MSF kräver bättre utbildning i administration och ekonomi

APPENDIX Nr 1 – februari 2004

Organ för Medicine Studerandes Förbund

MSF kräver bättre utbildning i administration och ekonomi Efter att Läkarförbundets Utbildnings- och forskningsdelegation kartlagt läkarstudenters ledarskapsutbildning kräver nu MSF bättre utbildning i administration och ekonomi. I en debattartikel i Läkartidningen (nr 1 2004) förklarar MSF:s ordförande Johan Zelano att utbildningen måste svara mot de krav som Läkarförbundet ställer i programmet

Ledarskap i läkares utbildning. I programmet står att läkare under sin grundutbildning ska introduceras till administration och ekonomi. – Förbättringar krävs om läkare ska kunna leda vården trots en allt mer teknisk sjukvårdsdebatt, säger Johan Zelano.

Ledare sid 2

Magnus Frödin är ny ordförande för MSF Stockholm

Nya lokala styrelser

Foto: Lydia Bennedich

Foto: Jens Olof Lasthein/SRK

Under januari och februari väljs nya lokala styrelser vid årsmöten i MSF:s lokalavdelningar. Magnus Frödin är nyvald ordförande för MSF i Stockholm. - Stimulerande, säger Magnus Frödin. Lokalnytt sid 5

Tomas Öhman, läkarstudent på termin 8 i Stockholm, arbetade i december på Kalix sjukhus som läkarassistent. Anders Milton

Riktlinjer som stöd för läkarassistenter Det har länge varit oklart vad en läkarassistent kan och – Förhoppningsvis är riktlinjerna till nytta för de bör utföra för arbetsuppgifter. Därför arbetar medicinstudenter som skall ta anställning Läkarförbundets Utbildnings- och Forskningsdelegation som läkarassistenter, säger Anton Holmgren, ledamot (UFO) med att ta fram riktlinjer som ska hjälpa både för Sveriges Yngre Läkares Förbund i UFO. studenter och arbetsgivare att förebygga problem. Nyheter sid 6

Boktips Röda Korsets ordförande Anders Milton och författaren Karin Wahlberg tipsar om bra böcker. Kultur sid 7

Appendix byter skepnad

Läkemedelsriktlinjer för studenter

MSF:s tidning Appendix, som grundades 1986, har fått ett nytt utseende. Från och med det här numret kommer tidningen dessutom att distribueras tillsammans med Läkartidningen. Förändringarna innebär att Appendix blir billigare. Den nya layouten använder så mycket utrymme som möjligt på varje sida. Därmed har antalet sidor kunnat minskas med i stort sett bibehållet innehåll.

MSF:s fullmäktige beslutade i november 2003 att förbundet ska ta fram riktlinjer för läkarstudenters kontakter med läkemedelsindustrin. Lotta Nylander, MSF:s vice ordförande, har därför adjungerats i Läkarförbundets läkemedelsråd som just nu formulerar nya riktlinjer för läkare. Förbundsnytt sid 4

2

LEDARE

Appendix nr 1 – februari 2004 MSF är partipolitiskt obundet. Förbundets ordförande: Johan Zelano, [email protected]

Förlåt - vad hände? Framtidens sjukvård är av stort intresse för läkarstudenter. Inte bara dess löner och arbetssituation, utan också vilka värderingar som kommer att råda. Därför, en stilla undran: vad sänder det för signaler att tingsrätten i december tilldömt de båda vårdbiträden som grovt kränkt en 93-årig kvinna (och avslöjats sedan en släkting gömt en bandspelare i patientens rum) ett stort skadestånd? Enligt tidningen Dagens Nyheter ska kommunen betala de två avskedade skadestånd på 100.000 kronor var, lön och rättegångskostnader. Beslutet är kanske juridisk riktigt. Men ärligt talat - hur blev det så här?

Om MSF Johan Zelano, ordförande Lotta Nylander, v. ordförande Peter Alpkvist, utbildning termin 6-11 Moinca Brode, studiesocialt Tobias Dahlgren, information och rekrytering Maria Lycke, internationellt och antagning Gustav Nilsonne, förhandling Hanna Åhsberg, utbildning termin 1-4

Kansli Anna Ericsson Karin Johnsdotter

Kontakt [email protected]

Appendix Ges ut av Medicine Studerandes Förbund, Sveriges Läkarförbunds studerandeorganisation, 4 gånger per år. Repro och tryck: Grafiska punkten, Växsjö. Tf chefredaktör: Johan Zelano, [email protected] Ansvarig utgivare: Tobias Dahlgren, [email protected]

Läkare föds inte till ledare Idag finns ledarskapsutbildning på de flesta utbildningsorter. Vi studenter tränas i att tala inför grupp, får öva på att leda ronder och lär oss hur en grupp utvecklas i olika faser. Att utbildning i ledarskap idag är en självklarhet på läkarutbildningen är glädjande och vittnar om en insikt om vilken tid vi lever i. Förr baserades ledarskapet på en då rådande läkarauktoritet. Dagens situation är sundare. Att vi lär oss behandla hjärtinfarkter gör oss inte till bra ledare. Inte heller antagningsbeskedet till läkarutbildningen. Läkarförbundet menar att läkare ska leda sjukvårdens utveckling och har tagit fram programmet ”Ledarskap i läkares utbildning”. I det indelas

ledarskapskompetens in i flera olika delar; personrelaterad, administrativ/ekonomisk och visionär/kreativ. Alla läkare, inte bara blivande chefer, måste utbildas i ledarskap och utbildningen ska sträcka sig över grundutbildning, AT och ST. Vidare menar Läkarförbundet att alla de tre delarna bör introduceras redan under grundutbildningen för att sedan fördjupas och tränas vidare. Ledarskapsutbildningen idag berör bara en av ledarskapets tre komponenter. Det är en brist som måste rättas till. Sjukvårdsdebatten blir allt mer teknisk. Då borde översiktliga kurser i administration och ekonomi ingå i läkarutbildningen.

Ledarskapsutbildning handlar ytterst om den framtida läkarrollen. Om morgondagens läkare ska vara med och forma sjukvården måste läkarutbildningen ge dagens studenter de nödvändiga verktygen. Där kan programmet ”Ledarskap i läkares utbildning” fylla en viktig funktion. Läkare föds inte till ledare – det krävs utbildning.

Johan Zelano

Integriteten främst! Få människor genomgår en hälsoscreening så tidigt i livet som läkarstudenter. Redan de första terminerna utförs gentester och per orala glukosbelastningar, en trend som på kliniken förbyts i arbetsprov, ekokardiografi och lungfunktionsmätningar. Efter att flera medlemmar kontaktat MSF och förklarat att de under undervisning fått oönskad information om sitt hälsotillstånd eller att erforderlig uppföljning inte fanns att tillgå efter at ett sådant besked lämnats, har MSF tagit fram ett policydokument som antogs av fullmäktige i november. Det måste vara upp till var och en vilken information man vill ha om sitt eget hälsotillstånd. Därför ska medicinska undersökningar som utförs i

pedagogiskt syfte vara frivilliga. Lika viktigt är att hälsouppgifter om studenter som framkommer under utbildningen behandlas med sekretess. Det kan vara av stort pedagogiskt värde att få genomgå olika undersökningar under utbildningen. Resultaten kan också i vissa fall leda till att behandlingsbara åkommor upptäcks. Men det är inget skäl att åsidosätta studenters rätt att välja och respekt för deras integritet. Slutligen kan information om det egna hälsotillståndet ge försäkringstekniska problem. MSF menar att fakulteterna tidigt på utbildningen ska informera studenterna om att utbildningen innehåller många undersökningar och att det kan vara av värde att se över sitt försäkringsskydd. Johan Zelano

I AT-tider: Förhandla och höj din lön Från årsskiftet gäller ett nytt avtal för AT-läkare, vars löner nu sätts individuellt. Den tidigare tarifflönen försvinner och ersätts med en lägstlön för AT-läkare om 21 500 kr. En ny förhandling ska ske efter 18 månaders tjänstgöring, oberoende av arbetsgivare. Sveriges Yngre Läkares Förening, SYLF, är positivt inställda till förändringen och tror att det nya avtalet kan komma att ge en bättre löneutveckling för AT-läkare. Det vore förstås välkommet. Samtidigt förutspår SYLF en del bekymmer, främst eftersom alla chefer inte till fullo är beredda på de nya reglerna. Det måste de vara. Det nya avtalet ställer högre krav på förhandlingsförmåga hos den enskilde. Förhandling går att lära sig och därför erbjuder

MSF förhandlingskurser i samarbete med lokala läkarföreningar. Kurserna håller hög kvalitet och är en verklig nytta av ditt medlemskap. Du får tillgång inte bara till den senaste lönestatistiken, utan också bra tips. Hör av dig till din lokalavdelning för att få veta mer. Mycket av informationen finns också att hämta på Läkarförbundets hemsida, www.slf.se. Inför ansökningstidens utgång ordnar vi även AT-informationer på alla orter, där landstingen presenterar vilka möjligheter som erbjuds AT-läkare på deras ort. Varmt välkommen! Johan Zelano

Missat MSF:s nya hemsida?

www.slf.se/msf

Appendix nr 1 – februari 2004

3

DEBATT

”Nytt sätt att tänka behövs vad gäller mångfaldsfrågor” Efter en granskning anmälde Sveriges Förenade Gaystudenter i december tretton akademiska lärosäten. Bland de lärosäten som utbildar läkare återfinns både de bästa och sämsta vad gäller arbetet med mångfaldsfrågor, skriver Daniel Hjalmarsson, ordförande i Sveriges Förenade Gaystudenter. Sveriges Förenade Gaystudenter kunde under december månad 2003 presentera en rapport "Bara ord gör ingen skillnad", vilken handlar om svenska lärosäten för högre utbildnings arbete med lagen om likabehandling av studenter i högskolan i kraft (SFS 2001:1286). Lagen förbjuder bland annat trakasserier och diskriminering på grund av könstillhörighet och sexuell läggning och den trädde i kraft redan 1 mars 2002, men arbetet med att implementera lagen har tagit lång tid. Kartläggningen, som kom till för att undersöka hur landets lärosäten arbetar med dessa diskrimineringsfrågor, utmynnade i att Sveriges Förenade Gaystudenter valde att anmäla bland andra Göteborgs Universitet och Linköpings Universitet till HomO och JämO. Dessa båda lärosäten utbildar blivande läkare som under större delen av sina yrkesverksamma år kommer att komma i kontakt med människor med olika psykisk och fysisk hälsa och ohälsa. Dessa lärosäten utbildar studenter vars yrke ska komma att bli en av samhällets stora värdebärare. Läkarutbildningen har kommit att bli en högstatusutbildning i vårt land, och kraven som ställs på såväl lärosätet som den enskilda studenten är oerhört höga. De läkarutbildningar som finns i Sverige är alla belägna på högt ansedda och högt rankade universitet och högskolor. Inom denna sfär finns både de bästa och de sämsta representanterna i undersökningen. Den jämlikhetsplan för 2003 som också beskrivs som handlingsplan i enlighet med likabehandlingslagen utav Göteborgs Universitet är ambitiös och omfattande. Problemet är att planen saknar ärendehantering och operativt ansvariga för jämlikhetsarbetet. Konsekvenserna kan bli en föreliggande risk att arbetet inte blir utfört i den utsträckning man planerat eftersom vi av erfarenhet vet att mångfaldsarbete kan falla mellan stolarna, dels på grund av personalresurser och dels beroende på de ekonomiska förutsättningarna. Universitetet saknar dessutom ett slutdatum för de åtgärder

man har sagt att man ska genomföra så att en redovisning utav dessa skulle vara möjlig. Linköpings Universitets strategidokument "Det öppna universitetet" som också beskrivs som handlingsplan i enlighet med likabehandlingslagen är även den ambitiös och omfattande. Problemet är att planen saknar konkreta målformuleringar. Universitetet saknar dessutom ett slutdatum för de åtgärder man har sagt att man ska genomföra så att en redovisning utav dessa skulle vara möjlig. Till detta kommer universitetets avsaknad utav konkret riktade åtgärder för att motverka och förebygga diskriminering både på grund av sexuell läggning och könstillhörighet. Denna kritik har universitetet tagit tills sig utav och lovat bättring. Arbetet med HBT-frågor är generellt oerhört eftersatt. Gemensamt för alla lärosäten i hela studien förefaller vara att kunskapsnivån är anmärkningsvärt låg. Det verkar finnas ett skriande behov av utbildningsinsatser för att man på den centrala nivån ska förstå vikten av att arbeta med dessa frågor och vilka konsekvenserna blir om man inte arbetar med dem. Handlingsplaner behöver tas fram där så inte skett, och för att arbetet ska bli framgångsrikt krävs att ett helhetsgrepp tas på området. Något som behöver skrivas in i handlingsplaner och eventuellt andra centralt antagna dokument. Regelverk och riktlinjer måste sedan nå ut till hela organisationen och ett uppföljningssystem skapas så att ledningsnivån kan försäkra sig om att åtgärderna man arbetat fram fungerar i praktiken. Det finns dock undantag. Den undersökning som genomförts visar också att arbetet i enlighet med lagen har givit resultat. De konkreta målformuleringarna och de specifika åtgärderna följt av en tidsplan och en ansvarsfördelning både operativt och finansiellt gör att Karolinska Institutet har arbetat fram en handlingsplan som skiljer sig markant från de övriga i undersökningen. Abstraktionsnivån i planen är låg vilket gör det möjligt att utvärdera insatserna år från år.

Karolinska Institutet har också en gedigen handlingsplan för ärendehantering vilket tyder på ett genomtänkt förebyggande arbete i enlighet med lagens föreskrifter. Sveriges Förenade Gaystudenter är av den åsikten att det behövs ett nytt sätt att tänka inom högskolan vad gäller mångfaldsfrågor för att lyfta dem och föra upp dem på dagordningen. Den bristande efterlevnaden av lagstiftningen tydliggör att man i högskolan idag inte förstår varför detta arbete är viktigt. Det handlar om högskolans roll som värdebärare i samhällsutvecklingen, om individers lika rätt till bildning och utbildning liksom utbildningens och forskningens berikande av mångfaldsperspektiv.

Daniel Hjalmarsson Förbundsordförande Sveriges Förenade Gaystudenter Mer om "Bara ord gör ingen skillnad" finns på www.gaystudenterna.se HomO står för Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning JämO står för Jämställdhetsombudsmannen

Under 2004 skapar du den nya Appendix! Under året byggs en ny Appendix. Varje nummer att följas av en läsarundersökning och numret därefter kommer att anpassas efter svaren. På så sätt hoppas MSF kunna erbjuda dig som läkarstudent en tidning anpassad efter dina behov och intressen. Du är välkommen med dina synpunkter. Se rutan på sida 2 för adresser till redaktionen

4

Appendix nr 1 – februari 2004

FÖRBUNDSNYTT

MSF adjungerat i läkemedelsrådet För första gången har Sveriges Läkarförbunds läkemedelsråd har adjungerat en student. Lotta Nylander, vice ordförande för MSF, kommer att delta i rådets arbete med att utarbeta nya etiska riktlinjer för läkares kontakter med läkemedelsindustrin. Anledningen är att det i de nya riktlinjerna kommer att ingå en del om läkarstudenters relationer till läkemedelsindustrin. MSF:s fullmäktige beslutade i november 2003 att förbundet skulle ta fram riktlinjer och det arbetet samordnas nu med Läkarförbundets översyn av de gamla reglerna för läkare. Ordförande i Läkemedelsrådet är Eva Nilsson Bågenholm (bilden), förste vice ordförande i Läkarförbundet. – Det var jättebra att Lotta var med i måndags, det ger oss en mycket bättre bild av er situation, säger Eva Nilsson Bågenholm. Lotta Nylander tycker det är viktigt att Eva Nilsson Bågenholm är 1:e vice frågan diskuteras ordentligt. ordförande för Sveriges läkarförbund. – Läkemedelsproducenterna riktar sin marknadsföring också mot studenter. Då är

det viktigt att vi vet hur vi ska förhålla oss, säger Lotta Nylander. – Det är mycket positivt att även studenter kommer att omfattas av de etiska riktlinjerna och att MSF medverkar när Läkarförbundet utformar dem. Läkarstudenters kontakter med läkemedelsindustrin uppmärksammades bland annat i Sveriges Radio och Läkartidningen i somras, då det framkommit att industriaktiviteter ordnades för studenter på ett flertal utbildningsorter. Under hösten har läkares relationer till läkemedelsindustri varit flitigt omskrivna. Riktlinjer är välkommet, enligt Niklas Mattsson, ordförande MSF Göteborg – I de nya utbildningarna möter kandidater företrädare för industrin under allt tidigare terminer. Det är viktigt att studenterna nås av debatten, säger Niklas Mattsson. Riktlinjerna kommer att diskuteras vidare på MSF:s representantskap i Göteborg den 27 mars, dit Eva Nilsson Bågenholm är inbjuden som talare.

SACO STUDENTRÅDS KONGRESS 6-7 december Den 6 – 7 december genomförde SACO studentråd, Sveriges största frivilliga organisation för studenter med över 90 000 medlemmar, sin årliga kongress. Från MSF deltog ordförande Johan Zelano och vice ordförande Lotta Nylander.

Studiemedelsenkät på gång

Bred motion för 3Tundantag

Den studiemedelsenkät MSF arbetat för i SACO Studentråd är försenad, men kommer att genomföras. Enkäten är en uppföljning av MSF studiemedelsenkät 2001. Då framkom att det nya studiemedelssystemet innebär att 48 % av de nyantagna till läkarutbildningen inte får studiemedel för hela sin utbildning. SACOenkäten undersöker hur dispensreglerna påverkat studenter på ett flertal utbildningar. – Studiemedelssystemets snäva tidsgräns får svåra följder för studenter på mycket långa utbildningar som läkarutbildningen, säger Johan Zelano, ordförande för MSF. Men reglerna berör studenter på alla långa utbildningar. Därför ska det bli mycket intressant att se vad SACO-enkäten visar. Enkäten var ursprungligen planerad att presenteras i december 2003. Resultatet kommer nu att sammanställas i början av 2004. – Enkätsvaren bara ramlar in – det är på gång, sa Saco studentråds ordförande Linda Syrén i sin verksamhetsberättelse.

SACO studentråd har länge drivit frågan om ett förändrat terminssystem för högskolan Många studenter har svårt att få de långa sommarloven att gå ihop ekonomiskt och ett system med tre 15-poängsterminer och helårsförsörjning för studenterna skulle kunna råda bot på det. Dessutom skulle genomströmningen i högre utbildning öka. Inför kongressen hade MSF tillsammans med Sveriges Tandläkarförbund och Civilingenjörsförbundet motionerat om treterminsförslaget. De tre förbunden tycker inte att treterminssystemet passar deras respektive utbildningar. MSF menar att den kliniska handledningen skulle bli lidande sommartid och att möjligheterna att arbeta inom vården, forska eller åka på praktikutbyte bör bevaras. Motionen resulterade i att styrelsens verksamhetsplan ändrades. SACO Studentråd kommer nu att arbeta för en parlamentarisk utredning av införandet av ett flexibelt terminssystem på utbildningar där så är lämpligt.

MSF – trist och tråkigt? Efter en motion från Uppsala undersöker MSF:s förbundsstyrelse möjligheterna för MSF att byta namn. Utredningen kommer att se över kostnader för ett namnbyte och för- och nackdelar med ett annat namn. I februari kommer utredningen att skickas ut till MSF:s lokalavdelningar för att sedan diskuteras på MSF:s representantskap i mars.

Fokus på transpersoner Efter att ha arbetat mycket med homosexuellas rättigheter i högre utbildning fokuserar SACO Studentråd nu på transpersoner. – Jag är mycket glad att kongressen beslutade att under det kommande året jobba hårt att uppmärksamma transsexuellas situation inom den högre utbildningen, säger Linda Syren. Detta är en minoritet i minoriteten som sällan syns eller hörs men som är utsatt. Vår förhoppning är att SACO Studentråd kan göra mycket för att underlätta gruppens situation.

” Den som inte hinner med sin lunch för att det är för många patienter hinner heller inte med att handleda sina studenter. Därmed är de besparingar som nu genomförs i många landsting oroande. Dagens ekonomiska bekymmer kan inte tillåtas förstöra utbildningen av morgondagens sjukvårdspersona” Johan Zelano, ordförande för MSF tidningen Landstingsvärlden 22 januari.

Appendix nr 1 – februari 2004

5

LOKALNYTT

Nya lokalavdelningsstyrelser I skrivande stund har årsmöten ägt rum i Stockholm, Göteborg och Uppsala och styrelserna där har redan inlett årets arbete. MSF:s lokalavdelningar har årsmöten i januari och februari. På årsmötet väljs den lokala styrelsen. Under året ansvarar styrelsen för MSF:s lokala verksamhet, som att arrangera AT-informationer, presentation av MSF för nyantagna läkarstudenter, ordna löneförhandlingskurser och mycket mer. Datumen för årets ATinformationer finns i kalendariet på den här sidan. Dessutom deltar lokalavdelningarna i det nationella arbetet. En person i varje lokalavdelnings styrelse sitter i MSF:s förbundsstyrelse och lokalavdelningen utser varje höst representanter till MSF:s fullmäktigemöte. Ny ordförande i Stockholm, landets största lokalavdelning med över 1000 medlemmar, är Magnus Frödin, tidigare kassör i MSF Stockholm.

Viktiga datum 17/2

AT-information Lund

18/2

AT-information Göteborg

19/2

AT-information Linköping

24/2

AT-information Umeå

25/2

AT-information Uppsala

26/2

AT-information Stockholm

19/ 3

SYLF:s fullmäktige, Stockholm

27/3

MSF:s representantskap, Göteborg

Magnus Frödin (tv) och Niklas Mattsson (th) - Det ska bli stimulerande med de nya utmaningar som ordförandeskapet erbjuder, säger Magnus Frödin. Ny ordförande i MSF Göteborg är Niklas Mattsson. Han har varit aktiv medlem i några månader, men har tidigare erfarenheter av förtroendeuppdrag i andra föreningar och ser klara mål för sitt arbete. – För att MSF ska kunna agera kraftfullt måste vår identitet som kandidaternas företrädare

stärkas. Det är spännande att arbeta med MSF i denna tid av problem och möjligheter! Att vara lokalavdelningsordförande innebär stundtals mycket hög arbetsbelastning. Men det är ändå roligt, menar Sara Axelsson, före detta ordförande för MSF Göteborg. – Det har varit ett lärorikt och händelserikt år, sa Sara Axelsson till medlemmarna på MSF Göteborgs årsmöte. Johan Zelano

Läkemedelsindustrins marknadsföring tema i Göteborg MSF Göteborg anordnade den 2 februari en informationskväll för läkarstudenter med temat ”Läkemedelsbolagens marknadsföring” riktad till läkare och läkarstudenter. Inbjudna föredragshållare var en representant från Göteborgs Läkemedelskommitté, Karl-Axel Eriksson, och Sveriges läkarförbunds vice ordförande Eva Nilsson Bågenholm. Karl-Axel Eriksson informerade om hur läkemedelskommittén väljer vilka läkemedel som ska rekommenderas. Anders Carlsten, apotekare från Göteborgs Läkemedelskommitté, tipsade om hur man hittar relevant information om läkemedel på Internet.

Läkemedel på internet www.mpa.se, www.sos.se, www.cochrane.org, www.lfn.se, www.lf.se, www.sbu.org, www.apoteket.se, www.infomedic.se

Eva Nilsson Bågenholm informerade om vilken praxis som gäller inom sjukvården angående marknadsföring av läkemedel. Hennes personliga åsikt var att marknadsföringen inte bör riktas till läkarstudenter under grundutbildningen. Föreläsningarna följdes av en diskussion. Frågor som togs upp bland de ca sextio studenter som deltog var bl a: Vad är en muta?

Läkemedelsträff i Göteborg Hur mycket får man egentligen ta presentationer av behandlingsemot? Flera studenter poängerade statistik. också vikten av att få mer undervisning i statistik på Sofia Johannesson läkarutbildningen för att kunna tolka läkemedelbolagens

Vad gör din lokalavdelning? På MSF:s hemsida, www.slf.se/msf, kan du hitta information om Medicine Studerandes Förbund. Bland annat finns ett kalendarium med aktiviteter på utbildningsorterna. När ordnar din förening en diskussionskväll, AT-information eller löneförhandlingskurs? Svaret finns på www.slf.se/msf.

6

Appendix nr 1 – februari 2004

NYHETER

Linköpings studenter nöjdast - igen Varje år genomför Läkarförbundet en undersökning av nylegitimerade läkares bedömning av sin grundutbildning. Eftersom undersökningen görs efter genomgången AT tog de läkare som ingår sin läkarexamen för minst 18 månader sedan. Linköping är den ort vars studenter i högst utsträckning instämmer i påståenden att utbildningen uppfyllt de mål som undersökningen gäller. Läkarförbundets undersökning listar utbildningsmål och läkarna får på en 6-gradig skala ange dels i hur stor grad de anser dels att målet är viktigt, dels att deras egen utbildning uppfyllt målet. Exempelvis får påståendet ”Grundutbildningen har utvecklat din förmåga att kommunicera med patienterna” 5,3 av 6 när läkarna

ska ange målets vikt, men bara 4,2 när siffran gäller måluppfyllelse. Undersökningen jämför de medicinska lärosätena, men ger också information om vilka mål de nu aktiva läkarna tycker är viktiga att utbildningen uppfyller. Att grundutbildningen ska utveckla studenternas vilja att forska är det mål som får lägst siffra – 3,7 av 6. – Det är bekymmersamt, säger Johan Zelano, ordförande för MSF. Att läkare forskar är nödvändigt för att den medicinska forskningen ska resultera i bättre vård. Då måste utbildningarna förmå marknadsföra forskningen till sina studenter. Det påstående som har störst skillnad mellan vikt och måluppfyllelse är ledarskap. Påståendet att ”Grundutbildningen har utvecklat din förmåga att utöva

Hälften av nylegitimerade har utländsk utbildning Det blir allt vanligare med nylegitimerade läkare i Sverige som har utländsk läkarutbildning. Under 2003 var 53 procent av de läkare som fick svensk legitimation utbildade utomlands, jämfört med 45 procent föregående år. Läkarna kommer oftast från EU/EES-området och allra vanligast är Tyskland och Danmark. Läkarna med dansk utbildning har ökat fyrfaldigt sedan 2002. Föreningen för yngre läkare i Danmark förklarar siffrorna med att danska läkare har svårt att ta sig igenom sin specialistutbildning, skriver

tidningen Dagens Medicin. Antalet danska läkare har ökat kraftigt de senaste åren utan att ST-tjänsterna har blivit fler och det blir svårt att få vissa befattningar som krävs i specialistutbildningen. Läkarna väljer då att arbeta i Sverige och få det tillgodoräknat i sin specialistutbildning. I och med EUutvidgningen senare i år kommer det bli lättare för läkare från Östeuropa att få svensk legitimation. En ökning är därför att vänta, enligt Dagens Medicin. Hanna Åhsberg

MSF Stockholm har glädjen att inbjuda samtliga medlemmar till:

LEDARSKAPSKURS Kursen arrangeras årligen i samarbete med Stockholms Läkarförening och omfattar två tillfällen med ledarskapsteori , paneldiskussion med verksamma kliniker, grupparbeten kring fiktiva fall mm. Skriftligt material kommer tillhandahållas. Plats: Läkarförbundets lokaler, Villagatan 5. Tid: 4 och 11 maj, ca 18.00-21.00, enklare middag serveras. Anmälan ska innehålla namn, adress, e-mail samt termin och skickas till [email protected] senast den 8e april.

Grundutbildningen har... Instämmer

Viktigt mål

5,6

5,5

5 4,2

4,6

2,7

Utvecklat din Hjälpt dig handlägga Hjälpt dig fö rmåga att utöva akuta patienter kommuncera med ett bra ledarskap patienterna

ett bra ledarskap” får 5,0 av 6 när läkarna talar om hur viktigt målet är, men bara 2,7 när de anger hur väl deras utbildning uppfyllt målet. MSF har flera gånger poängterat vikten av en stärkt ledarskapsutbildning, baserad på Sveriges Läkarförbunds program

”Ledarskap i läkares utbildning”. Bland annat behövs introducerande moment i administration och ekonomi i grundutbildningen, menar Läkarförbundet.

UFO tar fram riktlinjer för läkarassistenter MSF har sedan flera år drivit frågan om riktlinjer för de läkarstudenter som arbetar som läkarassistenter. Stor oklarhet har rått om vilka uppgifter en läkarassistent får utföra, vilket de Anton Holmgren, SYLF nya riktlinjerna är tänkta att råda bot på. Holmgren, styrelseledamot i Läkarassistentarbetet är ett SYLF, båda ledamöter i UFO. slags avlönat kandidat– MSF och SYLF har, tjänstgöring. Thomas Öhman och tillsammans på olika vis, de Johannes Edén, läkar-studenter i senaste åren tagit upp frågan Stockholm, arbetade som med läkarassistenter för att få hjälp läkarassistenter i Kalix under med riktlinjer från Läkarförbundet, december 2003. säger Anton Holmgren. Hittills har – Att jobba som det varit väldigt oklart vad läkarassistent på Kalix sjukhus, var läkarassistenter är och vad de kan otroligt lärorikt, säger Tomas syssla med. Med de nya Öhman.. riktlinjerna skall detta bli tydligare. – Ett lugnare tempo på Reglerna ska vara akuten gjorde att man fick ta sig utformade så att de kan användas den tid man behövde. av såväl studenter som Läkarassistenter får inte arbetsgivare. utföra självständigt läkararbete. – Förhoppningsvis är de till För att förebygga problem och nytta för de medicinstudenter som underlätta för både studenter och skall ta anställning arbetsgivare arbetar som läkarassistenter, för de läkare Läkarförbundets Utbildnings- och som arbetar tillsammans med forskningsdelegation (UFO) med läkarassistenter samt för den att ta fram riktlinjer för tjänsten. I arbetsgivare som anställer arbetet deltar Johan Zelano, läkarassistenter, säger Anton ordförande för MSF och Anton Holmgren.

Få information om MSF – gå in på www.slf.se och registrera din e-postadress!

Appendix nr 1 – februari 2004

7

KULTUR – “Medicine is the most scientific of the humanities and the most humane of the sciences”, E. D Pellegrino

Vetenskapens historia Några få gånger i livet uppstår ett sug efter allmänbildning. En önskan att veta allt det där som berikar vardagen, förstå större sammanhang och framförallt - spöa kamratkretsen i T.P. Den som vill öka på sina kunskaper i vetenskapens historia (var det inte någon som fick ett äpple i huvudet?), inser snabbt fördelen med att undvika de monster som samlar damm på bibliotekens hyllor. Ett trivsamt alternativ är Science – a history, av John Gribbin. Boken är uppbyggd av kortfattade biografier, men med ett synnerligen levande språk. Viktiga händelser i vetenskapsmännens (för de flesta är just män) liv varvas med deras bidrag till forskningen. Färgstarka skildringar av människoöden, varav flera i sig är värda egna böcker, gör att man kan vara djärv nog att påstå att biografierna är bokens tjusning. Ett

strålande exempel är Benjamin Thompson, som föddes 1753 i Massachusetts och hann med att vara lärare, soldat i amerikanska milisen, därefter desertör och spion för britterna, statstjänsteman i England, militärattaché, för att nämna några av hans förtjänster. Allt detta utöver omfattande vetenskapliga experiment kring värme och skapandet av en avsevärd förmögenhet. Förutom att förse läsaren med fullt tillräckliga beskrivningar av vetenskapliga experiment diskuterar författaren varför en upptäckt sker vid en viss tidpunkt. Något hårdraget är huvudtesen att vetenskapen avancerar för att tiden är mogen och att vem som får äran av en upptäckt ofta är slumpartat. För den som vill ha en rolig och lättläst inledning till vetenskapshistoria rekommenderas Science – a history. Johan Zelano

Boktipset Här tipsar kända läkare om en bok de skulle vilja rekommendera läkarstudenter att läsa.

läkare och författare

Anders Milton har tidigare varit ordförande för Sveriges Läkarförbund. Han var ordförande för MSF åren 1975-1976. – Jag tror att jag väljer Liar`s Club, skriven av Mary Kerr. Hon beskriver sin uppväxt i västra Texas på ett lysande sätt; gripande, tragiskt, roligt och hela tiden med ett fantastiskt bra språk. När läste du boken och vad har den betytt för dig? – Jag köpte boken av en slump men greps av berättelsen om den lilla flickans uppväxt i en dysfunktionell familj och i en omgivning präglad av olja, alkohol och våld. Det låter förfärligt men historien är ändå en positiv skildring av utanförskap, styrka, och integritet. Den är väl värd att läsas.

foto © Ingemar D. Kristiansen

Karin Wahlberg

ordförande för Svenska Röda Korset

Foto: Jens Olof Lasthein/SRK

Anders Milton

Karin Wahlberg är aktuell med kriminalromanen Ett fruset liv. Hon har tidigare skrivit Sista jouren och Hon som tittade in. Vilken bok skulle du vilja tipsa läkarstudenter om att läsa? – Astrid Lindgrens Kajsa Kavat. Det finns ingen författare som med sina berättelser påverkat mig så starkt, även om jag inte tyckte om Pippi - hon var i hurtfriskaste laget för min del. Vad har boken betytt för dig? – Astrid Lindgrens osentimentala, och alls inte humorlösa, skildringar av döden, värsta fattigdom, ensamhet, utanförskap, missunnsamhet, äventyrlighet och roligheter och mycket, mycket annat som hör livet (och

Inspiration Här publiceras i varje nummer en text ur en bok som behandlar, berör eller beskriver medicin och därmed kan vara intressant för läkarstudenter.

Medicinen och det mänskliga, av Carl-Magnus Stolt Natur och Kultur, 2003 ”I vår tid tycks klyftan mellan bildning och utbildning bli allt djupare. Vi blir alltmer utbildade, men utan motsvarande bildning. En konsekvens av detta kan vara att högspecialiserade vårdare allt mindre kritiskt ifrågasätter sin egen verksamhet. Denna relativa motsättning mellan bildning och utbildning handlar om en bristande vidsyn trots långvarig utbildning. Kanske behöver varje vårdare därför söka sin egen bildningsväg. Begreppet bildningsväg antyder att det handlar om en resa och ett livslångt lärande, med andra ord en väg till självkännedom. Genom ett sådant lustfyllt sökande skulle man kunna få fördjupade insikter om sig själv, världen och mysteriet människan. Samtidigt skulle man till sitt urval av levande förebilder kunna foga fler från de nedskrivna erfarenheternas värld. I den mening bildningsvägen har ett mål, så är detta mål endast starten på nya vandringar. Bildning kanske bäst kan beskrivas som ett livslångt formande av personligheten. Att vandra en personlig bildningsväg är en metod. Det grekiska ordet methodus betyder just »efter vägen», alltså hur man går till väga för att vinna kunskap om något.” Carl-Magnus Stolt är Nordens första och enda professor i humanistisk medicin. Har du läst en bok du tror skulle passa på Inspiration? Skriv till redaktionen och berätta vad boken heter och varför du tycker att den är intressant. Föreslå gärna ett stycke du särskilt fastnade för. Kom ihåg att skriva i god tid före pressläggningen, eftersom vi måste hinna be förlaget om tillåtelse att publicera att utdrag.

döden) till, är utan jämförelse de berättelser som gett mig mest förståelse, glädje och inte minst tröst, som människa, och därmed även förstås som läkare. – Kajsa Kavat är min favorit. En skildringen av idoghet och stilla glädje över att hjälpa till, göra nytta, sträva på och inte ge upp, även om man är liten och ens mormor brutit benet, karamellerna ska säljas på torget och huset fejas eftersom julen står för dörren.

8

POSTTIDNING

APPENDIX

Appendix nr 1 – februari 2004

Obställbart exemplar returneras till MSF, Box 5610 114 86 Stockholm

B

Tjejböcker – en resurs i sjukvården? Jag har ofta funderat på det där att vi i sjukvården ska var så dåliga på att prata om sexualitet och kön med våra patienter, framförallt med barn och ungdomar och då kanske lite extra med tjejer. Det finns många tillfällen då en ung tjej skulle behöva få svar på sina frågor och funderingar, eller få höra att hon är normal (om man nu ska använda det ordet överhuvudtaget), men stämningen hos doktorn inte tillåter att hon frågar och när hon väl lyckas ställa sina frågor så finns inte kunskapen för att ta tag i frågorna på ett adekvat sätt. Undervisningen i klinisk sexologi består på Uppsala universitet av två timmars katedral undervisning på neuroblocket. Så visst finns det en förklaring till varför vi inte är superduktiga på att prata om de här frågorna. Sedan kan man fundera på om doktorn överhuvudtaget är den yrkeskategorin som ska lösa den här situationen, eller om det finns de som är bättre lämpade, så att det man egentligen borde göra är att delegera vidare. Om vi nu i alla fall utgår från att det faller på vår lott som blivande läkare att tala om sexualitet och därmed relaterade områden så är det vår skyldighet att skaffa oss en utbildning inom detta område. En resurs är alla de ”sex- och samlevnadsböcker” som finns ute på marknaden som riktar sig till tjejer i olika åldrar. Självklart finns det också böcker för killar, men tyvärr inte i samma utsträckning. En fördel med böckerna är att de kan användas på många olika sätt. Man kan dels lära sig saker själv som man sedan kan vidarebefordra till patienten eller så kan man föreslå en bok för patienten, som då kan gå hem och läsa den i lugn och ro och om det efteråt kvarstår några frågor, på återbesöket ta upp dem med sin doktor. Jag skulle till och med vilja föreslå att ett urval av dessa böcker skulle finnas på mottagningar och avdelningar för hemlån, eller vara subventionerade så de kunde lämnas ut till patienterna. Självklart är det oerhört viktigt att granska det man rekommenderar och verkligen kvalitetssäkra så att man inte förordar böcker som innehåller direkt felaktig information eller på annat sätt är olämpliga. Jag har här valt att ta upp tre ganska så vitt skilda böcker.

Flickans lilla av Anna Scholtz (Bokförlaget Richters) är en helt underbar bok. Med hjälp av söta illustrationer av Camilla Sjöstrand och små ramsor ger boken en uppsjö olika förslag till namn på flickans kön. Det har ju debatterats en del, inte minst på sista tiden om problematiken kring att flickans kön inte har något lika allmängiltigt namn som pojkens snopp. Det finns de som säger att hela problemet är överflödigt och varför ska man prata om sex hela tiden? Jag tycker det är självklart att flickans kön ska ha ett namn som inte är skämmigt att använda! Att inte ha det är att förneka en del av sin kropp. Killar har ofta ett kompisförhållande med sina snoppar - då kan väl vi åtminstone ha ett stolt namn på våra kön! Boken borde finnas på alla barnavårdcentraler och barnavdelningar. Utan att fördöma ger den en rad bra förslag på namn och det hela är på en mycket bra nivå för småflickor. ”Till dig som har fötts med en kussimurra, vill vi gärna säga grattis och ljudligt hurra!” (ur Flickans lilla). Nästa bok riktar sig till lite äldre tjejer, Tjejboken av Christina Cantoreggi (bokförlaget DN), och tar upp en mängd ämnen som rör en ung tjejs vardag. Allt ifrån acne och hormonspiral till incest och anorexi. Tyvärr blir boken ofta väldigt översiktlig - kanske hade den vunnit på att ta upp lite färre områden och gå lite mer på djupet. Däremot är den bra om man vill få lättöverskådlig information och tips om hur man går vidare för att få reda på mer. Tjejbokens styrka ligger i att den innehåller många oerhört bra personskildringar och intervjuer med så kallade ”starka kvinnor”, som får den att bli lite mer personlig. Boken innehåller också ett bra avsnitt om könssjukdomar – där den punktformiga stilen passar riktigt bra. Man skulle kunna kalla Tjejboken en tonåringens telefonkatalog – man kan slå upp och snabbt få en fingervisning. Sex med mera av Sandra Dahlén (bokförlaget Tiden) är min personliga favorit. Den är konkret och inte rädd för att provocera. Boken tar inte ens upp hälften så många ämnen som föregående bok, men författaren tar verkligen tag i frågorna. Boken vill uppmana alla tjejer att göra det som känns bra

Sex med mera - Nathalie Petterssons favorit

och framförallt sätta gränser för det som inte känns bra. Boken börjar med en beskrivning av tjejers kön ur ett anatomiskt och fysiologiskt perspektiv. Ett stort plus är att den efter denna beskrivning vänder sig till tjejer som är könsstympade och förklarar hur och varför deras anatomi ser ut som den gör och vad just deras speciella situation kan medföra för problem. Mycket, mycket bra! Sex med mera har också ett oerhört informativt avsnitt om våld och normaliseringsprocessen, som börjar redan på dagis när en flicka som blir knuffad på, eller dragen i håret av en pojke får höra från fröken att det är ju bara trevligt, han är ju kär i dig. Boken avslutas med ett nödvändigt kapitel om hur man kan förändra sin situation genom feministiskt arbete. Allt ackompanjerat av slående vackra teckningar av Lotta Sjöberg. Sex med mera är verkligen att rekommendera!

Vill du skriva i Appendix? MSF söker både chefredaktör och reportrar. Hör av dig till MSF:s informationsansvarige, Tobias Dahlgren, [email protected], för att få veta mer.

Av Nathalie Pettersson

Nästa nummer Nästa Appendix har deadline den 27 mars. Den kommer i brevlådan i början av april.