Nummer 3 / 2002
-nytt Nu är det höst, snart är det vinter
Kassör sökes! Från och med kårstämman i mars 2003 behöver vi en ny kassör till Upplands Väsby scoutkår.
Det har varit en alldeles fantastisk sommar; men nu är den slut. Hösten är här och plötsligt är det inte lika varmt om kvällarna. Snart kommer snön och då blir det ännu kallare. Men… Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Hursomhelst, nu är UV-nytt här. Trevlig läsning! Andreas gick
Du kommer att sköta kårens ekonomi och bokföring. Med hjälp av kårens övriga ledare lägger du även upp budgeten. Som kassör har du dessutom en viktig och aktiv roll i kårstyrelsen som träffas ca en gång i månaden. Det är bra om du har arbetat med ekonomi tidigare och är väl förtrogen med redovisningens grunder. Om du inte har scoutkunskaper får du dem av oss under tiden. Har du frågor kan du kontakta vår nuvarande kassör, som självklart kommer att hjälpa dig med att ta över uppdraget. Det kostar inget att fråga.
”Blå Hajk” s 4
Patrullscouternas äventyr på Husarö The Lobsters
Är det något för dig?
s3
fjällvandring s 6-7
Konfirmation som scout
s2
Lars "Osten" Olstedt. Tel 590 812 67
Och så Jonas ruta, kalendariumet och ”visste du…” förstås…
Arbetet är ideellt.
Vi söker också… … någon som kan tänka sig att sköta närvarorapportering till studieförbundet, scoutförbundet och kommunen i slutet av varje termin.
Ännu ett nummer av UV-gammalt
… någon som kan tänka sig att vara sekreterare i kårstyrelsen. Arbetet innebär protokollföring vid styrelsemöten ca en gång i månaden samt att vara kårens postmottagare.
Just nu läser du höstnumret av UV-nytt. UV-nytt är en tidning som skall innehålla artiklar om sådant som kommer att hända, sådant som händer just nu, sådant som har hänt och lite till. Men som du kanske märker är det mest sådant som redan har hänt. Lite trist tycker jag. Men det kan DU ändra på. Skriv något, vad som helst, och skicka till mig. Då blir jag glad. Och självklart får det handla om något som redan har hänt. MALIN HUUSMANN redaktör,
[email protected]
… någon som kan tänka sig att ta över arbetet som redaktör för UV-nytt, tidningen du nu håller i din hand. Intresserad? Kontakta scoutkåren på adressen
[email protected] eller ring Jonas på 590 707 88
Skriv till
[email protected] UV-nytt är Upplands Väsby scoutkårs medlemstidning och ges ut ca fyra gånger per år. Upplands Väsby scoutkår, postadress: c/o Malin Huusmann, Hagvägen 4 B, 194 40 Upplands Väsby,
[email protected]. Scoutgården: Bryggerivägen 10, telefon 08-590 305 10, hemsida: http://uv.ssf.scout.se Postgiro: Kårkonto 47 51 91- 3. Medlemsavgiften är 200:-/termin för scouter. Stödmedlemmar betalar 270:-/år
1
Jonas ruta Äntligen höst! Tänk vad skönt det är när hösten kommer till oss. Luften blir svalare och känns lite högre, klarare säger man ibland. Visst var det härligt med den tryckande sommarvärmen men ärligt talat, hur många hade möjlighet att ta vara på den? När vi var lediga höll vi oss i skuggan för att inte bli brända av solen eller få ont i huvudet av vätskebrist. När semestern/sommarlovet tog slut och man måste in i ekorrhjulet igen med skola och arbete hinner man inte använda värmen på dagarna till annat än att låtsas att pendeltågen är rullande bastubad. Jag hade förmånen att kunna cykla till jobbet några veckor i augusti och en morgon när det var riktigt skönt, då gjorde jag något som nästan kändes lite förbjudet. Jag stannade vid Edsviken och tog ett bad på vägen till jobbet! Dagen innan hade jag tänkt tanken på ett dopp men efter att ha hindrat mig själv från sådana tokigheter mötte jag en cyklist i morgonrock! Hon var på väg till sitt morgondopp, tänkte jag och förstod att det faktiskt var möjligt att få göra så. Alltså tog jag chansen dagen efter och stannade till vid Edsviken, klädde av mig och smög ned i vattnet. När jag låg där och njöt i morgondiset såg jag tre fyra till morgonpigga som gjort samma sak som jag. Efter en kort simtur gick jag upp, klädde på mig och trampade vidare in till morgonrusningen i innerstan. Vilken förmån vi har som kan bada på vägen till jobbet... Men, Hur skönt och härligt det än är med sol värme och högsommar så tycker jag nog att kårhajkens söndagsmorgon med rimfrost i gräset och en helt vit ryggsäck (den hade legat utanför tältet) är något oslagbart. Kylan kan man ju klä sig mot på ett annat sätt än solen och värmen. Visst fryser man ibland och visst kan det vara riktigt hemskt för tårna och öronen att inte vara ordentligt varm när kylan slår till, men jag tycker ändå att det är lättare att klä på sig mot kylan än att klä av sig mot värmen. Vilken scoutsommar vi har haft! Inget regn på vårlägret. Våra gäster från Småland som var här då häpnade över den fina vårhelgen med skön värme som de fick uppleva i skogen hos oss. Inget regn på sommarlägret, jo föresten, det kom ju lite regn samma dag som miniorerna kom ut till Husarö. En halvtimmes regn som rensade ur luften och spolade bort lite av dammet kring köket och matplatsen. De som inte tog på sig regnkläder var torra igen några minuter senare eftersom solen fortsatte bränna oss med samma fart som före regnet. Men när kommer regnet då? Eftersom man brukar säga att det kommer lika mycket regn varje år så hoppas i alla fall jag på en härligt kall vinter med massor av snö! Då ska jag plocka fram skidorna och ge mig ut på en riktigt kall och mysig vinterhajk... Vill du följa med? JONAS Jonas Lundgren är ordförande i Upplands Väsby scoutkår. Ring honom om du har några frågor eller funderingar: 08-590 707 88
Scoutkonfirmation Ett annat konfirmationsläger som Jozzan var på för tre år sedan är Gålölägret. Det är ett integrerat konfirmationsläger där hälften av ungdomarna är förståndshandikappade. Det är en klar fördel om man är scout när man deltar i det lägret. Andra tänkbara läger för scoutkonfirmander är Kjesäter, Husarö och Lysestrand. Ett fyra veckors läger kostar runt 7000 kr. och det är mycket väl använda pengar. Jag kan förmedla adresser och upplysningar. INGA-LILL BACKLUND Tel. 590 80 613
Vill berätta om att det finns konfirmationsläger som riktar sig till scouter. Det är i regel lång kötid så var ute i god tid. Det kan vara tre till fem års kötid. Så det är bra att fundera många år innan ditt barn fyller 15 år. Det finns olika konfirmationsläger att välja på. Vässarö: Scouternas egen ö i Stockholms skärgård är det läger som ligger vår familj närmast i tid. Johan var där i somras. Fyra sommarveckor med samtal, bad och segling tillsammans med andra scouter och unga vuxna ledare ger möjlighet att fundera över viktiga livsfrågor. Veckorna avslutades med konfirmationen en fin sommarlördag. 2
Berättelsen om när
Landkrabborna for till Husarö Berättare: Alba Lundström- Ramirez utflykten till ön var några kvällar senare, och då skulle vi köra Capture the Flag. Det var väl sådär (jag är mörkrädd), men kvällens - morgonens - höjdpunkt kom klockan tre, då några av oss skulle gå och lägga oss. Henke kunde inte hitta sin sovsäck. Eftersom vi sov uppe på en hög klippa vid vattnet, så misstänkte vi alla att den rullat ner i vattnet. Några timmar senare blev den faktiskt hittad, av Cilla, där den låg och guppade vid öns yttersta udde. Lilla snigel har nu blivit en sång med speciell innebörd för ett femtiotal scouter. En av ledarna, vår käre Kockis, hade nämligen slagit vad med oss. Om ingen kom till ledarna med ont i huvudet eller andra tecken på vätskebrist, så skulle han på sista samlingen, mitt inne i ringen, på ett ben, på en pall, sjunga "Lilla snigel". Vilket han också gjorde. Jag ångrar fortfarande att jag inte hade kameran med. Men det var det andra som hade. Jag undrar hur många bilder det finns ute... (om någon har en bra bild, så skicka den till Dara, hans adress finns på vår hemsida, www.valhall.dns2go.com) Valhalls Disharmoniker , den ökända patrullarkören (+Hannah), grundades också under lägret. Jag har inte sjungit så mycket på länge. Eller spelat flöjt, för den delen. Vi uppträdde till och med på ett lägerbål, men vår vackra (eller inte) version av "Kungens man", inklusive extraverser. Det var också vi som skrev och framförde den sång som mer än något annat sammanfattar lägret:
Den 27/7 åkte vi, som alla säkert redan vet, till Husarö på piratläger. För att avtjäna ett av de fyra streck jag fick för uppkäftighet mot ledare, så har jag nu skrivit en liten sammanfattning om lägret. Lägerplatsen var någon sorts campingplats, med bord, bänkar och till och med ett kök. Mycket trevligt - vi slapp laga mat eller bygga - ett riktigt soft läger. Ett minus var att det stod "Ansgarförbundet, ett förbund för dig" på allt, vilket gjorde åtminstone min käre bror en smula paranoid. Cyberägget hörde väl egentligen till lägerplatsen, men förtjänar att få ett eget omnämnande. Det var en muteringscentral, förklädd till jordkällare, och orsaken till de onormalt stora insekterna. Ett exempel på mutant är skalbaggen som Repton hittade i sin sovsäck, den som var så hääääär stor mellan ögonen. Aktiviteterna var härliga (tyckte jag, åtminstone), två spår med pirattema, många kanotutflykter, brännboll, fotboll, och badutflykter i tid och otid. Vi patrullscouter fick dessutom göra lite mer... de bägge övernattningarna på Rävskär, till exempel. Rävskär var nämligen namnet på en liten, obebodd ö, där vi patrullare skulle få sova ensamma en natt. Vi var inte ensamma. Eftersom vi sov under bar himmel var myggen överallt. Att jag överhuvudtaget somnade var, enligt mig, ett under. Nästa morgon väntade ännu en överraskning. Mot våra kanoter stod en planka, från vraket som låg i en vik längre bort, lutad, och på den var ett meddelande skrivet med röd fä... blod, menar jag. "Kapten Gråskägg och
Brev från Husarö Melodi: "Brev från kolonien" av Cornelis Wreesvijk. Text och copyright: Cilla, Alba, Adam, Hannah m.fl. Artist: Valhalls disharmoniker ©
Tjena alla ni därhemma! Jag har lyckats få en penna. På Piratön har vi roligt, Fast det kanske varit lite mycket soligt. Vi har badat hela dagen, Och bränt armar, ben och magen. Spelat poker halva natten, Jag förlorade, men vann tre liter vatten. Vissa har en väldans otur, Vissa hittar stora odjur. Broms och mygg och vad det heter Reptons skalbagge den var ju minst en meter. Mycket vatten har vi druckit, Så att kåsan nästan spruckit. Fästingar har vi fått plocka, Vi har räknat upp till hundraförtiåtta.
På en klippa där låg Adde., På sin rygg han geting hade. Erik lyfte då sin kåsa Getingen var död, men Addes rygg var rosa. ( - Ta paddeln, ta paddeln!)
Kapten Gulskägg, kapten Gråskägg, Slet en planka från en vrakvägg. Skrämt patrullarna från vettet När de lämnade en hälsning på det sättet.
Dara har fått knyppeldille Passar inte för en kille. Han var mera macho före. Snart har säkert hela lägret slut på snöre.
Ut till Rävskär har vi farit. Mycket roligt har det varit. Henkes sovsäck tog in vatten, När den rulla ner för klippan mitt i natten.
Myror, bromsar, geting, spindel Krypens storlek ger oss svindel. Ja, man blir ju nästan galen Undra vad som händer i mutantcentralen?
Spelat brännboll, tagit lyror. Kockis byxor fyllts med myror. Köket lagar snällt all maten, Men tyvärr måste vi själva diska faten. Det har hänt så mycket mera. Raderna kan gott bli flera. Men nu börjar det bli kväller, Och vi ska iväg och käka kantareller.
3
Blå hajk är någonting du får gå som seniorscout, när du är mellan 15 och 18 år. De som tänker på Blå hajk tänker oftast på Forsfararna (när man åker flotte nedför klarälven), men faktum är att det finns två hajker till, Friskyttarna (vandring och paddling i Småland) och Jägarna (vandring i Jämtlands fjällvärld), som är värda minst lika mycket uppmärksamhet.
Efter att ha mött upp med resten av deltagarna startade hajken lite lugnt. Vi fick ut patrullernas gemensamma material, lite smått och gott gicks igenom och ryggsäckarna vägdes. Med 25 kg på ryggen började vi gå mot den plats vi hade fått utpekad på kartan och vi kände att nu, nu har äventyret bara börjat. Av själva hajken vill jag inte berätta så mycket eftersom jag inte vill förstöra upplevelsen för de av er som tänker gå den, antingen i sommar eller vänta några år tills ni blir lite äldre. Jag kan bara säga att den 25 juli, efter tio dagar i Smålands underbara natur, var vi inte besvikna. Det var många ledsna miner när vi skiljdes åt för att ta oss hem igen till våra väntande familjer.
Det har arrangerats Blå hajker väldigt länge, men de har förändrats mycket genom tiderna. Förut var det endast, efter att ha blivit uttagna från hela Sverige, de allra bästa patrulledarna som fick åka, idag behöver du bara besöka www.ssf.scout.se, klicka på "Arrangemang/Kurser" och "Blå hajk". Även strapatserna har förändrats för att dagens lata ungdomar skall kunna klara av dem.
Under tågresan hem pratades det idel minnen och upplevelser men när jag kom hem på kvällen blev vilan kort. Packningen skulle packas om, kläder skulle tvättas, sovsäcken skulle försökas få att lukta lite mindre; jag skulle ju ut på sommarläger på Husarö redan morgonen efter. ANDREAS BOFJÄLL
Jag valde att gå Friskyttarna och ställde mig på Stockholm central i väntan på tåget söderut den 16 juli i år. Det var lite nervöst när jag träffade de första av mina blivande hajkkamrater när tåget började röra sig mot sydligare breddgrader och diskussionerna började komma igång: "Vad kommer du ifrån då?", "Känner du till någonting om Friskyttarna?". Ingen visste mer än någon annan, det vill säga ingenting. Allting var mycket hemlighetsfullt, det enda vi visste var vad vi skulle ha med oss, var vi skulle vara vid ett visst klockslag och var hajken skulle sluta.
4
Visste du… …vad bokstäverna i Internet- och mailadresserna står för?
uvnytt @ uv. ssf. scout. se Sverige
Upplands Väsby Svenska scoutförbundet
Svenska scoutrådet
…att du som fyller lägst 18 och högst 26 år under 2004 har möjlighet att åka på ett jättestort roverscoutläger i Taiwan, sommaren 2004. Det kostar en hel del, men häftigt blir det. Mer info finns på www.taiwan.scout.se.
Kalendarium November 8-10 Vecka 46 11 kl 19 21 kl 20
Rådspatrullskurs Utdelning av julförsäljningssaker (det är frivilligt) Styrelsemöte Ledarträff i scoutgården
December Vecka 49 8 11 kl 19 12 –11 jan
Redovisning av julförsäljningen Julgröt Styrelsemöte th 20 World Scout Jamboree Thailand
År 2003 Januari 11-12
Planeringshelg
Juli/Augusti 26-2
Sommarläger: Ingvarståget
År 2004 th
Vecka 29-33 12 World Scout Moot Taiwan
5
The Lobsters
Fjälläventyr Som avslutning på tiden som seniorer begav sig ”The Lobsters” ut på upptäcktsfärd i de svenska fjällen, som bland annat förde dem till Sveriges högsta topp, Kebnekaise. Här följer några utdrag ur deras loggbok.
det första inte är feg och för det andra inte äger några kallingar är inte jag inberäknad i ’vi andra’ och så för det tredje var jag i vattnet inte långt efter Andy och Mange…) Efter badet satt det fint med lite varma kläder och middag i form av köttbullar och makaroner med den alltid så goda smaken av grillkryddan. För att maten skulle smälta fortare hade vi en mycket manlig tävling i form av stenkastning som förövrigt jag, Repton vann överlägset. Stenkastningen tog så hårt på vissa att vi gick och lade oss. Och vi såg att det var gott och det vart dag den tredje dagen…
Torsdag 2002-08-08 11.30 Första färden: vart är stigen? Bräsk och björksnår smaksatta med hjortron mötte oss genast men ingen stig. Mange tog stora steget framåt och vi andra följde efter; det är inte undra på att han kallas älgen. Efter någon timmes plöjande slog vi oss ned med förkänning av värken som skulle komma. Pigga och glada gav sig alla grabbar iväg och fann stigen vi letat efter. Men hjälteglorian försvann upp i rök när vi märkte att bulldozern (Andy) och Älgen (Mange) triangulerat ut vår position och visste vart stigen var. På denna stig begav vi oss mot Lapporten. Efter en stunds gång var det dags för lunch. Henrik hittade ett spår från Andys? tidigare expeditioner; en ölburk, Lapin 7,0… Henrik blev den första av de lyckliga som blev av med lite vikt i form av köttbullar och mackor. Patrik fick in 16 köttbullar i en vanlig fralla vilket är en stor bragd… Färden fortsatte mot Lapporten i makligt tempo. Det dragspelsliknande landskapet lurar oss för jämnan och Lapporten verkar hur avlägsen som helst. Just när vi trodde att vi aldrig skulle nå fram till Lapporten tornar den upp sig framför oss med sitt tilltalande linjespel som är en fröjd för ögat (internt talesätt). Vi slog läger vid den första sjön där för övrigt tre tjuvfiskare redan bodde. När tälten var uppslagna var det dags för det obligatoriska badet. Först i var Andy och Mange som hade vad vi tycker en mycket underlig tävling: vem är blekast? Vi andra stod och fegade i kallingarna innan vi begav oss ned i det enligt Repton alldeles för kalla vattnet. (Ett inlägg av Sara: eftersom jag för
Vid pennan: Repton
Fredag 2002-08-09 ”Bip-bip… … Bip-bip” Dags att gå upp. Blä… Sovit gått? Nja, ryckigt och Andy hörde ”vildsvin”, fast som Lobster vet man att allt som grymtar i skogen inte är vildsvin… Frukost: Grötkokning samt krämvispning som tillsammans (förutsatt att man inte blandar för väl) ger en aptitlig energiexplosion. Hopplockning och dags för avfärd. Innan den första rasten passerade vi den andra av sjöarna i Lapporten dock verkade det som om leden vi gick på också tillhörde sjön (blött som H-vete) (Inlägg från Sara: jag trodde inte det fanns så mycket vatten i h-vetet…). Efter ett antal tillryggalagda kilometrar började uppviglaren Repton få matfantasier och drömde iväg till sin mozarellasandwich. Han vädrade sina fantasier och de andra hakade på och fantasierna om maträtter for iväg. Som tur var slog vi oss ned en stund senare och intog lunch, om man kan kalla en varma koppen och två knäckebrödsmackor med lite skinkost för lunch.
6
Nu såg vi de första jepparna, ute och vandrade i jeans? Vi gick vidare och hittade vårt första vad! Ingen vurpa men helt enkelt var det inte. Vandringen fortsatte uppför och på högsta punkten innan Renvaktar stugan (ca 3 km innan) slog vi upp våra tält.
började, om man nu kan kalla det för klättring att vandra upp för en inte allt för smal led säkrad i en bröstsele. Vi tragglade oss upp till toppstugan och tog där en chokladbit som extra energi. Toppglaciären tornade upp sig framför oss efter en stunds vandring och vi kunde känna att det var nära till målet. Guiderna hade huggit ut steg som vi gick i sista vägen till toppen. På toppen var det molnigt men gänget ställde upp sig för fotografering och när bergsmannen ställde sig på toppen försvann molnen och vi fick blå himmel som bakgrund på våra kort, tror vi i alla fall då de inte är framkallade. Tilläggas ska att mystiska mannen snubblade på vägen ned från toppen och höll på att försvinna, vilket inte hade varit någon större förlust för mänskligheten. Nere vid toppglaciären gav vi vår present till Andy, en djurgårdssnusdosa. Jag tror inte att hade förväntat sig något och han blev lite rörd. Hoppas i alla fall att han minns den stunden då vi, symboliskt gav tillbaka lite av all den glädjen han gett oss. Vandringen ned från Keb var inte svår men vissa hade en hel del svårigheter med att tygla sin höjdrädsla och det gick trögt. Vi kanade ned för några glaciärer och vi började irritera oss på ”klättermusenmannen” som alltid skulle gå först och med händerna på baken. Några av oss, bl.a. författaren, passade på att vurpa under nedstigningen. När Kebnekaise fjällstation närmade sig fick alla gå i sitt eget tempo och Petter och Henrik stängde ut ”klättermusenmannen” så att han vart helt förstörd över att inte vara först. Vid sporten lämnade vi in våra saker och begav oss iväg som nyblivna toppbestigare… ööööh. Efter detta kommer jag inte ihåg så mycket för jag komade ihop totalt och jag har för mig att de flesta gjorde det samma utom Mange och Sara som berättade om deras äventyr vid Elsas bro m.m. Glada och trötta lade vi oss i sovsäcken och drömde om höga lockelser och nya utmaningar i framtiden.
Vid pennan: Henrik
Torsdag 2002-08-15 Klockan ringer vid 6.00, det är dags att gå upp, inget ”softande” i sovsäcken idag inte. Stunden är inne för det som de flesta längtat efter; Sveriges högsta topp, Kebnekaise skall, om bergsandarna tillåter bestigas. I Patrik, Petter och Reptons tält är det ett febrilt rotande efter de saker som vi kvällen innan bestämt att vi ska ta med. Sara tar det lite lugnare och ser glatt på när alla far omkring efter rätt utrustning eftersom hon inte ska med på toppturen. Hon och Mange ska ta det lite lugnt och se sig omkring Kebnekaise fjällstation ifall vädret tillåter. Alla blir färdiga ungefär samtidigt och vi beger oss till servicehuset för att laga frukost. Mange kommer likt en sömngångare in och hälsar på oss innan han staplar ned till restaurangen och intar en mindre prisvärd frukostbuffé. Spänningen i servicehuset ökar stegvis allteftersom toppresenärerna droppar in och gör frukost. Färdigdiskade lämnar vi vårt bort och förbereder oss med div. besök. Tiden på Andys ur rinner iväg och den sista som ansluter till den övriga gruppen är faktiskt sen. Nåväl, tidspassningen är inte så god på guiderna heller men efter en stund börjar de beskriva vandringen till Björlings glaciär där den så kallade klättringen börjar. Samtidigt delar de två andra guiderna ut bröstselar till de ”tappra” bergsbestigarna. Färden mot toppen tar sin början genom bräsk, där fö. Märta Häger bor. Efter tjugo minuter tar vi en enligt oss helt onödig rast men vissa, typ mystiska mannen hade redan blivit trötta. Flera bryter under den efterkommande vandringen i brantare terräng och man kan bara vara ledsen åt dem som missade allt det roliga med toppturen. Lunchen intogs när vi efter en brantare vandring nått flackare mark. Utsikten vette mot Kebnekaise som vänligt visade upp hela sitt magnifika linjespel för oss. Snabbt begavs vi oss till Björlings glaciär som vi avverkade fort. Det var nu klättringen
Vid pennan Repton Ett extra tack från oss alla Lobstrar till våra tappra ledare Andy och Mange som så många gånger förr stod vid vår sida.
7
8
