NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL

NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION

Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka uppgjorts för grundexamen i audiovisuell kommunikation (8.3.2001, dnr 14/011/2001). Materialet är delbilaga 2 till ifrågavarande föreskrift, inte en norm. UTBILDNINGSSTYRELSEN 2006

INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION 2

ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter 2.2 Bedömning av yrkesprov 2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna

3

YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA 3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier inom examen 3.1.1 Grunderna i audiovisuell kommunikation, 30 sv 3.1.2 Video, television och film som uttrycksmedel, 15 sv 3.1.3 Video-, televisions- och filmteknik, 15 sv 3.1.4 Video-, televisions- och filmarbete, 15 sv 3.1.5 Ljudet som uttrycksmedel, 15 sv 3.1.6 Ljudteknik, 15 sv 3.1.7 Ljudarbete, 15 sv 3.1.8 Filmproduktion, 15 sv 3.1.9 Bildframställning, 15 sv 3.1.10 Bildbehandling, 15 sv 3.1.11 Ljuset som uttrycksmedel, 15 sv 3.1.12 Belysningsteknik, 15 sv 3.1.13 Belysningsarbete 15, sv 3.1.14 Multimedia som uttrycksmedel, 15 sv 3.1.15 Multimedieteknik, 15 sv 3.1.16 Multimedieproduktion, 15 sv 3.1.17 Grafisk kommunikation som uttrycksmedel, 15 sv 3.1.18 Teknik och produktion inom grafisk kommunikation, 15 sv 3.1.19 Produktionsledning, 15 sv 3.1.20 Produktionsekonomi och företagsamhet, 15 sv 3.1.21 Evenemangsproduktionsteknik, 15 sv

1 1 1 3 3 5 6 6 18 25 34 43 47 54 62 68 73 77 82 87 92 100 106 110 116 121 126 131

1

1

YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION

Om yrkesproven har det stadgats i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005. I yrkesprovet visar de studerande genom att utföra arbetsuppgifter hur väl de har uppnått yrkesskicklighet i enlighet med grunderna för läroplanen och de krav som arbetslivet ställer. Yrkesproven planeras och genomförs i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Yrkesproven ordnas i mån av möjlighet i samband med inlärningen i arbetet. Yrkesproven kan även genomföras på andra arbetsplatser eller i läroanstalternas arbetslokaler. Det nationella yrkesprovsmaterialet har gjorts upp utgående från de gällande grunderna för läroplanen och för fristående examen. Materialet är ingen norm utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna kan använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesproven. Materialet ger vägledning vid det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. Yrkesprovsmaterialet innehåller anvisningar för dem som använder materialet och för varje studiehelhet en beskrivning av yrkesprovet och yrkesprovsmiljön samt bedömningen av yrkesprovet och exempel på hur yrkesproven kan utföras. Anvisningarna för hur bedömningen av yrkesproven ska dokumenteras finns i det nationella yrkesprovsmaterialet under punkt 2.3. Materialet finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen www.oph.fi. Under punkten Beskrivning av yrkesprovet finns definierat för varje studiehelhet det centrala kunnande som man ska visa med yrkesprovet. Kunnandet beskrivs som aktiviteter och arbetsprocesser som motsvarar verksamhet i arbetslivet. Under punkten Yrkesprovsmiljö finns de väsentliga kraven för att påvisa kunnande. I det nationella yrkesprovsmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i vilka miljöer eller arbetsgemenskaper det är bra att utföra yrkesproven. Dessutom ges anvisningar om hurudana material, redskap och utrustning som behövs för att den studerande ska kunna visa sitt kunnande och för att man tillförlitligt ska kunna bedöma kunnandet. Under punkten Bedömning av yrkesprovet definieras föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna. Föremålen för bedömningen hjälper bedömaren att fästa uppmärksamhet vid sådant som är centralt vid bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast nivån på den studerandes kunnande i förhållande till uppställda mål. Bedömningskriterierna har gjorts upp utgående från grunderna för läroplanen och skalan är en trestegsskala. Vitsorden är nöjaktiga N1, goda G3 och berömliga B5. 2 2.1

ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVMATERIALET Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter

I planering, genomförande och bedömning av yrkesproven deltar utbildningsanordnaren, ett organ som utbildningsanordnaren har tillsatt, lärare, representanter för arbetslivet och de studerande. De olika parterna kan använda sig av det nationella yrkesprovsmaterialet i följande situationer. Utbildningsanordnaren kan använda sig av materialet när man • planerar och genomför yrkesproven • informerar om yrkesproven

2

• •

utbildar medlemmarna i det organ som utbildningsanordnaren tillsatt, undervisningspersonalen samt arbetslivsrepresentanterna för yrkesproven granskar läroplanen så att den motsvarar gällande författningar och föreskrifter

Organet kan använda sig av materialet när det • godkänner planerna för genomförandet och bedömningen av yrkesproven som en del av utbildningsanordnarens läroplan • övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesproven förverkligas • behandlar rättelseyrkanden beträffande bedömning av yrkesprov Lärarna kan använda sig av materialet när de • planerar och genomför yrkesproven i praktiken tillsammans med arbetslivsrepresentanterna och de studerande • informerar de studerande och arbetslivsrepresentanterna om yrkesproven och hur de bedöms samt när de gör dessa förtrogna med yrkesprov • observerar den studerandes arbete samt när de uppmuntrar och vid behov ger handledning • deltar i utvärderingssamtalet • besluter om bedömning av yrkesprov Arbetslivets representanter kan använda sig av materialet när de • gör sig förtrogna med målsättningen för yrkesproven samt föremålen för bedömning och bedömningskriterierna • deltar i planerandet av yrkesproven tillsammans med de studerande och lärarna • sörjer för att de studerande under perioden för inlärning i arbetet har möjlighet att förkovra sig i det kunnande som krävs i yrkesprovet • introducerar studerande till arbetssättet, arbetsutrymmen, maskiner och utrustning som är viktiga med tanke på yrkesprovet samt till anvisningar om arbetarskydd och arbetssäkerhet • observerar de studerandes arbete, uppmuntrar dem och vid behov ger handledning • berättar för de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen om yrkesprovet • deltar i utvärderingssamtalet • besluter om bedömning av yrkesprov De studerande kan använda sig av materialet när de • gör sig förtrogna med målen för yrkesproven samt föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna • planerar yrkesprovet och kommer överens om det och tidpunkten för det med läraren och arbetslivsrepresentanten • bedömer sitt eget kunnande Läraren har ansvar för att klarlägga om den studerande eventuellt har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa beaktas när yrkesprovet planeras, så att de studerande har möjlighet att påvisa sitt verkliga kunnande. Bedömningskriterierna finns tydligt angivna i yrkesprovsmaterialet som verksamhet eller aktiviteter som ansluter till arbete, så de lämpar sig också väl som utgångspunkt vid bedömning av specialstuderandes yrkesprov.

3

2.2

Bedömning av yrkesprov

Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt. Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått under handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. Den studerandes självbedömning är en väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. Den studerande bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de bedömningskriterier som man på förhand har fastställt. Föremålen för bedömningen i yrkesproven är • behärskandet av arbetsprocessen • behärskandet av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material) • behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet • behärskandet av arbetssäkerhet • den för alla branscher gemensamma baskompetensen • de gemensamma betoningarna I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005). Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet. 2.3

Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna

Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkesinriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och arbetslivsrepresentanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget. Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna. Då bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är

4

det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera yrkesprovssituationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren. I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under utvärderingssamtalet: • • • • • • • • • •

vem som utför yrkesprovet den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår var yrkesprovet ordnas en beskrivning av innehållet i yrkesprovet de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla underskrift av dem som deltog i bedömningen

I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen.

5

3

YRKESPROVSMATERIAL FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA

Yrkesproven för studiehelheterna i de gemensamma yrkesinriktade studierna inom examen är obligatoriska för alla studeranden. Yrkesproven i de studiehelheter som är differentierade enligt utbildningsprogram är obligatoriska för dem som har valt ifrågavarande utbildningsprogram. Den studerande ska visa sitt kunnande genom yrkesprov också i de valfria yrkesinriktade studierna. Utbildningsanordnaren bestämmer yrkesprovens mängd så att yrkeskunskaperna inom alla studiehelheter i de yrkesinriktade studierna kommer fram i yrkesprovet. YRKESINRIKTADE STUDIER I GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION, 90 SV Gemensamma yrkesinriktade studier inom examen, 30 sv 1. Grunderna i audiovisuell kommunikation, 30 sv Yrkesinriktade studier i utbildningsprogrammet, 60 sv Valfria studier, 60 sv 2. Video, television och film som uttrycksmedel, 15 sv 3. Video-, televisions- och filmteknik, 15 sv 4. Video-, televisions- och filmarbete, 15 sv 5. Ljudet som uttrycksmedel, 15 sv 6. Ljudteknik, 15 sv 7. Ljudarbete, 15 sv 8. Filmproduktion, 15 sv 9. Bildframställning, 15 sv 10. Bildbehandling, 15 sv 11. Ljuset som uttrycksmedel, 15 sv 12. Belysningsteknik, 15 sv 13. Belysningsarbete, 15 sv 14. Multimedia som uttrycksmedel, 15 sv 15. Multimedieteknik, 15 sv 16. Multimedieproduktion, 15 sv 17. Grafisk kommunikation som uttrycksmedel, 15 sv 18. Teknik och produktion inom grafisk kommunikation, 15 sv 19. Produktionsledning, 15 sv 20. Produktionsekonomi och företagsamhet, 15 sv 21. Evenemangsproduktionsteknik, 15 sv 22. Övriga valfria studier, 15 sv

6

3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier inom examen 3.1.1

Grunderna i audiovisuell kommunikation, 30 sv

Beskrivning av yrkesprovet Den studerande uppgör en projektplan och genomför den inom de gränser som tidtabellen och kostnadsförslaget sätter. Den studerande känner till grunderna i bildspråk och ljudets och ljusets inverkan på bildspråket. Han gör en video- och ljudinspelning, ljussätter filmningssituationen, filmar, gör en ljudupptagning och bearbetar råmaterialet till en färdig produkt. Han belyser situationen och utrymmet vid ett enkelt uppträdande samt sköter ljudåtergivningen vid det. Den studerande belyser filmningsobjektet och fotograferar det med en systemkamera för kinofilm eller en digitalkamera. Han väljer ut de ur uttryckssynvinkel mest lämpliga bilderna bland de bilder som han själv tagit. Den studerande framkallar en svartvit film och gör ett färgavdrag av bilden på papper. Han bearbetar den digitaliserade bilden med ett bildbehandlingsprogram så att den passar för publikationsunderlaget. Den studerande gör en sida, en del av eller en layoutplan för en multimedie- eller printmedieprodukt på basen av ett givet manus eller annan tillräcklig instruktion. Den studerande förverkligar ett tryckalster eller en digital produkt i liten skala. Den studerande förverkligar en enkel nätpublikationen efter givna instruktioner. Vid estetiska och innehållsmässiga val ska den studerande uppmärksamma stilriktningar och konstarter. Han ger akt på sin audiovisuella miljö ur de egna arbetsuppgifternas synvinkel. Han analyserar och tillämpar sina iakttagelser och kunskaper. Den studerande uppmärksammar och tillämpar sina kunskaper om upphovsrättslagstiftningen och andra författningar, som reglerar kommunikationen. Han använder branschens fackengelska muntligt och skriftligt.

Får en arbetsuppgift

-

videofilmning ljudupptagning efterbehandleing av bild eller ljud belysning fotografering framkallning av fotografi bildbehandling genomförande av en grafisk layout multimediepublikation planering och behärskande av projektet

Väljer och reserverar -

-

produktionsutrustning apparater och program övriga resurser

Tillämpar sina kunskaper om kommunikation, uttrycksmedel och teknik -

estetiska, konstnärliga och kulturella grunder grunderna i färger, typografi och bildkomposition grunderna i dramaturgi analysering av masskommunikation arbetssäkerhet författningar och normer interaktion fackengelska.

Genomför arbetsuppgiften

Utför det efterarbete som hör till uppgiften för ett godkänt arbetet.

7

Exempel på yrkesprov Exempel 1 Beskrivning av uppgiften och arbetsprocessen Uppgiften är att enligt en beställning framställa ett presentationsmaterial på nätet för ett band. Presentationsmaterialet består av videobilder och ljud, fotografier, en given text och eventuellt annat grafiskt material. Materialets distributionskanaler är en optisk lagringsskiva med fodral och bandets hemsidor. En representant för bandet kommer till platsen för att precisera detaljer i beställningen och för att avtala om hur materialet ska godkännas. Till arbetsprocessen hör att göra en videointervju, att ta fotografier och behandla dem, att bearbeta och optimera materialet så att det kan överföras till en optisk lagringsskiva och på nätet. Skivomslaget med texter planeras till en tryckfärdig datafil och ett provtryck görs av det. Av det material som ska finnas med på skivan bränns en provskiva. En intervju som grupparbete Gör en kort personintervju med en av bandets medlemmar som ett tre personers grupparbete. Genomförande: en videokamera, belysningsutrustning enligt genren, en separat mikrofon- och ljudutrustning som passar för situationen. Bild och ljud behandlas efteråt och överförs på nätet till bandets hemsidor. Enskilt arbete Planera och illustrera ett skivomslag med fotografier som du tagit av bandet och med given text samt med eventuellt annat grafiskt material. Ta fotografier av en bandmedlem till en svartvit film. Framkalla filmen, gör en kontaktkopia och välj ut bilder som passar till presentationsmaterialet. Skanna dina utvalda bilder från svartvita negativ och gör av dem och av eventuellt annat material som du vill ha med en duotone (tvåtonad)-datafil för utskrift. Välj texttyp, -färg och –storlek och ombryt skivomslaget med bilder och texter. Behandla bilderna för överföring också till bandets hemsida. Planera och genomför på hemsidan en liten promohelhet i den form beställaren önskar. Överför ditt bearbetade material till den webbansvariga. Låt allt framställt material bli godkänt hos beställaren enligt de regler för godkännande som uppgjorts vid arbetets början. Se till att de skyldigheter som gäller upphovsrättsliga och andra rättigheter blir uppfyllda och uppgör ett noggrant bandkort över videon. Dokumentera ända från uppgiftens början alla de överenskommelser som gjorts och de anvisningar som getts. Returnera bandkortet, skivomslagets provtryck, den optiska provskivan och din dokumentation till beställaren inom utsatt tid. Yrkesprovsmiljö Den studerande kan utföra sitt yrkesprov i ett litet projekt delvis som enda provgivare eller i ett större projekt som en del av en grupp, förutsatt att verksamheten möjliggör en differentierat individuell bedömning. Bedömning av yrkesprovet Vid bedömning av yrkesprovet i studiehelheten i baskunnande betonas att studerande, oberoende av inriktning, behärskar alla de basfärdigheter som krävs för en bred examen. I yrkesprovet i studiehelheten i baskunnande räcker det dock, att den studerande får så klart avgränsade uppgiftsbeskrivningar som möjligt och att man inte ännu kräver långtgående tillämpningsfärdigheter av honom. I baskunnandet betonas bedömningen av baskompetens och gemensamma betoningar mer än i de övriga studiehelheterna.

8

Föremål för bedömningen

Nöjaktiga (N1) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen genomför arbetsuppgifterna enligt givna anvisningar utför efterarbeten som hör till uppgifterna och låter godkänna arbetet

Bedömningskriterier Goda (G3) (utöver kriterierna för den nöjaktiga nivån) Den studerande

Berömliga (B5) (utöver kriterierna för den goda nivån) Den studerande

kan under handledning använda manuset som han fått och övriga anvisningar som bas för sitt arbete.

använder manuset som han fått och övriga anvisningar omsorgsfullt och noggrant som bas för sitt arbete.

testar sitt arbete och är noggrann.

verkar planmässigt systematiskt, självständigt och initiativrikt.

ser till att slutresultatet är publiceringsbart. producerar under handledning fotografier i digital form endera genom att skanna eller genom att spara dem på annat sätt i datorn.

producerar fotografier i digital form endera genom att skanna eller genom att spara dem på annat sätt i datorn.

behandlar bilderna med ett bildbehandlingsprogram.

behandlar bilderna med behandlar bilderna så att de till egenskaper och ett professionellt bildbehandlingsprogram. lagringsform passar för publikationsunderlaget.

kan fotografera i den belysning som råder

bygger vid behov upp en trepunktsbelysning.

kan redigera en videobild för att få en användbar produkt av den.

kan beskära en videobild för att få en publicerbar produkt av den.

visar offentligt en av sina egna produkter.

bygger upp en belysningssituation för utrymmet och föreställningen.

kan använda fonter som grafiska element.

utvärderar kritiskt sina egna arbeten. planerar ett typografiskt uttryck för en tryck- eller digital produkt. uppgör en plan för en sida, en del av eller en

9

layout i en multimedieeller printmedieproduktion genom att utnyttja kompositionselementena. förverkligar en enkel nätpublikation på basen av tillräcklig instruktion redigerar och textar nätpublikationen med ett editeringsprogram samt levererar nätpublikationen till servern. kan verka i ett projekteller grupparbete.

fungerar kundinriktat.

fungerar serviceinriktat.

arbetar i projekt i enlighet kan anpassa sitt eget med principerna för arbete till de givna grupparbete. möjligheterna och uppnår målsättningen. känner till och följer överenskommelserna. kan under handledning dokumentera sitt eget arbete.

kan namnge, lagra, arkivera och skydda filer som han skapat.

säkerhetskopierar de filer som han skapat på överenskommet sätt.

kan under handledning utvärdera sitt eget arbetsskede.

kan dokumentera sitt arbete i den omfattning och med den noggrannhet som getts.

dokumenterar sitt arbete i ändamålsenlig omfattning och noggrannhet.

uppfyller arbetets kvalitetskrav.

känner till kvalitetskraven för de olika arbetena.

arbetar målinriktat.

arbetar kreativt, effektivt.

följer överenskommelser. fyller under handledning arbetets kvalitetskrav. utför arbetet noggrant och flitigt.

testar och granskar sitt arbete innan han överlåter det vidare.

kan under handledning utvärdera sitt arbete.

kan utvärdera sitt arbete och kan motivera de lösningar man valt.

kan analysera och utvärdera sitt eget arbete i förhållande till hela produktionen.

följer anvisningar och

fungerar smidigt.

är initiativrik.

10

Behärskande av arbetsuppgiften väljer och reserverar redskap som hör till uppgiften använder i olika skeden av arbetsuppgiften olika material, arbetsredskap och arbetsmetoder utför efterarbeten som hör till uppgiften och låter godkänna arbetet

instruktioner.

utvecklar takten i arbetets utvecklar sitt eget utförande. arbetssätt.

kan under handledning använda en systemkamera och digital fotograferingsutrustning så, att han som slutresultat åstadkommer ett användbart fotografi.

använder en systemkamera och digital fotograferingsutrustning så, att han som slutresultat åstadkommer ett användbart fotografi.

utnyttjar initiativrikt olika funktioner hos en systemkamera eller hos digital fotograferingsutrustning. använder separat belysningsutrustning. åstadkommer ett personligt fotografi som slutresultat.

framkallar svartvit film kan under handledning och gör en fotokopia av framkalla svartvit film och göra en fotokopia av den. den.

framkallar svartvit film felfritt och gör en kvalitativ fotokopia av den.

väljer en ändamålsenlig väljer med handledning färgkarta för produkten en lämplig färgkarta för produkten eller projektet. eller projektet.

väljer genomtänkt en färgkarta för produkten eller projektet. korrigerar och färglägger bildelement med beaktande av färgsystemen och publikationsunderlagen. behärskar färgkorrigeringssystemet i digitala medier.

kan under handledning ställa i ordning videokameran för filmning och använda den.

kan ställa i ordning videokameran för filmning och använda den.

kan under handledning ladda filmfilen i editeringsapparaten.

kan ladda filmfilen i editeringsapparaten.

känner till grundklippningens idéer och trimning av bilden och kan under handledning beskära och trimma bilden på basen av detta.

behärskar grundklippning och trimning av bild.

kan filma i rådande ljusförhållanden och kan utnyttja kunskap om färgtemperatur.

11

kan under handledning kan kopiera en editerad kopiera en editerad fil till fil till visningsformatet. visningsformatet. kan filma i rådande ljusförhållanden

kan bygga upp en trepunktsbelysning.

bygger enligt anvisningar upp en enkel belysningsanordning för belysning av objektet.

kan med handledning koppla en belysningsutrustning i funktionsdugligt skick och rikta strålkastarna mot det objekt som ska belysas.

kan filma i rådande ljusförhållanden och känner till färgtemperaturens inverkan på bilden.

använder fokus och trimmare.

kan under handledning använda ljusregleringsbordet så, att han kan rikta de önskade strålkastarna.

kan välja en för situationen lämplig belysningsutrustning och av den bygga en enkel belysningshelhet, med vilken han/ hon sköter objektets belysning på ett tillfredsställande sätt.

väljer självständigt den utrustning som behövs och kopplar apparaterna till en fungerande helhet.

kan rikta strålkastarna på det sätt som situationen kräver och använda ljusregleringsbordet för att dirigera strålkastarna. kan under handledning placera en mikrofon rätt och ställa apparaturen i skick för användning.

väljer en mikrofon och bandspelare som passar för användningsändamålet och situationen samt kopplar kan handledd använda en apparaterna till en bandspelare och en apparathelhet. ljudediteringsanordning. placerar mikrofonen på kan fungera som det sätt situationen kräver filmteamets ljudtekniker. och använder bandspelaren. bearbetar bilder och ljud med bild- och överför ljudmaterialet till ljudbehandlingsprogram editeringsapparaturen och som passar för arbetet. editerar en helhet av det.

väljer självständigt rätt typ av mikrofon för situationen och placerar den på det sätt ljudåtergivningsobjektet och ljudomgivningen förutsätter. bygger upp en enkel ljudanläggning, som består av mikrofon, bandspelare, högtalare eller hörlurar samt mellansladdar och bandinspelningar. reglerar ljudnivån och gör en inspelning. dämpar störande ljud med en

12

frekvensmodulator och reglerar helhetens ljudstyrka så att den är balanserad. kopplar anläggningen, som består av en mikrofon, en elektronisk ljudkälla, ett enkelt mixerbord, förstärkare, högtalare och kablar. sätter upp anläggningen på lämpligt sätt samt använder mixerbordet och reglerar ljudnivån samt balansen mellan kanalerna. ombryter och editerar texten på basen av en typografisk plan. kan under handledning välja font enligt användningsmiljön.

väljer en saklig font enligt använder fonter som användningsmiljön. grafiska element i enlighet med produktens använder fonter som eller projektets karaktär. grafiska element. spelar in olika kan välja och använda mediaelement så att deras lämpliga redskap och egenskaper och filformat program. lämpar sig för publikationsunderlaget.

kan under handledning uppgöra arbetsplan, tidtabell och kostnadsförslag för ett mindre arbete.

bekantar sig med projektets målsättningar och gör arbetsplan, tidtabell och kostnadsförslag för ett mindre arbete.

kan under handledning skriva ett PM och en faktura och fylla i givna blanketter och göra utkast till givna offertförfråganden, erbjudanden och förfrågningar.

skriver ett PM och en faktura och fyller i blanketter och gör utkast till offertförfrågan, erbjudanden och förfrågningar.

förstår bruksanvisningar och muntliga

13

arbetsbeskrivningar på engelska inom den egna branschen. noterar under lägger märke till handledning upphovsrättsligt material. upphovsrättsligt material. antecknar med handledning det material han använt.

antecknar enligt instruktionerna det material han använt.

antecknar enligt instruktioner det material han använt och vidarebefordrar uppgifterna till behörig medlem i gruppen.

har grundfärdigheter i projektarbete.

behärskar färdigheter i projektarbete.

använder en operativsystemmiljö och klarar av att använda branschens tillämpningsprogram. uppgör under handledning en enkel nätpublikation. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Tillämpar sitt kunnande i kommunikation, uttryck och teknik inom AVbranschen.

kan använda branschens behärskar facktermerna. centrala termer och känner till centrala begrepp som hör till AVbranschen. känner till grundfunktioner hos dokument inom AVproduktion och kan under handledning tillämpa dem i sitt produktionsarbete.

känner till betydelsen av produktionens ekonomiska och instrumentella resurser för den egna verksamheten och för hela arbets- och produktionsprocessen. kan under handledning beakta dem i sitt arbete.

identifierar de konstarter som behövs i AV-kommunikationsarbete och deras mest väsentliga stilriktningar.

identifierar de konstarter, stilriktningar och – perioder som behövs i AV-kommunikationsarbete samt tillämpar sitt kunnande enligt anvisningar.

utnyttjar i sitt arbete olika konstarter, stilriktningar och –perioder. kan tillämpa sina observationer om AVmiljö i sitt arbete. söker kreativa och unika

14

lösningar. kan basera sitt arbete på givna innehållsplaner. identifierar i sitt arbete situationer, då han måste utreda upphovsrättsliga frågor.

kan i sitt eget arbete uppmärksamma åtgärder som förorsakas av regelverk för kommunikation.

kan enligt ett givet tema kan göra bildval enligt ett väljer motiverat bilder göra stilmässiga bildval av givet tema t.ex. från enligt temat, ämnet eller de bilder han tagit. fotobyråers bildbanker. stilen från fotobyråers bildbanker. kan under handledning tillämpa bildkompositionens kommunikativa principer.

kan vid fotografering med framgång tillämpa några fotografiska uttryckselement.

kan vid fotografering övervägt använda fotografiska uttryckselement.

gestaltar rörelsens riktning i fotografiskt uttryck och läsriktningens betydelse och skillnader.

betonar vid fotografering utrymmet eller rörelsen med valet av objektiv, ljuset och kompositionen.

kan aktivt göra iakttagelser, skaffar och specificerar den kunskap som behövs för att utföra arbetsuppgifterna. känner till de vanligaste produktionsmetoderna, -redskapen och samarbetspartnerna. känner till olika produktionsformer inom mediebranschen. kan arbetslagstiftning, avtalsrätt och upphovsrätternas grunder. behärskar vanliga lagringsformat för video. behärskar bildstorlekssystemet. iakttar kontinuiteten i rörelsen och ljuset när han fotograferar och editerar. känner till filtrens

15

inverkan på bilden. beaktar inverkan av bakgrundsljud, ljudets återkastning, avstånd och osynlighet på ljudinspelningens slutresultat. känner bildspråkets grunder. känner till vanliga passiva teaterstrålkastare och belysningsanordningar för filmning. känner till brännartyperna. är på det klara med ljusets egenskaper och inverkan av filter på ljuset. kan de mest centrala lagringsformaten och signalkällorna. uppmärksammar färgen som symbol, kulturellt element och väckare av uppmärksamhet vid val av färgkarta. använder färger som formgivare eller utrymme som ett element i kompositionen och layouten. kan självständigt använda färger som element i ombrytningen så, att det fungerar också i svartvitt. kan självständigt och medvetet välja kommunikativa element i bildkompositionen så att de lämpar sig för den givna slutprodukten. använder kommunikativa

16

element stilenligt, ekonomiskt och ändamålsenligt. Behärskande av arbetssäkerhet

känner till arbetarskyddsbestämmelserna så, att han tryggt klarar av uppgifterna.

kan självständigt uppmärksamma riskfaktorer i sin arbetsmiljö.

arbetar ergonomiskt riktigt.

följer givna arbetarskyddsdirektiv och –bestämmelser.

kan självständigt ha omsorg om arbetarskyddet i sin arbetsmiljö och meddelar om bristfälligheter.

Baskompetens kan berätta om problem i föreslår initiativrikt Problemlösningsförmåga tid och begär hjälp. lösningsalternativ i problemsituationer

arbetar under press med uppmärksamhet på ork, ergonomi och arbetslagstiftningsfrågor. fungerar initiativrikt, logiskt och smidigt.

Interaktions-, kommunikations- och samarbetsfärdigheter

kan arbeta i olika slags arbetsgrupper och projekt inom AVbranschen.

klarar centrala uppgifter som medlem i en arbetsgrupp.

tillämpar tekniska basfärdigheter i grupparbete och i projekt.

verkar som medlem i arbetsgruppen utan att förorsaka störningar.

klarar av att samarbeta och att beakta övriga medlemmar i arbetsgemenskapen.

samarbetar, samt ger och begär hjälp då det behövs.

följder de instruktioner och bestämmelser, som arbetsgruppen eller teamet givit.

fungerar ansvarsfullt och rättvist.

kan presentera underbyggda förslag i arbetsgruppen och framför sina förslag för godkännande för de personer, som beslutar om dem.

kan presentera sitt arbete följer de för sin arbetsgrupp eller produktionsinstruktioner sin förman. som givits. Gemensamma betoningar

kan uppmärksamma de centrala kvalitetsKvalitativ och kriterierna i sitt arbete kundinriktad verksamhet och verka enligt dem under handledning.

fungerar sakligt i kundbetjäningssituationer.

känner till de centrala kvalitetskriterierna för sitt arbete och för varje aktuell arbetsuppgift och fungerar så gott som självständigt enligt dem.

behärskar olika slags kundbetjäningssituationer.

uppmärksammar kundens kommunikativa målsättningar. känner till de centrala kvalitetskriterierna för sitt arbete och för varje aktuell arbetsuppgift och fungerar enligt dem. behärskar berömligt olika slags situationer inom kundbetjäning.

17

Arbetarskydd och hälsa

är medveten om centrala faktorer som inverkar på de egna krafterna. kan under handledning följa innehållet i lagar som gäller arbetarskydd och hälsa.

känner till huvuddragen i arbetslagstiftning och arbetarskyddsbestämmelser och direktiven inom sin bransch och strävar till att följa dem.

behärskar och följer innehållet i arbetslagstiftning och i arbetarskyddsbestämmelser och direktiv inom den egna branschen.

gör anmälan om brister bygger upp en som äventyrar hälsan på ergonomiskt ändamålsenlig arbetsmiljö arbetsstället. och anmäler om brister i den under handledning.

Utnyttjande av teknologi och informationsteknik

Företagsamhet

har med handledning omsorg om sin pausgymnastik vid bildskärmsarbete.

har omsorg om sin pausgymnastik vid bildskärmsarbete.

förstår pausgymnastikens betydelse vid bildskärmsarbete och har omsorg om sin hälsa..

kan tillämpa ny teknik i sitt arbete

tillämpar och tar i bruk ny teknik och tillämpningar arbetet, i sina arbetsrutiner och i interaktion med arbetslivet.

tillämpar och tar innovativt i bruk ny teknik och tillämpningar i arbetet, i sina arbetsrutiner och i interaktion med arbetslivet.

följer med utvecklingen inom teknologi och informationsteknik.

följer självmant och kontinuerligt med den teknologiska och informationstekniska utvecklingen.

är initiativrik, ambitiös, modig och värdesätter sitt arbete.

är initiativrik, ambitiös, modig, uppfinningsrik och värdesätter sitt arbete.

är initiativrik och värdesätter sitt arbete.

18

3.1.2

Video, television och film som uttrycksmedel, 15 sv

Centralt innehåll i denna studiehelhet är bilduttryck. Beskrivning av yrkesprovet Den studerande tillämpar i sitt arbete de centrala kunskaperna och färdigheterna i video, television och film som uttrycksmedel. För att kunna visa sitt kunnande i bilduttryck bör den studerande tillräckligt väl kunna använda de redskap, utrustning och program som förutsätts för varje yrkesprovuppgift.

Den studerande

Den studerande

-

-

använder den digitala och analoga video-, televisons- och filmningsteknikens tekniska och dramaturgiska sätt att bryta ner manuset och göra upp planer bryter ner manuset till en bild- och filmningsplan enligt regissörens och filmarens instruktioner

-

-

-

väljer apparatur enligt anvisningarna och enligt de faktorer som inverkar på innehållet. använder tilläggsutrustning (t.ex. grip- och belysningsteknik) för att uppnå ett önskat slutresultat. arbetar i kreativa arbetsgrupper och projekt.

Den studerande -

-

inhämtar godkännande av slutprodukten vidarebefordrar produkten till framställningsprocessen dokumenterar det arbete som blivit utfört rapporterar arkiverar

Den studerande tillämpar sina uttrycksfärdigheter inom något delområde inom video, television och film. Han utnyttjar sina tekniska basfärdigheter i filmnings- och efterbehandlingsprocesser i sitt bilduttryck. •

Behärskande av kameran och filmningssituationen o Filmningsformat: ƒ Digital lagring (t.ex. DVCAM, DVCPRO, DIGIBETA, Betacam SX, HD osv.) ƒ Analog lagring och film o Bildförhållande 4:3 och 16:9 o Laddning av kameran o Justering av kamerans inställningar o Vitbalans o Koppling av utrustning för mottagning av signaler utifrån o Koppling till ljudkällor och justeringar o Behärskande av bildstorlekar o Behärskande av kontinuiteten

•

Stativ och rälser samt tillbehör o Behärskande av studiostativ o Behärskande av ENG/EFP-stativ o Balansering o Zoom och skärpningsreglage o Att bygga rälsen– användning av kran eller jib o Den använda utrustningens inverkan på det önskade slutresultatet

19

•

Grundbelysning o En trepunkts grundbelysning för en person o Att utnyttja det rådande ljuset o Användning av färgkorrigeringsfilter o Grunderna i studiobelysning o Ackumulatorljus o Tungsten-balanserat ljus och HMI o Belysningens inverkan på det önskade slutresultatet

•

Kontroll av bilden o CCU (camera control unit) ƒ Inställning av flera kameror så att de passar ihop ƒ Behärskande av färgnyanser

•

Bildöverföringssignaler ƒ Composite ƒ Y/C ƒ Component ƒ SDI ƒ Firewire

•

Kompendium och användning av filter ƒ Filtrens inverkan och betydelse för att det önskade slutresultatet ska kunna uppnås

•

Efterbehandling ƒ Behärska editeringsutrustningen och programvaran ƒ Behärska den utrustning och de program som ska användas för att framställa slutprodukten

Exempel på yrkesprov Exempel på yrkesprovets uppbyggnad Exempel 1 Filmning, ljudinspelning och belysning av en grundintervjusituation i ett utrymme med blandad belysning Den studerande belyser, spelar in ljudet och filmar en grundintervju av en person i en stil som man kommit överens om på förhand. Filmningsplatsen är t.ex. den intervjuades arbetsrum eller något annat utrymme, där blandningen av det yttre och det artificiella ljuset påverkar de filmningslösningar som ska väljas. Huvudvikten i genomförandet ligger i det visuella uttrycket och i de val den studerande gjort för att uppnå det önskade slutresultatet. Utrustning: 1. Videokamera 4:3/16:9 2. Stativ 3. En grunduppsättning med tre ljus med konversions- och färgfilter 4. Mikrofoner 5. Fältmonitor 4:3/16:9 När uppgiften utförs fästs uppmärksamhet vid följande omständigheter och bland dem särskilt vid arbetsprestationens inverkan på slutresultatets uttryck:

20

• • • • • • • • • • • •

val av filmningsplats i förhållande till det rådande ljuset kamerans höjd i förhållande till objektet kontroll av backfokus justering av vitbalansen och val av filter bildstorlekar, rörelsens och ljusets kontinuitet belysning av den intervjuade genom att utnyttja trepunktsgrundbelysning användning av konversions- och färgfilter vid behov ljuset i förhållande till programhelheten kabeldragning med beaktande av arbetssäkerheten säkrande av lamporna med beaktande av arbetssäkerheten laddning av kameran, färgbalkar och eventuell ljudreferens ställa upp, koppla och ställa in monitor för användning av regissören/redaktören/beställaren.

Exempel 2 Fiktionsfilmningssituation studio eller location Filmningssituationen ingår i en större helhet så att den representerar t.ex. en scen. Arbetsgruppen är liten i enlighet med produktionen och består av mångsidigt kunniga medlemmar. Den studerande är kameraoperatör och ljusassistent underställd huvudfilmaren. I arbetsgruppen har han möjlighet att delta i förhandsplaneringen och delvis påverka den. Den studerande utför de förberedande arbetena och opererar med kameran i filmningssituationen. De viktigaste bedömningsgrunderna utgörs av inverkan på slutresultatet från ljuset, bildkompositionen, kamerarörelserna och de inställningar av kameran som den studerande gjort. Utrustning: 1. Videokamera 4:3/16:9 2. Stativ 3. Belysningsanordning, som lämpar sig för krävande produktion 4. Monitor 4:3/16:9 När uppgiften utförs fästs uppmärksamhet vid följande omständigheter och bland dem särskilt vid hur den studerandes arbete inverkar på helheten (att delta i planeringen, verka som medlem i gruppen, följa givna anvisningar, hålla tidtabellen, att utföra arbetet ordningsfullt och systematiskt, socialt beteende): • • • • • • • •

val av plats för kameran i relation till manuset/bildmanuset. teknisk kontroll och nödvändiga justeringar av filmningsutrustningen. justering av vitbalans och val av filter (enligt regissörens och huvudfilmarens plan) belysning av objektet/kulissen enligt huvudfilmarens plan säkrande av lamporna med beaktande av arbetssäkerheten kabeldragning med beaktande av arbetssäkerheten laddning av kameran, bild- och ljudreferens ställa upp, koppla och ställa in monitor för användning av regissören/redaktören/beställaren.

Exempel 2b Endera exempel 1 eller 2 utförs med flerkamerateknik

21

Exempel 3 Efterbehandling Av ett råmaterial klipper den studerande en färdig intervju/scen. Den studerande gör själv kreativa lösningar. Slutresultatet ska vara enligt givna normer och innehålla nödvändiga tekniska ljud- och bildreferenser samt innehållsuppgifter. Utrustning: 1. Ett filmat materialband 2. Editeringsenhet A. En nonlineär digital enhet B. En band till band-enhet När uppgiften utförs fäst uppmärksamhet vid följande omständigheter: • koppling av editeringsanläggningen för användning • uppordnande och behärskande av materialet • utrustningens och programmens kompabilitet i relation till det använda formatet • behärskande av editeringsprogrammet • klippningsrytm och urval av det material som används • färgbestämning • att hålla tidtabellen • att följa givna anvisningar • att följa normer vid behärskande av materialet • skyddande av det material som ska användas mot möjliga skador • det färdiga programmets lämplighet i förhållande till beställarens behov/krav Exempel 4 Efterbehandling 2 Av ett färdigt materialband framställer den studerande en DVD-skiva med menyer eller en version som lämpar sig för datanätet och som är gjord med ett medium som är lämpat för sådan överföring. Materialet kodas genom att man använder ett passande program. För att utföra arbetet behövs ett editerat materialband • nonlineär digital enhet • datamaskin och hårdskiva, på vilken materialbandet kan lagras • program för att bearbeta DVD:n och nätversionen • lagringsenhet med vilken man kan göra en slutprodukt När uppgiften utförs fäst uppmärksamhet vid följande omständigheter: • utrustningens och programmens kompabilitet i relation till det använda formatet • val/behärskande av programvara • att följa givna anvisningar • visuell framtoning i menyer och användargränssnitt • att följa normer vid behärskande av materialet • det färdiga programmets lämplighet i förhållande till beställarens behov/krav • framställning av rapporter som behövs.

22

Exempel 5 Nedbrytning av ett manus till en filmnings- och bildplan Den studerande • bryter ner manuset till bilder • uppgör en bildplan enligt anvisningar • väljer den utrustning som bäst lämpar sig för situationen bland den apparatur som getts • diskuterar med huvudfilmaren och regissören och förstår branschens terminologi • inhämtar godkännande av den plan han uppgjort av filmaren/regissören. Yrkesprovsmiljö Filmningssituationens miljö och utrustning • • • • • •

Miljön för yrkesprovet är en studio eller något annat filmningsutrymme som hör ihop med programhelheten. Videokameran ska vara utrustad med originala 16:9-chip där bildförhållandet går att byta (4:3/16:9) och den ska vara avsedd för professionellt bruk. Vid användning av filmkamera behöves endera en 16 eller 35 mm:s filmkamera med tillbehör för att utföra yrkesprovet. Utöver kamera och stativ behövs en yttre bandspelare, CCU (kamerakontroll) –enhet, nivå- och vektorskop, mikrofon eller annan anslutningsbar ljudkälla, kompendium (motljusskydd, i vilken man kan använda filter) med filterserie. Fältmonitor 4:3/16:9 Som grunduppsättning en ljusanordning av artificiella (tungsten) eller HMI (dagsljus) lampor enligt behovet, upplättningsljus (ger ljus från en vid yta) eller en för ändamålet lämplig butterfly (en ram utrustad med en skärm som släpper igenom ljus eller med en tunn väv) eller reflektor, färgkorrigerings- och färgfilter

Behärskande av utrustning och program som behövs för att utföra efterbehandlingen • • • •

Editeringsenheten kan vara endera en nonlineär digitalenhet eller alternativt t.ex. en sådan enhet som används i nyhetssammanhang och som editerar från band till band, endera digital eller analog. Enheten ska ha mätinstrument för kontroll av bildens och ljudets normer. Som programvara ska den ha ett editeringsprogram som allmänt är i användning och som har färgkorrrigeringsmöjlighet och bildhantering, grafik och ljudprogram som stödprogram. Materialet bör kunna skrivas ut endera på band, till en server, på en DVD- eller motsvarande videoskiva eller bearbetas för användning i nätversionstillämpningar.

Bedömning av yrkesprovet Vid bedömning av studiehelheten video, television och film som uttrycksmedel betonas bilduttryck. Dessutom ska den studerande kunna påverka den visuella framtoningen med sitt tekniska utförande.

23

Föremål för bedömningen

Nöjaktiga (N1) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen Bryter ner de givna anvisningarna till en arbetsplan

Bedömningskriterier Goda (G3) (utöver kriterierna för den nöjaktiga nivån) Den studerande

presenterar sina förslag kan läsa manuset och för de personer, som övriga skriftliga och audiovisuella anvisningar. beslutar om dem.

Godkänna, testa och dokumentera slutprodukt samt stoff och material som använts.

Rapporterar och vidarebefordrar den färdiga produkten

presenterar sina underbyggda förslag för de personer, som beslutar om dem.

följer givna anvisningar. kan göra en realistisk kan under handledning göra en arbetsplan för sitt arbetsplan för sitt eget arbete. eget arbete.

Producera, bearbeta och sammanställa bild- och ljudmaterialet till en slutprodukt i enlighet med planen

Berömliga (B5) (utöver kriterierna för den goda nivån) Den studerande

kan göra en arbetsplan för sitt eget arbete, som uppvisar god kännedom om produktionssättet, stilen och arbetsprocessen.

kan under handledning framställa och bearbeta bild- och ljudmaterialet.

kan framställa, bearbeta och sammanställa bildoch ljudmaterial och optimera det så att det lämpar sig för användningsändamål och distributionsteknik.

kan något specialområde till den grad, att han självständigt kan utföra praktiska arbeten som hör ihop med det.

klarar under handledning att sammanställa en färdig produkt med efterbehandlingsutrustningen i enlighet med distributionstekniken.

beaktar distributionskanalens krav vid behandlingen av materialet.

kan i enskilda fall välja det mest ändamålsenliga programmet för bearbetning och sammanställning av bildoch ljudmaterial och kan optimera material så att det lämpar sig för användningsändamål och distributionsteknik.

kan under handledning testa och färdigställa sitt arbete samt klarar enkla uppdaterings- och underhållsuppgifter.

kan sammanställa en tekniskt fungerande produkt med en efterbehandlingsenhet som används professionellt.

kan sammanställa en ändamålsenlig, tekniskt fungerande produkt med en efterbehandlingsenhet som används professionellt.

kan överföra den färdiga kan testa en produkt i olika användningsmiljöer produkten till och distributionskanaler, distributionskanalen. färdigställer sitt arbete och kan leverera den

24

färdiga produkten till distributionskanalen.

Behärskande av arbetsuppgiften Bryter ner manuset eller instruktionerna till en arbetsplan Tillämpa planen i praktiska arbetssituationer

håller tidtabellen under övervakning och kan planera sitt följande arbetsskede.

meddelar om eventuella arbetar inom ramen för omständigheter som leder överenskommen till förseningar. tidtabell och budget samt meddelar utan dröjsmål till rätt person om eventuell inverkan på tidtabellen och budgeten.

testar och granskar sitt arbete under handledning och korrigerar omsorgsfullt eventuella fel. kan utvärdera sitt arbete under handledning av en professionell.

arbetar omsorgsfullt och testar och granskar sitt arbete innan han överlämnar det.

känner till kvalitetskraven för arbetets olika skeden och uppfyller dem.

kan utvärdera sitt arbete och motivera de lösningar han valt.

arbetar kreativt, omsorgsfullt och effektivt.

verkar enligt anvisningar och handledning.

verkar smidigt och är smidig och initiativrik utvecklar takten i arbetets samt utvecklar sitt utförande. arbetssätt och bidrar till produktens visuella framtoning.

kan de viktigaste arbetsmetoderna vid filmning, ljusanvändning och redigering av produkten.

verkar självständigt på basen av planer och anvisningar.

kan tillämpat använda apparater, program och utrustning som behövs i arbetet.

kan vid behov fråga råd i kan göra självständiga frågor gällande uttryck. avgöranden i problemsituationer och fråga råd, när det produktionsmässigt sett är förståndigt.

begär vid behov tilläggsanvisningar. Ombesörjer slutrapporteringen

känner igen material som är av upphovsrättsligt slag med handledning.

antecknar enligt givna instruktioner det material han använt och vidarebefordrar uppgifterna till behörig gruppmedlem.

antecknar med handledning vilket material som han har använt. Behärskande av den kunskap som ligger till använder branschens grund för arbetet centrala terminologi Använder riktig

väljer ändamålsenliga metoder för att uppnå ett överenskommet slutresultat.

behärskar grundfärdigheterna inom video-, televisions- och filmproduktion.

tillämpar de tekniska grundfärdigheter som behövs inom video-, televisions- och

25

terminologi och olika slags apparat- och programhelheter

filmproduktion. anpassar sitt eget tekniska kunnande ihop med apparat- och programhelheten.

känner till grunderna i analog och digital kommunikationsteknik och känner till hur de vanligaste apparat- och programhelheterna används.

behärskar användning och tillämpning av olika slags apparat- och programhelheter.

behärskar branschens centrala terminologi och huvuddragen i branschens tekniska utveckling. Behärskande av arbetssäkerhet

klarar tryggt av uppgifterna.

Identifiera och undvika farliga situationer.

arbetar tryggt, använder skyddsanordningar och beaktar självständigt riskfaktorer som finns i arbetsmiljön.

kan självständigt ombesörja arbetssäkerheten i sin arbetsmiljö och meddelar omedelbart om brister åt berörda parter.

följer givna arbetarskyddsanvisningaroch bestämmelser.

3.1.3

Video-, televisions- och filmteknik, 15 sv

Centralt innehåll i denna studiehelhet är att använda video-, televisions- och filmteknik. Beskrivning av yrkesprovet Den studerande använder video-, televisions- och filmteknik och arbetsmetoder i sina arbetsuppgifter. Den studerande - bygger upp en sådan anläggning som behövs för att arbeta med digital eller analog video-, televisions- och filmteknik -

rådgör med filmaren, regissören eller beställaren om tekniska krav och verkar enligt erhållna anvisningar

Den studerande - använder kamera-, belysnings-, ljud- och griptekniska utrustningshelheter samt utrustningshelheter för efterbehandling -

lagrar eller efterbehandlar materialet enligt normerna eller utför bådadera

Den studerande - inhämtar godkännande av slutprodukten -

vidarebefordar produkten till framställningsprocessen

-

dokumenterar

-

rapporterar

-

arkiverar

-

ser till att apparaterna och programmen underhålls, uppdateras och att grundservice av dem utförs

26

Produktion och bearbetning av materialet Den studerande filmar och spelar in ljud till det material som behövs som en del av en arbetsgrupp och kan tillämpa lämplig teknik. Den studerande framställer och överför olika slags bild- och ljudmaterial och grafiskt material till en ändamålsenlig form för analog eller digital bearbetning. Han granskar den tekniska kvaliteten hos det material som står till förfogande i relation till projektets kvalitetskrav. Han bearbetar bild- och ljudmaterialet och det grafiska materialet på basen av manus eller annan tillräcklig anvisning och använder de lämpliga apparat- och programhelheter som han valt. Lagring och dokumentering av materialet Den studerande optimerar och lagrar det material som han hanterat så att det passar användningsändamålet och distributionstekniken. Han granskar att allt material som blivit klart är i önskad, standardenlig form. Han namnger och lagrar materialen – alla de versioner som ska lagras – enligt produktionsanvisningarna samt dokumenterar sakenligt sitt eget arbete. På begäran utför den studerande säkerhetskopiering på ändamålsenligt sätt. Sammanställning av materialet till en färdig produkt Den studerande sammanfogar på basen av produktionsmanuset eller annan tillräcklig anvisning medieelementen till en hel produkt eller till en självständig del av produkten. Han kan för sitt arbete välja program och utrustning som är avsedda för sammanställning av video-, televisions- och filmproduktion. Färdigställande, distribution och underhåll Den studerande granskar den tekniska kvaliteten på det arbete som han utfört innan det förs vidare. Han testar produkten vid behov i olika slags användningsmiljöer. Han kan överföra den testade produkten till distributionskanalen. Han gör dokument över framställningen och redigeringen för underhåll och uppdatering. Han utför vid behov de vanligaste underhålls- och uppdateringsrutinerna. Uppgifter på specialområde inom video-, televisions- och filmteknik Den studerande utför arbete inom något specialområde inom video-, televisions- och filmteknik. Specialområdet kan vara att göra ett material av något slag eller ett område som gäller bearbetning, som t.ex. en del av en fiktion eller ett dokument, en programsignatur, marknadsföringsmaterial, en DVD-version eller en version avsedd för datanätet. Den studerande väljer lämplig utrustning och program. Uppdatering och underhåll av utrustning och program På basen av sitt tekniska kunnande utför den studerande underhåll och uppdatering av den utrustning och program som han använder. Den studerande använder filmnings-, belysnings- och efterbehandlingsutrustning: •

Behärskande av kameran och filmningssituationen samt val av utrustning i enlighet med kvalitetskraven o Filmningsformat: ƒ Digital lagring (t.ex. DVCAM, DVCPRO, DIGIBETA, Betacam SX, HD osv.) ƒ Analog lagring och film

27

o o o o o

Bildförhållande 4:3 och 16:9 Laddning av kameran Justering av kamerans inställningar Koppling av utrustning för mottagning av signaler utifrån Koppling till ljudkällor och justeringar

•

Stativ och rälser samt tillbehör o Behärskande av studiostativ o Behärskande av ENG/EFP-stativ o Balansering o Zoom och skärpningsreglage o Att bygga rälsen– användning av kran eller jib o Inverkan på det önskade slutresultatet från den utrustning som ska användas

•

Grundbelysning o En trepunkts grundbelysning för en person o Att utnyttja det rådande ljuset o Användning av ColorCorrection- och effektskärmar o Grunderna i studiobelysning o Ackumulatorljus o Tungsten-balanserat ljus och HMI o Belysningens inverkan på det önskade slutresultatet

•

Kontroll av bilden o CCU (camera control unit) ƒ Inställning av flera kameror så att de passar ihop ƒ Behärskande av nyanser

•

Bildöverföringssignaler o Composite o Y/C o Component o SDI o Firewire

•

Kompendium och användning av filter o Filtrens inverkan och betydelse för att det önskade slutresultatet ska kunna uppnås

•

Efterbehandling o Behärskande av editeringsutrustningen och programvaran när der finns fler än ett alternativ o Behärskande av utrustning och datorprogram som ska användas för att bearbeta ett färdigt program så att det passar för distributionskanalerna

Exempel på yrkesprov Exempel på yrkesprovets uppbyggnad Exempel 1 Filmning, ljudinspelning och belysning av en grundintervjusituation i ett utrymme med blandad belysning Den studerande belyser, spelar in ljudet och filmar en grundintervju av en person i en stil som man kommit överens om på förhand. Filmningsplatsen är t.ex. den intervjuades arbetsrum eller

28

något annat utrymme, där blandningen av det naturliga och det artificiella ljuset påverkar de tekniska lösningar som bör väljas. Huvudvikten i genomförandet ligger vid de tekniska lösningar som den studerande gör för att uppnå det önskade slutresultatet. Utrustning: 1. Videokamera 4:3/16:9 2. Stativ 3. En grunduppsättning med tre ljus med vrid- och färgskärmar 4. Mikrofoner 5. Fältmonitor 4:3/16:9 När uppgiften utförs fäst uppmärksamhet vid följande omständigheter och bland dem särskilt vid de tekniska lösningarnas inverkan på slutresultatet: • • • • • • • • • • • •

val av filmningsplats i förhållande till det rådande ljuset kontroll av backfokus justering av vitbalans och val av filter bildstorlekar, rörelsens och ljusets kontinuitet belysning av den intervjuade genom att använda trepunktsgrundbelysning användning av konversions- och färgfilter vid behov ljuset i förhållande till programhelheten ljudtekniska lösningar kabeldragning med beaktande av arbetssäkerheten säkrande av lamporna med beaktande av arbetssäkerheten laddning av kameran, färgbalkar och eventuell ljudreferens uppställning, koppling och inställning av monitor för användning av regissören/redaktören/beställaren.

Exempel 2 Fiktionsfilmningssituation studio eller location Filmningssituationen ingår i en större helhet så att den representerar t.ex. en scen. Den studerande är kameraoperatör och ljusassistent underställd huvudfilmaren. I arbetsgruppen har han haft möjlighet att delta i förhandsplaneringen och delvis påverka den. Den studerande gör ljussättningen för scenen enligt förhandsplanen och förbereder övrig filmutrustning för användning. Den studerande opererar med kameran i filmningssituationen. Ljuset, det tekniska kunnandet, kamerarörelserna och inverkan på slutresultatet av de inställningar av kameran som den studerande gjort fungerar som de viktigaste bedömningsgrunderna. Utrustning: 1. Videokamera 4:3/16:9 2. Stativ, möjligen en räls, jib eller en kran samt övrig griputrustning 3. Belysningsutrustning med tilläggsutrustning, som lämpar sig för krävande produktion 4. Monitor 4:3/16:9 När uppgiften utförs fäst uppmärksamhet vid följande omständigheter och bland dem särskilt vid den studerandes beredskap och hans deltagande i planeringen samt hur han fungerar som medlem i en grupp, följer givna anvisningar, håller tidtabellen, utför arbetet ordningsfullt och systematiskt och hur han socialt beter sig: • •

val av kamera och övrig teknik i relation till slutprodukten teknisk kontroll och nödvändiga justeringar av filmningsutrustningen

29

• • • • • •

justering av vitbalans och val av filter (enligt regissörens och huvudfilmarens plan) belysning av objektet/kulissen enligt huvudfilmarens plan säkrande av lamporna med beaktande av arbetssäkerheten kabeldragning med beaktande av arbetssäkerheten laddning av kameran, bild- och ljudreferens uppställning, koppling och inställning av monitor för användning av regissören/redaktören/beställaren.

Exempel 2b Endera exempel 1 eller 2 utförs med mångkamerateknik Exempel 3 Efterbehandling Av ett råmaterial klipper den studerande en färdig intervju/scen. Den studerande väljer tekniska lösningar som passar ihop med uppdragsgivarens krav. Slutresultatet ska vara enligt givna normer och innehålla nödvändiga tekniska ljud- och bildreferenser samt innehållsuppgifter. Utrustning: 1. Ett filmat materialband och eventuella grafiska element 2. Editeringsenhet A. En nonlineär digital enhet B. En band till band-enhet När uppgiften utförs fäst uppmärksamhet vid följande omständigheter: • koppling av editeringsanläggningen för användning • uppordnande och behärskande av materialet • utrustningens och programmens kompabilitet i relation till det använda formatet • behärskande av editeringsprogrammet • tekniskt behärskande av klippningsprogrammet • färgkorrigering • att hålla tidtabellen • att följa givna anvisningar • att följa normer vid behärskande av materialet • skyddande av det material som ska användas mot möjliga skador. • det färdiga programmets lämplighet i förhållande till beställarens behov/krav. Exempel 4 Efterbehandling 2 Av ett färdigt materialband framställer den studerande en DVD-skiva med menyer eller en version som lämpar sig för datanätet och som är gjord med ett medium som är lämpat för sådan överföring. Materialet kodas genom att man använder ett program som lämpar sig för det. För arbetets utförande behövs • ett editerat materialband • nonlineär digital enhet • datamaskin och hårdskiva, på vilken materialbandet kan lagras • program för att bearbeta DVD:n och nätversionen • grafiska element • utskriftsenhet, med vilken man kan göra en utskrift.

30

När uppgiften utförs fäst uppmärksamhet vid följande omständigheter: • utrustningens och programmens kompabilitet i relation till det använda formatet • val/behärskande av programvara • att följa givna anvisningar • teknisk framställning av menyer och användargränssnitt • att följa normer vid behärskande av materialet • det färdiga programmets lämplighet i förhållande till beställarens behov/krav • framställning av rapporter som behövs. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet borde om möjligt kunna avläggas i en äkta arbetslivssituation. Yrkesproven kan förläggas i anslutning till perioden för inlärning i arbetet. Arbetslivsrepresentanten deltar i planeringen av yrkesprovet. Miljön för yrkesprovet kan vara ett företag eller någon annan offentlig aktör, till vars verksamhet det hör att framställa video-, television- eller filmproduktioner. Yrkesprovet utförs i övervakade, handledda förhållanden. Vid yrkesprovets utförande ska den studerande ha tillgång till sådana utrymmen och utrustning som passar för arbetet och motsvarar branschens normala arbeten. Yrkesprovet utförs endera som en individuell prestation eller som medlem i en arbetsgrupp så, att den studerandes enskilda prestation kan bedömas. I yrkesprovet deltar den studerande i ett projekt eller i en arbetsprocess med en arbetsinsats, som bestämts på förhand och väljs enligt arbetsplatsen, projektet eller yrkesprovet. Arbetsinsatsen bestäms i samråd mellan läroanstaltens representant, den studerande och arbetslivsrepresentanten. Yrkesprovet ordnas efter att den studerande haft möjlighet att bekanta sig med den utrustning, program och redskap som används och vilka skiljer sig från dem, som han tidigare använt. Filmningssituationens miljö och utrustning • • • • • •

Miljön för yrkesprovet är en studio eller något annat filmningsutrymme som hör ihop med programhelheten. Videokameran ska vara utrustad med originala 16:9-chip där bildförhållandet går att byta (4:3/16:9) och den ska vara avsedd för professionellt bruk. Vid användning av filmkamera behöves endera en 16 eller 35 mm:s filmkamera med tillbehör för att utföra yrkesprovet. Utöver kamera och stativ behövs en yttre bandspelare, CCU (kamerakontroll) –enhet, nivå- och vektorskop, mikrofon eller annan anslutningsbar ljudkälla, kompendium (motljusskydd, i vilken man kan använda filter) med filterserie. Fältmonitor 4:3/16:9 Som grunduppsättning av ljusanordning artificiella (tungsten) eller HMI (dagsljus) lampor enligt behov, upplättningsljus (ger ljus från en vid yta) eller en för ändamålet lämplig butterfly (en ram utrustad med en skärm som släpper igenom ljus eller med en tunn väv) eller reflexanordning, färgkorrigerings- och färgfilter.

Behärskande av utrustning och program som behövs för att utföra efterbehandlingen • •

Editeringsenheten kan vara endera en nonlineär digitalenhet eller alternativt t.ex. en sådan enhet som används i nyhetssammanhang och som editerar från band till band, endera digital eller analog. Enheten ska ha mätinstrument för kontroll av bildens och ljudets normer.

31

• •

Som programvara ska den ha ett editeringsprogram som allmänt är i användning och som har färgkorrrigeringsmöjlighet och bildhantering, grafik och ljudprogram som stödprogram. Materialet bör kunna skrivas ut endera på band, till en server, på en DVD- eller motsvarande videoskiva eller bearbetas för användning i nätversionstillämpningar.

Bedömning av yrkesprovet Vid bedömning av studiehelheten video-, televisions- och filmteknik betonas framförallt behärskande och tillämpning av de tekniska basfärdigheterna

Föremål för bedömningen

Nöjaktiga (N1) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen Planera arbetsuppgiften

Bedömningskriterier Goda (G3) (utöver kriterierna för den nöjaktiga nivån) Den studerande

presenterar sina förslag kan läsa manuset och för dem som beslutar. övriga skriftliga eller audiovisuella anvisningar. avviker inte från anvisningarna utan tillstånd. kan göra en realistisk kan under handledning göra en arbetsplan för sitt arbetsplan för sitt eget arbete. eget arbete.

Berömliga (B5) (utöver kriterierna för den goda nivån) Den studerande presenterar sina underbyggda förslag för dem som beslutar.

kan göra en arbetsplan, som visar god kännedom om produktionssättet och arbetsprocessen.

Genomföra arbetsuppgiften

kan under handledning framställa och bearbeta bild- och ljudmaterialet.

kan framställa, bearbeta och sammanställa bildoch ljudmaterialet och optimera det så att det lämpar sig för användningsändamålet och distributionstekniken.

kan något specialområde så väl att han självständigt kan utföra praktiska arbeten som hör ihop med det.

Kännedom om tekniska metoder och normer för lagring av bild och ljud samt för efterbehandling

klarar under handledning att sammanställa en färdig produkt med efterbehandlingsutrustning i enlighet med distributionstekniken.

beaktar distributionskanalens krav vid behandlingen av materialet.

kan i enskilda fall välja det mest ändamålsenliga programmet för bearbetning av bild- och ljudmaterialet och för sammanställningen och kan optimera material så att de lämpar sig för användningsändamål och distributionsteknik.

Kännedom om de mest

kan under handledning

kan med någon

kan med utrustning som

32

typiska teknikerna för lagring och överföring av video-, televisions- och filmteknik

testa och slutföra sitt arbete och klarar under handledning av enkla uppdaterings- och underhållsuppgifter.

efterbehandlingsenhet som är i professionellt bruk sammanställa en tekniskt fungerande produkt.

Kännedom om uppdatering, underhåll och grundservice av utrustning och program

klarar av underhåll och uppdatering av utrustning och program som han använder i det dagliga arbetet

kan testa produkten i kan testa produkten i olika användningsmiljöer olika användningsmiljöer och distributionskanaler. och distributionskanaler, slutför sitt arbete och kan slutför sitt arbete och kan överföra den färdiga leverera den färdiga produkten till produkten till distributionskanalen. distributionskanalen.

Utvärdera arbetsprestation och resultat

städar under handledning arbetsutrymmena vid arbetets slut genom att arkivera eller rensa bort använt material enligt instruktionerna. håller under övervakning den givna tidtabellen.

utför underhåll och uppdatering av utrustning och program som han använder.

utför underhåll och uppdatering av utrustning och program som han använder.

städar arbetsutrymmena efter att arbetet blivit klart genom att arkivera eller rensa bort använt material enligt praxis.

håller de utrymmen som han använder i ordning

meddelar om eventuella omständigheter som förorsakar förseningar.

arbetar inom ramen för den överenskomna tidtabellen och budgeten och meddelar utan dröjsmål till rätt person om eventuella saker som för egen del inverkar på tidtabellen och budgeten.

kan planera sitt följande Godkänna slutprodukten arbetsskede. Vidarebefordra produkten till föreställningsprocessen Dokumentering

testar och granskar under handledning sitt arbete och korrigerar omsorgsfullt eventuella fel.

är i professionellt bruk sammanställa en ändamålsenlig, tekniskt fungerande produkt.

arbetar omsorgsfullt, testar och granskar sitt arbete innan det överlämnas vidare.

känner till kvalitetskraven för arbetets olika skeden och uppfyller dem.

rapportering arbetar kreativt, omsorgsfullt och effektivt.

arkivering

testar och granskar sitt arbete innan det överlämnas vidare. Vidareutveckling av arbetsuppgiften

kan utvärdera sitt arbete under handledning av en professionell.

kan utvärdera sitt arbete och motivera de lösningar han valt.

verkar enligt

verkar smidigt och

kan analysera och utvärdera sitt eget arbete och motivera sina avgöranden.

33

anvisningarna och handledningen. Behärskande av arbetsuppgiften

kan de viktigaste arbetsmetoderna vid Behärska arbetsmetoder filmning, belysning och kännedom om tekniska sammanställning av basfärdigheter som produkten, men arbetet behövs för att göra digital fordrar handledning. eller analog video-, televisions- och filmteknik kan under handledning tillämpat använda Behärska arbetsredskap utrustning, program och kännedom om olika slags redskap som behövs i kamera-, belysnings-, arbetet och kan vid ljudinspelnings-, behov be om efterbehandlings- och tilläggsanvisningar. griptekniska utrustningshelheter kan med rådgivning välja rätta material och med handledning använda Behärska arbetsmaterialet dem rätt.

utvecklar takten i arbetets är smidig och initiativrik. utförande. utvecklar sitt eget arbetssätt. kan de centrala arbetsmetoderna och fungerar självständigt på basen av planer och tydliga anvisningar.

kan de vanligaste arbetsmetoderna.

kan vid behov fråga råd eller leta reda på anvisningar i tekniska frågor.

kan i problemsituationer göra självständiga avgöranden och fråga råd, när det produktionsmässigt sett är förnuftigt.

kan med rådgivning välja kan välja rätta material rätta material och och använda dem rätt använda dem rätt. och ekonomiskt.

känner under handantecknar enligt ledning igen material som instruktioner det material är av upphovsrättsligt han använt. slag och antecknar handledd det material han använt. Behärskande av den kunskap som ligger till använder branschens grund för arbetet centrala terminologi Kännedom om tekniska termer som används, behärskande av de bakomliggande företeelserna och av huvuddragen i branschens tekniska utveckling

anpassar sitt eget tekniska kunnande ihop med apparat- och programhelheten.

fungerar självständigt och väljer ändamålsenliga utrustning och arbetsmetoder enligt situationen.

antecknar enligt givna instruktioner det material han använt och vidarebefordrar uppgifterna till behörig gruppmedlem.

behärskar grundfärdigheterna inom video-, televisions- och filmproduktion.

behärskar de tekniska grundfärdigheter som behövs inom video-, televisions- och filmproduktion och tillämpar dem

känner till grunderna i analog och digital kommunikationsteknik och känner till hur de vanligaste apparat- och programhelheterna används.

behärskar grunderna i analog och digital kommunikationsteknik och användning och tillämpning av olika slags apparat- och programhelheter.

behärskar branschens centrala terminologi och huvuddragen i

behärskar de tekniska termer som används, känner till de bakom-

34

Behärskande av arbetssäkerhet

3.1.4

arbetar enligt arbetssäkerhetsdirektiven så, att han tryggt klarar av uppgifterna.

branschens tekniska utveckling.

liggande företeelserna och huvuddragen i branschens tekniska utveckling.

arbetar tryggt, använder skyddsanordningar och beaktar självständigt riskfaktorer som finns i arbetsmiljön.

följer arbetarsäkerhetsdirektiven och använder skyddsanordningar för att tryggt klara uppgifterna.

följer givna arbetarskyddsanvisningar och direktiv.

kan självständigt sörja för arbetssäkerheten i sin arbetsmiljö och meddelar omedelbart om bristfälligheter åt berörda parter.

Video-, televisions- och filmarbete, 15 sv

Centralt innehåll i denna studiehelhet är att utföra grupp- och projektarbete inom video-, televisions- och filmbranschen. Beskrivning av yrkesprovet Den studerande tillämpar centrala kunskaper och färdigheter i video-, televisions- och filmarbete i grupp- och projektarbeten inom branschen. Den studerande - deltar som aktör i en arbetsgrupp i video-, televisions- och filmarbete -

-

-

tillämpar sina färdigheter i något delområde i ett projektarbete planerar sin arbetsuppgift som en del av gruppen och känner till de produktionsmässiga och tekniska termer som används och kommandospråket fungerar i enlighet med helhetsmålsättningen för produktionen

Den studerande - använder kamera-, belysnings-, ljud- och griptekniska utrustningshelheter samt utrustningshelheter för efterbehandling -

-

använder godkända metoder för teknisk lagring av bild och ljud samt för efterbehandling använder överenskomna lagrings- och överföringsformat

Den studerande - inhämtar godkännande av slutprodukten -

vidarebefordar till framställningsprocessen

-

dokumenterar

-

rapporterar

-

arkiverar

-

ser till att apparaterna och programmen underhålls, uppdateras och att grundservice av dem utförs

35

Framställning och bearbetning av materialet Den studerande filmar och spelar in ljud (ensam eller i en arbetsgrupp) till det material som behövs genom att använda lämplig teknik. I arbetssituationen tillämpar den studerande sitt tekniska kunnande i praktiken. Den studerande framställer och överför olika slags bild- och ljudmaterial och grafiska material i ändamålsenlig form för analog eller digital bearbetning. Han granskar den tekniska kvaliteten på det material som står till buds i förhållande till projektets kvalitetskrav. Han bearbetar bild- och ljudmaterial och grafiskt material på basen av manus eller annan tillräcklig anvisning genom att använda lämpliga apparat- och programhelheter. Lagring och dokumentering av materialet Den studerande optimerar och lagrar det material som han hanterat så att det passar användningsändamålet och distributionstekniken. Han granskar, att allt material som blivit klart är i önskad, standardenlig form. Han namnger och lagrar materialen – alla de versioner som ska lagras – enligt produktionsanvisningarna samt dokumenterar sakenligt sitt eget arbete. På begäran utför den studerande säkerhetskopiering på ändamålsenligt sätt. Sammanställning av materialet till en färdig produkt Den studerande sammanfogar på basen av produktionsmanuset eller annan tillräcklig anvisning medieelementen till en hel produkt eller till en självständig del av produkten. Han kan för sitt arbete välja program och utrustning som är avsedda för sammanställning av video-, televisions- och filmproduktion. Färdigställande, distribution och underhåll Den studerande granskar den tekniska kvaliteten på det arbete som han utfört innan det förs vidare. Han testar produkten vid behov i olika slags användningsmiljöer. Han kan överföra den testade produkten till distributionskanalen. Han gör dokument över framställningen och sammansättningen för underhåll och uppdatering. Han utför vid behov de vanligaste underhålls- och uppdateringsrutinerna. Uppgifter på specialområde inom video-, televisions- och filmteknik Den studerande utför självständigt något arbete inom något specialområde inom video-, televisions- och filmarbete. Specialområdet kan vara att göra ett material av något slag eller ett område som gäller bearbetning, som t.ex. en del av en fiktion eller en dokumentär, programsignatur, marknadsföringsmaterial, en DVDversion eller en version avsedd för datanätet. Uppdatering och underhåll av utrustning och program Den studerande utför underhåll och uppdatering av utrustning och program som han använder. Den studerande använder sakenligt branschens arbetsredskap: •

Behärskande av kameran och filmningssituationen o Filmningsformat: ƒ Digital lagring (t.ex. DVCAM, DVCPRO, DIGIBETA, Betacam SX, HD osv.) ƒ Analog lagring och film o Bildförhållande 4:3 och 16:9

36

o o o o o

Laddning av kameran Justering av kamerans inställningar Vitbalans och filter Koppling av utrustning för mottagning av signaler utifrån Koppling till ljudkällor och justeringar

•

Stativ och rälser samt tillbehör o Behärskande av studiostativ o Behärskande av ENG/EFP-stativ o Balansering o Användning av zoom och skärpningsreglage o Att bygga rälsen– användning av kran eller jib

•

Grundbelysning o En trepunkts grundbelysning för en person o Att utnyttja det rådande ljuset o Användning av ColorCorrection-filter (färgkorrigering) och effektfilter o Grunderna i studiobelysning o Ackumulatorljus o Tungsten-balanserat ljus och HMI

•

Kontroll av bilden o CCU (camera control unit) ƒ Inställning av flera kameror så att de passar ihop ƒ Behärskande av nyanser

•

Blidöverföringssignaler • Composite • Y/C • Component • SDI • Firewire

•

Kompendium och användning av filter

•

Efterbehandling: • Behärskande av editeringsutrustning och programvara • Behärskande av utrustning och program som ska användas för att bearbeta ett färdigt program så att det passar för distributionskanalerna

Exempel på yrkesprov Exempel på yrkesprovets uppbyggnad Exempel 1 Filmning, ljudinspelning och belysning av en grundintervjusituation i ett utrymme med blandad belysning Den studerande belyser, spelar in ljudet och filmar en grundintervju av en person i en stil som man kommit överens om på förhand. Filmningsplatsen är t.ex. den intervjuades arbetsrum eller något annat utrymme, där blandningen av det yttre och det artificiella ljuset påverkar de tekniska lösningar som bör väljas. Huvudvikten i genomförandet ligger vid den studerandes

37

agerande ensam eller som medlem i arbetsgruppen. Arbetet utförs med beaktande av miljön, objektet, kunden och arbetsgruppen. Utrustning: 1. Videokamera 4:3/16:9 2. Stativ 3. En grunduppsättning med tre ljus med konversions- och färgfilter 4. Mikrofoner 5. Fältmonitor 4:3/16:9 När uppgiften utförs fäst uppmärksamhet vid följande omständigheter och bland dem särskilt vid de tekniska lösningarna och prestationernas inverkan på slutresultatet: • • • • • • • • • • • •

kontroll av backfokus justering av vitbalans och val av filter bildstorlekar, rörelsens och ljusets kontinuitet i enlighet med handledningen belysning av den intervjuade genom att utnyttja trepunktsgrundbelysning användning av konversions- och färgfilter vid behov ljuset i förhållande till programhelheten ljudtekniska lösningar kabeldragning med beaktande av arbetssäkerheten säkrande av lamporna med beaktande av arbetssäkerheten laddning av kameran, färgbalkar och eventuell ljudreferens agerande i arbetsgruppen uppställning, koppling och inställning av monitor för användning av regissören/redaktören/beställaren

Exempel 2 Fiktionsfilmningssituation studio/location Filmningssituationen ingår i en större helhet så att den representerar t.ex. en scen. Den studerande är kameraoperatör och ljusassistent underställd huvudfilmaren. I arbetsgruppen har han haft möjlighet att delta i förhandsplaneringen. Den studerande gör belysningen för scenen enligt förhandsplanen och förbereder övrig filmutrustning för användning. Den studerande opererar med kameran i filmningssituationen. Ljuset, det tekniska behärskandet, kamerarörelserna och inverkan av den studerandes prestation på slutresultatet fungerar som de viktigaste bedömningsgrunderna. Den studerande fungerar som medlem i gruppen så, att hela produktionen drar nytta av prestationens kvalitet. Utrustning: 1. Videokamera 4:3/16:9 2. Stativ, möjligen en räls jib eller en kran samt övrig griputrustning 3. Belysningsutrustning med tilläggsutrustning, som lämpar sig för krävande produktion 4. Monitor 4:3/16:9 När uppgiften utförs fästs uppmärksamhet vid följande omständigheter och bland dem särskilt vid den studerandes tekniska beredskap och hur han fungerar som medlem i en grupp, följer givna anvisningar, håller tidtabellen, utför arbetet renligt och systematiskt och hur han socialt beter sig: • •

teknisk kontroll och nödvändiga justeringar av filmningsutrustningen justering av vitbalans och val av filter (enligt regissörens och huvudfilmarens plan)

38

• • • • •

belysning av objektet/kulissen enligt huvudfilmarens plan säkrande av lamporna med beaktande av arbetssäkerheten kabeldragning med beaktande av arbetssäkerheten laddning av kameran, bild- och ljudreferens uppställning, koppling och inställning av monitor för användning av regissören/redaktören/beställaren.

Exempel 2b Endera exempel 1 eller 2 utförs med mångkamerateknik Exempel 3 Efterbehandling Av ett råmaterial klipper den studerande en färdig intervju/scen. Den studerande utför tekniska lösningar som passar ihop med uppdragsgivarens krav. Slutresultatet ska vara enligt givna normer och innehålla nödvändiga tekniska ljud- och bildreferenser samt innehållsuppgifter. Utrustning: 1. Ett filmat materialband och eventuella grafiska element 2. Editeringsenhet: E. En nonlineär digital enhet F. En band till band-enhet När uppgiften utförs fästs uppmärksamhet vid följande omständigheter: • koppling av editeringsanläggningen för användning • uppordnande och behärskande av materialet • behärskande av editeringsprogrammet • färgkorrigering • att hållas inom den givna tidtabellen • att följa givna anvisningar • att följa normer vid behärskande av materialet • skyddande av materialet mot eventuella skador • det färdiga programmets lämplighet i förhållande till beställarens behov/krav. Exempel 4 Efterbehandling 2 Den studerande framställer av ett färdigt materialband en DVD-skiva med register eller en version som lämpar sig för datanätet och som är gjord med ett medium som är lämpat för sådan överföring. Materialet kodas genom att man använder ett program som lämpar sig för det. För arbetets utförande behövs • ett editerat materialband • nonlineär digital enhet • datamaskin och hårdskiva, på vilken materialbandet kan lagras • program för att bearbeta DVD:n och nätversionen • grafiska element • utskriftsenhet, med vilken man kan göra en utskrift.

39

När uppgiften utförs fästs uppmärksamhet vid följande omständigheter: • behärskande av programmen • att följa givna anvisningar • teknisk framställning av menyer och användargränssnitt • att följa normer vid behärskande av materialet • det färdiga programmets lämplighet i förhållande till beställarens behov/krav • framställning av rapporter som behövs. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet strävar man till att avlägga i en äkta arbetslivssituation. Yrkesproven kan förläggas i anslutning till perioden för inlärning i arbetet. Arbetslivsrepresentanten deltar i planeringen av yrkesprovet. Miljön för yrkesprovet kan vara ett företag eller någon annan offentlig aktör, till vars verksamhet det hör att framställa video-, television- eller filmproduktioner. Yrkesprovet utförs i övervakade, handledda förhållanden. Vid yrkesprovets utförande ska den studerande ha tillgång till sådana utrymmen och utrustning som är lämpliga och som motsvarar branschens normala arbeten. Yrkesprovet utförs endera som en individuell prestation eller som medlem i en arbetsgrupp så, att den studerandes enskilda prestation kan bedömas. I yrkesprovet deltar den studerande i ett projekt i eller i en arbetsprocess med en arbetsinsats, som bestämts på förhand och väljs enligt arbetsplatsen, projektet eller yrkesprovet. Arbetsinsatsen bestäms i samråd mellan läroanstaltens representant, den studerande och arbetslivsrepresentanten. Yrkesprovet ordnas efter att den studerande haft möjlighet att bekanta sig med den utrustning, program och redskap som används och som skiljer sig från dem, som han tidigare använt. Filmningssituationens miljö och utrustning • • • • • •

Miljön för yrkesprovet är en studio eller annat filmningsutrymme som hör till programhelheten. Videokameran ska vara utrustad med originala 16:9-chip där bildförhållandet går att byta (4:3/16:9) och den ska vara avsedd för professionellt bruk. Vid användning av filmkamera behövs endera en 16 eller 35 mm:s filmkamera med tillbehör för att utföra yrkesprovet. Utöver kamera och stativ behövs en yttre bandspelare, CCU (kamerakontroll) –enhet, nivå- och vektorskop, mikrofon eller annan anslutningsbar ljudkälla, kompendium (motljusskydd, i vilken man kan använda filter) med filterserie. Fältmonitor 4:3/16:9 Grunduppsättning av ljusanordning artificiella (tungsten) eller HMI (dagsljus) lampor enligt behovet,upp lättningsljus (ger ljus från en vid yta) eller en för ändamålet lämplig butterfly (en ram utrustad med en skärm som släpper igenom ljus eller med en tunn väv) eller reflexanordning, färgkorrigerings- och färgfilter.

Utrustning och program som behövs för att utföra efterbehandlingen • •

Editeringsenheten kan vara endera en nonlineär digitalenhet eller alternativt t.ex. en sådan enhet som används i nyhetssammanhang och som editerar från band till band, endera digital eller analog. Enheten ska ha mätinstrument för kontroll av bildens och ljudets normer.

40

• •

Som programvara ska den ha ett editeringsprogram som allmänt är i användning och som har färgkorrrigeringsmöjlighet och bildhantering, grafik och ljudprogram som stödprogram. Materialet bör kunna skrivas ut endera på band, till en server, på en DVD- eller motsvarande videoskiva eller bearbetas för användning i nätversionstillämpningar.

Bedömning av yrkesprovet Vid bedömning av studiehelheten video-, televisions- och filmarbete ligger tyngdpunkten framförallt på att utföra grupp- och projektarbete. I sitt arbete bör den studerande behärska de tekniska basfärdigheterna och en effektiv tillämpning av dem.

Föremål för bedömningen

Nöjaktiga (N1) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen Planera arbetsuppgiften

Bedömningskriterier Goda (G3) (utöver kriterierna för den nöjaktiga nivån) Den studerande

presenterar sina förslag kan läsa manuset och för dem som beslutar. övriga skriftliga eller audiovisuella anvisningar.

Berömliga (B5) (utöver kriterierna för den goda nivån) Den studerande presenterar sina underbyggda förslag för demsom beslutar.

följer givna anvisningar. Genomföra arbetsuppgiften

kan göra en realistisk kan under handledning göra en arbetsplan för sitt arbetsplan för sitt eget arbete. eget arbete.

tekniska metoder och normer för lagring av bild och ljud samt för kan under handledning efterbehandling framställa och bearbeta bild- och ljudmaterialet.

kan göra en arbetsplan för sitt eget arbete, som uppvisar god kännedom om produktionssättet och arbetsprocessen.

kan framställa, bearbeta och sammanställa bildoch ljudmaterialet och optimera det så att det lämpar sig för användningsändamålet och distributionstekniken.

kan något specialområde till den grad, att han självständigt kan utföra praktiska arbeten som hör ihop med det.

kan sammanställa en tekniskt fungerande produkt med någon

kan med utrustning som är i professionellt bruk sammanställa en

kan i enskilda fall välja det mest ändamålsenliga programmet för beaktar bearbetning och distributionskanalens sammanställning av bildkrav vid behandlingen av och ljudmaterialet och materialet. kan optimera materialen så att de lämpar sig för användningsändamålet och distributionstekniken. klarar med handledning användning av de mest av att sammanställa en typiska tekniker för lagring och överföring av färdig produkt med

41

video-, televisions- och filmteknik

efterbehandlingsefterbehandlingsenhet i utrustning i enlighet med professionellt bruk. distributionstekniken. kan under handledning testa och slutföra sitt arbete.

ändamålsenlig, tekniskt fungerande produkt.

kan testa produkten i kan överföra den färdiga olika användningsmiljöer produkten till och distributionskanaler. distributionskanalen. färdigställer sitt arbete och kan leverera den färdiga produkten till distributionskanalen.

uppdatering, underhåll och grundservice av utrustning och program

klarar under handledning utför underhåll och av enkla uppdateringsuppdatering av utrustning och underhållsuppgifter. och program som han använder och städar klarar underhåll och arbetsutrymmena efter att uppdatering av utrustning arbetet blivit klart genom och program som att arkivera eller rensa används i dagligt arbete bort använt material enligt praxis. städar arbetsutrymmena med handledning vid arbetets slut genom att arkivera eller rensa bort använt material enligt instruktioner.

utför underhåll och uppdatering av utrustning och program som han använder.

håller under övervakning den givna tidtabellen.

arbetar inom överenskommen tidtabell och budget och meddelar utan dröjsmål till rätt person om något eventuellt inverkar på tidtabellen och budgeten.

meddelar om eventuella omständigheter som förorsakar förseningar.

håller de utrymmen som han använder i ordning

känner till kvalitetskraven för arbetets olika skeden och uppfyller dem. Utvärdering av arbetsprestation och resultat

kan planera sitt följande arbetsskede.

Godkänna slutprodukten testar och granskar under handledning sitt arbete. Vidarebefordra produkt till framställningsprocess korrigerar omsorgsfullt eventuella fel. Dokumentering rapportering kan utvärdera sitt arbete

arbetar omsorgsfullt

arbetar kreativt, omsorgsfullt och effektivt.

testar och granskar sitt arbete innan det överlämnas vidare.

testar och granskar sitt arbete innan det överlämnas vidare.

kan utvärdera sitt arbete

kan analysera och

42

arkivering

under handledning av en professionell.

och motivera de lösningar han valt.

Vidareutveckling av arbetsuppgiften

verkar enligt anvisningar och handledning.

verkar smidigt och är smidig och initiativrik utvecklar takten i arbetets och utvecklar utförande. arbetssättet.

Behärskande av arbetsuppgiften

utvärdera sitt eget arbete och motivera sina beslut.

kan de centrala kan de vanligaste arbetsmetoderna och arbetsmetoderna. fungerar självständigt på Behärska arbetsmetoder basen av planer och fungerar självständigt tydliga anvisningar. och väljer ändamålsenlig Behärska tekniska utrustning och basfärdigheter som arbetsmetod enligt behövs för att göra digital frågar råd vid behov eller situation. eller analog video-, kan under handledning letar reda på anvisningar i televisions- och tillämpa utrustning, tekniska frågor. kan göra självständiga filmteknik program och redskap i avgöranden i arbetet och ber vid behov problemsituationer och om tilläggsanvisningar. frågar råd när det är Behärska arbetsredskap förnuftigt produktionsmässigt sett. Använda kamera-, belysnings-, ljudinspelnings-, efterbehandlings- och kan efter rådgivning välja kan välja rätt material och griptekniska väljer och använder kan använda dem korrekt utrustningshelheter samt material rätt med stöd av rätt material och använder dem korrekt. och ekonomiskt. sådana för handledning. efterbehandling känner med handledning Behärska arbetsmaterialet igen material som är av upphovsrättsligt slag. kan de viktigaste arbetsmetoderna vid filmning, belysning och sammanställning av produkten men arbetet fordrar handledning.

antecknar med handledning det material som han har använt.

Behärskande av den kunskap som ligger till använder branschens grund för arbetet centrala terminologi Kännedom om tekniska termer som används, behärska de bakomliggande företeelserna huvuddragen i branschens tekniska utveckling

anpassar sitt eget tekniska kunnande ihop med apparat- och programhelheten.

antecknar enligt antecknar enligt givna instruktioner det material instruktioner det material som har använts. han använst och vidarebefordrar uppgifterna till en behörig gruppmedlem. behärskar grundfärdigheter inom video-, televisions- och filmproduktion.

tillämpar sina tekniska grundfärdigheter i grupparbete.

känner till grunderna i analog och digital kommunikationsteknik och hur de vanligaste apparat- och programhelheterna används.

behärskar grunderna i analog och digital kommunikationsteknik, använder och tillämpar olika slags apparat- och programhelheter.

43

Behärskande av arbetssäkerhet

arbetar enligt arbetssäkerhetsdirektiv så, att han tryggt klarar av uppgifterna.

behärskar branschens centrala terminologi och huvuddragen i den tekniska utveckling.

behärskar de tekniska termer som används, känner till bakomliggande företeelser.

använder skyddsanordningar och beaktar självständigt riskfaktorer i arbetsmiljön.

kan självständigt ombesörja arbetssäkerheten i arbetsmiljön och meddelar omedelbart om brister.

följer givna arbetarskyddsanvisningar och bestämmelser.

3.1.5

Ljudet som uttrycksmedel, 15 sv

Centralt innehåll i denna studiehelhet är att skilja åt och analysera olika delhelheter i tal- och ljuduttryck samt att tillämpa hörselintryck och dramaturgi i ljuduttryck. Beskrivning av yrkesprovet Den studerande framställer en episk helhet av ljudmaterial. Han spelar själv in ljudmaterial eller använder färdiga ljudinspelningar. Den studerande - använder grunderna i uttryck vid lagring, upprepning eller editering av ljud

Den studerande - framställer en ljudprodukt genom att utnyttja sina baskunskaper om ljudets fysik, hörselintryck, hörselns funktion, tal, musik och omgivningsljud, konstgjorda ljud samt om användning av lrösten

Den studerande - gör en godkänd slutprodukt -

vidarebefordar produkten till framställningsprocessen

-

dokumenterar

-

rapporterar

-

arkiverar

I ljudarbetet tillämpar den studerande sina kunskaper och färdigheter i uttryck och kreativitet: • den audiovisuella berättarkonstens stilarter • att gestalta ljudets andel i en konstnärlig helhet • att skilja åt tekniska, konstnärliga och innehållsmässiga delhelheter i ljuduttryck • dramaturgiska möjligheter i ljuduttryck • dramaturgiska möjligheter i berättarteknik, som bygger på ljud som sådan och tillsammans med bild • stilarter inom musik.

44

Den studerande använder ljudarbetets teknik och arbetsmetoder i sitt ljudarbetsuttryck: • grunderna i utryck med ljudinspelnings-, ljudåtergivnings- och editeringsteknik • inverkan av mode- och teknikutvecklingar på ljuduttryck, som t.ex. surround-ljudet. För att den studerande ska kunna påvisa sitt kunnande i ljuduttryck, bör han kunna använda redskap, utrustning och program som behövs. Exempel på yrkesprov Exempel 1 Ljud till en dokumentärfilm Den studerande bearbetar med en ljudediteringsanläggning ljudmaterial som spelats in i en filmningssituation så att det är lätt och lyssna på och förstå. Han justerar talljudets ljudnivå till en sådan nivå, att talet hela tiden tydligt kan förstås. Han identifierar de störningar som förekommer i ljudinspelningen och dämpar dem med equalizer samt framhäver sådana frekvensområden som förbättrar tydligheten i talet och komprimerar ljudet vid behov. Den studerande ställer in ljudeffekterna på lämplig volym och bearbetar dem med frekvensmodulatorn. Utrustning: • Ett editeringsprogram som fungerar i en datamaskin eller i någon annan editeringsutrustning som lämpar sig för professionellt bruk • Den färdiga produkten lagras på datband, minidisc, CD- eller DVD-skiva eller som någon annan ljudinspelning, som är avsedd för professionellt bruk. Exempel 2 Användning av dynamikutrustning Den studerande bearbetar ljudet i ett reklaminslag i tv eller radio så att det hörs så bra som möjligt och tydligt framträder i programströmmen. Han ställer in ljudets medelnivå så att den är optimal genom att använda modulatorer, kompressorer och begränsare. Utrustning: • Ljudet som ska bearbetas kan komma direkt från en mikrofon. En tidigare lagrad ljudinspelning finns på en bandspelare som är avsedd för professionellt bruk, t.ex. på en minidisc-apparat, datbandspelare, hårdskivsupptagning eller som ett bildljud i en videobandspelare. • Mixerbordets interna modulatorer, kompressorer och begränsare eller separata motsvarande apparater. • Den färdiga produkten lagras på datband, minidisc, CD- eller DVD-skiva eller som någon annan ljudinspelning, som är avsedd för professionellt bruk. Exempel 3 Ljudanalys och rekonstruktion Den studerande ser en ca 5-10 minuter lång filmsekvens, som innehåller två olika scener och en övergång mellan dem. Den studerande analyserar och specificerar muntligt och skriftligt vilka ljud som använts i sekvensen. Sekvensen kan vid behov ses flera gånger eller så kan man göra avbrott emellan. Den studerande får motsvarande ljudmaterial till sitt förfogande och sammanställer en ljudsekvens med editeringsutrustning, där en likadan atmosfär förverkligas som i den tidigare

45

sedda filmsekvensen. Av olika ljudmaterial finns det 3-5 versioner med olika slags stämningar, av vilka den studerande väljer de lämpligaste. Materialen är inte desamma som i originalversionen. Den studerande motiverar varför han använde ifrågavarande ljud och i vilka partier. Utrustning: • Videobandspelare eller inspelningsapparat med hårdskiva. • Editeringsprogram på dator eller något annat editeringsredskap för professionellt bruk. • Den färdiga produkten lagras på datband, minidisc, CD- eller DVD-skiva eller som någon annan ljudinspelning, som är avsedd för professionellt bruk. Exempel 4 Utvärdering av färdig ljudplan Den studerande bekantar sig med en ljudplan, som någon annan uppgjort och utvärderar förverkligandet. • Den studerande genomför sin utvärdering skriftligt och framför den muntligt. Yrkesprovsmiljö • • • • •

För inspelningen av ljudet används separata mikrofoner avsedda för professionellt bruk, inte minimikrofoner inbyggda i bandspelarna. Ljudinspelningen görs med en inspelningsapparat avsedd för professionellt bruk, t.ex. med en minidisc-apparat, datbandspelare, inspelningsapparat med hårdskiva eller i bildljudet med en videoinspelningsapparat. I inspelningsapparaten finns det ljudnivåmätare avsedda för professionellt bruk. Ljudet editeras med ett editeringsprogram som fungerar i datamaskinen eller något annat editeringsredskap, som är avsett för professionellt bruk. Den färdiga produkten lagras på datband, minidisc, CD- eller DVD-skiva eller som någon annan ljudinspelning, som är avsedd för professionellt bruk.

Bedömning av yrkesprovet

Föremål för bedömningen

Nöjaktiga (N1) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen genomför arbetsuppgifter enligt anvisningar sköter efterarbete som hör till uppgifterna

följer manus och övriga anvisningar.

Bedömningskriterier Goda (G3) (utöver kriterierna för den nöjaktiga nivån) Den studerande presenterar sina förslag för dem som beslutar.

Berömliga (B5) (utöver kriterierna för den goda nivån) Den studerande motiverar planen och dess användningoch presenterar sina underbyggda förslag för dem som beslutar.

gör medhandledning en gör en realistisk gör en arbetsplan för sitt arbetsplan för arbetet, där arbetsplan för sitt arbete. arbete och visar berömlig det finns brister i planen. kännedom om

46

produktionssättet och arbetsprocessen.

Behärskande av arbetsuppgiften Gestalta ljudets andel i helheten

utgår från de viktigaste särdragen som bestämts för slutprodukten i sin kommunikativa aktivitet, men behöver handledning för att tillämpa och beakta dem.

tar som utgångspunkt för sin egen kommunikativa aktivitet de viktigaste särdragen som bestämts för slutprodukten.

tar självständigt som utgångspunkt för sin egen kommunikativa aktivitet de särdrag, som bestämts för slutprodukten och tillämpar dem i sitt arbete.

framställer handledd en episk helhet, som tekniskt och produktionsmässigt är genomförbar.

framställer enligt anvisningar en episk helhet av ljudmaterial, som kommunikativt, tekniskt och produktionsmässigt är genomförbar.

framställer självständigt en episk helhet av ljudmaterial, som uttrycksmässigt och tekniskt sett är ändamålsenlig och kommunikativt sett fungerar.

kan utvärdera sitt arbete under handledning av en professionell.

kan utvärdera sitt arbete.

kan analysera och utvärdera sitt arbete och motivera sina beslut.

kan de viktigaste arbetsmetoderna inom ljuduttryck.

kan centrala arbetsmetoder inom ljuduttryck.

kan arbetsmetoderna inom ljuduttryck.

Skilja åt tekniska, konstnärliga och innehållsmässiga delhelheter i ljuduttryck Dramaturgi i berättarteknik, som bygger på ljud eller på både bild och ljud Grunderna i uttryck i ljudinspelnings-, ljudåtergivningsuttryck och i uttryck med editeringsteknik

verkar på basen av planer väljer självständigt de och anvisningar. mest ändamålsenliga metoderna enligt situationen. använder utrustning, använder utrustning, program och redskap i program och redskap arbetet med handledning. som behövs i arbetet.

kan tillämpat använda utrustning, program och redskap, som används.

begär vid behov tilläggsanvisningar.

kan vid behov fråga råd eller söka tilläggsanvisningar med instruktioner.

kan i problemsituationer söka tilläggsanvisningar och fråga råd, då det är förnuftigt produktionsmässigt sett.

kan använda grunderna i ljuduttryck både i berättelser som bygger på ljud som sådant och tillsammans med bild.

använder och tillämpar grunderna i ljuduttryck i berättarteknik, som bygger på ljud, både som sådan och tillsammans med bild.

Behärskande av den kunskap som ligger till känner till huvudgrund för arbetet principerna för ljuduttryck. Ljudets fysikaliska grunder

47

Grunderna i hörselintryck känner till ljudets möjligheter som en del av Hörselns funktion en konstnärlig helhetsproduktion. Användning av talrösten Den historiska grunden för ljuduttryck

Behärskande av arbetssäkerhet

3.1.6

skiljer åt olika stilarter inom ljuduttryck och gestaltar ljudets möjligheter som en del av en konstnärlig helhetsproduktion.

känner till den centrala terminologin i ljudframställning.

använder central terminologi i berättarteknik som bygger på ljud.

behärskar de uttrycksmässiga och dramaturgiska termer, som används inom berättarteknik som bygger på ljud, samt deras betydelse.

känner till ljudets fysikaliska och hörselns fysiologiska grunder samt grunderna för hörselintryck.

har vetskap om ljudets fysikaliska och hörselns fysiologiska grunder samt grunderna för hörselintryck.

behärskar ljudets fysikaliska och hörselns fysiologiska grunder samt grunderna för hörselintryck.

ställer in volymen på en trygg nivå.

–

–

Ljudteknik, 15 sv

Centralt innehåll i denna studiehelhet är att behärska ljudteknik och att tillämpa ljudets fysikaliska grunder i arbete med ljud. Beskrivning av yrkesprovet Den studerande bygger upp en fungerande utrustningshelhet av olika ljudanordningar och använder apparater för ljudinspelning , -behandling, -återgivning och -överföring.

Den studerande - väljer och använder apparater för ljudinspelning , -behandling, -återgivning och -överföring -

tillämpar grunderna i ljudteknik i sitt arbete

-

väljer ljudinspelningsutrymme och omvandlar det av akustiska orsaker

-

använder fackterminologin inom ljudbranschen

Den studerande - vidarebefordar produkten till framställningsprocessen -

dokumenterar

-

rapporterar

-

arkiverar

48

Den studerande tillämpar sitt kunnande i ljudteknik i sitt arbete • centrala ljudtekniska företeelser och deras fysikaliska grunder • uppbyggnad och funktionsprinciper för distributions- och datanäten inom ljudteknikbranschen • ljudteknikens historiska utveckling. Exempel på yrkesprov Exempel 1 En intervjubandning och editering av ljudet Den studerande väljer och bygger upp ljudinspelningsanordningar av ett urval med åtminstone två olika slags inspelningsapparater (t.ex. dat-bandspelare och minidisc-bandspelare), flera mikrofoner, som har olika slags strålningsdiagram (omnidirektionell, kardiod, riktningskänslig mikrofon) och funktionsprinciper (dynamisk, kondensator, elektret-kondensatormikrofon) samt hörlurar, kablar och inspelningar. Den studerande spelar in två intervjuer, den ena t.ex. i en supermarket eller i en entréhall eller i något annat bullrigt inomhusutrymme och den andra vid sidan av en livligt trafikerad gata eller väg. Man intervjuar en person, den studerande kan vid behov själv fungera som intervjuare. Intervjuns tema, innehåll eller form är inte väsenliga i yrkesprovet, men situationen bör likna en riktig intervju. Vid valet av plats för intervjun fäster den studerande vikt vid omgivningens akustik och störningsljud. Under ljudinspelningen har den studerande omsorg om ljudinspelningsnivån och de talandes avstånd till mikrofonen. Den studerande överför intervjuinspelningarna till ljudarbetsstationen och utvärderar ljudets kvalitet och dämpar störande ljud med equalizers samt justerar volymnivåer. Han editerar en enhetlig ljudhelhet av materialen. I yrkesprovet fästs uppmärksamhet vid följande saker: • Val av intervjuplats o bakgrundsbuller o hur mikrofonen riktas och flyttas o mikrofonavstånd till talarna (förhållandet mellan nytto- och störningsljud) o röstens hörbarhet hos olika talare o störningar från blåsningar eller vind o användning av vindskydd • Inspelningsnivå o eventuell överstyrning och distorsion o eventuell understyrning och brus o automatisk nivåjustering av ljudinspelningen Editering • Hur klippningsfogarna hörs i ljudet • Nivåförändringar, panoreringar • Identifikation av störningar • Korrigering av störningar • Användning av modulatorer

49

Intervjuhelheten • Logiskt framskridande i intervjun • Intervjuns tekniska genomförande Utrustning: • Separata mikrofoner avsedda för professionellt bruk, inte minimikrofoner inbyggda i bandspelaren • En inspelningsapparat avsedd för professionellt bruk, t.ex. en minidisc-apparat, datbandspelare, inspelningsapparat med hårdskiva eller vid bildljud med en videoinspelningsapparat. • I inspelningsapparaten finns det ljudnivåmätare avsedda för professionellt bruk. • Ett editeringsprogram som fungerar i datamaskinen eller något annat editeringsredskap för professionellt bruk. • Den färdiga produkten lagras på datband, minidisc, CD- eller DVD-skiva eller som någon annan ljudinspelning för professionellt bruk. Exempel 2 Att bygga upp och använda en PA-anläggning Den studerande sätter ihop och bygger upp en enkel ljudåtergivningsanläggning t.ex. i en restaurang, i en teater, på en utomhusestrad eller på en mässavdelning. Han väljer apparater som passar för ändamålet från ett givet apparaturval, bygger upp och kopplar dem till en fungerande helhet. Apparaturvalet bör vara så omfattande att den studerande måste välja bland dem. Den studerande testar att systemet fungerar och ställer in anläggningen att fungera på bästa möjliga sätt i det ifrågavarande utrymmet. Den studerande använder anläggningen i en uppträdandesituation. Han monterar ner systemet och returnerar apparaterna till förrådet. Utrustning • Mikrofoner, kablar, mixerbord, förstärkare, högtalare och högtalarstativ avsedda för professionellt bruk Exempel 3 Ljudöverföring Den studerande arrangerar en ljudförbindelse från en direkt radiosändning från en sändningsplats utomhus till utsändningsenheten. Han kopplar ljudförbindelsen med analog teknik eller t.ex. med ISDN-apparater. Den studerande testar att förbindelsen fungerar och använder förbindelsen under sändningens gång. Utrustning • Mikrofoner, kablar och mixerbord avsedda för professionellt bruk Exempel 4 Ljudet till en dokumentärfilm Den studerande bearbetar med en ljudediteringsapparat ljudmaterial som spelats in tidigare i en filmningssituation så att man lätt kan lyssna på det och förstå det. Han justerar ljudvolymen på talet så att talet hela tiden tydligt kan förstås. Han identifierar störningar som förekommer i ljudinspelningen och dämpar dem med frekvensmodulatorer samt framhäver frekvensområden som förbättra tydligheten i tal och komprimerar ljudet vid behov. Den studerande reglerar ljudeffekter till lämplig styrka och bearbetar dem med modulatorer.

50

Utrustning • En inspelningsapparat avsedd för professionellt bruk, t.ex. en minidisc-apparat, datbandspelare, inspelningsapparat med hårdskiva eller vid bildljud med en videoinspelningsapparat • I inspelningsapparaterna finns det ljudnivåmätare avsedda för professionellt bruk. • Ett editeringsprogram som fungerar i datamaskinen eller något annat editeringsredskap, som är avsett för professionellt bruk. • Den färdiga produkten lagras på datband, minidisc, CD- eller DVD-skiva eller som någon annan ljudinspelning, som är avsedd för professionellt bruk. Exempel 5 Användning av dynamikapparater Den studerande bearbetar ljudet i ett tv- eller radioreklaminslag så att det hörs så bra som möjligt och tydligt urskiljs från programflödet. Han justerar ljudets genomsnittliga nivå genom att använda modulatorer, kompressorer och begränsare. Utrustning • Ljudet som ska bearbetas kan komma direkt från en mikrofon. En tidigare lagrad ljudinspelning finns på en bandspelare som är avsedd för professionellt bruk, t.ex. på en minidisc-apparat, datbandspelare, hårdskivsupptagning eller som ett bildljud i en videobandspelare. • Mixerbordets interna modulatorer, kompressorer och begränsare eller separata motsvarande apparater • Den färdiga produkten lagras på datband, minidisc, CD- eller DVD-skiva eller som någon annan ljudinspelning, som är avsedd för professionellt bruk. Yrkesprovsmiljö • • • • • •

För inspelningen av ljudet används separata mikrofoner avsedda för professionellt bruk, inte minimikrofoner inbyggda i bandspelarna. Ljudinspelningen görs med en inspelningsapparat avsedd för professionellt bruk, t.ex. med en minidisc-apparat, datbandspelare, inspelningsapparat med hårdskiva eller i bildljudet med en videoinspelningsapparat. I inspelningsapparaten finns det ljudnivåmätare avsedda för professionellt bruk. Ljudet editeras med ett editeringsprogram som fungerar i datamaskinen eller med något annat editeringsredskap, som är avsett för professionellt bruk. Den färdiga produkten lagras på datband, minidisc, CD- eller DVD-skiva eller som någon annan ljudinspelning, som är avsedd för professionellt bruk. I ljudåtergivningsanläggningen används mikrofoner, kablar, mixerbord, förstärkare, högtalare och högtalarstativ avsedda för professionellt bruk.

51

Bedömning av yrkesprovet

Föremål för bedömningen

Nöjaktiga (N1) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen

Bedömningskriterier Goda (G3) (utöver kriterierna för den nöjaktiga nivån) Den studerande

följer manuset och övriga anvisningar.

Genomföra arbetsuppgifter enligt anvisningar

Berömliga (B5) (utöver kriterierna för den goda nivån) Den studerande motiverar planen och dess användning.

presenterar sina förslag för dem som beslutar.

presenterar sina underbyggda förslag för dem som beslutar.

göra en arbetsplan för sitt gör med handledning en gör en realistisk gör en arbetsplan för arbete så gott som oklanderlig arbetsplan för sitt arbete. arbetet och visar berömlig arbetsplan för sitt arbete. kännedom om produktionssättet och arbetsprocessen. utföra efterarbete som bygger upp och kopplar hör till uppgifterna och få med handledning ihop en arbetet godkänt ljudåtergivningsanläggning

bygger upp och kopplar ihop en ljudåtergivningsanläggning enligt arbetsplanen.

bygger självständigt upp och kopplar ihop en ljudåtergivningssammansättning.

bandar inspelningar med handledning.

bandar en inspelning enligt anvisningar.

bandar en inspelning med sådan utrustning som bäst passar situationen.

editerar och bearbetar ljudmaterialet med handledning.

editerar och bearbetar ljudmaterial enligt anvisningar.

editerar och bearbetar ljudmaterial med den editeringsapparat som bäst lämpar sig för ändamålet.

sammanställer en ljudhelhet med handledning.

sammanställer en ljudhelhet.

sammanställer en balanserad ljudhelhet med editerings-utrustningen

använder ljudåtergivningsapparater med handledning

använder ljudåtergivningsapparater enligt anvisningar.

klarar av underhåll och uppdatering av utrustning och program som används i dagligt arbete

utför underhåll och uppdatering av utrustning och program som han använder.

använder självständigt ljudåtergivningsapparater. utför självständigt underhåll och uppdatering av utrustning och program som han använder. håller de arbetsytor som

52

Behärskande av arbetsuppgiften Funktion, val och användning av ljudinspelnings-, ljudbearbetnings-, ljudåtergivnings- och ljudöverföringsutrustning

städar arbetsutrymmen efter arbetet genom att med handledning arkivera eller rensa bort dokument.

städar arbetsutrymmen efter arbetet genom att arkivera eller rensa bort dokument enligt anvisning.

han använder i ordning.

kan utvärdera sitt arbete med handledning av en professionell.

kan utvärdera sitt arbete

kan analysera och utvärdera sitt arbete och motivera sina beslut.

bygger handledd upp utrustningshelheter av inspelnings-, efterbehandlings- och ljudåtergivningsapparater.

bygger enligt anvisningar upp utrustningshelheter av apparater som används vid ljudinspelning och ljudbearbetning.

väljer och bygger självständigt upp fungerande helheter av ljudinspelnings- och efterbehandlingsapparater och av ljudåtergivningsutrustning.

känner till akustikens, störningars, bullrets och temperaturens inverkan på ljudinspelning och bearbetar förhållandena med handledning.

känner till de mest centrala faktorerna som inverkar på valet av ljudinspelningsutrustning och -plats (akustik, störningar, buller och temperatur) och bearbetar förhållandena enligt anvisningar.

bearbetar ljudinspelningsförhållandena så att slutresultatet är så bra som möjligt.

använder ljudinspelningsoch ljudåtergivningsapparater och ljudbearbetningstillämpningar med handledning.

använder ljudinspelningsoch ljudåtergivningsapparater och ljudbehandlingstillämpningar separat och som helhet.

använder självständigt och tillämpat ljudinspelnings- och ljudåtergivningsapparater och ljudbehandlingstillämpningar separat och som helhet.

beaktar med handledning inspelningsformatets och ljudkvalitetens inverkan på de följande arbetsskedena.

beaktar i enligt anvisningar vilken inverkan inspelningsformatet och ljudkvaliteten har på de följande arbetsskedena.

beaktar självständigt inspelningsformatets och ljudkvalitetens inverkan på de följande arbetsskedena.

har under handledning omsorg om att ljudinspelningsapparater och ljudbearbetningstillämpningar fungerar och om deras dagliga grundunderhåll samt rapporterar under

har omsorg om att ljudinspelningsapparater och ljudbearbetningstillämpningar fungerar och om deras dagliga grundunderhåll, samt rapporterar om reparations- och

har självständigt omsorg om att ljudinspelningsapparater och ljudbearbetningstillämpningar fungerar och om deras dagliga grundunderhåll, samt rapporterar om

53

handledning om reparations- och underhållsbehov.

underhållsbehov.

reparations- och underhållsbehov.

har tekniska grundfärdigheter i ljudarbete.

behärskar de tekniska grundfärdigheter som behövs för att arbeta med ljud och kan tillämpa dem.

kan anpassa sitt tekniska kunnande till apparatoch programhelheten.

känner till grunderna i digital kommunikationsteknik och kan använda de vanligaste programoch apparathelheterna.

kan grunderna i digital kommunikationsteknik och kan använda och tillämpadetta på olika slags apparat- och programhelheter.

kan den centrala terminologin inom branschen.

kan huvuddragen av den tekniska utvecklingen inom branschen.

känner arbetssäkerhetsdirektiven så, att han tryggt klarar uppgifter

arbetar tryggt och beaktar självständigt riskfaktorer i arbetsmiljön.

Behärskande av den kunskap som ligger till känner till tekniska grund för arbetet grundprinciper för ljudarbete.

Behärskande av arbetssäkerhet

kan ljudteknikens termer, känner till bakomliggande företeelser. har självständigt omsorg om arbetssäkerheten i sin arbetsmiljö och meddelar om brister.

ställer in ljudets volym på en trygg nivå. följer givna arbetarskyddsanvisningar fäster särskild och -bestämmelser. uppmärksamhet vid elsäkerheten. Baskompetens kan berätta om problem i observerar Problemlösningsförmåga tid och begära hjälp. problemsituationer, framställer initiativrikt lösningsalternativ.

arbetar under press med beaktande av ork, ergonomi och arbetslagstiftning. fungerar initiativrikt, logiskt och smidigt.

Gemensamma betoningar Utnyttja teknologi och informationsteknik

tillämpar ny teknik i sitt arbete.

tillämpar och tar i bruk ny teknik i arbetet, i arbetsrutinerna och i interaktion med arbetslivet.

tar innovativt i bruk ny tekniska tillämpningar i arbetet, i arbetsrutinerna och i interaktion med arbetslivet.

följer med utvecklingen inom teknologi och informationsteknik.

följer självmant och kontinuerligt med utvecklingen inom teknologi och informationsteknik.

54

3.1.7

Ljudarbete, 15 sv

Centralt innehåll i denna studiehelhet är att sätta ihop och koppla ljudutrustning, att spela in, efterbehandla och använda ljudbehandlingstillämpningar samt ljudåtergivning och utvärdering av ljudets tekniska kvalitet. Beskrivning av yrkesprovet Den studerande - sätter ihop och kopplar ljudutrustning

Den studerande - efterbehandlar ljud -

-

spelar in ljud med fast utrustning eller med flyttbara apparater -

använder en helhet som bildas av flera ljudbehandlingstilllämpningar utvärderar ljudets tekniska kvalitet

Den studerande - vidarebefordar produkten till framställningsprocessen -

dokumenterar

-

rapporterar

-

arkiverar

-

sköter underhåll, uppdatering och grundservice av apparaterna och programmen

Den studerande sätter ihop och kopplar en fungerande helhet av ljudinspelnings- och ljudbehandlingsapparater. Han lagrar ljud både med fast utrustning och med bärbara eller flyttbara apparater på annan plats än i studion. Han bandar tal, musik och ljudeffekter. Vid musikinspelningen bandar den studerande in sång, akustiska instrument, elinstrument och midistyrda musikinstrument. Den studerande använder någon ljudbearbetningstillämpning eller en helhet som bildas av flera ljudbearbetningstillämpningar. Han sammanställer av olika ljudelement ett enhetligt ljudutförande genom att förkorta, klippa, flytta, förena och avlägsna ljud. Den studerande reglerar ljudets volym och panorering och bearbetar ljudet med eko- och effektapparater och med apparater för reglering av dynamiken. Den studerande analyserar ljudets struktur och bedömer dess tekniska kvalitet. Han skiljer åt de vanligaste störningarna och felen i ljudet både efter gehör och genom att använda mätare och dämpar störningarna med equalizers. För ljudåtergivningen vid framträdandet kopplar den studerande en anläggning, som består av en eller flera mikrofoner, elektroniska ljudkällor (t.ex. CD-spelare, datamaskin eller instrument), mixerbord, förstärkare, högtalare och kablar. Den studerande placerar apparaterna sakenligt och använder mixerbordet. Den studerande justerar kanalernas inbördes nivåförhållanden och volymen på ljudåtergivningen. Den studerande har omsorg om grundunderhåll och rengöring av apparaterna, observerar apparater som har fel och för dem att repareras. Exempel på yrkesprov Exempel 1 Intervjubandning och editering Den studerande väljer och bygger upp ljudinspelningsanordningar av ett urval med åtminstone två olika slags inspelningsapparater (t.ex. dat-bandspelare och minidisc-bandspelare), flera

55

mikrofoner, som har olika slags strålningsdiagram (omnidirektionell, kardiod, riktningskänslig mikrofon) och funktionsprinciper (dynamisk, kondensator, elektret-kondensatormikrofon) samt hörlurar, kablar och inspelningar. Den studerande spelar in två intervjuer, den ena t.ex. i en supermarket eller i en entréhall eller i något annat bullrigt inomhusutrymme och den andra vid sidan av en livligt trafikerad gata eller väg. Man intervjuar en person, den studerande kan vid behov själv fungera som intervjuare. Intervjuns tema, innehåll eller form är inte väsenliga i provet men intervjun bör ändå likna en riktig intervju. Vid valet av plats för intervjun fäster den studerande vikt vid omgivningens akustik och vid störningsljud. Under ljudinspelningen har den studerande omsorg om ljudinspelningsnivån och de talandes avstånd till mikrofonen. Den studerande överför intervjuinspelningarna till ljudarbetsstationen och utvärderar ljudets kvalitet och dämpar störande ljud med modulatorer samt justerar volymnivåerna. Han editerar en enhetlig ljudhelhet av materialen. I yrkesprovet fästs uppmärksamhet vid följande saker: • Val av intervjuplats o bakgrundsbuller o hur mikrofonen riktas och flyttas o mikrofonavstånd till talarna (förhållandet mellan nytto- och störningsljud) o röstens hörbarhet hos olika talare o störningar från blåsningar eller vind o användning av vindskydd • Inspelningsnivå o eventuell överstyrning och distorsion o eventuell understyrning och brus o automatisk nivåjustering av ljudinspelningen Editering • Hur klippningsfogarna hörs i ljudet • Naturligheten i talrytmen • Nivåförändringar, panoreringar • Identifikation av störningar • Korrigering av störningar • Användning av modulatorer Intervjuhelheten • Logiskt framskridande i intervjun • Intervjuns tekniska genomförande Utrustning: • Separata mikrofoner avsedda för professionellt bruk, inte minimikrofoner inbyggda i bandspelaren • En inspelningsapparat avsedd för professionellt bruk, t.ex. en minidisc-apparat, datbandspelare, inspelningsapparat med hårdskiva eller vid bildljud med en videoinspelningsapparat. • I inspelningsapparaten finns det ljudnivåmätare avsedda för professionellt bruk.

56

• •

Ett editeringsprogram som fungerar i datamaskinen eller något annat editeringsredskap, som är avsett för professionellt bruk. Den färdiga produkten lagras på datband, minidisc, CD- eller DVD-skiva eller som någon annan ljudinspelning, som är avsedd för professionellt bruk.

Exempel 2 Musikinspelning Den studerande sätter ihop och bygger upp en enkel ljudinspelningsanläggning i en studio för inspelning av ett litet bands musik. Bandet kan bestå av både akustiska och elektroniska instrument och en sångsolist. Den studerande väljer apparater som passar för ändamålet av ett givet apparaturval och bygger upp och kopplar dem till en fungerande helhet. Apparaturvalet bör vara så omfattande, att den studerande måste välja. Den studerande placerar ut mikrofonerna och kopplar dem till mixerbordet. Den studerande arrangerar musikernas monitorlyssnande med hörlurar och testar att ljudinspelningssystemet fungerar. Den studerande använder apparaterna i inspelningssituationen Han monterar ner systemet och returnerar apparaterna till förrådet. Utrustning • Separata mikrofoner avsedda för professionellt bruk, inte minimikrofoner inbyggda i bandspelaren • En inspelningsapparat avsedd för professionellt bruk, t.ex. en minidisc-apparat, datbandspelare, inspelningsapparat med hårdskiva eller vid bildljud med en videoinspelningsapparat. • I inspelningsapparaten finns det ljudnivåmätare avsedda för professionellt bruk. • Ett editeringsprogram som fungerar i datamaskinen eller något annat editeringsredskap, som är avsett för professionellt bruk. • Den färdiga produkten lagras på datband, minidisc, CD- eller DVD-skiva eller som någon annan ljudinspelning, som är avsedd för professionellt bruk. Exempel 3 Att bygga upp och använda en PA-anläggning Den studerande sätter ihop och bygger upp en enkel ljudåtergivningsanläggning t.ex. i en restaurang, i en teater, på en utomhusestrad eller på en mässavdelning. Han väljer apparater som passar för ändamålet från ett givet apparaturval, bygger upp och kopplar dem till en fungerande helhet. Apparaturvalet bör vara så omfattande, att den studerande måste välja. Den studerande testar att systemet fungerar och ställer in anläggningen att fungera på bästa möjliga sätt i det ifrågavarande utrymmet. Den studerande använder anläggningen i en uppträdandesituation. Han monterar ner systemet och returnerar apparaterna till förrådet. Utrustning • Mikrofoner, kablar, mixerbord, förstärkare, högtalare och högtalarstativ avsedda för professionellt bruk Exempel 4 Ljudet till en dokumentärfilm Den studerande bearbetar med en ljudediteringsapparat ljudmaterial som spelats in tidigare i en filmningssituation så att man lätt kan lyssna på det och förstå det. Han justerar ljudvolymen på talet så att talet hela tiden tydligt kan förstås. Han identifierar störningar som förekommer i ljudinspelningen och dämpar dem med frekvensmodulatorer samt framhäver frekvensområden som förbättrar tydligheten i tal och komprimerar ljudet vid behov. Den studerande reglerar ljudeffekter till lämplig styrka och bearbetar dem med modulatorer.

57

Utrustning • En inspelningsapparat avsedd för professionellt bruk, t.ex. en minidisc-apparat, datbandspelare, inspelningsapparat med hårdskiva eller vid bildljud med en videoinspelningsapparat • I inspelningsapparaterna finns det ljudnivåmätare avsedda för professionellt bruk. • Ett editeringsprogram som fungerar i datamaskinen eller något annat editeringsredskap, som är avsett för professionellt bruk. • Den färdiga produkten lagras på datband, minidisc, CD- eller DVD-skiva eller som någon annan ljudinspelning, som är avsedd för professionellt bruk. Exempel 5 Användning av dynamikapparater Den studerande bearbetar ljudet i ett tv- eller radioreklaminslag så att det hörs så bra som möjligt och tydligt urskiljs från programflödet. Han justerar ljudets genomsnittliga nivå genom att använda modulatorer, kompressorer och begränsare. Utrustning • Ljudet som ska bearbetas kan komma direkt från en mikrofon. En tidigare lagrad ljudinspelning finns på en bandspelare som är avsedd för professionellt bruk, t.ex. på en minidisc-apparat, datbandspelare, inspelningsapparat med hårdskiva eller som ett bildljud i en videobandspelare. • Mixerbordets interna modulatorer, kompressorer och begränsare eller separata motsvarande apparater • Den färdiga produkten lagras på datband, minidisc, CD- eller DVD-skiva eller som någon annan ljudinspelning, som är avsedd för professionellt bruk. Yrkesprovsmiljö • • • • • •

För inspelningen av ljudet används separata mikrofoner avsedda för professionellt bruk, inte minimikrofoner inbyggda i bandspelarna. Ljudinspelningen görs med en inspelningsapparat avsedd för professionellt bruk, t.ex. med en minidisc-apparat, datbandspelare, inspelningsapparat med hårdskiva eller i bildljudet med en videoinspelningsapparat. I inspelningsapparaten finns det ljudnivåmätare avsedda för professionellt bruk. Ljudet editeras med ett editeringsprogram som fungerar i datamaskinen eller med något annat editeringsredskap, som är avsett för professionellt bruk. Den färdiga produkten lagras på datband, minidisc, CD- eller DVD-skiva eller som någon annan ljudinspelning, som är avsedd för professionellt bruk. I ljudåtergivningsanläggningen används mikrofoner, kablar, mixerbord, förstärkare, högtalare och högtalarstativ avsedda för professionellt bruk.

58

Bedömning av yrkesprovet

Föremål för bedömningen

Nöjaktiga (N1) Den studerande

Bedömningskriterier Goda (G3) (utöver kriterierna för den nöjaktiga nivån) Den studerande

Berömliga (B5) (utöver kriterierna för den goda nivån) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen Inspelning av tal, musik och ljudeffekter

följer manuset och övriga presenterar sina förslag anvisningar. för dem som beslutar.

Inspelning av sång samt akustiska och elektroniska instrument

gör medhandledning en gör en realistisk gör en arbetsplan för sitt arbetsplan arbetet men arbetsplan för sitt arbete. arbete och visar berömlig det finns brister i planen. kännedom om produktionssättet och arbetsprocessen.

Inspelning av midistyrda instrument

motiverar planen och dess användning.

bygger upp och kopplar ihop en apparathelhet under handledning

bygger upp och kopplar ihop en apparathelhet enligt arbetsplanen.

bygger upp och kopplar ihop en apparathelhet självständigt.

bandar en inspelning under handledning.

bandar en inspelning enligt anvisningar.

bandar en inspelning med den utrustning som bäst passar situationen.

Efterbehandling av ljudet Användning av ljudbehandlingstillämpningar

editerar och bearbetar Användning av en helhet ljudmaterialet under bestående av flera handledning. ljudbehandlingstillämpningar

editerar och bearbetar editerar och bearbetar ljudmaterial enligt ljudmaterial med den anvisningar som han fått. editeringsapparat som bäst lämpar sig för ändamålet.

Att sammanställa ett enhetligt ljuduppförande genom att förkorta, klippa, flytta, förena och avlägsna ljud

sammanställer under handledning en ljudhelhet.

sammanställer en ljudhelhet.

sammanställer en balanserad ljudhelhet med editeringsutrustning

använder ljudåtergivningsapparater under handledning.

använder ljudåtergivningsapparater enligt erhållna anvisningar.

använder självständigt ljudåtergivningsapparater.

klarar av underhåll och uppdatering av utrustning och program som används i dagligt arbete

utför underhåll och uppdatering av utrustning och program som han använder.

utför självständigt underhåll och uppdatering av utrustning och program som han använder.

städar under handledning arbetsutrymmen vid arbetets slut genom att arkivera eller rensa bort dokument.

städar arbetsutrymmen efter arbetet genom att arkivera eller rensa bort dokument enligt anvisningar.

håller arbetsytor som används i ordning.

59

kan utvärdera sitt arbete under handledning av en professionell.

kan utvärdera sitt arbete

analyserar och utvärderar sitt arbete och motiverar sina beslut.

bygger handledd upp utrustningshelheter av Bygga upp och koppla en inspelnings-, ljudanläggning efterbehandlings- och ljudåtergivningsapparater. Spela in ljud med en fast utrustning eller med flyttbara apparater känner till akustikens, störningars, bullrets och temperaturens inverkan på ljudinspelningen och bearbetar förhållandena under handledning.

bygger enligt anvisningar upp utrustningshelheter av apparater som används vid ljudinspelning och ljudbearbetning.

väljer och bygger självständigt upp fungerande helheter av ljudinspelnings- och efterbehandlingsapparater och av ljudåtergivningsutrustning.

känner till de mest centrala faktorerna som inverkar på valet av ljudinspelningsutrustning och -plats (akustik, störningar, buller och temperatur) och bearbetar förhållandena enligt anvisningar.

bearbetar ljudinspelningsförhållandena så att slutresultatet är så bra som möjligt.

använder under handledning ljudinspelnings- och ljudåtergivningsapparater och ljudbearbetningstillämpningar.

använder ljudinspelningsoch ljudåtergivningsapparater och ljudbehandlingstillämpningar separat och som helhet.

använder självständigt och tillämpat ljudinspelnings- och ljudåtergivningsapparater och ljudbehandlingstillämpningar separat och som helhet.

beaktar med handledning inspelningsformatets och ljudkvalitetens inverkan på de följande arbetsskedena.

beaktar vilken inverkan inspelningsformatet och ljudkvaliteten har på de följande arbetsskedena enligt anvisningar.

beaktar självständigt inspelningsformatets och ljudkvalitetens inverkan på de följande arbetsskedena.

har under handledning omsorg om att ljudinspelningsapparater och ljudbearbetningstillämpningar fungerar och om deras dagliga grundunderhåll, samt rapporterar under handledning om reparations- och underhållsbehov.

har omsorg om att ljudinspelningsapparater och ljudbearbetningstillämpningar fungerar och om deras dagliga grundunderhåll, samt rapporterar om reparations- och underhållsbehov.

har självständigt omsorg om att ljudinspelningsapparater och ljudbearbetningstillämpningar fungerar och om deras dagliga grundunderhåll.

har de tekniska grundfärdigheter i ljudarbete.

behärskar tekniska grundfärdigheter för att arbeta med ljud och kan tillämpa detta.

Behärskande av arbetsuppgiften

Behärskande av den kunskap som ligger till känner till tekniska grund för arbetet grundprinciper för ljudarbete.

60

Behärskande av arbetssäkerhet

kan anpassa sitt tekniska kunnande till apparatoch programhelheten.

känner till grunderna i digital kommunikationsteknik och kan använda de vanligaste programoch apparathelheterna.

kan grunderna i digital kommunikationsteknik och kan använda och tillämpa olika slags apparat- och programhelheter.

kan den centrala terminologin inom branschen.

kan huvuddragen av den tekniska utvecklingen inom branschen.

kan ljudteknikens termer och känner till de bakomliggande företeelserna.

ställer in ljudets lvolym på en trygg nivå.

---

---

kan arbeta i olika slags arbetsgrupper och projekt.

känner till arbetsgruppsmedlemmarnas centrala uppgifter.

tillämpar tekniska grundfärdigheter i grupparbeten och projekt.

fungerar som medlem i arbetsgruppen utan att förorsaka störningar.

klarar av att samarbeta och beaktar andra i arbetsgemenskapen.

fungerar i samarbete samt ger och får hjälp vid behov.

fungerar ansvarsfullt och rättvist.

kan presentera sina underbyggda förslag i arbetsgruppen och framför sina förslag för godkännande för dem som beslutar.

fäster särskild uppmärksamhet vid elsäkerheten. Baskompetens Interaktions-, kommunikations och samarbetsfärdigheter

följer anvisningar och direktiv från arbetsgruppen eller – teamet.

kan följa produktionsanvisningar som givits.

stör ej andras arbete i onödan.

kan presentera sitt arbete för sin arbetsgrupp och för sin förman. Gemensamma betoningar

kan uppmärksamma centrala kvalitetskriterier i Kvalitativ och sitt arbete och verkar kundinriktad verksamhet enligt dem med stöd av handledning.

känner till arbetsgruppsmedlemmarnas inbördes uppgifter. känner till centrala kvalitetskriterier för sitt arbete och för varje aktuell arbetsuppgift och fungerar enligt dem.

uppmärksammar kundens kommunikativa målsättningar. känner till centrala kvalitetskriterier för sitt arbete och för varje aktuell arbetsuppgift och fungerar enligt dem.

61

Arbetarskydd och hälsa

fungerar sakligt i kundbetjäningssituationer.

behärskar olika slags kundbetjäning.

behärskar berömligt olika slags situationer i kundbetjäningen.

kan under handledning fungera i enlighet med konsumentens rättigheter, skyldigheter och ansvar.

fungerar i enlighet med konsumentens rättigheter, skyldigheter och ansvar.

beaktar konsumentlagstiftningens skyldigheter.

är medveten om centrala faktorer som inverkar på de egna kraftenar.

är medveten om faktorer som inverkar på de egna krafterna.

kan under handledning göra en anmälan om brister i arbetsutrymmet som äventyrar hälsan.

känner till huvuddragen i arbetslagstiftningen och i arbetarskyddsbestämmels erna och -direktiven inom sin bransch och strävar till att följa dem.

känner innehållet i arbetslagen och i arbetarskyddsbestämmelserna och direktiven inom den egna branschen och följer dem.

kan bygga upp en ergonomiskt ändamålsenlig arbetsmiljö och anmäla om brister i arbetsutrymmet som äventyrar hälsan.

kan självständigt bygga upp en ergonomiskt ändamålsenlig arbetsmiljö.

har under handledning omsorg om sin pausgymnastik vid bildskärmsarbete.

har omsorg om sin pausgymnastik vid bildskärmsarbete.

förstår pausgymnastikens betydelse vid bildskärmsarbete och har omsorg om sin hälsa.

tillämpar ny teknik i sitt arbete.

tar i bruk ny teknik och tillämpningar i sitt arbete, i sina arbetsrutiner och i interaktion med arbetslivet.

tillämpar och tar innovativt i bruk ny teknik och tillämpningar i sitt arbete, i sina arbetsrutiner och i interaktionssituationer i arbetslivet.

följer med utvecklingen inom teknologi och informationsteknik.

följer självmant och kontinuerligt med den teknologiska och informationstekniska utvecklingen.

är initiativrik, ambitiös, modig och värdesätter sitt arbete.

är uppfinningsrik.

är initiativrik och värdesätter sitt arbete.

62

3.1.8

Filmproduktion, 15 sv

Centralt innehåll i denna studiehelhet är att kunna fotografera i olika slags fotograferingsuppgifter. Beskrivning av yrkesprovet Den studerande - ljussätter och fotograferar -

-

använder kameror av olika typer och tilläggsutrustning till dem samt olika slags material tillämpar sitt kunnande i fotografering, uttryck och teknik

Den studerande - väljer stil och tilllämpar grunderna i fotografiuttryck -

beaktar lagstiftning och upphovsrättsliga synpunkter

-

beaktar arbetssäkerheten och ser till att den inte äventyras

Den studerande - håller fotograferingsplatsen snygg - packar ner och granskar utrustningens skick - underhåller utrustningen vid behov - antecknar omständigheter som rör uppgiften - levererar fotografierna för godkännande

Den studerande påverkar bildens innehåll och budskap i fotograferingsuppdraget med sin egen personliga stil. Den studerande behärskar kameror av olika typer och deras tilläggsutrustning enligt följande: • använder både en kino- och en rullfilmskamera • använder exponeringsmätare både vid fotografering med blixt och i rådande ljus • behärskar också användningen av en bärbar digital kamera • förstår begränsningarna och fördelarna med en vanlig och en digital kameratyp • väljer ett objektiv med rätt brännvidd för olika slags uppgifter • väljer rätt bländare för att få till stånd önskad skärpedjup och oskärpa • väljer rätt exponeringstid • fotograferar på fri hand eller genom att använda stativ och använder lämplig exponeringstid vid olika brännvidder för att få en skarp bild. I olika slags ljusförhållanden ska den studerande • fotografera i rådande ljus så, att han utnyttjar olika färgtemperaturer • fotografera i varm färgtemperatur (vanliga glödlampor, halogenlampor) och i lysrörs- och övriga speciella belysningsförhållanden • använda nödvändiga färgfilter och korrigera färgfel med digikamerans reglage • fotografera både med kamerans egna blixtljus och med särskilda blixtanordningar (hand- och kompaktblixtanordningar) och vid behov använda kompletterande blixtljus och reflektorer. Den studerande känner och använder olika slags ljuskänsliga material och digitala lagringsmetoder och • väljer film med en känslighet som passar för situationen och tillämpar ISO-skalan när han fotograferar • framkallar och gör färgavdrag av svartvit film • printar ut fotografier från datafiler

63

• •

beaktar krav som olika slags medier och arkiveringen ställer väljer ett lämpligt filformat.

Den studerande packar, transporterar och sköter utrustningen omsorgsfullt och initiativrikt samt • rengör • utför små reparationer • säkerställer att elström finns • tar vid behov med reservutrustning. • beaktar de krav som förhållandena ställer på fotograferingsarbetet och på utrustningen (kyla och hetta, fuktighet, smuts, damm, sand, vibrationer, statisk elektricitet och övrig arbetssäkerhet). Den studerande följer med branschen och diskuterar frågor kring fotografiernas stilar och trender. Han verkar initiativrikt och innovativt. Den studerande behärskar upphovsrättslagstiftningen gällande fotografier, bl.a. så att han • känner till egna och kundens rättigheter och skyldigheter • förstår principen med att publicera ett fotografi och annat upphovsrättsligt material och begreppet kommersiell användning • förstår integritetsskyddets skillnader vid användningen av bilder av offentliga personer och vanliga människor • förstår begränsningarna för kopiering av material • känner till begränsningarna för användning av digitalt material och skyddsmetoderna. Exempel på yrkesprov Exempel 1 Den studerande sätter upp belysning och fotograferar inomhus (i en studio) ett på förhand konstruerat arrangemang (stilleben) på färgnegativfilm (eller färgdia, om det på orten finns E-6framkallning) och på svartvit film. Den studerande får ej vidröra arrangemanget. Endast den studerandes kännemärke/namn placeras på arrangemanget så, att olika provutförares bilder kan skiljas åt från varandra. Den studerande måste avlägga sitt yrkesprov som enskild prestation och den kan vara en riktig arbetsuppgift. Utrustningskrav: Två separata kompaktblixtljusanordningar med stativ Två normalreflektorer för blixtapparater, en paraplyreflektor eller en softbox samt en medeltät honungscell till den ena lampan Vita reflektorskärmar eller sk. Lastolite-reflektorer 35 mm:s systemkamera med manuell exponeringsfunktion och stickkontakt för blixtsynkronisering Objektiv t.ex. 35–100 mm Kamerastativ Blixtsynkroniseringssladd Systemkamera utrustad så att blixtsynkroniseringen fungerar med hjälp av en kabel Elsladdar 35 mm:s film, färg och svartvit Ljusmätningen sker med separat exponeringsmätare Utrymmet bör vara sådant, att de övriga studerandena inte kan följa med yrkesprovet.

64

I motivet bör det finnas vita, svarta, färggranna och glänsande element samt element med matta ytor och olika slags ytstrukturer, med vilka man kan bedöma riktigheten i exponeringen vid sidan av den gråkil som finns i motivet. Arrangemanget bör vara sådant, att ett ljus som kommer rakt på inte fungerar (t.ex. glänsande föremål eller färgade föremål i bakrunden eller bådadera), utan den rätta lösningen bör vara en belysning från sidan. Dessutom bör skuggsidan behärskas med hjälp av en separat reflex. Efter varje studerandes arbete flyttas utrustningen tillbaka till sitt utgångsläge och man granskar, att arrangemanget är orört. Efter fotograferingen förs färgfilmen till laboratoriet för att framkallas (det kan vara ett kommersiellt laboratorium utanför läroanstalten). Den studerande framkallar själv den svartvita filmen så fort som möjligt. Om den studerande utför endast ett 3.2.8-prov så ska han av svartvitnegativen göra en serie färgavdrag på PE-papper, som bedöms tillsammans med svartvitnegativen (13 x 18 cm räcker). Av färgnegativen låter man göra 10 x15 cm stora färgavdrag t.ex. i det utomstående laboratoriet (gärna med printerns standardinställningar) och de kan bedömas tillsammans med färgnegativen. Om yrkesprovet gjorts på färgdiafilm granskas diorna visuellt som sådana. Exempel 2 Den studerande sätter upp belysning och fotograferar inomhus (i en studio) ett på förhand konstruerat arrangemang (stilleben) med en digikompaktkamera. Han använder blixtanordningens styrlampor för belysning. Användningen av fotografiet definieras så att det ska användas i en reklambroschyr i storleken A4. Bildfilen bör vara en tryckfärdig CMYK-fil. Den studerande gör rätta inställningar av kameran för färgkontroll och filstorlek. Den studerande placerar sitt eget kännemärke och sitt namn på arrangemanget så, att olika provutförares bilder kan skiljas åt från varandra. Den studerande måste avlägga sitt yrkesprov som enskild prestation och den kan vara en riktig arbetsuppgift. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet ges endera i en verklig arbetslivssituation eller i läroanstalten. Yrkesprovet utförs i ett utrymme, som kan förmörkas både från dagsljus och från artificiellt ljus. Fotograferingsutrymmet ska motsvara en fotograferingsstudio. I närhet av yrkesprovsplatsen bör det finnas en adb-arbetspunkt utrustad med bildbehandlingsprogram och -utrustning. Utrustningskrav: Två separata kompaktblixtljusanordningar med stativ Två normalreflex för blixtapparater, en paraplyreflektor eller en softbox samt en medeltät honungscell till den ena lampan Vita reflexer eller sk. Lastolite-reflexer Digital kompaktkamera med 5 miljoners pixel utrustad med en CCD-cell I digikameran åtminstone ett 3x-zoomobjektiv Kamerans nödvändiga anslutningssladdar, elsladdar och ackumulatorer eller batterier Minneskort Kamerastativ I motivet bör det finnas vita, svarta, färggranna och glänsande element samt element med matta ytor och olika slags ytstrukturer, med vilka man kan bedöma riktigheten i exponeringen vid sidan av den gråkil som finns i motivet.

65

Arrangemanget bör vara sådant, att ett ljus som kommer rakt på inte fungerar (t.ex. glänsande föremål eller färgade föremål i bakrunden eller bådadera), utan den rätta lösningen bör vara en belysning från sidan. Dessutom bör skuggsidan behärskas med hjälp av en separat reflex. Yrkesprovet görs endera i en verklig arbetslivssituation eller i läroanstalten. Yrkesprovet utförs i ett utrymme, som kan förmörkas både från dagsljus och från artificiellt ljus. Fotograferingsutrymmet ska motsvara en fotograferingsstudio. Dessutom bör det i närheten av yrkesprovsplatsen finnas ett svartvitt mörkrum. Den studerande måste avlägga sitt yrkesprov som enskild prestation och den kan vara en riktig arbetsuppgift. Bedömning av yrkesprovet

Föremål för bedömningen

Nöjaktiga (N1) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen

Behärskande av arbetsuppgiften Fotografera i olika slags belysningsförhållanden

Berömliga (B5) (utöver kriterierna för den goda nivån) Den studerande

tar fotografier i enlighet med det givna motivet.

använder några medel för fotografiuttryck för att framföra ett budskap med egen stil.

använder i sitt fotografiuttryck övervägda personliga sätt att framföra ett budskap med egen stil.

den studerande fotograferar en uppgift med ett givet motiv.

den studerande fotograferar olika slags motiv.

fotograferar fotograferingsuppdrag i enlighet med olika genrer.

beaktar och tillämpar i sina belysningslösningar med handledning de viktigaste inverkningarna som färger åstadkommer vid produktion av färgbilder.

fotograferar i rådande ljus så, att han drar nytta av olika färgtemperaturer:

Påverka bildens innehåll och budskap med sin egen personliga stil. Fotografera i olika slags uppgifter

Bedömningskriterier Goda (G3) (utöver kriterierna för den nöjaktiga nivån) Den studerande

fotograferar med heta ljus (vanliga glödlampor, halogenlampor) och i lysrörs- och i övriga specialbelysningsförhållanden. använder färgfiltes och korrigerar färgfel med digikamerans reglage. fotograferar både med kamerans egen blixt och med särskilda blixtanordningar (handoch kompaktblixtanordningar). använder vid behov

66

kompletterande blixtljus och reflexer Packa, transportera och sköter utrustning omsorgsfullt och initiativrikt

hanterar utrustning med behörig omsorg.

har omsorg om utrustningen: rengör och försäkrar sig om tillgång på ström.

Använda kameror av olika typer och deras tilläggsutrustning.

använder basfunktioner använder både kino- och hos en traditionell och en rullfilmskamera. digitalkamera. använder exponeringsmätare i rådande ljus.

har omsorg om utrustningen.

beaktar de krav som förhållandena ställer på tar vid behov med fotografering och reservutrustning. utrustningen (kyla och hetta, fuktighet, smuts, beaktar några krav som damm, sand, vibrationer, förhållandena ställer på statisk elektricitet och fotograferingsarbetet och övrig arbetssäkerhet). på utrustningen.

använder exponeringsmätare både vid fotografering med blixt och i rådande ljus.

behärskar användning av bärbar digital kamera. förstår begränsningarna väljer objektiv med rätt för och fördelarna med brännvidd för olika slags en vanlig och en digital uppgifter. kameratyp, använder olika slags objektiv, väljer rätt bländare /bländarvärde för att åstadkomma önskad djupskärpa och oskärpa. Känna och använda olika känner och använder de material och viktigaste ljuskänsliga lagringsformer. fotograferingsmaterialen och digitala lagringsformer.

väljer rätt exponeringstid och fotograferar på fri hand eller genom att använda stativ.

använder lämplig exponeringstid med olika brännvidder för att få en skarp bild.

använder olika slags filmkänsligheter.

väljer en filmkänslighet som passar situationen och tillämpar ISO-skalan vid fotografering.

framkallar och gör råkopior av svartvita filmer.

printar ut fotografier från datafiler. beaktar krav från olika medier och från väljer ett lämpligt arkivering. filformat.

67

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

följer med den egna förverkligar sin egen branschen och diskuterar åsikt. frågor kring fotografiernas stilar och trender.

Finna ny kunskap om utvecklingen i sin bransch. Behärska lagstiftning om upphovsrätt gällande fotografier och övrig lagstiftning som rör den egna verksamheten

söker vid behov mera information om upphovsrättigheter.

känner till egna och kundens rättigheter och skyldigheter.

vet vem, vad, var och hur man får fotografera.

förstår principen med att publicera ett fotografi och annat upphovsrättsligt material och begreppet kommersiell användning.

förstår integritetsskyddets skillnader vid användningen av bilder av offentliga personer och av vanliga människor.

förstår begränsningarna för kopiering av material och känner till begränsningarna för användning av digitalt material.

känner till skyddsmetoderna för digitalt material.

Baskompetens utför begärt arbete med Problemlösningsförmåga handledning. Etiska och estetiska färdigheter

utför begärda arbeten enligt anvisningarna.

kan hantera och lösa etiska problem.

fungerar initiativrikt och innovativt i sina uppgifter.

verkar ansvarsfullt, rättvist och enligt överenskommelser iakttar tystnadsplikt, dataskydd, upphovsrättsoch konsumentskyddslagstiftningen beträffande kunder och arbetsgemenskap. Gemensamma betoningar

kan beakta de centrala kvalitetskriterierna för sitt Kvalitativ och arbete och handlar under kundinriktad verksamhet handledning enligt dem.

känner till de centrala kvalitetskriterierna för sitt arbete och sina olika arbetsuppgifter och fungerar så gott som självständigt enligt dem.

beaktar kundens målsättningar. kan de centrala kvalitetskriterierna för sitt arbete och sina olika arbetsuppgifter och fungerar enligt dem.

68

Konsumentkunskap

Utnyttjande av teknologi och informationsteknik

3.1.9

fungerar sakligt i kundbetjäningssituationer.

behärskar olika slags kundbetjäningssituationer.

behärskar berömligt olika slags kundbetjäningssituationer.

handlar enligt konsumentens rättigheter, skyldigheter och ansvar med handledning.

fungerar enligt konsumentens rättigheter, skyldigheter och ansvar.

beaktar konsumentskyddslagstiftningens skyldigheter.

strävar till att handla så att nationalekonomin befrämjas.

strävar till att som arbetstagare handla så att nationalekonomin befrämjas.

verkar enligt konsumentens rättigheter och ansvar och befrämjar nationalekonomin.

kan tillämpa ny teknik i sitt arbete.

tillämpar och tar i bruk ny teknik i sitt arbete, i sina arbetsrutiner och i interaktion med arbetslivet.

tar innovativt i bruk ny teknik och tillämpningar i sitt arbete, i sina arbetsvanor och i interaktion med arbetslivet.

följer med utvecklingen inom teknologi och informationsteknik.

följer självmant och kontinuerligt med teknologins och informationsteknikens utveckling.

Bildframställning, 15 sv

Centralt innehåll i denna studiehelhet är att framkalla exponerat material, göra färgavdrag samt att arkivera färdiga bilder. Den studerande - framkallar filmer - gör råkopior - skriver ut bilder - arkiverar ett färdigt material - utvärderar sitt eget arbete och söker upp mer information

Den studerande - väljer rätta prosesser, kemikalier och apparater, provtryckningsmetoder och -material samt utskrivningsmaterial - beaktar upphovsrättslagstiftningens synpunkter i sin verksamhet - beaktar arbetssäkerheten och ser till att den inte äventyras

Den studerande - har omsorg om de apparater och utrymmen som behövs vid bildframställningen - för filmer, färgavdrag, filer och utskrifter till rätt plats för godkännande

69

Beskrivning av yrkesprovet •

Den studerande framkallar för hand och med maskin en svartvit negativfilm. Han framkallar en färgfilm (t.ex..C-41-process) för hand och med maskin, framkallar en diapositivfilm i en normal E-6process samt behärskar s.k. crossframkallning. Han ställer in processen för specialframkallningar.

•

Den studerande använder förstoringsmaskiner, framkallningskärl och olika slags framkallningsmaskiner. Han kan använda digitalkameror och bilbehandlingsutrustning och –program.

•

Den studerande framställer ett svartvit färgavdrag av svartvit- eller färgnegativ endera på PE- eller Baryt-råkopiematerial. Han gör färgavdrag från filer på ovannämnda material. Han skriver också ut en fil som en utskrift.

•

Han framställer ett färgravdrag av ett färgnegativ, ett färgdiapositiv eller en fil. Han skriver ut en fil som en färgutskrift.

•

Den studerande bestämmer färgavdragets storlek och skärpa enligt tryckbestämmelserna samt väljer glansigt och slätt råkopiematerial.

•

Den studerande framställer ett arkivbeständig svartvit färgavdrag på ett ljuskänsligt material och väljer arkivbeständiga utskriftsfärger och –papper för utskrifterna.

•

Den studerande arkiverar fotografiskt material och filer rätt och beaktar följande saker: dagsljus och UV-ljus kvalitetskrav för negativblock, förvaringslådor och förvaringsmöbler temperatur och fuktighet skadliga ångor, strålningar, mögel och svampmyceler val av uppbevaringsmaterial och -typer.

•

Den studerande fungerar arbetssäkert och beaktar följande omständigheter: lämplig klädsel, skyddshandskar och andningsskydd brukssäkerhetsinformation beredskap till första hjälp begränsningar som hör ihop med graviditet i mörkrumsarbete förbud mot kontaklinser i laboratoriet allergier.

Exempel på yrkesprov Exempel 1 Den studerande framkallar en färdigt exponerad svartvit negativfilm. Filmen kan var endera en kino- eller en rullfilm. I motivet bör det finnas vita, svarta, färggranna och glänsande element samt element med matta ytor och olika slags ytstrukturer. Med dessa element kan man bedöma riktigheten i exponeringen vid sidan av den gråkil som finns i motivet. Om den studerande har deltagit i yrkesprovet i studiehelheten Filmproduktion, kan han använda ett svartvit negativ som exponerats i det yrkesprovet. Om den studerande gör endast

70

yrkesprovet i studiehelheten Bildframställning, ger man honom en färdigt exponerad svartvit negativfilm. Den studerande framkallar denna svartvita film manuellt genom att använda framkallningsdosor och vanliga kemikalier för svartvit film. Av detta exponerade och framkallade svartvita negativ framställer han på PE-papper två minst 18 x 24 cm stora svartvita färgavdrag med hjälp av en förstoringsmaskin. Det ena färgavdraget är kopierad enligt tryckbestämmelserna och den andra är för beskådande och tonad brun. Den studerande väljer ett lämpligt objektiv till förstoringsmaskinen, en filmhållare av rätt storlek samt lämplig ljusdämpning eller kondensorlins. Den studerande framkallar färgavdragen för hand i öppna baljor. Den studerande väljer lämpligt råkopiematerial till båda färgavdragen. Exempel 2 Den studerande framställer en arkivbeständig sv-färgavdrag av det tidigare nämnda sv-negativet på baryt-papper. Den studerande väljer ett lämpligt objektiv till förstoringsmaskinen, en filmhållare av rätt storlek samt lämplig ljusdämpning eller kondensorlins. I denna uppgift är framställningsprocessen det väsentliga: ƒ Den studerande behärskar hela processen och sätter igång med arbetet utan dröjsmål. ƒ Det färdiga färgavdraget granskas utöver att man ser på de visuella apsekterna, även med hjälp av en testlösning med fixermedel. ƒ Yrkesprovet ses som en heltidsgranskning av processen så, att varje skede antecknas tillsammans med tidsbestämningar. Exempel 3 Den studerande framställer ett färgavdrag av ett färgnegativ med hjälp av en förstoringsmaskin. Färgavdraget framkalls med en manuell framkallningsmaskin för färgpapper, som inte har automatiskt inställda framkallningstider och processtemperaturer. Den studerande ställer in framkallningsmaskinen på de tider och temperaturer som processen fordrar. I motivet bör det finnas vita, svarta, färggranna och glänsande element samt element med matta ytor och olika slags ytstrukturer. Med dessa element kan man bedöma riktigheten i exponeringen vid sidan av den gråskala som finns i motivet. Färgnegativet kan vara av storleken 35 mm eller en rullfilm. Den studerande väljer lämpligt objektiv till förstoringsmaskinen, filmhållare av rätt storlek samt lämplig ljusdämpning eller kondensorlins. Om miljön för yrkesprovet är framkallningsapparatur för färgfilmer kan man till yrkesprovet tillfoga också en framkallningsprocess för färgfilmer. Då måste dock den studerandeställa in de tider och temperatuerer på framkallningsmaskinen som processen fordrar. Om framkallningsapparatur för färgfilmer inte finns att tillgå ska den studerande göra en skriftlig förteckning över både C-41- och E-6-processens skeden, tider och temperaturer. Den studerande kan också förändra processen för över- eller underexponering. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet görs endera i en verklig arbetslivssituation eller i läroanstalten. Yrkesprovet görs som en individuell prestation. Yrkesprovet görs i ett fotomörkrum, som är utrustat med tillräcklig utrustning. Anvisningarna för processen bör finnas tillgängliga endera i skriftlig form eller genom förmedling via datamaskiner eller Internet eller på båda sätten. I miljön för yrkesprovet bör man uppmärksamma tidsenliga arbetssäkerhetsbestämmelser och välja processkemikalier så att man följer dem. Den studerande bör ha

71

tillgång till ändamålsenlig skyddsutrustning, information om användningssäkerhet och färdigheter i första hjälpen. Bedömning av yrkesprovet

Föremål för bedömningen

Nöjaktiga (N1) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen

Bedömningskriterier Goda (G3) (utöver kriterierna för den nöjaktiga nivån) Den studerande

Berömliga (B5) (utöver kriterierna för den goda nivån) Den studerande

följer muntliga och skriftliga anvisningar

Handla enligt anvisningar Använda lämplig utrustning och processer Framkalla olika slags filmer samt göra färgavdrag av fotografier och skriva ut bildfiler

Behärskande av arbetsuppgiften Arbeta i olika slags mörkrum och fotolaboratorier. Använda olika slags framkallnings- och bildframställningsutrustning samt bildbehandlingsprogram.

väljer lämplig utrustning och processer med handledning.

väljer lämplig utrustning och processer för att utföra arbetsuppgiften.

väljer ekonomiska processer för att utföra arbetsuppgiften.

framkallar enligt anvisning vanliga sv- och färgfilmer, gör tekniskt så gott som felfria färgavdrag av fotografier och skriver handledd ut bildfiler.

framkallar allmänt använda sv- och färgfilmer, gör tekniskt felfria färgavdrag av fotografier och skriver ut så gott som felfria bildfiler.

framkallar alla sv- och färgfilmer och gör tekniskt felfria färgavdrag av fotografier med sin egen stil.

behärskar vanliga arbetsmetoder under handledning.

kan vanliga arbetsmetoder och handlar självständigt när han får tydliga anvisningar.

kan vanliga arbetsmetoder, handlar självständigt och väljer ändamålsenliga metoder enligt situation.

kan handledd använda utrustning, redskap och program, som behövs i uppgiften.

kan använda utrustning, redskap och program, som behövs i uppgiften.

kan raskt och självständigt använda utrustning, redskap och program, som behövs i uppgiften.

frågar råd vid behov.

kan initiativrikt söka tilläggsanvisningar.

kan i problemsituationer själv söka tilläggsanvisningar.

Väljer lämpliga arbetsmaterial.

klarar efter att ha fått råd klarar av att välja rätt kan använda material att välja rätt material och material och kan använda ekonomiskt. kan handledd använda dem rätt. dem.

Handlar utan att bryta mot upphovsrättigheter.

identifierar med handledning material, som skyddas av upphovsrätten.

identifierar material, som skyddas av upphovsrätten.

72

Behärskande av den kunskap som ligger till kan under handledning grund för arbetet anpassa sitt arbete efter publiceringskanalens Känner till publicerings- krav. och distributionskanalerna för fotografier

kan anpassa sitt arbete kan anpassa sin efter publiceringskanalens verksamhet efter olika krav. medier kvalitetskrav.

Vara kvalitetsmedveten

förstår kvalitetens betydelse för sitt arbetet.

känner till kvalitetskraven hos olika medier.

För- och nackdelar hos arkiveringssätt och – metoder

klarar av att välja något allmänt arkiveringssätt utan att motivera det.

väljer lämpligt arkiveringssätt och -metod för fotomaterial och bildfiler.

klarar av att motivera valet av arkiveringssätt och –metod för alla slags fotografier och bildfiler.

använder skyddskläder, handskar och andningsskydd i laboratoriet.

beaktar ergonomiska arbetssätt och ställningar.

kan initiativrikt motivera förbättringar i arbetssäkerhet och – ergonomi.

utför begärda arbeten enligt anvisningarna.

agerar initiativrikt och innovativt.

Behärskande av arbetssäkerhet Beakta arbetssäkerhet

Använda mörkrums- och laboratorieutrustning iakttar elsäkerhet i tryggt och ergonomiskt laboratoriet Baskompetens utför arbete med Problemlösningsförmåga assistens. Gemensamma betoningar

kan ta emot uppdrag av kunderna.

Verka tillsammans med intressentgrupper Hållbar utveckling

Utnyttja teknologi och informationsteknik

klarar av att fungera i klarar av att aktivt och kundbetjäningsuppgifter. utåtriktat fungera i kundbetjäningsuppgifter.

är motiverad att verka för känner till ekonomiska, en hållbar utveckling i sitt kulturella och sociala arbete. dimensionerna i en hållbar utveckling och är motiverad att verka för dem i sitt arbete.

känner till principer för en hållbar utveckling och dess ekonomiska, kulturella och sociala dimensioner och är motiverad att verka för dem.

arbetar under handledning på ett miljövänligt sätt och känner till vad man ska göra med vanligt problemavfall.

känner till miljövänliga arbets- och handlingssätt, samt hantering av vanligt problemavfall och verkar med handledning i enlighet med dem.

känner till miljövänliga arbets- och handlingssät, samt behärskar hantering av vanligt problemavfall och verkar i enlighet med dem.

kan tillämpa ny teknik i sitt arbete.

tar i bruk ny teknik och tillämpningar i arbete, arbetssätt och interaktion med arbetslivet.

tar innovativt i bruk ny teknik och tillämpningar i arbete, arbetssätt och interaktion med

73

arbetslivet. följer med utvecklingen inom teknologi och informationsteknik.

följer självmant och kontinuerligt med utvecklingen inom teknologi och informationsteknik.

3.1.10 Bildbehandling, 15 sv Centralt innehåll i denna studiehelhet är att digitalisera, behandla och skriva ut bilder. Beskrivning av yrkesprovet Den studerande digitaliserar, behandlar och skriver ut med ett professionellt bildbehandlingsprogram, som allmänt finns på marknaden.

Den studerande - digitaliserar, behandlar och skriver ut bilder -

beaktar upphovsrättslagstiftningens synpunkter

Den studerande - använder lämpliga bildbehandlings- och grafiska program och bildbehandlingsredskap - verkar så att arbetssäkerheten beaktas och inte äventyras - beaktar olika mediers krav - behandlar bilder med sin personliga stil

Den studerande använder olika slags skannrar för att digitalisera fotografier för fortsatt bearbetning. Han väljer enligt behov endera en flatbäddsskanner eller en diaskanner. Han kan använda professionella skannerprogram för att bearbeta filer redan före skanningen, för att bildfilen skulle vara den bästa möjliga med tanke på den fortsatta bearbetningen. Den studerande beaktar redan vid skanningen kraven från olika slags medier på bildfiler och deras lagringar. Han använder och skapar olika slags färgprofiler för att användas både i skannrar, digikameror och skrivare. Den studerande använder ett bildbehandlingsprogram, med vilket han professionellt bearbetar bildfilerna till ett format som uppfyller slutanvändningens krav. Den studerande använder digikameror och lagrar tagna fotografier på deras minneskort och kan öppna dem. Han kan också öppna och bearbeta kamerornas Raw-filer för att användas i bildbehandlingsprogrammet. Han behärskar öppnandet av kamerornas Exif-filer till ett lämpligt format. Den studerande väljer och ställer in bildfiler enligt användningsändamålet, i lämplig färgrymd för ändamålet. Han kan använda bildbehandlingsprogrammets olika verktyg. Färgkontrollen och korrigeringen av andra fel i bilden sker rutinmässigt och professionellt säkert och raskt.

74

Den studerande kan skärpa bilder, t.ex. med hjälp av verktyget för bezierkurvor, och foga ihop olika bilder till en bildfil. Han färdigställer bildfilen behärskat och övervägt med hjälp av en oskarp mask. Den studerande kan optimera bildfiler för hemsidornas behov. Utöver bildbehandlingsprogrammet kan den studerande använda ett vanligt grafiskt ombrytningsprogram. Den studerande kan skriva ut fotografier genom att använda olika slags utskriftstekniker. Han kan välja olika slags utskriftsmaterial för olika ändamål beroende på utskrifternas användningsändamål. Han är också medveten om problemen med att lagra utskrifterna. Den studerande arkiverar bildfiler medveten om, att lagringsmedierna utvecklas och förändras i en snabb takt. Den studerande kan använda också engelskspråkiga bildbehandlingsprogram. Exempel på yrkesprov Den studerande skannar filmer och ytoriginal av olika storlekar och olika typer. Han optimerar digitala bildfiler för olika medier. Den studerande framställer utskrifter av bildfiler. Han producerar också material både för webbsidor och för att skickas som e-postmeddelande. Den studerande kan använda skannrar som finns på platsen för prestationen och deras skannerprogram. Den studerande behärskar ett inom branschen allmänt använt professionellt bildbehandlingsprogram, som är installerat i datorn, endera som finsk-, svensk- eller engelskspråkig. Filmer som ska skannas: Uppgift 1) 35 mm:s färgdiapositiv motiv: porträtt Uppgift 2) 6 x 6(6 x 7) färgnegativ motiv: landskapsbild Uppgift 3) 9 x 12(4 x 5”) sv-negativ motiv: fritt Övrigt material som ska skannas: Uppgift 4) 18 x 24 cm (eller 8 x 10”) färgavdrag motiv: fritt Uppgift 5) ett färgat rastrerat tryckningsarbete i högst A4-storlek motiv: en reklambroschyr tryckt på ett högklassigt papper Uppgift 6) 18 x 24 cm (eller 8 x 10”) sv-färgavdrag, som har skråmor och veck motiv: ett gammalt sv porträtt med varm nyans Exempel 1 Den studerande skannar en 35 mm:s färgdia för att användas i en reklambroschyr i storlek A4. Motivet är ett porträtt, som han skärper med verktyget för bezierkurvor och byter till en bakgrundsbild i en landskapsbild, som hittas på adressen: www.xx-koulu/taustakuva.xx. Den färdiga bildfilen levereras som färgseparerad i CMYK/TIF-format (t.ex. Euroscale 280 g glossy) på en CD-skiva. Bildfilen bör till alla delar vara klar att användas i tryckningen.

75

Exempel 2 Den studerande skannar ett 6 x 6 cm:s (6 x 7”) färgnegativ att användas som en utskrift i A3storlek. Motivet är en landskapsbild. Den färdiga bildfilen bör vara i CMYK/TIF-format (Euroscale 320 g glossy). Den studerande bör från filen skriva ut en bild i A3-storlek. Exempel 3 Den studerande skannar ett 9 x 12 cm:s (4 x 5”) sv-negativ att användas som utskrift i en portfolio i A4-storlek. Motivet är fritt. Den studerande skriver från bildfilen (RGB/TIF) med optimal upplösning ut en utskrift i A4-storlek på ett papper av fotografityp. Exempel 4 Den studerande skannar ett 18 x 24 cm stor färgavdrag att användas vågrät i en kvällstidning i en halvsidas storlek. (tidningen = tabloidstorlek). Motivet är fritt. Bilden sänds via Kärkimediasystemet. Den studerande tar via Kärkimedias hemsidor (www.karkimedia.fi) reda på vilket krav som gäller för leveransen. Den studerande sänder den färdiga bildfilen för granskning på CDskiva enligt Kärkimedias krav. Exempel 5 Den studerande skannar en tryckt färglagd bild från en reklambroschyr att användas på wwwsidor i storleken 400 x 600 pix.. Han avlägsnar rastermönstret från bilden med skanningsprogrammets inställningar. Han omvandlar filen med bildbehandlingsprogrammet till sRGB –format. Dessutom lagrar han filen i Jpeg- eller GIF-format. Exempel 6 Den studerande skannar en gammal sv-bild i brun nyans och korrigerar skråmor, veck och andra fel som syns på bilden med hjälp av bildbehandlingsprogrammet. Den korrigerade bilden kommer att som utskrift användas som en väggtavla i storleken 18 x 24 cm. Han bör bevara bildens ursprungliga bruna nyans. Yrkesprovsmiljö Miljö för yrkesprovet för alla exempeluppgifter Yrkesprovet görs som enskilt arbete endera i en verklig arbetslivssituation eller vid läroanstalten. Yrkesprovet kan utgöra en del av en riktig arbetsuppgift. Prestationsplatsen är en adb-arbetspunkt utrustad med nödvändiga apparater och program. För film- och ytoriginal behövs en bildinläsare. Datamaskinen kan vara endera en Mac eller en PC och den bör ha Internetförbindelse.

76

Bedömning av yrkesprovet

Föremål för bedömningen

Nöjaktiga (N1) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen Välja rätt arbetsordning vid bildbehandling

följer en förnuftig arbetsordning vid bildbehandling under handledning. småfel i slutresultatet kan korrigeras med några få tilläggsåtgärder.

Bedömningskriterier Goda (G3) (utöver kriterierna för den nöjaktiga nivån) Den studerande

Berömliga (B5) (utöver kriterierna för den goda nivån) Den studerande

följer en förnuftig arbetsordning vid bildbehandling

presterar ett felfritt slutresultat.

slutresultatet är användbart.

handlar raskt genom att utnyttja snabbkommandon.

färgkontrollen är riktig.

färgkontrollen är riktigt och raskt utfört.

Använda färgkontroll i bildbehandlingsprogrammet.

färgkontrollen är huvudsakligen riktig.

Handlar enligt anvisningar.

följer muntliga och skriftliga anvisningar.

Använda ett professionellt bildbehandlingsprogram

genomför sin anvisade uppgift trevande och delvis så att fel verktyg i programmet används.

genomför sin anvisade uppgift så att rätta verktyg i programmet används.

genomför sin anvisade uppgift raskt, övervägt och genom att använda snabbkommandon.

Hålla tidtabell

håller övervakad den givna tidtabellen.

håller den givna tidtabellen.

handlar initiativrikt och smidigt.

kan handledd utföra de vanligaste och viktigaste funktionerna i bildbehandling.

kan utföra alla de väsentligaste funktionerna i bildbehandling.

kan utföra alla funktioner i bildbehandling raskt och motiverat.

identifierar med handledning material, som skyddas av upphovsrätten.

identifierar material, som skyddas av upphovsrätten.

Behärskande av arbetsuppgiften Arbeta som bildbehandlare. Fungera utan att bryta mot upphovsrättigheter. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Känna till krav på bildfiler i olika medier.

kan med handledning kan anpassa bildanpassa bildbehandlingen behandlingen så att det så att det passar olika passar olika medier. medier.

kan motivera sina val.

Fungera kvalitetsmedvetet

förstår kvalitetens betydelse i sitt arbete.

känner till olika mediers kvalitetskrav.

kan anpassa sin verksamhet efter olika mediers kvalitetskrav.

Har vetskap om och

kan välja ett allmänt

väljer lämpligt

kan motivera valet av

77

bedömer för- och nackdelar hos olika arkiveringssätt och – metoder Gemensamma betoningar

arkiveringssätt utan att motivera det.

arkiveringssätt och -metod för bildfiler.

kan ta emot uppdrag av kunderna.

klarar av att fungera i fungerar aktivt och kundbetjäningsuppgifter. utåtriktat i kundbetjäningsuppgifter.

kan tillämpa ny teknik i sitt arbete.

tar i bruk ny teknik och tillämpningar i sitt arbete, arbetssätt och i interaktion med arbetslivet.

tar innovativt i bruk ny teknik och tillämpningar i sitt arbete, arbetssätt och i interaktion med arbetslivet.

följer med utvecklingen inom teknologi och informationsteknik.

följer självmant och kontinuerligt med utvecklingen inom teknologi och informationsteknik.

Gruppverksamhet Utnyttja teknologi och informationsteknik

arkiveringssätt och – metod för alla bildfiler.

3.1.11 Ljuset som uttrycksmedel, 15 sv Centralt kunnande i detta yrkesprov är att tillämpa ljusuttryck och perceptionspsykologin för ljus. Beskrivning av yrkesprovet Den studerande - uppgör en belysningsplan - genomför belysningsplanen

Den studerande - tillämpar i sitt arbete grunderna i ljusets dramaturgi - använder branschens tekniska termer - följer el- och arbetssäkerhetsstadgan och -normer - arbetar som medlem i en arbetsgrupp

Den studerande genomför en enkel belysningsplan för en TV-, videofilmnings-, live-föreställning- eller en ljusinstallationssituation och använder utrustning och belysningsstil som passar för situationen samt utvärderar den färdiga planen och hur genomförandet lyckades. När den studerande uppgör belysningsplanen beaktar han de rådande förhållandena, de tillbudsstående resurserna samt belysningens betydelse för den helhet som ska genomföras. Han använder vid genomförandet traditionella och rörliga lampor, ljusbord och -program och dimmers samt färgfilter, gobon och flags för att utforma belysningen och skapa stämning i enlighet med situationen. Centrala saker i behärskandet av det tidigare nämnda är bl.a. följande:

78

Ljusets karaktär och väsen som ett fysikaliskt fenomen • naturligt ljus, artificiellt ljus, vitt ljus • ljusets våglängder • ljusets färgtemperatur, kall/varm • färgsystem; RGB, CMYK Ljusets karaktär och väsen som en visuell tilldragelse • ljusets dramaturgiska möjligheter • stämningar som kan åstadkommas med ljus • inverkan av ljusets inbrytningsriktning, styrka, färg och rörelse Exempel på yrkesprov Exempel 1 Att uppgöra en enkel belysningsplan för en teater-, filmnings-, installationskonst- eller motsvarande situation. Beställarens uppställda krav (synopsis, manus, mm.) på belysningen och de tillgängliga resurserna utgör utgångspunkt för uppgiften. Prestationen går ut på att göra en belysningsplan eller att välja och placera lamporna samt att välja färgfilter samt att programmera de planenliga situationerna i ljusbordet eller -programmet. Exempel 2 Att bygga upp en basbelysning i ett studio- eller teaterutrymme. Uppgiften har som utgångspunkt ett utrymme, där lampor inte ännu har monterats, men utrymmet är dock en teater eller en studio, där reglerings- och dimmerapparatur finns färdigt. Lampor och kablar har lagrats, och den studerande ska välja nödvändiga delar och förrätta val av platsen för lamporna och montera dem. Lamporna är både traditionella och rörliga lampor. Prestationen går ut på att göra en basbelysning i utrymmet så, att utrymmet smidigt kan användas som utrymme för fotografering eller föreställning. Någon föreställnings- eller filmningssituation behöver inte höra till uppgiften. Exempel 3 En analyseringsuppgift om någon genomförd belysningssituation. Utredning av utgångspunkterna (innehåll, stilart, målsättning, manus osv.) och på basen av dem analysering av belysningsplanen och det praktiska genomförandet. Yyrkesprovesmiljö Yrkesprovet kan utföras också i en simulerad situation, om en verklig praktisk situation inte står till förfogande. Om den studerande deltar i teknikyrkesprov också i belysningsteknik, belysningsarbete eller evenemangsproduktionsteknik, kan detta yrkesprov utföras i samband med det. Detta yrkesprov kan utföras endera under perioden för inlärning i arbetet i en riktig arbetsmiljö eller i samband med ett belysningsutförande i anslutning till läroanstaltens verksamhet eller i samband med ett utifrån beställt utförande. Yrkesprovet kan utföras också i läroanstalten med hjälp av en belysningshelhet som planerats för detta yrkesprov. Som miljö för yrkesprovet passar ett utrymme, där en erforderlig professionell belysningsutrustning står till förfogande, t.ex. en studio, teater eller motsvarande utrymme. Utrymmet bör vara planerat och lämpa sig att använda för ifrågavarande professionella föreställning eller filmning.

79

Bedömning av yrkesprovet

Föremål för bedömningen

Nöjaktiga (N1) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen

Bedömningskriterier Goda (G3) (utöver kriterierna för den nöjaktiga nivån) Den studerande

Berömliga (B5) (utöver kriterierna för den goda nivån) Den studerande

kan läsa manus, presenterar sina förslag belysningsplan och övriga för dem som beslutar. skriftliga anvisningar.

presenterar sina underbyggda förslag för dem som beslutar.

klarar att hålla tidtabellen gör en realistisk arbetsunder övervakning. plan för sitt arbete och håller tidtabellen.

gör en arbetsplan för sitt arbete, som visar god kännedom om produktionssättet och arbetsprocessen.

verkar enligt anvisningar och handledning.

rapporterar om eventuella förutser förändringar och omständigheter som problem. förorsakar förseningar. har omsorg om hur det egna arbetet görs, styr arbetet och kan vid behov förändra planen. arbetar inom ramen för den överenskomna tidtabellen och budgeten. meddelar utan dröjsmål till rätt person om eventuella saker som för egen del inverkar på tidtabellen och budgeten. kan utvärdera sitt arbete och motivera de lösningar han valt.

Behärskande av arbetsuppgiften Göra en belysningsplan

analyserar och utvärderar sitt eget arbete och motiverar sina beslut.

gör under handledning en gör en belysningsplan belysningsplan som som passar situationen. passar för situationen.

gör en bra belysningsplan som passar situationen.

behärskar bekant apparatur, klarar ej av att tillämpa sina kunskaper i en främmande miljö. känner till trepunktsbelysning.

kan motiverat välja ersättande apparatur, om apparater enligt planen inte finns att tillgå. kan använda ljusets dramaturgiska möjligheter i sin plan.

kan välja ersättande apparatur, om apparater enligt planen inte finns att tillgå. kan använda trepunktsbelysning och olika slags belysningsstilar.

80

känner till principerna för användning av korrigerings- och färgfilter och väljer filter enligt planen med handledning.

känner till användningen av korrigerings- och färgfilter, beteckningssätten och användningsändamålen samt väljer filter som passar produktionen enligt planen. känner till ljusets dramaturgiska möjligheter och försöker tillämpa dem i sin plan.

Genomföra en belysningsplanen

utför med handledning en trepunktsbelysning i studion.

utför självständigt en trepunktsbelysning i studion.

utför belysning i studion, av vilken man lätt kan bygga upp trepunktsbelysning på flera ställen.

gör en belysning i föreställningsutrymmet, så att hela utrymmet blir belyst.

gör en belysning i föreställningsutrymmet, utgående från de användningsbara områden som ska belysas.

utför inställningar och monteringar av rörliga ljus med handledning.

utför inställningar och monteringar av rörliga ljus rätt.

gör en belysning i föreställningsutrymmet, så att utrymmet delas in i användningsbara områden med beaktande av planen, karaktären hos belysningsobjektet och de rådande förhållanden.

använder ljusbordet så, att han med handledning kan reglera önskade strålkastare.

använder ljusbordet och - använder självständigt programmet för reglering ljusbordet och av strålkastarna. -programmet på ett ändamålsenligt sätt.

kan under handledning lagra ljussituationer i minnet.

kan självständigt lagra ljussituationer i minnet.

kan editera ljussituationer som finns i minnet.

frågar råd eller söker tilläggsanvisningar vid behov.

söker tilläggsanvisningar i problemsituationer och frågar råd då när det är förnuftigt produktionsmässigt sett.

har tekniska basfärdigheter för att utföra belysningsarbete.

kan tillämpa basfärdigheter i praktiken.

kan huvuddragen av branschens tekniska utveckling.

kan belysningsteknikens termer, känner till bakomliggande

Behärskande av den kunskap som ligger till har några basfärdigheter grund för arbetet och klarar apparater som behövs för att utföra Baskunskaper belysningsarbete. kan belysningsteknikens centrala terminologi.

81

företeelser.

Genomförande

känner till några av ljusets känner till dramaturgiska dramaturgiska möjligheter med ljus. möjligheter.

känner till och kan använda ljusets dramaturgiska möjligheter.

känner till trepunktsbelysningens princip.

förstår trepunktsbelysningens idé.

kan utföra en trepunktsbelysning.

känner till principerna för belysning av kan utföra belysning av scenområdena för scenområdena för framställande konst. framställande konst.

kan göra begränsningar av scenområdena för framställande konst.

Utrustning känner till typer, användningsändamål och möjligheter till ljusbearbetning med de traditionella lampor och dimmers som används.

använder belysningshelheten med handledning i enlighet med kundens behov och säkerhetsbestämmelser.

känner till typer, användningsändamål och möjligheter till ljusbearbetning med de rörliga lampor samt dimmers som används. kan göra motiverade val av utrustning till planen.

kan göra mångsidigt motiverade val av utrustning till planen.

använder belysningshelheten i enlighet med kundens behov och säkerhetsbestämmelser.

använder belysningshelheten i enlighet med yrkesetiken.

Gemensamma betoningar

beaktar kundens kommunikativa målsättningar.

Kvalitativ och kundinriktad verksamhet beaktar centrala kvalitetskriterier för sitt arbete och handlar med handledning enligt dem.

känner till centrala kvalitetskriterier för arbetet och sina olika arbetsuppgifter och fungerar så gott som självständigt enligt dem.

kan de centrala kvalitetskriterierna för sitt arbete och sina arbetsuppgifter och fungerar enligt dem.

fungerar sakligt i kundbetjäningssituationer.

behärskar olika kundbetjäningssituationer.

behärskar berömligt olika slags kundbetjäningssituationer.

82

3.1.12 Belysningsteknik, 15 sv Centralt kunnande i detta yrkesprov är att tillämpa ljusets fysik och att använda belysningsutrustning. Beskrivning av yrkesprovet

Den studerande - förverkligar och tar i bruk en belysningshelhet i enlighet med belysningsplanen

Den studerande - väljer utrustning - bygger upp systemet, upphängningarna, kabeldragningen och drar linjerna - följer el- och arbetssäkerhetsstadgan och –normer - arbetar som medlem i en arbetsgrupp

Den studerande - testar och ställer in belysningshelheterna - programmerar belysningssituationer - sköter ljusen under framträdandet eller filmningen

Den studerande genomför en belysningshelhet enligt planen. Till genomförandet hör att välja utrustning, bygga upp systemet, dra kablar och linjer och programmering. Vid genomförandet av belysningen ska han använda passivstrålkastare, rörliga ljus och färgväxlare samt ljusbord och -program som behövs för att reglera dem samt dimmers, gobon och flags för att utforma belysningen. Han använder färgfilters för att förändra färgtemperaturen, för att bilda kallt/varmt ljus och för att skapa stämning i enlighet med situationen. Kännedom och iakttagande av el- och arbetssäkerhetsbestämmelserna är en grundförutsättning för att yrkesprovet ska godkännas. Exempel på yrkesprov Exempel 1 Genomförande av en färdig belysningsplan i en teater-, filmnings- eller motsvarande föreställningssituation, där huvudvikten ligger på traditionella lampor. Utgångspunkt för uppgiften är ett utrymme, där belysningssystemet redan är funktionsklart. Prestationen går ut på att genomföra en belysningsplan eller att flytta på lamporna, koppla och rikta dem samt att välja och installera färgfilter. Programmering av de planenliga situationerna i ljusbordet eller programmet och att sköta ljusen under föreställningen eller filmningen. Exempel 2 Yrkesprovuppgiften är att bygga upp och programmera en föreställning som genomförs med rörliga ljus. Utgångspunkt för uppgiften är ett utrymme, där belysningssystemet inte ännu har installerats funktionsklart. Prestationen går ut på att genomföra en belysningsplan eller att flytta på lamporna, koppla och rikta dem samt att testa funktionerna och rörelsebanorna för lamporna. Till uppgiften hör också att programmera de planenliga situationerna i ljusregleringsbordet eller -programmet och att göra ljusen under föreställningen.

83

Exempel 3 Yrkesprovuppgiften är att bygga upp och ta i bruk en belysningshelhet. Utgångspunkt för uppgiften är ett utrymme, där belysningssystemet inte ännu har installerats funktionsklart men utrymmet är ändå en teater eller studio, där helheten lätt kan byggas. Apparaturen och kablarna har lagrats, så den studerande ska välja nödvändiga delar och utföra installation och testning Lamporna är både traditionella och rörliga lampor. Prestationen går ut på att sätta ihop en belysningshelhet samt att testa lampornas funktionsduglighet och rörelsebanor. Någon föreställnings- eller filmningssituation behöver inte höra till uppgiften. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet kan göras också i en simulerad situation om en verklig praktisk situation inte står till förfogande. Om den studerande deltar i teknikyrkesprov också i belysningsteknik eller evenemangsproduktionsteknik, kan detta yrkesprov utföras i samband med det. Detta yrkesprov kan göras endera under perioden för inlärning i arbetet i en riktig arbetsmiljö eller i samband med ett belysningsutförande i anslutning till läroanstaltens verksamhet eller i samband med ett utifrån beställt utförande. Yrkesprovet kan även göras i läroanstalten med hjälp av en belysningshelhet som planerats för detta yrkesprov. Som miljö för yrkesprovet passar ett utrymme, där en erforderlig professionell belysningsutrustning står till förfogande, t.ex. en studio, teater eller motsvarande utrymme. Utrymmet och belysningsutrustningen bör vara planerat och lämpa sig att användas för ifrågavarande professionella användning. Bedömning av yrkesprovet

Föremål för bedömningen

Nöjaktiga (N1) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen

Bedömningskriterier Goda (G3) (utöver kriterierna för den nöjaktiga nivån) Den studerande

Berömliga (B5) (utöver kriterierna för den goda nivån) Den studerande

kan läsa manus, presenterar sina förslag belysningsplan och övriga för dem som beslutar. skriftliga anvisningar.

presenterar sina underbyggda förslag för dem som beslutar.

gör under handledning en arbetsplan för sitt arbete, men genomförandet framskrider inte planenligt till delar.

gör en arbetsplan för sitt arbete, som visar god kännedom om produktionssättet och arbetsprocessen.

uppgör en realistisk arbetsplan för sitt arbete och håller den givna tidtabellen.

förutser förändringar och problem. har omsorg om utförandet av sitt eget arbete, styr det och klarar vid behov av att förändra

84

planen. arbetar inom ramen för den överenskomna tidtabellen och budgeten.

Behärskande av arbetsuppgiften Val av utrustning

klarar att hålla den givna tidtabellen under övervakning av.

rapporterar om eventuella meddelar utan dröjsmål omständigheter som till rätt person om förorsakar förseningar. eventuella inverkar på tidtabellen och budgeten.

planerar sitt följande arbetsskede.

arbetar omsorgsfullt.

arbetar kreativt och effektivt.

kan utvärdera sitt arbete under handledning av en professionell.

kan utvärdera sitt arbete och motivera de lösningar han valt.

analyserar och utvärderar sitt arbete och motiverar de lösningar han valt.

väljer belysningsutrustning enligt planen med handledning.

väljer belysningsutrustning enligt planen. klarar av att välja ersättande utrustning, om apparater enligt planen inte står till förfogande.

Uppbyggnad och nedmontering

sätter under handledning ihop en belysningshelhet enligt planen.

sätter ihop en belysningshelhet enligt planen så att den är funktionsklar.

hänger upp och fäster under handledning utrustningen stadigt och tryggt.

hänger upp och fäster utrustningen stadigt och tryggt.

utför kabeldragning utför kabeldragning ändamålsenligt och tryggt ändamålsenligt och under handledning. tryggt. känner behjälpligt till funktionsprinciper och belastningskapacitet för analoga och digitala dimmers som används samt kravet på strömtillförsel.

kan motiverat välja ersättande utrustning, om apparater enligt planen inte finns att tillgå.

hänger upp och fäster utrustningen snyggt.

utför systemets kabeldragning snyggt.

kan välja en tillräcklig känner väl till strömtillförsel till analoga funktionsprinciper och och digitala dimmers. belastningskapacitet för analoga och digitala dimmers som används, delar belastningen jämnt på olika objekt och kan välja rätt strömtillförsel.

monterar handledd ner monterar systematiskt ner monterar raskt ner utrustningen och hanterar utrustningen och hanterar utrustningen. den med behörig den med behörig

85

Ibruktagning och användning

försiktighet.

försiktighet.

känner till principerna för användning av färgfilter och väljer färgfilter enligt planen med handledning.

känner till användningen av färgfilter, beteckningssätt och användningsändamål samt väljer färgfilter som passar för produktionen.

riktar ljusen mot det objekt som ska belysas med handledning.

riktar ljusen enligt anvisningar och enligt planerna.

utför under handledning rätt uppsättning och inställning av rörliga lampor och dimmers.

utför rätt uppsättning och inställning av rörliga lampor och dimmers.

använder ljusregleringsbordet med handledning så att han kan styra de önskade strålkastarna.

använder ljusregleringsbordet och – program för att styra strålkastarna.

riktar ljusen självständigt utgående från planen, karaktären hos det objekt som ska belysas och rådande förhållanden.

lagrar självständigt editerar ljussituationer ljussituationerna i minnet. som finns i minnet.

Service

utför daglig underhållsservice och rengöring av utrustning som används med handledning.

använder rörliga ljus och färgbytare.

använder självständigt rörliga ljus och färgbytare som en helhet och på ett ändamålsenligt sätt.

utför daglig underhållsservice och rengöring av utrustning som används.

utför självständigt daglig underhållsservice och rengöring av utrustning som används.

kan de tekniska basfärdigheter som behövs för att utföra belysningsarbete.

kan i praktiken tillämpa basfärdigheter som behövs för att utföra belysningsarbete.

kan huvuddragen av branschens tekniska utveckling.

känner till faktorerna som utgör grunden för belysningstekniken.

skiljer åt och märker trasiga apparater för service. Behärskande av den kunskap som ligger till kan behjälpligt några grund för arbetet basfärdigheter och apparater som behövs för Baskunskaper att utföra belysningsarbete. kan belysningsteknikens centrala terminologi.

86

Val av utrustning

Uppbyggnad och nedmontering

känner till typer, användningsändamål och möjligheter till ljusbearbetning med traditionella lampor och dimmers som används. ombesörjer han gör uppsättningarna, fastsättningarna och upphängningarna enligt anvisningarna och bestämmelserna genom att fråga efter hjälp.

känner till typerna för de rörliga lampor samt dimmers som används. kan utföra motiverade val kan utföra mångsidigt av utrustning. motiverade val av utrustning. kan göra uppsättningar, fastsättningar och upphängningar enligt anvisningar och bestämmelser.

kan motivera sina valda lösningar.

vet hur strömmen kopplas till systemet och bort från det. Ibruktagning och användning

tar assisterad systemet ibruk genom att fråga efter de baskunskaper som behövs. använder belysningshelheten i enlighet med kundens behov och säkerhetskraven under handledning.

Problemlösning

Behärskande av arbetssäkerhet

tar systemet ibruk genom tar logiskt och att utnyttja kunskaper om systematiskt ibruk apparaternas systemet funktionsprinciper. använder belysningsanvänder belysningshelheten i enlighet med helheten i enlighet med yrkesetiken. kundens behov och säkerhetskraven.

klarar logiskt av att söka klarar endast slumpmässigt att söka fel fel och störningskällor. och störningskällor vet om några möjliga feloch störningskällor.

klarar självständigt av att söka fel och störningskällor.

följer arbets- och el-säkerhetsbestämmelserna så att han tryggt klarar av uppgifterna.

arbetar tryggt och beaktar riskfaktorer som finns i arbetsmiljön.

fäster särskild uppmärksamhet vid elsäkerheten.

känner till de vanligaste fel- och störningskällorna.

har självständigt omsorg om arbetssäkerheten i arbetsmiljön och rapporterar om brister.

87

3.1.13 Belysningsarbete 15, sv Centralt innehåll i studiehelheten är att behärska helheter för belysningsarbete samt arbets- och elsäkerhet. Beskrivning av yrkesprovet

Den studerande - arbetar som medlem i belysningsgruppen - bygger upp, kopplar och provanvänder en belysningshelhet enligt planen

Den studerande - väljer och packar utrustningen för transport - iakttar el- och arbetssäkerhetsstadgandena och -normerna - arbetar som medlem i arbetsgruppen

Den studerande - använder belysningen i föreställningssituationen - plockar ner belysningshelheten efter användningen och packar den för transport

Den studerande - dokumenterar och rapporterar om det färdiga förverkligandet - ombesörjer grundunderhåll och uppdatering av utrustningen och programmen

Den studerande arbetar i fältförhållanden i belysningsuppgifter som medlem i en produktionsgrupp. Som medlem i gruppen kan han delta i att bygga upp även en stor belysningshelhet. Han håller de övriga gruppmedlemmarna underrättade om, vad han har gjort, eller om avancemang vad gäller arbetsmotiv, förändringar mm. Den studerande vet vilka uppgifter produktionsgruppens medlemmar har och ställer sig själv som medlem i belysningsgruppen på rätt plats och i rätta uppgifter. Den studerande bygger självständig upp en belysningshelhet enligt planen på en plats, där det inte nödvändigtvis finns fast utrustning att tillgå. Den studerande väljer utrustning och tillbehör enligt planen samt packar dem på ett ändamålsenligt sätt med beaktande av de krav på transporten, som de ställer. Han gör upp en tidtabell för genomförandet av planen och reagerar också inom ramen för sin uppgjorda tidtabell på problem och förändringar som dyker upp under arbetets gång. Han monterar anslutningar och kablar för dimmers och ljusborden, placerar ut och hänger upp traditionella och rörliga ljus samt färgväxlare. Han använder och programmerar ljusbord- och program som är avsedda för styrningen av traditionella och rörliga ljus. Den studerande använder stativ och upphängningsanordningar till lamporna och fäster lamporna i dem tryggt och enligt anvisningarna. Han bestämmer vilken strömtillförsel utrustningen behöver och fördelningen av belastningen mellan olika motiv. Han utför fastsättning, skyddande och linjedragning av kablar t.ex. i förhållande till ljudåtergivningskablar . Han iakttar el- och arbetssäkerhetsbestämmelserna i allt vad han gör. Exempel på yrkesprov Exempel 1 Den studerande fungerar som ljusansvarig i belysningsgruppen för en konstnärlig produktion som förevisas, hans uppgifter är beroende av produktionens omfattning. Uppgiften är i första hand att klanderfritt sköta de uppgifter som anförtrotts honom och också att analysera sin

88

egen verksamhet och sin plats som medlem i gruppen. Yrkesprovet kan inte i det fallet utföras i en simulerad miljö, utan en praktisk arbetssituation måste höra ihop med den. Exempel 2 Den studerande genomför en uppbyggnad och användning av en belysningshelhet i något festivalaktigt evenemang i mindre skala. Han bygger självständigt upp en belysningshelhet, endera efter en egen belysningsplan eller efter en plan som någon annan gjort, på en plats, där inte fast belysningsutrustning står till förfogande. Han väljer utrustning och tillbehör enligt planen samt packar ner dem på ändamålsenligt sätt med beaktande av de krav på transporten, som de ställer. Exempel 3 Den studerande bygger självständigt upp en belysning enligt belysningsplanen för en teaterföreställning. I utgångsläget har lamporna samt anslutningarna plockats isär och uppbyggandet ska sättas igång ända från början. Han väljer utrustning, färgfilter och övriga tillbehör enligt planen. Han hänger upp och kopplar lamporna på ändamålsenligt sätt med beaktande av säkerhetskraven samt riktar dem enligt planen. Han programmerar ljussituationerna enligt planen i ljusbordet och sköter ljusen under föreställningens gång. Yrkesprovsmiljö Detta yrkesprov kan utföras endera under perioden för inlärning i arbetet i en riktig arbetsmiljö eller i samband med ett belysningsutförande i anslutning till läroanstaltens verksamhet eller i samband med ett utifrån beställt utförande. Som miljö för yrkesprovet passar något praktiskt föreställningstillfälle: filmning, teater, dans, band eller motsvarande verklig produktion. Yrkesprovplatsen, belysningsutrustningen och den händelse som ska belysas bör vara på en professionell nivå och lämpa sig för utförande av yrkesprovet. Bedömning av yrkesprovet

Föremål för bedömningen

Nöjaktiga (N1) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen

Bedömningskriterier Goda (G3) (utöver kriterierna för den nöjaktiga nivån) Den studerande

Berömliga (B5) (utöver kriterierna för den goda nivån) Den studerande

kan läsa manus, presenterar sina förslag belysningsplan och övriga för dem som beslutar. skriftliga anvisningar.

presenterar sina underbyggda förslag för dem som beslutar.

gör med handledning en gör en realistisk arbetsplan för sitt arbete, arbetsplan för sitt arbete. men det framskrider inte planenligt till alla delar.

gör en arbetsplan, som visar god kännedom om produktionssättet och arbetsprocessen. förutser förändringar och problem.

klarar under övervakning håller den givna att hålla den givna tidtabellen.

arbetar inom ramen för den överenskomna

89

tidtabellen. planerar sitt följande arbetsskede.

tidtabellen och budgeten. rapporterar om eventuella meddelar utan dröjsmål omständigheter som till rätt person om förorsakar förseningar. eventuellt inverkar på tidtabellen och budgeten. känner till kvalitetskraven för arbetet och uppfyller dem. arbetar omsorgsfullt.

arbetar kreativt, omsorgsfullt och effektivt. analyserar och utvärderar sitt arbete och motiverar de lösningar han valt.

Behärskande av arbetsuppgiften Val av utrustning

väljer med handledning belysningsutrustning enligt planen.

väljer belysningsutrustning enligt planen. klarar av att välja ersättande utrustning, om apparater enligt planen inte står till förfogande.

Uppbyggnad och nedmontering

sätter under handledning ihop en belysningshelhet enligt planen så att den är funktionsklar i fältförhållanden.

kan motiverat välja ersättande utrustning, om apparater enligt planen inte finns att tillgå.

sätter ihop en belysningshelhet enligt planen så att den är funktionsklar i fältförhållanden.

hänger upp och fäster hänger upp och fäster utrustningen stadigt och utrustningen stadigt och tryggt under handledning. tryggt.

hänger upp och fäster utrustningen snyggt.

utför kabeldragning av systemet ändamålsenligt och tryggt under handledning.

utför kabeldragning av utför kabeldragning av systemet ändamålsenligt systemet snyggt. och tryggt med beaktande av andra yrkesgruppers kabeldragningar.

känner behjälpligt till funktionsprinciperna och belastningskapaciteten för de analoga och digitala dimmers som används samt kravet på strömtillförsel. monterar och packar

kan välja tillräcklig delar belastningen för strömtillförsel till analoga analoga och digitala och digitala dimmers. dimmers jämnt på olika objekt och kan välja rätt strömtillförsel till dem. monterar och packar

monterar och packar

90

Ibruktagning och användning

handledd ner utrustning och hanterar den med behörig försiktighet.

systematiskt ner utrustning och hanterar den med behörig försiktighet.

känner till principerna för användning av färgfilter och väljer färgfilter med handledning enligt planen.

känner till användning av färgfilter, beteckningssätten och användningsändamålen för dem samt väljer färgfilter som passar för produktionen enligt planen.

riktar under handledning ljusen mot det objekt som ska belysas.

riktar ljusen enligt anvisningar och enligt planerna.

utför under handledning uppsättning och inställning av rörliga lampor och dimmers. använder ljusregleringsbordet så att han under handledning kan styra de önskade strålkastarna.

raskt ner utrustningen.

riktar ljusen självständigt med iakttagande av planen, karaktären hos det objekt som ska utför rätt uppsättning och belysas och de rådande inställning av rörliga förhållanden. lampor och dimmers. använder ljusregleringsbordet och – program för att styra strålkastarna.

använder självständigt ljusregleringsbordet och –program på ett ändamålsenligt sätt.

lagrar under handledning lagrar självständigt ljussituationer i minnet. ljussituationerna i minnet.

Service

använder under handledning rörliga ljus och färgbytare.

använder rörliga ljus och färgbytare.

utför under handledning daglig underhållsservice och rengöring av den utrustning som han använder.

utför daglig underhållsservice och rengöring av den utrustning som han använder.

tar ur och märker trasiga apparater för service.

utför självständigt daglig underhållsservice och rengöring av den utrustning som han använder. editerar ljussituationer som finns i minnet. använder självständigt rörliga ljus och färgbytare som en helhet och på ett ändamålsenligt sätt.

Behärskande av den kunskap som ligger till kan behjälpligt några grund för arbetet basfärdigheter och utrustning som behövs

kan tekniska basfärdigheter för att utföra belysningsarbete.

kan i praktiken tillämpa basfärdigheter för att utföra belysningsarbete.

91

Baskunskaper

för att utföra belysningsarbete. kan belysningsteknikens centrala terminologi.

kan huvuddragen av branschens tekniska utveckling.

kan belysningsteknikens termer, känner till bakomliggande företeelser.

Val av utrustning

kan utföra motiverade val kan mångsidigt och känner till typer, motiverat välja användningsändamål och av utrustning. utrustning. möjligheter till ljusbearbetning med dem hos de traditionella lampor och dimmers som används.

Uppbyggnad och nedmontering

frågar efter hjälp då han gör uppsättningar, fastsättningar och upphängningar enligt anvisningar och bestämmelser.

Ibruktagning och användning

vet hur ström kopplas till och från systemet.

kan göra uppsättningar, fastsättningar och upphängningar enligt anvisningar och bestämmelser.

kan motivera hur han valt att utföra uppsättningar, fastsättningar och upphängningar.

utför ibruktagning av systemet med assistans genom att fråga efter de baskunskaper som han behöver.

utför ibruktagning av systemet genom att utnyttja sina kunskaper om apparaternas funktionsprinciper.

utför ibruktagning av systemet logiskt och systematiskt

använder belysningshelheten med handledning i enlighet med kundens behov och säkerhetskraven.

använder belysningshelheten i enlighet med kundens behov och säkerhetskraven.

använder belysningshelheten i enlighet med yrkesetiken.

vet hur han åstadkommer vet vad som är möjligt de funktioner som och vad som inte är det. kunden vill ha. Egen plats i arbetsgruppen Behärskande av arbetssäkerhet

gestaltar olika delområden i produktionsgruppen och sin egen andel i det.

gestaltar människornas uppgifter i produktionsgruppen.

klarar av att analysera sin egen prestation som medlem i arbetsgruppen.

följer arbets- och elsäkerhetsbestämmelser så att han tryggt klarar uppgifterna.

har omsorg om arbetssäkerheten i arbetsmiljön och rapporterar om brister.

---

92

fäster särskild uppmärksamhet vid elsäkerheten. Baskompetens klarar endast att Problemlösningsförmåga slumpmässigt söka fel och störningskällor

kan söka fel och störningskällor logiskt.

kan självständigt söka fel och störningskällor.

vet om några möjliga fel- känner till de vanligaste och störningskällor. fel- och störningskällorna. Interaktions-, kommunikations och samarbetsfärdigheter

kan arbeta i olika slags arbetsgrupper och projekt.

kan samarbeta och beakta tillämpar tekniska arbetsgemenskapens basfärdigheter i övriga medlemmar. grupparbetet och i projekten.

fungerar som medlem i arbetsgruppen utan att förorsaka störningar.

känner till medlemmarnas känner till medlemmarnas centrala uppgifter i centrala uppgifter arbetsgruppen. arbetsgruppen.

följer anvisningar och bestämmelser från arbetsgruppen eller –teamet. kan presentera sitt arbete för arbetsgruppen eller förmannen.

kan presentera sina motiverade förslag i arbetsgruppen och framlägga dem för godkännande inför dem som beslutar.

3.1.14 Multimedia som uttrycksmedel, 15 sv Centralt innehåll i denna studiehelhet är att använda multimedia som kommunikativt uttrycksmedel. Beskrivning av yrkesprovet DEN STUDERANDE

bekantar sig med uppdraget

planerar användargränssnitt

förenar och redigerar medieelementen

testar och vidarebefordar materialet

utför, väljer och bearbetar medieelementen

93

Den studerande använder i tillräcklig utsträckning de redskap, utrustning och program som förutsätts för varje provuppgift. Att bekanta sig med uppdraget Den studerande bekantar sig med uppdragets innebörd och identifierar de centrala uttrycksmässiga, kommunikativa, materialmässiga och tekniska krav som hör till det. Han uppgör en egen arbetsplan, presenterar den och framlägger den för godkännande. Den studerande • väljer metoder, utrustning och program, som han kommer att använda med beaktande av kundinriktningen och lönsamheten som grund • gör sin arbetsplan, presenterar den och framlägger den för godkännande • använder de centrala begreppen inom multimedia som uttrycksmedel. Planering av användargränssnitt Den studerande • gör under handledning på basen av en synopsis, ett sakmanus eller motsvarande uppdragsbeskrivning ett förslag till användargränssnitt för en interaktiv multimedieprodukt: dess medieelement och funktionella uppbyggnad • beaktar särskilt kundens eller beställarens tekniska, funktionella och grafiska anvisningar • gör dokument över sin plan, av vilka förslagets funktionella, audiovisuella och kommunikativa innehåll samt tekniska utförandesätt framgår • presenterar sin plan med hjälp av dokumenten • namnger, arkiverar och dokumenterar sitt arbete på överenskommet sätt. Att framställa olika medieelement Den studerande konkretiserar de givna målsättningarna, anvisningarna och skisserna till bild-, ljud- och textelement. Arbetets kommunikativa och uttrycksmässiga målsättningar ingår i anvisningarna. Den studerande • väljer redskap och tekniker, med vilka man kan producera ett resultat i enlighet med planen • planerar före genomförandet hur genomförandet ska ske och åskådliggör slutresultatet • presenterar sin plan för godkännande med begrepp som används inom multimedieproduktion • fotograferar, ritar eller framställer på annat sätt bildmaterial, spelar in eller framställer på annat sätt ljudmaterial samt flyttar eller skriver text på basen av givna anvisningar och skisser • granskar filstorlekarna och filformaten för materialen och ändrar vid behov innehållsmaterialen till rätt filformat för digital bearbetning • namnger och arkiverar materialet, dokumenterar sitt arbete och har omsorg om säkerhetskopiering på överenskommet sätt. Val och bearbetning av medieelement Den studerande väljer, förenar och bearbetar bild-, ljud- och textmaterial på basen av de kommunikativa, estetiska och ekonomiska krav som uppställts för arbetet.

94

Den studerande • utformar före genomförandet ett förslag till användning, val och bearbetning av olika slags material och presenterar sin plan för godkännande • presenterar och motiverar sitt val genom att använda yrkesterminologi • väljer redskap, utrustning och tillämpningsprogram, med vilkas hjälp han kan genomföra särdragen i enlighet med planen • ser till, att det bearbetade materialet har ändamålsenligt filformat • namnger och arkiverar material, dokumenterar sitt arbete och har omsorg om säkerhetskopiering på överenskommet sätt • vidarebefordrar material till överenskommen plats på överenskommet sätt. Att förena och redigera medieelement Den studerande redigerar bild-, ljud- och textmaterial till en ändamålsenlig kommunikationsprodukt. Arbetets kommunikativa och uttrycksmässiga målsättningar ingår i anvisningarna. Den studerande • arbetar på basen av givna anvisningar och skisser • planerar före genomförandet hur genomförandet ska ske och åskådliggör slutresultatet • presenterar sin plan för godkännande samt motiverar sitt val genom att använda uttrycksmässig och dramaturgisk terminologi som används i multimedieuttryck • väljer redskap, utrustning och tillämpningsprogram, med vilkas hjälp han kan genomföra särdragen i enlighet med planen • förenar olika bild-, ljud- och textelement till helheter, som bildar delar i ett större verk eller vilka bildar en hel interaktiv multidmedieproduktion • ombesörjer kund- eller beställargodkännande enligt den anvisning han fått • namnger och arkiverar material, dokumenterar sitt arbete och har omsorg om säkerhetskopiering på överenskommet sätt. Testning och leverans Den studerande • testar eller låter testa produkten • utför nödvändiga ändringar eller reparationer • levererar den färdiga produkten i överenskommen form till överenskommen plats på överenskommet sätt • har omsorg om ändamålsenlig slutbehandling och arkivering av materialet på överenskommet sätt. Exempel på yrkesprov Exempel 1 Den studerande gör en plan för bearbetning av ett företags befintliga multimediehelhet för att förbättra dess kommunikationsmässiga framtoning. Den produkt som ska bearbetas är endera en webbsida avsedd för en begränsad eller bred publik eller någon annan interaktiv multimedieprodukt.

95

Planeringen sker i samarbete med kunden. Vid ett mer omfattande ändringsarbete deltar en expertarbetsgrupp i projektet. Uppgiften kan vara tvådelad: 1) plan 2) genomförande av någon del av den godkända planen. Vid uppdragsgivningen berättas det om produktens • funktion och målsättning • användare • företagets egna instruktioner för t.ex.. layout, grafik eller användning av animation osv. • övriga kvalitetskriterier som gäller den, t.ex. om användbarhet, tillgänglighet, deltagarmöjlighet eller uppdatering • tyngdpunkter i förändringen. Uppdragsgivningen kan gälla t.ex. • produktens utseende o visuell prägel såsom bilder, färger, logon, symboler, ikoner o typografi o grafiska framställningar • grafiska användargränssnitt i större omfattning • övriga funktioner o t.ex. tillänglighet, interaktion. Den plan, som studeranden uppgjort, kan möjligen innehålla flera alternativa förslag till förändring av några delar. Alla förslag bör ha sin grund i uppdragsgivningen och till planen hör en fungerande demo. Exempel 2 Planering av användargränssnitt för en filmhelhet med kompletterande material, vars inspelning sker med hjälp av t.ex. en DVD-skiva. Till planeringen hör en demo för utförande av ett kommunikativt test. Exempel 3 Att som interaktiv grafisk framställning beskriva en process eller verksamhet som hör till en mer omfattande multimediehelhet, i vilken det finns ljud, bild, video eller animation och text vid behov. Planering eller planering och genomförande. Yrkesprovsmiljö Miljön för yrkesprovet kan vara ett företag eller någon annan offentlig aktör, till vars verksamheter det hör att göra digitala interaktiva multimedieprodukter. Yrkesprovet utförs i övervakade, handledda förhållanden. När den studerande utför yrkesprovet ska han ha utrymmen, som lämpar sig för arbetet och motsvarar dem som normalt används i branschens arbeten till sitt förfogande. Den studerande ska ha tillgång till en arbetsstation, behövliga program och kringutrustning som lämpar sig för arbetet och beroende på uppgiften olika slags utrustning, såsom en kamera eller mikrofon. Yrkesprovet utförs endera som en individuell prestation eller som medlem i en arbetsgrupp där den studerandes enskilda prestation kan bedömas. I yrkesprovet deltar den studerande i ett projekt eller i en arbetsprocess med en arbetsinsats, som bestämts på förhand och väljs enligt arbetsplatsen, projektet eller

96

yrkesprovet. Arbetsinsatsen bestäms i samråd mellan läroanstaltens representant, den studerande och arbetslivsrepresentanten. Yrkesprovet ordnas efter att den studerande haft möjlighet att bekanta sig med de program, utrustning och redskap som används och som skiljer sig från dem han tidigare använt. Bedömning av yrkesprovet Vid bedömning av yrkesproven i studiehelheten Multimedia som uttrycksmedel ligger tyngdpunkten framförallt på att behärska det kommunikativa kunnandet och basfärdigheterna i interaktiva multimedieuttryck.

Föremål för bedömningen

Nöjaktiga (N1) Den studerande

Bedömningskriterier Goda (G3) (utöver kriterierna för den nöjaktiga nivån) Den studerande

Berömliga (B5) (utöver kriterierna för den goda nivån) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen

utför uppgiften enligt manuset eller övriga Tillämpa uttrycksmässiga skriftliga eller basfärdigheter i audiovisuella anvisningar. grupparbete avviker från anvisningarna endast med Beakta kundens tillstånd av rätt person. målsättningar Planeria användargränssnitt

kan med handledning planera användargränssitt.

Göra planer

gör under handledning en kan göra en realistisk arbetsplan för sitt arbete, arbetsplan för sitt eget och genomförandet arbete. framskrider huvudsakligen planenligt.

Göra skisser

gör under handledning begripliga skisser och demon.

Arbetet i en kreativ arbetsgrupp

Framställning, bearbetning och

kan göra en arbetsplan för sitt eget arbete, som visar god kännedom om produktionssättet och arbetsprocessen

gör under handledning klara och åskådliga skisser och demon. presenterar sitt förslag för presenterar sina förslag de personer som beslutar. för dem som beslutar, genom att använda central terminologi i multimedieuttryck.

tar med handledning de viktigaste särdragen som

tar de viktigaste särdragen tar självständigt de som bestämts för särdrag som bestämts för

97

redigering av bild-, ljudoch textmaterial till en ändamålsenlig multimediaprodukt

bestämts för slutprodukten som utgångspunkter för sin egen kommunikativa aktivitet, och Tillämpad användning av tillämpningen och den teknik som används beaktandet av dem i arbetet fordrar handledning.

slutprodukten som utgångspunkter för sin egen kommunikativa aktivitet, men tillämpningen av dem i arbetet fordrar handledning.

slutprodukten som utgångspunkter för sin egen kommunikativa aktivitet och kan tillämpa dem i sitt arbete.

Basfärdigheter i att producera multimedia

planerar och genomför under handledning ett slutresultat som kommunikativt kan förverkligas.

planerar och genomför ett slutresultat, som kommunikativt och tekniskt kan förverkligas.

planerar och genomför ett uttrycksmässigt och tekniskt ändamålsenligt, kommunikativt och produktionsmässigt fungerande slutresultat.

håller tidtabellen under övervakning.

håller den givna tidtabellen.

arbetar inom ramen för den överenskomna tidtabellen och budgeten.

kan planera det följande arbetsskedet.

rapporterar om eventuella meddelar utan dröjsmål omständigheter som till rätt person om förorsakar förseningar. eventuella saker som för egen del inverkar på tidtabellen och budgeten.

Utvärdering av arbetsprestationen och resultatet

testar och granskar sitt arbete med handledning.

känner till kvalitetskraven för arbetet och uppfyller dem.

Projektarbete

korrigerar noggrant eventuella fel.

Att förena bild-, färg-, ljud- och verbala uttryck och textmaterial till en ändamålsenlig multimediaprodukt

kan utvärdera sitt arbete under handledning av en professionell. Vidareutveckling av arbetsuppgiften Behärskande av arbetsuppgiften Behärska och tillämpa informationstekniska

arbetar omsorgsfullt.

arbetar kreativt, omsorgsfullt och effektivt.

testar och granskar sitt arbete innan det överlämnas vidare.

testar och granskar sitt arbete innan det överlämnas vidare.

kan utvärdera sitt arbete och motivera de lösningar han valt.

analyserar och utvärderar sitt arbete och motiverar de lösningar han valt.

handlar enligt anvisningar fungerar smidigt. är smidig och initiativrik och handledning. utvecklar takten i arbetets utvecklar sitt eget utförande. arbetssätt. kan de viktigaste informationstekniska arbetsmetoderna för bild-, ljud- och grafiskt

kan de centrala fungerar självständigt arbetsmetoderna och och väljer ändamålsenliga fungerar självständigt på metoder enligt basen av planer och situationen.

98

arbetsmetoder för bild-, ljud- och grafiskt uttryck

uttryck och redigering av anvisningar. produkten.

Använda och tillämpa olika utrustningar och programhelheter som arbetsredskap i multimedia

kan med handledning använda utrustning, program och redskap som behövs i arbetet.

kan använda utrustning, program och redskap som behövs i arbetet.

kan använda olika slags utrustning, program och redskap som är i användning.

kan vid behov be om tilläggsanvisningar.

kan vid behov fråga råd eller instruerad leta reda på tilläggsanvisningar.

kan i problemsituationer själv söka tilläggsanvisningar och fråga råd när det är förnuftigt produktionsmässigt sett.

känner med handledning igen material som är av upphovsrättsligt slag.

antecknar det material han använt enligt instruktioner.

antecknar det material han använt enligt instruktioner och vidarebefordrar uppgifterna till en behörig gruppmedlem.

kan använda central terminologi inom multimedieuttryck och kan tillämpa uttrycksmässiga grundprinciper för multimedia i sitt arbete.

behärskar uttrycksmässiga och dramaturgiska termer som används inom multimedieuttryck och deras betydelse.

Ekonomiskt och etiskt ansvar

antecknar med handledning det material han använt. Behärskande av den kunskap som ligger till kan tillämpa grund för arbetet multimedieuttryck och – berättande i sitt arbete Behärska terminologi inom multimedieuttryck. Tillämpa uttrycksbegrepp vid konkretisering av manuset eller övriga givna anvisningar till olika medieelement eller till föreningar av dem

behärskar kreativa och uttrycksmässiga basfärdigheter för att göra multimedia och tillämpar dem i grupparbete och i olika projekt. tillämpar bild-, färg, ljudoch verbala uttryck och kombinationer av dem.

Baskompetens Interaktions-, kommunikations och samarbetsfärdigheter

kan arbeta i olika slags arbetsgrupper och projekt inom AVbranschen.

känner till de centrala uppgifterna för arbetsgruppens medlemmar.

tillämpar tekniska basfärdigheter i grupparbete och i projekt.

verkar som medlem i arbetsgruppen utan att förorsaka störningar.

klarar av att samarbeta och beaktar de övriga i arbetsgemenskapen.

samarbetar, samt ger och begär hjälp vid behov.

fungerar ansvarsfullt och rättvist.

99

följder instruktioner och bestämmelser från arbetsgruppen eller teamet.

följer de produktionsinstruktioner som han fått.

presenterar sitt arbete för sin arbetsgrupp eller sin förman.

Gemensamma betoningar Kvalitativ och kundinriktad verksamhet

Utnyttja teknologi och informationsteknik

presenterar sina underbyggda förslag i arbetsgruppen och framför sina förslag för godkännande för dem som beslutar.

beaktar centrala kvalitetskriterier för sitt arbete och handlar under handledning enligt dem.

känner till centrala kvalitetskriterier för sitt arbete och sina arbetsuppgifter och fungerar enligt dem så gott som självständigt .

beaktar i arbetet kundens målsättningar.

fungerar sakligt i kundbetjäningssituationer.

behärskar olika kundbetjäningssituationer.

behärskar berömligt olika kundbetjäningssituationer.

kan tillämpa ny teknik i sitt arbete.

tillämpar och tar ny teknik och tillämpningar i bruk i sitt arbete, i sina arbetsrutiner och i interaktion med arbetslivet och följer med utvecklingen inom teknologi och informationsteknik.

tillämpar och tar innovativt i bruk ny teknik och tillämpningar i sitt arbete, i sina arbetsvanor och i interaktion med arbetslivet och följer självmant och kontinuerligt med utveckling inom teknologi och informationsteknik.

kan centrala kvalitetskriterier för arbetet och arbetsuppgifterna och fungerar enligt dem.

100

3.1.15 Multimedieteknik, 15 sv Centralt innehåll i denna studiehelhet är att tillämpa multimedieteknik. Beskrivning av yrkesprovet Den studerande Underhåller och uppdaterar apparater och program

Bekantar sig med uppgiften

Producerar och bearbetar materialet

Lagrar och dokumenterar material

Testar, färdigställer, delar ut och underhåller

Sammanställer materialet till en interaktiv multimedieprodukt. Förverkligar användargränssnitt

Den studerande behärskar något specialområde inom multimedia i sådan utsträckning, att han självständigt kan utföra de praktiska arbeten som hör till det. Att producera och bearbeta materialet Den studerande framställer och bearbetar med informationstekniska metoder olika slags bild-, ljud- och textmaterial. När den studerande gör sina val av utrustning, program och metoder ska han beakta den färdiga produktens kommunikativa specialdrag och –krav, distributionskanal och förevisningsmiljö. Den studerande • väljer ändamålsenliga lagrings- och överföringstekniker • granskar den tekniska kvaliteten på materialet i relation till kvalitetskraven för projektet • överför olika slags bild-, ljud- och textmaterial till ett ändamålsenligt filformat för digital bearbetning • bearbetar bild-, ljud- och textmaterial på basen av manuset eller annan instruktion genom att använda redskap, utrustning och tillämpningsprogram, för att förverkliga specialdragen enligt planeringen. Sammanställning av materialet till en interaktiv multimedieprodukt Den studerande • ska på basen av produktionsmanuset eller annan tillräcklig instruktion förena medieelementen till en hel produkt eller till en självständig interaktiv del av produkten • använder program eller programmeringsspråk som är avsedda för redigering av multimedia • testar, färdigställer och låter godkänna resultatet

101

• •

lagrar och dokumenterar materialen enligt arbetsanvisningarna levererar den färdiga produkten på överenskommet sätt till överenskommen plats.

Att förverkliga interaktiva användargränssnitt Den studerande • bekantar sig med dokument som ansluter sig till uppdragsgivningen. Beaktar särskilt beställarens eller kundens instruktioner eller normer • bekantar sig med bild-, ljud- och textmaterial som producerats för användargränssnitten • gör ett förslag till tekniskt förverkligande av interaktiva användargränssnitt • presenterar sin plan för godkännande med hjälp av en demo och övriga nödvändiga dokument • bygger upp användargränssnitt genom att använda lämpligt program eller programmeringsspråk eller en kombination av dem • namnger, arkiverar och dokumenterar sitt arbete enligt arbetsanvisningarna • levererar slutresultatet på överenskommet sätt till överenskommen plats. Att testa, färdigställa, distribuera och uppdatera multimedieprodukten Den studerande • granskar den tekniska kvaliteten på sitt arbete innan det överlämnas vidare • testar vid behov produkten i olika slags användningsmiljöer • överför vid behov den testade produkten till distributionskanalen • dokumenterar framställning och redigering med tanke på underhåll och uppdatering av multimedieprodukten • utför vid behov de vanligaste underhålls- och uppdateringsrutinerna för produkten. Lagring och dokumentering av materialet Den studerande • optimerar och lagrar det material han hanterat så att det passar ändamålet och distributionstekniken • granskar, att allt färdigt material finns i önskat, standardenligt filformat • namnger och lagrar materialet ( alla versioner som ska uppbevaras) enligt produktionsanvisningarna • dokumenterar sitt utförda arbete sakenligt • utför säkerhetskopiering av materialet på ändamålsenligt sätt. Underhåll och uppdatering av utrustning och programvara Den studerande utför underhåll och uppdatering av utrustning och program som är i användning och dagligen används i arbetet. Att behärska något specialområde inom multimedia Den studerande utför självständigt arbete på något specialområde inom multimedia. Specialområdet kan vara något område som gäller att framställa eller bearbeta material, såsom t.ex. animation, 3D-modellbygge, behandling och bearbetning av fotografier, att framställa eller koda datamaskinsmusik.

102

Exempel på yrkesprov Exempel 1 Den studerande förverkligar användargränssnitt för en helhet omfattande en film och kompletterande material, vars inspelning sker med hjälp av t.ex. en DVD-skiva. Till planeringen hör en fungerande demo för testningen. Exempel 2 Den studerande förverkligar en del av en multimedia produkt, som redigeras av olika slags bildoch ljudelement och som innehåller animation. Den studerande gör de olika elementerna färdiga, dokumenterar och lagrar dem så, att sekvensen är klar att hopfogas med multimedia. Exempel 3 Den studerande framställer bild- eller ljudmaterial eller bådadera för en multimedieprodukt. Han fungerar på basen av manuset och annan tillräcklig instruktion. Han filmar, fotograferar, tecknar, bandar eller framställer råmaterial genom att utnyttja olika slags tillämpningsprogram för bearbetning. Han överför material till överenskomna filformat, namnger och lagrar dem enligt anvisningarna för fortsatt behandling. Han arkiverar originalmaterial enligt anvisningen. Exempel 4 Framställande av olika slags bild-, ljud- och textråmaterial för multimedia. Den studerande överför, hanterar, bearbetar och färdigställer material genom att utnyttja lämplig utrustning och program. Han optimerar och omvandlar tekniskt färdigt material så att det passar användningsändamålet och distributionstekniken. Han gör överenskomna dokument, som behövs för underhåll och uppdatering. Han arkiverar materialet enligt anvisningarna och städar arbetsutrymmena. Exempel 5 Arbete inom det egna specialområdet. Den studerande utför det självständigt inom den givna tidtabellen ända till kvalitetssäkringen av resultatet. Exempel 6 Den studerande redigerar ett mindre interaktivt multimedieverk. Yrkesprovsmiljö Man strävar till att göra yrkesprovet i äkta arbetslivssituationer. Tidpunkten för yrkesproven kan förläggas till perioden för inlärning i arbetet. Arbetslivsrepresentanten deltar i planeringen av yrkesprovet. Miljön för yrkesprovet kan vara ett företag eller någon annan offentlig aktör, som gör digitala interaktiva multimedieprodukter. Yrkesprovet görs i övervakade, handledda förhållanden. När den studerande gör yrkesprovet ska han till sitt förfogande ha utrymmen, som lämpar sig för arbetet och motsvarar dem som normalt används i branschens arbeten. Den studerande ska ha tillgång till arbetsstationer, program och kringutrustning som är lämpliga i arbetet och som man oberoende av yrkesprovuppgift kan använda för att göra, flytta, bearbeta, editera, sammanställa, lagra och arkivera still-bildmaterial, rörliga bilder, 2D- eller 3D-animationer och videon, grafiska element, musik, talljud, effekter och texter och helheter som bildas av dem. Yrkesprovet görs endera som en individuell prestation eller som en medlem i en arbetsgrupp där den studerandes individuella prestation kan bedömas. Den studerande deltar i ett projekt eller i en arbetsprocess

103

med en på förhand bestämd arbetsinsats, som väljs enligt arbetsplatsen, projektet och yrkesprovet. Arbetsinsatsen bestäms i samråd mellan läroanstaltens representant, den studerande och arbetslivsrepresentanten. Yrkesprovet ordnas efter att den studerande haft möjlighet att bekanta sig med program, utrustning och redskap som är i användning och som avviker från dem han tidigare använt. Bedömning av yrkesprovet Vid bedömning av yrkesproven för studiehelheten Multimedieteknik betonas det framför allt att man behärskar basfärdigheterna i multimedieteknik och kan tillämpa dem.

Föremål för bedömningen

Nöjaktiga (N1) Den studerande

Bedömningskriterier Goda (G3) (utöver kriterierna för den nöjaktiga nivån) Den studerande

Berömliga (B5) (utöver kriterierna för den goda nivån) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen

fungerar under fungerar enligt manuset presenterar sina handledning enligt eller övriga skriftliga eller motiverade förslag för Välja metoder, utrustning manuset eller övriga audiovisuella anvisningar dem som beslutar. och program på basen av skriftliga eller en given instruktion audiovisuella anvisningar. Självständig planera arbete inom det egna specialområdet

kan under handledning kan göra en realistisk göra en arbetsplan för sitt arbetsplan för sitt arbete. arbete, där genomförande huvudsakligen framskrider planenligt.

kan göra en arbetsplan för sitt arbete, som visar god kännedom om produktionssättet och arbetsprocessen.

Framställa och bearbeta material.

kan under handledning bearbeta och sammanställa bild- och ljudmaterial och optimera det så att det lämpar sig för användnings-ändamål och distributionsteknik.

kan bearbeta och sammanställa bild- och ljudmaterial och optimera det, så att det lämpar sig för användningsändamål och distributionsteknik.

kan något specialområde inom multimedia i sådan utsträckning, att han självständigt kan utföra de praktiska arbeten som hör till det.

beaktar kraven från datorenheten med handledning.

beaktar kraven från datorenheten.

väljer i enskilda fall det mest ändamålsenliga programmet för bearbetning och sammanställning av bildoch ljudmaterial.

Sammanställa multimediehelheten.

Förverkliga interaktiva användargränssnitt

optimerar material så att det lämpar sig för användningsändamålet och distributionstekniken

104

och beaktar de typografiska kraven. Underhållsuppgifter, som hör till förverkligandet av arbetet och går ut på att underhålla de apparater och program som han använder

kan under handledning sammanställa en multimedieprodukt i enlighet med distributionstekniken genom att använda program.

kan med någon programtillämpning i professionellt bruk sammanställa en tekniskt fungerande multimedieprodukt.

testar och färdigställer sitt testar produkten i olika arbete med handledning. användningsmiljöer och distributionskanaler samt färdigställer sitt arbete.

sammanställer med en programtillämpning professionellt bruk en ändamålsenlig, tekniskt fungerande produkt.

testar produkten i olika användningsmiljöer och distributionskanaler samt färdigställer sitt arbete.

kan under handledning överföra produkten till distributionskanalen.

kan överföra produkten till distributionskanalen.

städar under handledning arbetsutrymmena vid arbetets slut genom att arkivera eller rensa bort filer enligt anvisningar.

städar arbetsutrymmena arkiverar eller rensar bort efter att arbetet blivit filer enligt anvisningar. klart genom att arkivera eller rensa bort filer enligt anvisningar.

Testning

testar och granskar sitt arbete med handledning.

testar och granskar sitt arbete innan det överlämnas.

känner till kvalitetskraven för olika arbetsuppgifter och uppfyller dem.

Vidareutveckling av arbetsuppgiften

korrigerar noggrant eventuella fel.

arbetar omsorgsfullt.

arbetar kreativt och effektivt.

kan utvärdera sitt arbete under handledning av en professionell.

kan utvärdera sitt arbete och motivera de lösningar han valt.

kan analysera och utvärdera sitt arbete och motivera sina beslut.

Behärskande av arbetsuppgiften Behärska informationstekniska arbetsmetoder för bild-, ljud- och textproduktion Behärska något specialområdes metoder

handlar enligt anvisningar fungerar smidigt. och handledningen. Utvecklar takten i arbetets utförande.

är smidig och initiativrik.

kan vanliga arbetsmetoder, men arbetet fordrar handledning.

behärskar de centrala arbetsmetoderna.

kan vanliga arbetsmetoder och fungerar självständigt med tydliga anvisningar.

utvecklar sitt arbetssätt.

fungerar självständigt och väljer ändamålsenliga metoder enligt situationen.

105

Använda och tillämpa olika slags apparat- och programhelheter

anpassar sina tekniska färdigheter till apparatoch programhelheten.

Underhålla och uppdatera apparater och program som han använder.

kan utföra underhåll och uppdatering av apparater och program som han använder dagligen.

kan med vägledning använda apparater, program och redskap som behövs i arbetet i enlighet med uppgifterna.

kan använda apparater och program som används inom branschen och behärskar deras tekniska egenskaper och användningsändamål. underhåller och uppdaterar de apparater och program som han använder.

Välja och byta filformat klarar med rådgivning att klarar med rådgivning att använder material och –storlek för material. välja rätta materialformat välja rätta materialformat ekonomiskt. och använder handledd och använder dem rätt. dem rätt. Namnge, arkivera, lagra, säkerhetskopiera och leverera material

kan använda de mest typiska lagrings- och överföringsteknikerna.

följer anvisningarna. Behärskande av den kunskap som ligger till använder branschens grund för arbetet centrala terminologi i arbetssituationer.

anpassar de tekniska färdigheter som behövs vid lagring och överföring av material. behärskar de tekniska basfärdigheterna för att göra multimedia.

tillämpar tekniska basfärdigheterna i att göra multimedia.

kan anpassa sina tekniska känner till användningen behärskar grunderna i färdigheter till apparatav de vanligaste program- digital kommunikationsoch programhelheten. och apparathelheterna. teknik och användning och tillämpning av olika apparat- och programhelheter. behärskar branschens centrala terminologi och huvuddragen i branschens tekniska utveckling.

behärskar de tekniska termer som används, känner till de bakomliggande företeelser och huvuddragen i branschens tekniska utveckling.

106

3.1.16 Multimedieproduktion, 15 sv Centralt innehåll i denna studiehelhet är att förstå multimedieproduktion som en helhet och att behärska det egna arbetet som en del av den. Beskrivning av yrkesprovet Planeringsfasen: dokumenterar Den studerande

Bekantar sig med uppgiften

Bedömer resurserna och övriga kvalitets- och produktivitetsfaktorer

Deltar i att göra avtal för produktionen

Ombesörjer dokument under produktionfasen

Dokumentering under produktionens planeringsfas Den studerande • gör anteckningar rörande det egna arbetet när han deltar i produktionsmöten • fungerar vid behov som registrerare av beslut vid vanliga produktionsmöten och använder då centrala begrepp och termer som ansluter sig till produktionen • överför vanliga konstruktions-, grafiska användargränssnitt eller storyboardutkast till digital form. Bedömning av resurserna för produktionen Den studerande • gör på basen av en tillräcklig uppdragsbeskrivning en bedömning av sina egna apparat- och programbehov i multimedieprojektet samt identifierar betydelsen av de ekonomiska och instrumentella resurserna i produktionen • anpassar sin egen aktivitet i förhållande till de möjligheter som erbjuds • föreslår vid behov olika alternativ och motiverar dem • gör på basen av produktionsmanuset en tidtabell för sitt eget arbetsområde och planerar en arbetsordning • presenterar sitt förslag muntligt eller skriftligt eller på båda sätten enligt behovet. Andel i kvalitet och produktivitet Den studerande • utför uppföljning av kostnadseffektiviteten i sitt eget arbete under projektets olika faser • bedömer arbetets färdighetsgrad och utnyttja givna indikatorer som sin utförda tidregistrering • härleder från uppdragsgivningen kvalitetskriterier för sitt eget arbete.

107

Avtal för produktionen Den studerande • identifierar upphovsrättsligt material och registrerar på begäran det material han använt och vidarebefordrar uppgifterna till behörig gruppmedlem • fungerar i enlighet med kollektivavtal och övriga för produktionen centrala kund-, sekretess-, IPReller motsvarande avtal och är väl medveten också om sina egna rättigheter • beaktar arbetssäkerhet och ergonomi i sitt eget arbete • iordningställer vid behov sin arbetspunkt eller kräver en arbetsmiljö i enlighet med instruktionerna. Produktionens dokument Den studerande fyller i de centrala dokument för multimedieproduktion som ansluter sig till hans egen arbetsuppgift. Han namnger, vidarebefordrar och arkiverar dem enligt anvisningarna. Han använder produktionsmanuset eller övriga produktionsanvisningar och avviker inte från dem utan att komma överens om det. Exempel på yrkesprov Exempel 1 Den studerande uppgör en produktionsplan för sitt eget arbete i projektet eller produktionen. Den studerandes arbete kan vara vilket som helst uttrycksmässiga eller tekniska arbete inom interaktiv multimedieproduktion. Exempel 2 Överföring av ett strukturschema till digital form. Den studerande gör på basen av en given skiss och genom att använda ändamålsenliga redskap ett strukturschema som lätt kan uppdateras. Han granskar eller namnger och numrerar strukturschemats delar rätt och logiskt. Resultatet är visuellt åskådligt och kan förstås av dem som deltar i produktionen. Exempel 3 Den studerande uppgör en plan över namngivningen, arkiveringen, lagringen, dokumenteringen och skyddandet av det egna materialet i det egna arbetet i produktionen. Utgångspunkt är produktionsföretagets gemensamma rutiner och de särskilda kraven för den ifrågavarande produktionen, vilka framgår av produktionsmanuset eller övriga tillräckliga handlingar. Yrkesprovsmiljö Man strävar till att göra yrkesprovet i en äkta arbetslivssituation. Tidpunkten för yrkesproven kan förläggas till perioden för inlärning i arbetet. Arbetslivsrepresentanten deltar i planeringen av yrkesprovet. Miljön för yrkesprovet kan vara ett företag eller någon annan offentlig aktör, till vars verksamheter det hör att göra digitala interaktiva multimedieprodukter. Yrkesprovet utförs i övervakade, handledda förhållanden. När den studerande utför yrkesprovet ska han ha till sitt förfogande utrymmen, apparathelheter och programvaror, som lämpar sig för arbetet och motsvarar dem som normalt används i branschens arbeten. Yrkesprovet ges endera som en individuell prestation eller som en medlem i en arbetsgrupp så, att den studerandes individuella prestation kan bedömas. I yrkesprovuppgiften deltar den studerande i ett projekt eller i en arbetsprocess med en på förhand bestämd arbetsinsats, som väljs enligt arbetsplatsen, projektet och

108

yrkesprovet. Detta bestäms i samråd mellan läroanstaltens representant, den studerande och arbetslivets representant. Yrkesprovet ordnas så, att den studerande har möjlighet att före yrkesprovet bekanta sig med de program, utrustning och redskap som är i användning och som avviker från de vilka han tidigare använt. Bedömning av yrkesprovet Vid bedömning av yrkesproven för studiehelheten Multimedieproduktion betonas det framför allt att förstå multimedieproduktion som en helhet och att behärska det egna arbetet som en del av den.

Föremål för bedömningen

Nöjaktiga (N1) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen

Bedömningskriterier Goda (G3) (utöver kriterierna för den nöjaktiga nivån) Den studerande

Berömliga (B5) (utöver kriterierna för den goda nivån) Den studerande

kan fungera kundinriktat. fungerar kund- och serviceinriktat.

Genomföra arbetsuppgiften Verksamhet i produktionsgruppen.

kan fungera i projektoch grupparbete.

arbetar med projekt enligt arbetar med projekt enligt principer för grupparbete. principer för grupparbete.

Behärska färdigheter i projektarbete.

kan under handledning dokumentera sitt arbete och bedöma sitt arbetsskede i relation till tidtabellen och kostnadsbedömningen.

kan göra en realistisk bedömning av kostnader, tids- och resursbehov för sitt arbete.

Anpassa aktiviteter i förhållande till möjligheter.

kan göra en uppföljning av kostnader, tids- och resursbehov för sitt arbete och kan förutse riskerna i sitt arbete. anpassar sin egen aktivitet till de givna möjligheterna och till uppnående av helhetsmålsättningen.

Andel i kvalitet och produktivitet.

kan fungera enligt avtal i sitt arbete.

härleder kvalitetskriterierna för sitt arbete från uppdragsgivningen.

härleder kvalitetskriterierna för sitt arbete från uppdragsgivningen.

följer avtal.

känner till avtal.

kan namnge, lagra, arkivera och skydda de filer han skapt. kan dokumentera sitt kan dokumentera sitt arbete i given omfattning arbete ändamålsenligt

109

och med given exakthet.

och exakt.

uppfyller kvalitetskraven för arbetet under handledning.

uppfyller kvalitetskraven för arbetet.

känner till kvalitetskraven för varje del av arbetet och uppfyller dem.

arbetar noggrant och flitigt.

arbetar målinriktat.

arbetar kreativt.

testar och granskar under testar och granskar sitt handledning sitt arbete. arbete innan det överlämnas. korrigerar noggrant eventuella fel. Utvärdera arbetsprestationen och resultatet

kan utvärdera sitt arbete under handledning av en professionell.

kan utvärdera sitt arbete och motivera de lösningar han valt.

analyserar och utvärderar sitt arbete i relation till hela produktionen.

Vidareutveckling av arbetsuppgiften

handlar enligt anvisningarna och handledningen.

fungerar smidigt.

är smidig och initiativrik och utvecklar sitt eget arbetssätt.

kan vanliga arbetsmetoder, men arbetet fordrar handledning.

kan vanliga arbetsmetoder och fungerar självständigt när han får tydliga anvisningar.

kan vanliga arbetsmetoder, fungerar självständigt och väljer ändamålsenliga metoder enligt situation.

kan använda utrustning, program och redskap som behövs i arbetet.

kan självständigt använda utrustning, program och redskap som behövs i arbetet.

kan vid behov fråga råd eller instruerad söka tilläggsanvisningar.

kan i problemsituationer själv söka tilläggsanvisningar och fråga råd då, när det är förnuftigt produktionsmässigt sett.

Behärskande av arbetsuppgiften Dokumenterings-, tidsplanerings-, kostnads- och resursbedömningsmetoder som ansluter till produktionsarbetet

kan instruerad använda utrustning, program och Behärska redskap och redskap som behövs i program som används för arbetet. att göra och följa upp produktionens kan vid behov fråga råd. dokumentering, tidsplanering, resurs- och kostnadsbedömning Behärskande av den kunskap som ligger till använder branschens grund för arbetet centrala termer och känner till centrala begrepp som hör ihop med multimedieproduktion. känner till dokumentens basfunktioner i multimedieproduktion

Utvecklar takten i arbetets utförande.

kan grundfärdigheter i behärskar projektarbete. projektarbete, behärskar branschens centrala begrepp och de facktermer som används. känner till betydelsen av produktionens ekonomiska och

identifierar betydelsen av produktionens ekonomiska och

110

Gemensamma betoningar

och kan under instrumentella resurser handledning tillämpa dem för den egna i arbetet. verksamheten och för hela arbets- och produktionsprocessen och kan beakta dem i arbetet under handledning.

instrumentella resurser för den egna verksamheten och för hela arbets- och produktionsprocessen.

kan tillämpa ny teknik i sitt arbete.

tillämpar och tar i bruk ny teknik i sitt arbete, i sina arbetsrutiner och i interaktion med arbetslivet.

tillämpar och tar innovativt i bruk ny teknik i sitt arbete, i sina arbetsrutiner och i interaktion med arbetslivet.

följer med utvecklingen inom teknologi och informationsteknik.

följer självmant och kontinuerligt med utvecklingen inom teknologi och informationsteknik

Utnyttja teknologi och informationsteknik

3.1.17 Grafisk kommunikation som uttrycksmedel, 15 sv Centralt innehåll i denna studiehelhet är grafisk kommunikation som uttrycksmedel. Beskrivning av yrkesprovet

Bekantar sig med uppgiften

PLANERAR det grafiska arbetet

Framställer och bearbetar

Testar och levererar

I yrkesprovet deltar den studerande i produktionsprocessen genom att framställa och bearbeta grafiskt material som lämpar sig för kommunikation enligt produktionsplanen. Produktionen kan hänföra sig till förlags- eller reklamgrafik, olika slags audiovisuella produkter eller bruksgrafik. Den färdiga produkten kan vara material som hänför sig till endera det printmediala eller det elektroniska kommunikationsområdet eller till bådadera. För att kunna visa sitt uttrycksmässiga kunnande bör den studerande i tillräcklig utsträckning kunna använda de redskap, utrustning och program, som förutsätts för att utföra de ifrågavarande yrkesprovsuppgifterna. Att bekanta sig med uppdragsgivningen Den studerande sätter sig in i uppgiftsbeskrivningen och identifierar centrala uttrycksmässiga, kommunikativa och materiella samt tekniska krav som ingår i den. Han gör sin arbetsplan, presenterar den för godkännande.

111

Den studerande • väljer metoder, utrustning och programvara, som han kommer att använda och beaktar också kundcentreringen och lönsamheten som en grund vid valet • uppgör sin arbetsplan, presenterar den och framlägger den för godkännande • använder centrala begrepp inom grafisk kommunikation. Grafiskt planeringsarbete Den studerande visualiserar de kommunikativa målsättningarna, som ingår i uppdraget, till konkreta grafiska element och helheter genom att beakta produktens genre, tillämpa uttrycksmedel hos bilden, färgerna och typografin och centrala perceptionspsykologiska lagbundenheter, såsom inverkan från rörelsens riktning, samt beaktar estetikens betydelse i genomförandet. Han gör upp skisser och presenterar dem för godkännande. Den studerande • väljer genre och uttryckstekniker, som han kommer att använda • beaktar kundens grafiska standarder och instruktioner • gör en plan och skisser, av vilka förslagets kommunikativa, funktionella och estetiska form och innehåll samt tekniska utförande framgår • beaktar i sin plan de tekniska kraven på presentationsmedia • tillämpar den grafiska kommunikationens uttrycksmedel och –tekniker i sitt planeringsarbete • beaktar ljudets inverkan på ett grafiskt uttryck när han planerar audiovisuella produkter och gör en storyboard av animationer • presenterar sin plan och motiverar sina skisser genom att använda begrepp som hör till grafisk kommunikation som uttrycksmedel. Framställning och bearbetning Den studerande • förverkligar skisserna genom att använda manuella och digitala ritmetoder enligt behov • arbetar enligt givna anvisningar och enligt de godkända skisserna • använder redskap och tekniker, med vilkas hjälp han kan förverkliga de planerade specialdragen • låter godkänna arbetet i olika skeden på överenskommet sätt • färdigställer materialet samt dokumenterar arbetsprocessen och resultatet • har omsorg om originalen, mellanversionerna och säkerhetskopieringen • sköter arkiveringen enligt anvisningarna. Testning och leverans Den studerande • tar ett färgavdrag eller simulerar ett tryckalster på dataskärmen • levererar materialet försett med sakenliga anvisningar till tryckeriet eller till överenskommen slutpunkt • testar eller låter testa ett digitalt publiceringsmaterial för godkännande och vidarebefordrar det till fortsatt hantering enligt anvisningarna • ombesörjer ändamålsenlig sluthantering och arkivering av materialet på överenskommet sätt.

112

Exempel på yrkesprov •

Tillämpande uppgifter som hänför sig till grafisk formgivning och planering vid framställning av en förlagsprodukt; planering av allmänt yttre och typografi. Planering av omslag och illustrationer. Illustrationer och bild i förhållande till texten. Layout. Planering av utformningen av banden.

•

Planering och förverkligande av ett tryckalster på basen av uppdragsgivarens målsättningar och instruktioner. Framställning av skisser och tryckfärdiga filer genom att använda metoder som lämpar sig för arbetet. Kvalitetsgranskning av färgavdrag och slutresultatet.

•

Planering och genomförande av en ombrytningsbotten för en liten specialtidning, som utkommer fyra gånger i året och som förverkligas på intressebas. Planering, presentation av planen, förverkligande, instruktioner för redaktionssekreteraren och artikelskrivare.

•

Planering av grafiska element i en multimedieprodukt eller annan audiovisuell produkt. Det kan vara fråga om grafiska användargränssnitt, ett verks typografi eller övriga grafiska element, som t.ex. diagram.

•

Att delta som grafisk planerare i produktionen av framställningsmaterial/presentation, som innehåller bilder, texter och ljud eller i framställningen av en multivisio av kundens redan befintliga material (fotografier, filmer, teckningar eller motsvarande) för att presenteras vid mässor, i datanätet, i ett elektroniskt visitkort eller i mobila apparater.

•

Förverkligande av grafiska element i rörliga bilder. Det kan vara fråga om en 2D- eller 3D-animation i liten skala, en animerad specialeffekt i en mer omfattande helhet eller något annat rörligt bildelement eller t.ex. animerade introduktions- och avslutningstexter i en film.

Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet ges i en arbetslivsinriktad situation, i något produktionsarbete som hör till ett delområde inom grafisk kommunikation. Yrkesproven kan tidsmässigt förläggas till perioden för inlärning i arbetet. Beställaren eller någon annan representant för arbetslivet deltar i planeringen av yrkesprovet. Miljön för yrkesprovet kan vara ett företag eller någon annan offentlig aktör, till vars verksamheter grafisk kommunikation hör. Yrkesprovet utförs i övervakade, handledda förhållanden. När den studerande gör yrkesprovet ska han till sitt förfogande ha utrymmen, utrustning och programvaror, som lämpar sig för arbetet och motsvarar dem som normalt används i branschens arbeten. Planeringen och genomförandet sker med manuella eller datorstödda eller med bådadera metoder och programvaror, som lämpar sig för den givna uppgiften. Yrkesprovet ges endera som en individuell prestation eller som en medlem i en arbetsgrupp så, att den studerandes individuella prestation kan bedömas. I yrkesprovuppgiften deltar den studerande i ett projekt eller i en arbetsprocess med en på förhand bestämd arbetsinsats, som väljs enligt arbetsplatsen, projektet och yrkesprovet. Detta bestäms i samråd mellan läroanstaltens representant, den studerande och arbetslivets representant. Yrkesprovet görs efter att den studerande haft möjlighet att bekanta sig med program, utrustning och redskap som är i användning och som avviker från dem han tidigare använt.

113

Bedömning av yrkesprovet Vid bedömning av yrkesproven i denna studiehelhet betonas framför allt kunnandet i grafisk kommunikation som uttrycksmedel.

Föremål för bedömningen

Nöjaktiga (N1) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen Välja uttrycksmedel i grafisk kommunikation på basen av uppdragsgivningen

väljer under handledning uttrycksmedel på basen av den kommunikativa uppdragsgivningen.

Bedömningskriterier Goda (G3) (utöver kriterierna för den nöjaktiga nivån) Den studerande

Berömliga (B5) (utöver kriterierna för den goda nivån) Den studerande

väljer uttrycksmedel på basen av den kommunikativa uppdragsgivningen

gör under handledning en gör sin arbetsplan och arbetsplan för sitt eget presenterar den. arbete.

gör sin arbetsplan, som visar god kännedom om de olika delområdena inom grafisk kommunikation, produktionssättet och arbetsprocessen.

Använda grafiska uttrycksbegrepp

använder grafiska uttrycksbegrepp.

använder begrepp som hänför sig till grafiska uttrycksmedel och gestaltar arbetets tekniska och uttrycksmässiga förutsättningar.

beaktar vid behov att foga ljud till produkten samt skillnaden mellan rörelseriktning och läsriktning och deras betydelse.

Tillämpa och beakta uttrycksmedel hos bilden, färgerna och typografin och centrala perceptionspsykologiska lagbundenhet samt utnyttja den grafiska kommunikationens historia i förverkligandet

förvekligar under handledning ett tekniskt och produktionsmässigt realiserbart slutresultat, som i huvudsak framskrider planmässigt.

förverkligar ett slutresultat, som uttrycksmässigt, kommunikativt, tekniskt och produktionsmässigt är realiserbart och vars förverkligande framskrider planmässigt.

förverkligar ett uttrycksmässigt estetiskt, kommunikativt fungerande och tekniskt sett ändmålsenligt slutresultat.

tillämpar perceptionspsykologiska lagbundenheter och använder ändamålsenligt olika slags uttrycksmedel i sina lösningar.

utnyttjar kreativt och kommunikativt olika uttrycksmedel och möjligheter inom grafisk kommunikation.

håller den givna tidtabellen och rapporterar om eventuella omständigheter som

arbetar inom ramen för tidtabellen och budgeten och meddelar utan dröjsmål till rätt person

håller övervakad den givna tidtabellen och kan planera följande arbetsskede.

114

Utvärdering av arbetsprestationen och resultatet Vidareutveckling av arbetsuppgiften

Behärskande av arbetsuppgiften Behärska olika arbetsmetoder som används vid framställning av bruksgrafik i produkter avsedda för tryck- eller digimedia

Behärska manuella och digitala arbetsredskap

Välja och hantera olika slags bilder, färger och textmaterial för olika produkttyper

förorsakar förseningar.

om något eventuellt inverkar på tidtabellen och budgeten.

arbetar omsorgsfullt.

känner till kvalitetskraven för varje del av arbetet och uppfyller dem.

testar och granskar under testar och granskar sitt handledning sitt arbete arbete innan det och korrigerar noggrant överlämnas vidare. eventuella fel.

arbetar kreativt och effektivt, testar och granskar sitt arbete innan det överlämnas.

kan utvärdera sitt arbete under handledning av en professionell.

kan utvärdera sitt arbete och motivera de lösningar han valt.

kan analysera och utvärdera sitt arbete och motivera de lösningar han valt.

handlar enligt anvisningarna och handledningen.

fungerar smidigt och är smidig och initiativrik utvecklar takten i arbetets och utvecklar sitt eget utförande. arbetssätt.

kan vanliga arbetsmetoder, men arbetet fordrar handledning.

kan vanliga arbetsmetoder och fungerar självständigt när han får tydliga anvisningar.

väljer ändamålsenliga metoder enligt situationen.

kan vid behov fråga råd eller instruerad leta reda på tilläggsanvisningar.

kan i problemsituationer själv söka tilläggsanvisningar och fråga råd när det produktionsmässigt sett är förnuftigt.

kan instruerad använda utrustning, program och redskap som behövs i arbetet och kan vid behov fråga råd.

kan använda utrustning, program och redskap som behövs i arbetet och kan vid behov fråga råd eller instruerad leta reda på tilläggsanvisningar. klarar under handledning klarar med rådgivning av av att välja rätta material att välja rätta material och för ifrågavarande produkt kan använda dem rätt. och kan handledd använda dem rätt.

Behärskande av den kunskap som ligger till kan under handledning grund för arbetet tillämpa uttrycksmetoder inom grafisk kommunikation.

kan utnyttja och tillämpa uttrycksmetoder inom grafisk kommunikation.

väljer utrustning, program och redskap som ändamålsenligt lämpar sig bäst för arbetet och använder dem självständigt. klarar att välja rätt material och använda dem rätt och ekonomiskt.

kan tillämpa centrala perceptionspsykologiska lagbundenheter och utnyttja kännedomen om grafikens olika delområden och historia i sina uttryck.

115

Baskompetens kan berätta om problem i observerar problemProblemlösningsförmåga tid och begära hjälp. situationer, föreslår initiativrikt lösningsalternativ och begär hjälp.

kan arbeta under press och beaktar ork, ergonomi och arbetslagstiftning. fungerar initiativrikt, logiskt och smidigt.

Interaktions-, kommunikations och samarbetsfärdigheter

kan arbeta i kreativa arbetsgrupper och projekt och fungerar som arbetsgruppsmedlem utan att förorsaka störningar.

kan arbeta i kreativa arbetsgrupper och projekt, vet vilka centrala uppgifter medlemmarna i arbetsgruppen har och fungerar ansvarsfullt och rättvist.

tillämpar uttrycksmässiga basfärdigheter i grupparbeten och projekt

följer anvisningar och bestämmelser från arbetsgruppen eller teamet.

klara att samarbeta och beaktar övriga i arbetsgruppen och fungerar ansvarsfullt och rättvist.

samarbetar samt ger och får hjälp vid behov, presenterar sina idéer i arbetsgruppen och framför idéerna för dem som beslutar.

kan skilja mellan situationer med effektivt arbete och skapande processituationer.

stör inte i onödan andras arbete utan vet vilka centrala uppgifter arbetsgruppens medlemmar har. kan följa produktionsanvisningar.

kan följa produktionsanvisningar.

kan presentera sitt arbete kan presentera sitt arbete kan presentera sitt arbete för sin arbetsgrupp och för kunden och arbetsför kunden och sin för sin förman. gruppen och sin förman. förman. Gemensamma betoningar Utnyttja teknologi och informationsteknik

kan tillämpa ny teknik i sitt arbete.

tillämpar och tar i bruk ny teknik i sitt arbete, i sina arbetsrutiner och i interaktion med arbetslivet samt följer med utvecklingen inom teknologi och informationsteknik.

tillämpar och tar innovativt i bruk ny teknik i sitt arbete, i sina arbetsrutiner och i interaktion med arbetslivet samt följer självmant och kontinuerligt med utvecklingen inom teknologi och informationsteknik.

116

3.1.18 Teknik och produktion inom grafisk kommunikation, 15 sv Centralt innehåll i denna studiehelhet är att behärska och genomföra produktionsprocesser för grafisk kommunikation. Beskrivning av yrkesprovet Den studerande

Bekantar sig med uppgiften

Framställer, flyttar och bearbetar material

Sammanställer enligt layoutplanen

Testar och vidarebefordrar

I yrkesprovet deltar den studerande i produktionsprocessen och framställer grafiskt material enligt produktionsplanen. Han framställer och bearbetar bilder och texter till ämnen som lämpar sig för fortsatt behandling och genomförande. Den färdiga produkten kan vara material som hänför sig till endera det printmediala eller det elektroniska kommunikationsområdet eller till bådadera. Att bekanta sig med uppdragsgivningen Den studerande sätter sig in i uppgiftsbeskrivningen och uppgör sin arbetsplan. Han beaktar materialets publikationsmedia, som kan vara crossmedia eller tryck-, nät-, mobil- eller annat allmänt publikationsmedium, och de tekniska krav och standarder, som behövs i det slutgiltiga förevisningsmediet. Han beaktar också de givna arkiveringsanvisningarna i sin arbetsplan. Den studerande • väljer de metoder, utrustning och program, som han kommer att använda • gör sin arbetsplan, presenterar den och framlägger den för godkännande • använder centrala begrepp inom grafisk kommunikation • utnyttjar i tillämpliga delar manuella och informationstekniska metoder i planerings- och framställningsarbetet. Framställning, flyttning och bearbetning av material Den studerande arbetar enligt givna anvisningar och på basen av godkända skisser enligt sin godkända arbetsplan. Han använder tekniker, redskap, utrustning och program, med vilkas hjälp han kan förverkliga specialdragen som ingår i planeringen. Han använder vid behov både manuella och digitala arbetssätt. Han förverkligar själv eller skaffar och bearbetar de grafiska elementen. Han använder ändamålsenliga filformat och filstorlekar vid flyttning, hantering och lagring av material. Den studerande • vid behov skannar, flyttar digitala bilder från kameran eller bildarkivet till arbetsstationen eller utför under handledning digital bildkapning från en video. Beaktar vid bildflyttningarna bearbetningsbehovet för slutprodukten och materialet • använder vid behov ett digitalt ritbord för att framställa och bearbeta material • använder vid behov ett visualiseringsprogram för att göra diagram

117

• • • • • • •

bearbetar det grafiska materialet med bild- och textbehandlingsprogram enligt uppgiften till webgrafik eller tryckgrafik och beaktar färgsystemen och resolutionen samt väljer rätt arkiveringsformat beaktar vid bearbetningen av materialet det olika användningssättet för pixel- och vektorgrafik och väljer rätt bearbetningsprogram ger namn åt materialet enligt instruktionerna gör ändamålsenliga anteckningar låter godkänna sitt arbete på överenskommet sätt har omsorg om originalen, mellanversionerna och säkerhetskopieringen har omsorg om arkivering enligt anvisningarna.

Sammanställning enligt layoutplanen Den studerande • sammanställer bild- och textmaterialet enligt den givna anvisningen med t.ex. ett bildbehandlings- eller textbehandlingsprogram, ett ombrytningsprogram eller med ett program för nätgrafikframställning • ger namn åt material enligt instruktionerna • låter godkänna sitt arbete på överenskommet sätt • lagrar de färdiga materialen i rätta filformat på överenskommet sätt • har omsorg om originalen, mellanversionerna och säkerhetskopiorna samt arkiverar dem enligt anvisningarna. Testning och leverans Den studerande • tar ett avdrag eller simulerar ett tryckalster på dataskärmen • levererar materialet försett med sakenliga anvisningar till tryckeriet eller till överenskommen slutpunkt • testar eller låter testa ett digitalt publiceringsmaterial för godkännande och vidarebefordrar det till fortsatt hantering enligt anvisningarna • ombesörjer ändamålsenlig sluthantering och arkivering av materialet på överenskommet sätt. Exempel på yrkesprov •

Framställning av en annons för flera distributionskanaler, bland vilka det finns kanaler både för printoch elektronisk media. Materialkraven och minimering av planeringsarbetet ska beaktas.

•

Framställning av grafiska element i en audiovisuella multimedieprodukt på basen av manus eller annan motsvarande instruktion. T.ex. en internet eller intranet-sajt

•

Förverkligande av grafiska element i en video, ett tv-program eller i en film i enlighet med uppdragsgivningen. Som exempel introduktions- och sluttexterna och övrigt eventuellt textmaterial eller företagets signaturfilm eller signatur och dess animation.

•

Framställning av ett förevisningsmaterial eller en presentation eller multimediaversion som innehåller bilder, texter och ljud av kundens redan befintliga material (fotografier, bilder, teckningar mm.) för att presenteras vid mässor, i datanätet, i ett elektroniskt visitkort eller i mobila apparater. Förverkligas i en arbetsgrupp.

118

•

Planering och förverkligande av ett tryckalster i mindre format på basen av uppdragsgivarens målsättningar och instruktioner. Framställning av tryckfärdiga filer genom att använda metoder och program som lämpar sig för arbetet. Kvalitetsgranskning av avdrag och slutresultatet. Omsorg om tidtabellen.

•

Tillverkning av en annons på basen av en given skiss. Framställning av arbetet på basen av den givna skissen, instruktionerna och givna material. Dokumentering och lagring, leverans av avdraget till kunden och lämnande av utskriftsuppgifter till tryckeriet enligt givna anvisningar.

Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet ges i en arbetslivsinriktad situation. Yrkesproven kan tidsmässigt förläggas till perioden för inlärning i arbetet. Beställaren eller någon annan representant för arbetslivet deltar som sakkunnig i planeringen och bedömningen av yrkesprovet. Miljön för yrkesprovet kan vara ett företag eller någon annan offentlig aktör, till vars verksamheter grafisk kommunikation hör. Yrkesprovet utförs i övervakade, handledda förhållanden. När den studerande gör yrkesprovet ska han till sitt förfogande ha utrymmen, redskap, utrustning och programtillämpningar, som lämpar sig för arbetet och motsvarar dem som normalt används i branschens arbeten. Planeringen och genomförandet sker med manuella eller datorstödda eller med bådadera metoder och programvaror, som lämpar sig för den givna uppgiften. Yrkesprovet görs endera som en individuell prestation eller som en medlem i en arbetsgrupp där den studerandes individuella prestation kan bedömas. Den studerande deltar i ett projekt eller i en arbetsprocess med en på förhand bestämd arbetsinsats, som väljs enligt arbetsplatsen, projektet och yrkesprovet och som bestäms i samråd med läroanstaltens representant, den studerande och arbetslivets representant. Yrkesprovet ordnas efter att den studerande haft möjlighet att bekanta sig med program, utrustning och redskap som är i användning och som avviker från dem han tidigare använt. Bedömning av yrkesprovet Vid bedömning av yrkesproven i denna studiehelhet betonas framför allt behärskandet och genomförandet av produktionsprocesser för grafisk kommunikation.

Föremål för bedömningen

Nöjaktiga (N1) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen Planera arbetsuppgiften

Bedömningskriterier Goda (G3) (utöver kriterierna för den nöjaktiga nivån) Den studerande

gör under handledning en gör en realistisk arbetsplan för sitt arbete, arbetsplan för sitt arbete. men genomförandet framskrider inte planenligt till alla delar.

Berömliga (B5) (utöver kriterierna för den goda nivån) Den studerande gör en arbetsplan för arbetet, där han gestaltar teknikens möjligheter och begränsningar vid framställning av produkten samt beaktar sina egna och kundens förutsättningar att

119

utnyttja tekniken. Genomföra arbetsuppgiften

fungerar under handledning enligt produktionsplanen samt genomför ett slutresultat som tekniskt och produktionsmässigt kan förverkligas.

planerar och genomför ett slutresultat, som kommunikativt, tekniskt och produktionsmässigt kan förverkligas.

fungerar ekonomiskt, kundinriktat.

Utvärdering av arbetsprestation och resultat

fungerar under handledning enligt produktionsplanen

fungerar enligt produktionsplanen

Vidareutveckling av arbetsuppgiften

testar och granskar under handledning sitt arbete och korrigerar noggrant eventuella fel.

arbetar omsorgsfullt, testar och granskar sitt arbete innan det överlämnas.

känner till och uppfyller kvalitetskraven för varje del av arbetet och arbetar kreativt och effektivt.

kan utvärdera sitt arbete under handledning av en professionell.

kan utvärdera sitt arbete och motivera de lösningar han valt.

kan analysera och utvärdera sitt arbete och motivera de lösningar han valt.

genomför att ändamålsenligt, kommunikativt fungerande slutresultat.

arbetar inom ramen för den överenskomna produktionsplanen, tidtabellen och budgeten håller övervakad den håller tidtabellen och och meddelar utan givna tidtabellen och kan rapporterar om eventuella dröjsmål till rätt person planera följande omständigheter som om något eventuellt arbetsskede. förorsakar förseningar. inverkar på tidtabellen och budgeten.

handlar enligt anvisningar fungerar smidigt och är smidig och initiativrik. och handledning. utvecklar takten i arbetets utförande. utvecklar sitt arbetssätt. Behärskande av arbetsuppgiften

framställer och behandlar under handledning bilder och texter manuellt och digitalt så att de passar för de allmännaste utskrifts- och tryckmetoderna.

kan de vanliga arbetsmetoderna och fungerar självständigt när han får tydliga anvisningar.

använder allmänna manuella och datatekniska arbets- och funktionssät med ändamålsenlig tillämpning.

använder central utrustning, program och redskap i det egna arbetet.

använder utrustning, program och redskap som behövs i arbetet.

använder självständigt utrustning, program och redskap som behövs i arbetet

frågar råd vid behov.

letar instruerad reda på tilläggsanvisningar.

letar i problemsituationer vid behov själv reda på tilläggsanvisningar och frågar råd då, när det är förnuftigt

väljer ändamålsenliga väljer material och material med handledning hanterar dem

120

och hanterar dem rätt.

ändamålsenligt.

beaktar produktens användningsändamål, miljö och materialets bearbetningsmöjligheter under handledning.

beaktar beaktar lönsamheten. användningsändamålet, användningsmiljön och materialets bearbetningsmöjligheter för produkten som ska framställas.

Behärskande av den kunskap som ligger till kan centrala grund för arbetet produktionsbegrepp och känner till hur lämpliga de vanligaste utskriftsoch tryckmetoderna är för olika produkter.

har kännedom om de mest allmänna produktionsprocesserna, produktionssätten och distributionsteknikerna och hur lämpliga de är för olika produkter.

produktionsmässigt sett.

känner de mest allmänna produktionsprocesserna, produktionssätten och distributionsteknikerna och hur lämpliga de är för olika produkter

Baskompetens kan berätta om problem i observerar Problemlösningsförmåga tid och begära hjälp. problemsituationer, föreslår initiativrikt lösningsalternativ och begär hjälp.

kan arbeta under press och beaktar ork, ergonomi och arbetslagstiftningen.

Interaktions-, kommunikations och samarbetsfärdigheter

kan arbeta i kreativa arbetsgrupper och projekt och fungerar som medlem i arbetsgruppen utan att förorsaka störningar.

kan arbeta i kreativa arbetsgrupper och projekt, vet vilka centrala uppgifter medlemmar i arbetsgruppen har samt fungerar ansvarsfullt och rättvist.

fungerar initiativrikt, logiskt och smidigt.

följer anvisningar och bestämmelser från arbetsgruppen eller teamet.

klarar av att samarbeta och beaktar övriga i arbetsgruppen och fungerar ansvarsfullt och rättvist.

kan skilja mellan situationer med effektivt arbete och skapande processituationer, samarbetar samt ger och får hjälp vid behov.

tillämpar uttrycksmässiga basfärdigheter i grupparbetet och projekt

presenterar sina idéer i gruppen och framför sina förslag för godkännande för dem som beslutar och stör inte i onödan andras arbete. kan följa produktionsanvisningar.

vet vilka centrala uppgifter arbetsgruppens medlemmar har och kan följa produktionsanvisningar.

121

kan presentera sitt arbete kan presentera sitt arbete kan presentera sitt arbete för sin arbetsgrupp och för kunden och för kunden och sin för sin förman. arbetsgruppen samt för förman. sin förman. Gemensamma betoningar

kan tillämpa ny teknik i sitt arbete.

Utnyttja teknologi och informationsteknik

tillämpar och tar i bruk ny teknik i sitt arbete, i sina arbetsrutiner och i interaktion med arbetslivet.

tillämpar och tar innovativt i bruk ny teknik i sitt arbete, i sina arbetsrutiner och i interaktion med arbetslivet.

följer med utvecklingen inom teknologi och informationsteknik.

följer självmant och kontinuerligt med utvecklingen inom teknologi och informationsteknik

3.1.19 Produktionsledning, 15 sv Centralt innehåll i denna studiehelhet är produktionsledning. Beskrivning av yrkesprovet Den studerande fungerar på assistentnivå i produktionsuppgifter. -

Fungerar i gruppen som en del av produktionskedjan

-

Använder branschens centrala terminologi

-

Fungerar som producentens eller produktionschefens assistent

-

Använder informationsteknik

-

Sköter produktionsmässiga rutiner

-

-

Löser små problem Behärskar betjäningsarbetet

-

Sköter dokumentering enligt anvisningar

-

Rapporterar enligt anvisningar

-

Arkiverar enligt anvisningar

Behärskande av produktionen Den studerande är en gruppmedlem som är utåtriktad, aktiv och kan uppträda. Han känner till delområden, uppgifter och ställning för produktionsgruppens medlemmar och deras betydelse i produktionskedjan och fungerar därefter. Den studerande använder branschens centrala terminologi i sitt arbete.

122

Den studerande gör en tidtabell på basen av givna fakta för en produktion i mindre skala eller en tidtabell för ett delområde i en mer omfattande produktion. Den studerande känner till de allmännaste produktionstyperna och alternativen för de tekniska lösningarna. Den studerande kan redogöra för produktionens såväl innehållsmässiga som tekniska basuppgifter samt på ett allmänt plan för produktionens ambitioner, målsättningar och krav. Den studerande gör en blankett, ansökan, anhållan som hänför sig till AV-branschen. Det kan gälla t.ex. en anmälningsblankett till en film-, tv-program-, nymediatävling eller festival, en stipendieansökan eller en bidragsanhållan. Han analyserar materialets användbarhet och dokumenterar det färdiga materialet på det sätt som produktionen kräver. Den studerande klarar av de dagliga rutinmässiga uppgifterna i produktionen: dokumentering av färdigt material, intern kommunikation, kansliarbete och -teknik. Den studerande använder textbehandlings- och kalkylprogram på grundnivån. Den studerande identifierar ett enkelt problem som finns i produktionen och klarar av att lösa det eller ordna med en person som kan lösa problemet. Exempel på yrkesprov Exempel 1 Den studerande gör en tidtabell för en AV-produktion i liten skala, t.ex. för en kortfilm eller en musikvideo. Den studerande beaktar om uppträdandena och skådespelarna står till förfogande, tillgången på filmnings- och ljudinspelningsutrustning, behovet av rådande ljus i dags- eller nattfilmningar, kravnivån på bildernas tekniska genomförande, väderreservation, samt möjligen andra faktorer som påverkar tidtabellen, såsom särskild rekvisita, kostymering, maskering, användning av uppträdande barn och djur. Exempel 2 Den studerande gör en produktionsplan för en filmningsutfärd i liten skala till en främmande ort. Den studerande bör i produktionsplanen beakta tidtabellen, arbetsgruppslistan, transport av utrustning och personer, förvaringsutrymmen för utrustningen, kör- och parkeringsanvisningar, måltider, inkvartering samt särskilda behov i anslutning till filmningen, såsom t.ex. elförsörjning, hyra av lyftkran eller båt. Exempel 3 Den studerande gör en anmälningsblankett för en kortfilmsfestival. Här kan övning i engelska språket förenas med förståelsen av branschens ordförråd, om uppgiften t.ex. är entry- formen för en internationell festival. Den studerande presenterar basuppgifterna för hela produktionen, såväl innehållsmässiga som tekniska, och beskriver produktionens ambitioner, målsättningar och krav. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet ges i ett äkta produktionsprojekt. Den studerande kan ge sitt yrkesprov i ett litet projekt som enda arbetstagare inom AV-branschen men ändå som medlem i en arbetsgrupp eller i ett större projekt som en del av en professionell grupp. Lämpliga yrkesprovssituationer och platser kan vara t.ex. följande:

123

•

•

Filmproduktion o Drama o Dokument o Animation TV-produktion o Dagligt program (nyheter, aktualitets- och sportprogram) o Magasinsprogram med programvärd, talk show, barnprogram o Drama (punktprogram, fortsättningsserier) o Dokument, TV-reportage

•

Produktion av reklamfilm

•

Produktion av företagsprogram eller annan produktion av beställda program

•

Festival- eller tävlingsarrangör

Bedömning av yrkesprovet Vid bedömning av yrkesproven i studiehelheten Produktionsledning betonas särskilt förståelsen av produktionen som en helhet och behärskandet av det egna arbetet som en del av den. I arbetsuppgifter på assistentnivå kan man inte förutsätta att produktionsledningen skulle behärskas i vid omfattning.

Föremål för bedömningen

Nöjaktiga (N1) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen Planera arbetsuppgiften

Genomföra arbetsuppgiften

Bedömningskriterier Goda (G3) (utöver kriterierna för den nöjaktiga nivån) Den studerande

Berömliga (B5) (utöver kriterierna för den goda nivån) Den studerande

kan läsa produktionsplanen, manuset och övriga skriftliga eller audiovisuella anvisningar. kan under handledning kan göra en realistisk göra en arbetsplan och en arbetsplan och en tidtabell för sitt arbete. tidtabell för sitt arbete.

kan inom ramen för produktionsplanen och kostnadskalkylen göra en arbetsplan och en tidtabell för sitt arbete.

har tillräckliga sociala kan fungera enligt kunskaper och principerna för färdigheter för att fungera grupparbete. som medlem i gruppen.

kan fungera kund- och serviceinriktat och göra kostnadsuppföljning.

kan under handledning dokumentera sitt arbete och kan bedöma sitt arbetsskede och huruvida det är i linje med tidtabellen och

kan anpassa sin egen aktivitet till möjligheterna och för att uppnå helhetsmålsättningen.

kan göra en realistisk bedömning av kostnaderna, tidtabelloch resursbehoven för sitt arbete samt kan förutse riskerna i arbetet.

124

kostnadsbedömningen. kan fungera i enlighet med avtalen i sitt arbete.

uppfyller kvalitetskraven för arbetet med handledning.

kan namnge, lagra, arkivera och skydda de filer som han skapat samt dokumentera arbetet i given omfattning och noggrannhet.

känner till och följer avtal.

uppfyller kvalitetskraven för arbetet.

känner till kvalitetskraven för varje del av arbetet och uppfyller dem, arbetar kreativt, effektivt och målinriktat, kan analysera och utvärdera sitt eget arbete i relation till hela produktionen.

arbetar målinriktat. arbetar omsorgsfullt och flitigt. testar och granskar under testar och granskar sitt handledning sitt arbete. arbete innan det överlämnas. korrigerar noggrant eventuella fel.

kan dokumentera sitt arbete i ändamålsenlig omfattning och noggrannhet.

Utvärdering av arbetsprestation och resultat

kan utvärdera sitt arbete under handledning av en professionell.

Vidareutveckling av arbetsuppgiften

handlar enligt anvisningar fungerar smidigt. är initiativrik och och handledning. utvecklar sitt arbetssätt. utvecklar takten i arbetets utförande.

Behärskande av arbetsuppgiften Behärska arbetsmetoder Behärska arbetsredskap

kan utvärdera sitt arbete och motivera de lösningar han valt.

kan de vanligaste arbetsmetoderna med handledning.

kan de vanligaste arbetsmetoderna.

fungerar självständigt och väljer ändamålsenliga metoder enligt situation.

kan handledd använda utrustning, program, redskap och informationssökningsapparater som behövs i arbetet samt kan vid behov fråga råd.

fungerar självständigt när kan självständigt och han får tydliga mångsidigt använda anvisningar. utrustning, program, redskap och kan använda utrustning, informationssökningsprogram, redskap och apparater som behövs i informationssökningsarbetet samt kan i apparater som behövs i problemsituationer fråga arbetet samt kan råd när det produktionshandledd söka mässigt sett är förnuftigt. tilläggsanvisningar.

Behärska arbetsmaterialet kan med rådgivning välja kan använda material rätt. kan välja rätta material ändamålsenliga material och kan använda dem och hanterar dem ekonomiskt. handledd rätt.

125

Behärskande av den kunskap som ligger till kan använda branschens grund för arbetet centrala termer och känner till AVbranschens centrala begrepp.

kan grundfärdigheterna i projektarbete.

identifierar betydelsen av produktionens ekonomiska och behärskar branschens instrumentella resurser centrala begrepp och för den egna facktermer som används. verksamheten och i hela arbets- och känner till betydelsen av produktionsprocessen. produktionens ekonomiska och instrumentella resurser för den egna verksamheten och i hela arbets- och produktionsprocessen samt kan beakta dem i sitt arbete med handledning.

Baskompetens kan berätta om problem Problemlösningsförmåga som berör honom och begär hjälp.

observerar problemsituationer, föreslår initiativrikt lösningsalternativ och begär hjälp.

kan arbeta under press och beaktar ork, ergonomi och arbetslagstiftning.

Interaktions-, kommunikations och samarbetsfärdigheter

vet vilka centrala uppgifter arbetsgruppsmedlemmarna har.

fungerar initiativrikt, logiskt och smidigt.

samarbetar och beaktar de övriga samt fungerar ansvarsfullt och rättvist.

samarbetar samt ger och begär hjälp vid behov.

kan arbeta i olika slags arbetsgrupper och projekt samt fungerar som arbetsgruppsmedlem utan att förorsaka störningar.

kan presentera sitt arbete kan presentera sitt arbete kan presentera sina för sin arbetsgrupp och för kunden motiverade förslag i för sin förman. arbetsgruppen och lägger fram dem för dem som beslutar. följer arbetsgruppens el- kan följa erhållna ler –teamets givna anvis- produktionsanvisningar. ningar och bestämmelser.

kan följa produktionsanvisningar.

126

3.1.20 Produktionsekonomi och företagsamhet, 15 sv Centralt innehåll i denna studiehelhet är att behärska produktionsekonomi och företagsamhet. Beskrivning av yrkesprovet Den studerande fungerar på assistentnivå i produktions- och administrationsuppgifter inom AV-branschen. Den studerande -

Fungerar företagarmässigt

-

Prissätter sitt arbete och sin kommunikationsprodukt

-

Fungerar som assistent åt producenten eller produktionschefen

-

Assisterar vid kostnadsberäkning, uppföljning och marknadsföring

-

Ser till att avtalsjuridiska och upphovsrättsliga saker kommer till rätt person

Den studerande känner till formerna för företagsamhet inom AV-branschen och företagens allmännaste specialverksamhetsområden. Den studerande assisterar i avtalsjuridiska uppgifter, t.ex.. i arbetsavtals- eller upphovsrättsliga frågor, och skaffar vid behov tilläggsinformation. Den studerande agerar i enlighet med arbetsgivarens och upphovsmannens skyldigheter och rättigheter. Den studerande använder i sitt arbete grundbegrepp och klassificeringar inom kostnadsberäkning, uppföljning och medelanskaffning. Den studerande sköter enkla rutinuppgifter, t.ex. med penningrörelsen, anskaffningar, beställningar, hyror och redovisningen. Den studerande upprättar ett grundläggande dokument, t.ex. en offertförfrågan. Den studerande gör en preliminär kostnadskalkyl eller ett utkast till finansieringsplan för produktionen inom ett delområde (självständigt eller handledd beroende på omfattningen). Den studerande prissätter sitt arbete och känner till den allmänna prisnivå på kommunikationsprodukter. Den studerande hjälper till med marknadsföring och reklam. Exempel på yrkesprov Exempel 1 Den studerande räknar ut en kostnadskalkyl för en AV-produktion i liten skala eller för ett bestämt delområde i en mer omfattande produktion. Den studerande skaffar fram prisuppgifter på basen av givna prislistor eller söker självmant upp priser från t.ex. Internet-sidor. Exempel 2 Den studerande upprättar sitt eget arbetsavtal för en produktion inom AV-branschen.

127

Exempel 3 Den studerande framställer ett pressmeddelande eller något annat marknadsföringsmaterial för AV-produktionen. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet ges inom ett äkta produktionsprojekt. Den studerande kan göra sitt yrkesprov som AVbranschens enda arbetstagare eller som medlem i en arbetsgrupp i ett litet projekt eller som en del av en professionell grupp i ett större projekt. Lämpliga yrkesprovssituationer och platser kan vara t.ex. följande: •

Filmproduktion o Drama o Dokument o Animation

•

TV-produktion o Dagligt program (nyheter, aktualitets- och sportprogram) o Magasinsprogram med programvärd, talk show, barnprogram o Drama (punktprogram, fortsättningsserier) o Dokument, TV-reportage

• • •

Produktion av reklamfilm Produktion av företagsprogram eller annan produktion av beställda program Festival- eller tävlingsarrangör

Bedömning av yrkesprovet

Föremål för bedömningen

Nöjaktiga (N1) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen Planera arbetsuppgiften

kan läsa produktionsplanen, manuset och övriga skriftliga eller audiovisuella anvisningar. avviker inte från anvisningar utan tillstånd.

Bedömningskriterier Goda (G3) (utöver kriterierna för den nöjaktiga nivån) Den studerande avviker inte från anvisningarna utan tillstånd av rätt person och presenterar sina förslag för de personer som beslutar om dem.

gör under handledning en kan göra en realistisk arbetsplan för sitt arbete, arbetsplan för sitt arbete. men genomförandet framskrider inte planenligt till alla delar. Genomförande av arbetsuppgiften

kan fungera i projektoch grupparbeten.

Berömliga (B5) (utöver kriterierna för den goda nivån) Den studerande

kan göra en arbetsplan för sitt arbete, som uppvisar god kännedom om produktionssättet och arbetsprocessen.

kan fungera kundinriktat. kan fungera serviceinriktat och göra

128

en kostnadsuppföljning av kostnader, tidtabelloch resursbehov i sitt arbete. kan under handledning dokumentera sitt arbete och under handledning utvärdera sitt arbetsskede samt hur det står jämfört med tidtabellen och kostnadsbedömningen.

arbetar i projekt enligt principerna för grupparbete och kan göra en realistisk bedömning av kostnaderna, tidtabelloch resursbehoven i det egna arbetet.

kan fungera i sitt arbete enligt avtal.

kan förutse risker i sitt eget arbete och följa avtal.

kan anpassa sin egen aktivitet till de givna möjligheterna och till att uppnå helhetsmålsättningen. kan dokumentera sitt arbete i ändamålsenlig omfattning och noggrannhet.

kan namnge, lagra, arkivera och skydda de filer, som han skapat. kan dokumentera sitt arbete i given omfattning och noggrannhet.

uppfyller under handledning kvalitetskraven för arbetet och arbetar omsorgsfullt och flitigt.

uppfyller kvalitetskraven för arbetet och arbetar målinriktat.

känner till kvalitetskraven för varje del av arbetet och uppfyller dem.

Utvärdering av arbetsprestation och resultat

testar och granskar under testar och granskar sitt handledning sitt arbete arbete innan det samt korrigerar noggrant överlämnas vidare. eventuella fel.

arbetar kreativt, effektivt och målinriktat.

Vidareutveckling av arbetsuppgiften

kan utvärdera sitt arbete under handledning av en professionell.

kan utvärdera sitt arbete och motivera de lösningar han valt.

kan analysera och utvärdera sitt arbete i relation till hela produktionen

fungerar enligt anvisning och handledning

är initiativrik. fungerar smidigt och utvecklar takten i arbetets utvecklar sitt arbetssätt. utförande.

kan vanliga arbetsmetoder, men arbetet fordrar handledning.

kan vanliga arbetsmetoder och fungerar självständigt när han får tydliga anvisningar.

Behärskande av arbetsuppgiften Behärska arbetsmetoder

kan de vanligaste arbetsmetoderna. fungerar självständigt och väljer ändamålsenliga

129

metoder enligt situation. Behärska arbetsredskap

kan instruerad använda utrustning, program och redskap som behövs i arbetet och kan vid behov fråga råd.

kan använda utrustning, program och redskap som behövs i arbetet och kan vid behov fråga råd eller instruerad leta reda på tilläggsanvisningar.

kan självständigt använda utrustning, program och redskap och kan själv leta reda på tilläggsanvisningar i problemsituationer och fråga råd när det produktionsmässigt sett är förnuftigt.

Behärska arbetsmaterialet klarar under handledning kan använda material rätt. kan använda material att välja rätt material och ekonomiskt. använda dem rätt. identifierar upphovsrättsligt material med handledning och registrerar det material han använt. Behärskande av den kunskap som ligger till kan använda branschens grund för arbetet centrala termer.

registrerar det material han använt enligt anvisningar.

identifierar upphovsrättsligt material och vidarebefordrar uppgifterna till en behörig medlem i gruppen.

kan grundfärdigheterna i projektarbete. behärskar branschens centrala begrepp och facktermer känner till betydelsen av produktionens ekonomiska och instrumentella resurser för den egna verksamheten och i hela arbetsoch produktionsprocessen samt kan beakta dem i sitt arbete med handledning.

Baskompetens kan berätta om problem i observerar problemProblemlösningsförmåga tid och begära hjälp. situationer, föreslår initiativrikt lösningsalternativ och begär hjälp.

kan arbeta under press och beaktar ork, ergonomi och arbetslagstiftningen

Interaktions-, kommunikations och samarbetsfärdigheter

kan arbeta i olika slags arbetsgrupper och projekt och fungerar som medlem i arbetsgruppen utan att förorsaka störningar.

kan arbeta i arbetsgrupper och projekt och vet vilka centrala uppgifter medlemmarna i arbetsgruppen har.

fungerar initiativrikt, logiskt och smidigt.

följer anvisningar och

samarbetar och beaktar

samarbetar samt ger och

tillämpar tekniska basfärdigheter för grupparbete och projekt

130

bestämmelser från arbetsgruppen eller teamet.

övriga medlemmar i arbetsgruppen samt fungerar ansvarsfullt och rättvist.

begär hjälp vid behov framför motiverade förslag i arbetsgruppen och för godkännande för dem som beslutar stör inte i onödan andras arbete utan vet vilka centrala uppgifter medlemmarna i arbetsgruppen har.

kan följa produktionsanvisningar.

kan följa produktionsanvisningar

kan presentera sitt arbete kan presentera sitt arbete kan presentera sitt arbete för sin arbetsgrupp och för kunden arbetsför kunden och sin för sin förman. gruppen samt sin förman. förman. Etiska och estetiska färdigheter

Gemensamma betoningar Kvalitativ och kundinriktad verksamhet

Arbetarskydd och hälsa

kan hantera och lösa etiska problem. fungerar ansvarsfullt, rättvist och i enlighet med ingångna avtal och iakttar tystnadsplikt, datasekretess, upphovsrättsliga och konsumentskyddsbestämmelser som gäller kunderna och arbetsgemenskapen.

kan hantera och lösa etiska problem. fungerar ansvarsfullt, rättvist och i enlighet med ingångna avtal och iakttar tystnadsplikt, datasekretess, upphovsrättsliga och konsumentskyddsbestämmelser som gäller kunderna och arbetsgemenskapen

kan hantera och lösa etiska problem. fungerar ansvarsfullt, rättvist och i enlighet med ingångna avtal och beaktar i sitt arbete sitt eget ekonomiska och etiska ansvar samt iakttar tystnadsplikt, datasekretess, upphovsrättsliga och konsumentskyddsbestämmelser som gäller kunderna och arbetsgemenskapen.

beaktar de centrala kvalitetskriterierna för sitt arbete och handlar under handledning enligt dem samt fungerar sakligt i kundbetjäningssituationer.

känner till de centrala kvalitetskriterierna för sitt arbete och sina olika arbetsuppgifter och fungerar så gott som självständigt enligt dem samt behärskar olika slags kundbetjäningssituationer.

beaktar kundens målsättningar, kan de centrala kvalitetskriterierna för sitt arbete och sina arbetsuppgifter och fungerar enligt dem samt behärskar berömligt olika slags kundbetjäningssituationer.

är medveten om centrala faktorer som inverkar på orken, fastän han inte självständigt kan följa lagar som inverkar på arbetarskyddet och

känner till huvudprinciperna i arbetslagstiftningen och i arbetarskyddsdirektiven och anvisningarna för sin egen bransch och strävar

är medveten om de faktorer som inverkar på hans egen ork samt följer arbetarskyddsdirektiven.

131

arbetshälsan.

till att iaktta dem.

kan bygga upp en ergonomisk arbetsmiljö och kan med handledning anmäla om brister.

Utnyttja teknologi och informationsteknik

Företagsamhet

har under handledning pausgymnastik vid bildskärmsarbete.

har omsorg om pausgymnastik vid bildskärmsarbete.

förstår pausgymnastikens betydelse vid bildskärmsarbete och har omsorg om sin hälsa.

kan tillämpa ny teknik i sitt arbete.

tillämpar och tar i bruk ny teknik i sitt arbete, i sina arbetsrutiner och i interaktion med arbetslivet.

tar innovativt i bruk ny teknik i sitt arbete, i sina arbetsvanor och i interaktion med arbetslivet.

följer med utveckling inom teknologi och informationsteknik.

följer självmant och kontinuerligt med utveckling inom teknologi och informationsteknik.

är initiativrik och värdesätter sitt arbete.

är ansvarsfull och modig. är uppfinningsrik.

3.1.21 Evenemangsproduktionsteknik, 15 sv Centralt innehåll i denna studiehelhet är att behärska evenemangsproduktionens framställningsteknik. Beskrivning av yrkesprovet Den studerande använder ljudåtergivningsteknik, ljusteknik, scenteknik, effektteknik och projiceringsteknik. Den studerande Tar emot uppgiften, förbereder arbetet, väljer redskap och apparater

Sätter ihop, gör kabeldragningar och testar de evenemangstekniska systemen

Använder de evenemangs tekniska systemen i evenemangssituationer

Plockar ner systemen och underhåller samt packar ner apparaterna

132

Ljudsystem Den studerande väljer till ett ljudsystem utrustning och tillbehör, som är i enlighet med planen och passar för ändamålet. Han bygger upp och kopplar apparathelheten enligt planen till ett fungerande ljudåtergivningssystem. Han kopplar ström till apparaturer och testar att systemet fungerar. Han ställer in apparaterna att fungera som optima delar av systemet i det ifrågavarande utrymmet. Den studerande reglerar anläggningens signaler till nominell nivå och justerar anläggningens frekvensgång och ljudtrycksnivå. Han använder systemet i evenemangssituationen. Den studerande kopplar bort strömmen från apparaturen och plockar ner systemet. Ljussystemet Den studerande väljer till ett ljussystem utrustning och tillbehör, som är i enlighet med planen. Han hänger upp strålkastarna enligt planen. Den studerande riktar strålkastarna enligt den givna planen och enligt anvisningar. Han förser strålkastarna med planenliga filters. Han monterar och använder styrningsapparater för strålkastarna, såsom fokus, ljusavskärmare, iris, gobo samt avgränsarkniv (spadar), enligt planen och handledningen. Han kopplar ström till systemet och granskar dess funktion. Den studerande programmerar färdiga ljussituationer för evenemanget. Han använder apparaturen under föreställningens gång. Den studerande kopplar bort strömmen från apparaturen och plockar ner systemet. Underhåll Den studerande upptäcker eventuella enkla fel eller problem i systemen samt avlägsnar dem. Han utför dagligt bruksunderhåll av apparaterna och märker ut söndriga apparater samt för dem till reparation. Kabeldragning och upphängning Den studerande fastgör och monterar de kablar som systemen behöver. Han räknar ut vilken effekt och strömförbrukning systemen behöver samt väljer på basen av detta en lämplig strömtillförsel. Dessutom fördelar han vid behov belastningen jämnt mellan olika skeden. Den studerande räknar ut den mekaniska belastning, som förorsakas av apparater som ska upphängas och av andra apparater och följer de mekaniska belastningsgränser, som getts för upphängnings- och stödpunkter samt för apparater och tillbehör. Scenkonstruktioner, effekter och projicering Den studerande sätter ihop scenkonstruktionerna till en helhet. Han hänger upp och fäster apparaterna och tillbehören. Den studerande samlar ihop och använder enkla trusskonstruktioner. Han använder någon slags effektteknik, såsom rökmaskin, vindmaskin, pyroteknik (kräver sakenligt tillstånd). Han använder någon slags projiceringsapparatur. Exempel på yrkesprov Exempel 1 Att sköta ljus- och ljudteknik vid en teaterföreställning i liten skala. Ljus- och ljudplanen finns färdiga till yrkesprovsutförarens förfogande. Exempel 2 Att sköta ljudåtergivning och belysning åt ett band i samarbete med bandet

133

Exempel 3 Att sköta belysningen vid ett mässevenemang och ljudåtergivningen vid tillfället Yrkesprovsmiljö Arbetsuppgiften och –miljön bör väljas så, att det är möjligt att göra yrkesprov på hela den ifrågavarande kunnandehelheten. Utrymmena, utrustningen och verksamheten bör vara på en sådan nivå att de lämpar sig för professionellt bruk. Man bör fästa särskild uppmärksamhet vid arbetssäkerheten i miljön. Den studerande kan göra sitt yrkesprov i ett litet projekt som enda arbetstagare inom branschen eller i större projekt som en del i en grupp bestående av flera professionella eller flera yrkesprovsutförare. Lämpliga yrkesprovssituationer och platser kan vara t.ex. följande: •

Musikframträdanden o restauranger o klubbar o teatrar o festivaler o utomhusscener

•

Mässor och övriga demonstrationstillställningar o mässcentra och övriga inomhusutrymmen o utomhusevenemang

•

Teater-, dans- m.fl. föreställningar o teatrar o restauranger

•

Utomhusevenemang o utomhusscener o övriga

•

Ljus- och ljudinstallationer o utomhus o parker o byggnader o inomhus

134

Bedömning av yrkesprovet

Föremål för bedömningen

Nöjaktiga (N1) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen

planerar arbetets gång så att den är smidig och effektiv.

planerar arbetets gång så att den är smidig och effektiv även i nya situationer samt förutser ändringar och problem.

fungerar såsom han på förhand lärt sig.

har omsorg om sitt arbetssätt och reglerar det.

har omsorg om sitt arbetssätt, reglerar det och klarar vid behov av att förändra planen.

känner till gränserna för sitt kunnande. Behärskande av arbetsuppgiften Val av utrustning

Berömliga (B5) (utöver kriterierna för den goda nivån) Den studerande

planerar ett arbete som han känner från förut.

Planera arbetet

Reglera arbetet

Bedömningskriterier Goda (G3) (utöver kriterierna för den nöjaktiga nivån) Den studerande

väljer apparater som nämns i planen från ett bekant urval.

väljer apparater i enlighet med planen från ett bekant och från ett från tidigare obekant utbud av apparater.

känner till gränserna för sitt kunnande. väljer från ett bekant och från ett obekant utbud av apparater enligt planen, vilka passar för situationen samt kan vid behov begära eller finna andra alternativ än de som är synliga.

Hopsättning

sätter ihop system, som sätter ihop system i han känner från tidigare, i enlighet med planen. enlighet med planen

sätter ihop system som uppfyller kraven i planen.

Upphängning och fastsättning

hänger upp och fäster apparaterna stadigt och tryggt.

hänger upp och fäster apparaterna snyggt genom att söka och utveckla lösningar som passar bäst i också udda situationer.

Kabeldragning

gör ändamålsenligt kabeldragningar till systemen.

gör kabeldragningar snyggt till systemen.

Användning

kan, med handledning, tekniskt använda apparater och vet deras egenskaper samt

kvaliteten på ljudåtergivningen och belysningen uppfyller planen och den

kvaliteten på ljudåtergivningen och belysningen uppfyller kundens förväntningar.

135

använder system såsom kunden beställt för att kvaliteten på ljudåtergivningen och belysningen uppfyller planen, kundens förväntningar och den yrkesmässiga nivå som allmänt gäller inom branschen.

yrkesmässiga nivå som allmänt gäller inom branschen.

Nedmontering

monterar ner apparatur samt hanterar utrustningen försiktigt.

monterar ner apparaturerna systematiskt.

monterar raskt ner apparaturerna.

Underhåll

utför under handledning daglig underhållsservice och rengöring av apparater.

utför daglig underhållsservice och rengöring av apparater.

kan reparera enkla fel.

anpassar sin verksamhet till situationens krav.

skiljer åt och märker ut trasiga apparater och utrustning för service. Kundbetjäning

kunden får vad han beställt.

Behandla utrustning

hanteringen är saklig och den sparar utrustningen.

Problemlösning

löser problem med handledning.

kunden får vad han kunden får vad han beställt, med gott humör. beställt och litet till, med gott humör. försörjer om att utrustningen hålls i gott skick. löser problemen och kan löser problem raskt och vid behov skaffa tilläggs- kan skaffa tilläggsinformation och hjälp. information och hjälp.

Behärskande av den kunskap som ligger till kan inte motivera sina val motiverar urvalskriterier grund för arbetet fastän de skulle vara med faktauppgifter. godkända. Val av utrustning

motiverar urvalskriterier mångsidigt genom att stödja sig på faktauppgifter samt erbjuder självmant alternativa lösningar.

Hopsättning

kan inte motivera sina kopplingsval eller motiverar dem bristfälligt.

motiverar sina gjorda kopplingsval.

motiverar sina gjorda kopplingsval mångsidigt och erbjuder självmant alternativa kopplingslösningar.

Användning

använder systemet enligt beställarens behov och enligt säkerhetskraven i

använder systemet enligt beställarens behov, kvalitetskriterierna och

använder systemet enligt beställarens behov, kvalitetskriterierna,

136

på förhand bekanta situationer.

säkerhetskraven och vet hur man åstadkommer de funktioner, som beställaren vill ha.

säkerhetskraven och yrkesetiken samt vet hur man åstadkommer de funktioner, som beställaren vill ha och vad som är möjligt och vad som inte är det.

Nedmontering

vet hur strömmen vet hur strömmen frånkopplas och hur frånkopplas och hur apparaterna hanteras apparaterna hanteras. samt kan utföra detta i bekanta arbetssituationer.

vet hur strömmen frånkopplas och hur apparaterna hanteras också i situationer, som är nya och oförutsägbara för utföraren

Underhåll

vet hur.

vet hur och varför.

kunskapen är inte enbart relaterad till apparater som finns till hands, utan även till främmande och obekanta apparater

Lösning av problem

söker och finner fel och störningskällor av en tillfällighet.

söker och finner fel samt störningskällor logiskt samt känner till några feloch störningskällor.

känner till de vanligaste fel- och störningskällorna och kan motivera sin felsökning samt vet vilka mekanismer som orsakat fel och störningar. upprepar inte tidigare fel.

Behärskande av arbetssäkerhet Val av utrustning

använder hela och för omständigheterna sakenliga apparater och tillbehör.

kan skaffa information i osäkra situationer.

kan bedöma och utreda hur man tryggt använder obekanta apparater och redskap.

Kabeldragning

använder apparater och försäkrar sig om sakerna tillbehör, som är hela och genom att fråga i oklara passar för förhållandena. situationer.

kan bedöma och ta reda på ett tryggt användningssätt för även obekant utrustning.

Koppling

gör endast kopplingar enligt säkerhetsbestämmelser.

tillåter inte andra att göra kopplingar som är emot bestämmelserna, utreder säkerhetsbestämmelser i nya situationer.

Upphängning och fastsättning

hänger upp och fäster tryggt, i enlighet med bestämmelserna och begränsningarna

kan skaffa information i nya situationer.

klarar nya situationer och redskap som är obekanta från förut.

137

Användning

iakttar bullernormer samt säkerhetsbestämmelser som situationen kräver.

Underhåll

följer säkerhetsbestämmelser i underhållsuppgifter.

har omsorg om trygga upphängningar i hela projektet.

märker, avlägsnar och för reparerar eller för farliga farliga apparater och apparater och redskap till redskap till reparation. reparation. Baskompetens felsökning är Problemlösningsförmåga slumpmässig.

felsökningen är delvis logisk och delvis slumpmässig.

felsökningen är logisk.

klarar inte av överraskande situationer utan handledning.

hittar med handledning lösningar i överraskande situationer.

hittar lösningar i överraskande situationer.

Interaktions- och kommunikationsfärdigheter

undviker umgänge med kunder och arbetsgrupper eller så befrämjar umgänget inte arbetsuppgiften.

saklig och resultatrik kommunikation med kunden och arbetsgruppen.

aktiv och vänlig kommunikation med kunden och arbetsgruppen skapar god atmosfär.

Samarbetsfärdigheter

samarbetet är ringa eller befrämjar inte arbetsuppgiften.

samarbetet med övriga i verksamheten stöder att arbetsuppgiften lyckas.

samarbetar aktivt och skapar en god atmosfär.