Utvärdering av utvecklingsprojekt inom Kompetensstegen i Hedemora kommun Rehabiliterande syn- och arbetssätt i vård- och omsorgsarbetet Etik och bemötande frågor inom vård och omsorg Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling inom vård och omsorg
Sara Wolff
Dalarnas forskningsråd, maj 2009
Arbetsrapport från Dalarnas forskningsråd © Dalarnas forskningsråd och författaren 2009 ISBN-13: 978-91-88791-94-8
Dalarnas forskningsråd Myntgatan 2 791 51 FALUN Tel 023-70 91 00 Hemsida www.dfr.se E-post
[email protected]
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning
Bakgrund Kompetensstegen i Hedemora – Beskrivning av utvecklingsprojekten Övergripande projektorganisation Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling inom vård och omsorg Etik- och bemötandefrågor inom vård och omsorg Rehabiliterande syn- och arbetssätt i vård- och omsorgsarbetet Dalarnas Forskningsråds uppdrag
Metod
4
4 5 6 6 7 7 8
9
Delrapporteringar
10
Resultat
Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling Utbildningens påverkan och betydelse på individ- och verksamhetsnivå Förväntade effekter av utvecklingsprojektet Etik och bemötandefrågor Utbildningens påverkan och betydelse på individ- och verksamhetsnivå Förväntade effekter av utvecklingsprojektet Rehabiliterande syn- och arbetssätt Utbildningens påverkan och betydelse på individ- och verksamhetsnivå Förväntade effekter av utvecklingsprojektet Kommunens långsiktiga strategier med utvecklingsprojekten
Sammanfattning och diskussion
Utvecklingsprojektens reella effekter Utvecklingsprojektens påverkan på verksamhetsnivå Utvecklingsprojektets påverkan på individuell nivå Långsiktigheten
Slutord Referenser Bilagor
11
11 14 18 19 21 24 25 26 29 29
31
31 32 33 34
35 36 37
Enkät, år 2006 Enkät, år 2007 och 2008
37 46
3
Inledning
Vården har blivit allt mer kompetenskrävande. Oavsett om man som anställd arbetar inom kommunen eller landstinget har nya behandlingsmetoder, ny teknik, mer komplicerade diagnoser, tidigare utskrivning från sjukvården o.s.v., bidragit till ökad specialisering och krav på kompetent handlande. Samtidigt står vi i en situation där vård- och omsorgssektorn kommer att drabbas av stora pensionsavgångar. För att unga människor ska lockas att arbeta inom vård och omsorg måste statusen höjas och arbetet göras attraktivt ur en rad aspekter. Men det handlar inte endast om dem som ska lockas till yrket, utan i högsta grad även om dem som redan finns i yrket och som ska stimuleras att vara kvar och utveckla sig inom området. Flera rapporter har visat att en positiv utveckling sker inom äldreomsorgen, men att det fortfarande finns brister både när det gäller kvaliteten i verksamheterna men även när det gäller personalförsörjningen (prop 2004/05:94).
Bakgrund Regeringen gav i juli 2002 ett uppdrag till tio statliga myndigheter att utifrån berörda myndigheters perspektiv och ansvar, utarbeta en gemensam plan för kompetensförsörjning inom kommunernas vård och omsorg. Uppdraget redovisades i juni 2004 i rapporten Investera nu! (Handlingsplan för kompetensförsörjning inom vård och omsorg S2004/4695/ST). Avsikten med planen var att skapa bättre förutsättningar för kommunernas och berörda företags kompetensförsörjning (prop. 2004/05:94). Mot denna bakgrund aviserade regeringen i budgetpropositionen för år 2005 att 450 miljoner kronor skulle satsas år 2005 för att ge anställda inom vården och omsorgen för äldre möjlighet till kompetensutveckling (prop. 2004/05:1, utgiftsområde 9, volym 6, s. 142). För vardera åren 2006 och år 2007 skulle satsas ytterligare 300 miljoner kronor. Regeringen beslutade den 18 november 2004 att tillsätta en kommitté med uppgift att utveckla principer och utarbeta strategier för stöd till kommunerna för kvalitetsutveckling inom den kommunala vården och omsorgen om äldre genom kompetensutveckling för personalen (Dir. 2004:162). Kommittén, som antog namnet Kompetensstegen (S 2004:10), skulle även ansvara för att ta fram underlag och förslag till beslut om stöd, samt för att följa upp effekter av insatt stöd. Kompetensstegen skulle fungera som forum för dialog och samverkan mellan berörda aktörer i frågor som rör kvalitet och kompetensutveckling inom området äldres vård och omsorg.
4
Kraven på god kvalitet inom socialtjänst och hälso- och sjukvård är lagfäst. Vilken kvalitet som uppnås inom vård och omsorg beror bland annat på i vilken mån personalen grundar sitt handlande på vetenskap och beprövad erfarenhet. Personalens utbildningsnivå är en av de faktorer som avgör kvalitén i vård och omsorgen. Kommunerna har inte alltid lyckats rekrytera personal till äldreomsorgen med adekvat grundutbildning och här menar Kompetensstegen att utbildningsbakgrunden påverkar möjligheten att byta arbetsområde och få utveckling i yrkesrollen ( www.kompetensstegen.se 070201). De anser ytterligare att med adekvat utbildning ökar möjligheterna; • Att ge god vård och omsorg som säkrar god kvalitet • Till mer självständighet i arbetet • Till personlig utveckling • Till utveckling av verksamheten • Till höjd yrkesstatus • Att byta arbetsplats • Att söka andra anställningar När det kommer till utvärderingen av de aktiviteter som kommunerna genomför, ska utvärderingen i första hand göras för kommunernas egen skull, så att erfarenheter å ena sidan kan bidra till lärprocesser för att stärka kvalitets- och kompetensutveckling. Å andra sidan handlar utvärderingen av kompetensförstärkningen även om att ta fram underlag för att besvara två huvudfrågeställningar (FoU i Väst/GR 2006, s 1); • Har de olika insatser som kommunen startat med hjälp av medel från kompetensstegen lett till kompetensförstärkningar hos personalen? • Har kompetensförstärkningarna hos personalen lett till förbättringar för de äldre?
Kompetensstegen i Hedemora – Beskrivning av utvecklingsprojekten Vård och omsorgsförvaltningen i Hedemora har med hjälp av regeringens satsning på kompetensutveckling inom vård och omsorg om äldre, valt att under åren 20062008 arbeta med följande projekt. Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling, etik- och bemötandefrågor, rehabiliterande syn- och arbetssätt, metoder för delaktighet för brukare, it/dokumentationsprocesser/rättssäkerhet, samt ledarskapsutveckling och teambilding. I de inledande samtalen mellan Dalarnas forskningsråd och representanter för vård och omsorgsförvaltningen, beslutades att utvärderingen skulle fokusera på de tre förstnämnda projekten.
5
Övergripande projektorganisation För samtliga projekt som kommunen bedriver inom ramen för kompetensstegen har en styrgrupp bildats. Styrgruppen består av förvaltningens ledningsgrupp, utredare och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). I förvaltningens ledningsgrupp sitter förvaltningschefen, utredningssekreterare, ekonom, samt områdescheferna för hemtjänst, särskilt boende, LSS, HSR och myndighetsenheten. För det operativa arbetet med projekten inom kompetensstegen har en projektledningsgrupp tillsatts. Gruppen omfattar förvaltningens utredare och samordnare vilka båda innehar rollen som övergripande projektledare. Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling inom vård och omsorg Projektets målgrupp är i första hand baspersonal inom vård och omsorg (Hedemora kommuns delredovisning1 till Kompetensstegen, Socialdepartementet). SYFTE OCH FÖRVÄNTADE EFFEKTER
Syftet med utvecklingsprojektet innebär att utveckla ett strukturerat system för verksamhetsnära kompetensutveckling. Kommunens förväntade effekter av detta projekt lyder: genom att baspersonal får utvecklingsmöjlighet inom yrket så skapas en attraktiv arbetsplats med personal som trivs och i en förlängning vård och omsorg av god kvalitet för brukaren. Baspersonal och arbetsgrupper ges möjlighet att utvecklas vilket ger en bra och trivsam arbetsmiljö. (Hedemora kommuns ansökan om statligt stöd aktivitetsbilaga B nr:1, B.4.) PROJEKTETS ORGANISATION OCH ARBETSGÅNG
Inom projektet har en fortbildningsgrupp bildats bestående av utredningssekreterare, utredare, samordnare och områdescheferna för HSR och hemtjänst. Under projektets gång ändrades gruppens sammansättning till att enbart bestå av områdescheferna samt PA-konsult (tidigare benämnd utredningssekreterare). Gruppen träffas en gång per vecka och handlägger ansökningar om utbildningar. Utöver detta träffas gruppen en halvdag per månad för metodutveckling samt framtagandet av rutiner och blanketter. Vilka specifika personalaktiviteter som ingår i projektet beskrivs i resultatkapitlet.
1
Redovisningsperiod 060101-060831
6
Etik- och bemötandefrågor inom vård och omsorg Målgruppen för projektet är densamma som för projektet Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling (Hedemora kommuns delredovisning2, till Kompetensstegen, Socialdepartementet). SYFTE OCH FÖRVÄNTADE EFFEKTER
Syftet med utvecklingsprojektet är att fastställa en gemensam definition av innebörden i förvaltningens kvalitetsmål och skapa en etisk grundsyn. Kommunens förväntade effekter innebär att: genom att kontinuerligt diskutera etik och bemötandefrågor i det dagliga arbetet, skapas en gemensam etisk värdegrund. Brukaren får ett bra och värdigt bemötande, en meningsfull vardag och känner sig trygg och att man blir förstådd. Baspersonal och arbetsgrupper ges möjlighet att utvecklas vilket ger en bra och trivsam arbetsmiljö (Hedemora kommuns ansökan om statligt stöd aktivitetsbilaga B nr:2, B.4.) PROJEKTETS ORGANISATION OCH ARBETSGÅNG
Detta projekt är en fortsättning på det EU-projekt kring etik och bemötande som förvaltningen genomförde under åren 2004-2005. Förutom de två övergripande projektledarna förekommer inga fortbildnings- eller arbetsgrupper. Huvuddragen för projektet är verksamhetsnära diskussioner kring etik och bemötande. Preliminärt kommer diskussionerna i första hand ske på arbetsplatsträffar. För mer utförlig aktivitetsbeskrivning under projekttiden, se resultatkapitlet. Rehabiliterande syn- och arbetssätt i vård- och omsorgsarbetet Projektets målgrupp är baspersonal inom vård och omsorg, hälso- och sjukvårdpersonal samt rehabiliteringsombud (baspersonal). Även enhetschefer ingår för att kunna stödja baspersonalen i att arbeta rehabiliterande (Hedemora kommuns ansökan om statligt stöd aktivitetsbilaga B nr:3, B.6.). SYFTE OCH FÖRVÄNTADE EFFEKTER
Syftet med utvecklingsprojektet innebar initialt att definiera och förankra rehabiliteringsbegrepp/-nivåer och vem/vilka som har ansvar för respektive insats/nivå. Begreppen/nivåerna skulle likaså fastställas politiskt. I anslutning till projektstart fattade dock kommunen beslut att revidera syftet något. Den omarbetade formuleringen löd; syftet med utvecklingsprojektet innebär att definiera rehabiliteringsbegrepp/-nivåer och vem/vilka som har ansvar för respektive insats/nivå. Kommunens förväntade effekter av projektet lyder: genom att personalen har ett rehabiliterande förhållningssätt så tillvaratas den enskildes egna resurser i det dagliga arbetet och brukaren får hjälp att bevara sina funktioner. Baspersonal och arbetsgrupper ges möjlighet att
2
Redovisningsperiod 060101-060831
7
utvecklas vilket ger en bra och trivsam arbetsmiljö (Hedemora kommuns ansökan om statligt stöd aktivitetsbilaga B nr:3, B.4.). PROJEKTETS ORGANISATION OCH ARBETSGÅNG
Inom detta utvecklingsprojekt har projektet RESAS bildats med en fastställd projektplan och en arbetsterapeut som projektledare. Även en arbetsgrupp (projektgrupp) har inrättats bestående av två arbetsterapeuter, en sjukgymnast, MAS (adjungerad), områdescheferna för särskilt boende och HSR samt två enhetschefer från särskilt boende. Projektgruppens primära syfte är att fastställa rehabiliteringsbegreppen och gruppen kommer att träffas kontinuerligt under hela projekttiden. Till projektet knyts även ett antal referensgrupper. I dessa grupper finns personal från rehabiliteringsenheten, enhetschefer, rehabiliteringsombud, baspersonal, sjuksköterskor, samverkansgrupper och behovsbedömare (Hedemora kommuns delredovisning3 till Kompetensstegen, Socialdepartementet). Förutom arbetet i projektgruppen består projektets aktiviteter av föreläsningar och visst erfarenhetsutbyte med andra kommuner, se vidare i resultatdelen.
Dalarnas Forskningsråds uppdrag Enligt upprättat dokument mellan Dalarnas forskningsråd och Hedemora kommun ska utvärderingen fokuseras på deltagarnas inställning till och utbyte av de tre utvecklingsprojektens olika kompetensutvecklingsaktiviteter. Utvärderingen ska även belysa hur dessa kommer verksamheten till del. Det sistnämnda görs bland annat genom att ställa frågor kring de förväntade effekter kommunen har med de tre utvecklingsprojekten.
3
Redovisningsperiod 060101-060831
8
Metod
Utvärderingsarbetet har skett genom återkommande enkäter. En viktig del i utvärderingsarbetet har även varit den kontinuerliga kontakt som skett med projektledare/samordnare för de tre utvecklingsprojekten. Två enkäter har distribuerats, en för de aktiviteter som skedde i de tre projekten under år 2006 och en för de aktiviteter som skedde under år 2007 och 2008. De två enkäterna konstruerades i samråd med kommunens två övergripande projektledare för kommunens projekt inom Kompetensstegen. Båda enkäterna utformades på likartat sätt och bestod av tre delar, en för varje utvecklingsprojekt och omfattade ett femtontal frågor med fasta svarsalternativ, samt en avslutande beskrivande fråga. Ett slumpmässigt urval om totalt 150 berörd personal gjordes för enkäten avseende år 2006. I gruppen om totalt 150 personal fanns främst baspersonal från de särskilda boendena samt personal från HSRenheten (sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster) representerade. Ett fåtal baspersonal från hemtjänsten ingick även. Enkäten sändes ut under perioden april till maj 2007. För enkäten år 2007 och 2008, förekom inget urval och omfattade totalt 177 berörd personal. Med tanke på aktiviteternas karaktär och inriktning för år 2007 och 2008, beslutades i samråd med förvaltningschef och samordnare att enbart rikta enkäten till samtlig baspersonal på kommunens fem särskilda boenden. Enkäten sändes ut under februari månad 2009. Av nedanstående tabell framgår antalet utskick och antalet inkomna enkäter för de två enkäterna. Tabell 1. Fördelning över gruppernas enkätsvar april - maj 2007 och februari - mars 2009 Totalt antal utskick
Totalt antal inkomna enkäter
Totalt antal inkomna enkäter i %
Enkät avseende år 2006
150
83
55%
Enkät avseende år 2007 och 2008
176
108
61%
Trots tre påminnelser på enkäten för år 2006, blev svarsfrekvensen endast 55 procent. Trots det, vilket framgår i redovisningen av resultaten, förekommer inget internt bortfall, dvs. samtliga inkomna enkäter är fullständigt besvarade. För enkäten år 2007 och 2008 blev den slutliga svarsfrekvensen 61 procent. I denna enkätomgång förekom ett visst internt bortfall, vilket framgår i resultatredovisningen.
9
Delrapporteringar Enligt direktiv från kommittén Kompetensstegen ska utvärderingen i första hand göras för kommunernas egen skull så att erfarenheter kan bidra till läroprocesser, och detta för att stärka verksamhetsnära kvalitets- och kompetensutveckling. Som ett led i detta har två delredovisningar genomförts under projekttiden. Den första rapporteringen skedde efter ungefär halva utvärderingsarbetet, 14 december 2007, till styrgruppen för Kompetensstegen i Hedemora. Den andra delredovisningen ägde rum i början på april 2008 till omsorgsnämnden i Hedemora kommun. Vid båda tillfällena redovisades resultaten från enkäten gällande 2006 års aktiviteter.
10
Resultat
De följande tre resultatavsnitten redovisar resultaten för de tre utvecklingsprojekt som ingått i Dalarnas forskningsråds utvärderingsuppdrag. Det första enkätutskicket avsåg de aktiviteter som skedde under år 2006 och det andra enkätutskicket avsåg de aktiviteter som ägde rum under år 2007 och 2008. Som även beskrevs i metodkapitlet, genomfördes det första enkätutskicket under perioden maj till april 2007 och det andra utskicket under februari 2009. I det första avsnittet, som behandlar projektet utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling, redovisas resultaten för 2006 års aktiviteter med fördelning på baspersonal och personal från HSRenheten. Motivet till denna uppdelning är att tre av aktiviteterna (de tre första av de fyra aktiviteter som preciseras nedan) detta år endast berört HSRenheten. För 2007 och 2008 års aktiviteter redovisas däremot resultaten sammantaget för hela urvalsgruppen, av den orsaken att aktiviteterna dessa år berört samtlig personal. I det andra och tredje avsnittet, som behandlar de två återstående projekten etikoch bemötandefrågor och rehabiliterande syn- och arbetssätt, redovisas resultaten sammantaget för hela urvalsgruppen, av samma skäl som ovan beskrivits. Uppdelningen i 2006 års aktiviteter för sig och 2007/2008 års aktiviteter för sig är central även i dessa avsnitt.
Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling Av de 83 personer som besvarat enkäten för år 2006 har 60 personer deltagit i nedanstående aktiviteter. 54 av dessa är baspersonal inom hemtjänsten och särskilt boende och har deltagit i aktiviteten kompetensanalys. Sex personer är från HSRenheten och har deltagit i aktiviteterna pedagogik- och läkemedelsutbildning samt dokumentation HSL Inom ramen för detta projekt genomfördes följande aktiviteter under år 2006. • Pedagogikutbildning, 2 heldagar i november. Föreläsare Ingemar Svantesson, Brain Books AB. Deltagare; sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. • Dokumentation HSL ”Sjuksköterskans journalföring av omvårdnad”, 3 heldagar i december. Föreläsare Catrin Björvell. Deltagare; sjuksköterskor, ca hälften. Resten har gått samma kurs i januari 2007. • Läkemedelsutbildning ”Läkemedel och äldre”, 1 heldag i december. Föreläsare Maria Skeri, Apoteket. Deltagare; sjuksköterskor.
11
• Kompetensanalys Deltagare; all baspersonal kompetensutvecklingsplaner på individnivå.
i
syfte
att
ta
fram
Av de 108 personer som besvarat enkäten för år 2007 och 2008 har 99 personer deltagit i nedanstående aktiviteter. Inom ramen för detta projekt genomfördes följande aktiviteter under år 2007 och 2008. • Utbildning i Läkemedelshantering, Demens, Sårvård, Palliativ omvårdnad, Diabetes, Inkontinens, Kost. Deltagare; all baspersonal på de särskilda boendena UTBYTE AV DE OLIKA AKTIVITETERNA ÅR 2006-2008 Vilket utbyte har du haft av Kompetensanalysen?
52
27 Antal svar (%)
14 7
Stort utbyte
Ganska stort utbyte
Ganska litet utbyte
Litet utbyte
Vet inte
Figur 1. Fördelningen över baspersonalens (54 stycken) svar i procent för 2006 års aktivitet.
Diagrammet visar att av den tillfrågade baspersonalen upplever drygt två tredjedelar att de haft stort alternativt ganska stort utbyte av den individuella kompetensanalysen. Flertalet i denna grupp anser att kompetensanalysen gett dem mycket ny kunskap av vikt för deras arbete. De i gruppen som inte upplever något direkt utbyte anser att informationen som gavs inför analysen var otillräcklig, vilket ledde till felaktiga förväntningar på arbetet.
12
Vilket utbyte har du haft av utbildningarna/dokumentationen HSL?
4
Antal svar
1
Stort utbyte
1
Ganska stort utbyte
Ganska litet utbyte
Litet utbyte
Vet inte
Figur 2. Fördelning över HSR-enhetens (6 stycken) svar för 2006 års aktiviteter.
Även övervägande delen av personalen från HSRenheten upplever att de haft stort alternativt ganska stort utbyte av sina utbildningar. Vilket utbyte har du haft av utbildningarna? 48,0
31,0
Antal svar (%)
13,0 6,0 2,0 Stort utbyte
Ganska stort utbyte
Ganska litet utbyte
Litet utbyte
Vet inte
Figur 3. Fördelning över baspersonalens svar (99 stycken) i procent för år 2007 och 2008 års aktiviteter.
När det gäller de utbildningar som skett år 2007 och 2008 inom ramen för projektet utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling, anser strax under 80 procent av den tillfrågade baspersonalen att de haft stort alternativt ganska stort utbyte av sina utbildningar. Resterande personal, vilket motsvarar ungefär en femtedel av hela gruppen, upplever inte att de haft särskilt stort utbyte av utbildningarna i läkemedelshantering, demens, sårvård, palliativ omvårdnad, diabetes, inkontinens, samt kost.
13
Utbildningens påverkan och betydelse på individ- och verksamhetsnivå INDIVIDUELL PÅVERKAN
På denna fråga har flera svarsalternativ kunnat anges, vilket gör att det totala antalet svar är större än antalet besvarade enkäter. Tabell 2. Fördelning över hur grupperna ser på aktiviteternas individuella påverkan år 2006. FLERA SVARSALTERNATIV ÄR MÖJLIG
Baspersonalen (54 st)
HSR-enheten (6 st)
Positivare inställning till mitt arbete
20
2
Större ansvarstagande
13
2
Ökad motivation till fortsatta studier
4
Ökat självförtroende
10
Ökad motivation till att byta arbete/arbetsuppgifter Det har inte påverkat mig som individ
4
1
27
3
När det gäller baspersonalen upplever de flesta att kompetensanalysen inte påverkat dem på det individuella planet. Likväl uppger knappt halva gruppen att de i och med den genomförda kompetensanalysen fått en positivare inställning till sitt arbete. Några i gruppen upplever även ett större ansvarstagande och ett ökat självförtroende. Liknande uppfattningar framträder också hos personalen på HSRenheten i fråga om deras utbildningsaktiviteter. Tabell 3. Fördelning över hur gruppen ser på aktiviteternas individuella påverkan år 2007 och 2008 FLERA SVARSALTERNATIV ÄR MÖJLIG
Baspersonal inom särskilt boende (99 st)
Positivare inställning till mitt arbete
54
Större ansvarstagande
26
Ökad motivation till fortsatta studier
10
Ökat självförtroende
36
Ökad motivation till att byta arbete/arbetsuppgifter Det har inte påverkat mig som individ
2 27
Tabellen ovan visar att drygt halva gruppen har blivit positivare inställd till sitt arbete i och med de utbildningar de deltagit i under år 2007 och 2008. Flera upplever även att de fått ett ökat självförtroende. Till skillnad från personalens uppfattningar år 2006, där halva gruppen anser att de inte påverkats, visar resultaten för år 2007 och 2008 att endast knappt en tredjedel uppger att de inte påverkats.
14
UTVECKLING FÖR VERKSAMHETEN ELLER ARBETSLAGET Tror du att ditt deltagande i Kompetensanalysen kommer att leda till utveckling för verksamheten eller arbetslaget? 50
Antal svar(%)
16
16
11 7
I m ycket stor utsträckning
I viss utsträckning
Varken/eller
I liten utsträckning
I m ycket liten utsträckning
Figur 4.Fördelningen över baspersonalens (54 stycken) svar i procent för 2006 års aktivitet.
Att deltagandet i den genomförda kompetensanalysen kommer generera någon form av utveckling för verksamheten eller arbetslaget anser mer än halva gruppen. Ungefär en tredjedel ställer sig dock mer tveksamma till detta. Tveksamheten hos gruppen beror till stor del på deras uppfattning att om någon form av utveckling ska ske, är det av största vikt att all personal i arbetslaget/verksamheten deltar. Detta har enligt personalen inte varit fallet vid genomförandet av kompetensanalysen. Tror du att ditt deltagande i utbildningarna/dokumentation HSL kommer att leda till utveckling för verksamheten eller arbetslaget?
5 Antal svar
1
I m ycket stor utsträckning
I viss utsträckning
Varken/eller
I liten utsträckning
I m ycket liten utsträckning
Figur 5. Fördelning över HSR-enhetens (6 stycken) svar för 2006 års aktiviteter.
Även HSRenhetens personal ser att utbildningarna de deltagit i kommer att skapa viss utveckling för verksamheten eller arbetslaget. Det personalen främst nämner är att de numer tänker mer på hur de informerar och lär ut saker. Att informationen ut i verksamheten/arbetslagen blir tydligare och mer stringent, anser de också skapar en positiv utveckling.
15
Tror du att ditt deltagande i utbildningarna kommer att leda till utveckling för verksamheten eller arbetslaget?
61,0
Antal svar (%)
15,0 10,0
I m ycket stor utsträckning
6,0
I viss utsträckning
Sådär
I liten utsträckning
8,0
I m ycket liten utsträckning
Figur 6. Fördelning över baspersonalens svar (99 stycken) i procent för år 2007 och 2008 års aktiviteter.
Resultaten för år 2007 och 2008 visar att personalen i något högre utsträckning än 2006 anser att dessa års utbildningar kommer utveckla verksamheten eller arbetslaget. Drygt 70 procent dessa år, att jämföra mot drygt 60 procent för år 2006, har denna uppfattning. PÅVERKAN PÅ ARBETSSÄTTET Tror du att deltagandet i Kompetensanalysen kommer bidra till att ditt arbetssätt påverkats i något avseende?
56
25
Antal svar (%)
10
7
2 I m ycket stor utsträckning
I viss utsträckning
Varken/eller
I liten utsträckning
I m ycket liten utsträckning
Figur 7.Fördelningen över baspersonalens (54 stycken) svar i procent för 2006 års aktivitet.
16
Tror du att deltagandet i utbildningarna/dokumentation HSL kommer bidra till att ditt arbetssätt påverkats i något avseende?
5 Antal svar
1
I m ycket stor utsträckning
I viss utsträckning
Varken/eller
I liten utsträckning
I m ycket liten utsträckning
Figur 8. Fördelning över HSR-enhetens (6 stycken) svar för 2006 års aktiviteter.
Uppfattningarna huruvida personalens arbetssättet har påverkats av 2006 års aktiviteter, följer i det stora hela samma riktning som när det gäller frågeställningen kring utveckling för verksamheten/arbetslaget. Ett konkret exempel på hur arbetssättet till viss del har förändrats kommer från HSRenheten, som menar att de i och med utbildningarna än en gång ser vikten av att skapa trygga läkemedelsrutiner. Tror du att ditt deltagande i utbildningarna kommer bidra till att ditt arbetssätt påverkas i något avseende? 69,0
Antal svar (%)
11,0
9,0
I m ycket stor utsträckning
5,0
I viss utsträckning
Sådär
I liten utsträckning
6,0
I m ycket liten utsträckning
Figur 9. Fördelning över baspersonalens svar (99 stycken) i procent för år 2007 och 2008 års aktiviteter.
Jämför man gruppens svar i figur 9 med deras uppfattning kring möjlig utveckling för verksamheten eller arbetslaget (figur 6), visar det sig att gruppen i något högre utsträckning anser att deras arbetssätt påverkats av utbildningarna. Ytterligare jämförelser kan göras med personalens uppfattning kring den kompetensanalys som ägde rum år 2006, vilket visar att utbildningarna år 2007 och 2008 i högre utsträckning anses både ha utvecklat verksamheten och påverkat personalens arbetssätt.
17
Förväntade effekter av utvecklingsprojektet Kommunens förväntade effekter av projektet Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling innebär att: baspersonalen inom kommunens vård och omsorg skall ha rätt utbildning och kompetens. Genom att baspersonalen får utvecklingsmöjligheter inom yrket så skapas en attraktiv arbetsplats med personal som trivs och i en förlängning vård och omsorg av god kvalitet för brukaren (Hedemora kommuns ansökan om statligt stöd aktivitetsbilaga B nr:1, B.4.).
40
50
60
70
80
90
År 2007, 2008 (99 personal)
5
30
8
20
14
10
7
63
0
3 3
54
32
Kom petensanalys och Utbildning (HSR)
11
Utbildningar
År 2006 (60 personal)
Anser du att aktiviteterna du deltagit i och det fortlöpande arbetet kommer att leda till ovanstående effekter?
100
Antal svar (%) I mycket stor utsträckning
I viss utsträckning
Varken/eller
I liten utsträckning
I mycket liten utsträckning
Figur 10. Jämförelse mellan 2006 och 2007/2008 års aktiviteter med avseende på de förväntade effekterna.
På frågan kring kommunens förväntade effekter är svaren från HSRenheten samstämmiga4, vilket gör att även deras svar innefattas i stapeln för år 2006. Ser man till hela gruppen, dvs. både baspersonal och personal från HSRenheten, anser tre fjärdedelar att aktiviteterna år 2006 och det fortlöpande arbetet i mycket stor utsträckning alternativt i viss utsträckning kommer leda till de ovannämnda av kommunen förväntade effekterna. Beträffande utbildningarna år 2007 och 2008 är andelen än högre som anser att de förväntade effekterna kommer att nås, 86 procent mot 74 procent år 2006. Den personal, både avseende år 2006 och 2007/2008, som ställer sig mer tveksamma till aktiviteternas förmåga att uppnå kommunens målsättning med utvecklingsprojektet, menar att den främsta orsaken till deras tveksamhet handlar om deras övertygelse att avsevärt mer utbildning/fortbildning krävs innan dessa effekter kan uppnås. Ytterligare hinder för möjligheten att uppnå målsättningen anser de vara att det idag inom verksamheterna finns för mycket personal som bara sätts in på en ledig tjänst, utan att i realiteten ha kompetens för den.
4
Samtliga sex personal från HSRenheten har svarat ”i viss utsträckning”
18
Etik och bemötandefrågor Av de 83 personer som besvarat enkäten för år 2006 har 61 personer deltagit i nedanstående aktiviteter. • Teaterföreställning ”Vem vill bli gammal?”, 45 minuter x 4 föreställningar i november 2006. Deltagare; all personal inom Vård- och omsorgsförvaltningen var inbjudna. • Seminarieteater om bemötande med Suzanne Ernrup och Anders Sundquist, 1,5 timmar x 3 föreställningar i december 2006. Deltagare; all personal inom Vård- och omsorgsförvaltningen var inbjudna. Av de 108 personer som besvarat enkäten för år 2007 och 2008 har 99 personer deltagit i nedanstående aktiviteter. Inom ramen för detta projekt genomfördes följande aktiviteter under år 2007 och 2008. • Etikdiskussioner ute i verksamheterna. • Halvdagsutbildning i etik/bemötande, föreläsning Håkan Thorsén ”moralisk stress”, Deltagare; all baspersonalen på de särskilda boendena. • Etik/förhållningssätt föreläsningar i grupp av diakon Elisabeth Hård af Segerstad. Deltagare; stor del av personalen inom Vård och Omsorg.
19
UTBYTE AV DE OLIKA AKTIVITETERNA ÅR 2006-2008
50
60
70
80
År 2007 & 2008
5
40
6
30
3
20
23
10
23
39
0
12
53
26
Teateraktiviteter
10
Verksam hetsnära diskussioner, utbildning, föreläsning
År 2006
Vilket utbyte har du haft av nedanstående aktiviteter?
90
100
Antal svar (%) Stort utbyte
Ganska stort utbyte
Ganska litet utbyte
Litet utbyte
Vet inte
Figur 11. Jämförelse mellan 2006 och 2007/2008 års aktiviteter med avseende på personalens utbyte. År 2006 deltog 61 personer och år 2007-2008 deltog 99 personer.
Av de som deltagit i teateraktiviteterna år 2006 upplever knappt hälften, 49 procent, att de haft stort alternativt ganska stort utbyte. Många i gruppen anser att både föreställningen och seminariet tog upp mycket som var tänkvärt. De övriga i gruppen anser att de haft ganska litet alternativt litet utbyte och menar att de skulle ha mer glädje av mer konkreta diskussioner ute i verksamheterna kring detta. Ser man till stapeln för år 2007 och 2008 visar resultatet att aktiviteterna dessa år upplevts som betydligt mer värdefulla än 2006 års teateraktiviteter. Närmare 80 procent av den tillfrågade personalen anser att de haft stort alternativt ganska stor utbyte av de verksamhetsnära diskussionerna, utbildningen och föreläsningen kring etik och bemötande. Motsvarande andel för teateraktiviteterna år 2006 är 49 procent.
20
Utbildningens påverkan och betydelse på individ- och verksamhetsnivå INDIVIDUELL PÅVERKAN
På denna fråga har flera svarsalternativ kunnat anges, vilket gör att antalet ikryssade svar är större än antalet besvarade enkäter. Tabell 4. Fördelning över hur gruppen ser på aktiviteternas individuella påverkan år 2006. FLERA SVARSALTERNATIV ÄR MÖJLIG
Personalen (61 st)
Positivare inställning till mitt arbete
12
Större ansvarstagande
8
Ökad motivation till fortsatta studier
2
Ökat självförtroende
4
Ökad motivation till att byta arbete/arbetsuppgifter Det har inte påverkat mig som individ
40
I likhet med aktiviteterna i projektet utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling upplever de flesta i gruppen att de inte har påverkats på det personliga planet. Dock är antalet med denna uppfattning avsevärt högre när det gäller detta projekt och dess aktiviteter. 40 personer har inte påverkats personligen i detta projekt, att jämföra med 27 personer (se tabell 3) i det förstnämnda projektet. Ett tiotal personer upplever likväl att de i och med föreställningen och seminariet fått en positivare inställning till sitt arbete. Tabell 5. Fördelning över hur gruppen ser på aktiviteternas individuella påverkan år 2007 och 2007 FLERA SVARSALTERNATIV ÄR MÖJLIG
Baspersonal inom särskilt boende (99 st)
Positivare inställning till mitt arbete
61
Större ansvarstagande
25
Ökad motivation till fortsatta studier
0
Ökat självförtroende
31
Ökad motivation till att byta arbete/arbetsuppgifter Det har inte påverkat mig som individ
2 23
Ser man till personalens upplevelse av personlig påverkan av de aktiviteter som ägt rum under år 2007 och 2008, framträder en något annorlunda bild än för år 2006. Av de 99 personer som deltagit känner 61 att de blivit positivare inställda till sitt arbete till följd av verksamhetsdiskussionerna, utbildningen samt föreläsningen kring etik och bemötande. Flera bland personalen upplever även ett ökat självförtroende och ett större ansvarstagande.
21
UTVECKLING FÖR VERKSAMHETEN/ARBETSLAGET & PÅVERKAN PÅ ARBETSSÄTTET
År 2006
6
60
7
50
22
40
22
30
10
22
20
8
17 22
10
27
27
2 0
19
32
5
Påverkan på arbetssättet
7
56
10
Utveckling för verksam heten/arbetslaget
Utveckling för verksam heten/arbetslaget
64
Påverkan på arbetssättet
13
År 2007 & 2008
Tror du att deltagande vid aktiviteterna kommer leda till/bidra till?
70
80
90
100
Antal svar (%) I mycket stor utsträckning
I viss utsträckning
Sådär
I liten utsträckning
I mycket liten utsträckning
Figur 12. Jämförelse mellan 2006 och 2007/2008 års aktiviteter med avseende på möjligheten att arbetssättet påverkas och verksamheten/arbetslaget utvecklas. År 2006 deltog 61 personer och år 20072008 deltog 99 personer.
När det gäller personalens deltagande vid föreställningen/seminariet år 2006 och om detta kommer leda till utveckling för verksamheten eller arbetslaget, kan konstateras att åsikterna bland personalen har stor spridning. Fler bland personalen uppger i liten alternativt i mycket liten utsträckning att de tror på någon utveckling för verksamheten/arbetslaget, i jämförelse med svaren på samma fråga som ställdes i projektet utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling. Personalen anser visserligen att mycket centrala aspekter togs upp, men att en uppföljning direkt efter skulle ha behövts för att vidare diskutera dessa ämnen. Ser man till personalens syn på huruvida deras arbetssätt kommer att påverkas är andelen något högre än ovan. Dock kvarstår faktum att det övervägande antalet personal inte anser att arbetssättet kommer påverkas. Det främsta motivet som ges är att personalen redan idag anser sig ha ett bra arbetssätt, där det etiska perspektivet ständigt är närvarande. Resultaten för år 2007 och 2008 visar att aktiviteterna dessa år i avsevärt högre utsträckning än aktiviteterna år 2006 enligt personalens uppfattning både kommer leda till utveckling för verksamheten/arbetslaget och bidra till att personalens arbetssätt påverkas.
22
PÅVERKAN GENTEMOT BRUKARE OCH ANHÖRIGA
År 2006
6
70
6
60
22
50
20
40
2
30
5 14
20
12
10
15
0
25
33
8
Gentem ot brukaren
20
36
9
Gentem ot anhöriga
41
38
Gentem ot brukaren
17
46
Gentem ot anhöriga
26
År 2007 & 2008
Tror du att deltagandet vid aktiviteterna kommer att påverka ditt bemötande?
80
90
100
Antal svar (%) I mycket stor utsträckning
I viss utsträckning
Sådär
I liten utsträckning
I mycket liten utsträckning
Figur 13. Jämförelse mellan 2006 och 2007/2008 års aktiviteter med avseende på möjligheten att personalens bemötande gentemot brukare och anhöriga påverkas. År 2006 deltog 61 personer och år 2007-2008 deltog 99 personer.
I enkäten för 2006 tror personalen att deras bemötande gentemot både brukare och anhöriga kommer att påverkas i högre utsträckning än när det gäller arbetssättet eller utveckling för verksamheten och arbetslaget (figur 12 och 13). Här pekar personalen på att föreställningen/seminariet till viss del gett dem nya perspektiv på bemötande. De bland personalen som inte tror att deras bemötande kommer att påverkas anger liknande motiv som i föregående fråga, dvs. de upplever att deras bemötande gentemot brukaren är bra idag och att de har en god relation med brukarens anhöriga. Ser man däremot till de verksamhetsdiskussioner, den utbildning och den föreläsning kring etik och bemötande som skedde under år 2007 och 2008, så är personalens tro på påverkan avsevärt högre.
23
Förväntade effekter av utvecklingsprojektet Kommunens förväntade effekter av detta projekt lyder: Genom att kontinuerligt diskutera etik och bemötandefrågor i det dagliga arbetet, skapas en gemensam etisk värdegrund. Brukaren får ett bra och värdigt bemötande, en meningsfull vardag och känner sig trygg och att man blir förstådd. Baspersonal och arbetsgrupper ges möjlighet att utvecklas, vilket ger en bra och trivsam arbetsmiljö (Hedemora kommuns ansökan om statligt stöd aktivitetsbilaga B nr:2, B.4.).
50
60
70
80
År 2007 & 2008
8
40
3
30
5
20
13
10
19
48
0
7
49
35
Teateraktiviteter
12
Verksam hetsnära diskussioner, utbildning, föreläsning
År 2006
Anser du att ditt deltagande i aktiviteterna och det fortlöpande arbetet kommer att leda till ovanstående effekter?
90
100
Antal svar (%) I mycket stor utsträckning
I viss utsträckning
Sådär
I liten utsträckning
I mycket liten utsträckning
Figur 14. Jämförelse mellan 2006 och 2007/2008 års aktiviteter med avseende på de förväntade effekterna.
Stapeln för år 2006 i diagrammet ovan visar att ungefär två tredjedelar av personalen anser att föreställningen/seminariet och det fortlöpande arbetet i mycket stor utsträckning alternativt i viss utsträckning kommer leda till de förväntade effekterna, bl. a skapandet av en gemensam värdegrund. Trots personalens relativt positiva inställning är deras övertygelse att, om effekterna ska uppnås, personalen måste ges tid att tillsammans sitta ned och diskutera detta mer konkret utifrån sin specifika verksamhet. Personalen betonar att det är först då, i dessa diskussioner, som nya insikter kan nås kring deras bemötande gentemot brukaren och dennes anhöriga. De bland personalen som ställer sig mer tveksamma till föreställningens/seminariets förmåga att uppnå kommunens målsättning, anser att det inte räcker med några enstaka föreställningar för att en positiv förändring ska ske. Frågeställningar av den här karaktären måste ständigt diskuteras och aktualiseras. Denna inställning hos personalen framkommer inte alls när det gäller de aktiviteter som ägt rum under år 2007 och 2008. Stapeln avseende år 2007 och 2008 i diagram 14 visar att personalen upplever en hög förväntan att det som skett, i form av verksamhetsnära diskussioner samt utbildning och föreläsning kring etik och bemötande, kommer att leda till bl. a skapandet av en gemensam etisk värdegrund.
24
Rehabiliterande syn- och arbetssätt Av de 83 personer som besvarat enkäten för år 2006 har 25 personer deltagit i nedanstående aktiviteter. Det är personal från HSRenheten, rehabiliteringsombud/arbetsplatsombud inom särskilt boende och hemtjänst samt all personal inom korttidsverksamheten på Tyllingsstrand (särskilt boende). De aktiviteter som skedde under år 2006 är följande. • Föreläsning ”Ett rehabiliterande förhållningssätt – ett ansvar för alla”, 1 halvdag i november 2006. Föreläsare Lisa Andersson, Univektor utbildning. Deltagare; rehabiliteringsombud/-arbetsplatsombud inom särskilt boende och hemtjänst, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, behovsbedömare, enhetschefer, områdeschefer, administrativ stab och politiker i Omsorgsnämnden var inbjudna. • Föreläsning ”Ett rehabiliterande förhållningssätt – ett ansvar för alla”, 1 halvdag x 2 (fm. + em.) i november 2006 för all personal inom korttidsverksamhet på Tyllingsstrand. När det gäller enkäten för år 2007 och 2008 har enbart baspersonalen på Tyllingsstrand tillfrågats, och detta med tanke på att aktiviteterna dessa år endast berört ovanstående boende. Av de 20 personer som besvarat frågor kring detta projekt avseende år 2007 och 2008, har 15 personer deltagit i nedanstående aktiviteter. • Studiebesök i Östhammar, därefter uppföljning/handledning och utveckling av rehabiliteringsombudsgruppen samt utveckling av rehabiliterande syn- och arbetssätt inom särskilt boende Tyllingsstrand
25
UTBYTE AV DE OLIKA AKTIVITETERNA ÅR 2006-2008
10
15
20
1
5
2
0
10
År 2007 & 2008
4
12
Föreläsning
11
Studeibesök, uppföljning, utveckling, handledning
År 2006
Vilket utbyte har du haft av nedanstående aktiviteter?
25
Antal svar Stort utbyte
Ganska stort utbyte
Ganska litet utbyte
Litet utbyte
Vet inte
Figur 15. Jämförelse mellan 2006 och 2007/2008 års aktiviteter med avseende på vilket utbyte personalen har haft.
I jämförelse med de två tidigare projekten och deras aktiviteter år 2006 visar resultatet i diagram 15 att projektet kring rehabiliterande syn- och arbetssätt och dess föreläsning är det projekt som personalen haft mest utbyte av. I denna fråga är kommentarerna från personalen många och samstämmiga. Följande citat belyser väl personalens uppfattning om aktiviteten. En helt fantastisk föreläsare, en person som berörde och fick oss att se vår verksamhet med lite ”nya ögon”.
Ser man till de aktiviteter personalen på Tyllingsstrand deltog i år 2007 och 2008 visar resultaten i diagram 15 ett ännu större utbyte. Utbildningens påverkan och betydelse på individ- och verksamhetsnivå INDIVIDUELL PÅVERKAN
På denna fråga har flera svarsalternativ kunnat anges vilket gör att antalet ikryssade svar är fler än antalet besvarade enkäter. Tabell 6. Fördelning över hur gruppen ser på aktiviteternas individuella påverkan år 2006. FLERA SVARSALTERNATIV ÄR MÖJLIG
Personalen (25 st)
Positivare inställning till mitt arbete
16
Större ansvarstagande
3
Ökad motivation till fortsatta studier
3
Ökat självförtroende
1
Ökad motivation till att byta arbete/arbetsuppgifter Det har inte påverkat mig som individ
7
26
I jämförelse med samma ställd fråga i de två tidigare projekten upplever inte någon ur personalen när det gäller detta projekt att det inte påverkats som individ av föreläsningarna. Däremot anser 16 av de 25 som deltagit att de i och med föreläsningen blivit positivare inställda till sitt arbete och menar att föreläsningen fått dem att tänka ett steg till på vad ett rehabiliterande förhållningssätt innebär. Sju personal uppger även att de fått en ökad motivation att byta arbete/arbetsuppgifter. Tabell 7. Fördelning över hur baspersonalen på Tyllingsstrand ser på aktiviteternas individuella påverkan år 2007 och 2008 FLERA SVARSALTERNATIV ÄR MÖJLIG Positivare inställning till mitt arbete
Baspersonal (15 st) inom särskilt boende Tyllingsstrand 13
Större ansvarstagande
9
Ökad motivation till fortsatta studier
0
Ökat självförtroende
5
Ökad motivation till att byta arbete/arbetsuppgifter Det har inte påverkat mig som individ
0 0
Resultatet i tabell 7 visar att nästintill all personal upplever att de i och med aktiviteterna år 2007 och 2008 har blivit positivare inställda till sitt arbete. Till skillnad från år 2006 känner en större andel av personalen ett större ansvarstagande och ett ökat självförtroende. UTVECKLING FÖR VERKSAMHETEN ELLER ARBETSLAGET
10
15
År 2007 & 2008
8
5
2
13
0
1
5
9
Föreläsningar
2
Studiebesök, uppföljning, handledning, utveckling
År 2006
Tror du att deltagandet i årens aktiviteter kommer att leda till utveckling för verksamheten eller arbetslaget?
20
25
Antal svar I mycket stor utsträckning
I viss utsträckning
Varken/eller
I liten utsträckning
I mycket liten usträckning
Figur 16. Jämförelse mellan 2006 och 2007/2008 års aktiviteter med avseende på möjlig utveckling för verksamheten eller arbetslaget
Ungefär två tredjedelar av personalen tror att föreläsningen kommer ge effekter för verksamheten eller arbetslaget. Personalen anser att föreläsningen lyft fram och
27
tydliggjort problem som är centrala i deras verksamheter. Föreläsningen har likaså fått dem att tänka mer konstruktivt kring hur de arbetar och för vem. De bland personalen som inte finner att föreläsningen kommer att leda till någon utveckling framför liknande åsikter som gjorts vid de två föregående projekten, dvs. det krävs ett större antal personal som får möjlighet att delta i aktiviteterna om utveckling ska ske. Ytterligare en förutsättning som personalen framhåller för positiv utveckling är att en kontinuerlig uppföljning sker. Tendenserna som framkommit i de andra projekten åren 2007 och 2008 framkommer även här, dvs. personalen har en högre tro på utveckling för verksamheten eller arbetslaget i jämförelse med år 2006. PÅVERKAN GENTEMOT BRUKARE OCH ANHÖRIGA
2
15
2
10
3
5
3
5
14
0
1
3
6
Gentem ot brukaren
9
6
Gentem ot anhöriga År 2006
6
11
Gentem ot brukaren
1
Gentem ot anhöriga
8
År 2007 & 2008
Tror du att deltagandet i årens aktiviteter kommer påverka ditt bemötande?
20
25
Antal svar I mycket stor utsträckning
I viss utsträckning
Sådär
I liten utsträckning
I mycket liten utsträckning
Figur 17. Jämförelse mellan 2006 och 2007/2008 års aktiviteter med avseende på möjlig påverkan kring personalens bemötande gentemot brukare och anhöriga.
Även kring denna frågeställning framträder en markant högre påverkansgrad hos personalen i jämförelse med projektet kring etik och bemötande frågor, framför allt när det gäller aktiviteterna för år 2006. Personalen anser att aktiviteterna fått dem att tänka till, bl. a kring hur brukaren uppfattar dem. De betonar att det är lätt att bli ”hemmablind” med avseende på att det som för personalen är självklart, i många fall är helt nytt och okänt för brukaren och dess anhöriga. De bland personalen som inte direkt kan se att bemötandet kommer att påverkas, tycker trots allt att de fått sig en tankställare.
28
Förväntade effekter av utvecklingsprojektet Kommunens förväntade effekter av det här projektet är: vård och omsorg av god kvalitet, där den enskildes egna resurser tillvaratas i det dagliga arbetet genom att all personal har ett rehabiliterande syn- och arbetssätt och brukaren får hjälp att bevara sina funktioner. Baspersonal och arbetsgrupper ges möjlighet att utvecklas, vilket ger en bra och trivsam arbetsmiljö (Hedemora kommuns ansökan om statligt stöd aktivitetsbilaga B nr:3, B.4.).
5
10
15
20
2
0
3
14
År 2007 & 2008
5
10
Föreläsning
6
Studeibesök, uppföljning, utveckling, handledning
År 2006
Anser du att de aktiviteter du deltagit i och det fortlöpande arbetet kommer att leda till ovanstående effekter?
25
Antal svar I mycket stor utsträckning
I viss utsträckning
Sådär
I liten utsträckning
I mycket liten utsträckning
Figur 18. Jämförelse mellan 2006 och 2007/2008 års aktiviteter med avseende på de förväntade effekterna.
När det gäller 2006 års aktiviteter, anser 20 av 25 (80 procent) av deltagarna att föreläsningarna och det fortlöpande arbetet i mycket stor utsträckning alternativt i viss utsträckning kommer leda till ovanstående effekter. Ser man till de aktiviteter som skedde under de följande två åren, har personalens syn på de förväntade effekterna förstärkts än mer. Några konkreta saker som personalen upplever har hänt i och med detta utvecklingsprojekt och dess aktiviteter är att det blivit lugnare vid måltiderna. Vi sitter mer med de boende när de äter, säger en personal. Numer lägger personalen upp dagens arbete mer på morgonen: vilka brukare som ska duschas och när i tid det bäst sker, städning hos brukarna, möjliga inbokade lasarettsbesök, hårfrisörsbesök m.m. Personalen ser även ett stor värde i de sjukgymnaster som finns på plats hela veckan, i synnerhet när det kommer en ny brukare.
Kommunens långsiktiga strategier med utvecklingsprojekten I Hedemora kommuns beskrivning av hur utvecklingsprojekten förhåller sig till kommunens långsiktiga strategi för kvalitets- och kompetensutveckling framgår att de överensstämmer helt med kommunens långsiktiga strategier för kvalitets- och
29
kompetensutveckling. I beskrivningen framgår bl. a att utveckling av ett system för verksamhetsnära kompetensutveckling möjliggör en mer strategisk och långsiktig planering av utbildningsinsatser, där befintlig kompetens tas tillvara och resurserna för kompetensutveckling (utbildningsbudgeten) nyttjas mer effektivt. Ytterligare framgår följande kring projektet etik och bemötande: att kontinuerligt arbeta med etik och bemötandefrågor i syfte att få en vård och omsorg av god kvalitet och att inse att kvalitet inom vård och omsorg i stor utsträckning handlar om mötet mellan den enskilde brukaren/närstående och anställd personal.
Det sistnämnda projektet kring rehabiliterande syn- och arbetssätt beskrivs ur ett mer långsiktigt perspektiv med formuleringen: att arbeta efter ett rehabiliterande synoch arbetssätt, kommer leda till att detta blir en naturlig del av det dagliga arbetet.
Även om dessa specifika utvecklingsprojekt formellt är avslutade, är det fortsättningsvis centralt för kommunen att arbeta för att upprätthålla de långsiktiga strategiska målen för verksamheterna inom vård och omsorg. Nedanstående punkter är en sammanfattning av den tillfrågade personalens syn på vad som krävs för att kommunen ska uppnå de långsiktiga mål för kvalitetsoch kompetensutveckling som beskrivits ovan: • Kontinuerlig handledning, utbildning och fortbildning • Att utbildningarna i möjligaste mån sker med hela arbetsgruppen • En väl utarbetad introduktionsplan för vikarier • En större lyhördhet och flexibilitet från chefer/ledare på samma sätt som det förväntas finnas på "golvet" • Bättre samarbete mellan yrkesgrupper kring brukaren • En bättre struktur kring arbetssätt och personal – personaltäthet, arbetstider, arbetssäkerhet (inget ensamarbete), informationshantering etc. • Ett mer rättvist löneläge, vilket personalen anser höjer statusen på yrket • Att personalen arbetar och tänker lika kring brukaren, dvs. att all personal förstår innebörden i verksamhetsmålen och att alla arbetar mot samma mål. • Tydliggöra kontaktmannaskapet • Att arbeta mer med de individuella vårdplanerna
30
Sammanfattning och diskussion
I detta avslutande kapitel ges en sammanfattande bild av de framkomna resultaten i utvecklingsprojekten, ställt i relation till det avtalade utvärderingsuppdraget
Utvecklingsprojektens reella effekter Att urskilja konkreta effekter av projekten och utröna om önskade resultat uppnåtts har till viss del varit komplicerat. Under de två till tre år som utvecklingsprojekten inom ramen för kompetensstegen pågått har det allt tydligare framkommit framför allt två centrala hinder för att bedöma projektens förväntade effekter. För det första handlar det om projekttiden, ställt i relation till målen/de förväntade effekterna av projekten. För det andra gäller det själva målformuleringarna, som delvis förefaller både onåbara och något abstrakta. Tidigare erfarenheter från utvärderingar liknande denna visar att framgångsrika målbeskrivningar bör utgå från följande fyra områden: delaktighet, relevans, aktualitet och nytta. Att sätta realistiska och nåbara mål har flera fördelar. Dels innebär det att de som deltar i utvecklingsprojektet har en större tro på att målen ska införlivas, vilket i flera studier visat sig vara en positiv drivkraft för utfallet. En annan förtjänst handlar om möjligheten att på ett adekvat sätt mäta de förväntade effekterna: ju mer konkreta och väldefinierade målen är, desto större är chansen att det man mäter avspeglar verkligheten på ett korrekt sätt. Trots dessa två nämnda hinder pekar resultaten i den här utvärderingen åt ett positivt håll när det gäller kommunens förväntade effekter av de tre utvecklingsprojekten.
31
Utvecklingsprojektens påverkan på verksamhetsnivå
8
80
5
70
3
60
5
50
8
40
8
30
13
20
7
10
19
0
48
Teateraktiviteter
14
49
35
Verksam hetsnära diskussioner,
7
63
Kom petensanalys och utbildning
3 3
54
32
Utbildningar
12
56
24
Föreläsning
12
2007 2007 & 2007, & 2006 2008 2006 2008 2006 2008
33
67
Studeibesök, uppföljning,
11
Etik & Rehabiliterande bemötande Verksamhetsnära syn- & frågor komp.utv. arbetssätt
Anser du att nedanstående projekt uppnått de uppsatta målsättningarna?
90
100
Antal svar (%) I mycket stor utsträckning
I viss utsträckning
Sådär
I liten utsträckning
I mycket liten utsträckning
Figur 19. Jämförelse mellan de förväntade effekter som Hedemora kommun formulerat för de tre utvecklingsprojekten.
Resultaten i figur 19 redovisas genomgående som procentuella andelar av samtliga svarande som uttryckt en viss åsikt. Detta gäller även resultatet för projektet rehabiliterande syn- och arbetssätt. Motivet till detta, trots att gruppen endast består av ett trettiotal personer, är att det möjliggör en tydligare jämförelse mellan projekten. Av figur 19 framgår att det projekt som nått längst med sin målsättning, men även varit mest lyckosamt överlag, är projektet rehabiliterande syn- och arbetssätt. Två framgångsfaktorer av vikt för detta resultat är dels att kommunen skapade ett mer konkret och avgränsat projekt (RESAS) med en specifik projektplan och projektledare och dels att aktiviteternas innehåll i projektet stod i närmare relation till kommunens uppsatta målsättning med projektet. Ytterligare en fördel kan ses i en relativt riktad målgrupp, dvs. personal som huvudsakligen ansvarar för rehabilitering. Figuren visar också att samtliga tre projekt har haft en positiv utveckling under projekttiden. Personalens tro på de förväntade effekterna har ökat mellan år 2006 och år 2007/2008. Denna ökning gäller framför allt projektet kring etik och bemötande, där man kan konstatera att 2007/2008 års verksamhetsnära diskussioner och utbildning/föreläsning har varit framgångsrika.
32
Utvecklingsprojektets påverkan på individuell nivå Ser man till personalens inställning till och tro på dessa projekt visar resultaten på en i allmänhet positiv inställning till och en relativt hög tro på vad projekten skulle leda till.
80
5
70
2
60
3
50
6
40
4 7
30
6
20
23
10
23
0
39
Teateraktiviteter
12
53
26
Verksam hetsnära diskussioner,
25
53
Kom petensanalys och utbildning
13
48
31
Utbildningar
8
40
48
Föreläsning
10
2007 2007 & 2007, & 2006 2008 2006 2008 2006 2008
27
73
Studeibesök, uppföljning,
15
Etik & Rehabiliterande bemötande Verksamhetsnära syn- & frågor komp.utv. arbetssätt
Vilket utbyte har du haft av nedanstående projekt?
90
100
Antal svar (%) Stort utbyte
Ganska stort utbyte
Ganska litet utbyte
Litet utbyte
Vet inte
Figur 20. Jämförelse mellan personalens utbyte av aktiviteterna i de tre årens projekt.
Det kan konstateras att personalens utbyte av projekten i det stora hela varit stort alternativt ganska stort. Återigen är det projektet rehabiliterande syn- och arbetssätt som värderats högst. Framträdande är likaså att utbytet av 2007/2008 års aktiviteter i de tre projekten varit högre än för 2006 års aktiviteter. De individuella påverkansområden som främst nämns av personalen är att de blivit positivare inställda till sitt arbete samt att de upplever ett större ansvarstagande och ett ökat självförtroende. Även om viss individuell påverkan mer eller mindre skett i samtliga tre projekt, är det återigen projektet kring rehabiliterande syn- och arbetssätt som ”sticker ut” i positiv bemärkelse. Trots personalens positiva individuella utveckling framträder en viss besvikelse hos dem över att de inte fullt ut fått rätt förutsättningar i form av bl. a avsatt tid och möjlighet för all personal att medverka i aktiviteterna. Här kan man se en viktig uppgift hos arbetsledningen, men även förvaltningen. Den är att verkligen se till att personalen ges rätt förutsättningar, men även att på olika sätt visa personalen att det lönar sig att utbilda/fortbilda sig. Görs inte detta, finns det en stor risk för att personalens inställning och motivation till utbildning/fortbildning sjunker inför framtida utvecklingsprojekt.
33
Långsiktigheten Om projekten ska få bäring långsiktigt, så att det ger positiva effekter för vården och omsorgen om brukarna, pekar resultaten i den här utvärderingen på ett behov av följande centrala åtgärder; • Kontinuerlig strukturerad uppföljning. Detta för att minimera risken att den nu pågående processen avstannar. • Kontinuerlig handledning, utbildning och fortbildning • Att utbildningarna i möjligaste mån sker med hela arbetsgruppen • Att även fortsättningsvis uppmuntra till diskussioner om etik- och bemötandefrågor samt rehabiliterande syn- och arbetssätt ute i verksamheterna. • Att ge både personal och chefer tid för dessa samtal och diskussioner. • En väl utarbetad introduktionsplan för vikarier • Bättre samarbete mellan yrkesgrupper kring brukaren • En bättre struktur kring arbetssätt och personal – personaltäthet, arbetstider, arbetssäkerhet (inget ensamarbete), informationshantering etc. • Att personalen arbetar och tänker lika kring brukaren, dvs. att all personal förstår innebörden i verksamhetsmålen och att alla arbetar mot samma mål. • Tydliggöra kontaktmannaskapet • Att arbeta mer med de individuella vårdplanerna
34
Slutord
Den statliga satsningen Kompetensstegen är av stor betydelse på många sätt och ett steg i helt rätt riktning för att höja kvalitén i vården och omsorgen om äldre. Däremot blir det tydligt att statens målsättning, och till viss del krav, i form av exempelvis avsatt projekttid, varit alldeles för högt ställda och inget som kommunerna riktigt haft förutsättningar för eller möjlighet till att fullt ut infria. Förhoppningen är att resultaten från denna utvärdering är ett bidrag i kommunernas fortsatta arbete med att skapa en vård och omsorg av hög kvalité. Förhoppningen är också att utvärderingen ska bidra till att skapa konstruktiva incitament till framtida utvecklingsprojekt.
35
Referenser
Prop. 2004/05:94 Kvalitetsutveckling inom den kommunala vården och omsorgen om äldre genom kompetensutveckling för personalen. Socialdepartementet. Dir. 2004.162 Stöd till kvalitetsutveckling inom den kommunala vården och omsorgen om äldre genom kompetensutveckling för personalen. Socialdepartementet. Fou i Väst/GR (2006). Vägledning vid utvärdering av Kompetensstegen. INTERNT KOMMUN MATERIAL
Hedemora kommuns huvudansökan A om statligt stöd för kvalitets- och kompetensutveckling inom vård och omsorg om äldre. Hedemora kommuns aktivitetsbilagor B:1, B:2, B:3 om statligt stöd för kvalitets- och kompetensutveckling inom vård och omsorg om äldre. Hedemora kommuns delredovisning till Kompetensstegen, Socialdepartementet avseende redovisningsperiod 060101-060831. ELEKTRONISKT MATERIAL
Kompetensstegens hemsida: www.kompetensstegen.se 070201. Kompetensstegens hemsida: www.kompetensstegen.se 070425.
36
Bilagor
Enkät, år 2006 Arbetar inom område: Särskilt boende Hemtjänst HSR-enheten
Kryssa i om Du är: Arbetsplatsombud Rehabombud
Aktivitet 1. Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling inom vård och omsorg Nedanstående moment har genomförts inom ramen för denna aktivitet: • Pedagogikutbildning för sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter Dokumentation HSL ”sjuksköterskans journalföring av omvårdnad” för sjuksköterskor • • Läkemedelsutbildning ”Läkemedel för äldre” för sjuksköterskor • Läkemedelsutbildning av sjuksköterskor till baspersonal • Kompetensanalys för all baspersonal i syfte att ta fram kompetensutvecklingsplaner på individnivå
Jag har ej deltagit i någon av ovanstående moment Om du satt ett kryss i rutan kan du bortse från frågorna 1-5.
1. Vilket utbyte har du haft av utbildningarna? Stort utbyte Ganska stort utbyte Ganska litet utbyte Litet utbyte Vet inte
Kommentar:
……………………………………………………………………………………………..……………………… ……………………………………………………………………..……………………………………………… ……………………………………………..……………………………………………………
37
2. Har utbildningarna påverkat dig som individ? (Flera alternativ kan anges) Positivare inställning till mitt arbete Större ansvarstagande Ökad motivation till fortsatta studier Ökat självförtroende Ökad motivation till att byta arbete/arbetsuppgifter De har inte påverkat mig som individ
Kommentera ditt/dina svar: ……………………………………………………………………………………………..……………………… ……………………………………………………………………..……………………………………………… ……………………………………………..……………………………………………………
3 Tror du att ditt deltagande i utbildningarna kommer att leda till utveckling för verksamheten eller arbetslaget? I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning
Kommentera ditt svar: ………………………………………………………………………………………………..…………………… …………………………………………………………………………..………………………………………… ………………………………………………………………………………………………….
4 Tror du att deltagandet i utbildningarna kommer bidra till att ditt arbetssätt påverkats i något avseende? I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning
Kommentera ditt svar: ………………………………………………………………………………………………..…………………… …………………………………………………………………………..………………………………………… …………………………………………………………………………………………………
38
5 Kommunens förväntade effekter av den här aktiviteten är att baspersonalen inom kommunens vård och omsorg skall ha rätt utbildning och kompetens. Genom att baspersonalen får utvecklingsmöjligheter inom yrket så skapas en attraktiv arbetsplats med personal som trivs och i en förlängning vård och omsorg av god kvalitet för brukaren.
Anser du att utbildningarna och det fortlöpande arbetet kommer att leda till ovanstående effekter? I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning
Kommentera ditt svar:
………………………………………………………………………………………………..…………………… …………………………………………………………………………..………………………………………… ……………………………………………………..……………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………
39
Aktivitet 2. Etik och bemötandefrågor inom vård och omsorg Nedanstående moment har genomförts inom ramen för denna aktivitet: • Teaterföreställning ”Vem vill bli gammal” för all personal inom Vård- och omsorgsförvaltningen. Seminarieteater om bemötande för all personal inom Vård- och omsorgsförvaltningen. •
Jag har ej deltagit i någon av ovanstående moment Om du satt ett kryss i rutan kan du bortse från frågorna 6-12.
6 Vilket utbyte har du haft av teaterföreställningarna? Stort utbyte Ganska stort utbyte Ganska litet utbyte Litet utbyte Vet inte
Kommentar:
……………………………………………………………………………………………..……………………… ……………………………………………………………………..……………………………………………… ……………………………………………..……………………………………………………
7 Har teaterföreställningarna påverkat dig som individ? (Flera alternativ kan anges) Positivare inställning till mitt arbete Större ansvarstagande Ökad motivation till fortsatta studier Ökat självförtroende Ökad motivation till att byta arbete/arbetsuppgifter De har inte påverkat mig som individ
Kommentera ditt/dina svar: ……………………………………………………………………………………………..……………………… ……………………………………………………………………..……………………………………………… ……………………………………………..……………………………………………………
40
8 Tror du att ditt deltagande vid teaterföreställningarna kommer att leda till utveckling för verksamheten eller arbetslaget? I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning
Kommentera ditt svar: ………………………………………………………………………………………………..…………………… …………………………………………………………………………..………………………………………… ………………………………………………………………………………………………….
9 Tror du att deltagandet vid teaterföreställningarna kommer bidra till att ditt arbetssätt påverkats i något avseende? I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning
Kommentera ditt svar: ………………………………………………………………………………………………..…………………… …………………………………………………………………………..………………………………………… …………………………………………………………………………………………………
10 Tror du att deltagandet vid teaterföreställningarna kommer att påverka ditt bemötande gentemot brukaren? I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning
Kommentera ditt svar: ………………………………………………………………………………………………..…………………… …………………………………………………………………………..………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ………………………………
41
11 Tror du att deltagandet vid teaterföreställningarna kommer att påverka ditt bemötande gentemot anhöriga? I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning
Kommentera ditt svar: ………………………………………………………………………………………………..…………………… …………………………………………………………………………..………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ………………………………
12 Genom att kontinuerligt diskutera etik och bemötandefrågor i det dagliga arbetet, skapas en gemensam etisk värdegrund. Brukaren får ett bra och värdigt bemötande, en meningsfull vardag och känner sig trygg och att man blir förstådd. Baspersonal och arbetsgrupper ges möjlighet att utvecklas, vilket ger en bra och trivsam arbetsmiljö
Anser du att teaterföreställningarna och det fortlöpande arbetet kommer att leda till ovanstående effekter? I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning
Kommentera ditt svar:
………………………………………………………………………………………………..………………………………………… ……………………………………………………..…………………………………………………………………………………… …………..……………………………………………………………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………………………………………………………………………… ………………………………
42
Aktivitet 3. Rehabiliterande syn- och arbetssätt i vård- och omsorgsarbetet Nedanstående moment har genomförts inom ramen för denna aktivitet: • Föreläsning ”Ett rehabiliterande förhållningssätt – ett ansvar för alla” för rehabombud/arbetsplastombud inom särskilt boende, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter m.fl. • Föreläsning ”Ett rehabiliterande förhållningssätt – ett ansvar för alla” för all personal inom korttidsverksamhet på Tyllingstrand
Jag har ej deltagit i ovanstående moment Om du satt ett kryss i rutan kan du bortse från frågorna 13-18.
13 Vilket utbyte har du haft av föreläsningen? Stort utbyte Ganska stort utbyte Ganska litet utbyte Litet utbyte Vet inte
Kommentar:
……………………………………………………………………………………………..……………………… ……………………………………………………………………..……………………………………………… ……………………………………………..……………………………………………………
14 Har föreläsningen påverkat dig som individ? (Flera alternativ kan anges) Positivare inställning till mitt arbete Större ansvarstagande Ökad motivation till fortsatta studier Ökat självförtroende Ökad motivation till att byta arbete/arbetsuppgifter De har inte påverkat mig som individ
Kommentera ditt/dina svar: ……………………………………………………………………………………………..……………………… ……………………………………………………………………..……………………………………………… ……………………………………………..……………………………………………………
43
15 Tror du att ditt deltagande vid föreläsningen kommer att leda till utveckling för verksamheten eller arbetslaget? I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning
Kommentera ditt svar: ………………………………………………………………………………………………..…………………… …………………………………………………………………………..………………………………………… ………………………………………………………………………………………………….
16 Tror du att deltagandet vid föreläsningen kommer att påverka ditt bemötande gentemot brukaren? I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning
Kommentera ditt svar: ………………………………………………………………………………………………..…………………… …………………………………………………………………………..………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ………………………………
17 Tror du att deltagandet vid föreläsningen kommer att påverka ditt bemötande gentemot anhöriga? I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning
Kommentera ditt svar: ………………………………………………………………………………………………..…………………… …………………………………………………………………………..………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ………………………………
44
18 Kommunens förväntade effekter av den här aktiviteten är vård och omsorg av god kvalitet, där den enskildes egna resurser tillvaratas i det dagliga arbetet genom att all personal har ett rehabiliterande syn- och arbetssätt och brukaren får hjälp att bevara sina funktioner. Baspersonal och arbetsgrupper ges möjlighet att utvecklas, vilket ger en bra och trivsam arbetsmiljö.
Anser du att föreläsningen och det fortlöpande arbetet kommer att leda till ovanstående effekter? I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning
Kommentera ditt svar:
………………………………………………………………………………………………..…………………… …………………………………………………………………………..………………………………………… ……………………………………………………..……………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………
19 Kommunens förväntande effekter av samtliga tre aktiviteter är att genom att baspersonal får utvecklingsmöjlighet inom yrket så skapas en attraktiv arbetsplats med personal som trivs och i förlängningen vård och omsorg av god kvalitet för brukaren
Beskriv med några rader hur du ser på möjligheten att uppnå ovanstående effekter. …………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………
Stort tack för den tid du lagt ned på att besvara frågorna
45
Enkät, år 2007 och 2008 Arbetar på: Tyllingsstrand □
(1)
Munkbohemmet
□
(2)
Vinstragården
□
(3)
Norden
□
(4)
Granen
□
(5)
Aktivitet 1. Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling inom vård och omsorg Nedanstående moment har genomförts inom ramen för denna aktivitet under år 2007-2008: • Utbildning för baspersonal i o Läkemedelshantering o Demens o Sårvård, o Palliativ omvårdnad o Diabetes o Inkontinens o Kost
1. Jag har ej deltagit i någon av ovanstående moment
□
(1)
Stort utbyte
□
(1)
Ganska stort utbyte
□
(2)
Ganska litet utbyte
□
(3)
Litet utbyte
□
(4)
Vet inte
□
(5)
Om du satt ett kryss i rutan kan du bortse från frågorna 2-6.
2. Vilket utbyte har du haft av utbildningarna?
Kommentar:
……………………………………………………………………………………………..……………………… ……………………………………………………………………..……………………………………………… ……………………………………………..……………………………………………………
46
3. Hur har utbildningarna påverkat dig som individ? (Flera alternativ kan anges) Positivare inställning till mitt arbete
□
(1)
Större ansvarstagande
□
(2)
Ökad motivation till fortsatta studier
□
(3)
Ökat självförtroende
□
(4)
Ökad motivation till att byta arbete/arbetsuppgifter
□
(5)
De har inte påverkat mig som individ
□
(6)
Kommentera ditt/dina svar: ……………………………………………………………………………………………..……………………… ……………………………………………………………………..……………………………………………… ……………………………………………..……………………………………………………
4. Tror du att ditt deltagande i utbildningarna kommer att leda till utveckling för verksamheten eller arbetslaget? I mycket stor utsträckning
□
(1)
I viss utsträckning
□
(2)
Varken/eller
□
(3)
I liten utsträckning
□
(4)
I mycket liten utsträckning
□
(5)
Kommentera ditt svar: ………………………………………………………………………………………………..…………………… …………………………………………………………………………..………………………………………… ………………………………………………………………………………………………….
5. Tror du att deltagandet i utbildningarna kommer bidra till att ditt arbetssätt påverkats i något avseende? I mycket stor utsträckning
□
(1)
I viss utsträckning
□
(2)
Varken/eller
□
(3)
I liten utsträckning
□
(4)
I mycket liten utsträckning
□
(5)
Kommentera ditt svar: ………………………………………………………………………………………………..…………………… …………………………………………………………………………..………………………………………… …………………………………………………………………………………………………
47
6. Kommunens förväntade effekter av den här aktiviteten är att baspersonalen inom kommunens vård och omsorg skall ha rätt utbildning och kompetens. Genom att baspersonalen får utvecklingsmöjligheter inom yrket så skapas en attraktiv arbetsplats med personal som trivs och i en förlängning vård och omsorg av god kvalitet för brukaren.
Anser du att utbildningarna och det fortlöpande arbetet kommer att leda till ovanstående effekter? I mycket stor utsträckning
□
(1)
I viss utsträckning
□
(2)
Varken/eller
□
(3)
I liten utsträckning
□
(4)
I mycket liten utsträckning
□
(5)
Kommentera ditt svar:
………………………………………………………………………………………………..…………………… …………………………………………………………………………..………………………………………… ……………………………………………………..……………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………
48
Aktivitet 2. Etik och bemötandefrågor inom vård och omsorg Nedanstående moment har genomförts inom ramen för denna aktivitet under åren 2007-2008: • Etikdiskussioner ute i verksamheterna • Halvdagsutbildning i etik/bemötande, föreläsning Håkan Thorsén ”moralisk stress”, De flesta av personal inom SÄBO • Etik/förhållningssätt föreläsningar i grupp av diakon Elisabeth Hård af Segerstad, stor del av personalen inom Vård och Omsorg
7. Jag har ej deltagit i någon av ovanstående moment
□
(1)
Stort utbyte
□
(1)
Ganska stort utbyte
□
(2)
Ganska litet utbyte
□
(3)
Litet utbyte
□
(4)
Vet inte
□
(5)
Om du satt ett kryss i rutan kan du bortse från frågorna 8-14.
8. Vilket utbyte har du haft av momentet/momenten?
Kommentar:
……………………………………………………………………………………………..……………………… ……………………………………………………………………..……………………………………………… ……………………………………………..……………………………………………………
9. Hur har momentet/momenten påverkat dig som individ? (Flera alternativ kan anges) Positivare inställning till mitt arbete
□
(1)
Större ansvarstagande
□
(2)
Ökad motivation till fortsatta studier
□
(3)
Ökat självförtroende
□
(4)
Ökad motivation till att byta arbete/arbetsuppgifter
□
(5)
De har inte påverkat mig som individ
□
(6)
Kommentera ditt/dina svar: ……………………………………………………………………………………………..……………………… ……………………………………………………………………..……………………………………………… ……………………………………………..……………………………………………………
49
10. Tror du att ditt deltagande i momenten/ momentet kommer att leda till utveckling för verksamheten eller arbetslaget? I mycket stor utsträckning
□
(1)
I viss utsträckning
□
(2)
Varken/eller
□
(3)
I liten utsträckning
□
(4)
I mycket liten utsträckning
□
(5)
Kommentera ditt svar: ………………………………………………………………………………………………..…………………… …………………………………………………………………………..………………………………………… ………………………………………………………………………………………………….
11. Tror du att deltagandet momenten/momentet kommer bidra till att ditt arbetssätt påverkats i något avseende? I mycket stor utsträckning
□
(1)
I viss utsträckning
□
(2)
Varken/eller
□
(3)
I liten utsträckning
□
(4)
I mycket liten utsträckning
□
(5)
Kommentera ditt svar: ………………………………………………………………………………………………..…………………… …………………………………………………………………………..………………………………………… …………………………………………………………………………………………………
12. Tror du att deltagandet i momenten/momentet kommer att påverka ditt bemötande gentemot brukaren? I mycket stor utsträckning
□(1)
I viss utsträckning
□(2)
Varken/eller
□(3)
I liten utsträckning
□(4)
I mycket liten utsträckning
□(5)
Kommentera ditt svar: ………………………………………………………………………………………………..…………………… …………………………………………………………………………..………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ………………………………
50
13. Tror du att deltagandet i momenten/momentet kommer att påverka ditt bemötande gentemot anhöriga? I mycket stor utsträckning
□
(1)
I viss utsträckning
□
(2)
Varken/eller
□
(3)
I liten utsträckning
□
(4)
I mycket liten utsträckning
□
(5)
Kommentera ditt svar: ………………………………………………………………………………………………..…………………… …………………………………………………………………………..………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ………………………………
14. Genom att kontinuerligt diskutera etik och bemötandefrågor i det dagliga arbetet, skapas en gemensam etisk värdegrund. Brukaren får ett bra och värdigt bemötande, en meningsfull vardag och känner sig trygg och att man blir förstådd. Baspersonal och arbetsgrupper ges möjlighet att utvecklas, vilket ger en bra och trivsam arbetsmiljö
Anser du att ditt deltagande i momenten/momentet och det fortlöpande arbetet kommer att leda till ovanstående effekter? I mycket stor utsträckning
□
(1)
I viss utsträckning
□
(2)
Varken/eller
□
(3)
I liten utsträckning
□
(4)
I mycket liten utsträckning
□
(5)
Kommentera ditt svar:
………………………………………………………………………………………………..………………………………………… ……………………………………………………..…………………………………………………………………………………… …………..……………………………………………………………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………………………………………………………………………… ………………………………
51
Aktivitet 3. Rehabiliterande syn- och arbetssätt i vård- och omsorgsarbetet Nedanstående moment har genomförts inom ramen för denna aktivitet under åren 2007-2008: • Studiebesök i Östhammar, därefter uppföljning/handledning och utveckling av rehabombudsgruppen samt utveckling av rehabiliterande syn- och arbetssätt inom särskilt boende Tyllingsstrand
15. Jag har ej deltagit i ovanstående moment
□
(1)
Stort utbyte
□
(1)
Ganska stort utbyte
□
(2)
Ganska litet utbyte
□
(3)
Litet utbyte
□
(4)
Vet inte
□
(5)
Om du satt ett kryss i rutan kan du bortse från frågorna 16-21.
16 Vilket utbyte har du haft av momenten?
Kommentar:
……………………………………………………………………………………………..……………………… ……………………………………………………………………..……………………………………………… ……………………………………………..……………………………………………………
17 Hur har deltagandet i momenten påverkat dig som individ? (Flera alternativ kan anges) Positivare inställning till mitt arbete
□
(1)
Större ansvarstagande
□
(2)
Ökad motivation till fortsatta studier
□
(3)
Ökat självförtroende
□
(4)
Ökad motivation till att byta arbete/arbetsuppgifter
□
(5)
De har inte påverkat mig som individ
□
(6)
Kommentera ditt/dina svar: ……………………………………………………………………………………………..……………………… ……………………………………………………………………..……………………………………………… ……………………………………………..……………………………………………………
52
18 Tror du att ditt deltagande i momenten kommer att leda till utveckling för verksamheten eller arbetslaget? I mycket stor utsträckning
□
(1)
I viss utsträckning
□
(2)
Varken/eller
□
(3)
I liten utsträckning
□
(4)
I mycket liten utsträckning
□
(5)
Kommentera ditt svar: ………………………………………………………………………………………………..…………………… …………………………………………………………………………..………………………………………… ………………………………………………………………………………………………….
19 Tror du att deltagandet i momenten kommer att påverka ditt bemötande gentemot brukaren? I mycket stor utsträckning
□
(1)
I viss utsträckning
□
(2)
Varken/eller
□
(3)
I liten utsträckning
□
(4)
I mycket liten utsträckning
□
(5)
Kommentera ditt svar: ………………………………………………………………………………………………..…………………… …………………………………………………………………………..………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ………………………………
20 Tror du att deltagandet vid momenten kommer att påverka ditt bemötande gentemot anhöriga? I mycket stor utsträckning
□
(1)
I viss utsträckning
□
(2)
Varken/eller
□
(3)
I liten utsträckning
□
(4)
I mycket liten utsträckning
□
(5)
Kommentera ditt svar: ………………………………………………………………………………………………..…………………… …………………………………………………………………………..………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ………………………………
53
21 Kommunens förväntade effekter av den här aktiviteten är vård och omsorg av god kvalitet, där den enskildes egna resurser tillvaratas i det dagliga arbetet genom att all personal har ett rehabiliterande syn- och arbetssätt och brukaren får hjälp att bevara sina funktioner. Baspersonal och arbetsgrupper ges möjlighet att utvecklas, vilket ger en bra och trivsam arbetsmiljö.
Anser du att momenten i aktivitet 3 och det fortlöpande arbetet kommer att leda till ovanstående effekter? I mycket stor utsträckning
□
(1)
I viss utsträckning
□
(2)
Varken/eller
□
(3)
I liten utsträckning
□
(4)
I mycket liten utsträckning
□
(5)
Kommentera ditt svar:
………………………………………………………………………………………………..…………………… …………………………………………………………………………..………………………………………… ……………………………………………………..……………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………
22 Kommunens förväntande effekter av samtliga tre aktiviteter är att genom att baspersonal får utvecklingsmöjlighet inom yrket så skapas en attraktiv arbetsplats med personal som trivs och i förlängningen vård och omsorg av god kvalitet för brukaren
Beskriv med några rader hur du ser på möjligheten att uppnå ovanstående effekter. …………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………
Stort tack för den tid du lagt ned på att besvara frågorna
54