OLOV ERIKSSON PETER TJERNSTRÖM JESPER HELLQVIST
KÄRNVAPEN
UMEÅ UNIVERSITET
―The human animal and his emotions change not much from age to age. He must change now or he faces absolute and complete destruction and maybe the insect age or an atmosphereless planet will succeed him.‖
K Ä R NVA P E N
Den 22 november 2009 inledde Iran en jättelik militärövning på en yta större än Sveriges. Den iranske luftvärnschefen brigadgeneral Ahmad Mighani, ansvarig för övningen, sa att den är tänkt att samträna olika förband för att bättre kunna skydda Irans kärnanläggningar mot varje tänkbar attack. Detta ska sättas in i sambandet att både USA och Israel ser det som en möjlighet att militärt attackera Iranska kärnanläggningar om inte Iran accepterar västvärldens krav på kontroll och insyn i Irans kärnenergiprogram.
FN:s säkerhetsråd har upprepade gånger krävt att Iran ska sluta anrika uran, men inget har hänt. Nästa steg kan bli skärpta sanktioner. Det är en åtgärd som både Ryssland och IAEA:S chef Mohamed ElBaradei motsätter sig. De menar på att ytterligare sanktioner bara leder mot en skarpare konflikt och längre ifrån en överenskommelse. ElBaradei poängterar att sanktioner mot ett helt land framförallt drabbar Irans befolkning. Harry S. Truman USA:s president 1945-1953
Situationen är idag sådan att Iran misstänks av västvärlden och FN för att i hemlighet försöka tillverka Kärnvapen, något som de bestämt förnekar. FN:s säkerhetsråd försöker med hot och sanktioner att påverka Iran, men Iran vill inte lyssna på det örat. De framhåller att de bara försöker utveckla civil kärnenergi och att de har lika stor rätt till det som alla andra. Kärnvapnet har haft stor betydelse för mänskligt liv och internationell politik i över 60 år och det är rimligt anta det kommer att fortsätta så. Vi vill med det här läromedlet om kärnvapen ge möjligheter till dig som läser att utveckla dina kunskaper om kärnvapnets roll i världen. Läromedlet består av tre teman, Kalla kriget, Hotet mot mänskligheten och Nedrustning. Dessa teman är tänkta att ge en bred förståelse för ämnet och inspirera till vidare läsning. Fokus ligger vid att du som läsare ska utveckla dina kunskaper om samhällsvetenskapliga teorier, begrepp, perspektiv och analyser. Varje tema har frågor i texten och i slutet, ett tips till dig som läser är du försöker besvara dessa frågor. Det finns även läshänvisningar om du vill fördjupa dig ytterligare. Lycka till!
―So, we need to delegitimize the nuclear weapon, and by de-legitimizing... meaning trying to develop a different system of security that does not depend on nuclear deterrence.‖ Mohamed ElBaradei chef för FN:s atomenergiorgan IAEA
KÄRNVAPEN
Sida 3
INNEHÅLL ·
Kärnvapen: Kalla kriget - Fyrtiofem år av spänning
sid. 4
- Kärnvapen under kalla kriget
sid. 5
- Kärnvapen och makt
sid. 10
·Kärnvapen: ett hot mot mänskligheten? - Hotbilden
sid. 13
- Kärnvapen: Ett fredsbevarande verktyg?
sid. 14
- Mer kärnvapen, större risk
sid. 15
- Kärnvapen och terrorism
sid. 16
·Nedrustning - Tidiga försök till nedrustning
sid. 19
- Avtal och organisationer
sid. 20
- Problem för nedrustning
sid. 21
- Sveriges delaktighet i nedrustning
sid. 22
- Blixkommissionen
sid. 23
KÄRNVAPEN
Sida 4
KÄRNVAPEN: KALLA KRIGET FYRTIOFEM ÅR AV SPÄNNING Kalla kriget är historien om två mäktiga stater som med jordklotet som arena spelar ett farligt och blodigt spel om världsherravälde. Låter det magstarkt, ja kanske det, men som ni kommer att upptäcka ligger det mycket i det. USA den ekonomiskt starkaste staten efter andra världskriget var och är ett liberalt demokratiskt och kapitalistiskt land. Efter kriget 1945 ville man undvika att kommunismen skulle få inflytande i världen, eftersom att kommunismen var ett hot mot den världsbild och de ideal som rådde i USA och Västeuropa. Sovjetunionen på den andra sidan var en kommunistisk union med en målsättning och tro på att
Let us not be deceived - we are today in the midst of a cold war. Bernard Baruch USA:s dåvarande president Harry S. Truman gillade inte begreppet Kalla kriget. Istället föredrog han ‖nervkriget‖.
kommunismen skulle sprida sig till alla stater och att arbetarna världen över skulle befrias från kapitalets förtryck. Dessa två supermakter var varandras totala
‖The war of nerves‖
motsatser när det gällde ideologi, men varandras likar gällande vilja att påverka världen. Resultatet blev en lång period av spända internationella relationer, kapprustning och konflikter i tredje världen. Kalla kriget är ett begrepp som beskriver de internationella relationerna mellan USA och Sovjet under perioden 1945 -1990. Av begreppet kan man förstå att ett kallt krig är något som skiljer sig från krig i dess vanliga bemärkelse. Kalla kriget är inte ett krig i den aspekten att det pågår öppna strider, utan begreppet fungerar mer som en symbolisk bild. En bild som beskriver maktkampen som pågick mellan världens, vid den tidpunkten, två mest inflytelserika och mäktiga stater. Att det var ett kallt krig, antyder att situationen var hotfylld mer eller mindre konstant. Inom Kalla Foto: Deutsches Bundesarchiv
På bilden ser vi ledarna för andra världskrigets segermakter. Från vänster: Stalin, Truman och Churchill. Enade under andra världskriget, fiender under Kalla kriget.
kriget fanns perioder av avspänning och perioder av ökad risk. Vad som styrde detta berodde på dessa länders inrikespolitiska klimat, vilka personer som befann sig i ledningen och vad som skedde i världen i övrigt. Sammanfattningsvis kan Kalla kriget sägas beskriva kampen om världsinflytande som pågick mellan
det liberalt sinnade kapitalistiska USA och det kommunistiska och planekonomiskt styrda Sovjet. Under andra världskriget som pågick mellan 1939-1945 stred USA och Sovjet tillsammans mot Nazityskland. När slutsegern var bärgad uppstod frågan om vem som skulle ha inflytande vart. Hur skulle det ockuperade Europa delas upp, hur skulle intressesfärerna se ut? Vem skulle kontrollera de av Japan ockuperade områdena? Effekten blev att ur andra världskrigets aska uppstod det Kalla kriget och det fortlöpte under 45 år fram till 1990 när Sovjet kollapsade.
KÄRNVAPEN
Sida 5
Konflikten mellan USA och Sovjet blev aldrig direkt i den bemärkelsen att de öppet stred mot varandra, däremot kämpade de indirekt. Dels genom att försöka knyta stater och områden till sin intressesfär och dels genom att, i konflikter, stödja den part som mest liknade den egna politiken. Sovjet stödde t.ex. kommunistregimer och USA högerdiktaturer. Vanliga utrikespolitiska medel var ekonomiskt och militärt stöd, samt en kapprustning om vem som skulle ha den mäktigaste militärmakten. Under Kalla kriget fanns många konflikter där stormaktsintressen var representerade, två exempel är Vietnam och Afghanistankrigen.
USA och Sovjet var de två viktigaste aktörerna under Kalla kriget, vad kämpade de om? Förklara och ge exempel på konflikter där de var inblandade. Gärna exempel som inte nämns i texten.
Karta: Public Domain
Karta över östblocket. Östblocket var de delar i Europa som Sovjet hade direkt eller indirekt inflytande över.
KÄRNVAPEN UNDER KALLA KRIGET Bombningarna av Hiroshima och Nagasaki sammankopplas vanligtvis med slu-
Utrikespolitiska medel är de tet av andra världskriget och den Japanska kapitulationen. Men Kalla kriget och redskap som en stat har för andra världskriget går mer eller mindre in i varandra och användandet av atom- att påverka andra stater. Exempel på utrikespolitiska mebomben kan därför ses som en tidig maktdemonstration i Kalla kriget. Officiellt del är opinionsbildning, diplosläpptes bomberna för att påskynda Japans kapitulation, men bakom kulissermati, handelspolitik och våld na dolde sig andra mål som var kopplade till den redan påbörjade maktkampen eller hot om våld. mellan USA och Sovjet. ‖War is barbaric, but using the Abomb is superbarbaric. ‖ Josef Stalin (Potsdam 1945)
Vissa teorier för fram att USA släppte bomberna för att avsluta kriget i Stillahavet före Sovjet hann gå med i kriget mot Japan. Ett snabbt krigsslut skulle säkerställa att de själva fick ockupera Japan och vara den mest inflytelserika aktören i Sydostasien. Andra teorier pekar på att USA:s användande av atombomben var till för att visa Sovjet vilket mäktigt vapen man hade och genom denna maktdemonstration skrämma dem och begränsa deras expansion i Europa. Att användandet av atombomberna var en maktdemonstration stärks av att de släpptes bara 3 veckor efter avslutade tester och en vecka efter Sovjets inträde i kriget mot Japan. Brådskan tyder på att USA ville ha kontrollen ensam och att man vill skrämma Sovjet.
Dock kvarstår frågan om beslutet att släppa bomberna var så pass uträknat och genomtänkt. En teori är nämligen att USA släppte bomberna för att göra slut på det japanska motståndet före det kom till en regelrätt invasion med blodiga strider och stora amerikanska förluster. Man ska också komma ihåg att ingen visste vilken effekt bomberna skulle ha och därför kunde ingen heller känna till vilken skrämseleffekt de skulle ha. Oavsett
KÄRNVAPEN
Sida 6
avsikt med bomberna blev effekten att USA tillskansade sig egen kontroll över Japan och att man visade upp det farligaste vapen mänskligheten någonsin skapat, ett vapen som man hade ensamrätt över, vilket gav självsäkerhet i utrikespolitiken. Sovjet var dock inte okunnigt om kärnvapen, dels hade de känt till USA:s utvecklingsförsök länge, dels var de själva på väg att utveckla kärnvapen. För att inte hamna i underläge höll Stalin masken och låtsades inte utåt om att USA hade ett farligt vapen. Ett rimligt antagande är dock att Stalin andades ut när han och Sovjet själva fick kärnvapen 1949. Förklaringarna till användandet av atombomberna över Hiroshima och Nagasaki är otaliga. Men vilken tycker ni verkar mest rimlig? Motivera ert ställningstagande!
Foto: Public Domain
Bombplanet på bilden är ‖Enola Gay‖. Det bombplan som släppte den första atombomben över Hiroshima.
Korea var under andra världskriget ockuperat av Japan. 1945 befriades landet av USA och Sovjet. De båda arméerna möttes vid den 38:e bredgraden. Tanken var att Korea skulle bli ett enat och självständigt land, men det misslyckades och landet delades i två. Gränsen drogs vid ovan nämnda breddgrad. Nordkorea blev kommunistiskt och stöddes av Sovjet och senare även Kina. Sydkorea blev en auktoritär diktatur stödd av USA. Båda sidor hade planer på att med militärmakt ena Korea, det blev Nord som tog det första steget. Ensamma vågade de inte göra något, de var i behov av stöd från Sovjet. Till en början vägrade Stalin, men i januari 1950 ändrade han sig och godkände Nordkoreas anfallsplan. Vad som avgjorde är svårt att säga, men det finns vissa centrala faktorer. För det första hade kommunismen segrat i Kina året innan, vilket gjorde att Sovjets stöd kunde förmedlas via Kina. För det andra var man rätt säker på att USA inte skulle lägga sig i, på grund av uttalanden de gjort om att Sydkorea inte ingick i den amerikanska försvarszonen och att de ett år tidigare underlåtit att komma den kinesiska nationalistregimen till undsättning i kampen mot Mao´s revolutionärer. För det tredje hade Sovjets självförtroende ökat eftersom att de, året innan lyckats provspränga egna kärnvapen. Stalin insåg att tillgången till kärnvapen ytterligare minskade risken att USA skulle använda sina emot Sovjet. Tidigare hade Stalin hållit masken och inte låtsats om sin rädsla, nu behövde han inte göra det längre utan kunde använda offensiv strategi. Kriget bröt ut och Nordkorea stormade fram över Koreahalvön. Nordkorea och Sovjet hade dock gjort en felberäkning. USA tänkte visst gå in i konflikten. Den amerikanske presidenten
Foto: Public Domain
Mao Tse-tung (Kina). Harry S Truman (USA). Josef Stalin (Sovjet).
KÄRNVAPEN
Sida 7
FN:s säkerhetsråd är ett av FN:s allra viktigaste organ. Det är i säkerhetsrådet som beslut fattas om FN ska gå in i konflikter som fredsbevare eller fredsframtvingare.
Truman satte ner foten och sa att världen inte fick
Dessa beslut är speciella eftersom att de ofta innebär att en stats kontroll över det egna landet begränsas.
hetsrådet, utan ett bojkottande Sovjet och med Tai-
Säkerhetsrådet består av 15 medlemsländer, varav 5 är permanenta. USA, Frankrike, Ryssland, Kina och Storbritannien. Under Korea kriget var medlemmarna desamma men med några viktiga undantag. Ryssland var Sovjet och de bojkottade säkerhetsrådet. Kina representerades inte av Demokratiska Folkrepubliken Kina på fastlandet utan av högerdiktaturen Taiwan. Sammansättningen gjorde att ett enhälligt beslut kunde fattas och en fredsframtvingande insats kunde inledas.
leddes av USA. Kriget blev utdraget och blodigt, ar-
vända Förenta Nationerna ryggen, så som man tidigare hade gjort med Nationernas Förbund. Säkerwan istället för Kina, beslutade om en insats som méerna rykte fram och retirerade under 3 år fram till 1953. Inget kärnvapen användes, men ett uttalande av President Truman fick världen att hålla andan. Under hösten 1950 stötte USA på patrull. Kineserna hade gått in på nordsidan och de tvingade USA:s armé att retirera. Det var det största bakslaget någonsin för
USA:s armé. I ljuset av detta uttalade sig presidenten Harry S. Truman om att USA skulle möta det militära hotet med alla tillgängliga vapen och att det var befälhavaren i fält som skulle ta beslutet. Uttalandet kunde tolkas som att det var krigförande generaler som skulle besluta om kärnvapenan- President Truman: We will take vändning. Paniken var nära och Trumans stab fick snabbt gå ut och lugna whatever steps are necessary to presskåren, kärnvapen var en fråga för presidenten och ingen annan. Fors- meet the military situation, just as kare har diskuterat huruvida kärnvapen var ett alternativ för att slå tillbaks we always have. kineserna. Troligtvis var det inget alternativ, beroende på att Truman var medveten
Reporter: Will that include the atomic bomb?
President Truman: That includes every weapon we have… The milibomba i Nordkorea. En del teoretiker menar att kärnvapenanvändning ald- tary commander in the field will rig var nära i Korea, men att om USA hade lidit ett liknande nederlag i Euro- have charge of the use of the weapons, as he always has. pa, hade kärnvapnet legat mycket närmare till hands. om vapnets förödande effekter och att det inte fanns några tydliga mål att
USA var under en period ensam kärnvapenmakt, när fick Sovjet tillgång till kärnvapen? Hur påverkade det balans mellan de bägge supermakterna tror ni? Eisenhower och Chrusjtjov tog över efter Truman och Stalin. Eisenhower hade som gammal militär en stark position och ingen vågade ifrågasätta hans mod. Han kunde därför kosta på sig att inte hota med kärnvapen och han utvecklade strategin om total vedergällning. Han såg det som att om man rustar för totalt krig har man störst chans att undvika det. Motparten Chrusjtjov satt mycket osäkrare men även han insåg att kärnvapnet var oanvändbart annat än i totalt krig. Dock tyckte han att kärnvapenhotet var ett bra redskap för att vinna politiska framgångar och använde sig av det frikostigt under 50-talet, bland annat i samband med Suez-krisen och i ett försök att få Västmakterna att lämna Berlin. Eisenhower kände till att hoten till stor del var tomma. Han
KÄRNVAPEN
Sida 8
hade nämligen spionplan som fotograferat Sovjets strate- Total vedergällning och totalt krig är två begrepp giska vapen och visste att Sovjets kapacitet inte var i när- med stark koppling till kärnvapenfrågan. Vad betyder dessa begrepp? Diskutera med en kamrat och heten av USA:s. ta hjälp av internet för att förklara begreppen. Det visste däremot inte Eisenhowers efterträdare John F. Det här citatet kan ge er en hjälp på traven: Kennedy. Han gick till val på att man i USA måste rusta ‖The new terror brings a certain element of equality för att möta det stora Sovjetiska kärnvapenhotet. När JFK in annihilation‖ Winston Churchill (Före detta britblev president fick han tillgång till information som undertisk premiärminister). grävde hans egen kampanj. Sovjet hade inte de kärnvapenresurser som de hade sagt att de hade. Chrusjtjov fortsatte att hota och Kennedy höll tyst för att inte framstå som en lögnare. Men till slut fick Kennedy nog, 1961 var fullt av motgångar för den amerikanske presidenten. Sovjet reste Berlinmuren, sände upp den första människan i omloppsbana runt jorden och USA misslyckades med att störta regimen på Kuba. Efter alla motgångar gick Kennedy ut och meddelade världen om att Sovjets förmåga var uppskruvad och att mycket av deras påstådda kapacitet var ren lögn. Men krisen var inte över och just Kuba skulle bli centrum för en av världens mest omtalade internationella kriser. John F. Kennedy trodde precis som de flesta andra nyvalda presidenter att kärnvapnet kunde användas offensivt. Kubakrisen fick både honom och Sov- Foto: Public domain jetledaren Chrusjtjov att tänka om. Aldrig har världen varit så nära ett krig mellan två kärnvapenmakter.
Vilken roll spelade kärnvapen under Kubakrisen? Vad var världen rädd för? Hur nära var det egentligen? Undersök!
1959 störtades högerdiktaturen på Kuba av kommunistiska revolutionärer ledda av Fidel Castro och Che Guevara. 1961 försökte USA med CIA i spetsen störta revolutionärerna på Kuba, genom att landsätta 1500 anti-revolutionära exilkubaner i Grisbukten. Företaget misslyckades kapitalt. För Sovjet öppnade sig en möjlighet att skaffa sig inflytande på USA:s bakgård och de började bygga ramper på Kuba, för medeldistansmissiler med räckvidd in i USA och kärnvapenbestyckade kortdistansrobotar för taktiska mål. Amerikanskt spaningsflyg upptäckte ramperna och krisen var ett faktum. USA ville till varje pris hindra kärnvapnen från att nå Kuba, medan Sovjet ansåg att det inte var USA:s ensak och att de själva faktiskt hade liknande robotar i Turkiet riktade mot sovjetiskt territorium. Under 13 långa dagar höll världen andan, men genom direkta förhandlingar mellan Kennedy och Chrusjtjov lyckades man komma fram till en överenskommelse. Kennedy fick gå ut offentligt och be Sovjet om att dra tillbaka sina missiler, medan USA i hemlighet drog tillbaka sina från Turkiet. Sovjet och Chrusjtjov förlorade på krisen, för det framstod som att de hade fått ge vika för USA:s vilja. Hade USA:s nedrustning i Turkiet varit offentlig hade saken varit en annan och Sovjet hade framstått som vinnare.
KÄRNVAPEN
Sida 9
Efter Kubakrisen rådde ett relativt lugn mellan de båda supermakterna. Faktorerna bakom det var, att båda sidor hade insett hur nära krig de hade varit under Kubakrisen och att de blev mer och mer jämbördiga i kärnvapenkapacitet. Båda sidor började vid den här tiden få tillgång till gigantiska vätebomber, långdistansmissiler, strategiska kärnvapenubåtar och långdistansbombflygplan. Med andra ord var MAD säkerställd. MAD var och är en kärnvapenstrategi som går ut på att en stat i händelse av kärnvapenkrig bränner av alla sina kärnvapen. En sådan strategi gör att alla vet om att de kommer att förgöras och strategins syfte var otroligt nog att undvika krig. Under den här perioden började USA och Sovjet att tillåta satellitövervakning
För en mer utförlig förklaring av MAD: Mutual Assured Destruction se avsnittet, Kärnvapen som fredsbevarande verktyg.
av sina områden för att på sätt undvika oroligheter. Avspänningen höll i sig under resterande delar av 60-talet och fram till slutet av 70-talet, men under Jimmy Carters presidentperiod blev det mer och mer spänt. När Ronald Reagan tog över 1980 var kapprustningen åter ett faktum och alla försök att begränsa kärnvapnen låg på is. Mellan 1980 och 1985 fördubblades Pentagons budget. Reagans strategi gentemot Sovjet var ny. Han ansåg inte som tidigare presidenter att Sovjet var en likvärdig partner. I Reagans ögon var Sovjet ett svagt och misslyckat land. Varför skulle USA behöva anpassa sig efter dem? Efter att under några år ha kritiserat Sovjet och ökat sina militära utgifter släppte han en politisk bomb 1983. I nationell tv gick Reagan ut och ifrågasatte MAD. MAD var enligt honom en strategi som tillät Sovjet att utöva terror mot det amerikanska folket. Därför skulle man från och med nu sluta upp med MAD och istället bygga ett missilförsvar. På så sätt slapp man terrorbalansen och fick ett skydd mot kärnvapen. Balansen mellan Sovjet och USA var till stor del baserad på MAD och överenskommelsen om att inte bygga Foto: Public Domain
Missilförsvar: ett hot mot kärnvapenfreden? Vad grundar sig påståendet på? Diskutera!
missilförsvar, nu hade Reagan rubbat den balansen. Även om USA i praktiken inte kunde bygga ett fungerande missilförsvar inom många år, pressade det Sovjet ytterligare. De hade redan höga utgifter på grund av kärnvapenkapprustningen och ett långdraget krig i Afghanistan, nu kom också
kraven på missilförsvar. Till sammanhanget hör också att Sovjets ekonomi hade avstannat under 80-talet. Detta skulle medföra kostnader som de inte kunde hantera och kräva teknik som de inte hade.
Kapprustning är ett centralt begrepp i Kalla kriget. Men vad betyder det och hur tog det sig uttryck? Diskutera vad som driver kapprustningen och vilka effekter det kan för på samhället i övrigt?
KÄRNVAPEN
Sida 10
Situationen var otroligt spänd mellan länderna och under 1983 skedde två allvarliga incidenter, en med ett civiltflygplan och en med en NATO-övning. Det civila flygplanet var Sydkoreanskt och sköts ner över Sovjet, med motivering att man trodde att det var en förtäckt provokation från CIA. Med andra ord trodde Sovjet att USA ville starta krig och använda kärnvapen nu när de hade ett missilförsvar. Sovjet visste inte om att det bara var en framtidsidé. Den andra incidenten var en NATO -övning som Sovjet uppfattade som förberedelser för krig. Då var situFoto: Public Domain
Möte mellan USA:s president Ronald Reagan och Sovjets ledare Mikhail Gorbatjov. Kännetecknande för dessa herrar är att först kapprustade de och sedan förhandlade de om begränsningar av respektive lands kärnvapenarsenaler .
ationen riktigt spänd och Sovjet var en kort period övertygade om att kriget var ett faktum. USA och deras allierade visste inte om att situationen var så pass allvarlig förrän i efterhand. Efter dessa svåra stunder spelade Reagan ut sitt nästa kort. Nu ville han förhandla om begränsningar av kärnvapen. Av detta kan man uttolka att Reagan såg att Sovjet var svagt och att han och USA kunde utnyttja det för att skaffa sig en starkare förhandlingsposition. Kärnvapnet hade återigen använts som politiskt maktmedel.
KÄRNVAPEN OCH MAKT Före USA släppte sina två atombomber över Japan var det ingen som riktigt visste vad det innebar att använda kärnvapen. Efter att de bägge atombomberna hade släppts var de flesta ledarna i världen medvetna om att detta vapen var fruktansvärt och att dess praktiska användning i krig näst intill var obefintlig. Det gällde såväl Truman som Stalin och Churchill och det har gällt senare aktörer
It is better to discuss things, to argue and engage in polemics than make perfidious
plans of mutual desom Eisenhower, Chrusjtjov, Kennedy, Andropov, Reagan och Gorbatjov. Trots det struction. var kärnvapnet under hela perioden ett centralt maktmedel. Man ska också vara Mikhail Gorbtjov Sovjets lemedveten om att trots att alla såg vapnet som fruktansvärt var det flera av de dare 1985-1991 ovan nämnda som närde idéer om hur man skulle kunna använda kärnvapen i andra former än totalt krig. Dock var det ingen som satt hela sin tid med den inställningen. Alla kom de till insikten att kärnvapen endast kunde vara ett vapen i totalt krig. Det var den insikten som födde och närde kärnvapenstrategin MAD. Om båda supermakterna hade nog med resurser för att säkerställa att ingen kunde överleva ett kärnvapenkrig, var ett sådant krig inget alternativ. En fråga som då dyker upp är varför skrev man inte tidigt avtal om vilka typer av vapen man fick ha och hur många? Varför säkerställde man inte bara MAD och slapp all dyr kapprustning? Svaret är enkelt. Eftersom att ingen sida litade på den andra, vågade ingen riskera att hamna bakom. MAD blev därför inte ett statiskt förhållande utan istället blev det en tävling om vem som hade bäst och mest kärnvapen. Kapprustningen mer än något annat kännetecknar Kalla kriget. Den beskriver två rivaler som inte litar på varandra och som ser kärnvapnet som ett viktigt maktmedel för att säkerställa politiskt inflytande.
KÄRNVAPEN
Sida 11
Att stora delar av maktkampen mellan Sovjet och USA pågick i andra länder i tredje världen är ett känt faktum, men att detta beror på upptäckten av kärnvapen är kanske inte lika välkänt. Kärnvapnet var revolutionerande i sprängkraft men det utraderade också ett av målen med krig, ökat territorium. Att öka sitt territorium har alltid varit ett centralt mål i krig. Spränger man ett kärnvapen vinner man inte territorium, man förstör. Kärnvapnet gjorde således att supermakterna inte kunde kämpa med varandra om territorium. Istället fick man flytta sin maktkamp till bundsförvanter i tredje världen, men kunde aldrig gå i direkt aktion mot varandra.
EXTRAMATERIAL: KALLA KRIGET Läs mer:
Diskussionsfrågor och förslag på fördjupningar.
Böcker:
Diskussionsfrågor:
Simon J. Ball The Cold War: An international history 1947-1991
Kapprustning är ett centralt begrepp i Kalla kriget. Men vad betyder det och hur tog det sig uttryck? Diskutera vad som driver kapprustningen och vilka effekter det kan få för samhället i övrigt?
Philip Bell Världen efter 1945 John Lewis Gaddis The Cold War: A new history Joseph Gerson Empire and the bomb: How the US uses Nuclear Weapons to dominate the world
1961 var ett bra år för Sovjet. Diskutera hur och varför Sovjets framgångar också var motgångar för USA? Här måste ni gå utanför läromedlet och försöka sätta er in i situationen. Prova att låtsas att ni är President Kennedy. Kolla gärna upp fakta om de händelser som nämns i texten.
Björn Kumm Kalla kriget
Kubakrisen innebar ett allvarligt hot mot USA. Sovjet planerade att placera kärnvapenbestyckade missiller på Kuba med räckvidd in i USA. Hur tror ni att det skulle kännas om ett land som var fientligt inställt till Sverige placerade kärnvapenmissiler i Norge?
Gunnar Åselius Kalla kriget
Kan kärnvapen vara bra för freden(MAD)? Eller är det alltid något negativt?
Internet:
Fördjupningar:
Dagens Nyheter www.dn.se
Vilka konsekvenser har provsprängningar haft för miljön i världen? Vilka effekter skulle det bli på miljön om ett kärnvapen detonerade? Vilka skulle effekterna bli om ett kärnvapenkrig bröt ut?
Förenta nationerna www.un.org Totalförsvarets forskningsinstitut www.foi.se Svenska freds och skiljedoms föreningen www.svenskafreds.se Svenska läkare mot kärnvapen www.slmk.org/larom/laromkarnvapen.html Utrikespolitiska institutet www.ui.se
Kalla kriget pågick i omvärlden och i Sveriges omedelbara närhet. Hur påverkade det Sverige? Vilken politik förde Sverige mot omvärlden ,specifikt Sovjet och USA? Vad har Sverige haft för förhållande till kärnvapen? Fördjupning om varför bomberna släpptes över Hiroshima och Nagasaki? Kubakrisen. Vad hände egentligen? Hur nära var det? Kapprustningen på 80-talet? Hur, var, när och varför utvecklades det? Varför heter Bikini, Bikini?
KÄRNVAPEN
Tidsaxel:
Sida 12
1961: Invasionen av grisbukten.
1945: Franklin D. Roosevelt avlider. Harry S. Truman ny 1961: Berlinmuren byggs. amerikansk president. 1962: Kubakrisen 1945: FN bildas av 46 nationer i San Francisco 1945: USA provspränger första kärnvapnet.
1963: I Moskva undertecknas världens första provstoppsavtal. Avtalet är emot provsprängningar i Atmosfären, rymden och under havsytan.
1945: Atombomber släpps över Hiroshima och Nagasa1963: Kennedy mördas i Dallas. ki. 110000 människor dör omedelbart. 1946: Winston Churchill fd. premiärminister i Storbritannien håller sitt kända tal om järnridån som dragits genom Europa. En uppdelning i öst och väst.
1964: Chrusjtjov avsätts. 1969: Samtal om begränsning av kärnvapen inleds.
1979: USA placerar ut 108 st Pershing-raketer och 1946: USA genomför ytterligare provsprängningar. Den- 464 kryssningsmissiler, samtidigt som de bjuder in na gång på Bikini-atollen. Sovjet till nedrustningsförhandlingar. 1947: Truman doktrinen och Marshallplanen presente- 1980: Ronald Reagan president i USA. ras. 1982: Andropov ledare i Sovjet. 1948: Berlinblockaden. 1983: Reagan meddelar att USA ska bygga ett missil1949:NATO bildas försvar. 1949: Sovjet får tillgång till atombomber.
1983: Sovjet skjuter ned Sydkoreanskt civilflygplan.
1949: Kinesiska Folkrepubliken utropas under ledning av Mao Tse-tung.
1987: Gorbatjov och Reagan undertecknas långsiktiga nedrustningsavtal.
1949: Karl Fuchs döms till 14 års fängelse i Storbritan- 1989: Berlinmuren faller. nien för atomspionage. 1990: Tyskland återförenas. 1950-53: Koreakriget 1991: Sovjetunion upplöses. 1953: Stalin avlider 1953: Makarna Rosenberg avrättas i USA, dömda för atomspionage. 1955: Warszawa-pakten bildas av Sovjet och dess satellit stater. 1956: Chrusjtjov tar makten i Sovjet. 1956: Suezkrisen. 1957: Sputnik den första satelliten skjuts upp och Laika den första rymdhunden skjuts upp i ytterligare en satellit. 1961: John F. Kennedy president i USA. 1961: Jurij Gagarin förste man i rymden.
KÄRNVAPEN
Sida 13
KÄRNVAPEN: ETT HOT MOT MÄNSKLIGHETEN? HOTBILDEN Många hävdar att ett kärnvapenkrig potentiellt skulle kunna utrota mänskligheten. Bomberna som föll över Hiroshima och Nagasaki orsakade total ödeläggelse med hundratusentals civila offer som konsekvens. Efter dessa föddes idéerna som beskriver jordens undergång - den totala förödelsen, framtvingad av människans egen hand. En typisk kärnvapenladdning idag har mer sprängkraft än alla bomber som exploderade i andra världskriget tillsammans. Hundratals, eller till och med tusentals gånger starkare än bomberna som föll över Hiroshima och Nagasaki. Sprängkraften, komprimerad till ett tidsspann på några sekunder och över en yta
Foto: http://www.olegmoiseyenko.com
Kärnvapen kan påverka klimatet på jorden.
av tiotals mil skulle helt ödelägga en stad. Kratern av en sådan bomb skulle likna de man ser på månens yta. Lägger man därtill det faktum att det finns tiotusentals kärnvapen i världen idag som är redo för användning i ubåtar, långdistansmissiler och missilsilos, är det lätt att föreMånga menar att kärnvapen skulle ställa sig vilka fasansfulla följder ett fullkunna utrota mänskligheten. Finns det belägg för ett sådant påstående? skaligt kärnvapenkrig skulle få. Världen skulle aldrig bli densamma igen. Diskutera och motivera! Även om bara en liten bråkdel av dagens totala kärnvapenarsenal användes skulle stora delar av världen påverkas kraftigt. Explosionerna skulle innebära klimatförändringar, det man brukar kalla nukleär vinter. Nukleär vinter innebär sjunkande temperaturer eftersom strålning från solen inte kan passera genom den sotfyllda atmosfären. Missväxt och svält skulle drabba stora delar av världen. Mängder av giftiga gaser från brända syntetiska material skulle spridas. Stark och långvarig radioaktivitet skulle göra stora områden helt obeboeliga. Den ekologiska mångfalden, skör till sin karaktär, skulle helt omvälvas och många utrotningshotade arter skulle försvinna för evigt. Nedan följer två perspektiv på vilken roll kärnvapen har i världen. Är de ett extremt hot mot mänskligheten som beskrivs ovan, eller en innovation som gjort världen till en fredligare och tryggare plats?
TSAR BOMBA Tsar Bomba (King of all bombs) är den största bomb som någonsin provsprängts. Sovjetunionen provsprängde giganten under kalla kriget för att visa sina muskler. Vätebomben, som vägde 27 ton, hade en sprängkraft som var större än alla bomber som fälldes i världskrigen sammantaget och var hundratals gånger starkare än de bomber som användes vid Hiroshima och Nagasaki. Trots att bomben provsprängdes hundratals mil från Sverige kunde kan både se och känna dess verkan. Tryckvågen uppmättes gå tre varv runt jorden och rutor kunde krossas i närliggande länder. Riskerna som den här typen av bomb medför, samt dess opraktiska storlek, gjorde att bomben aldrig blev tillämpningsbar i krig.
KÄRNVAPEN
Sida 14
KÄRNVAPEN: ETT FREDSBEVARANDE VERKTYG? Riskerna för att kärnvapen någonsin ska användas bedöms av många teoretiker och experter som väldigt små. Vissa menar till och med att kärnvapen faktiskt förebygger konflikter. Det här avsnittet lägger vikt på att förklara idén om att kärnvapen fungerar som fredsbevarande medel och varför många menar att spridning av kärnvapen inte bör ses som något negativt. Desto fler kärnvapen, desto fredligare blir världen . Sedan andra världskrigets slut har världen varit Varför har inte kärnvapen fredligare än någonsin. Åtminstone om man ser använts oftare? Vad är Foto: Public Domain det i ljuset av att stormakterna inte varit i konflikt det som förhindrar anDen klassiska symbolen för vändning? med varandra. Förklaringarna till den långvariga freden är många, men en av dem är introducerandet
fred. Kan fred vara en produkt av kärnvapen?
kärnvapen. Närvaron av kärnvapen gör nämligen konflikter väldigt komplicera-
av de.
Om länder som inte har kärnvapen går i krig mot varandra går det grovt att räkna ut hur stort lidandet kommer att bli. Så är emellertid inte fallet om kärnvapen kommer in i bilden. Det finns goda anledningar att lösa konflikter genom andra medel än krig eftersom ett potentiellt användande av kärnvapen skulle få så ödesdigra konsekvenser – för båda parter. Det var något som inte minst diskuterades under Kalla kriget. Kapprustningen mellan supermakterna USA och Sovjetunionen, framförallt rörande kärnvapen, födde idén om att det aldrig skulle kunna finnas en vinnare. Om ett kärnvapenkrig utbröt skulle helt enkelt båda länderna i stort sett förgöras. Den här idén utvecklades senare till en säkerhetspolitisk och fredsbevarande strategi som diskuteras än idag. Överlever ingen ett kärnvapenkrig kommer ingen heller att vilja starta ett. Strategin kallas MAD - Mutual Assured Destruction, eller ömsesidig säkerställd förstörelse. Strategin kan rent praktiskt innebära att en nation klargör för omvärlden att om de råkar ut för ett kärnvapenanfall, ska de svara med ett fullskaligt anfall mot motpartens mest folkrika områden. Hotet om total vedergällning syftar till att avskräcka nationer att inleda anfall.
‖A world without nuclear weapons would be less stable and more dangerous for all of us.‖ - Margaret Thatcher
Det kan vara svårt att bedöma vilka aktörer i världen som skulle agera om kärnvapen kom till användning. Det är omöjligt att säga hur stor deras reaktion och eventuell hämndaktion skulle bli. Teorins förespråkare menar därför att kärnvapen bidragit till ett tillstånd i världen som man kan kalla ekvilibrium: en balans mellan orsak och verkan, där ingen tjänar på att göra första draget. Det
går inte med tillräcklig säkerhet räkna ut följderna. Man kan inte heller säkerställa vem man har på sin sida. Bygger man vidare på linjen om MAD som någonting positivt och fredsbevarande kan man också se andra gynnsamma effekter av att kärnvapen existerar. Kärnvapen är nämligen förhållandevis billiga att producera,
KÄRNVAPEN
Sida 15
åtminstone om man jämför med vad en allmän militär upprustning kostar. På så vis kan länder som aldrig haft möjligheten att mäta sig med de större militärmakterna fokusera på att utveckla kärnvapen. De har inte i närheten av lika många marktrupper, stridsflygplan och pansarvagnar men de har fortfarande ett extremt effektivt vapen de kan använda i sista utväg. Det innebär att andra länder måste tänka efter en extra gång innan de inleder en väpnad konflikt med landet i fråga. Sammanfattningsvis bidrar kärnvapen från det här perspektivet till att det utvecklas mindre övriga militära medel i världen, samt att världen i stort blir en fredligare plats.
MER KÄRNVAPEN STÖRRE RISK Idén om att kärnvapen främjar fred är långt ifrån självklar eller absolut. Detsamma gäller dock idéerna som säger att spridningen av kärnvapen är något negativt. Det är ett faktum att det blivit färre väpnade konflikter mellan större stater sedan kärnvapen kom in i bilden. De som argumenterar mot spridning och utveckling av kärnvapen menar dock att det inte är existensen av kärnvapen som varit drivkraften
‖The discovery of nuclear reactions need not bring about the destruction of mankind any more than the discovery of matches‖ - Albert Einstein
bakom den här utvecklingen. Det har ju hänt en hel del annat i världen sedan andra världskriget. Utformningen av internationella organisationer exempelvis. Stater handlar med varandra på ett helt annat sätt än tidigare, gränserna har blivit öppnare och demokratin – med ledord som rättvisa och folkligt styre har spridits ut i världen. Länderna har således kommit närmare varandra. Även om kärnvapen till viss del haft lugnande effekter på många av de konflikter som varit världen över finns det många risKASHMIR
ker med kärnvapen. Framförallt när det gäller att kärnvapen sprids och blir tillgängli-
Kashmir är ett vackert och naturresursrikt område som ligger på gränsen mellan Indien och Pakistan. Ända sedan 1948 har området varit centrum för en konflikt mellan dessa länder. Båda länderna har krav på hela området och avvisar möjligheten att området ska bli en självständig stat.
ga för allt fler länder, länder som kanske inte är lämpliga.
Även om det officiellt varit vapenvila i längre perioder rörande området finns det mycket som talar för att en väpnad konflikt kan utbryta. Eftersom både Indien och Pakistan antas förfoga över kärnvapen, och dessutom hävdat att de kan komma till användning, är konflikten högintressant för många.
missilförsvar, väljer sina mål väl och har överlägsen förmåga blir inte förödelsen öm-
Det kritikerna frågar sig är bland annat om man verkligen kan säkerställa att ingen vågar använda kärnvapen? Finns det inte stora risker för missförstånd och olyckshändelser? MAD-strategin är ex. ganska lätt att ifrågasätta. Idén om att ett land som använder sina kärnvapen direkt får tillbaka med samma medicin stämde kanske överens med hur det såg ut under Kalla kriget i relationen mellan Sovjet och USA, men stämmer knappast i alla sammanhang. Om ett land utvecklar ett väldigt starkt sesidig. Det kan snarare vara så att en sådan obalans gör att en konflikt breder ut sig. Många oroar sig t.ex. för att konflikten mellan Indien och Pakistan kan eskalera eftersom Indiens upprustning varit långt större än Pakistans. Rädslan ligger i att Pakistan kommer agera inom kort eftersom ju längre tiden går desto mer underlägsna Indien blir de. Idén om att det inte lönar sig att anfalla först som är en av MADstrategins mest centrala tankar kan alltså ifrågasättas, framförallt om maktbalanserna mellan vissa länder blir allt för skeva. Även olyckor är något kärnvapenkritiker-
KÄRNVAPEN
Sida 16
na ofta resonerar kring. Det är inte bara möjligheten att kärnvapen används i väpnade konflikter som man bör oroa sig över. Flygplan eller båtar som bär kärnvapen kan krocka, det har hänt – men ledde inte vid dessa tillfällen till en nukleär explosion. Vissa länder kanske helt enkelt saknar de finansiella resurser som krävs för att ta ordentliga säkerhetsåtgärder. När inspektörer undersökte Iraks kärnvapenprogram efter Kuwaitkriget, i början av 90-talet, såg man att designen för deras bomber var ytterst tvek-
Foto: Jemal Countess
sam. Det rapporterades att så lite som en träff från en gevärskula, eller för den delen,
Tsutomu Yamaguchi är en av väldigt få som överlevde båda kärnvapenanfallen i Japan. Explosionen över Hiroshima gjorde honom döv på båda öronen och gav honom rejäla brännskador. Som många andra flydde han till Nagasaki där andra bomben föll bara ett par dagar senare. Yamaguchi har genom livet kämpat aktivt för nedrustandet av kärnvapen.
att bomben ramlade ned från bordet som den stod på skulle innebära att den exploderade. Detta är en viktig anledning till varför spridning av kärnvapen ses som så allvarligt, att de inte sköts om på rätt sätt och hamnar i vårdslösa händer. Även provsprängningar kan vara riskfyllda. Det finns mycket som talar för att det kan ske olyckor. Den egentliga faran ligger i konsekvenserna av en oavsiktlig olycka. Det är inte den enstaka kärnvapenladdningen i sig som kritikerna oroar sig för. Snarare handlar det om vilken påverkan en olycka kan få för redan känsliga internationella relationer. Det säkerhetspolitiska läget mellan vissa länder är ansträngt och en eventuell olycka vid ett kärnvapentest kan ses som avsiktlig. Dessutom är en provsprängning väldigt provokativ i sig. Å andra sidan menar många att man behöver utföra dessa provsprängningar just därför – för att förhindra att olyckor någonsin sker. Är fred som konsekvens av kärnvapen bara en illusion? KÄRNVAPEN OCH TERRORISM
Om terrorister med tillgång till kärnvapen gjorde ett terrordåd skulle vad som hände 11/9-2001 reduceras till en liten fotnot i historien. En kärnvapenexplosion i t.ex. New York skulle ögonblickligen döda miljoner människor. Tänk vidare att bomben skulle spåras till mellanöstern eller Nordkorea så förstår man att det skulle bli vedergällning. Konflikter skulle växa och säkerheten i världen minska. Det finns därför mycket rädsla kring ämnet. Men kan terrorister få tag på kärnvapen, och om de kan det, varför skulle de använda dem? Det är ytterst otänkbart att terrorister kan utveckla egna kärnvapen. Processen för att framställa dessa vapen är komplicerad och kräver stora och dyra anläggningar. Det är inte heller troligt att stater med kärnvapen till förfogande skulle sälja till terrorister. Kärnvapen kan spåras till dess källa och sätta staten i en minst sagt svår situation. Staten måste vara i ett väldigt desperat läge för att något sådant skulle kunna ske, men det är osannolikt. Det mest troliga scenariot är att terrorister, på något sätt, utför en stöld från en stats arsenal. Det är ingen lätt uppgift – kanske till och med helt omöjlig med tanke på säkerheten som omger dessa vapen. Men om en stat
KÄRNVAPEN
Sida 17
befinner sig i en kris, låt oss säga vid inbördeskrig eller om staten är svårt korrumperad i flera samhällsled ökar riskerna drastiskt att vapnen faller i händerna på individer som är villiga att sälja vidare, eller på något sätt ge möjligheter till terrorister att komma över kärnvapen. Av dagens kärnvapenstater är de flesta överens om att det är Pakistan och Nordkorea som innebör de största riskerna i detta avseende. Men även om detta hände, vad finns det som talar för att terroristerna Finns det terroristgrupper som skulle använda kärnvapen om tillfälle gavs? skulle använda dem? Terrorister har ett mål att uppnå. För dem är det Vad tror du—är terrorism något vi bör inte medlet som är det viktiga, utan att målet uppnås. För att de ska vara oroliga för? kunna tydliggöra politiska krav krävs inte kärnvapen. Historien visar snarare att terroristdåden inte ämnar döda så många som möjligt. De försöker på ett så demonstrativt sätt som möjligt iscensätta spektakulär och offentlig förödelse som kan framtvinga en omläggning av politiken efter deras intressen. Men det kan ändå finnas grupper som skulle använda kärnvapen, kanske till utpressning, kanske för massförstörelse, kanske bara för att visa att de kan.
‖Nukleär terrorism behandlas fortfarande som science fiction—jag önskar att det vore så. Men olyckligtvis lever vi en värld där det finns en uppsjö av farliga ämnen och ett överflöd av teknologiskt knowhow, där terrorister gjort tydlig sin strävan att åstadkomma mänskliga förluster av katastrofiska proportioner‖ - Kofi Annan, tidigare generalsekreterare för FN Foto: Public Domain
Bombdåden på Bali 2002 orsakade stor förödelse. Bomberna detonerade i eller nära nattklubbar i den turisttäta staden Kuta. 202 människor dödades varav flera var unga svenskar. Terroristgruppen Jemaah Islamiya visade sig bära ansvaret för de tragiska dåden. Bali 2002 är bara ett av flera exempel på större terrordåd under 2000-talet. Med dessa kommer också rädsla för kombinationen av kärnvapen och terrorism.
KÄRNVAPEN
Sida 18
EXTRAMATERIAL: KÄRNVAPEN, ETT MOT MÄNSKLIGHETEN? Läs mer Böcker: Scott D. Sagan & Kenneth N. Waltz The Spread of Nuclear Weapons Magnus Lundgren Kärnvapenterrorism—ett verkligt hot? Totalförsvarets forskningsinstitut Kärnvapen I världen 2004 Internet: Jan Prawitz Kärnvapenterrorism ett reellt hot http://www.ui.se/epok/default.aspx?article_id=234 Gunnar Arbman & Tor Larsson Hotet om kärnvapenkrig maktspel eller verklighet? http://www.foi.se/FOI/templates/Page____547.aspx Mattias Waldenvik Hotet från kärnvapen består http://www.foi.se/FOI/templates/Page____4257.aspx Ingemar Dörfer Kärnvapenstrategin är fortfarande grundpelare i stormakternas doktriner http://www.foi.se/FOI/templates/Page____980.aspx
Diskussionsfrågor och förslag på fördjupningar Maktbegreppet återkommer ofta i debatten om kärnvapen och internationella relationer. Diskutera hur kärnvapen kan vara ett medel för makt och vilka andra verktyg länder har för att fastställa maktbalanser. Precis som i andra politiska debatter finns det mycket i kärnvapenfrågan som går att anknyta till ideologier. Vilka ideologier kan tänkas underbygga argumenten för/emot kärnvapen? Trots att det finns väldigt många kärnvapen i världen har de bara använts i krig vid två tillfällen. Om man bortser från MAD, vilka andra anledningar kan tänkas ligga bakom detta faktum? Rädslan för att terrorister ska använda kärnvapen är utbredd. Finns det terroristgrupper idag som skulle använda bomben om de fick chansen? Vilka är i så fall dessa grupper, och vilka motiv har de? Om kärnvapen användes idag skulle det med stor sannolikhet ske vedergällning. Men hur skulle vedergällningen ske och vilka skulle aktörerna vara? Måla upp ett tänkbart scenario där flera av de länder som har kärnvapen blir inblandade. Vilka är dessa länder? Vilka allianser och konflikter skulle komma att bli betydande? Att kärnvapen är ett hot mot mänskligheten är en idé som ofta återkommer i populärkulturen, såsom i film och musik. Vilka betydande exempel på detta finns det? Kan dessa yttringar ha betydelse för hur frågan behandlas i politiken? Påverkas vi av dessa populärkulturella inslag?
KÄRNVAPEN
Sida 19
NEDRUSTNING När USA i augusti 1945, under andra världskrigets slutskede släppte två atombomber mot de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki var det de första och hittills enda gångerna som kärnvapen har använts i krig. Förödelsen som detta innebar sett till människoliv och materiell förstörelse var enorm. Den amerikanska militären använde sig även av konventionell bombning av andra japanska städer, dessa bombningar orsakade stora skador men de var långt ifrån lika effektiva som kärnvapnen vi-
Hiroshima efter atombomben.
Foto: Public Domain
sade sig vara. Tidigare under 1945 brandbombade det amerikanska flygvapnet Tokyo, i den attacken dog fler människor direkt än vid bombningarna av Hiroshima och Nagasaki. Skillnaden mellan de konventionella bombningarna och kärnvapenbombningarna är att i anfallet mot Tokyo användes 335 bombplan och de släppte ca 1700 ton bomber, medan det räckte med ett bombplan och en atombomb för att ödelägga Hiroshima. Effekterna av atombomberna begränsade sig inte bara till själva explosionen, många dog även av strålningsskador efteråt. Användningen av atombomber mot Japan innebar att kärnvapnet nu hade presenterat sig för världen och det kom att innebära två saker. För det första såg många stater att innehavet av egna kärnvapen skulle kunna vara ett sätt att undvika krig och att säkerställa landets suveränitet. För det andra stod det klart att ett krig där både sidor använder kärnvapen mot varandra skulle innebära katastrof och att ett tredje världskrig med kärnvapen skulle innebära jordens undergång. TIDIGA FÖRSÖK TILL NEDRUSTNING De amerikanska myndigheterna hade 1945, efter flera års arbete,
“Hiroshima does not look like lyckats utveckla en kärnteknologi som man kunde använda till att a bombed city. It looks as if skapa kärnvapen. Efter att man hade använt kärnvapnen mot Japan a monster steamroller had passed over it and squashed stod det klart vilken kraft de hade och vilken maktfaktor de skulle it out of existence.” kunna vara för stater med tillgång till dem. Kärnteknologin som USA hade utvecklat hade även ett annat användningsområde. Nämligen fredlig användning av kärnteknik, det vill säga kärnenergi/kärnkraft
- Wilfred Burchett, australiensisk journalist
som kraftkälla. Kärnteknologin har dubbel karaktär eftersom den är användbar både för militära och fredliga syften. Detta är något som är centralt inom nedrustningsarbetet. Nedrustningen syftar till att eliminera faran med det militära kärnvapnet och samtidigt utnyttja den fredliga kärnenergin. Det första försöket till nedrustning var präglat av denna tanke. Det var USA som 1946 i det nybildade FN försökte stoppa utvecklingen av kärnvapen. Vid tidpunkten var USA det enda landet i världen som hade tillgång till teknologin men man ville nu i FN förbjuda tillverkning av kärnvapen (förslaget kallades Baruch-planen). USA var villigt att göra sig av med sina kärnvapen om alla andra länder gick med på att inte utveckla egna kärn-
KÄRNVAPEN
Sida 20
vapen. De ville även att det skulle skapas en internationell myndighet som skulle utveckla och kontrollera utnyttjandet av fredlig kärnenergi. Förslaget gick aldrig igenom eftersom tilliten mellan Sovjetunionen och USA var dålig. Sovjet ansåg att USA hade för stor kontroll på FN och litade därför inte på förslaget. Det går även att fråga sig om förslaget var ärligt menat eller om amerikanerna räknade med att Sovjetunionen skulle motsätta sig det och därmed få en ursäkt att upprusta. Man fick inte till något avtal eller bestämmelse om förbud mot kärnvapen, istället genomförde Sovjetunionen sin första kärnvapenprovsprängning år 1949 och vilket ledde till kalla krigets framväxt.
Skulle det vara möjligt att förbjuda kärnvapen redan 1946 eller skulle vilja att skaffa kärnvapen vara för stor? Hade USA ärliga avsikter med sitt förslag och använda Sovjet sin misstro som en ursäkt att skaffa kärnvapen?
AVTAL OCH ORGANISATIONER Det första försöket att skapa ett organiserat samarbete misslyckades men under Kalla krigets terrorbalans och hot om kärnvapenkrig hade man större framgång. Under 1950- och 60 talet skapades organisationer och avtal som har varit centrala i det fortsatta arbetet med nedrust-
‖Ett kärnvapenkrig kan inte vinnas och får aldrig utkämpas‖ – Gorbatjov och Reagan 1985
ningen av kärnvapen. I slutet av 50-talet hade den fredliga kärntekniken utvecklats till en nivå där man kunde använda kärnreaktorer i kommersiell energiförsörjning. Samtidigt hade antalet kärnvapenstater utökats då Storbritannien genomförde sin första provsprängning år 1952. Under 1957 bildar man i FN det Internationella atomenergiorganet(IAEA). IAEA är ett FN-organ som har till uppgift att främja det fredliga användandet av kärnkraft och begränsa och förhindra spridningen av kärnvapen. Det viktigaste avtalet om nedrustning arbetades fram under 60-talet efter
Icke-spridningsavtalets tre pelare:
ett förslag från Irland. Fördraget benämns som Icke-spridningsavtalet(NPT, 1. Stoppa spridningen till ickeNuclear Non-Proliferation Treaty) och det var klart 1968. Det ratificerades 1970 och idag är det 190 länder som har skrivit under. Avtalet skiljer på stater genom att beteckna dem antingen som kärnvapenstater eller som
kärnvapenstater: Det ska inte bli fler länder än de fem kärnvapenstaterna som har kärnvapen. 2. Nedrustning i kärnvapenstaterna:
icke-kärnvapenstater. Kärnvapenstater är de stater som före 1968 har ge- De fem kärnvapenstaterna ska minsnomfört provsprängningar av kärnvapen. Före 1968 var det fem länder ka och på sikt avskaffa sina kärnvasom hade gjort det, USA, Sovjetunionen, Storbritannien, Frankrike och
pen.
Kina. Enligt icke-spridningsavtalet är det förbjudet för kärnvapenstaterna
3. Fredlig användning av kärnteknik: Alla länder har enligt avtalet rätt att utveckla och använda kärnteknik i form av kärnreaktorer.
att överföra kärnvapenteknologi till länder som är icke-kärnvapenstater. Genom att skriva under avtalet har länder, exempelvis Sverige, som inte hade provsprängt kärnvapen före 1968, sagt att de heller inte kommer att utveckla sådan teknologi. En viktig detalj med icke-spridningsavtalet är att
KÄRNVAPEN
Sida 21
kärnvapenstaterna, genom att underteckna avtalet, förbinder sig att arbeta för nedrustning av sina kärnvapenarsenaler. Avtalet saknar dock tidsangivelse om när nedrustningen ska ske. Att utveckla kärnteknik för fredliga ändamål är något som fördraget säger att alla stater har rätt att göra. Ett villkor är dock att staten tillåter att IAEA genomför inspektioner om det skulle finnas misstankar att man försöker utveckla militära kärnvapen.
Kärnvapenfria zoner:
PROBLEM FÖR NEDRUSTNINGEN
För att begränsa kärnvapenspridningen har vissa länder Hur har då icke-spridningsavtalet lyckats i arbetet med icke-spridning och ned- tillsammans skrivit avtal som gör länderna till kärnvapenfria zoner. rustning? I arbetet med att förhindra spridningen av kärnvapenteknologi kan Mer än 50 % av världens landyta man tala om en framgång, särskilt mot bakgrund av framtidvisionerna på 60räknas som kärnvapenfria zoner, framför allt på södra halvklotet talet. Den amerikanska presidenten John F. Kennedy såg framför sig att det där det är 99% av all landyta. inom 15 år skulle uppstå 20 nya kärnvapenstater. Så har det inte blivit, förutom Inom zonerna är det förbjudet de fem länder som hade kärnvapen före 1968 är det bara ca 4-5 som i någon att utveckla, tillverka och inneha kärnvapen. Det är även förbjudet utsträckning har utvecklat kärnvapen sedan dess. Av de länder som utvecklat för ett land utanför zonen att kärnvapen efter 1968 är det Indien och Pakistan som öppet sagt att de har gjort placera kärnvapen i ett land det. Nordkorea har sagt att man har lyckats utveckla kärnvapen, ett påstående inom en kärnvapenfri zon. Ett förslag som brukar läggas fram som har vissa belägg. Israel har inte bekräftat vare sig att man har ett kärnvaär att skapa en kärnvapenfri zon penprogram eller att man har kärnvapen men enligt de flesta i Mellanöstern. Detta för att få Kan kärnvapenstabilitet i området.
stater som USA eller Ryssland kräva att andra stater ska avsäga sig kärnvapen? Borde inte alla länder få ha möjligheten att skydd sig?
bedömare är det ändå troligt att landet har tillverkat kärnva-
pen. Ett land som har haft kärnvapen men senare nedrustat är Sydafrika. De hade utvecklat och tillverkat fem stridsspetsar som man i början av 90-talet gjorde sig av med. Inget av de länderna har skrivit under icke-spridningsavtalet innan man tillverka kärnvapen. Nordkorea hade gjort det men gick ur när man började med sitt kärnvapenprogram och Sydafrika har gått med efter att de gjorde sig av med sina kärnvapen. Man har även lyckats att stoppa spridning hos länder som har skrivit under men samtidigt har haft kärnvapenambitioner. Tydligaste exemplet är att man genom inspektioner lyckas avslöja och stoppa Iraks hemliga kärnvapenprogram som landet hade under 80talet och början av 90-talet.
Nedrustningen i kärnvapenstaterna har gått långsamt sedan ickespridningsavtalet började gälla 1970. Istället för nedrustning av kärnvapen kännetecknades 70- och 80-talen av en ökning av kärnvapenarsenalerna främst hos stormakterna USA och Sovjetunionen. Det år det fanns mest kärnvapen i världen var 1986 då det fanns ca 70 000 kärnvapensstridsspetsar. Förklaringen till att antalet vapen ökar fram till dess ligger i Kalla krigets kraftmätning mellan stormakterna och den rådande politiska situationen. Det är
Figur: Public Domain Storleken på USA:s och Sovjet/ Rysslands Kärnvapenarsenaler under 60 år.
KÄRNVAPEN
Sida 22
först efter att Sovjetunionen upplöses och det Kalla kriget slutar som nedrustning påbörjas. Problemet är att det fortfarande verkar finnas väldigt många kärnvapen kvar. Det finns ungefär 25 000 stridsspetsar varav 10 000 fortfarande är i bruk. Resten finns lagrade och väntar på skrotning. Ett problem som finns med nedrustningen är att icke-spridningsavtalet är oklart på den punkten. Det står bara att kärnvapenstaterna ―i uppriktig anda‖ ska förhandla om nedrustning och det finns inget slutdatum när det ska vara slutfört. Om man jämför med nedrustningen av andra massförstörelsevapen har det visat sig svårare avskaffa just kärnvapen. Biologiska och kemiska vapen har man genom internationella avtal lyckats förbjuda helt genom att göra det olagligt att utveckla, tillverka och lagra sådana vapen. Avtalen säger även att existerande lager av sådana vapen ska förstöras. Många som arbetar med nedrustning av kärnvapen har efterlyst ett likande förbud. Varför är det så svårt att nedrusta kärnvapen , det är väl bara att förbjuda dem? Varför har detta inte skett när alla är medvetna om hur farliga kärnvapen kan vara? SVERIGES DELAKTIGHET I NEDRUSTNINGEN För Sverige har arbetet med nedrustning av kärnvapen länge varit ett centralt inslag i internationellt samarbete. Efter att andra världskriget var slut och USA hade använt kärnvapen mot Japan började man även i Sverige att undersöka möjligheterna att utveckla egna kärnvapen. Sverige, vars utrikes- och säkerhetspolitik grundade sig på en neutralitetspolitik, såg att kärnvapen skulle kunna garantera landets säkerhet utan att vara med i någon försvarsallians. Under 1950-talet arbetade forskare i Sverige med frågan och i slutet av decenniet hade man uppnått de flesta förutsättningar för att utveckla kärnvapen. Dock blev det inget mer av det svenska kärnvapnet, det som saknades var politiska beslut att påbörja arbetet. Istället för kärnvapen prioriterade man andra militära projekt som skulle stärka säkerheten. Kunskapen om kärnteknik som forskarna hade utvecklat under 50-talet användes istället till att utveckla kärnkraften i Sverige. Även internationellt har den svenska kunskapen kring kärnteknik kommit till användning då svenskar har varit väldigt delaktiga i nedrustningen av kärnvapen sedan 1960-talet och framåt. Ordförandeposten i IAEA har under 36 år innehafts av svenskar, Sigvard Eklund 1961-81 och Hans Blix 1981-97. Hans Blix var sedan chef för inspektionerna av Irak innan Irakkriget 2003, han gjorde då flera uttalanden mot USA där han ansåg att de hade för bråttom med kriget och de istället skulle låta inspektörerna gör sitt jobb. En annan svensk som har jobbat mycket med nedrustningsfrågor är Alva MyrAlva Myrdal: Fredsprisvinnare 1982
Foto: Public Domain
dal, politiker och engagerad i fredsfrågor, som 1982 belönades med Nobels fredspris för sitt arbete mot kärnvapen.
Finns det någon koppling mellan Sveriges kärnvapenprojekt och den ledande positionen i nedrustningskampen? Vad tror du? Diskutera!
KÄRNVAPEN
Sida 23
BLIXKOMMISSIONEN I FN beslutade man 2003 att skapa en kommission som skulle undersöka hur världen borde hantera problemet med massförstörelsevapen. Man valde att tillfråga Sverige om de kunde ansvara för kommissionen, vilket de kunde och på initiativ av utrikesminister Anna Lindh skapades Blixkommissionen med Hans Blix som ordförande. Slutrapporten över kommissionsarbetet presenterades 2005 under namnet ‖Weapons of terror‖. Rapporten innehåller 60 rekommendationer om vad som bör göras, varav hälften av dem handlar om kärnvapen. Centralt i rekommendationerna är att kärnvapen och andra massförstörelsevapen inte kan avuppfinnas, de kan enbart förbjudas . Rapporten säger att nedrustningsarbetet tyvärr har tappat fart och att kärnvapen inte diskuteras lika mycket som under kalla kriget. Enligt rapporten är det ett problem eftersom kärnvapnen i sig är lika eller kanske även kraftfullare än förut. Dessutom har världen förändrats och ett hot som diskuteras mycket nu är terrorism och då är frågan om kärnvapenterrorism relevant.
Foto: Dean Calma/IAEA Hans Blix, fd. generaldirektör för IAEA och ordförande för Blixkommissionen
Viktiga årtal kärnvapen/Nedrustning: 1942: USA startar Manhattan-projektet. Kärnvapenprogram som leder till de först kärnvapnen 1945: USA:s första provsprängning. Bombningarna av Hiroshima och Nagasaki 1946: USA försöker förbjuda kärnvapen genom den sk. Baruchplanen 1949: Sovjetunionens första provsprängning. Får i väst kodnamn JOE-1, efter Josef Stalin 1951: Storbritannien genomför sin första provsprängning av kärnvapen 1957: IAEA, Internationella atomenergiorganet bildas 1960: Frankrikes första provsprängning genomförs 1963: PTBT-avtalet: förbjuder provsprängning i luften, rym den och under luften 1964: Kina genomför sin första provsprängning 1968: Ickespridningsavtalet (NPT) klart att skrivas under
1969 – 1979: SALT I & SALT II (Strategic Arms Limitation Talks) Förhandlingar och avtal mellan USA och Sovjet om begränsning av strategiska vapen (bla. kärnvapen) 1970: NTP-avtalet ratifierat 1991: START I (Strategic Arms Reduction Treaty), Avtal mellan USA och Sovjet om nedrustning och begränsningar av strategiska vapen (bla. Kärnvapen) Föjs sedan av START II och START III 1993: START II: fortsättning av START I, nu mellan USA och Ryssland 1995: NPT-avtalet som från början skulle gälla i 25 år förlängs nu på obestämd tid. 1996: Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty (CTBT). Avtal som förbjuder all provsprängning av kärnvapen. Gäller inte då USA ännu inte har skrivit under. 1997: START III: Avtal mellan USA och Ryssland. 2005: Blixkommissionen
KÄRNVAPEN
Sida 24
EXTRAMATERIAL: NEDRUSTNING Läs mer
Diskussionsfrågor
Böcker:
- Skulle det ha blivit något kallt krig utan kärnvapen?
- Weapons of terror (Blixkommissionens rapport)
- USA har fortfarande kärnvapen placerade i Europa. Ska de bort eller finns det skäl att ha kvar dem?
Fakta och Tankar om Kärnvapen - Svenska Läkare mot Kärnvapen
- Borde Sverige ha utvecklat egna kärnvapen under kalla kriget? Skulle vi vara mer säkra eller mindre säkra om vi hade gjort det?
Internet: Svenska freds och skiljedomsföreningen: www.svenskafreds.se Lär om Kärnvapen: http://www.slmk.org/larom/laromkarnvapen.html Internationella atomenergiorganet (IAEA): http://www.iaea.org
Fördjupningsfrågor - Vilken roll hade egentligen kärnvapen för starten av Irakkriget 2003. Använda bara USA frågan om nedrustning som en ursäkt eller trodde man att Irak hade illegala kärnvapen. De hade ju bevisligen försök skaffa kärnvapen förut. - Under Kalla kriget sker det flera förhandlingar mellan USA och Sovjetunionen om nedrustning. Men hade de någon effekt? - Hur såg det svenska kärnvapenprogrammet ut? Hur nära var man att komma utveckla ett svenskt kärnvapen?
KÄRNVAPEN
Page 25
AKTUELLA KÄRNVAPENKONFLIKTER Som ni nu känner till har kärnvapen varit ständigt aktuella ända sedan atombomberna föll över Hiroshima och Nagasaki . Under en lång tid var kärnvapenfrågan djupt förknippad med det kalla kriget. Där var hotet av kärnvapen en central del i anspänningen mellan öst och väst. Sovjetunionen upplöstes 1991 och därmed var det kalla kriget slut och världen gick in i en ny tid. Trots detta finns hotet med kärnvapen fortfarande kvar i världen, om än under andra former. Som en avslutning presenteras några av dagens orosområden där kärnvapen är inblandat. NORDKOREA Nordkorea är en diktatur med en stark ideologi som genomsyrar hela samhället. Detta gör att man under perioder har isolerat sig från omvärlden och man talar om behovet att skydda sig från hot utifrån. Nordkorea lägger stora resurser på sin militär samtidigt som stora delar av civilbefolkningen svälter. Nordkorea har varit med i icke-spridningsavtalet men senare gått ur när man deklarerade sin vilja att tillverka kärnvapen. Landet säger sig ha lyckats med sitt mål och man har även genomfört provsprängningar och missiltester. Det som gör situationen med Nordkorea oroande är att man befarar att landet kan använda vapnen om de känner sig hotade. Nordkorea har i sitt närområde stora motsättningar med både Sydkorea och Japan. En viktig anledning till att Nordkorea vill ha kärnvapen kan vara att man vill ha USA:s uppmärksamhet. Det sker vissa förhandlingar mellan USA och Nordkorea som går ut på att Nordkorea lägger
Foto: JJ Georges
Nordkoreas ledare Kim Jong Il
ner sitt kärnvapenprogram i utbyte mot mat, olja och försäkringar om att inte bli angripet. PAKISTAN Pakistan nämns ofta i kärnvapendebatten. Många hävdar att kärnvapen är ett lika stort hot mot omvärlden helt oberoende av vilken stat som innehar dem, men gällande Pakistan finns det mycket som pekar på motsatsen. Pakistan är nämligen ett land där säkerhetsläget blir mer och mer instabilt. Med det menas främst att landet befinner sig i en situation där de kan bli tvingade att agera för att kunna skydda sina intressen, möjligtvis med militära medel. Intressen betyder i det här fallet att landet försöker skydda sina gränser, naturresurser och politiska inriktningar. Kärnvapen använts förstås främst som ett maktverktyg, ett hotfullt redskap till förhandling. Men vapnet kan komma att användas om säkerhetsläget blir tillräckligt desperat. Eftersom Pakistan faktiskt är ett land med kärnvapen kan detta vara en oroväckande utveckling. Dessutom är det svårt att säga vilka andra kärnvapenstater som kan tänkas blanda sig i en militär konflikt. Om Pakistan väljer att använda kärnvapen kan länder som t.ex. USA definitivt agera.
Foto: Public Domain Pakistans president, Asif Ali Zardari.
Det finns också risker med att staten är korrumperad. Man måste fråga sig vem det är egentligen är som kon-
KÄRNVAPEN
Page 26
trollerar Pakistans kärnvapen, och vilka säkerhetsanordningar som skyddar dem. Pakistan skyddar sina kärnvapen genom att separera kärnvapnens komponenter och sprida ut dem i olika anordningar i landet. Det bedömer experter vara ett tämligen säkert alternativ. Däremot blir det inte i närheten av lika säkert om landet skulle befinna sig i ett inbördeskrig eller om staten skulle störtas. Landet lider av starka etniska, politiska och religiösa motsättningar och militären är inte enhetlig. Vem kan komma att kontrollera kärnvapnen om landet befinner sig i en kaotisk situation? IRAN Iran har under en lång period varit misstänkt av USA och dess västeuropeiska allierade för att i hemlighet försöka framställa kärnvapen. USA erkände själva 2006 att tillgång till kärnvapen är ett politiskt maktmedel och att man därför måste förhandla med Iran för att komma till en lösning. Inte mycket har hänt sedan dess förutom att man har hotat Iran med ytterligare sanktioner och i värsta fall en väpnad attack. Det som varit aktuellt den senaste tiden är frågan om Iran ska gå med på att tillåta kontroll av sitt anrikade uran genom att skicka det utomlands, och om de ska tillåta inspektion av
Foto: Daniella Zalcman
sina kärnenergianläggningar. Frågan om uran har de sagt nej till, men så sent som i novem- Irans president, Mahber 2009 var inspektörer på plats i Iran för att undersöka en misstänkt anläggning. Inspek- moud Ahmadinejad törerna fann inget misstänkt men IAEA är fortfarande kritiska mot Iran. Det IAEA är kritiska emot är inte att Iran utvecklar kärnenergi, för det har de rätt till, utan att Iran kontinuerligt misslyckas med att informera dem om sin verksamhet, trots att de har förbundit sig att göra det. Det finns alltså inget som förbjuder Iran att utveckla civil kärnenergi, men på grund av att de hemlighåller delar av sina kärnenergianläggningar och att USA och Västeuropa misstror dem blir situationen mycket spänd. Vad händer om inte konflikten kan lösas fredligt? Kommer det då att skapas en enda stor krigszon från Irak i väst till Afghanistan i öst? Det finns de som ser fredliga lösningar som alternativ, där ingår bland andra Ryssland och IAEA. De verkar framförallt för att skapa samarbete och förtroende.
Fördjupningsfrågor: Använd internet och kolla upp nyhetsflödet gällande kärnvapen i något av dessa aktuella områden. Hur ser rapporteringen ut? Vad rapporteras det om? Vad tror ni döljs bakom kulisserna? Vilka är de mest centrala aspekterna av konflikten? Vad finns det som tyder på att kärnvapen kan komma att användas/inte användas? Motivera ditt ställningstagande. Vad tror ni driver fram dessa konflikter? Finns det något som tyder på att kärnvapen används som ett maktmedel? Vi har nämnt tre områden där kärnvapen är aktuellt. Finns det andra problemområden? Undersök!
KÄRNVAPEN
Page 27
BEGREPPSORDLISTA Apokalyps: Apokalyps syftar till jordens undergång och slutet på mänskligheten. Armé: Begreppet har flera betydelser. 1. Samlingsnamn för en stats samlade militära styrkor. 2. Ett vapenslag, t.ex. armé, flotta, flygvapen. 3. Större militär enhet. Atombomb: En typ av bomb som får sin sprängverkan från kärnklyvning eller sammanslagning av atomer. Fussionsbomber får sin spängkraft från klyvning av Uran eller Plutonium, medan Fissionsbomber får sin effekt genom sammanslagning av väteatomer. Atombomber är synonymt med kärnvapen. Auktoritär: När det kopplas till statsskick kan en auktoritär stat beskrivas som en form av diktatur. Makten utgår alltså inte från folket genom val. Snarare baseras den på ledarens position i landet, positioner som exempelvis uppnåtts genom kontroll av militären eller ekonomiska resurser. Den auktoritära diktaturen skiljer sig från den totalitära genom att den sistnämnda baseras på ideologi och till större del genomsyrar samhället. En auktoritär diktatur ger mer utrymme för medborgarna än vad en totalitär gör. Biologiska och kemiska vapen: Räknas tillsammans med kärnvapen som massförstörelsevapen. Fungerar genom att sprida smitta eller giftverkan Demonstration: I detta fall uppvisning av något, göra något tydligt. Diktatur: Styrelseskick där en person eller en grupp av personer har all makt och där makten inte är baserad på fria demokratiska val. En diktatur kan vara auktoritär eller totalitär. Ekologisk mångfald: Ekologisk mångfald syftar till samspelet mellan olika ekosystem. Dvs. beroendet mellan växter och djur i naturen. Ekvilibrium: Ekvilibrium syftar till en situation där ingen tjänar på att göra nästa drag. Man kan relatera situationen till brädspel, exempelvis schack. Fredsbevarande medel: Fredsbevarande medel är Idéer, strategier och/eller handlingar för att förhindra krig. Inrikespolitiskt klimat: Vilken stämning råder i ett land? Vilka politiska frågor är centrala och vilka grupper/ aktörer agerar på den politiska scenen? Internationella relationer: Samspelet i världen, mellan stater, företag, organisationer och människor. Intressesfär: Ett geografiskt område där en stat har en vilja att påverka eller ha inflytande. Det kan röra sig om politiska, ideologiska, militära och ekonomiska intressen. Kapitalism: Benämning på ett ekonomiskt system där produktionsmedlen företrädesvis befinner sig i privat ägo och där produktionens inriktning och omfång regleras av marknadsmekanismer. Det är således varken stat eller kooperativ som i ett sådant system är de främsta ägarna av jord eller industrier, och produktionen inriktas på det som visar sig finna köpare. Samhällen och tidsåldrar i vilka kapitalism dominerar kallas kapitalistiska. Kapitulation: En armé eller stat ger upp sitt militära väpnade motstånd. Kapprustning: Den effekt som uppstår när stater befinner sig i en osäker situation, där de inte kan tillåta sig att ha mindre militärmakt än andra länder som kan tänkas hota dem. Kan liknas vid en tävling i att bygga fler och bättre vapen. Konventionell bombning: Krigsföring som sker med konventionella vapen som till skillnad mot massförstörelse-
KÄRNVAPEN
Page 28
vapen har en mer begränsad effekt. Icke-kärnvapenstater: Länder som enligt Icke-spridningsavtalet inte har eller får ha kärnvapen. Icke-spridningsavtalet(NPT, Nuclear Non-Proliferation Treaty): Avtal som ska förhindra att spridningen av kärnvapen, kärnvapenteknologi och material till kärnvapen. Avtalet var klart 1968 och ratificerades 1970 Inspektörer: Inspektörer används för att se om och hur länder utvecklar kärnvapen eller inte. De används främst av FN. Internationella atomenergiorganet(IAEA): FN-organ bildat 1957. Ska främja fredlig användning av kärnkraft samt ansvara för kontrollen för att hindra spridningen av kärnämnen Internationella organisationer: Detta är organisationer vars verksamhet sträcker sig över en enskild nations gränser. Internationellt samarbete: Samarbete mellan länder på det internationella planet. Präglas av att försöka komma överrens om vad som är bäst för alla länder. Kommunism: Är en politisk ideologi som bygger på bland andra Marx och Lenins tankar. Kommunismen har som slutmål en värld där alla människor har lika mycket. Men för att komma dit måste man bedriva klasskamp och överta makten från kapitalägarna. Vägen fram till det slutliga målet går genom revolution och proletariatets diktatur. Centralt inom kommunismen är att alla ska ha samma tillgång till egendom och att man måste bekämpa kapitalismen för att kunna skapa en bättre värld. Korruption: Korruption handlar om att särskilda personer agerar efter eget intresse eller vinning. Det kan innebära att en politiker styrs av mutor eller hot. Krig: Krig är en väpnad konflikt men i större skala. För att det ska räknas som krig ska minst 1000 människor dö per år. Kärnenergi: Energi som frigörs genom reaktioner av atomkärnor(atomklyvning eller sönderfall av atomkärnor). Kärnteknologi/teknik: Teknik som används för att utvinna och använda kärnenergi. Kan användas för militära ändamål som kärnvapen eller fredliga ändamål, som i en kärnreaktor. Kärnvapenkrig: Ett krig där kärnvapen aktivt används(inte bara som hot). Kärnvapensstridsspetsar: Sk. vapenbärare. Missiler eller likande som har kärnvapen istället för vanligt sprängmedel. Kärnvapenstater: Stater som har kärnvapenkapacitet. Enligt Icke-spridningsavtalet är det USA, Ryssland(fd. Sovjet). Storbritannien, Frankrike och Kina som hade kärnvapen före 1968. Även Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea har kärnvapenkapacitet men de är inte med i Icke-spridningsavtalet och erkänds heller inte som kärnvapenstat av det avtalet. Kärnvapenprovsprängning: För att testa effekterna av sina kärnvapen används provsprängningar. De kan göras i luften, under vatten eller under marken. Dessa tester uppskattas sällan av andra länder. Genom avtal har provsprängningar begränsats till att endast vara tillåtna under marken. Liberalism: Politisk ideologi som sätter individens frihet i centrum. Staten ska inte kontrollera individen, utan den ska endast fungera som ett yttre skydd. Det är individerna som själva ska välja hur de vill leva sina liv. Viktigt inom liberalismen är de mänskliga friheterna, t.ex. yttrandefrihet och näringsfrihet. Liberalism har en myck-
KÄRNVAPEN
Page 29
et nära relation till dagens västliga demokratier. Dessa demokratier genomsyras av liberala värderingar. Internationellt samarbete och kapitalism är också nära sammankopplade med Liberalismen. M.A.D: Från engelskans: Mutual assured destruction. Översatt till svenska: Ömsesidig säkerställd förstörelse. Maktbalans: Maktbalans innebär att olika stater har olika makt, samt att makt går att mäta eller uppskatta. Många teoretiker menar att maktbalansen skapar fred eftersom skillnaderna i makt mellan länderna fungerar avskräckande: Man ser inte poängen med att anfalla om man står i en lägre maktposition. Maktpositionen avgörs bland annat av hur stor militär staten har eller hur beroende andra länder är av statens exportvaror. Maktkamp: Strid eller tävling om vem(stat, person, organisation, företag) som ska ha inflytande över en viss aspekt. Massförstörelsevapen: Vapen som skiljer sig från konventionella(vanliga) vapen genom en större och urskiljningslös verkan. Militärmakt: Militärmakter är länder som har militära medel, ofta stora och utvecklade sådana, för att försvara sitt lands gränser och politiska intressen. Missil: Missil är ett annat ord för robot. Båda två är obemannade luftburna militära farkoster som används för bekämpa fienden på långa avstånd utan att använda bombplan. Missiler innehåller bomber. De kan också ha olika räckvidd, kort, medel och långdistans. Missilförsvar: Ett försvars system som är tänkt att skydda ett område mot missilattacker. Försvarssystemet består dels av radarstationer som bevakar luftrummet, dels av defensiva robotar som är tänkta att skjuta ner inkommande fientliga missiler. NATO: En försvarsallians som bildades 1949 med USA i spetsen. Syftet med NATO är att skapa en gemensam försvarsallians, under Kalla kriget handlade det framförallt om ett försvar mot Sovjet. Nedrustning: Nedrustning innebär att man minskar på landets försvarsorganisation. Det kan ske på olika sätt. Nedrustningen av kärnvapen innebär att man avskaffar kärnvapen som ett alternativ och man gör sig av med själva vapnen. Neutralitetspolitik: Den utrikespolitik- och säkerhetspolitik som Sverige använda under Kalla kriget. För att klara sig undan i ett ev. kriget mellan öst och väst skulle Sverige vara neutrala och inta vara med i någon militärallians. Pentagon: USA:s försvarsdepartement Planekonomi: Ett ekonomiskt system där man frångår marknaden. Systemet styrs uppifrån av t.ex. regering eller riksdag. Det är den som kontrollerar systemet som bestämmer över vad som ska produceras och hur mycket. Alltså inte marknaden. Provokation: Utmanande handling, försök till provokation. Radioaktivitet: Radioaktivitet är en effekt av atomkärnor som spontant sönderfaller. De avger strålning, ofta skadlig eller direkt dödlig sådan. Ratificera: Att ratificera ett avtal innebär att man i ett parlamentet(riksdagen) antar avtalet och därmed ger det en rättslig giltighet. Regim: En stats organisation. Kan gälla konstitution, politik och ekonomi. Regim kan exempelvis vara parla-
KÄRNVAPEN
Page 30
mentarisk eller diktatorisk. Skärmytslingar: Mindre strid, utbyte av slag. Spridning: Spridning innebär att fler länder kan använda utveckla och använda kärnvapen. Strategi/Strategisk: Hur man använder militära och andra maktmedel för i strid med en fiende uppnå militära eller politiska mål. Strategi kan också handla om rent militära frågor. Då kan man likna strategin vid en övergripande plan. Strategisk kärnvapenubåt: Ubåt bestyckad med kärnvapen, som utan att synas kan bekämpa fienden på långa avstånd. Säkerhetspolitik: Säkerhetspolitik går ut på att försvara sin stat mot yttre hot, t.ex. väpnade angrepp från andra länder. Det kan också innebära att man bevakar andra länders handlingar och intressen. Det säkerhetspolitiska läget mellan olika länder kan variera beroende på hur misstänksamma staterna är gentemot varandra. Taktik/Taktisk: Hur man använder militära medel för att för att nå framgång inom ett begränsat område, exempelvis ett slagfält. Taktiska mål kan vara att försvaga, fördröja och tillintetgöra fienden. Terrorism: Terrorism syftar till våld och förstörelse, ofta mot civila mål, för att med hjälp av rädsla tvinga fram politiska idéer eller andra typer av förändringar. Total vedergällning: Svar på en fientlig provokation med alla till buds stående medel. I det här fallet handlar det om att ge eld med alla tillgängliga kärnvapen. Totalt krig: Krig i dess vanliga definition handlar ofta om strid mellan militärer om militära mål. Totalt krig går längre än så och inbegriper även det civila samhället. I totalt krig är civila människor och industrier lika troliga mål som en fientlig stridsvagn. Utrikes- och säkerhetspolitik: Den politik som ett land för om länder i sin omvärlden. Den är utformad efter ett lands mål och förutsättningar att uppnå dem. Väpnade konflikter: En konflikt där det används våld. För att konflikten ska kallas väpnad ska 25 personer dött till följd av konfliktens strider.