UV RAPPORT 2012:140 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 SAMT FÖRUNDERSÖKNING AV OBJEKT 45–47
Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra Vid utredningen av den tio mil långa kraftledningsgatan registrerades 137 objekt, varav 26 fasta fornlämningar, 82 övriga kulturhistoriska lämningar och 29 objekt som registrerats som möjliga boplatslägen men utgått efter utredningsgrävning, alternativt tagits bort vid förundersökning, ingår i andra lämningar eller dömts bort av andra skäl. Några av fornlämningarna har därefter förundersökts och delar av dem har även gått vidare till arkeologisk undersökning. Området karaktäriseras av dels stenålders boplatser, dels skogsbrukslämningar från historisk tid.
Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra Gästrikland och Uppland; Valbo, Hedesunda, Östervåla, Harbo, Vittinge, Järlåsa, Skogstibble, Nysätra, Biskopskulla och Fröslunda socknar Wivianne Bondesson, Pia Nilsson och Mathias Bäck
UV RAPPORT 2012:140 ARKEOLOGISK UTREDNING E TAPP 1 OCH 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING AV OBJEK T 45–47
Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra Gästrikland och Uppland; Valbo, Hedesunda, Östervåla, Harbo, Vittinge, Järlåsa, Skogstibble, Nysätra, Biskopskulla och Fröslunda socknar Dnr 421-2424-2010 och 421-1466-2011 Wivianne Bondesson, Pia Nilsson och Mathias Bäck
Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten UV Mitt Kontoret i Hägersten: Instrumentvägen 19 126 53 HÄGERSTEN Tel.: 010-480 80 60 Fax: 010-480 80 94 Kontoret i Uppsala: Portalgatan 2 754 23 UPPSALA Tel.: 010-480 80 30 Fax: 010-480 80 47 e-post:
[email protected] e-post:
[email protected] www.arkeologiuv.se
© 2012 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:140 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2012-08-28. Dnr 601-2012/3430. Layout Åsa Östlund Omslag Framsida: Landhöjningssekvens i aktuellt landskapsutsnitt med ledningsgatan markerad. Av Helen Grenler. Baksida: Vid förundersökningen av obj. 50 togs den andra halvan av pilbågen upp. Fältet doldes av ett 20 cm tjockt istäcke. Foto: Fredrik Larsson. Pilbågen, temporärt ihoplagd av Niclas Björck. Tryck/utskrift E-Print, Stockholm 2012
Innehåll
Utredning Etapp 1 av hela sträckan 5
Utredningsgrävning av objekten 44 och 48
Sammanfattning 5
i Hedesunda socken, Gästrikland 16
Inledning 5
Sammanfattning 16
Antikvarisk bakgrund 5
Inledning 16
Arkeologisk potential 8
Antikvarisk bakgrund 16
Målsättning 8
Arkeologisk potential 16
Metod 8
Målsättning 17
Resultat 8
Metod 17
Utredningsgrävning av objekten 23, 26 och 27
Resultat 17
i sträckan E1P1, i Östervåla socken, Uppland 10
Förundersökning av RAÄ 45–47
Sammanfattning 10
i Hedesunda socken, Gästrikland 18
Inledning 10
Antikvarisk bakgrund 18
Antikvarisk bakgrund 10
Arkeologisk potential – frågeställningar 18
Arkeologisk potential 10
Metod 20
Målsättning 10
Resultat från förundersökningen 20
Metod 10
Referenser 22
Resultat 10
Administrativa uppgifter 23
Utredningsgrävning av objekten i sträckorna E2P2
Figurförteckning 87
och E2P3 i Österevåla, Harbo, Skogstibble och Nysätra socknar, Uppland 11
Bilagor 25
Sammanfattning 11
1. Objekttabell, hela sträckan 25
Inledning 11
2. Schakttabell för sträckan E1P1, objekten 23, 26 och 27 33
Antikvarisk bakgrund 11
3. Schakttabell för sträckorna E2P2 och E2P3, objekten 50, 55,
Arkeologisk potential 11
58, 62, 63, 73, 74, 80, 82, 83, 84, 87, 88 (RAÄ131), 89, 92, 93,
Målsättning 11
94, 95, 96, 98, 99, 100, 101, och 104 33
Metod 12
4. Fyndtabell, utredningsgrävningar sträckorna E2P2
Resultat 12
Utredningsgrävning av objekten i sträckan E3P1
5. Schakttabell för objekten 108, 109, 110, 111, 112, 115,
i Valbo och Hedesunda socknar, Gästrikland 14
Sammanfattning 14
6. Fyndtabell, utredningsgrävning sträckan E3P1 39
Inledning 14
7. Schakt- och provgropstabell, utredningsgrävning av
Antikvarisk bakgrund 14
Arkeologisk potential 15
8. Fyndtabell, utredningsgrävning av objekten 44 och 48 40
Målsättning 15
9. Kontexttabell, förundersökning av objekten 45–47 41
Metod 15
10. Schakttabell, förundersökning av objekten 45–47 42
Resultat från utredningen 15
och E2P3 37 116, 123, 124 och 132 38
objekten 44 och 48 39
CL33 CL5_S3
Stackbo
Etapp: 3 Paket:
För paketindelning, se kartbild
Finnböle
Figur 1. Projektet och dess etapper markerade på utdrag ur Röda kartan. Skala 1:300 000.
Etapp: 2 Paket: 1
Etapp: 1 Paket: 1
Etapp: 2 Paket: 2
Etapp: 1 Paket: 2
Etapp: 2 Paket: 3
Hamra 4 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
±
Indelning Etapp, Entrep_omr, Bef. stolpnr 1, 2a, 1004-1057 1, 3a, 1110-1149 2, 1b, 957-1003 2, 2b, 1058-1109 2, 3b, 1150-1196 3, 1a, 894B-956
Utredning Etapp 1 av hela sträckan
Sammanfattning
Antikvarisk bakgrund
Vid utredningen registrerades 137 objekt, varav 26 fasta fornlämningar, 82 övriga kulturhistoriska lämningar och 29 objekt som registrerats som möjliga boplatslägen men utgått efter utredningsgrävning, alternativt tagits bort vid förundersökning, ingår i andra lämningar eller dömts bort av andra skäl. Några av fornlämningarna har därefter förundersökts och delar av dem har även undersökts.
Inför utredningen har en genomgång av FMIS gjorts och det skulle vara alltför omfattande att här redovisa alla de fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som fanns registrerade sedan tidigare i ledningsgatan och dess närområde. Detsamma gäller SHM:s fyndkatalog. Den cirka tio mil långa kraftledningsgata som varit aktuell för arkeologisk och kulturhistorisk utredning löper genom flera bygdtyper och berör skiftande aspekter av en mycket lång och intensiv bebyggelse- och markansvändningskontinuitet. Många delar av det spektrum av verksamheter som utgjort det historiska agrarsamhällets ekonomiska bas har belysts genom utredningen, och gett en tydlig bild av dessa resursers helt avgörande betydelse. Inom utredningsområdet är det framför allt områden som använts för humleodling, kolning och tjärbränning, fäboddrift, gruvverksamhet, fiske och flottning som berörts. Skalan varierar, och visar såväl verksamheter som kan kopplas till husbehovsekonomin som till specialisering i ett betydligt större regionalt och ekonomiskt perspektiv.
Inledning På uppdrag av Tyréns har Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt genomfört en arkeologisk utredning av sträckan Stackbo-Hamra med anledning av nedtagning av befintlig kraftledning, anläggande av ny kraftledning i samma gata samt anläggande av byggvägar och patrullstigar inom kraftledningsgatan. Sträckningen är cirka 100 kilometer lång och 80 meter bred och har delats upp i tre olika etapper som i sin tur delats upp i olika, ungefär jämnlånga paket utifrån under vilken tid de skulle utföras. Från norr till söder har de benämnts E3P1, E2P1, E1P1, E2P2, E1P2 samt E2P3. Denna rapport omfattar dels en sammantagen beskrivning av hela sträckans etapp 1 utredning (inventering), separata beskrivningar av de fyra olika omgångarna av etapp 2 utredning (utredningsgrävningar) samt förundersökning av objekt 45–47. Denna uppdelning är tillkommen för att underlätta läsningen av rapporten då undersökningsmetoder och förutsättningar varierar. Sedan tidigare kända RAÄ objekt registrerade i FMIS och belägna i kraftledningsgatan har inte medtagits i objekttabellen (bilaga 1), efter överenskommelse med Tyréns som själva hämtat in dem i sitt material. Kartor och planer redovisas sist i rapporten (fig. 7–51, s. 43–86).
Begreppen inägomark, utmark och skog Inägomarken är gårdens eller byns enskilt ägda och ofta inhägnade mark som består av bebyggelsen, åkrarna och huvuddelen av ängsmarken. Här utanför finns byns samfällda utmark, som var och en av byns jordägare hade en större eller mindre andel i. Utmarkens viktigaste funktion var som betesmark och för jakt, fångst, täkt av löv, mosshö etc. för foder samt vatten till fiske och kvarnströmmar. Denna utmark kunde vara beskogad, och skogens resurser gav timmer, bränsle, gärdselvirke och råvaror för tillverkning av kol, tjära och hantverk. Vanligen räknar man med att en årligen besådd areal på minst sex tunnland (d.v.s. ca tre hektar) krävdes för att tillgodose ett hushålls årsbehov av
Utredning Etapp 1 av hela sträckan 5
spannmål. Regionalt understeg åkerarealerna denna siffra, vilket visar att gårdarnas ekonomiska tyngdpunkt låg på andra verksamheter. Detta i sin tur berättar att man tillverkade eller odlade andra produkter, som sedan såldes eller byttes mot spannmål. I utredningsområdet finns flera exempel på gårdar med dessa små arealer. Till exempel hade Gräsbos gårdar mellan tre och sju tunnland under 1640-talet (geometrisk karta T6:95). Spannmålsodlingen måste i många fall arbetsmässigt och ekonomiskt betraktas som en binäring. Utmarkens betydelse Jordbrukets säsongsmässiga prägel öppnade för många ekonomiska verksamheter. Att jorden, åkern, historiskt sett betraktas som lantbrukets huvudresurs har i många fall en juridisk snarare än ekonomisk bakgrund. Skatter betalades ofta i spannmål och åkern producerade lagringsbara kalorier, i form av spannmål, bröd eller öl. Men att vara jordägare, även till den minsta åker, innebar dessutom status, identitet och, framför allt, tillgång till byns gemensamma resurser. Den åkerjord man förfogade över utgjorde en viss andel av byns jord, vilket i sin tur gav tillträde till motsvarade andel av byns kollektiva resurser såsom fiske, kvarnströmmar, bete, skog samt löv till foder. Detta betydde regionalt mer för den ekonomiska bärkraften än själva åkermarken, och utan en formell rådighet över odlad jord förlorade man tillträde även till dessa kollektiva resurser (Holmbäck och Wessén 1962:110f; 1734 års lag, Rättshistoriskt bibliotek 1984:80; Wennersten och Sporrong 1995; Widgren 1995; Slotte 1999:27). Utmarken tenderar ofta att underskattas, men var en minst lika betydelsefull del av landsbygdens ekonomi som den odlade jorden och boskapsskötseln. Under 1600-talet blev t.ex. både tjära, och tjärans vidareförädling beck, ett par av Sveriges största exportprodukter och producenterna fick bra betalt (Larsson 1996:10, 13, 15). Järnbrukens expansion under 1600- och 1700-talen fick en helt avgörande betydelse på ekonomins och arbetsårets utseende, eftersom ansenliga mängder ved och kol transporterades till bruken. Kolningsprocessen var tidskrävande. Träden avverkades på våren och försommaren, för att sedan torka under sommaren och huggas upp och kvistas till hösten. Själva kolningen i en medelstor mila tog sedan 3–6 veckor (Sjöberg 1996:44). Tjärtillverkningen tog också ansenlig tid i anspråk. 6 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
En tunna tjära krävde 50 medelgrova tallstammar, och tog 8–10 dagsverken att producera. Ett hushåll som producerade 20 tunnor behövde lägga cirka 30 procent på den beräknade årsarbetstiden på detta (Villstrand 1996b:69ff; Borgegård 1996:89). Anledningen till att produkter som järn, kol, pottaska, tjära och beck var så lönsamma handlade naturligtvis om att det fanns en stor efterfrågan. Efterfrågan berodde i sin tur på brukens expansion och på behovet av förnödenheter kopplat till krigsindustrin. Ännu under tidigt 1900-tal omfattade familjejordbruken även i utpräglade spannmålsbygder mängder med verksamheter, delvis för avsalu; lin, honung, ägg, vävning av textilier och kläder, ved, frukt m.m. (Flygare 1999:170–180). Vidare var utbyte av varor och tjänster en del av vardagsekonomin. Hemman med brist på ängsmark, fiskevatten eller skog kunde hyra av bättre försedda grannar, och byte eller hyra av resurser och varor förefaller ha varit en lika livsviktig som naturlig del av lantbrukens tillvaro. De äldre kartorna visar oss glimtar av denna ekonomi. Utredningsområdets historiska betydelse och utnyttjande Vi har huvudsakligen rört oss genom de historiska byarnas och gårdarnas utmarker. Grunderna efter talrika och mycket stora kolmilor och ruiner av kolarkojor, där man bott medan kolningen pågick, visar hur bruksepoken präglat arbetslivet och medfört ett intensivt utnyttjande av skogen. Det finns även lämningar efter mindre husbehovsmilor. Gruvhål från 1700- och 1800-talen visar på bergsbrukets närvaro. Fångstgropar berättar om ålderdomliga jaktmetoder. Tjärdalarna är rester efter ännu en skogsnäring. De byar och gårdar vars marker berörts av utredningen hade historiskt sett mycket stora mängder hö. Ginkas gårdar hade 57–107 lass hö (geometrisk karta, akt T6:111), vilket räckte till vinterfoder till motsvarande 20–30 kor. Gräsbos hemman skördade 112– 206 lass hö (T6:95) och Horsskog (T6:108) cirka 160 lass. Boskapsskötsel var alltså ofta ekonomins tyngdpunkt. Utmarksbetet var av den allra största betydelse för att kunna föda dessa djur under sommaren, och norr om Dalälven genomkorsar utredningsområdet flera byars fäbodskogar. Fäboddriften var intensiv från 1500-talet och ett par hundra år framåt, och måste ses som en agrar specialisering baserad på mejeriprodukter (Larsson 2009).
Ytterligare en ekonomisk gren i utredningsområdet var humleodling. Humle var en gröda som från och med 1400-talet nämndes i lagen (Nilsson 2010). Varje helt hemman var först skyldigt att odla minst 40 störar humle, vilket torde motsvara en familjs husbehov. Under 1600-talet hade kravet ökat till 200 störar, sannolikt p.g.a. den oroliga Stormaktstiden där stora mängder öl behövdes till trupperna, och importen av humle var dyr och osäker under Trettioåriga krigets tid. Man måste betrakta öl som ett livsmedel snarare än en dryck. Den mängd öl man drack, beräknats ha motsvarat cirka 1/3 av det dagliga energibehovet. Och, viktigt, av en fuktskadad spannmålsskörd, eller då kornet grott redan på fälten p.g.a. dåligt väder, kunde man brygga öl av det och därmed tillgodogöra sig den näring som annars skulle ha gått förlorad. En beräknad mängd öl för husbehov bör ha krävt mellan 40 och 100 störar humle. I utredningsområdet är odlingarna ofta betydligt större än så. Utredningsområdet ingår i en av de regioner som konstaterats vara specialiserade på humleodling (Nilsson 2010). Till exempel odlade byn Gräsbo under 1640-talet 5 000 störar humle (geometrisk karta akt T6:95), vilket är en stor mängd även sett ur ett nationellt perspektiv. I övrigt var hemmanens odlingar på 200–500 störar generellt. En mängd som torde ha räckt till både husbehov och avsalu. Inägomarker har delvis också berörts av utredningen. Husgrunder och jordkällare har noterats vid ett par tillfällen. Vid Östveda, vid Dalälvens norra strand, berör ledningsgatan ett område med terrasseringar, husgrunder och jordkällare. Här visar de äldre kartorna såväl hemman- som backstugebebyggelse. Förhistoriska lämningar Den förhistoriska närvaron har framför allt lämnat spår i form av gravar. Själva ledningsgatan berör inga säkra synliga gravar, men väl ett par områden där det topografiska läget indikerade att boplatslämningar från stenåldern kunde finnas dolda under markytan. I just den här delen av Sverige har landskapet en ovanlig historik där landhöjningen i kombination med den mycket flacka topografin skapat en mycket snabb och dramatisk förändring under årtusendenas lopp efter att inlandsisen försvann. Under stenåldern förändrades strandlinjen med flera meter per århundrade. Från att hela området varit havsbotten fick de första människorna uppleva en strandförskjutning upp till en kilometer per århundrade. Nya
fiskegrund, sälbådor och häckningsplatser för sjöfågel dök upp i en allt mer tätnande skärgård och så småningom även strandängar för bete och lämplig åkermark. Människan anpassade sitt liv till dessa förändringar och på så sätt skapades ett stort antal boplatslägen på olika nivåer på topografiskt olika platser. Tidigare undersökningar för Riksväg 56 har visat att i stort sett så fort en ö höjde sig ur havet så var människorna där (Pettersson 2008). Sett ur detta perspektiv kunde man förvänta sig att finna nya boplatser från olika tidsskeden. Centralt i vårt område fanns höjdpartier som utgjort en större ö under äldre stenålder – en lämplig anhalt på väg ut till sälbådorna i yttersta havsbandet. Ett välbevarat röjningsröseområde kunde avgränsas vid Berg i Järlåsa socken. Dessa rösen berättar om att marken varit odlad med ålderdomliga metoder. Hur gamla odlingslämningarna är kan inte avgöras av rösenas utseende, men de kan ha sitt ursprung i yngre järnåldern (ca 1000 e.Kr.) och framåt. Riksintressen Utredningsområdet går igenom, alternativt tangerar, tre riksintressen för kulturmiljövården. Nedan följer deras beskrivningar. Örsundaåns dalgång [C 50] (Biskopskulla, Fröslunda, Långtora och Nysätra sn)
Motivering: Odlingslandskap utmed viktig forntida kommunikationsled med ett rikt innehåll av fornlämningar och herrgårdsmiljöer av medeltida ursprung (Fornlämningsmiljö, Kyrkomiljö, Kvarnmiljö). Uttryck för riksintresset: Skärvstenshögar från bronsålder, husgrundsterrrasser från äldre järnålder, hällristningar vid Viggeby, vägsträckning markerad av fyra runstenar, Biskopskulla, Fröslunda och Nysätra medeltidskyrkor, Höja säteri, Landsberga och Ryda kungsgårdar med medeltida ursprung, senare tiders herrgårdar, bl.a. Taxnäs, välbevarade bymiljöer bl.a. Stora Kveks 1700-talsgård samt kvarnar utmed Lillån. Åloppe [C 47 (Nysätra och Österunda sn)
Motivering: En av östra Sveriges viktigaste stenåldersmiljöer av central betydelse för kunskapen om den gropkeramiska kulturen (Fornlämningsmiljö). Utredning Etapp 1 av hela sträckan 7
Uttryck för riksintresset: Ett förhållandevis intakt komplex med tiotalet boplatser från stenålder invid dåtida kustlinje – idag i övergången mellan skogsklädd moränmark och odlad mark. Hedesunda och Ön [X 807] (Hedesunda sn)
Motivering: Odlingslandskap i förhistorisk centralbygd med fornlämningar och bebyggelse knutna till gamla kommunikationsleder (Fornlämningsmiljö, Bymiljö, Herrgårdsmiljö). Uttryck för riksintresset: Stenåldersboplatser, gravfält från såväl äldre som yngre järnålder, lågtekniska järnframställningsplatser på åsen i Dalälven, ett flertal yngre järnåldersgravfält intill byarna och ofta kombinerade med järnframställnings, kyrka och sockencentrum, bybebyggelse samt Hadeholms 1700-talsherrgård. Rester av våtmarksslåtter utmed älven.
Arkeologisk potential Topografin och fornlämningsbilden i närområdet antydde att området skulle kunna innehålla ett antal objekt av liknande typ som de redan registrerade och därtill den typ av lämningar som till stor del saknas i FMIS, boplatser. Detta beror på att många av dem saknar synliga lämningar ovan mark. Om inte marken är öppen, t.ex. upplöjd, vid inventeringstillfället så upptäcks inte boplatsen. Till detta krävs oftast utredningsgrävning på lämpliga lägen.
Målsättning Den övergripande målsättningen vid en arkeologisk särskild utredning är att lokalisera och fastställa fornlämningar. Vid inventeringen, etapp 1, noteras ovan mark synliga lämningar samt gynnsamma lägen för boplatser. Status för dessa boplatslägen fastställs i en etapp 2 genom utredningsgrävningar. Följande mer specifika målsättning för det aktuella området kunde urskiljas förutom en redovisning av övriga kulturhistoriska lämningar som påträffats i området: • Lokalisera lämpliga lägen för boplatser från framför allt stenålder. • Registrera övriga kulturhistoriska lämningar.
8 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
Metod Arbetet inleddes med en kort excerpering av bakgrundsmaterial inför fältarbetet med kartstudier av historiska kartor som vid behov rektifierats, genomgång av Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), och det digitala Fornminnesregistret (FMIS), båda vid Riksantikvarieämbetet, (RAÄ). Även lösfyndsregistret vid Statens Historiska museum (SHM), och lokal litteratur har kontrollerats. Strandlinjekartor och geologiska kartor från SGU har studerats. Vid fältinventeringen har jordmån vid behov kontrollerats med hjälp av jordsond. Kända fornlämningar och vid FMR registrerade kulturhistoriska lämningar i närområdet har besiktigats. Nya och möjliga fornlämningar, d.v.s. boplatser utan synlig markering ovan mark, har beskrivits och mätts in med GPS.
Resultat Vid utredningen registrerades 136 objekt, varav 26 fasta fornlämningar, 82 övriga kulturhistoriska lämningar och 29 objekt som registrerats som möjliga boplatslägen men utgått efter utredningsgrävning, alternativt tagits bort vid förundersökning, ingår i andra lämningar eller dömts bort av andra skäl. Fasta fornlämningar De fasta fornlämningarna utgörs framför allt av boplatser, 15 stycken varav en blivit förstörd av senare tiders markanvändning (obj. 44, 48, 63, 74, 80, 82, 87, 89, 91, 93, 98, 101, 111, 123 och 132). De flesta av dem härrör från någon av stenålderns perioder och sammantaget dateras de från äldsta jägarstenålder i området fram till järnålder. Som högst har vi hittat slagen kvarts på cirka 85 m ö.h. De övriga fornlämningarna utgör en spridd skara med sannolik datering från järnålder fram i historisk tid. De utgörs av en blästplats för lågteknisk järnframställning (obj. 75), ett område med fossil åkermark (obj. 15) med ett flertal röjningsrösen markerade redan på en ägomätning från år 1636 varför de antas ha medeltida ursprung eller äldre, ett övergivet gruvområde med gruvhål och tre skrotstensvarp (obj. 38), två lägenhetsbebyggelser i form av backstugor med 1600–1700-talsbelägg varav den ena förundersökts (obj. 45–47 och 105), en fyndplats för en tvåvedspilbåge djupt ner i leran (obj. 50), en fäbod med belägg från 1700-talet (obj. 112) en plats med
tre gränsmärken varav ett femstenarör som inte står i befintlig gräns och har namn och 1700-talsbelägg (obj. 81:1–3), tre tjärdalar norr om Dalälven (obj. 121, 133, 135) samt en kolningsgrop (obj. 134). Övriga kulturhistoriska lämningar Områdets övriga kulturhistoriska lämningar domineras starkt av kolbottnar, 23 stycken, ofta med en näraliggande kolarkoja, 15 stycken varav fem registrerade på samma lokal som kolbottnen. Lämningstypen är vanligare i norra delen av området som till större delen utgörs av skogsmark och där det finns gruvor och bruk i närheten. (obj. 20-22, 24, 25, 30, 32–37, 39–42, 56, 60–61, 69–72, 77, 79, 114:1–2,117, 120:1–3, 126:1–2, 128:1–2, 129:1–2 och 130–131). Ett annat exempel på skogsutnyttjande utgörs av två tjärdalar (obj. 17 och 78), en lämningstyp som i Uppland bedöms som övrig kulturhistorisk lämning. Man har även jagat i skogen och ett exempel på det utgörs av en uppbyggd jaktskåre (obj. 127). En nästan lika vanlig lämningstyp som kolningsanläggningar är gränsmärken, allt från mycket små och svårupptäckta till pampiga femstenarör. De är 18 platser sammanlagt (obj. 29, 43, 57, 59, 64, 65, 68, 81:1–3, 86:1–4, 90:1–3, 102:1–2, 103, 106, 107,
113, 118, 122, 125, och 136). Då de ligger i befintliga gränser och inte kan bevisas ha mycket hög ålder har de klassats som övriga kulturhistoriska lämningar. Som spår efter det gamla agrara bondesamhället finns sex husgrunder från sen tid (obj. 12–14, 28, 31/ RAÄ Östervåla 142:1, 54). De utgörs av såväl rester efter bostadshus med spismursröse som uthus och jordkällare. Ofta har de en koppling till befintlig bebyggelse eller utgör lämningar efter de obesuttnas bosättningar under 1800- och 1900-tal. Till dessa lämningar kan även fyndet av en stensatt brunn räknas, (obj. 19) då den inte ligger långt ifrån en tidigare registrerad torplämning (RAÄ Järlåsa 62:1). En annan lite större grupp av lämningar från böndernas odling utgörs av sentida röjningsrösen, åtta stycken (obj. 5, 18, 51–53, 66–67 och 76). De är oftast ensamliggande i sent odlad mark, slarvigt lagda och av blandat material och oregelbunden form. Vidare påträffades två kvarnlämningar, den ena efter en väderkvarn (obj. 97) och den andra efter en skvaltkvarn (obj. 119). Den sistnämnda har kartbelägg från år 1754 men uppvisar inte särskilt tydliga lämningar idag. Kraftledningsgatan började anläggas under 1950talet och byggnationen utfördes till stor del av lokalt stenmaterial till fundament och fyllning. I Järlåsatrakten påträffades ett stort antal små bergtäkter, 11 stycken till antalet (objekten 1–4, 6–11 och 16). De ger ett sentida intryck med skarpkantad sten och ofta märken efter borr vilket gör att de sannolikt kan kopplas till kraftledningsbygget. Ett annat objekt som även den sannolikt härrör från kraftledningsbygget är en träpalissad invid ett vattendrag (objekt 49). Utgår
Figur 2. Niclas Björck registrerar kolarkojan objekt 114:2. Kolningsanläggningar var den dominerande lämningstypen framför allt i den norra halvan av sträckningen. Foto: Wivianne Bondesson.
Tjugotre förmodade boplatslägen har utredningsgrävts med negativt resultat och utgår därmed (objekten 23, 26, 27, 55, 58, 62, 73, 83, 84, 88, 92, 94, 95, 96, 99, 100, 104, 108, 109, 110, 115, 116 och 124). De var alla utvalda utifrån sitt topografiska läge i området med hänsyn taget till en forntida strandlinje. Ytterligare ett boplatsläge utgår då det tidigare besiktigats av Elise Hovanta, Stigfinnaren (obj.85) (Hovanta 2010).
Utredning Etapp 1 av hela sträckan 9
Utredningsgrävning av objekten 23, 26 och 27 i sträckan E1P1, i Östervåla socken, Uppland Sammanfattning
Arkeologisk potential
Vid utredningen utredningsgrävdes tre boplatslägen. De visade sig dock helt sakna fornlämningsindikationer och utgår därmed.
Topografin i närområdet antydde att objekten skulle kunna rymma okända boplatser från stenålder. Boplatser är en kategori som sällan fått en bra representativitet i Fornminnesregistret vilket beror på att många av dem saknar synliga lämningar ovan mark. Om inte marken är öppen, t.ex. upplöjd, vid inventeringstillfället så upptäcks inte boplatsen. Till detta krävs oftast utredningsgrävning på lämpliga lägen.
Inledning På uppdrag av Tyréns har länsstyrelsen i Uppsala län beslutat om en arkeologisk utredning av de tre objekten 23, 26 och 27 på fastigheterna Ginka 11:1, Bjurvalla 2:2 och Gräsbo 1:2 i Östervåla socken i Heby kommun. Utredningen har genomförts av Riksantikvarieämbetet, UV Mitt. Anledningen är utbyte av kraftledning. Objekten var belägna i ledningsgatan. Boplatsläget objekt 23 var beläget i en fin torr sydsluttning med uppstickande flackt berg i dagen, framför allt i västra delen av ytan. Boplatsläget objekt 26 var beläget på en avsats i svag sydsluttning med öppen mark och impediment. Ytan sträckte sig i ledningsgatan norr om en väg och cirka 20–30 meter upp på Storberget. Boplatsläget objekt 27 var beläget på en avsats i en sydsluttning. Ytan ingår i och utgör den västra delen av ett större lämpligt boplatsläge som utgörs av sandig mark som är mer stenfri än omgivningen och beläget nära goda förhistoriska fångst-/betesmiljöer. Samtliga lägen hade valts ut utifrån sin topografiska lämplighet som boplatser i en fångstmiljö och dateras till äldre stenålder utifrån en tänkt strandlinje om 50–55 m ö.h. När havet stod vid denna nivå under mesolitisk tid utgjorde lägena fina strandnära miljöer sett utifrån ett marint fångstperspektiv.
Antikvarisk bakgrund Området revideringsinventerades år 1990. Att platsen varit attraktiv sedan åtminstone järnåldern visas av närliggande gravar (RAÄ Östervåla 45:1–2 samt 44). Gravarna utgörs av tre runda, stenfyllda stensättningar. I övrigt finns lämningar från senare tid som ex. lägenhetsbebyggelse. 10 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
Målsättning Den övergripande målsättningen vid en arkeologisk särskild utredning är att lokalisera och fastställa fornlämningar. Vid inventeringen, etapp 1, noteras ovan mark synliga lämningar samt gynnsamma lägen för boplatser. Status för dessa boplatslägen fastställs i en etapp 2 genom utredningsgrävningar vilket nu skett. Följande mer specifika målsättning för det aktuella området kunde urskiljas förutom en redovisning av övriga kulturhistoriska lämningar som påträffats i området: • Lokalisera boplatser från framför allt stenålder.
Metod Utredningsgrävning av de tre boplatslägena, har utförts med hjälp av traktorgrävare varvid schakt tagits upp ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Ytan har finrensats för hand efter varje skoptag för att finna boplatsindikationer. Efter dokumentation och inmätning lades schakten igen.
Resultat Vid utredningsgrävningen påträffades inga boplatsindikationer i något av objekten, varför de utgår. Inom objekt 23 drogs tre schakt, inom objekt 26 drogs sex schakt och inom objekt 27 drogs tre schakt.
Utredningsgrävning av objekten i sträckorna E2P2 och E2P3 i Österevåla, Harbo, Skogstibble och Nysätra socknar, Uppland Sammanfattning Vid utredningen utredningsgrävdes 23 boplatslägen (på två av dem fanns även lägenhetsbebyggelser) och en fyndplats. Nio av objekten visade sig vara stenåldersboplatser och därmed fornlämningar. En av lägenhetsbebyggelserna visade sig ha fyndbelägg äldre än 1700-tal och är därmed fornlämning. Fyndplatsen visade sig även vara fornlämning. Fjorton av objekten visade sig dock helt sakna fornlämningsindikationer och utgår därmed.
Inledning På uppdrag av Tyréns har länsstyrelsen i Uppsala län beslutat om en arkeologisk utredning av objekten 50, 55, 58, 62, 63, 73, 74, 80, 82–84, 87–89, 92–96, 98–101 och 104–105, (objekt 105 var belägen inom objekt 99). Objekten var belägna på ett flertal fastigheter i socknarna Östervåla, Harbo, Skogs-Tibble och Nysätra i Heby, Uppsala och Enköpings kommuner. Utredningen har genomförts av RAÄ UV Mitt. Anledningen är utbyte av kraftledning. Objekten var belägna i ledningsgatan. Samtliga lägen har valts ut utifrån sin topografiska lämplighet som boplatser i allt från en mesolitisk fångstmiljö i det första skärgårdslandskapet till aktivitetsytor och boplatser i anslutning till järnålderns gravar. Boplatslägena fördelade sig mellan 30 och 85 m ö.h. och var belägna i såväl skogs-, betes- och åkermark.
Antikvarisk bakgrund Delar av området revideringsinventerades år 1979– 1980, delar av det år 1990. Att platsen varit attraktiv sedan åtminstone järnåldern visas bl.a. av gravar (RAÄ Skogs-Tibble 73:1), fornborgen Skansberget (RAÄ Skogs-Tibble 72:1), husgrundsterrasser (RAÄ Nysätra 14:2–3) och järnframställningsplatser (RAÄ Harbo 216–217) i närområdet. I södra delen
fanns även stenålderboplatser registrerade, bl.a. den berömda Åloppeboplatsen (RAÄ Nysätra 7:1). I övrigt fanns lämningar från senare tid som exempelvis lägenhetsbebyggelse och skogsbrukslämningar.
Arkeologisk potential Topografin i närområdet samt höjden över havet antydde att merparten av objekten skulle kunna rymma okända boplatser med datering från stenålder till järnålder. Boplatser är en kategori som sällan fått en bra representativitet i Fornminnesregistret vilket beror på att många av dem saknar synliga lämningar ovan mark. Om inte marken är öppen, t.ex. upplöjd, vid inventeringstillfället så upptäcks inte boplatsen. Till detta krävs oftast utredningsgrävning på lämpliga lägen.
Målsättning Den övergripande målsättningen vid en arkeologisk särskild utredning är att lokalisera och fastställa fornlämningar. Vid inventeringen, etapp 1, noteras ovan mark synliga lämningar samt gynnsamma lägen för boplatser. Status för dessa boplatslägen samt för andra objekt vars status inte kunnat fastställas i den första etappen fastställs i en etapp 2 genom utredningsgrävningar vilket nu skett. Följande mer specifika målsättning för det aktuella området kunde urskiljas förutom en redovisning av övriga kulturhistoriska lämningar som påträffats i området: • Lokalisera boplatser från framför allt stenålder. • Fastställa status för två lägenhetsbebyggelser som låg isolerat och saknade äldre historiskt kartmaterial. • Se om ytterligare fynd förekom vid den tidigare registrerade fyndplatsen.
Utredningsgrävning av objekten i sträckorna E2P2 och E2P3 i Österevåla, Harbo, Skogstibble och Nysätra socknar, Uppland 11
Metod Utredningsgrävning av objekten har utförts med hjälp av traktorgrävare varvid schakt tagits upp ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Ytan har finrensats för hand efter varje skoptag för att finna boplatsindikationer. Efter dokumentation och inmätning lades schakten igen.
Resultat Vid utredningen utredningsgrävdes en fyndplats och 23 boplatslägen. På två av dem fanns även lägenhetsbebyggelser (objekten RAÄ Skogs-Tibble 131/88 och 99+105). Nio av objekten visade sig vara boplatser och därmed fornlämningar. En av lägenhetsbebyggelserna visade sig ha fyndbelägg äldre än 1700tal och är därmed fornlämning. Fyndplatsen, visade sig även vara fornlämning. Fjorton av objekten visade sig emellertid helt sakna fornlämningsindikationer och utgår därmed. Fasta fornlämningar De fasta fornlämningarna fördelar sig på tre lämningstyper, fyndplats, lägenhetsbebyggelse och boplats. Fyndplatsen, objekt 50, valdes ut då den låg i samma område som en tidigare känd fyndplats för en stockbåt (RAÄ Östervåla 124). Platsen är mycket speciell. Idag är det en bred, mycket flack dalgång i nordöst–sydvästlig riktning med Vretaån slingrande i mitten. Ställvis är dalgången odlad, ställvis träda eller betesmark. Platsen
Figur 3. Vy över boplatsen objekt 74. Foto: Wivianne Bondesson.
12 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
har först varit en havsvik, sen snörts av till sjö som varit utdikad åtminstone sen 1640-talet. Under torven är gyttja/lera ner till flera meters djup. I ett av schakten påträffades vad som tolkades vara delar av en skida/ mede varav cirka 60 cm tillvaratogs i fragment. Vid senare förundersökning, när resten av föremålet togs upp, visade det sig vara en del av en kompositpilbåge från stenålder. Den tolkas ha gått genom isen vintertid och sjunkit ner i dyn och bevarats.. Detta bör ha skett någon gång före år 1640 då den äldsta kartan visar att området dikats ut. Bevaringsförhållandena i den fuktiga gyttjeleran är så utmärkta att det ger fyndpotentialen ett extra högt värde. Lägenhetsbebyggelsen utgörs av objekt 105 som är belägen inom objekt 99 (se nedan). Den utgörs av en husgrund med spismursröse och har inslag av tegel. Grundens storlek uppskattas till cirka 8×4 meter och på platsen finns även en eventuell källargrop och två röjningsrösen. I husgrunden påträffades keramik som kan dateras till 1650–1740-tal vilket gör den till fast fornlämning. Platsen finns inte utritad på några kända historiska kartor över huvud taget men ligger knappt 200 meter nordnordväst om torpet Funkebo (RAÄ Nysätra 133:1). Sannolikt har objekt 105 ett samband med Funkebo, antingen som en föregångare till den med en annan placering av byggnaderna som brukat samma jord, eller som en utflyttning, undantagsstuga eller backstuga som utgått därifrån. Boplatserna är nio till antalet men sinsemellan mycket olika. Sex av dem är belägna på 85 m ö.h. (2 st), 55–60 m ö.h. (2 st.) och 45–50 m ö.h. (1 st.), vilket skulle kunna datera dem till mesolitisk tid och
Figur 4. Objekt 91 utgjordes av en grottliknande blockbildning och i hålrummet fanns förhistorisk keramik, kol och sot. Foto: Wivianne Bondesson.
fyra av dem är belägna på lägre nivå, 35–40 m ö.h. och kan dateras till neolitisk tid eller senare. De två högst belägna boplatserna (obj. 63 och 74), som sedermera utredningsgrävts, är banbrytande på så sätt att de är de första beläggen på att människorna tagit sig ut till den tämligen isolerade större ön långt ute i yttersta havsbandet. Från ön är det ett par mil till närmsta fastland och det finns belägg för att man varit på andra öar som ligger däremellan, kanske på väg ut till sälkobbarna längst ut (Pettersson 2008). Inom obj. 74 finns även fina kvartsådror som använts som kvartsbrott. De andra boplatserna är belägna i den södra delsträckan. Två av dem, objekten 80 och 82, belägna mellan 55 och 60 m ö.h., ligger i en dalgång mellan två sjöar vilket utgjort bra lägen både när det varit ett havssund men även sedan sjöarna snörts av. I passagen däremellan bör det ha varit utmärkta möjligheter att fånga fisk. Objekt 80 ger ett äldre, mesolitiskt intryck utifrån sitt läge på en ö i ett sund samt med fynd av slagen kvarts och ett litet kvartsbrott. Boplatsen är förundersökt. På objekt 82 påträffades förutom kvarts och flinta även keramik vilket ger platsen en neolitisk datering och då bör sjöarna sedan länge ha varit avsnörda från havet. På nästa nivå, 45–50 m ö.h., ligger objekt 89 i vad som även det verkar vara ett mesolitiskt läge. Här påträffades både slagen kvarts och flinta. På de lägre nivåerna påträffades objekten 87, 93, 98 och 101 med lite andra fyndkategorier och även anläggningar. På den första av dem påträffades rikligt med keramik av bronsålderstyp, liksom en flat sten med knackmärken på undersidan. I ett av schakten påträffades även en stenrad. Objekt 93 utgjordes av ett väl avgränsat ”rum” mellan branta bergväggar, inte långt från dagens åkermark. Här påträffades två stora kokgropar med skörbrända stenar. Daterande fynd saknas men platsen är av järnålderskaraktär. På objekt 98 påträffades återigen keramik samt ett i övrigt fyndtomt skärvstensflak. Platsen antogs vara
av järnåldersdatering men detta har omvärderats vid fortsatta undersökningar och en neolitisk datering kan vara mer trolig. På objekt 101, belägen på en södervänd sluttning ner mot nuvarande åkermark påträffades fyra härdar. De kan ingå i en mindre järnåldersboplats då de är belägna mitt emellan två gravfält från denna period, men avsaknaden av fynd och andra anläggningar antyder att det även kan vara herdehärdar. Dessa brukar vara ensamliggande vilket ju egentligen motsäger denna tolkning men de behöver å andra sidan inte alls vara samtida. Objekten 87 och 98 är förundersökta. För de förundersökta objekten hänvisas till aktuella separata rapporter. Övrig kulturhistorisk lämning Lägenhetsbebyggelsen RAÄ Skogs-Tibble 131 utgörs av resterna efter torpet Svedlandet. Lämningen var belägen inom objekt 88 (se nedan) och sedan tidigare klassad som övrig kulturhistorisk lämning. Den kunde återfinnas på Häradskartan men saknades på äldre kartor. Då lägenhetsbebyggelse inte alltid markerades på äldre kartor beslöt länsstyrelsen att vi skulle utredningsgräva torpgrunden eftersom vi ändå var på platsen och grävde objekt 88. Syftet var att finna fynd som säkert kunde avgöra om lämningen tillkommit under 1700-tal eller ej vilket skulle avgöra dess status. Inga fynd som styrkte detta påträffades dock varför lämningen behåller sin tidigare klassning som övrig kulturhistorisk lämning. Utgår Fjorton av objekten visade sig helt sakna fornlämningsindikationer och utgår därmed (objekten 55, 58, 62 73, 83–84, 88, 92, 94–96, 99–100 och 104). De var alla utvalda utifrån sitt topografiska läge i området med hänsyn taget till en forntida strandlinje eller närhet till andra lämningar från förhistorisk tid.
Utredningsgrävning av objekten i sträckorna E2P2 och E2P3 i Österevåla, Harbo, Skogstibble och Nysätra socknar, Uppland 13
Utredningsgrävning av objekten i sträckan E3P1 i Valbo och Hedesunda socknar, Gästrikland Sammanfattning Vid utredningen utredningsgrävdes de tio objekten 108–112, 115–116, 123 och 132. Tre av dem visade sig vara kvarts- och skärvstensförande boplatser, varav en dessutom innehöll slagen porfyr och hälleflinta. De bedöms vara fasta fornlämningar liksom fäboden objekt 112 där syllstenar efter en husgrund påträffades.
Inledning På uppdrag av Tyréns har länsstyrelsen i Gävleborg beslutat om en utredningsgrävning av tio objekt på fastigheterna Ölbo 3:4, 10:1, 1:7, 2:16, Hedesundaskogen, Koffsta 1:9, Gräsbäcken 6:2, Jordåsen 1:3, ValboÖn 21:5 samt Båtsmansrönningen 1:1 i Valbo och Hedesunda socknar i Gävle kommun. Utredningen har genomförts av Riksantikvarieämbetet, UV Mitt.
Anledningen är utbyte av kraftledning. Objekten var belägna i ledningsgatan. Lägena har valts ut utifrån sin topografiska lämplighet som boplatser i en mesolitisk fångstmiljö i det första skärgårdslandskapet. Områdena är beläget på nivåer mellan cirka 50 och 90 meter över havet och har därmed varit tillgängligt för människans påverkan och utnyttjande sedan äldre stenålder och framåt. De var samtliga belägna i skogsmark.
Antikvarisk bakgrund Området revideringsinventerades 1981. Att platsen varit attraktiv sedan mesolitisk tid visas av boplatserna objekt 44 samt RAÄ Valbo 1042–43. I övrigt finns lämningar från senare tid av framför allt kolningsanläggningar.
Figur 5. Lisselfäbodens syllstenar visade sig ligga på pricken där kartorna från år 1786 och 1887 utvisade. Foto: Wivianne Bondesson. 14 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
Arkeologisk potential Topografin i området antydde att objekten skulle kunna rymma okända boplatser från stenålder. Boplatser är en kategori som sällan fått en bra representativitet i Fornminnesregistret vilket beror på att många av dem saknar synliga lämningar ovan mark. Om inte marken är öppen, t.ex. upplöjd, vid inventeringstillfället så upptäcks inte boplatsen. Till detta krävs oftast utredningsgrävning på lämpliga lägen.
Målsättning Den övergripande målsättningen vid en arkeologisk särskild utredning är att lokalisera och fastställa fornlämningar. Vid inventeringen, etapp 1, noteras ovan mark synliga lämningar samt gynnsamma lägen för boplatser. Status för dessa boplatslägen fastställs i en etapp 2 genom utredningsgrävningar vilket nu skett. Följande mer specifika målsättning för det aktuella området kunde urskiljas förutom en redovisning av övriga kulturhistoriska lämningar som påträffats i området: • Lokalisera boplatser från framför allt stenålder. • Lokalisera lämningar efter Lisselfäboden.
Metod Utredningsgrävning av de tio objekten, nio boplatslägen och ett fäbodläge, har utförts med hjälp av traktorgrävare varvid schakt tagits upp ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Ytan har finrensats för hand efter varje skoptag för att finna boplats- eller anläggningsindikationer. Efter dokumentation och inmätning lades schakten igen.
Resultat från utredningen Vid utredningsgrävningen påträffades boplatsindikationer på tre objekt (objekt 111, 123 och 132). På objekt 112 påträffades syllstenar efter en husgrund till Lisselfäboden.
täckt av nu ormbunksbevuxen sandig mjäla. Inom objektet drogs två schakt, ett större och ett mindre som inte grävdes i botten. I båda påträffades slagna kvartsar och skärvsten. Objekt 123 är en boplats av okänd utbredning belägen i en mycket flack östsluttning på sandig nästan helt stenfri mark som omges av betydligt stenigare mark. Inom området är en väg och minst två kolbottnar samt en kolarkoja. Ytan är dessutom störd av sentida schaktgropar. Inom objektet drogs tre schakt. I det östligaste påträffades skärvsten, slagen kvarts, slagen porfyr och slagen hälleflinta. I ett av de andra schakten påträffades en cirka 1,2 meter djup mörkfärgning med en diameter av cirka 0,5–0,7 meter med ett flertal 0,05–0,5 meter stora stenar i den i övrigt stenfria sanden, belägna jämnt fördelade från strax under torven och hela vägen ner. Företeelsen var utan tvekan anlagd varför den undersöktes noggrant med arkeologisk metodik bl.a. sållning. Inga daterande fynd påträffades emellertid varför den antas vara sentida. En åsklina löpte strax intill. Objekt 132 är en boplats belägen på en relativt sett mindre stenig forntida udde som vetter och sluttar mot västsydväst. I väster är ett vattendrag men i forntiden har här varit ett sund. Inom ytan drogs tre schakt. I ett av dem påträffades skärvsten och slagen kvarts. Det fyndförande schaktet grävdes inte i botten. Objekt 112 är platsen för Lisselfäboden. Fäboden finns markerad med symbol på kartor från år 1784–1785, 1786 och 1887. På den senare kartan finns ytterligare en hussymbol strax utanför ledningsgatan. Inom ytan drogs tre schakt. På platsen för den äldre symbolen påträffades syllstenar från ett hus, cirka 6×4,2 meter stort av 0,2–0,8 meter stora stenar, några lagda i två skift. I övrigt var området näst intill stenfritt. Runt flera av stenarna var sotiga partier liksom inom på ett rödbränt parti i sydvästra delen. Inga spår efter eldstad kunde återfinnas. Men väldigt lite är känt om fäbodar från denna tid i området varför det inte kan uteslutas att man förlagt eldstaden utomhus. Utgår
Fasta fornlämningar Objekt 111 är en boplats belägen i en flack västsluttning ner mot norra änden av Ölbosjön. Den är väl skyddad av brantare, steniga slänter på tre sidor medan boplatsytan är jämn och tämligen stenfri och
Sex av objekten visade sig helt sakna fornlämningsindikationer och utgår därmed (objekten 108–110, 115–116 och 124). De var alla utvalda utifrån sitt topografiska läge i området med hänsyn taget till en forntida strandlinje eller närhet till andra lämningar från förhistorisk tid.
Utredningsgrävning av objekten i sträckan E3P1 i Valbo och Hedesunda socknar, Gästrikland 15
Utredningsgrävning av objekten 44 och 48 i Hedesunda socken, Gästrikland Sammanfattning Vid utredningen utredningsgrävdes de två objekten 44 och 48. Båda visade sig vara kvartsförande boplatser men den sistnämnda är förstörd av tidigare verksamheter på platsen.
Inledning På uppdrag av Tyréns har länsstyrelsen i Gävleborg beslutat om en arkeologisk utredning av fastigheterna Östveda 3:4 samt Koffsta 4:2–4 i Hedesunda socken i Gävle kommun. Utredningen har genomförts av Riksantikvarieämbetet, UV Mitt. Objekt 44 Objekt 44, längst i norr, utgjordes av ett lämpligt boplatsläge för en mesolitisk boplats med en tänkt ålder av 7000 år, idag ligger den på 75–85 m ö.h. Platsen var då belägen på västra delen av krönet av en stor och mycket flack nord–sydlig forntida udde. Udden sträcker sig lång ut i det som då var en vidsträckt fjärd med bräckvatten från Dalälvens utlopp. Älv- och flodutlopp är de mest näringsrika miljöer man kan finna för ett marint djurliv så platsen bör ha varit ett mycket gynnsamt ställe för fiske och marin fångst under denna tid. Området är ställvis blockigt med jätteblock i öster samt en öst–västlig bergskam, cirka 2–3 meter hög belägen tvärs över området i dess norra del, med en yta av ömsom sandiga och steniga partier vilket tillsammans rent topografiskt erbjudit lämpliga läade lägerplatser ute i havsbandet. Platsen är ytstor, cirka 600 meter lång och täcker hela ledningsgatans bredd, cirka 80 meter, d.v.s. 48 000 m2.
80×40–50 meter stort (N–S) och utgörs av en gräsbevuxen sluttning med inslag av gamla äppleträd, nyponbuskar samt någon en. Området är skadat av kraftledningsbyggandet – i vilken omfattning var svårt att säga innan markingrepp gjordes. Läget i den längsgående åsens sydsluttning ner mot älven har varit utomordentligt bra från sen stenålder, då Dalälven mynnade i havet här där fåran smalnar av mellan flera öar – men även senare under i stort sett alla tidsperioder. I den smala fåran har fisket varit, och är än idag, utomordentligt bra och odlingsbar jord har även funnits att tillgå i närområdet. Området är beläget på nivåer mellan cirka 50 och 55 meter över havet och har därmed varit tillgängligt för människans påverkan och utnyttjande sedan stenålder och framåt.
Antikvarisk bakgrund Området revideringsinventerades år 1981. Att platsen varit attraktiv sedan åtminstone järnåldern visas av närliggande gravfält (t.ex. RAÄ Hedesunda 195:1) samt av en stor mängd fyndplatser för lågtekniskt framställd förhistorisk slagg. I SHM:s fyndkatalog finns 11 fynd som direkt kan knytas till byn Östveda, inv nr 935, 8877, 11 422,11 944, 12 016, 12 221, 13 317, 14 098, 15 049, 25 370 och 33 047. De härrör från fornlämningarna RAÄ Hedesunda 70:1 samt 193:3–4. Det förstnämnda utgörs av resterande gravar vid ett tidigare undersökt höggravfält beläget cirka 600 meter västsydväst om utredningsområdet och den senare av gravar vid en blästbrukslämning belägen cirka 500 meter västsydväst om utredningsområdet.
Objekt 48
Arkeologisk potential
Platsen för objekt 48 utgör även det ett topografiskt bra boplatsläge sett ur förhistorisk synpunkt, beläget i sydsluttningen mot Dalälven. Det är cirka
Topografin och fornlämningsbilden i närområdet antydde att objekten skulle kunna rymma okända boplatser, framför allt från stenålder.
16 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
Boplatser är en kategori som sällan fått en bra representativitet i Fornminnesregistret vilket beror på att många av dem saknar synliga lämningar ovan mark. Om inte marken är öppen, t.ex. upplöjd, vid inventeringstillfället så upptäcks inte boplatsen. Till detta krävs oftast utredningsgrävning på lämpliga lägen.
Målsättning Den övergripande målsättningen vid en arkeologisk särskild utredning är att lokalisera och fastställa fornlämningar. Vid inventeringen, etapp 1, noteras ovan mark synliga lämningar samt gynnsamma lägen för boplatser. Status för dessa boplatslägen fastställs i en etapp 2 genom utredningsgrävningar vilket nu skett. Följande mer specifika målsättning för det aktuella området kunde urskiljas förutom en redovisning av övriga kulturhistoriska lämningar som påträffats i området: • Lokalisera boplatser från framför allt stenålder.
Metod Utredningsgrävning av de två boplatslägena, har utförts med hjälp av traktorgrävare samt bandburen grävmaskin varvid schakt tagits upp ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Ytan har finrensats för hand efter varje skoptag för att finna boplatsindikationer. Efter dokumentation och inmätning lades schakten igen.
Resultat
Fast fornlämning Inom objekt 44 drogs sammanlagt 31 schakt av varierande storlek, se bilaga 7. I ett av dem påträffades fyra slagna kvartsar i ett av schakten. Detta schakt var beläget i östra kanten av ledningsgatan vid en liten grund forntida vik. Strax norr och söder om schaktet begränsas den möjliga boplatsytan av hällmark. I de schakt som upptogs väster om det fyndförande schaktet påträffades inga boplatsindikationer varför det verkar som om boplatsen är en mer tillfällig visit vid själva strandkanten. Möjligen kan boplatsen sträcka sig längre åt nordöst, längs hällkanten på vikens strand åt detta håll, men detta ligger utanför utredningsområdet. Bedömningen blir att en mindre del av objektet, uppskattningsvis cirka 1 500 m2 utgör fornlämning men att resten av ytan utgår. Förstörd Inom objekt 48, vid älvstranden drogs fyra utredningsschakt. I dessa påträffades en knapp handfull slagen kvarts samt en bränd flinta. I ett av förundersökningsschakten påträffades ytterligare en slagen kvarts. Samtliga fynd påträffades i omrörda kulturlager. Merparten av området visade sig vara mycket omdanad och terrasserad, och delvis utjämnad i efterhand, vilket troligen skett i samband med den historiska byggnadsfasen med backstugor och andra hus. På de få kvarvarande synbart oskadade markytorna påträffades inga ytterligare förhistoriska boplatsindikationer. Bedömningen blir att här legat en mindre kvartsboplats men att inga orörda delar av den kvarstår.
Vid utredningsgrävningen påträffades boplatsindikationer i form av slagen kvarts på båda objekten.
Utredningsgrävning av objekten 44 och 48 i Hedesunda socken, Gästrikland 17
Förundersökning av RAÄ 45–47 i Hedesunda socken, Gästrikland Antikvarisk bakgrund Bebyggelseläge (objekt 45) omfattar ett cirka 45–50 meter stort område (N–S) (ej avgränsat mot Ö och V ). Inom området finns minst fem terrasseringar, en husgrund efter ett boningshus (objekt 47) och en grund efter jordkällare (objekt 46). Fler bebyggelselämningar kan anas men ej säkert konstateras. Området utgörs av sydsluttning mot Dalälven och är sannolikt skadat av det tidigare kraftledningsbyggandet. Det är en gräsbevuxen sluttning med inslag av gamla äppelträd, nyponbuskar samt någon en. Den synliga husgrunden (objekt 47) är cirka 6,5×6 meter stor (N–S) och med en intill 0,35 meter hög ställvis synlig stenfot. Den är övertorvad. I nordöstra kanten fanns ett ovan mark synligt spismursröse, cirka två meter i diameter och 0,1–0,2 meter högt, övervuxet och diffust. En stenhäll, cirka 0,5 meter lång och 0,15 meter tjock syns i rösets södra kant. Området är bevuxet med nypon och krusbärsbuskar. Enligt en historisk karta från 1700-talet finns tre backstugor markerade i östra delen av byn Östveda (Östveda delning 1782, 21-hed-101). På kartan syns de tre backstugorna belägna i rad söder om byvägen ett litet stycke öster om byns hemman, likt en tå- eller fallbebyggelse för de obesuttna. I nästa kartgeneration, från Laga skifte, är ett av byn Östvedas utflyttade hemman beläget i området (Laga skifte 1847, 21-hed-214). Det var i sådana fall inte helt ovanligt att man då tillvaratog någon av stugorna och fyllde på tomten med fler hus till det nya hemmanet. Den synliga husgrunden i området är sannolikt en lämning efter en av de tre backstugor som syns på 1782 års karta, och även ingående i gårdskomplexet på laga skifteskartan. Platsen har varit bebodd in i sen tid och därefter utnyttjats som beteshage och uppställningsplats. Objekt 46 är resterna av en jordkällare, cirka 8×6 meter stor (N–S) och intill 0,5 meter hög. Den ligger norr om vägen som går genom byn. Väggarna är cirka två meter breda, tak saknas helt. Invändigt
18 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
var storleken cirka 4×2 meter (N–S) och intill 0,8 meter djup. Lämningen är övertorvad och skadad av vältande träd samt av schaktmassor från den väg som löper söder om objektet.
Arkeologisk potential – frågeställningar Kategorin lägenhetsbebyggelse, i huvudsak bestående av torp- och backstugulämningar, är mycket talrik i Sverige. Dock härrör den absoluta merparten från 1800-talet och har därför inte fornlämningsklassats i FMIS. Fornlämningskategorin lägenhetsbebyggelse har inte eftersökts och registrerats i nämnvärd omfattning och är därför mycket underrepresenterad. Det är inte så många år sedan man över huvud taget började se backstugor som fornlämningar så har det fått till följd att endast ett ytterst litet antal blivit undersökta i Sverige. Detta har bland annat sin bakgrund i synen på de obesuttna i förhållande till de jordägande. Det handlar också om den historiska arkeologin, och synen på att man inte behövt gräva perioder då det fanns ett – som man tyckte – rikligt skriftligt källmaterial att tillgå. Man får ha i minnet att fornminnesinventeringens bakgrund är ett högreståndsperspektiv med målsättningen att registrera monument som minde om en storhetstid. Det är först i mycket sen tid och i ett mer egalitärt samhälle man börjat se värdet i att dokumentera även de obesuttnas historia. Vad levde de av, hur bodde de och hur såg deras materiella kultur ut i jämförelse med jordägarnas? Sett ur detta perspektiv är det viktigt att undersöka dessa platser då de genom sin fåtalighet och underrepresentation alla har mycken och väsentlig ny kunskap att tillföra historien i området. I detta fall är det viktigt att dels se hur mycket av 1700-talslämningarna som finns kvar, om det finns ännu äldre lämningar att dokumentera, se kopplingen och den eventuella kontinuiteten till det senare skedet med det utflyttade hemmanet. Kort sagt att se potential och utbredning för att utröna vilka frågor
Figur 6. Backstugan i Östveda, objekt 45, under utgrävning av Katarina Appelgren. Foto: Mathias Bäck.
som kan vara möjliga att besvara i en eventuell särskild undersökning. Bebyggelsen i Östveda ligger på krönet av en åssträckning och är tämligen typisk för den obesuttna bebyggelsen vilken ofta anlades på de oskiftade byarnas allmänning, alternativt på enskild mark efter att byn skiftats. I relation till odlingsmarken strax norr om bebyggelsen och närheten till fiske i Dalälven ter sig läget dock attraktivt och torde knappast definieras som utmark. I DMS Gästrikland anges att byn Östveda utgörs av tre skattehemman i det kamerala materialet på 1540-talet. På storskifteskartan från år 1782 finns tre backstugor markerade öster om bybebyggelsen. Går det att i materialet se exempel på den sociala fluktuation som uppmärksammats vad gäller torp- och backstugebebyggelse. Går det att arkeologiskt spåra den utflyttning av ett hemman från byn till backstugebebyggelsen? Om detta är möjligt blir följdfrågan huruvida bebyggelsens struktur förändras – tillkommer fler byggnader som innebär att bebyggelsen får en mer ”bylik” struktur? I fallet Östveda är tiden mellan 1540-talet och 1700-talets slut okänd. Av erfarenhet vet vi att den andra hälften av 1600-talet och början av 1700-talet är mycket manifest uttryckt i den materiella kulturen. Det finns därför goda möjligheter att arkeologiskt identifiera eventuella aktiviteter på platsen under denna period. Genom fyndmaterialet och dess sammansättning
finns en möjlighet att findatera närvaro och verksamhet här över tid. Kan vi genom den materiella kulturen även spåra strukturella förändringar före 1800-talet? En viktig del av förundersökningen är att konstatera om det finns stratigrafiska förutsättningar för en kontextuellt baserad datering av bebyggelseutveckling och handlingsmönster på platsen. Traditionellt skiljs torpen från backstugorna genom självhushållning med litet jordbruk, medan backstugorna oftast haft andra försörjningsgrunder som hantverk. Kan detta spåras i den materiella kulturen i Östveda? Med en arkeologisk undersökning kan den materiella kulturen och dess status belysa frågan om skillnader mellan backstuga och torp i detta hänseende, d.v.s. definiera den här platsens sociala och kamerala status över tid. Skillnader mellan backstugor och torp torde därför kunna spåras i byggnadsbeståndet, då torparen hade ett större behov av ekonomibyggnader. Det skriftliga källmaterialet vad gäller den obesuttna bebyggelsen är mycket litet känd. Studier av t.ex. bouppteckningar har visat att det via detta material inte går att definiera vad som är en gård eller ett torp. Här är uppbyggnaden av en arkeologisk kunskap om den materiella kulturen på torp och backstugor det enda sättet att kunna berätta dessa människors historia. Bristen på skriftligt källmaterial innebär emellertid inte att arkivstudier inte bör genomföras. Förundersökning av RAÄ 45–47 i Hedesunda socken, Gästrikland 19
Metod Dokumentationsmetoder och omfattning Inmätningsdata, registrering av stratigrafiska enheter och anläggningar, prover och fyndmaterial, digitala foton och administrativa uppgifter lagras i Intrasis (Intra-site Information System). Intrasis omfattar även ett tillägg till ArcView, Intrasis GIS, som gör det enkelt att använda Intrasisdata i GIS-miljö. Detta möjliggör en kontinuerlig utvärdering och analys av samlad data redan i fältsituationen. På ett tidigt stadium används det digitala dokumentationsmaterialet till att tolka och definiera större sammanhang. Inmätningarna är gjorda med RTK GPS. Digital fotodokumentation kommer att ske kontinuerligt under arbetets gång. Fynd samlas, där så är möjligt, in kontextvis och registreras i Intrasis. Som tidigare nämnts är inmätningen av fynd med totalstation differentierad. Undersöknings- och dokumentationsmetoden är implementerad för en sådan insamling och dokumentation av artefakter, prover mm. Detta innebär i princip att fynd- och provtagningsmaterial antingen kan vara inmätta så att de har generell koppling till stratigrafisk enhet eller så att varje fynd är punktinmätt med x och y- värden. Vid utredningsgrävningen samlas eventuella fynd in schaktvis. Spridningsmönster av fynd är ett väl känt redskap för att diskutera människors aktiviteter och rörelsemönster utifrån arkeologiskt källmaterial (t.ex. Wellinder 1992). Fyndstrategi Grundläggande för tillvaratagandet av fyndmaterial vid en arkeologisk undersökning är det sammanhang i vilket föremålen påträffas. Förhållningssättet (d.v.s. insamlings- och dokumentationsstrategin) till relationen fynd – kontext i fält är helt avgörande för analyser i det kommande bearbetningsskedet. Det handlar om att aktivera fyndmaterialet i vår målsättning att försöka förstå levnadsförhållandena för de människorna som bott och rört sig på den plats vi undersöker. Fynd från samtliga kategorier av depositioner samlas in. Observera att fyndinsamlingsmetoden är flexibel och anpassas efter en bedömning av den enskilda kontextens källvärde för att besvara frågor om rumslig föredelning av fynd. Med andra ord kommer vissa kontexter att grävas med skärslev/ hacka för att kunna dokumentera (mäta in) enskilda
20 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
fynd punktvis, medan andra, till volymen omfattande kontexter enbart har en generell koppling till kontexten.
Resultat från förundersökningen Förundersökningen omfattade endast lägenhetsbebyggelse inom det som benämns objekt 48 i utredningen. Nio schakt upptogs vid denna undersökning. Dessa omfattar en sammanlagd yta om 392 m2. Fyra utredningsschakt upptogs även inom undersökningsområdet för objekt 48. Dessa omfattade en yta om 90 m2. Totalt har alltså 482 m2 undersökts inom undersökningsområdet för objekt 48. Byggnadslämningar kunde konstateras på bägge terrasseringar som berördes av undersökningen. Tre jordkällare, ett bostadshus samt en ekonomibyggnad/ fatbur dokumenterades. Vidare karterades två terrasser varav en var stensatt. I anslutning till bostadshuset fanns en separat terrass som bitvis var stensatt med större kvaderhuggna block. Väster om bostadshuset fanns en stenrad/terrassering vilken sannolikt avgränsat en del av gårdens trädgård. En av jordkällarna (den västligaste) undersöktes med maskin och visade sig vara omsorgsfullt byggd av kvaderblock blandat med mindre bearbetat sten. Golvet utgjordes av stenhällar. Strax norr om bostadshuset finns resterna av vad som sannolikt är en jordkällare. Endast en liten del av denna undersöktes med maskin då den låg alldeles intill den nuvarande vägen. Resterande del karterades. Anmärkningsvärt är att källaren varit sammanbyggd med bostadshuset och har haft en ingång från husets östra rum. Ingången var belägen precis intill byggnadens spismur. Den tredje jordkällaren, som endast karterades, var belägen norr om den befintliga vägen och precis intill åkermarken norr därom. Denna hade en för raserade jordkällare typisk hästskoform. Bostadshuset i form av en parstuga omfattade en yta om cirka 58 m2. Byggnadens östra del var skadad, troligen i samband med att befintlig kraftledningsstolpe uppfördes på platsen. På en terrass söder om bostadshuset fanns fyra stora stenar synliga ovan mark. Ett schakt upptags i anslutning till dessa. Området hade uppenbart använts som avfallsplats under 1800–1900-tal. Dateringen av bebyggelsen måste baseras på en kombinerad analys av arkeologi och befintliga kartor från år 1782 respektive 1847. Med utgångspunkt i den inmätta syllstensgrunden till bostadshuset kunde laga skifteskartan från år 1847 omrektifieras/kali-
breras då det visade sig att den arkeologiskt påträffade grunden motsvarar huvudbyggnaden på kartan. Detta innebär således att denna byggnad fanns vid 1800-talets mitt. Det visar emellertid inte när byggnaden uppförts. Rektifieringen resulterade även i att de fyra stora stenar vilka inmättes söder om bostadshuset visade sig sammanfalla med en på laga skifteskartan utritad ekonomibyggnad/fatbur. Utifrån den omrektifierade 1800-talskartan kunde även storskifteskartan från år 1782 rektifieras om. På denna karta finns tre hussymboler markerade med benämningen ”backstugor”. Det diskuteras generellt om dessa hussymboler visar faktiskt läge för bebyggelsen. Allmänt har man ansett att detta normalt inte är fallet men det finns indicier från arkeologiska undersökningar där de faktiskt visar sig vara utritade på den plats som bebyggelsen låg. I Östveda finns ganska klara, om än indirekta, indikationer på att detta stämmer. Det är nämligen så att hussymbolerna, efter kalibrering mot laga skifteskartan, hamnar i delar av undersökningsområdet som förklarar varför det inte fanns något kvar av denna bebyggelse. Den västligaste av tre husmarkeringar återfinns i det område där den välbyggda jordkällaren samt en stenterrassering återfanns. Detta område var i stort fritt från fynd och hade uppenbarligen markplanerats. Möjligen kan jordkällaren vara en del av den äldre bebyggelsen som fyllts igen vid etablering av 1800-talsbebyggelsen och utflytningen av ett hemman från byn till detta läge. Den mellersta hussymbolen är belägen precis på den plats där det idag står en kraftledningsstolpe. Den östligaste av de utritade husen återfinns utanför undersökningsom-
rådet. En besiktning av området gav vid handen att man på platsen för denna gjort omfattande ingrepp i åsen (troligen grustäkt) varför lämningar efter en eventuell byggnad sannolikt är bortschaktade. Fyndmaterialet från undersökningen härrör främst från raseringsmassor i bostadshuset. Inom syllstensramen återfanns ett utjämningslager under dessa raseringsmassor. I detta lager men även delvis i raseringslagret påträffades en handfull kritpipsfragment och enstaka keramikskärvor som kan föras ner i 1700-tal. Bland keramiken finns inhemskt producerad fajans. Denna utgör ett bra dateringsunderlag då fajansproduktionen i Sverige är begränsad till perioden cirka 1730–1790. Fyndmaterialet som helhet har annars en absoluta tyngdpunkt i perioden cirka 1840–1950. Slutsatser: Den påträffade bebyggelsen representerar delar av de byggnader som återfinns på laga skifteskartan från 1847. Det innebär emellertid inte att vi kan datera byggnaden i sig närmare än att den måste vara äldre än från 1847. Inom undersökningsområdet fanns inga rester (med möjligt undantag för en jordkällare) av 1700-talets backstugebebyggelse. Det fanns dock en tillräckligt stor mängd fynd som kan dateras till 1700-tal för att vi ska kunna konstatera att bebyggelse från denna period bör ha funnits i området. Undersökningsresultaten ger inga skäl till att misstänka att äldre bebyggelse skulle komma att beröras av arbetsföretaget varför vi förespråkar att ingen fortsatt undersökning behöver genomföras inom förundersökningsområdet.
Förundersökning av RAÄ 45–47 i Hedesunda socken, Gästrikland 21
Referenser
Borgegård, L-E. 1996. Tjärproduktionen i Västerbotten under 1800-talet- en rörlig resurs. I Liljewall, B. Tjära, barkbröd och vildhonung. 78–92. Stockholm: Nordiska museet (Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria 9). Flygare, I. 1999. Generation och kontinuitet: familjejordbruket i två svenska slättbygder under 1900-talet. Avh. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet. Holmbäck, Å. & Wessén, E. 1962. Magnus Erikssons landslag i nusvensk tolkning. Rättshistoriskt bibliotek, sjätte bandet. Stockholm: Nord. Bokh. Hovanta, E. 2010. Skansberget. Arkeologisk utredning vid hägnadsanläggning inför stolpbyte i kraftledning. Skogstibble socken fornlämning 72. Stigfinnaren. Arkeologi och kulturhistoria 29. Uppland. Larsson, J. 2009. Fäbodväsendet 1550–1920: ett centralt element i Nordsveriges jordbrukssystem. Avh. Uppsala: Sveriges lantbruks universitet. Larsson, L-O. 1996. Skogsmarkens ökade exploatering under tidig modern historia. I Liljewall, B. Tjära, barkbröd och vildhonung. 7–23. Stockholm: Nordiska museet (Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria 9). Nilsson, P. 2010. Bortom åker och äng. Doctoral Thesis No. 2010:46. SLU. Uppsala. Pettersson, O. 2008. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2. Ny sträckning för riksväg 56 mellan Stingtorpet och Tärnsjö. Riksantikvarieämbetet. UV Bergslagen, rapport 2008:3. Stockholm.
22 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
Sjöberg, M. 1996. Utmarkens resursfördelning. Träkol och järn ur ett socialt perspektiv. I: Liljewall, B. Tjära, barkbröd och vildhonung. 42–60. Stockholm: Nordiska museet (Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria 9). Slotte, H. 1999. Lövtäkt i Sverige 1850–1950. Metoder för täkt, torkning och utfodring med löv samt täktens påverkan på landskapet. Uppsala: inst. för landskapsplanering Ultuna (serie: Agrarhistoria 2). Wennersten, E. & Sporrong, U. 1995. Leksands sockenbeskrivning. D 10. Marken, gården, släkten och arvet: om jordägandet och dess konsekvenser för människor, landskap och bebyggelse i Tibble och Ullvi byar, Leksands socken 1734–1820. Leksand: Kommunen (Meddelande: Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet; B91). Widgren, M. 1995. Individuellt eller kollektivt ägande i bondesamhällen? I Widgren, M. (red.) Äganderätten i lantbrukets historia. 5–6. Stockholm: Nordiska museet (Skrifter om skogs- och lantbruks historia 8). Villstrand, N. E. 1996. En räddande eld: tjärbränning inom det svenska riket 1500–1800. I Liljewall, B. Tjära, barkbröd och vildhonung. 62–75. Stockholm: Nordiska museet (Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria 9).
Administrativa uppgifter
Inventering hela sträckan Riksantikvarieämbetets dnr: 421-2424-2010. Länsstyrelsens dnr: ej länsstyrelsebeslut. Projektnummer: 11782. Intrasisprojekt: UV2010:186. Undersökningstid: 27 september 2010–30 september 2011. Projektgrupp: Projektledare Wivianne Bondesson, arkeologerna Pia Nilsson och Niclas Björck. Underkonsulter: –. Exploateringsyta: ca 10×80 meter. Läge: Ekonomiska kartan, många blad. Koordinatsystem: Rikets system 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6620 087, y 1562 738. Höjdsystem: -. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: –. Fynd: Inga fynd tillvaratagna. Utredningsgrävning E1 P1 Riksantikvarieämbetets dnr: 421-2424-2010. Länsstyrelsens dnr: 431-4310-10. Projektnummer: 11835. Intrasisprojekt: UV2010:186. Undersökningstid: 18–22 november 2010. Projektgrupp: Projektledare Wivianne Bondesson, arkeolog Niclas Björck. Underkonsulter: Traktorgrävare inhyrd av Tyréns AB. Exploateringsyta: tre objekt av varierande storlek. Läge: Ekonomiska kartan, blad 12H 3–5e.
Koordinatsystem: Rikets system 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6668 054, y 1572 159. Höjdsystem:–. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiskaarkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: –. Fynd: Inga fynd. Utredningsgrävning E2 P2+3 Riksantikvarieämbetets dnr: 421-2424-2010. Länsstyrelsens dnr: 431-3073-11. Projektnummer: 12030. Intrasisprojekt: UV2010:186. Undersökningstid: 15 augusti–19 september 2011. Projektgrupp: Projektledare Wivianne Bondesson, arkeologerna Niclas Björck och Maria Lingström. Underkonsulter: Traktorgrävare inhyrd av Tyréns AB. Exploateringsyta: 24 objekt av mkt varierande storlek. Läge: Ekonomiska kartan, blad 12H 1–3e, 11H 5–7f. Koordinatsystem: Rikets system 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6626 783, y1574 666. Höjdsystem: –. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: –. Fynd: Fynden (se bilaga 4) förvaras på UV Mitt i avvaktan på fyndfördelningsbeslut.
Administrativa uppgifter 23
Utredningsgrävning E3 P1 Riksantikvarieämbetets dnr: 421-1466-2011. Länsstyrelsens dnr: 431-1701-12. Projektnummer: 12198. Intrasisprojekt: UV 2010:186. Undersökningstid: 16–27 april 2012. Projektgrupp: Projektledare (utredning) Wivianne Bondesson, arkeologerna Niclas Björck och Susanne Östlund. Underkonsulter: –.Exploateringsyta: 10 objekt av varierande storlek. Läge: Ekonomiska kartan, bladen 13H0–3d samt 3–4c. Koordinatsystem: RT90 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn x 6700634,32, y 1563598,31. Höjdsystem: –. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: –. Fynd: Fynden (se bilaga 6) förvaras på UV Mitt i avvaktan på fyndfördelningsbeslut.
24 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
Utredningsgrävning av objekten 44 och 48 samt förundersökning av objekten 45–47 i Hedesunda sn, Gästrikland Riksantikvarieämbetets dnr: 421-1466-2011. Länsstyrelsens dnr: 431-1948-11. Projektnummer: 11976 (utredning), 11968 (förundersökning). Intrasisprojekt: UV 2010:186 samt UV2011:087. Undersökningstid: 23–27 maj 2011. Projektgrupp: (utredning) Projektledare Wivianne Bondesson, arkeolog Niclas Björck. Projektledare (förundersökning): Mathias Bäck, arkeolog Katarina Appelgren. Underkonsulter: Trimtec AB, Hertz biluthyrning. Exploateringsyta: ca 53 000 m2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 9H 7i. Koordinatsystem: RT90 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6696620, y 1570013 och x 6699282, y 1569261. Höjdsystem: RH 2000* RH70* Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: –. Fynd: Fynden (se bilaga 8) förvaras på UV Mitt i avvaktan på fyndfördelningsbeslut.
Bilagor
Bilaga 1. Objekttabell, hela sträckan Obj nr/del- Typ sträcka
Beskrivning
Bedömning
Kommentar
1/E1P2
Brott/täkt
Stenbrott, oregelbundet, ca 15×10 m stort (N–S) och intill ca 2 m djupt. Borrhål längs V kanten. I och kring brottet ligger sprängsten och block av olika storlek kvar.
Övrig kulturhistorisk lämning
Kan sannolikt kopplas till kraftledningsbygget.
2/E1P2
Brott/täkt
Stenbrott, oregelbundet, ca 10×10 m stort och intill 2 m djupt. Längs V kanten är borrhål. En hel del sprängsten ligger kvar i och vid brottet.
Övrig kulturhistorisk lämning
Kan sannolikt kopplas till kraftledningsbygget.
3/E1P2
Brott/täkt
Stenbrott, oregelbundet, ca 5×5 m stort och intill 0,5 m djupt. Längs Övrig kulturhistorisk NV och NÖ kanterna är borrhål. lämning
Kan sannolikt kopplas till kraftledningsbygget.
4/E1P2
Brott/täkt
Stenbrott, oregelbundet, ca 15×10 m stort (NV–SÖ) och intill 1 m djupt. Block, sprängsten och högar med mindre spräng-/skrotsten ligger kvar i och vid brottet
Övrig kulturhistorisk lämning
Kan sannolikt kopplas till kraftledningsbygget.
5/E1P2
Röjningsröse Oregelbundet, ca 6 m i diameter och ca 0,3 m högt av 0,15–0,4 m stora stenar.
Övrig kulturhistorisk lämning
Sentida. Kan sannolikt kopplas till kraftledningsbygget.
6/E1P2
Brott/täkt
Område med stenbrott, två mindre av samma typ som de föregående, 5–10 m stora och 0,5–1 m djupa. Belägna på ömse sidor om hjulspår. Sprängsten ligger kvar.
Övrig kulturhistorisk lämning
Kan sannolikt kopplas till kraftledningsbygget. Mätpunkten avser det V brottet.
7/E1P2
Brott/täkt
Område med stenbrott. Inom ett ca 50×50 m stort område finns flera mindre stenbrott och upplagd sprängsten. Borrhål synliga i brotten som är intill 1,5 m djupa.
Övrig kulturhistorisk lämning
Kan sannolikt kopplas till kraftledningsbygget.
8/E1P2
Brott/täkt
Område med stenbrott. Inom ett oregelbundet ca 50×50 m stort område finns flera stenbrott av samma typ som de föregående dvs 5-10 m stora och ca 1 m djupa. Borrhål.
Övrig kulturhistorisk lämning
Kan sannolikt kopplas till kraftledningsbygget.
9/E1P2
Brott/täkt
Område med stenbrott. Inom ett oregelbundet ca 30×30 m stort område finns flera små stenbrott, sprängstenshögar och block. Borrhål i brotten som är 0,5–1 m djupa och av samma typ som föregående.
Övrig kulturhistorisk lämning
Kan sannolikt kopplas till kraftledningsbygget.
10/E1P2
Brott/täkt
Stenbrott, ca 20×10 m stort (N–S) och intill 1,5 m djupt. Borrhål Övrig kulturhistorisk synliga. Mycket sprängsten ligger kvar. Samma typ som föregående. lämning Mitt i brottet är ett fundament för kraftledningsstolpe.
Kan sannolikt kopplas till kraftledningsbygget.
11/E1P2
Brott/täkt
Område med stenbrott. Inom ett ca 20×20 m stort område finns två stenbrott av samma typ som föregående, intill 1,5–2 m djupa med synliga borrhål. Gott om sprängsten av olika storlek i och kring brotten.
Övrig kulturhistorisk lämning
Kan sannolikt kopplas till kraftledningsbygget.
12/E1P2
Husgrund, historisk tid
Jordkällare, rest av, ca 8×6 m stor (SÖ–NV) med öppning mot SÖ. Väggarna är intill 1 m höga av 0,15–0,5 m stora stenar, enstaka större. Kraftigt raserad och övertorvad. Bevuxen med lövsly, ormbunkar och nyponbuskar.
Övrig kulturhistorisk lämning
Hör samman med objekten 13 och 14.
13/E1P2
Husgrund, historisk tid
ca 8×7 m (N–S) stor och 0,1–0,25 m h, synlig som en mer eller mindre tydlig rad av 0,4–0,6 m stora stenar. Ingen tydlig stenfot, inget spismursröse varför den bedöms vara efter ett uthus. Belägen invid och N om objekt 12.
Övrig kulturhistorisk lämning
Hör samman med objekten 12 och 14.
14/E1P2
Husgrund, historisk tid
7×7 m stor (NV–SÖ) och 0,2–0,4 m hög. Tydlig stenfot i S–SV där en enskiktad rad av 0,5–0,7 m långa och 0,4 m höga stenar är synliga. Spismursröse i NV, ca 1,5×1,5 m stort och 0,5 m högt, av skörbrända stenar, 0,15–0,4 m stora med inslag av tegel. Kraftigt övertorvad lämning.
Övrig kulturhistorisk lämning
Hör samman med objekten 12 och 13.
15/E1P2
Fossil åker
Röjningsröseområde, 240×220 m stort (Ö–V), bestående av minst Fast fornlämning ett 50-tal rösen, 2–6 m i diameter och vanligen 0,25–0,5 m höga. Delvis övertorvade stenar, 0,15–0,4 m stora, enstaka större. Rösena kan ligga i anslutning till jordfasta block. Inom området syns åkerhak.
Synliga i kartor över Berg, från laga skifte och ekonomiska kartan från 1950-talet. Ej avgränsat mot Ö och V.
Bilagor 25
Obj nr/del- Typ sträcka
Beskrivning
Bedömning
Kommentar
16/E1P2
Brott/täkt
Stenbrott, ca 10×4 m stor yta med sprängda block och sprängsten.
Övrig kulturhistorisk lämning
Kan sannolikt kopplas till kraftledningsbygget.
17/E1P2
Kemisk industri
Tjärdal, yttermått ca 10×7 m (NV–SÖ) och intill 1,1 m högt, inre mått ca 5×2,5 m (NV–SÖ) och ca 1,8 m djup, avsmalnande mot botten. Avtappningsränna mot SÖ, ca 2 m lång, 0,4 m bred och intill 0,5 m djup. Vid sondstick iakttogs kol i botten av tjärdalen.
Övrig kulturhistorisk lämning
Belägen ca 7 m Ö om P-plats.
18/E1P2
Röjningsröse Oregelbundet runt, ca 4,5 m i diameter och ca 0,7 m högt av 0,2–0,4 m stora stenar, enstaka större.
Övrig kulturhistorisk lämning
Sentida. I samma beteshage men utanför utredningsområdet finns flera glest placerade stora röjningsrösen.
19/E1P2
Brunn/kallkälla
Brunn, stensatt, ca 1,2 m i diameter och ca 1 m synligt djup. Kanterna är bevuxna med enar och unga lövträd.
Övrig kulturhistorisk lämning
Belägen i närområdet till en torplämning, RAÄ Järlåsa 62:1
20/E1P2
Kolnings anläggning
Kolbotten, urgrävd, närmast kvadratisk, ca 12×12 m stor (N–S) och ca 0,7 m djup. Vall kring kanten 1–1,5 m bred och ca 0,3 m hög. En öppning mot NÖ, ca 3 m bred. Mitt i kolbottnen är en övertorvad stensamling ca 5×3 m stor (NV–SÖ) och ca 0,5 m hög. Sot i bottnen iakttogs vid provstick.
Övrig kulturhistorisk lämning
Belägen 15 m Ö om kraftledning
21/E1P2
Kolnings anläggning
Kolbotten, rund, ca 12 m i diameter, skålformig 0,1–0,2 m djup. Vall kring kanten intill 2 m bred och ca 0,1–0,15 m hög. Bevuxen med gräs och ormbunkar, små en- och granbuskar vid kanten.
Övrig kulturhistorisk lämning
Belägen under kraftledning.
22/E1P2
Husgrund, historisk tid
Kolarkoja, rest av. Kojans ursprungliga storlek går ej att avgöra. Synlig som ett spismursröse ca 2 m i diameter och 0,5 m högt av 0,3–0,5 m stora stenar. Kring röset finns skador i form av gropar.
Övrig kulturhistorisk lämning
5 m NV om kojan är ytterligare en stenhög som möjligen kan vara rester efter ytterligare en koja.
23/E1P1
Boplatsläge
Beläget i en fin torr S-sluttning med uppstickande flackt berg i dagen, framför allt i V delen.
Ej fornlämning. Utredningsgrävd med negativt resultat.
Registrerad som Utgår.
24/E1P1
Husgrund, historisk tid
Kolarkoja, rest av. Kojans ursprungliga storlek går ej att avgöra. Synlig som ett spismursröse ca 2,5 m i diameter och 0,5 m högt. Platsen är bevuxen med högt gräs.
Övrig kulturhistorisk lämning
Skyltad: Kolarkoja. Törnqvists kolbotten
25/E1P1
Kolnings anläggning
Kolbotten, ca 13 m i diameter, med ojämn och ställvis försänkt inneryta kring en mycket otydlig vall, ca 1 m bred och 0,1–0,2 m hög. Kol i sondprov.
Övrig kulturhistorisk lämning
Belägen invid och Ö om föregående. Genomkorsad av körväg.
26/E1P1
Boplatsläge
Topografiskt lämpligt. Beläget på en avsats i svag S-sluttning. Öppen Ej fornlämning. mark och impediment. Sträcker sig i ledningsgatan N om väg och Utredningsgrävd a 20–30 m upp på storberget. med negativt resultat.
Registrerad som Utgår.
27/E1P1
Boplatsläge
Topografiskt lämpligt. Beläget på en avsats i S-sluttning. Ingår i och utgör den V delen av ett större lämpligt boplatsläge. Sandig mark mer stenfritt än omgivningen och beläget nära goda förhistoriska fångst-/betesmiljöer.
Ej fornlämning. Utredningsgrävd med negativt resultat.
Registrerad som Utgår.
28/E1P1
Husgrund, historisk tid
Jordkällare, rest av, ca 9×5 m stor (SÖ–NV) och intill 1,5 m hög med öppning mot NV. Igenrasad i sin NV del. Kallmurade väggar och delvis takvalv. Delvis fylld med skräp. Belägen i N delen av impediment i åkermark.
Övrig kulturhistorisk lämning
Ett bebott torp ligger i närområdet.
29/E1P1
Gränsmärke
Gränsröse, 1 m i diameter och 0,3 m högt. Postament ca 1 m i diameter och intill 0,15 m högt, av 0,1–0,25 m stora stenar. Hjärtsten 0,4×0,25 m stor (NNV–SSÖ) och 0,25 m hög. Delvis övermossat.
Övrig kulturhistorisk lämning
Beläget i ledningsgatans Ö kant.
30/E1P1
Kolnings anläggning
Kolbotten, ca 14 m i diameter, delvis urgrävd, svagt konvex intill Övrig kulturhistorisk 0,3 m hög. Genomkorsas av flera hjulspår. Bevuxen med ett par enar lämning och lövsly.
31 Husgrund, (Östervåla historisk tid RAÄ 142:1/ E1P1
Jordkällare, rest av, ca 8×5 m stor (Ö–V), inre mått 1–1,5 m bred och intill 2 m djup. Öppning mot Ö– Kallmurad av vanligen 0,3–0,6 m stora stenar. Övertorvad och bevuxen med små enar och lite lövsly.
32/E1P1
Kolnings anläggning
Kolbotten, ca 20 m i diameteroch intill 1 m hög (högst i V delen). Vall Övrig kulturhistorisk iakttogs, 2–3 m bred och förstörd av hjulspår i Ö kanten.Kol och sot lämning iakttogs. Bevuxen med ormbunkar.
33/E1P1
Husgrund, historisk tid
Kolarkoja, rest av, ca 5×4 m stor grund. I V delen är ett spismursröse ca 2×2 m stort och 0,8 m högt av 0,2–0,4 m stora stenar. Övermossad/övertorvad och bevuxen med en enbuske.
34/E1P1
Kolnings anläggning
Kolbotten, ca 20 m i diameter och intill 1,3 m hög (vallen). Vall ca 2 Övrig kulturhistorisk m bred och 0,3–0,8 m hög i inre höjd och intill 1,3 m i yttre höjd i V lämning delen. Genomkorsas av hjulspår (N–S). Kol och sot iakttogs. Bevuxen med enbuskar och lite lövsly.
26 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Beläget invid kanten på obj 32, kan möjligen vara rest av skorsten till skorstensmila istället p,g,a. sin närhet till kolbottnen.
Obj nr/del- Typ sträcka
Beskrivning
Bedömning
Kommentar
35/E1P1
Husgrund, historisk tid
Kolarkoja, rest av, ca 4×4 m stor (SSV–NNÖ), ca 0,5 m hög. I SSV Övrig kulturhistorisk delen är ett spismursröse ca 2×1 m stort (Ö–V) och intill 1 m högt av lämning 0,3–0,4 m stora stenar, mot ett jordfast block. Bevuxet med mossa lingonris och unga lövträd.
36/E1P1
Kolnings anläggning
Kolbotten, ca 19 m i diameter och ca 0,8 m hög. Bevuxen med ormbunkar. I V kanten växer även unga granar och björkar.
37/E1P1
Husgrund, historisk tid
Kolarkoja, rest av, svårdefinierad grund, ca 5×4 m stor (VSV–ÖNÖ), Övrig kulturhistorisk ca 0,1–0,2 m hög. I VSV delen är ett spismursröse ca 2,5 m i diameter lämning och ca 1 m högt. Bevuxen med 1 rönn och 1 ung björk. Övermossad.
38/E1P1
Gruvområde
Inom ett ca 30×25 m stort område (Ö–V) är ett gruvhål, ca 6×6 m stort (NV–SÖ) och ca 1,5 m djupt ner till vattenytan. Vattenspegel ca 4×3 m stor (NV–SÖ). Inom området finns 3 stora skrotstensvarp 2–10 m i diameter, samt ett par mindre.
Fast fornlämning
39/E1P1
Kolnings anläggning
Kolbotten, ca 21 m i diameter och ca 0,8 m hög. Vall ca 1,5 m bred och 0,3 m hög. Bevuxen med några enbuskar och lövsly. Genomkorsas av hjulspår.
Övrig kulturhistorisk lämning
40/E1P1
Husgrund, historisk tid
Kolarkoja, rest av, grund, ca 5×5 m stor (SÖ–NV), diffus och intill 0,1m hög. I SÖ delen är ett spismursröse ca 2×2 m i diameter och ca 1 m högt. Välbevarad med synliga kallmurade väggar. Bevuxet med en liten en samt övermossad/övertorvad.
Övrig kulturhistorisk lämning
Belägen 3 m NÖ om kolbottnen (obj 39).
41/E2P1
Kolnings anläggning
Kolbotten, ca 15 m i diameter och ca 0,8 m hög, högst i N. Bevuxen med större och mindre granar i kanterna.
Övrig kulturhistorisk lämning
Ca 2 m V om kolbottnen är en kolarkoja, rest av, obj 42.
42/E2P1
Husgrund, historisk tid
Kolarkoja, rest av, grund, ca 5,5×4,5 m stor (S–N), diffus och intill 0,5 m hög. I NÖ hörnet är ett spismursröse ca 1,5x1,5 m stort och c a 1,1 m högt av huvudsakligen 0,3–0,4 m stora stenar. Övermossad och bevuxet med björkar och granar.
Övrig kulturhistorisk lämning
Belägen 2 m V om kolbottnen (obj 41).
43/E2P1
Gränsmärke
Gränsröse. Postament ca 1,2×1,2 m stort och 0,2–0,4 m högt, av Övrig kulturhistorisk 0,2–0,6 m stora stenar. Hjärtsten 0,5 m bred och 0,1–0,3 m tjock. lämning Nedslagen orangebemålad påle nedslagen i objektet. Hällmark med barrtelningar och ljung.
44/E2P1
Boplats
Beläget på plan sandig mark på krön av en stor och mycket flack N–S forntida udde. Ställvis blockigt med jätteblock i Ö samt en Ö–V bergskam, ca 2–3 m hög belägen tvärs över området. Inom en ca 20×40 m stor yta (N–S) av det mycket ytstora läget påträffades 4 slagna kvartsar i ett schakt. 80 m ö.h.
45:1/E2P1
Lägenhets bebyggelse,
Område med bebyggelselämningar och terrasseringar. Inom utred- Fast fornlämning ningsområdet avgränsades ett ca 45–50 m stort område (N–S) med minst fem terrasseringar, en husgrund och en grund efter jordkällare. Området utgörs av S-sluttning mot Dalälven. Ej avgränsat mot Ö och V. Området är skadat av kraftledningsbyggandet. Fler bebyggelselämningar kan anas men ej säkert konstateras. Gräsbevuxen sluttning med inslag av gamla äppleträd, nyponbuskar samt någon en.
Enl. historisk karta är ett av Östvedas utflyttade hemman beläget i området (Laga skifte 1847, 21-hed-214) liksom backstuga/or finns markerade i Ö delen (Östveda delning 1782, 21-hed-101).
46/E2P1
Husgrund, historisk tid
Jordkällare, rest av, ca 8×6 m stor (N–S) och intill 0,5 m hög. Se obj 45. Väggarna är ca 2 m breda, tak saknas helt. Invändig storlek ca 4×2 m (N–S) och intill 0,8 m djup. Övertorvad lämning skadad av vältande träd samt av schaktmassor från den väg som löper S om objektet.
Ingår i obj 45
47/E2P1
Husgrund, historisk tid
Husgrund, ca 6,5×6 m stor (N–S) och intill 0,35 m hög. Övertorvad/ övermossad. I NÖ kanten är ett spismursröse, ca 2 m i diameter och 0,1–0,2 m högt, övervuxet och diffust. En stenhäll, ca 0,5 m lång och synligt 0,15 m tjock syns i rösets S kant. Bevuxet med nypon och krusbärsbuskar.
Se obj 45.
Ingår i obj 45. Är sannolikt grunden efter en av de tre backstugor som syns på 1782 års karta, och även ingående i gårdskomplexet på laga skiftes kartan.
48/E2P1
Boplats
Platsen för objekt 45:1 utgjorde även en förhistorisk boplats, beläget i sydsluttning mot Dalälven. Ca 80×40–50 m stort (N–S). Gräsbevuxen sluttning med inslag av gamla äppleträd, nyponbuskar samt någon en. Området var skadat av kraftledningsbyggandet samt av terrasseringar i samband med bebyggelse. Fynd av ca 4 slagna kvartsar, samtliga påträffade i omrörda kulturlager. 50–55 m ö.h.
Förstörd av senare tiders markanvändning.
Utredningsgrävd.
49/E2P2
Övrigt
Palissad, sentida. Bestående av en 3 m lång och 0,4 m hög träskoÖvrig kulturhistorisk ning av stående plank med en 0,5 m hög kantregel på vardera sidan. lämning Sannolikt ett stöd mot dikessidan för kraftledningsstolpe
50/E2P2
Fyndplats
Fyndplats för pilbåge i område runt blivande kraftledningsstolpe nära fyndplats för stockbåt, RAÄ Östervåla 124. Åkermark, f.d. havsvik och före 1640-talet utdikad sjö. Betesmark. 40 m ö.h.
Belägen 2 m V om kolbottnens (obj. 34) V kant.
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Belägen ca 8 m VSV om kolbottnen (obj 36). Inga borrhål eller andra spår efter sentida verksamhet. Ej utmålslagd enligt Bergsstaten
Utredningsgrävd.
Fast fornlämning. Utredningsgrävd, för- och undersökt inom exploateringsområdet för kraftledningsstolpen (se separat rapport).
Bilagor 27
Obj nr/del- Typ sträcka
Beskrivning
Bedömning
Kommentar
51/E2P2
Röjningsröse 4×4 m stort och 0,3 m högt av 0,1–0,7 m stora stenar. Från historisk tid, i ett område med flera impediment med odlingssten runt kanterna. Betesmark.
Övrig kulturhistorisk lämning
52/E2P2
Röjningsröse 4 m i diameter och 0,4 m högt av 0,5–0,6 m stora stenar. Från historisk tid, i ett område med flera impediment med odlingssten runt kanterna. Betesmark.
Övrig kulturhistorisk lämning
53/E2P2
Röjningsröse 5×3 m stort (N–S) och 0,3 m högt av 0,15–0,7 m stora stenar. Från historisk tid, i ett område med flera impediment med odlingssten runt kanterna. Betesmark.
Övrig kulturhistorisk lämning
54/E2P2
Husgrund, historisk tid
Spismursröse, 2×2 m stort och 0,3 m högt av 0,1–0,4 m stora stenar varav några kantiga. Skönjbar men osäker husgrund ca 8×6 m stor. Ev. finns syllstenar efter flera husgrunder i området. Kan inte uteslutas vara röjningsröse
Övrig kulturhistorisk lämning
På 1865 års karta över Gräsbo finns flera hus markerade inom området som benämns ”Norra giärdet Backe”.
55/E2P2
Boplatsläge
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget i nordsluttning. Ca 50×40 m stort. Ställvisa block ca 0,4–0,5 m stora, något med kvartsåder i. 50 m ö.h.
Ej fornlämning. Utredningsgrävd med negativt resultat.
Registrerad som Utgår.
56/E2P2
Kolnings anläggning
Kolbotten, rund, 18 m i diameter och 0,1–0,3 m hög.
Övrig kulturhistorisk lämning
57/E2P2
Gränsmärke
Gränsröse. Postament ca 1,5×1,5 m stort och kallmurat i flera skift, av 0,1–0,7 m stora stenar. Hjärtsten, flat, 0,7 m bred, 0,2 m bred och 0,4 m tjock. Hällmark vid kant av barrskog.
Övrig kulturhistorisk lämning
58/E2P2
Boplatsläge
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget i sydsluttning. Utgörs av tre bra ytor belägna S, N och V om bergsknalle med berg i dagen. (Ca 150×30 m stort mot S, 25×10 m stort mot V och 330×10 m stort mot N). 50 m ö.h.
Ej fornlämning. Utredningsgrävd med negativt resultat.
59/E2P2
Gränsmärke
Gränsröse. Postament anlagt mot häll, oregelbundet av kantig sten, 0,1–0,4 m stora. Hjärtsten, flat, kantig, 0,6 m bred, 0,2 m bred och 0,2 m tjock. Rågång.
Övrig kulturhistorisk lämning
60/E2P2
Kolnings anläggning
Kolbotten, rund, 18 m i diameter och 0,1–0,3 m hög. Centralt är en hög av kol ca 6 m i diameter och 1,2 m hög. Rikligt med kol och sot.
Övrig kulturhistorisk lämning
61/E2P2
Husgrund, historisk tid
Kolarkoja, rest av, bestående av ett spismursröse ca 3 m i diameter och ca 1,4 m högt, av 0,1–0,7 m stora stenar. Inslag av tegel.
Övrig kulturhistorisk lämning
62/E2P2
Boplatsläge
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget på avsats i nordsluttning ner mot nutida myr, f.d. havsvik med ett par ”kobbar” strax N därom. Relativt stenfritt. 75 m ö.h.
Ej fornlämning. Utredningsgrävd med negativt resultat.
63/E2P2
Boplats
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget i sandfylld skreva mellan berg i dagen. Litet, ca 30×40 m stort.. 85 m ö.h.
Fast fornlämning. Fynd av slagen kvarts. Utredningsgrävd. För- och undersökt endast inom stolprutan (se rapport).
64/E2P2
Gränsmärke? Gränsröse. Postament av kantig sten. Hjärtsten, flat, kantig, 0,7 m Övrig kulturhistorisk bred, 0,7 m bred och 0,15 m tjock. Tydligt uppallad likt en stolsrygg i lämning vinkel mot en flat stensits. Älgpass? Tydligt sentida. Ligger ej i nutida gräns.
65/E2P2
Gränsmärke
66/E2P2
Röjningsröse Röjningsröse, sentida, ca 7×3 m stort (NV–SÖ) och ca 1 m högt. Innehåller både odlingssten och påförd sprängsten.
Övrig kulturhistorisk lämning
Angränsar till röjt område i Ö med flera odlingsrösen och bebott torp.
67/E2P2
Röjningsröse Röjningsröse, sentida, ca 4 m i diameter och ca 0,4 m högt. Belamrat Övrig kulturhistorisk med ris. Innehåller upp till 0,5 m stora stenar. lämning
Angränsar till röjt område i Ö med flera odlingsrösen och bebott torp.
68/E2P2
Gränsmärke
Gränsröse. Postament 0,8×0,8 m stort av sten, 0,2–0,4 m stora. Hjärtsten, flat, 0,6 m hög, 0,4 m bred och 0,2 m tjock, spetsig. Rågång.
Övrig kulturhistorisk lämning
2 m N om gränsmärket är en sentida grop, ca 0,5 m djup med en 1 m bred och 0,6 m hög vall.
69/E2P2
Husgrund, historisk tid
Kolarkoja, rest av, bestående av ett spismursröse ca 3×2 m stort och ca 1 m högt, av 0,2–0,5 m stora stenar.
Övrig kulturhistorisk lämning
70/E2P2
Kolnings anläggning
Kolbotten, rund, 15 m i diameter, möjligen större, och 0,5 m hög. Rikligt med kringspridd kol och sot. Mycket otydlig begränsning.
Övrig kulturhistorisk lämning
Skadad av patrullstig som går rakt igenom med synligt kol på ömse sidor.
71/E2P2
Husgrund, historisk tid
Kolarkoja, rest av, bestående av ett spismursröse ca 1,5×1 m stort och ca 0,2 m högt, av 0,2–0,5 m stora stenar. Kraftigt övertorvat.
Övrig kulturhistorisk lämning
N om spismursröset är en grävd grop.
72/E2P2
Kolnings anläggning
Kolbotten, närmast rund, 15×18 m i diameter, flack, synlig som en rundel med gräsvegetation. Svårbedömd begränsning.
Övrig kulturhistorisk lämning
Gränsröse. Rektangulärt postament av sten, 0,2–0,6 m stora. Hjärtsten, flat, 0,7 m hög, 0,5 m bred och 0,2 m tjock. Rågång.
28 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
Registrerad som Utgår.
Registrerad som Utgår.
Övrig kulturhistorisk lämning
Obj nr/del- Typ sträcka
Beskrivning
Bedömning
Kommentar
73/E2P2
Boplatsläge
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget i S-sluttning, mycket sandigt. Ca 80×100 m stort. Inom området finns ställvis sumphålor. 90 m ö.h.
Ej fornlämning. Utredningsgrävd med negativt resultat.
Registrerad som Utgår.
74/E2P2
Boplats och kvartsbrott
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget i S-sluttning, fin sand. Ca 80×80 m stort. Inom området finns kvartsådror. 85 m ö.h.
Fast fornlämning. Utredningsgrävd. Förundersökt (se förundersökningsrapport).
Fynd av slagen kvarts.
75/E2P2
Blästplats
Slaggvarp med okänd utbredning. Fynd av 2 fragment järnslagg, enligt GAL karaktäristisk för järnframställning i blästugn. Den ena skulle kunna vara en del av en ugnsvägg. Rödjord finns i området, enligt GAL är den rik på järnoxid vilket betyder att det kan fungera som malm. 85 m ö.h.
Fast fornlämning. Förundersökt (se förundersökningsrapport).
76/E2P2
Röjningsröse Röjningsröse, sentida, ca 2 m i diameter och 0,5 m högt. Ett större block i V i övrigt 0,1–0,4 m stora stenar.
Övrig kulturhistorisk lämning
77/E2P2
Kolnings anläggning
Kolbotten, rund, 19 m i diameter och 0,2–0,3 m hög. Ojämn och otydlig begränsning och yta. Kol och sot.
Övrig kulturhistorisk lämning
78/E2P2
Kemisk industri
Tjärdal, ca 4,5 m i diameter i yttre mått, 2 m i diameter i inre mått och ca 1 m djup. Vall1–1,5 m bred och 0,1–0,3 m hög. Avtappningsränna mot SV, 3 m lång, 0,3–0,5 m bred och 0,3–0,5 m djup. Kol i inre kanten.
Övrig kulturhistorisk lämning
79/E2P2
Kolnings anläggning
Kolbotten, rund, 22 m i diameter och 0,4 m synligt hög i N. Otydlig begränsning men plan yta, med kollager över hela ytan. Några gropar i kanten, en i V kanten är 3 m i diameter och 0,7 m djup samt risbelamrad, en härrör från kraftledningsstolpe.
Övrig kulturhistorisk lämning
Svårbedömt p.g.a. slyröjning. Patrullstigen löper tvärs över.
80/E2P3
Boplats och kvartsbrott
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget på plan avsats i S-sluttning, hällmark i N. Ca 130×80 m stort. F.d. betesmark med lövsly. Läget omfattar även området strax S därom samt även terrasser mot N och NV där det finns en liten gip. Även kvartsbrott. 60 m ö.h.
Fast fornlämning. Utredningsgrävd och förundersökt (se förundersökningsrapport).
Fynd av slagen kvarts.
81:1–3/ E2P3
Gränsmärken 1. Femstenarör, postament runt, 4 m i diameter, lagt i 2 skift av 0,2–0,6 m stora stenar. Pyramidformad hjärtsten, 0,7×0,4×0,4 m stor samt fyra visare, 0,5×0,2–0,4 m stora. 2. Gränsröse, postament i ett skift av 0,2–0,6 m stora stenar. Hjärtsten,,0,7×0,5×0,4 m stor. 3. Gränsröse, postament i ett skift av 0,2–0,5 m stora stenar. Hjärtsten, rektangulär, 0,5×0,4×0,3 m stor. Postamentet är nyligen skadat av maskin, överkört. Lövsly med undervegetation av gräs.
Fast fornlämning (alla, de utgör en helhet)
Ligger ej i aktuell gräns. Benämnt ”Strandsjöröret” på 1803 samt 1753 års kartor.
82/E2P3
Boplats
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, i S-sluttning invid forntida sund. Ca 100×70 m stort. Lövsly med undervegetation av gräs och liljekonvalj. 55 m ö.h.
Fast fornlämning Utredningsgrävd.
Fynd av slagen kvarts, keramik och flinta.
83/E2P3
Boplatsläge
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget i SV–S sluttning. Ca 80×40 m stort. Lövsly med undervegetation av örter och gräs. 65 m ö.h.
Ej fornlämning. Utredningsgrävd med negativt resultat.
Registrerad som Utgår.
84/E2P3
Boplatsläge
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget i S-sluttning. Sandmark. Ca 80×50 m stort. Mot N höglänt skyddande hällmark. Lövsly med enstaka enar och undervegetation av gräs och örter. Ca 60 m ö.h.
Ej fornlämning. Utredningsgrävd med negativt resultat.
85/E2P3
Boplatsläge
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget i S-sluttning. Ca 80×50 m stort. Mot N höglänt blockig terräng, i sydsluttningen stenfria terrasser. Lövsly med undervegetation av gräs och örter. Ca 55 m ö.h.
Bedömd. Ej fornlämning av Elise Hovanta, Stigfinnaren.
Registrerad som Utgår av reg. tekniska skäl.
86:1–4/ E2P3
Gränsmärken 1. Gränsröse med postament av sten i två skift av 0,1–0,4 m stora stenar. Flat hjärtsten, 0,1–0,4×0,1 m stor. 2. Gränsmärke. Tre stenar på rad, 0,4–0,6 m i diameter. 3. Gränsröse med postament med ett centralt beläget hål, ev. för trästolpe. Sten i ett skift, 0,1–0,9 m stora. 4. Gränsröse bestående av ett slarvigt lagt stenröse av 0,1–0,6 m stora stenar. Möjligen fundament för trästolpe. Gränsmärkena är belägna på hällmark i krönläge med enstaka enar.
Övrig kulturhistorisk lämning
Belägna i rad i befintlig gräns. Inmätta som linje.
87/E2P3
Boplats
Fast fornlämning. Fynd av keramik av bronsUtredningsgrävd och ålderstyp samt flat sten förundersökt inom med knackmärken. stolpområdet (se förundersökningsrapport).
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget i sadelläge. Ca 70×50 m stort. Ställvisa block- och hällmarker Lövsly och en med undervegetation av gräs. Ca 40 m ö.h.
Möjligen kan det finnas en kolarkoja i NV kanten där det är en del sten.
Bilagor 29
Obj nr/del- Typ sträcka
Beskrivning
Bedömning
Kommentar
88+RAÄ 131/ E2P3
Boplatsläge
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget i S- och V-sluttning på en udde i en forntida vik. Ca 150×80 m stort. Mot N höglänt blockig terräng, i sydsluttningen stenfria terrasser. Öppen hagmark med enar och lövträd med undervegetation av gräs. Ca 55 m ö.h.
Boplatsläget är ej fornlämning. Utredningsgrävd med negativt resultat (RAÄ 131, torpet Svedlandet, är övrig kulturhistorisk lämning).
Registrerad som Utgår.
89/E2P3
Boplats
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget i Fast fornlämning. gip mellan hällmark, på en fin terrass med ställvisa block. Ca 150×80 Utredningsgrävd. m stor. Omfattar även höjden norr och söder därom. En och enstaka lövträd med undervegetation av gräs. Ca 45–50 m ö.h.
90:1–3/ E2P3
Gränsmärken 1. Trestenarör, något raserat, med postament, 2,5×2,5 m stort av Övrig kulturhistorisk sten i ett eller två skift av 0,1–0,45 m stora såväl kantiga som runda lämning stenar. Hjärtsten, 1,2×0,2×0,7 m stor. Två eller tre visare, 0,3–0,5×0,7 m stora. 2. Gränsröse. Postament av stenar i ett skift, 0,3–0,6×0,2–0,4 m stora. Rektangulär hjärtsten 0,9×0,4×0,2 m stor 3. Gränsröse. Postament av stenar i ett skift, 0,2–0,6×0,1–0,4 m stora. Rektangulär hjärtsten 0,4×0,1×0,1 m stor. Belägna på hällmark.
91/E2P3
Boplats
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget i svacka mellan hällmark och blockig terräng. Ca 80×80 m stor. I Ö är stora block som bildar en vindskyddad grotta. Lövträd med undervegetation av gräs. Ca 50 m ö.h.
Fast fornlämning.
Fynd av kol, sot och två keramikfragment i ”grottan”
92/E2P3
Boplatsläge
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget i en fin svacka mellan hällar och blockterräng. Ca 100×80 m stort. Lövträd med undervegetation av gräs. Ca 50 m ö.h.
Ej fornlämning. Utredningsgrävd med negativt resultat.
Registrerad som Utgår.
93/E2P3
Boplats
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget mellan hällar och blockterräng. I N och V är terrasser. Ca 100×30 m stort. Åkermark och impedimentmark i anslutning till åker. Lövsly med undervegetation av gräs. Ca 35 m ö.h.
Fast fornlämning. Utredningsgrävd.
Fynd av två kokgropar.
94/E2P3
Boplatsläge
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget i en gip mellan höglänta blockiga partier, mycket blockigt mot S och N. Ca 80×50 m stort. Lövsly med undervegetation av gräs. Ca 45 m ö.h.
Ej fornlämning. Utredningsgrävd med negativt resultat.
Registrerad som Utgår.
95/E2P3
Boplatsläge
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget i en stenfri svacka tvärs över kraftledningsgatan. Omgivet av blockrik terräng Ca 100×80 m stort. Lövsly med undervegetation av gräs. Ca 50 m ö.h.
Ej fornlämning. Utredningsgrävd med negativt resultat.
Registrerad som Utgår.
96/E2P3
Boplatsläge
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget i gip in i blockterräng, i V-sluttning. Ca 90×60 m stort. Lövsly och en med undervegetation av gräs. Ca 45–50 m ö.h.
Ej fornlämning. Utredningsgrävd med negativt resultat.
Registrerad som Utgår.
97/E2P3
Kvarn lämning
Grund efter väderkvarn, rund 4 m i diameter, bestående av kanthuggna stenar med ställvisa borrhål. Stenarna är lagda i cirkel och hela grunden är fylld av sten, 0,3–0,6×0,2–1,2 m stora. Impediment bevuxet med tall och björk.
Övrig kulturhistorisk lämning
98/E2P3
Boplats
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget på en udde mot N på en forntida ö. Ligger i N- och V-sluttning. Ca 150×80 m stort, fortsätter till nästa stolppar åt söder. Åker och impedimentmark. Ca 35–40 m ö.h.
Fast fornlämning. Utredningsgrävd. För- och undersökt inom stolprutan (se förundersökningsrapport).
Fynd av keramik och skärvstensflak.
99/E2P3
Boplatsläge
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget i sydsluttning på sydsidan av en forntida ö med sporadiska block inom ytan. Ca 100×80 m stort. Lövsly och enar med undervegetation av gräs. Ca 35–40 m ö.h.
Ej fornlämning. Utredningsgrävd med negativt resultat.
Registrerad som Utgår.
100/E2P3
Boplatsläge
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt beläget på Ej fornlämning. höjdrygg i sydsluttning på sydsidan av en forntida ö. Ca 120×8 m Utredningsgrävd stort. Lövsly och enar med undervegetation av gräs. Ca 35–40 m ö.h. med negativt resultat.
Registrerad som Utgår.
101/E2P3
Boplats
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt beläget i Fast fornlämning. hagmark i N-sluttning. Sporadiska block. På omgivande höjder finns Utredningsgrävd. gravfält. Ca 100×80 m stort. Lövsly, björk och enar med undervegetation av gräs. Ca 35–40 m ö.h.
Fynd av slagen kvarts och 4 härdar.
102:1–2/ E2P3
Gränsmärken 1. Gränsröse, närmast fyrkantigt postament, 2×2 m stort av sten i ett eller två skift av 0,2–0,6 m stora såväl kantiga som runda stenar. Hjärtsten, 0,7×0,4×0,2 m stor. 2. Gränsröse. Postament för trästolpe, 0,7×0,7 m stort av 0,2–0,4 m stora stenar.
30 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
Övrig kulturhistorisk lämning
Fynd av slagen kvarts och flinta.
Belägna i befintlig gräns.
Obj nr/del- Typ sträcka
Beskrivning
Bedömning
Kommentar
103/E2P3
Gränsmärke
Gränsröse, postament, 1 m i diameter av sten i ett skift av 0,1–0,6 m stora stenar. Hjärtsten, 0,6×0,3×0,2 m stor. Enstaka kantiga stenar, ej särskilt lavbevuxna.
Övrig kulturhistorisk lämning
104/E2P3
Boplatsläge
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt beläget i terrasserad S-sluttning med ställvis hällmark. Ca 80×40 m stort. Lövsly och ormbunkar. 30 m ö.h.
Ej fornlämning. Utredningsgrävd med negativt resultat.
105/E2P3
Lägenhets bebyggelse
Husgrund, ca 8×4 m stor (Ö–V). Stenfot mot Ö uppbyggd av sten, Fast fornlämning. 0,5–0,9 m stora lagda i ett skift längs kanten. Spismursröse mot NV, Utredningsgrävd 1,5 m i diameter och 0,5 m högt med inslag av tegel. Möjligen fortmed 1 schakt. sätter husgrunden ytterligare 3 m mot V. NV om husgrunden är en källargrop (?), 2×4 m stor (N–S), med stensatta kanter. Ö och SV om husgrunden är röjningsrösen, i Ö 1 m i diameter och 0,5 m högt av 0,1–0,3 m stora kantiga stenar, i V 1m i diameter och 0,3 m högt med rundade stenar, 0,1 m stora.
Keramik påträffades som kan dateras till 1650– 1740-tal. (Bedömd av Mathias Bäck och Lena Beronius)
106/E2P2
Gränsmärke
Inom ett ca 0,7 m stort område är ett 15-tal upp till ca 0,3 m stora skarpkantade stenar. En stubbe har rubbat stenarnas läge. Någon kan möjligen varit en hjärtsten. Påträffades vid utredningsgrävning, ej synlig ovan mark innan.
Övrig kulturhistorisk lämning
Belägen inom obj 73 i S3.
107/E3P1
Gränsmärke
Gränsröse. Postament 1×1 m stort och 0,5 m högt, uppbyggt av 0,2–0,4 m stora stenar. Hjärtsten, rektangulär, 0,6×0,4× 0,3 m stor. Krön av moränimpediment.
Övrig kulturhistorisk lämning
Ej beläget i befintlig gräns men ganska oansenligt.
108/E3P1
Boplatsläge
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget på avsats i sluttning mot S, SV och SÖ. Ca 180×80 m stort. Beläget på båda sidor om ett sankare område med en bäck. Björksly, en och gran med undervegetation av gräs och ormbunkar. Ca 60–65 m ö.h.
Ej fornlämning. Utredningsgrävd med negativt resultat.
Registrerad som Utgår.
109/E3P1
Boplatsläge
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget i sluttning mot Ö ner mot Ölbosjön. Sandig mark, relativt stenfritt. Ca 100×50 m stort. Björksly med undervegetation av gräs. Ca 60–65 m ö.h.
Ej fornlämning. Utredningsgrävd med negativt resultat.
Registrerad som Utgår.
110/E3P1
Boplatsläge
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget i sluttning mot S på flack stenfri avsats vid havsvik. Stenfri flack yta. Ca 70×50 m stort samt en 20×20 m stor yta i NV. Björksly och en med undervegetation av gräs. Ca 60–65 m ö.h.
Ej fornlämning. Utredningsgrävd med negativt resultat.
Registrerad som Utgår.
111/E3P1
Boplats
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget i V-sluttning på flack stenfri avsats omgiven av mer blockig höglänt terräng. I V är Ölbosjöns NV del. Lövsly med tät undervegetation av ormbunkar. Ca 65 m ö.h.
Fast fornlämning. Utredningsgrävd med 2 schakt.
Fynd av slagen kvarts och skärvsten.
112/E3P1
Fäbod
Plats för Lisselfäboden enligt 1700-tals kartor. Inom ett ca 50×50 m stort område är möjliga grundstenar, 0,3–0,5 m stora. Beläget på tydlig inägomark med grässvål, ställvis glest trädbevuxet, omgivet av skogsmark. Dikat i sen tid.
Fast fornlämning. Utredningsgrävd med 3 schakt.
En syllstensgrund påträffades i ett schakt i överensstämmelse med rektifierad 1700-tals karta.
113/E3P1
Gränsmärke
Gränsröse. Postament uppbyggt av 0,2–0,4 m stora skärviga stenar i tre skift. Hjärtsten, (Ö–V), 0,5×0,5× 0,1m stor. Beläget vid ett block. Grop i NÖ 5×4 m stor och 1 m djup.
Övrig kulturhistorisk lämning
Belägen i befintlig gräns.
114:1–2/ E3P1
Kolningsan läggning och husgrund, historisk tid
1. Kolbotten, rund, 25 m i diameter, med ett inre urgrävt parti med 18 m i diameter. Omgiven av en vall, 2,5–3 m bred och 1–2 m hög. 2. Kolarkoja, rest av, husgrund 8×4 m stor (Ö–V) med spismursröse, 1,5×1,5 m stort och 0,8 m högt, uppbyggt av natursten 0,1–0,5 m stora. Ormbunkar.
Övrig kulturhistorisk lämning
115/E3P1
Boplatsläge
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget i N-sluttning på flack stenfri avsats. Ca 60×40 m stort (N–S). En med undervegetation av gräs. Sträcker sig fram till 10 m Ö om patrullstig. Ca 75 m ö.h.
Ej fornlämning. Utredningsgrävd med negativt resultat.
Registrerad som Utgår.
116/E3P1
Boplatsläge
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget i S–sluttning på sandig avsats. Mot Ö och N mer blockiga områden och höglänt terräng. Ca 80×80 m stort. Björksly, en och enstaka gran med undervegetation av gräs. Ca 70 m ö.h.
Ej fornlämning. Utredningsgrävd med negativt resultat.
Registrerad som Utgår.
117/E3P1
Kolnings anläggning
Kolbotten, rund, 20 m i diameter, Mycket skadad av patrullstig där fyllning från kolbottnen använts för byggnad av vägbank. Ställvis bevarad vall. Rikligt med ormbunkar.
Övrig kulturhistorisk lämning
118/E3P1
Gränsmärke
Gränsröse. Postament 2×2 m stort uppbyggt av 0,2–0,5 m stora stenar i ett skift. Hjärtsten, 0,3×0,3× 0,5 m stor. Beläget mellan två större block i Ö och V.
Övrig kulturhistorisk lämning
Ej beläget i befintlig gräns men ganska oansenligt.
119/E3P1
Kvarn lämning
Kvarnlämning efter skvaltkvarn vid Gräsbäcken. Belägen i bäckfåra ca 2 m vid och 1 m djup. På ömse sidor om bäcken finns ansamlingar av sten. Ca 20×20 m stort område. Tätt med sly längs bäcken.
Övrig kulturhistorisk lämning
Beskriven på 1754 års karta som ”Squaltqvarn. Har Åboen af gammalt haft i så kallade quarnbäcken men i brist af vatten går endast om wåhren och sällan om hösten”
Registrerad som Utgår.
Bilagor 31
Obj nr/del- Typ sträcka
Beskrivning
Bedömning
120:1–3/ E3P1
Kolnings anläggning och husgrund, historisk tid
1. Kolbotten, rund, 20 m i diameter, med ett inre urgrävt parti med ca 1 m djupt. Omgiven av en vall, 2 m bred och 0,5 m hög. 2. Kolarkoja, rest av, husgrund 6×4 m stor med spismursröse i S, synligt som en förhöjning 0,3 m högt. Centralt är en försänkning 0,2 m djup. 3. Kolbotten , rund, ca 14 m i diameter och 0,1–0,3 m hög. Spridda enar, tall och björksly samt undervegetation av gräs.
Övrig kulturhistorisk lämning
121/E3P1
Kemisk industri
Tjärdal, ca 9×3 m i stor och ca 0,8 m djup. Avtappningsränna mot V, 5 m lång, 1–3 m bred och 0,1–0,5 m djup. Belägen i V-sluttning. Björksly och tallplantor med undervegetation av lingon och mossa.
Fast fornlämning
122/E3P1
Gränsmärke
Gränsröse. Kan möjligen vara ett skadat trestenarör. Postament med större stenar i utkanten och fyllt med mindre. Ca 2×2 m stort. De yttre stenarna är 0,4–0,6 m stora i fyllningen ca 0,1–0,3 m stora. Hjärtsten, 0,5×0,2–1× 0,1m stor. Gran-, björk- och tallsly med undervegetation av mossa och ljung
Övrig kulturhistorisk lämning
Belägen i befintlig sockengräns.
123/E3P1
Boplats
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget i flack Ö-sluttning. Ca 150×80 m stort. Mycket sandigt och fint, i N delen tilltar sten. Björk-, en- och tallsly med undervegetation av ljung och mossa. Ca 85 m ö.h.
Fast fornlämning. Utredningsgrävd med 3 schakt.
Fynd av slagen kvarts, slagen porfyr, slagen hälleflinta och skärvsten.
124/E3P1
Boplatsläge
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget på grusig mark med flera strandvallar som löper i SÖ–NV riktning över platsen. Ca 100×80 m stort. Björk- och tallsly med undervegetation av mossa. Ca 90 m ö.h.
Ej fornlämning. Utredningsgrävd med negativt resultat.
Registrerad som Utgår.
125/E3P1
Gränsmärke
Gränsröse. Postament av sprängd moränsten, ca 0,8–1 m stora i flera Övrig kulturhistorisk skift, anlagt på häll. Hjärtsten, 0,6×0,4–1× 0,2m stor. Björk- och talllämning sly med undervegetation av mossa och ljung
126:1–2/ E3P1
Kolnings anläggning och husgrund, historisk tid
1. Kolbotten, rund, 20 m i diameter och 0,4–0,6 m hög. Tydlig vall upp till 0,6 m hög och 1,5 m bred. Rikligt med kol. 6 m Ö om är 2. Kolarkoja, rest av, husgrund 6×4 m stor med spismursröse, 2×2 m stort. Kolupplag i Ö.
Övrig kulturhistorisk lämning
127/E3P1
Skåre
Bågformad stenrad i strategiskt läge, 2×1 m stor, uppbyggd av sten i två skift, 0,2–0,4 m stora. Tall och tallsly med undervegetation av lingon och mossa.
Övrig kulturhistorisk lämning
128:1–2/ E3P1
Kolnings anläggning och husgrund, historisk tid
1. Kolbotten, rund, 17 m i diameter. Vall 0,5 m hög och 2 m bred. Central försänkning. 2. Kolarkoja, rest av, husgrund 7×5 m stor med spismursröse i NÖ, 2×2 m stort och 0,6 m högt. Ingrävd i en naturlig vall. Björksly, ormbunkar och enar.
Övrig kulturhistorisk lämning
129:1–2/ E3P1
Kolnings anläggning och husgrund, historisk tid
1. Kolbotten, rund, 22 m i diameter och 0,6–0,9 m hög. Vall 0,6–0,9 m Övrig kulturhistorisk hög. Central försänkning. Strax S om nr 1 är lämning 2. Kolarkoja, rest av, husgrund 6×4 m stor med spismursröse, 2×2 m stort och 1 m högt. Ingrävd i en naturlig vall. Björk, en , sly, ormbunkar och gräs.
130//E3P1
Kolnings anläggning
Kolbotten, rund, 12 m i diameter och 0,5 m hög. Vall 0,5 m hög och 2,5 m bred. Central försänkning. Tall, sly, ljung och mossa
Övrig kulturhistorisk lämning
131/E3P1
Kolnings anläggning
Kolbotten, rund, 16 m i diameter och 0,8 m hög. I S stor grop 2×5 m stor och 0,8 m djup. Björk sly, lingonris
Övrig kulturhistorisk lämning
132E3P1
Boplatsläge
Ett topografiskt bra boplatsläge ur förhistorisk synpunkt, beläget i V-sluttning, ca 80×80 m stort. En med undervegetation av gräs. Ca 55–60 m ö.h.
Fast fornlämning. Utredningsgrävd med 3 schakt. Förundersökt (se förundersökningsrapport).
133E3P1
Kemisk industri
Tjärdal, ca 7×2 m i stor och ca 0,6 m djup. Triangulär med bredaste sidan mot Ö. Belägen i V-sluttning.
Fast fornlämning
134/E3P1
Kolnings anläggning
Kolningsgrop, 3,5 m i diameter och 0,8 m djup. Uppkastad vall mot S Fast fornlämning 0,3 m bred och 0,1 m hög. Skadad i N delen. Gran-, tall- och björksly med undervegetation av ljung och gräs.
135/E3P1
Kemisk industri
Tjärdal, ca 6×1–2 m i stor och ca 0,5 m djup. En, tall- och björksly.
Fast fornlämning
136/E2P2
Gränsmärke
Postament 0,7 m i diameter, 0,2 m högt av 0,3–0,4 m stora stenar, med rödmålad hjärtsten 0,3 m bred och 0,15 m hög och tjock. Orange pinne i mitten.
Övrig kulturhistorisk lämning
137/E3P1
Kolnings anläggning (?)
Kolbotten, 22×15 m stor, höjer sig inte över övrig markyta och har ingen synlig form. Påträffades som ett 0,2–0,4 m tjockt kol/sotlager i utredningsschakt på boplatsläget objekt 108. Flera större stenar inom lagret gör tolkningen osäker.
Övrig kulturhistorisk lämning
32 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
Kommentar
Belägen i befintlig gräns.
Fynd av slagen kvarts och skärvsten.
Belägen inom obj. 74. Öst: 1574721,32 Norr: 6656558,95
Bilaga 2. Schakttabell för sträckan E1P1, objekten 23, 26 och 27 Snr
Obj.nr Beskrivning
Anläggningar och fynd
1
27
21×2–5 m stort (NV–SÖ) och 0,25–0,35 m djupt, utvidgat mot Ö I S delen. Humus 0,1 m tjockt därunder sandig till mjälig morän med stenar 0,05–0,5 m stora. I S delen av schaktet fanns en större svacka som tangerade Ö delen av utvidgningen där.Beläget i S–SÖ sluttning.
Enstaka skärviga stenar.
2
27
12×2,5 m stort (Ö–V) och 0,25–0,35 m djupt. Humus 0,1 m tjockt, därunder rödorange till beige mjäligt material ner till 0,25 m djup. Sporadiskt med sten, 0,05–0,3 m stora. Ställvis var mer brunaktigt material vilket tilltig mot Ö. Beläget i S-sluttning i kraftledningsgata under gräsvegetation bevuxen med en och sly.
3
27
4×1,3 m stort (Ö–V) och 0,3 m djupt. Ploglager 0,3 m tjockt därunder mjäla/morän med relativt sporadiskt förekommande 0,05–0,2 m stora stenar. Beläget i åkermark.
4
26
18×2,5 m stort (NNÖ–SSV) och 0,3–0,4 m djupt. Humus 0,1 m tjockt, därunder sandig morän med sporadiska senar, 0,05–0,4 m stora. Beläget i en S-sluttning av en moränhöjd . Området är bevuxet med en och björksly med en rik undervegetation av ormbunkar.
5
26
8×2,5 m stort (NNÖ–SSV) och 0,2–0,3 m djupt. Humus 0,1 m tjockt, därunder sandig morän med 0,05–0,4 m stora stenar. Beläget i S-sluttning.
6
26
3×2,5 m stort (N–S) och 0,15–0,2 m djupt. Humus 0,1 m tjockt, därunder siltig, blöt morän med 0,05–0,5 m stora stenar. Beläget i en N-sluttning i en svacka omgiven av berg i dagen. Bevuxet med enstaka mindre granar med en undervegetation av gräs och ormbunkar.
7
26
4×2,5 m stort (NÖ–SV) och 0,13–0,2 m djupt. Humus 0,1 m tjockt därunder siltig morän med 0,05.0,3 m stora stenar. I N änden var berg i dagen. Beläget i krönläge av en flack moränhöjd. Större block i området.
8
26
23×2,5 m stort (NNV–SSÖ) och 0,3–0,4 m djupt. Humus 0,1 m tjockt, därunder mycket blöt mjälig morän I N delen och torrare, grusigare mosand i S delen som övergick i sten i S. Beläget i en svacka i en S sluttning. Berg i dagen i N.
9
26
10×2,5 m stort (NÖ–SV) och 0,2–0,4 m djupt. Humus 0,1 m tjockt, därunder sandig, relativt stenig morän med 0,05–0,8 m stora stenar. Beläget i en S sluttning, bevuxen med en med en undervegetation av ormbunkar och gräs.
10
23
15×2,5 m stort (ÖNÖ–VSV) och 0,2–0,4 m djupt. Humus 0,1 m tjockt, därunder sandigrödgul morän i Ö delen, i V delen blev undergrunden mer mjälig. Beläget i en S sluttning, S om ett parti med berg i dagen.
11
23
16×2,5 m stort (ÖNÖ–VSV) och 0,2–0,4 m djupt. Humus 0,1 m tjockt, därunder morän. I V delen bestod moränen av fin sand med 0,1–0,3 m stora stenar, mot Ö blev moränen mer mjälig. Beläget i en S sluttning strax S om föregående schakt. Bevuxet med en, mindre gran- och björksly med en undervegetation av gräs och ormbunkar.
12
23
15×2,5 m stort (NNV–SSÖ) och 0,2–0,35 m djupt. Humus 0,1 m tjockt, därunder brunorange morän med 0,05–0,35 m stora stenar. Moränen var mycket fuktigare än i de två föregående schakten.
Bilaga 3. Schakttabell för sträckorna E2P2 och E2P3, objekten 50, 55, 58, 62, 63, 73, 74, 80, 82, 83, 84, 87, 88 (RAÄ131), 89, 92, 93, 94, 95, 96, 98, 99, 100, 101, och 104 Snr
Obj.nr
Beskrivning
Anläggningar och fynd
1
50
6×2,5 m stort (Ö–V) och 1,8 m djupt. Grässvål över torv 0,3 m tjockt, därunder blöt torv 0,2 m tjockt, därunder grå lera 0,8 m tjockt över blågrå lera 0,8 m tjockt.
Tvåsidigt bearbetad planka, förmodad skida eller mede, påträffad 0,6 m ner i schaktet.
2
50
8×2,5 m stort (Ö–V) och 2,5 m djupt. Grässvål, 0,1 m tjockt, över torv, 0,3 m tjockt, därunder blöt torv 0,2 m tjockt, därunder grå lera, 1 m tjockt, över blågrå lera 1 m tjockt.
Fynd av stående träpinne 0,04 m i diameter och 1,5 m lång.
3
50
7×2,5 m stort (Ö–V) och 2,8 m djupt. Grässvål, 0,1 m tjockt, över torv, 0,3 m tjockt, därunder blöt torv 0,2 m tjockt, därunder grå, något varvig lera, 0,7 m tjockt, över blågrå lera 1,5 m tjockt.
Fynd av träfragment och två stenar i botten av det övre lerlagret.
4
50
6×2,5 m stort (Ö–V) och 2,1 m djupt. Grässvål, 0,1 m tjockt, över torv, 0,6 m tjockt, därunder grå lera, 0,8 m tjockt, över blågrå lera minst 0,6 m tjockt.
Fynd av trä, kol och sten.
5
50
7×2,5 m stort (Ö–V) och 3 m djupt. Grässvål, 0,1 m tjockt, över torv, 0,6 m tjockt, därunder grå lera, 0,8 m tjockt, över blågrå lera minst 0,6 m tjockt.
6
50
7×2,5 m stort (Ö–V) och 3,2 m djupt. Grässvål, 0,1 m tjockt, över torv, 0,6 m tjockt, därunder grå lera, 0,8 m tjockt, över blågrå lera minst 0,6 m tjockt.
Fynd av påle.
7
50
8×2,9 m stort (Ö–V) och 3,5 m djupt. Grässvål, 0,1 m tjockt, över torv, 0,6 m tjockt, därunder grå lera, 0,8 m tjockt, över blågrå lera minst 0,6 m tjockt.
Fynd av snäckor
8
50
8×2,9 m stort (Ö–V) och 3,5 m djupt. Grässvål, 0,1 m tjockt, över torv, 0,6 m tjockt, därunder grå lera, 0,8 m tjockt, över blågrå lera minst 0,6 m tjockt.
Fiskfjäll från en hel braxen. Halvklotsformad mörk utfällning.
9
50
7×2,5 m stort (Ö–V) och 2,6 m djupt. Grässvål, 0,1 m tjockt, över torv, 0,6 m tjockt, därunder grå lera, 0,8 m tjockt, mot botten varvigt, över blågrå lera minst 1,2 m tjockt. I övre delen av detta nedre lager var ett grusigt/grusbemängt lerlager med sporadiska stenar.
1
55
14×2,5 m stort (SÖ–NV) och 0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder mjälig morän, med 0,1–1,4 m stora stenar.
2
55
2,5×1,5 m stort (Ö–V) och 0,5 m djupt. Torv, därunder mjälig morän, med 0,1–1,4 m stora stenar.
3
55
14×2,5 m stort (SV–NÖ) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder mjälig morän, med 0,1–0,3 m stora stenar.
Bilagor 33
Snr
Obj.nr
Beskrivning
4
55
4×2,5 m stort (Ö–V) och 0,15 m djupt. Torv 0,08 m tjockt, därunder lera.
5
55
4×2,5 m stort (SV–NÖ) och 0,25 m djupt. Torv 0,08 m tjockt, därunder mjälig morän, med 0,1–0,4 m stora stenar.
6
55
6×2,5 m stort (SV–NÖ) och 0,2 m djupt. Torv 0,08 m tjockt, därunder sandig morän, med 0,1–0,4 m stora stenar.
7
55
10×2,5 m stort (SÖ–NV) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder sandig morän, med 0,1–1,1 m stora stenar.
8
55
5×2,5 m stort (Ö–V) och 0,32 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder sandig morän, med 0,1–1,1 m stora stenar.
1
58
10×2,5 m stort (SÖ–NV) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder sandig, stenig morän, med 0,1–1 m stora stenar.
2
58
15×2,5 m stort (S–N) och 0,2–0,3 m djupt. Torv 0,08 m tjockt, därunder sandig, morän, med 0,1–0,8 m stora stenar. Ställvis berg i dagen.
3
58
7×2,5 m stort (SV–NÖ) och 0,2–0,3 m djupt. Torv 0,08 m tjockt, därunder sandig, grusig, stenrik morän.
4
58
4×2,5 m stort (SV–NÖ) och 0,25 m djupt. Torv 0,08 m tjockt, därunder stenig morän, med 0,1–0,8 m stora stenar. Delvis blött i marken.
1
62
10×2,5 m stort (ÖNÖ–VSV) och 0,2–0,3 m djupt. Torv 0,08 m tjockt, därunder sandig morän, med 0,1–0,6 m stora stenar.
2
62
6×2,5 m stort (ÖNÖ–VSV) och 0,15 m djupt. Torv 0,08 m tjockt, därunder sandig morän, med 0,1–0,4 m stora stenar.
3
62
6×2,5 m stort (ÖNÖ–VSV) och 0,2 m djupt. Torv 0,08 m tjockt, därunder sandig morän, med 0,1–0,3 m stora stenar.
4
62
9×2,5 m stort (Ö–V) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder stenrik, sandig morän, med 0,1–0,4 m stora stenar.
5
62
5×2,5 m stort (Ö–V) och 0,3 m djupt. Torv 0,08 m tjockt, därunder stenig morän, med 0,1– 0,4 m stora stenar.
6
62
5×2,5 m stort (ÖNÖ–VSV) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder stenig morän, med 0,1–0,4 m stora stenar.
7
62
4×1,3 m stort (Ö–V) och 0,2 m djupt. Torv, därunder stenig morän, med 0,05–0,3 m stora stenar.
1
63
14,5×2,5 m stort (ÖNÖ–VSV) och 0,1–0,2 m djupt. Domineras av moränsten i sandig silt. Rikliga mängder grus och sten, 0,05–0,3 m stora, enstaka 0,4 m stora.
2
63
6×2,5 m stort (Ö–V) och 0,1 m djupt. Morän med rikliga mängder småsten, 0,05 och enstaka upp till 0,4 m stora, vanligen 0,1 m stora. Något mindre stenbemängt än S1. Från mitten av schaktet och i V delen påträffades slagen kvarts.
1
73
8×2,5 m stort (Ö–V) och 0,1–0,2 m djupt. Mo som överlagrar den ursprungliga markytan. Vid djuptag i Ö delen av schaktet framkom 0,4 m stor yta med rödjord.
2
73
6×2,5 m stort (Ö–V) och 0,1–0,2 m djupt. Mo i anrikningsskikt. Ingen överlagring.
3
73
14×2,5 m stort (Ö–V) och 0,1–0,2 m djupt. Torv 0,08 m tjockt därunder fin sand. I schaktet framkom objekt 106, ett gränsröse.
4
73
13×2,5 m stort (Ö–V) och 0,1–0,2 m djupt. Torv 0,08 m tjockt därunder fin sand med inslag av grus. Enstaka stenar 0,1–0,4 m stora. Djuptag 0,7 m djupt med grusigt material.
5
73
8×4–5 m stort (Ö–V) och 0,1–0,25 m djupt. Torv 0,08 m tjockt därunder sandig, något grusig morän med sten, 0,1–0,5 m stora.
6
73
12×2,5 m stort (Ö–V) och 0,25 m djupt. Torv 0,08 m tjockt därunder fin sand. Enstaka sten 0,6 m stora. Djuptag 1 m djupt med grusigt material.
7
73
14×2,5 m stort (NÖ–SV) och 0,2 m djupt. Torv 0,08 m tjockt därunder sand. Stenfritt.
8
73
7×2,5 m stort (NÖ–SV) och 0,2 m djupt. Torv 0,08 m tjockt därunder fin sand. Stenfritt.
1
74
7×2,5 m stort (NNÖ–SSV) och 0,2 m djupt. Blekjord, därunder anrikningsskikt med fläckvis kol efter skogsbrand. 0,1–0,4 m stora stenar.
2
74
2,5×2,5 m stort och 0,05 m djupt. Blekjord 0,05 m tjockt. I den S kvadranten vid en 0,3×0,3 m stor och 0,2 m tjock sten påträffades slagen kvarts inom en ca 1 m2 stor yta. Kvartsbrott i berg i dagen N om fyndplatsen.
1
80
15×2,3 m stort (NNÖ–SSV) och 0,2–0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt därunder sandig morän 0,1–0,2 m djupt.
2
80
10×2,3 m stort (ÖNÖ–VSV) och 0,2–0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt därunder sandig morän 0,2 m djupt.
3
80
5×3,2 m stort (Ö–V) och 0,1–0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt därunder morän med fin sand 0,15 m djupt.
Fynd av slagen kvarts och slärvsten.
1
82
4×3 m stort (NNÖ–SSV) och 0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt därunder sandig morän 0,2 m djupt med stenar 0,05–0,6 m stora.
Fynd av 1 kvartsavslag samt s kärvig sten.
2
82
4×2 m stort (N–S) och 0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt därunder sandig morän 0,2 m djupt med stenar 0,05–0,6 m stora.
3
82
4×2 m stort (NNÖ–SSV) och 0,1–0,15 m djupt. Torv 0,1 m tjockt därunder sandig morän 0,2 m djupt med stenar 0,05–0,6 m stora.
1
83
13×2,3 m stort (NÖ–SV) och 0,3–0,4 m djupt. Torv 0,1 m tjockt därunder morän 0,3 m djupt med stenar i ytan 0,05–0,8 m stora.
34 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
Anläggningar och fynd
I mitten och i V delen en del kvartskross samt ev. slagen kvarts.
Fynd av 1 kvartskärna och 5 kvartsavslag.
Fynd av kvarts, flinta, bränt ben, bränd lera, ev. slipsten, ev.yxämne och skärvig sten. Allt ej tillvarataget.
Snr
Obj.nr
Beskrivning
2
83
6×2,3 m stort (Ö–V) och 0,2–0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt därunder mjälig morän 0,3 m djupt med mycket stenar i ytan 0,05–1 m stora.
Anläggningar och fynd
1
84
11×2,3 m stort (Ö–V) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt därunder delvis mycket blockig och stenig morän 0,1 m djupt, stenar 0,05–1 m stora.
2
84
7×2,3 m stort (Ö–V) och 0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt därunder sandig morän 0,2 m djupt, stenar 0,05–1 m stora. Mer blockigt i V.
3
84
9×2,3 m stort (Ö–V) och 0,35 m djupt. Torv 0,1 m tjockt därunder siltig morän 0,25 m djupt, stenar 0,05–0,3 m stora.
4
84
9×2,3 m stort (SÖ–NV) och 0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt därunder siltig morän 0,2 m djupt, stenar 0,05–0,9 m stora.
5
84
14×2,3 m stort (S–N) och 0,35 m djupt. Torv 0,1 m tjockt därunder sandig–siltig morän 0,25 m djupt, stenar 0,05–0,6 m stora.
I S var en yta svartbränd yta med kol och sot, sannolikt från historisk tid.
1
87
16×2,3 m stort (NÖ–SV) och 0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder siltig morän 0,2 m tjockt, med 0,05–1 m stora stenar. Centralt i schaktet var en enradig sträng av stenar tvärs över, löpande mellan två ca 1 m stora block på vardera sidan om schaktet. Stenarna i strängen var uppskattningsvis 0,2–04 m stora. Strängen togs bort utan att fynd påträffades där.
Fynd av keramik i NÖ delen, grov, enstaka rabbiga sitar av bronsålderstyp. I NÖ delen var även en flat sten 0,35×0,7 m stor med tydliga knackmärken på ena sidan. Stenen kvarligger.
1
88/ RAÄ131
4×2,3 m stort (S–N) och 0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder beige lerig morän med 0,05–0,1 m stora stenar.
Bränd lera i en anläggning med kol och sot.
2
88/ RAÄ131
10×2,3 m stort (Ö–V) och 0,2–0,8 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder lerig morän med relativt lite sten, 0,05–0,1 m stora.
Fynd av spik, keramik, hästsko, allt från historisk tid. En sopgrop med kol i.
3
88/ RAÄ131
9×2,5 m stort (ÖSÖ–VNV) och 0,2–0,35 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder lerig morän med 0,05–1,1 m stora stenar.
4
88/ RAÄ131
9×2,3 m stort (ÖSÖ–VNV) och 0,2–0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder lerig morän med 0,05–1,1 m stora stenar.
5
88/ RAÄ131
3×1,2 m stort (S–N) och 0,25 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, därunder sandig och lerig kulturjord.
Historisk keramik, ben, järn, kritpipa m.m.
6
88/ RAÄ131
2×1,2 m stort (S–N) och 1,05 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder kulturlager 0,95 m djupt (gammal källargrop).
Historisk keramik, ben, järn, glas, mynt, knapp m.m.
7
88/ RAÄ131
19×2,5 m stort (S–N) och 0,3–0,5 m djupt. Ploglager 0,3 m tjockt, därunder silt, 0,1–0,2 m tjockt.
8
88/ RAÄ131
16×2,5–5 m stort (S–N) och 0,3–0,5 m djupt. Ploglager 0,3 m tjockt, därunder lera med spridd sten, 0,1–0,3 m tjockt.
9
88/ RAÄ131
10×2,3 m stort (ÖSÖ–VNV) och 0,2–0,3 m djupt. Ploglager 0,2 m tjockt, därunder lera med några få 0,1 m stora stenar.
10
88/ RAÄ131
3×1,2 m stort (NNÖ–SSV) och 0,2 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, därunder brunaktig lera med några få 0,1 m stora stenar.
Tegel, glas
1
89
4×2,3 m stort (NÖ–SV) och 0,1 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, därunder sandig morän med 0,01–0,05 m stora stenar.
Slagen kvarts och flinta, skärvsten, ev. slipsten.
1
92
9×2,3 m stort (SÖ–NV) och 0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder lera, 0,2 m tjockt med diffusa färgningar med kol.
2
92
4×2,3 m stort (SÖ–NV) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder lera, 0,1 m tjockt.
3
92
14×2,3 m stort (S–N) och 0,2–0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder lera, 0,1–0,2 m tjockt.
4
92
9×2,3 m stort (SV–NÖ) och 0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder beige lerig morän med 0,05–0,2 m stora stenar.
5
92
10×2,3 m stort (SV–NÖ) och 0,3 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, därunder lerig morän med spridda 0,05–0,1 m stora stenar.
6
92
10×4m stort (SV–NÖ) och 0,25 m djupt. Torv 0,08 m tjockt, därunder lerig morän med 0,05–0,8 m stora stenar.
7
92
29×2,5 m stort (V–Ö) och 0,35 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder siltig/lerig morän. Centralt i schaktet var en jordlins, här var djupet 0,1 m med 0,1 m tjockt torvlager över morän med 0,05–0,6 m stora stenar.
1
93
10×4 m stort (Ö–V) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder beige lera med spridd skärvsten, 0,1 m tjockt.
Fynd av två kokgropar med bränd lera, kol och skärvsten. Uppskattningsvis ca 0,6–0,7 m i diameter. Den västra delvis genomgrävd.
1
94
7×4 m stort (SÖ–NV) och 0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder lerig morän.
Yta med bränd lera 1m i diameter och 0,2 m djup.
2
17×2,3–5 m stort (SÖ–NV) och 0,3–0,6 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder lerig morän.
Yta med bränd lera 1,3 m i diameter och 0,5 m djup.
3
17×6 m stort (SSV–NNÖ) och 0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder lerig morän.
Spridd bränd lera och kol.
4
5×2,3 m stort (V–Ö) och 0,4 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder grusig morän.
Keramikskärva, bränd lera i ev. stolphål eller grop, 0,5 m i diam och 0,2 m djup med kol, sot och någon sten. Ytterligare en grop/stolphål 0,4 m i diameter och 0,1 m djup med liknande fyllning.
Bilagor 35
Snr
Obj.nr
Beskrivning
5
4×2,3 m stort (V–Ö) och 0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder grusig/lerig morän.
6
6×1,1 m stort (NV–SÖ) och 0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder lerig morän med 0,05–0,6 m stora stenar.
Anläggningar och fynd
1
95
9×2,3 m stort (VSV–ÖNÖ) och 0,25 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, därunder morän med 0,05–2,5 m stora stenar.
2
95
4×2,3 m stort (S–N) och 0,35 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, därunder lerig morän.
3
95
11×2,3 m stort (S–N) och 0,25 m djupt. Torv 0,08 m tjockt, därunder lerig morän med 0,05–0,9 m stora stenar.
4
95
13×2,3 m stort (S–N) och 0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder morän med 0,05–2,3 m stora stenar. Delvis grusigt.
5
95
18×2,3 m stort (SV–NÖ) och 0,25 m djupt. Torv 0,08 m tjockt, därunder stenig morän med 0,05–1,1 m stora stenar.
1
96
29×2,3 m stort (V–Ö) och 0,2 m djupt. Torv 0,08 m tjockt, därunder beige, lerig morän med 0,05–0,6 m stora stenar.
2
96
4×3,2 m stort (NV–SÖ) och 0,35 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder beige, lerig morän.
3
96
7×1–2,5 m stort (SV–NÖ) och 0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder beige, grusig morän, 0,2 m djupt med 0,05–0,6 m stora stenar.
Kvartskross.
4
96
5×2,3 m stort (SV–NÖ) och 0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder lerig morän med inslag av grus.
Kvarts
5
96
8×4m stort (SV–NÖ) och 0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder lerig morän med inslag av grus.
Bränd lera, kol, kvarts. En grop med kol, sot och kalksten.
1
98
16×2,3 m stort (V–Ö) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder lera med spridd sten 0,03–0,1 m stora vissa lite skörbrända.
Bränd lera, skärvig sten.
2
98
10×2,3 m stort (VSV–ÖNÖ) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder mjäla med spridd sten 0,05–0,2 m stora.
3
98
5×2,3 m stort (N–S) och 0,1 m djupt. Torv 0,08 m tjockt, därunder mjäla med en rund sönderslagen sten 0,1–0,2 m stor.
Keramik, möjligen av äldre järnålderstyp.
4
98
14×1,1–2,3 m stort (NV–SÖ) och 0,2–0,3 m djupt. Torv 0,08 m tjockt, därunder beigebrun lera.
Skärvstensflak i SÖ delen upp mot blockryggen. Bränd lera
5
98
15×2,3 m stort (V–Ö) och 0,3 m djupt. Torv 0,08 m tjockt, därunder brungrå lera med spridd sten 0,05–0,1 m stora.
6
98
15×2,3 m stort (S–N) och 0,35 m djupt. Torv 0,1 m tjockt över ett 0,2 m tjockt ploglager, därunder brungrå lera.
7
98
5×1,1 m stort (Ö–V) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt över beige lera. I Ö delen röjningssten.
1
99
33×2,3m stort (S–N) och 0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder grusig/lerig morän. Relativt stenfritt.
2
99
14×2,3–3,5 m stort (SV–NÖ) och 0,2–0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder lerig morän.
3
99
9×2,3 m stort (V–Ö) och 0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder lerig morän med 0,05 m stora stenar.
4
99
19×1,2–2,3 m stort (V–Ö) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder lerig morän.
5
99
9×2,3 m stort (S–N) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder mjälig morän.
1
100
7,5×2,5 m stort (S–N) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder brungrå silt. I V kanten ett 1×0,6 m stort och 0,3 m högt block. Grusigt och stenigt med 0,1–0,2 m stora stenar.
2
100
8,5×2,2 m stort (S–N) och 0,15 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder lerig silt i N delen som övergår i ren mellanbrungrå lera. I mellersta delen av schaktet var en 0,7×0,4 m stor markfast sten. Sparsamt med småsten samt 0,05–0,1 m stora stenar.
3
100
11×2,5 m stort (S–N) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder brungrå lera. Mycket sparsamt med 0,05 m stora stenar.
4
100
7×2,5 m stort (Ö–V) och 0,15 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder gråbrun lera. Mycket sparsamt med småsten.
5
100
8,5×2,5 m stort (S–N) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder gråbrun lera. Enstaka 0,1–0,2 m stora stenar.
6
100
7,5×2,5 m stort (S–N) och 0,15 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder gråbrun lera. Måttligt med 0,05–0,1 m stora stenar.
7
100
12×2,5 m stort (Ö–V) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder gråbrun lera. Enstaka 0,05–0,2 m stora stenar.
1
101
10,5×2,5 m stort (S–N) och 0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder brungrå lera. Centralt i schaktet är ett rassligt röjningsröse, flackt och löst. I övrigt stenfritt.
2
101
11,5×2,5 m stort (SSÖ–NNV) och 0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder gammalt ploglager med enstaka kol och brun lera, 0,15 m tjockt. Därunder ljusbrun flammig lera. I botten av ploglagret var medelförekomst av 0,05 m stora stenar.
3
101
10,5×2,5 m stort (SSÖ–NNV) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder ett tunt ploglager, 0,1 m tjockt av brun lera, därunder ljusbrun lera. I N delen var ett markfast djupt liggande block, 1,2×1 m stort. Måttligt med småsten 0,03–0,1 m stora.
36 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
Sentida järnkniv.
Bränd lera, kol.
Järnföremål, tegel, enstaka bränd lera.
Fem mörkfärgningar med bränd lera och morän.
Bränd lera.
Enstaka fragment av kol och bränd lera
Snr
Obj.nr
Beskrivning
Anläggningar och fynd
4
101
14×2,5–3 m stort (NÖ–SV) och 0,52 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder ploglager 0,1 m tjockt av brun lera, därunder ljus/mellanbrun lera. Fem stycken spridda meterstora block längs schaktkanterna. Medelförekomst av småsten samt 0,05–0,2 m stora stenar. Åskledarlina längs N delen av schaktet. Mitt i schaktet var en härd, A1.
A1. Kokgrop/härd, 1×1 m stor och 0,2 m djup. Måttligt med kol, 2–3 eldpåverkade stenar, enstaka fläckar av brand lera. 8–10 stycken 0,07 m stora stenar i anläggningen. Snittad i N–S riktning.
5
101
22×2,5 m stort (NÖ–SV) och 0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder ploglager av lera, sedan ljusare lera. Mitt i schaktet var en recent grop vid ett block, innehållande järnrör, tegel m.m. samt porslin och tegel i närområdet. I schaktets mellersta del, S om gropen var ett 2×2 m stort markfast djupt ligande block och S om detta ytterligare ett markfast block. Rikligt med småsten 0,03–0,05 m stora samt enstaka 0,1–0,2 m stora stenar.
6
101
15×2,5 m stort och 0,25 m djupt. Gråbrun silt med stora mängder grus, småsten och sten 0,1–0,3 m stora.I schaktet ligger tre härdar, A2–A4, i övrigt endast sentida fynd.
A2. Härd, 1,4×1,2 m stor (NV–SÖ) med skörbränd sten i medelmängd samt måttligt med kol. Avgränsas ev. i N och V av 3 stycken 0,2–0,35 m stora djupt liggande stenar. En kvadrant i N delen grävdes ut. 0,18 m djup, mkt sparsamt med kol i fyllningen, skörbränd och naturlig sten varvat. A3. Härd 0,8×0,6 (Ö–V) framrensat i plan. Otydlig, enstaka skörbränd sten samt sparsamt med kol. A4. Härd, avlång 1,8×1 m stor (N–S) med rikligt med skörbränd sten, skärvig sten samt måttligt med kol. S halvan snittad med maskin. Inga fynd av vare sig äldre eller yngre material.
7
101
5,5×2,5 m stort (Ö–V) och 0,15–0,3 m djupt. Mellanbrun silt med medelförekomst av 0,1–0,2 m stora naturstenar samt 2 eldpåverkade.
Ytligt på 0,05 m djup påträffades tegel i V delen samt glas i Ö delen.
1
104
7×2,5 m stort (ÖNÖ–VSV) och 0,1–0,3 m djupt. Sandig silt. Stenrikt med 0,2–0,3 m stora stenar samt berg i dagen i Ö.
2
104
6×2,5 m stort (VNV–ÖSÖ) och 0,1–0,2 m djupt. Sandig silt med medelförekomst av 0,1–0,3 m stora stenar och ställvis meterstora block.
1 slagen kvarts, ej tillvaratagen.
3
104
8,5×2,5 m stort (NV–SÖ) och 0,1–0,2 m djupt. Grusig silt med medelförekomst av 0,1 m stora stenar.
1 ev. slagen kvarts samt ett järnföremål.
4
104
8×2,5 m stort (VNV–ÖSÖ) och 0,2–0,3 m djupt. Sandig silt med rikliga mängder av småsten och sten, 0,03–0,1 m stora. I VNV vidtar blockrik terräng.
5
104
4×3 m stort (NÖ–SV) och 0,15 m djupt. Sandig silt med rikliga mängder av 0,02–0,31 m stora stenar.
Bilaga 4. Fyndtabell, utredningsgrävningar sträckorna E2P2 och E2P3 Fnr
Obj.nr
Snr
Typ
1
63
1
10 övrig slagen kvarts.
2
63
2
7 kvartsavslag, 24 övrig slagen kvarts och 2 kvartssplitter.
1
74
2
1 kvartskärna, 2 kvartsavslag och 3 övrig slagen kvarts.
1
80
2
80
3
1 kvartsavslag, 7 övrig slagen kvarts och 2 kvartssplitter
1
82
1
1 kvartsavslag.
2
82
1
3 brända benfragment.
3
82
3
1 övrig slagen flinta, 7 keramikfragment och 5 övrig slagen kvarts.
1
87
1
50 keramikfragment samt lite smul.
633,2
1
89
1
1 tudelad sandstensplatta med slipyta på en sida, 1 övrig slagen flinta, 3 kvartsavslag, 9 övrig slagen kvarts och 2 kvartssplitter.
151,9
1
91
1
93
1
7 keramikfragment (möjligen bränd lera).
1
98
3
16 keramikfragment.
1 övrig slagen kvarts funnen vid kvartsbrott.
2 keramikfragment.
Vikt i g 91,7 130,0 7,0 0,5 22,2 3,0 0,3 11,6
1,9 4,7 28,0
Bilagor 37
Bilaga 5. Schakttabell för objekten 108, 109, 110, 111, 112, 115, 116, 123, 124 och 132 Obj.nr
Snr
Beskrivning
110
1
13×2,8 m stort (NNV–SSÖ) och 0,3 m djupt. Grästorv 0,05 m tjockt, därunder grusig sand I 0,25 m tjockt skikt. Beigebrun sand med ställvis större sten 0,1–0,3 m stora.
110
2
2×2,8 m stort (N–S) och 0,2 m djupt. Grästorv 0,07 m djupt över grusblandad mjäla. Beigebrun mjäla med ställvis större sten 0,1–0,15 m stora. I N större sten 0,5×0,5×0,5 m stora.
110
3
11×2,8 m stort (ÖSÖ–VNV) och 0,25 m djupt. Grästorv 0,06 m tjockt över grusig, beigebrun mjäla med ställvisa stenar 0,1–0,3 m stora.
110
4
5×1,35 m stort (ÖSÖ–VNV) och 0,2 m djupt. Grästorv 0,02 m tjockt över beigebrun grusig mjäla med ställvis sten 0,05–0,1 m stora.
110
5
7×2,5 m stort (SÖ–NV) och 0,3 m djupt. Grästorv 0,05 m tjockt över beigebrun grusig mjäla. Ställvis sten 0,05–0,1 m stora.
109
6
16×2,6 m stort (SV–NÖ) och 0,3 m djupt. Grästorv 0,05 m tjockt över gulorange sandig morän med spridd sten, 0,05–0,2 m stora.
109
7
9×2,6 m stort (SV–NÖ) och 0,3 m djupt. Grästorv 0,05 m tjockt över gulorange sandig morän med spridd sten 0,05–0,2 m stora.
108
8
10×2,6 m stort (NV–SÖ) och 0,4 m djupt. Grästorv 0,08 m tjockt över fin orangegul sand. I S delen mer sten 0,05–0,1 m stora.
108
9
8×2,6 m stort (N–S) och 0,3 m djupt. Grästorv 0,08 m tjockt över brungul mjälig sand med ställvis sten 0,05–0,5 m stora.
108
10
8×2,6 m stort (Ö–V) och 0,4 m djupt. Grästorv 0,1 m tjockt därunder brun mylla 0,1 m tjockt och under detta beige mjäla med spridd sten 0,3–0,1 m stora.
108
11
3×2,6 m stort (NV–SÖ) och 0,4 m djupt. Grästorv 0,1 m tjockt över orangebrun sand/fin sand. Två stenar.
108
12
3×2,6 m stort (NV–SÖ) och 0,3 m djupt. Grästorv 0,1 m tjockt över orangebrun sand/fin sand. Två stenar 0,05–0,3 m stora.
108
13
6×2,6 m stort (SSV–NNÖ) och 0,3 m djupt. Ormbunkstorv 0,1 m tjockt över brungul sandig morän. Mycket sten, 0,1–0,5 m stora.
108
14
15×2,6 m stort (NNV–SSÖ) och 0,2–0,4 m djupt. Ormbunkstorv 0,1 m tjockt över ett kol/sotlager 0,2 m tjockt över mjälig morän. Rikligt med sten 0,05–0,5 m stora.
Se objekt 137.
111
15
7×3,5 m stort (Ö–V) och 0,4 m djupt. Ormbunkstorv 0,1 m tjockt över brungul fin sandig mjäla med enstaka stenar.
F1. Kvartsavslag.
111
16
3×1,4 m stort (Ö–V) och 0,2 m djupt. Ormbunkstorv 0,1 m tjockt över fin sandig mjäla med enstaka stenar.
F2. Kvartsavslag Ej grävt i botten.
115
17
8×2,6 m stort (Ö–V) och 0,2 m djupt. Torv 0,08 m tjockt därunder orangebrun grusig morän, 0,2 m tjockt, med 0,05–0,5 m stora stenar.
115
18
7×2,6 m stort (Ö–V) och 0,2 m djupt. Torv 0,08 m tjockt därunder gulorange sandig morän med 0,05–0,9 m stora stenar.
115
19
4×2,6 m stort (SÖ–NV) och 0,3 m djupt. Torv 0,08 m tjockt därunder sandig morän, 0,1–0,2 m tjockt, med 0,05–0,4 m stora stenar. Stenigt i Ö sandigt i V. Under sanden var mjäla.
116
20
8×2,6 m stort (SSÖ–NNV) och 0,7 m djupt. Torv 0,08 m tjockt därunder orangebeige fin sand med sporadiskt med småsten, 0,03–0,05 m stora stenar.
116
21
12×2,6 m stort (S–N) och 0,2 m djupt, något böjd form mot V. Torv 0,07 m tjockt därunder orangebeige fin sand med ställvis småsten, 0,05–0,2 m stora stenar.
116
22
5×2,6 m stort (SÖ–NV) och 0,2 m djupt. Torv 0,08 m tjockt därunder orangebeige fin sand med ställvis småsten, 0,05–0,1 m stora stenar.
116
23
5×2,6 m stort (SÖ–NV) och 0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt därunder orangebeige fin sand med spridd småsten, 0,05–0,15 m stora stenar.
123
24
9×2,6 m stort (SV–NÖ) och 0,2–0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt därunder brunorange sand med enstaka, 0,05 m stora stenar. Stubbe i SV kanten.
123
25
16×2,6 m stort (ÖNÖ–VSV) och 1,2 m djupt. Torv 0,08 m tjockt därunder orangegul fin sand med några, 0,05–0,5 m stora stenar. De större stenarna fanns i en koncentration i V delen.
123
26
10×2,6–3,2 m stort (S–N) och 0,3 m djupt. Torv 0,08 m tjockt därunder blekjordsskikt 0,08 m tjockt över orangegul sand. Stenfritt frånsett ca 1 liter skärvsten.
112
27
10×2,6 m stort (SÖ–NV) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt därunder silt 0,1 m tjockt. 1 sten centralt i schaktet, 0,1 m stor, i övrigt stenfritt.
112
28
16×2,6 m stort (S–N) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt därunder silt. Helt stenfritt. Centralt två plogfåror.
112
29
9×2,6 m stort (S–N) och 0,1 m djupt. Torv 0,1 m tjockt därunder fin sand. I schaktet var en syllstensgrund efter Lisselfäboden.
124
30
14×2,5 m stort (S–N) och 0,6 m djupt. Mossa och örter därunder grus med 0,005–0,1 m stora stenar. Huvuddelen av gruset är 0,005–0,01 m stora, de större är spridda i lagret. Rikligt med kantiga kvartsar i S.
124
31
3×2,5 m stort (SV–NÖ) och 0,3 m djupt. Mossa och örter 0,06 m tjockt, därunder grus med 0,005–0,1 m stora stenar, huvudsakligen mindre. Sporadiska större stenar, 0,1 m stora.
124
32
9×2,5 m stort (N–S) och 0,3 m djupt. Mossa och örter 0,06 m tjockt, därunder grus.
124
33
8×2,5 m stort (N–S) och 0,3 m djupt. Mossa och örter 0,06 m tjockt, därunder grus.
124
34
9×2,5 m stort (NÖ–SV) och 0,3 m djupt. Mossa och örter 0,06 m tjockt, därunder grus, dock med inslag av mer fint sandigt material än tidigare. Enstaka stenar, 0,3–0,5 m stora.
38 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
Anläggningar och fynd
F3. Kvarts, porfyr, hälleflinta, knacksten.
Obj.nr
Snr
Beskrivning
124
35
4×2,5 m stort (NNV–SSÖ) och 0,3 m djupt. Mossa och örter 0,06 m tjockt, därunder grovt grus.
124
36
11×2,5 m stort (NV–SÖ) och 0,25 m djupt. Mossa och örter, därunder grovt grus.
124
37
14×2,5 m stort (NV–SÖ) och 0,3 m djupt. Mossa och örter, därunder grovt grus. Spridd sten, 0,1–0,12 m stora.
124
38
3×2,5 m stort (NV–SÖ) och 0,1 m djupt. Mossa och örter, därunder grovt grus med 0,01–0,1 m stora stenar.
124
39
12×2,5 m stort (NNV–SSÖ) och 0,15 m djupt. Mossa och örter, därunder grovt grus med 0,01–0,1 m stora stenar.
124
40
16×2,5 m stort (NV–SÖ) och 0,2 m djupt. Mossa och örter, därunder sandigt grus.
124
41
18×2,6 m stort (N–S) och 0,15 m djupt. Mossa och örter, därunder grovt grus med 0,01–0,1 m stora stenar.
124
42
10×2,6 m stort (N–S) och 0,3 m djupt. Mossa och örter, därunder grovt grus med spridda 0,1 m stora stenar.
124
43
8×2,6 m stort (N–S) och 0,3m djupt. Mossa och örter 0,06 m tjockt, därunder grovt grus med spridda 0,1–0,3 m stora stenar. Centralt löper en nedplöjd lina.
124
44
17×2,6 m stort (NÖ–SV) och 0,3 m djupt. Mossa och örter, därunder grovt grus med ställvis 0,05–0,1 m stora stenar.
124
45
10×2,6 m stort (N–S) och 0,3 m djupt. Mossa och örter, därunder tämligen grovt grus med en eller annan större sten.
124
46
5×2,6 m stort (N–S) och 0,3 m djupt. Mossa och örter, därunder tämligen grovt grus.
124
47
11×2,6 m stort (NNÖ–SSV) och 0,3 m djupt. Mossa och örter, därunder grovt grus, 0,01–0,03 m stora korn. Ställvis större sten, ≥ 0,1 m stora.
132
48
3×2,6 m stort (NÖ–SV) och 0,1 m djupt. Torv 0,06 m tjockt, därunder fin sandig morän med 0,1–0,2 m stora stenar. Skärvsten.
132
49
10×2,6 m stort (NNÖ–SSV) och 0,3 m djupt. Torv 0,06 m tjockt, därunder fin sand. Ställvis sten, 0,05–0,5 m stora.
132
50
8×2,6 m stort (NNÖ–SSV) och 0,3 m djupt. Torv 0,08 m tjockt, därunder fin sand. Helt stenfritt.
Anläggningar och fynd
F4. Slagen kvarts, porfyr.
Bilaga 6. Fyndtabell, utredningsgrävning sträckan E3P1 Fnr
Obj.nr
Snr
Typ
1
111
15
1 kvartsavslag, 5 övrig slagen kvarts samt 1 splitter.
2
111
16
4 kvartsavslag, 3 övrig slagen kvarts samt 8 kvartssplitter.
3
123
26
1 knacksten i bergart, 1 kvartsavslag, 1 övrig slagen flinta, 4 avslag i hälleflinta samt ett splitter i porfyr. De två sistnämnda materialen har bedömts av Erik Ogenhall, GAL.
4
132
48
1 slagen porfyr, 8 kvartsavslag, 2 övrig slagen kvarts och 2 kvartssplitter.
Vikt i g 24,4 12,2 114,7 94,7
Bilaga 7. Schakt- och provgropstabell, utredningsgrävning av objekten 44 och 48 Snr/ Pgnr
Obj.nr
Beskrivning
Anläggningar och fynd
S1
48
9×2,5 m stort (VNV–ÖSÖ) och 0,1–0,4 m djupt, djupast i centrala delen. Djuptag i en skopa ca 0,8 m djupt. Torv 0,05 m tjock, därunder åsgrus bemängt med måttligt med 0,05–0,2 m stora rundade stenar. I N var en mörkfärgning, ca 0,8 m i diameter med ett tiotal rundade och skarpkantade stenar. Gropen snittades och visade sig vara 0,5 m djup, stensatt med rikligt med 0,05–0,2 m stora stenar. Fyllning av sandblandat åsgrus, något mörkare än omgivningen. I S delen av schaktet, på en ca 2×3 m stor yta (ÖSÖ–VNV) var ett kulturlager med mörkfärgad jord. Fynd av tegel, glas, spik, tand, slagg, sentida keramik m.m. Ej grävt i botten.
S2
48
3×2,5 m stort (VNV–ÖSÖ) och 0,7 m djupt. Torv 0,05 m tjock, därunder kulturlager 0,3–0,7 m tjockt, tjockast i ÖSÖ hörnet ner mot terrasskant. Fynd av fajans samt 18–1900-tals keramik och ben, kol och sot.
F1. Slagen kvarts och bränd flinta
S3
48
10×2,5–5 m stort (N–S) och 0,1–0,5 m djupt. Torv 0,05–0,1 m tjock, därunder kulturlager 0,05–0,4 m tjockt av mörkfärgad jord med kol, sot, tegel, porslin, spik glas m.m. I N var en ca 5 m lång rad av 0,25–0,45 m stora stenar belägen tvärs över schaktet om en terrasskant, 0,2 m hög. Kulturlagret var rikast N om stenraden. I centrala delen var ytterligare en terrasskant, ej stensatt men 0,4 m hög. Här var kulturlagret som tjockast. I S delen var en grop, 0,4 m I diameter och 0,4 m djup av mörkfärgad sotig jord. Fynd av en järnten och tegel i gropen.
F2. Eldslagningsflinta.
S4
48
4,5×2,5 m stort (VNV–ÖSÖ) och 0,1–0,5 m djupt. Torv 0,05–0,1 m tjock, därunder åsgrus bemängt med 0,01–0,3 m stora stenar. I schaktet var 2 gropar, en centralt i S delen var 0,4 m i diameter och 0,1 m djup, fylld av matjord och småsten upp till 0,1 m stora. Den i N centrala delen var ca 1 m i diameter och 0,2 m djup, fylld av blandat material, matjord, mörkfärgat åsmaterial och upp till 0,15 m stora stenar. I några jordkokor fanns kolfragment. Groparna har sannolikt ett samband med kraftledningsbygget.
S1
44
7×2,7 m stort (Ö–V) och 0,1–0,3 m djupt. Torv 0,05–0,1 m tjockt därunder sandigt grus, rikligt bemängt med 0,02–0,3 m stora stenar samt enstaka 0,4–0,7 m stora stenar. På två ytor, ca 1 m stora, var ett kolhaltigt savrtbränt lager under torven, ca 0,01–0,03 m tjockt, efter skogsbrand.
S2
44
5×2,7 m stort (Ö–V) och 0,1–0,25 m djupt. Torv 0,05–0,1 m tjockt därunder blekjord med sandigt grus 0,05 m tjockt, därunder rundsvallat grus.
Bilagor 39
Snr/ Pgnr
Obj.nr
Beskrivning
Anläggningar och fynd
S3
44
5×2,7 m stort (SÖ–NV) och 0,1–0,25 m djupt. Torv 0,05–0,1 m tjockt därunder blekjord 0,05 m tjockt, rundsvallat grus och sand.
S4
44
5×2,7 m stort (ÖSÖ–VNV) och 0,1–0,35 m djupt. Torv 0,05–0,1 m tjockt därunder sandigt grus med enstaka stenar, 0,05–0,15 m stora. I ÖSÖ vidtar hällmark.
S5
44
4×2,7 m stort (NNÖ–SSV) och 0,1–0,2 m djupt. Torv 0,05–0,1 m tjockt därunder sandigt grus med enstaka stenar, 0,2–0,6 m stora.
S6
44
5×2,7 m stort (Ö–V) och 0,2–0,3 m djupt. Torv 0,05 m tjockt därunder sandigt grus med enstaka stenar, 0,2–0,6 m stora. Schaktet ligger N om magnifikt jätteblock (ca 15×10×4 m stort) och V om berghäll.
S7
44
4×2,7 m stort (NNÖ–SSV) och 0,1–0,2 m djupt. Torv 0,05 m tjockt därunder sandigt grus. Schaktet ligger precis N om nämnda block och är omgivet av flera stora block, ca 2–4×3–5 m stora.
S8
44
6×2,7 m stort (NÖ–SV) och 0,1–0,2 m djupt. Torv 0,05 m tjockt därunder sand med inslag av grus.
S9
44
10×2,7 m stort (S–N) och 0,1–0,2 m djupt. Torv 0,05 m tjockt därunder grusig sand med sten, 0,02–0,1 m stora.
S10
44
6×2,7 m stort (VSV–ÖNÖ) och 0,2–0,4 m djupt. Torv 0,05 m tjockt därunder sand med inslag av grus..
S11
44
7×2,7 m stort (SSÖ–NNV) och 0,3–0,7 m djupt. Torv 0,05 m tjockt därunder grusig sand 0,1–0,3 m djupt därunder grövre grus med sten, 0,02–0,1 m stora.
S12
44
5×2,7 m stort (SSÖ–NNV) och 0,15–0,3 m djupt. Torv 0,05 m tjockt därunder grusig sand 0,0–0,25 m djup. Flackt och stenfritt med ”sälhäll” i S.
S13
44
6×2,7 m stort (S–N) och 0,1–0,35 m djupt. Torv 0,05 m tjockt därunder grusig sand, i SV enstaka block och stenar, 0,3–1,2 m stora.
S14
44
5×2,7 m stort (SSÖ–NNV) och 0,2–0,3 m djupt. Torv 0,07 m tjockt därunder grusig sand med spridd sten, 0,1–0,4 m stora.
S15
44
6×2,7 m stort (SÖ–NV) och 0,25–0,3 m djupt. Torv 0,05 m tjockt därunder grusig sand, mot NV flera stenar, 0,4–0,6 m stora.
S16
44
14×2,7 m stort (NNÖ–SSV) och 0,1–0,15 m djupt. Torv 0,05–0,1 m tjockt därunder grusig sand, med spridda stenar, 0,4–0,6 m stora. Mot Ö finns en berghäll (”sälkobben”).
S17
44
9×2,5–4 m stort (S–N) och 0,25–0,3 m djupt. Torv 0,05 m tjockt därunder åsgrus, med några större stenar i N kanten. Beläget vid ”sälkobben” vid en vik på den forntida uddens Ö kant.
S18
44
5×1,2 m stort (SV–NÖ) och 0,15–0,3 m djupt. Torv 0,05 m tjockt därunder åsgrus med rikligt med 0,02–0,15 m stora stenar.
S19
44
6×3 m stort (NV–SÖ) och 0,2–0,3 m djupt. Torv 0,05–0,08 m tjockt därunder åsgrus med rikligt med 0,02–0,8 m stora stenar.
S20
44
7×3 m stort (NNV–SSÖ) och 0,15–0,3 m djupt. Torv 0,05–0,1 m tjockt därunder åsgrus med rikligt med 0,02–0,1 m stora stenar.
S21
44
20×3 m stort (SV–NÖ) och 0,2–0,4 m djupt. Torv 0,05–0,08 m tjockt därunder grusig sand med 0,02–0,04 m stora stenar, längst i Ö dock sandigt. I V tilltar stenmängden med 0,1–0,7 m stora stenar.
S22
44
12×3 m stort (SÖ–NV). Torv 0,05 m tjockt därunder åsgrus med relativt småkornigt grus 0,01–0,05 m stora stenar.
S23
44
7×3 m stort (SÖ–NV) och 0,2–0,3 m djupt. Torv 0,05 m tjockt därunder blekjord följd av beigeorange sandigt grus.
S24
44
12×3 m stort (ÖSÖ–VNV) och 0,2–0,3 m djupt. Torv 0,05 m tjockt därunder blekjord följd av beigebrun sand och grus, 0,15–0,25 m tjockt.
S25
44
12×4–6 m stort (ÖSÖ–VNV) och 0,25–0,35 m djupt. Torv 0,05 m tjockt därunder grusig sand och i S grus. Båda har beigebrun färg och ovan detta är blekjord.
S26
44
3×3 m stort (SSÖ–NNV) och 0,2–0,3 m djupt. Torv 0,05 m tjockt därunder sten och grus, sten upp till 0,7 m stora.
S27
44
6×3 m stort (NÖ–SV) och 0,1–0,3 m djupt. Torv 0,05 m tjockt därunder sten och grus sten upp till 0,8 m stora.
S28
44
10×3 m stort (SSÖ–NNV) och 0,1–0,35 m djupt. Torv 0,05 m tjockt därunder sten och grus, sten upp till 0,5 m stora.
S29
44
4×3 m stort (SSV–NNÖ) och 0,1–0,3 m djupt. Torv 0,04 m tjockt därunder sand och grus. I SÖ var en cirkulär grop med kol (Riseldning?).
S30
44
6×3 m stort (S–N) och 0,1–0,3 m djupt. Torv 0,05–0,1 m tjockt därunder grusig sand med rikligt med sten, 0,03–0,15, enstaka 0,3–0,5 m stora.
S31
44
12×3 m stort (Ö–V) och 0,1–0,3 m djupt. Torv 0,05 m tjockt därunder sand och grus.
F4, fyra slagna kvartsar.
Bilaga 8. Fyndtabell, utredningsgrävning av objekten 44 och 48 Fnr
Obj.nr
Snr
Typ
1
48
2
1 bränd flinta, 3 övrig slagen kvarts, 1 kvartssplitter.
2
48
3
1 övrig slagen flinta (eldslagningsflinta).
3
48
FU kontext 6386
1 övrig slagen kvarts.
4
44
17
2 kvartsavslag , 2 övrig slagen kvarts.
40 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
Vikt i g 6,1 31,5 2,0 20,8
Bilaga 9. Kontexttabell, förundersökning av objekten 45–47 Nr
Typ
Beskrivning
Kontext
5009
FU
Jordkällare som karterades men ej undersöktes. De raserade murarna visar en cirka 6,0×6,0 m stor byggnad med en gång in i mitten där källarrummet var.
Jordkällare
5084
FU
Terrasskant. Bestod av en en- tvåskiktad rad av stenar i storleken 0,1–0,25 m, med småsten 0,05 m inkilade däremellan. Terrasskant
5129
FU
Den västra delen av syllstenarna till parstugan. resterande kontexter som hör ihop med denna är; 6642 och 6988. Parstuga Stenarna är lagda direkt i åsmaterialet och ger ett förhållandevis ”enkelt” intryck. De ser inte ut som byggnader från en framskriden del av 1800-talet utan ger ett ålderdomligare intryck – det innebär emellertid inte att den är daterad. Det är svårt att säga om övriga delar av syllen är tillkommen i ett senare eller tidigare skede – sannolikt är de samtida. De är dock generellt något större än stenarna i 5129.
5678
FU
Två stenar vilka sannolikt är rester av underliggare till en mellanvägg i parstugan.
Parstuga
5702
FU
Fundament för farstu/ingång till stugan. Konstruktionen utgörs av en stenpackning med utvalda, ungefär lika stora stenar av åsmaterial. dessa bildar en yta om ca 1,5×2,0 m.
Farstu
5720
FU
Spismur av natursten som var bevarad i två till tre skift. Muren hade sparats vid rivning av byggnaden och i toppen, mellan stenarna fanns stora mängder fyndmaterial. Stenarna var inte sammanfogade med bruk utan endast av sand och grus (åsmaterial). Spisen var belägen i det västra av två rum i stugan och rakt fram från ingången till byggnaden. Det rör sig en klassisk parstugekonstruktion med spisen placerad mellan de två rummen.
Spismur
5905
FU
Terrasskant bestående av 17 stenar, belägen väster om parstugan och mellan densamma och källaren 6411. Raden är lagd i en båge och följer därmed åsens form. Möjligen är det en terrassering för trädgårdsodling eller så har den bara avgränsat en del av trädgården till stugan. I området mellan parstugan och källaren, d.v.s. rakt norr om terrasskanten, anns inget raseringsmaterial och således inget fyndmaterial heller.
Terrasskant
6138
FU
Terrasskant söder om parstugan. Konstruktionen utgör en förstärkning av en större terrassering av åsen (7357).
Terrasskant
6364
FU
Raseringslager från bostadshus med spismur. Materialet utgörs i första hans av byggnadsrester i form av tegel och kalkbruk. Detta är delvis uppblandat med det på platsen naturliga åsmaterialet. Då fyndmaterialet förefaller representera en större kronologiska spännvidd än själva raseringslagret kan detta innebära att man vid igenläggning av platsen kommit att gräva i äldre depositioner – detta är således indikationer på äldre bebyggelse på platsen. Fyndmaterialet utgjordes av byggnads- och hushållsavfall i form av spik, dörrbeslag, järngryta, keramik (i första hand flintgods men även litet rödgods), sax, dricksglas, knivar, bestick, medicinflaskor, knapp, spadskoning, kritpipor, plåtburkar, skor, buteljglas, mynt, m.m. Byggnadsdetaljerna förefaller representera en äldre period än den kronologiska spännvidden på fyndmaterialet.
Raseringslager
6386
FU
Svart, grusigt lager utmed den södra delen av byggnaden. Lagrets funktion är att fylla ut och jämna ut den naturliga åssluttningen ner mot älven. Det torde var tillkommet i samband med att den påträffade syllstensväggen byggdes. Sannolikt är detta material hämtat från intilliggande plats då det i huvudsak innehöll ett sorterat åsmaterial. Fynden (bl.a. kritpipor och glasknapp) i detta lager antyder att det funnits äldre bebyggelse i området.
Utfyllnadslager
6411
FU
Igenfyllning av källare 6444. Stenarna överlagras av S6430. Bland stenarna fanns en del fyndmaterial av 1900-talsdatering.
Utfyllnadslager
6430
FU
Grusblandad humus med rikliga mängder sten huvudsakligen i storleksordningen 0,10–0,25 m. Lagret övergår i ren stenfyllning vilken använts för att fylla igen källaren 6444. Fyndmaterialet utgörs av tegel, buteljglas, keramik (flintgods, rödgods). Det övergripande intrycket av fynden är att igenfyllningen skett under 1900-tal.
Utfyllnadslager
6444
FU
Källare bestående av kvaderhuggna block direkt inplacerade i åsen utan fogmaterial. Tre skift med stenar fanns beKällare varade. Utrymmet mellan stenarna i den undersökta delen av konstruktionen var endast en meter brett. I botten har legat stora stenhällar, vilka utgjort golv. Källaren kunde mätas upp till en längd av 3,6 meter. konstruktionen undersöktes inte i sin helhet då den norra delen där ingången funnits var för nära befintlig vägsträckning. Sannolikt har källaren varit tillgänglig direkt från vägen. Inget fyndmaterial eller andra detaljer återfanns, vilka skulle kunna bidra till en tolkning av källarens funktion. Det troligaste är naturligtvis att det rör sig om någon typ av livsmedelsförvaring.
6642
FU
Syllstenar i grundmuren till parstuga. Stenarna var lagda direkt i åsmaterialet. Utgör tillsammans med 5129 och 6988 en syll. en dela v stenarna är något större än i den del vilken mätts som 5129, varför det finn en möjlighet att dessa representerar en äldre, alt. yngre fas av byggnaden. Ett par–tre av de östligaste stenarna kan vara flyttade och ligga i sekundärt läge. Detta hänger samman med att området direkt öster om grunden är kraftigt stört i samband med att kraftledningen uppfördes på platsen.
6730
FU
Del av syll som delvis även utgör en del av källare som är inbyggd i parstugan. Syllen var mycket fragmentarisk och Syll/källarmur förstörd i den östra delen vilket försvårar tolkningen av densamma. Den följer en linje som är belägen litet längre norrut än syllen väster om spismuren, vilket innebär att den kanske är tillkommen vid ett annat tillfälle – samtidigt som resten av den östra delen av byggnaden (S6642 och S6988)? I jorden, i anslutning till denna konstruktion (norr därom) påträffades rödgods som hör till de äldre typerna från undersökningen.
6777
FU
Flata hällar samlade i ett nedsänkt område strax öster om spismur (5720) och söder om jordkällare (6963). Möjligen re- Trappa? presenterar dessa en igenrasad ingång till källaren från det östra rummet i parstugan. Bland rasmassorna fanns en del fynd i form av tegel, glasbuteljer, keramik (flintgods), järntråd, plåtburkar mm.). Eventuellt är det delar av en trappa.
6839
FU
Ansamling stenar vilka sannolikt utgör del av demolerad källare (S6963) som varit ihopbyggd med parstuga. Området strax öster om stenarna är sannolikt förstört i samband med att kraftledningen uppförts.
Källare
6963
FU
Troligen igenrasad jordkällare. Ej undersökt då den låg för nära befintlig vägsträckning. Anmärkningsvärt är att källaren förefaller varit ihopbyggd med byggnaden då det fanns en ingång till den strax öster om husets spismur.
Källare
6988
FU
Syllstenar i grundmur till parstuga. Utgör tillsammans med 5129 och 6642 grunden till stugan. Stenarna är lagd direkt i åsmaterial. Möjligen är dessa tillsammans med 6642 en tillbygd, alt. första del av byggnaden. Detta är emellertid mycket osäkert och går inte att avgöra utifrån stenmaterialet.
Parstuga
7312
FU
Fyra stora stenar som är placerade 1,4 till 1,8 m från varandra, bildande en fyrkant. Stenarna utgör hörnstenar för en mindre ekonomibyggnad (typ fatbur) eller liknande. På laga skifteskartan finns en byggnad på just denna plats. I anslutning till denna byggnad, eller snarare sannolikt efter det att byggnaden förstörts har platsen använts som vfallsplats. Fyndmaterialet har en kronologiskt innehåll från 1800- och 1900-talet.
Ekonomi byggnad
Parstuga
Bilagor 41
Bilaga 10. Schakttabell, förundersökning av objekten 45–47 Nr
Typ
Beskrivning
5000
FU
Under 0,10–0,15 m tjock förna/torv bestod marken av gul, grusig morän. I östra delen togs ett 0,4 m djupt schakt i syfte att bekräfta naturbacke. I detta schakt fanns grusig sandig morän–åsmaterial. Inga fynd eller konstruktioner påträffades.
5004
FU
Under 0,1–0,15 m tjock förna/torv bestod marken av gul, grusig morän med inslag av sand. I västra kanten grävdes ett 0,7 m djupt schakt i vilket fanns grusig morän–åsmaterial. Inga fynd eller konstruktioner påträffades.
5024
AU
Under 0,05 m tjock torv/förna bestod marken av gul, grusig morän–åsmatertial. I den norra delen fanns en mörkfärgning, ca 0,8 m i diameter, med ett tiotal runda och skarpkantade stenar. Denna snittades och var 0,5 m djup och stensatt med 0,05–0,2 m stora stenar. Den var vidare fylld med sandblandat, grusigt åsmaterial. I schaktets södra del fanns en 2×3 m stor yta med humös, mörk jord.
Tegel, glas, spik, flintgods.
5080
FU
Under 0,1–0,2 m tjock förna/torv fanns ett 0,2–0,3 m tjockt påfört gruslager bestående av åsmaterial. Under detta gruslager framkom en NO–SV stenlagd terrasskant i hela schaktet. Stenarnas storlek var i huvudsak mellan 0,1 och 0,25 m i diameter.
Fynden påträffades I anslutning till terrasseringen och utgjordes av tegel, järnbeslag, keramik och spik.
5102
AU
Under 0,05 m tjock torv/förna fanns ett 0,3–0,7 m tjockt humus/odlingslager som var kraftigast i den Ö–SÖ delen, ner mot terrasskanten.
Bland fynden fanns en skärva inhemskt producerad fajans som kan dateras till ca 1730–1790. I övrigt 1800–1900-talsmaterial.
5106
FU
Under 0,1 m tjock förna/torv bestod marken av gul, grusig morän–åsmaterial. Inga fynd eller konstruktioner kunde iakttas.
5112
AU
Under 0,05 m tjock torv/förna bestod marken i den norra delen av ett 0,05–0,10 m tjockt humöst, grusblandat lager i anslutning till en stenrad (terrasskant) S5905. I den centrala delen av schaktet fanns en ej stensatt terrasskant, vilken var en del av den nordligaste terrassen i undersökningsområdet. I denna del var det humösa jordlagret som tjockast. I schaktets södra del påträffades en grop, 0,4 m i diameter och 0,4 m djup. Fyllningen i denna utgjordes av mörk sotig jord med fynd av järnten och tegelkross.
5120
AU
Under ett 0,05–0,1 m tjock torv/förna bestod marken av gul, grusig morän–åsmaterial. I schaktets södra del påträffades en grop som var ca 0,4 m i diameter och 0,1 m djup. Fyllningen bestod av matjord/humus och småsten. I schaktets norra del fanns en grop som var ca 1,0 m i diameter och 0,2 m djup. Denna var fylld med matjord/humus och åsmaterial. Enstaka kolfragment. Området är sannolikt skadat i samband med nedgrävning av kraftledningsstolpe.
6102
FU
Under 0,1–0,3 m tjock humus/matjord bestod marken av gul, grusig morän–åsmaterial. I botten möjliga plogfåror. Inga fynd påträffades.
6106
FU
Under 0,2–0,3 m tjock humus/matjord bestod marken av gul. grusig morän–åsmaterial.
6112
FU
Under 0,1–0,2 m tjock förna/torv bestod marken av gul. grusig morän–åsmaterial. I schaktet påträffades raseringslager med mycket fynd, samt huslämningar, två källare och terrasseringar.
6360
FU
Under 0,2–0,3 m tjock humus bestod marken av påförd gul, grusig morän. Plogspår i kanten av schaktet annars var marken i huvudsak omgrävd i samband med nedgrävning av kraftledningen under vilket schaktet placerades.
7303
FU
Under ett 0,1 m tjockt förna/torv fanns ett 0,4 m tjockt lager mylla blandat med småsten (0,05–0,2 m, enstaka större). I den södra delen sluttade marken kraftigt och här var myllan tjockare, 0,8 m. Det rikliga fyndmaterialet utgjordes i huvudsak av tegel, keramik, spik, järnbeslag, butelj- och dryckesglas. I den södra delen fanns fyra stora stenar, vilka var orsaken till att schaktet placerades här. Dessa misstänktes kunna utgöra grund för en ekonomibyggnad.
42 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
Anläggningar och fynd
Tegel
Bilagor 43
1C
5 89
2
31
Raä obj 130
SH1
CT53
30
32
MalmRaä obj 131 myran
VSO
SH2
3
Inom skyddsområde för vattentäkt vidtas särksilda skyddsåtgärder
21
20
( !
52
Rörberg
Raä obj 134
4
Valbo 1042
56
Raä obj 135
5
Valbo 1043
Kattfallet
531
53
8
NP1
9
Natberget
10
S2
Raä obj 128:1, 2
Verkholmen 0 250
Hästskoholmen
Märsko- holmen
Korsande bäck
VMI1
Valsjön
Boholmen
Röd text= kan komma att utredningsgrävas
Korsande bäck
0 90
7
S1
Karlslund Hjortsbo
51
6
Raä obj 127
Raä 855
! ( ( !
VMI1. Portabla broar, kavelbroar och stockmattor ska användas för att skydda våtmarken.
Figur 7. Resultatkartamed alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.
Raä obj 132
10
89 3D ! ( ( !
Malmmyran
( !
1D
Raä obj 133
( !
( !
Nyfäboden
500
12
S4
1 000 Meter
Raä obj 129:1, 2
5 90
Korsande bäck
11
S3
13
VMI2
Sundsö
±
Öby fäbod
( !
! ( ( !
VMI2. Portabla broar, kavelbroar och stockmattor ska användas för att skydda våtmarken.
14
( !
_ ^ !
( !
( !
15
^ _ ( ! !
( !! (
!
^ _ _ ^
!
16
0 91
Gammelvallen
Överhärde fäbodbacke
17
Raä obj 125
Byggväg anläggs, stolpe 15-32
Raä obj 126:1,2
14
10 1
18 19
( !
Stavkärr
20
( !
22 23
( !
( ! ) "
0
Raä obj 124
Korsande bäck
5 91
Röd text= kan komma att utredningsgrävas
21
( !
_ ^ !
_ ^ ( !
!
( !
( !
Figur 8. Resultatkartamed alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.
13
VMI2
Korsande bäck
( ! ! (
VMI2. Portabla broar, kavelbroar och stockmattor Sundsöska användas för att skydda våtmarken.
( !
10 0
( !
24
250
25
500
( !
0 92
27
Korsande bäck
!
!
VMI4. Portabla broar, kavelbroar och stockmattor ska användas för att skydda våtmarken.
26
_ ^ 1 000 Meter
VMI4
_ ^ !
( ! !
!
VMI3. Portabla broar, kavelbroar och stockmattor ska användas för att skydda våtmarken.
_ ^ ^ _ Orrmurs holme
VMI3
10 3
Korsande bäck
10 2
!
Byggväg anläggs, stolpe 15-32
( !
Grönbottnen
_ ^
Torkholms- sjön
_ ^ ^ _ ! !
Torkholm
_ ^
±
44 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
11 0
_ ^ !
_ ^ ( !
!
! ( ( !
( !
_ ^
_ ^
!
_ ^
( !
!
_ ^
!
80
VMI4. Portabla broar, kavelbroar och stockmattor ska användas för att skydda våtmarken.
28 30
Raä obj 120:1-3
29
S5
31 !
32 33
S6
34 35
11 1
!
( !
( !
Högsvedsvreten
Svartbyvreten 90
11 2
Dragbo
0 93
Östervreten
Västerbo
37
Korsande bäck
( !
38
Raä obj 119
Häsmyran
0
250
500
Byrilsbo
Nyrönningen Norrängen
Nyvreten
39
Storägan
92
1 000 Meter
Häsmyran
41
Raä obj 118
Raä obj 117
( !
Bågarns
Korsande bäck
40
Kilströms
( !
Lillägan
Storbergs- rönningen
vreten vreten
91
11 3
Viars-
36
Sjudarsvreten
Gräsbäcken
Matsäcksmyran
Åsbo
Korsande bäck
Raä obj 122
Jungfruberget
Raä obj 121
Röd text= kan komma att utredningsgrävas
5 92
( !
Jungfrukällan
^ _ _ ^
Raä obj 123
( !
Krapelåsen
10 4
!
( ! _ ^
( !
!
!
Figur 9. Resultatkartamed alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.
84
VMI4
_ ^
0 92
27
!
_ ^
Byggväg anläggs, stolpe 15-32
!! ( (
Matsäcksmyran
( !
Korsande bäck
( !
Hundsmyran
( !
Hedlundsrönningen
( !
_ ^
( !
!
Åsbo
( !
Korsande bäck
( (! !! ( ( !
( ! ( !
11 0
( !
±
10 2
Bilagor 45
( ! ) "
( !
( !
( !
43
Raä obj 116
VMI5
44
S8
46
Korsande bäck
( !
Organistberget
45
0 94
Raä obj 113
47
NV1
48
Raä obj 114:1-2
( !
( !
!! ( (
( !
S7
( !
Korsande bäck
( !
( ! ) "
Gammelsäll
5 93
42
93 S9
49
124
( !
( !
Raä obj 115
50
( !
0
Korsande bäck
51
52
122 53
Korsande bäck
250
500
Röd text= kan komma att utredningsgrävas
S10
55
121
!!
( !
Roligholmen Bjurö holme
54
1 000 Meter
Korsande bäck
Långskura
Kolmyran
Lisselfäboden
Korsande bäck
5 94
123
( !
120
( !
Raä obj 112
( !
Ölbo fäbod
( !
( !
( !
Figur 10. Resultatkartamed alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.
90
92
41
Bågarns
( !
Raä obj 117
( !
( !
Österbo
^ _
±
46 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
^ _ !!
( !
Bilagor 47
( !
12 2
( !
Kolmyran
55
_ ^ ^ _
!!
^ _
!!
( !
( !
0 95
Ölbosjön
NP2
Djurvik
Sundudden
Gammel- vallen
57
Raä obj 108
Raä obj 111
56 Sälgviksmuren
Roligholmen
Bjurö holme
54
S10
( !
59
12 1
Styggmyran
Röd text= kan komma att utredningsgrävas
61
VMI6
Raä obj 110
60
holmen Raä obj 109 VMI6 VirvelvassAbborrholmarna Skräddarholmen
58
Skvaterbäcken
Korsande bäck
Korsande bäck
5 95
Raä obj 107
62
12 0
Kolfallet
Figur 11. Resultatkartamed alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.
Korsande bäck
53
Raä obj 112
( !
Svadorna
( !! (
12 0
( !
Korsande bäck
( !
Lortstängseln
( ! ! (
12 3
( !
( !
( !
Raä obj 137
! ( ( !
Lisselrönningen
0
250
Spån-
0 96
Kvarnmyran
500
Barrviken
1 000 Meter
Latmur Källmur Ölbo Sågrönningen
Ävjetaget
myran
509
±
) "
2
4
" )
7
Höjdas
Ölbo
Kastmyran
Raä Obj 43
6
NV1
8
172
Fallanna
Korsande bäck
Pellas
5 96
9
Tillmans
171
Hallsbo
10
12
0
13
250
500
Vretlands
170
Korsande bäck
Kittil- berget
11
Riksintresse friluftsliv RF1 och naturmiljö RN1 (hela omr kring Dalälven)
Figur 12. Resultatkartamed alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.
Barrviken
5
Kvarnmyran
Latmur Ölbo Källmur Sågrönningen
Ävjetaget
0 96
Korsande bäck
3
Raä 750
( !
509
Spånmyran
160
1
509
( !
" )
Hagmyra
NV2
180
Hälls
16
Mästersten
Storstenarna
Myran
15
Östveda
1 000 Meter Kammars
Storbacken
0 97
14
KM1
Korsande bäck
Rönningarna
±
48 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
( !! (
( !
Bilagor 49
( !
( !
( !
) "
16
Myran
KM1
RK1
Korsande bäck
Ullanda
Hälls
SH1
17
20
Ugglasborg
21
Skenön
Stenöarna
Transport med pråm
Stora Karsön
Kvillanudden Kvillanholmen
23
Raä Obj 41 och 42
22
VMI1. Portabla broar, kavelbroar och stockmattor ska användas för att skydda våtmarken.
Byggväg snitslad över Skenön
Lilla Karsön
19
VMI1
24
( !
( (! ! ! (
Granön
Getholmen
0
250
För stolpe 24-27 kommer pråmar att användas för resning och fällning av stolpar.
Skålviksudde
27 28
Kurvagnen
Korsande bäck
5 98
29
För att undvika transport över våtmark, nås ny stolpplats från söder.
500
Tjursön
Gnupevallen Trätet
1 000 Meter
30
Puttan
Landboholmen
Båtviks holmar
Hasselön
Myr-
Videholmen BärStora Bjurstensholmen Lilla Bjurstensholmen
Knorring
26
Notholmen
Vägglusen
VMI2 Lindsnäsudden Blocktäll
Rödmursudden
Rensholmen Arnön
Gums-
25
SugganGalten
Gällsgrådänget
0 98
Landstigningsplats skyddas med stockmatta
Björnön
Lustigheten
Vaskenäsudden
Storberget Äspesudden
Hela området kring Dalälven är riksintresse för friluftsliv RF1, riksintresse för naturmiljö RN1, Ekholmen naturvårdsprogram NP1.Området utgör även Gropholmen Natura 2000-område, Bramsöfjärden TuskviksN2000:1. udden
Figur 13. Resultatkartamed alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.
Grannas
Landa
Mästersten
Mindre transport med pråm
Västergårds
Hus- Snoön holmen
Landstigningsplats skyddas med stockmatta
5 97
Skenön
Transport av personal med båt
Husbacka 18
Storstenarna
180
( !
( !
Älvgården
!! ( (
Raä 194:1
Raä Obj 47 och 45
15
( !
( !
( !
( !
( !
( !
( !! (
( !
( !
Raä Obj 46
( ! ! ( (! !! ( ( ( !
Kallviksudden
( !
! (
Finnbäck
( !
( !
( !
( !
( !
( !! (
( !
( !
( !
( !
!
_ ^ ( !
) "
±
191
5 98
29
_ ^
!
Korsande bäck
Korsande bäck
31
Pellasholme
Korsande bäck
33
Styggrönningen
32
Korsande bäck
KM2
0 99
RF1
34
NP2
Röddret
36
Dalkarlsbo
VMI3. Portabla broar, kavelbroar och stockmattor ska användas för att skydda våtmarken.
VMI3
35
Norrmyran
RK2
Stigrönningarna
Sjudarsvreten
0
250
Hällarna 500
Gnäpe
!
222
40
KM3
Byggväg anläggs med hänsyn till fornlämning Raä 447:1
5 99
39
Korsande bäck
RN1
Sevallboänget
Korsande vattendrag
38
Somfarsjön
37
S3
Hultstorp
Figur 14. Resultatkartamed alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.
Kläppen
Trätet
30
Gnupevallen
Landboholmen
Båtviks holmar
Hasselön
Myr-
BärLilla Bjurstensholmen
Kurvagnen
28
Puttan
" )
Knappsrönningen
!
!
Lugnet
Gundbo
200
42
Jugansbo
220
1 000 Meter
221
223
41
Tomtbacken
Gundbomuren
!
190
!
Hults trädgård
! ! !
Ladusvedden
! !
Nasksbo
!
191
!
Vägglusen Rödmursudden
!!
_ ^ _ ^ _ ^ ^ _
Sevallbo
_ ^
Källmyran
!
508 201
!
Notholmen
_ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^^ _
±
!
!
!
_ ^ ^ _ _ ^ _ ^ 508
50 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
Bilagor 51
Gnäpe
Hällarna
! !
!
221
!
223
^ _ _ ^ _ ^ _ ^ !
222
41 ! !
! ! !
!
_ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^^ _ 220
_ ^ !
201
!
!
!
44
!
!
Lövlund
Kulla
Jugansbo
Lugnet
Gundbo
200
43 !
! !!
42
!
! !
!
210
!!
!
!
0
! !!! ! ! ! ! !
! !
!
46
NP3
!!
47
0
Rutens
Aldermuren
Raä 232:1 Området sträcker sig på ömse sidor om väg 210.
Lill-Hade
Villbergsrör
0 10
45
Rönningsvreten !
!
!
Figur 15. Resultatkartamed alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.
Notholmen
Skällkoholmen
Somfarsjön
5 99
40 ! ! ! ! ! !
39 !
38 !! ! ! ! !!! ! !
37
! !
508 Tomtbacken
! !
KM4
_ ^ ^ _ _ ^ _ ^ !
N2000:2
! !
Hallvret
!
!
Korsande bäck
!
Korsande bäck
!!
!
Hallvretsbergen
! !
_ ^ _ _ ^ _^ ^ _ _^ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _^ ^ _ _ ^ _ ^ _ ^ _ _^ ^ _ ^ _ ^ _ ^ # _ ^ * _ ^ # * _ ^ _ ^ _ ^ ^ _
48
250
Raä 919
Byggväg anläggs från väg 210 mot stolpe 47
!
Byggväg anläggs från norr om stolpe 43 och vidare söderut genom Natura 2000-området.
!
! !!
Eriksbo
!
_^ ^ _ # * # * _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ^ _ _ ^
Gundbomuren
!!
Björkmyran
!
Ansgarii kyrka
_ ^ ^ _
Sevallboänget
! !
Hultstorp
49
_ ^ _ ^ ^ _ _ ^ _ ^ !
5
! ! !
0 10
_ ^ ^ _ _ ^ ! !
! !!
! ! !
!
Fredrikslund
500
" ) !
! ! !
_ ^ _ ^ ^ _ _ ^ _ ^
190
_ ^ !
1 000 Meter
Hadeåsen
Klossmur
±
49
! ! !
! !
!
!
!
!
! !
_ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ )!( " _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ^ _
!! !
51 ( !
Hadeåsen
Korsande bäck
52
Klossmur ( !
RK1
53
507
54 0
55 1 10
N2000:2
_ ^
_ ^ _ ^ _ ^ _^ _^ ^ _ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ _ ^ ^^ _ _ ^
! !! !
!
!!
!!
!
( !
^ _ _ ^ !
!
!
260
57 ( !
NB1/S1
125 250
58
_!( ^^ _ 0
Västerrönningen
Rönningen
Kolartorp
56
Raä obj 39 och 40 Ängsmyran
Raä 803, 1052
^ _
( !
_ ^ ^ _
!
!!
Figur 16. Resultatkartamed alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.
250
251
Fredrikslund
Raä 918
! !
50
_ ^ ^ _ _ ^ ( ! _ ^
10
05
N2000:1
^!( _
!
Raä obj 38
_!( ^
!
59
500
Raä obj 36 och 37
1
Pithagen
Meter
Sundbo
872
61
^ _ ( ! 1 000
Nyvalla
750
5 01
60
Byggväg anläggs, stolpe 57-61
!
_ ^ ^!( _
Byggväg anläggs inom Natura 2000
( !! (
Byggväg anläggs, stolpe 54-55
_!( ^
Byggväg anläggs inom Natura 2000
!
Byggväg anläggs, stolpe 49-50
^ _
Gundbovallen
( ! ! (
Sätravallen
62
_ ^ ( ! ^ _ ) "
±
52 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
( !! (
( !
!
Bilagor 53
62
63
( !
_ )!( " ^^ _
^ _ ( !
_ ^ ^ _
Korsande bäck
Längsmyran
64 65
280
10
20
66
NB2/S2
67
68
Byggväg anläggs, stolpe 67-69
872
69
291
290 70
Korsande bäck
Horsskog
1
5 02
Rölsan
Vretarna
72
0
73
Rönningen
310
74
0
75
myran Fräks-
Fröjdsängen
300
Stordalen
3 10
Jönsängen
Byggväg anläggs, stolpe 70-74
Murarbädden
Myran
Lassesmyran 500 750 1 000 Meter Kullarboängarna 125 250
Västerängen
Gottmossen
Sågbacken
Raä 142:1
71
Åkersvedden
Byggväg anläggs, stolpe 70-74
Figur 17. Resultatkartamed alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.
Raä obj 32 och 33
( !! (
Raä obj 34 och 35
^!( _
Byggväg anläggs, stolpe 64-65
_ ^ (! ! ( _ ^ _ ^ _!( ^ ^ _
Pilarbo
_ ^ ^!( _ _ ^
Stora Olsmyran
_ ^ _ ^ _ ^ _!( ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _!( ^ _ ^ _ ^ ^ _ _ ^
Rönningarna
^!( _ _ ^
Broängen
_ ^ ( ! _!( ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _!( ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _!( ^ _ ^ _ ^ _ ^ ^ _ _ ^
Lilla Olsmyran
_ ^ _!( ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ( ! _ ^ _ ^ ^ _
±
_ ^ _ ^ _!( ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ^ _
Bräckkarten
_ ^ _ ^ _ ^ (! ! ( _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ^!( _
75
Raä obj 29
0
76
77
78
_ ^
300
79
Raä obj 30
VMI1 NB3/S3
10
80
Byggväg anläggs, stolpe 79-82
81
82
NB4/S4
Rönningen
321
320
10
40
85
Ginka
Korsande bäck
Västanås
0
125 250
Sandsvedden Lindesberg 500
87
750
Backa
86
Nyckelängen
89
1 000
Berg
Meter
Stenbacken
Östlunda
272
ÖsterskogenBjurskog
Österskog
88
1
5 04
90
Byggväg anläggs, stolpe 86-92
Kuggelbobacken
Raä 42:1
Byggväg anläggs, stolpe 86-92
Äspenbo
Kubboängen
Kullarbo
Skogsvik JohannesbergPetersborg
84
Ginka
Figur 18. Resultatkartamed alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.
Åmyran
35
83
Korsande bäck
Raä obj 28
Rickebo
Rickbacken
( ! _ ^ ( ! ^ _ _ ^
872
( !
Käll-myran
Offerboängen
Byggväg anläggs, stolpe 77-78, i skogskanten för att undvika intrång i våtmark
Fröjdsängen
Fräks-myran
Stordalen
3 10
VMI1. Portabla broar, kavelbroar och stockmattor ska användas för att skydda våtmarken.
( !
Pettersklack
_ ^
Tängesbo
_ ^
Byggväg anläggs, stolpe 76-77
_ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _!( ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ^ _ ( ! _ ^ _ ^ _ ^
( !
Rönningen
_ ^ _ ^ _!(!( ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ^!( _ _ ^
( ! _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _!( ^ _ ^ _ ^ _ ^ ^ _
Dunmossen
_ ^ (^ ! _ "!( )
_!( ^ _ ^ ^ _
330
Kullen
Mjölnars
±
_ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ( ! _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _!( ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ^!( _ _ ^ _ ^
_ ^ ( ! _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ( ! _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ( ! _ ^ ^ _
54 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
272
330
Mjölnars
331
332
93
^!( _
Grattbacken
Högstens Storvreten
92
Herrgården
Kullen
_ ^ ( ! _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ( ! _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ( ! _ ^ ^ _
45
333
94
Korsande bäck
1
95
NB5/S5
_ ^ _!( ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ( ! ^ _ 0 05
96
Raä obj 24 och 25
Byggväg anläggs, stolpe 95-96
! ( ( !
97
343 342
Bastholmen
0
5
125 250
Rosenhällar
5 10
100
341
500
101
340
102
1 000
Mogan
Storberget
750
Vreta
Meter
858
Spångholmen
BP1
Grästorp
Byggväg anläggs, stolpe 100-102
Tannkällan
99
Korsande bäck
98
Korsande bäck
Bolandet
Figur 19. Resultatkartamed alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.
10
91
^!( _
Tanmyrberget
_ ^ _!( ^ _ ^ _ ^ ^ _
90
( ! ^ _
Tolbo
_!( ^^ _
Byggväg anläggs, stolpe 89-92
_ ^ _ ^ ( ! _ ^ ^ _
Tanmyran
_ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _!( ^ _ ^ _ ^ ^ _
Rösslen
^" _ )!(
Eriksberg Ängsberg
_ ^ ^ _ ( !
Sofiedal
^ _
Vilhelmsdal Klingvreten
60
Pell-Pers
Gräsbo
10
Tovholmarna
Granholmen
^ _
±
Svedäng
^ _
_!( ^ _ ^ ^ _
Bilagor 55
_!(!(!( ^
Pell-Pers
^ _ !
Raä obj 50
106 !
107 403
Korsande bäck
108
402 109
VMI1/NB1/S1
5
110
Raä obj 49
6 10
!
( !
Björsbo
VMI1. Portabla broar, kavelbroar och stockmattor ska användas för att skydda våtmarken.
401
_ ^
!
!
!
111
0
_ ^ !
!
250
_ ^ !
_ ^ !
Korsande bäck
113
_ ^
500
Mellanbo
NB2/S2
112
Isaksröset
NB3/S3
114
0
410
Korsande bäck
!
!
!
!
! !!
!
!
!
_ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ^ _
858
!
Figur 20. Resultatkartamed alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.
Raä 159
^ _
Gräsbo Korsande vattendrag
105
^ _
^" _ )
Mogan
!
_ ^
370
60 10 !
104
371 ! !
( !
Raä obj 54
361 360 !
Storberget !
404
!
103
! !
102
!
_ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ^ _
N2000:1
^ _
Gräsholmen
400
!
Byggväg anläggs inom Natura 2000-området
7 10
!
Raä 124:1
!
Korsande bäck
^ _
BP1
!
Raä obj 51-53
1 000 Meter
Karbo
420
116
Björnhällarna
115
!
ÄH1
!
!
Ljusdalen
!
_ ^ _ ^ _ ^ ^ _
863 !
_^ ^ _^ _ _ ^ ^ _ 863
Tovholmarna
!
Spångholmen
!
±
Vibyholme
!
Björkholmen
!
Granholmen
!
_ ^ _ ^ _ ^ ^ _ _ ^
56 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
_ ^ ^ _ ! ! !
4
!
_ ^ _ ^ _ ^ ^ _ _ ^
!
!
!
!
NB5/S5
!
!
!
Korsande bäck
119
75 10
420
120
121
!
!
!
!
Korsande bäck
Raä obj 57
!
!
!
!
!
Källmossbergen
NB6/S6
421
122
Raä obj 56
!
_ ^ !
!!!
^ _ _ ^
! ! !
!
!
!
!
! !
!
_ ^ _ ^ _ ^ ^ _
!
!
!
123
Figur 21. Resultatkartamed alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.
Oppstun
! !
_ ^ _ ^ ^ _ 422
_ ^ _ ^ _ ^ ^ _
!
_ ^
!
!
863
!
Karbo
420
118 !
Björkmyran !
117 !
116
!
115
_ ^ ^ _ ( !
!
! !
70 10 !
410
! !
_ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _!( ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ^ _ _ ^ ! !! !! ! !
114
^ _ !
Raä 223:1
^ _ !
124 !
!
!
!
!
0
250
!
!
126
127
441
!
1 000 Meter
128
!
Sjökärret
Brändan
Vatten korsas
_ ^
Pålsjön
Hattkullen
Ön
Raä obj 60 och 61
500
125
Dansarmarken
NB7/S7
10
80
Raä obj 59
_ ^ ^ _
_ ^
!
Bortre Fäbodberget
( !
Raä 222:1
_ ^ _ ^ _ ^ ^ _ !
N2000:1
!
Främre Fäbodberget NB4/S4
_ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ^ _
!
Björnhällarna
!
Råmossodlingen
!
Byggväg anläggs inom Natura 2000-området
( ! ! (
400
! !!
Åängen
_ ^
Kallmyrberget
! !
Långängen
_ ^ ^ _ !
_^ ^ _^ _ _ ^ ^ _
863
_ ^ _ ^ ^ _
±
_ ^
Bilagor 57
_ ^ ^^ _ _ _ ^ _ ^ !! ! ! !
!
!
!
!
^ _
_ ^
! ! !
!
!
_ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^
!
!
!
_ ^ _ ^ _ ^
!
130
131
!
! !
!
! !
!
Korsande bäck
Raä obj 63
!
_!(" ^ )
( !
Raä obj 64 VMI3
132
133 90
134
VMI3. Portabla broar, kavelbroar och stockmattor ska användas för att skydda våtmarken.
10
Korsande bäck
!
!
!
!
! !
135
NB10/S10
Korsande bäck
440
136
Figur 22. Resultatkartamed alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.
Sjökärret
NB9/S9
!! ! ! !
!!
Pålsjön
129 !
_ ^ _ ^
Brändan
10
85 !
128 !
_ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ !
127
!
_ ^ _ ^ !
N2000:1
_ ^ _ ^ _ ^ !
Punktjordning Punkt stpl 131 och 132
_ ^ ! !
137
0
NB11/S11
250
Raä obj 65
NB12/S12
_ ^ !!
500
138 10
139
!
!
( !
!
!
_ ^ _ ^
_ ^ _ ^
!
140
Fännsjöberget
Raä obj 68
Raä obj 75
141
Raä obj 66 och 67 Raä obj 136
!
Raä obj 74
1 000 Meter
Raä obj 71,72
95
Raä obj 69,70
_ ^
Raä obj 106
!
NB8/S8
(! ! ( ( ! ! (
VMI2
_ ^ ! !
Ingen körning mellan stolpplats 140 och 141. Punktjordning sker vid stolpe 140 och 141.
!
Stalbosjön
!
Byggväg anläggs inom hela Natura 2000-området
( !
Svartmossen
!!
Stalbosjön
! ! !!!
VMI2. Portabla broar, kavelbroar och stockmattor ska användas för att skydda våtmarken.
!
_ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ _ ^ ^ _ ^ _ ^
( ! ( ! ! ( ( !
441
!
Råmossodlingen
!
Bråstaberget
_!(!( ^ _ ^
±
58 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
_ ^
! ! !!
_ ^ _ ^ _ ^ ( !
! !
!
!
( ! ! (
Bilagor 59
_ ^
!
_ ^
140
! ! ! !!
!
!
!!
!
!!
VMI4
_!(!( ^ _ ^
!
!
143
!!! !
!
Fännsjöberget
11
144
_ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ !
00
145 !
( !
Raä obj 77
! !
!
_ ^ _ ^ _ ^ ^ _ _ ^
Axsjön
146
471 147
_ ^ !
! !
!!
!
! ! !
!! !
_ ^ _ ^ _ ^ !
!
!
! ! !! !
148 11
05
Figur 23. Resultatkartamed alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.
(! ! ( ( ! ! (
142 !
_ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ _ ^ _ ^
Raä obj 66 och 67
VMI4. Portabla broar, kavelbroar och stockmattor ska användas för att skydda våtmarken.
Raä obj 136
Raä obj 74
!
141
!
Järpenstorp
!
Korsande bäck
!
Raä obj 68
!
_ ^ _ ^ !
NB16/S16
149
!
0
VMI5
151
Raä obj 78
!! !
250
500
Tarmkärret
150
NB17/S17
!! !
NB15/S15
152
!
Kallsjöberget N2000:1
!
NB14/S14 Harboms
!
Raä obj 75
_ ^ _ ^ _!( ^
Raä obj 76
!
!
NB18/S18
Korsande bäck
153
!
!
!
1 000 Meter
Raä obj 79
Väg 480
! !
!
!
10 11
154
Blackbo
Korsande bäck
Siggefora
Furustrand
!
470
!
!
460
!
!
Byggväg anläggs inom hela Natura 2000-området
! !! ! !!
Ingen körning mellan stolpplats 140 och 141. Punktjordning sker vid stolpe 140 och 141.
!!
_ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^
( ! ( ! ! ( ( !
!!
Östfora
!
Svartmossen
!
!
!
_ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ !
!
623
450
!
Kallön
!
±
_ ^ _ ^ !
!
! !
!
!
!
!! !
! !
!
!!
!
!
!
_ ^ _!( ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _^ ^ _ _ ^ _ ^ _ _^ ^ _ ^ _!( ^ __ ^ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ^ _ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ (^ ! _" ) _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
! !! ! !! !
!
!
!
!
!
Raä obj 17
602
!
0
!
! !
!!
!
157
158
_ ^
( !
! ! ! !
Väg anläggs till ledningsgatan
_ ^ ^ _
( !
160 ( !
_!( ^
_ ^ !
Uppsalaberget
15 11
( !
161
Stora
VMI1. Portabla broar, kavelbroar och stockmattor ska användas för att skydda våtmarken.
Lilla
Vreten
VMI1
159 ( !
!
Raä obj 16
162 !
! !! ! !!
Raä 54:1
163
Korsande bäck
164
^!( _
0 125 250
VMI2
11
20
Korsande bäck
Vandringsled
!
Figur 24. Resultatkartamed alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.
Siggeforasjön
Sunnansjö
Siggeforasjön
Furustrand
623
10 11
!
156
!
155
_ ^
Grönlund Grönmossen ^ _
Mellan stolpe 156 -157 anv bef.patrullstig (kavelbro). Pga mkt fuktiga mark.
_ ^ _ ^ _ ^ ^ _ _ ^ _ ^ ! ! ! ! !! ! !
NB3/S3
! !
_ ^ ( ! _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ^ _ ( ! _ ^ !
NB2/S2
!
_ ^ _ ^ _ ^ ^!( _ !
!
!
166
615
500
750
167
NB5/S5
NB6/S6
! !
1 000 Meter
VMI2. Portabla broar, kavelbroar och stockmattor ska användas för att skydda våtmarken.
165
NB4/S4
!!
Långmossen
!
NB1/S1
!
601
^ _ ( ! _ ^ _ ^
NP1
_ ^ ^ _
Korsande bäck
168
Raä obj 21
169
Sandvreten ! ! ! ! !
Byggväg anläggs inom hela Natura 2000-området För tillkomst till stolpe156 används väg 602
! ! ! !! !
N2000:3
! ! !!
! !
_ ^ ( ! _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ^ _ _ ^ _ ^ _ ^
Borgarbo
!
Östfora
_ _^ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _^ ^ _ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ (^ ! _" ( ! ) _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _!( ^ ^ _ _ ^
_ ^
_!( ^
_ ^
!
Börjedal
! ! ! !! !! !
±
!
Kvicksätra 600
_ ^ ( ! _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ^ _ ( ! ! (
Långängen
!!
!
!
! ! !
!
_ ^ _!( ^ _ ^ ^ _ ( ! _ ^
60 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
_ ^ ^ _
Bilagor 61
169
!
!
!
_ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ^ _
! ! ! ! !! ! !
! ! ! ! !
_ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ^ _ _ ^ _ ^ _ ^
! ! !
0
172
!!
!!
!
! !
Vargmötet
!!
!! ! !
!
! !! !
!! !
! !!
! !
^ _ _ ^
!
!!
( !
617
Nydal
Högbo
173
616
( !
0
Korsande bäck
174
Raä 39:1
Björknäs
mossen
Moberg
175
176
177 613
178
KM1
179
Almungbo
Sol-sjö Ekesjö Solliden Sjötorp Lindsta
Enhagen
0
0
Lindsjö 0 125 250Malmvik 500 Björksjö Johannes0 Gyntersbäck
Fakttäppan
0
Berg 611 Bergbacka
612
ÄB1, ÄH1
Hägglunda
Nyborg Vackerå
Raä 52:1
11
30
618
Raä 34:1
Raä obj 15
( !
0
180
0 3 11
5
181
750
62 0
Sofiero
Raä obj 8
Johannesholmen 1 000 Meter
Bredsjön
Bredsjö0
Raä obj 14
183
Korsande bäck
182 610
184
Hagaberg 0
Raä obj 9, 10 och 11
Harsbo
Raä obj 12 och 13
621
0
0
stugan
Hammaren Grind-
0
!! ( ( ! (
Haga 0 Björnsäter Lundbo 620
( !
Hammarbergen
( !
( !
Röberg Kvarn- Stensveden
Raä 62:1
!
( !
Figur 25. Resultatkartamed alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.
Raä obj 21
!
_ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ( ! ^ _
2 11
5
170
171 !
Raä obj 20
_ ^ _ ^ ^ _
Raä obj 19
!
Sandvreten !
! !!
( !
( (! !
Petersburg Hammarbo
_ ^
0 ( !
621
( ! ( ! ( ! ! (
!
!
_ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ _^ ^ ( !
615
) "
0
( !
Raä obj 18
( !
614
!! ( ( ( !
( ! ! (
( !
Byggväg anläggs inom Natura 2000-området
( !
N2000:3
( !
( !
( ( ! !
0 ( !
Kanikbo
( !
( !
0
_ ^ ^ _ ( ! ( !
( ! ( !
0
! ( ( !
0
( !
( ! ( !
( !
( ! (! ! (
±
( ! !! ( (
( !
0 0
( (! !! ( ( !
( !
183
( !
( ! ( ! ( !! ( ( !
( !
609 186
Raä obj 2
Smedsbo
Knutbo
Nyvik
187
621
Östra Hasselbo
NB7/S7
72
188 622 189
620
623
190
Västra Hasselbo
4 11
5
Sjösta
192
196
640
Udden
0
Lilla
5 11
0 125 250
Stor-
500
750
Tärnhällarna
1 000 Meter
650
Norrbo
Korsande bäck
195
Högrör
Rödmossen
Järlåsagården
194 ( !
Klevet Lindbo Solarve Stora holmen Strandsjön Grangården Lissgården
193
630
_ ^ ^ _
571
Trindkärret
Johanneslund
Friberga
Bulten
191
Hällen
Lindesberg
Korsande bäck
Lillberga Björkhagen Fredriksberg
Rosenbacka
40 11
!! ( (
Skogstorp
Korsande bäck
Raä obj 3 och 4
185
` _ ^ ( ! ` _ ^ ` _ ^ ` _ ^ ` _ ^ _ ^ ` _ ^ _ ^ ^ _ ` ` _ ^ ` _ ^ ( !
Nyberg Raä obj 6 Björkliden Byggväg anläggs, stolpe 186-187 Stora Slässbo 610 184
Raä obj 1
( !
Figur 26. Resultatkartamed alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.
Raä obj 7
Raä obj 8
Raä obj 10
!! ( (! ( ( !
Raä obj 5
_ ^
Hagaberg
! ( ( !
Raä obj 9
( !
Raä obj 11
( !
Järlåsa
( !
Fallet
( !
Ludvigsberg
( !
620
_ ^^ _ _^
( !
_ ^
_ ^ ( ! ) " ^ _
Sofiero
_ ^
Teklas berg
Skyttstennäs
Stennässjön
Holmen Sotarskär
Aspbolet
Aspbolsberget
±
62 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
( !
Bilagor 63
_ ^^ _ _^
!
_ ^
!
640
Lilla
50 11
!
!
670
Korsande bäck
671
199
Raä obj 80
680
681
200
201
202
55 11
Eriksberg
571
575
ÄB1
691
209
Raä 72:1 Arbetet ska utföras med antikvarisk medverkan
0
250
500
Granliden Ribbingebäck Björk-
Stora Borrsätra
Tackmossbacken
208
60 Älvsboda 11 hagen 692 BjörkFridhem
206
Värnbo
KM1
210
710
720
213
1 000 Meter
LångvretenSolvik
Korsande bäck
Raä 131
212
Gräddbo
700
Svedlandet
211
Raä obj 87
Ängen
RK1
Björnmossen
Nordanåker
Svedjan
Ingen körning mellan stolpe 212 och 213. Punktjordning vid stolpplats 212 och 213.
Inskogen
Raä obj 89
NV1
Kvarnbred
Korsande bäck
Tackmossen Annelund
205
Byängen
Lilla Borrsätra
690
Raä obj 86:1-4
Nybygget Tomtebo 204
Ulriksdal
203
Furudal
Johanneslund
Hund-
Stenberga
Stolpplats 209 nås från söder.
Ramsjö
Ingen körning mellan stolpe 208 och 209.Erik-Pers Punktjordning vid stolpplats 206, 208, 209, 210 och 211.
Figur 27. Resultatkartamed alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.
Sörkärret
Korsande bäck
660
198
Raä obj 82
Skyttstennäs
Sotarskär
Stolpe 199 nås från norr. Ingen körning mellan stpl 199 och 200. Punktjordning vid stpl 199 och 200.
Sunnansjö
Tärnhällarna
Utterhålet
Storholmen
Strandsjön
650
197
Raä obj 81:1-3
) " ^ _
Stora holmen
!
Norrbo
!
Stennässjön
( !
571
_ ^ !! ( (
Ny byggväg anläggs i östra delen av ledningsgatan
( !
Holmen
Sågstennäs
!
Aspbolet
_ ^
Rödmossen
( !
Hagmoren
( !
±
Aspbolsberget
571
( !
00
212
720
213
BP1
571
721
KM1
Dalbo
65 11 750
752
Raä obj 97
218
Alstomta
Spjället
Korsande bäck
751
217
Rävnäs
Norrskog
740
216 219
Mellanbo
Galtberget
Blåkulla
221
Raä obj 98
223
0
250
500
Smörhålet
Raä obj 105
224
571
226
1 000 Meter
75 11
225
Lilla Lejd
780
228
Björnmossen
Ängstorp
227
Finnkärret
Stora Lejd
Björnkällan
Byggväg i östra delen av ledningsgatan mellan stpl 223 och 224
Stor-
Södra Åloppe
770
222
Ingen körning på bef patrullstig mellan stolpe 221 och 222 Punktjordning sker vid 221 och 222
Norra Åloppe
760
220
Norrgården
0
ÄB2
backen 117 Kvarn-
753
Sockermossen
KronIngen körning mellan stolpe 216 och 217 backen Punktjordning sker vid 216 och 217
Lilla Långkärret Sandvreten
Krontegen
Figur 28. Resultatkartamed alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.
Alvassen
Raä obj 90:1, 90:2 och 90:3
Svartbäcken Raä obj 91
730
215
NP1
Grod-
Bromsbo sjö
Bromsbo
Harnäs
Raä 167:1 Stockmossen
Ny byggväg från väg 730 till stolpplats 215 Ingen körning på bef patrullstig mellan stolpe 214 och 215 Punktjordning sker vid 214 och 215
Raä obj 93
214
Rörbo
LångvretenSolvik
Gräddbo
Svedlandet 7
211 710
( !
Ängen Raä obj 87
Ingen körning på bef patrullstig mellan stolpe 212 och 213. Punktjordning sker vid 212 och 213.
( !
RK1
( !
Björnmossen
Ingen körning på bef patrullstig mellan stolpe 214 och 215. Punktjordning sker stolpe 214 och 215
! ( ( ! ( !
( !
Nordanåker
( !
Sankmossen
( !
Värnbo
) "
Svedjan
±
64 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
781
Bilagor 65
225
571
226
227
780
Björnmossen
80 11
Fallet
232
233
Granholmen
571
235
810
236
85 11
0
250
237
500
238
Britte-lund
Andersbo
Skytorpet 811
Kyrkröret
Punktjordning sker vid 234
Bengtsbo
234
Korsande bäck
Fargalts- backen Rybacken
Björkhagen 800
Grusholmen
För åtkomst till stpl 233 anläggs byggväg i västra delen av ledningsgatan. Ingen körning i befintlig patrullstig. Punktjordning sker vid 233
231
Björnhagen
Korsande bäck
230
Resta fritidsområde
Räa 14:1, 14:2, 14:3 Ängstorp
ÄB4
Björktorp
229781
ÄB5
Raä obj 101
Resta
Figur 29. Resultatkartamed alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.
75 11
228
ÄB3
Grismossen
Persbo
Ny byggväg fr v 571 anläggs i ledningsgatan till ny stolpe 229. Punktjordning sker vid 229.
Finnkärret
Stora Lejd
Ingen körning mellan ny stolpe 228 och 229 Punktjordning sker vid 228
Björnkällan
Lilla Lejd
Gottvallen
Rosenlund
239
Kronkvarn
240
242
FåfänganFiskmansbo 1 000 mässValborgsMeter
Nybo
Ekenberg
Raä obj 103
241
Vinkällan
Lilla Årby
NB1/S1
Raä obj 102:1 och 102:2
( ! ! (
Kolbottnen
Slängebo Sinai berg
( !
Grismossen
( !
kärret SkräddarLarsbo backe
±
820
569
571
811
Raä obj 102:1 och 102:2
239
240
BP2
Ekenberg
Raä obj 103
241
90 11
830 ÄB7
245
KM2
251
841
Garn
0
Söderby
842
Biskopskällan
840
1 000 Meter
Villsberga
Högstena
Hamra
Görlinge
568
Enberga Örnberget
Lilla Kvek
Stenvad Kvekgården
250 500 Blåsenhus
VMI1. Portabla broar alt stockmattor ska användas för att skydda våtmarken.
250
Alsta sjö
Pilkällan Hormesta
VMI1
ÄB8
248
95 11
Korsande vattendrag
ÄH1
247
Hamrahäll 249
Badhusudden
Alsta sjö
RK2
246
Korsande bäck
Nergården
244
ÄB6
Västergården
Slättan
Högby
243 820
Hällbo 569
Högborg
242
NP2
Vinkällan
Lilla Årby
Mosta
Mose berg
Akademi- backen
Fiskebacke
Alsta
Terass- berget
ÄlvTaxnäs berget
Figur 30. Resultatkarta med alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.
238
lund Britte-
Kolbottnen
Kronkvarn
Slängebo Sinai berg
kärret SkräddarLarsbo backe
( ! ! (
Alstaberg
) "
Valborgmässberget
±
Lassa kärr
( !
66 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
! !
!
!
!
S10
!
!
!
!
E
!
!
S11
!
!
E S12
Y 1569500
X 6699700
!
!
!
S13
!
S14
S16
!
S21
Objekt 44
!
S20
S17
!
!
!
S15
S18
!
!
S19
!
!
S22
!
Fast fornlämning enligt utredning Fynd Schakt Kraftledning Kraftledningsstolpe
!
!
E E
Figur 31. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 44. Skala 1:1 000.
S25
!
!
!
!
!
!
!
!
S24
!
!
20 m
!
!
0
! !
!
S26
!
Y 1569400 X 6699600
!
!
!
!
S23
Bilagor 67
!
!
!
X 6696800
!
!
!
Y 1570100
!
!
!
!
!
! ! !
!
! !
!
!
!
! !
!
! !! !
!
!
! ! !
!
! ! !
!
!
! !
E
!
!
! !
S3 !
S4
Objekt 45
!
!
!
E !
!
S1
S2 !
!
!
!
!
!
!
! !
!
Y 1570000
!
!
X 6696600 20 m
!
!
0
!
!
!
!
E E
!
!
Figur 32. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 45. Skala 1:1 000.
!
! !
!
68 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
Fast fornlämning enligt utredning Fynd Schakt Kraftledning Kraftledningsstolpe
!
! !
!
!
! !
!
!
!
Y 1573300 !
!
!
!
Fast fornlämning enligt utredning Schakt Kraftledning Kraftledningsstolpe
!
!
!
E E
!
!
!
!
!
!
!
X 6668000
!
!
!
!
!
Figur 33. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 50. Skala 1:1 000.
Objekt 50
!
!
!
!
E S2
!
S7
S6
S8
!
!
!
S5
!
!
!
!
S4
S3
S1
! !
!
!
Y 1573200
S9
20 m
!
!
!
!
!
0
!
!
!
X 6667900
!
!
!
E Objekt 63
!
!
!
!
!
Y 1574200
S1
!
!
!
X 6659300
!
!
!
!
!
S2
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
E E
Fast fornlämning enligt utredning Fynd Schakt Kraftledning Kraftledningsstolpe
!
Figur 34. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 63. Skala 1:1 000.
!
!
E
!
!
! !
Bilagor 69 ! !
X 6659200
!
20 m
Y 1574100
0
!
!
!
!
!
!
!
!
E
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
E E
Fast fornlämning enligt utredning Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning Fynd Schakt Kraftledning Kraftledningsstolpe !
!
!
E
!
Figur 35. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 68, 74, 75 och 136. Skala 1:1 000.
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Y 1574700
!
!
!
!
X 6656600
! !
!
E
! ! ! !
!
! !
!
! ! ! !
!
! !
!
! ! ! !
!
! !
Objekt 136
!
! ! ! !
!
! ! !
!
!
! !
!
! ! !
!
! ! ! !
! !
!
!
!
!
Objekt 74
! ! ! !
!
! !
!
! !
S2
!
Y 1574600
! ! ! !
!
!
S1 ! ! !
X 6656500
!
! ! !
!
! ! !
!
!
Objekt 68
! !
!
! ! ! !
!
! !
!
! ! ! !
!
! !
!
! !
!
!
!
!
!
Objekt 75 !
!
!
!
!
!
!
!
MARBÄCK
20 m
0 !
!
!
!
!
70 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
!
!
!
!
! !
!
!
! ! !
!
! !
!
! ! !
X 6638800
!
!
Y 1577300
!
! ! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Objekt 80 E
!
!
!
E
!
S1
!
!
!
!
!
!
S2
!
!
!
!
!
S3
X 6638600
!
!
!
20 m
!
!
Y 1577400
0
E E
!
!
!
Figur 36. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 80. Skala 1:1 000.
!
!
!
Fast fornlämning enligt utredning Fynd Schakt Kraftledning Kraftledningsstolpe
Bilagor 71
! ! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
Y 1577400 !
!
!
!
!
!
!
X 6639200
S2
S1
Objekt 82
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
S3
!
!
!
!
Y 1577300 72 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
!
0
!
!
!
E
!
!
Figur 37. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 82. E Skala 1:1 000. !
E E
Fast fornlämning enligt utredning Fynd Schakt Kraftledning Kraftledningsstolpe
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
X 6639100
20 m
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
Objekt 87
!
!
!
X 6635200 Y 1578000
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
S1 !
!
!
!
!
!
!
E
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
E
!
!
!
!
!
Y 1577900
!
X 6635100
0
20 m
! !
Figur 38. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 87. Skala 1:1 000.
!
!
E E
!
!
!
!
Fast fornlämning enligt utredning Fynd Schakt Kraftledning Kraftledningsstolpe
Bilagor 73
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Y 1577900
!
!
X 6636200
!
!
!
!
!
!
Objekt 89
!
E !
E
!
!
!
!
!
E E
Fast fornlämning enligt utredning Fynd Schakt Kraftledning Kraftledningsstolpe
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
S1
!
!
Y 1577800
20 m
X 6636000
Figur 39. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 89. Skala 1:1 000.
74 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
!
!
0
!
!
!
! !
!
!
!
X 6634700
!
Y 1577900
!
E
!
!
!
!
E !
!
!
!
!
!
!
!
S1 !
!
Objekt 93
!
!
!
!
!
!
!
!
S1
S3 !
!
S5
S2 !
!
S6
!
S7
20 m
X 6634500
!
!
0
Y 1578000
!
!
!
!
! !
!
!
!
Figur 40. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 93. Skala 1:1 000.
!
!
E E
Fast fornlämning enligt utredning Fynd Schakt Kraftledning Kraftledningsstolpe
S4
Bilagor 75
!
! !
! !
! !
S6 X 6632500 !
Y 1578200
!
!
S7
!
! !
! ! !
S5
!
! ! !
E !
! !
S1 !
S3
!
!
Objekt 98 ! !
S4 !
E
!
S2
!
! !
! !
! !
! !
! !
! !
20 m
!
Figur 41. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 98. Skala 1:1 000. !
!
Y 1578100
E E
Fast fornlämning enligt utredning Fynd Schakt Kraftledning Kraftledningsstolpe
0
X 6632300
!
!
! !
76 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra !
!
!
!
!
!
!
X 6629000
!
!
!
!
!
!
Y 1578800
!
!
!
!
!
!
E
!
!
!
!
!
!
!
!
E
Objekt 101 !
!
S7
S1 !
!
S6
!
!
!
S4
S3 !
S2
!
20 m
0
Y 1578900
!
!
!
!
!
S5
! !
!
!
!
Figur 42. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 101. Skala 1:1 000.
Bilagor 77
!
!
!
E E
Fast fornlämning enligt utredning Fynd Schakt Kraftledning Kraftledningsstolpe
!
!
!
X 6628800
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
!
!
!
!
!
!
X 6703500
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
E
!
!
!
!
E
S15
!
!
!
!
S16
!
!
!
!
Objekt 111
!
!
!
!
!
!
E E
Fast fornlämning enligt utredning Fynd Schakt Kraftledning Kraftledningsstolpe
!
!
S10
X 6703300
78 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
!
Figur 43. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 111. Skala 1:1 000.
!
!
20 m
Y 1568700
0
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Y 1568800
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
X 6705000
!
!
!
Y 1568400
!
!
!
Fast fornlämning enligt utredning Fynd Schakt Kraftledning Kraftledningsstolpe
!
!
E
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Figur 44. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 112. Skala 1:1 000.
!
!
!
!
!
!
Objekt 112
S29
!
!
!
!
E
S27
!
!
!
!
S28
!
!
!
!
!
!
!
X 6704800
!
20 m
Y 1568300
0
Bilagor 79
! !
!
!
! !
!
!
!
!
Y 1566700
!
X 6712100
!
!
!
!
E
!
!
!
!
!
!
!
E
!
S26
!
!
S25
!
!
!
S24
!
20 m
!
!
!
!
0
!
Y 1566600 X 6711900
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Objekt 123
Figur 45. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 123. Skala 1:1 000. !
!
!
E E
!
!
80 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
Fast fornlämning enligt utredning Fynd Schakt Kraftledning Kraftledningsstolpe
X 6721400 Y 1564700
Objekt 132 !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
S48
!
!
!
!
S49
X 6721300
E
!
!
Y 1564800
!
!
! !
!
!
!
S50
!
!
20 m
0
!
!
!
!
!
!
E
Fast fornlämning enligt utredning Fynd Schakt Kraftledning Kraftledningsstolpe
Figur 46. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 132. Skala 1:1 000.
Bilagor 81
5009 X 6696740 Y 1570040 Landsväg
7
735
5020
S5000 83
73
6839 6730 6386 6963 6988
6777 5720
S6112
6444
6138 5678 5702
S7303
5129
S5004
S5106
7312
73
57
5905
S5120
Hörnstenar till byggnad
S5112 S6106
S6360
S5024
5084
71
73
6642 6364
6411 6430
S5080
Lokal väg
S6102
S5102
5
739
Terrassering mot åker
Figur 47. Schaktplan över Backstugan i Östveda, objekt 45. Skala 1:500.
82 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
0
10 m
Y 1570100
5028
X 6696660
Förundersökningsområde Förundersökningsschakt Utredningsschakt Terrasskant Källare Avfallslager Stenpackning Raseringslager Utfyllnadslager Farstu Sten
Förundersökningsschakt Utredningsschakt Terrasskant Källare Avfallslager Stenpackning
Landsväg
Raseringslager Utfyllnadslager Farstu
5020
Sten
57
Lokal väg
73
X 6696710 Y 1570060 6963 Jordkällare
6839 5028
6730 5720
6777
6988
5678 6386 6642
6364 Källare 6430
S6112
5129
6138
S7303
6411
S5106 71
5905
73
6444
5702
73 5
7
7312 83
73
Hörnstenar till byggnad
S5112 Y 1570090
S6106 X 6696680 0
S6102
5m
Figur 48. Schaktplan över Backstugan i Östveda, objekt 45. Skala 1:200.
Bilagor 83
Figur 49. Rektifierad karta med objekt 112, Lisselfäboden markerat på 1887 års karta. Rektifierade av Helen Grenler.
X6705000 Y 1568400
Objekt 112
S29
E
S27
Y 1568300 X6704800 0
20 m
S28
Bilagor 85
Figur 50. Rektifierad karta med objekt 45, backstugan i Östveda markerad på 1742 års karta. Rektifierade av Helen Grenler.
86 Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra
Figur 51. Rektifierad karta med objekt 45, backstugan i Östveda markerad på 847 års karta Rektifierade av Helen Grenler.
Figurförteckning
1. Projektet och dess etapper markerade på utdrag ur Röda kartan. Skala 1:300 000.............................................................................................................................. 4 2. Niclas Björck registrerar kolarkojan objekt 114:2. Kolningsanläggningar var den dominerande lämningstypen framför allt i den norra halvan av sträckningen. Foto............................. 9 3. Vy över boplatsen objekt 74. Foto: Wivianne Bondesson................ 12 4. Objekt 91 utgjordes av en grottliknande blockbildning och i hålrummet fanns förhistorisk keramik, kol och sot. Foto.................. 12 5. Lisselfäbodens syllstenar visade sig ligga på pricken där kartorna från år 1786 och 1887 utvisade. Foto........................................... 14 6. Backstugan i Östveda, objekt 45, under utgrävning av Katarina Appelgren. Foto................................................................................................. 19 7–30. Resultatkartor med alla objekt markerade. Baserade på Tyréns arbetskartor för respektive etapper. Skala 1:20 000.................... 43–66 31. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 44. Skala 1:1 000................................................................................................................................. 67 32. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 45. Skala 1:1 000................................................................................................................................. 68 33. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 50. Skala 1:1 000................................................................................................................................. 69 34. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 63. Skala 1:1 000................................................................................................................................. 69 35. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 68, 74, 75 och 136. Skala 1:1 000............................................................................... 70 36. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 80. Skala 1:1 000................................................................................................................................. 71 37. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 82. Skala 1:1 000................................................................................................................................. 72
38. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 87. Skala 1:1 000................................................................................................................................. 73 39. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 89. Skala 1:1 000................................................................................................................................. 74 40. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 93. Skala 1:1 000................................................................................................................................. 75 41. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 98. Skala 1:1 000................................................................................................................................. 76 42. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 101. Skala 1:1 000................................................................................................................................. 77 43. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 111. Skala 1:1 000................................................................................................................................. 78 44. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 112. Skala 1:1 000................................................................................................................................. 79 45. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 123. Skala 1:1 000................................................................................................................................. 80 46. Detaljkarta över utredningsgrävda fornlämningar, objekt 132. Skala 1:1 000................................................................................................................................. 81 47. Schaktplan över Backstugan i Östveda, objekt 45. Skala 1:500...................................................................................................................................... 82 48. Schaktplan över Backstugan i Östveda, objekt 45. Skala 1:200...................................................................................................................................... 83 49–51. Rektifierade kartor med objekt inlagda från objekt 112, Lisselfäboden på 1887 års karta, samt objekt 45, backstugan i Östveda på 1742 och 1847 års kartor. Rektifierade av Helen Grenler............................................................................ 84–86
Figurförteckning 87
UV RAPPORT 2012:140 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 SAMT FÖRUNDERSÖKNING AV OBJEKT 45–47
Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra Vid utredningen av den tio mil långa kraftledningsgatan registrerades 137 objekt, varav 26 fasta fornlämningar, 82 övriga kulturhistoriska lämningar och 29 objekt som registrerats som möjliga boplatslägen men utgått efter utredningsgrävning, alternativt tagits bort vid förundersökning, ingår i andra lämningar eller dömts bort av andra skäl. Några av fornlämningarna har därefter förundersökts och delar av dem har även gått vidare till arkeologisk undersökning. Området karaktäriseras av dels stenålders boplatser, dels skogsbrukslämningar från historisk tid.
Ny kraftledning mellan Stackbo och Hamra Gästrikland och Uppland; Valbo, Hedesunda, Östervåla, Harbo, Vittinge, Järlåsa, Skogstibble, Nysätra, Biskopskulla och Fröslunda socknar Wivianne Bondesson, Pia Nilsson och Mathias Bäck