och verksamhetsplan 2016 plan Ny skola byggs!

Budget och verksamhetsplan 2016

Ny

s! g g y b skola

plan 2017–2018

KOMMUNALRÅDET HAR ORDET

KOMMUNALRÅDET HAR ORDET

Älmhults kommuns befolkning fortsätter att öka - målet att öka med 1 procent per år nådde vi med råge 2015. En fortsatt positiv befolkningsutveckling bidrar till att vi kan göra mer för skattepengarna och ger kommunen goda förutsättning inför kommande år. I takt med att kommunen växer ställs vi dock inför stora investeringsbehov som kostar kortsiktigt men som på längre sikt är positivt. Under 2016 investerar kommunen i ny skola och ny vattenledning västerut längs väg 120. Det nya bostadsområdet i Haganäsområdet är på väg att färdigställas och kommunen tar också sin del av kostnaderna för den nya järnvägsövergången. Nu när den nya Haganäsleden är klar fortsätter vi att utveckla de centrala delarna av Älmhults tätort, med förhoppningar om en trevligare stadskärna. Vi förbereder också bostadsbyggnation på den västra sidan av sjön Möckeln. Under 2016 ska vi också ta beslut om kommunens nya översiktsplan. I början av året får vi besked om var den nya höghastighetsbanan ska förläggas, ett besked som är mycket viktigt för framtiden, för såväl kommunen som vårt näringsliv. Under det kommande året fortsätter planeringen för vårt nya besökscentrum och vi har goda förhoppningar om att flera av kommunerna i vår omnejd också kommer att vilja vara med på denna satsning för att attrahera turister och andra besökare till våra besöksmål. Älmhults kommun är en bra plats att bo och verka i. Vi vill att det ska fortsätta vara det, och vi vill också öka attraktiviteten ytterligare. Därför är en fortsatt satsning på rekreation och fritidsanläggningar viktigt, samtidigt som det är viktigt att hitta en balans så att vi inte lever över våra ekonomiska tillgångar. Jag har goda förhoppningar om att 2016 blir ett bra år för Älmhults kommun och dess innevånare!

Ingemar Almkvist Kommunstyrelsens ordförande

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BUDGET 2016 I KORTHET

4

ORGANISATION

7

Läsanvisningar

STYRSYSTEM

8

Detta dokument består av tre olika huvuddelar:

STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN Bakgrund

10

Strategisk utvecklingsplan

12

- Övergripande mål

12

- Kommunövergripande finansiella mål

12

- Fokusomårde ”Kan”

13

- Fokusområde ”Vill”

14

- Fokusområde ”Vet”

15

- Fokusområde ”Ekonomi”

16

- Fokusområde ”Medarbetare”

17

Övriga riktlinjer

18

Investeringsplan och finansieringsplan

18

Strategiska nyckeltal

19

BUDGET 2016, PLAN 2017–2018 Särskilda uppdrag från kommunfullmäktige

20

Finansiell analys

20

Resultatbudget

22

Finansieringsbudget

23

Balansbudget

24

Driftsbudget

25

Investeringsbudget

26

Budgetförutsättningar

26

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018 Politisk organisation

29

Kommunstyrelse - kommunledningsförvaltning

30

Kommunstyrelse - teknisk förvaltning

34

Miljö- och byggnämnd

38

Kultur- och fritidsnämnd

41

Utbildningsnämnd

45

Socialnämnd

49

Gemensam nämnd för familjerätt

53

BILAGOR Förändringar 2016 gentemot plan samt budgetjusteringar

55

Specifikation per nämnd över förändringar

58

Kommunfullmäktiges beslut 2015-06-22 § 120

60

Kommunfullmäktiges beslut om volymjusteringsbelopp 2015-12-14 § 249

62

Kommunfullmäktiges beslut om omfördelningar mellan förvaltningar 2015-12-14, § 252

62

Strategisk utvecklingsplan som är beslutad av kommunfullmäktige. Budget 2016, plan 2017–2018 som är beslutad av kommunfullmäktige och bland annat innehåller en beviljad nettobudget per nämnd. Internbudget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018. Nämndernas internbudgetar där nettobudgeten från kommunfullmäktige fördelats på olika verksamheter och resultatmål fastställts utifrån den strategiska utvecklingsplanen. För att lättare få en totalbild av respektive nämnd redovisas de delar från strategiska utvecklingsplanen som berör respektive nämnd. Nämndernas internbudgetar är uppdatarade utifrån kommunfullmäktiges budgetbeslut i december 2015. Information om Älmhults kommuns styrsystem finns på sidan 8.

Ekonomisk information under 2016 Årsredovisning 2015 Prognos 2016, mars och oktober Delårsrapport augusti 2016 Budget 2017, plan 2018–2019

Älmhults kommun, januari 2016 Ansvarig sammanställare: Camilla Åström och Katarina Andersson Layout & sättning: Carina Glanshagen Tryck: Tryckservice, Ängelholm Foto framsida: Skolbarn: Henrik Palmberg, ritningar: Horisont Frågor: Kommunstyrelsens ordförande Ingemar Almkvist Kommunstyrelsens förste vice ordförande Stefan Jönsson Ekonomienheten, [email protected]

BUDGET 2016 I KORTHET Extra satsningar på social- och utbildningsnämnd Kommunfullmäktige beslutade i juni om budget 2016, plan 2017–2018. För 2016 beräknas årets resultat till 5,4 mkr. Ökad befolkning och omdisponering möjliggör bland annat satsningar jämfört med plan enligt nedan: • Socialnämnden (bland annat placeringar av barn och vuxna, ekonomiskt bistånd, serviceboende och korttidsplatser): 11 mkr. • Utbildningsnämnd (förstärkning av verksamheten): 2 mkr. • Kultur- och fritidsnämnd (lekplatser, utegym, utsmyckning): 0,5 mkr. Befolkningsprognos  Älmhults kommun tog i samarbete med Statisticon och Kairos Future fram en scenariobaserad långsiktigt befolkningsprognos. De tre scenarierna var: • Demografisk framskrivning • Byggbaserat, reviderat • Byggbaserat, expansivt

Budgeten är en plan över hur mycket pengar kommunen får in och vad pengarna används till. Kommunfullmäktige fastställer budgeten för kommande år i juni. Varje nämnd får en summa pengar för sin verksamhet. Därefter fördelar nämnderna pengarna på de olika verksamheterna och beslutar om mål för verksamheten.

Antal invånare 19000 18700 18400 18100 17800 17500 17200 16900

I februari 2015 har en uppdatering skett men den är inte scenarieuppdelad. Prognosen används på följande sätt: • Kommunstyrelsen utgår från en expansiv befolkningsökning • Nämnderna utgår från uppdaterad prognos februari 2015 • Skatter, generella statsbidrag och utjämning utgår från uppdaterad prognos februari 2015 16600 16300 16000

År 2015

År 2016

År 2017

År 2018

År 2019

År 2020

År 2021

År 2022

År 2023

År 2024

Strategisk utvecklingsplan Underlag för budget 2016 är den strategiska utvecklingsplanen som kommunfullmäktige beslutat om för 2015–2019. I den finns kommunövergripande mål och fokusområden som ska visa de viktigaste och prioriterade utvecklingsområdena för kommunen.

Nämnderna ska i planeringen utgå från befolkningsprognosen men inom ramen för given budget och befintlig volymjusteringsmodell. Befolkningen ska på sikt öka till 20 000 invånare

Årets resultat och finansiellt mål Årets resultat är budgeterat till 5,4 mkr 2016. För att uppnå det finansiella krävs ett resultat på cirka 8,3 mkr, vilket innebär att 2015-års resultat är cirka 2,9 mkr för lågt.

Kortsiktigt är målet att befolkningen ska öka med minst en procent per år

20 Mkr

6

15 14 13 12 11 13 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5

Ekonomi

Årets resultat

Finansiellt mål

7,7

6,9

7,9

1,4

8,3

5,4

Prognos mars 2015 *

Budget 2016

4,5

Plan 2017

Vill

Vet

9,1

8,7

Finansiellt mål Det finansiella målet är att årets resultat ska motsvara minst 1 % av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning.

4,2

-4,6 Bokslut 2014

Kan

Medarbetare

Plan 2018

* Prognosen efter oktober var att årets resultat 2015 skulle bli 10,4 mkr.

- Ett resultat på 5 miljoner innebär att det finansiella målet inte kommer att nås 2016. För att nå målet ska resultatet vara minst 1 % av skatteintäkter, bidrag och utjämning det vill säga minst 8,3 miljoner kr. Det är viktigt att ha en plan för långsiktig god ekonomisk hushållning. Detta

krävs för att kunna finansiera de kommande stora investeringarna, ökat demografiskt behov samt för en beredskap att hantera oförutsedda händelser. Med den nu beslutade budgeten når vi inte ända fram till målet men en god bit på väg, kommenterar Katarina Andersson, ekonomichef.

Vad går skattepengarna till 2016? Skattesatsen i Älmhult är oförändrat 20,96 % 2016. Det betyder att på varje intjänad 100-lapp går 20,96 kr till kom-

munen i skatt. I bilden nedan visas hur 20,96 kr fördelas på respektive verksamhet.

Kommunalskatt 20,96 kr

Fördelning av kommunalskatt Utbildningsnämnd 8,45 Socialnämnd 6,90 Kommunledningsförvaltning 1,04 Övriga gemensamma kostnader (t.ex. pensioner) 1,84 Teknisk förvaltning, inkl. kost 1,57 Kultur- och fritidsnämnd 0,75 Politisk verksamhet 0,20 Miljö- och byggnämnd 0,19 Gemensam nämnd för familjerätt 0,02 Totalt 20,96 kr

Kvar efter kommunalskatt 79,04 kr

Skattesats 2016

Älmhult

Kommun, %

20,96

Region (landsting), %

11,60

Totalt*

32,56

* Förutom skatt till kommunen och regionen betalas begravningsavgift till Svenska kyrkan. Dessutom betalar medlemmar i registrerade trossamfund (ex. Svenska kyrkan) en kyrkoavgift.

Bokslut 2014

Budget 2015

Budget 2016

Årets resultat, mkr

6,9

9,1

5,4

Årets resultats andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, %

0,9

1,1

0,7

Skatteintäkter, generella bidrag och utjämning, mkr*

773

793

832

Verksamhetens nettokostnad, mkr*

761

775

815

Verksamhetens nettokostnadsandel av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning, %

98,5

97,8

98,0

-5

-8

-11

102

178

215

1 156

1 319

1 534

Kassalividitet***

77

116

130

Eget kapital, mkr

499

514

506

15

15

15

400

550

770

21,35

20,96

20,96

Finansnetto, mkr** Nettoinvesteringar, mkr Totala tillgångar, mkr

Soliditet, % Låneskuld, mkr Skattesats, %*

* 2015 har det skett skatteväxling med Region Kronoberg på 0,39 kr för bland annat kollektivtrafiken. Innebär totalt cirka 10 mkr lägre intäkter samt kostnader. ** Ränteintäkter minus räntekostnader. ***Omsättningstillgångar minus förråd i procent av kortfristiga skulder.

5

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

Foto: Bergslagsbild AB - Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

6

ORGANISATION

ORGANISATION Älmhults kommuns organisation

KOMMUNFULLMÄKTIGE Valberedning

Kommunrevision

BOLAG

NÄMNDER Kommunstyrelse Arbetsutskott och personalutskott

Valnämnd

Överförmyndarnämnd

Kommunledningsförvaltning

Kultur- och fritidsnämnd

Teknisk förvaltning

Utbildningsnämnd

Utbildningsförvaltning

Miljö- och byggnämnd

Socialnämnd

Elmen AB 100 %

Älmhultsbostäder AB 100 % Älmhults Näringsfastigheter AB 100 % Älmhults Terminal AB 51 %* ElmNet AB 100 %

Miljö- och byggförvaltning

Hvita Korset AB 100 %

Socialförvaltning

* Övrig ägare i Älmhults Terminal AB är IKEA AB (49 %)

Gemensam nämnd för familjerätt Älmhult - Ljungby - Markaryd

Kultur- och fritidsnämnden har ingen egen förvaltning. Kulturfrågorna handläggs på kommunledningsförvaltningen, fritidsfrågorna handläggs på den tekniska förvaltningen och biblioteken, Kulturskolan och fritidsgården Fenix handläggs på utbildningsförvaltningen.

Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2015–2018 Parti Antal mandat Arbetarepartiet - Socialdemokraterna 15 Centerpartiet 8 Liberalerna 1 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet de gröna 2 Moderata samlingspartiet 7 Sverigedemokraterna* 4 Vänsterpartiet 2 Totalt 41 * Sverigedemokraterna tilldelades 4 mandat efter valet 2014. Ett av partiets mandat innehas dock av partilös.

7

STYRSYSTEM Styrsystemets grundidé

Älmhults kommuns styrsystem bygger på målstyrning och delaktighet. Det betyder att kommunen arbetar med tydliga mål och att målen uppnås genom handlingskraft hos nämnd, styrelse, förvaltning, bolag, enhet och medarbetare. Det finns en tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän där politiker fokuserar på vad och tjänstemän på hur.

Älmhults kommuns styrsystem bygger också på helhetsperspektiv som syftar till att leverera god service och kvalitativa tjänster till medborgarna, ”Medborgarnas bästa i fokus”. Man måste se till både delarna och helheten. Alla planeringsnivåer måste ha insikt om helheten för att kunna åstadkomma optimala beslut. Detta gäller såväl för den politiska organisationen som för verksamhetsorganisationen.

Styrsystemets delar

Vision Kommunövergripande mål

Fokusområde

Fokusområde

Fokusområde

Fokusområde

Kommunfullmäktige

Medarbetare

INRIKTNINGSMÅL

KKiK

RESULTATMÅL

MÅTT

HANDLINGSPLAN (VERKSAMHETSMÅL)

MÅTT

Nämnd

Förvaltning

Ekonomi

Målstyrning

Älmhults kommuns styrsystem utgår ifrån målstyrning. Viktiga grundförutsättningar för att åstadkomma detta är att: • det finns en röd tråd från vision, övergripande mål och strategier till nämnds/bolagsmål, uppdrag och aktiviteter på verksamhetsnivå och på arbetsplats- och individnivå. • det ska finnas ett samband mellan tillgängliga resurser och verksamhetsmål.

- Budget samt internbudget och verksamhetsplan 2015, plan 2016–2017 -

Ekonomistyrning innebär att styra organisationen på ett sätt som gynnar effektivitet och ekonomisk ställning med möjlighet att upptäcka och korrigera felaktigheter i agerandet. Resultatuppföljning syftar till att kunna mäta utfallet/resultatet för att veta om tjänster och service levererats till medborgarna på ett tillfredsställande sätt. Resultaten följs bland annat upp med hjälp av nyckeltal.

8

STYRSYSTEM

Kommunen ska för verksamheten ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. Målen anges i budgeten.

Mål I Älmhults kommun används följande typer av mål: Kommunövergripande mål • Ett kommunövergripande mål som styr fokusområdena och utvecklingsplanen. Anges i strategisk utvecklingsplan. Inriktningsmål • Mål att sträva mot, att arbeta mot på längre sikt. • Inriktningsmålen delas upp mellan grunduppdrag och utveckling. • Fastställs av fullmäktige och gäller på nämndsnivå. Anges i strategisk utvecklingsplan. • Utgör underlag för politiska budgetprioriteringar mellan nämnderna. • Mätning eller bedömning görs om man rör sig mot målet eller ej. Här är analysen det viktiga.

Det är viktigt att mål och riktlinjer uttrycker realism och handlingsberedskap samt att de kontinuerligt utvärderas och omprövas. Det måste finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om.

Nämndernas åtgärder vid avvikelser i förhållande till budget Varje chef har ett åtagande att bedriva sin verksamhet inom budgeterade medel. Om underskott uppstår ska omprioriteringar göras inom sitt eget ansvarsområde. Om enheten inte klarar sin budget ska rapportering ske till förvaltningschefen. Förvaltningschefen ska därefter göra omprioriteringar mellan olika verksamheter.

Resultatmål • Mål att uppnå inom en viss tid, normalt budgetåret. Re- sultatmålen ska utgå från inriktningsmålen och helst ut tryckas som SMARTA mål, ( d.v.s. de ska Specifika, Mät bara, Accepterade, Realistiska och Tidssatta) men de ska alltid åtminstone vara tidssatta och mätbara. Målen ska även vara upprättade utifrån god ekonomisk hushållning. • De nämndvisa resultatmålen fastställs i samband med internbudgeten av respektive nämnd för förvaltning, verk- samhetsområde och/eller enhet. Resultatmålen för eko nomi och medarbetare fastställs av KS för alla. • Utgör underlag för nämndernas resursfördelning i intern budget. • Mätning görs om målet är uppfyllt, delvis uppfyllt eller inte uppfyllt.

Innan nämnden tar ställning till månadsrapporten/delårsrapporten ska avvikelser i förhållande till budget och mål skriftligen förklaras av förvaltningschefen. I de fall månadsrapporten-/ delårsrapporten visar på prognostiserat underskott i förhållande till budget, ska förvaltningschefen presentera förslag till åtgärder för nämnden. Dessa ska vara så utformade att nämnden, om möjligt, senast till utgången av innevarande budgetår åter når en överensstämmelse med budget. Om obalansen vid årets slut fortfarande kvarstår, ska nämnden göra en granskning av verksamheten och organisationen. Nämndens ansvar prövas i samband med bokslutsbehandlingen i kommunfullmäktige.

Internbudget

Internbudgeten upprättas av respektive nämnd med utgångspunkt i de förutsättningar som ges i fullmäktigebudgeten. Budgeten upprättas under juli-november och beslutas av respektive nämnd, varefter den överlämnas till fullmäktige för kännedom vid sammanträdet i december.

Investeringar 

Kommunfullmäktige beslutar om investeringsbudgetramen för den kommande mandatperioden. Kommunfullmäktige fattar också principbeslut om genomförande av de strategiska investeringar som ska genomföras under kommande mandatperiod – d.v.s. de investeringar som är kopplade till kommunens utveckling, expansion eller strukturella förändringar, och som därmed kräver tillskott av driftmedel eller får större påverkan på taxorna. Dessa investeringar skall även prioriteras av kommunfullmäktige. I samband med budgetbeslutet för respektive år kan kommunfullmäktige med hänsyn till förändrade förhållanden revidera sitt beslut.

Internbudgeten ska innefatta: • Nämndens resultatmål som ska bygga på inriktningsmålen. • De nyckeltal nämnden eventuellt vill ha uppföljda och redovisade. • Fördelningen av budget per verksamhetsområde. Efter det att samtliga internbudgetar överlämnats till fullmäktige och fullmäktige fattat eventuella nödvändiga kompletterande budgetbeslut, på grund av nya övergripande omständigheter, sammanställs kommunens årsbudgetdokument.

Kommunstyrelsen beslutar för varje enskilt budgetår om fördelningen av investeringsbudgeten per nämnd och de enskilda investeringarna per objekt. Vid fördyrningar av investeringar ska kommunstyrelsen fatta nytt investeringsbeslut. Kapitaltjänstkostnader ska normalt täckas inom befintlig budgetram. För investeringar kopplade till utveckling, expansion eller strukturella förändringar ges i normalfallet full kompensation för redovisade och styrkta driftskostnader.

En risk- och väsentlighetsanalys ska göras av de mål som formuleras och fastställs.

Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Inför varje budgetår ska investeringsbudgeten anmälas till kommunfullmäktige för information.

God ekonomisk hushållning innebär att kommunen i normalfallet har ett rimligt överskott såväl i den budgeterade resultaträkningen som i bokslutet.

9

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

Strategisk utvecklingsplan

STRATEGISKUTVECKLINGSPLAN UTVECKLINGSPLAN STRATEGISK

STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2015–2019 Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2013-12-16, § 138 att anta av kommunledningsförvaltningen upprättat förslag till samlat ”Styrsystem för Älmhults kommun”, daterat 2013-11-26, att gälla från och med 2014-01-01. Fullmäktige konstaterade samtidigt också att det under det första året kan uppstå behov att revidera dokumentet som en del av införandeprocessen. Ett styrsystem kan definieras som en målmedveten styrningsprocess som syftar till att påverka organisationens beslut och beteende i riktning mot önskat resultat och effektivitet. Syftet med ett styrsystem för Älmhults kommun är att samla kommunens övergripande principer för styrning i ett gemensamt dokument för kommunens nämnder. På så sätt tydliggörs kommunens styrningsprocess i sin helhet och dess delar. Kommunen får därigenom en infrastruktur för styrning. Detta dokument är överordnat andra styrdokument. Styrprocessen i systemet består av fyra huvudaktiviteter: strategisk utvecklingsplan (SUP), budget, uppföljning och årsredovisning. För varje ny mandatperiod ska kommunfullmäktige fastställa en strategisk utvecklingsplan för kommunen. I utvecklingsplanen finns ett antal fokusområden som ska peka ut och tydliggöra de viktigaste och högst prioriterade utvecklingsområdena. I styrsystemet finns även delar som innefattar den övergripande ekonomistyrningen som hantering av investeringar, internhyra, interndebitering, definition av ekonomisk hushållning samt riktlinjer för resultatutjämningsfond.

Befolkningsprognos Vart fjärde år görs i samband med omvärldsanalysen en mer djuplodande befolkningsprognos med flera möjliga scenarier. Däremellan görs en enklare prognos av förvaltningen, bland annat som underlag för resursfördelning till nämnderna och beräkning av skatteunderlag. Strategiska nyckeltal För att ha ytterligare ingångsvärden i budgetprocessen och bevakning av för politiken viktiga kvalitetsparametrar samt för att inte drunkna i alla mätningar som görs och listor som publiceras lägger politiken inför varje mandatperiod fast ett antal strategiska nyckeltal som ska utgöras av de för kommunens utveckling allra viktigaste ”redovisande” nyckeltalen. Dessa får politiken en fortlöpande uppföljning av och de kan signalera att kvaliteten i kommunens verksamhet är god, nöjaktig alternativt att åtgärder måste vidtas, till exempel genom att särskilda mål ska formuleras. För att verktyget ska bli användbart krävs fokusering, prioritering och avvägning. De nyckeltal som följs ska vara kvalitetssäkrade och ha en tydlig politisk prioritet. Det innebär att de utvalda nyckeltalen får prioritet och betydelse medan andra inte får det. I nyckeltalssammanställningen redovisas jämförande nyckeltal från tidigare år, som genomsnitt för länet och riket, för likvärdiga kommuner samt för bästa och sämsta kommun. Allt för att få jämförbarhet och möjlighet till benchmarking. Omvärldsanalys 2014 Inför arbetet med den strategiska utvecklingsplanen för 2015– 2019 har kommunledningsförvaltningen tagit hjälp av Kairos Future för att göra såväl befolkningsprognos utifrån tre olika scenarier som omvärldsanalys. Såväl befolkningsprognoserna som omvärldsanalysen har överlämnats till budgetberedningen som underlag inför SUP-arbetet.

Styrprocessen Via politiska beslut om vision, övergripande mål, fokusområden och mål tydliggörs kommunens prioriteringar. Politikens val av fokusområden med nyckelord styr formulering av inriktnings- och resultatmål. För varje fokusområde formulerar fullmäktige långsiktiga inriktningsmål och nämnderna kortsiktiga resultatmål. Aktiviteter och åtgärder genomförs för att nå målen. Aktiviteterna och åtgärderna dokumenteras i respektive förvaltningsplan. På olika sätt mäts, redovisas och kommuniceras måluppfyllelsen och de resultat som uppnås för kommuninvånarna.

Kairos Futures omvärldsanalys innefattar en redogörelse för och analys av trender som påverkar eller kan påverka Älmhults kommun. Trenderna har indelats i Megatrender, Starkt drivande trender samt Beroendetrender. Rapporten sammanfattas med en redogörelse för ett antal omvärldsutmaningar för Älmhults kommun och avslutas med fyra rekommendationer.

Utgångspunkter och ingångsvärden Som underlag för att göra den strategiska utvecklingsplanen är det viktigt att göra en tillbakablick på det gångna året. En analys av årsredovisningen är ett av underlagen för utvecklingsplanen. Härutöver görs särskilda insatser för att förse politiken med relevant beslutsunderlag.

Utmaningarna är enligt Kairos Future följande: Utmaning 1 Möta ökade krav på offentlig service Utmaning 2 Stärka arbetsgivarvarumärket Utmaning 3 Erbjuda trygghet i heterogeniteten Utmaning 4 Göra det attraktivt att bygga och förvalta bostäder i Älmhults kommun Utmaning 5 Utveckla upplevelseutbudet Utmaning 6 Välja rätt strategiska samarbeten Utmaning 7 Utveckla uniciteten kring hem och boende

Omvärldsanalys En omvärldsanalys görs inför varje ny mandatperiod i syfte att visa på förhållanden och trender i vår omvärld som påverkar och kommer att påverka verksamheten. Omvärldsana- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

lysen presenteras som ett underlag för de politiska organen inför upprättandet av den strategiska utvecklingsplanen för den kommande mandatperioden.

10

Kairos Futures rekommendationer Mycket i omvärldsanalysen kokar ner i att attraktivitet blir allt viktigare för att en kommun ska bli framgångsrik. Detta kräver dels att basverksamheterna, grunden för en kommun, håller hög kvalitet (skola, omsorg, boende, trygghet etc.). Det gäller först och främst att vara bra på det som alla kommuner har definierat i sitt grunduppdrag.

som att marknadsföra kommunen som arbetsgivare och att skapa en tydligare profilering kring upplevelseutbudet. Ska man konkurrera med andra gäller det att verkligen sticka ut, dra nytta av det som är unikt och välja kloka strategiska samarbeten för att förstärka prägeln så långt det går. Här finns en stor möjlighet för Älmhult att ta en tydlig position inom hem och boende.

Med en stark grund kommer en kommun långt, idag och i framtiden. Inte alla kommuner kanerbjuda trygghet, bra skolor och annan kommunal service. Men det finns också möjligheter att vara attraktiv genom att vara bra på sådant som inte alla kommuner arbetar med. På den nivån hittar vi sådant

Detta kräver dock fokusering och profilering, samt en förmåga att nå ut med ett tydligt budskap. Det kräver också en gemensam vilja och målbild, samt ett förhållningssätt där man har mod att förändra och utveckla verksamheterna utifrån nya behov.

Välja rätt strategiska samarbeten

Utveckla uniciteten kring hem och boende

STICKA UT! Stärka arbetsgivarvarumärket

Erbjuda trygghet i heterogeniteten

Utveckla upplevelseutbudet

LÄGGA GRUNDEN Möta ökade krav på kommunal service

Göra det attraktivt att bygga och förvalta bostäder

Omvärldsutmaningar för Älmhult sorterade efter i vilken mån de handlar om det som lägger grund för kommunens attraktivitet, eller om det handlar om att sticka ut jämfört med andra. Rekommendationer • Stärk basen för kommunen med fokus på skolan • Säkra kompetensförsörjningen i kommunen • Utveckla ett mer strategiskt samarbete med IKEA • Utveckla platsvarumärket – etablera ”hemmet” i Älmhult

11

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

Strategisk utvecklingsplan

STRATEGISKUTVECKLINGSPLAN UTVECKLINGSPLAN STRATEGISK

Strategisk utvecklingsplan

STRATEGISKUTVECKLINGSPLAN UTVECKLINGSPLAN STRATEGISK

Strategisk utvecklingsplan 2015–2019 Övergripande mål

Kommunens mål är att befolkningen på sikt ska öka till 20 000 invånare. Kortsiktigt är målet att befolkningen ska öka med minst en procent per år. Kommentar Kommunen behöver öka sin befolkning av följande skäl: • Befolkningsökning främjar kompetensförsörjningen som i sin tur främjar näringsliv och företagande. Utan väl fungerande kompetensförsörjning riskeras jobben. • Befolkningsökning ger ökade skatteintäkter – 1 000 fler invånare ger cirka 40 mkr mer per år. Bättre kvalitet i de kommunala verksamheterna och fler som delar på tunga investeringar. • Befolkningsökning ger synergieffekter i form av ökad efterfrågan och fler jobb i handel och service. • Alternativet – med en minskande befolkning – leder till besparingar och minskad kvalitet i de kommunala verk- samheterna. • Positiv spiral istället för negativ spiral.

Kommunövergripande finansiella mål

Kommunens finansiella mål är att resultatet skall motsvara minst en procent av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning.

Fokusområden

Det övergripande målet handlar om befolkningstillväxt. Därför formuleras fokusområden som tydligt understödjer befolkningsökning och tillväxt, enligt följande; 1. 2. 3. 4. 5.

Permanent fokusområde ”Ekonomi” Permanent fokusområde ”Medarbetare” Fokusområde ”Kan” Fokusområde ”Vill” Fokusområde ”Vet”

Fokusområde ”Kan” handlar om att säkra sådan grundservice som gör det möjligt för människor att kunna bo kvar i eller flytta till Älmhult. Människor ska kunna bo i Älmhult. Fokusområde ”Vill” handlar om att öka attraktiviteten i Älmhult via höjd kvalitet eller nya attraktiviteter. Människor ska vilja bo i Älmhult. Fokusområde ”Vet” handlar om att människor som kan och vill bo Älmhult måste veta om att de kan och vill. Området handlar således om marknadsföring, men också om profilering, identitetsskapande, stolthet och varumärkesbyggnad i samarbete med viktiga aktörer. Människor måste veta att det är möjligt och attraktivt att bo i Älmhult. Samtidigt är det en utmaning att få dem som redan bor i kommunen att vara goda ambassadörer för kommunen. Modellmässigt ser det ut på följande vis:

VISION MÅL Befolkningsökning + 1% per år

EKONOMI

MEDARBETARE

1......... 2......... 3......... 4......... 5.........

1......... 2......... 3......... 4......... 5.........

Gäller alla nämnder

Gäller alla nämnder

KAN • Kan bo i Älmhult • Viktig ”grundservice”

• Vill bo i Älmhult • Attraktivitet

1 2 3 4 5

1 2 3 4 5

INRIKTNINGSMÅL för respektive nämnd i kommunen Vad ska NÅS på lång sikt RESULTATMÅL formuleras av respektive nämnd Vad ska NÅS på kort sikt FÖRVALTNINGSPLAN anger hur resultatmålen ska nås HUR ska det göras - Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

VILL

12

VET • Få reda på att man kan och vill bo i Älmhult • Profilering & marknadsföring 1 2 3 4 5

Strategisk utvecklingsplan

STRATEGISKUTVECKLINGSPLAN UTVECKLINGSPLAN STRATEGISK

Fokusområde ”Kan”

- Att göra det möjligt att bo i Älmhults kommun!

Nyckelord:  Bostäder  Arbetsmarknad  Infrastruktur

 Kommunikationer  Barnomsorg/skola  Hälso- och sjukvård  Trygghet

Bostäder Produktionen av ett breddat och balanserat utbud av bostäder behöver öka i såväl kommunal som privat regi. För att inte detaljplaneprocesser ska bli ett hinder i utvecklingen behöver kommunen ha hög planberedskap för bostäder, näringsliv och offentlig service. Arbetsmarknad Kommunen ska inom ramen för sin roll understödja företagsetablering och företagsutveckling. Infrastruktur En väl fungerande lokal och regional infrastruktur avseende järnväg, väg, flyg, combiterminal, bredband, telefoni och cykelvägar är av grundläggande betydelse för kommunens utvecklingsmöjligheter. Kommunikationer Väl fungerande och frekventa allmänna kommunikationer med tåg och buss är också av grundläggande betydelse för kommunens utvecklingsmöjligheter och har betydelse för såväl in-

13

och utpendling som medborgarnas tillgänglighet till regional och internationell flygplats och storstadens utbud med en rimlig restid. Det är viktigt att hela kommunen har fungerande mobiltäckning. Barnomsorg/skola I kommunen ska finnas ett brett utbud av olika verksamheter och verksamhetsinriktningar. För att gynna inflyttning ska kommunen sträva efter att erbjuda ännu snabbare tillgång till barnomsorg. Kommunen erbjuder särskoleverksamhet inom alla skolformer. Hälso- och sjukvård Kommuninvånarna ska ha tillgång till hälso- och sjukvård inom rimlig tid och på rimligt avstånd. Trygghet Till grundtryggheten i en kommun av Älmhults storlek hör att ha tillgänglig räddningstjänst, ambulans, polis och vård och omsorg med rätt kvalitet och dimensionering.

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

Strategisk utvecklingsplan

STRATEGISKUTVECKLINGSPLAN UTVECKLINGSPLAN STRATEGISK

Fokusområde ”Vill”

- Att göra det attraktivt att bo i Älmhults kommun!

Nyckelord:



 Attraktiva boendemiljöer  Sveriges bästa skola  Attraktiv stadsmiljö  Attraktivt kultur- och fritidsutbud

 Hållbart samhälle  Trygghet och Hälsa  Lätt att leva

Attraktiva boendemiljöer Kommunen ska på olika sätt bidra till att det i hela kommunen tillskapas ett brett utbud av nya bostäder i attraktiva boendemiljöer med olika upplåtelseformer för alla livets skeden.

identitet. Det är av stor betydelse att den nya stationsmiljön tillgodoser nutida krav på utformning, tillgänglighet, trygghet och gestaltning och samtidigt fungerar väl som kollektivtrafiknav i kommunen.

Möjligheter till sjönära boende ska tillskapas i hela kommunen. Älmhults närhet till sjön Möckeln ska utnyttjas för att skapa attraktiva boendemiljöer och lyfta upplevelsen av närhet till sjön. Centrum ska förtätas med bostäder på ”lucktomter” och genom att bygga mer på höjden. Kommunen behöver skapa sig en bättre bild av hur inpendlare och andra presumtiva inflyttare faktiskt vill bo.

Attraktivt kultur- och fritidsutbud I kommunen bör tillskapas fler kreativa mötesplatser för kultur- och fritidsaktiviteter där människor kan mötas och förenas av och kring ett intresse, oavsett ålder, kön, etnicitet och trosuppfattning. Kulturhuset och på sikt Kulturstråket jämte en ny och mer okonventionell musikträffpunkt görs till nav för kulturaktiviteter i kommunen medan Haganäsområdet fortsatt utvecklas till ett nav för sport- och fritidsaktiviteter och friskvård. Vid sidan av de större anläggningarna kan enkla grepp som utegym, uppmärkta gång- och cykelleder (till exempel Hälsans stig) tas för att stimulera till aktivitet och friskvård. Möjligheter till centrumnära dygnsuppställning av husbilar/husvagnar kan främja besöksnäring och handel.

Sveriges bästa skola Älmhults kommun ska ha Sveriges bästa skola. En kostnadseffektiv skola med fokus på resultat där varje elev når sin fulla potential och där pojkar och flickor får likvärdiga förutsättningar. En skola för bildning och kretivitet där eleverna trivs och är trygga. Gymnasiet ska vara så attraktivt att eleverna väljer det. Utbildningsutbudet bör i högre grad och i nära samverkan med näringslivet matcha arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Utbudet av utbildning breddas med uppdragsutbildning för näringslivet, yrkeshögskoleutbildning, möjligheter till universitetsutbildning på hemmaplan och en internationell skola även på gymnasienivå. Attraktiv stadsmiljö Det är viktigt att öka stadsmässigheten och upplevelsen av stad i Älmhult. En ökad stadskänsla ger en tydligare identitet för orten och dess invånare och ökar stoltheten över sin stad och sin bygd. Viktiga parametrar är att skapa mötesplatser för människor, att ha ett levande, städat och inbjudande centrum, att göra infarterna attraktiva samt att göra centrum grönare och därmed mer attraktivt att gå, cykla, vara och verka i. Ett attraktivt torg är viktigt som den mest centrala platsen för möten och aktiviteter och är en viktig parameter för såväl hela centrum som för mötet med stationsmiljön. Utformningen av stadsmiljön ska understödja varumärket ”Home of home”, kommunicera stadsmässighet och ge goda förutsättningar för ett brett kommersiellt utbud. Stadsmässigheten kan öka och centrum kan förstärkas genom uppförande av någon form av landmärke, vilket också kan förstärka ortens

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

14

Hållbart samhälle Ett genomtänkt och strategiskt miljömålsarbete skulle kunna bidra till fokusering, konkretisering och ökad tydlighet med kommunens hållbarhetsambitioner. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen till följd av transporter, uppvärmning och energiproduktion och ska försöka åstadkomma pilotprojekt avseende energi- och klimatsmarthet i byggande och alternativ energiproduktion, kopplat till utbildning samt forskning och utveckling. Trygghet och hälsa • Älmhult ska vara Sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd trygghet. • Folkhälsan ska bli bättre. Lätt att leva • Kommunen ska vara och agera som möjliggörare. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet. • Kommunens myndighetsutövning ska vara effektiv, pro fessionell och rättssäker. Medborgarna ska uppleva den lilla stadens fördelar med tillgång till den stora stadens utbud.

Fokusområde ”Vet”

- Att stärka kommunens platsvarumärke och marknadsföra kommunen för boende

Nyckelord:  Bygga platsvarumärke  Profilering, identitet och stolthet  Strategiska samarbeten  Marknadsföring

Bygga platsvarumärka Kommunen ska bygga platsvarumärket ”Älmhult - Home of home” på att Älmhult är platsen för IKEAs födelse, själ och hjärta. För att få genomslag och trovärdighet är det viktigt att få en bred allmän acceptans och uppslutning kring varumärket. Ett led i det är att låta ”Home of home” prägla stadsmiljön, stationsmiljön och i förlängningen hela kommunen. Profilering, identitet och stolthet IKEA är ett av världens starkaste varumärken. Älmhult är IKEAs födelseort och enligt företrädare för företaget är Älmhult IKEAs själ och hjärta. Älmhult är fortfarande IKEAs nav i världen. Runt om i hela världen möbleras hem med produkter som designats i Älmhult. 14 IKEA-bolag ger över 4 000 människor arbete i Älmhult och bidrar till att ge staden och kommunen en internationell prägel och underlag för ett serviceutbud utöver vad som är vanligt i orter av Älmhults storlek. Alla aktörer i kommunen måste utnyttja den fördel IKEAs närvaro innebär och med rätta göra anspråk på att kommunen nationellt och internationellt ska vara ”Home of home”. Kommunen ska bygga profil, identitet och stolthet kring det nya platsvarumärket och dess innehåll.

På olika sätt bör vi berätta historierna om IKEA och Linné, bygden och den speciella Älmhultsandan. ”Story-telling” är viktigt för att bygga profil, identitet och stolthet. Strategiska samarbeten Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter och skapa starka konstellationer för lobbyarbete i viktiga frågor. Marknadsföring Kommunen ska i första hand marknadsföras som en möjlig och attraktiv plats att bo på, men även som besöksmål, handelsplats och för etablering av verksamheter. Marknadsföring kan beroende på syfte ske i samarbete och samverkan med andra relevanta aktörer. Under förutsättning av att det finns tillträckligt med intressanta medaktörer ska kommunen arbeta för en etablering av ett nytt Besökscentrum på Handelsområdet Haganäs. Målsättningen med varumärkesarbetet och marknadsföringen är att sätta Älmhults kommun på världskartan och att samtidigt utnyttja kopplingen till ett av världens starkaste varumärken. I sammanhanget är det viktigt att inte tappa bort de kvaliteter vi redan har som till exempel ett utmärkt geografiskt läge, skog och natur, ett rikt kultur- och fritidsliv, jakt och fiske samt relativ närhet och goda kommunikationer till storstadens utbud.

Arvet efter Linné förvaltas sannolikt bäst genom att ha ett levande och attraktivt Råshult med byggnader, växtmiljöer och historik, där Linné finns närvarande som en del av Råshult. 15

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

Strategisk utvecklingsplan

STRATEGISKUTVECKLINGSPLAN UTVECKLINGSPLAN STRATEGISK

Strategisk utvecklingsplan

STRATEGISKUTVECKLINGSPLAN UTVECKLINGSPLAN STRATEGISK

Fokusområde ”Ekonomi” Nyckelord:  Gasa och bromsa samtidigt  Styrning  Uppföljning Inriktningsmål – gäller samtliga nämnder och styrelser

Gasa och bromsa samtidigt Genom budgetföljsamhet, effektiv medelsanvändning och effektiv verksamhetsplanering skapas utrymme för investeringar och satsningar som understödjer kommunens önskvärda utveckling och tillväxt. Kommunens strävan är att ha en tillräcklig central beredskap i budgeten för oförutsedda händelser och en central buffert för volymförändringar inom verksamheter med pengsystem. Med budgetföljsamhet menas att lagd budget ligger och att den ska hållas. Verksamheten ska dessutom bedrivas på ett optimalt effektivt sätt med ett kommunövergripande ansvarstagande utifrån givna ramar, riktlinjer och kvalitetsmål. Eventuella politiska satsningar skall återspeglas i medelstilldelningen till berörd verksamhet. Styrning Kommunens agerande ska präglas av god ekonomisk hushållning, det vill säga att varje generation ska bära sina kostnader. Kommunens verksamheter ska leta efter goda exempel och jobba aktivt med benchmarking1). Modellen med resultatmål i nämnderna ska bidra till att öka fokuseringen på resultat, såväl verksamhetsmässiga resultat, det vill säga det som ”produceras” i den kommunala organisationen som de rent ekonomiska resultaten. Kommunen ska aktivt arbeta med kvalitetsjämförelser och andra relevanta jämförelser i syfte att hela tiden förbättra verksamheten och öka effektiviteten. Standardkostnaden ska användas i ökad utsträckning för analys av verksamhetens kostnader. Vid behov av att spara i verksamheten ska nya och höjda intäkter prövas som ett alternativ till kostnadsnedskärningar.

Chefer ska bidra till att öka medarbetarnas insikt om och förståelse för den egna enhetens ekonomi. Kommunens intäktsfinansierade interna serviceverksamheter ska leva under samma ekonomiska villkor som övriga verksamheter så länge de inte är konkurrensutsatta. Kommunen ska vara en aktiv ägare till sina bolag, föra fortlöpande dialog med bolagen och utfärda de ägardirektiv som behövs för att gynna kommunens expansion och tillväxt. För att gynna kommunens expansion och tillväxt kan kommunen tillåta bolagen att minska sin soliditet. Uppföljning Ökad fokus på måluppfyllelse samt verksamhetsmässiga och ekonomiskt resultat. Ekonomisk uppföljning och återrapportering ska ske skyndsamt via en enkel och enhetlig modell för uppföljning. Därmed ökar möjligheterna att upptäcka saker och genomföra åtgärder vid underskott. Chefen har ett ansvar för ekonomin inom sitt verksamhetsområde och ska vidta åtgärder om underskott befaras. Bruttokostnader och intäkter ska redovisas och analyseras. Det gäller i synnerhet de fullt ut avgiftsfinansierade verksamheterna (VA och Renhållning) och de interna serviceverksamheterna. Det är viktigt att tydligt skilja på kostnader och investeringar.

1) Med ”Benchmarking” menas att man jämför sig med dem som betraktas som ”bäst i klassen” inom ett område. Man analyserar likheter och skillnader och försöker förbättra den egna verksamheten genom att ”ta rygg på” dem som visar väldigt goda resultat.

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

16

Strategisk utvecklingsplan

STRATEGISKUTVECKLINGSPLAN UTVECKLINGSPLAN STRATEGISK

Fokusområde ”Medarbetare” Nyckelord:  Uppdrag  Förmåga  Förhållningssätt  Attraktiv arbetsgivare Inriktningsmål – gäller samtliga nämnder och styrelser

Uppdrag Alla medarbetare i kommunen arbetar på uppdrag av kommunmedborgarna och det är för dem den kommunala förvaltningen finns till och ska ge god service. Organisatoriska enheter, chefer och medarbetare ska ha tydliga uppdrag med koppling till kommunens mål. Chefer har ett ansvar för att synliggöra sammanhang och den röda tråden från kommunens övergripande mål, via övriga målkomplex till den enskilde medarbetarens uppdrag. Ansvar och befogenheter ska följas åt. Det är viktigt att arbeta för identitetsskapande och tillhörighet för att skapa vi-känsla i hela den kommunala förvaltningen. Alla ska känna sig anställda i Älmhults kommun och ej bara på den enskilda arbetsplatsen. Det är viktigt att alla anställda är goda representanter för Älmhults kommun och att chefer på olika nivåer är föredömen för sina medarebetare. Förmåga Organisationen och dess medarbetare ska via utbildning, yrkesskicklighet, rekrytering och ständig utveckling av medarbetare och arbetsmetoder ha en god förmåga att utföra de uppdrag som givits. Såväl det goda ledarskapet som det goda medarbetarskapet är avgörande för kommunens framgång. Med resultatfokus ska verksamheten sträva efter ständiga förbättringar av arbetssätt, metoder och processer. Goda exempel ska lyftas fram och synliggöras. Chefer och medarbetare måste ha kännedom om och förståelse för mål, kvalitetskrav och ekonomiska förutsättningar för verksamheten. Chefer har ett ansvar att på enklaste vis delge medarbetarna aktuell ekonomisk status för den egna enheten.

17

Förhållningssätt Förvaltningen ska utifrån kommunens värdegrund arbeta med medborgaren i fokus. Varje medarbetare ska känna till och ”leva kommunens värdegrund”. En viktig framgångsfaktor är att varje medarbetare i organisationen vill varandras framgång. Samtidigt som det är viktigt med kreativitet, flexibilitet och förändringsvilja är det ibland viktigt med uthållighet. Såväl ledarskap som medarbetarskap ska präglas av ett professionellt förhållningssätt, ett gott bemötande, tillgänglighet, engagemang och öppenhet. Attraktiv arbetsgivare Älmhults kommun eftersträvar att vara och uppfattas som en god arbetsgivare. En arbetsplats där alla trivs och ser fram emot att gå till jobbet. För att uppfattas som en god arbetsgivare är det viktigt med ett bra samspel mellan politik och förvaltning samt mellan chefer och medarbetare, ett tillåtande klimat och ständig utveckling på alla nivåer i organisationen. Det ska finnas möjlighet till interna karriärmöjligheter och erbjudas attraktiv friskvård. En flexibel syn på när, var och hur arbetet utförs kan underlätta att kombinera ett krävande arbetsliv med familj och privatliv. Lönebildningen ska uppfattas som begriplig och understödja måluppfyllelse och goda prestationer. Andra förmåner än lön kan erbjudas de anställda. Alla kommunens arbetsplatser ska präglas av jämställdhet och mångfald. Personalstyrkan bör så långt möjligt spegla övriga samhället.

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 Foto: Henrik Palmberg

Strategisk utvecklingsplan

STRATEGISKUTVECKLINGSPLAN UTVECKLINGSPLAN STRATEGISK

Övriga riktlinjer Förvaltning, utveckling och rollfördelning Politikens roll är att besluta om verksamhetens mål, omfattning, inriktning och kvalitet samt om de ekonomiska ramarna och förutsättningarna. Det gör man genom att fastställa vision, mål, policies och planer samt budget för kommunens olika verksamheter. Förvaltningens uppgift är att förvalta och utveckla kommunen på ett sådant sätt att de politiska målen kan nås samt att bedriva verksamheten inom ramen för de policies och de ekonomiska villkor som faslagts. För att kunna utföra uppdraget är det viktigt att förvaltningen har rätt verktyg. Sammanfattningsvis och förenklat kan man säga att politiken beslutar om vad som ska nås och göras medan förvaltningen ansvarar för hur det görs. Rollfördelningen mellan politiker och förvaltning, verksamheter inom förvaltningen samt mellan enskilda tjänstemän ska vara så tydlig att inga frågor faller mellan stolarna och att ansvarsutkrävande är möjligt. Ansvar, resurser och befogenheter måste följas åt. Genom delegering skall tillförsäkras att beslut fattas på lägsta möjliga nivå och så nära brukarna som möjligt. Organisationen skall fortlöpande effektiviseras, utvecklas och anpassas till de krav medborgarna ställer. Ansvarsområden Respektive nämnds ansvarsområden finns beskrivet i den strategiska utvecklingsplanen men redovisas i detta dokument under respektive nämnd ”Internbudget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018.” Inriktningsmål – grunduppdrag I den strategiska utvecklingsplanen finns för respektive nämnd inriktningsmål utifrån grunduppdraget. Dessa mål redovisas i detta dokument under respektive nämnd i ”Internbudget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018.”

Investeringsplan och finansieringplan I fastställd budget 2014 (2013-11-27, § 128) har beslut redan fattats om investeringsplan och finansieringsplan för de kommande fyra åren. • Den maximala låneramen för mandatperioden 2015– 2018 fastställs till 810 mkr. • Investeringsbudgeten för mandatperioden 2015–2018 fastställs till 715 mkr.

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

18

Strategiska nyckeltal Varje mandatperiod fastställs strategiska nyckeltal.* Genom dessa får politiken en fortlöpande uppföljning av och de kan signalera att kvaliteten i kommunens verksamhet är god eller att åtgärder måste vidtas. Nyckeltalen syftar till att ge signaler om kvalitet, resultat och kostnadseffektivitet. De ger ingen fullständig bild utan bör ses som just en indikation. Måtten väljs utifrån följande kriterier:

• •

• Medborgarperspektiv, måtten ska vara lättbegripliga och ha ett medborgarperspektiv.

Måtten ska säga något om verksamhetens kvalitet (resul- tat och nöjdhet), kostnadseffektivitet (en värdering av effektiviteten bör göra) och volym. Måtten ska kunna jämföras med riket och/eller en större grupp kommuner.

Resultaten samt av kommunfullmäktige fastställda acceptabla värden redovisas under respektive nämnd.

Nummer Befolkning, hälsa 1

Ohälsotal, kommunens invånare Arbete och företag

2

Hur bra är företagsklimatet?

3

Ungdomsarbetslöshet 18–24 år

4

Arbetslöshet, utrikes födda 16–64 år Trygghet, säkerhet

5

Hur trygga känner sig medborgarna? Utbildning Grundskola

6

Kostnad per betygspoäng i årskurs 9

7

Andel i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram inom gymnasieskolan Gymnasieskola

8 9

Andel gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitetet Andel som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år Individ- och famljeomsorg

10

Andel biståndsmottagare inom befolkningen Äldreomsorg

11

Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg

12

Hur många olika vårdare som besöker en person med hemtjänst under 14 dagar?

13

Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg Delaktighet och information

14

Inflytande på kommunen Miljö

15

Kommunens byggnader, andel förnybar energi, enligt EES

16

Utsläpp CO2 Kultur- och fritid

17

Levnadsvaneundesökning ungdomar, upplevd fritidsutbud Standardkostnadsjämförelser verksamheter

18

Avvikelse mot standardkostnad förskola

19

Avvikelse mot standardkostnad grundskola

20

Avvikelse mot standardkostnad gymnasieskola

21

Avvikelse mot standardkostnad individ- och familjeomsorg

22

Avvikelse mot standardkostnad äldreomsorg

23

Avvikelse mot standardkostnad LSS

* Förslag från kommunstyrelsen till kommunfullmäktiges möte 1 februari 2016. Antalet nyckeltal minskas från 59 till 23.

19

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

Strategisk utvecklingsplan

STRATEGISKUTVECKLINGSPLAN UTVECKLINGSPLAN STRATEGISK

BUDGET 2016, PLAN 2017–2018

BUDGET 2016, PLAN 2017–2018

Särskilda uppdrag från kommunfullmäktige

för att finansiera investeringarna och förskotteringarna. Budgeten utgår ifrån ett ökat invånarantal vilket innebär en osäkerhet i skatteintäkterna. Ett ökat antal invånare innebär ökade skatteintäkter men med ett års eftersläpning. Att nå ett resultat på 5 mkr kräver även att nämnderna håller sina budgetar och av stor vikt är att socialnämndens underskott kan hanteras. En ökad skuldsättning kan hanteras idag med låga räntenivåer men innebär en större risk på längre sikt.

Budget 2016



• Socialnämnden får i uppdrag att under hösten 2015 utreda besparingar. Uppföljning ska ske i kommun styrelsen varje månad. •

Kommunens ekonomiska styrsystem ska gälla. Utvärde ring av uppföljning och efterlevnad ska därför ske. Om skäl finns för justeringar i styrsystem ska förslag till detta tas fram.

•

Skärpa rekryteringsrutinerna där varje vakans prövas innan återbesättning. För enheter som inte håller budgeten ska delegeringsordning ändras så att beslut tas av högre chef. Rapportering ska ske till ansvarig nämnd.

God ekonomisk hushållning

Kommunallagen anger att ”Kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer”. God ekonomisk hushållning är ett högre krav på kommunerna än det så kallade balanskravet.

• Utvärdering av volymkompensationen till utbildnings- förvaltningen, se över och lämna förslag på förändringar i ersättningssystemet. •

Standardkostnaderna ska ses som riktmärken för kost- naderna och avvikelser från standardkostnaderna nog- grant analyseras och kommenteras till kommunstyrelsen och respektive nämnd.

•

Översyn av avgifter ska göras. Kalkyl för kostnad ska finnas framme kopplat till förslag på avgiftsförändringar, principer för avgifter ses över, möjligheten till indexering av avgifter ses över.

•

Krav på effektivisering av affärsdrivande verksamhet för att minimera behov av avgiftshöjning. Verksamheterna ska återkomma med förslag på effektiviseringar motsva- rande 2–3 % för verksamheten samt jämförelser med andra kommuner.

Kommunen har definierat detta som att resultatet måste vara tillräckligt stort för att skapa utrymme för investeringar samt ger ett nödvändigt handlingsutrymme vid oförutsedda behov. God ekonomisk hushållning definieras även att varje generation själva måste bära sina kostnader för den service som den konsumerar och att försäljning av anläggningstillgångar används för att återbetala lån eller återinvestera i nya anläggningstillgångar. I ett normalfall innebär det att kommuner ska ha förmågan att leverera service till sina invånare på samma nivå som tidigare utan att öka skatteuttaget. I praxis har resonemanget ofta kommit att översättas till en tumregel om att ett överskott på 2 % av skatteintäkterna samt statsbidragen och utjämningen är tillräckligt för att behålla förmågan att leverera service till sina medlemmar. Med ett 2 %-igt överskott ska man kunna finansiera samtliga investeringar med skatteintäkter utan att öka skuldsättningsgraden.

Balanskrav

Balanskravet innebär att kommunen måste ha balans mellan • Se över modellen för kostnadskompensation för framtida intäkter och kostnader i resultaträkningen. Om kostnaderna justeringar. Jämförelser med andra kommuner. överstiger intäkterna ska det anges på vilket sätt det negativa resultatet ska regleras. Realisationsvinster får inte räknas in i • Redovisning av frivillig verksamhet (dvs ej obligatorisk balanskravet. verksamhet enligt lagstiftning) inom samtliga förvaltningar. Från 2011 hade kommunen ett balanskravsresultat på -3,3 mkr, vilket återställdes i bokslutet 2012. Prognosen för 2015 års balanskravsresultat (mars) är 1,4 mkr utifrån Älmhults kommun budgeterar ett resultat för 2016 på 5 mkr. senaste skatteprognosen. Balanskravet uppnås väl alla åren Resultatet uppgår till 0,7 % av skatteintäkter, utjämning och 2016–2018. statsbidrag, vilket är under kommunens finansiella målsättning på 1 %. Älmhults totala investeringar beräknas under 2016 uppgå till 215 mkr. Totalt under perioden mellan 2015 till 2018 beräknas kommunen investera för 715 mkr, vilket tillsammans med förskottering av medel för statliga investeringar är på en historisk hög nivå. Självfinansieringsgraden av investeringarna beräknas under 2016 uppgå till 27 %. Detta innebär att investeringarna inte förväntas kunna finansieras med skatteintäkter, utan kommunen måste låna pengar

Finansiell analys

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

20

BUDGET 2016, PLAN 2017–2018

Verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

Prognos Budmars get 2014 2015 2016

Avstämning mot balanskravet, mkr

2011

2012

2013

Årets resultat

-2,7

6,9

8

6,9

1,4

5,4

900

Realisationsvinster

-0,6

0

-0,1

0

0

0

870

Årets resultat efter balanskravsjusteringar

Mkr

840 810

-3,3

6,9

7,9

6,9

1,4

5,4

780 750

Medel till/från resultatutjämningsreserv

0

0

0

0

0

720

0

Nettokostnad

690

Årets balanskravsresultat

Skatteintäkter/generella statsbidrag/utjämning

-3,3

6,9

7,9

6,9

1,4*

660

5,4

630

* Prognosen efter oktober var 9,8 mkr.

600 År 2008

Enligt kommunens styrsystem har kommunen under vissa förutsättningar möjlighet att avsätta medel till en resultatutjämningsfond (RUR). Reservering till RUR får göras med högst ett ett belopp som motsvarar den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 % av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Ingen reservering har gjorts. 

minst 1%

Budget 2016

Plan 2017

Plan 2018

År 2012

År 2013

År 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017

Plan 2018

0,9%

1,1%

0,7%

0,5%

0,5%

Kassalikviditet**

77%

116%

130%

133%

113%

Soliditet inklusive pensionsskuld

15%

16%

15%

14%

14%

* Exklusive tilläggsbudget. ** Exklusive exploateringsfastigheter och förråd.

Självfinansieringsgraden av investeringar Självfinansieringsgraden av investeringarna mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med årets resultat före avskrivningar. 100 % innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. Självfinansieringsgraden av investeringarna efter avdrag för investeringsinkomster beräknas under 2016 uppgå till 27 %. Detta innebar att investeringarna under 2016 inte kan finansieras med skatteintäkter och investeringsinkomster, utan kommunen till största del måste använda lånade pengar för att finansiera investeringarna.

Årets resultat jämfört med finansiellt mål 20

Självfinansieringsgraden av investeringar

Mkr

6

15 14 13 12 11 13 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5

Årets resultat

Finansiellt mål

7,7

7,9

8,3

8,7

9,1

Kvar av skatteintäkter efter drift, mkr 6,9

1,4

5,4

4,5

4,2

-4,6 Bokslut 2014

Prognos mars 2015

Budget 2016

Plan 2017

Plan 2018

21

Bokslut 2012

Bokslut 2013

Bokslut 2014

Budget 2015

Budget 2016

47

59

55

58

59

Årets investeringar, mkr

145

83

102

177

215

Självfinansieringsgrad %

32

71

54

33

27

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

Budget 2016

Årets resultats andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

Budget 2015*

År 2011

Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med eget kapital. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är att soliditeten över en längre period inte försvagas utan utvecklas i positiv riktning. Detta innebär då att kommunen blir mindre skuldsatt och ökar sitt finansiella handlingsutrymme inför framtiden. Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt beräknas under 2016 uppgå till 15 %, vilket är på en relativt oförändad nivå.

Finansiellt mål  Det finansiella målet är att årets resultat ska vara minst 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Det uppnås inte under något av åren. För att uppnå målet 2016 krävs ett resultat på cirka 8 300 tkr, vilket innebär att årets resultat är cirka 2 900 tkr för lågt. Bokslut 2014

År 2010

2013 höjdes skattesatsen från 20,60 till 21,35. 2015 sänktes skattesatsen med 0,39 på grund av skatteväxling med Regionen, vilket motsvarade cirka 10 mkr mindre i intäkter respektive i kostnader.

Finansiellt mål och nyckeltal 

Mål

År 2009

Budget 2016

BUDGET 2016, PLAN 2017–2018

• • • •

Resultatbudget Budget och plan är i enlighet med beslutade budgetförutsättningar baserad på uppdaterad befolkningsprognos från februari 2015. Budgeten innebär tillsammans med SKL:s prognos för skatteintäkter, generella bidrag och utjämning från april 2015 att årets resultat blir 5 441 tkr för 2016, 4 515 tkr för 2017 och 4 209 tkr 2018. Skattesatsen är oförändrad 20,96.

Budgetutökning för socialnämnden 11 mkr Ytterligare avsättning till volymjustering för utbildningsnämnd och kostenhet 3,4 mkr Extra satsning på strategiska löner 1 mkr Budgetförstärkning för miljö- och byggnämnden 0,2 mkr

Genom omdisponeringar möjliggörs ytterligare budgetmedel till: • Kommunledningsförvaltning 1,3 mkr • Teknisk förvaltning (kostenhet) 0,5 mkr • Utbildningsnämnd 2 mkr • Kultur- och fritidsnämnd 0,5 mkr • Gemensam nämnd för familjerätt 0,1 mkr

Planen för 2016 (KF november 2014) innebar ett resultat på 4 840 tkr. Budgeten för 2016 innebär ett resultat på 5 441 tkr, det vill säga 601 tkr högre än plan. Ökade skatteintäkter, bidrag och utjämning på grund av prognostiserad befolkningsökning möjliggör:

Resultatbudget Belopp i tkr Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Bidrag, utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat

Bokslut 2014

Budget 2015*

Budget 2016

Plan 2017

Plan 2018

-760 990

-775 047

-815 227

-853 152

-891 908

675 145

693 796

726 567

759 263

791 911

97 680

98 748

105 501

110 755

117 156

5 122

1 900

2 300

2 300

2 300

-10 024

-10 300

-13 700

-14 650

-15 250

6 933

9 097

5 441

4 515

4 209

* Exklusive tilläggsbudget.

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

22

BUDGET 2016, PLAN 2017–2018

Finansieringsbudget Kommunstyrelsen har för 2016 beslutat godkänna en ram för investeringsbudgeten 2016 på maximalt 215 mkr. Beräknade investeringar 2017 och 2018 utgår från kommunfullmäktiges investeringsplan för 2017–2018 från november 2014. Det

Belopp i tkr

innebär att den beslutade maximala låneramen på 810 mkr kommer att överskridas år 2017 om inga förändringar görs inför budget 2017.

Bokslut 2014

Prognos mars 2015*

Budget 2016

Plan 2017

Plan 2018

6 933

1 400

5 441

4 515

4 209

47 788

44 562

54 000

61 400

67 500

5 903

1 178

746

994

994

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justeringar för: Av- och nedskrivningar Gjorda avsättningar

0

0

0

0

0

0

0

0

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital

61 358

47 140

60 187

66 909

72 703

Ökning/minskning av kortfristiga fordringar

9 936

0

0

0

0

Ökning/minskning förråd och lager Ökning/minskning av kortfristiga skulder Ökning/minskning av omsättningstillgångar KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

12

0

0

0

0

2 619

0

0

0

0

0

0

0

0

0

73 925

47 140

60 187

66 909

72 703

-102 116

-157 308

-235 558

-157 000

-164 650

INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN

58 399

0

0

0

0

-59 400

0

0

0

0

-103 117

-157 308

-235 558

-157 000

-164 650

50 000

180 000

190 000

95 000

60 000

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån

0

0

0

0

0

Ökning/minskning av fordringar

-7 863

-47 500

0

0

37 500

KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

42 137

132 500

190 000

95 000

97 500

ÅRETS KASSAFLÖDE

12 945

22 332

14 629

4 909

5 553

Investeringsbidrag

Likvida medel från årets början Likvida medel vid årets slut

2 220

15 165

37 497

52 126

57 035

15 165

37 497

52 126

57 035

62 588

* Den prognosen var känd vid kommunfullmäktiges budgetbeslut i juni 2015. Årets resultat prognostiserades efter oktober till 10,4 mkr istället för 1,4 mkr.

23

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

Budget 2016

0 735

Ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster

BUDGET 2016, PLAN 2017–2018

Balansbudget Belopp i tkr

Bokslut 2014

Prognos mars 2015*

Budget 2016

Plan 2017

Plan 2018

911 128

1 023 874

1 205 432

1 301 032

1 398 182

TILLGÅNGAR Anläggningsstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar

117 246

117 246

117 246

117 246

117 246

1 028 374

1 141 120

1 322 678

1 418 278

1 515 428

Omsättningstillgångar Förråd Exploateringsfastigheter Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Budget 2016

Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

351

351

351

351

351

3 889

3 889

3 889

3 889

3 889

105 641

153 140

153 141

153 141

115 641

2 180

2 180

2 180

2 180

2 180

15 165

37 498

52 126

57 035

62 588

127 226

197 058

211 687

216 596

184 649

1 155 600

1 338 178

1 534 365

1 634 874

1 700 077

500 681

506 122

510 637

514 846

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital

499 281

-därav årets resultat

6 933

1 400

5 441

4 515

4 209

Summa eget kapital

499 281

500 681

506 122

510 637

514 846

Avsättningar 7 972

7 972

7 972

7 972

7 972

Avsättning sluttäckning deponi

Avsättningar pensioner

20 541

20 541

20 541

20 541

20 541

Summa avsättningar

28 513

28 513

28 513

28 513

28 513

400 000

580 000

770 000

865 000

925 000

68 500

68 500

68 500

68 500

68 500

Skulder Banklån Investeringsbidrag Kortfristiga skulder

159 307

160 484

161 230

162 224

163 218

Summa skulder

627 807

808 984

999 730

1 095 724

1 156 718

1 634 874

1 700 077

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

1 155 600

1 338 178

1 534 365

* Den prognosen var känd vid kommunfullmäktiges budgetbeslut i juni 2015. Årets resultat prognostiserades efter oktober till 10,4 mkr istället för 1,4 mkr.

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

24

BUDGET 2016, PLAN 2017–2018

Driftsbudget För 2016 har några poster under kommunstyrelsen som till exempel samfinansiering pågatåg flyttats till kommunledningsförvaltningen.

Belopp i tkr Politisk organisation

Bokslut 2014

Budget 2015*

Budget 2016

Plan 2017

Plan 2018

7 738

8 206

8 452

8 697

9 473

Nämnder Kommunstyrelse Kommunledningsförvaltning

49 902

40 151

45 004

46 343

47 655

Teknisk förvaltning

66 052

65 319

65 712

67 724

69 830

Miljö- och byggnämnd Kultur- och fritidsnämnd

7 540

7 629

8 040

8 273

8 517

29 719

31 433

31 940

32 873

33 838

324 450

332 599

353 888

364 314

375 165

280 285

277 973

292 878

301 571

310 198

684

691

853

874

896

-

-6 500

0

0

0

50 098

45 800

46 900

49 600

51 600

Gemensam nämnd för familjerätt Övriga poster under kommunstyrelsen Intäkt avveckling regionförbundet Pensionsåtaganden KS strategiska satsningar, ordinarie

-

4 850

2 142

2 142

2 142

KS strategiska, bredband**

-

3 224

0

0

0

Utvecklingspott fokusområde "vet"

-

3 400

2 100

1 300

1 300

Strategiska lönesatsningar

-

2 756

2 038

2 851

3 714

Ej fördelad driftskostnad för investeringar

-

13 000

9 900

19 900

25 900

Volymjustering UN och kostenhet

-

1 030

4 840

11 480

20 270

-

2 000

0

0

0

-150

413

413

413

413

Befolkningsprognos (buffert) Flyktingverksamhet Konstfond** Intern skadereglering Samfinansiering pågatåg** Samfinansiering gångbro

46

102

0

0

0

0

100

100

100

100

246

250

0

0

0

0

500

1 300

1 300

1 300

Samfinansiering Haganäsvägen**

0

200

0

0

0

Samfinansiering Diö stationsområde**

0

500

0

0

0

Samfinansiering gång- och cykelväg Diö** Förändring semesterlöneskuld

0

200

0

0

0

-864

0

0

0

0

Summa totalt

815 746

835 826

876 500

919 755

962 311

Avgår interna poster

-54 756

-60 779

-61 273

-66 603

-70 403

Verksamhetens nettokostnad

760 990

775 047

815 227

853 152

891 908

* Exklusive tilläggsbudget och andra överföringar. **Budget flyttad till kommunledningsförvaltningen.

25

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

Budget 2016

Utbildningsnämnd Socialnämnd

BUDGET 2016, PLAN 2017–2018

Investeringsbudget 

Kommunfullmäktige har i november 2013 beslutat om en investeringsbudget på totalt 715 mkr för 2015–2018 samt en maximal låneram på 810 mkr. I november 2014 beslutade kommunfullmäktige om fördelning av budgeten. Nedan redovisas fördelningen summerad på olika sorters investeringar. Kommunstyrelsen har beslutat om maximal ram för investeringar 2016 på 215 mkr. Varje nytt investeringsobjekt över 2 mkr ska före start och upphandling redovisas till kommunstyrelsen med kalkyl där samtliga driftskostnader ingår.

• Nämnderna utgår från uppdaterad prognos februari 2015 • Skatter, generella statsbidrag och utjämning utgår från uppdaterad prognos februari 2015 Nämnderna ska i planeringen utgå från befolkningsprognosen men inom ramen för given budget och befintlig volymjusteringsmodell. Befolkningsprognos Antal invånare

18 819

19000 18700

Tkr

2015

2016

2017

2018

Totalt 2015– 2018

18400 18100

Strategiska investeringar

17800

Budget 2016

17500

-taxefinansierade

53 000

41 500

53 500

62 000

210 000

-skattefinansierade

32 250

110 400

61 900

64 400

268 950

17200 16900 16600

Ersättningsinvesteringar

87 301

59 885

38 300

36 150

221 636

16 214

16300 16000 År 2015

Rationaliseringsinvesteringar Totalt

5 030

3 500

3 300

2 100

13 930

177 581

215 285

157 000

164 650

714 516

Mkr 250

215

200 175

178 159

150

165

157

145

År 2017

År 2018

År 2019

År 2020

År 2021

År 2022

År 2023

År 2024

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Skattesatsen är oförändrat 20,96 %. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning är beräknade utifrån befolkningsprognos från februari 2015 i enlighet med budgetförutsättningar. En viss eftersläpning finns eftersom skatteintäkterna baseras på antal folkbokförda 1 novemInvesteringar ber året innan. Jämfört med att utgå från antalet invånare 1 november 2014 innebär det ökade intäkter med 12 mkr 2016, 27 mkr 2017 och 43 mkr 2018.

Investeringar

225

År 2016

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, mkr

125

102

100

900

83

Befolkningsprognos

75

885

Oförändrat invånarantal

50 870

25 0 2011

2012

2013

2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Plan 2018

855

840

Budgetförutsättningar

825

810

Befolkningsprognos  Älmhults kommun tog i samarbete med Statisticon och Kairos Future fram en scenariobaserad långsiktigt befolkningsprognos. De tre scenarierna var:

795

780 År 2015

• Demografisk framskrivning • Byggbaserat, reviderat • Byggbaserat, expansivt I februari 2015 har en uppdatering skett men den är inte scenarieuppdelad. Prognosen används på följande sätt: • Kommunstyrelsen utgår från en expansiv befolknings ökning - Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

26

År 2016

År 2017

År 2018

Följande tabell är baserad på Sveriges kommuner och landstingsprognos från april 2015. I posten regleringsbidrag ingår kompensation till kommunerna för att nedsättningen av arbetsgivaravgiften för ungdomar tas bort. För 2016 innebär det för Älmhult 3,5 mkr i ersättning och från och med 2017 4,1 mkr. Den ökade kostnaden uppskattas överstiga intäkterna med 0,5 mkr 2016 och 0,9 mkr från och med 2017.

BUDGET 2016, PLAN 2017–2018

Kostnads- och LSS-utjämning för 2016 fastställs först vid 2015-års slut. Kostnadsutjämningen baseras till övervägande

del på befolkningssammansättningen 1 november föregående år, det vill säga för 2016 är det 1 november 2015.

Skatter/generella statsbidrag/utjämning Belopp i tkr

Bokslut 2014

Budget 2015

Budget 2016

Plan 2017

Plan 2018

Invånarantal

15 768

15 864

16 214

16 455

16 715

Skattesats Skatteintäkter före utjämning Slutavräkning 2013 Slutavräkning 2014

21,35

20,96

20,96

20,96

20,96

676 750

688 688

726 567

759 263

791 911

97 803

105 625

115 751

-1 715 110

5 108

79 865

85 269

Kostnadsutjämning

5 093

7 270

6 972

7 076

7 187

Regleringsbidrag/avgift

3 658

-704

-6 141

-8 482

-11 962

Inkomstutjämning

Strukturbidrag Utjämningssystem för LSS-kostnader Statsbidrag kommunal fastighetsavgift Totalt

1 640

1 650

1 686

1 711

1 738

-20 747

-23 760

-23 902

-24 258

-24 641

28 171

29 023

29 083

29 083

29 083

772 824

792 543

832 068

870 018

909 067

2016 2017 2018

Budget 2016

Regeringen har föreslagit förändringar i inkomstutjämningen. Avgiften höjs för de kommuner och landsting som betalar avgift. Det ska ske genom en återgång till de regler för beräkning av inkomstutjämningsavgifter som gällde fram till utgången av 2013. Går förslaget igenom innebär det ökade intäkter med 1,7 mkr för Älmhults kommun. Det ingår inte i ovanstående sammanställning.

- 11 800 tkr - 12 750 tkr - 13 350 tkr

Kostnadskompensation Nämnderna får en generell kostnadskompensation för löneökningar, inflation etc. i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings prognos på prisindex för kommunal verksamhet (PKV), varav 0,1 procentenhet avsätts till strategiska lönesatsningar under kommunstyrelsen.

Statskontoret har lämnat förslag om uppdatering av kostnadsutjämningens så kallade förskolemodell till finansdepartementet. Förslaget ingår inte i ovanstående sammanställning utan innebär ytterligare 0,8 mkr i intäkter om det beslutas. I ovanstående sammanställning ingår inte heller statskontorets förslag till förändringar i IFO-modellen. Förslaget innebär ytterligare 0,9 mkr i intäkter för kommunen. Remisstiden för de två förslagen går ut 29 juni.

Prisindex för kommunal verksamhet: 2016 3,1 %, nämnderna får 3,0 % och 0,1 % avsätts till strategiska lönesatsningar 2017 3,0 %, nämnderna får 2,9 % och 0,1 % avsätts till strategiska lönesatsningar 2018 3,1 %, nämnderna får 3,0 % och 0,1 % avsätts till strategiska lönesatsningar

Specialdestinerade statsbidrag Staten har inför 2016 aviserat flera olika specialdestinerade statsbidrag som kommunerna kan ansöka om. Dessa ingår inte i ovanstående tabell utan ansöks av berörd nämnd och eventuellt bidrag tillfaller nämnden. Nedan finns några exempel på nya specialdestinerade statsbidrag.

Nämnderna kompenseras under 2016– 2018 för kostnadsökningar enligt nedan. 2016 23 010 tkr 2017 22 911 tkr 2018 24 403 tkr

• Äldreomsorgen – stärkt bemanning • Lågstadielyftet • Traineejobb • Mindre barngrupper i förskolan • Upprustning skollokaler/energieffektivisering

Utöver det fördelas budgeten för strategiska lönesatsningar till respektive nämnd efter faktiskt utfall i lönerevisionen. Volymförändringar och volymjusteringsbelopp Från och med 2015 har kommunen infört att utbildningsnämndens och kostenhetens budget justeras utifrån befolkningsförändringar. Ersättningen avser endast förändring av antal folkbokförda personer mot tidigare och kan innebära både ett tillskott och ett avdrag. Avstämning sker tre gånger per år; mars, augusti och december.

Finansnetto I maj 2015 har kommunen en låneskuld på 450 mkr. Kommunfullmäktige fastställde i november 2014 den maximala låneramen för 2015–2018 till 810 mkr. Utifrån nuvarande investeringsplan kommer den att överskridas 2017 om inga åtgärder vidtas inför budget 2017.

Beloppet per barn/ungdom utgår från bidraget till friskolorna exklusive hyresbelopp och momskompensation samt en schablonuppräkning för barn med särskilda behov. Ett schablonav-

Finansnettot är kommunens ränteintäkter minus räntekostnader och beräknas enligt följande: 27

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

BUDGET 2016, PLAN 2017–2018

drag för de barn som inte går i förskola/fritidshem görs också. Nedanstående volymjusteringsbelopp gäller för 2016. Uppräkning har skett av 2015-års friskolebelopp med 3,0 % i enlighet med nämndernas kostnadskompensation, som sen har halverats. Beloppen har halverats för att långsiktigt kunna hantera volymfördelning och samtidigt ha god hushållning. Tillägg alternativt avdrag per person, kr Ålder, år

Utbildningsnämnd

1–2

57 550

4 850

3–5

31 000

4 850

6

20 100

4 100

7 050

900

29 200

4 100

7 050

900

31 350

4 100

4 900

900

13–15

35 100

4 100

16–18

51 450

3 750

6, fritidshem 7–9 7–9, fritidshem Budget 2016

Kostenhet

10–12 10–12, fritidshem

Nämnd, tkr

2016

fr.o. m. 2017

Kommunstyrelse Kommunledningsförvaltning

430

536

Teknisk förvaltning

139

173

Miljö- och byggnämnd

18

22

Kultur- och fritidsnämnd

106

132

Utbildningsnämnd

940

1 172

Socialnämnd

2 388

2 977

Summa

4 021

5 012

Kommunerna kompenseras av staten genom ett bidrag per invånare. Den ökade kostnaden för Älmhult beräknas dock överstiga intäkterna med 0,5 mkr 2016 och 0,9 mkr från och med 2017. Internränta Kommunstyrelsen har i budgetförutsättningar beslutat sänka internräntan 2016 från 3,5 % till 2,5 % vilket innebär lägre kapitaltjänstkostnad och lägre internhyra för nämnderna. Nämndernas budget (skattefinansierad verksamhet) sänks därför från och med 2016 på grund av sänkt internränta med 2 737 tkr för sänkt kapitaltjänst och med 1 740 tkr för sänkt internhyra. För affärsverksamheten kan ingen budgetjustering göras eftersom den är helt avgiftsfinansierad utan den delen försämrar årets resultat med 2,6 mkr.

Antalet barn/ungdomar kommer enligt prognosen att öka enligt nedan respektive år: 2015 99 barn 2016 78 barn 2017 80 barn 2018 109 barn Totalt sker det under 2015-2018 en ökning med 366 barn jämfört med tidigare prognos för 2014 som förutsätts vara budget 2014. Eftersom 2014 är första året sker jämförelse med det. Sedan kommer förändringen att räknas mot utfall föregående år. Avstämningen efter mars 2015 visar en ökning av antal barn/ ungdomar med 82 personer. Den förändringen har lagts in i utbildningsnämndens och kostenhetens budget.

Pensioner Från och med 1998 redovisas kommunens pensionsskuld i enlighet med den blandade modellen. Det innebär att man skiljer på pensionsrätter intjänande till och med 1997-12-31 och pensionsrätter intjänade från och med 1998-01-01. Pensionsrätter till och med 1997-12-31 redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Pensionsskulden från 1998-01-01 som avser förutbestämd ålderspension och pension för efterlevande, har från och med 2002 tecknats en pensionsförsäkring. Den avgiftsbestämda ålderspensionen (individuella delen från 1998) betalas ut varje år i mars månad året efter intjänandet.

Arbetsgivaravgift ungdomar 2016

2017

2018

Förändring antal barn mot budget 2014

177

257

366

Behov volymjusteringm mkr*

12,8

19,8

28,8

- utdelat till UN och kost mars 2015, mkr**

-8,0

-8,3

-8,5

4,8

11,5

20,3

Budget volymförändring, mkr

Budget för pensioner: 2016 46 900 tkr 2017 46 900 tkr 2018 51 600 tkr

*Räknat halvårseffekt första året. Uppräkning har skett till respektive år. i enlighet med kostnadskompensationen till nämnderna. **Uppräkning har skett i enlighet med kostnadskompensationen till nämnderna.

Nedsättningen av arbetsgivaravgiften för ungdomar tas succesivt bort från och med maj 2015. Från 1 juli 2016 är avgiften densamma för ungdomar som för vuxna. Nämnderna kompenseras enligt nedan för den ökade kostnaden när nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga avskaffas.

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

28

Känslighetsanalys (hämtat från budgetförutsättningar KS 2015-04-07) Händelse Förändring 1 kronas förändring i skattesats +/- 35 mkr Förändrat invånarantal med 10 personer +/- 0,5 mkr Löneförändring med 1 % (inklusive arbetsgivaravgift) +/- 6,3 mkr Ränteförändring med 1% +/- 8,6 mkr

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETPLAN Politisk organisation Budget Netto, tkr

Intäkter

Bokslut 2014

Budget 2015*

Budget 2016

Plan 2017

Plan 2018

-530

0

0

-

-

Personalkostnader

5 731

5 413

5 581

-

-

Övriga kostnader

2 537

2 793

2 871

-

-

TOTALT, DRIFT

7 738

8 206

8 452

8 697

9 473

Kommunfullmäktige (KF)

787

813

835

857

857

0

200

200

200

200

Revision

750

770

790

811

811

Valnämnd

699

20

20

20

520

Oförutsett KF

Kommunalt partistöd

710

731

735

735

735

Kursverksamhet förtroendevalda

199

105

110

110

110

2 756

3 375

3 474

3 551

3 827

0

200

200

200

200

1 813

1 956

2 051

2 175

2 175

Kommunstyrelsen (KS) inkl vänort Oförutsett KS Fast arvode övriga nämnder Tillgänglighetsrådet

5

16

16

16

16

19

20

21

22

22

7 738

8 206

8 452

8 697

9 473

Kommunala pensionärsrådet TOTALT, DRIFT

* Exklusive tilläggsbudget och nya anslag från KS strategiska under 2014.

Internbudget och verksamhetsplan 2016

29

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

Kommunstyrelse - kommunledningsförvaltning

Ordförande Ingemar Almkvist (S)

1:e vice ordförande Stefan Jönsson (S)

2:e vice ordförande Elizabeth Peltola (C)

UPPDRAG TILL NÄMNDEN FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE

Ansvarsområden:  Styrning, ledning, samordning och utveckling

av kommunen  Central ekonomi-, personal-, kommunikations-, IT-, och kanslifunktion  Övergripande och översiktlig planering  Kollektivtrafik och infrastukturfrågor  Säkerhetsfrågor  Kostverksamhet

Inriktningsmål – grunduppdrag

torg är viktigt som den mest centrala platsen för möten och aktiviteter och är en viktig parameter för såväl hela centrum som för mötet med stationsmiljön. Utformningen av stadsmiljön ska understödja varumärket ”Home of home”, kommunicera stadsmässighet och ge goda förutsättningar för ett brett kommersiellt utbud. Stadsmässigheten kan öka och centrum kan förstärkas genom uppförande av någon form av landmärke, vilket också kan förstärka ortens identitet. Det är av stor betydelse att den nya stationsmiljön tillgodoser nutida krav på utformning, tillgänglighet, trygghet och gestaltning och samtidigt fungerar väl som kollektivtrafiknav i kommunen.

Kommunstyrelsen ska tillföra den kommunala organisationen helhetssyn, nya kunskaper, omvärldsanalys och effektiva verktyg samt styra, samordna och stödja verksamheterna på ett sådant sätt att kommunens övergripande mål kan nås. För att minska förväntansgapet ska kommuninvånarna veta vilka tjänster och vilken servicenivå kommunen tillhandahåller. Kommuninvånarna ska uppleva att kommunen i alla avseenden är lättillgänglig och har hög servicenivå. Kommunala planer,markförsörjning och bostadsbyggande samt exploatering av kommunal mark ska understödja önskad utveckling av kommunen.

IKEA är ett av världens starkaste varumärken. Älmhult är IKEAs födelseort och enligt företrädare för företaget är Älmhult IKEAs själ och hjärta. Älmhult är fortfarande IKEAs nav i världen. Runt om i hela världen möbleras hem med produkter som designats i Älmhult. 14 IKEA-bolag ger över 4 000 människor arbete i Älmhult och bidrar till att ge staden och kommunen en internationell prägel och underlag för ett serviceutbud utöver vad som är vanligt i orter av Älmhults storlek. Alla aktörer i kommunen måste utnyttja den fördel IKEAs närvaro innebär och med rätta göra anspråk på att kommunen nationellt och internationellt ska vara ”Home of home”. Kommunen ska bygga profil, identitet och stolthet kring det nya platsvarumärket och dess innehåll.

Inriktningsmål – utveckling

Internbudget och verksamhetsplan 2016

Kommunstyrelsen ska inom ramen för sin roll understödja företagsetablering och företagsutveckling. Kommunstyrelsen ska på olika sätt verka för att det i hela kommunen tillskapas ett brett utbud av nya bostäder i attraktiva boendemiljöer med olika upplåtelseformer för alla livets skeden. Älmhults närhet till sjön Möckeln ska utnyttjas för att skapa attraktiva boendemiljöer och lyfta upplevelsen av närhet till sjön. Centrum ska förtätas med bostäder på ”lucktomter” och genom att bygga mer på höjden. Kommunen behöver skapa sig en bättre bild av hur inpendlare och andra presumtiva inflyttare faktiskt vill bo.

Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter och skapa starka konstellationer för lobbyarbete i viktiga frågor.

Det är viktigt att öka stadsmässigheten och upplevelsen av stad i Älmhult. En ökad stadskänsla ger en tydligare identitet för orten och dess invånare och ökar stoltheten över sin stad och sin bygd. Viktiga parametrar är att skapa mötesplatser för människor, att ha ett levande, städat och inbjudande centrum, att göra infarterna attraktiva samt att göra centrum grönare och därmed mer attraktivt att gå, cykla, vara och verka i. Ett attraktivt

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

 Markförvaltning och exploateringsverksamhet  Gator och trafik  Parker och skogar  Renhållning  VA-verksamhet  Fastighetsförvaltning  Räddningstjänst

Kommunen ska i första hand marknadsföras som en möjlig och attraktiv plats att bo på, men även som besöksmål, handelsplats och för etablering av verksamheter. Marknadsföring kan beroende på syfte ske i samarbete och samverkan med andra relevanta aktörer. Under förutsättning av att det finns tillträckligt med intressan-

30

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

ta medaktörer ska kommunen arbeta för en etablering av ett nytt Besökscentrum på Handelsområdet Haganäs.

KOMMUNGEMENSAMT Ett genomtänkt och strategiskt miljömålsarbete skulle kunna bidra till fokusering, konkretisering och ökad tydlighet med kommunens hållbarhetsambitioner. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen till följd av transporter, uppvärmning och energiproduktion och ska försöka åstadkomma pilotprojekt avseende energi- och klimatsmarthet i byggande och alternativ energiproduktion, kopplat till utbildning samt forskning och utveckling.

Målsättningen med varumärkesarbetet och marknadsföringen är att sätta Älmhults kommun på världskartan och att samtidigt utnyttja kopplingen till ett av världens starkaste varumärken. I sammanhanget är det viktigt att inte tappa bort de kvaliteter vi redan har som t.ex. ett utmärkt geografiskt läge, skog och natur, ett rikt kultur- och fritidsliv, jakt och fiske samt relativ närhet och goda kommunikationer till storstadens utbud.

Älmhult ska vara Sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd trygghet. Folkhälsan ska bli bättre.

Om förskolan/skolan ska kunna understödja kommunens ambition att växa får den inte bli en ”trång sektor”. Kommunen måste kunna tillhandahålla förskoleplatser inom lagstadgad tid och det måste finnas tillräckligt med skollokaler för att kunna bedriva undervisning i en miljö som är trygg och som understödjer elevernas lärande. Skolan måste hålla god kvalitet och en viktig del i det är ändamålsenliga och tillräckliga lokaler. För att ha en god beredskap behöver kommunen en väl underbyggd och långsiktig plan för lokalförsörjningen för förskola och skola.

Kommunen ska vara och agera som möjliggörare. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet. Kommunens myndighetsutövning ska vara effektiv, professionell och rättssäker. Medborgarna ska uppleva den lilla stadens fördelar med tillgång till den stora stadens utbud. Kommunen ska bygga platsvarumärket ”Älmhult - Home of home” på att Älmhult är platsen för IKEAs födelse, själ och hjärta. För att få genomslag och trovärdighet är det viktigt att få en bred allmän acceptans och uppslutning kring varumärket. Ett led i det är att låta ”Home of home” prägla stadsmiljön, stationsmiljön och i förlängningen hela kommunen.

Arvet efter Linné förvaltas sannolikt bäst genom att ha ett levande och attraktivt Råshult med byggnader, växtmiljöer och historik, där Linné finns närvarande och som en del av Råshult.

På olika sätt bör vi berätta historierna om IKEA och Linné, bygden och den speciella Älmhultsandan. ”Storytelling” är viktigt för att bygga profil, identitet och stolthet.

Foto: Henrik Palmberg

Internbudget och verksamhetsplan 2016

31

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

Nämndens resultatmål STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN

NÄMNDENS RESULTATMÅL

Fokusområde/ grunduppdrag

Inriktningsmål

Resultatmål

Kan

Kommunen ska understödja näringslivets utveckling.

Antalet arbetstillfällen i kommunen ska öka med 1 % per år.

Produktionen av bostäder ska öka.

Kan Kan Vill/Vet

Vill/Vet

Bokslut 2014

Prognos 2015

Budget 2016

9 500

9 600

9 700

Minst 100 bostadsenheter med olika upplåtelseformer ska byggas varje år.

30

170

Kommunen ska ha en hög planberedskap.

Kommunen ska ha en ständig planberedskap för 500 bostadsenheter.

340

500

Kommunen ska bygga profil, identitet och stolthet kring det nya varumärket.

Minst 75 % av kommuninvånarna ska vara stolta över Älmhult. 75 %

75 %

Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen.

Minst 75 % av kommuninvånarna ska uppleva att Älmhults kommun är miljövänlig.

75 %

75 %

Kommunstyrelsens resultatmål/uppdrag till nämnderna KOMMUNGEMENSAMMA RESULTATMÅL/UPPDRAG TILL NÄMNDERNA FRÅN KOMMUNSTYRELSEN Fokusområde

Resultatmål

Uppdrag

Ekonomi

Minst 80 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusområden.

Ekonomi

Minst 80 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge.

Internbudget och verksamhetsplan 2016

Ekonomi

Kommunen ska bedriva minst två större benchmarkingprojekt under 2016.

Medarbetare

100 % av kommunens medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag.

Medarbetare

100 % av medarbetarna ska känna till kommunens värdegrund.

Medarbetare

Minst 75 % av medarbetarna ska kunna rekommendera kommunen som arbetsgivare.

Medarbetare

100 % av kommuninvånarna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda.

Medarbetare

100 % av alla direktadresserade e-postmeddelanden ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn.

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

32

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

Kommunfullmäktigets strategiska nyckeltal Skala

Senaste mätning

Älmhult

Antal dagar per invånare 16–64 år

2014

23,9 (22,8)

31,1 (30,4)

Max 25

Nöjd Kund-Index, Företagsklimat, skala 1–100

2015

72

68

Minst 65

Nyckeltal BEFOLKNING, HÄLSA Ohälsotal, kommunens invånare Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitetsoch sjukersättning från socialförsäkringen. ARBETE OCH FÖRETAG Hur bra är företagsklimatet? Enkätundersökningen Insikt, företagarnas helhetsbedömning av servicen i myndighetsutövningen.

Inom parentes anges resultatet från föregående mätning

Riksgenomsnitt

Acceptabelt värde

Ungdomsarbetslöshet 18–24 år Andel personer 18–24 år i kommunen som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd.

%

oktober 2015

8,1

8,0

Max 10

Arbetslöshet, utrikes födda 16–24 år Andel personer 16–24 år i kommunen som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd.

%

oktober 2015

10,6 (-)

14,9 (-)

12,0

Nöjd Region-Index - Trygghet, skala 1–100

2015

59 (64)

59 (61)

60

Ton CO2 ekvivalenter/invånare

2013

6,16 (6,30)

7,75 (8,01)

5,17

Nöjd Inflytande-Index, skala 1–100

2015

37 (39)

40 (39)

Minst 40

TRYGGHET OCH SÄKERHET Hur trygga känner sig medborgarna? SCB:s medborgarundersökning. MILJÖ Utsläpp CO2 Utsläpp av växthusgaser inom kommunens geografiska gränser. DELAKTIGHET OCH INFORMATION Hur nöjda är medborgarna med inflytandet på kommunen? SCB:s medborgarundersökning

Ekonomisk sammanfattning Netto, tkr

Bokslut 2014

Budget 2015*

Budget 2016

Intäkter

Plan 2017

Plan 2018

-15 783

-13 830

-13 830

-

-

Personalkostnader

30 471

31 678

32 660

-

-

Övriga kostnader

35 214

22 303

26 174

-

-

TOTALT, DRIFT

49 902

40 151

45 004

46 343

47 655

Kommunchef

6 317

6 241

7 580

8 892

3 845

6 670

6 670

6 670

7 061

6 124

6 207

6 207

6 207

847

834

834

834

834

Ekonomi

6 427

6 439

7 987

7 987

7 987

Personal

11 622

Kansli varav överförmyndarverksamhet

11 522

12 524

11 622

11 622

Kommunikation

3 867

4 030

4 950

4 950

4 950

IT

2 135

872

1 327

1 327

1 327

49 902

40 151

45 004

46 343

47 655

TOTALT, DRIFT

* Exklusive tilläggsbudget och nya anslag från KS strategiska under 2014.

33

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

Internbudget och verksamhetsplan 2016

6 103 12 787

Utveckling

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

Kommunstyrelse - teknisk förvaltning

Ordförande Ingemar Almkvist (S)

1:e vice ordförande Stefan Jönsson (S)

2:e vice ordförande Elizabeth Peltola (C)

UPPDRAG TILL NÄMNDEN FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE

Ansvarsområden:  Styrning, ledning, samordning och utveckling

av kommunen  Central ekonomi-, personal-, kommunikations-, IT-, och kanslifunktion  Övergripande och översiktlig planering  Kollektivtrafik och infrastukturfrågor  Säkerhetsfrågor  Kostverksamhet

Inriktningsmål – grunduppdrag

tiviteter och är en viktig parameter för såväl hela centrum som för mötet med stationsmiljön. Utformningen av stadsmiljön ska understödja varumärket ”Home of home”, kommunicera stadsmässighet och ge goda förutsättningar för ett brett kommersiellt utbud. Stadsmässigheten kan öka och centrum kan förstärkas genom uppförande av någon form av landmärke, vilket också kan förstärka ortens identitet. Det är av stor betydelse att den nya stationsmiljön tillgodoser nutida krav på utformning, tillgänglighet, trygghet och gestaltning och samtidigt fungerar väl som kollektivtrafiknav i kommunen.

Kommunstyrelsen ska tillföra den kommunala organisationen helhetssyn, nya kunskaper, omvärldsanalys och effektiva verktyg samt styra, samordna och stödja verksamheterna på ett sådant sätt att kommunens övergripande mål kan nås. För att minska förväntansgapet ska kommuninvånarna veta vilka tjänster och vilken servicenivå kommunen tillhandahåller. Kommuninvånarna ska uppleva att kommunen i alla avseenden är lättillgänglig och har hög servicenivå.

IKEA är ett av världens starkaste varumärken. Älmhult är IKEAs födelseort och enligt företrädare för företaget är Älmhult IKEAs själ och hjärta. Älmhult är fortfarande IKEAs nav i världen. Runt om i hela världen möbleras hem med produkter som designats i Älmhult. 14 IKEA-bolag ger över 4 000 människor arbete i Älmhult och bidrar till att ge staden och kommunen en internationell prägel och underlag för ett serviceutbud utöver vad som är vanligt i orter av Älmhults storlek. Alla aktörer i kommunen måste utnyttja den fördel IKEAs närvaro innebär och med rätta göra anspråk på att kommunen nationellt och internationellt ska vara ”Home of home”. Kommunen ska bygga profil, identitet och stolthet kring det nya platsvarumärket och dess innehåll.

Kommunala planer, markförsörjning och bostadsbyggande samt exploatering av kommunal mark ska understödja önskad utveckling av kommunen.

Inriktningsmål – utveckling

Internbudget och verksamhetsplan 2016

Kommunstyrelsen ska inom ramen för sin roll understödja företagsetablering och företagsutveckling. Kommunstyrelsen ska på olika sätt verka för att det i hela kommunen tillskapas ett brett utbud av nya bostäder i attraktiva boendemiljöer med olika upplåtelseformer för alla livets skeden. Älmhults närhet till sjön Möckeln ska utnyttjas för att skapa attraktiva boendemiljöer och lyfta upplevelsen av närhet till sjön. Centrum ska förtätas med bostäder på ”lucktomter” och genom att bygga mer på höjden. Kommunen behöver skapa sig en bättre bild av hur inpendlare och andra presumtiva inflyttare faktiskt vill bo.

Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter och skapa starka konstellationer för lobbyarbete i viktiga frågor. Kommunen ska i första hand marknadsföras som en möjlig och attraktiv plats att bo på, men även som besöksmål, handelsplats och för etablering av verksamheter. Marknadsföring kan beroende på syfte ske i samarbete och samverkan med andra relevanta aktörer. Under förutsättning av att det finns tillträckligt med intressanta medaktörer ska kommunen arbeta för en etablering av ett nytt Besökscentrum på Handelsområdet Haganäs.

Det är viktigt att öka stadsmässigheten och upplevelsen av stad i Älmhult. En ökad stadskänsla ger en tydligare identitet för orten och dess invånare och ökar stoltheten över sin stad och sin bygd. Viktiga parametrar är att skapa mötesplatser för människor, att ha ett levande, städat och inbjudande centrum, attgöra infarterna attraktiva samt att göra centrum grönare och därmed mer attraktivt att gå, cykla, vara och verka i. Ett attraktivt torg är viktigt som den mest centrala platsen för möten och ak- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

 Markförvaltning och exploateringsverksamhet  Gator och trafik  Parker och skogar  Renhållning  VA-verksamhet  Fastighetsförvaltning  Räddningstjänst

34

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

Målsättningen med varumärkesarbetet och marknadsföringen är att sätta Älmhults kommun på världskartan och att samtidigt utnyttja kopplingen till ett av världens starkaste varumärken.

KOMMUNGEMENSAMT Ett genomtänkt och strategiskt miljömålsarbete skulle kunna bidra till fokusering, konkretisering och ökad tydlighet med kommunens hållbarhetsambitioner. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen till följd av transporter, uppvärmning och energiproduktion och ska försöka åstadkomma pilotprojekt avseende ener-gioch klimatsmarthet i byggande och alternativ energiproduktion, kopplat till utbildning samt forskning och utveckling.

I sammanhanget är det viktigt att inte tappa bort de kvaliteter vi redan har som t.ex. ett utmärkt geografiskt läge, skog och natur, ett rikt kultur- och fritidsliv, jakt och fiske samt relativ närhet och goda kommunikationer till storstadens utbud. Om förskolan/skolan ska kunna understödja kommunens ambition att växa får den inte bli en ”trång sektor”. Kommunen måste kunna tillhandahålla förskoleplatser inom lagstadgad tid och det måste finnas tillräckligt med skollokaler för att kunna bedriva undervisning i en miljö som är trygg och som understödjer elevernas lärande. Skolan måste hålla god kvalitet och en viktig del i det är ändamålsenliga och tillräckliga lokaler. För att ha en god beredskap behöver kommunen en väl underbyggd och långsiktig plan för lokalförsörjningen för förskola och skola.

Älmhult ska vara Sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd trygghet. Folkhälsan ska bli bättre. Kommunen ska vara och agera som möjliggörare. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet. Kommunens myndighetsutövning ska vara effektiv, professionell och rättssäker. Medborgarna ska uppleva den lilla stadens fördelar med tillgång till den stora stadens utbud.

Arvet efter Linné förvaltas sannolikt bäst genom att ha ett levande och attraktivt Råshult med byggnader, växtmiljöer och historik, där Linné finns närvarande och som en del av Råshult.

Kommunen ska bygga platsvarumärket ”Älmhult – Home of home” på att Älmhult är platsen för IKEAs födelse, själ och hjärta. För att få genomslag och trovärdighet är det viktigt att få en bred allmän acceptans och uppslutning kring varumärket. Ett led i det är att låta ”Home of home” prägla stadsmiljön, stationsmiljön och i förlängningen hela kommunen. På olika sätt bör vi berätta historierna om IKEA och Linné, bygden och den speciella Älmhultsandan. ”Storytelling” är viktigt för att bygga profil, identitet och stolthet. Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter. Internbudget och verksamhetsplan 2016

35

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

Nämndens resultatmål STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN

NÄMNDENS RESULTATMÅL

Fokusområde/ grunduppdrag

Inriktningsmål

Resultatmål

Vill

Trygghet och hälsa

Kommunen ska årligen uppvisa en nedåtgående trend i ”Strada”, olycksfallsredovisningen. Inga vattenprov på utgående vatten från vattenverk ska visa på ”Otjänligt”.

Vill

Trygghet och hälsa

Kan

Kommunen ska tillhandahålla miljöriktiga verksamhetslokaler

Kan

Infrastruktur

Kan

Trygghet och hälsa. Till grundtryggheten hör att ha en tillgänglig räddningstjänst av rätt kvalitet och dimensionering.

Bokslut 2014

Fastighetsavdelningen ska årligen få en minskad energiförbrukning per m2 total bruksarea, BRA.

Budget 2016

0,8

0,78

0,78

0

0

0

160 kWh/m2

Renhållningsavdelningen ska årligen ha en minskad antal ”missade hämtningar”. Tiden från olycka till dess att vi börjar påverka olycksförloppet ska kortas.

Prognos 2015

14 10,7 minuter

150 kWh/m2

145 kWh/m2

14 < 10,7 minuter

13 < 10 minuter

Kommunstyrelsens resultatmål/uppdrag till nämnderna KOMMUNGEMENSAMMA RESULTATMÅL/UPPDRAG TILL NÄMNDERNA FRÅN KOMMUNSTYRELSEN Fokusområde

Resultatmål

Uppdrag

Ekonomi

Minst 80 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusområden.

Ekonomi

Minst 80 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge.

Internbudget och verksamhetsplan 2016

Ekonomi

Kommunen ska bedriva minst två större benchmarkingprojekt under 2016.

Medarbetare

100 % av kommunens medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag.

Medarbetare

100 % av medarbetarna ska känna till kommunens värdegrund.

Medarbetare

Minst 75 % av medarbetarna ska kunna rekommendera kommunen som arbetsgivare.

Medarbetare

100 % av kommuninvånarna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda.

Medarbetare

100 % av alla direktadresserade e-postmeddelanden ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn.

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

36

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

Kommunfullmäktigets strategiska nyckeltal Inom parentes anges resultatet från föregående mätning

Skala

Nyckeltal Andel förnybar energi enligt EES, kommunens byggnader Mängd energi från förnybara källor samt restvärme i fjärrvärmen delat med total mängd energi i lokaler och bostäder som ägs av kommunen eller dess majoritetsägda bolag. Inkluderar förnybara andelar av el, fjärrvärme, fjärrkyla.

%

Senaste mätning

2014

Älmhult

Riksgenomsnitt

88 (91)

Acceptabelt värde

79 (77)

88

Nämndens nyckeltal Nyckeltal Markreserv för bebyggelse enligt översiktsplanen i hektar Andel, kg/invånare, av hushållsavfallet som återvinns genom materialåtervinning Nettokostnad underhåll gator och vägar kr/m2 Räddningstjänstens nettokostnad kr/invånare Andel ekologiska livsmedel inom kosten, %

Bokslut 2014

Budget 2015

Budget 2016

Plan 2017

Plan 2018

200

220

150

150

150

30

35

35

40

50

8

8,6

8,4

8,9

9,2

901

939

965

986

1 006

33

38

38

38

38

Ekonomisk sammanfattning Netto, tkr Intäkter

Bokslut 2014

Budget 2015*

Budget 2016

Plan 2017

Plan 2018

-188 682

-200 074

-216 941

-

-

Personalkostnader

60 610

65 994

82 333

-

-

Övriga kostnader

194 124

199 920

196 488

-

-

66 052

65 840

65 712

67 724

69 830

4 100

4 964

5 223

5 398

5 593

-550

1 277

546

546

546

395

595

443

443

443

TOTALT, DRIFT Teknisk administration Fysisk och teknisk planering Näringslivsbefrämjande åtgärder Bredband Gator och vägar Parker och lekplatser Orangeriet i Möckelnsnäs

2 070

0

0

0

0

13 576

14 184

12 538

12 758

12 988

2 049

1 767

1 956

2 040

2 115

0

0

0

0

14 341

14 890

15 440

16 065

16 690

Totalt egentlig verksamhet

37 126

37 677

36 146

37 250

38 375 0

0

0

0

0

Avfallshantering

Vatten och avlopp

-17

0

0

0

0

Skog- och täktsverksamhet

403

0

0

0

0

Totalt affärsverksamhet

386

0

0

0

0 1 323

Lokalförsörjning Kunskapscentrum i Möckelnsnäs Lokalvård** Teknisk service

736

1 215

1 143

1 218

1 908

0

0

0

0

0

0

-1 000

-1 000

-1 000

63

0

0

0

0

2 707

1 215

143

218

323

Kostenhet**

25 833

26 948

29 423

30 256

31 132

TOTALT, DRIFT

66 052

65 840

65 712

67 724

69 830

Totalt intern service

*Ursprunlig budget var 65 319 tkr. Sen har tillägg skett för tillägg för kosten från KS strategiska (500 tkr) och ny förvaltningsorgansiation för Kultur och fritid (21 tkr). **Reorganiseras under tekniska förvaltningen som egen budget- och resultatenhet.

Att personalkostnaden ökar kraftigt under 2016 beror på den nya lokalvårdsorganisationen under tekniska förvaltningen. 37

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

Internbudget och verksamhetsplan 2016

1 144

Räddningstjänst

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

Miljö- och byggnämnd

Ordförande Tommy Lövquist (S)

Vice ordförande Roland Johansson (M)

UPPDRAG TILL NÄMNDEN FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE

Ansvarsområden:  Bygglov  Detaljplaner  Mät- och kartverksamhet

 Miljö- och hälsoskydd  Bostadsanpassningsbidrag

Inriktningsmål – grunduppdrag

gestaltning och samtidigt fungerar väl som kollektivtrafiknav i kommunen.

I all handläggning och myndighetsutövning ska nämnden arbeta lösningsorienterat och proaktivt med kunden i centrum för att så långt det är möjligt förenkla och underlätta ärenden för enskilda samtidigt som efterlevnaden av lagar och föreskrifter inom nämndens ansvarsområde bevakas. Vid myndighetsutövning ska såväl allmänna som enskilda intressen beaktas.

Arvet efter Linné förvaltas sannolikt bäst genom att ha ett levande och attraktivt Råshult med byggnader, växtmiljöer och historik, där Linné finns närvarande och som en del av Råshult. KOMMUNGEMENSAMT Ett genomtänkt och strategiskt miljömålsarbete skulle kunna bidra till fokusering, konkretisering och ökad tydlighet med kommunens hållbarhetsambitioner. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen till följd av transporter, uppvärmning och energiproduktion och ska försöka åstadkomma pilotprojekt avseende energi- och klimatsmarthet i byggande och alternativ energiproduktion, kopplat till utbildning samt forskning och utveckling.

Inriktningsmål – utveckling

Nämnden ska inom ramen för sin roll understödja företagsetablering och företagsutveckling.

Internbudget och verksamhetsplan 2016

För att inte detaljplaneprocesser ska bli ett hinder i utvecklingen behöver kommunen ha hög planberedskap för bostäder, näringsliv och offentlig service. Nämnden ska på olika sätt verka för att det i hela kommunen tillskapas ett brett utbud av nya bostäder i attraktiva boendemiljöer med olika upplåtelseformer för alla livets skeden. Älmhults närhet till sjön Möckeln ska utnyttjas för att skapa attraktiva boendemiljöer och lyfta upplevelsen av närhet till sjön. Centrum ska förtätas med bostäder på ”lucktomter” och genom att bygga mer på höjden. Kommunen behöver skapa sig en bättre bild av hur inpendlare och andra presumtiva inflyttare faktiskt vill bo.

Älmhult ska vara Sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd trygghet. Folkhälsan ska bli bättre. Kommunen ska vara och agera som möjliggörare. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet.

Det är viktigt att öka stadsmässigheten och upplevelsen av stad i Älmhult. En ökad stadskänsla ger en tydligare identitet för orten och dess invånare och ökar stoltheten över sin stad och sin bygd. Viktiga parametrar är att skapa mötesplatser för människor, att ha ett levande, städat och inbjudande centrum, att göra infarterna attraktiva samt att göra centrum grönare och därmed mer attraktivt att gå, cykla, vara och verka i. Ett attraktivt torg är viktigt som den mest centrala platsen för möten och aktiviteter och är en viktig parameter för såväl hela centrum som för mötet med stationsmiljön.

Kommunens myndighetsutövning ska vara effektiv, professionell och rättssäker. Medborgarna ska uppleva den lilla stadens fördelar med tillgång till den stora stadens utbud. Kommunen ska bygga platsvarumärket ”Älmhult – Home of home” på att Älmhult är platsen för IKEAs födelse, själ och hjärta. För att få genomslag och trovärdighet är det viktigt att få en bred allmän acceptans och uppslutning kring varumärket. Ett led i det är att låta ”Home of home” prägla stadsmiljön, stationsmiljön och i förlängningen hela kommunen.

Utformningen av stadsmiljön ska understödja varumärket ”Home of home”, kommunicera stadsmässighet och ge goda förutsättningar för ett brett kommersiellt utbud. Stadsmässigheten kan öka och centrum kan förstärkas genom uppförande av någon form av landmärke, vilket också kan förstärka ortens identitet. Det är av stor betydelse att den nya stationsmiljön tillgodoser nutida krav på utformning, tillgänglighet, trygghet och - Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

På olika sätt bör vi berätta historierna om IKEA och Linné, bygden och den speciella Älmhultsandan. ”Storytelling” är viktigt för att bygga profil, identitet och stolthet. Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter. 38

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

Nämndens resultatmål STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN

NÄMNDENS RESULTATMÅL

Fokusområde/ grunduppdrag

Inriktningsmål

Resultatmål

Bokslut 2014

Vill

Lätt att leva

100 % av kunderna upplever att de får ett gott bemötande.

99 %

Prognos 2015

Budget 2016

100 %

100 %

Nytt mål

97 %

100 %

Nytt mål

90 %

100 %

Mäts via enkät efter bygglov, tillstånd för avlopp, utsättning, livsmedelsinspektion och miljöinspektion. Godkänt 3:a i betyg på 4-gradig skala. Vill

Lätt att leva

100 % av kunderna upplever att de fått tydlig information. Mäts via enkät efter bygglov, tillstånd för avlopp, utsättning, livsmedelsinspektion och miljöinspektion. Godkänt 3:a i betyg på 4-gradig skala.

Vill

Lätt att leva

100 % av kunderna upplever att deras ärenden hanteras snabbt. Mäts via enkät efter beslut om bygglov, tillstånd för avlopp och utsättning. Godkänt 3:a i betyg på 4-gradig skala.

Kommunstyrelsens resultatmål/uppdrag till nämnderna KOMMUNGEMENSAMMA RESULTATMÅL/UPPDRAG TILL NÄMNDERNA FRÅN KOMMUNSTYRELSEN Fokusområde

Resultatmål

Uppdrag

Ekonomi

Minst 80 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusområden.

Ekonomi

Minst 80 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge.

Ekonomi Medarbetare

100 % av kommunens medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag.

Medarbetare

100 % av medarbetarna ska känna till kommunens värdegrund.

Medarbetare

Minst 75 % av medarbetarna ska kunna rekommendera kommunen som arbetsgivare.

Medarbetare

100 % av kommuninvånarna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda.

Medarbetare

100 % av alla direktadresserade e-postmeddelanden ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn.

39

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

Internbudget och verksamhetsplan 2016

Kommunen ska bedriva minst två större benchmarkingprojekt under 2016.

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

Ekonomisk sammanfattning Netto, tkr Intäkter

Bokslut 2014

Budget 2015

Budget 2016

Plan 2017

Plan 2018

-3 718

-3 850

-5 042

-

-

Personalkostnader

7 660

7 999

9 400

-

-

Övriga kostnader

3 598

3 480

3 682

-

-

TOTALT, DRIFT

7 540

7 629

8 040

8 273

8 517

113

150

145

145

145

9 249

3 531

4 090

4 323

4 567

-2 238

1 078

1 050

1 050

1 050

-991

1 453

1 360

1 360

1 360

Bostadsanpassningsbidrag

1 407

1 417

1 395

1 395

1 395

TOTALT, DRIFT

7 540

7 629

8 040

8 273

8 517

Nämnd Miljö- och byggförvaltning Bygg- och kartavdelning Miljö- och hälsoskyddsavdelning

Internbudget och verksamhetsplan 2016

* Exklusive tilläggsbudget och nya anslag från KS strategiska under 2015.

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

40

Foto: Henrik Palmberg

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

Kultur- och fritidsnämnd

Ordförande Anton Härder (S)

Vice ordförande Gusten Mårtensson (C)

UPPDRAG TILL NÄMNDEN FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE

Ansvarsområden:  Allmän fritidsverksamhet  Allmän kulturverksamhet  Bibliotek

 Idrotts- och fritidsanläggningar  Fritidsgårdar  Kulturskola

Inriktningsmål – grunduppdrag

KOMMUNGEMENSAMT Ett genomtänkt och strategiskt miljömålsarbete skulle kunna bidra till fokusering, konkretisering och ökad tydlighet med kommunens hållbarhetsambitioner. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen till följd av transporter, uppvärmning och energiproduktion och ska försöka åstadkomma pilotprojekt avseende energi- och klimatsmarthet i byggande och alternativ energiproduktion, kopplat till utbildning samt forskning och utveckling.

Nämnden ska utifrån tilldelade resurser skapa bästa möjliga förutsättningar för ett rikt och varierat fritids- och kulturutbud som stimulerar kommuninvånarna till god hälsa och livskvalitet samt bidrar till kommunens attraktivitet som boendeort. Verksamheten ska rikta sig till alla oberoende av prestation, kön, bakgrund, härkomst eller livsstil. Grundbulten i kommunens kultur- och fritidsutbud är ett aktivt föreningsliv. Det kommunala föreningsstödet ska därför skapa förutsättningar för en mångfald av föreningar med olika idéinriktningar och verksamheter samt studieförbund som spelar en viktig roll i det livslånga lärandet.

Älmhult ska vara Sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd trygghet. Folkhälsan ska bli bättre.

Kommunens bad- och fritidsanläggningar ska ha god tillgänglighet, vara ändamålsenligt utrustade och hålla en god standard.

Kommunen ska vara och agera som möjliggörare. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet.

Kommunens fritidsgård ska vara en trygg, drogfri och demokratisk mötesplats för ungdomar.

Kommunens myndighetsutövning ska vara effektiv, professionell och rättssäker. Medborgarna ska uppleva den lilla stadens fördelar med tillgång till den stora stadens utbud.

Inriktningsmål – utveckling

Kommunen ska bygga platsvarumärket ”Älmhult – Home of home” på att Älmhult är platsen för IKEAs födelse, själ och hjärta. För att få genomslag och trovärdighet är det viktigt att få en bred allmän acceptans och uppslutning kring varumärket. Ett led i det är att låta ”Home of home” prägla stadsmiljön, stationsmiljön och i förlängningen hela kommunen. På olika sätt bör vi berätta historierna om IKEA och Linné, bygden och den speciella Älmhultsandan. ”Storytelling” är viktigt för att bygga profil, identitet och stolthet. Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter.

Arvet efter Linné förvaltas sannolikt bäst genom att ha ett levande och attraktivt Råshult med byggnader, växtmiljöer och historik, där Linné finns närvarande och som en del av Råshult.

41

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

Internbudget och verksamhetsplan 2016

I kommunen bör tillskapas fler kreativa mötesplatser för kultur- och fritidsaktiviteter där människor kan mötas och förenas av och kring ett intresse, oavsett ålder, kön, etnicitet och trosuppfattning. Kulturhuset och på sikt Kulturstråket jämte en ny och mer okonventionell musikträffpunkt görs till nav för kulturaktiviteter i kommunen medan Haganäsområdet fortsatt utvecklas till ett nav för sport- och fritidsaktiviteter och friskvård. Vid sidan av de större anläggningarna kan enkla grepp som utegym, uppmärkta gång- och cykelleder (t.ex. Hälsans stig) tas för att stimulera till aktivitet och friskvård. Möjligheter till centrumnära dygnsuppställning av husbilar/husvagnar kan främja besöksnäring och handel.

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

Nämndens resultatmål STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN

NÄMNDENS RESULTATMÅL

Fokusområde/ grunduppdrag

Inriktningsmål

Resultatmål

Grunduppdrag

Verksamheten ska rikta sig till alla oberoende av prestation, kön, bakgrund, härkomst eller livsstil.

Andelen flickor i fritidsgårdens verksamhet ska öka med 5 procentenheter per år.

Grunduppdrag

Nämnden ska utifrån tilldelade resurser skapa bästa möjliga förutsättningar för ett rikt och varierat fritids- och kulturutbud som stimulerar kommuninvånarna till god hälsa och livskvalitet samt bidrar till kommunens attraktivitet som boendeort.

Minst 90 % av besökarna på fritidsgården ska vara nöjda eller mycket nöjda med verksamheten.

Bokslut 2014 25 %

Nytt mål, ej mätt tidigare

Prognos 2015

Budget 2016

30 %

35 %

87 %

90 %

Minst 90 % av kulturskolans elever ska vara nöjda eller mycket nöjda med verksamheten.

98 %

90 %

Minst 90 % av besökarna på huvudbiblioteket ska vara nöjda eller mycket nöjda med verksamheten.

Nytt mål, ej mätt tidigare

90 %

Kommunens bad och fritidsanläggningar ska ha god tillgänglighet, vara ändamålsenligt utrustade och hålla en god standard.

Minst 90 % av besökarna i simhallen ska vara nöjda eller mycket nöjda med verksamheten.

Nytt mål, ej mätt tidigare

90 %

Grunduppdrag

Grundbulten i kommunens kultur- och fritidsutbud är ett aktivt föreningsliv. Det kommunala föreningsstödet ska därför skapa förutsättningar för en mångfald av föreningar med olika idéinriktningar och verksamheter samt studieförbund som spelar en viktig roll i det livslånga lärandet.

Minst 90 % av föreningarna ska vara nöjda med kommunens service.

Nytt mål, ej mätt tidigare

90 %

Internbudget och verksamhetsplan 2016

Grunduppdrag

Blivande kulturfabrik - Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

42

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

Kommunstyrelsens resultatmål/uppdrag till nämnderna KOMMUNGEMENSAMMA RESULTATMÅL/UPPDRAG TILL NÄMNDERNA FRÅN KOMMUNSTYRELSEN Fokusområde

Resultatmål

Uppdrag

Ekonomi

Minst 80 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusområden.

Ekonomi

Minst 80 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge.

Ekonomi

Kommunen ska bedriva minst två större benchmarkingprojekt under 2016.

Medarbetare

100 % av kommunens medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag.

Medarbetare

100 % av medarbetarna ska känna till kommunens värdegrund.

Medarbetare

Minst 75 % av medarbetarna ska kunna rekommendera kommunen som arbetsgivare.

Medarbetare

100 % av kommuninvånarna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda.

Medarbetare

100 % av alla direktadresserade e-postmeddelanden ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn.

Kommunfullmäktigets strategiska nyckeltal Skala

Nyckeltal Upplevt fritidsutbud ungdomar Levnadsvaneundersökning ungdomar, SKLs elevundersökning

Senaste mätning

Älmhult

Riksgenomsnitt

Acceptabelt värde -

Internbudget och verksamhetsplan 2016

Bockatorps ridanläggning

43

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

Nämndens nyckeltal Bokslut 2014

Budget 2015

Budget 2016

Antal besökare per verksamhetstimme inom fritidsgårdsverksamheten

7

9

8

9

9

Antal deltagare per program på biblioteken

32

25

30

30

30

Nyckeltal

Antal deltagare i program verksamhet

Plan 2017

Plan 2018

6 425

-

6 000

6 000

6 000

Antal besök per invånare på biblioteken per år

6,0

6,0

6,0

6,0

6,0

Antal lån per invånare på biblioteken per år

7,9

7,0

7,0

7,0

7,0

Antal deltagare i kulturskola

304

-

350

350

350

Antal föreningsaktiviteter för kvinnliga deltagare (7–25 år)*

26 635

30 000

30 000

30 000

30 000

Antal föreningsaktiviteter för manliga deltagare (7–25 år)*

38 794

42 000

42 000

42 000

42 000

Nyttjandegrad idrottshallar, %

58

53

55

55

55

Nyttjandegrad gymnastiksalar, %

14

15

15

15

15

* Del av 2014 avser statistiken 7–20 år.

Ekonomisk sammanfattning Netto, tkr

Bokslut 2014

Budget 2015*

Budget 2016

Plan 2017

Plan 2018

Intäkter

-4 602

-4 144

-4 113

-

-

Personalkostnader

11 407

12 654

12 585

-

-

Övriga kostnader

22 914

22 579

23 468

-

-

TOTALT, DRIFT

29 719

31 089

31 940

32 873

33 838

Nämnd Gemensamma kostnader

115

139

164

164

164

2 256

2 468

991

1 973

2 938

2 181

2 669

2 483

2 483

2 483

-

-

1 552

1 552

1 552

Kommunledningsförvaltning Internbudget och verksamhetsplan 2016

Allmän kulturverksamhet Teknisk förvaltning Fritidskontor Allmän fritidsverksamhet samt bygdegårdar och hembygdsföreningar

2 695

2 830

3 010

3 010

3 010

Simhall

2 840

3 222

3 187

3 198

3 198

Idrotts- och fritidsanläggningar

7 677

7 068

7 055

7 180

7 180

7 492

7 368

7 895

7 557

7 557

Utbildningsförvaltning Bibliotek Ungdomsverksamhet

1 747

2 056

2 128

2 131

2 131

Kulturskola

2 716

3 069

2 975

3 125

3 125

Kulturfabrik TOTALT, DRIFT

0

200

500

500

500

29 719

31 089

31 940

32 873

33 838

*Exklusive tillfälliga omdisponeringar inom kultur- och fritidsnämnden 2015. Ursprunlig budget var 31 433 tkr. Sen har avdrag skett för ny förvaltningsorganisation (- 459 tkr), tillägg för strategiska löner (15 tkr) och tillägg för kapitaltjänst elljusspår (100 tkr).

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

44

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

Utbildningsnämnd

Ordförande Stefan Jönsson (S)

1:e vice ordförande Håkan Pettersson (S)

2:e vice ordförande Tomas Simonsson (M)

UPPDRAG TILL NÄMNDEN FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE

Ansvarsområden:

 Gymnasieskola  Komvux, inklusive arbetsmarknadsåtgärder

 Förskola  Fritidshem  Grundskola  Internationell skola



och KY/YH

 Särskoleverksamhet

Inriktningsmål – grunduppdrag

För att gynna inflyttning ska kommunen sträva efter att erbjuda ännu snabbare tillgång till barnomsorg. Kommunen erbjuder särskoleverksamhet inom alla skolformer.

Utbildningsnämnden ska tillsammans med föräldrar och elever skapa en verksamhet som präglas av engagemang, omtanke, samarbete och ansvarstagande. Detta inspirerar till livslångt lärande och personlig utveckling. En förutsättning för lärande är att alla barn, elever och studerande är trygga och trivs i verksamheten samt att de får vistas i en god och inspirerande lärandemiljö med kompetenta och engagerade pedagoger.

KOMMUNGEMENSAMT Ett genomtänkt och strategiskt miljömålsarbete skulle kunna bidra till fokusering, konkretisering och ökad tydlighet med kommunens hållbarhetsambitioner. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen till följd av transporter, uppvärmning och energiproduktion och ska försöka åstadkomma pilotprojekt avseende energi- och klimatsmarthet i byggande och alternativ energiproduktion, kopplat till utbildning samt forskning och utveckling.

Det primära i verksamhetsutvecklingen är barnens, elevernas och de studerandes individuella förmåga till ökad måluppfyllelse. Alla elever ska mötas på sin nivå och få möjligheter till utveckling utifrån sina egna förutsättningar. Det är viktigt att alla elever får rätt stimulans och rätt utmaningar så att de kan utnyttja sin fulla kapacitet.

Älmhult ska vara Sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd trygghet.

Alla barn, elever och studerande ska tillsammans med sina vårdnadshavare ha ett verkligt inflytande över, och ett medansvar för, sitt eget lärande, verksamhetens/undervisningens planering och den gemensamma miljön.

Folkhälsan ska bli bättre. Kommunen ska vara och agera som möjliggörare. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet.

Inflyttare ska snabbt kunna erbjudas barnomsorg i kommunen. Älmhults kommun ska ha Sveriges bästa skola. En kostnadseffektiv skola med fokus på resultat där varje elev når sin fulla potential och där pojkar och flickor får likvärdiga förutsättningar. En skola för bildning och kreativitet där eleverna trivs och är trygga.

Kommunen ska bygga platsvarumärket ”Älmhult – Home of home” på att Älmhult är platsen för IKEAs födelse, själ och hjärta. För att få genomslag och trovärdighet är det viktigt att få en bred allmän acceptans och uppslutning kring varumärket. Ett led i det är att låta ”Home of home” prägla stadsmiljön, stationsmiljön och i förlängningen hela kommunen.

Gymnasiet ska vara så attraktivt att eleverna väljer det. Utbildningsutbudet bör i högre grad och i nära samverkan med näringslivet matcha arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Utbudet av utbildning breddas med uppdragsutbildning för näringslivet, yrkeshögskoleutbildning, möjligheter till universitetsutbildning på hemmaplan och en internationell skola även på gymnasienivå.

På olika sätt bör vi berätta historierna om IKEA och Linné, bygden och den speciella Älmhultsandan. ”Storytelling” är viktigt för att bygga profil, identitet och stolthet.

Nämnden ska bidra till att Haganäsområdet kan fortsätta utvecklas till ett nav för sport- och fritidsaktiviteter och friskvård.

Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter. 45

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

Internbudget och verksamhetsplan 2016

Kommunens myndighetsutövning ska vara effektiv, professionell och rättssäker. Medborgarna ska uppleva den lilla stadens fördelar med tillgång till den stora stadens utbud.

Inriktningsmål – utveckling

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

Nämndens resultatmål STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN

NÄMNDENS RESULTATMÅL

Fokusområde/ grunduppdrag

Inriktningsmål

Resultatmål

Vill

Älmhults kommun ska ha Sveriges bästa skola.

Andelen föräldrar som upplever att förskolan erbjuder en god pedagogisk miljö som lägger grund för ett livslångt lärande ska vara minst 90 % (mäts i enkät till föräldrarna).

Nytt mål 2016

Barn och elevers trivsel och trygghet skall vara hög. Andel elever som har en positiv syn på skolan enligt SKLs undersökning i åk 5, åk 8 respektive gy 2 ska på lång sikt vara minst 90 %.

Åk 5

82 %

92 %

95 %

Åk 8

74 %

74 %

80 %

Gy 2

Uppgift saknas

77 %

80 %

En kostnadseffektiv skola med fokus på resultat där varje elev når sin fulla potential och där pojkar och flickor får likvärdiga förutsättningar. En skola för bildning och kreativitet där eleverna trivs och är trygga.

Bokslut 2014

Betygsmedelvärdet åk 9 i de kommunala skolorna år 2018 ska vara minst 235 poäng. 1 2

197,6 p1

2

Vill

Gymnasiet ska vara så attraktivt att eleverna väljer det.

Budget 2016

Nytt mål 2016

90 %

216,5 p2

225 p2

210,1 p1

220 p1

29,3 p2

20 p2

Betygsmedelvärde mätt för 16 ämnen Betygsmedelvärde mätt för 17 ämnen

34,6 p1

Skillnaden i betygsmedelvärde mellan pojkar och flickor i åk 9 ska minska till max 10 poäng år 2018 genom att pojkarnas betygsmedelvärde ökar mer än flickornas. 1

Prognos 2015

27,0 p1

Betygsmedelvärde mätt för 16 ämnen Betygsmedelvärde mätt för 17 ämnen

80 % av Älmhults elever väljer Haganäs år 2020.

66 %

67 %

70 %

Kommunstyrelsens resultatmål/uppdrag till nämnderna

Internbudget och verksamhetsplan 2016

KOMMUNGEMENSAMMA RESULTATMÅL/UPPDRAG TILL NÄMNDERNA FRÅN KOMMUNSTYRELSEN Fokusområde

Resultatmål

Uppdrag

Ekonomi

Minst 80 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusområden.

Ekonomi

Minst 80 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge.

Ekonomi

Kommunen ska bedriva minst två större benchmarkingprojekt under 2016.

Medarbetare

100 % av kommunens medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag.

Medarbetare

100 % av medarbetarna ska känna till kommunens värdegrund.

Medarbetare

Minst 75 % av medarbetarna ska kunna rekommendera kommunen som arbetsgivare.

Medarbetare

100 % av kommuninvånarna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda.

Medarbetare

100 % av alla direktadresserade e-postmeddelanden ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn.

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

46

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

Kommunfullmäktigets strategiska nyckeltal Senaste mätning

Älmhult*

Riksgenomsnitt*

%

2014

7,2 (8,2)

2,4 (2,5)

-

kronor/ betyspoäng

2014

397 (366)

368 (361)

360

Andel godkända i de nationella proven i årskurs 6 Elever i åk 6 som deltagit i alla delprov som fått lägst betyget E för ämnesprovet i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skolan.

%

2014

89 (93)

92 (93)

99

Andel i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan Avser behörighet till yrkesprogram som är den lägsta formen av behlörighet. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen

%

2015

85,1 (83,6)

85,2 (86,4)

85,0

antal poäng

-

-

-

-

Avvikelse mot standardkostnad grundskola Avvikelse i procent mellan nettokostnad och strukturårsjusterad standardkostnad för grundskola.

%

2014

3,9 (6,1)

2,7 (2,9)

-

GYMNASIESKOLA Andel gymnasieelever som är behöriga till universitet Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg med grundläggande behörighet till universitet och högskola.

%

2014

74,1 (90,3)

64,5 (86,6)

98,4

Andel som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år Elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort.

%

2014

87,0 (80,5)

78,3 (77,2)

75,0

Avvikelse mot standardkostnad gymnasieskola Avvikelse i procent mellan nettokostnad och strukturårsjusterad standardkostnad för gymnasieskola, kr/invånare.

%

2014

20,3 (12,5)

2,7 (2,4)

-

Nyckeltal FÖRSKOLA Avvikelse mot standardkostnad förskola och skolbarsnomsorg. Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad förskola och skolbarnsomsorg. GRUNDSKOLA Kostnad per betygspoäng (meritvärde) i årskurs 9 Kostnaderna avser total kostnad exklusive lokaler.

Meritvärde årskurs 6

Skala

Inom parentes anges resultatet från föregående mätning

Acceptabelt värde

Internbudget och verksamhetsplan 2016

Foto: Henrik Palmberg

47

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

Nämndens nyckeltal

Statistik från skolverket ang. kommunala skolor om inte annat anges.

Bokslut 2014

Budget 2015

Budget 2016

Andel elever som klarat alla delprov för ämnesproven i svenska, svenska2 och matematik i åk 3 (%)

82

67

82

82

-

Andel elever med lägst betyg E i ämnesproven i svenska, svenska2, engelska och matematik i åk 6 (%)

93

89

94

94

-

Andel elever i åk 9 som uppnått behörighet till yrkesprogram, kommunala skolor (%)

89

83

89

89

-

Inskrivna barn per vuxen (årsarbetare) i förskolan, antal

Nyckeltal

Plan 2017

Plan 2018

5,5

5,5

5,4

5,4

-

Antal elever per vuxen (årsarbetare) i fritidshem

15,3

23,1

21

21

-

Antal elever per lärare i grundskolan exklusive modersmålsundervisning och SVA (svenska som andraspråk), heltidstjänster

11,6

12,2

12

12

-

Andel med behörig legitimation som har förskolelärartjänst (exkl. internationella förskolan) (%)

-

-

70

-

-

Andel med behörig legitimation som undervisar i grundskolan (exklusive internationella skolan) (%)

-

-

70

-

-

Andel av gymnasielärare som har behörig legitimation (exklusive yrkeslärare) (%)

-

-

78

-

-

Andel av gymnasieskolans yrkeslärare som har behörig legitimation (%)

-

-

27

-

-

Ekonomisk sammanfattning Netto, tkr

Budget 2015*

Budget 2016

Plan 2017

Plan 2018

Intäkter

-60 403

-56 085

-64 845

-

-

Personalkostnader

284 544

254 897

261 515

-

-

Övriga kostnader

100 309

135 066

157 218

-

-

TOTALT, DRIFT

375 165

324 450

333 878

353 888

364 314

Nämnd

3 223

424

437

453

467

Central administration

4 984

5 068

6 215

6 434

6 626

Förskoleverksamhet

81 175

86 127

93 633

97 303

100 201

Fritidshemsverksamhet

17 224

18 816

20 765

21 495

22 135

Grundskoleverksamhet

146 105

151 624

157 517

162 678

167 523

68 345

67 655

68 040

70 433

72 531

3 394

4 164

5 331

5 518

5 682

-

0

1 950

0

0

324 450

333 878

353 888

364 314

375 165

Gymnasieverksamhet Vuxenutbildningsverksamhet Internbudget och verksamhetsplan 2016

Bokslut 2014

Medel till oförutsett TOTALT, DRIFT

* Exklusvie tilläggsbudget (1 221 tkr). Däremot ingår strategiska lönesatsningar (1 279 tkr). Ursprunglig budget var 332 599 tkr. ** Exklusive lokalkostnader och inventariekostnader för en ny skola opch eventuell övrig utbyggnad av förskolor. *** Exklusive lokalkostnader och inventariekostnader för en ny skola opch eventuell övrig utbyggnad av förskolor.

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

48

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

Socialnämnd

Ordförande Lars Ingvert (S)

1:e vice ordförande Ann Johansson (S)

2:e vice ordförande Vidar Lundbäck (C)

UPPDRAG TILL NÄMNDEN FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE

Ansvarsområden:  Äldreomsorg  Omsorg om personer med funktions-

 Individ- och familjeomsorg  Kommunal hälso- och sjukvård  Tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen

nedsättning

Inriktningsmål – grunduppdrag

KOMMUNGEMENSAMT Ett genomtänkt och strategiskt miljömålsarbete skulle kunna bidra till fokusering, konkretisering och ökad tydlighet med kommunens hållbarhetsambitioner. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen till följd av transporter, uppvärmning och energiproduktion och ska försöka åstadkomma pilotprojekt avseende energi- och klimatsmarthet i byggande och alternativ energiproduktion, kopplat till utbildning samt forskning och utveckling.

Socialnämndens verksamhet ska präglas av respekt, värdighet och trygghet. Samtidigt som det är viktigt att via väl fungerande hemtjänst göra det möjligt att bo kvar hemma är det viktigt att de allra sjukaste, det vill säga demenssjuka och äldre personer med flera sjukdomar, utan alltför lång väntetid kan beredas plats i särskilt boende. Nämnden ska tillhandahålla bra hemsjukvård, rehabilitering och omvårdnad för personer med funktionsnedsättning och äldre för att de ska kunna återvinna eller bibehålla sin förmåga.

Älmhult ska vara Sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd trygghet. Folkhälsan ska bli bättre.

Inriktningsmål – utveckling

Genom att snabbt kunna erbjuda lämplig vård och/eller omsorg med hög kvalitet och kontinuitet ökar tryggheten bland förvaltningens målgrupper.

Kommunen ska vara och agera som möjliggörare. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet.

Kommunen eftersträvar en god tillgång till omsorg, läkare och sjukvård och en utökad service inom sjukvården på sikt.

Kommunens myndighetsutövning ska vara effektiv, professionell och rättssäker. Medborgarna ska uppleva den lilla stadens fördelar med tillgång till den stora stadens utbud.

På olika sätt bör vi berätta historierna om IKEA och Linné, bygden och den speciella Älmhultsandan. ”Storytelling” är viktigt för att bygga profil, identitet och stolthet. Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter.

49

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

Internbudget och verksamhetsplan 2016

Kommunen ska bygga platsvarumärket ”Älmhult – Home of home” på att Älmhult är platsen för IKEAs födelse, själ och hjärta. För att få genomslag och trovärdighet är det viktigt att få en bred allmän acceptans och uppslutning kring varumärket. Ett led i det är att låta ”Home of home” prägla stadsmiljön, stationsmiljön och i förlängningen hela kommunen.

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

Nämndens resultatmål STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN Fokusområde/ grunduppdrag

Inriktningsmål

Resultatmål

Socialnämndens verksamhet ska präglas av respekt, värdighet och trygghet.

100 % av de personer som har kontakt med socialförvaltningen upplever trygghet i kontakten.

100 %

Grunduppdrag

Samtidigt som det är viktigt att via väl fungerande hemtjänst göra det möjligt att bo kvar hemma är det viktigt att de allra sjukaste, d.v.s. demenssjuka och äldre personer med flera sjukdomar, utan alltför lång väntetid kan beredas plats i särskilt boende.

Alla med ett beslut om särskilt boende ska beredas plats inom 60 dagar.

100 %

Grunduppdrag

Nämnden ska tillhandahålla bra hemsjukvård, rehabilitering och omvårdnad för personer med funktionsnedsättning och äldre för att de ska kunna återvinna eller bibehålla sin förmåga.

Alla brukare över 65 år med hemsjukvård ska erbjudas riskbedömning i Senior Alert.

100 %

Utveckling

Genom att snabbt kunna erbjuda lämplig vård och/eller omsorg med hög kvalitet och kontinuitet ökar tryggheten bland förvaltningens målgrupper.

- Ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete ska vara känt för hela förvaltningens ledning. - Ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete ska vara känt för 60 % av medarbetarna i socialförvaltningen.

100 %

Utveckling

Kommunen eftersträvar en god tillgång till omsorg, läkare och sjukvård och en utökad service inom sjukvården på sikt.

Alla personer som söker kontakt med socialförvaltningen ska få kontakt senast nästkommande vardag.

100 %

Utveckling

Älmhult ska vara Sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd trygghet.

100 % av de personer som har kontakt med socialförvaltningen upplever trygghet i kontakten

100 %

Utveckling

Ett genomtänkt och strategiskt miljömålsarbete skulle kunna bidra till fokusering, konkretisering och ökad tydlighet med kommunens hållbarhetsambitioner. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen till följd av transporter, uppvärmning och energiproduktion och ska försöka åstadkomma pilotprojekt avseende energi- och klimatsmarthet i byggande och alternativ energiproduktion, kopplat till utbildning samt forskning och utveckling.

Socialförvaltningen ska minska antalet körda mil med 25 %.

25 %

Utveckling

Folkhälsan ska bli bättre.

Socialförvaltningen ska ha minst nio aktiviteter, kopplade till de prioriterade målen i den länsgemensamma folkhälospolicyn, för att stärka folkhälsan.

Utveckling

Kommunen ska vara och agera som möjliggörare. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet.

Socialförvaltningen ska under året öka antalet e-tjänster med 10 stycken.

Utveckling

Kommunens myndighetsutövning ska vara effektiv, professionell och rättssäker.

Alla myndighetsbeslut ska vara skriftliga och kommunicerade.

Grunduppdrag

Internbudget och verksamhetsplan 2016

NÄMNDENS RESULTATMÅL Bokslut 2014

Prognos 2015

Budget 2016

60 %

3

9

10

100 %

forts...

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

50

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

forts... STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN

NÄMNDENS RESULTATMÅL

Fokusområde/ grunduppdrag

Inriktningsmål

Resultatmål

Bokslut 2014

Utveckling

På olika sätt bör vi berätta historierna om IKEA och Linné, bygden och den speciella Älmhultsandan. ”Story telling” är viktigt för att bygga profil, identitet och stolthet.

Socialförvaltningen ska skapa storyn om ”sig själv”.

Utveckling

Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter.

Socialförvaltningen ska medverka i de utvecklingsgrupper inom folkhälsa, miljö och kultur som finns kommunövergripande.

Prognos 2015

Budget 2016

100 %

Kommunstyrelsens resultatmål/uppdrag till nämnderna KOMMUNGEMENSAMMA RESULTATMÅL/UPPDRAG TILL NÄMNDERNA FRÅN KOMMUNSTYRELSEN Fokusområde

Resultatmål

Uppdrag

Ekonomi

Minst 80 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusområden.

Ekonomi

Minst 80 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge.

Ekonomi

Kommunen ska bedriva minst två större benchmarkingprojekt under 2016.

Medarbetare

100 % av kommunens medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag.

Medarbetare

100 % av medarbetarna ska känna till kommunens värdegrund.

Medarbetare

Minst 75 % av medarbetarna ska kunna rekommendera kommunen som arbetsgivare.

Medarbetare

100 % av kommuninvånarna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda.

Medarbetare

100 % av alla direktadresserade e-postmeddelanden ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn. Internbudget och verksamhetsplan 2016

51

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

Kommunfullmäktigets strategiska nyckeltal Skala

Nyckeltal

Inom parentes anges resultatet från föregående mätning

Senaste mätning

Älmhult

Riksgenomsnitt

Acceptabelt värde

Individ- och familjeomsorg Andel invånare med ekonomiskt bistånd Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd.

%

2014

3,2 (3,2)

4,2 (4,1)

3,5

Avvikelse mot standardkostnad individ- och familjeomsorg Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad individ- och familjeomsorg.

%

2014

-3,5 (-9,5)

4,7 (4,6)

-

Äldreomsorg Nöjdhet, hemtjänst äldreomsorg Brukarbedömning, andel av personer i åldrarna 65 år och äldre som har hemtjänst och uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten.

%

2015

92 (95)

91 (91)

90

Antal personer

2014

11 (10)

15 (14)

15

Nöjdhet, särskilt boende äldreomsorg Brukarbedömning, andel av personer i åldrarna 65 år och äldre på äldreboende som har uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten.

%

2014

90 (82)

83 (84)

81

Avvikelse mot standardkostnad äldreomsorg Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg.

%

2014

17,9 (4,9)

1,4 (1,4)

-

LSS Avvikelse mot standardkostnad LSS Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad LSS.

%

2014

-16,0 (-8,2)

-1,8 (-1,8)

-

Hur många olika vårdare som besöker en person med hemtjänst under 14 dagar

Ekonomisk sammanfattning Netto, tkr Intäkter

Budget 2015

Budget 2016

Plan 2017

Plan 2018

-124 209

-106 925

-55 908

-

Personalkostnader

241 856

266 526

269 504

-

-

Övriga kostnader

162 638

118 523

79 282

-

-

TOTALT, DRIFT

280 285

278 124

292 878

301 571

310 198

Nämnd Internbudget och verksamhetsplan 2016

Bokslut 2014

Gemensamma kostnader IFO/OF, exklusive LSS

-

221

203

208

-

-

9 502

7 143

9 001

-

-

36 661

31 728

34 736

-

Äldreomsorg

181 926

183 724

188 220

-

-

LSS TOTALT, DRIFT

51 975 280 285

55 326 278 124

60 713 292 878

301 571

310 198

*I budget 2015 ingår avdrag för arbetsmarknadsenhet på 400 tkr och tillägg på 551 tkr för strategiska löner. Ursprunglig budget är 277 973 tkr.

Resurspoolen för hantering av vikarier inom socialförvaltningen upphör under 2016. Därav den stora förändringen av intäkter och kostnader inom socialnämnden mellan 2015 och 2016.

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

52

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

Gemensam nämnd för familjerätt Ordförande Lars Ingvert (S), Älmhult 1:e vice ordförande Bo Ederström (M), Ljungby 2:e vice ordförande Malin Stadig (KD), Markaryd När det gäller inriktningsmål med mera i Strategiska utvecklingsplanen hänvisas till socialnämnden sidan 48.

Nämndens resultatmål STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN Fokusområde/ grunduppdrag

NÄMNDENS RESULTATMÅL

Inriktningsmål

Resultatmål

Genom att snabbt kunna erbjuda lämplig vård och/eller omsorg med hög kvalitet och kontinuitet ökar tryggheten bland förvaltningens målgrupper.

Gemensamma nämnden ska i ett tidigt skede ge redskap till familjer att bibehålla stabiliteten i tillvaron så att samförstånd nås och att färre utredningar påbörjas.

Vill

Älmhult ska vara Sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd trygghet.

De personer som har kontakt med familjerätten känner trygghet i kontakten och får ett professionellt bemötande.

Vill

Kommunen ska vara och agera som möjliggörare. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet.

Gemensamma nämnden skaöka tillgängligheten genom att under 2016 ta fram tre e-tjänster.

Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter.

Gemensamma nämnden ska utveckla samverkan med individ- och familjeomsorgen i Älmhult, Ljungby och Markaryd.

Vill

Vet

Bokslut 2014 239

Prognos 2015

Budget 2016

212

70 % av samarbetssamtalen ska genomföras inom rekommenderad tid

Internbudget och verksamhetsplan 2016

53

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2016, PLAN 2017–2018

Kommunstyrelsens resultatmål/uppdrag till nämnderna KOMMUNGEMENSAMMA RESULTATMÅL/UPPDRAG TILL NÄMNDERNA FRÅN KOMMUNSTYRELSEN Fokusområde

Resultatmål

Uppdrag

Ekonomi

Minst 80 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusområden.

Ekonomi

Minst 80 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge.

Ekonomi

Kommunen ska bedriva minst två större benchmarkingprojekt under 2016.

Medarbetare

100 % av kommunens medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag.

Medarbetare

100 % av medarbetarna ska känna till kommunens värdegrund.

Medarbetare

Minst 75 % av medarbetarna ska kunna rekommendera kommunen som arbetsgivare.

Medarbetare

100 % av kommuninvånarna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda.

Medarbetare

100 % av alla direktadresserade e-postmeddelanden ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn.

Ekonomisk sammanfattning Netto, tkr Intäkter

Bokslut 2014

Budget 2015*

Budget 2016

Plan 2017

Plan 2018

-1 625

-1 925

-1 988

-

1 826

2 195

2 286

-

-

Övriga kostnader

483

562

555

-

-

TOTALT, DRIFT

684

832

853

874

896

Familjerätt

684

832

853

874

896

TOTALT, DRIFT

684

832

853

874

896

Personalkostnader

Internbudget och verksamhetsplan 2016

* I budget 2015 ingår anslag från kommunstyrelsens strategiska på 141 tkr. Ursprunglig budget är 691 tkr.

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

54

-

BILAGOR

BILAGOR Förändringar 2016 gentemot plan samt budgetjusteringar

Politisk organisation

8 206

Budget 2016

Justeringar mellan nämnder

Beslutat tidigare Övriga budgetförstärkningar

Befolkningsökning-

Omfördelningar

Komp. höjd arbetsgivaravgift ungdomar

Justering för sänkt internhyra

Justering för sänkt internränta

Kostnadskompensation

Strategiska lönesatsningar 15

Volym-mars 2015 justering

Andra tidigare beslut

Kultur- och fritidsförvaltningen

Belopp i tkr

Tilläggsbudget

Budget 2015

Förändring enligt plan

Alla förändringar mellan budget 2015 och budget 2016 redovisas i nedanstående tabell och följande text.

8 452

246

Nämnder Kommunledningsförvaltning

40 151

Teknisk förvaltning

65 319

Miljö- och byggnämnd Kultur- och fritidsnämnd

-450

72

100

854

7 629

33

31 433

-1 100

Utbildningsnämnd

332 599

50

Socialnämnd

277 973

Gemensam nämnd för familjerätt

1 400

50

-7 000

100

1 238

-25

-85

430

1 317

856

45 004

1 987

-2 557

-279

139

500

-301

65 712

-26

18

-44

8 040

230

200

20

911

-31

-171

106

500

172

31 940

6 909 1 705

10 238

-94

-618

940

2 000

159

353 888

735

8 139

-19

-561

2 388

623

292 878

-400

691

21

11 000 141

853

Övriga poster under kommunstyrelsen Intäkt avveckling regionförbundet

-6 500

6 500

0

Pensionsåtaganden

45 800

1 100

46 900

KS strategiska satsningar, ordinarie

4 850

150

KS strategiska, bredband

3 224

Utvecklingspott fokusområde "vet"

3 400

Strategiska lönesatsningar

2 756

Ej fördelad driftskostnad för investeringar

13 000

-200

-3 000

1 030

3 360

2 000

3 000

- varav inte reserveras

-600

2 142 -324

-500 -2 493

Befolkningsprognos (buffert)

- varav reserverat för volymjustering ****

-2 458 -2 900

Volumjustering UN och kostenhet***

Reservering skatteintäkter ökad befolkning

-400

0 2 100

775

1 000

2 038

-100

9 900 -7 996

8 446

4 840

-5 000

0

0

12 334

12 334

0

-3 446

-3 446

0

-8 888

-8 888

Flyktingverksamhet

413

Konstfond

102

Intern skadereglering

100

Samfinansiering pågatåg

250

Samfinansiering gångbro

500

Samfinansiering Haganäsvägen

200

-200

0

Samfinansiering Diö stationsområde

500

-500

0

Gång- och cykelväg Diö

200

-100

-100

0

3 212

0

876 500

Förvaltningschef kultur- och fritid

413 -11

-91

0 100

-250 800

1 300

0

900

Totalt

835 826

4 260

Avgår interna poster

-60 779

-4 025

Verksamhetens nettokostnad

775 047

235

0

72

72

0

0

-900 0

0

-233

-233

0

0

23 785

23 785

-2 737

-1 740

5 291

1 740

2 554

0

4 021

4 021

-2 300 12 334

0

-3 500

-61 273

-288

815 227

-2 300 12 334

*Avdraget 7 996 tkr är inklusive kostnadskompensation för 2016. UN och kostenheten får kompensation i kolumnen ”kostnadskompensation”. **Sänkt hyra på grund av sänkt internränta. ***I tidigare redovisad beräkning på 12,8 mkr ingår justering för förändringar 2015. I ovanstående tabell har 8,0 mkr (2016-års nivå) fördelats till utbildningsnämnden och kostenheten utifrån avstämning siste mars 2015. ****För att finansiera beräknad volumjustering på 4,8 mkr till UN och kosten 2016 behöver 3,4 mkr tas av ”reservering skatteintäkter ökad befolkning” för att årets resultat inte ska påverkas.



55

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

BILAGOR

Förändringar enligt plan När kommunfullmäktige i november 2014 och januari 2015 beslutade om budget 2015 beslutades även om plan för 2016 och 2017. Förändringarna gentemot budget redovisas nedan.

• Kommunikatör Kommunstyrelsen har beviljat kommunledningsförvaltningen 600 tkr från utvecklingspotten från fokusområdet ”Vet” från och med 2015 (KS § 45 2015).

Kommunledningsförvaltning från och med 2016 • Minskat anslag med 300 tkr för kostnader i samband med nya system. • Anslaget på 150 tkr för världsarv Linné upphör.

• Kapitaltjänst elljusspår Kommunfullmäktige har beviljat kultur- och fritidsnämnden 100 tkr från anslaget för driftkostnader investeringar från och med 2015 (KF § 74 2015).

Socialnämnd från och med 2016 • Tillfälligt anslaget på 7 000 tkr under 2015 upphör.

Volymjustering mars 2015 Till utbildningsnämnden och kostenheten har fördelats medel utifrån volymjustering efter mars 2015.

Avveckling regionförbundet • Tillfällig intäkt under 2015

Strategiska lönesatsningar 2015-års anslag har fördelats på nämnderna efter faktiskt utfall.

Pensioner • Budgeten ökas med 1 100 tkr mellan 2015 och 2016 samt med 2 700 tkr mellan 2016 och 2017.

Kostnadskompensation Schablonmässig ersättning till nämnderna för löneökningar och inflation utifrån SKL:s prognos på PKV (prisindex för kommunal verksamhet). 0,1 procentenhet av indexet avsätts till strategiska lönesatsningar.

Kommunstyrelsens anslag för strategiska satsningar • Kommunledningsförvaltningens anslag på 150 tkr för värdsarv Linné upphör. Utvecklingspott fokusområde ”Vet” • För 2016 är budgeten 3 200 tkr och 2017 2 400 tkr.

Endast den skattefinansierade verksamheten får kompensation.

Volymjustering UN och kostenhet samt befolkningsökning • Budgeten utökas med 6 360 tkr jämfört med budget 2015. För 2017 utökas budgeten med ytterligare 11 800 tkr.

Justering för sänkt internränta och internhyra Internräntan sänks från 3,5 % till 2,5 % vilket innebär lägre kapitaltjänstkostnad och lägre internhyra för nämnderna. Därför får nämnderna budgeten sänkt motsvarande för den skattefinansierade verksamheten. För affärsverksamheten kan ingen budgetjustering göras utan den delen försämrar årets resultat.

Samfinansiering gångbro • Budgeten utökas med 800 tkr från och med 2016 för helårseffekt.

Kompensation för borttagen nedsättning av arbetsgivaravgift för ungdomar Nämnderna kompenseras efter beräknad kostnadsökning.

Tilläggsbudget Kommunledningsförvaltningen har av kommunfullmäktige (§ 30 2015) beviljats ett rampåverkande anslag på 72 tkr för överförmyndarverksamhet.

• Kommunledningsförvaltning Från kommunstyrelsen strategiska överförs 1 000 tkr från och med 2016 i strategiskt anslag samt 317 tkr för e-arkiv. Under 2015 har anslag förts över tillfälligt för samma ändamål.

Kultur- och fritidsförvaltningen upphör Kommunstyrelsen har beslutat att kultur- och fritidsförvaltningen avvecklas som egen fristående förvaltningsenhet från och med 1 augusti 2015 (§ 88 2015). Följande budgetöverföringar sker från kultur- och fritidsnämnden:

• Teknisk förvaltning Från kommunstyrelsens strategiska överförs 500 tkr till kostenheten. Under 2015 har motsvarande belopp tillfälligt förts över.

Driftkostnad för investeringar • Budgeten sänks från 13 000 tkr till 10 000 tkr.

Kommunledningsförvaltning Teknisk förvaltning Utbildningsförvaltning Kommunstyrelsen

• Kultur- och fritidsnämnd Budgeten utökas med 500 tkr från och med 2016 till bland annat lekplatser, utegym och utsmyckning. Utökningen finansieras av anslaget på 900 tkr som överförts från kulturoch fritidsnämnden till kommunstyrelsen för förvaltningschefstjänst.

100 tkr 50 tkr 50 tkr 900 tkr (förvaltningschef)

Andra tidigare beslut • Arbetsmarknadssamordnare Kommunstyrelsen har beslutat bevilja kommunledningsförvaltningen 400 tkr från kommunstyrelsens strategiska från och med 2015 (KS § 167 2015). Kommunfullmäktige har beslutat överföra 400 tkr från socialnämnden till kommunledningsförvaltningen från och med 2015. (KF § 120 2014).

• Utbildningsnämnd Budgeten utökas med 2 000 tkr från och med 2016. Budgetmedel överförs från kommunstyrelsens strategiska (500 tkr), utvecklingspott fokusområde ”vet” (500 tkr), anslag för förvaltningschef kultur- och fritidsnämnd (400 tkr) och kommunstyrelsens strategiska bredband (600 tkr) • Gemensam nämnd för familjerätt

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

56

BILAGOR

Från kommunstyrelsens strategiska överförs 500 tkr till gemensam nämnd för familjerätt. Under 2015 har motsvarande belopp tillfälligt förts över. • Kommunstyrelsens strategiska Budgetmedel överförs från och med 2016 enligt nedan:

För skatteintäkter, generella bidrag och utjämning innebär befolkningsökningen ökade intäkter med 12,3 mkr under 2016 jämfört med oförändrat invånarantal från 1 november 2014. Av dem behöver alltså 3,4 mkr tas i anspråk för volymjustering till utbildningsnämnden och kostenheten. Resterande 8,9 mkr reserveras inte för något ändamål.

- Kommunledningsförvaltning 1 317 tkr - Teknisk förvaltning (kostenhet) 500 tkr - Utbildningsnämnd 500 tkr

Övriga budgetförändringar • Miljö- och byggnämnd Budgeten utökas med 200 tkr från och med 2016.

Nytt årligt anslag är 2 282 tkr.

• Socialnämnd Budgeten utökas med 11 mkr från och med 2016.

• Utvecklingspott fokusområde ”Vet” 500 tkr överförs från och med 2016 till utbildningsnämnden. • Kommunstyrelsens strategiska, bredband Anslaget för kommunstyrelsens strategiska – bredband sänks med 2 900 tkr från 3 224 tkr till 324 tkr på grund av bolagsbildning. Av 2 900 tkr överförs 600 tkr till utbildningsnämnden. Resterande anslag bildar ingen budgetpost utan förbättrar årets resultat.

• Strategiska löner Budgeten utökas under 2016 med 1 mkr extra. • Ökade skatteintäkter på grund av ökad befolkning Ingen reservering sker. • Gång- och cykelväg Diö Budgeten sänks med 100 tkr utifrån förväntat utfall.

• Förvaltningschef kultur- och fritid I samband med att kultur- och fritidsförvaltningen upphör som egen organisation överförs 900 tkr från kultur- och fritidsnämnden till kommunstyrelsen. Av anslaget överförs 500 tkr till utbildningsnämnden. Resterande anslag bildar ingen budgetpost utan förbättrar årets resultat.

• Avdrag interna poster I driftredovisningen görs ett avdrag på interna poster främst bestående av internränta och pensionskostnader. Stora investeringar senaste åren som aktiverats innebär att avdraget för internränta ökar.

Befolkningsökning Enligt budgetförutsättningar är det uppdaterad befolkningsprognos från februari 2015 som ska vara styrande för budget 2016, plan 2017–2018. Från och med 2015 finns ett system för kompensation till utbildningsnämnden och kostenheten för förändringar i antal folkbokförda barn och ungdomar. Befolkningsprognosen innebär att ytterligare 8,4 mkr behöver anslås jämfört med plan. Det finansieras genom ianspråktagande av kommunstyrelsens buffertanslag på 5 mkr för befolkningsökning och 3,4 mkr av ökade skatteintäkter med mera på grund av befolkningsökning. Budgetjusteringar mellan nämnder, tkr

Poster under KS

Kommunstyrelse KomTeknisk munled- förvaltningsförning valtning

Trafik

5

Ekonomiadministration, information och web KoF

Miljöoch byggnämnd

100

-100

Upphandlare, ekonomienheten

525

Kvarstående personal med lönebidrag, personalenheten

Kulturoch fritidsnämnd

54

Socialnämnd

-50

100 -245

-28

-11

-11

-28

-1 088

Interna fördelningar, kontorsmaterial postrum

Utbildningsnämnd

-5

-50

Nämndhantering KoF

Justeringar mellan nämnder För att minska administrativa kostnader och få en effektivare verksamhet ska fördelningar och interndebiteringar undvikas inom och mellan förvaltningar i kommunen där det inte är nödvändigt. Syftet är att få en effektiv administration. Samtidigt sker omfördelning av budgetmedel för att tydliggöra ansvaret. Förändringen innebär att budgeten flyttas och läggs på ett ställe istället att fördelas. De förändringar som behöver göras avser bland annat poster under kommunstyrelsen, ekonomienheten, personalenheten med mera.

Kommentar

0

Ansvaret är flyttat

0

Ändrar beslut KS § 88, istället för budgetflyttning interndebiteras samma summa

0 -140

-84

365

723

0

-16

-16

0

Ändrar beslut KS § 88, istället för budgetflyttning interndebiteras samma summa

0

IT-enheten

0

Poster under KS Konstfond

Totalt

-91

91

0

Utvecklingsenheten

Medfinansiering pågatåg

-250

250

0

Utvecklingsenheten

Medfinansiering Haganäsvägen

-200

200

0

Utvecklingsenheten

Medfinansiering Diö stationsområde

-500

500

0

Utvecklingsenheten

Medfinansiering gång- och cykelväg Diö

-100

100

0

Utvecklingsenheten

KS-strategiska bredband

-324

324

0

IT-enheten

-1 465

856

Totalt

-301

-44

57

172

159

623

0 - Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

BILAGOR

Specifikation per nämnd jämfört med budget 2015 Politisk organisation

2016

2017

2018

Budget 2015

8 206

8 206

8 206

Allmänna val Kostnadskompensation 2016

Kommunsstyrelse -teknisk förvaltning

Kostnadskompensation 2017

246

246

245

245

Kostnadskompensation 2018

2017

2018

65 319

65 319

65 319

Ekonomiadministration, information web KoF

50

50

50

Kultur- och fritidsförvaltningen upphör

50

50

50

854

854

854

1 987

1 987

1 987

1 978

1 978

Budget 2015

500 246

2016

Andra beslut

276

Budget 2016, plan 2017–2018

8 452

8 697

9 473

Kommunstyrelse -kommunledningsförvaltning

2016

2017

2018

2016

40 151

40 151

40 151

2017

Budget 2015

Volymjustering mars 2015 Kostnadskompensation

Förändringar enligt plan

2018

Kostnader i samband med nya IT-system

-300

-300

-300

Världsarv Linné KS strategiska, KS § 38

-150

-150

-150

Förändringar utanför plan Kompensation arbetsgivaravgift ungdomar

Andra beslut

Sänkt internränta

Tilläggsbudget överförmyndare

Sänkt internhyra på grund av sänkt internränta

72

72

72

Nämndhantering KoF

100

100

100

Kultur- och fritidsförvaltningen upphör

100

100

100

Trafiknämnd Ekonomiadministration, information web KoF

Arbetsmarknadsenhet från socialnämnden

400

400

400

Arbetsmarknadsenhet från KS strategiska

400

400

400

Kommunikatör. KS "Vet"

600

600

600

KS strategiska

Upphandlare ekonomienhet Interna fördelningar, kontorsmaterial postrum

Kostnadskompensation 2016

1 238

2017

1 238

1 238

1 233

1 233

2018

1 312

Förändringar utanför plan 430

536

536

Sänkt internränta

-25

-25

-25

Anslag KS strategiska E-arkiv Nämndhantering KoF Upphandlare ekonomienhet Kvarstående personal med lönebidrag, personalenheten

173

-2 557

-2 557

-2 557

-279

-279

-279

500

500

500

5

5

5

-50

-50

-50

-245

-245

-245

-11

-11

-11

65 712

67 724

69 830

Miljö- och byggnämnd

2016

2017

2018

Budget 2015

7 629

7 629

7 629

33

33

33

230

230

230

229

229

Strategiska lönesatsningar 2015 Kostnadskompensation

-85

-85

-85

2016

1 000

1 000

2017

317

317

317

2018

-100

-100

-100

525

525

525

-1 088

-1 088

-1 088

54

54

54

Konstfond

91

91

91

Medfinansiering pågatåg

250

250

250

Medfinansiering Haganäsvägen

200

200

200

Mefinansiering Diö stationsområde

500

500

500

Medfinansiering gång- och cykelväg Diö

100

100

100

KS-strategiska bredband

173

Budget 2016, plan 2017–2018

1 000

Interna fördelningar, kontorsmaterial postrum

Budget 2016, plan 2017–2018

139

Andra beslut

Kompensation arbetsgivaravgift ungdomar Sänkt internhyra på grund av sänkt internränta

2 106

324

324

324

45 004

46 343

47 655

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

244

Förändringar utanför plan Kompensation arbetsgivaravgift ungdomar

18

22

22

Sänkt internhyra på grund av sänkt internränta

-26

-26

-26

Utökning tjänst

200

200

200

-5

-5

-5

Upphandlare ekonomienhet

-28

-28

-28

Interna fördelningar, kontorsmaterial postrum

-11

-11

-11

8 040

8 273

8 517

Trafiknämnd

Budget 2016, plan 2017–2018

58

BILAGOR

Kultur- och fritidsnämnd

2016

2017

2018

31 433

31 433

31 433

-100

-100

-100

Ekonomiadministration, information web tekniska

-50

-50

-50

Ekonomiadministration, information web UN

-50

-50

-50

Kultur- och fritidsförvaltningen upphör, KS

-900

-900

-900

Strategiska lönesatsningar 2015

20

20

20

100

100

100

911

911

911

907

907

Budget 2015

Kvarstående personal med lönebidrag, personalenheten

Kapitaltjänst elljusspår

2017 2018

132

132

Sänkt internränta

-31

-31

-31

-171

-171

-171

500

500

500

Ekonomiadministration, information web KoF

100

100

100

Nämndhantering KoF

100

100

100

Upphandlare ekonomienhet

-28

-28

-28

31 940

32 873

33 838

Utbildningsnämnd Budget 2015

2016

2017

2018

332 599

332 599

332 599

50

50

Volymjustering mars 2015

6 909

6 909

6 909

Strategiska lönesatsningar 2015

1 705

1 705

1 705

10 238

10 238

10 238

10 194

10 194

2018

940

1 172

1 172

Sänkt internränta

-94

-94

-94

-618

-618

-618

2 000

2 000

2 000

-50

-50

-50

-140

-140

-140

-16

-16

-16

Interna fördelningar, kontorsmaterial postrum

277 973

277 973

277 973

-7 000

-7 000

-7 000

Arbetsmarknadsenhet, kommunledningsförvaltning

-400

-400

-400

Strategiska lönesatsningar 2015

735

735

735

8 139

8 139

8 139

8 104

8 104

2018

8 627

Kompensation arbetsgivaravgift ungdomar

2 388

2 977

2 977

-19

-19

-19

-561

-561

-561

Budgetförstärkning

7 000

7 000

7 000

Placeringar, försörjningsstöd, servicebostaäder, korttidsplatser

4 000

4 000

4 000

Upphandlare ekonomienhet

-84

-84

-84

Interna fördelningar, kontorsmaterial postrum

-16

-16

-16

Kvarstående personal med lönebidrag,personalenheten

723

723

723

292 878

301 571

310 198

2016

2017

2018

691

691

691

21

21

21

21

21

Sänkt internränta Sänkt internhyra på grund av sänkt internränta

Budget 2016, plan 2017–2018

Budget 2015 Kostnadskompensation 2016

2018

22

Förändringar utanför plan

10 851

Kompensation arbetsgivaravgift ungdomar

Upphandlare ekonomienhet

Budget 2015

2017

Förändringar utanför plan

Ekonomiadministration, information web KoF

2018

2017

2017

Budgetförstärkning

2017

2016

Kostnadskompensation

Sänkt internhyra pga sänkt internränta

2016

Gemensam nämnd för familjerätt 50

2016

Socialnämnd

Kostnadskompensation

Andra beslut Ekonomiadministration, information web KoF

375 165

Förändringar utanför plan 106

Budget 2016, plan 2017–2018

364 314

Andra beslut

965

Kompensation arbetsgivaravgift ungdomar

Lekplatser, utegym, utsmyckning

353 888

Tillfälligt omställningsanslag

Förändringar utanför plan

Sänkt internhyra på grund av sänkt internränta

365

Förändringar enligt plan

Kostnadskompensation 2016

365

Budget 2016, plan 2017–2018

Andra beslut Nämndhantering KLF

365

59

Budgetförstärkning

141

141

141

Budget 2016, plan 2017–2018

853

874

896

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

BILAGOR

Kommunfullmäktiges budgetbeslut 2015-06-22, § 120 1.

Driftsbudget 2016, plan 2017–2018 fastställs enligt plan 2016–2017 (Kommunfullmäktige 2014-11-26, § 145 och 2015-01-26, § 12) och för 2018 samma som 2017, om inte annat är angivet i planen, med följande änd- ringar och tillägg:

Nämnder 2. Nämndernas budget (skattefinansierad verksamhet) sänks från och med 2016 på grund av sänkt internränta med 2 737 tkr för sänkt kapitaltjänst och med 1 740 tkr för sänkt internhyra.

12. Socialnämndens budget utökas från och med 2016 med 11 000 tkr, varav 4 000 tkr avser placeringar av barn och vuxna, ekonomiskt bistånd, servicebostäder samt korttidsplatser. 13. Gemensamma nämnden för familjerätts budget utökas från och med 2016 med 141 tkr. Budgetmedel överförs från kommunstyrelsens anslag för strategiska satsningar.

3. Kostnadskompensation för löneökningar och inflation har fördelats på nämnder med: 2016 23 010 tkr 2017 22 911 tkr 2018 24 403 tkr

14. Respektive nämnds budget efter föreslagna förändringar:

4. Nämnderna kompenseras för den ökade kostnaden när nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga avskaffas.

Driftsbudget, tkr

Budget 2016

Plan 2018

8 697

9 473

Kommunledningsförvaltning

44 148

45 487

46 799

Teknisk förvaltning

66 013

68 025

70 131

8 084

8 317

8 561

31 768

32 701

33 666

Utbildningsnämnd

353 729

364 155

375 006

2 977

Socialnämnd

292 255

300 948

309 575

5 012

Gemensam nämnd för familjerätt

853

874

896

2016 tkr

fr.o.m. 2017 tkr

Kommunstyrelse

150

315

Kommunledningsförvaltning

430

536

Teknisk förvaltning

139

173

Miljö- och byggnämnd

18

22

Kultur- och fritidsnämnd

106

132

Utbildningsnämnd

940

1 172

Socialnämnd

2 388

Summa

4 021

Politisk organisation

Plan 2017

8 452

Nämnd/förvaltning



11.Utbildningsnämndens budget utökas med 2 000 tkr. från och med 2016. Budgetmedel överförs från kommun styrelsens anslag för strategiska satsningar (500 tkr), utvecklingspott fokusområde ”vet” (500 tkr), anslag för förvaltningschef kultur- och fritidsnämnd (400 tkr) och kommunstyrelsens strategiska bredband (600 tkr).

Kommunstyrelse

Miljö- och byggnämnd Kultur- och fritidsnämnd

5. Budgeten för politisk organisation utökas tillfälligt med 500 tkr under 2018 på grund av allmänna val. 6. Kommunledningsförvaltningens budget utökas från och med 2016 med 317 tkr för e-arkiv. Budgetmedel överförs från kommunstyrelsens anslag för strategiska satsningar. 7. Kommunledningsförvaltningens budget utökas från och med 2016 med 1 000 tkr för strategiska insatser. Budgetmedel överförs från kommunstyrelsens anslag för strategiska satsningar.

Poster under kommunstyrelsen 15. Budgeten för pensioner fastställs enligt nedan 2016 46 900 tkr 2017 46 900 tkr 2018 51 600 tkr 16. A) Justeringsbelopp per barn/ungdom vid volymföränd- ring för utbildningsnämndens och kostenhetens verk- samhet fastställs enligt nedan:

Tillägg alternativt avdrag per person, kr

8. Tekniska förvaltningens budget utökas från och med 2016 med 500 tkr för kostenheten. Budgetmedel över- förs från kommunstyrelsens anslag för strategiska sats ningar.

Ålder, år

Kostenhet

115 100

9 700

3–5

62 000

9 700

6

40 200

8 200

9. Miljö- och byggnämndens budget utökas från och med 2016 med 200 tkr, detta under förutsättning att avgifts höjningen inte verkställs.

6, fth

14 100

1 800

7–9

58 400

8 200

7–9, fritidshem

14 100

1 800

10. Kultur- och fritidsnämndens budget utökas från och med 2016 med 500 tkr för bland annat lekplatser, ute- gym och utsmyckning. Budgetmedel överförs från ansla- get på 900 tkr som överförts från kultur- och fritids- nämnden till kommunstyrelsen för förvaltningschefstjänst.

10–12

62 700

8 200

9 800

1 800

13–15

70 200

8 200

16–18

102 900

7 500

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

1–2

Utbildningsnämnd

10–12, fritidshem

60

BILAGOR

16. B) Utbildningsnämnden och kostenheten kan maximalt justeras med budgeterat belopp för volymförändringar.

Finans och resultat 26. Finansnettot beräknas till -11 800 tkr 2016, - 12 750 tkr 2017 och -13 350 tkr 2018.

17. Till volymförändringar för utbildningsnämndens och kostenhetens verksamhet avsätts 2016 4 840 tkr 2017 11 480 tkr (inklusive förändring 2016) 2018 20 270 tkr (inklusive förändring 2016 och 2017)

27. Årets resultat 2016 är ett resultat av ovanstående beslut och beräknas till 5 441 tkr. Uppdrag 28. Socialnämnden får i uppdrag att under hösten 2015 utreda besparingar. Uppföljning ska ske i kommunstyrel- sen varje månad.

Tidigare anslag för befolkningsökning (buffert) tas bort.

29. Kommunens ekonomiska styrsystem ska följas. Utvärde- ring av uppföljning och efterlevnad ska därför ske. Om skäl finns för justeringar i styrsystem ska förslag till detta tas fram.

18. Budgeten för strategiska lönesatsningar utökas med 1 000 tkr under 2016. Totala budgeten för strategiska lönesatsningar fastställs enligt nedan:

2016 2017 2018

2 038 tkr 2 851 tkr (inklusive 2016) 3 714 tkr (inklusive 2016 och 2017)

19. Anslaget för driftkostnader för investeringar utökas med 10 000 tkr 2017 och med ytterligare 6 000 tkr från och med 2018. Budgeten för driftkostnader till investeringar fastställs enligt nedan. 2016 9 900 tkr 2017 19 900 tkr 2018 25 900 tkr

30. Skärpa rekryteringsrutinerna där varje vakans prövas innan återbesättning. För enheter som inte håller bud- geten ska delegeringsordning ändras så att beslut tas av högre chef. Rapportering ska ske till ansvarig nämnd. 31. Utvärdering av volymkompensationen till utbildnings nämnden och kostenheten; se över och lämna förslag på förändringar i ersättningssystemet.

20. Anslaget för samfinansiering av gång- och cykelväg Diö sänks med 100 tkr från 200 tkr till 100 tkr.

32. Standardkostnaderna ska ses som riktmärken för kost- naderna och avvikelser från standardkostnaderna nog- grant analyseras och kommenteras till kommunstyrelsen och respektive nämnd.

21. Anslaget för kommunstyrelsens anslag för strategiska satsningar – bredband sänks med 2 600 tkr på grund av bolagsbildning. Kvarstående medel efter avdrag samt 600 tkr till utbildningsnämnden är 324 tkr.

33. Översyn av avgifter ska göras. Kalkyl för kostnad ska finnas framme kopplat till förslag på avgiftsförändringar, principer för avgifter ses över, möjligheten till indexering av avgifter ses över.

22. Budget för kommunstyrelsens strategiska efter före- slagna förändringar 2016 2 142 tkr 2017 2 142 tkr 2018 2 142 tkr

34. Krav på effektivisering av affärsdrivande verksamhet för att minimera behov av avgiftshöjning. Verksamheterna ska återkomma med förslag på effektiviseringar motsva- rande 2–3 % för verksamheten samt jämförelser med andra kommuner.

23. Budget för utvecklingspott fokusområde ”Vet” efter föreslagna förändringar. 2016 2 100 tkr 2017 1 300 tkr 2018 1 300 tkr

35. Se över modellen för kostnadskompensation för fram- tida justeringar. Jämförelser med andra kommuner. 36. Redovisning av frivillig verksamhet (det vill säga ej obligatorisk verksamhet enligt lagstiftning) inom samtliga förvaltningar.

Skattesats 25. Skattesatsen för 2016 fastställs till 20,96 kr.

_____

61

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

BILAGOR

Kommunfullmäktiges beslut om volymjusteringsbelopp 2015-12-14, § 249 Kommunfullmäktige godkänner volymjusteringsbeloppen 2016 till utbildningsnämnden och kostverksamheten inom tekniska förvaltningen enligt tabell på nästa sida, tillägg alternativt avdrag kronor per person: Ålder, år

Utbildningsnämnd

Kostenhet

1–2

57 500

4 850

3–5

31 000

4 850

6

20 100

4 100

7 050

900

29 200

4 100

7 050

900

31 350

4 100

4 900

900

13–15

35 100

4 100

16–18

51 450

3 750

6, fritidshem 7–9 7–9, fritidshem 10–12 10–12, fritidshem

_____

Kommunfullmäktiges beslut om omfördelningar mellan förvaltningar 2015-12-14, § 252 - Kommunfullmäktige ändrar tidigare beslutad budget för 2016, plan 2017–2018 enligt nedan. Poster under KS

Kommunledningsförvaltning

Trafik

5

Ekonomiadministration, information och web KoF

Miljö- och Kulturbyggoch fritidsnämnd nämnd

-245

-28

-11

-11

-1 088

Interna fördelningar, kontorsmaterial postrum

-50

54

Poster under KS

Summa

0

100

525

Kvarstående personal med lönebidrag, personalenheten

Socialnämnd

0 100

-100

Upphandlare, ekonomienheten

Utbildningsnämnd

-5

-50

Nämndhantering KoF

Konstfond

Teknisk förvaltning

-28

0 -140

-84

0

365

723

0

-16

-16

0 0

-91

91

0

Medfinansiering pågatåg

-250

250

0

Medfinansiering Haganäsvägen

-200

200

0

Medfinansiering Diö stationsområde

-500

500

0

Medfinansiering gång- och cykelväg Diö

-100

100

0

KS-strategiska bredband

-324

324

0

_____

- Budget och verksamhetsplan 2016, plan 2017–2018 -

62

Box 500, 343 23 ÄLMHULT Tfn 0476-550 00 [email protected] www.almhult.se