Ortsanalys Arboga kommun november 2006
Ramböll Sverige AB Region Syd Samhällsbyggnad Isbergs gata 3 211 19 Malmö Tfn 040 - 10 54 00 Fax 040 - 12 66 50 P:\64mas2\6405\14106\L_text\rapport\InDesign
Förord
Innehåll
Arboga är en av Sveriges äldsta städer. Här hölls 1435 Sveriges första riksdag. Den medeltida stadskärnan lockar många besökare som bland annat besöker den årliga medeltidsveckan. Men Arboga har fler kvaliteter än sin historia. Staden och kommunen erbjuder många fina boendemiljöer. Läget i skärningspunkten mellan olika regioner och med utmärkta kommunikationer skapar förutsättningar för ett attraktivt boende med tillgång till en stor arbetsmarknad samt etablering av verksamheter.
Del I
Denna ortsanalys söker lyfta fram Arbogas karaktär och starka respektive svaga sidor. Ortsanalysen är ett av underlagen för den nya kommuntäckande översiktsplanen som håller på att tas fram. Ortsanalys grundar sig på den norska metoden stedsanalys. Den innebär en systematisering av kunskap för att förstå en orts historia, dess aktuella situation och förutsättningar samt utvecklingsmöjligheter. Ortsanalysen beskriver ortens form som ett resultat av en historisk process där både övergripande samhällsutveckling såväl som lokala initiativ och drivkrafter har medverkat till ortens utveckling. Detta sammanfattas i ortens starka och svaga sidor samt i exempel på hur ortens kvaliteter kan förbättras och utvecklas. Ortsanalysen är utförd under perioden juni 2005 till november 2006. Den är framtagen på uppdrag av Arboga kommun med Per Granlund som beställare. Ramböll Sverige AB i Malmö har utfört analysen med Ylva Pålstam som ansvarig samt Göran Oldén och Kristina Hermansson som handläggare. Analysen har förankrats i en arbetsgrupp från Arboga kommun bestående av Per Granlund, Riitta Haukilahti och Anna Lina Nordquist.
Analys
Geografi Historia Landskap och grönstruktur Huvudstrukturer Funktioner Trafikmönster Folkliv
Del II
Arbogas styrka och svagh et
Starka sidor Svaga sidor
Del III
4 6 10 14 18 20 22
24 24
Sammanfattning
Arbogas karaktär - Medeltidsstaden Utveckla stadskärnan Skapa attraktioner Förtätning med nya bostadsområden Annonsera Arboga från Europavägarna Knyt båtfolket till Arboga
25 25 25 25 25 25
Referenser
27
Kartorna som ligger till underlag för de olika kapitlens temakartor är Arboga kommuns kartmaterial (copyright Lantmäteriet och Arboga kommun).
3
Gränsbygd eller smältdegel
Staden
Arboga kommun omfattar en yta på 324 km2 och ligger i en ”gränszon” eller ”smältdegel” mellan olika regioner, såväl naturmässiga som historiska och förvaltningsmässiga. De förvaltningsmässiga indelningarna går långt tillbaka i tiden. Äldst är landskapen som under medeltiden fungerade som självständiga politiska enheter med egna lagar. Kyrkans indelning i stift liksom indelningen i Svealand och Götaland grundlades under medeltiden. Svealand och Götaland betecknade då landet nordanskog respektive sunnanskog, d v s landet norr respektive söder om Tiveden och Kolmården. Den administrativa indelningen av Sverige i län skedde först under 1600-talet. Landskapsgränsen mellan Närke och Västmanland går genom kommunens sydvästra del och kommungränsen i sydöst bildar gräns till Södermanland. Kommunen tillhör Västmanlands län men gränsar i sydväst till Örebro län och i sydost till Södermanlands län. Kommunen ligger i gränstrakterna mellan Svealand och Götaland, vilkas centralbygder hade stor betydelse och utgjorde viktiga maktcentra under medeltiden då riket Sverige bildades. Kommunen tillhör Västerås stift och utgör gräns mot Strängnäs stift. Kommunen ligger i gränsen mellan jordbruksbygden runt Mälardalen/Hjälmaren och skogsbygden i Bergslagen. Den ligger mellan de två sjösystemen Mälaren och Hjälmaren samt mellan Mälardalen och Hjälmarebygden.
I början av 1600-talet var Arboga Sveriges tolfte stad med 1 550 invånare. Staden upplevde en tillbakagång i mitten av 1600-talet, när Arboga förlorade sin roll som utskeppningshamn, och tillväxten kom inte igång förrän vid industrialiseringen i slutet av 1800-talet. År 1910 hade staden 5000 invånare. Första halvan av 1900-talet medförde en lugnare period med en liten tillväxt. Den andra stora tillväxtperioden startade 1945 när FFV Aerotech etablerades i staden. På tio år fördubblades folkmängden och 1952 hade invånareantalet nått upp till drygt 9000 invånare. Därefter har det skett en svag folkökning som stagnerade under 1970-talet och minskade något under 1980-talet. Befolkningsutvecklingen har därefter varit svagt positiv fram till mitten av 1990-talet och har sedan 1995 varit svagt negativ. I den senaste statistiken, december 2004, har staden Arboga 10 600 invånare och kommunen 13 400. I Götlunda bor cirka 300 personer och i Medåker cirka 250. Därutöver finns ett flertal mindre byar med ett fåtal gårdar där de resterade 2 250 invånarna bor.
Kommunikationer Arboga stad ligger i mitten av en triangel mellan de tre större städerna Örebro, Eskilstuna och Västerås, vid korsningspunkten mellan den övergripande infrastrukturen, vägarna E18 och E20 samt Mälarbanan och Svealandsbanan. Svealandsbanan och Mälarbanan passerar genom Arboga. Med tåg nås Örebro, Västerås och Eskilstuna på 20-30 min och Stockholm på 1½ timme. Europavägarna E18 och E20 passerar genom kommunen, strax norr om Arboga stad. Avståndet till Eskilstuna är 44 km, Örebro 40 km, Västerås 52 km, Göteborg 330 km, Stockholm 155 km och till Malmö är avståndet 520 km.
4
Kommunen År 1952 genomfördes den första kommunreformen. Medåkers församling och Arboga landsförsamling införlivades i Arboga kommun 1971 och Götlunda inkorporerades i Arboga kommun 1974 från Glanshammars kommun i Örebro län.
Demografi Utflyttningen från kommunen har sedan 1990 varit större än inflyttningen. Dock visade 2005 ett positivt flyttningsnetto, med störst inflyttning från utlandet och storstadsregionen. Arbetspendlingen från kommunen är större än inpendlingen, 2 081 respektive 1 516 (2003). Kvinnor i Arboga föder fler barn och i tidigare ålder än riksgenomsnittet. Antalet kvinnor i familjebildande åldrar är dock lägre i Arboga, därför ligger antalet födda barn i kommun sedan 2002 under riksgenomsnittet. Arboga kommun har en lägre andel invånare än riket i åldrarna 20 till 44 samt en högre andel i åldrarna över 65. Andelen utrikesfödda personer är lägre än riket i övrigt.
Antalet arbetstillfällen har minskat med 32,5 % sedan 1990. Flest arbetstillfällen, drygt 50 %, har försvunnit inom området tillverkning och utvinning. Näringsgrenen är dock näst störst och sysselsätter en tredjedel fler än riket i övrigt. Störst är offentlig förvaltning. Utmärkande för Arbogas näringsliv idag, är den stora koncentrationen av högteknologisk kompetens. Det gäller speciellt inom industriell IT och underhåll av flyg- och markbunden elektronik. Arboga kommun har en lägre andel högutbildade med eftergymnasial utbildning än riket i övrigt.
Slutsatser x Arboga ligger och har alltid legat i gränsen eller i en “smältdegeln” mellan olika förvaltnings- och naturmässiga regioner. x Bra vägar och goda kommunikationer till omkringliggande större städer ger möjlighet till arbete på annan ort, en regionförstoring. x Kommunen har en större inriktning på arbetstillfällen inom tillverkning och byggverksamhet än Sverige som helhet. x Utpendlingen är större än inpendlingen. x Kommunens befolkning har minskat med 8,5 % sedan 1990. x Kommunen har en lägre andel invånare i gruppen 20-44 år, familjebildande ålder, och en högre andel pensionärer än medeltalet för riket. x Kommunen har en lägre andel invånare med eftergymnasial utbildning än riket i övrigt. x Arboga har haft ett långvarigt socialdemokratiskt styre men de senaste valperioderna i koalition med Centerpartiet och Folkpartiet.
Arboga i regionen.
Arboga i smältdegeln.
Kommunen med Arboga stad och de större orterna. Kartan är något beskuren i söder. 5
Historia Det geografiska läget och naturförutsättningarna har skapat grunden för Arboga stads tillblivelse. I äldre tider var vattenvägarna de viktigaste och ibland de enda färdvägarna. Åar och sjöar har därför haft stor betydelse när Sverige befolkades. Arboga ligger i en region som har en rik och gammal historia. Staden grundlades i ”mitten” av det framväxande Sverige med de bördiga och lättodlade jordarna på västgötaslätten i sydväst, östgötaslätten i söder och Mälardalen i öster, de malmrika skogstrakterna i norr samt mellan de stora sjöarna Mälaren och Hjälmaren.
Järnhanteringen i Bergslagen gjorde Arboga till en rik och mäktig stad. En förutsättning för detta var Arbogaån som fungerade som transportled för järnet från Nora och Lindes Bergslager. Ån förband den malmrika skogsbygden med Mälaren. Den var seglingsbar fram till Arboga som utgjorde den västligaste hamnen i Bergslagen. Till Arboga transporterades malmen vintertid på åns is. I Arboga lastades varorna om på fartyg som seglade nedför ån för att via Mälaren nå Stockholm och främmande länder. Namnet Arboga stammar från Arbughæ, vilket betyder åbåge. Arboga är till skillnad från många andra svenska medeltida städer en anlagd stad. Det rätvinkliga gatusystemet härstammar från en uppgjord plan som följde dåtidens nordtyska stads-planemönster. Mittpunkten i den medeltida staden var Stora Torget. Vid torget byggdes på 1470-talet Helgeandskyrkan (stadskyrkan), som under 1630-talet blev stadens rådhus. Det strategiska läget och handeln gjorde Arboga till en betydande stad, ekonomiskt, kyrkligt och politiskt. Det framgår inte minst av de många kyrko-, herre-, riks-, riksdagsoch rådsmöten som förlades hit från slutet av 1200-talet till och med 1500-talet. Mest känd är Sveriges första riksdag år 1435. Även landsbygden utanför Arboga var välmående och i Medåker och Säterbo byggdes stenkyrkor i början av medeltiden.
Forntid – förhistorisk tid Arbogatrakten blev förhållandevis sent befolkat p g a att landet var täckt av den östersjöfjärd som nuvarande Mälardalen bildade. Högsta kustlinjen (så högt som havet sträckte sig när isen smälte bort efter senaste istiden) ligger i området för Arboga kommun på drygt 60 m ö h. Vid landhöjningen steg bördiga lerslätter upp ur vattenytan och människor kunde slå sig ner och bruka jorden. Det skedde i Arboga vid yngre stenåldern, efter litorinahavets tillbakadragande för ca 4000 år sedan. Nuvarande Götaland liksom nordvästra delarna av Västmanland var då sedan årtusenden isfritt och där utbredde sig tall- och björkskogar samt ädellövskogar vid sjöar och havsvikar. I Arbogatrakten finns flera fornminnen från denna tid. I Götlundabygden finns bl a ett gravfält med 17 fornlämningar från järnåldern. På en höjd vid sjön Tjurlångens norra spets ligger Halvardsborg, från järnåldern, ca 400-550 e Kr. Längs vägen mot Lungers udde står en runsten från 1000-talet. Texten lyder: Helgulv och Gerlev de gjorde efter Sigmund sin broder.
Medeltidsstaden ca 1000 - 1530 Under 1000-talet började en by växa fram på platsen för dagens Arboga. Redan på 1100-talet bör Arboga ha varit ett förhållandevis rikt samhälle, eftersom man vid sekelskiftet 1100-1200-talet hade möjligheter att bygga en så stor stenkyrka som nuvarande St Nicolai kyrka. Att Arboga var en plats för utveckling och expansion vittnar även franciskanermunkarna om. De slog de sig ner i Arboga och påbörjade 1256 byggandet av klosterkyrkan, Heliga Trefal-
6
Handels- och hantverksstaden 1530 - 1860
Det senmedeltida Arboga. dighets kyrka. Fanciskanermunkar kallades även gråbröder eller tiggarmunkar. De levde av allmosor och byggde därför sina kloster i nära anslutning till en stad eller samhälle av stadskaraktär. Klostret i Arboga fick ställning som franciskanerordens huvudsäte i Norden. Stadens sigill är känt från 1330, vilket tyder på att Arboga då var en fullt utbildad medeltidsstad.
En rad politiska beslut ledde vid mitten av 1600-talet till en period av ekonomisk tillbakagång i Arbogas historia. År 1614 delades rikets städer upp i stapelstäder, som fick bedriva handel och sjöfart med utlandet och uppstäder, som endast hade rätt att bedriva handel och sjöfart inom landet. Arboga blev en uppstad vilket påverkade handeln negativt. Till den plötsliga nedgången i handeln bidrog även att Nora och Lindesberg år 1643 fick stadsprivilegier och en stor del av handeln som Arboga fört med västra Bergslagen upphörde. Nedgången förstärktes av Hjälmare kanal, eller Arboga grav som den då kallades, som stod färdig 1639. Genom kanalen fick Örebro direktförbindelse med Mälaren och Stockholm
Arboga centrums bebyggelse från olika århundraden. Utdrag ur Arbogas stadskärna - Bebyggelsehistoria och Byggnadsordning.
7
och övertog därigenom handeln med järn från Värmlands och Lekebergs bergslager. Den politiska makten koncentrerades mer och mer till Stockholm och den sista riksdagen hölls i Arboga 1597. Stadens minskade politiska betydelse och nedgången i handel medförde en utflyttning av många av stadens köpmän. Invånareantalet sjönk från 1 550 invånare år 1613 till 1 425 år 1800. Även den kyrkliga makten försvagades och vid reformationen 1527 lades franciskanerklostret ner. Under denna tidsperiod stärktes emellertid Arbogas ställning som bearbetningsort för järnet. Gustav Vasa visade stor omsorg om bergshantering och järnframställning. Han anlade med hjälp av tyska vapensmeder i början av 1550-talet en vapenmanufaktur vid Jädersholme, nuvarande Jädersbruk, strax väster om Arboga. Samtidigt lät kungen anlägga en kungsgård i Arboga dit han flyttade med sin dotter Cecilia. I samband med gaturegleringen omkring 1650 då Nygatan, Rådhusgatan och norra delen av Kapellgatan breddades, anlades Järntorget. I Götlunda byggdes en kyrka i barockens stilideal som invigdes 1747.
Industristaden ca 1860 - 1980 Tekniska landvinningar banade vägen för en industrialisering och en ny utvecklingsvåg i Arbogas historia. Ångmaskinen och därefter elektriciteten var två viktiga förutsättningar för industrialiseringen av Sverige. Nu kunde energikrävande industrier etableras oberoende av var vind- eller vattenkraftkällorna låg. Arboga blev den första stad där ångloks- och ångbåtstrafik möttes. Invigningen av järnvägen Örebro – Arboga, den 29 augusti 1867 av kronprins Karl (Karl XV), markerar också inledningen till stadens industriella utveckling och kan sägas vara starskottet för stadens andra storhetstid med en stark befolkningstillväxt. I snabb takt grundades en mängd industrier: Arboga Gjuteri- och Mekaniska Verkstad 1856, A P Bloms Snickerifabrik 1862, CA Carlsson & Co 1865, Arboga Glasbruk 1873, Arboga Tegelbruk 1882, Elektriska Aktiebolaget 1883, Arboga Margarinfabrik 1887, Arboga Bryggeri 1898, Arboga
8
Kvarn- och Maltfabrik. Av dessa företag skulle Elektriska Aktiebolaget bli ett av Sveriges största företag. Det bildades i Arboga av bröderna Jonas och Göran Wennström, men genom förmånliga villkor lockades bröderna till Västerås och byggde 1892 upp det företag som skulle bli ASEA, sedermera ABB. Invånarantalet fördubblades i slutet av 1800-talet, från 2 200 invånare år 1860 till ca 5000 på 1890-talet. Stadskärnan kom dock inte att präglas av någon industriarkitektur. Industrierna liksom arbetarbostäderna placerades i utkanten eller helt utanför stadskärnan. Genom 1862 års kommunallag utökades myndigheternas ansvarsområden och kommunerna började ta ett allt större samhällsansvar. I Arboga skedde en utbyggnad av lasarett, skolor, brandkår, vatten- och avloppsnät samt renhållning. Engelbrektsskolan stod färdigt 1882, Allmänna läroverket för gossar 1884, Brandstationen 1897 och Arboga Nya Kraftverk 1897-98. Till det sociala ansvaret hörde även att anlägga parker. Stureparken och Ahllöfsparken anlades i slutet av 1800-talet för att skapa en sundare miljö för stadens invånare och trevliga områden för stadens borgare att promenera i. De första sparbankerna bildades i Sverige vid mitten av 1800-talet. I Arboga byggde Sparbanken bankpalatset Örnen 1895. Skandinaviska banken, nuvarande Föreningssparbanken, tillkom 1915. I slutet av 1800-talet bildades även de så kallade folkrörelserna; väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. År 1881 bildades logen nr 2 Filadelfia av IOGT. Under 1920- och 1930-talen skedde en stagnation och flera företag lades ned. Staden växte endast obetydligt och invånarantalet var i stort sett konstant fram till 1940-talet. Arboga behövde få fart på utvecklingen igen och stadens politiker kämpade för att få en livgivande industri till Arboga. Genom riskdagsbeslutet 1942 att förlägga Kungliga Flygförvaltningens verkstad till Arboga, sedermera CVA och FFV Aerotech, vidtog en ny era med mer tekniskt avancerad produktion och staden gick sin tredje blomstringstid till mötes. FFV Aerotech är en företagsgrupp som underhåller
motorer och avancerad elektroteknik på både militära och civila plan. CVA invigdes 1945 och med dem följde mindre industrietableringar som förlades öster om staden, norr och söder om Köpingsvägen. Ett annat företag inom FFV gruppen var det tjänsteproducerande FFV Elektronik AB, specialiserat på teleanläggningar. De båda FFV-anläggningarna hade som mest 2300 anställda och gjorde Arboga till ett högteknologiskt centrum. Bland övriga företag märks ABB Distribution AB, som bygger/byggde inomhusställverk, samt Seco Tools AB, som tillverkar maskinutrustning åt verkstadsindustrin. Den gynnsamma företagsutvecklingen medförde att invånareantalet nästan fördubblades på tio år, från 5 354 år 1942 till 9 626 år 1952. Befolkningsökningen innebar en utbyggnad av bostäder utanför den gamla stadskärnan med bl a Stora Ekbacken, invid CVA och Vasastaden norr om järnvägsstationen. I januari 1997 kom beskedet att Volvo Aero skulle läggas ned och 640 arbeten försvann från Arboga. Det inledde en nedgång på samma sätt som när Arboga förlorade sin roll som utskeppningsort för järn.
Jädersbruks herrgård.
Slutsatser x Arboga kommun har varit befolkat sedan landet steg ur havet. x Arboga har en gammal historia som är synlig i dagens stad. Arboga hade stor betydelse vid bildande av riket Sverige. Många av de första riksmötena och riksdagarna hölls här. x Stadens historiska centrum är än idag stadens centrum. Storta torget har varit Arbogas centrumpunkt i snart 800 år. x Den medeltida gatu- och kvartersstrukturen är fortfarande väl läsbar. x Den medeltida stadskärnan har en mycket väl bevarad trädstad som beror på att staden sluppit stora bränder sedan 1625. x Jädersbruk visar den gamla vapensmidestraditionen. x De olika historiska epokerna kan sammanfattas i: medeltidsstaden, handels- och hantverkarstaden och industristaden. x Arboga har haft tre blomstringsperioder med tillväxt och välmående, medeltiden, industrialiseringen i slutet av 1800-talet och den högteknologiska perioden som inleddes 1945 med FFV Aerotech. x Den stora dominansen av det statliga företaget FFV skapade under andra halvan av 1900-talet en karaktär av “bruksort”, d v s staden var beroende av en stor och stark industri som gav merparten av invånarna jobb.
Häradsekonomiska kartan från 1864-1867.
9
Landskap och grönstruktur Kommunen Genom Arboga kommun löper en förkastning i öst-västlig riktning. Förkastningsbranten reser sig 40-80 meter över slätten och sänker sig successivt mot Hjälmaren. Norr om förkastningen utbreder sig en flack lerslätt med uppstickande berg och moränområden – Mälardalens utsträckning västerut. Området söder om förkastningen består av ett sprickdalslandskap med moränmarker med inslag av kärr, torvmarker och mossar samt lerområden främst vid Götlunda. I söder utbreder sig Hjälmarens stora vattenyta. Strax norr om förkastningen rinner Arbogaån. Ån har sitt tillflöde i sjön Väringen och gör vid Arboga en riktningsförändring, en krök eller båge, och mynnar i öster ut i Galten, en vik i Mälaren. Namnet Arboga stammar från Arbughæ, vilket betyder just åbåge. Arbogaån är en av de så kallade bergslagsåarna och är ett av Mälarens större tillflöden. Hela kommunen har legat under högsta kustlinjen, det vill säga låg under vatten under perioden för Litorinahavet, 6500 - 1000 f Kr. Vid slutet av denna period sträckte sig en fjärd in från Östersjön, som sedan blev Mälaren. Vid landhöjningen, som i Arboga skedde under 3000-talet f Kr, steg de grunda havsvikarna upp ur havet - lerslätter som blev bördiga åkerjordar i Mälardalen. Norr om lerslätten ligger ett barrdominerat skogslandskap. Mot Hjälmaren är skogsområdet mer blandat med lövträd och jordbruksmarken upptar mindre områden och har större inslag av slåtter- och betesvall. Genom kommunen löper flera rullstensåsar. De bildades vid inlandsisens avsmältning och avsattes vinkelrätt mot den avsmältande iskanten. I gamla tider förlades vägar ofta på krönet av rullstensåsar. Fortfarande i dag går många av de mindre vägarna i kommunen längs åsarna. Kommunen gränsar i söder till Hjälmaren, en grund, näringsrik slättsjö som är Sveriges till storleken fjärde sjö, 484 km 2. På 1880-talet sänktes sjöns yta 1,9 meter och 190 km2 torrlades för att skapa åkermarker. Stränderna mot Hjälmaren är flacka. Namnet Hjälmare härstammar från fornsvenskan, ialmans - jalm, jamning som betyder skrik. Ialman blir sjön som väsnas eller bullersjön. Vid Hjälmaren finns flera sommarstugeområden och badstränder.
10
Hjälmare kanal, som går mellan Hjälmaren och Arbogaån, är Sveriges äldsta konstgjorda vattenled. Den invigdes år 1639, men krävde ständigt reparationer. Därför byggdes under åren 1819-1831 en ny kanal mellan Kvarnsjön och Arbogaån. Vattenleden utnyttjades för godstransport ända in på 1970-talet. Kanalens betydelse framgår av att det under 1906, med en seglationssäsong på 229 dagar, gjordes 1951 resor genom kanalen. Där gick ångfartyg, segelfartyg och bogserbåtar med pråmar eller timmerflottar på släp, medan passagerartrafik pågick. Nu går ingen godstrafik på kanalen. I stället lockar Hjälmare kanal ägare av fritidsbåtar och passagerarbåtar. Kanalen är totalt 13,7 km lång och har nio slussar. Den har en höjdskillnad på 21,2 meter mellan Hjälmaren och Arbogaån. Vid slussarna i Hjälmaredocka finns bland annat en varvshistorisk samling och ett café. Vid Jädersholme, någon kilometer väster om Arboga bildar Arbogaån ett antal forsar som utnyttjades för att få kraft till den vapenmanufaktur som anlades där i mitten av 1500-talet. En stor herrgård byggdes 1883, med flera våningar och 22 mycket stora rum. Enbart vinterträdgården kunde rymma 50 middagsgäster I dag är herrgården en privatbostad, men besökare
är välkomna till herrgårdscaféet i vinterträdgården.
Staden I staden finns ett nät av gröna områden som består av parker, gröna stråk och naturmark. Gröna stråk som är mer av parkkaraktär och binder samman bostadsområden och gröna stråk som utgör en skyddszon mot vägar. Det viktigaste stråket/parkrummet är Arbogaån. Vattnet är givetvis blått, men längs ån växer träd vars gröna volymer ”väller” över ån och binder samman stadens två delar. Längs vissa delar av ån är marken tillgänglig för promenader. En slinga finns öster respektive väster om den gamla stadskärnan. Den östra börjar i stadskärnan längs Strandvägen och fortsätter över Herrgårdsbron, går vidare längs Norra Ågatan, över gång- och cykelbron i öster och tillbaka längs ån genom Strandparken till Herrgårdsbron. I väster saknas en gångväg längs den norra sidan av ån mellan kyrkogården och Grindeberga kraftstation. Slingan fortsätter på ön i ån, går vidare över en bro till stranden söder om ån, där man färdas en
kort sträcka på bilvägen fram till Västerbron eller fortsätta på gång- och cykelvägen fram till Strömsnäsbron. I stadskärnan finns ett flertal parker som har karaktär av stadspark. Ahllöfsparken och Stureparken anlades i slutet av 1800-talet. I Ahllöfsparken anlades servering, musikpaviljong och kägelbana som finns kvar än i dag. Stureparken har under senare tid delats av i två delar av Stureleden. Parken söder om Stureleden kallas Carl Bergmans park. Parkerna kring kyrkorna St Nicolai och Heliga Trefaldighetskyrkan bidrar också stort till stadskärnans grönska. Kyrkogården söder om Lundholmsesplanaden fungerar också som en park. I bostadsområdena utanför stadskärnan finns grönområden, ofta sammanbundna av gång- och cykelvägar, som utgör gröna stråk mellan de olika bostadsområdena.
Slutsatser x I kommunen finns stor tillgång på naturområden av skilda slag: skogsområden som domineras av barr och av löv samt badstränder vid sjön Hjälmaren. x Hjälmare kanal är en kulturhistorisk viktig vattenled som idag har stor betydelse för friluftsliv och turism. x Arbogaån är en sammanbindande struktur i staden Arboga. Årummet är en viktig och betydelsefull karaktär. x Det finns en gästhamn för låga båtar utan mast. Större båtar och båtar med mast som trafikerar Hjälmare kanal kan inte lägga till vid gästhamnen för ett besök i Arboga. x I staden finns grönstråk av olika karaktär: finparker i stadskärnan, gröna stråk längs ån, gröna stråk som omger gång- och cykelvägar och sammanbinder bostadsområdena utanför stadskärnan. x Grönstråket kring västra delen av Arbogaån är inte helt sammanbundet.
Hjälmaren.
Hjälmare kanal.
Arbogaån med vattugränd.
Landskapets former. Ahllöfsparken.
Väg på rullstensås. 11
Storskaligt jordbrukslandskap vid Medåker. Storskaligt jordbrukslandskap vid Högsjön.
Skogslandskap vid Hjälmare kanal.
Småbrutet jordbrukslandskap vid Tyringe. 12
Grindberga kraftstation.
Generalstabens karta från 1943. Arbogaån bildar en tydlig gräns mellan skogsområdena i kommunens södra del och lerslätten i norr. Förkastningsbranten går längs Arbogaån.
Grönstruktur i Arboga stad. 13
Huvudstrukturer Kommunen Bebyggelsen i kommunen är koncentrerad till staden Arboga och de två större byarna Götlunda och Medåker. Därutöver finns ett antal mindre byar med ett fåtal gårdar: Viby, Tveta, Tyringe, Sickelsjö, Racksätter, Kackelkärr, Lunger, Lungeråsen, Nannberga, Alväng, Torp, Näsby, NorskogaHagby-Granbacken, Berga, Smeby, Ödesberga, Vretberga och Säterbo. Arbogaån, Lillån och Hjälmare kanal är vattenstråk som passerar kommunen. Vägarna E18 och E20 är viktiga stråk i öst-västlig riktning. Mindre vägar bildar stråk i nord-sydlig riktning. Staden Arboga är en knutpunkt för hela kommunen och bildar knutpunkt mellan de stora infrastrukturstråken, järnväg och europavägarna. Kommunen kan delas in i bebyggelseområden, jordbruksområden, skogsområden sjöar och vattendrag. Kyrkorna i Götlunda, Medåker och Säterbo utgör landmärken som syns vida från det omgivande slättlandskapet.
Staden Stråk Stråk är leder, gator, vägar, stigar m m längs vilka människor rör sig och upplever staden. Trafikintensiva stråk bildar ofta en gräns mellan olika områden medan mindre stråk ofta går igenom eller mellan områden. De stora trafikstråken från vilka flertalet bilister dagligen upplever staden är: Sofiedalsgatan/ Engelbrektsleden/Köpingsvägen, Hamrevägen/Tulegatan, Skandiagatan, Västerleden/Centrumleden/Herrgårdsgatan, Västermovägen, Fellingsbrovägen och gamla E20. Gång- och cykelvägarna bildar mindre stråk genom bostadsområdena. I centrum bildar passagen från stationen, vidare genom parkeringarna, mellan kvarteren Postiljonen och Kuriren, till Nygatan samt Kapellgatan, Järntorgsgatan och Strandvägen småskaliga stråk. I staden finns även gröna stråk, tillgängliga att gå längs med eller gröna stråk som är mer till för ögat och fungerar som en ”buffertzon” mot industriområden, vägar och järnvägar.
Områden - bebyggelsestruktur Arbogaån har haft en stor strukturerande betydelse för staden. Den första bebyggelsen etablerades norr om ån och därefter skedde en utbyggnad söder om ån. Stadskärnan har en tydlig rutnätsstruktur som går tillbaka till den medeltida stadsplanen efter nordtyskt mönster. Stadskärnan består av bebyggelse från alla tidsperioder och har kvar några byggnader av medeltida ursprung. Med järnvägen och industrialiseringsperioden under senare delen av 1800-talet skedde en expansion utanför den gamla stadskärnan. Industrier etablerar sig i stadens utkanter och utmed industrispåret som ledde ner till hamnen. I övrigt växer staden marginellt till ytan. Istället ökar trångboddheten och staden förtätas med några hyreshus i flera våningar. Ny bebyggelse tillkom dock vid Kakuberget. En större utbyggnad av bostäder började efter andra världskriget, när FFV etablerades i Arboga. Flerfamiljsbebyggelse och villor byggdes bl a i Vasastan.
Stora torget.
14
Den största expansionen skedde under de så kallade rekordåren då områden med typhusbebyggelse snabbt byggdes ut. Stadens utbredning ökar ytmässigt fem gånger under denna period. Arboga är dock inte lika starkt präglat av det så kallade miljonprogrammet som andra städer. Miljonprogrammet var regeringens bostadspolitik som innebar att en miljon bostäder skulle byggas på tio år, mellan 1965 och 1975, för att råda bot på bostadsbristen i Sverige. Den vanligaste hustypen var trevånings lamellhus men det byggdes även en stor del småhus, typhusbebyggelse. Sedan 1975 har bostadsbyggandet mest bestått av villor. En del så kallade infillprojekt (bebyggelse på obebyggda tomter) men också bebyggelse på mark i stadens ytterområden, norr om Fellingsbrovägen.
Barriärer Järnvägen är en stor barriär som kan korsas planskilt på tre ställen, via Gjutarevägen, Skandiagatan och Stureleden. Ytterligare två planskilda passager finns för gång- och cykeltrafik, vid Sturevallen och söder om Vasaparken. De stora vägarna är viktiga stråk men utgör också barriärer. För gång- och cykeltrafiken finns planskilda passager. Arbogaån är en barriär men har dessutom en stor sammanbindande funktion, de är runt ån som staden ligger.
Knutpunkter Knutpunkter är strategiska platser till vilka man kan gå. De är vanligen knutpunkter mellan stråk eller en koncentration av karaktärsfulla objekt. Stora torget och Nytorget är knutpunkter i den gamla stadsdelen. Arboga resecentrum är ny knutpunkt.
Landmärken Landmärken är en typ av punktreferenser, fysiska element som kan vara av varierande skala. De är lätta att identifiera, utgör ofta en kontrast till omgivningen och bildar ett signum för en stad. I Arboga är St Nicolai kyrka, Heliga Trefaldighets kyrka och silobyggnaderna landmärken. Ett tydligt landmärke, väl synlig från stadens norra delar, är skidbacken på Brattberget, strax söder om staden.
Slutsatser x Arboga har skonats från stora stadsbränder. Den norra stadskärnan har inte brunnit sedan 1513, den södra sedan 1480. Det medför en stadskärna där stora delar av bebyggelsen från tidigare epoker finns kvar. x Den medeltida stadskärnan innehåller bebyggelse från alla tidsepoker från medeltiden och framåt, endast ett fåtal byggnader är från medeltiden. Trots detta känns stadskärnan genuin, vilket beror på att gatu- och kvartersstrukturen till stor del är bevarad och att bebyggelsen till stora delar har samma skala och volym. x Staden uppvisar tydliga årsringar i bebyggelseutvecklingen från stadskärnan med bebyggelse från medeltid till dagens utbyggnadsområden. Fem tydliga årsringar eller expansionsperioder kan urskiljas: medeltidsstaden, utbyggnaden till följd av järnvägens tillkomst och industrialiseringen i slutet av 1800-talet, expansionen till följd av FFV-etableringen på 1940-talet, den stora utbyggnaden mellan 1965-1975 – miljonprogrammet samt utbyggnaden från 1980 och framåt. x Järnvägen är en stor barriär liksom de stora trafiklederna. Arbogaån är också en fysisk barriär, men den har samtidigt en sammanbindande visuell funktion. Årummet binder samman de båda stadsdelarna norr och söder om ån. x Centrumleden, Västerleden och Stureleden ringar in stadens medeltida stadskärna likt en ”ringmur”. På så sätt blir avgränsningen distinkt. (Var finns de moderna ”stadsportarna”?) x Utbyggnaden av planskilda korsningar med järnvägen har medfört att vissa gator har blivit abrupt ”avklippta” och slutar i tomma intet som Ahllöfsgatan och Nygatan. x Stadskärnan visar upp en baksida mot entrén från norr – bilparkering och stationen. x Stora torget är knutpunkt i dag liksom för 800 år sedan. Idag finns även knutpunkter vid Nytorget och resecentret. x St Nicolai kyrka, Heliga Trefaldighets kyrka, silobyggnaderna och skidbacken på Brattberget är tydliga landmärken.
Arboga kommun.
15
St Nicolai kyrkan.
Silosbyggnader.
Arboga stad.
16
Heliga Trefaldighetskyrkan.
Arboga centrum.
Kartan illustrerar översiktligt stadens utbredning under de olika stadsperioderna. Under århundradena har byggnader rivits och vissa miljöer har bytt karaktär. Bilden säger således mycket lite om stadens olika karaktärsdrag !
St Nicolai kyrka.
17
Funktioner Centrum
Offentlig verksamhet
Slutsatser
Arbogas centrum sammanfaller med den gamla medeltida stadskärnan. Såväl den kommersiella som den offentliga servicen och det kulturella utbudet är i stort koncentrerat hit. Här ligger de flesta affärer, restauranger, Arboga museum, stadsbibliotek, medborgarhus, Nicolai kulturhus, kommunhus, vårdcentral, folktandvård, bibliotek, e t c. Nygatan är den huvudsakliga affärsgatan och är även gågata på sträckan mellan Kapellgatan och Hökenbergsgränd.
Arboga har en god tillgång på offentlig service. Här finns kommunkontor, bibliotek, försäkringskassa, arbetsförmedling, vårdcentral, folktandvård, apotek, äldreboende. Arboga har två gymnasieskolor varav ett är ett UVS Gymnasium. Fem grundskolor ligger spridda i de olika stadsdelarna. Förskolor ligger i anslutning till skolorna eller ute i bostadsområdena.
x Arboga har ett väl definierat centrum som sammanfaller med den medeltida stadskärnan. I centrum finns stora delar av den offentliga och kommersiella servicen samt kulturutbudet. x Affärerna är i huvudsak koncentrerade till gågatan och Stora Torget. x Arboga har ett varierat utbud på bostäder. Det finns en efterfrågan på centralt belägna bostäder. Kommunen har dock en dålig markreserv för kommande behov av bostäder och verksamheter. Framtida markområden för utbyggnad kommer att redovisas i den kommande översiktsplanen. x Staden fördubblade sin yta fem gånger under perioden 1945 – 1975. Inom detta område finns oanvänd mark, impedimentytor eller ytor som kan förändras till ny bostadsbebyggelse. x Det finns flera attraktiva områden för boende, som t ex att industriområden längs ån skulle kunna omvandlas till bostadsområden. x Arboga har ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter inom staden och många fina fritidsområden i kommunen. x Arboga har områden för nyetablering för verksamheter som ligger i anslutning till det övergripande vägsystemet.
Bostadsområden Staden med omgivningar erbjuder en bra variation av bostäder allt ifrån den gamla stadskärnan till ett lantligt sjönära boende vid Hjälmaren. Arboga har ett någorlunda differentierat utbud av bostäder men det finns efterfrågan på centralt belägna bostäder. Byggprojektet Örtagården kommer att ge möjligheter för äldre att byta från egen villa till mer lätthanterligt hyresboende. Kommunen arbetar med att ta fram ytterligare objekt för hyresboende men även nya villatomter. En dold potential för nybyggnation finns i Arboga stad på kanske 10-15 %, men den mesta marken är privatägd.
Verksamhetsområden Arboga har en tradition som industriort. Först genom industrialiseringen under slutet av 1800-talet och därefter den stora dominansen av försvarsteknisk industri som grundlades vid mitten av 1940-talet. Det utmärkande för Arbogas näringsliv idag är den stora koncentrationen av högteknologisk kompetens. Det gäller speciellt inom industriell IT och underhåll av flyg- och markbunden elektronik. För övrigt dominerar tillverkningsindustrin och tjänstesektorn. Många arbetar också inom offentlig sektor, med service och handel och i mindre företag, varav ett antal med starka hantverkstraditioner. Industri- och verksamhetsområdena är koncentrerade längs den norra sidan av ån öster om centrum samt längs järnvägen och infartsvägarena. Sätra/Mälarporten och Marieborg är nya etableringsplatser för industrier och verksamheter.
Handel och service Stora delar av handeln och servicen finns inom centrum. Mataffärer finns även i stadsdelarna norr och söder om centrum.
Kultur, fritid och rekreation Arboga har ett rikt föreningsliv med många organiserade aktiviteter såväl inom kultur som inom fritid och idrott. Bland några kan nämnas Arboga biografförening, Konstförening, Musikförening och Teaterförering samt föreningar för ishockey, ridning och handboll till golf, skidåkning, brottning och båtsport. I Medborgarhuset finns en biograf och en rotunda med plats för 300 personer. Här ges konserter, teaterföreställningar, dansuppvisningar samt den årliga Arboga Revyn. Här hålls även möten och seminarier. Det finns flera utomhusbad vid kommunens sjöar. Vid Ekbacksbadet finns ett tempererat utomhusbad samt ett inomhusbad. Det är nära till naturen, elljusspår och vandringsleder samt de stora sjöarna Mälaren och Hjälmaren. Hjälmaren och Hjälmare kanal är viktiga för båtfolket. Båtklubbar med hamn finns både i Arboga och i Lunger vid Hjälmaren. En skidteknikbacke är belägen på Brattberget, strax söder om staden. För barn och ungdomar finns fritidsgården Gluggen som har olika verksamheter för yngre skolbarn, årskurs 4 till 6 och för tonåringar mellan 13 och 18 år. För ungdomar finns även Gamla Brandstationen med bland annat café, klättervägg, mediastudio, scen och grupprum för olika aktiviteter.
Medborgarhuset.
18
Arboga stad.
19
Biltrafik och vägnät
Slutsatser
Väg E18 och E20 är förbifarter som passerar strax norr om staden. Fellingsbrovägen och väg 572 fungerar som genomfarter i norra respektive södra delarna av staden. Sofiedalsgatan, Skandiagatan Hamrevägen/Tulegatan/Stureleden, Köpingvägen, och Västerleden leder biltrafiken in i staden. Centrumleden går likt en ringled runt och leder in trafiken till den gamla stadskärnan. Engelbrektsleden fördelar trafiken norr om järnvägen mellan Skandiagatan och Tulegatan. Det rutnätslika gatusystemet i stadskärnan är mycket gammalt och kan följas tillbaka till medeltiden. Vissa gator har breddats och andra, som Ahllöfsgatan och Nygatan har blivit ”avklippta” när Centrumleden byggdes under 1960-talet. Ahllöfsgatan var tidigare infartsväg från norr och Kapellgatan från söder. I dag kan genomfartstrafik genom centrum endast ske i den södra delen på Österleden. Övriga gator fungerar som infarter till centrum.
x Europavägarna E18 och E20 passerar strax norr om Arboga och möjliggör en god kontakt mellan Arboga, regionen samt de större städerna. x Europavägarna E18 och E20 går utanför staden och trafikanten får ingen känsla av att passera Arboga. x Möjligheten att resa kollektivt till och från Arboga är god. x Arboga har ett utvecklat gång- och cykelvägnät utanför stadskärnan. Inom stadskärnan sker cykling på stadsgatorna. x Järnvägen är en barriär för bil-, cykel- och gångtrafik. x Det historiska gatunätet är läsbart i Arbogas centrum. x Biltrafiken i den medeltida stadskärnan är komplicerad.
Villagata med gång- och cykelväg.
Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelvägnätet är väl utbyggt i stadsdelarna utanför den gamla stadskärnan. De går till stora delar genom grönstråk mellan de olika bostadsområdena har planskilda korsningar med järnvägen och de större vägarna.
Kollektivtrafik
Genomfarten söder om centrum.
Svealandsbanan och Mälarbanan passerar genom Arboga. Turtätheten till Örebro, Eskilstuna och Västerås är ett tåg i timmen och till Stockholm två tåg per timme. Busslinjerna 50 Köping-Arboga, 52 Kungsör-Arboga, 54 Arboga-Medåker, 58 Arboga-Götlunda-Lunger, 59 Arboga-Tyring-Herrfallet-Värhulta trafikerar Arboga. Busslinje 50 är anpassad till tågtrafiken på Mälarbanan samt Svealandsbanan. Övriga busslinjer anpassas till skolornas tider. I staden finne en anropsstyrd tätortstrafik mellan kl 9.00 och 15.00 på vardagar.
Ahllöfsgatan - den gamla Eriksgatan.
20
Arboga resecentrum.
väg E20
väg E20
väg 572
väg 572
Arboga stad.
21
Folkliv Hur stadens invånare använder de offentliga rummen – folklivet – är viktigt för stadens karaktär och identitet. För att kartlägga stadsinvånarnas rörelsemönster krävs omfattande studier och intervjuer som inte har varit möjlig att ta fram som underlag för denna studie. Den danske arkitekten Jan Gehl har utvecklat metoder för att studera hur människor använder staden och varför vissa platser, gångstråk, affärsgator är mer attraktiva än andra. I denna ortsanalys sträcker sig beskrivningen till vilka områden som används mer flitig under dagtid respektive kvällstid samt vid de olika årstiderna. Genom historien finns flera kända och ökända personer som bidragit till att göra Arboga känt. Den rikskände stortjuven och äventyraren Lars Molin var mer känd som Lasse-Maja. Namnet fick han eftersom han utförde sina kupper utklädd till kvinna. Minnesstenen finner man i kyrkparken nedanför kyrkan. Han begravdes 1847 på kyrkogården vid Heliga Trefaldighets kyrka.
Dagpuls Det är liv och rörelse i centrum under dagtid. Besökare till affärer, kommunhuset, bibliotek, vårdcentral och restauranger bidrar till folklivet. Arbetspendlarna skapar folkliv kring stationen som märks tydligt under morgonen och eftermiddagen. Vid skolor och verksamhetsområden är det också liv och rörelse under dagtid.
Arbogaån, Hjälmare kanal och Hjälmaren samt besöker kommunens badplatser vid sjöar och den anlagda Ekbacksbadet. Under vinterperioden erbjuder teknikbacken utförsåkning och elljusspåren norr och söder om staden längdskidåkning.
Årliga evenemang Arboga har flera årliga evenemang som drar folk vida omkring till staden. Mest besökta är Medeltidsdagarna i augusti och Arboga karnevalen i juni. Andra händelser under året är konstrunda och musikvecka i maj, Kanalens dag vid Hjälmare docka i juli, Jädersbruksdagarna i september och julmarknaden i december.
Slutsatser t t t t t
"SCPHBIBSFOUZEMJHEBHQVMTJTUBEFOTDFOUSVN "SCPHBIBSFUUSJLUGÚSFOJOHTMJWTPNFSCKVEFSFONÊOHE aktiviteter inom områdena kultur och sport. (BNMB #SBOETUBUJPOFO ÊS FO NÚUFTQMBUT GÚS UPOÌSJOHBS men det behövs fler mötesplatser. "SCPHB FSCKVEFS CBE PDI CÌUMJW VOEFS TPNNBSFO PDI utförs- och längdskidåkning under vintern. .FEFMUJETEBHBSOBPDILBSOFWBMFOÊSÌSMJHBBUUSBLUJPOFS som lockar många besökare.
Gamla brandstationen.
Kvällspuls Under sen eftermiddag och kväll förändras rörelsemönster. Flödet flyttas från centrum, verksamhetsområden och skolor till bostadsområdena. På kvällstid erbjuder Arboga, som har ett rikt föreningsliv, en mängd aktiviteter som sker i centrum och ute i bostadsområden. I centrum märks folklivet kring kvällsöppna restauranger, medborgarhuset, kulturhuset, Gamla brandstationen. För tonåringar finns mötesplatser på fritidsgården Gluggen och Gamla Brandstationen.
Vinter- och sommaraktiviteter Folklivet skiljer sig helt naturligt under året. Under sommaren vistats man gärna ute, sitter på uteserveringar, idkar båtliv i
Medeltidsdagar. 22
Arboga karnevalen.
Arboga stad.
23
Arbogas s t y r k a
och
svaghet
Starka sidor
Svaga sidor
x Arboga ligger och har alltid legat i gränsen eller i “smältdegeln” mellan olika förvaltnings- och naturmässiga regioner. Utnyttja dessa fördelar!
x Centrumleden, Västerleden och Stureleden ringar in stadens medeltida stadskärna likt en ”ringmur”. Gatorna bryter kontakten med och skapar en baksida till stadskärnan. (Var finns de moderna ”stadsportarna”?)
x Arboga har en gammal historia som är väl synlig i den gamlas stadskärnan. Stora torget har varit Arbogas centrumpunkt i snart 800 år och den medeltida gatu- och kvartersstrukturen är fortfarande väl läsbar. x Arboga medeltida stadskärna skapar en genuin och tydlig stadskaraktär. x Arbågaån har stor betydelse för stadens karaktär och stadsbilden samt är ett viktigt grönstråk. Den är en viktig struktur i staden, historiskt och i dag. x Arboga har ett väl definierat centrum som sammanfaller med den medeltida stadskärnan. I centrum finns stora delar av den offentliga och kommersiella servicen samt kulturutbudet. Affärerna är i huvudsak koncentrerade till gågatan och Stora Torget. x Arboga har ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter inom staden och många fina fritidsområden i kommunen. x I staden finns grönstråk av olika karaktär. Finparker i stadskärnan, gröna stråk längs ån samt gröna stråk som omger gång- och cykelvägar och sammanbinder bostadsområdena utanför stadskärnan. x Hjälmare kanal är en kulturhistorisk viktig vattenled som i dag har stor betydelse för friluftsliv och turism. x Bra vägar och goda kommunikationer till omkringliggande större städer ger möjlighet till arbete på annan ort, regionförstoring. x Arboga har områden för nyetablering av verksamheter som ligger i direkt anslutning till det övergripande vägsystemet. x Årliga evenemang som Medeltidsdagarna och karnevalen sätter Arboga på Sverigekartan.
24
x Huvudentrén till stadskärnan från norr sker via en “baksida” med parkeringar. x Många byggnader i den gamla stadskärnan har förvanskats genom renovering, om- och tillbyggnad. x Utbyggnaden av planskilda korsningar med järnvägen har medfört att vissa gator har blivit abrupt ”avklippta” och slutar i tomma intet som Ahllöfsgatan och Nygatan. x Utbyggnaden under slutet av 1900-talet har skapat en “utspridd” stad som gått utanför Fellingsbrovägen, med längre avstånd till stadskärnan som följd och en bristande stadskaraktär. x Det finns behov av fler hyreslägenheter i centrum. x Grönstråket kring västra delen av Arbogaån är inte helt sammanbundet av gångvägar. x Järnvägen och Arbogaån är barriärer som delar staden i tre delar. Arbogaån har dock en viktig karaktärsskapande och visuellt sammanbindande funktion. Genomfartsvägarna är också barriärer. x Svårt att locka förbipasserade bilister att stanna i Arboga. Europavägarna E18 och E20 går utanför staden. x Biltrafiken till och i den medeltida stadskärnan är komplicerad. x Få mötesplatser för ungdomar. x Dåligt utnyttjande av Arbogaåns möjlighet att locka besökare per båt från Mälaren och Hjälmare kanal.
Sammanfattning Arbogas karaktär - Medeltidsstaden
Skapa attraktioner
Annonsera Arboga från Europavägarna
Arboga präglas av historien med stadskärnan som stadens pärla. Trots en variation av bebyggelse från alla tidsepoker, gammal och nytt, känns stadskärnan ändå genuin beroende på den medeltida gatu- och kvartersstrukturen samt bebyggelsens skala och volym. Stadskärnan är Arbogas största tillgång för att profilera en särprägel inom regionen och landet. Arboga är en ”riktig” stad. Arboga har haft tre blomstringsperioder med tillväxt och välmående, järnhandeln under medeltiden, industrialiseringen i slutet av 1800-talet och den högteknologiska perioden som inleddes 1945.
Arboga har skapat flera attraktioner som är väl kända. Utveckla detta koncept med inslag som är knutna till Arbogas karaktär och läge och som varierar med årstiden, som t ex ljussättning och marschaller under adventstid och julmarknaden.
Europavägarna E18 och E20 går utanför staden. Arbogas kvaliteter bör visas på något sätt från vägarna, genom en speciell attraktion vid trafikplatserna.
Knyt båtfolket till Arboga Förtätning med nya bostadsområden Den nyare bebyggelsen har en betydligt större ytmässig spridning än den gamla medeltidsstaden. Det finns flera områden som skulle kunna omvandlas till bostadsbebyggelse, som ”överblivna” grönytor eller gamla industriområden längs ån.
Många båtturister passerar årligen Hjälmare kanal. Skapa möjlighet för besök i Arboga genom en central och trevlig gästhamn.
Utveckla stadskärnan Stadskärnan är Arbogas nerv och stora drivkraft, jämte de goda kommunikationerna, för en ökad inflyttning. Utveckla stadskärnans kvaliteter. Knyt samman stationen med centrum för att få bort ”baksidekaraktärern”. ”Försköna”, bygg om eller riv de lådliknande byggnaderna i kvarteren Postiljonen och Kuriren för att skapa en värdig entré till medeltidsstaden och skapa en bättre kontakt med Ahllöfsgatan. Utveckla möjligheterna för fler affärsetableringar, gärna med kvalitetsvaror/märkesvaror. Den genuina miljön borde kunna locka shopping till en stad med en stark karaktär av medeltidsstad (jfr alla svenskar som åker till tyska hansastäder).
25
Referenser Almgren Hans. 1985. Alla tiders Arboga. Utgiven av Arboga kommun och Hembygdsföreningen Arboga Minne. Andra upplagan 1991.
Arboga kommun. 2005. Tidplan för Översiktsplanearbetet ÖP Arboga Vision 2020. Information från tekniska förvaltningen 2005-05-26.
Arboga kommun. 1990. Förslag till översiktsplan - antagandehandling 1990-10-01.
Arboga kommun. 2005. Utkast till Projektplan för ÖP Arboga vision 2020. Tekniska förvaltningen, Samhällsbyggnad.
Arboga kommun. 1990. Förslag till översiktsplan - antagandehandling 1990-10-01. Kartbilagor karta 1-16.
Arboga kommun. Odaterade broschyrer. Hem i Arboga –tomter och byggprojekt.
Arboga kommun. 1998. Arboga stadskärna – bebyggelsehistoria & byggnadsordning. Bildspel.
Arboga kommun. Odaterat textdokument. Översiktsplan för Arboga –framtidsvision 2015.
Arboga kommun. 2000. Arboga Stadskärna –bebyggelsehistoria och byggnadsordning.
Arboga stads kronologi i sammandrag sid 65, 68, 72, 76, 78. Odaterad kopia.
Arboga kommun. 2000. Råd och anvisningar till Byggnadsordning för Arboga stadskärna.
Arboga Stadsmuseum. 2005. Arbogakalendern.
Lantmäteriet. 2000. Gröna kartan. Topografiska kartbladet i skala 1:50 000. 10F SO Örebro. Lantmäteriet. 2000. Gröna kartan. Topografiska kartbladet i skala 1:50 000. 10G SV Eskilstuna. Lantmäteriet. 2000. Gröna kartan. Topografiska kartbladet i skala 1:50 000. 10F NO Örebro. Lindhagen S., Thagaard P. 1976. Arboga innerstad –en studie av bebyggelse. Länsstyrelsen i Västmanlands län. 2002. Hus på landet.
Arboga kommun. 2001. Attraktiva Arboga –nu satsar vi på trivsamma boendemiljöer. Tekniska förvaltningen december 2001.
Arboga turistbyrå. 2001. Arboga, rik på kultur och historiska monument. Arboga, åbåge och hamnstad. Odaterad kopia.
Arboga kommun. 2001. Trädplan för Arbogas centrala delar. Tekniska förvaltningen. Samrådsförslag sept. 2001.
Bergström G. 1892. Arboga krönika. Kopior sid VI-VIII, 18-19, 66-67, 178-179, 186-187, 210-211.
Arboga kommun. Odaterad. Trädplan för Arbogas stadskärna. Tekniska förvaltningen.
Corin, C-F. 1978. Arboga stads historia från 1500-talets mitt till 1718. Utgiven av Arboga kommun.
Arboga kommun. 2002. Arboga –Spännande framtid i historisk miljö. Broschyr.
Hembygdsföreningen Arboga Minne. 2004. Årsbok 2004.
Marknadsföring Västmanland. Odaterad tidning. Aha nr 5. Nätverket för byggnadsvård i Västmanlands län. 2004. Byggnadsvård i Västmanland. Tidningsbilaga inför Kulturhusens dag och byggnadsvårdsmässan på Johannisbergs gård i Västerås 11-12 september 2004. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. 1976. Arboga. Rapport Medeltidsstaden 2 1976. Stockholms Universitet. 2003. Stadsjorden –en lantlig del av staden. Magisteruppsats, Kulturgeografiska institutionen, Annika Björklund.
Illustation. Arbogaån från Gravudden. Fyrfärgskopia. Arboga kommun. 2004. Vårt Arboga. Information från Arboga kommun feb 2004. Arboga kommun. 2004. Översiktskarta år 2004. Arboga kommun. 2005. Sammanträdesprotokoll. Kommunstyrelsen 2005-01-11.
Karta öfver staden Arboga, år 1853. Fyrfärgskopia. Kända arkitekter som ritat byggnader i Arboga. Odaterad kopia. Lantmäteriet. 2000. Gröna kartan. Topografiska kartbladet i skala 1:50 000. 10G NV Eskilstuna.
27
