NyläNNingen 2/04
Medlemstidning för NN vid Åbo Akademi r.f.
Ett vanligt veckoslut i Åbo - ur Wolwo perspektiv sid 10-13
LXVIII Årsfest på Kåren på sidorna 16-19
NK, vår vänförening i Vasa presenteras, s. 22
Tänk att få vara en livslevande Forrester! inblick i Finlands mest älskade TV-serie på sid 8-9
NyläNNingen
innehållsförteckning
Chefredaktör Crista Mäki-Hokkonen
Ledare ................................................... 3 Inspektors(s)palt ................................. 4 Kuratorn har ordet .............................. 5 Klyschor på film .................................. 7 Ibland händer det sig att .................... 8 Ett vanligt veckoslut i Åbo .......... 10-13 Årsfest 2004 ................................ 16-20 NK + NN = sant!! ................................ 22 Nylänning i Österbotten ................... 23 Detta har hänt .................................... 2 7
Ansvarig utgivare Anna Bäckman Inspektor Ringa Sandelin Layout Anna Österholm Emil Auer Filip Gestrin Skribenter i detta nummer Ringa Sandelin Anna Bäckman Hanna Andersson Crista Mäki-Hokkonen Hanna Lindvall Kristoffer Nöjd Anna Nöjd Andreas Streun
Maila styrelsen på adressen:
[email protected] Mer eller mindre aktuell info finns på: http://www.abo.fi/~nn
Fotograf en och annan
Kansliet ligger på Tavastgatan 22 och borde vara öppet varje onsdag från 1213. Vi säljer Absolut Nyland-tygmärken, sångböcker, t-skjortor och saker. Kom in och underhåll oss! NN:s bankkontonummer är 220518-127281, referensnummer 3308, och dit betalar du din medlemsavgift! Glöm inte att fylla dina intima detaljer såsomhemort och fakultet, när du betalar din medlemsavgift. Tack! medle,savgift.i alla intima detaljer såsom hemort och fakultet, när du betalar din avgift. Tack!
Adress NN vid ÅA r.f. P.B. 96 20501 Åbo Tryckeri ;)
Alla bidrag tas tacksamt emot kontakta redaktionen,
[email protected]!
2
NyläNNingen
Redaktören uttalar sig
Folk sitter vid ån och njuter av värmen, det måste ju betyda att sommaren är här! I alla fall nästan, många har en eller två tenter kvar, medan andra redan lämnat staden i förmån för Nyland och sommarjobbet. Oberoende om man jobbar eller hör till de avundsvärda som kan ha ledigt på sommaren, är dessa månader borta från akademivärlden, dess föreläsningar och tenter, en välbehövlig paus. Själv ser jag fram emot att inte behöva tänka på studieveckor och facklitteratur, däremot har jag tid att läsa en och annan mindre facklig bok. Personligen skulle jag bli galen utan ledigt från studierna, för även då man jobbar så är det en annan sak än att studera, mer konkret på något vis. Hjärnan behöver vila och samla krafter inför nästa läsår, fast dit är det långt! Vi hinner ha en nyländsk träff före det, sommarträffen i augusti. I år är vi i Stensböle, 5 km från Borgå-city. Våra schweiziska vänner har lovat komma med den stora osten Anna B och Linda gjorde i Schweiz och som nu mognat färdigt. Så blir det ju sitz och allmänt roligt. Missa inte det! I detta nummer av NyläNNingen får vi ta del av Årsfesten både ur schweiziskt och nyländskt perspektiv, både Hanna A och Wolwo kommer med nyttig kunskap om hur årets största nyländska fest ska firas. Anna N skriver om ett av Finlands största hat/ kärleksobjekt, nämligen Kauniit. Hanna L har vågat sig upp till Pampas och träffat vår vänförening i Vasa, nämligen Nyländska Klubben. Kride har gjort en egen tio-i-topp lista, inspektorn skriver om biobesök och kuratorn Anna funderar på sommarlov. Ha en varm och trevlig sommar!
Chefen
3
NyläNNingen inspektors(s)palt
Biobesök - en njutning Ringa Sandelin goda filmen och också en långa erfarenhet av hur valet av film måste ske. Tack vare naturlig konkurrens och kunskap är utbudet därför gott. Mina biobesök är fortfarande många och förknippade med en genuin njutning. Att sitta bekvämt och bli innesluten av både ljud och bild och enbart få koncentrera sig på vad som händer ger en avkoppling som är oöverträffad. Någon finsmakare då det gäller filmkonsten är jag definitivt inte. Jag kan inte minnas att jag någonsin skulle ha avbrutit ett besök och lämnat salongen mitt i en film. Men jag vet flere filmer som jag gärna skulle se om och många har jag faktiskt sett igen. Att se en fängslande film på nytt ger en annan typ av upplevelse som väl kan tävla med känslan av nyhetens behag. Någon förteckning över filmer jag gärna rekommenderar kommer jag inte att ge. Men jag rekommenderar film i biosalong som alternativ till videotittande i den egna soffan.
Anonymitet kan ibland vara förknippad med en stor avkoppling och njutning. Att helt få strunta i sin omgivning och alla de synliga och osynliga krav som ställs på en människa, den möjligheten ger ett biobesök. Jag hör till den generation för vilken bion var mycket viktig underhållning. Biobesöken hörde till veckoprogrammet och var ofta så inrutade att man köpte sin biljett oberoende av vilken film det var fråga om. Kritikernas omdöme var inte så avgörande och inte heller antalet stjärnor en film fått. Något sådant fanns överhuvudtaget inte. Videoindustrin har hållit på att ta död på biograferna och den valmöjlighet som videon ger kan ingen anmärka på. Hyran är rimlig och du kan själv bestämma tiden, platsen och pauserna. Men till alla lycka så har biograferna överlevt och förefaller idag att leva rätt bra. På den lilla ort där jag tillbringar det mesta av min lediga tid finns två biosalonger. Båda biograferna har långa familjeanor, dvs. de har varit i samma familjs ägo under många decennier. Båda familjerna har en genuin känsla för den
4
NyläNNingen kuratorn har ordet...
Våren är kommen... Anna Bäckman Den grå regniga utsikten från mitt köksfönster och de x antal oskrivna uppsatser som tynger mitt samvete till trots är sommaren nog onekligen på väg. Sommarens intåg har undertecknade kanske mest märkt av på grund av sina rinnande ögon, visst det är fint med pollen. Men det varma vädret under första maj-helgen borde även ha fått vårkänslorna att spira hos de mest känslokalla bland oss. Med våren kommer också det efterlängtade sommarlovet. Men lovet är nog inte vad det en gång var och visst längtar man ibland tillbaka till sommarloven man hade när man gick i lågstadiet. Den bekymmersfria tiden mellan sista lördagen i maj och början av augusti när man kunde göra precis vad som helst när som helst är nog definitivt förbi. Nu handlar det om att försöka arbeta flitigt för att förtjäna så mycket som möjligt och att inte lockas
av alla inbjudande uteserveringar och festivaler som förrädiskt tunnar ut besparingarna. En del av er har säkert redan fått eller tagit ledigt för att börja arbeta medan andra, förhoppningsvis inte allt för många, febrilt ännu letar efter ett jobb. Men även om sommaren är ett tillfälle att dryga ut studiekassan ska man nog med gott samvete unna sig lite bekymmersfrihet och njuta av de långa sommardagarna. Man skall också komma ihåg att även om jobbet man fått inte är det mest välbetalda kommer man att vara många erfarenheter och minnen rikare när hösten ingen gör sig gällande. Och vissa saker, som att t.ex. spendera en hel dag på stranden utan att anstränga tankeförmågan alltför mycket, går bara inte att mäta i euro och cent. Jag vill önska er alla en skön och varm sommar! Vi ses igen i höst!
5
NyläNNingen
6
NyläNNingen
Klyschor på film Kristoffer Nöjd § Det går för båda. § Få har mobiltelefon så alla telefonsamtal slutar vid en svarare. § Det regnar alltid när folk är i fara. § Om allt är bra i filmens mitt kommer någonting att skita sig. § Däcken skriker alltid när en bil accelererar. § Ungefär i hälften av alla fall då telefonsvararen slår på är personen någon försöker nå hemma och hör när meddelandet spelas in. § Om allt var bra i filmens mitt och någonting sedan sket sig så blir det alltid bra igen.
Det är pop med listor och det är pop med toplistor. Tio i topp är också pop. Jag tänkte göra min egen lista, även om jag är säker på att det redan existerar bättre, längre och roligare listor med ungefär samma saker som jag tänker plita ner. Min lista handlar om film och vad som är regel i film, åtminstone i Hollywood, inte ännu i Trollywood. Eftersom jag inte vet vilken regel som är vanligast tänker jag till er stora besvikelse inte numrera dem på min lista utan, eftersom det handlar om regler, förse dem med paragraftecknet §. Varsågoda! § Medelklassfamiljen bör äga två bilar varav den ena alltid är en Volvo 240 eller 850. § Dagen efter (samlag) glömmer mannen alltid kalsongerna. § Alla telefonnummer börjar med tre femmor (555). § Nördar är skitsnygga när de tar av sig glasögonen. § Fruntimmer som antastas i hemmet söker sig alltid uppåt i huset. § Samlaget är alltid långt.
Så var dock inte fallet med den här listan. Jag beklagar. Men sök på nätet! Jag lovar att ni hittar bättre, längre och roligare listor där. Ha en skön sommar men städa upp efter er!
7
NyläNNingen
Ibland händer det sig att... Anna Nöjd Ibland händer det sig att man sitter hemma en vardagskväll och inte vet riktigt vad man skall hitta på. Om man inte orkar träffa vänner eller gå ut på promenad händer det sig ibland att man lägger på TV: n. Oftast kommer det inte så mycket bra just där vid sex tiden så det händer sig att man lägger på Kauniit. Ni vet programmet som handlar om den perfekta familjen Forrester. Endel människor ser på programmet med fullt allvar och lever sig till hundra procent in i Brookes och Ridges värld, medan andra ser på det nu och då för att få sig ett gott skratt eller helt enkelt för att kunna förstå vad kompisarna pratar om. Ibland då jag sätter på TV: n funderar jag hur manusförfattarna till Kauniit hittar alla sina galna idéer. Jag menar, det kan ju inte finnas en enda familj i hela världen som är som Kauniit... Eller? Finns det verkligen syskon som får romantiska känslor för varandra då de får höra att de inte är biologiska syskon? Jag tror att det skulle vara den sista tanken i ens huvud just då. Och inte bara just då, utan hela ens liv! Som om jag nu skulle gå och bli kär i min bror om jag fick höra att vi inte är syskon. Knappast. En annan av de otroligt välpåhittade incidenterna i Kauniit var då Thomas, en tioårig pojke, som aldrig druckit alkohol blev alkis då han hade det lite svårt med livet. Mycket verklighetsenligt om du frågar mig. Men detta är ju ingenting då man sedan ser på en annan person i familjen, nämligen Brooke. Hon har haft sexuella relationer till alla män i en och samma familj och skaffade sedan barn
med sin dotters make. Något säger mig att detta inte händer alltför ofta. Alla vet att Kauniit inte helt och hållet bryr sig om vad som är sannolikt och vad som inte är det, men ändå är det en enorm mängd människor som ser på det. De flesta flickor har åtminstone ett skede av livet då de följer med vad som händer i The Bold and the Beautiful. Är det så att vårt eget liv är så otroligt tråkigt att vi måste sätta på TV: n för att se på folk som gör allt för att göra livet lite mer komplicerat? Om det som händer i Kauniit hade hänt i en vanlig familj skulle folk tycka att det var grymt och perverst och klart att det bara är en TV- serie, men det
kan ju sätta galna idéer i huvudet på oss. Om jag plötsligt börjar tro att alla människor har en borttappad tvillingsyster och att alla som dör bara gömmer sig i Italien kommer jag nog att ha det lite svårt i framtiden. Trots att jag själv ser på serien nu och då måste jag nog fundera hur man ens kan
8
NyläNNingen komma på tanken att laga en serie som Kauniit. Inget som händer där är möjligt. Visst är det fint att vara rik och ha möjlighet att göra vad man vill av sitt liv, men jag tror inte att någon människa skulle välja att leva sitt liv som någon av de fiktiva Kauniit människorna. Visst är det jobbigt att vara studerande och att ständigt måsta räkna sina pengar och spara, men det är bättre än att vara en livs levande Forrester. Om det verkligen finns folk som i Kauniit måste jag säga att jag tycker synd om dem. Det kan inte vara så lätt att veta att så fort
man löst ett problem kommer det en elak halvsyster eller något annat overkligt bakom hörnet. Vad vi alltså borde göra är att varje dag vara tacksamma över att vi inte är som de i Kauniit och tänka på hur skönt det är att vara en knäckebrödsätande studerande som alltid har under hundra euro på kontot. Det är egentligen ett ganska lätt liv. Trevlig sommar, vi ses igen i höst en aning brunare men knappast mycket rikare...
Opiskelijakortilla -10% alennus normaali hintaisista tuotteista.
9
NyläNNingen
Ett vanligt veckoslut i Åbo -ur schweizisk synvinkel Andreas Streun v/o wolwo Det gäller alltså Nyländska Nationens Årsfest i år. Naturligtvis var detta veckoslut inte ett vanligt för oss som kommer från kontinenten, från det gamla Europas hjärta. Emot NNs Årsfest bruker vi schweiziska deltagare se fram redan före Jul. NNs Årsfest minskar så att säga Julens betydelse. Populariteten med finlandsresor är speciellt stor hos oss i Studentenverbindung Concordia, och även i allmänhet har Finlands popularitet i Schweiz ökat. Den största researrangören för Norden i Schweiz (Kontiki Saga Reisen) har till och med lagt i tv reklam för att folk skulle beställa deras ”Sommer in Finnland”broschyr. Sex sells and Finland is hype. Så ungefär. Det är delvis en anledning varför vi från Schweiz kunde presentera oss med rekord deltagande i år.
Dag 1 Ditresan blev för de mesta anknuten till en Viking Line kryssning från Stockholm. Hurså? Det borde ju finnas massor med billiga flygbiljetter att köpa för att komma direkt till Helsingfors. Viking Line är dock rekordpoppis för oss. Alla talar om hur roligt det är på båtarna så att alla sedan är med och vill åka isovene. Med mer eller mindre sömn i benen stiger alla kryssningsdeltagarna från bord i Åbo...mutta eivät sentään aivan kokonaan: pieni RA blev kvar någonstans så att någon fick springa och leta efter honom. RA dök upp efter ett tag och alla var glada att ha haft klarat första provet inför så många fler som skulle vänta oss. Buljong Buljong fanns inte. Men en matbutik befinner sig alltid i närheten. BRÄTSCH var sugen efter buljong och fordrade för mycket av värden AnnaÖ. Tro nu inte att alla vi från Bern är buljongsugna (själv vet jag knappast vad det är för något). Och tro inte att vi alla är tvungna att ringa hem till mamma var 6te timme. Det gjorde BRÄTSCH också oavbrutet, bortsett nu från buljongdrickandet. Inte har vi andra kommit underfund med spelet BRÄTSCH verkligen lirar. Cybershooting är enligt andras uppgifter ansträngande och resultaten vet jag ingenting av. Hoppas ni tyckte det var kul. Korvkiosker försvinner Kvällen började dåligt: blomsterkiosken vid domkyrkotorget som tidigare varit
Anna & Ra umgås närgånget på dansgolvet
10
NyläNNingen grillkiosk och sedan har förblivit grillkiosk igen var just stängd på denna fredag kväll. Speciellt jag var sugen efter någon hamburgare. På flyget serverades bara ett par torra sandwiches och flytande ämnen. Vidare till nästa (hörnet Nylandsgatan och Tavastgatan): svaldes av marken. Nästa låg längre bort mot Tavastehus. Gubben där var så pass trevlig att han tog vår schweizertyska för att vara svenska och försökte prata svenska med oss.
Dag 2 Vi vaknade! Vi levde! Det bar åt! Visst var vi och shoppa och en del andra saker hade vi gjort just denna lördag, dagen inför Årsfesten. Enlig gammal Degerby tradition var vi och åt på restaurang Rosso. BRÄTSCH skulle köpa en ny slips. Själv var jag ut efter en moderniserad lappmössa; jag lyckades inte. Porrtidningens gåta GRAPPA hittade en porrtidning i sin väska. Hur packad kan man vara att inte minnas att man köpt en sådan? Fast så enkelt var det inte. Hur hamnade porrtidskriften i GRAPPAs väska? Situationen: 1. GRAPPAs väska var låst på hitresan. 2. Tidningen var på finska, och jag har aldrig sett att det fanns sådant att köpa på finlandbåtarna. 3. Alltså måste någon ha lagt in den under tiden då vi redan vistades hos AnnaÖ. 4. Vi tror inte att AnnaÖ är skyldig. 5 . Alla 4 som bodde hos AnnaÖ nekar att ha med saken att göra. Alltså måste någon utomstående ha smugglat denna corpus delicti in i AnnaÖs lägenhet och sedan in i Grappas väska. Hmmmm... tidningen själv gav på söndag kvällens båtresa till Sverige ytterliggare upphov för roliga situationer, vilka jag avstår att kommentera i detta inlägg, sorry.
Tummen upp för Finland! Sitz eller Stamm (som vi skulle uttrycka det) Framme i SF källaren kunde vi äntligen börja dricka öl. Bordsplaceringen var så att vi skulle blandas: FIN, S, CH och så vidare. Idén var toppen men plats fanns det desto mindre. Men det gick. För den som tänkte spara sig lite grand för lördagskvällen hade ingen chans. Fulla blev vi alla gånger. Första bekantskap stiftades. Att VERDI blev av med gummihattarna som han fick av någon, är ett rykte. Hurledes GRAPPA klarade situationen vet jag ingenting heller om. Fredagen blev i alla fall rolig och lovade mycket för programmet på dag nr. 2.
Vem var snyggast Att jag skulle ha vunnit skönhetstävlingen bland oss Concordianer är väl självklart och överflödigt att förklara. Det finns dock ett par viktiga saker som man måste tänka på innan en sådan stor evenemang som Årsfesten: man ska ha skjortan väl struken ock stärkad, man ska inte ha behov för större affärer på toan för de
11
NyläNNingen kulturen. BRÄTSCH (observera: BRÄTSCH igen) ville pussa sin bordsdam traditionsenligt 3 gånger på kinden (så gör man helt enkelt i Schweiz; motsvarar den i de nordiska länderna allmänt bekanta kramen) varpå offret stack direkt därifrån. Nå, nu vet vi i alla fall att man inte gör så i Finland. Inne i salen, väl positionerade, stående, var vid sin plats, anlände fanorna. Jag såg fram emot detta högtidliga intermezzo. Att ”anlända” låter i sig ju festligt och en fänrik borde då skrida in med fanorna, inte springa som ett förskräckt höns. Själva festen Själva Årsfesten var ju den roligaste och bästa jag har varit med om sedan min första 1994. Vid bord nummer två hade vi askul. Helt enkelt: jag ville inte missa min 8de Årsfest. Crawford var toppen (det sade t.o.m. mina svenskan okunniga komilitoner). Maten var god. Riktig god mat och flinka servitörer och –triser. Trevlig dörrvakt. Renoverat dass. Om eftersläppet vet jag inte mycket att berätta. Dag 3
Kanske Wolwo faktiskt var snyggast? närmaste 6 timmarna, man måste prioritera saker man tar med sig i det begränsade byxfickoutrymmet (hoppar jag över snuset för cigaretternas skull eller skulle jag prioritera fickpluntan för kameran eller finns det plats för både och, och hur många kilo tuggummi tar jag med mig etc., ni vet saken). Mina yngre kollegor satte värde på snyggt och traditionellt utseende i deras Vollwix ”uniformer” mens andra hade möjlighet att amortisera deras mörka kostym för första gången efter konfirmationen. Kort sagt: alla såg fram emot kvällen och var duktiga i att förbereda sig.
Drag mig int’ i håret!!! En del av oss hann även sova ett par timmar. Ett par ”färska” jeans och Sillisen väntade. Trrr Trrr Trrr spelade ju otroligt bra. Först mötte jag Alice Coopers lillebror i försäljningsdisken. Jag visste från mina tidigare erfarenheter med sillisar att man för denna evenemang får klä ut sig till viss grad. Så inväntade jag min tur och stod brevid en kille med långt mörkt hår. Jag trodde att det var en nylänning med en peruk och så drog jag i hans hår. Håret visade sig att de var äkta och när jag uppfattade att den killen var frontman i Trrr Trrr Trrr kände jag ännu mera skam.
Puss på kinden och fankult Det finns en del skillnader mellan den centraleuropeiska och den finsk-ugriska
12
NyläNNingen
Inka, Fredrik & Smaug i ståtliga huvudbonader på sillisen! IEpilog Viking Lines ölsortiment avnjutades lite mera måttligt samma kväll. Det var ju mycket vi drack under detta veckoslut och vet ni känslan hur gott egentligen Cocis kan smaka när man har levt i 3
dagar på öl och sprit. Flertalet av oss återhämtade sig först på tisdag, jag kommer aldrig att återhämta mig. Mitt finlandsvirus är starkare än någonsin.
13
NyläNNingen
tel: +358 2 465 1409
[email protected]
Tavastgatan 16 tel: 02 2505 305
14
NyläNNingen
15
NyläNNingen
LXVIII Årsfest Hanna Andersson I skrivande stund då deadlinen är ett minne blott och dygnet lider mot sitt slut skulle det vara frestande att copypeista en årsfestartikel från typ 1994 och lita på att ingen märker. Faktum är ju nämligen att alla årsfester är mer eller mindre lika till konceptet, ni vet, först är det solenn akt där styrelsen får skojiga eller ännu skojigare presenter, och sen är det dags att stelmingla med ett skumppaglas i handen. Stelheten beror säkert på att fracken vid den tidpunkten ännu är lite styv. Så är det. Sen är det middag enligt
traditionell modell, menyn är också vanligen densamma med undantag för huvudrätten (gris eller flygfä). Efter att varmrätten dukats ut brukar fracken ha mjuknat upp lite grann. På nacharen blir
En mycket inderhållande Crawford håller tal. kjolfållen lerig och frackvästen ölig, varefter det bär av hem (?) via grillen. Sillis, ja, det är sillis... Nåväl, tro nu inte att man blir kroniskt negativ och cynisk med åren. Det finns ju också en orsak till att man betalar för dessa tillställningar gång efter gång och gör sig allt besvär med att fixa hår och polera skor. Orsaken är givetvis att det alltid är lika kul, och att det varje gång finns plats för överraskningar! Det är bara synd att man tenderar att glömma de överraskande momenten med tiden. Undertecknad var dock förutseende och tog med hjälp av
Marskalk Malin II...
16
NyläNNingen Johis och Lippe, som gjorde ett utomordentligt jobb och lyckades både hålla ett friskt tempo och överrösta alltmer högljudda festdeltagare! Ytterligare en applåd måste nog ges åt MK:s representant som lär ska ha ätit upp sitt sånghäfte under banketten. Huruvida det handlade om en stilla protest mot Stbl:s ”studieliv for dummies”-artikel där det utryckligen sades att det är ofint att äta upp sitt sångblad, eller nånting annat, är oklart än i denna dag. Vi får hoppas att det smakade i alla fall...Som sig bör var talen och de andra underhållningsnumren många. Nämnas kan BD-kvartettens sånguppvisning kvällens damer till ära, Krides tal till Quinnan där personlighetsanalyser à la Cosmo togs med en nypa salt, och Anna Soveris hjärtliga tal till mannen som orsakade igenkännande skratt i publiken. Årsfesttalet framfördes i år av journalisten, ex-Washingtonkorrespondenten och framför allt tolkisbon Michael Crawford. Det kunde ha tänkts vara svårt att få tag på en lika karismatisk talare som ifjol, men Crawford lyckades ta sin publik med storm, även om någon
Sångledarduon Johis & Lippe presenterar sig bordssällskapet anteckningar på baksidan av det gula pappret med festutskottets snapsvisa redan under banketten. Högst upp står det ”livet är härligt”, varefter det mesta är svår/oläsligt eller svår/ obegripligt. Visst är livet härligt! I år firade NN sitt 68-årsjubileum – men några rynkor syns inte till, för att inte tala om pensionsåldern. Ett hundratal vackra och djärva samlades på Kåren den 13 mars. De flesta ansiktena var bekanta, och glädjande var i synnerhet det stora antalet utländska gäster; vänföreningarna i såväl Sverige som Schweiz var återigen väl representerade. Nylänningarnas förmåga att knyta varma kontakter utåt, även utanför riksgränserna, är verkligen värt en applåd. Det är också sångledarna
Papapapapapapadum...Anna, Kride & Malin kan. huvudstadsbo kanske fick peta en och annan ärt ur näsan under konferensen... tankar om vår finlandssvenska identitet varvades friskt med anekdoter om bland
17
NyläNNingen
Vackra flickor på rad. annat Hbl:s äventyr och öde i det amerikanska postväsendets händer. Uppsalas 1q Anna Vogel erkände i sitt tal att stereotypierna gällande Finland och finländare med kniv i stövelskaftet fått sig en törn under Åbovistelsen. Onekligen var stämningen påtaligt varm och intim, liksom tidigare år. Efter banketten fortsatte festen ackompanjerat av Axelbandet. Undertecknad fick hålla i kjolfållarna när fjolårets schweiziska bordskavaljer ville uppvakta mig med ett parti rock n’ roll och tillhörande kast, allt detta med ett stop i handen. De flesta höll sig till mer särskilt om livemusik lovats, vilket brukar vara fallet hos NN. Bluff hade i år pensionerat sig, vet inte huruvida de varit med i alla 68 år hittills; nu togs uppdraget över av det fabulösa Trr Trr Trr, och det gjordes med stil. Milt sagt. Publiken orkade hoppa till Jump och sjunga med i Simply the Best hela eftermiddagen. Nog
AnnaS talar till mannen, de lär ska ha fel på kromosomerna tyckte hon.
18
NyläNNingen sagt om sillis, de som vill uppfriska sitt minne kan ta en titt på NN:s hemsidor och årsfestfotona... Å alla deltagares vägnar tackar jag Malin Marskalk och ÅFK för ett fint jobb, festutskottet, talarna, sångledarna, stysse ’04, servitörer och alla andra jag just nu glömmer. Vi tar om det nästa år.
Malin & Stella vågade inte gå på WC ensam, kan detta förklara den söndriga toaletten?
Crista & AnnaB håller humöret uppe på sillisen trots att de var på jobb ! Christian & Inka, tydligen efter Klubbis whiskeyn
19
NyläNNingen
Världens bästa sillis band någonsin : Trr-Trr-Trr!!!!!!!!
NN villl även tacka följande sponsorer: Kraft Food, HK, Vaasan & Vaasan, Nightclub Marilyn, Aktia och RFSU
20
NyläNNingen
21
NyläNNingen
NK + NN= sant!!! Hanna Lindvall kräftskiva, glöggkväll och sykvällar. Ordförande Emilia Packalén berättar att det idag finns närmare 50 inskrivna medlemmar och att ungefär 30 av dem är aktiva. Fler ryms med trots att klubben för tillfället inte har ett utrymme där det är möjligt att träffas regelbundet. Emilia Packalén berättar också om hur den nyländska vardagen i Vasa ser ut, att det är mycket som skiljer sig från till exempel Åbo eller Helsingfors. Eftersom det är jämförelsevis få studeranden som kommer från Nyland är det lätt hänt att man känner sej utanför som gulis i en främmande stad. Det är svårt att beskriva exakt vad det är som känns annorlunda, men Emilia tror att det är viktigt att få umgås med mänskor som kommer från samma trakter och talar på ett bekant sätt. Därför satsar Nyländska klubben mycket på att värva gulisar och ge dem en plats där de kan vara nyländska i lugn och ro. Vad samarbetet mellan de två nyländska föreningarna kommer att resultera i återstår att se, men en stående inbjudan på varandras fester är visst redan på gång!
Sedan en tid tillbaka har Nyländska Nationen i Åbo fått en kompis, en vänförening med likasinnade men ändå annorlunda medlemmar. Det är fråga om Nyländska klubben, Vasas förening för nylänningar som förpassats till Pampas vida och avlägsna slätter. Det finns alltså nylänningar även på nordligare breddgrader, det finns ett antal modiga som tagit sig till andra ändan av Svenskfinland. Av dessa modiga är det många som studerar vid någon av Åbo Akademis fakulteter i Vasa eller vid Hankens Vasaenhet. I staden finns också en yrkeshögskola dit en och annan nylänning antagligen hittat. Som stöd för dessa blivande journalister, klasslärare, ekonomer och andra framtida stjärnor bildades Nyländska klubben för två år sedan. När tillräckligt många Vasastuderanden hade längtat till Nyland tillräckligt länge och intensivt utan att för den sakens skull vilja flytta bort helt och hållet bestämde man sej för att grunda en klubb för långväga gäster. Nyländska klubben inledde sin verksamhet med
22
NyläNNingen
Nylänning i Österbotten -party eller plåga? Hanna Lindvall -De 440 kilometrarna känns fortfarande långa, trots att man blir van, säger Bianca. Trots att Bianca redan har två Pampasår bakom sej har dialekten inte fastnat ännu. -Det var nog dialekten mänskor talade mest om när jag flyttade, alla var säkra på att jag snart skulle tala som mina österbottniska vänner, men det har nog inte hänt ännu heller.
Bianca Fagerström är en 21 år gammal Esbobo med Vasa som tillfällig hemort. Att det är Vasa som är hemort beror på hennes avsikter att bli lärare och att den är tillfällig beror på att det nog är Nyland som fortfarande betyder ”hemma”. Trots sin starka övertygelse att det är Nyland som gäller när studierna är avklarade menar Bianca att det inte alls är omöjligt att vara nylänning i Vasa. Det som känns annorlunda ser hon mer som en rikedom än som en belastning. -Man växer nog upp på ett annat sätt när man flyttar så här långt hemifrån och får se något annat än det man är van att se, förklarar hon. Dessutom är det lätt attt få vänner i Vasa, och sammanhållningen mellan studerandena är bra. Också staden i sej tycker hon om, den enda förändringen hon skulle vilja se är nog att avståndet till Helsingfors skulle vara lite kortare.
23
NyläNNingen
24
NyläNNingen
25
NyläNNingen
DOMKYRKOTORGETS GRILL
KREMA Öppethållningstider: from dusk ’til dawn Din plats efter festen!
Sommarträff Stensböle i Borgå 7-8 augusti pris: 15-20 euro sitz o frukost ingår i priset oma pullo mukaan!!!
anmälningar och förfrågningar:
[email protected] eller Miike 040-57310707 senast 17.7.2004 bekräftas via e-mail 26
NyläNNingen
Detta har hänt... -Tommy fick besök av farbror polis under sillis jatkonas jatkon...-Miikes dans resulterade i blixtvisit på TYKS – man bör av hälsoskäl undvika att skåla med AnnaK. – Grappa lär ska ha fått personlig undervisning i biokemi...och en finsk porrtidning MalinM vänslas med serverande lammkött..- denna gång var det gamylerna som var fullast på stället under årsfest naharen. – Sirja satte tungan i schweizer osten..- AnnaN fascineras av B-trappan. – Andrea är utan tvekan pieni mutta pippurinen. – lång, blond och svensk... blir det bättre än det, Disa? – Stevve åker till Polen för att dricka billig piwo i ett år – Pätrick refererar högt och ljudligt- Hett årsfesttips-det lönar sig att läsa igenom etikettreglerna...- Christian har hemkomsttid- Smaug ville idka samarbete med Nyländska Klubben... –Micke och Astrid lär ska ha hittat varandra..Stysse03- ni tar ansvaret...- AnnaB blir Pisse Mugg- Jonne, va har du emot finskan?? - LindaW, vill du skicka alla finlandssvenskar till Sverige???!!! - Sandra, han heter HÄGGBLAD! - Stella, läser du inte dina mail? - Förr fanns det mer skvaller = allt va bättre förr!
Dagens Ros till Miike som så duktigt stod still och höll i fanan på Vårdberget!
Dagens Ris åt den som söndrade vessan på Gado, vi kanske vet vem du är och var du bor...
NNB På Årsfesten delades följande utnämningar ut: Nyländska Nationes Åra: Andreas Bäckman & Lotta Pettersson Björn Halenius Kamratskapspris: Anna Soveri Gulnäbbsstipendiet: Sirja Steinmetz
27
NyläNNingen
28