NSS-Nyt. Nr. 2 juni 2011

NSS-Nyt Nr. 2 juni 2011

Læs om Grønlands Elmyndighed Elsäkerhetsverket gransker solpaneler Kampagneforår hos SIK | Tukes undersøger ladere Nyt fra NSS’ arbejdsgrupper

Indhold... Side 3

God læselyst!

Side 4

NSS Markedskontrol

Side 4

NSS Analyse og statistik

Side 5

NSS Installation

Side 6

Nyt fra Grønlands Elmyndighed

Side 8

Nyt fra Elsäkerhetsverket

Side 10

Nyt fra DSB

Side 12

Nyt fra Tukes

Side 14

Nyt fra Sikkerhedsstyrelsen

Side 16

Nyt fra Mannvirkjastofnun

Side 17

Redaktionen

God læselyst... Midtvejsevaluering af nyhedsbrevet Så er det igen blevet tid til et nyhedsbrev fra NSS. Det er det andet af sin slags, og vi er dermed allerede halvvejs i udgivelsen af de planlagte fire nyhedsbreve.

Grønlands Elmyndighed har denne gang leveret en flot artikel om udfordringerne ved at føre tilsyn i et område, der ikke altid er lige tilgængeligt.

Efter udsendelsen af det første nyhedsbrev fik redaktionen mange positive tilkendegivelser mange tak for dem.

Redaktionen opfordrer de nationale afdelinger til at skrive et indlæg til det næste nyhedsbrev om, hvad I laver og hvilke arbejdsområder, I har - også gerne dem, der ikke direkte omfatter el.

Før sommerferien udsender vi et lille evalueringsskema, hvor der er plads til, at I kan komme med ris, ros og forslag. Midtvejsevalueringen skal hjælpe os med at optimere årets to sidste nyhedsbreve. Efter den fjerde udgivelse evaluerer hovedkommitéen nyhedsbrevet som informationskanal.

Hos Sikkerhedsstyrelsen i Danmark kan en arbejdsdag indeholde spørgsmål om alt fra elkomfurer til havetrampoliner, og sådan ser hverdagen måske også ud hos nogle af jer.

Har I indlæg, kommentarer eller forslag til NSS-Nyt, er I meget velkomne til at sende en mail til kommunikationsmedarbejder i Sikkerhedsstyrelsen, Lene Skovsted på [email protected]

2

3

Nyt fra NSS’ arbejdsgrupper

ANALYSE OG STATISTIK

INSTALLATION

HOVEDKOMITÉEN:

Af: Kim Rehmeier, [email protected]

Af: Horst Blüchert, [email protected]

Hovedkomitéen har ikke afholdt møde siden udgivelsen af det første nyhedsbrev. Hovedkomitéen holder møde igen den 14.-18. juni 2011 i Grønland Kontaktperson: Cecilie Magnussen, [email protected]

Referat fra mødet den 4.-5. april 2011 i København

Fokus på informationskampagner i Danmark

Danmark arbetar intensivt med information och har gjort en kampanj om risker med elektriska spisar. Myndigheten har identifierat äldre personer och unga män som två riskgrupper. I sin information vänder de sig speciellt till dessa grupper bland annat genom reklaminslag i radiosändningar.

Nyt databehandlingssystem for elbrande og el-ulykker for de nordiske lande.

Finland har - til mødet i København - udarbejdet et excel-skema for henholdsvis el-ulykker og for el-brande. De nye excel-skemaer har til formål at erstatte det nuværende indrapporteringssystem i NSS-web som er forældet. Analysegruppen har i København startet arbejdet omkring tilretning af excel-skemaerne.

Samarbejde på tværs

MARKEDSKONTROL:

Referat fra mødet den 9.-10. maj i Tampere Af: [email protected] I vårens vackraste tid just då björkarna slagit ut samlades vi för NSS-MK möte i Tampere. Vi var nio representanter för myndigheterna i sex av de nordiska länderna som utbytte erfarenheter och diskuterade gemensamma frågor i två dar. Agendan var den sedvanliga. Varje land gavs tillfälle att presentera nyheter inom myndighetens organisation och förändringar inom lagstiftningsområdet. Finland hoppas på ny lagstiftning som öppnar för ett korrekt samarbete med tullen. I Sverige jobbas med en totalöversyn om lagstiftningen om elektriskt materiel. Till mötet hade vi sammanställt statistik från varje land. Statistiken ger uppgift bland annat om hur aktiva varje myndighet har varit med att besöka olika ekonomiska aktörer - importörer, tillverkare, affärer etc. Vidare redovisar vi hur många produkter som testats på testhus. För närvarande är det bara Finland och Sverige som sänder många produkter för provning.

Gemensamma projekt är alltid på agendan. I år bestämde vi oss för att under hösten dela våra planer för året som kommer. Upptäcker vi att en eller flera andra myndigheter kommer att arbeta inom samma område som vi själva planerar för har vi möjlighet att förena våra ansträngningar.

De bestående rekommandationer for el-ulykker og el-brande opdateres løbendede under processen, så de fremadrettet vil fungere som en vejledning til excel-arkene. Analysegruppen ønsker at implementere og anvende de nye excel-skemaer fremadrettet fra 2011 (statistik/data fra 2010).

Nytt för i år var att vi pratade engelska. Vi från Sverige summerade efteråt att fördelen med detta är att alla pratar långsammare än på sitt eget språk och att vi inte hade några svårigheter att förstå diskussionerna. Vi upplevde de två dagarna som ett möte där vi både talade och lyssnade på varandra.

Finland og Danmark vil arbejde videre med processen omkring færdiggørelsen af det nye indrapporteringssystem, der skal være afsluttet den 1. juni 2011.

God mad, gæstfrihed og flot udsigt

De nordiske lande skal have indrapporteret alle ulykkesdata fra 2010 i excel-skemaerne senest 1. september 2011.

Första mötesdagen avslutades med en promenad genom Tampere till Näsinneulatornet och dess sakta roterande restaurang. Vi beundrade både utsikten och den konstfullt upplagda maten.

Årsrapport over el-ulykker for de nordiske lande

Nästa dag förberedde vi oss för LVD-ADCO och diskuterade vilka frågor vi ska ta upp där och hur vi ska förhålla oss i dessa. Sist på agendan kommer tekniska frågor och vi diskuterade LED-rör och batteriladdare. Alla var nöjda med mötet och tackade TUKES för deras gästfrihet och att vi fick använda deras stiliga lokaler. Det är stimulerande att ha tillfälle att träffa andra som arbetar med samma frågor och utmaningar som vi själva. 4

Finland har fremlagt et forslag vedrørende udarbejdelse af en fælles nordisk årsrapport over el-ulykker. Årsrapporten har til formål at vidensdele og sammenligne information omkring ulykkesstatistikker, brugen af elektricitet, ulykkesårsager o.l. Rapporten har derudover til formål at synliggøre, hvilke befolkningsgrupper der optræder hyppigsk i statistikkerne - her tænkes specielt på fordelingen af el-ulykker mellem professionelle, instruerede personer og lægmand.

Referat fra mødet den 22. marts 2011 i København

Laddinfrastruktur för elbilar

Sverige informerade om arbetet inom CENELEC (TC 64 WG 27) och IEC (TC64 PT 722) om laddinfrastruktur för elbilar. Dokumentet CLC64 WG27-013A Barcelona diskuterades. Mötet konstaterade att i denna fråga jobbar CENELEC före IEC. Vi hade inga synpunkter på innehållet men det är tydligt att man är mycket oroat av möjligheten att likströmmar kan påverka befintliga jordfelsbrytare i äldre installationer på ett negativt sätt.

Vindkraftverk

Under de senaste åren har man inom ESSområdet kommit fram till att vindkraftverk faller under maskindirektivet och därmed är vår rekommendation dokument (SE 21) implementerat och kan dras tillbaka. Mötet föreslår att huvudkommittén fattar ett sådant beslut.

Standarder för solcellsanläggningar

Standardiseringsarbetet med nya standarder för solcellsanläggningar pågår i huvudsak inom IEC, TC 64 och TC 82. Standarden för lågspänningsanläggningar IEC60 364-7-712 är under omarbetning och man ska samordna produkt¬standarderna och installationsstandarden. Mötet diskuterade vilka gränssnitt mellan installation och produkt skulle var det lämpligaste.

Revidering av EN 50 110-1

Sverige informerade om det pågående arbetet inom CENELEC BTTF 62-3 med revidering av EN 50 110-1. Många länder, bland de Sverige, är inte för en revidering men Nederländerna och Tyskland har fått tillåtelse från BT att börja arbetet. Huvudpunkterna är en omarbetning av delen om organisation (införande av en tredje nivå på driftansvaret) och krav på kläder med hänsyn till stående ljusbågar. Vi ska följa arbetet och i förekommande fall samordna våra kommentarer. 5

Vejret kan spænde ben

Nyt fra Grønlands Elmyndighed Af: Jane Lynge Hansen [email protected]

Hvem er vi?

Grønlands Elmyndighed har som sit virke, at varetage elsikkerheden og sikre, at de gældende love og regler inden for området bliver overholdt af såvel el-leverandører, som forbrugere og elinstallatører i hele Grønland. Grønlands Elmyndighed arbejder under en, af Grønlands hjemmestyre vedtaget, forordning, som hedder ”Landstingsforordning nr. 12 af 3. november 1994”. Reglerne, der danner grundlaget for arbejdet, er hovedsageligt de danske bekendtgørelser, der dog er tilpasset de, på mange områder, specielle grønlandske forhold.

Hvor er vi?

Grønlands Elmyndighed er delt i en Central Elmyndighed (DCE) der har hovedsæde i Nuuk, og i Lokal elmyndighed (DLE) der er placeret i byerne rundt om i landet. De i alt 17 lokale elmyndigheder er udpeget af og underlagt DCE. I byerne er det som regel den stedlige liniemester ellers driftschef der er lokal elmyndighed.

Elmyndigheds opgaver

- Foretage kontroltilsyn af installationer og elanlæg overalt i Grønland. - Føre elsikkerhedsmæssigt tilsyn med elleverandører, el-producenter og transmissions selskaber. - Opdatere og løbende ajourføre grønlandske regler på elsikkerhedsområdet, der til stadighed afspejler udviklingen i det grønlandske samfund. - Administrere autorisationsordninger for elområdet. - Materielkontrol af elektriske produkter på det grønlandske marked - Udarbejde informationsmaterialer, artikler og meget mere til vores målgrupper, som forbrugere, elfagfolk og erhvervslivet. Grønlands Elmyndighed (DCE) har som mål at besøge alle byer og bygder med maksimum 3 års interval. Det kan være noget af en udfordring, da DCE kun består af 4 medarbejdere. Grønland er jordens største Ø, den strækker sig på lidt over 2.166.000 km2, og med et befolkningstal på omkring 56.000.

Ruteskibene forbinder Grønlands byer og bygder på vestkysten fra Nord (Diskobugten) til Syd (Qaqortoq). Forbindelserne kan besværliggøres af isbjerge, tilfrosset havvand og dårligt vejr. Der er tale om store afstande og ustabilt vejr, så man må derfor have tålmodighed, når man rejser i Grønland. Det kan også betyde, at man i nogle tilfælde er nødsaget til at udsætte et ellers planlagt el-tilsyn. I år er 2 af Grønlands Elmyndigheds medarbejdere på tilsyn fra maj og frem til september i nord- og midtgrønland (7 byer samt 22 bygder). 2 medarbejdere fører tilsyn i Nuuk, hvor hele byens forsyningsnet skal tilses. Tilsynet omfatter både eftersyn af Nukissiorfiits installationer (det stedlige elforsyningsselskab) og offentlige institutioner som for eksempel skoler, forsamlingshuse og private. Løbende opgaver bliver i denne periode, så vidt det er muligt, passet via mobiltelefon.

Kort om stationen

Station Nord blev anlagt i perioden 1952–1956 som en vejr- og telestation med landingsbane. Formålet med placeringen i Nordøstgrønland var, at man som vejrstation kunne indhente data, der kunne gøre vejrudsigterne for Thule Air Base mere nøjagtige, og som flyveplads at kunne tjene som alternativ landingsplads for amerikanske fly stationeret på Thule Air Base. DCE har tilsynspligt med alle elinstallationer i Grønland. Undtaget herfra er dog våbentekniske installationer på de danske militære baser og den amerikanske base i Thule.

Nuuk

Nuuk er hovedstaden i Grønland og dermed landets største by, der består af lidt over 1/4 del af Grønlands samlede befolkning. Nuuk ligger ved mundingen af Godthåbsfjorden (Nuup Kangerlua) på Grønlands vestkyst, ca. 240 km syd for den nordlige polarcirkel.

Indsatser i 2011

Præsentationen af Grønlands Elmyndighed vil i næste nyhedsbrev blive fulgt op af et indlæg der mere indgående beskriver det i 2011 igangværende arbejde.

Grønland er langs kysten præget af dybe fjorde, høje fjelde og en enorm mængde af øer, der er spredt over en kystlinie på 44.000 km. Derfor er måden at transportere sig på Grønland hovedsagelig til bens, til vands og i luften. Dette skyldes at næsten ingen byer og bygder er forbundet med veje, og derfor er de eneste transportmidler på Grønland fly, skib og i visse områder hundeslæde og snescooter.

6

7

Nyt fra Elsäkerhetsverket Af: Sophia Hedmark, [email protected]

Elsäkerhetsverket granskar solpaneler

Ny generaldirektör vid Elsäkerhetsverket

Elsäkerhetsverket kommer under 2011 att genomföra ett projekt för att få bättre kunskap om elsäkerhetsfrågor och EMC på området som rör solpaneler och tillhörande utrustning för inkoppling på elnätet. Intresset för småskalig solel ökar och verket ser ett behov av att kontrollera att frekvensomriktare för solpaneler är elsäkra och störningsfria. Granskningen kommer att ske genom dokumentationskontroll av 15 solpaneler. Dessutom kommer tre av produkterna att skickas för utförlig kontroll vid ett testlabb.

Från och med den 1 maj 2011 är Elisabet Falemo ny generaldirektör vid Elsäkerhetsverket. Elisabet är civilingenjör och har erfarenheter från bland annat elnätsverksamhet och industri. Hon kommer närmast från en tjänst som statssekreterare vid Miljödepartementet.

Intervjuundersökning om Elsäkerhetsverket och elsäkerhet

Under våren har verket genomfört en mätning av allmänhetens kännedom och uppfattning om myndigheten. Undersökningen är en uppföljning på motsvarande mätning som genomfördes 2008.

Elsäkerhetsverket blir tillsynsmyndighet för leksaker

Den 20 juli 2011 träder det nya leksaksdirektivet 2009/48/EG i kraft. I Sverige implementeras föreskriften genom en ny lag om leksaker som Elsäkerhetsverket tillsammans med Konsumentverket och Kemikalieinspektionen blir tillsynsmyndigheter för. Elsäkerhetsverket har påbörjat arbetet med att ta fram en föreskrift för elektriska leksaker. Föreskriften beräknas vara klar under sommaren 2011.

Resultatet från årets mätning visar tendenser på en positiv utveckling och att kännedomen om Elsäkerhetsverket har ökat. Bilden som allmänheten har av Elsäkerhetsverket är fortsatt positiv med ett medelvärde på 3,4 på en femgradig skala. Den absolut största förändringen i årets undersökning är att fler anger att de tar hjälp av en elektriker, från 30 till 51 procent. Motsvarande sänkning noteras på frågan om man gör enklare saker själv, från 53 till 32 procent. Vad detta kan bero på ger inte undersökningen svar på. Elsäkerhetsverket ser dock positivt på att fler anlitar fackmän och får tro att det är behöriga elinstallatörer som avses när respondenterna svarar att de tar hjälp av en elektriker.

8

Få uppdaterad information från Elsäkerhetsverket

Med Elsäkerhetsverkets e-tjänst för prenumerationer kan du prenumerera på verkets nyhetsbrev Aktuellt, pressmeddelanden och information om nya publikationer. Som prenumerant får du uppdaterad information inom respektive område direkt till din epostlåda. Nyhetsbrevet Aktuellt kommer ut fyra gånger om året medan pressmeddelanden och information om nya publikationer skickas till din e-post samtidigt som de publiceras på Elsäkerhetsverkets webbplats. Prenumerationen är kostnadsfri och du anmäler dig på Elsäkerhetsverkets webbplats under Publikationer/prenumeration.

9

Nyt fra DSB Af Arvid Christensen, [email protected]

DSB-tilsyn øker sikkerheten

DSB fører tilsyn med elektriske anlegg om bord i norske skip og på flyttbare innretninger som er registrert i norske skipsregistre. Ved å være med helt fra prosjektstadiet og under byggeperioden, kan feil lukes ut på et tidlig tidspunkt. Color Line er fornøyd med samarbeidet med DSB og mener at tilsynet bidrar til økt sikkerhet ved selskapets passasjerskip. Sikkerheten er satt i høysetet, men vi er avhengig av samarbeid med myndigheter og klasseselskap for å få et optimalt produkt, sier elektroinspektør Alfred Stensønes i Color Line Marine AS. Papirmølla kunne med fordel vært mindre, men vi lærer og høster erfaringer av tilsynene. Vi har eksempler på at DSBs tilsyn har fanget opp feil og avvik fra regelverket som verken rederi eller verft hadde avdekket, sier Stensønes til DSBs magasin Samfunnssikkerhet

Ti dødsfall på sykehus

HMS-satsing gir resultater

DSB fikk i 2010 rapport om 190 ulykker med elektrisitet, men ingen dødsulykker. Det er tredje året siden 1998 uten omkomne som følge av strømgjennomgang/lysbue. På 1960-tallet var det opptil 20 omkomne per år, men en bevisst satsing på HMS-arbeidet (Helse-Miljø –Sikkerhet) over mange år har gitt resultater. Vi ser riktignok en økning i antall registrerte hendelser, men det er nedgang i antall ulykker med sykefravær, sier avdelingsleder Torbjørn Hoffstad i DSB til magasinet Samfunnssikkerhet. Han antar likevel at det er store mørketall, at ikke på langt nær alle hendelser registreres slik de skal, men mener likevel at DSB klarer å fange opp de mest alvorlige ulykkene. DSBs tilsyn avdekker i dag færre alvorlige avvik fra regelverket enn for noen år siden. Selskapene kan dokumentere at rutinene er på plass, men følger dem ikke alltid godt nok opp selv. Mye av det DSBs tilsyn avdekker skulle vært fanget opp av selskapenes egen kontrollvirksomhet. Bransjen følger imidlertid opp de avvik fra regelverket som avdekkes av DSB. Det har ikke vært nødvendig å bruke reaksjonsmidler.

10

I fjor ble det rapportert om 188 hendelser og ti dødsfall knyttet til bruk av elektromedisinsk utstyr ved norske helseinstitusjoner. De alvorligste tilfellene viser at det i hovedsak er brukerprosedyrene som svikter, og seks av dødsfallene var knyttet til feil bruk av utstyret. Det ble i fjor rapport om 78 flere hendelser enn i 2009, og antall dødsfall er det høyeste på seks år. Sjefingeniør Arild Hammer i DSB mener at økningen har sammenheng med større åpenhet rundt slike hendelser og at helseinstitusjonen er blitt flinkere til å rapportere. Mørketallene er derfor færre, men det forklarer neppe alt. Utover det kan han foreløpig ikke si mer om årsakene økningen i fjor. Våre tilsyn med helseforetakene har i flere år hatt fokus på sikker opplæring og bruk samt risiko ved elektromedisinsk utstyr. Likevel avdekkes fortsatt mange avvik fra regelverket knyttet til bruk og vedlikehold av slikt utstyr, sier han. Sykepleierne er klart bedre enn legene. Sykepleierne er den gruppen som har organisert sin opplæringsvirksomhet best. De kan dokumentere at opplæring er gitt og til hvem. Legene har fortsatt et stykke igjen for å nå dette nivået, men det er likevel stor framgang å spore.

11

Nyt fra Tukes Af Johanna Salomaa-Valkamo, [email protected]

A proposal to improve the safety of battery chargers

SESKO (the Electrotechnical Standardization Association in Finland) has made a proposal to the International Electrotechnical Comission (IEC) concerning the safety of battery chargers. The proposal was initiated by the Finnish Safety and Chemicals Agency (Tukes). Tukes made the initiative, because consumers have informed Tukes about battery chargers for charging automobile batteries. Consumers have reported, that battery chargers’ external cords (PVC sheathed) have been damaged during outdoor use, due to the cold climate. Many imported chargers meant for outdoor usage have PVC cords. In the winter time the temperature can be very low, even approximately -30 degrees of Celsius, and battery chargers’ cords can perish, as one handles them.

Europas elproduktmyndigheter mötte i Tammerfors

When battery chargers’ cords are perished, shot-circuits are possible, and this can cause fires, for example. To improve the safety of battery chargers, SESKO proposes that a text showing the lowest operating temperature will be introduced for battery chargers charging automobile batteries.

Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) var värd för ett två dagar långt möte för marknadsövervakningsmyndigheter i Tammerfors i mars. Syftet var att skapa en gemensam praxis för övervakning av elprodukters elektromagnetiska kompatibilitet. I mötet deltog ett trettiotal inbjudna från omkring 20 EES-länder. Elprodukters överensstämmelse handlar inte bara om säkerhet, utan apparaterna förutsätts även fungera felfritt tillsammans med andra apparater i den avsedda omgivningen. Produkterna ska stämma överens med kraven i EMCdirektivet, dvs. vara elektromagnetiskt kompatibla (EMC, electromagnetic compatibility).

In addition, it is suggested that the following new sub-clause will be introduced: “External cords of battery chargers shall withstand temperatures occurring in normal use.” Compliance shall be checked according to IEC 60811-1-4 sub-clause 8.2 in the lowest operating temperature stated by the manufacturer in the instructions. Finnish Safety and Chemicals Agency (Tukes) has received several reports on the problems with secondary charging wires (short-circuits and fires). There are typically thin PVC wires as shown in the picture.

– I praktiken får apparaterna inte störa varandra alltför mycket och ska också ha rimlig tålighet mot yttre störningar. Även om det i EMC inte i första hand är fråga om säkerhet kan vissa apparater till och med börja fungera på ett farligt sätt om störningsnivån är för hög, säger överingenjör Hannu Mattila på Tukes. Europeiskt myndighetssamarbete behövs för att produkternas överensstämmelse med kraven ska bedömas enligt gemensamma spelregler i olika länder.

Lättläst på Tukes webbsidor

Den finska avdelningen Kuluttajille (För konsumenter) på Tukes webbplats finns nu också i lättläst version. Tanken är att så många användargrupper som möjligt ska kunna ha nytta av avdelningen. Den lättlästa versionen berättar om säkerhetsrisker som är förbundna med många vardagliga produkter och ger anvisningar om hur olika produkter kan användas säkert både i hemmet och på fritiden. I den lättlästa versionen är satserna och meningarna korta och orden vardagliga och välbekanta. Svåra ordformer har också undvikits, layouten är enkel och fonten större. Den lättlästä versionen är pubblicerat på finska.

12

13

Nyt fra Sikkerhedsstyrelsen Brug kogepladerne med omtanke

Tal fra Beredskabsstyrelsen viser, at der hvert år opstår omkring 500 brande i komfurer i Danmark.

Af: Mette Cramon, [email protected]

Et forår fyldt med kampagner

”Hop med hovedet!”, ”Brug kogepladerne med omtanke” og ”Fjern ukrudt uden ulykker”. Det er de tre budskaber i kampagnerne, som Sikkerhedsstyrelsen har afviklet her i foråret. De tre kampagner er sat i gang, fordi der er mange ulykker i forbindelse med produkterne, men statistikkerne viser samtidig, at det hverken er havetrampolinen, elkomfuret eller ukrudtsbrænderen, der er skyld i ulykkerne. De mange ulykker skyldes især brugerfejl – og derfor er det yderst relevant at køre informationskampagner på emnerne.

Hop med hovedet!

Hvert år kommer 8.300 danske børn til skade på havetrampolinen. Derfor er Sikkerhedsstyrelsen gået sammen med Børneulykkesfonden og Forbrugerrådet om kampagnen Hop med hovedet!

Brandene medfører store materielle tab og i værste fald koster de menneskeliv. Der er naturligvis flere årsager til brandene. Men den mest sandsynlige forklaring er, at mere end 60 procent af komfurbrandene i Danmark skyldes uforsigtighed.

Budskabet er, at det er sjovt at hoppe på trampolin, men det kan også være farligt. I kampagnen kommer vi med 5 gode trampolinråd for at undgå ulykker. De 5 gode trampolinråd: 1. Hop altid én ad gangen 2. Brug sikkerhedsnet 3. Slå aldrig saltomortaler 4. Børn under seks år skal have en voksen ved trampolinen 5. Husk at give trampolinen et sikkerhedstjek jævnligt Kampagnen er koncentreret omkring en hjemmeside, en reklamefilm, der vises før alle børnefilm i de danske biografer i et år, diverse annoncer og et større proaktivt pressearbejde. Kampagnen har allerede fået massiv mediedækning.

Derfor har Sikkerhedsstyrelsen nu søsat en kampagne med en række gode råd til sikker adfærd ved el-komfuret. De fem gode komfurråd: 1. Gå aldrig fra en tændt kogeplade. 2. Lad være med at bruge komfuret til aviser, blade og ting. 3. Hvis du har problemer med at huske, så overvej at få installeret en komfurvagt. 4. Alkohol og komfurer er en dårlig cocktail. Hvis du er beruset, så lad være med at bruge komfuret. 5. Hav røgalarmer i boligen – og tjek, at de virker. Kampagnen består dels af radiospots rettet mod de yngre mænd. Dels af information til landets ældrevisitatorer om komfurvagter. På denne kampagne er det også lykkedes at få en del medieomtale.

Fjern ukrudt uden ulykker

Det er ikke særligt sjovt at fjerne ukrudt mellem havefliserne med håndkraft. Derfor vælger mange danskere at købe en ukrudtsbrænder. Desværre sker det ofte, at det ikke kun er ukrudtet, der får en tur med brænderen. Fra 2007 til 2010 rykkede brandvæsenet ud til 759 brande, som opstod på grund af ukrudtsbrændere. Dertil kommer alle de brande, som brandvæsenerne ikke tilkaldes til. På skadestuerne behandles 15 personer om året i gennemsnit efter skader, som de har pådraget sig efter at have anvendt en ukrudtsbrænder forkert. Det har fået Sikkerhedsstyrelsen og Beredskabsstyrelsen til at komme med fem gode råd om sikker brug af ukrudtsbrændere: 1. Ukrudt skal koge – siger de kloge 2. Fugtig jord er bedst – det er skidt med blæst 3. Tag ikke chancen – hold distancen 4. Tjek for gløder – der kan vanke bøder 5. Tjek, at din ukrudtsbrænder er oppe på mærkerne Rådene er delt ud til alle danske byggemarkeder, der har været en artikel i et gratisomdelt magasin og der er indrykket annoncer. Der har været en stor interesse for kampagnen i de danske medier.

14

15

Udgivelsesdato og deadline

Nyt fra Mannvirkjastofnun

Næste deadline: 27. september 2011 Næste udgivelsesdato: 4. oktober 2011

Af Jóhann Olafsson, [email protected]

Tilsynsprojekt – skoler

De sidste tre år har Mannvirkjastofnun (Brunamálastofnun) inspekteret elinstallationer i 233 folkeskoler rundt om i Island. Formålet með inspektionerne var at give Mannvirkjastofnun et bedre oversigt over situationen vedrørende elinstallationer i eksisterende byginger i landet, men også at sikre, at de pågældene installationer lever op til de beskrevne sikkerhedsmæssige krav. Inspektionerne blev udført af private, akkrediterede inspektionsfirmaer og efter bestemte inspektionsregler. Installationer, der blev efterset var eltavler, faste installationer, samt tilslutningen af brugsgenstande.

Fundne fejl blev registreret og kategoriseret efter bestemte regler: Klasse 1: Mindre fejl, som ikke medfører nærliggende fare. Klasse 2: Alvorlige fejl, som på længere sigt kan forårsage brand eller personskade. Klasse 3: Farlige fejl, som umiddelbart eller på kort sigt kan forårsage brand eller personskade. Der blev i alt fundet 3.934 fejl, 3.065 i 1. klasse, 619 i 2. klasse og 250 i 3. klasse. Det viser sig, at de 5 hyppigeste fejl eller bemærkninger findes i over 50 % af skolerne. Rapporten er blevet sent til alle skoler og til alle elinstallatører i landet.

Redaktion

Sikkerhedsstyrelsen Nørregade 63 | 6700 Esbjerg | DK Kommunikationsmedarbejder, Lene Skovsted | +45 33 73 20 22 | [email protected]

16