Sammanställning av enkätsvar från deltagare i samband med avslutad insats Tabell 1. Verksamheten som jag deltagit i är utformad utifrån mina behov 1 = Stämmer helt 2 = Stämmer delvis 3 = Stämmer dåligt 4 = Stämmer inte alls
1 2 3 4 Totalt
2012 45 42 3 4 94
48% 45% 3% 4% 100%
2013 56 43 5 0 104
54% 41% 5% 0% 100%
Tabell 2. Verksamheten har varit anpassad till vad jag klarar av 1 = Stämmer helt 2 = Stämmer delvis 3 = Stämmer dåligt 4 = Stämmer inte alls
1 2 3 4 Totalt
2012 58 28 7 1 94
62% 30% 7% 1% 100%
2013 68 32 4 0 104
65% 31% 4% 0% 100%
Tabell 3. Jag har fått påverka innehållet i verksamheten 1 = Stämmer helt 2 = Stämmer delvis 3 = Stämmer dåligt 4 = Stämmer inte alls
1 2 3 4 Totalt
2012 35 42 11 6 94
37% 45% 12% 6% 100%
2013 41 47 11 5 104
39% 45% 11% 5% 100%
Tabell 4. Jag klarar av ett arbete bättre efter att ha deltagit i den här verksamheten 1 = Stämmer helt 2 = Stämmer delvis 3 = Stämmer dåligt 4 = Stämmer inte alls
1 2 3
2012 22 37 14
23% 39% 15%
2013 28 45 18
27% 43% 17%
4 Totalt
21 94
22% 100%
13 104
13% 100%
Tabell 5. Mina möjligheter att få ett arbete har ökat efter att ha deltagit i den här verksamheten 1 = Stämmer helt 2 = Stämmer delvis 3 = Stämmer dåligt 4 = Stämmer inte alls
1 2 3 4 Totalt
2012 18 32 17 27 94
19% 34% 18% 29% 100%
2013 21 46 24 13 104
20% 44% 23% 13% 100%
Tabell 6. Vad tycker du om verksamheten i sin helhet 1 = Mycket bra 2 3 4= mycket dåligt
1 2 3 4 Totalt
2012 64 27 3 0 94
68% 29% 3% 0% 100%
2013 72 24 7 1 104
69% 23% 7% 1% 100%
Rehabresurs samArbete
1 (7)
Verksamhetsberättelse Rehabresurs samArbete 2013 Uppdrag Rehabresurs samArbete, riktar sig till personer i behov av rehabiliterande insatser som på sikt kan skapa förutsättningar för, och/eller öka förmågan till förvärvsarbete. Teamet består av flera professioner; arbetsterapeuter, sjukgymnaster, psykologer och arbetskonsulent, som genom samlade insatser identifierar faktorer som påverkar individens möjligheter till självförsörjning. Teamets arbete sker i förhållande till aktuell forskning och evidens, med det gemensamma målet att utveckla metoder med hög verkningsgrad samt tillvarata nya kunskaper och erfarenheter.
Genomförande Rehabresurs samArbete består av två team, ett utredningsteam och ett team som arbetar med gruppintervention. I utredningsteamet är fokus på att utreda individuella förutsättningar och behov, samt uppmärksamma och rekommendera fortsatta insatser som på sikt kan öka förmågan till förvärvsarbete. I teamet som arbetar med gruppintervention är fokus den förändringsprocess det innebär att efter flera års frånvaro från arbetsmarknaden, skapa en balans mellan vardagens aktiviteter och arbete/sysselsättning. Gruppinterventionen baseras på konceptet Vardagsrevidering, en arbetsrehabiliteringsinsats framtagen av forskare vid Lunds Universitet. Samtliga insatser fokuserar mot arbete och inkluderar arbetsprövning i reell miljö. Utredningar: En utredning omfattar åtta veckor, varav två veckor innebär arbetsprövning i reell miljö. Utredningen inleds med individuella besök hos arbetsterapeut, sjukgymnast och psykolog men även gruppträffar med olika teman ingår, exempelvis tillfällen på FysEtt Gym med tema fysisk aktivitet. Klienterna träffar även arbetskonsulent för samtal inför arbetsprövning. Under 2013 har 67 klienter påbörjat fördjupad utredning hos Rehabresurs samArbete, av dessa har 14 klienter har varit pågående över årsskiftet 2013/2014. Totalt nio har avbrutit. Orsak till avbrott har i fyra fall varit försämrat mående, tre personer har ”uteblivit” – slutat komma – tappat kontakten, en person råkade ut för en olycka och avbröt men startade åter vid senare tillfälle samt en person avbröt p.g.a. återfall i missbruk. Vad gäller åldersfördelning ses en spridning från 20-64 år varav 14 är under 30 år, medelåldern är 43 år. Arbetsförmedlingen har anvisat 33 klienter (varav en från Söderköping och en från Valdemarsvik), Norrköpings kommun 20 klienter, Söderköpings kommun en klient samt Försäkringskassan 13 klienter, 64% har varit kvinnor. Huvudsaklig problematik har för både kvinnor och män dominerats av psykisk ohälsa och utgör 63%, därefter bedöms 30% ha övervägande fysisk problematik, dock finns stor samsjuklighet. Utav 67 klienter har sex stycken haft behov av tolk, av dessa har två anvisats av Arbetsförmedlingen och fem av Ekonomiskt bistånd. Rutiner och samarbete kring bokning av tolk med respektive myndighet har under året tydliggjorts och fungerat bra. Uppföljningar av de rekommendationer som ges i samband med avslutad utredning genomförs tre, sex och 12 månader efter avslut. Tidigare har detta genomförts skriftligt till anvisande handläggare, men fr.o.m. augusti 2013 har istället klienterna kontaktats per telefon för uppföljning kring aktuell situation. Resultat visar att vid uppföljning tre månader
Rehabresurs samArbete
2 (7)
efter avslut har ca 65% av rekommendationerna följts. Vid rekommendation om fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering föreslås vanligtvis en längre tids arbetsprövning upp mot 10h/vecka, för att se hållbarhet över tid. En förutsättning för det ska fungera bra och resultera i en positiv utveckling är ofta behov av konkret stöd samt täta uppföljningar på arbetsplatsen. Vid uppföljning ett år efter avslut har i flera fall den påbörjade arbetsprövningen avbrutits. Orsak till detta har i några fall uppgetts vara en för snabb utökning av arbetstid och arbetskrav samt att kontinuerliga uppföljningar och stöd ej genomförts, vilket resulterat i försämrat mående. I flera fall har rekommendationerna varit en kombination av arbetsprövning och medicinsk rehabilitering, där den ena eller andra ibland kan dröja. Resultatet pekar på svårigheter att synkronisera dessa och en tendens att se dem som separata delar. I stället för en kombination väljer man då att i stället gå vidare med en av rekommendationerna, vilket medför att förutsättningarna för den arbetsinriktade rehabiliteringen försämras. Planering som involverar flera myndigheter med olika förutsättningar och tidsramar medför krav på ökad samordning och förståelse för att respektive myndighet har olika regelverk att förhålla sig till. Detta är något som bör beaktas vid framtida planering. Samtidigt kan en längre väntetid för att synkronisering ska kunna ske medföra en återgång mot passivisering vilket ej heller är att rekommendera. Någon form av ”vänteaktivitet” efterlyses. Individberättelse utredning: Mikael 52 år Mikael anvisades av Arbetsförmedlingen under 2013 för utredning av resurser och utmaningar i förhållande till arbete. Mikael hade tidigare haft en anpassad anställning som tyvärr gav honom en negativ bild av arbetslivet. Mikaels arbete hade inte varit anpassat i förhållande till den smärtproblematik, stresskänslighet och depression han led av. Då Mikael påbörjade utredningen var han mycket negativ till att delta och hade siktet inställt på stadigvarande sjukersättning, vilket han också sökt men fått avslag på. Han hade stort fokus på sin smärtproblematik och såg endast hinder framför sig. Sakta men säkert under utredningens individuella bedömningstillfällen samt gruppträffar ändrades Mikaels syn på sin egen förmåga, han upplevdes mer positiv och gav uttryck för att han kanske ändå skulle kunna tänka sig ett arbete på några timmar per dag. Vid arbetsprövning under utredningsperioden togs stor hänsyn till Mikaels fysiska och psykiska besvär, intressen samt egna förslag om arbetsprövningsplats. Arbetsprövningen gav Mikael nya tankar och reflektioner om att en fortsättning inom arbetslivet var möjlig. Utredningsteamet rekommenderade efter genomförd utredning en fortsatt arbetsprövning på upp till 10 timmar per vecka. Vid uppföljning framkommer att Mikael arbetsprövat på en arbetsplats han själv kontaktat och att han började på en låg nivå, några timmar i veckan. Något ha tog med sig från utredningstiden var vikten av att börja i liten skala, att trappa upp successivt samt att ha möjlighet till att ta pauser. Mikael kommer från och med februari 2014 få en lönebidragsanställning på 5 timmar per dag och är därigenom självförsörjande. I samband med avslut svarar klienterna på frågor kring upplevelsen av deltagandet samt verksamheten som helhet. 87% uppger att de till stora delar kunnat påverka innehållet i verksamheten och 55% uppger att de helt eller delvis ser att möjligheterna att få ett arbete efter att ha deltagit under åtta veckor har ökat. I en avslutande fråga gällande om, medvetenheten om personens egna resurser, tillgångar och utmaningar har förändrats under veckorna hos oss ges följande exempel:
Rehabresurs samArbete
3 (7)
Citat: ” Jag tänker annorlunda om mina resurser, dvs vad jag kan och inte kan, vad jag behöver hjälp med osv. Startat en tankeprocess” ”En bra bit på väg för att veta orsakerna till mitt mående och hur jag kan gå framåt” ”Det har gett mig bättre självförtroende” ”Vet lite mer om vad som påverkar en så man vet lite mer vad man ska tänka på för att man ska kunna komma vidare” ”Jag har fått lite mer självkänsla och mer tro på min egen förmåga” Klienterna får även skatta upplevd hälsorelaterad livskvalitet (SF-36), både vid start och vid avslut. Resultat från totalt 247 klienter visar en statistiskt signifikant skillnad vad gäller förbättring efter åtta veckor inom områdena Vitalitet, Emotionell Rollfunktion och Psykiskt välbefinnande. Arbetsprövning: Arbetsprövning är centralt i samtliga insatser. Klienterna ges möjlighet att testa sina förmågor samtidigt som observation i utförande av arbete kan ske. Att hitta rätt plats till rätt person i förhållande till det tidsschema som finns är en utmaning. Arbetet har utförts av en person, arbetskonsulent(Norrköpings kommun) som arbetat 80-90% och delat tiden mellan utredningar och Vardagsrevidering. Huvudsaklig tid har ägnats åt kontakter med arbetsgivare samt möten med klienter, mestadels tillsammans med arbetsterapeut men även enskilt med klient för att identifiera lämpligt arbetsområde och omfattning. Med utgångspunkt i klienternas önskemål samt förmågor och begränsningar har arbetskonsulenten sedan letat upp lämplig arbetsplats för arbetsprövning. Detta är ett arbete som tar mycket tid. Arbetet har hittills fungerat bra, dock finns en sårbarhetsaspekt med att endast en person ”kan” utföra arbetet, vilket har lyfts och diskuterats under året. Totalt har 77 överenskommelser om arbetsprövningar tecknats, fördelat på 56 olika arbetsgivare. De arbetsgivare som tagit emot klienter för arbetsprövning representerar flera arbetsområden och branscher. 7 arbetsplatser har använts mer än en gång under året. Orangeriet har tagit emot flest personer för arbetsprövning, totalt 10 personer. Småföretagare, ex mindre butiker och enmansföretagare representerar dock mer än hälften av platserna. Exempel på arbetsuppgifter har varit praktiskt arbete (ute/inne), kassa/butik, administration, vård/omsorg och kök. Teamen har själva valt ut tre arbetsgivare som med stort engagemang, värme och förståelse tagit emot och bemött personal och klienter på ett föredömligt sätt. Dessa är Clas Ohlsson, Norfs Ridskola och Röda Korset vilka kommer tackas och uppmärksammas vid lämpligt tillfälle. Vardagsrevidering: Vardagsrevideringen är gruppbaserad och omfattar totalt 18 veckor (inkl. introduktion och avslut/trepartsmöte) varav sex veckor är arbetsprövning. Ett kognitivt förhållningssätt präglar upplägg och innehåll. En utgångspunkt i Vardagsrevideringen är individens egenkraft, att klienten själv identifierar hinder och resurser i sin vardag, utarbetar strategier för att förändra samt genomför dessa förändringar. Arbetet sker i grupp med 810 deltagare. Mellan grupptillfällena arbetar klienterna med hemövningar. Totalt träffas gruppen tre gånger i veckan, varv ett tillfälle fokuserar på fysisk aktivitet i form av Basal Kroppskännedom. Två arbetsterapeuter har varit gruppledare, arbetskonsulenten har
Rehabresurs samArbete
4 (7)
ansvarat för att hitta arbetsprövningsplatser, men har medverkat i grupper när temat varit arbetsprövning. Basal Kroppskännedom har letts av sjukgymnast. Under 2013 har tre grupper påbörjats, två av dem har också avslutats under 2013. Ytterligare tre grupper har avslutats, vilka påbörjades under 2012. Totalt har 47 klienter deltagit i Vardagsrevidering under 2013. Utav dem har sju avbrutit. Orsak till detta har i fem fall varit försämrat mående, i ett fall har personen gått över i Jobb- och utvecklingsgarantin och därför inte kunnat fortsätta (AF krav på 100% aktivitet), samt en person där insatsen ej kom i ”rätt läge”. Av 47 klienter har 24 anvisats från Arbetsförmedlingen, 12 från Försäkringskassan, åtta från Norrköpings kommun och en från Söderköpings kommun. Av dessa har 41 varit kvinnor. Vad gäller åldersfördelning ses en spridning från 24 – 63 år med en medelålder på 41 år. Erfarenheter från året som gått är att det tar tid att etablera och förankra ett nytt koncept i större organisationer/myndigheter. Mycket tid har lagts på att informera om vad vi kan erbjuda. Bäst återkoppling upplever vi att vi får när vi sitter ner med mindre personalgrupper och utrymme ges att ställa frågor och lyfta enskilda ärenden. Det har lagts mycket tid på att få in anvisningar för att kunna starta upp grupper. När vetskapen om Vardagsrevideringen ökat och även resultat har kunnat påvisas har antalet anvisningar dock ökat, och därmed också möjligheten att välja ut de klienter som bedöms ha störst förutsättningar att tillgodogöra sig insatsen. Stor vikt har också lagts vid ”rätt tajming”. Som ett led i detta föregås nu samtliga beslut om deltagande av ett studiebesök. Konceptet har också anpassats efter målgruppen och vissa justeringar av innehållet har gjorts. Kombinationen fysisk aktivitet och Basal Kroppskännedom har till stora delar utvärderats positivt och flera av deltagarna har tagit till sig övningar och fortsatt även efter avslut. Under hösten har ett samarbete med Forsknings- och utvecklingsenheten i Landstinget (FOU) inletts för att sammanställa resultat och erfarenheter av insatsen hittills. Ytterligare reflektioner och resultat hänvisas till denna skriftliga rapport som kommer presenteras i slutat av mars 2014. Individberättelse Vardagsrevidering: Marcus 27 år Marcus anvisades till Rehabresurs samArbete och arbetsrehabiliteringsinsatsen Vardagsrevidering hösten 2013. Han hade då försörjning genom aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Marcus hade sedan tonåren haft besvär med psykisk ohälsa. Under skoltiden upplevde han mobbing vilket ledde till att han isolerade sig. Fullföljde inte gymnasiet utan ägnade sig mer åt sitt musikintresse hemma i föräldrarnas källare. Har aldrig haft ett arbete. För några år sedan fick han stöd från psykiatrin, vilket hade gott resultat. Han började uppta sociala kontakter och träffade en flickvän. De fick en gemensam dotter vilket bidrog till att Marcus kände en stark önskan att få ett arbete och kunna försörja sig. Vill vara en bra förebild för sin dotter och en god sambo. Innan starten av Vardagsrevidering har han skapat tydliga rutiner för det mesta han gör, vilket hjälpt honom att kunna ta hand om sin dotter och genomföra hushållssysslor. Dock känner han sig bunden av sitt schema och om något gör att han behöver frångå det ökar stressen och ångesten. Han har en önskan om att kunna vara mer flexibel och att utöka sin aktivitetsrepertoar. Vill verkligen få till en förändring och jämför sig med “friska” heltidsarbetande jämnåriga. Under kursen arbetar han aktivt med mål som handlar om att minska stressen i vardagen. Strategier han använder handlar om att acceptera sina förutsättningar, att sätta rimliga mål, värdesätta de framsteg han gör och det han klarar av. Vidare jobbar han med att utsätta sig för obehag och pröva nya sätt att utföra aktiviteter för att öka flexibiliteten i vardagen. Detta för att öka förutsättningarna att i framtiden klara ett arbete. Vid planering av arbetsprövning väljer teamet att utgå från Marcus musikintresse. Han har själv en dröm om att arbeta med musik på något sätt och vill
Rehabresurs samArbete
5 (7)
utbilda sig inom området. Han får arbetspröva i en instrumentbutik där han får delta i reparationer av instrument. Han får även självständigt stämma instrument vilket gör att han känner sig kapabel och tillför arbetsplatsen kompetens. Arbetsprövningen innebär även i sig att Marcus utökar sin aktivitetsrepertoar och ställer prov på flexibilitet. I samband med avslut av Vardagsrevidering planeras för fortsatt arbetsprövning på arbetsplatsen. I butiken ser man att Marcus är en tillgång och man planerar för att sakta, successivt utöka arbetstid och ansvar. Han skattar sin arbetsförmåga som bästa någonsin under livstiden och ser värdet i att jämföra sig med sig själv. Parallellt jobbar Marcus vidare med sina mål gällande vardagens aktiviteter. Han känner att det lägger grunden för att skapa långsiktiga förutsättningar att klara ett arbete i framtiden. Personal: Under 2013 har en stor omsättning av personalen skett. Under våren slutade totalt tre arbetsterapeuter, samtidigt som en arbetsterapeut kom tillbaka efter längre tids föräldraledighet. De två psykologer som vardera arbetade 50% slutade i juni och har ersatts av en psykolog som arbetar 100% från och med augusti. Extern rekrytering av såväl två arbetsterapeuter och psykolog har genomförts. Sjukgymnast som arbetat med Basal Kroppskännedom i Vardagsrevideringen avslutar placering hos Rehabresurs samArbete under januari 2014 och rekrytering av ny medarbetare har skett under hösten. Då ingen sjukgymnast fanns att tillgå internt inom Landstinget skrevs avtal med extern aktör, Prima Vita, för uppdrag med Basal Kroppskännedom under 2014. Arbetskonsulenten har under året gått ner i tid med en variation av 80-90%. Diskussioner har förts utifrån önskemål om att gå ner till 50% men, resulterat i att samma person fortsätter till och med 2014 på 90%. Personalgruppen uppgick i december 2013 till att totalt omfatta 12 personer, inklusive projektledare/chef. På grund av denna personalomsättning har intaget av klienter för utredning varierat något över året, men varit stabilt på 14 klienter från och med augusti. I och med denna personalomsättning samt att kommunens arbetsterapeuter flyttades över till Landstinget i januari 2013 har antalet involverade huvudmän och chefer minskat till att omfatta två huvudmän (Landstinget i Östergötland samt Norrköpings kommun, Arbetsmarknadskontoret) och därmed två olika chefer, varav ingen haft placering på Repslagaregatan. Ett förtydligande kring chefs/ledarskap har tidigare efterfrågats i samband med att projektet vuxit. Med utgångspunkt i detta beslutades att projektledaren ges utökat mandat, tillika vårdenhetschef för personal från Landstinget som är placerade i Rehabresurs samArbete från och med augusti 2013. Utifrån detta har ansvars- och ledarskapsfrågan tydliggjorts och det konkreta, dagliga arbetet med personal och daglig drift underlättats. Kompetens- och metodutveckling: Teamet har under året haft handledning för stöd i konkreta ärenden. Flera ur personalgruppen har också genomfört fördjupade utbildningar inom arbetsrehabilitering. Detta för att på sikt skapa goda förutsättningar för bred kompetens och utvecklingsmöjligheter i Rehabresurs samArbete. Teamet har även tagit del av aktuell forskning genom deltagande i konferenser samt deltagit i av Samordningsförbundet anordnad KBT-utbildning. Arbetskonsulenten har deltagit i utbildning kring Supported Employment. Under året har även samarbetet med Linköpings Universitet fortskridit och utvecklats, dels genom att Rehabresurs samArbete medverkat vid framtagning av utbildningsmaterial av bedömning av arbetsförmåga för handläggare vid Arbetsförmedlingen, dels genom deltagande i Projekt Leonardo. Projekt Leonardo är ett samverkansprojekt med yrkesverksamma arbetsterapeuter på Malta som vill utvecklas inom området arbetslivsinriktad rehabilitering och bedömning av arbetsförmåga.
Rehabresurs samArbete
6 (7)
Två av dem kommer att besöka verksamheten under två veckor 2014. Projekt Leonardo sker även i samarbete med liknande verksamhet inom Linköpings kommun, Team Utreda.
Samverkan En framgångsfaktor i arbetet är teamets samlade kompetenser och olika perspektiv samt att tiden funnits för att ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som gjorts. Då en stor personalomsättning skett och mer än halva utredningsteamet har bytts ut, har visst arbete fokuserats på personalgruppen och att skapa fungerande, effektiva arbetssätt och rutiner. Teamen har också utvecklat ett större nätverk med, och kunskap om olika verksamheter (Flyktingmedicinskt Centrum, Smärt- och Rehabiliteringscentrum i Linköping, kommunens olika stödfunktioner – LSS - Aktema - Asken, Habiliteringen m.fl.), detta som en följd av en ökad komplexitet och samsjuklighet hos de klienter som anvisats. Som nämnts tidigare upplever en stor andel klienter psykisk ohälsa och flera har redan pågående kontaker inom specialistpsykiatrin. Antalet remisser till specialistpsykiatrin men även till vårdcentralernas psykologer/kuratorer har under året ökat markant. Totalt skickades under hösten 14 remisser från teamets psykolog, varav fem till specialistpsykiatrin, två till NPsamverkan och övriga till primärvården. Denna komplexitet har resulterat i att anpassningar gjorts vad gäller upplägg och innehåll. Ett konkret exempel är att vi numera träffar klienterna för ett studiebesök inför deltagande i insats, detta för att klargöra att klienten har förutsättningar att delta (ex kan ta sig hemifrån, kan ta sig till våra lokaler, har barnomsorg och har hälsa för att klara en utredning, förstår syftet). Detta har dock inte varit möjligt tidigare då vi inte fått in anvisningar förrän någon/några dagar innan utredningsstart. Idag är trycket större och vi har personer i kö till våra utredningar från samtliga myndigheter. En orsak till det ökade behovet skulle kunna vara att projektet nu funnits så pass länge att utredningarna nu införlivats i ordinarie myndigheters/handläggares ”resursbas”, men också den ökade komplexitet som målgruppen representerar, vilket ställer ökade krav på en multiprofessionell bedömning. Projektledaren har under 2013 också medverkat i både samverkansteamet för Söderköping och Valdemarsvik samt i inskrivningsgruppen för FiRA. Detta har varit ett bra forum för att sprida information om verksamheten samt att upprätthålla kontakt med de olika myndigheterna. Samverkan med övriga myndigheter, framförallt handläggare har överlag fungerat bra. Det är ibland svårt att få tag i en del handläggare men med hjälp av de kontaktpersoner som finns på varje myndighet underlättas arbetet. Samarbetet påverkas självklart när det sker omorganisationer inom någon myndighet och handläggare byts ut. Vi ser också vikten av att ha en nära kontakt med chefer på respektive myndighet och att vi blir informerade om/vid eventuella förändringar exempelvis kring regelsystem eller inom organisationen som helhet. Tidigare har den processtödjare som varit knuten till projektet fungerat som en viktig länk mellan projektet, beredningsgrupp och styrelse samt Samordningsförbundet och dess samarbetspartners (chefer). Denna resurs avslutades under våren 2013 och det blev med detta tydligt hur personbundet samverkan trots allt är och vikten av att ha en person som kan fungera som bollplank, styra tillbaka mot uppdraget och fokusera på att samordna och återföra den omvärldskunskap som krävs för att möta de förändringar som sker i de olika myndigheterna. En erfarenhet vi vill skicka med inför kommande plattformsarbete.
Rehabresurs samArbete
7 (7)
Måluppfyllelse Rehabresurs samArbetes mål är att skapa förutsättningar för, och/eller öka förmågan till förvärvsarbete hos personer med lång tids frånvaro från arbetsmarknaden. Detta ska ske genom att utveckla metoder med hög verkningsgrad samt tillvarata nya kunskaper och erfarenheter. Projektet har pågått i drygt 4 år och varit i en process av ständig upp- och ombyggnad. Ju längre tiden har gått, desto fler positiva besked har vi fått från tidigare klienter som nu kommit vidare i livet och idag är självförsörjande. Men, det är en lång väg för klienterna och våra insatser är endast en pusselbit av många som behöver läggas. Den återkoppling vi ändå har fått och får från klienter, handläggare och övriga samarbetspartners bearbetats kontinuerligt och resulterar hela tiden i små förändringar vad gäller både arbetssätt och metoder som kan öka förutsättningarna för klienterna att bli självförsörjande. Med utgångspunkt i ovan beskrivna redogörelse för genomförda insatser är min bedömning att arbetet genomförts i enlighet med uppställda mål.
Norrköping 2014-01-24
Anna Käcker Projektledare
Verksamhetsberättelse avseende resursteam 2013 utifrån Arbetsförmedlingen, östra länsdelen. Uppdraget/Resursteam Ett resursteam består av representanter från Landstinget, de östra kommunerna i Östergötland, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, östra länsdelen. I teamet finns det möjlighet att ta upp ärenden då en sökandes förutsättningar på arbetsmarknaden är oklar. Exempel på frågeställningar som behöver klargöras är: 9 Oklart om sökande har förutsättningar för att kunna klara arbete/deltagande i program. 9 Oklart om sökande har förutsättningar för att kunna klara den planering/insats som planerats. 9 Vid frågor kring vårdens planering. Arbetsförmedlingen har aktualiserat ca 20 ärenden under 2013. Kunden deltar inte personligen i ett resursteam utan kundens ärende diskuteras på mötet. Ärendet är bara aktuellt vid tidpunkten för resursteamets mötesdag. Om nya frågor dyker upp eller andra saker som behöver klargöras får ärendet anmälas på nytt. Arbetsförmedlingen för inte statistik över ärendet som vården, FK eller EB har aktualiserat i resursteam. Genomförande av projektet/verksamheten under året utifrån Arbetsförmedlingens roll. Det har under året funnits 13 stycken mer eller mindre fungerande resursteam. Antal resursteam per månad skiljer sig åt beroende på storleken på vårdcentralen/vårdenheten. Arbetsförmedlingen har en representant i varje resursteam och i del fall där resursteam saknas finns det en utsedd kontaktperson på Arbetsförmedlingen. När det finns behov av att diskutera ett ärende på ett resursteam hämtas ett samtycke in från kunden. Handläggaren på Arbetsförmedlingen skriver ner sin frågeställning och lämnar till den kollega som är representant/kontaktperson mot aktuell vårdcentral/vårdenhet. Ärendena anmäls till resurssamordnaren på vårdcentralen/vårdenheten i god tid så att ärendet hinner förberedas utifrån frågeställningen. Frågeställningarna rör främst kundens medicinska rehabilitering/utredning. Vilka som deltar från vården i ett resursteam ser olika ut i de olika teamen, vanligtvis deltar ansvarig läkare eller annan behandlande person ex psykolog, arbetsterapeut, sjukgymnast mm. Detta är viktigt för det först då som vi kan få en sammantagen bild av kunden och tillsammans hjälpa kunden på bästa sätt. Svaret på frågeställningen delges den kollega som anmält ärendet.
Det kan också vara så att annan instans väcker ett ärende som är aktuellt på Arbetsförmedlingen och utifrån frågeställningen tar Arbetsförmedlingens representant fram den information som behövs för att ärendet ska kunna diskuteras under förutsättning att den andra instansen inhämtat samtycke från kunden. Även här delges ansvarig handläggare vad som framkommit på resursteamet. Viktiga händelser som har inträffat under året De flesta resursteam fungerar bra och verkar vara lyhörda för varandras kompetens och/eller regelverk. Vi upplever att diskussionerna kring ett ärende är bra och att det leder till att kunden får hjälp från den instans som är bäst för kunden. Arbetsförmedlingens regelverk verkar vara det man minst känner till och ifrågasätter. Här behöver vi få ut information om arbetslöshetsförsäkringen, jobb- och utvecklingsgarantin och dess faser samt hur vi hanterar ”sjuk i program”. Det vi också upplever är att man ibland pratar om aktivitetsförmåga/sysselsättning vilket inte alltid kan jämföras med arbetsförmåga.
Samverkan Resursteamen bygger på samverkan mellan vården (Landsting/privat vårdgivare), Försäkringskassan, kommunerna, Arbetsförmedlingen i östra länsdelen. Måluppfyllelse Samordnande insatser för att tidigt identifiera individer som är i behov av ett samlat stöd för att säkerställa att kunden får rätt rehabiliteringsinsats utifrån sina förutsättningar inför återgång till egenförsörjning. Målet är att sätta individen i centrum och se vad vi tillsammans kan göra vilket i de flesta fall har fungerat väl.
Individberättelse Svårt att beskriva lyckade resultat inom ramen för resursteamen. De handlar mest om att diskutera individuella ärenden och hur man ska gå vidare för att kunden ska få bäst hjälp i den aktuella situationen. Övrigt Det finns ett projekt mellan Landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som heter ”Östgötamodellen”. Där försöker man nu hitta strukturer/utbildningar för att utveckla och tydliggöra roller och ansvar, både internt och externt för: Rehabkoordinator vården Kontaktpersoner FK Kontaktperson AF Resursteamen Samt att utveckla samarbetet med kommunernas socialtjänst.
Verksamhetsberättelse 2013 Resursteam Uppdrag Resursteam består av representanter från Landstinget, De Östra kommunerna i Östergötland, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Syftet med Resursteam är att kartlägga rehabiliteringsbehov för att i samverkan kunna understödja återgång i arbete eller annan sysselsättning i lämplig omfattning. Målsättningen är att kunna göra bredare bedömningar, tydligare gemensamma planeringar samt utöka samverkan mellan myndigheterna. Hos respektive myndighet finns olika specifika uppdrag/måluppfyllelse. Representant från Norrköpings kommun har bemannat resursteam vid 11 vårdcentraler samt3 psykiatrimottagningar. 73 ärenden har lyfts under 2013
Genomförande av projekt/verksamheten under året De personer som har behov av en samordnad rehabiliteringsplanering i resursteam aktualiseras antingen via rehabiliteringssamordnaren inom psykiatrin eller på vårdcentral, alternativt från någon av de andra berörda myndigheterna. Resursteam har haft inbokade möten varannan vecka inom psykiatrin och en gång per månad på vårdcentralerna. Avsatt tid för resursteamet har varit 1,5 – 2 timmar. Dagordningen sammanställs av rehabiliteringssamordnaren och skickas ut till berörda parter minst 3 dagar innan aktuellt resursteam. Rehabiliteringssamordnaren bjuder in aktuell behandlare till resursteam vid behov för att förmedla ytterligare information ang. patienten. Respektive myndighetsrepresentant dokumenterar i varje klientjournal efter att ärendet varit uppe i resursteam. Återkoppling till de enskilda individerna sker via representant från berörd myndighet och vidare till aktuell handläggare/behandlare i ärendet. Representant från de olika myndigheterna informerar om regeländringar som ökar kunskapen om varandras verksamhet. Statistik skickas varje månad till samordningsförbundet utifrån en angiven mall. Viktiga händelser under året. Norrköpings kommun gick från att resursteamen bemannades av två representanter till en representant och det finns ingen ersättare vid frånvaro. Östertulls vårdcentral valde att pausa sitt resursteam under hösten 2013 pga resursbrist.
Medicinskt centrum gick över att ha resursteam en gång i månaden istället för varannan vecka. Cityhälsan Norr har valt att inte ha något resursteam och ärendena har diskuterats per telefon. Ordinarie handläggare på Ekonomsikt bistånd har i ett par fall kommit själv dragit sitt ärende i resursteam
Samverkan När alla myndigheter samverkar kan det leda till en bättre hantering och skapar det bättre förutsättningar för individen så att handläggningen kan fortskrida skyndsamt. De rutiner vi har för att få in ärenden från kollegor till resursteam är bra och kan inte förenklas ytterligare.
Måluppfyllelse Snabbare handläggning i ärenden
Individberättelse Jörgen har varit aktuellt på Ekonomiskt bistånd sedan 2003. Han har varit sjukskriven till och från för depression, ångest koncentrationssvårigheter. Han har haft kontakt med både primärvården och psykiatrin. Ärendet har diskuterats på resursteam på psykiatri och primärvården vid fler tillfällen. Då Jörgen klarade inte av kraven från AF ställde avskrivs hans ärende ganska snabbt. Jörgen remitterade till NP - teamet för utredning får diagnosen ADHD. Under utredningstiden togs både medicinering och samtalskontakt tagits bort och detta ledde till att Jörgen mående försämrades. Jörgen rekommenderades arbetsminnesträning, depressionsbehandling och centralstimulerande behandling, samtalsstöd. Trots sitt dåliga mående ville han försöka börja studera på Komvux. NP teamet sammankallar ett nätverksmöte där personal från primärvården samt psykiatri är närvarande för att diskutera Jörgens försämrade mående. Ny planering görs när gäller medicinering samt kontakt med arbetsterapeut och sjukgymnast på Rehab Öst. Nu börjar Jörgen få hjärtproblem, högt blodtryck samt andningsproblem. Samtidigt jobbar hans handläggare på Ekonomiskt Bistånd med att få Jörgen närmare mot arbetsmarknaden. Jörgen träffar arbetskonsulent på Destination Arbete, utan att det leder till något resultat. Under åren 2011-2012 lyftes Jörgens ärende igen på resursteam både på primärvården och på psykiatri. Det blev uppenbart att det behövdes samverkan mellan primärvården och psykiatri.
Rekommendationer från resursteamen såg olika. Både sysselsättning på låg nivå och sjukskrivning rekommenderas. Jörgen bedömdes vara arbetsför och skulle skriva in sig på AF och han skulle vara väldigt tydlig med sin neuropsykiatriska problematik, så att han får rätt stöd från början. Hans hälsotillstånd försämrades ytterligare och han avskrivs från AF igen. Psykiatrin erbjöd rehabinsatser från i form av bolltäcke. Ärendet lyfts igen på Vrinnevimottagningen 2012 –10-25 och representant från kommun framför att Jörgen har varit på flera insatser genom Arbetsmarknadskontoret utan resultat och rekommenderar att vården tar ställning till ansökan om sjukersättning. Niklas Ryman specialistläkare på mottagningen är av samma bedömning när gäller de insatser vården har erbjudit. Rekommendation från resursteamet blir att Jörgen ansöker om sjukersättning. Jörgen beviljas sjukersättning i augusti 2013 och är nu självförsörjande. Jörgens handläggares på Ekonomiskt bistånd sedan 10 år tillbaka anser att samverkan har fungerat bra mellan myndigheterna, primärvården och psykiatrin. Men att komma dit har kostat tid, engagemang och fler hälsoproblem för Jörgen. Det är oerhört viktigt att alla delar av vården samverkar- Rehab Öst, psykiatri, primärvård för att helhetsbedömning kan göras för klienten bästa.
Övrigt Kontaktpersonen på EB i Norrköping har använd resursteamen för att få in medicinska handlingarna för de personer som har varit aktuella för projekt FIRA.
RAPPORT
1(3) Vårt diarienummer
2014-01-16
AVN 2014/0009-1 752
verksamhetsstöd Handläggare, titel, telefon
Till Samordningsförbundet Östra Östergötland
Esa Manninen, utredare 011-15 21 38
Servicetrainee - verksamhetsberättelse för 2013 Uppdraget I projektet Servicetrainee skapas 30 tidsbegränsade anställningar (12 månader) inom den kommunala organisationen för personer som är arbetsföra, kan stora invandrarspråk och är aktuella för ekonomiskt bistånd. Projektets syfte för deltagaren är att:
Ge deltagaren erfarenhet av svenskt arbetsliv i den kommunala sektorn.
Ge deltagaren lön istället för bidrag.
Projektets mål är att senast tre månader efter att projektet har avslutats ska minst 60 procent av de tidigare deltagarna arbeta eller studera. Genomförande av projektet under året Halvtidsuppföljningen från april 2013 visar att projektet till stora delar har följt planen. Samtliga 30 anställningar gjordes innan årsskiftet 2012/2013. En deltagare lämnade projektet i början av 2013 för ett reguljärt arbete och en ersättningsanställning gjordes i februari. De flesta arbetsplatserna finns inom vård, omsorg, skola samt matsalsbespisning. Barnfamiljer har prioriterats och det finns cirka 60 barn i familjerna som direkt berörs av Servicetrainee. En utvärdering av projektet kommer att genomföras med start i januari 2014. Viktiga händelser som har inträffat under året I skrivande stund har flera av de deltagare som avslutat sin traineeanställning fått arbete eller börjat studera. Flertalet har fått anställning i kommunen vilket tyder på att det finns ett behov av flerspråkighet i kommunala verksamheter. Under hösten har vi arrangerat några frukostmöten där vi har träffat flertalet ansvariga enhetschefer och handledare på arbetsplatserna. Syftet har varit att stödja med kunskap och även att resonera om framtida stöd för arbetsplatserna. Vi kan konstatera att arbetsplatserna varit mycket Postadress Norrköpings kommun Arbetsmarknadskontoret 601 81 Norrköping
Besöksadress Tegelängsgatan 19 A
Telefon 011-15 00 00
Telefax 011-13 61 70
E-post
[email protected] Internet www.norrkoping.se
NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetsmarknadskontoret
RAPPORT
2(3) Vårt diarienummer
2013-01-13
AVN 2014/0009-1
verksamhetsstöd engagerade och gett deltagarna mycket stöd. Många är också väldigt nöjda med deltagarnas insatser. Samverkan Kontakten med kommunens verksamheter har fungerat bra. Se även under föregående rubrik, andra stycket, om frukostmöten. Måluppfyllelse Den kvantitativa måluppfyllelsen för projektet kommer att sammanställas tre månader efter att den sista deltagaren har avslutat sin anställning. Anställningarna i projektet kom igång lite sent jämfört med ursprunglig plan, men samtliga anställningar (utom en ersättningsanställning i februari) hade gjorts precis före årsskiftet 2012/2013. Den stora merparten av anställningarna har gått till den målgrupp som beskrivs i projektansökan. Alla utom en var beroende av ekonomiskt bistånd före projektet. Flertalet – 25 av 30 personer – har hemmavarande barn. Det vanligast förkommande invandrarspråket inom Servicetrainee är arabiska, som behärskas av cirka hälften av deltagarna. Andra språk som behärskas av minst två deltagare är somaliska, serbiska, spanska och persiska. Halvtidsuppföljningens ekonomiska uppföljning visade inga större avvikelser mellan utfall och prognos när det gäller kostnaderna för anställningar. En avvikelse var däremot att inga medel avsedda för kompletterande studier hade förbrukats. Vid halvtidsuppföljningen hade nio av deltagarna under projektets gång kompletterat sin traineeplats med studier, men dessa studier hade inte kostat projektet någonting då arbetsplatserna stått för utbildningen alternativt att deltagaren studerade på den kostnadsfria vuxenutbildningen. Individberättelse Ett exempel framgår av ett tv4-inslag på Norrköpings kommuns hemsida: http://www.norrkoping.se/organisation/ekonomi/social-investeringsfond/ Det handlar om en man som bland annat har varit irakisk landslagspelare i handboll, arbetat som idrottslärare i Irak och som har akademiska examina inom idrottsmedicin. Han har varit Servicetrainee som idrottslärare på Ebersteinska gymnasiet. Efter avslutad traineeanställning har han arbetat som idrottslärare i kommunen och kombinerat detta med en halvtidstjänst hos IFK Norrköping. Ett annat exempel är en somalisk kvinna som har varit Servicetrainee på Komvux/sfi. Efter traineeanställningen fick hon en tillsvidareanställning på samma arbetsplats som assistent/kommunikatör. Hon berättade om sina erfarenheter av projektet den 18 oktober 2013 då kommunens sociala investeringsfond arrangerade en konferens om de projekt fonden finansierar.
NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetsmarknadskontoret
RAPPORT
3(3) Vårt diarienummer
2013-01-13
AVN 2014/0009-1
verksamhetsstöd Övrigt För att det ska bli ett bra resultat i ett projekt som Servicetrainee krävs en bra matchning mellan deltagarna och arbetsplatserna. En bra matchning kräver många kontakter med både deltagare och arbetsplatser och det krävs fortlöpande uppföljning och stöd till arbetsplatserna under traineetiden. Arbetet med matchning och administrationen av anställningarna med stöd i samverkan med arbetsförmedlingen (nystartsjobb) medför att insatsen är relativt arbetsintensiv för arbetskonsulenterna.
Verksamhetsberättelse för 2013 Uppdraget för strateg för Socialt Företagande (SF) Ta fram en strategi för Socialt Företagande (SF) vilket ska genomföras genom tillsättandet av en tjänst, för att stimulera tillväxten av arbetsintegrerande sociala företag till personer som har svårt att få plats på den ordinarie arbetsmarknaden. Funktionen, med placering på Näringslivskontoret i Norrköpings kommun, riktar sig även till Söderköpings och Valdemarsviks kommuner. Inom ramen för denna tjänst ingår att medverka i projektet Östgötamodellen – för stöd, stimulans och start av sociala företag/arbetskooperativ. I uppdraget ingår att: • • •
• •
Vara sakkunnig, drivkraft och stödresurs till kommunerna i frågor som rör möjligheter till skapande av arbetsintegrerande sociala företag och nyttjande av sociala kriterier vid upphandlingar. Information ut till företagen och ut mot näringslivet, dels för att skapa samverkan/förståelse för kommunens stöd till dessa företag men också för att för vad näringslivet kan göra för att samarbeta och samverka. Bygga upp stödstrukturer och kontaktnät genom samverkan mellan olika aktörer, vilka kan vara de offentliga organisationerna, den ideella sektorn, näringslivet och branschorganisationer samt de sociala företagen och den stödstruktur som redan finns idag. Till stödstrukturen som idag finns räknas Coompanion, Nyföretagarcentrum, Almi, Regionförbundet Östsam, den ideella sektorns aktörer m.fl. Ge direkt stöd till enskilda personer/grupper med frågor/intresse av socialt företagande och vara lots till dem som kan direkt stötta start av nytt företag. Ansvara för information och marknadsföring om arbetsintegrerande sociala företag både inom och utom kommunerna.
Bakgrund Behovet av mer information och kunskap om socialt företagande internt inom kommunerna, och hur kommunerna kan och får stödja den här formen av företagande är stort. Det finns också ett behov av att förstå skillnaderna mellan de olika former av sociala företag som finns så rätt insats kan ges till de olika företagen eller bli lotsade till rätt instans. Vidare finns ett behov av att tydligt kunna ge information utåt mot både medborgare, näringsliv, föreningsliv och myndigheter. Satsningen kommer till mot bakgrund av den regionala rapporten ”Arbete för alla” där den sociala ekonomin generellt och sociala företag speciellt beskrivs som vägar för fler i arbete. Genom att ha en strateg anställd med placering på näringslivskontoret lyfts de SF företagande och dess affärsmässighet. Det ger en struktur till hur man i kommunen kan få hjälp och stöd för den enskilde medborgaren som har frågor om socialt företagande och det ger en kunskapsplattform för kommunen och dess egna verksamheter att stå på.
Syfte • Öka och bredda kunskapen inom området socialt företagande i kommunerna Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik • Öppna upp för samverkan kring och för sociala företag genom samordning • Hitta stödstrukturer för fortsatt utveckling av området socialt företagande som en naturlig del vid etablering av nya företag inom kommunerna.
Mål •
• •
Att ha nått ut med information till alla delar inom kommunerna, i Norrköping är det 9 förvaltningar och nämnder, i Söderköping 4 förvaltningar och 4 nämnder, i Valdemarsvik är det 6 sektorer och 3 utskott samt arbetsutskott under KS. Att ha bidragit till policys och /eller inriktningsdokument som stödjer den kommunala processen. Att bidra till start av fler sociala företag inom Samordningsförbundet Östra Östergötland
Genomförande av uppdraget och projektet år 2013 Informationsspridning Under det första året var målet att nå ut med information till kommunernas nämnder och förvaltningar för att berätta om den strategiska funktionen, om socialt företagande samt om vad kommunen och det offentliga kan göra. Det gäller alla kommunerna samt arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Under året har jag varit till åtta (8) av de nio (9) kontoren i Norrköping, fyra (4) av de nio (9) nämnderna samt några övriga politikermöten. I Söderköping har jag varit till tre (3) av fyra (4) nämnder för information och i Valdemarsvik har jag pratat med sektorscheferna enbart i tre (3) av dessa. Policys och inriktningsdokument Ett verktyg för att få fler sociala företag och fler i arbete är att påverka användandet av sociala hänsyn inom ramen för upphandlingar. Utrymme till detta regleras i lagen om offentlig upphandling (LOU) och både ett lokalt, regionalt och nationellt arbete pågår kring de möjligheter som finns. Upphandlingarna är ett tydligt instrument att styra med där kommunen kan göra än mer. Arbetet med detta har lett till samarbete med några förvaltningar vid beställningar till Upphandlingscenter för nya upphandlingar. I våras hade jag kontakt med upphandlingscenter, Robert Alexandersson, om hur de jobbar och hur de hanterar den nya riktlinjen för upphandlingar som Norrköping kommun har tagit fram (december 2012). Riktlinjen är tydlig och visar att Norrköpings kommun vill driva utvecklingen mot ökade sociala hänsyn. Under arbetets gång framkom att formuleringen kring social hänsyn inte ligger i linje med vad som stadfäst i EU:s lagstiftning vilket innebär att riktlinjens användbarhet begränsas. En diskussion pågår nu om att eventuellt formulera om denna riktlinje så den inte går stick i stäv mot gällande lagstiftning. Det har i alla fall under hösten provats att använda sociala hänsyn i en upphandling för skötsel/drift av Himmelstalund Camping inför säsong 2014. I ett möte med en av handläggarna kom vi överens om att bilägga information om vad sociala hänsyn innebär och varför
kommunen använder sig av detta. Det är ett led i att förebygga eventuella överklaganden och frågor som kan komma vad det gäller denna nya del i LOU. I Norrköping finns sedan i juni 2013 ett inriktningsdokument för näringslivskontoret där socialt företagande står som en punkt i uppdragsplanen. I Norrköping finns det också inskrivet i riktlinjerna för upphandling, att sociala hänsyn ska tas vid upphandling. Beslutet togs i december 2012, under 2013 har det börjat användas, om än försiktigt. I Söderköping och Valdemarsvik har det inte kommit så långt som till att skriva några dokument så där har jag i slutet på året börjat planera för en halvdags seminarium för dessa två kommuner om vad som krävs för att det ska bli mer verksamhet av och att också tänka kring upphandling som medel vid köp av tjänster. Tanken med dagen är också att visa på hur andra har gjort, att lära av varandra som kommun. Genom att få ta del av andras arbete så kan det bli lättare att ta nästa steg i den egna kommunen. Bidrag till start av nya företag Många möten med enskilda och grupper, etablerade företag och organisationer som har haft frågor och tankar kring socialt företagande, CSR (Corporative social responsibility, Socialt ansvarstagande) har genomförts. Några har velat starta verksamhet och har etableringsfrågor, lokalfrågor, kontakter inom kommun, några har bara velat tala om att de finns med sina tankar och höra sig för om hur kommunen jobbar med frågan. De flesta vill ”checka av” deras tankar om vad ett socialt företag är och att de tillhör den kategorin. Någon/några vill jobba med social hållbarhet där de som är arbetslösa kan få återta en plats på arbetsmarknaden efter lång arbetslöshet eller sjukskrivning men där de själva vill driva ett bolag utan någon särskild tanke på att kalla sig socialt företag. Under året har jag haft kontakt med nio olika grupper/SF (både de som redan finns men också de som vill starta verksamhet) och 10 enskilda entreprenörer som på olika sätt vill ha stöd eller information eller hjälp på något sätt. De enskilda har jag haft både telefonkontakt med samt flera träffar med de flesta. Antal möten med offentliga samverkanspartners (Af, FK, LiO, Östsam, kommunerna i olika forum) 45 st (kommunerna i Söderköping och Valdemarsvik räknar jag separat 65 st) Antal möten med organisationer (Coompanion, Nyföretagarcentrum, ALMI) 26 st. Nationella nätverksträffar med SKL som samlande part, 3 st. Studiebesök hos sociala företag, i och utanför Östergötland 10 st Nya verksamheter • Kooptima har startat ett arbetsintegrerande socialt företag tillsammans med en privat entreprenör som jobbat med frågor kring bemanningsverksamhet via socialt engagemang samt utvecklat tidigare arbete för personer i Fas 3. • Rodgakooperativet, en verksamhet för personer som har behov av lång tids återhämtning med hästar som metod. Ett praktiskt exempel på den mäklande och coachande delen av uppdraget. Rickard är en entreprenör i Valdemarsvik, Gusum, har ett stort socialt hjärta. Han driver ett eget företag och har ett stort engagemang för sin bygd och för människor i Gusum. Han har under flera år tagit emot personer på arbetsträning genom sitt företag och försett dem med arbetsuppgifter som gagnar dels idrottsföreningen i Gusum men också för kommunen då han med egna medel har satsat i material för att rusta upp
idrottsanläggning och fastighet i Gusum. De personer han har jobbat med har blivit hänvisade via arbetsförmedlingen och han har förutom att ge dem arbetsuppgifter, också lett dem vidare i anställning hos företag i Valdemarsvik. Han är också engagerad i Folkets Hus i Gusum och det var där jag kom i kontakt med honom. Han ville veta mer om socialt företagande och hur han kan gå vidare för att göra rätt med de han jobbar med och skapa större delaktighet, men också för att få verksamheten att utvecklas. Efter en del rådgivning och samtal ”tussade” jag ihop denne entreprenör med Kooptima vilka nu har startat en butik och café i Valdemarsvik vilken hade invigning i december 2013. Kooptima jobbar bl a med bemanning av personer med olika arbetshinder och de var intresserade av att finnas på fler orter. Kooptima står för en struktur och kunskap som Rickard fick del av och det underlättar utvecklingen av det arbetet han vill göra. Min roll har varit att vara med i processen, involvera kommun, arbetsförmedling och de olika parter som är berörda. Själva sammanslagningen har de själva jobbat med. Jag har också varit ett fortsatt stöd till både Rickard och till kommunen i samtalen. 5 kvinnor fick vara med att starta upp denna nya verksamhet, vilka kom ifrån arbetsförmedlingen och de har hittat en organisation för de killar (4 personer) som Rickard jobbade med tidigare. Totalt är där 9 personer i det sociala företaget. Ytterligare tre personer är i arbetsträning. Under året har entreprenören haft flera personer i verksamheten utlånad på företag som sedan fått riktig anställning på företaget. De två sista fick jobb på Flexmac samt Möbelkompaniet. Samverkansparter Internt inom verksamheten och externt i relation till andra verksamheter. • Information till alla förvaltningar • Samverkan med AMK • Kultur och Fritid, samverkan vid upphandling • Det civila samhället, kommunkansliet (Ann Olofsson) dialog om samverkan • Arbetsförmedlingen • Försäkringskassan • HSO, Handikapporganisationer • Coompanion • Östsam • Sociala företag i Norrköping Framgångsfaktorer • Den övergripande funktionen som strateg. Strukturpåverkan i sin helhet. Mäklande och kunskapsbärande roll, skapar förväntan om samverkan med andra samt har också fungerat som bollplank och lots till kommunerna, övriga organisationer, företag och enskilda. • Placering av funktionen inom kommunen – Näringslivskontoret, vilket har varit en dörröppnare internt inom kommunen både inom tjänstemannanivån men också politiskt. • Östsam – projektet ”En Östgötamodell- för start, stöd och stimulans av socialt företagande” och att det arbetet ligger som en del av folkhälsoarbetet i regionen. Här har den strategiska funktionen fått stöd genom projektet, dels
• • • •
med kollegor som jobbar i samma riktning men också genom den kunskap och erfarenhet som redan finns i dessa frågor. Nätverk – olika nätverk i flera nivåer. Både lokala och nationella nätverk där kunskapen delas. I det nationella nätverket är SKL de som samlar och sammankallar. Studiebesök är kunskapsinhämtning, dels för att höra vad de befintliga sociala företagen behöver för stödstruktur men också för att få del av så många olika företagsområden som möjligt och deras erfarenheter av att starta upp. Samordningsförbundet – ger ingångar till de andra offentliga aktörerna. Stort engagemang från många! Ger kraft när det går långsamt. Positiv vilja i alla kommuner och i alla organisationer när det blir en dialog!
Svårigheter • Långsiktigt arbete, det tar tid med förankringsprocesser. Det tog lång tid att hitta vägen för mig (ny i Norrköping ☺) hur jag skulle få till informationen in i förvaltningarna och nämnderna. Först nu kan jag börja se att det händer saker • Svårt få till samverkan. För samverkan krävs det från alla parter en vilja att mötas och förstå respektive roller och med det lita på varandras uppdrag. Det svåra har varit samverkan med vissa externa parter som inte förstår eller vill att kommunen ska jobba med dessa frågor. Rädsla för konkurrens från fler aktörer kan vara en anledning men också för den insyn i organisationen när nu kommunen har en resurs med specifik kompetens inom området socialt företagande. • Chefsbyten i de offentliga organisationerna blir ett hinder då ingen vill ta ansvar för det gemensamma arbetet. • Engagemang hänger på personer
Övrigt En slutsats av detta årets arbete är hur betydelsefull och omfattande rollen av att stödja och lotsa människor vidare blivit. Även att hjälpa enskilda att sortera i de olika stöd som samhället har att erbjuda. Inför framtiden finns behov av att titta på hur kommunerna tar tillvara på erfarenheten och hur lever arbetet vidare? Det finns ett behov även vidare att möta dessa frågor, dels från näringslivet men också från de offentliga verksamheterna. När projektet tar slut, hur tar kommunerna vid? Aktiviteter 2014 • Nya nätverk för de sociala företagen kommer att erbjudas under 2014. • Mer information ut till näringslivet under 2014. • En tydligare koppling mellan strateg på näringslivskontoret större samverkan med den funktionen i kommunkansliet som jobbar med det civila samhället. Här ligger en stor del av kommunens folkhälsofrågor. • Fortsatt arbete med upphandlingskriterier i samarbete med upphandlingscenter • Föra en dialog om den sociala investeringsfonden för stöd till ekonomiska stödstrukturer vid nystart/utveckling av socialt företagande, där tyngden ligger på arbetsintegrerade sociala företag. Var skulle en sådan kunna ligga? Samordningsförbunden? Gemensam i regionen? Kommunberoende?
Resultatsammanställning Samordningsförbundet Östra Östergötland helåret 2013
Innehållsregister
Inledning ................................................................................................................................... 3 Aktivitetssamordnare Försäkringskassan ............................................................................. 5 Beslutsstöd för bedömning av psykisk ohälsa........................................................................ 6 Fler I Rehabilitering till Arbete (FIRA) ................................................................................. 6 Koordinator .............................................................................................................................. 7 Navigator ................................................................................................................................... 8 NP Coach ................................................................................................................................... 9 NP Utredning .......................................................................................................................... 10 Orangeriet 2 ............................................................................................................................ 11 Plattform Söderköping .......................................................................................................... 12 Plattform Valdemarsvik ........................................................................................................ 12 Rehabresurs samArbete - utredningar ................................................................................ 13 Rehabresurs samArbete - Vardagsrevidering ..................................................................... 14 Resursteam Arbetsförmedlingen .......................................................................................... 15 Resursteam Arbetsmarknadskontoret ................................................................................. 15 Resursteam inom psykiatrin Capio ...................................................................................... 16 Resursteam inom psykiatrins City mottagning ................................................................... 17 Resursteam inom psykiatrins Vrinnevi mottagning .......................................................... 17 Servicetrainee ......................................................................................................................... 18 Förklaring till bedömning av ”arbetsförmåga” .................................................................. 19
2
Inledning Kansliet har sammanställt resultatredovisning för samtliga verksamheter som förbundet finansierat under helåret 2013, kvartal 1 - 4. Redovisningen bygger på de månadsrapporter som löpande rapporteras in till kansliet. Totalt har 854 deltagare funnits med i någon av verksamheterna. Några personer kan finnas redovisade i mer än en verksamhet. Någon kontroll på personnummernivå har kansliet inte tillgång till då dessa uppgifter är skyddade av sekretess. I helårsrapport 2013 redovisas antal deltagare per ålder och kön, huvudsaklig problematik samt remittent för samtliga verksamheter. Därtill redovisas Orsak avslut, per kön i de verksamheter som haft mer än tio avslut innevarande år.
Tabell 1 Antal deltagare per verksamhet. Verksamhet Aktivitetssamordnare Försäkringskassan Beslutsstöd för bedömning av psykisk ohälsa Fler I Rehabilitering till Arbete (FIRA) Koordinator Navigator NP-coach NP-utredning Orangeriet2 Plattform Söderköping Plattform Valdemarsvik Rehabresurs samArbete - Utredningar Rehabresurs samArbete - Vardagsrevidering Resursteam Arbetsförmedlingen Resursteam Arbetsmarknadskontoret Resursteam Capio Resursteam City Resursteam Vrinnevi Servicetrainee Summa
Kvinna 16 28 60 6 0 37 36 42 11 6 43 41 18 33 27 17 16 16 453
Man 22 31 48 6 12 49 41 41 18 2 24 6 8 37 16 12 13 15 401
Summa 38 59 108 12 12 86 77 83 29 8 67 47 26 70 43 29 29 31 854
Kommentar: Därtill kommer 19 personer, informationsansvaret i Valdemarsvik. Observera att alla deltagare i NP-utredning går vidare till NP-coach. 53 % av deltagarna är kvinnor, föregående år var siffran 57.5 %. Tabell 2 Fördelning per kommun och kön. Fördelning per kommun Söderköping Valdemarsvik Norrköping Summa
Kvinna 30 30 392 452
Man 47 23 331 401
Summa 77 53 723 853
Kommentar: 9 % av deltagarna kommer från Söderköping, 6,2 % från Valdemarsvik, 84,7 % från Norrköpingskommun.
3
Tabell 3. Huvudsaklig problematik per kön, samtliga. Huvudsaklig problematik Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa Social problematik Annat/Ej angivet Summa
Kvinna 89 249 35 80 453
Man 66 220 37 78 401
Summa 155 469 72 158 854
Kommentar: 54,9 % av alla deltagare har ”Psykisk ohälsa”, som huvudsaklig problematik. 2012 hade 43,2 % motsvarande problematik vilket är en procentuell förändring med 27,1 %. ”Annat/Ej angivet” har sjunkit från 39,6 % 2012, till 18,5 % 2013. Tabell 4. Remittent per kön, samtliga. Remittent AF FK Kommun Landstinget Annat/saknas uppgift Summa
Kvinna 125 40 175 82 31 453
Man 77 30 176 92 26 401
Summa 202 70 351 174 57 854
Kommentar: 41 % av deltagarna remitterades av kommun 2013, 2012 var det 31,8 %. Antalet deltagare från AF och FK har minskat i relation till 2012. Tabell 5. Bedömd arbetsförmåga. (Förklaring, se sista sidan) Bedömd arbetsförmåga
start 158 167 39 34 398
1 2 3 4 Summa
avslut 135 133 68 62 398
Kommentar: Värden finns angivna där både start och avslutsvärden finns. Medelvärdet vid start är: 1,87 och vid avslut: 2,15 vilket är en förändring på 15 %. 2012 var medelvärdet vid start: 1,55 och vid avslut 2,10 en förändring på 35,5%. Observera att projekten skiljer sig åt avseende innehåll och målsättning.
Bedömd arbetsförmåga 180 160 140 120 100
start
80
avslut
60 40 20 0 1
2
3
4
4
Aktivitetssamordnare Försäkringskassan Tabell 6. Antal deltagare efter ålder och kön Ålder 18 - 20 21 - 23 24 - 26 27 - 30 Summa
Kvinna 0 5 6 5 16
Man 0 9 4 9 22
Summa 0 14 10 14 38
Kommentar: Två nya deltagare sista kvartalet. Sex deltagare är från Söderköping och sju är från Valdemarsvik. Tabell 7. Huvudsaklig problematik per kön. Huvudsaklig problematik Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa Social problematik Annat/Ej angivet Summa
Kvinna 1 15 0 0 16
Man 1 21 0 0 22
Summa 2 36 0 0 38
Kvinna 0 13 0 1 2 16
Man 1 21 0 0 0 22
Summa 1 34 0 1 2 38
Kvinna 1 1 0 1 0 1 5 3 2 2 16
Man 0 2 4 0 0 1 4 10 1 0 22
Summa 1 3 4 1 0 2 9 13 3 2 38
start 20 16 2 0 0 38
avslut 16 5 15 2 0 38
Tabell 8. Remittent per kön. Remittent AF FK Kommun Landstinget Annat Summa
Tabell 9. Orsak avslut per kön. Orsak avslut AF Annan verksamhet Annat Arbete Avbrutit Praktik Samverkan AF/FK Sjuk/aktivitetsers Sjukskriven Studier Summa
Tabell 10. Bedömd arbetsförmåga Bedömd arbetsförmåga 1 2 3 4 Ej angivet Summa
5
Beslutsstöd för bedömning av psykisk ohälsa Tabell 11. Antal deltagare efter ålder och kön Ålder 18 - 24 25 - 29 30 - 39 40 - 49 50 - 59 60 Summa
Kvinna 2 1 5 15 5 0 28
Man 2 2 7 9 9 2 31
Summa 4 3 12 24 14 2 59
Kommentar: Jämn könsfördelning. En man och en kvinna från Söderköping. Tyngdpunkten ligger på åldersgruppen 40-59 år. Tabell 12. Huvudsaklig problematik per kön. Huvudsaklig problematik Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa Social problematik Annat/Ej angivet Summa
Kvinna 9 18 1 0 28
Man 14 12 1 4 31
Summa 23 30 2 4 59
Man 6 5 18 11 6 2 48
Summa 10 8 29 33 24 4 108
Remittent per kön: Samtliga från landstinget
Fler I Rehabilitering till Arbete (FIRA) Tabell 13. Antal deltagare efter ålder och kön Ålder 18 - 24 25 - 29 30 - 39 40 - 49 50 - 59 60 Summa
Kvinna 4 3 11 22 18 2 60
Kommentar: Förra årets jämna könsfördelning har förbytts i ojämn könsfördelning. 11 deltagare från Söderköping och tre kvinnor från Valdemarsvik. Tabell 14. Huvudsaklig problematik per kön. Huvudsaklig problematik Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa Social problematik Annat/Ej angivet Summa
Kvinna 20 37 1 2 60
Man 14 26 5 3 48
Summa 34 63 6 5 108
Kvinna 13 0 47 0 0 60
Man 6 0 42 0 0 48
Summa 19 0 89 0 0 108
Tabell 15. Remittent per kön. Remittent AF FK Kommun Landstinget Annat Summa
6
Tabell 16. Orsak avslut per kön. Orsak avslut AF Annan verksamhet Annat Arbete Avbrutit Sjukskriven Studier Summa
Kvinna 3 1 2 2 1 1 1 11
Man 3 1 2 2 0 0 1 9
start 3 9 8 0 0 20
avslut 5 3 8 4 0 20
Kvinna 3 1 0 2 6
Man 0 1 3 2 6
Summa 6 2 4 4 1 1 2 20
Tabell 17. Bedömd arbetsförmåga Bedömd arbetsförmåga 1 2 3 4 Ej angivet Summa
Koordinator Tabell 18. Antal deltagare efter ålder och kön Ålder 18 - 19 20 - 21 22 - 23 24 Summa
Summa 3 2 3 4 12
Kommentar: Nio av deltagarna har flyttats över till Plattform Valdemarsvik, två har gått till studier och en har flyttat. Samtliga är från Valdemarsvik. Tabell 19. Huvudsaklig problematik per kön. Huvudsaklig problematik Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa Social problematik Annat/Ej angivet Summa
Kvinna 1 3 2 0 6
Man 0 3 3 0 6
Summa 1 6 5 0 12
Kommentar: Huvuddelen av problematiken ligger i ”Psykisk ohälsa” samt ”Social problematik”. Tabell 20. Remittent per kön. Remittent AF FK Kommun Landstinget Annat Summa
Kvinna 2 0 3 1 0 6
Man 3 0 3 0 0 6
Summa 5 0 6 1 0 12
7
Navigator Tabell 21. Antal deltagare efter ålder och kön Ålder 18 - 19 20 - 21 22 - 23 24 Summa
Kvinna 0 0 0 0 0
Man 3 5 3 1 12
Summa 3 5 3 1 12
Kommentar: Samtliga är från Söderköping. Alla deltagare är yngre män. Tabell 22. Huvudsaklig problematik per kön. Huvudsaklig problematik Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa Social problematik Annat/Ej angivet Summa
Kvinna 0 0 0 0 0
Man 0 9 3 0 12
Summa 0 9 3 0 12
Kommentar: Även här är huvuddelen av problematiken ”Psykisk ohälsa” samt till viss del ”Social problematik”. Tabell 23. Remittent per kön. Remittent AF FK Kommun Landstinget Annat Summa
Kvinna 0 0 0 0 0 0
Man 0 0 8 1 3 12
Summa 0 0 8 1 3 12
Kvinna 0 0 0 0
Man 9 1 2 12
Summa 9 1 2 12
Tabell 24. Orsak avslut per kön. Orsak avslut Annat Arbete Studier Summa
Kommentar: ”Annat” innebär övergång till Plattform Söderköping.
8
NP Coach Tabell 25. Antal deltagare efter ålder och kön Ålder 18 - 20 21 - 23 24 - 26 27 - 30 Summa
Kvinna 11 14 7 5 37
Man 9 19 7 14 49
Summa 20 33 14 19 86
Kommentar: Fyra personer från Söderköping och 11 från Valdemarsvik. Tabell 26. Huvudsaklig problematik per kön. Huvudsaklig problematik Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa Social problematik Annat/Ej angivet Summa
Kvinna 0 35 1 1 37
Man 0 46 3 0 49
Summa 0 81 4 1 86
Kvinna 10 0 8 18 1 37
Man 9 1 15 23 1 49
Summa 19 1 23 41 2 86
Kvinna 2 1 4 1 1 2 11
Man 3 1 1 10 3 4 22
Summa 5 2 5 11 4 6 33
Tabell 27. Remittent per kön. Remittent AF FK Kommun Landstinget Annat Summa
Kommentar: Flest remisser från ”Landstinget”. Tabell 28. Orsak avslut Orsak avslut AF Annan verksamhet Arbete Avbrutit Studier Annat Summa
Kommentar: De flesta som avbrutit har gjort det för att de antingen ej vill utredas alternativt har ett pågående missbruk. Tabell 29. Bedömd arbetsförmåga Bedömd arbetsförmåga 1 2 3 4 Ej angivet Summa
start 15 11 6 1 0 33
avslut 11 11 1 10 0 33
9
NP Utredning Tabell 30. Antal deltagare efter ålder och kön Ålder 18 - 20 21 - 23 24 - 26 27 - 30 Summa
Kvinna 10 14 7 5 36
Man 9 16 6 10 41
Summa 6 13 15 22 77
Kvinna 0 32 2 2 36
Man 0 38 3 0 41
Summa 0 70 5 2 77
Kvinna 10 0 7 18 1 36
Man 9 0 10 21 1 41
Summa 19 0 17 39 2 77
Tabell 31. Huvudsaklig problematik per kön. Huvudsaklig problematik Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa Social problematik Annat/Ej angivet Summa
Tabell 32. Remittent per kön. Remittent AF FK Kommun Landstinget Annat Summa
Kommentar: Lite drygt 50 % är remisser från ”Landstinget”. Tabell 33. Orsak avslut Orsak avslut AF Annan verksamhet Annat Arbete Avbrutit Praktik Samverkan AF/FK Sjuk/aktivitetsers Studier Summa
Kvinna 3 0 7 3 2 1 1 1 0 18
Man 4 4 9 2 10 0 0 0 2 31
Summa 7 4 16 5 12 1 1 1 2 49
Kommentar: 12 stycken har avbrutit och många av dem pga. att de ej vill utredas. ”Annat” innebär endast coachstöd. Tabell 34. Bedömd arbetsförmåga Bedömd arbetsförmåga 1 2 3 4 Ej angivet Summa
start 20 15 12 2 0 49
avslut 13 22 6 8 0 49
10
Orangeriet 2 Tabell 35. Antal deltagare efter ålder och kön Ålder 18 - 24 25 - 29 30 - 39 40 - 49 50 - 59 60 Summa
Kvinna 5 4 4 14 12 3 42
Man 1 3 14 11 7 5 41
Summa 6 7 18 25 19 8 83
Kommentar: Jämn könsfördelning. Tyngdpunkten ligger i åldrarna 30-59 år. Tabell 36. Huvudsaklig problematik per kön. Huvudsaklig problematik Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa Social problematik Språksvårigheter Annat/Ej angivet Summa
Kvinna 2 15 18 5 2 42
Man 6 7 14 9 5 41
Summa 8 22 32 14 7 83
Kommentar: I den här verksamheten finns ”Språksvårigheter” som huvudsaklig problematik. I tabell 3, ingår den gruppen i ”Annat/Ej angivet”. Tabell 37. Remittent per kön. Remittent AF FK Kommun Landstinget Annat Summa
Kvinna 13 1 23 0 5 42
Man 17 0 22 0 2 41
Summa 30 1 45 0 7 83
Kvinna 4 4 9 4 7 1 2 1 32
Man 5 3 6 8 7 0 1 0 30
Summa 9 7 15 12 14 1 3 1 62
Tabell 38. Orsak avslut per kön. Orsak avslut AF Annan verksamhet Annat Arbete Avbrutit Praktik Samverkan AF/FK Studier Summa
Kommentar: De som ”Avbrutit” går åter till AF eller Ekonomiskt bistånd. Under ”Annat” döljer sig i huvudsak åter till AF samt Ekonomiskt bistånd. Tabell 39. Bedömd arbetsförmåga Bedömd arbetsförmåga 1 2 3 4 Ej angivet Summa
start 35 21 6 0 0 62
avslut 32 17 8 5 0 62
11
Plattform Söderköping Tabell 40. Antal deltagare efter ålder och kön Ålder 18 - 24 25 - 29 30 - 39 40 - 49 50 - 59 60 Summa
Kvinna 5 2 2 2 0 0 11
Man 17 1 0 0 0 0 18
Summa 22 3 2 2 0 0 29
Kvinna 3 7 1 0 11
Man 0 15 3 0 18
Summa 3 22 4 0 29
Kvinna 3 1 7 0 0 11
Man 1 0 11 1 5 18
Summa 4 1 18 1 5 29
start 2 4 2 0 0 8
avslut 1 4 2 1 0 8
Kommentar: Huvuddelen 86,2 % är under 30 år. Tabell 41. Huvudsaklig problematik per kön. Huvudsaklig problematik Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa Social problematik Annat/Ej angivet Summa
Kommentar: 75,9 % av deltagarna har ”Psykisk ohälsa”. Tabell 42. Remittent per kön. Remittent AF FK Kommun Landstinget Annat Summa
Tabell 43. Bedömd arbetsförmåga Bedömd arbetsförmåga 1 2 3 4 Ej angivet Summa
Kommentar: En har gått till studier och ytterligare en har sökt utbildning. Bara en har avbrutit under 2013.
Plattform Valdemarsvik Tabell 44. Antal deltagare efter ålder och kön Ålder 18 - 24 25 - 29 30 - 39 40 - 49 50 - 59 60 Summa
Kvinna 1 0 2 2 1 0 6
Man 1 0 0 0 1 0 2
Summa 2 0 2 2 2 0 8
12
Tabell 45. Huvudsaklig problematik per kön. Huvudsaklig problematik Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa Social problematik Annat/Ej angivet Summa
Kvinna 1 0 5 0 6
Man 1 0 1 0 2
Summa 2 0 6 0 8
Kvinna 4 0 2 0 0 6
Man 0 0 2 0 0 2
Summa 4 0 4 0 0 8
Kvinna 2 5 5 19 11 1 43
Man 4 3 5 2 9 1 24
Summa 6 8 10 21 20 2 67
Tabell 46. Remittent per kön. Remittent AF FK Kommun Landstinget Annat Summa
Rehabresurs samArbete - utredningar Tabell 47. Antal deltagare efter ålder och kön Ålder 18 - 24 25 - 29 30 - 39 40 - 49 50 - 59 60 Summa
Kommentar: Huvuddelen ligger i åldrarna 40-59 år. Stor dominans av kvinnor. Tabell 48. Huvudsaklig problematik per kön. Huvudsaklig problematik Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa Social problematik Annat/Ej angivet Summa
Kvinna 13 28 1 1 43
Man 7 14 1 2 24
Summa 20 42 2 3 67
Kvinna 18 11 14 0 0 43
Man 15 2 7 0 0 24
Summa 33 13 21 0 0 67
start 30 24 0 0 0 54
avslut 26 22 6 0 0 54
Kommentar: ”Psykisk ohälsa” har ökat i relation till 2012. Tabell 49. Remittent per kön. Remittent AF FK Kommun Landstinget Annat Summa
Tabell 50. Bedömd arbetsförmåga Bedömd arbetsförmåga 1 2 3 4 Ej angivet Summa
13
Rehabresurs samArbete - Vardagsrevidering Tabell 51. Antal deltagare efter ålder och kön Ålder 18 – 24 25 – 29 30 – 39 40 – 49 50 – 59 60 Summa
Kvinna 1 5 5 21 8 1 41
Man 1 3 1 1 0 0 6
Summa 2 8 6 22 8 1 47
Kommentar: Sju deltagare har avbrutit, tre med försämrat mående, en har gått vidare till jobb- och aktivitetsgarantin, en har återfallit i missbruk, en hade stora medicinska besvär och en hade stora psykiska och fysiska besvär. Tabell 52. Huvudsaklig problematik per kön. Huvudsaklig problematik Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa Social problematik Annat/Ej angivet Summa
Kvinna 21 16 3 1 41
Man 2 3 0 1 6
Summa 23 19 3 2 47
Kvinna 23 9 9 0 0 41
Man 3 3 0 0 0 6
Summa 26 12 9 0 0 47
start 3 39 0 0 0 42
avslut 2 26 14 0 0 42
Tabell 53. Remittent per kön. Remittent AF FK Kommun Landstinget Annat Summa
Kommentar: Flest remisser från AF. Tabell 54. Bedömd arbetsförmåga Bedömd arbetsförmåga 1 2 3 4 Ej angivet Summa
Kommentar: Positiv förändring i bedömd arbetsförmåga.
14
Resursteam Arbetsförmedlingen Tabell 55. Antal deltagare efter ålder och kön Ålder 18 - 24 25 - 29 30 - 39 40 - 49 50 - 59 60 Summa
Kvinna 2 3 3 2 7 1 18
Man 0 0 5 2 1 0 8
Summa 2 3 8 4 8 1 26
Kvinna 5 13 0 0 18
Man 2 6 0 0 8
Summa 7 19 0 0 26
Kommentar: En deltagare kommer ifrån Motala. Tabell 56. Huvudsaklig problematik per kön. Huvudsaklig problematik Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa Social problematik Annat/Ej angivet Summa
Kommentar: 73 % av deltagarna har ”Psykisk ohälsa” som sin huvudsakliga problematik. Tabell 57. Remittent per kön. Remittent AF FK Kommun Landstinget Annat Summa
Kvinna 18 0 0 0 0 18
Man 8 0 0 0 0 8
start 11 13 1 1 0 26
avslut 12 12 1 1 0 26
Kvinna 1 3 6 14 9 0 33
Man 0 3 10 9 14 1 37
Summa 26 0 0 0 0 26
Tabell 58. Bedömd arbetsförmåga. Bedömd arbetsförmåga 1 2 3 4 Ej angivet Summa
Resursteam Arbetsmarknadskontoret Tabell 59. Antal deltagare efter ålder och kön Ålder 18 - 24 25 - 29 30 - 39 40 - 49 50 - 59 60 Summa
Summa 1 6 16 23 23 1 70
Kommentar: Jämn könsfördelning. Tyngdpunkten ligger i åldrarna 40-59 år.
15
Tabell 60. Huvudsaklig problematik per kön. Huvudsaklig problematik Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa Social problematik Annat/Ej angivet Summa
Kvinna 13 3 0 17 33
Man 19 4 0 14 37
Summa 32 7 0 31 70
Kommentar: En stor del har ”Ej angiven” problematik, av de resterande har 45,7 % ”Fysisk ohälsa”. Tabell 61. Remittent per kön. Remittent AF FK Kommun Landstinget Annat Summa
Kvinna 0 0 33 0 0 33
Man 0 0 37 0 0 37
Summa 0 0 70 0 0 70
Kvinna 1 7 6 7 6 0 27
Man 0 2 6 6 1 1 16
Summa 1 9 12 13 7 1 43
Kvinna 0 27 0 0 27
Man 0 16 0 0 16
Summa 0 43 0 0 43
Kvinna 5 0 0 0 22 27
Man 1 1 0 0 14 16
Summa 6 1 0 0 36 43
Resursteam inom psykiatrin Capio Tabell 62. Antal deltagare efter ålder och kön Ålder 18 - 24 25 - 29 30 - 39 40 - 49 50 - 59 60 Summa
Kommentar: 63 % är kvinnor. Tabell 63. Huvudsaklig problematik per kön. Huvudsaklig problematik Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa Social problematik Annat/Ej angivet Summa
Tabell 64. Remittent per kön. Remittent AF FK Kommun Landstinget Annat Summa
16
Resursteam inom psykiatrins City mottagning Tabell 65. Antal deltagare efter ålder och kön Ålder 18 - 24 25 - 29 30 - 39 40 - 49 50 - 59 60 Summa
Kvinna 0 2 5 7 3 0 17
Man 0 1 6 3 1 1 12
Summa 0 3 11 10 4 1 29
Kvinna 0 0 0 17 17
Man 0 0 0 12 12
Summa 0 0 0 29 29
Kvinna 3 3 3 8 0 17
Man 2 1 2 7 0 12
Summa 5 4 5 15 0 29
Tabell 66. Huvudsaklig problematik per kön. Huvudsaklig problematik Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa Social problematik Annat/Ej angivet Summa
Tabell 67. Remittent per kön. Remittent AF FK Kommun Landstinget Annat Summa
Resursteam inom psykiatrins Vrinnevi mottagning Tabell 68. Antal deltagare efter ålder och kön Ålder 18 - 24 25 - 29 30 - 39 40 - 49 50 - 59 60 Summa
Kvinna 0 2 4 7 3 0 16
Man 0 1 7 3 1 1 13
Summa 0 3 11 10 4 1 29
Kvinna 0 0 0 16 16
Man 0 0 0 13 13
Summa 0 0 0 29 29
Kommentar: Två kvinnor från Valdemarsvik. Tabell 69. Huvudsaklig problematik per kön. Huvudsaklig problematik Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa Social problematik Annat/Ej angivet Summa
17
Tabell 70. Remittent per kön. Remittent AF FK Kommun Landstinget Annat Summa
Kvinna 3 2 3 8 0 16
Man 2 1 2 8 0 13
Summa 5 3 5 16 0 29
Kvinna 0 3 7 5 1 0 16
Man 0 2 6 7 0 0 15
Summa 0 5 13 12 1 0 31
Kvinna 0 0 16 0 0 16
Man 0 0 15 0 0 15
Summa 0 0 31 0 0 31
Servicetrainee Tabell 71. Antal deltagare efter ålder och kön Ålder 18 - 24 25 - 29 30 - 39 40 - 49 50 - 59 60 Summa
Kommentar. Jämn könsfördelning. Tabell 72. Remittent per kön. Remittent AF FK Kommun Landstinget Annat Summa
Kommentar: Fem har fått anställning med subvention, sju deltagare har fått anställning utan subvention och tre har påbörjat studier. Tabell 73. Bedömd arbetsförmåga. Bedömd arbetsförmåga 1 2 3 4 Ej angivet Summa
start 0 0 1 29 0 30
avslut 2 0 2 26 0 30
Kommentar: En deltagare avslutar i februari 2014.
18
Förklaring till bedömning av ”arbetsförmåga” 1 = Basbehov Kan ej tänka jobb. Behov av att förändra livssituationen. 2 = Motivation Bättre livssituation. Behöver hjälp med motivation för att förändra och gå vidare. 3 = Praktik/fritidsstudier Fokuserar mot arbete eller studier. Är i regelbunden aktivitet. 4 = Arbete/studier Är självförsörjande genom arbete eller studier. Ovanstående definition är hämtad från Södra Dalarnas Samordningsförbund och används även av andra samordningsförbund i Sverige. Therése Löwgren
19
Aktivitetssamordnare på FörsäkringskassanVerksamhetsberättelse för 2013 Uppdraget Målgrupp Målgruppen har bestått av unga vuxna i åldrarna 19-29 år som har nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom. Projektet har främst riktat sig till dem som i dag har aktivitetsersättning men man har även kunnat ingå i projektet om man varit sjukskriven eller inte haft någon ersättning från Försäkringskassan. I den senare kategorin återfinns personer som har en nedsatt arbetsförmåga men som saknar sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och därför inte kan vara sjukskrivna. Projektet avslutades i december 2013 och följande kan sägas om de 38 personer som deltog i projektet under 2013: • • • • • •
23 personer skrevs in i projektet 38 personer avslutades 22 av 38 deltagare var män (vilket motsvarar 58 %) Medelåldern låg på 24 år 95 % av deltagarna hade psykisk ohälsa 27 personer var bosatta i Norrköping, 6 stycken i Söderköping och 5 stycken i Valdemarsvik
Syfte Projektet har syftat till att unga personer med nedsatt arbetsförmåga ska erbjudas och motiveras till att delta i aktiviteter som höjer deras arbetsförmåga och som, på sikt, gör att de kan försörja sig själva i ett arbete på arbetsmarknaden. Projektet har även syftat till att utveckla metoder i arbetet med målgruppen samt att stärka samverkan kring densamma.
Mål x x
Ett ökat antal individer ska få i insatser via Arbetsförmedlingen Ett ökat antal individer ska påbörja aktiviteter inom Samordningsförbundet eller andra verksamheter
Metod En aktivitetssamordnare, anställd vid Försäkringskassan, har gjort kartläggning tillsammans med individen och, om möjligt, erbjudit lämplig aktivitet. Därefter har aktivitetssamordnaren fungerat som en ”igångsättare” då det gäller att lotsa individen till rätt typ av aktivitet samt få berörda parter att, tillsammans med individen, sträva mot samma mål med hjälp av en gemensam plan.
Genomförande I huvudsak kan man säga att projektet haft tre huvudspår, delar, där individarbetet varit en del men där annan stor del varit samverkan med andra aktörer. En tredje, och mindre, del har varit att ge stöd till handläggare då det gäller att lotsa och matcha individer till rätt aktivitet.
1
• • •
Individarbete Samverkan Handläggarstöd
Beskrivningen ovan visar hur individarbetet bedrivits. Kartläggning tillsammans med individen har skett genom s.k. SASSAM-kartläggning. Den föregicks av genomgång och screening av ärenden aktuella för projektet. Till stor del hämtades dessa från kartläggning hösten 2011. Efter kartläggning tillsammans med individen har, om möjligt, planering av aktivitet skett. Tanken har varit att individen skulle vara inskriven i projektet till det att denne hade kommit i gång med någon form av regelbunden aktivitet.
Viktiga händelser Under våren 2013 noterades att många unga vuxna föreföll vara i behov av en längre tids motivationsarbete med djupare stöttning och coachning. Arbetssätt för att möta dessa behov saknades hos Personlig handläggare sjukförsäkring på Försäkringskassan vilket torde kräva ökad grad av samverkan med andra parter som skulle kunna erbjuda ett mer långsiktigt stöd. Helst skulle även Norrköpings kommuns upptagningsområde vara hjälpta av liknande stöd som det som ges i Plattform Valdemarsvik respektive Söderköping.
2
Lärdomar som togs upp i verksamhetsberättelsen för 2012 utmynnade i ett antal kännetecken, ”riskfaktorer”, för målgruppen som kan användas i det fortsatta arbetet med densamma. Mer om detta tas upp i projektets slutrapport. Under 2013 har Aktivitetssamordnaren slutligen försökt fånga deltagarupplevelser vilket det också går att läsa mer om i den slutrapport som författats.
Samverkan För att åskådliggöra resultaten av samverkan sker sammanfattning i punktform nedan. Först redogörs för de kontaktmannaskap Aktivitetssamordnaren har upparbetat: • • •
Försäkringskassans representant i Samverkansteamet, Plattform Söderköping Försäkringskassans representant i Samverkanstamet, Plattform Valdemarsvik Försäkringskassans representant i inskrivningsgrupp och vid ÖS-möten för projektet NPsamverkan
Ur ett samverkansperspektiv har projektet även resulterat i följande: •
Regelbundna träffar med Aktema och Unga F. Med tanke på fördjupat samarbete kring överföring från gymnasiesärskolan är detta samverkansforum något som kommit att prioriteras av Aktivitetssamordnaren. Träffar sker en gång per månad.
•
Regelbunden kontakt med projektledaren för Rehabresurs samArbete där Aktivitetssamordnaren fungerar som ”en väg in”.
•
Samarbete med enheten som arbetar inom funktionshinderområdet har resulterat i att Aktivitetssamordnaren introducerat sjukförsäkringen och kunnat föra diskussion kring målgruppens behov med representanter för LSS från alla kommuner (Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik) samt Habilitering och barnkliniker. Träffar sker halvårsvis med LSS respektive Habilitering och barnkliniker.
•
Myndighetssamverkan kring unga med funktionsnedsättning. Det finns en grupp med representanter från Arbetsförmedlingen, Habiliteringen, Norrköpings kommun (AMK, Aktema och Komvux) som träffas ca en gång per månad. Aktivitetssamordnaren finns med vid behov.
•
Information till gymnasiesärskolorna. Informationen riktar sig till elever och föräldrar och hålls tillsammans med representanter från Unga AF och Aktema.
Måluppfyllelse Under året har projektet haft 38 deltagare varav alla har avslutats i och med att projektet upphörde i december 2013. 18 av de 38 (47 %) kunde under året påbörja en regelbunden aktivitet eller deltog redan i en sådan. De som redan deltog i en aktivitet var detta utan Försäkringskassans vetskap och därför utan möjlighet för myndigheten att följa upp. I och med projektet blev Försäkringskassan delaktig och det kom till en planering med den enskilde och relevanta aktörer. 3
Nedan ses en beskrivning över vad för slags aktiviteter som deltagarna påbörjade.
2 1 AF/FK Daglig verksamhet
2
Studier
10
Arbete Annat
3
Exempel på aktiviteter har varit arbetslivsinriktad rehabilitering i samarbete med Arbetsförmedlingen (AF/FK), Daglig verksamhet via Aktema i Norrköping samt studier vid Komvux. I ett fall har en deltagare utretts via Rehabresurs samArbete för att sedan gå vidare och studera vid Komvux. Apropå Rehabresurs samArbete och insatser i Samordningsförbundet i Östra Östergötlands regi har sex personer haft sådana insatser och ytterligare tre personer har diskuterats i något av de samverkansteam som finns alternativt träffat koordinator för informationsmöte. Insatserna har varit NP-coach, koordinator eller utredning hos Rehabresurs samArbete vilka alla gjort det möjligt för personen att komma vidare och ta del av de insatser linjeorganisationerna har att erbjuda. I ett fall har det redan efter ett första kartläggande möte kunnat konstateras att personen ej har förutsättningar att kunna delta i regelbunden aktivitet.
Individberättelse Anna är 25 år och har haft aktivitetsersättning till följd av nedsatt arbetsförmåga sedan hon var 19 år. I juni 2012 träffar hon Aktivitetssamordnaren för kartläggning. Det framkommer hinder i form av värk, ångest med panikångestattacker samt stresskänslighet. Försvårande omständigheter är att Anna inte har gått färdigt gymnasiet och inte har någon arbetslivserfarenhet. Resurser finns i form av motivation, vilja till förändring samt att hon har flera intressen där hon utvecklat talanger och färdigheter som i framtiden skulle kunna leda till egen försörjning. Under kartläggningen får Anna information om olika aktiviteter som kan passa utifrån hennes situation. Under hösten hålls möten tillsammans med vårdgivaren och Aktivitetssamordnaren är med vid flera studiebesök hos s.k. RESA-aktörer. Under vintern 2012/2013 deltar Anna i en gemensam kartläggning tillsammans med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Den resulterar i att hon börjar en arbetsförberedande aktivitet i februari 2013. I juli hittas en lämplig arbetsträningsplats för Sanna inom hennes intresseområden och en arbetslivsinriktad rehabilitering inleds. Aktivitetssamordnaren är under tiden med vid uppföljningar tills det att Annas förmåga blivit mer stabil och hon kan sägas kunna delta i en regelbunden aktivitet. 4
Aktivitetssamordnaren avslutar sin kontakt med Anna under hösten 2013 då hon arbetstränar 10 timmar i veckan.
Övrigt Då det gäller implementering i ordinarie verksamheter ses Försäkringskassan, som projektägare, i första hand som en naturlig mottagare för projektet. Det som framkommit är behov av att i framtiden kunna täta till de brister i samverkan som i dag drabbar målgruppen. Konkret kan detta åstadkommas genom att upprätthålla de kontaktmannaskap och kontaktytor som byggts upp gentemot andra aktörer. Det handlar om att det ska finnas ”en väg in” till Försäkringskassan men också om att underlätta kommunikationen ut från myndigheten. Implementering av detta bör kunna vara genomförbart då det mestadels består av formella uppdrag med en relativt tydlig struktur. I nedanstående bild återfinns kontaktmannaskap och andra kontaktytor under rubriken ”Samverka”. Vad som också identifierats är att det, åtminstone inledningsvis, finns ett behov av stöd till handläggare i fråga matchning, d.v.s. om att kunna erbjuda målgruppen rätt insats vid rätt tillfälle, och att kunna få till stånd hållbara lösningar som visar på en väg ut ur bidragsberoende. Nedan kan detta sorteras in under rubriken ”Informera”. Under ”Informera” ses även informationsinsatser såväl internt som externt. Projektet har påvisat behov av fortsatt samverkan kring målgruppen och att särskilt fokus bör ägnas den unges övergång från skola till vuxenliv (arbetsliv) samt unga som befinner sig inom Daglig verksamhet. Detta kräver god samverkan med bl.a. gymnasiesärskolor, habilitering, arbetsförmedling och Aktema. Försäkringskassan bör därför arbeta för att ett nätverk bestående av representanter från de olika myndigheterna bildas som stöd kring den enskilde på lokal nivå. Detta kan med fördel bedrivas inom ramen för de plattformar för samverkan som Samordningsförbundet Östra Östergötland skapat. Ett sådant nätverk bör ta intryck av projekten Koll på läget och AMAprojektet samt den evidensbaserade metoden IPS. Denna del av Aktivitetssamordnarens arbete kan rubriceras som ”Lotsa”. Man kan tänka sig att en Lotsfunktion kompletteras med funktioner som coacher och IPS/SE-konsulenter (SE=Supported Employment). Exempelvis skulle Försäkringskassan och vården kunna bidra med lots (Aktivitetssamordnaren) respektive vårdlots. Norrköpings kommun (AMK) skulle kunna bidra med coacher/koordinatorer. Från Arbetsförmedlingens sida har man unik kompetens i form av SIUS (likt Supported Employment) som även skulle kunna arbeta utifrån metodiken IPS. I Finspång har arbetet med IPS redan kommit i gång vilket man bör dra lärdom av. Lotsarna hjälper till att vägleda individerna till rätt stöd och koordinerar gentemot coacher och konsulenter som står för det mesta av individarbetet. Lotsarna träffar individen för screening samt kartläggning. Utifrån kan den myndighetsövergripande delen bli den hybrid och det nätverk som kan ge individen rätt typ av anpassat stöd. Nedan åskådliggörs de delar som en Aktivitetssamordnare skulle kunna arbeta vidare med.
5
2014-01-24 Stefan Martinelle
6
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2013 FIRA- fler i rehabilitering till arbete Uppdraget FIRA-projektet erbjuder personer med ohälsa som uppbär ekonomiskt bistånd möjlighet att delta i arbetslivsintroduktion på Arbetsförmedlingen (AF). Detta utifrån deras individuella förutsättningar och i samverkan med handläggare på ekonomiskt bistånd (EB). Projektet syftar till att hjälpa individer som är oklara över sina egna arbetsförutsättningar, möjligheter och krav på arbetsmarknaden och som därför behöver vägledning och stöd för att kunna återgå till arbete. Målgruppen är individer i Norrköpings-, Söderköpings- och Valdemarsviks kommun som uppbär ekonomiskt bistånd och pga ohälsa befinner sig utanför arbetsmarknaden. FIRA ska utgöra en koncentrerad utredning och kartläggning av individens förutsättningar och behov av stöd.
Genomförande av projektet/verksamheten under året Under 2013 har ca 100 personer diskuterats i inskrivningsgruppen. 113 personer har varit/är inskrivna i FIRA, fördelat mellan kommunerna: Söderköping 11 % Valdemarsvik 2% Norrköping 87% Genomsnittliga tiden för inskrivningen i FIRA har varit ca 1 år. Innan avslutning i FIRA har trepartssamtal (AF+EB) genomförts i stor utsträckning. Den gemensamma fortsatta planeringen är viktigt för att personen inte ska utsättas för ”rundgång” i olika myndigheter. Även korta informationer om planering via mail till EB sker kontinuerligt. FIRA har ca 40 deltagare/ handläggare. Vi har höjt kravet på att medicinska underlag ska finnas med vid anvisningen. Tidigare under projektet har vi godkänt att det enl. ekonomiskt bistånd finns ohälsa och att underlag är på G. Vi har erfarit att det gått mycket tid till att få in läkarutlåtanden (LU), att det ibland inte finns vårdkontakter och därmed går det inte att få något LU. Vi använder Resursteamen för en första kontakt med vården. Under senare delen av året har vi begärt GK med Försäkringskassan (FK). Deltagarnas aktiviteter under året (deltagare kan deltagit i flera aktiviteter): Gruppaktivitet: 18 % RehabResurs: 6% Af:s specialister: 3% Arbetsprövning: 18 % RESA: 8% (NP-samverkan: 1. Studier: 1) Under året har 25 deltagare skrivits ut från FIRA till: Medicinsk rehab: 20% Ordinarie AF: 28% (främst inskrivning i Jobb- och utvecklingsgarantin) Arbete med/utan stöd: 24% Studier: 12% Flyttat/pension/övrigt: 16% 1
Ca 10 st begäran om GK (Gemensam Kartläggning med Försäkringskassan) har genomförts. Syftet med detta möte har främst varit att få stöd/hjälp med att se över dem LU (läkarutlåtanden) som finns och vad som ev behövs för att söka sjukersättning och att få vårdkontakter (ex avstämningsmöten med vården). Fira ser att behovet för GK har ökar under året. FIRA har under året ökat inflödet vilket har medfört att ytterligare en handläggare på Af anställts i projektet. Inskrivningsgruppen har träffats var tredje vecka, under ca 2 tim. Särskilda tider för uppföljningar har bokats med jämna mellanrum. 3-mån dokumentationer har utförts samt slutdokumentationer. När FIRA beslutat att en person är aktuell för deltagande, vid inskrivningsgruppen, skickas kallelse till personen om tid för inskrivning i FIRA inom 2 veckor. Deltagandet startar oftast med flera kartläggningssamtal, enskilda samtal. Häftet ”Mina resurser” fylls i av deltagaren och vi går igenom den tillsammans. Beroende på önskemål och bedömning av behov för att komma närmare arbetsmarknaden görs en individuell planering. Det kan vara: • gruppaktivitet (ett första steg för att klargöra om deltagaren kan vara i grupp, passa tider, ta egna initiativ etc), • arbetsprövning (studiebesök görs alltid tillsammans innan start och planeringen för genomförande av prövningen sker med arbetsgivare och ev handledare. Uppföljningar sker kontinuerligt. • RESA sysselsättningsplats. I lugn takt delta i verksamheten hos en extern anordnare ex Iris Hadar, Vikbolandets naturhälsogård m fl. RESAsysselsättningsplatser är en bra insats för att pröva arbetsförmågan, flera har gått vidare till arbetsprövningar, till ordinarie Af, till arbete eller till vården för medicinsk rehabilitering. • Utredning via Af:s specialister, RehabResurs Samarbete, NP-samverkan
Under våren startade vi upp två grupper, en svensktalande och en grupp för arabisktalande deltagare där vi använt tolk vid träffarna. Vi har träffats ca 1 tim/v. Innehållet i aktiviteten har varit främst vägledande men även samhällsinformation, arbetsmarknadsinformation, studiebesök (Portalen, Orangeriet, rekryteringsmässor på Af och hos andra aktörer m fl), besök av Af: specialister och Samhall som informerat. Vi har gått promenader, haft olika teman ex ”bilder från förr”, mat, friskvård mm. Tolk i grupp har fungerat bra och vi har försökt att få samma tolk vid träffarna för att få kontinuitet i gruppen. Vi har successivt intag i grupperna och det har inte påverka deltagarna negativ. De ”nya” deltagarna har välkomnats bra i gruppgemenskapen. Flera deltagare har sagt att de trivs bra i gruppen, att de kommer även om hälsan inte är så bra den dagen, de upplever en gemenskap och en samhörighet, motivationen höjs och de blir gladare och piggare att komma till gruppträffen.
2
Viktiga händelser som har inträffat under året BRA Presentationer av FIRA-projektet Vi har presenterat projektet i olika sammahang i syfte att sprida kunskap om situationen för de individer vi arbetar med samt få igång en diskussion kring hur vi kan öka samarbetet kring gruppen. • • • •
Frukostmöte på Hemgården där politiker och handläggare från Arbetsförmedlingen, Ekonomiskt bistånd samt Försäkringskassan var inbjudna. Presentation av projektet för tjänstermän på Ekonomiskt bistånd på nationell konferens i Kalmar Presentation av projektet för tjänstermän och ledamöter i Landstinget Presentation av projektet i nätverket för rehabiliteringssamordnare på vårdcentralerna i Norrköping.
Kunskapsspridningen har lett till en ökad vetskap om målgruppen och dessa individers situation. Presentationerna har gett ett positivt resultat. Ökat samarbete Vi har haft möten med representanter från Norrköpings kommun och Försäkringskassan samt med kollegor som arbetar i ordinarie verksamhet med liknande målgrupp. Detta har lett till ökad förståelse för målgruppen och även att vi kommit framåt i arbetet med hur vi ska samarbeta kring denna grupp. Vi ser positivt på utvecklingen. Vården har via resursteamen fått kunskap om FIRA och rekommendationer om deltagande i FIRA finns ofta i underlagen från läkaren. Höjda krav på medicinska underlag vid anvisning Det har framkommit att det gått mycket tid till att få in läkarutlåtanden (LU), att det ibland inte finns vårdkontakter och därmed går det inte att få något LU. Ekonomiskt bistånd har tagit det tills sig och avvaktar med anvisning tills alla medicinska handlingar som går att bifoga finns till handa. Fortsatt samarbete med ordinarie verksamhet på Arbetsförmedlingen Diskussioner har inletts under året med kollegor i ordinarie verksamhet och det arbetet kommer att fortgå under 2014 för att se hur vi kan implementera FIRA i ordinarie verksamhet. MINDRE BRA • • •
Nedskärningar på tillgången till insatser för målgruppen på Af Svårt att ibland få kontakt med EB i Norrköping för ex trepartssamtal (har underlättats under senare delen av året då vi kan få hjälp via kontaktpersonen) Samarbete med Portalen i Norrköping för språkträning. Tyvärr finns för få platser och alla språk finns inte representerade. I övriga kommuner finns ingen insats för språkträning.
3
•
Samarbetet Af/EB försvinner när personen inte längre har behov av ekonomiskt bistånd, kan innebära att samarbetet upphör när personen skrivs in i FIRA och får aktivitetsstöd.
Samverkan Samverkan mellan Af och kommunerna fungerar nu bra. Nya kontaktpersonerna i alla tre kommunerna under året. I Söderköping och Valdemarsvik har samarbetet inte påverkats utan fortsatt fungera lika bra som tidigare. I Norrköping har kontaktpersonen övertagit i stort sätt alla informationsmöten och det upplevs positivt av deltagarna. Kontaktpersonen har inga egna sökande (klienter) utan finns som en länk mellan Fira (AF) och handläggarna (EB). Samarbetet har utvecklats positivt under året med vissa förändrade moment, ex uppföljningar, trepartsmöten där kontaktpersonen kan gå in i stället för ordinarie handläggare vid behov. Både Af och EB upplever det som positivt att det finns en person som kan hjälpa till med ex kontakter med ansvariga handläggare, med att få in LU och i övrigt vara med på möten, informationsträffar, som representant för kommunen. • •
• • • • • •
Samarbete med FK, träffar verksamhetsutvecklare och försöker hitta samarbetsformer. Samarbete med ordinarie Af. Hur ska FIRA implementeras i ordinarie verksamhet? Här är medverkan av kontaktpersonen i kommunen viktig, främst i Norrköping. Redan idag har ordinarie Af upparbetat en bra kontakt med Firas kontaktperson i kommunen. Det upplevs mycket positivt och gynnar både handläggarna och sökande/klienter. RehabResurs SamArbete har blivit en naturlig aktivitet för deltagarna och projektledaren för RehabResurs SamArbete finns med i FIRAs inskrivningsgrupp. Orangeriet har blivit en viktig samarbetspartner och flera deltagare har fått anställning med stöd i det kooperativa företaget. Orangeriet har kunnat erbjuda flera arbetsprövningsplatser under året. Ett samarbete har påbörjats med Prosanitas angående arbetsprövningsplatser Vi har varit med på rekryteringsmässor och knutit kontakter med arbetsgivare för möjlighet till arbetsprövningsplats som förhoppningsvis kan leda till arbete Nätverksträffar med olika projekt i Samordningsförbundet för utbyte av erfarenheter Frukostmöten anordnade av olika aktörer i syfte att presentera projektet samt knyta kontakter
Måluppfyllelse Projektet FIRA har etablerat sig för rehabilitering Vi har presenterat projektet på möten hos kommunerna, landstinget och med samordnare på FK. FIRA är även bekant inom vården genom resursteam. Vi samordnar kontakter för individen för att bryta ”bollandet” mellan myndigheterna. Upparbetat en bra kontaktväg mellan Af och EB, ordinarie verksamhet. Deltagare Identiteten hos deltagarna har gått från sjuk till att se möjligheter att återgå i arbete. 4
Arbetsförmågan hos deltagarna klargörs vilket underlättar den fortsatta planering, ex i ordinarie verksamhet. Samordnandet av kontakter som deltagaren har upplevs som positivt och har även medverkat till att ”sprida” FIRA till andra verksamheter. Sammanfattning och reflektion: Fira har konstaterat att deltagarna ofta har en komplex situation. Förutom egen funktionsnedsättning finns ofta en trasslig psykosocial hemsituation. Det kan vara barn med behov av särskilt stöd, make/maka/sambo med funktionsnedsättningar eller missbruk mm. På detta finns en dålig ekonomi, skulder och missnöje med boendet. Deltagarna saknar viss samhällsinformation, ex skuldsanering, boendestöd etc. I FIRA kan vi arbeta med alla delarna och försöka stödja/hjälpa men vi ser brister i att myndigheterna inte har en helhetsbild av personens situation. Vi ser även problem idag att det inte finns någon insats på Af som passar efter FIRA. Om personens arbetsförmåga är klargjord och det inte är aktuell för Jobb- och utvecklingsgarantin gäller endast att vara inskriven i matcha (aktivt arbetssökande utan behov av stöd) vilket är för stort steg för dessa personer dvs vi saknar ett mellansteg.
Individberättelse Individberättalse 1: Mohammed: man med stora psykiska problem, PTSD. Aldrig arbetat i Sverige trots att han varit i landet en längre tid, behov av tolk - inga svenska studier tidigare och förstår ingen svenska. Vid första mötet var han väldigt orolig, svårt att koncentrera sig på informationen, trots tolk. Kände sig ”instängt” i rummet och vi fick korta ner tiden för mötet. Bedömdes att M skulle ha svårt att klara någon form av aktivitet men vi kom ändå överens om att pröva en sysselsättningsplats. M började i RESA (sysselsättningsplats för personer med psykiska funktionsnedsättningar) med placering på iris Hadar. M började med 2 tim/v, fick komma in bakvägen för att undvika andra människor, tiden planerades efter att det var få eller inga andra deltagare i lokalen. Samma tolk bokades till varje tillfälle. M började med lättare snickeri, vilket han aldrig gjort tidigare. M tyckte det var roligt med snickeriet. Vid uppföljningen ca 3 mån efter start hade M utvecklats mycket, han kom ”vanliga ingången”, var OK med några fler i lokalen Han visade själv runt i lokalerna och när han visade upp sina snickerier, KUBB- spel till en förskola, hade han ingen aning om vad det var. Vi skojade om att vi måste spela KUBB i vår ute på gräsmattan, då skrattade M mycket gott. Sedan blev han tyst, tittade på mig och sa; ”jag skrattade…. Det har jag inte gjort på många år ……sedan log han! M fortsätter nu med att lära sig sy, skojar glatt om att han gjort grytlappar som är så fina att frun inte får använda dem! Tiden har M utökat till ca 6 tim/v. Under hela tiden har vi haft kontinuerliga kontakt med flykting medicinskt centrum, där M går varje vecka, och de märker av att M mår bättre. M har lång väg kvar till att det ska planeras för arbete men han är på god väg! Individberättelse 2: Gharib blev inskriven i FIRA-projektet i dec-12. Han har bestående ryggskada efter en bilolycka och mår psykisk dåligt av att han stått utanför arbetsmarknaden under flera år. Han har en frisörutbildning från sitt hemland och arbetade senast på en pizzeria 4 dagar/veckan, 4-5 timmar/dag. Gharib har genomgått utredningar och haft praktik via Af och det som framkommit är att Gharibs besvär påverkar honom i 5
mycket hög utsträckning både fysiskt och psykiskt. Han behöver pauser, variation, fysiskt lätta arbetsuppgifter och att arbete i böjda och vridna arbetsställningar samt arbete ovan axelhöjd undvikas. Under kartläggningsfasen uppger Gharib att han vill arbeta med något han tidigare testat. På grund av hans ovana att tala svenska vill han gärna vara någonstans där han får öva sin svenska. Gharib påbörjar rehabiliteringstjänst på Ingeus, april-13. Han hittar själv en arbetsprövningsplats på en Restaurang som han påbörjar i juli-13 på 10 tim/vecka. Hans arbetsuppgifter är att hacka mjuka ingredienser och ta emot beställning från arabiska kunder. Vid uppföljningstillfället framkom behov av arbetshjälpmedel. Gharib fick en anpassad stol att sitta i under sina pauser samt en avlastande matta att stå på i köket. Han kunde då öka i tid till 20-30 timmar/veckan. 1 okt-13 blev han anställd med stöd från Arbetsförmedlingen i form av en utvecklingsanställning under 1 år.
Övrigt Inspelning av filmen Handläggare och deltagare från projektet medverkade i en film som spelades in av Samordningsförbundet Östra Östergötland där vissa delar visades vid presentationen av FIRA i Kalmar.
Att arbeta vidare med: Sista året för FIRA-projektet inleds i o m årsskiftet och fokus kommer att vara på implementering i ordinarie verksamhet. Ökad kommunikation mellan handläggare på myndigheterna Vi vill fortsätta arbeta för att giltiga medicinska handlingar samt motivering finns som krävs för att bli aktuell för FIRA-projektet innan information och erbjudande om FIRA når klienten. Det blir ett högt tryck på kontaktpersonen på EB i Norrköping då handläggarna på AF och EB inte kommunicerar angående underlag för ohälsa samt motivering. EB har svårt att möta upp mot det ökade kravet som AF satt upp för medicinska handlingarna. Hur ska vi lösa detta? Fortsätta samverkan med Försäkringskassan
6
Verksamhetsberättelse Koordinator/plattform Valdemarsvik 2013 Uppdraget Koordinator som projekt startade hösten 2011 och riktade sig mot individer utan sysselsättning och med komplex problematik i åldern 16‐29 år. I samband med Samordningsförbundets beslut att satsa på långsiktiga verksamheter istället för projektinriktat arbete valde styrgruppen i Valdemarsvik att söka medel för att utöka målgruppen till personer i åldern 16‐64 år med komplex problematik och behov av ett samordnat stöd. Koordinator och Plattformen har under hösten arbetat ihop för att finna formerna för verksamheten, och man har tagit fasta på erfarenheter i Koordinatorprojektet. Det team som skapats under Koordinatorprojektet har fortsatt sitt arbete, och benämns numera samverkansteamet i Valdemarsvik. Teamet består av handläggare från de olika organisationerna (arbetsförmedlare, rehabsamordnare från primärvården och vuxenpsykiatrin, aktivitetssamordnare från Försäkringskassan, representant från arbetsmarknadsenheten m ansvar för vuxenutbildningen och praktikplatser, socialsekreterare från vuxengruppen och barn‐ungdomsteamet, handläggare LSS, studie‐ och yrkesvägledare, samt från hösten 2013 även av projektledare för Rehab Resurs Samarbete) och leds av en koordinator. Teamet skall arbeta lösningsfokuserat och kreativ samt aktivt arbeta för att hitta lösningar. Teamet har genom representanterna tillgång till alla de verktyg som idag ägs av organisationerna. I de olika myndigheterna finns olika kompetenser och olika verktyg, det blir teamets uppgift att bedöma vilka metoder och verktyg som passar bäst i varje enskilt fall. Det kommunala informationsansvaret är placerat hos teamet.
Målsättningen är att genom en gemensam kartläggning och effektivare samordning kunna åstadkomma mer under kortare tid samt att underlätta för den enskilde i dennes väg till arbete. För individen blir det en person att vända sig till och för handläggare och tjänstemän blir koordinatorn ett stöd i att gemensamt planera insatser för en individ. Arbetet med hälsofrågor kan bedrivas både individuellt men också i grupp beroende på behov. Lokala samverkansgruppen (LSG) fungerar som styrgrupp för Plattformen. Fr o m hösten 2013 har det skett en sammanslagning av LSG för Valdemarsvik och Söderköping. Detta ser vi som ett led som ytterligare gynnar samverkan. Genomförande av verksamheten under året I augusti 2013 anställdes ytterligare en koordinator, så samverkansteamet har under 2014 två koordinatorer till stöd för arbetet. Koordinatorernas huvudsakliga uppdrag är att stödja individerna som skrivs in i teamet utifrån deras enskilda behov. Ofta handlar det om att vara ett stöd för den enskilde i kontakten med berörda myndigheter. Koordinatorn stödjer samverkan mellan de berörda myndigheterna. Under hösten 2013 har samverkansteamets uppdrag utökats på så sätt att även individer som är i behov av samordnad planering kan lyftas i teamet, även om det direkta syftet inte är koordinatorstöd. Individer som behöver samordnat stöd lyfts av representanterna i teamet, allt efter att den enskilde samtyckt till detta. Bedömer teamet att individen är i behov av koordinatorstöd fattar teamet beslut om detta. Ansvarig koordinator genomför sedan en enklare kartläggning. Det har dock förekommit att deltagare lever i en kaosartad situation, och då har det hänt att koordinatorn direkt går in och stöttar upp där det behövs. Då handlar det ofta om boende och försörjning. I kartläggningen ingår områden som boende, ekonomi, mående osv. Detta för att få en bra bild av individens situation.
Under november och december köpte plattformarna Valdemarsvik och Söderköping psykologkompetens ifrån ”psykologpartners”. Syftet med det var att se om en kartläggning genomförd med stöd av psykologkompetens (om behov finns hos den enskilde individen) kan innebära att rätt resurser sätts in tidigare och på så sätt underlättar den enskildes väg till arbete. Vi fick flera positiva erfarenheter från detta, och arbetet kommer under 2014 att fortsätta då vi ska undersöka möjligheterna att implementera delar av Rehab Resurs Samarbete i kartläggningsarbetet. Vid årsskiftet var 18 individer inskrivna med koordinatorstöd varav 6 män och 12 kvinnor. 3 personer är mellan 16‐20 år, 6 mellan 21‐25 år, 2 mellan 26‐30 år och 5 personer över 41 år. Under 2013 har 3 personer skrivits ut från koordinatorprojektet, och 5 personer befinner sig i en utsluss med mindre behov av stöd. 4 individer har under senare delen lyfts för samordnad planering som inte blivit aktuella för koordinatorstöd. En ”självkänslagrupp” var planerad att genomföras, men startade inte pga för få anmälningar. Viktiga händelser under året I samband med att dåvarande processledare slutade sin tjänst vid halvårsskiftet köpte Samordningsförbundet tillfällig tjänst, 40% i form av samordnare. I slutet av året slutfördes rekrytering av ny samordnartjänst gällande Valdemarsvik och Söderköping. Den nya samordnaren tillträder sin tjänst 2014‐04‐01. I samband med övergång till permanent verksamhet anställdes ytterligare en koordinator av Valdemarsviks kommun. Projektledaren för Koordinatorprojektet erhöll i och med detta också fast anställning i Valdemarsviks kommun. Under hösten 2013 har samarbetet med Plattformen i Söderköping intensifierats. Vi har förutom att LSG för båda kommunerna slagits samman bl a skapat en gemensam struktur kring samverkansteamen. En mindre kartläggning har gjorts i de respektive myndigheterna (förutom primärvård) som visade att ca 64 personer lyftes upp i målgruppen. Förvånande var att det endast var ett fåtal som lyftes från flera myndigheter. Kartläggningen visar inte i dagsläget på hur målgruppens behov ser ut eller i vilken ålder de är. Koordinatorerna har under hösten presenterat verksamheten för ordinarie handläggare i de respektive myndigheterna. Båda teamen har presenterat arbetssättet för personal i Norrköping i samband med frukostmöten. Under senare delen av hösten 2013 flyttade Plattformens verksamhet till gemensamma lokaler med kommunens arbetsmarknadsenhet. Detta kommer att ge större möjligheter till utökat samarbete och samordnade insatser, exempelvis i form av gruppaktiviteter. Samverkan Samverkan har genom koordinator/plattform utvecklats och förstärkts, och samverkansteamet i Valdemarsvik är idag den självklara mötesplatsen i samverkan. Koordinatorerna har deltagit i den lokala styrgruppen för ”Plug In” för att utveckla samverkan. Utmaningen ligger i att hela organisationen får kunskap och kännedom, så att inte bara representanterna i teamet har kunskapen och möjligheten att lyfta ärenden. För att förstärka detta är det viktigt med regelbundna mötesplatser för alla handläggare, detta kommer vi att jobba vidare med under 2014.
Måluppfyllelse Nedanstående mål formulerades inför uppstarten av Koordinatorprojektet: Målen är att genom arbetsmodellen skapa mervärde för individen så som en enklare och tydligare organisation, gemensamma begrepp mellan myndigheter, kortare ledtider, snabbare planering, helhetsbild av individen, samordning av resurser, minskad symptomatisering pga. arbetslöshet/utanförskap. Eftersom koordinatorn är med i individens process hela tiden, både i möten med myndigheter och i enskilda möten, kan koordinatorn förklara vad som sägs, fånga upp det individen inte förstår och ta reda på information som denne själv annars behövt lägga tid och energi på. Det är tydligt att många beslut som fattas inte är begripliga och där spelar koordinatorn en viktig roll för att personen i fråga inte ska känna frustration och ångest. På så sätt blir det enklare för deltagaren som i första hand ofta kan vända sig till koordinatorn och som kan förklara, beskriva och påminna. Det gör också att risken för uteblivna och missade möten kan minska, vilket i sin tur leder till kortare ledtider och snabbare planering. Koordinatorns roll är också att se till att deltagaren är införstådd och delaktig i det som planeras vilket också bidrar till en effektivisering i myndigheternas arbete och minskad utanförskapskänsla. Koordinatorn har en nära kontakt med deltagaren och kan föra fram dennes perspektiv och får i samarbete med teamet en bra helhetsbild. I teamet blir det naturligt en samordning av resurser då alla hör vad som planeras och risken för parallella processer undanröjs. Samordningsförbundet har under hösten 2013 genomfört intervjuer med 9 (av totalt 13) deltagare som skrevs in i koordinatorprojektet och deras erfarenheter. Intervjuer har även gjorts med handläggare i teamet om deras erfarenheter. Stödet har bestått i att de fått hjälp med olika kontakter, att passa tider och/eller att förstå t.ex. information från myndigheter och blanketter. Samtliga uppfattar att det gått bra, i olika stor utsträckning och att de gjort olika grad av framsteg i sina liv. Samtliga svarar att de får/fått stöd och hjälp att strukturera sin tillvaro och hjälp i kontakt med myndigheter. För organisationerna vill lokala samverkansgruppen skapa mervärde i form av ett ökat lärande om varandras myndigheter, ett samhällsekonomiskt lönsamt arbetssätt, större/bättre verktygslåda, en gemensam bild av behov och ett gemensamt mål. Genom att lyfta individer och vad som händer i processen sker ett lärande automatiskt, teamet får kunskap om vad andra verksamheter gör. Det blir i diskussionerna tydligt att de respektive myndigheterna har olika förutsättningar och fungerar på mycket olika sätt, vilket ökar förståelsen för våra olika arbetssätt. Representanterna har vid olika teamträffar presenterat sina verksamheter, men vi har också bjudit in verksamheter utifrån samt gjort studiebesök. Information som presenterats på teamträffar är bland annat LSS‐lagstiftning, Resursteam psykiatrin, vuxenutbildning, gymnasiereformen, försörjningsstöd, missbruksvård i Valdemarsvik, Rehabsektionen (AF), Plug In. Verksamheter inom Samordningsförbundet har också informerat; FIRA, NP‐samverkan och Rehabresurs. Information om Koordinatorprojektet har också gått ut, genom besök på olika verksamheter, frukostmöte osv. Vid intervjun med handläggare som genomfördes framkom bl a ” ”Det som är mycket bra med teamet är att personerna som är ”inskrivna” inte längre bollas runt mellan olika huvudmän utan
gemensamt diskuteras och planers upp vid teamträffarna, vilket måste ge dessa personer en trygghet och större förtroende till myndigheterna”. Handläggaren säger också: ”När personer kommer i samverkan visar det sig varför det inte fungerat i ordinarie ” En fallbeskrivning. Kalle är 17 år och aktualiserades via kommunens Barn och Ungdomsteam (Plug in). Kalle har under hela sin skolgång haft det problematiskt med att kunna tillgodogöra sig undervisningen. På mellanstadiet blev han utredd av en skolpsykolog. Utredningen visade att Kalle inte var i behov av särskola även om han hade låga resultat. Efter grundskolan började Kalle på gymnasiet, Privutbildning (programinriktad individuell program) och gick där en knapp termin. Han började därefter på en annan gymnasieskola och gick på IM (Introduktions programmet). Kalle avslutade den skolan efter ca tre månader. Efter det att Kalle avbröt studierna försökte kommunen att få kontakt med Kalle via informationsansvaret. Kalle kom dock inte på bokade möten och svarade inte i telefonen. Sedan han avbröt studierna har han varit hemma vänt på dygnet och suttit framför datorn. Han har inga intressen på fritiden utöver dataspel. Kalles mor kontaktade Barn‐ och Ungdomsteamet och uttrycker sin oro för hur Kalle mår. Hon beskriver att situationen är akut då Kalle har skrivit ett brev till henne om hur hopplöst allt är, att han har testat en drog och att han behöver medicin för sin ADHD. Kalle har själv uttryckt att han är i stort behov av medicin. Familjen är positiv till en kontakt med koordinator. Kalle beskriver sin skolgång, vilka problem han haft med att kunna koncentrera sig i klassen, svårigheterna att komma ihåg och att han måste ha upprepningar på det mesta. Han har förstått att han behöver hjälp. Kalle har läst på lite om ADHD och via datorn har han kontakt med en ungdom med liknade problem. Modern berättar att Kalle har svårt med sociala kontakter, att det han säger ibland blir fel. Han har mycket ”kaos” inom sig. Kan inte hålla ordning på sina saker, glömmer saker. etc. Hon uppger att hon övervägt att anlita någon ”privat” för att göra en ADHD‐utredning så att han kan få sin medicin. Omgående påbörjas en samtalserie som också innefattar en kartläggning av den sociala situationen. Då Kalle och hans föräldrar till en början är väldigt uppfyllda av ADHD problematiken och ser ett starkt behov av någon form av medicinering för att Kalle ska må lite bättre görs en screening med avseende på ADHD. Resultatet av screeningen visar att Kalle ligger klart inom fältet för ADHD. En screening görs också gällande autism och resultatet där visar inga tecken på autism. Koordinator upplever att Kalle blir lugnare och mindre orolig efter screeningen. Han vill dock att en neuropsykiatrisk utredning ska göras och vi undersöker möjligheterna. Det visar sig att barn‐ och ungdomspsykiatrin inte hinner göra det innan han fyller 18 år och hänvisar till NP teamet för vuxna som i det läget har en väntetid på minst ett par år. NP‐samverkan kan inte utreda honom innan han blir myndig i maj ‐14. Planeringen blir att en ansökan ska göras dit så att han kan bli utredd under våren/sommaren ‐14. I det läget är det relativt lönlöst att prata med Kalle om studier eller någon annan sysselsättning då han är uppfylld av att han behöver medicinering för att kunna fungera i ett socialt sammanhang. Samtalen och kontakten med Kalle och hans föräldrar handlar därefter om att hjälpa Kalle att hitta olika strategier att handskas med tillvaron trots de problem han upplever.
I mitten av november träffar Kalle den psykolog som plattformen tillfälligt köpte tjänst ifrån. Hon har tidigare tagit del av resultatet från screeningen. Enligt psykologen pekar mycket på att Kalle har ADHD och att det finns skäl till att han kommer att utredas neuropsykiatriskt. Samtalet mellan psykologen och Kalle handlar om olika strategier att förhålla sig till under väntan på utredning. Att han försöker att göra något mera aktivt och att det i sig kommer att påverka hans mående. Psykologen förstärkte således det som vi redan hade börjat att prata om. Kalle är nöjd efter samtalet och känner att han har blivit lyssnad på. Kalle lägger allt mindre vikt på att han behöver medicin och upplever inte längre att väntetiden för utredningen är frustrerande. Han börjar se möjligheter istället för hinder. Han börjar uppleva att tillvaron känns stabilare och nu har det börjat bli läge att prata om framtiden, både på kort och lång sikt. Tillsammans med kommunens praktiksamordnare som också ingår i plattformen påbörjas en planering med en väl anpassad sysselsättning fram till den neuropsykiatriska utredningen och därefter en planering av gymnasiestudier under hösten‐14. När Kalle blev aktuell för Plattformen mådde han dåligt och såg ingen annan utväg än medicin. Han hade dåligt självförtroende och såg inga möjligheter. Han var inte motiverad/redo för någon sysselsättning. Nu tre månader senare är han i rätt fas för de diskussionerna kring sysselsättning och framtidsplaner. Troligen har hans känsla av sammanhang (KASAM) blivit bättre. Hans tillvaro har blivit mer begriplig, hanterbar och han har fått en känsla av meningsfullhet. Kalle är en yngling som började tappa fotfästet men som fångades upp relativt snabbt och där man i samarbete inom plattformen i första hand mellan kommunens Barn‐ och Ungdomsteam, praktiksamordnare, koordinator, psykolog och inte minst Kalle själv och hans föräldrar lyckats hitta en väg framåt. Kalle har planer på att börja studera till hösten efter det han blivit utredd med avseende på eventuell ADHD‐ diagnos och då med förhoppningsvis större möjligheter att lyckas med studierna.
2014-01-24
NP-Samverkans verksamhetsberättelse för 2013 Coachdelen Uppdraget Syfte – Att ge unga personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förutsättningar att hantera sin livssituation genom samordning av myndigheternas olika insatser, vilket på sikt förväntas leda till ökade möjligheter för personen att arbeta eller studera. Mål på individnivå – Att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska få bättre förutsättningar att hantera sina vardagsliv så att förmågan till förvärvsarbete ökar. Mål på verksamhetsnivå –
– –
Att utveckla metoder och modeller för att främja samsyn och samordning mellan berörda myndigheter och öka kunskapen hos berörda både om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i stort och om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser för den enskilda personen. Att under projekttiden hitta varaktiga lösningar för implementering av metoder och modeller till ordinarie verksamheter. Att genomföra minst 50 individanpassade neuropsykiatriska utredningar per år.
NP-Samverkan består av ett utredningsteam samt NP-coacher och projektledare. Utredningsteamets uppdrag är att genomföra individanpassade utredningar. I utredningen ingår bland annat arbetsterapeutisk bedömning, psykologisk testning och, vid behov, initiala behandlingsinsatser som till exempel läkemedelsinsättning eller förskrivning och utprovning av kognitiva hjälpmedel. NP-coachernas uppdrag är att stödja personen innan, under och efter utredningen, stödja och koordinera personens kontakt med berörda myndigheter, vara med i utformandet av en individuell plan tillsammans med personen och berörda myndigheter samt hitta strategier för genomförande. 86 personer har varit inskrivna i projektet under året. Av dessa har 10 ärenden varit rena coachärenden där man haft NP-diagnos sedan tidigare och därför inte utretts. 63 personer skrevs in under 2013. 54 personer har utretts under året. Utredningsteamet har avslutat 49 ärenden och coacherna har avslutat 33 ärenden. Inskrivningstiden varierar mycket, från dem som varit inskrivna en kort period och sedan lotsas vidare till annan verksamhet, till dem som utreds och sedan fortsätter med coach under längre tid. Några har varit inskrivna under hela 2013. I några enstaka fall är man inskriven i utredningsdelen under längre tid. Det är ärenden då man följer upp medicineringen till dess att man kommit fram till optimal dos.
2014-01-24
Genomförande av projektet/verksamheten under året Under 2013 har arbetet med deltagarna börjat flyta på enligt processen som arbetades fram under 2012. Se flödesschema i Bilaga 1. En framgångsfaktor i de individanpassade utredningarna har varit det nära samarbetet, både inom utredningsteamet och med coachen. Coachen har i många fall varit avgörande för att deltagaren överhuvudtaget ska kunna komma till sina tider på mottagningen. Coachen har utifrån sin kompetens kring andra myndigheter även bidragit i utredningsarbetet när det kommer till att formulera rekommendationer. Ur utredningsteamets perspektiv medför vetskapen att deltagaren får stöd efter utredningen att rekommendationer får en mycket större vikt i utlåtandet och återkopplingen jämfört med ett scenario där det inte finns någon coach. För coachen och deltagaren är rekommendationerna ett verktyg som innebär att de genast kan sätta igång med kontakter och insatser som innebär ett närmande mot arbetsmarknaden och ökad livskvalitet. Utredningsteamets sjuksköterska har vid sidan av uppföljning och inställning av medicinering kommit att utföra mycket koordinatorslika uppgifter i projektet, som rör t.ex. förberedelser inför inskrivningsgrupp och ÖS-möten eller att ha kontakt med andra delar av vården. Projektledaren har bland annat arbetat med rutiner kring utvärdering, inskrivningsgrupp/ÖS-möte, utveckla nätverk, interna arbetsmöten samt rapportering till beredningsgrupp och styrgrupp. Dessa uppgifter har tagit mer än en halvtidstjänst i anspråk. Projektledaren har haft 5-6 pågående ärenden på coachdelen i sin tjänst. Arbetsterapeuterna i projektet har haft regelbundna träffar med psykiatrins arbetsterapeuter, och psykologerna yrkesspecifik ärendehandledning av NPU:s psykolog Åsa Schiller, båda sammanhang viktiga för teamets metodutveckling och kvalitetssäkring. När någon eller några i NP-Samverkan varit på kurs har detta medfört kompetensutveckling för hela arbetsgruppen, genom egna lunchseminarier där nya intryck och kunskap sammanfattas och återförs till alla. Projektets screenare har getts utbildning genom en uppföljningsdag, där det informerades mer ingående om projektet, bl.a. hur utredningen går till och vilka coachinsatser som kan vara aktuella. Screenarna fick möjlighet att reflektera över hur de kan anpassa sitt arbetssätt så att det fungerar bättre för personer med NPproblematik. Dagen innehöll också information om verktyg, hjälpmedel och verksamheter som kan vara aktuella för målgruppen. NP-Samverkan har under året haft ett pågående arbete med att kartlägga systemfel. Dessa har rapporterats till Samordningsförbundets beredningsgrupp och styrelse samt Landstingets beredning för samverkan. NP-Samverkan har också utifrån beskrivna systemfel haft separata möten med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Arbetsmarknadskontoret, Norrköpings kommun. Under hösten prövade coacherna att i samverkan med projektet Enklare vardag erbjuda ”Strukturverkstad” till våra deltagare. Där fick personerna möjlighet att se och prova hjälpmedel och strategier för att underlätta i vardagen. Det fanns möjlighet att återkomma för uppföljning och fördjupning. Individuella tider efterfrågades mest, det var svårt att få deltagarna att komma i grupp. Strukturverkstan uppskattades av de deltagare som deltog och det skulle vara önskvärt med en fortsättning. För målgruppen är det viktigt att konkret kunna få se och prova eftersom man har svårt att i förväg föreställa sig hur något är.
2014-01-24
Viktiga händelser som har inträffat under året Redan i början av året såg vi behov av förstärkning på coachsidan utifrån hur projektledarfunktionen utvecklades och att vi fick en del ansökningar från personer som var utredda sedan tidigare och endast ansökte om coachstöd. Det var viktigt att inte tillgången på coacher blev en begränsning för hur många personer vi kunde skriva in för NP-utredning. I beredningsgruppen i mars föreslogs att utöka projektet med ytterligare en NP-coach. På grund av personalförändringar och sjukskrivning fördröjdes processen, men från och med 1 dec 2013 är fem NP-coacher anställda i projektet. (En delad tjänst som projektledare/coach) Vi har sedan projektstarten önskat att arbeta i gemensamma lokaler för möjligheten till samverkan fullt ut. Den 24 juni flyttade därför coacherna ihop med utredningsteamet i lokaler anslutna till Citymottagningen på Generalsgatan. Det direkta samarbetet underlättades betydligt och fr o m hösten deltog hela teamet i regelbundna möten där vi diskuterar deltagarärenden. Processtödet till projektet avvecklades under vår och sommar då Grace Hagberg och Stellan Svensson slutade på sina tjänster. Under våren ökade antalet ansökningar kraftigt och den 7 maj infördes ansökningsstopp fram till och med den 31 aug. När stoppet infördes stod 35 personer i kö. Den 1 sep var vi i stort sett ikapp med kön och vi tog emot nya ansökningar igen. Under sommaren arbetade vi med förbättringar kring själva ansökan, dels för att förtydliga kring bruk av droger och alkohol men också för att säkerställa att den sökande är delaktig och införstådd med vad det innebär att göra en ansökan till oss. Den nya ansökan formulerades om och presenterades för alla screenare vid en uppföljningsdag den 10 sep. Under året gjordes en lite mer omfattande inventering av coachernas arbetsuppgifter i projektet hittills, som presenterades för projektets styrgrupp. Vi utarbetade också riktlinjer för hur vi ska hantera missbruk när vi upptäcker det. Vår målsättning är att göra lika, göra på ett sätt som fungerar i relation till samverkanspartners och att hitta strategier så att personer får hjälp och kan återkomma med en ansökan till oss. Utifrån erfarenheter som projektet gjort har vi också sett behov av mer kunskap kring barnperspektivet. Vi bjöd in till ett gemensamt möte med psykiatri och socialtjänst kring frågan och har idag bättre rutiner för hur vi ska göra när oro kring barn finns. Utifrån utvärderarnas synpunkter och resultat från fokusgrupp med inskrivningsgruppen har vi förbättrat strukturen kring inskrivningsgrupp och ÖS-möte (Övergripande Samverkansmöte), vilket lett till ökat engagemang. Under året har nya representanter från socialtjänsten Norrköping, Habiliteringen och Söderköping förstärkt inskrivningsgruppen. En representant från utredningsteamet deltar numera alltid i inskrivningsdelen av dessa möten.
2014-01-24
Samverkan NP-Samverkan har på olika nivåer utvecklat samverkan med andra parter. På individnivå har coacherna som arbetsmetod att initiera trepartsmöten med verksamheter som deltagaren har behov av eller redan är delaktig i. Hela NPSamverkan har också bjudit in sig till för oss nya verksamheter för ömsesidigt informationsutbyte och diskussion kring framtida samverkan, till exempel Anhörigoch kunskapscenter, Team LIV, Mottagningsgruppen utbildningskontoret och delar av socialtjänsten i Norrköping. Vi har haft fortsatta samverkansträffar med Habiliteringen, Rehabsamordnare, FK: s handläggare av akt ersättning, Af: s screenare och Ungdomshälsan under året. NP-Samverkans inskrivningsgrupp och ÖS-möte fyller en viktig funktion vad gäller samverkan. I och med att representanter kommit till och i vissa fall ersatts så knyts nya kontakter och man får kunskap om varandras verksamhetsområden. Nu när projektet pågått en tid märker vi att omvärlden känner till oss och det är lätt att få kontakt vid behov. En utmaning i det är att få kontaktvägar som är kopplade till funktion och inte till person och som därför kan bli mer bestående över tid.
Måluppfyllelse •
Individnivå: 54 individanpassade utredningar har genomförts. Fr o m maj månad fyller alla deltagare i en Pict-O-stat-enkät med frågor angående funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa vid start och avslut för att se om personerna upplever någon skillnad. I dagsläget har vi för få klara avslut för att kunna göra en sammanställning. I Samordningsförbundets excelfiler kan man se skillnader vad gäller försörjning vid start jämfört med vid avslut.
•
Organisationsnivå: Utifrån samverkan och rapportering av systemfel kan vi se att en del förändringar skett inom ordinarie verksamheter som gynnar vår målgrupp, till exempel: o Försäkringskassan – Våra deltagare kan få individanpassat stöd om vi bara är tydliga med att beskriva behoven. Det kan gälla stöd i att fylla i ansökan, hur man vill bli kontaktad och struktur vid möten med handläggare. En särskild handläggare arbetar med nya ansökningar från oss. o AF: Diskussion förs om några handläggare ska ha mer kunskap om NP-problematik och kan ha möjlighet att handlägga ärenden från projektet. Viktigt också att få till bra övergångar vid handläggar- eller insatsbyten. o Förslag till samverkansgrupp för samverkan mellan Psykiatri och Habilitering har arbetats fram under hösten-13. Start våren-14. Vår sjuksköterska kommer att medverka. o Projektet har lyft behovet av logopedresurs för vuxna. Landstinget arbetar med frågan.
•
Samhällsekonomisk nivå: Kommer att utvärderas genom Payoff.
2014-01-24
Individberättelse (avpersonifierad) Klara, 23, gick vid inskrivning i projektet en utbildning till barnskötare på Komvux. Hon fick mycket stöd med studierna av en vän, vilket var en förutsättning för att det skulle fungera. Hon upplevde stora svårigheter att få sin vardag att fungera, och att orka vara en bra mamma till sin treårige son. Ansökan kom från Primärvården. Klara genomgick i utredningen intervjuer, aktivitetsbedömningar och neuropsykologiska testningar hos utredningsteamet bestående av arbetsterapeut, psykolog och psykiater. Hon konstaterades ha stora svårigheter med uppmärksamhet, rastlöshet, impulsivitet, problemlösningsförmågor, minne och abstraktionsförmåga. Det framkom många resurser som kompenserade för hennes svårigheter, såsom social förmåga, praktiska färdigheter och fungerande strategier. Teamet ställde diagnosen ADHD, men poängterade att det fanns fler svårigheter som måste beaktas. Rekommendationer innefattade utökat stöd kring dottern, boendestöd, bostadsanpassning, medicinering och anpassningar i arbetssituationer m.m. Klara mottog utredningen väl och såg positivt på teamets rekommendationer, men ville lägga till minst dubbelt så många. Coachen och Klara har tillsammans fått hitta sätt att prioritera och planera. Klara har haft ett gott stöd av sin coach vid olika möten med myndigheter, p.g.a. sina svårigheter att ta till sig information. Coachen har bistått Klara i att få vardagen att fungera bättre. Hon har fått bostadsanpassning i form av spisvakt då hon lätt kan glömma en spisplatta på. Coachen har också följt med Klara till sonens förskola för att hitta mer fungerande sätt för Klara att få information på, då hon ofta missade information på förskolans anslagstavla. Det gjordes en ansökan om boendestöd vilket Klara beviljades. Arbetsmarknadskontoret har varit behjälpliga med viss ekonomisk rådgivning. Klara har påbörjat medicinering vilket haft god effekt på koncentrationen och dämpat hennes impulsivitet. Coachen följde Klara till Enklare vardag (visningsmiljö för kognitiva hjälpmedel) där hon såg några hjälpmedel som tilltalade henne. Medicindosa som larmar har varit viktigt för att klara av att ta sin medicin på rätt tid, och ett tyngdtäcke har förbättrat sömnen. Klara jobbar som timanställd på en förskola. Det är dock inte troligt att hon kommer kunna arbeta heltid då jobbet tar mycket energi. Arbetsförmedlingen ska nu påbörja en arbetsförmågebedömning för att se hur mycket hon klarar av att arbeta. Därefter kan det bli aktuellt att ansöka om aktivitetsersättning på resterande del. Att det finns en plan för detta är oerhört viktigt för att Klara ska nå målet och på sikt få en fungerande ekonomi som hon kan leva på. Idag ansöker hon om ekonomiskt bistånd ca varannan månad vilket stressar henne oerhört. Att coachen arbetat tillsammans med dem som utrett Klara har varit till stor hjälp i relationen med andra myndigheter. Hon tycker att livet känns ganska ordnat idag.
Övrigt Utredningsteamet har flyttat en, och coacherna två gånger under året. På Aktema hade coacherna för små lokaler, och på Citymottagningen blev det under hösten så bullrigt p.g.a. renoveringsarbete, att det medförde sjukskrivningar hos personalen. Det tog lång tid från att vi signalerade att bullret var ett problem tills ansvariga agerade. I december flyttade hela NP-Samverkan till nya lokaler, som uppfyller våra behov. Alla trivs, och våra deltagare har reagerat positivt på miljön.
2014-01-24 En framgångsfaktor under 2013 har varit att det mot slutet av våren rekryterades en läkare med NP-specifik kompetens, som dessutom stannade i projektet hela året och därmed bidrog med efterlängtad kontinuitet. Läkarresursen har dock inte behövts till 25 %. Våren 2014 kommer hon att jobba 20 %. En omständighet som påverkat NP-Samverkan under 2013 är att NP-sektionen på Vuxenpsykiatrin lagts ner, och att kliniken blivit mer restriktiva vilka patienter som erbjuds utredning. De patienter som inte har något behov av specialistpsykiatri vid sidan av sin NP-frågeställning avvisas från psykiatrin. Det har medfört att vi känner ett ännu större behov av att få en representant från psykiatrin till inskrivningsgrupp/ÖS-möte. Förändringen väcker också frågor kring ADHD-kursens framtid och vilken behandling som kan erbjudas med personer som har ADHD, utan annan specialistpsykiatrisk problematik. Ledning/styrning av utredningsteamet och de coacher som är anställda inom VOK har bland annat p.g.a. sjukskrivningar varit ”svajig”. Vi har saknat medarbetarsamtal, plan för kompetensutveckling och budgetuppföljning. Inför 2014 ser vi ett ökat behov av att få diskutera NP-Samverkans framtid individuellt med sin chef.
2014-01-24
NP-Samverkans verksamhetsberättelse för 2013 Utredningsdelen Uppdraget Syfte – Att ge unga personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förutsättningar att hantera sin livssituation genom samordning av myndigheternas olika insatser, vilket på sikt förväntas leda till ökade möjligheter för personen att arbeta eller studera. Mål på individnivå – Att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska få bättre förutsättningar att hantera sina vardagsliv så att förmågan till förvärvsarbete ökar. Mål på verksamhetsnivå –
– –
Att utveckla metoder och modeller för att främja samsyn och samordning mellan berörda myndigheter och öka kunskapen hos berörda både om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i stort och om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser för den enskilda personen. Att under projekttiden hitta varaktiga lösningar för implementering av metoder och modeller till ordinarie verksamheter. Att genomföra minst 50 individanpassade neuropsykiatriska utredningar per år.
NP-Samverkan består av ett utredningsteam samt NP-coacher och projektledare. Utredningsteamets uppdrag är att genomföra individanpassade utredningar. I utredningen ingår bland annat arbetsterapeutisk bedömning, psykologisk testning och, vid behov, initiala behandlingsinsatser som till exempel läkemedelsinsättning eller förskrivning och utprovning av kognitiva hjälpmedel. NP-coachernas uppdrag är att stödja personen innan, under och efter utredningen, stödja och koordinera personens kontakt med berörda myndigheter, vara med i utformandet av en individuell plan tillsammans med personen och berörda myndigheter samt hitta strategier för genomförande. 86 personer har varit inskrivna i projektet under året. Av dessa har 10 ärenden varit rena coachärenden där man haft NP-diagnos sedan tidigare och därför inte utretts. 63 personer skrevs in under 2013. 54 personer har utretts under året. Utredningsteamet har avslutat 49 ärenden och coacherna har avslutat 33 ärenden. Inskrivningstiden varierar mycket, från dem som varit inskrivna en kort period och sedan lotsas vidare till annan verksamhet, till dem som utreds och sedan fortsätter med coach under längre tid. Några har varit inskrivna under hela 2013. I några enstaka fall är man inskriven i utredningsdelen under längre tid. Det är ärenden då man följer upp medicineringen till dess att man kommit fram till optimal dos.
2014-01-24
Genomförande av projektet/verksamheten under året Under 2013 har arbetet med deltagarna börjat flyta på enligt processen som arbetades fram under 2012. Se flödesschema i Bilaga 1. En framgångsfaktor i de individanpassade utredningarna har varit det nära samarbetet, både inom utredningsteamet och med coachen. Coachen har i många fall varit avgörande för att deltagaren överhuvudtaget ska kunna komma till sina tider på mottagningen. Coachen har utifrån sin kompetens kring andra myndigheter även bidragit i utredningsarbetet när det kommer till att formulera rekommendationer. Ur utredningsteamets perspektiv medför vetskapen att deltagaren får stöd efter utredningen att rekommendationer får en mycket större vikt i utlåtandet och återkopplingen jämfört med ett scenario där det inte finns någon coach. För coachen och deltagaren är rekommendationerna ett verktyg som innebär att de genast kan sätta igång med kontakter och insatser som innebär ett närmande mot arbetsmarknaden och ökad livskvalitet. Utredningsteamets sjuksköterska har vid sidan av uppföljning och inställning av medicinering kommit att utföra mycket koordinatorslika uppgifter i projektet, som rör t.ex. förberedelser inför inskrivningsgrupp och ÖS-möten eller att ha kontakt med andra delar av vården. Projektledaren har bland annat arbetat med rutiner kring utvärdering, inskrivningsgrupp/ÖS-möte, utveckla nätverk, interna arbetsmöten samt rapportering till beredningsgrupp och styrgrupp. Dessa uppgifter har tagit mer än en halvtidstjänst i anspråk. Projektledaren har haft 5-6 pågående ärenden på coachdelen i sin tjänst. Arbetsterapeuterna i projektet har haft regelbundna träffar med psykiatrins arbetsterapeuter, och psykologerna yrkesspecifik ärendehandledning av NPU:s psykolog Åsa Schiller, båda sammanhang viktiga för teamets metodutveckling och kvalitetssäkring. När någon eller några i NP-Samverkan varit på kurs har detta medfört kompetensutveckling för hela arbetsgruppen, genom egna lunchseminarier där nya intryck och kunskap sammanfattas och återförs till alla. Projektets screenare har getts utbildning genom en uppföljningsdag, där det informerades mer ingående om projektet, bl.a. hur utredningen går till och vilka coachinsatser som kan vara aktuella. Screenarna fick möjlighet att reflektera över hur de kan anpassa sitt arbetssätt så att det fungerar bättre för personer med NPproblematik. Dagen innehöll också information om verktyg, hjälpmedel och verksamheter som kan vara aktuella för målgruppen. NP-Samverkan har under året haft ett pågående arbete med att kartlägga systemfel. Dessa har rapporterats till Samordningsförbundets beredningsgrupp och styrelse samt Landstingets beredning för samverkan. NP-Samverkan har också utifrån beskrivna systemfel haft separata möten med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Arbetsmarknadskontoret, Norrköpings kommun. Under hösten prövade coacherna att i samverkan med projektet Enklare vardag erbjuda ”Strukturverkstad” till våra deltagare. Där fick personerna möjlighet att se och prova hjälpmedel och strategier för att underlätta i vardagen. Det fanns möjlighet att återkomma för uppföljning och fördjupning. Individuella tider efterfrågades mest, det var svårt att få deltagarna att komma i grupp. Strukturverkstan uppskattades av de deltagare som deltog och det skulle vara önskvärt med en fortsättning. För målgruppen är det viktigt att konkret kunna få se och prova eftersom man har svårt att i förväg föreställa sig hur något är.
2014-01-24
Viktiga händelser som har inträffat under året Redan i början av året såg vi behov av förstärkning på coachsidan utifrån hur projektledarfunktionen utvecklades och att vi fick en del ansökningar från personer som var utredda sedan tidigare och endast ansökte om coachstöd. Det var viktigt att inte tillgången på coacher blev en begränsning för hur många personer vi kunde skriva in för NP-utredning. I beredningsgruppen i mars föreslogs att utöka projektet med ytterligare en NP-coach. På grund av personalförändringar och sjukskrivning fördröjdes processen, men från och med 1 dec 2013 är fem NP-coacher anställda i projektet. (En delad tjänst som projektledare/coach) Vi har sedan projektstarten önskat att arbeta i gemensamma lokaler för möjligheten till samverkan fullt ut. Den 24 juni flyttade därför coacherna ihop med utredningsteamet i lokaler anslutna till Citymottagningen på Generalsgatan. Det direkta samarbetet underlättades betydligt och fr o m hösten deltog hela teamet i regelbundna möten där vi diskuterar deltagarärenden. Processtödet till projektet avvecklades under vår och sommar då Grace Hagberg och Stellan Svensson slutade på sina tjänster. Under våren ökade antalet ansökningar kraftigt och den 7 maj infördes ansökningsstopp fram till och med den 31 aug. När stoppet infördes stod 35 personer i kö. Den 1 sep var vi i stort sett ikapp med kön och vi tog emot nya ansökningar igen. Under sommaren arbetade vi med förbättringar kring själva ansökan, dels för att förtydliga kring bruk av droger och alkohol men också för att säkerställa att den sökande är delaktig och införstådd med vad det innebär att göra en ansökan till oss. Den nya ansökan formulerades om och presenterades för alla screenare vid en uppföljningsdag den 10 sep. Under året gjordes en lite mer omfattande inventering av coachernas arbetsuppgifter i projektet hittills, som presenterades för projektets styrgrupp. Vi utarbetade också riktlinjer för hur vi ska hantera missbruk när vi upptäcker det. Vår målsättning är att göra lika, göra på ett sätt som fungerar i relation till samverkanspartners och att hitta strategier så att personer får hjälp och kan återkomma med en ansökan till oss. Utifrån erfarenheter som projektet gjort har vi också sett behov av mer kunskap kring barnperspektivet. Vi bjöd in till ett gemensamt möte med psykiatri och socialtjänst kring frågan och har idag bättre rutiner för hur vi ska göra när oro kring barn finns. Utifrån utvärderarnas synpunkter och resultat från fokusgrupp med inskrivningsgruppen har vi förbättrat strukturen kring inskrivningsgrupp och ÖS-möte (Övergripande Samverkansmöte), vilket lett till ökat engagemang. Under året har nya representanter från socialtjänsten Norrköping, Habiliteringen och Söderköping förstärkt inskrivningsgruppen. En representant från utredningsteamet deltar numera alltid i inskrivningsdelen av dessa möten.
2014-01-24
Samverkan NP-Samverkan har på olika nivåer utvecklat samverkan med andra parter. På individnivå har coacherna som arbetsmetod att initiera trepartsmöten med verksamheter som deltagaren har behov av eller redan är delaktig i. Hela NPSamverkan har också bjudit in sig till för oss nya verksamheter för ömsesidigt informationsutbyte och diskussion kring framtida samverkan, till exempel Anhörigoch kunskapscenter, Team LIV, Mottagningsgruppen utbildningskontoret och delar av socialtjänsten i Norrköping. Vi har haft fortsatta samverkansträffar med Habiliteringen, Rehabsamordnare, FK:s handläggare av akt ersättning, Af:s screenare och Ungdomshälsan under året. NP-Samverkans inskrivningsgrupp och ÖS-möte fyller en viktig funktion vad gäller samverkan. I och med att representanter kommit till och i vissa fall ersatts så knyts nya kontakter och man får kunskap om varandras verksamhetsområden. Nu när projektet pågått en tid märker vi att omvärlden känner till oss och det är lätt att få kontakt vid behov. En utmaning i det är att få kontaktvägar som är kopplade till funktion och inte till person och som därför kan bli mer bestående över tid.
Måluppfyllelse •
Individnivå: 54 individanpassade utredningar har genomförts. Fr o m maj månad fyller alla deltagare i en Pict-O-stat-enkät med frågor angående funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa vid start och avslut för att se om personerna upplever någon skillnad. I dagsläget har vi för få klara avslut för att kunna göra en sammanställning. I Samordningsförbundets excelfiler kan man se skillnader vad gäller försörjning vid start jämfört med vid avslut.
•
Organisationsnivå: Utifrån samverkan och rapportering av systemfel kan vi se att en del förändringar skett inom ordinarie verksamheter som gynnar vår målgrupp, till exempel: o Försäkringskassan – Våra deltagare kan få individanpassat stöd om vi bara är tydliga med att beskriva behoven. Det kan gälla stöd i att fylla i ansökan, hur man vill bli kontaktad och struktur vid möten med handläggare. En särskild handläggare arbetar med nya ansökningar från oss. o AF: Diskussion förs om några handläggare ska ha mer kunskap om NP-problematik och kan ha möjlighet att handlägga ärenden från projektet. Viktigt också att få till bra övergångar vid handläggar- eller insatsbyten. o Förslag till samverkansgrupp för samverkan mellan Psykiatri och Habilitering har arbetats fram under hösten-13. Start våren-14. Vår sjuksköterska kommer att medverka. o Projektet har lyft behovet av logopedresurs för vuxna. Landstinget arbetar med frågan.
•
Samhällsekonomisk nivå: Kommer att utvärderas genom Payoff.
2014-01-24
Individberättelse (avpersonifierad) Mårten, 26 år, ansökte till NP-Samverkan med frågeställningen ADHD och Asperger syndrom/Autism via Arbetsförmedlingen. Mårten hade haft praktik genom AF, men den fick avslutas då han blev stressad och fick sömnsvårigheter. Mårten genomgick i utredningen intervjuer, aktivitetsbedömningar och neuropsykologiska testningar hos utredningsteamet bestående av arbetsterapeut, psykolog och psykiater. Utredningen identifierade bristande flexibilitet och planeringsförmåga, svårigheter med socialt samspel, tidsuppfattning och en långsamhet i utförandet som de största svårigheterna. Samtidigt hade Mårten utvecklat många sociala färdigheter och önskade mycket socialt umgänge och kontakt. Andra resurser var hans begåvning och det stora intresset för fantasy som gav glädje, avkoppling och var en viktig del av hans identitet. Utredningsteamet ställde diagnosen Atypisk autism, och Mårten fick en remiss till Habiliteringen, för t.ex. information om diagnosen och kognitiva hjälpmedel. Mårten hade en stor önskan att jobba med något inom sitt intresse för fantasy, och teamet formulerade rekommendationer om hur en arbetssituation bör vara utformad utifrån Mårtens funktionshinder. Efter utredningen träffade utredande arbetsterapeut, coach och Mårten hans handläggare på Arbetsförmedlingen för att återkoppla utredningen närmare. Mötet fick Arbetsförmedlingen att ändra riktning gällande Mårten. En arbetsförmågebedömning påbörjades och det kunde ske på den senaste praktikplatsen som Mårten själv varit delaktig i att hitta. Praktikplatsen har en koppling till hans specialintresse fantasy. Mårten beskriver att det känns mycket bättre i kontakten med Arbetsförmedlingen efter utredningen, eftersom de är mer medvetna om hans funktionsnedsättning och kan anpassa insatserna. Mårten har varit på Habiliteringen där han erbjudits en generell kurs om Autism samt fått information om andra kurser som kan komma att bli aktuella i framtiden, exempelvis kurs i att flytta hemifrån. Coachen har också träffat Mårtens pappa och identifierat lösningar på problem kopplat till rutiner i hemmet. Mårten själv beskriver att ”Det är guld värt att få både utredning och kontaktperson i ett paket. Om man bara hade fått utredningen skulle man inte veta vad man skulle göra. Man behöver ha någon som hjälper till med myndighetskontakter, och man behöver ha någon som vet vad man kan göra, nya frågor dyker upp under tiden.”
Övrigt Utredningsteamet har flyttat en, och coacherna två gånger under året. På Aktema hade coacherna för små lokaler, och på Citymottagningen blev det under hösten så bullrigt p.g.a. renoveringsarbete, att det medförde sjukskrivningar hos personalen. Det tog lång tid från att vi signalerade att bullret var ett problem tills ansvariga agerade. I december flyttade hela NP-Samverkan till nya lokaler, som uppfyller våra behov. Alla trivs, och våra deltagare har reagerat positivt på miljön. En framgångsfaktor under 2013 har varit att det mot slutet av våren rekryterades en läkare med NP-specifik kompetens, som dessutom stannade i projektet hela året och
2014-01-24 därmed bidrog med efterlängtad kontinuitet. Läkarresursen har dock inte behövts till 25 %. Våren 2014 kommer hon att jobba 20 %. En omständighet som påverkat NP-Samverkan under 2013 är att NP-sektionen på Vuxenpsykiatrin lagts ner, och att kliniken blivit mer restriktiva vilka patienter som erbjuds utredning. De patienter som inte har något behov av specialistpsykiatri vid sidan av sin NP-frågeställning avvisas från psykiatrin. Det har medfört att vi känner ett ännu större behov av att få en representant från psykiatrin till inskrivningsgrupp/ÖS-möte. Förändringen väcker också frågor kring ADHD-kursens framtid och vilken behandling som kan erbjudas med personer som har ADHD, utan annan specialistpsykiatrisk problematik. Ledning/styrning av utredningsteamet och de coacher som är anställda inom VOK har bland annat p.g.a. sjukskrivningar varit ”svajig”. Vi har saknat medarbetarsamtal, plan för kompetensutveckling och budgetuppföljning. Inför 2014 ser vi ett ökat behov av att få diskutera NP-Samverkans framtid individuellt med sin chef.
Plattform Söderköping Verksamhetsberättelse 2013
Uppdraget Syftet med plattformen är att bygga upp en långsiktig och stadigvarande verksamhet för arbetslösa personer, 16‐64 år, som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Gruppen kan ha olika former av psykiska eller fysiska besvär samt arbetsmarknadsmässiga eller sociala problem, ofta en kombination av dessa. Plattformen har mål på såväl verksamhetsnivå som individnivå: Verksamhetsmål Utveckla metoder och modeller som leder till ökad förvärvsförmåga hos deltagarna och tillsammans med de ordinarie myndigheterna utveckla former för fördjupat samarbete och samordning så att de samlade resurserna används effektivt.
Individnivå Att skapa förutsättningar så att de enskilda deltagarna uppnår eller förbättrar sin förmåga till förvärvsarbete eller studier efter avslutad insats.
Inom plattformen arbetar koordinatorer med stöd till enskilda. Motivation är en viktig del samt att vägleda till vad individerna vill göra, och därefter stötta i planering, samordning och kontakter med myndigheterna. Koordinatorerna har utrymme för att arbeta med 10 individer per heltidstjänst. Det begränsade antalet deltagare behövs för att de täta kontakter och det utökade stöd för individer med komplex problematik som verksamheten erbjuder ska fungera. Individuellt stöd i plattformen
Individuella möten med din coach
Samordning – stöd i kontakten med myndigheter Kart‐läggning
Jobbsökarstöd
Jobb Praktik
Hitta och söka utbildning Individuell
Lots – hjälp att hitta rätt t.ex. vårdkontakt, utredning osv.
planering
Utbildning Utredning Annan insats
Motivation – drömmar, mål och peppning på vägen
Självkänsla
Vardagsstöd
I plattformen finns också ett samverkansteam bestående av representanter från samtliga av samordningsförbundets huvudmän. Idag består teamet av: • Socialsekreterare försörjningsstöd • Socialsekreterare från vuxenenheten (arbete med psykisk ohälsa) • Ungdomshandläggare från arbetsförmedlingen • Aktivitetssamordnare från försäkringskassan • Rehabsamordnare från vuxenpsykiatrin
• • • •
Studie‐ och yrkesvägledare från gymnasieskolan Projektledare från Rehabresurs samArbete Koordinatorer och samordnare från samordningsförbundet (Representant från Geria vårdcentral är inbjuden)
Samverkansteamets uppgift är att tillsammans samordna de insatser respektive myndighet kan erbjuda för att rekommendera ett bra stöd till arbetslösa individer som lyfts för diskussion. Samverkansteamet fungerar också som inskrivningsgrupp till koordinatorerna. Samverkansteamet har under året träffats 2 h var tredje vecka med uppehåll under sommaren. Den lokala samverkansgruppen, som sedan hösten 2013 är gemensam för Söderköping och Valdemarsvik, är styrgrupp till verksamheten. Den lokala samverkansgruppen består idag av: • Enhetschef från vuxenpsykiatrin • Cheferna från Söderköpings samt Valdemarsviks vårdcentraler (Geria VC’s chef inbjuden) • IFO‐chef från Söderköping • AME‐cheferna från respektive kommun • Representant från barn‐ och utbildningskontoret • Samverkansansvarig från Försäkringskassan • Chef från arbetsförmedlingen • Samordnare från samordningsförbundet Under hösten bestämde man i samråd med Valdemarsviks plattform samt styrgruppen att verksamhetens övergripande namn är plattform, att teamet kallas samverkansteam och att de individuella coacherna kallas koordinatorer. Samma namn används i Valdemarsvik. 29 individer har varit inskrivna i plattformen för stöd hos koordinator under 2013. Nio av dessa har flyttats med från projekt Navigator och två stycken från projekt HälsoSam. Under året har åtta personer avslutats. Av dessa gick en till studier, fyra till fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering via arbetsförmedlingen, en till rehabilitering via socialtjänsten och två har avbrutit då de inte längre önskade stödet. För de som avslutats har tiden i verksamheterna varat mellan tre månader till 2,5 år, genomsnittstiden för dessa åtta personer är ett år. Snittåldern för de 29 personer som varit aktuella under året är 23,4 år, 22 av deltagarna är under 25 år.
Genomförande under året Plattform Söderköping startade 1 januari 2013 med en tjänst. I början av året skedde arbetet tillsammans med projekt Navigator som sedan avslutades i maj. Från 1 juni 2013 bestod plattformen av två stycken heltidsanställningar då anställningen i Navigator flyttades över i plattformen. Då de båda anställda koordinatorerna arbetat deltid pga. föräldraledighet har ytterligare en person anställts på visstid för att fylla ut tjänsterna. Det har således varit tre personer som arbetat som koordinatorer sedan 1 juni 2013. Under hösten har en av koordinatorerna tillfälligt arbetat som samordnare på 40 % varpå den extraanställde erbjöds mer procent på sin tjänst under denna period. På detta sätt har man sett till att det varit full bemanning på de två heltidstjänsterna under hela året. Individarbetet Individer anvisas till koordinator via samverkansteamet där alla representanter har möjlighet att ta med och lyfta ärenden. Detta görs i samråd med individen som skrivit under ett samtycke till att myndigheterna får dela information i mötet. Individen erbjuds ett informationsmöte hos koordinator om denne önskar det. I teamet diskuteras de behov som framkommit kring individen och vilket stöd som finns inom de ordinarie myndigheterna. Gör teamet tillsammans bedömningen att behovsbilden är sådan att det stöd som finns inom de ordinarie verksamheterna inte räcker till och att samordning av kontakter behövs rekommenderas stöd hos koordinator.
Koordinatorerna erbjuder ett tätt stöd med träffar en gång per vecka. Individens situation kartläggs och en individuell planering görs. Många gånger behöver personerna hjälp med praktiska göromål, t.ex. att reda ut sin ekonomi, ordna bostad mm. Är detta överhängande kan sådan praktisk hjälp bli nödvändig innan en djupare kartläggning och planering kan göras. När situationen är mer stabil arbetar koordinatorn med motivation, vägledning och stöd i kontakter samt samordning av kontakter. Uppföljningsmöte med berörda handläggare hålls minst var tredje månad. Koordinatorernas utgångspunkt är att alla kan och vill ta ansvar för sina liv men att man i perioder kan behöva extra stöd för att klara av att ta ansvar. Avslut hos koordinator görs i samråd med deltagaren, när denne är igång i annan insats och inte längre behöver det extra stödet. Det finns ingen bestämd tidsangivelse kring hur länge man kan vara inskriven hos koordinator utan detta bestäms i varje enskilt fall. Vill och våga/gruppverksamhet Under våren 2013 genomfördes en gruppverksamhet som omfattade 12 veckor, tre förmiddagar i veckan. Innehållet var livsstil och hälsa, basal kroppskännedom, våga vara (kurs i självkänsla), skapande verksamhet samt information och studiebesök mot arbete och studier. Gruppen skulle fungera som en lågtröskelverksamhet, ett första steg att bryta isolering som en förberedelse för den fortsatta vägen mot arbete eller studier. Åsikterna från gruppen om innehållet var att man hört mycket om livsstil och hälsa tidigare och att man upplevde basal kroppskännedom som något underligt. Vår tanke var att ha en grupp om åtta personer vilket slutade med att fem personer fullföljde verksamheten. För de fem personer som fullföljde planeringen var resultatet lyckat. Det man främst kunde se var att det fötts en längtan om att få delta i sociala sammanhang, en längtan man inte tidigare haft. Samtliga gav mycket positiva omdömen om tiden i gruppen. I gemensamma diskussioner med gruppdeltagarna och koordinatorerna framkom att det kunde vara positivt med ett mer flexibelt schema där man kunde pussla ihop vilka delar man ville delta i efter individuella behov. Inför hösten prövade vi istället detta koncept. Vi ordnade grupper i jobbsök, livs‐ viktigt (livsstil och vardagsstöd), självkänsla samt skapande och lämnade öppet för anmälningar till en eller flera av grupperna. I jobbsök blev en liten grupp som dock inte haft tillräckligt med deltagare för att fortsätta terminen ut. Skapande genomfördes med en liten grupp men de övriga grupperna startades aldrig då intresset blev för lågt. Utifrån årets lärdomar om gruppverksamhet funderar vi vidare hur detta ska utvecklas inför nästa år. Samverkan kring gruppverksamhet kommer att ske med arbetsmarknadsenheten som i januari ska starta en dag 1 verksamhet för arbetslösa i Söderköping.
Viktiga händelser under året De lokala samverkansgrupperna i Söderköping och Valdemarsvik har slagits samman till en gemensam. Då många representanter är nya har det lagts tid på att forma uppdrag och struktur för gruppen, både i stort och kring hur den ska fungera som styrgrupp åt plattformarna. Processledaren för samordningsförbundet slutade i juni. Rekrytering av ny samordnare har skett under hösten och personen som anställts kommer att vara på plats under våren 2014. Under avsaknaden av samordnare har en person från respektive kommun innehaft uppdraget som samordnare på 40 %. Enligt förslag fanns ytterligare en tjänst inplanerad i plattform Söderköping från 1 september 2013. Diskussioner har förts kring att anställa en arbetsförmedlare. Efter övervägande har man dock bestämt att anställa ytterligare en koordinator för att utöka antalet platser i verksamheten samt för att undvika att plattformen tar över delar av myndigheternas arbetsutövning. Rekrytering av den tjänsten pågår.
I samverkansteamet har man diskuterat att använda forumet till ärendediskussioner bredare, dvs. att man kan lyfta individer för diskussion kring samordning och förfrågningar om insatser även om tanken inte är att personen ska anvisas till koordinator. Målgruppen ska dock fortfarande vara arbetslösa i behov av samordnade insatser, men genom att lyfta fler än enbart anvisningar når man en större del av målgruppen. Samverkansteamet ersätter dock inte att man har flerpartsmöten tillsammans med individen utan blir ett forum där en handläggare kan lyfta en individ när man upplever att denne behöver mer stöd än vad den egna myndigheten kan erbjuda men inte riktigt vet vad det skulle kunna vara. Kring individarbetet har vi påbörjat en utveckling, med hjälp av verktyg från Lean, för att följa arbetet med individerna på ett sådant sätt att vi har bra kontroll på vad vi har att göra samt att det blir lärorikt för fortsatt metodutveckling. I det arbetet ingår även att fånga upp problemområden och systemfel samt att arbeta med ständiga förbättringar av arbetet. Tillsammans med övriga verksamheter inom samordningsförbundet deltar vi i en studie där vi ska utprova nya enkätverktyg för att mäta individernas själupplevda känsla av att ha kontroll över svårigheter och möjligheter i livet. Ett mått man vet är starkt förknippat med arbetsförmåga och goda livsförhållanden.
Samverkan Utbytet med Valdemarsvik som påbörjats under projekt Navigator och Koordinator har utökats i och med satsningen på de långsiktiga plattformarna. I oktober var vi på gemensamma planeringsdagar angående arbetssätt mm. I gruppverksamheten Vill och våga hade vi ett nära samarbete med övriga aktörer, framförallt Nyströmska skolan som bidrog med både personal och lokaler. Även arbetsförmedling, Gerias vårdcentral och kommunens konsumentvägledare fanns med i arbetet. Samverkan med ordinarie verksamheter sker både på individnivå, med de för personen berörda handläggarna, samt via samverkansteamet där samtliga myndigheter finns representerade. Kontakterna med de andra känns god men kan förbättras ytterligare. En satsning kommer att göras under våren 2014 på en lösningsfokusutbildning som antas ge ett gemensamt syn‐ och arbetssätt som gör att samverkan fördjupas.
Måluppfyllelse Målet på verksamhetsnivå är att utveckla metoder och modeller som leder till ökad förvärvsförmåga hos deltagarna och tillsammans med de ordinarie myndigheterna utveckla former för fördjupat samarbete och samordning så att de samlade resurserna används effektivt. Utvecklingen av gruppverksamheter är ett sätt man arbetat med nya metoder. Det kräver dock mer utveckling och det ska ske mer i samverkan med arbetsmarknadsenheten och övriga aktörer. Arbetet kring hur samverkansteamet används samt hur styrgruppen ska arbeta är en pågående utveckling av de arenor där myndigheterna träffas för samverkan. I koordinatorernas individarbete arbetar man också för förbättrad samverkan. Där har man satt som riktlinje att flerpartsmöten med berörda handläggare samt individen ska ske minst var tredje månad för att tydliggöra att alla är delaktiga i samma planering och ansvariga för sina respektive bitar. Att samlas i flerpartsmöten ger bättre samverkan. Det enklaste sättet att mäta om man lyckats med att ge förutsättningar för individer att förbättra sin arbetsförmåga är att titta på vart individerna går när de avslutas. Hittills är åtta avslutade, en till studier, fyra till AF, en till insatser via socialtjänst samt två som valt att avsluta. Sex av åtta har således gått vidare i arbete/studier eller i fortsatt rehabilitering. Då antalet avslutade individer fortfarande är lågt har vi ambitioner att denna andel ska öka. Vi har i denna bedömning ansett att
fortsatt rehabilitering inom socialtjänsten anses som en lyckad utgång då det är ett framsteg mot arbetsmarknaden utifrån där personen tidigare befunnit sig, även om man kan se att det fortfarande är mycket lång väg kvar.
Individberättelse Fredrik är 20 år och anvisades till koordinator i februari 2013. Han hade då blivit avskriven från arbetsförmedlingen då han inte ansågs stå till arbetsmarknadens förfogande pga. stora sömnproblem. Han hade erbjudits flera olika insatser men inte klarat av att ta del av dem. Han hade även träffat arbetspsykolog som bedömt att det fanns svårigheter för honom att klara av arbete och att detta berodde på sömnproblemen, han hänvisades till utredning via vården. Fredrik hade även tidigare deltagit i projekt Navigator en kortare period men då själv avslutat kontakten pga. sitt dåliga mående. Kontakten med Fredrik började med att stötta i kontakt med vårdcentral för att få mer hjälp kring sömnproblemen, efter en del strul skickades i maj en remiss för fördjupad utredning. Fredrik gick även med i vårdcentralens projekt Hälsopotten där hälsan kartlades och han fick stöttning av bl.a. dietist kring sin hälsa. Sömnproblemen består i att Fredrik har mycket svårt att somna, att han sover länge på dagarna, är svårväckt och även uttalat trött den vakna tiden trots att han sovit mycket. Sömnproblemen har Fredrik haft sedan mellanstadiet och har på diverse vis försökt komma tillrätta med det. Det har påverkat hans skolgång så att han inte klarade grundskolan. Han gick sedan ett år på IV‐programmet och läste färdigt grundskolan, men har aldrig påbörjat någon gymnasieutbildning. Under vårdens väntetider arbetade koordinatorn och Fredrik vidare med att se vad han själv skulle kunna göra för att förbättra sin sömn och arbetade även med mål och drömmar, vad han ville göra med livet. Han hade då låg tilltro till att sömnen skulle kunna bli bra. Inom plattformens verksamhet ordnades två arbetsträningsplatser i syfte att se om aktivering skulle påverka sömnen till det bättre. Den första platsen fungerade inte bra då det var mycket ensamarbete och Fredrik hade svårt att motivera sig att gå dit. Den andra platsen trivdes han på men fick vissa stressymtom av att ha krav på sig att sköta en sysselsättning. Han var där under sju veckor och upplevde av det ingen förbättring i sömnen. Viss kontakt upprätthölls med arbetsförmedlingen för att ta reda på vilka krav som ställdes från deras sida för att Fredrik åter skulle kunna bli aktuell där. Efter den andra arbetsprövningsperioden stod Fredrik inför valet att titta mot arbete eller studier och valde att undersöka möjligheter till studier då han inte har någon gymnasieutbildning. Vi hade kontakt med studie‐ och yrkesvägledare och tittade på olika alternativ samtidigt som vi hela tiden höll levande de strategier han själv kunde göra för att sömnen skulle fungera så bra som möjligt. Väntetiden på sömnutredningen var mycket lång, och han fick undersökning först i början av december, svaren väntar han fortfarande på. Fredrik valde att på prov läsa gymnasiesvenska på distans för att se hur det fungerade, detta började han med första veckan i december. Studierna har gått mycket bra och han har tillsammans med studievägledaren nu lagt ett schema för vårterminen där han kommer att läsa två kurser på distans och en på komvux för att även få med den sociala biten i studierna. Fredrik har sakta men säkert kunnat skjuta på dygnet så att han idag kommer upp på förmiddagarna och inte sover bort hela dagarna, han har dock fortfarande svårt att sova på nätterna och kontakten med vården kring detta kvarstår. Fredrik känns hoppfull inför framtiden och tittar nu på olika yrkesutbildningar och har hopp om att till höstterminen kunna gå en vuxenutbildning på gymnasienivå. Koordinatorns bedömning är att Fredrik behövde börja tro på framtiden för att hitta motivation att kämpa vidare med sina sömnproblem. Kontakten med koordinator kommer att avslutas när vårterminen kommit igång och allt fungerar bra, då Fredrik nu själv, på ett bra sätt, sköter sina kontakter med skolan och vården.