Scenario 3: Bygdens sista bonde flyttar till storstaden.

Bo prisvärt och nära på landsbygden.

Små klimatförändringar, ingen påverkan på resor med bil. Figur 20. Pilarna visar trender som utgör riktningar i östra Sörmlands utveckling. Trenderna står i relation till varandra och bildar fyra olika scenarier.

Ortsstrukturanalys Östra Sörmland

2015-05-18

29

4.2 Scenario 1 – Landsbygden blir semester- och fritidsort Detta scenario kännetecknas av: ·

Stor klimatpåverkan

·

Stor urbanisering

Samtidigt som människor flyr ett permanentboende på landsbygden i Östra Sörmland lockar dess lugn och nära avstånd till städerna under helger och semesterledighet. Detta i kombination med det minskade användandet av bil och flyg gynnar orter i östra Sörmland med god tillgång till kollektivtrafik. Det lilla sörmländska torpet blir ett attraktivt resmål för semesterfirare.

De globala miljömöten som ägde rum i början av 2000-talet gav inte något resultat och ledde aldrig till att länder ändrade sin nationella utsläppspolitik. Efter generationer av tärande på klimatet och överanvändning av jordens resurser har vi nu kommit till det scenario som många miljökämpar och forskare varnat och fasat för. Vi har nått maxgränsen för hur långt vi kan tänja på jordens upprätthållande system.

Möjligheter: Expandera som semester- och fritidsort, Orter med goda förutsättningar för detta gynnas. Orter med kollektivtrafik gynnas.

Oljepriser, el-priser, matpriser och priser på kläder skjuter i höjden i och med klimatskatter och andra utmaningar kopplade till klimatförändringar. Persontransport blir också dyrt och människor väljer kollektivt resande i närområdet framför längre bil- och flygresor.

Detta scenario kännetecknas av:

Vad innebär detta för östra Sörmland?

Precis som i scenario 1 har vi nått maxgränsen för hur långt vi kan tänja jordens ekosystem. Ekonomiska och ekologiska kriser har gått hand i hand under första delen av 2000-talet och folket har tröttnat. Det enkla livet lockar; man vill nu satsa på att odla sin mark, sitt skägg och sin egen humle (till det hembryggda ölet) på landsbygden.

Många boende i östra Sörmlands småorter väljer att flytta till mer resurseffektiva boenden i Nyköping, Stockholm, Linköping och Norrköping, för att komma närmare kollektivtrafik och minska elkostnader. Mindre Orter i östra Sörmland förlorar snabbt en stor del av sina permanentboende.

Hot: Avfolkning, över året, ojämna förutsättningar för kommersiell såväl som offentlig service.

4.3 Scenario 2 – Gröna hipsters flyttar till östra Sörmland ·

Stor klimatpåverkan

·

Ruralisering

Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

Återigen har det svenska lantbruket blivit en prioriterad politisk fråga. Trenden om färre bönder har vänt och det finns en växande vilja både politiskt och yrkesmässigt att odla ekologiska produkter som är framtagna via ett hållbart tillvägagångsätt. Konsumtionen av kött har minskat, men det ställs höga krav på det kött som konsumeras. Det ska vara hållbart, ekologiskt och närproducerat. Samma sak gäller givetvis grödor av olika slag. Likt i scenario 1 har priser på importerade varor såsom mat och kläder har ökat i och med att oljepriser och elpriser stigit och klimatskatter tillkommit. Vad innebär detta för östra Sörmland? Orterna i östra Sörmland kan dra stor nytta av ”bo på landet”-trenden. Unga människor flyttar i högre utsträckning ut från staden och bidrar till en levande landsbygd. För att kunna dra fullgod nytta av scenariot behövs en väl utvecklad kollektivtrafik som knyter ihop landsbygd och stad och möjliggör för människor att pendla till arbetet. Trenden med hållbart, ekologiskt och närproducerat är inte bara en trend utan ett måste, vilket bidrar till tillväxt i östra Sörmland i och med att gårdar blommar upp på nytt för att producera såväl grödor som kött. Detta bidrar till ökade markpriser i östra Sörmland. Möjligheter: Expandera som permanentboende-ort. Levande landsbygd. Orter med kollektivtrafik gynnas.

2015-05-18

30

Hot: De orter som inte har tillräckligt välutvecklad kollektivtrafik kommer halka efter i utvecklingen.

På ledig tid och semestrar åker folk till andra sidan jorden eller till Sveriges kuster, både flyg- och bilresor är relativt billiga.

4.4 Scenario 3 – Bygdens sista bonde flyttar till staden

Vad innebär detta för östra Sörmland?

Detta scenario kännetecknas av: ·

Liten klimatpåverkan

·

Stor urbanisering

Klimathotet är inte lika uppenbart som i scenario ett och två. Urbaniseringen är dock omfattande på grund av att utbudet på arbetstillfällen på svensk landsbygd blir mindre och mindre. Lantbruket och småindustrier, som en gång varit landsbygdens motorer, får det svårare att överleva när det blir allt billigare att förlägga arbete utanför Sverige och när de flesta varor går att importera till låga fraktkostnader från övriga världen Det tydligaste tecknet på att landsbygden avfolkas är att unga människor flyttar till städer i allt större utsträckning. Populära tillflyttsorter för yngre människor är städer med högskolor och universitet, där de blir kvar efter studierna för att arbeta. Sverige ställs i allt högre tempo om från produktions- till servicesamhälle och denna service finns i städerna.

I de mindre orterna i Östra Sörmland har utvecklingen stannat av. Om det var butikerna som stängde först eller människorna som valde att flytta till platser med bättre kommunikationer är svårt att säga. Nyköping och Sjösa som växt samman med Nyköping bli tillflyttsorter för de som inte söker sig till Stockholm, Linköping och Norrköping. Stationshusen på orterna i östra Sörmland berättar om en tid då järnvägen var en del av orternas identitet och tillväxt. En tid när stationstorgen var fulla av liv och rörelse. Idag står stationshusen tomma, symboler för ett urbant samhälles skenande utveckling. Möjligheter: Nyköping gynnas av inflytt och expanderar. Hot: Avfolkning, minskat serviceunderlag, död landsbygd.

4.5 Scenario 4 – Bo prisvärt och nära på landsbygden Detta scenario kännetecknas av: ·

Liten klimatpåverkan

·

Ruralisering

Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

Likt scenario 3 är klimatpåverkan även här låg, men i det här scenariot har människor tröttnat på storstadens stress och de skenande bostadspriserna och fler väljer att flytta från storstäderna. Ett boende med valuta för pengarna, förbättrade möjligheter för barnfamiljer, hälsa och en rik fritid går nu före de rena försörjningsbehoven och den puls som städerna erbjuder. På fritiden åker man gärna till andra sidan jorden eller till kusten, men i detta scenario har hemmet och vardagen fått en högre status än i andra scenarier. Man vill bo bra och helst arbeta nära hemmet. Mer kvalificerade arbetstillfällen återfinns även på landsbygden då både arbetsgivare och arbetstagare ser fördelarna med att komma utanför staden. För de som ändå arbetar i staden behövs goda kollektivtrafikförbindelser så landsbygdsboendet inte resulterar i för mycket pendlingstid. Vad innebär detta för östra Sörmland? Orterna i östra Sörmland, även de mindre, kan dra nytta av denna utveckling. För dessa orter innebär trenden expansion och inflytt av permanentboende. De orter som tidigt satsat på en utbredd kollektivtrafik lockar flest nyinflyttade, åtminstone i det tidiga skedet. Utöver de redan etablerade bostadsområdena i östra Sörmland tillkomer tätorter i före detta sommarstugeområden som blir tillflyttningsorter. 2015-05-18

31

I viss mån flyttar även företag ut på landsbygden i östra Sörmland. För flera företag lockar landsbygdens prisvärda lokaler samtidigt som de kan behålla sin kundgrupp i Stockholm och Mälarregionen. Flera orter har direkta förbindelser med Skavsta som utvecklats till en betydande nationell flygplats. Möjligheter: Expansion i och med inflytt av permanentboende. Hot: Utbredning av bebyggelse och risk för förlorade naturvärden.

kollektivtrafik gynnas om kraftiga klimatförändringar driver upp bensinpriserna. Vagnhärad, Trosa, Västerljung och Oxelösund beräknas vara relativt resilienta på samma grunder, men drabbas negativt till viss del om scenariot om en ökad urbanisering skulle inträffa. Övriga orter drabbas negativt både av ökad urbanisering och ett ökat klimathot, men anses inte heller vinna tillräckligt mycket om scenariot skulle bli det omvända.

4.6 Sammanfattning Trendanalys I en sammanvägd analys av de olika scenarierna tittar vi på hur robust respektive ort är, alltså hur bra de skulle klara sig i de fyra olika scenarierna. Robustheten mäts i: att det inte blir någon större negativ effekt av något scenario för respektive ort. Nyköpings och Sjösa bedöms som mest resilienta då de bör gynnas i alla scenarier, och dessutom kan dra nytta av varandra. Nyköping och Sjösa är de enda orterna som skulle klara sig bra i ett scenario med kraftig urbanisering eftersom att det är upptagningsområde för flera av de mindre orterna i Östra Sörmland. Sjösa är beläget så nära Nyköping att den orten också gynnas. Orter med bra

Nyköping

Stigtomta

Sjösa

Enstaberga

Vagnhärad

Lästringe

Trosa

Tystberga

Västerljung

Ålberga

Oxelösund

Vrena Jönåker Skavsta

Figur 21: Sammanställning av robusthet för olika scenarier

Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

2015-05-18

32

5.

Prognoser för orterna

Genom att väga samman orternas karaktär, struktur samt den resiliensbedömning som gjorts får vi en sammanvägd bild av orternas troliga utveckling. Orternas styrkor och svagheter i både attraktivitet och historia kombineras med statistik om pendling och arbetsmarknad, samt den planerade Ostlänken – och belyses av framtidsscenarier där ortens robusthet för de olika möjligheterna bedömts.

Ortskaraktär

Vagnhärad, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Jönåker och Skavsta flygplats är orter som bedöms ha bättre förutsättningar, på grund av järnvägen, sin historia/själ eller ett unikt läge på annat sätt. Ortsstruktur: Analysen av orternas strutkur visar två kluster där Nyköping-Oxelösund-Skavsta-Stigtomta är ett och Vagnhärad-Trosa ett annat. I denna analys bedömdes även Västerljung, Sjösa och Enstaberga ligga tillräckligt nära dessa kluster för att bedömas ha god förutsättning till positiv framtida utveckling. Här bedöms också Ostlänkens framtida stationer som avgörande. Framtidsanalys:

Ortsstruktur

Trendanalys

Figur 22: Kombinationen av analyser ger en möjlig framtidsbild för orterna.

Ortskaraktär: Av analysen framgår att många av de orter som är föremål för analys är småorter som växt fram som stationssamhällen. Sedan järnvägsstationerna lagts ner har även serviceutbudet begränsats och befolkningsökningen avstannat, vilket belyser vikten av spårbunden trafik för en orts utveckling.

I våra scenarier i kapitel 4 lyfts möjliga utvecklingar inom urbanisering och klimatpåverkan. För att kunna uttala oss om hur orterna i framtiden utvecklas är vår hypotes att de som är mest robusta också har möjlighet att utvecklas bäst, och här hamnade Nyköping och Sjösa i topp, samtidigt som Vagnhärad, Trosa, Västerljung och Oxelösund också bedömdes ha goda möjligheter i de olika scenarierna.

5.1 Sammanvägning av analyser De tre analyserna vägdes samma i poäng per ort för att få en indikation på hur en framtida utveckling kan komma att se ut, och poäng gavs också för orter med direkt koppling till Ostlänken.

Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

De orter som fått 2 poäng är de som bedömts som starka både i karaktär och struktur samt anses vara resilienta. Dessa följs av orter med 1 poäng där analysen påvisat styrkor i mer än en kategori. Orter som fått 0 bedöms svagare och får en prognos där status quo antas vara rimlig. Orter med -1 eller -2 antas få en lägre befolkningsutveckling, och har således bedömts vara svagare i de gjorda analyserna.

Ort Nyköping Vagnhärad Oxelösund Skavsta Trosa Sjösa Västerljung Enstaberga Jönåker Stigtomta Lästringe Tystberga Vrena Ålberga

Bedömning 2 2 1 1 1 0 0 -1 -1 -1 -2 -2 -2 -2

Figur 23: Sammanvägd bedömning av karaktär, struktur och robusthet för respektive ort.

2015-05-18

33

5.2 Sammanfattning orternas framtid För regionen östra Sörmland sker inom kort en förändring av tillgänglighet och infrastukturförutsättningar i och med utvecklingen av Ostlänken. Denna kommer ha stationer i Vagnhärad, Nyköping samt vid Skavsta flygplats. Utifrån dessa nya förutsättningar har Tyréns tittat på hur en framtida utveckling av orterna i östra Sörmland kan komma att se ut. Analysen baseras på tre separata bedömningar: · · ·

Ortskaraktärsanalys Ortsstrukturanalys Trendanalys

Dessa analyser har sammanfattats i bedömningar för respektive ort; totalt 13 orter samt Skavsta flygplats. Analyserna och den slutliga bedömningen har fokus på infrastruktur, vilket är naturligt i en region som denna där järnvägen har varit betydande för orternas framväxt och även eventuella stagnering i utveckling, då stationer lagts ned. Men även faktorer som historia och ortens själ har ingått i analysen. Den totala bedömningen har gjorts utifrån hur orterna stått sig i de separata analyserna och har sedan sammanfattats i en poängsättning på en skala från -2 till +2, där 0 står för oförändrad tillväxt framöver.

Befolkningsprognoser har räknats fram utifrån en antagen prognos som är trolig i ett oförändrat läge och därifrån räknats upp om orten beräknas växa respektive ner om orten förväntas avbefolkas. Det är en hypotetisk beräkning, men den är baserad på analyser som är relevanta för orternas framtida potential. I kartan på motstående sida ser man orterna med den bedömning som gjorts i den sammanvägda analysen översatt till: ·

+ + för orter med 2 poäng

·

+ för orter med 1 poäng

·

Inget för orter med 0 poäng

·

- för orter med -1 poäng

·

- - för orter med -2 poäng

Slutligen landar analysen i att Vagnhärad, Trosa och Nyköping förväntas öka mest, följt av Oxelösund, Västerljung och Sjösa. Detta baserat på att: -

de idag har en viss karaktär/själ att bygga på

-

ligger i ett pendlingskluster

-

har nära tillgång till arbetsplatser

-

har god tillgänglighet idag som förväntas öka i framtiden i och med Ostlänken

Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

-

de har antingen ett starkt flyttnetto eller en bra åldersfördelning med stora grupper i barnafödande åldrar, i vissa fall både och

-

samt är robusta nog att klara sig i våra olika framtidsscenarier.

Västerljung och Sjösa som har låg in/utflyttning har en styrka i att vara de orter som har lägst andel äldre befolkning. Det ger då den potentialla möjligheten att de växer genom att det föds barn där. Enstaberga har svagt postivt flyttnetto och en åldersstruktur i likhet med riket, men bedöms inte ha övriga förutsättningar eller styrkor för att växa nämnvärt.Stigtomta har negativt flyttnetto men en yngre invånarstruktur – dock ser vi inte heller här några tecken på att det räcker för att växa nämnvärt. Jönåker, Lästringe, Tystberga, Ålberga och Vrena har ett sämre utgångsläge och förväntas minska. Detta är det minst säkra antagandet, då vissa scenarier skulle kunna göra lansbygden starkare – eller om man gör särskilda insatser för att stärka ortens karaktär, tillgänglighet, eller på annat sätt marknadsföra en ort så som Nyköping gjort mot stockholmarna exempelvis. Av dessa mindre orter har de som redan idag är något större, eller har ett läge i närheten av annan nod/attraktion bättre utgångspunkt för att vända den negativa prognosen.

2015-05-18

34

5.3 Möjliga effekter och satsningar Regionförstoring En utbyggd infrastruktur såsom Ostlänkens utbyggnad kan leda till regionförstoring. Regionförstoring är när en lokal arbetsmarknad införlivar nya kommuner genom att inpendlingen från den nya kommunen kommer över en viss gräns. Kommunerna i Östra Sörmland är fördelade på två arbetsmarknader i dagsläget. Nyköping och Oxelösund bildar en egen liten arbetsmarknad medan Trosa ingår i Stockholms arbetsmarknad. Det mest troliga scenariot vid regionförstoring är att Nyköping och Oxelösund införlivas i Stockholms arbetsmarknad. Åt andra hållet längs Ostlänken finns Norrköpings arbetsmarknadsregion (bestående av fyra kommuner) och därefter Linköpings arbetsmarknad (bestående av 8 kommuner). Det är möjligt att pendlingen i sydostlig riktning ökar och regionförstoringen går åt det håller istället. Då kan ett av tre scenarier inträffa: Linköping införlivar såväl Norrköping som Nyköping i sin arbetsmarknad, Norrköping införlivar Nyköping i sin arbetsmarknad eller Nyköping införlivar Norrköping i sin arbetsmarknad. Eftersom pendlingen från Norrköping till Nyköping är större än den motsatta förefaller det mer troligt att Nyköping införlivar Norrköping än tvärtom. Dock förefaller det troligt att om Norrköping skall införlivas i någon arbetsmarknad är det i

Linköpings – att även Nyköping skulle ansluta är mindre troligt. Oavsett om regionförstoringen innebär att Nyköping knyter andra kommuner till sig eller införlivas i en annan arbetsmarknad är regionförstoring (eller egentligen de förutsättningar som leder till regionförstoring) av godo. Snabbare pendling till andra större städer ökar möjligheterna för människor att hitta ett passande arbete, för företag att hitta passande personal och för företag att utvidga sin krets av kunder och samarbetspartners.

Aktiva insatser: infrastruktur Med rapporten som underlag kan riktade satsningar göras för regionen. Det kan innebära infrastrukturutvecklingar med fokus på kollektivtrafik och direktlinjer mellan olika arbetsplatskluster/noder för att skapa bättre förutsättnignar för att bo på mindre ort men ha enkel, snabb och hållbar pendling till jobbet.

strukturer i form av service eller offenliga miljöer eller utnyttjande av områden på nya sätt.

Aktiva insatser: satsningar på inflyttning Att arbeta med aktiviteter för att locka invånare är en strategi för att förbättra förutsättningarna – och tittar man på Nyköpings kampanjer är dessa tydligt riktade mot yngre och barnfamiljer, vilket är strategiskt riktigt. Alla inflyttare är värdefulla för mindre orter, men långsiktigt kan det vara värdefullt att att försöka föryngra åldersstrukturen på vissa orter. Även hur kommunen väljer att satsa lokalt på bostäder, näringsliv, besöksnäring eller andra insatser för att skapa tillväxt påverkar givetvis ortens synlighet och attraktivitet för olika målgrupper.

Aktiva insatser: sammanväxta orter Det kan också handla om mindre satsningar så som sammanväxning av närliggande orter som Trosa och Vagnhärad eller Nyköping och Sjösa. Här kan orternas struktur växa samman med hjälp av bostäder, stråk, cykelvägar etc, för att underlätta flödet orterna emellan. Även kringliggande bostadsområden/småorter kan införlivas i en tätort med hjälp av planering av bostadsområden eller sammanlänkande

Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

2015-05-18

35

Figur 24: Karta över orternas sammanvägda bedömning, där skalan går från ++ för bästa utfall till - - för lägsta utfall. Utifrån detta har en prognos gjorts för befolkningstillväxt, illustrerat genom en pil.

Ortsstrukturanalys Östra Sörmland

2015-05-18

36

6.

BILAGA 1 Befolkning i åldrar, samt flyttnetto

Tittar man på orternas åldesstrukturer är det som är mest avgörande om det finns potential i att invånare i barnafödande åldrar skaffar familj och väljer att bo kvar på orten. Orter med lägre andel i äldre åldrar får helt enkelt större potential i att växa genom befolkningsökning inom orten. Att en ort också har ett positivt flyttnetto, det vill säga att fler flyttar in än därifrån är också en faktor som styr befolkningstillväxten. Dessa två faktorer redovisas i tabellen till höger, där orterna är sorterade på flyttnetto, där Nyköping 2013 hade ett tillskott på 676 personer som flyttade in till tätorten, och Stigtomta har ett negativt flyttnetto då 23 personer flyttade från orten. I andra kolumnen ses hur stor andel av invånarna som är i åldern 55 eller över. Rikets snitt ligger på 31 % och de som har en högre andel än snittet är rödmarkerade.

dessa tydligt riktade mot yngre och barnfamiljer, vilket är strategiskt riktigt. Alla inflyttare är värdefulla för mindre orter, men långsiktigt kan det vara värdefullt att att försöka föryngra åldersstrukturen på vissa orter.

Ort Nyköping Oxelösund Trosa Vagnhärad Västerljung Enstaberga Jönåker Vrena Ålberga Tystberga Sjösa Stigtomta

Flyttnetto

Andel 55+

676 196 77 43 2 2 -2 -3 -5 -6 -9 -23

38% 42% 39% 29% 22% 31% 34% 42% 40% 36% 22% 27%

Här ser man att Sjösa och Västerljung har en ung befolkningssammansättning, i motsats till Oxelösund och Vrena. Att arbeta med aktiviteter för att locka invånare är en strategi för att förbättra förutsättningarna – och tittar man på Nyköpings kampanjer är Ortsstruktur Östra Sörmland 2050

2015-05-18

37

7.

BILAGA 2: Referenser

Andrén, Elof., 1986: En Sörmlandsbygds historia. En kulturhistorisk beskrivning av Stigtomta kommun med församlingarna Stigtomta, Bärbo, Nykyrka och Halla. Isaksson, Sarah., 2013: När målet inte är förhandlingsbart, Kungliga Tekniska högskolan, Institutionen för Samhällsplanering och miljö, Avd. för Miljöstrategisk analys – fms

Trafikverket., http://www.trafikverket.se/ostlanken/

Bilder

Trafikverket., 2013: Samrådsunderlag, Hållplatser och andra infrastrukturåtgärder i Östra Sörmland, Södermanlands län.

Vagnhärad http://www.tugboatlars.se/Vagnharad.htm

Bilder kommer ifrån följande källor:

Trosa kommun., 2013: Vagnhärad station 100 år.

Västerljunga - www.sormlandsflygfoto.se

Trosa kommun., 2015: www.trosa.se

StigtomtaStigtomta Hembygdsförening; www.hembygdsförening.se

Oxelösund – www.oxelosund.se

Enstaberga - Tuna Hembygdsförening/ Sveriges hembygdsförbund

Länstrafiken., 2015: http://www.lanstrafiken.se/Sormland/Tidtabelle r-kartor/Landsbygdstrafiken/

Vrena – Vrena hembygdsförening; www.hembygdsförening.se

Person, Therese., 2008: Rörelse, mötesplats, blandning - ledord för samtidens stationssamhälle. Blekinge Tekniska Högskola

Sjösta – www.historik.nu Tystberga – www.tystbergabygden.net

Nyköpings kommun., 2015: www.nykoping.se Nyköpings kommun., 2013: Översiktsplan för Nyköpings kommun 2013. Nationalencyklopedin., 2015 Oxelösunds kommun., 2010: Översiktsplan för Oxelösunds kommun 2010. Statistiska Centralbyrån., www.scb.se Strömbäck, J (Red.)., Rockström, J., Jonsson, H., Rothstein, B., Oskarson, M., Mellergård, P., Mahmood, Q., Eklund, K., Nordmark, Saatchi, M., Sanandaji, N., 2013: Framtidsutmaningar – Det nya Sverige, 8TTO, Stockholm Ortsstrukturanalys Östra Sörmland

2015-05-18

38