NR 3 • 2007
Trävarumarknaden ny artikelserie Stortest av fyrhjulingar En dag hos skogsinspektorn Skogsgödsling
07
MARKNADSLEDAREN I NORDEN
SKOGSÄGARNAS VAL POLARIS SPORTSMAN X2 DL
VINDRUTA
Polaris är inte bara marknadsledande i Norden när det gäller ATV. Vi har även mest originaltillbehör till dig och din Polaris. Varje säsong erbjuder vi ett fördelaktigt paket men butikerna är även fulla av andra originalprodukter. Besök din återförsäljare och håll utkik efter Pure Polaris så hittar du allt du behöver.
BAGAGEBOX
BAGAGERÄCKE
ÖKA ANVÄNDNINGEN AV DIN ATV MED ETT
TILLBEHÖRSPAKET SPORTSMAN 800 HÄR BREDVID ÄR UTRUSTAD MED DELAR UR PURE POLARIS TILLBEHÖRSSORTIMENT
www.polarisridersclub.com
BODYGUARD
VINSCH
DRIVAXELSKYDD
LM-FÄLGAR
För mer information och närmaste återförsäljare 0200-23 23 20 • www.polarisindustries.com
Ledare Norra Skogsmagasinet utges av Norra Skogsägarna ek. för. ISSN 1653-5154
Tomas Mörtsell, ordförande Norra Skogsägarna
Adress: Norra Skogsmagasinet Norra Skogsägarna Box 4076, 904 03 Umeå www.norra.se
[email protected] Ansvarig utgivare: Erik Jonsson, tel: 090-15 67 39 Chefredaktör/bildredaktör: Calle Bredberg, tel 090-15 67 71 Reporter: Lars Pekka, tel 0920-25 24 90 Annonsansvarig: Annonspriser, bokningar, etc: Anders Jakobsson, 0923-774 00, 070-226 76 38 E-post:
[email protected] Layout och produktion: Guldbrand & Guldbrand, tel 090-13 78 31
Efter solsken
kommer regn
Tryckeri: Nya Tryckeri City, Umeå Omslagsbild: Avverkning utanför Sävar. Foto: Calle Bredberg
Kontakta redaktionsrådet! Norra Skogsmagasinet har ett redaktionsråd bestående av förtroendevalda, tjänstemän och redaktionen. Kontakta gärna någon av nedanstående om du har tips eller synpunkter. Erik Jonsson, Umeå, tel 090-15 67 39 Calle Bredberg, Umeå, tel 090-15 67 71
U
r ett skogsägarperspektiv så lever vi just nu i tidernas högtryck. Sällan har vi sett en så pass stark och uthållig efterfrågan på skogsbrukets produkter som den vi har nu. Det finns naturligtvis många anledningar till varför vi har hamnat i den nuvarande situationen. Rundvirke är trots allt en begränsad resurs, även om vi har en del möjligheter till ökad tillväxt i våra skogar.
Gunilla Guldbrand, Umeå, tel 090-13 78 31 Helena Sehlstedt, Umeå, tel 090-15 67 42 Helena Gålnander, Boden, tel 070-346 19 99 Anders Jakobsson, Kalix, tel 0923-774 00, Anna Lundström, Skellefteå, tel 0910-555 23 Tomas Mörtsell, Storuman, tel 0951-230 44 Nils Broman, Umeå, tel 090-15 67 15 Thomas Olsson, Råneå, tel 0924-66 52 94 Mats Lundberg, Skellefteå, tel 0910-20 10 24 Håkan Lageson, Örnsköldsvik, 0660-30 30 51
Ur innehållet Aktuell näringspolitik _ ___ sid 4 Skog & virke, krönika______ sid 6 Marknaden, del 1 Skandinavien_ ____________ sid 8 Fyrhjulingtest _ _________ sid 12 Skogsskolan gödsling ____ sid 16 Ekonomi & Juridik _______ sid 19 Röster om älgjakten _____ sid 20 Norraprofilen Henrik Åkesson __________ sid 22 En dag hos skogsinspektorn _ ___ sid 25 Skog & sånt, krönika______ sid 29
Massaindustrin får en ökad konkurrens om råvaran av bland annat energisektorn, samtidigt som importmöjligheterna av massaved ser ut att minska. På marknaden för sågade och hyvlade trävaror ser det inte ut att bli en sådan överproduktion att prisbilden försämras. Just nu ser det mesta alltså positivt ut för familjeskogsbruket. Norra Skogsägarna har gått före med prishöjningar, som gör att det idag, så vitt vi kan bedöma, är lönsammare än någonsin att avverka. I det läget känner jag att det finns skäl att nämna den kraftfulla satsning som Norra Skogsägarna gör på industrisidan. Styrelsen har fattat ett inriktningsbeslut på investeringar på uppemot 400 miljoner kronor de närmaste åren. Satsningen är en del i strategin att vara prisbildare på virkesmarknaden. Utomstående kanske uppfattar det som konstigt med ett företag vars affärsidé är att betala så mycket som möjligt för den råvara som vi köper från de privata skogsägarna. Det är dock precis den uppgift Norra Skogsägarna har. Historiskt sett kan man konstatera att en viktig del i Norras betalningsförmåga är lönsamheten i våra industrier. Syftet med investeringsprogrammet är att vi även fortsättningsvis ska ha effektiva, lönsamma industrier, som tillsammans med en skicklig marknadsorganisation ska ge föreningen en god lönsamhet och därmed en stark betalningsförmåga. Sett i det perspektivet anser jag att det är rätt och riktigt att genomföra investeringarna – för att vi ska stå väl rustade när kärvare tider kommer. Det brukar visa sig att virkesmarknaden är som vädret; oavsett hur starkt solen skiner så vet vi att det förr eller senare kommer regn…
Aktuell näringspolitik
Regelförenklingar inom skogsb Foto: Calle Bredberg
Regeringen beslutade under juli månad om tre regeringsuppdrag som ska utföras av Skogsstyrelsen och SLU. Resultaten kommer att ingå som en del av den kommande skogspolitiska propositionen. Text: Jonas Eriksson
Beslutet om de nya uppdragen innebär att skogspolitiska propositionen inte kommer att hinna läggas i höst, utan planeras istället till våren 2008. Uppdragen, som ska redovisas till regeringen senast 15 oktober, är följande: Översyn av ägoslag är ett uppdrag till SLU att vidareutveckla Skogsutredningens förslag till ny indelning av skogsrelaterade ägoslag. Norra kommenterar: Norra Skogsägarna ser positivt på att definitionerna av ägoslagen ses över. Detta kan komma att förenkla och förbättra möjligheterna vid exempelvis internationella jämförelser av arealskyddad skogsmark samt mellan olika ägoslag. Enligt Skogsstatistisk årsbok, som bygger på riksskogstaxeringens definitioner av ägoslag, har arealen skogsmark minskat något under senare år. Det beror på att naturreservat har avsatts i stor omfattning och hänförts från produktiv skogsmark till så kallat ”fridlyst område”. Som fridlyst område räknas enligt Riksskogstaxeringen även nationalparker och vissa andra skyddade områden. På skogsägarens villkor Skogs- och miljöredovisning är ett uppdrag till Skogsstyrelsen att utreda avvecklingen av skogsägarnas krav på skogs- och miljö redovisning, s.k. SMÖR. Norra kommenterar: Kravet på en skogsoch miljöredovisning har aldrig blivit en prioriterad uppgift för Skogsstyrelsen att följa upp. I skogsutredningen föreslås att det för varje skogsfastighet ska finnas en skogsbruksplan. Norra Skogsägarna anser att skogsbrukspla-
Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att utreda gränsen för svårföryngrad//fjällnära skog.
nen är ett mycket bra verktyg för skogsägaren, men att innehavet av en plan bör bygga på skogsägarens egen vilja och förutsättningar. Fjällnära skogsgräns Gränsen för svårföryngrad skog är ett uppdrag till Skogsstyrelsen att utreda konsekvenserna om en avveckling av gränsen för svårföryngrad skog.
Norra kommenterar: Skogsägarnas inlandsråd har lobbat aktivt för en översyn av gränsen för fjällnära skog och en avveckling av gränsen för svårföryngrad skog, vilket nu verkar ge resultat. Praktisk erfarenhet och beprövad kunskap om plantmaterial och föryngringsmetoder har visat att det går att skapa lyckade skogsföryngringar och hög virkesproduktion i det fjällnära området. Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
Jonas ansvarar för näringspolitiken Jonas Eriksson är näringspolitisk redaktör i Norra Skogsmagasinet. Den som vill ha kontakt Jonas når honom på telefon 090-15 67 12 eller e-post:
[email protected]
bruket
Många remisser under sommaren
Särskilt angelägen är frågan för familjeskogsbruket, eftersom aktivt brukande av egen skog skapar underlag för boende i det fjällnära området. Regelverket om svårföryngrad skog finns även på Gotland, vilket understryker att begreppet svårföryngrad skog är missvisande och olyckligt.
Miljöministern inger hopp för skogsägare
Reds anm. Inlandsrådet är ett samverkansorgan för olika näringspolitiska frågor som rör Norrlands inland. Huvuduppgiften är att verka för politiska spelregler som både främjar lönsamheten i familjeskogsbruket och ett uthålligt skogbruk i regionen. I rådet ingår representanter för Norra Skogsägarna, Norrskog och Mellanskog samt LRF Skogsägarna.
• Förbättra förutsättningarna för frivillighet. Markägare som har skapat höga naturvärden ska känna stolthet och helst bli premierad för sin välgärning. Om avsättningar sker på eget initiativ går man in i processen med helt andra förutsättningar. Den skyddsvärda mark som redan är i statens ägo ska först av allt avsättas. Här är den skyddsvärda skogsmark som Sveaskog äger en viktig resurs.
Miljöminister Andreas Carlgrens tal vid konferensen ”Natur för alla – en politik nära medborgare och natur” lovar gott inför den kommande skogspolitiska propositionen. I talet framhåller Carlgren att han vill:
• Skapa delaktighet och ta vara på engagemang. Dialog med medborgarna behöver förstärkas inom naturvården. Samråd, tidig information och markägarens medverkan behöver utvecklas.
Foto: Pawel Flato
• Utveckla nya och befintliga skyddsformer. På så sätt skapas större mångfald i bevarande arbetet. Det kan till exempel finnas anledning att i ökad utsträckning använda naturvårdsavtal. I kombination med skötselavtal med brukaren kan det vara en lämplig form av skydd i naturmiljöer som kräver en fortsatt mark- och skogsskötsel. För att göra alternativet mer attraktivt kan ersättningsnivåer och skatteregler behöva ses över. • Kvalitetssäkra processer och metoder. Dialogen mellan myndigheter och de enskilda, som kan ha vårdat marken i generationer, behöver utvecklas. Det kan gälla att skapa förtroende, väcka intresse, vara ödmjuk och lyhörd inför praktiskt förvärvad kunskap. • Se över ekonomiska villkor. Även i fortsättningen ska markägare få full ekonomisk kompensation vid formellt skydd. Men ytterligare ansträngningar behöver göras för att underlätta markbyten för de skogsägare som helst vill det. Köp och intrångsersättningar ska baseras på marknadsmässiga priser och det ska i möjligaste mån vara samma skattemässiga villkor som vid skogsproduktion. För att åstadkomma detta vill Carlgren se över skattevillkoren.
Miljöminister Andreas Carlgren har lovvärda ambitioner när det gäller avsättningar till naturvård.
Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
Ovanstående punkter är endast utdrag ur miljöministerns tal, som finns att läsa i sin helhet på www.regeringen.se/sb/d/7448/a/81381
Våren och sommaren har varit en intensiv period, då Norra Skogsägarna har lämnat synpunkter på ett flertal remisser. Den tyngsta remissen rör Skogsstyrelsens fördjupade utvärdering av miljömålet ”Levande skogar”. Remissen till Levande skogar är den andra utvärderingen av miljökvalitetsmålet. Syftet denna gång är bland annat att bidra till underlag för regeringens kommande miljö målsproposition, utvärdera miljömålsarbetet samt föreslå nya delmål och åtgärder för perioden efter år 2010. Synpunkterna på den fördjupade utvärderingen lämnas gemensamt med LRF och övriga skogsägareföre ningar.
Vatten och våtmarker Norra Skogsägarna har under sommaren även följt utvecklingen och kommit med inspel för framtagandet av de regionala strategierna gällande miljökvalitetsmålen ”Levande sjöar och vattendrag” samt ”Myllrande våtmarker”. Vidare har Norra Skogsägarna lämnat synpunkter på arbetsprogrammen för vattenförvaltningen gällande både Bottenvikensoch Bottenhavets vattendistrikt. LRF har svarat på Naturvårdsverkets remiss om Bedömningsgrunderna för klassificering av vattenförekomster.
Avsiktlig strategi? Är det möjligen en medveten strategi från statliga myndigheters sida att lägga relativt korta remisstider under sommaren, för att på så sätt minimera antalet remissvar att handlägga? Ja, det är inte utan att man kan börja fundera i sådana tankebanor.
Naturreservat i Nordmaling Länsstyrelsen beslutade i slutet av maj om fem nya interimistiska naturreservat. Samtliga reservat ligger i nära anslutning till Torrböle by i Nordmalings kommun. Områdena är benämnda Nybrånet, Skjut baneberget, Risbäcken västra, Risbäcken östra samt Torrböle tallurskog. I april beslutade även länsstyrelsen i Västerbotten att Ålidberget, sex kilometer väster om Nordmaling, ska bli naturreservat.
Foto: Mikael Lagerwall
Skog & virke
Krönikör: Nils Broman, skogschef Norra Skogsägarna
Rätt betalt för rätt volym och kvalitet Under det senaste året har jag fått många frågor om virkesprislistans betydelse när man gör upp en enskild virkesaffär. Skogsägare signalerar ibland en osäkerhet om hur man ska ställa sig till olika aktörers virkesprislistor och försäljningsformer. Norra Skogsägarnas uppgift är att främja medlemmarnas ekonomiska intresse. Detta kan ske genom att vi verkar som prisbildare på skogsråvara och samtidigt erbjuder medlemmarna kostnadseffektiva avverkningstjänster. Jag ser det som logiskt att virkesaffärer med enskilda medlemmar görs upp enligt gällande virkesprislista i ett avverkningsuppdrag. Skogsägaren får på detta sätt betalt för rätt volym och kvalitet. Den helt dominerande försäljningsformen av virke är sedan länge avverkningsuppdraget. Vid ett avverkningsuppdrag planerar köpande part avverkningen med syfte att maximera virkesvärdet utifrån virkesprislistan. De enskilda stammarna apteras (kapas) så att värdet optimeras på varje enskilt träd. Grunden för värdeberäkningen är gällande virkesprislista. Specialsortiment, exempelvis stolpar, ska apteras fram, där detta bidrar till att maximera virkesvärdet. Avverkningskostnaderna betalas av skogsägaren enligt löpande räkning, alternativt avtalas en fast kostnad. Skogsägaren kan få förskott utbetalt om så önskas. Virket transporteras till mottagande industri där det mäts in av den opartiska virkesmätningsföreningen, VMF Nord. När virket mätts in prisräknas det av SDC, Skogsbrukets DataCentral i Sundsvall. Mätbesked skickas till skogsägaren och avräkning/betalning till skogsägaren kan göras. När virke säljs som rotpost stämplas den rotstående skogen i fält (mätning av de enskilda trädens diameter). Ett begränsat antal träd höjdmäts. Därefter beräknas virkesvolymen utifrån volymfunktioner med en precision (medelfel) på cirka +/- 10 procent, men volymavvikelser mellan verklig och beräknad volym på upp mot 20 procent kan förekomma. Kostnaden för stämpling och volymberäkning får skogsägaren stå för. När rotpostkontraktet undertecknats innebär detta att volymoch värdetillväxten från kontraktstillfället till avverkningstidpunkten (max fem år om inte annat avtalats) tillfaller köparen. Köpeskillingen för rotposten kan utbetalas direkt när kontraktet undertecknats. Virket avverkas och mäts in men skogsägaren får inte information om den verkliga virkesvolymen, ej heller virkesvärdet eftersom det inte påverkar köpeskillingen. Jag ser främst följande skäl till att de flesta skogsägare väljer att sälja sitt virke som avverkningsuppdrag: • Värdet av virket prisräknas enligt en officiell virkesprislista och kan kontrolleras. • Värdet av virket maximeras genom värdeaptering i skördarna. • Avverkningsuppdraget är en mer kostnadseffektiv form av försäljning. • Avverkningsuppdraget innebär att volym- och värdetillväxten från kontraktstillfället till avverkningstidpunkten (max fem år om inte annat avtalats) tillfaller skogsägaren. • Avverkningsuppdraget innebär en lägre affärsrisk för såväl köpande som säljande part.
Pristagarna från vänster: Johan Oja, Anders Grönlund och Stig Grundberg.
Prestigefyllt pris till Norra-medarbetare Tillsammans med två före detta medarbetare på Luleå Tekniska Universitet har Stig Grundberg tilldelats Schweighofer Prize 2007. Det rör sig om ett mycket högt värderat pris som ibland brukar kallas för ”Skogsindustrins Oskar”. Schweighofer Prize, som utdelas vartannat år, syftar till att uppmärksamma gärningar med en tydlig innovationsprofil i en europeisk dimension och med en industriell potential. Stig Grundberg, utvecklingsingenjör på Norra Skogsägarna, och hans före detta kolle gor, Anders Grönlund och Johan Oja, får priset på 50 000 EURO för att de har tagit fram en röntgenstyrd process för kvalitetsvärdering av stockar på väg in i sågverk. Processen förväntas fullt implementerad innebära en årlig rationaliseringspotential på 2–3 mdr kronor endast för den svenska skogsindustrin. Gruppen tilldelas priset med motiveringen att deras forskning har inneburit en milstolpe för den europeiska skogs- och träindustrins industriella utveckling. Priset överräcktes i juni under en gala i Wiens rådhus i närvaro av Österrikes förbundskansler Alfred Gusenbauer. – Tekniken kommer att finnas i alla sågverk inom ett par år. Nyckeln till svenska konkurrensfördelar är att vi gärna prioriterar kunskapen framför själva tekniken. I till exem pel Kanada har man av tradition prioriterat produktionshastighet framför råvarueffekti vitet, men även där ökar miljömedvetandet och därmed intresset för vår teknik, berättar Stig Grundberg. Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
Power Partner
Valtra N
Nya generationens storsäljare från Valtra. Skräddarsydd enligt dina önskemål. Välj hur du vill! Nu bjuder vi på utrustning för:
25.000:Exkl moms. Gäller modellerna N 101HiTech, 111, 121 och 141.
0.
Erbjudandet gäller t o m 30 sept 2007.
+V>ñDBOBO>QFLKBKPñ3>IQO>QBHKFH Är du nyfiken på nya generationens storsäljare från Valtra? I effektklassen mellan 101 och 160 hk finns fem N-seriemodeller. De har Valtras nya kännetecknande design och den senaste tekniken. Det finns olika alternativa transmissionsutföranden, Classic, HiTech och Advance. Kontakta din säljare så förklarar han fördelarna med de olika varianterna. Just nu är det dessutom extra förmånligt att välja, eftersom du får 25.000 kronor extra att använda till utrustning på din nya Valtra N (gäller modellerna N 101HiTech, 111, 121 och 141). ¿RNSK¢LDSVIK3OLLEFTE²ô "J¢RNô*OHANSSONô ôôôrô ôôrô ôô 5ME²¿RNSK¢LDSVIKô 6ALTERô,INDMARKôô ôôôrô ôôôrô ôô 3KELLEFTE²ô -ATHIASô-ARKSTR¢Môô ôôôrô ôô ,ULE²ô !NDERSôÏSTR¢Môô ôôôrô ôô 0ITE²ô +ARL '¢RANô,UNDSTR¢Môô ôôôrô ôô WWWLANTMANNENMASKINCOM ô ô
Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
Trävarumarknaden – del 1
Skandinavien
Snygga och väl skyddade virkespaket uppskattas av kunderna.
Att Norra Skogsägarna finns på den skandinaviska trävarumarknaden är en självklarhet. Det innebär en stabil grund att stå på. – Våra lokala kunder är mycket viktiga, ur fraktekonomisk synpunkt och inte minst av miljöskäl. Dessutom vill vi bidra till att stärka den norrländska träindustrin, berättar Bengt Johansson, virkessäljare på Norra Skogsägarna. Text och foto: Calle Bredberg
”Marknaden” är ett flitigt använt begrepp, vars innebörd kan vara ganska okänd för många. För Norra Skogsägarnas marknadsavdelning utgör marknaden de produkter föreningen erbjuder och de kunder de har. Marknaden är alltså summan av Norra Skogsägarnas produkter och kunder. ← OS, den högsta snickerikvalitén, är ett värdigt skeppningsmärke.
Norra Skogsägarnas har en handfull säljare, samtliga med en grannlaga uppgift. Varje virkesförsäljning är en del i ett stort pussel, en helhet som engagerar hela marknadsavdelningen. Det är ett stort ekipage som är i ständig rullning, där alla måste dra åt samma håll och vara beredda på att plötsligt och simultant ändra färdriktning. Det rör sig om ett noggrant genomtänkt och strategiskt samarbete, där varje säljare måste äga goda marknadskunskaper, social kompetens och en hel del fingertoppskänsla. Olika strategier Norra Skogsägarna, som är en stor och respek terad aktör på virkesmarknaden, har idag en gedigen kunskap om sina marknader och ett brett kontaktnät. Den höga kvalitén på råvaran ger säljarna strategiska möjligheter att Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
I detta och de två följande numren av Norra Skogsmagasinet kommer vi att belysa de trävarumarknader som Norra Skogsägarna verkar på. Vi börjar med att begränsa oss till de nordiska länderna, för att sedan utveckla oss till hela Europa och i sista avsnittet ta oss an övriga världen. Det kommer att bli en spännande resa till en värld som få skogsägare känner till.
hitta de rätta kunderna. Säljtaktiken är ofta en delikat balans mellan två olika strategier. Å ena sidan gäller det att försöka förutse marknaden och producera det marknaden efterfrågar, idag och i framtiden. Den andra strategin går ut på att man producerar det man är riktigt bra på och söker upp kunder som efterfrågar just dessa produkter. Norra Skogsägarna använder sig främst av den senare strategin, som ger möjlighet att värdeoptimera både råvaran och produktionsresurserna. Krav på kunder Norra Skogsägarnas marknadsavdelning står inte enbart med kepsen i hand och försöker sälja virke till varje pris. Det ställs även en hel del krav på kunderna. Bland annat bör de kunna dra nytta av de mervärden som Norra skapar och ha god ekonomi. Dessutom måste kunderna passa in i Norra Skogsägarnas försäljningsstrategi, vars mål är att varje affär ska stärka föreningens position på både kort och lång sikt.
Trallvirke som så småningom ska skickas till Norge lastas i inmatningen till Sävar sågs hyvleri.
Hård konkurrens För att börja i rätt ände så är den svenska marknaden, inte helt oväntat, den största marknaden i Skandinavien. – Man bör alltid vara stark på hemmamarknaden för att ha en stabil bas att stå på. Byggträ utgör det största segmentet, men det säljs även sågat virke av alla dimen sioner och kvalitéer, förklarar Bengt Johansson, som bland annat är säljare på Sverige och Tyskland. I Skandinavien är föreningen oerhört konkurrensutsatt. Exempelvis kan en försämring av fraktstödet göra det närmast omöjligt att konkurrera med en leverantör i Dalarna om en kund i Danmark. Däremot har föreningen samma chanser när det gäller en kund i Japan, som vi återkommer till i ett senare avsnitt av artikelserien. Den ständiga strävan efter bästa möjliga lönsamhet och villkor ger upphov till en annan fråga: Ska vi sälja bort råvaran eller ska vi spara den för egen förädling? Svaret på den frågan blir helt enkelt olika från gång till gång. Norge – viktig marknad Vid sidan av Sverige tillhör Norge Norra Skogsägarnas allra viktigaste marknader. Norge är förmodligen den största furuuppskattande marknaden i världen. Det räcker med en snabb blick in i ett norskt hem för att inse det. Ofta är väggar och tak draperade med furupanel. Därför är det fullt naturligt att Norra satsar på den norska marknaden. Norra Skogsägarna är speciellt starka i Nordnorge, dit föreningen stadigt levererar stora volymer. – Vi har till och med valt att lägga upp ett plocklager för att kunna leverera snabbt till norrmännen, vilket naturligtvis ger konkurrensfördelar, berättar Bengt. Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
Endast färskkvist tolereras när trallen ska till Norge.
Trävarumarknaden – del 1: Skandinavien förfrågningar kommer visserligen från Island, men den besvärliga logistiken innebär att det är mycket ovanligt att Norra Skogsägarna levererar virke till den karga och avlägsna ön. Valmöjligheter I den globala och ibland mycket kom Volymer till de nordiska länderna 2006 plicerade ”markna Sverige_ ________135 000 m³ Danmark_______ 31 000 m³ den” är det som sagt noggranna och Norge_ _________ 33 000 m³ Finland _________ 1 000 m³ genomtänkta strate gier som gäller, tillsammans med en hel del erfarenhet och fingertoppskänsla. Det alternativ, flera val, flera utgångar. Bertil råder inga som helst tvivel om att säljarna på Röjfors, säljare på bland annat Nordafrika Norra Skogsägarna har mycket viktiga roller. och Norge, uttrycker just detta på ett förVirkesförsäljning är ett tufft arbete som träffligt sätt: ständigt kräver ett fuktat finger i luften och – En bra kund är aldrig en riktigt bra där säljaren hela tiden måste se sig om efter kund förrän det finns en annan bra köpare nya möjligheter. Det ska alltid finnas flera av samma produkt.
Norra Skogsägarnas exportmarknader.
10
Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
Byggvirke till den svenska marknaden.
Ungefär hälften av det virke som går till Norge är trallvirke. Det har blivit något av en specialitet, där föreningen levererar rätt sortering med optimala egenskaper till de norska impregneringsanläggningarna. Kvalitet, leveranssäkerhet och service är nyckelorden. Norra Skogsägarna har jobbat länge på den danska marknaden, en viktig marknad som väl matchar Norra Skogsägarnas virkesfilosofi och utbud. Främst har det rört sig om virke av hög kvalitet till snickeri- och möbelindustrin. Med tanke på att den danska möbelindu strin har gått sämre under något års tid, har dock en del volymer flyttats om till förmån för andra marknader. Finland är en av Europas ledande träpro ducenter, men har numera ett behov av att importera virke från Sverige. Norra Skogs ägarnas kundanpassning är så pass effektiv att föreningen faktiskt kan konkurrera med finländska producenter. Främst levererar föreningen friskkvist-sorterad grov plank till hustimmer och golv. Den sista skandinaviska marknaden, den isländska, är helt försumbar. Enstaka
Köp inte begagnat när du kan få nytt med två års garanti! JS400 4x4 med motor från Jianshe-Yamaha Motor Co. __ 42
000 kr
ZY650ST med Mitsubishiutvecklad motor __________ 48
000 kr
plus moms
plus moms
JS250-3 EC vägregistrerad med motor från Jianshe-Yamaha Motor Co. ___ 23 200 kr plus moms
4-hjulsdrift med kardan, fabriksmonterad vinsch, drag, 12V eluttag, låg utväxling för arbete Vi håller reservdelslager och ger två års garanti Japansk kvalité – Kinesiska priser!
Generalagent: AB Bogg Trading Marby Gård, 64593 Strängnäs. Tel 0152-60555
www.bogg.biz DHL transporterar er fyrhjuling inom hela Sverige för 1 500 kr + moms
Kulmen nådd för insektsangrepp i Kalix När betessäsongen för den röda tallstekelns larver nu är över konstateras att årets skador blev måttliga och att kulmen förmodligen är nådd i Kalixtrakten. Årets skador från tallstekelns larver tycks vara betydligt mindre än i fjol. Det angripna området har visserligen ökat något, men man har även fått signaler på att den här nordliga populationen av röd tallstekel är på väg att krascha. Samtidigt som tallstekelns angrepp förutses minska har man dock konstaterat angrepp av gremmeniella i samma område, vilket är mer oroande. När tallstekeln och gremmeniellan slår till i samma bestånd utgör de ett allvarligt hot, med tanke på att gremmeniella främst går på årsskott och tallstekeln endast tar äldre barr. Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
Fakta om röd tallstekel • Arten förekommer från Norrlands kustland och söderut. Angreppet i Kalix är den första observationen i Norrbotten. • Larverna angriper tall i alla åldrar, även contorta. • Larverna äter främst fjolårsbarren under sommaren. • Angreppen , som normalt varar under en period av 2–4 år, medför i första hand tillväxtförluster under 5–10 års tid, medan upprepade angrepp eller angrepp från sekundärarter kan medföra att träden dör.
11
Norra testar
Polaris Sportsman X2 500 • Honda 500 FA Hydrostat • CanAm Outlander 500 • Yamaha Grizzly 450 • Arctic Cat 500
När det verkligen hettar till är Arctic Cats 500-kubikare den bästa fyrhjulingen i testet.
En riktigt utslagsgivande, vattenfylld och lerig ravin är ett bra test för både maskiner och testförare.
12
Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
Norra testar fem fyrhjulingar Fyrhjulingarna har blivit allt populärare hjälpmedel för privata skogsbrukare. En del har redan skaffat sig en skogshjuling, medan många andra står i startgroparna för att göra det. Som lite hjälp på vägen har Norra Skogsmagasinet testat en handfull av våra populäraste fyrhjulingar. Text och foto: Calle Bredberg
Under en regnig semesterdag genomförde Norra Skogsmagasinet sin stora fyrhjulingtest, där fem modeller i 500-kubiksklassen fanns representerade. Ambitionen var att utse en testvinnare som kunde förtjäna titeln ”Bäst i test”. Tyvärr lyckades vi inte med den målsättningen på grund av att maskinerna hade olika förtjänster beroende på förhållanden och användare. Den fyrhjuling som förmodligen kom närmast titeln var Arctic Cat 500. Arctics 500-kubikare var närmast överlägsen under tuffa förhållanden, men hade sina begränsningar i att den var alltför klumpig och svårkörd. Konkurrensen visade sig främst komma från Polaris Sportsman X2 500, en maskin utan några egentliga svagheter, samt Yamaha Grizzly 450, en lätt och smidig fyr-
hjuling som passar de allra flesta. De övriga testade fyrhjulingarna var Honda 500 FA Hydrostat och CanAm Outlander 500 (f.d. Bombardier). Tre banor Under testdagen fanns även några rejälare hjulingar på plats, liksom större däck till testmaskinerna. Det bör poängteras att kraftigare modeller från samma tillverkare, liksom byte till större däck, oftast ger helt andra, väsentligt förbättrade egenskaper. För att kunna presentera en så genomtänkt och trovärdig test som möjligt valde vi dock att enbart testa standardutrustade maskiner i samma klass. Vi avgjorde dock att alla maskiner måste vara monterade med vinsch och bukplåtar, något som är närmast en
självklarhet för en fyrhjuling som ska användas i skogsbruket. Norra Skogsmagasinets fyrhjulingtest genomfördes under en heldag i skogarna utanför Piteå. De tre skogsbanorna hade olika karaktär, med några riktigt besvärliga och utslagsgivande passager. Samtliga testade maskiner kördes både med och utan en måttligt lastad boggievagn. Alla fyra testförare körde givetvis samtliga maskiner på alla banor och dokumenterade noggrant sina upplevelser. Därefter vidtog diskussioner och slutligen sammanställdes testresultatet. Ett stort tack riktas till Bosse Andersson, som tillhandahöll testmarken samt till leverantörerna; Traktor-City i Piteå, Yamahacenter Skellefteå och Bil-laget i Piteå.
Norra Skogsmagasinets testgrupp består av, från vänster: Bo Andersson, Piteå, Christina Forsgren, Lycksele, Birger Nilsson, Luleå samt Jörgen Ågren, Lövånger.
Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
13
Polaris Sportsman X2 500
Bra allroundmaskin
Honda 500 FA Hydrostat
Praktisk, enkel och duglig Polaris 500-kubikare är ensam bland testmaskinerna om att ha vinsch och bukplåtar som standard. Dessutom är den försedd med lastutrymmen både fram och bak. Mycket av utrustningen finns dock som tillbehör till de andra maskinerna, och i slutänden rör det sig inte om speciellt stora skillnader mellan prislapparna. Det här är en trevlig maskin med variatordrift (rem), motorbroms och direktinsprutning. Trots att den är lång och tung, tyngst bland testhjulingarna med sina 362 kg, och inte har servostyrning är den lättmanövrerad och har bra svängradie. Det krävs dock en viss armräckvidd för att styra den, vilket alltså inte gör den optimal för småvuxna personer. Maskinen är även lågt växlad, något som passar skogsbrukare speciellt bra. Polaris Sportsman X2 500 tillhörde för övrigt de allra bästa maskinerna när det gällde att dra timmervagnen.
Låg och svår att krypköra Hondas 500-kubikare är en lättkörd fyrhjuling med bra instrumentering. Tillsammans med Yamahan är den även testets lät�taste maskin. Däremot gör den höga krypfarten och den relativt låga markfrigången den till testets sämsta ”skogshjuling”. Hondan har utrustats med ett ESP-läge, en speciell växel som låser utväxlingen i önskat läge. Det är ingen dum idé, men det åstadkommer inte lägre hastighet. När en timmervagn häktas bakom Hondan blir detta speciellt tydligt. En fyrhjuling som ska användas i skogsbruket måste helt enkelt kunna köras saktare. I övrigt är detta en pigg maskin med bra motorkaraktäristik och en härlig körställning, som bara grusas lite av att pinnarna/fotstegen kan vara obekväma att stå på när man kör i upprätt läge. Honda lämnar fem års garanti, vilket naturligtvis är en stor förmån. Den stela bakaxeln är Hondan ensam om bland testmaskinerna, men bedömningen är att den knappast ger något plus i kanten, snarare tvärtom eftersom den blir onödigt stötig emellanåt. Likaså är Hondan ensam om att ha en hydrostatisk transmission, vilket vi inte heller ser några fördelar med. Remdriften på de övriga maskinerna avslöjade inga begränsningar och det är dessutom en praktisk, billig och nästan underhållsfri lösning.
CanAm Outlander 500
Inget för tuff terräng Outlandern visar sig, lite förvånande, vara den maskin som har sämst kursstabilitet. Över huvud taget är testets enda tvåcylindriga fyrhjuling inte alls rolig att köra i tuff terräng. Den reagerar alltför lätt på gasen och den svaga motorbromsen skapar stora körproblem titt som tätt. Dessutom är maskinen okänslig, sannolikt beroende på styrgeometrin. När timmervagnen kopplas på medför den tvivelaktiga transmissionen att vagnen hejdar sig lite vid varje hinder, med hoppig, ojämn framfart som påföljd. Till Outlanderns fördelar kan nämnas att den har en enkel och bra diffspärr. Det är även en komfortabel och lättväxlad maskin med bra svängradie.
FAKTA: Antal cylindrar: 1 Cylindervolym (cc): 499 Markfrigång (cm): 27,9 Transmission: Variator Bränsleförsörjning: Insprutning Motorbroms: Ja Differentialspärr: Ja, elektrisk lamelldiff bak Tankvolym (liter): 22.7 Torrvikt (kg): 362 PLUS: Lågt växlad och lättväxlad. Stabil, lättkörd och balanserad. Bra utrustad. MINUS: Ingen diffspärr fram. PRIS: 114 900 kr inkl moms (inkl lastflak och förvaringsbox samt extra säte/ryggstöd, vinsch och bukplåtar) Leverantör av testmaskin: www.bil-laget.com
FAKTA Antal cylindrar: 1 Cylindervolym (cc): 498,5 Markfrigång (cm): 21,8 Transmission: Hydrostatisk Bränsleförsörjning: Förgasare Motorbroms: Ja Differentialspärr: Ja, momentavkännande fram Tankvolym (liter): 15,8 Torrvikt (kg): 272 PLUS: Bra ergonomi och motor karaktäristik. 5 års garanti. MINUS: Låg markfrigång och hög krypfart. Svårväxlad. PRIS: 100 000 kr inkl moms (118 500 kr med flyttbar vinsch, skydd och plåtar) Leverantör av testmaskin: www.traktorcity.se
FAKTA Antal cylindrar: 2 Cylindervolym (cc): 500 Markfrigång (cm): 27.9 Transmission: Variator Bränsleförsörjning: Insprutning Motorbroms: Ja Differentialspärr: Ja, viskolock fram Tankvolym (liter): 20 Torrvikt (kg): 287 PLUS: Bra komfort och svängradie, lättväxlad, enkel och bra diffspärr. MINUS: Relativt dåliga terräng egenskaper, tvivelaktig trans mission och motorbroms. PRIS: 89 900 inkl moms (exkl vinschar, cirka 5 000 kr/st ) Leverantör av testmaskin: www.traktorcity.se
14
Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
Yamaha Grizzly 450
En fyrhjuling för alla Trots att Yamahan är lättast och motorsvagast i testgruppen är det en smidig och lättkörd fyrhjuling med bra reglage och servostyrning som standard. Liksom Polaris Sportsman är den bra balanserad och kursstabil i ojämn terräng. Det rör sig alltså om en bra nybörjarmaskin som även fungerar tillfredsställande som arbetshäst. För den som gillar att gasa och testa gränserna kan den naturligtvis kännas aningen tråkig. På papperet är markfrigången hyfsad, men maskinen upplevs ändå som lite väl låg. Dessutom är diffen och växlingen ganska krånglig. Ett rejält plus i kanten får Yamahas maskin för sin femårsgaranti, som även Hondan bjuder på i det här testet. De övriga tillverkarna lämnar endast två års garanti.
PLUS: Smidig, balanserad och lättkörd. 5 års garanti. MINUS: Svårväxlad och tveksam markfrigång. PRIS: 86 900 kr inkl moms (99 600 kr inkl vinsch och skydd)
Mest lättkörd
Leverantör av testmaskin: www.yamahacenter.com
Brutal maskin för krävande skogsägare
Arctic Cat 500
FAKTA Antal cylindrar: 1 Cylindervolym (cc): 421 Markfrigång (cm): 27,5 Transmission: Variator Bränsleförsörjning: Insprutning Motorbroms: Ja Differentialspärr: Ja, på framaxel Tankvolym (liter): 15 Torrvikt (kg): 272 kg
När de verkligt tuffa hindren ska forceras står Arctic Cat 500 i en klass för sig. Markfrigången är outstanding i det här sällskapet och med eller utan timmerlass har maskinen den bästa framkomligheten. Den är dessutom lågt växlad och har ett bra kompositskydd under buken som standard. Men även om Arctic Cat 500 är den potentaste fyrhjulingen i det här testet så måste vi även framhålla dess nackdelar. Maskinens storlek kräver bredare körstråk, svängradien är inte den bästa och den upplevs gärna som trögstyrd. Det kan vara riktigt, riktigt jobbigt att köra en Arctic Cat 500 i terrängen. Till nackdelarna hör även att den vibrerar mycket och upplevs som högljudd, även om vi inte har uppmätt ljudstyrkor i det här testet.
Tuffast när det gäller
FAKTA Antal cylindrar: 1 Cylindervolym (cc): 493 Markfrigång (cm): 33 Transmission: Variator Bränsleförsörjning: Förgasare Motorbroms: Ja Differentialspärr: Ja, fram Tankvolym (liter): 18 Torrvikt (kg): 316 PLUS: Bra markfrigång. Stark, tålig och bra framkomlighet. MINUS: Svårkörd och skrymmande. Dålig vändradie, och mycket vibrationer. PRIS: 97 800 kr inkl moms (exkl vinsch, 5 000 kr/st.) Leverantör av testmaskin: www.traktorcity.se
Foto: Kjell Brodin
Norra Skogsägarna förvärvar Jernbolagets verksamhet i Lycksele Från och med den första september 2007 övertar Norra Skogsägarna den verksamhet som Jernbolaget Bygg & Industri AB bedriver i Lycksele. Verksamheten kommer att integreras i Norra Skogsägarnas ordinarie byggvaruhandel Norra Trä & Bygg. Jernbolaget Bygg & Industri AB i Lycksele marknadsför och säljer bland annat järnoch byggmaterial samt industriförnödenheter för byggindustri och privatkonsumtion. Norra Skogsägarnas förvärv av verksamheten handlar om ett övertagande och utvecklande Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
av verksamheten i Lycksele. I och med detta kommer Norra Trä & Bygg i Lycksele att bli en komplett leverantör vad gäller järn-, bygg- och trävaror för både byggföretag och privatkunder i Västerbottens inland. – För Norra Skogsägarna är det glädjande
att ha genomfört denna affär. Den ligger helt i linje med våra medlemmars förväntningar och vår strategi att utveckla bygg- och trävaruhandeln inom Norra Skogsägarnas verksamhetsområde, säger VD Bo T Holm.
15
Norras Skogsskola – Skogsgödsling g Norras Skogsskola ger familjeskogsbrukare grundläggande kunskaper om skogsskötsel. För mer detaljerade råd – vänd dig till din skogsinspektor!
I jämförelse med andra skogsvårdsinsatser ger gödslingen mycket snabb utdelning. Varje träd blir grövre, volymen sväller och vid slutavverkningen syns ett märkbart ökat netto i kassan. Allt talar således för att gödsling är en mycket bra investering. Text och foto: Calle Bredberg Källa: Skogforsk
Gödselspridaren har en spridningsradie på 20 meter.
Skogsgödslingen har fått ett tydligt uppsving på senare tid, mycket beroende på en ökad efterfrågan på råvara. Med all rätt har även gödslingen fått mycket uppmärksamhet i projektet Kraftsamling Skog. Gödslingen tillhör nämligen de allra mest effektfulla skötselåtgärderna. När det gäller att ge tillväxten en extra spark där bak finns det ingen annan åtgärd som slår gödslingen.
Till skillnad från andra insatser, som ger effekt efter minst 50 år, ökar gödslingen avverkningspotentialen på omkring 10 år. Fler barr Gödslingens stora förtjänst är att den tillför näringsämnen, huvudsakligen kväve. När man tillför kväve skapar träden fler barr, dessutom blir varje barr längre och kraftigare. Träden bygger därmed upp en större fotosyntesapparat och kan utnyttja solljuset bättre. Effekten efter en normal skogsgödsling (150 kg kväve/hektar) ökar trädens tillväxt i omkring tio år, aningen kortare för tallskog och lite längre för granskog. Därefter tonar effekten bort och tillväxten återgår till nivån före gödslingen. Rekommendationen är alltså att skogsgödsla ungefär tio år före slutavverkning. Två effekter En normal skogsgödsling ger en total extra tillväxtökning på 15–20 m³sk/
16
hektar. Av värdeökningen utgör cirka 60–70 procent så kallad ”volymseffekt” och 30–40 procent ”dimensionseffekt”. Volymseffekten beräknas genom att multiplicera antalet extra kubikmetrar efter gödsling med värdet per kubikmeter utan gödsling. Dimensionseffekten är följden av att trädens medeldiameter normalt ökar med 0,3–0,8 cm. Grövre träd ger grövre timmer, och grövre timmer ger vanligen ett högre pris per kubikmeter. Gödslingskalkyl Ett välmående 90-årigt bestånd i Skellefteå trakten, med 90 procent tall och en medel diameter på 20 cm. Skogen, som gödslas med 150 kg kväve/hektar, beräknas slutavverkas om tio år. Volymsökning_ _________________17,4 m3sk/ha Vinst (vol. 60%, dim. 40%)_ _________5 367 kr/ha Gödslingskostnad________________2 500 kr/ha Internränta (årlig förräntning i tio år)______12,1%
Gödselspridningen görs normalt av en specialiserad entreprenör, vanligen med Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
ger snabb avkastning traktor. Helikoptergödsling passar bäst för större samlade arealer med enhetliga bestånd. Småskalig spridning kan privata skogs ägare ibland klara själva med jordbruks traktor och en vanlig centrifugalspridare. På riktigt små arealer går det bra att sprida gödselmedlet för hand med en såskäppa eller en skyffel.
Handledning om Skogsgödsling Den som är nyfiken på att få veta mer kan köpa handledningen ”Skogsgödsling” från Skogforsk. Handledningen kostar 295 kr och finns att beställa på www.skogforsk.se Passa även på att gå in på Kunskap Direkt, Skogforsks utmärkta kunskapsbank om skogsbruk och skogsskötsel.
ter på pluslistan och endast ett fåtal, främst på grund av olämplig mark för gödsling, på minussidan. Skogsgödsling är verkligen en bra investering som ger snabb utdelning
utan några skadliga konsekvenser. Ta kontakt med din skogsinspektor om du tror att just din mark kan vara aktuell för en gödslingsinsats.
Baskrav för skogsgödsling All skog är inte värd att gödsla. En del marker är så naturligt kväverika att träden inte reagerar på gödsling och i andra bestånd blir tillväxtökningen så liten att en gödsling inte lönar sig. Norra Skogsägarna rekommenderar dessutom inte gödsling på svaga, lavhävdade marker med hänsyn till ren näringen. Ett gödslingsvärt bestånd bör uppfylla vart och ett av följande krav:
Jämn spridning Vid spridningen utgör gödselmedlet den största kostnaden, så det är viktigt att medlet hamnar där det verkligen gör nytta och att det sprids någorlunda jämnt i beståndet, annars uteblir den förväntade tillväxtökningen. Jämn spridning är extra viktig på bördiga marker, där överdosering inte ger någon mertillväxt alls. Magra marker är däremot mer förlåtande och kompenserar tillväxten inom beståndet beroende på under- eller överdosering. Ofarligt gödsel Skogsgödslingens miljöeffekter har studerats noggrant. Skogforsk konstaterar idag att en korrekt utförd kvävegödsling inte hotar markens naturliga processer och långsiktiga produktionsförmåga. Gödslingen skadar inte heller ekosystemen eller hotar den biologiska mångfalden. Sammantaget blir det många punk-
• • • • • • •
Frisk och välsluten skog. Fastmark (max 30 cm humustäcke). Podsoljordmån. Ståndortsindex 16–28. Minst 80 procent barrträd. Lägst förstagallringsskog. Ingen avverkning inom 10 år.
Med skogsgödsling kan du… … öka skogens produktion och därmed avkastningen. En väl utförd gödsling ger 10–20 procent obeskattad, årlig förräntning på investerat kapital. … öka värdet extra mycket på bestånd av hög virkeskvalitet.
Skogsgödslet sprids med hjälp av en dator, som ser till att rätt kvantiteter hamnar på rätt ställe.
… förränta dina pengar genom att satsa dem i gödsling istället för att ha dem stående på skogskontot.
Frågor och svar om gödsling Vad kostar det att skogsgödsla? Gödslingskostnaden för ett normalt bestånd brukar ligga i intervallet 2 500 – 3 000 kr/hektar. Är inte gödslingens effekter mest ”luft”? Ungefär 95 procent av tillväxtökningen efter gödsling är ”äkta fiber”. Vedens torrsubstanshalt sjunker med endast cirka fem procent i de årsringar som påverkas av gödslingen. När ska man gödsla? Gallrad skog reagerar bra på kvävegödsling. Den allra bästa effekten fås förmodligen direkt efter gallring, men man brukar rekommendera att vänta 4–5 år för att minska risken för stormfällning och stambrott. Det ger träden tid att stabilisera sig.
Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
Kan man gödsla fler gånger? Äldre växtliga skogsbestånd kan omgödslas med samma tillväxteffekt som en förstagångsgödsling. För att få maximal lönsamhet bör det dock gå minst tio år mellan gödslingarna. Kan contorta gödslas? Ja, allt tyder på att contorta tillgodogör sig gödsling lika bra som svensk tall. När på året bör man gödsla? Gödsling kan ske under perioden maj-september. Under senhösten ökar dock risken för kraftiga regn, som kan ge en ökad kväveutlakning. Spridning på tjälad mark och på snö är direkt olämplig.
Hur påverkas markvegetationen? Vissa vegetationsförändringar kan uppträda efter en skogsgödsling. Gräs, örter och blåbär eller lingon kan öka, medan lavar och mossor kan minska något. Efter en normal gödsling är dock förändringarna små och svåra att upptäcka. Efter 5–10 år går det vanligtvis inte att registrera några skillnader mellan gödslade och ogödslade skogar. Tycker älgen om gödslade träd? Älgen dras gärna till gödslad skog, som är yppi gare och proteinrikare. Normalt är dock trädkronorna oåtkomliga för älgen i en gallrad och gödslad skog.
17
Interface för ackumulering
Du vet väl att du kan köra din Valmet- eller John Deere-skördare med Log Max ackumuleringsaggregat genom ditt originalstyrsystem. Tack vare Log Max Interface kan du nu också köra din Rottne med det bästa och driftsäkraste aggregatet på marknaden, med den dator du är van vid.
Ring oss för mer information/demonstration: Lars Strömsund 070-347 65 74 Gunnar Bäck 070-391 97 50
Barkbok till nytänkande En översikt över skogens alla tillgångar och värden. Beställ den kostnadsfritt på Landshypotek.se. Eller ring 0771 - 44 00 20, om du vill ha en personlig kontakt.
Jordnära finansieringar
Besök http://www.logmax.se för att lära dig mer om våra produkter
Allt för skogsägaren! Kombivagn (Timmer/flakvagn med tipp) 11 920:- exkl. moms
Polaris Sportsman 500 X2 efi -06 ord; 83 900:- KAMPANJ; 70 320:- exkl. moms
Skogsvagnar – flera olika inne! Bandsågverk till kampanjpris!
Järnhästen. Visningsex finns i Kalix. Beställ i god tid för säker leverans till höstens jakt!
XYZ Kranvagn 310
Släpvagnar från TIKI till KAMPANJPRISER! Vi har hela HUSQVARNAS sortiment Nu kampanjpris på flera modeller! Rabatt till Medlem i Skogsägarna; • Husqvarna motor & röjsågar -12% • Husqvarna tillbehör -20%
18
Den optimala ATV-vagnen. Hydraulisk, runtomsvängande kran, justerbar inställning av kran, grind, bankar, boggi. Flera detaljer som endast kan hittas på fullstora ekipage. 62 900:- exkl. moms
Släp & båtvagnar till KAMPANJPRISER
KALIX, Vikenvägen 7, 0923-12290 www.kalixmaskiner.se Samtliga priser exkl. moms. Ev. kan vi ordna frakten.
Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
Ekonomi & Juridik
Anders Lennartson, chef LRF Konsult Skogsbyrån i Norra Norrland Webb: www.konsult.lrf.se e-post:
[email protected] Tel: 0771-27 27 27
Medlemsrabatter hos följande företag Agrol – fem bensinkort i ett. För ansökan om Agrolkortet: www.agrol.se
Ekonomiskt högtryck i privatskogsbruket
Forsgren Bilservice i Blattnicksele lämnar 15 % rabatt på reservdelar till skotrar och motorsågar, sågkedjor, tillbehör och kläder av märket Jonsered samt 5 % rabatt på motoroch röjsågar. Rabatten kan ej kombineras med reapriser eller specialerbjudanden. SKOGMA är ett postorderföretag som erbjuder ett mycket brett sortiment för skogsbruk och friluftsliv. Rabatt: 10 % på hela sortimentet. Rabatten kan ej kombineras med specialerbjudanden. Hemsida: www.skogma.se
Jobline Företagskläder AB i Umeå säljer kläder, skor och utrustning för företag och privatpersoner. Rabatt: 15 % på hela sortimentet, dock ej på reavaror.
– ta vara på dina möjligheter! Till glädje för oss norrlänningar upplever basnäringarna en högkonjunktur utan like. Efterfrågan på skogens produkter gör att priserna på virke också nått nivåer vi inte sett tidigare. Kontakter med skogsägarna visar att många planerar att göra slag i saken under hösten och genomföra sådant de har funderat på under flera år. Det gäller både avverkningar, generationsskiften och investeringar i allt från fyrhjulingar till nya värmeanläggningar. Andra ser nu möjlighet att avverka till förmånliga priser och kunna sätta av pengar till skogskonto. Medlen kan sedan användas på det sätt som passar den enskilde skogsägaren bäst, förstärka pensionen eller spara till kommande generationsskifte. Välplanerade inkomster Stora inkomster bör vara lika väl planerade som stora utgifter. Många skogsägare har byggt upp ett mycket gynnsamt skatteläge genom sparad räntefördelning och i vissa fall sparat underskott som kan kvittas direkt mot inkomster. Andra har inte avverkat på många år och kanske inte alls brytt sig om att använda blankett N6, alltså utnyttjat sin rätt att räkna ut årligt räntefördelningsbelopp. För de som missat detta finns möjlighet att genom omprövning hos skattemyndigheten rätta till felen. I samband med säsongens avverkning bör alla se över sin skattesituation så att det slutliga nettot blir så bra som möjligt. Betalningsplan viktig Snabbt blir det stora belopp vid årets avverkningar. Betalningsplanen är en viktig del av planeringen. Eftersom endast 60 procent av likvid från avverkningsrätt får sättas in på skogskonto är det viktigt att göra en preliminär beräkning av likviditet och skattesituation några år framåt. Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
Mekonomen i Umeå AB som för ett komplett sortiment med reservdelar till bilar och släpvagnar av olika märken och ingår i Mekonomkedjan. Rabatt: 10 % på hela sortimentet, dock ej reavaror.
Genom att i avtal om betalningsplan dela upp likviden på exempelvis tre utbetalningstillfällen kan inkomsten spridas på hela tre beskattningsår, trots att utbetalningarna görs inom 13 månader.
Betalningsplan, exempel Betalningsdag Likvid (kr) 2007-12-15_ ______ 200 000 + moms 50 000 2008-01-15_______ 200 000 + moms 50 000 2009-01-15_______ 200 000 + moms 50 000
Det finns ett stort uppdämt behov av att genomföra generationsskiften. De förbättrade reglerna vid överlåtelse (borttagande av arvsskatt, möjlighet att föra över sparat räntefördelningsbelopp m.m) i samband med de höjda virkespriserna, gör att läget aldrig varit bättre att helt eller delvis genomföra överlåtelser. Vill du inte överlåta hela skogsfastigheten går det bra att till exempel ta in ett barn som hälftenägare och samtidigt överföra motsvarande andel av räntefördelning. Genom de höjda avverkningslikviderna går det lättare att få fram medel för kompensation till barn som inte får del av fastigheten. Att påbörja generationsskiftet nu gör också att den nya delägaren får möjlighet att från början sätta sig in i de nya redovisnings- och skatteregler som gäller från 1 jan 2007. Gör slag i saken Fram med skogsbruksplanen och ut i skogen! Skaffa dig en egen uppfattning om situationen på just din fastighet och ta hjälp av dina skogsrådgivare med detaljplaneringen.
Dialect-återförsäljare i Örnsköldsvik, Umeå, Lycksele, Luleå, Gällivare och Boden. Avtalet ger 10% rabatt på mobiltelefoner och 20% rabatt på tillbehör till mobiltelefoner. Laitis Bil & Industri i Umeå. Avtalet omfattar hela sortimentet utom på reavaror och ger 15% rabatt vid kontantköp. Hörnells kläder i Överhörnäs ger medlemmar i Norra Skogsägarna 10–15 % rabatt. Norra Trä & Bygg föreningens egen byggvaruhandel. Finns i Umeå, Skellefteå och Lycksele. AB Knut Sehlins Industrivaruhus i Örnsköldsvik ger medlemmar i Norra Skogs ägarna upp till 35 % rabatt på inköp av företagets produkter mot uppvisande av medlemskort. Flügger Färg i Örnsköldsvik är ett företag som säljer färg både till yrkesmän och privatpersoner. Medlemmar i Norra Skogsägarna får rabatt på inköp av företagets produkter. DäckService AB i Örnsköldsvik ger medlemmar i Norra Skogsägarna 50 kr avdrag per däck på ordinarie nettopriser. Bäcklunds Bygg Örnsköldsvik ger medlemmar i Norra Skogsägarna 20 % rabatt på inköp av företagets produkter. Rabatten kan ej kom bineras med andra rabatter utan avser ordinarie priser. Medlemmar erbjuds separat kundavtal med eget kundnummer och 30 dagars kredit. Rabatten gäller ej på Snickens sortiment – separat pris, -10 %. Däckia AB Örnsköldsvik ger medlemmar i Norra Skogsägarna 10–35 % rabatt på inköp av företagets produkter. Rabatten avser endast ordinarie priser. Sjödins Sport Radio-TV AB, Mellansel ger edlemmar i Norra Skogsägarna 10 % rabatt m på inköp av skogsprodukter. Lindbloms Marina & Maskiner AB i Piteå lämnar följande rabatter till medlemmar samt anställda i Norra Skogsägarna: Maskiner 14 % ur sitt sortiment Stihl (motorsågar och röjsågar) och Viking (gräsklippare m.m). Tillbehör och kläder: 20 % ur sitt sortiment Stihl och Viking. Edvardssons Trävaru AB, Bredbyn ger medlemmar i Norra Skogsägarna 10 % rabatt på ordinarie priser på hela sortimentet mot uppvisande av medlemskort. Rabatten gäller inte på prissänkta varor (ex broschyrvaror) och ej i kombination med andra rabatter. Grubbströms L-V Delar Valvoline Rabatt på motoroljor, transmissionsoljor, hyrdraulvätskor, fetter och specialprodukter. Arvidsjaur. Tfn 0960-179 80, 070-681 35 65. TraktorCity i Piteå 12% på maskiner (motorsågar, röjsågar, gräsklippare m.m.) och 20 % på tillbehör och kläder. Kalix Maskiner ger medlemmar 12 % rabatt på motorsågar, röjsågar och gräsklippare samt 20 % på tillbehör och kläder.
Lycka till!
19
Mats Lundberg, skogsinspektor från Skellefteå.
Mikael Vestermark, Norsjö, LRF-ordförande i Norsjö/Malåavdelningen.
Älgjakten är snart här, med spänning, kamratskap och hårt slit.
Göran Andersson, skogsaktiv pensionär från Myrheden.
Skogsröster
om älgjakten Älgjakten närmar sig. Stora förväntningar varvas med meningsutbyten av olika karaktär. Älgen är alltid ett hett samtalsämne – inte minst bland skogsägare. Norra Skogsmagasinet var på plats när fyra skogsägare träffades i Svansele för att prata om älgar och älgjakt. Text och foto: Calle Bredberg
Vår älgstam är ett ämnesområde som brukar kunna debatteras året om. När jaktsäsongen närmar sig tilltar givetvis diskussionerna – och det kan gå riktigt hett till ibland. Inte minst bland skogsägare är älgen ett rykande hett ämne. De skogsägare som har drabbats hårt av betesskador är naturligtvis skoningslösa i sin kritik mot den alltför stora älgstammen. Samtidigt finns
20
det många skogsägare som har ett genuint intresse för älgjakt och anser att man bör förvalta älgstammen med hänsyn till andra värden än de rent skogsekonomiska. Ja, det är upplagt för debatt. Tilldelning i samråd Precis som i alla komplexa diskussionsämnen gäller det att nyansera debatten och försöka hittade sansade lösningar eller kompromisser. Många gånger fungerar det bra. Våra älgsamråd, där markägar- och jägar intressen försöker enas om tilldelningen, är ett bra exempel, även om det inte fungerar helt friktionsfritt alla gånger. I början av augusti träffades fyra skogsägare i Svansele, några mil norr om Norsjö. Under det spontana lunchmötet hann gruppen disku tera en hel del älgjakt. Vi passade på att notera några frågeställningar och skogsägarnas åsikter.
Gerhard Lundström, strutsfarmare från Glommersträsk och anställd i Arvidsjaurs Jaktvårdskrets.
Hur stor älgstam ska vi ha i framtiden? Mats: Jag anser att vi bör ha en älgstam som klarar två procent-målet när det gäller betes skadorna. Man måste dock förstå att det rör sig om ett genomsnitt, där det är variationer mellan olika år och områden. Trots några milda vintrar har vi fortfarande stora skador i vissa områden, och med en sträng vinter med meterdjup snö skulle skadorna öka markant igen. Det finns helt enkelt inget annat foder över snön. Det går åt mycket tallplant för att värma vår frusna älgstam. Gerhard: Uppe i Norrbotten har älgstammen minskat rejält i Piteå-LuleåBodenområdet. Jag är också oroad över den ovanligt höga dödligheten hos kalv i Norrbottens inland. Om man leker med tanken att alla skjuter fullt, inklusive B-licen serna, vore det en katastrof för älgstammen. Mikael: Två procent beteskador tycker jag Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
känns som en vettig nivå. Vårt jaktlag hade då inga problem med att fylla upp tilldelningen. Göran: I år känns det som att vi gissar mycket. Det är svårt att göra några uppskattningar efter förra året, då det inte gick att bedriva någon riktig jakt. Renarna var ett problem i början av jakten och den stora snömängden i oktober ställde till det rejält. Vilka verktyg har vi för att minska älgbetesskadorna? Mikael: Vi måste skjuta mer kalv. Under de senaste vintrarna har ungefär hälften av korna haft sina kalvar kvar hemma i Norsjö JVK. Skjuter vi fler unga djur får vi även en äldre, starkare och ur jaktsynpunkt intressantare älgstam. Gerhard: Skjut rätt exemplar. Om hunden äter upp dina tofflor kan du ju inte skjuta grannens hund. Man måste gå till roten av problemet. Röjning av vägdiken och kraftledningsgator till lämplig foderhöjd bidrar förstås också en del. Mats: Jag tror på en tidig, lätt röjning. Tvärtemot många andra tror jag att det gäller att få upp ungskogen fortare. Sedan är jag övertygad om att vi måste vara effek tivare i början av jakten om vi vill ha positiva lokala effekter. De älgar vi har i september är samma älgar som kommer tillbaka efter vinterns vandringar och gör den största skadan i mars–april. Göran: Jag är tveksam till att röja mer för att undvika betesskador. Älgarna röjer själva, och om det är mycket plant så stryker bara
tallen med. Jag tror man ska röja först när tallarna är utom räckhåll för älgarna. Vilken påverkan har egentligen rennäringen? Gerhard: Det pratas mycket om älgbetes skador, men vi får inte glömma renarnas påverkan på skogen. Få törs prata om det idag, men lokalt är det ett stort problem. Mats: Det finns älgjägare som avbryter jakten för att det är för mycket renar. På det viset blir det inga älgar skjutna. Det här är något skogsägarna och jägarkåren gemensamt måste göra något åt. Mikael: Tendensen är att renarna kommer tidigare för varje år. Redan nu ligger det mycket renar i mina hemtrakter. De äter upp eller trampar ner andraskörden.
Om älgens födoval • Älgen föredrar asp, sälg och rönn men dessa trädslag blir aldrig mer än 10 procent av födointaget. • Omkring 60 procent av födan i februari består av tall (30 procent björk, 10 procent övrigt löv). • Under vintern är tillväxten inställd och älgen äter bara hälften av sommarfödan. 10 kg torrvikt/dag sommartid, 5 kg/dag vintertid (10 kg torrvikt=20–40 kg färsk vikt). • Älgen betar normalt bara 5–10 skott per tall, sedan går den vidare till nästa. Under en dag kan en älg beta 2 000 skott från 400 tallar. • Den svenska älgstammen äter ungefär 160 000 ton tallskott under en vinter. Källa: Sten Lavsund, SLU Uppsala
Kommer det att finnas någon som vill jaga älg i framtiden? Gerhard: Det är ett problem vi måste lösa. I Arvidsjaurs kommun har vi en pott som bekostar ungdomarnas jägarexamen, vilket känns som ett steg på rätt väg. Sedan tror jag att vi måste minimera restriktionerna för de unga jägarna. De måste få skjuta det som kommer på passet, annars är risken stor att de tappar intresset. Det finns säkert också många ungdomar som inte ens vet att de har ett jaktintresse. Kanske till och med grannen eller hans barn är intresserade? Hur många har egentligen frågat dem? Göran: Vi måste bli bättre på att väcka ett intresse för djur och natur redan i unga år. Högstadieeleverna i Jörn har sponsrats av ett skogsbolag och tagit jägarexamen på skoltid, med gott resultat. Som jag ser det har skolan en viktig roll. Mikael: Det är svårt för många ungdomar att lägga undan både tiden och kostnaden för älgjakten. Subventionera unga jägare, det kan ju vara riktigt dyrt att jaga älg. Mats: Det här är mycket viktigt. Och skogsnäringen måste ta sitt ansvar när det gäller att hitta och uppmuntra nästa generation älgjägare. Om vi ska fortsätta med det skogsbruk vi bedriver idag är avskjutningen förstås en mycket viktig del i det hela. Det finns så oerhört mycket att göra. Jaktlagen måste till exempel se positivt på att någon medlem tar med sig en ungdom på älgjakten. Det borde vara en självklarhet, men det är inte alltid så.
Fyra skogsägare träffas och pratar om älgjakt, ett av våra allra vanligaste samtalsämnen så här års.
Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
21
Norraprofilen –
Norra Skogsmagasinet presenterar profiler inom skog och skogsindustri.
Med känsla för drag Henrik Åkesson är mycket respekterad i sin yrkesroll på Sävar såg, där han ansvarar för torkarna och ser till att det är ständigt drag i pannorna. På fritiden drar han gärna omkring på sin 800-kubikare och vädrar in dofterna från det ljuvliga Sommarsverige. Text och foto: Calle Bredberg
Henrik började sin anställning på Sävar såg redan 1970. De första fem åren arbetade han på hyvleriet, men tog sedan klivet över till panncentralen. – Jo, det känns nästan som igår, skrattar Henrik och gör några jämförelser mellan nu och då. – På den tiden fanns det fyra torkkammare och vi var omkring 25–30 anställda som producerade 15 000 – 20 000 m³/år. Idag har vi 17 kammartorkar, två kanaltorkar, hundratalet anställda och ligger på över 160 000 m³. Henriks respektingivande anställningstid gör honom till ett vandrande historiedokument när det gäller Sävar såg. Bland mycket annat var han med och bekämpade branden som ödelade sågverkshuset 1976. Ansvaret för pannorna och torkarna är utan tvekan ett nyckeljobb på sågen. Genom åren har Henrik blivit oerhört duktig i sin yrkesroll. Idag anses han vara en av sågens mest värdefulla medarbetare, med en erfarenhet, kompetens och känsla för sitt yrke som ytterst få. I arbetet ingår bland annat att hålla ständig koll på fuktkvoter, att ta sprickprover och se till att logistiken fungerar. Noggrann planering är en förutsättning för att allt ska rulla på friktionsfritt. Nattligt larm Idag jobbar en handfull anställda med panncentralen, som måste ha jourbevakning dygnet runt. Under några år i slutet på sjuttiotalet arbetade Henrik helt ensam, vilket medförde att han hade jour dygnet runt, året om. – När larmet ringde var det bara att rycka ut. Jag har alltid bott nära sågen, så för det mesta gjorde det inget. Jo förresten, lite jobbigt var det nog när larmet gick under självaste bröllopsnatten, berättar Henrik och lockar fram ett skratt hos hustrun Angelika, som tydligen inte tyckte det var så förfärligt ändå. Förutom sin anställning är Henrik även en stolt medlem i Norra Skogsägarna. Skogsfastigheten, som ligger i Gravmark, har faktiskt en riktigt ansenlig areal.
Henrik njuter av Sommarsverige från sin Suzuki Intruder 800.
22
Lagom fart På fritiden under barmarkssäsongen grenslar Henrik gärna sin Suzuki Intruder 800. Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
Främst glider han omkring på hojen i närområdet, men en och annan avstickare till fjällvärlden brukar det kunna bli. När det gäller en kille som Henrik kan
man kanske dra slutsatsen att det ska vara fullt pådrag när han sitter på motorcykeln. Det finns dock andra värden med att åka hoj, njutningar som gör sig bäst i måttlig fart.
– Det är mest närheten till naturen, luften och alla dofter som strömmar emot en. Att åka motorcykel är en upplevelse för alla sinnen, avslutar Henrik Åkesson.
Fakta om pannorna på Sävar såg • De tre pannorna på sågverksområdet ger cirka 9 MWh. • Pannorna producerar 45 GWh/år, varav cirka 6 GWh leve reras till Umeå Energi, som sänder det till Sävar samhälle. • Pannorna förbrukar 90 000 m³ spån, flis och bark per år.
På Sävar såg, liksom inom hela industrisektorn, är datorerna en del av jobbet numera.
När det gäller maskiner
• Den äldsta pannan, som är från 1973, kommer förmod ligen att bytas ut inom en snar framtid.
NY MEDLEM TILL JAKTLAGET? Vi har alltid 10 maskiner inne på lager
t on 12 7 ,7 m -6 1 , 5
Arbetshungrig veteran… Arctic Cat 400 4x4 EFI
Outlander 800 H.O. efi
Marknads-
Marknadsledande i sitt segment Honda 401-500cc
/@KLRÕRJNFRU@FM@QÕ)NGMÕ#DDQDÕSQ@JSNQDQÕNBGÕLXBJDSÕ @MM@SÕEQÕRJNFDM Õ*NMS@JS@ÕCHMÕKNJ@K@ÕL@RJHMG@MCK@QD
,ULE¥ÖpÖ ÖÖpÖ WWWNMABSE
Outlander 650 H.O. efi
3KELLEFTE¥ÖpÖ ÖÖÖpÖ WWWABLLMSE Outlander 400 H.O.
5ME¥ÖpÖ ÖpÖ WWWTRAKTORCITYCOM
Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
"J¦STAÖpÖ ÖÖÖpÖ WWWBJASTABILSERVICEABSE
Hammarvägen 39 943 36 Öjebyn, 0911-664 20 www.traktorcity.se
23
800 cc
OutlandeR 800 H.O. efI
650 cc
400 cc
OutlandeR 650 H.O. efI
OutlandeR 400 H.O.
4 nyckelföRdelaR Med OutlandeR™ • Högsta motoreffekten i varje klass* (400, 500, 650 och 800) • ”Slide & glide” SSt-ram • ttI Individuell bakfjädring (75% färre rörliga delar) • Visco lok (automatiskt låsande differential) *Källa: Matech Technologie Inc.
OutlandeR 800 Xt H.O. efI
OutlandeR 650 Xt H.O. efI
OutlandeR 400 Xt H.O.
Kör DeT BäSTA SOM FINNS. WOW! OutlandeR MaX 800 H.O. efI
OutlandeR MaX 650 H.O. efI
OutlandeR MaX 400 H.O.
OutlandeR MaX 800 Xt H.O. efI
OutlandeR MaX 650 Xt H.O. efI
OutlandeR MaX 400 Xt H.O.
nyHet: OutlandeR MaX 800 H.O. efI ltd (vägmodell)
nyHet: OutlandeR 500 H.O. efI
nyHet: Renegade 800 H.O. efI (vägmodell)
före sin tid och en av de mest innovativa och välkonstruerade atVmodellerna: nya Renegade 800 H.O. efI!
ÅTERFÖRSÄLJARE Arvidsjaur: Nya Maskin & Fritid AB, 0960-107 70, www.nyamaskinofritid.se • Blattnicksele: Forsgrens Bilservice, 0952-200 94, www.forsgrensbilservice.com • Boden: Sixten Nilssons Motorservice AB, 0921-102 09, www.sixtennilssons.com • Dorotea: Dorotea Husvagnscenter, 0942-103 00, www.doroteahusvagnscenter.com • Gällivare: Gällivare Motor & Maskin AB, 0970-141 50, www.gemm.se • Kalix: Kalix Maskiner AB, 0923-12290, www.kalixmaskiner.se • Kiruna: Maskinaffären B. Lundström AB, 0980-187 36, 0980-187 38, www.lundstromaskin.se Laisvall: Bröderna Sundström AB, 0961-200 44 • Luleå: Kalix Maskiner AB, 0920-884 66 • Lycksele: B.O:s Hydraulservice AB, 0950-106 56, 0950-660 24, www.bos.nu • Malå: Nila Fritid I Malå AB, 0953-21301 • Piteå: Lindbloms Marina & Maskiner AB, 0911-187 00, www.lindblomsmarina.se • Skellefteå: Utterströms Skog & Marin AB, 0910-155 80, www.utterstroms.com Storuman: Staffans Motor & Mek. AB, 0951-71022, www.staffansmotor.se • Umeå: 4 Säsonger, 090-14 61 62 • Vilhelmina: Lindblads Motor, 0940-108 15 • Vittangi: Maskinaffären B. Lundström AB, 0981-100 78, www.lundstromaskin.se • Vuollerim: Johnnys Skoter & Mek, 0976-105 30, www.johnnysskoter.se • Vännäsby: Johansson Maskin AB, 0935-399 30, 0935-399 32, www.johanssonmaskin.se • Öjebyn: Traktor City AB, 0911-664 20, www.traktorcity.se • Örnsköldsvik: Fritidsimport AB, 0660-545 10, www.fritidsimport.se © 2007 Bombardier Recreational Products Inc. (BRP). ® ™ and the BRP logo are trademarks of BRP or its affiliates.
24
brp.com
Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
En dag hos skogsinspektorn Var gör egentligen en skogsinspektor? Virkeskontraktering är naturligtvis en viktig del av arbetet, men det finns så mycket annat under en inspektors paraply. Vi följde med Karlolof Boman, skogsinspektor i Lycksele, under en helt vanlig arbetsdag. Text: Karlolof Boman Foto: Calle Bredberg
07.45 Kommer in på kontoret och hälsar på mina kollegor. Jag går igenom kalendern och förbereder dagen och läser sedan mejlen. Ser att jag bland annat har fått svar från en markägare angående en gallring som vi tidigare diskuterat över telefon. En del mark ägare föredrar mejlkontakt, men de flesta vill ha telefon- och/eller personlig kontakt. 08.15 Går in till min kollega Paul Dahlgren och pratar om aktuella händelser/uppgifter som till exempel plantutlämningen. Vi är överens om att de nya rutinerna fungerar bra. Det är viktigt att Paul och jag pratar ihop oss flera gånger under veckan så att vi håller oss uppdaterade om vad vi gör och vilka områden vi jobbar i. 08.33 Jag går in till kontoret och startar vårt traktplaneringssystem, ”Timmer webb”, ett verktyg vi framför allt använder när vi planerar, söker och doku menterar våra avverkningsområden. Timmerwebben är ett dataprogram med digitala kartor över hela Sverige. Jag tittar på några områden som jag sett under gårdagen när jag var på besök hos en markägare. Jag minns att området var i behov av gallring och tar därför reda på vem som äger marken. Antecknar att jag ska ta kontakt med ägaren för att höra om intresse finns för gallring.
till ett avverkningslag. Vissa avverkningar är mer komplicerade än andra. Det räcker inte med en papperskarta och digitalkarta, utan avverkningslaget och jag måste tillsammans titta på kartan för att planera avverkningen.
08.58 Skriver ut två stycken traktkartor, papperskartor över avverkningsområden, som jag ska åka förbi och lämna
09.05 Dricker kaffe och pratar om det fina vädret. Kommer vi att ha turen att det blir uppehåll till helgen?
Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
09.20 Sätter mig i bilen och kör till Ekkorrträsk för att träffa Gunnarsbyns avverkningslag. De ska avverka de områden som jag skrivit ut. Väl framme träffar jag maskinföraren Niklas Nybom och vi går igenom förutsättningarna för avverkningen. Niklas ser hyfsat pigg ut trots att han kört nattskiftet med skördaren. Han behöver dock lite kaffe så jag offrar mig...
25
10.30 Åker mot Busjön för att träffa André Dahlgren som arbetar åt Relacom. Vi har stämt träff angående en telefonledning som han ska höja. Gunnarsbyns avverkningslag ska nämligen dit och avverka och lägga virket vid asfaltvägen. Problemet är att telefonledningen hänger för lågt och därmed utgör ett hinder. 11.13 Paul ringer medan André och jag står och diskuterar. Han behöver hjälp med att få igång sin GPS. Det är inte första (troligtvis inte sista heller) gången han ber om liknande hjälp. Paul tillhör generationen som har lite svårt med datorer och ny teknik…
Ledningar som måste höjas är en del av arbetet.
11.28 Efter att André och jag har kommit överens om att ledningen ska höjas åker jag in till Lycksele för att äta lunch. Idag ska jag lyxa till det lite extra och ta en dagens på Lernia. 12.25 Tillbaka på kontoret laddar jag över några kartor till min hand-GPS för att kunna åka ut och planera en avverkning i Medelås. På vägen dit åker jag och hämtar en av mina hundar, Elit, en tvåårig hälleforsare. Vid lämpliga tillfällen brukar jag ta med mig någon av jakthundarna. De tackar aldrig nej till lite tid med husse i skogen. 13.10 Framme i Medelås. Elit är riktigt glad över att få följa med. Han drar i kopplet och vill iväg och jaga, men han får vänta några månader till. Jag börjar med att snitsla yttergränsen för att sedan planera själva avverkningsgenomförandet. När jag snitslar rågången så tittar jag även på vilken typ av skog det finns på grannskiftet för att se om det finns behov av åtgärder. Det är en fördel både för oss som företag och för markägarna om det blir en större samlad volym in efter en väg. 13.58 Elit och jag stöter på ko och kalv. Kalven är bara några veckor gammal men har inga problem att följa sin mamma. Jag får lite huvudbry över var virket ska läggas vid den här avverkningen. Det är inte alltid så lätt att hitta lämpliga avlägg. Ibland måste vi höra oss för om det finns möjlighet att lägga på annans mark. 14.28 Jag är tillbaka vid bilen och vi åker till kontoret. I bilen passar jag på att ringa till en av Norra Skogsägarnas lastbilschaufförer för att kontrollera om de har hämtat en virkesleverans. Sedan ringer en markägare och frågar om när vi ska hämta groten (grenar och toppar) som ligger på ett hygge vi avverkat åt honom i vintras. Jag förklarar att grot måste ligga över en sommar för att torka upp ordentligt och att vi hämtar upp och flisar den under hösten.
Hälleforsaren Elit är förstås nöjd över att få komma ut med husse en stund.
26
15.00 Tar mig en kopp kaffe, sätter mig vid Timmerwebben och ritar in det avverkningsområde jag varit ute och planerat. Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
15.31 Det ringer på mobilen. En markägare har missat att anmäla sig till röjningskursen som vi genomförde tidigare i vår. Han frågar om vi kommer att köra kursen fler gånger. Jag svarar honom att vi säkerligen kommer att göra det, till hösten eller nästa vår. 15.44 Förbereder mig inför ett möte med en markägare som jag ska träffa nästa dag. Tittar på markägarens fastighet i Timmerweben och skriver ut några kartor över fastigheten. Bäst är det förstås om man kan följas ut i skogen för att diskutera det aktuella området i fält. Alla markägare kan inte det så ibland får man nöja sig med att titta på kartan tillsammans. 16.05 Paul tittar in och vi pratar en kort stund om dagen som varit.
Karlolof snitslar en rågång i Medelås.
16.15 Kollar mejlen en sista gång och läser igenom inbjudan till mötet ”Mera skog” som är i morgon på förmiddag. 16.25 Gör kväll.
Karlolof diskuterar en avverkning med Niklas Nybom, Gunnarsbyns avverkningslag.
Fakta om Elit Ras: Hälleforsare. Fullständigt namn: Raskängets Elit. Född: 2005-03-28. Bor: På Snickarvägen i Lycksele. Det bästa som finns: Älgjakt och att bli kliad liggande i husses knä. Favoritmat: Älgfärs. Meriter: Fyra utställningscert i Sverige och ett cert i Norge. Ett första och tredje pris på jaktprov. Har skällt björn. Planer inför framtiden: Ska vara med och tävla i slutet av augusti för att få möjligheten att representera Västerbotten i Älghunds-SM. Dagen slutar som den börjar, med att Karlolof kollar igenom mejlen.
Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
27
LRF Norrbotten och Västerbotten
Varför medlem i LRF?
V
arför ska jag vara medlem i LRF, finns det de som frågar sig. – Jo, det är en opolitiskt företagarorganisa tion som arbetar för dig och dina intressen som skogsägare. I veckotidningen Land, Land Lantbruk och Skogsland som ingår i medlemskapet kan du läsa allt möjligt som berör dig som skogsägare, vad som händer på marknaden, aktuella frågor som äganderättsfrågor, intrång, utredningar, stormar m.m.
Stora aktuella näringspolitiska frågor som LRF arbetar med är exempelvis;
Juridisk hjälp
– Fördjupad strategi för formellt skydd av naturområden på skogsmark – Skogsutredningen – Skatt på väg – Skoterfrågor – Rennäring och jaktfiskeutredningar – Vattendirektivet
Du som medlem har tillgång till 30 minuter kostnadsfri telefonrådgivning per år av LRF Konsult Juridiska Byrå
Förmåner Som företagare kan du få LRF rabatt och bonus vid köp av bil, företagskort hos IKEA ger dig rabatt, samt många andra erbjudanden. Vill du veta mer om förmånerna, vad det kostar att bli medlem eller anmäla dig som medlem. Ring till vår medlemsservice 020-44 44 33 eller hör av dig till våra regionchefer Mats Granath 09010 80 22
[email protected] Marianne Aava 092023 77 32
[email protected]
Basförsäkringarna; BasLiv och BasOlycksfall För dig som är medlem i LRF ingår Basförsäkringar utan extra kostnad i ditt medlemskap. Basförsäkring arna gäller utan hälsoprövning, dygnet runt så länge du är medlem i LRF. Det enda kravet är att du blivit medlem före 70 års ålder. För ny medlem börjar BasLiv gälla efter 5 års medlemskap. För mer information om försäkringar vänd dig till Försäkringsrådgivare Erica Stridsman 092023 77 33,
[email protected]
Tillsammans får vi landet att växa
www.lrf.se
28
Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
Kryssvinnare och rätt lösning Korsordsvinnaren i Norra Skogsmagasinet nr 2, 2007 blev Margit Söderberg, Vännäsby. Hon får en ryggsäck med hemliga presenter från Norra Skogsägarna. Här publicerar vi rätta lösningen för krysset i Norra Skogsmagasinet nr 2, 2007.
Skog & sånt Krönikör: Annetthe Norberg, Kubbe
Rötter ger stadga Jag är en snart 44-årig jord- och skogsbrukare som på grund av sjukdom, reumatisk artrit, omskolat mig till lärare i vuxen ålder. Jag trivs jättebra med mitt nya yrke, där jag får jobba med barnens naturliga nyfikenhet och utveckling. Både hemma och på jobbet funderar jag mycket över nästa generation skogsägare. Hur många har egentligen barnen med sig ut i skogen? Hur skapar vi band till marken och känslan för delaktighet? Att man redan som liten känner att man behövs. Jag tycker faktiskt att det är lite väl mycket ”lullelull”. Många är så rädda om sina barn att de fullständigt besparar dem risken att någon olycka ska hända. Visst är vi försiktiga och ser till att minimera riskerna när våra barn håller på med farliga redskap. Barn till lantbrukare är de barn som lever farligast, och man vill ju skydda det värdefullaste man har.
Grizzly Power!
Grizzly 700
Grizzly 450
Grizzly 700. Utsedd till Årets ATV i ATV & Terrängmagasinet 6/06 Grizzly 450. Bäst i test! ATV & Terrängmagasinet nr 4/05
Som förälder hjälper vi våra barn till aktiviteter genom att skjutsa och ordna med schemalagda träningar och annat. Vi köper stora studsmattor där barnen får utlopp för sin rörelselusta. Men den naturliga fysiska träningen och delaktigheten glöms alltför ofta bort. Vi som föräldrar har så bråttom, vi ska ju hinna med så mycket i vår superstressade tillvaro. Men hur ska de små, nyfikna barnen få någon känsla av delaktighet om de inte får prova på det mamma och pappa gör? Trots att mina egna barn har skurit sig på kniven många gånger anser jag att de måste få prova på det som föräldrarna har sagt är farligt, men givetvis i en övervakad situation. Annars tror jag att de provar i alla fall – och då kan det gå riktigt illa. När barnen blir tonåringar är det många gånger för sent att göra så mycket. Då är det den egna individens intressen som styr huruvida man blir en intresserad skogsägare eller inte. Tidigare generationer har fått lära genom att vara med, men på senare tid har det blivit både fult och farligt. Alltför många har förlorat sina rötter under resans gång, rötter som skapar livsrum och livskvalitet. Som lärare försöker jag hjälpa till att låta så många som möjligt få bra förutsättningar att skapa egna rötter. Utan ett stadigt rotsystem blåser man ju lätt omkull.
BURLIN MOTOR FRITID AB SKELLEFTEÅ
Solbacken, Skellefteå. Tel 0910-71 44 20. Måndag–torsdag 8–18, fredag 8–17, lördag 11–14 www.yamahacenter.com art ofengineering engineering the arttheof
Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
Annetthe Norberg är lärare och skogsägare bosatt i Kubbe, en mil norr om Bredbyn i Ångermanland. Annetthe är även aktiv i Säfk vinnorna, region Örnsköldsvik.
29
Korsordsmaster: Magister Åke Andersson, Kalix.
Skogsägarkrysset – vinn ryggsäck med överraskningar Skicka din lösning senast 31 oktober 2007 till ”Skogsägarkrysset” Norra Skogsägarna , Box 4076, 904 03 Umeå
Namn_ _______________________________________ Adress____________________________________________ Postnr/ort_____________________________________ Telefon___________________________________________ Rätta lösningen samt vinnaren publiceras i Norra Skogsmagasinet nr 4, 2007. Först öppnad rätt lösning vinner en ryggsäck med överraskningar.
30
Norra Skogsmagasinet nr 3/2007
Styrka Stil Kvalitet
Logset är det skogsmaskinsmärke som ökar mest i Sverige just nu. Vårt kompletta maskinprogram och vår förstärkta service- och försäljningsorganisation i Sverige är de främsta orsakerna till det. Våra maskiner – de karaktäristiska Titan-skördarna och de robusta skotarna – briljerar med häpnadsväckande låg bränsleförbrukning
Mats Åhfeldt, Tel. 070-296 23 23,
[email protected] Göran Packendorff, Tel. 070 585 14 82,
[email protected] www.logset.se
och hög produktivitet och tillförlitlighet. Våra skördaraggregat klarar allt från gallring av energived till tung slutavverkning. Det finns en ny stark aktör på den svenska skogsmaskinsmarknaden nu. Ta kontakt och bekanta dig med Logsets maskiner, du med.
Hännisvägen 2, FI-66530 Kvevlax, Tel. +358 10 2863 200, Fax +358 6 210 3216 www.logset.com
B
Returer till: Norra Skogsägarna ek. för. Box 4076, 904 03 UMEÅ
Posttidning B
Vår specialitet!
d flisning allt "Kundanpassa till sågspån" från energiflis
WOOD-TERMINATOR Traktorflishuggar i Containerutförande...
Är du också intresserad av att bli en i Teamet –
välkommen att diskutera en ny framtid inom Bioenergibranschen. Vi hälper dig med helheten, arbete, maskin och finansieringen osv. an
ss Ni k
enom o
Det är g
öpa yra – K
ra –H lfinansie att tota ig med stningen med d r e lp utru Vi hjä et! mpletta n som säkerh den ko e maskin t s a d n e
Leasa
Nya Mus-Max modell T8C Containerversionen Nu ännu effektivare med sin kapacitet på över 60 m3 i timman blir T8C helt oslagbar i terräng och skogsflisning. Som dragfordon till T8C har vi valt en skogsutrustad Valtra T191 som även den är i en klass för sig . Ekipaget är 8-hjuligt kan även förses med slirskydd för bästa framkomlighet. Fliscontainernern är högtippande och det smidiga ekipaget är gjort för snabba förflyttningar från objekt till objekt. Välkomna att se mer av T8C i sin rätta miljö!
WOOD-TERMINATOR Powerteam Sweden
Nya T8C
• Drift: 8x8 (navmotor) • Vagnens dragkraft: 6 tons hydraulkraft, • Hydraulik: Linde, • Vagndrift: Terminatorservice´s exklusiva drift som är något utöver allt annat. • Container: 18 m3, högtippande, vågceller, inbyggt vågsystem med skrivare • Kran: Cranab FC65 kombi, IQUAN styrsystem, slanglös rotator • Chassi: 23 ton • Däck: 710x26,5 20 lager • Hytt: Nu med ännu bättre komfort, ljudisolerad, klimatanläggning ECC • Backkamera: färg • Intagsöppning: T8=76x42 cm • Lägre bränslekostnader • Billigare transportkostnader (45 km/tim) • Kontantinsats från 0 kr! Ring oss för mer information. Välkomna! Fabrik, Österrike
Landtechnik Urch GmbH. Oberer Markt 8 AT-8522 Groß St. Florian www.mus-max.at
Försäljning/Tillverkning/Information, Sverige
Terminatorservice Tel 0515-72 89 09. Fax 0515-72 89 03 E-post:
[email protected]
Försäljning
Robert Fichtinger 0736-47 69 91
Roger Öberg 0707-68 41 18
Tillverkning/information
Lars Johansson 0707-60 84 84