MISSIV 2014-11-10
Till Bengtsfors kommun Dals Eds kommun Färgelanda kommun Melleruds kommun Åmåls kommun Delårsredovisning 2014 Översänder härmed delårsredovisning för räkenskapsåret 2014. För Dalslandskommunernas Kommunalförbund Christina Svensson Förbundschef
DALSLANDSKOMMUNERNAS KOMMUNALFÖRBUND org.nr. 222000-0877
Delårsbokslut 201407
0
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Sida INLEDNING Ordföranden och förbundschefen Organisationsplan
2 4
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Måluppfyllelse – God ekonomisk hushållning Måluppfyllelse – Vision och övergripande mål Ekonomisk översikt och analys Personalredovisning
5 6 9 9
VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kansli Miljönämnden Energisamverkan Dalsland Hållbar utveckling Väst
10 14 26 30
EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Notförteckning Redovisningsmodell och redovisningsprinciper
35 36 37 38 41
1
Inledning
Ordföranden och förbundschefen har ordet Kommunalförbundet ansvarar för uppdraget att vara plattformen/arenan/ navet och koordinatorn för att utveckla Dalslandssamarbetet både som mötesplats/utvecklingsnav för såväl politiker som tjänstemän men också som processledare/arbetsgivare för specifika processer/verksamheter Ett antal processer pågår; Förutom de egna interna verksamheterna med kommunalförbundet som arbetsgivare; gemensamma miljöorganisationen för fyra kommuner, energisamverkan Dalsland bestående av; energi och klimatrådgivning f.d. kustomprojektet/trafiksäkerhetsfrågor, energieffektiva kommuner för sex kommuner, inköpare för fem/sex kommuner, samt det regionala energikontoret i Västra Götaland för de 49 kommunerna ansvarar kommunalförbundet för samordning av processer som pågår i landskapet/Västra Götaland Från de pågående processerna kan särskilt nämnas; Genomförd utvärdering av samverkan och DKKF. Uppföljning pågår via olika utvecklingsprocesser där behov och vilja till framtida samverkan kommer att klarläggas. Under 2014deltar kommunalförbundet i en förstudie runt metoder för medborgardialog i samarbete med Hjörrings kommun i Danmark Kommunalförbundet äger tre administrativa system; ekonomisystemet, löne/pa systemet och bibliotekssystemet. Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständig levande process som varje dag måste erövras etableras och ständigt underhållas. Utgångspunkten för våra medarbetare är att de oftast verkar på arenor och deltar i processer som andra styr och leder. Detta innebär att de metoder vi använder för att nå framgång ur ett samverkansperspektiv måste vara fundamentet i allt vårt arbete och de vi samverkar med måste också ta ansvar dvs. ha mandat, tid och resurser för denna samverkan Det är först då samverkan ger resultat och det är då vi kan åstadkomma;
Effektivitet Synergier och mervärden Innovativitet Ökad tillgänglighet för brukarna Samhörighet och sammanhållning
Nedan följer ett antal kortfattade antaganden ur ett nulägesperspektiv runt effekter av samverkan I dokumentet i samband med ekonomiredovisningen följer mer ingående redovisning av verksamheterna
2
Inledning Ordföranden och förbundschefen
Resultat av samverkan/kommunalförbundsorgansieringen Miljöorganisationen - attraktiv arbetsgivare, effektivare och kvalitetssäkrad förvaltning, mer valuta för pengarna. Energisamverkan - ökad tillgänglighet för brukarna, innovativa grepp för att visa på hur man energieffektiviserar Inköpare- effektivare upphandlingar, juridiskt korrekta upphandlingar, högre kvalité i processen, mer valuta för pengarna när fler samordnar sina upphandlingar. Samverkar internt i organisationen bl.a med energikontoret runt komptensförsörjning runt hur upphandlingar ger miljöeffekter Kansliet. Leder styr och utvecklar verksamheten via förbundschefen. Äger och administrerar de gemensamma systemen. Möjliggör en effektiv organisation med ett särskilt syfte. Tillför kompetens via samordning/ ledning av särskilda projekt, utredningsuppdrag etc. Ansvarar för en ekonomi i balans Direktionen/det politiska systemet har via olika mötesplatser/ direktionssammanträden tillgång till en gemensam arena som möjliggör gemensamma ställningstaganden/utvecklingsprocesser med fokus på Dalsland. Med ovanstående som utgångspunkt vill vi härmed överlämna delårsbokslut 201407 Håverud 2014-09-
Robert Svensson
Christina Svensson
Direktionens ordförande 2014
Förbundschef
3
Inledning
Organisationsplan
DIREKTION
Miljönämnd
Förbundschef Christina Svensson
Ansvarig: Christina Svensson Kansli Miljöchef: Dan Gunnardo Miljöförvaltning Ansvarig: Christina Svensson Inköp
Ansvarig: Roger Fredriksson Energisamverkan Dalsland
Ansvarig: Nardono Nimpuno Hållbar utveckling Väst
4
Förvaltningsberättelse
Måluppfyllelse – God ekonomisk hushållning Bakgrund Enligt kommunallagen ska kommunen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. För ekonomin och verksamheten ska anges mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Avstämning av god ekonomisk hushållning Förbundets verksamheter skall bedrivas med god ekonomisk hushållning. För oss betyder det att vi ska ha en hög ekonomisk medvetenhet bland våra chefer och medarbetare samt att uppsatta mål för verksamheterna följs och ger de effekter som önskas från våra uppdragsgivare. Ur ett finansiellt perspektiv betyder god ekonomisk hushållning att vi har att hålla oss till de ramar som våra medlemskommuner samt externa finansiärer beslutat om och samtidigt ha kontroll över kassalikviditeten. Vi kan konstatera att förbundet för perioden 2014-01-01- 2014-07-31 har budgetavvikelser inom verksamheterna;
5
Kansliet har en positiv budgetavvikelse mot budget (+49tkr) beroende på ökade intäkter via projektmedel. Trolig budgetprognos mot budget på ca +128’
Energisamverkan visar en positiv budgetavvikelse med 121tkr, framförallt beroende på ökade projektmedel och externa uppdrag. För helåret förväntas ett resultat i nivå med budget.
HållbarUtvecklingVäst visar en budgetavvikelse på 208tkr vilket främst förklaras av högre debiteringsgrad än beräknat. För helåret beräknas en positiv budgetavvikelse med 171tkr.
Miljönämnden, visar en positiv budgetavvikelse med 161 tkr, vilket främst förklaras av lägre personalkostnader. För helåret beräknas en positiv budgetavvikelse med ca 300 tkr.
Förvaltningsberättelse
Måluppfyllelse – Vision och övergripande mål Visionen och de fem övergripande målen bygger på följande:
Ambition – Optimera resurserna genom samverkan Långsiktigt mål – Ökad kvalité och bättre service till kommuninvånarna utifrån begreppet god ekonomisk hushållning Finansiellt mål – Verksamheten skall bedrivas inom den beslutade budgetramen
I övrigt är utgångspunkten för kommunalförbundets uppdrag Verksamhetsplanen 2013. Dalslandskommunernas vision anger ambitionsnivån för det långsiktiga utvecklingsarbetet. Vision Dalslänningen är driftig och skapar själv förutsättningar för att driva sin egen och Dalslands utveckling framåt. För att nå önskad framtid måste vi dessutom stärka vi-känslan, ha högt i tak för diskussioner, släppa fram kreativitet och nya idéer, skapa ett tillåtande klimat samt uppmuntra till samarbete. Övergripande mål DKF skall vara en plattform och ett nav för kommunal samverkan i Dalsland samt en arena och koordinator för Dalslandskommunernas engagemang i Fyrbodals kommunalförbund Förbundet skall på uppdrag från kommuner som så beslutar kunna överta huvudmannaskapet för kommunal verksamhet Förbundet skall vara ägare till olika gemensamma administrativa system i syfte att effektivisera de kommunala verksamheterna Förbundet skall fungera som ett gemensamt remissorgan samt kunna initiera och äga olika utvecklings- och samordningsfunktioner Icke medlemskommuner kan beredas tillfälle att deltaga i olika samverkansprojekt Mål: DKF skall vara en plattform och ett nav för kommunal samverkan i Dalsland samt en arena och koordinator för Dalslandskommunernas engagemang i Fyrbodals kommunalförbund. Inriktning 2014 skall ärenden av Dalslandskommunal samverkanskaraktär upp till diskussion och eventuella beslut i direktionen. Även ärenden av Fyrbodalskaraktär kan tas upp och diskuteras. Initiering av projektidéer på direktionen kan vidareutvecklas via Fyrbodal. Aktiviteter som skall bidra till måluppfyllelsen Direktionssammanträden genomförs vid 7 tillfällen under 2014.
Utredning av interkommunal samverkan skall utgå från förutsättningarna samverka, samutnyttja, slå samman. Målet är att minska sårbarheten, höja kompetensen och öka attraktionskraften för att kunna ha kvar och rekrytera
6
Förvaltningsberättelse
kompetenta personer till våra kommuner. Två kommuners intresse för samarbete gör att samarbets- frågan kan tas upp, fler kommuner kan ansluta längre fram. Följande interkommunala processer skall prioriteras; IFO, Teknik/energi/VA, Löner, Bemanning och kompetens., Fysisk planering, Eu-nätverk/lära av Europa, WEPA Måluppfyllelse
4 st direktionsmöten har under delåret behandlat Dalslandsgemensamma frågeställningar.
Interkommunal samverkan pågår genom utrednings/processarbete. Utvärdering av samverkan/DKKF har genomförts tidig vår 2013. Under andra halvåret 2013 har behov och vilja till samverkan inför framtiden diskuterats via ett antal interkommunala samt dalslandsregionala utvecklingsprocesser. Remissomgång våren 2014 har angett förutsättningar för framtida förslag som kommer att beslutas om troligtvis under 2014 Kommunchefsgruppen ansvarar.
Varje direktionsmöte har behandlat Dalslandsgemensamma frågor ur ett Fyrbodalsperspektiv.
Mål: Förbundet skall på uppdrag från kommuner som så beslutar kunna överta huvudmannaskapet för kommunal verksamhet. Inriktning
7
DKF är i nuläget huvudman för den för fyra kommuner gemensamma Miljönämnden. Målet med miljönämnden är att motverka otillräckliga resurser och minska sårbarheten inom verksamhetsområdet för de fyra kommunerna.
DKF är huvudman för energisamverkan Dalsland där bl.a. DKF samordnar och projektleder energieffektivitetsarbetet; ett särskilt utvecklingsprojekt med medel från energimyndigheten för sex kommuner mellan 2010-04-01-2015-03-31
DKF är huvudman för det regionala energikontoret Hållbar utveckling Väst som arbetar för de 49 kommunerna i Västa Götaland.
DKF är huvudman för en gemensam inköpare
Förvaltningsberättelse
Aktiviteter som skall bidra till måluppfyllelsen Se respektive verksamhets verksamhetsberättelse Måluppfyllelse Se respektive verksamhets verksamhetsberättelse
Mål: Förbundet skall vara ägare till olika gemensamma administrativa system i syfte att effektivisera de kommunala verksamheterna Inriktning Under 2014 skall tre administrativa system ägas av förbundet Måluppfyllelse Ekonomisystemet ägs av förbundet Personal- och lönesystemet ägs av förbundet Ett gemensamt bibliotekssystem ägs av förbundet.
Mål: Förbundet skall fungera som ett gemensamt remissorgan samt kunna initiera och äga olika utvecklings- och samordningsfunktioner. Måluppfyllelse Förbundschefen har under första halvåret lett utvecklingsarbetet inom miljönämndens verksamhetsområde Mål: Icke medlemskommuner kan beredas tillfälle att delta i olika samverkansprojekt Måluppfyllelse DKF är huvudman för det regionala energikontoret Hållbar utveckling Väst innebärande att på uppdrag åt 49 kommuner i Västra Götaland arbeta med energi miljö och klimatfrågor. I övrigt se verksamhetsberättelse för Hållbar utveckling Väst. Förbundschefen samt verksamhetsledaren utreder på uppdrag av Direktionen möjlig ny huvudman
8
Förvaltningsberättelse
Ekonomisk översikt och analys Sammanfattande ekonomisk analys Samtliga verksamheter visar en positiv budgetavvikelse för delåret 2014. Prognosen för både Kansli, Miljöverksamheten och HållbarUtvecklingVäst visar på ett bättre helårsutfall än budget. Energisamverkan förväntas nå budget.
Personalredovisning Antal anställda
2014-07-31 Antal
varav män
2013-07-31 Antal
varav män
DKF kansliet
1
0
1
0
Miljöförvaltningen
23
10
23
10
Energisamverkan Dalsland
4
2
4
2
HållbarUtvecklingVäst
10
3
10
3
Inköp
1
0
1
0
9
Kansli Ansvarig: Christina Svensson Ansvar: 1000-1010
Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Övriga kostnader Finansiella kostnader Summa kostnader Årets resultat
Bokslut 201407 3 753
Budget 201407
Bokslut 201312
3 753
1 459 0 1 459
7 628 46 7 674
888 2 039 1 036 3 963
1 140 576 1 1 717
1 953 3 843 1 809 7 605
-210
-258
69
Verksamhetsbeskrivning Förbundet har ett kansli med en förbundschef. Ärenden som behandlas i direktionen skall vara beredda av förbundschefen tillsammans med kommuncheferna. Förbundschefen är sammankallande. Förbundschefen är chef för alla tjänstemän i nämnder och verksamheter som lyder under kommunalförbundet. Löne- och ekonomiadministration (bokslut, uppföljnings stöd mm) köps externt via Dals Eds kommun motsvarande 75% tjänst. Dalslandskommunernas Kommunalförbunds huvuduppdrag berör det primärkommunala samarbetet med syfte att medverka till att en ökad kvalité och bättre service till kommuninvånarna uppnås. Inköpsverksamheten bedrivs i samverkan med samtliga kommuner i Dalsland samt Säffle kommun och omfattar totalt en heltidstjänst som är stationerad på kommunalförbundets kansli i Håverud. Dalslandskommunernas kommunalförbund är huvudman för verksamheten.
10
Kansli
Händelser av betydelse
Utvärdering av samverkan/DKKF har genomförts via externa konsulter. Utvärderingen utgör nu bas för vidare utvecklingsarbete där framtida behov av samverkan samt viljan till samverkan diskuteras Ledningsgruppen inom kansliet genomför kontinuerligt utvecklingsdagar för att utvecklas ytterligare med uppdraget att leda och styra på ett utvecklande sätt Gruppen har genomfört Corporate social responsibility(CSR)utbildning. Uppdaterat lagstiftning runt arbetsrätt genom mötesplats med arbetsgivarorganisationen Pactas representant Kansliet deltar i Innovation Circles(EU) nätverk som medlem. Webmöten som mötesforum utvecklas vidare. Ledningsruppen internt, Kommunchefsgruppen och KS ordförandena träffas regelbundet via webb. I mitten av juni arrangerade Kommunalförbundet i samarbete med Hjörrings kommun i Danmark en konferens/workshop där internationella föreläsare beskrev och handledde oss i metoder runt medborgardialog. Utvecklingsarbetet med att finna ny huvudman för verksamheten Hållbarutveckling väst pågår
Ekonomisk analys För 2014 bedrivs verksamheten med utgångspunkt från ett kommunbidrag på 1 220 875 kr. Särskilda skäl medger via beslut i direktionen en underfinansiering av verksamheten med 443 tkr som tas från det egna kapitalet. Under kanslienheten ingår verksamheterna: - Kansli - Inköp - Övrigt( de administrativa systemen) Inköpsverksamheten redovisar ett negativt resultat på -21 tkr. För helåret beräknas ett nollresultat.
Kvalitet och prestationer
11
Kansliet deltar via förbundschefen (1,0 tjänst) i samtliga uppdrag som kommunalförbundet har enligt förbundsordningen. Ett av uppdragen är att som chef ansvara för ledning och styrning av de underliggande verksamheterna inklusive kansliet. Verksamheter där tillsammans 42 personer verkar, ca 50 talet projekt samordnas och ett antal ekonomi/ administrativa tjänster utförs för egen del men också för kommunerna. Verksamhetsledare(Miljö, HUV samt Energisamverkan Dalsland) ansvarar för det operativa utförandet.
Förutom det yttersta och för vissa verksamheter det operativa verksamhets/ekonomi/arbetsmiljö/utvecklingsansvaret för organisationen deltar/ansvarar förbundschefen i de löpande processutvecklingsuppdragen, ansvarar för kallelser/ protokoll för direktionen och korpen, utför i förekommande fall uppdrag/utvärderingar.
Övergripande mål Kansliet Mål: Kansliet skall för DKF:s verksamhetsområden utföra ärende-, personalekonomi- och nämndadministration kostnadseffektivt för att bidra till att verksamheterna redovisar en måluppfyllelse. Måluppfyllelse Kansliet
Kansliet har klarat av att styra och leda verksamheten under delåret inom ramen för ett bättre resultat än budget.
De underliggande verksamheterna redovisar en måluppfyllelse som visar på att ett kontinuerligt utvecklingsarbete bedrivs inom kommunalförbundet.
Övergripande mål Inköp Mål: Verksamheten skall verka för att göra gemensamma upphandlingar kända i kommunerna samt även initiera till nya samordnade upphandlingar Aktiviteter som skall bidra till måluppfyllelse Tillsammans med kommunernas verksamhetsansvariga initiera och genomföra upphandlingar och gemensamma avtal. Verksamheten skall även vara behjälplig i övriga kommunspecifika upphandlingsfrågor. Måluppfyllelse Inköpsverksamheten har under delåret fortsatt att tillsammans med kommunernas verksamhetsansvariga aktivt arbetat för att initiera, samordna, genomföra och följa upp gemensamma avtal och upphandlingar. Ett upphandlingssystem med tillhörande avtalsdatabas utgör det administrativa systemet. Samtliga kommuner är anslutna. Systemet skapar förutsättningar för att öka antalet samordnade upphandlingar. Inköpsverksamheten har regelbundet uppdaterat information om upphandling på sidan om inköp på www.dalsland.se. Under 2014 fortsätter inköparen att delta i/på och även samordna; informationsmöten, uppstartsmöten, uppföljningsmöten, leverantörsträffar, konferenser, seminarium, föreläsningar workshops, mässor, paneldebatter och projekt. Avklarade upphandlingar Påbörjade upphandlingar Kommunspecifika upphandlingar
Telefoni (ej Säffle), Livsmedel (även Årjäng) Hantverkstjänster, Städ&kem/papper&plast, revisionstjänster(ej Säffle, Bengtsfors o Färgelanda), RFIDtaggar (ej Åmål och Säffle) HBV-hem - Åmål, Särskoleskjutsar - Åmål, Hotell & Konferens - Åmål, Fordon - Åmål, Finansiell leasing - Åmål, Skolskjutsar samt övriga elevrelaterade resor - Färgelanda, Tankbil - Dals-Ed, Lastmaskin - Dals-Ed, Fordon - Dals-Ed,
12
Renovering Stinsen - Mellerud, Rivningsentreprenad Mellerud. Samt en hel del annonsering av upphandlingar. Framtiden på kort och lång sikt Behovsinventering och viljan till samverkan kommer att utgöra fundamentet för framtida samverkan mellan Dalslandskommunerna. Formerna för samverkan kommer att utmejslas i samband med detta utvecklingsarbete
13
Miljöförvaltning Ansvarig: Dan Gunnardo Ansvar: 2010-2070
Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Intäkter, kalkning Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader, kalkning Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets resultat
Bokslut 201407
Budget 201407
Bokslut 201312
7 287
7 329
7 287
7 329
5 830 1 280
6 301 1 028
10 569 1 870 2 277 32
7 126
7 329
14 748
161
0
-37
16
12 433 2 277 1 14 711
Verksamhetsbeskrivning Miljönämndens verksamhet bedrivs i samverkan med samtliga kommuner i Dalsland, förutom Åmål och omfattar drygt 19 heltidstjänster. Dalslandskommunernas kommunalförbund är huvudman för verksamheten. Verksamheten ska genom en effektiv och riskbaserad tillsyn, samt miljöstrategiskt arbete skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle. Nationella och regionala miljömål ska implementeras i miljökontorets arbete och genomsyra både den operativa tillsynen, övrig tillsyn samt det miljöstrategiska arbetet. Händelser av betydelse Nedan följer i punktform händelser som på ett eller annat sätt påverkat verksamheten under delåret.
Ny assistens på kansliet har anställts och introducerats. Rekrytering av två nya miljö- och hälsoskyddsinspektör (en tillsvidaretjänst, heltid samt en tidsbegränsad sept.-dec. 85%) har genomförts Miljökontoret medverkar aktivt i arbetet med VA-planer/VA-översikter i kommunerna Bengtsfors, Färgelanda och Dals-Ed Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun har färdigställts Ett arbete med behovsutredning utifrån nämndens myndighetsansvar och roll i det nationella och regionala miljömålsarbetet har startat och förväntas vara färdigställt i oktober 2014.
14
Kompetensöverföring med anledning av pensionsavgångar 2015 har påbörjats. Länsstyrelsen har utfört revision utifrån nämndens tillsynsansvar enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen.
Ekonomisk analys Delårsresultatet för Miljönämnden inklusive projekt- och kalkningsverksamhet visar ett positivt resultat jämfört med budget på 161 tkr. Avvikelsen förklaras till största delen av lägre personalkostnader än förväntat. Övriga kostnader är något högre än förväntat. Detta beror bl.a. på oförutsedda fördyringar i samband med serverbyte i ärendesystemet MiljöReda. Prognosen för helåret förväntas visa ett överskott med cirka 300 tkr. Kvalitet och prestationer
Miljöchefen har haft såväl enskilda medarbetarsamtal som löneförberedande samtal med samtliga medarbetare där varje medarbetare fått ge sin syn på organisationen, sin egen roll, utvecklings- och förbättringsområden, prestation m.m. Samtalen har gett en god input till miljöchefen och resultaten kommer att användas i det fortsatta utvecklingsarbetet och har använts vid löneöversynen 2014. DMK har under det första halvåret arbetat intensivt med framtagande av en resursbehovsutredning för åren 2015-2017. Organisationens ansvar som myndighet, de nationella miljömålen, personalens erfarenheter och kontorets tidsredovisningssystem har varit styrande för behovsutredningen.
Miljökontoret har aktivt medverkat i flera kommuners arbete med VA-planer/VAöversikter vilket utvecklat samarbetet mellan miljökontoret och kommunerna samt ökat kompetensnivån hos de medverkande.
Planerad tillsyn har bedrivits enligt nämndens verksamhets- och tillsynsplan för 2014.
Inkommande ärenden har handlagts i enlighet med miljökontorets rutiner. Den processen med ökad samverkan/kommunikation mellan miljökontoret och kommunerna som initierades 2013 fortgår.
Mål och måluppfyllelse Övergripande mål Följande övergripande mål har varit vägledande för miljönämndens beslut och verksamhet, dessa mål har som grund de övergripande mål som Dalslandskommunernas kommunalförbund fastställt som sina: 1. Arbeta för ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. En hållbar utveckling innebär en utveckling som möter människors behov idag utan att begränsa möjligheterna att möta framtida generationers behov. Måluppfyllelse: Målet genomsyrar hela miljökontorets arbete och ett arbete i enlighet med målet sker kontinuerligt. 15
2. Verka för att de nationella och regionala miljömålen får genomslag i miljökontorets, kommunalförbundets och kommunernas verksamheter. Måluppfyllelse: I kontorets pågående arbete med en resursbehovsutredning är de nationella och regionala miljömålen en av de viktigaste styrande faktorerna. 3. Tillsynen ska vara effektiv, kvalitetssäkrad, riskbaserad och i ökande grad avgiftsfinansierad. Måluppfyllelse: Miljökontoret arbetar ständigt för att förstärka dessa faktorer. Samtliga objekt där regelbunden tillsyn/kontroll bedrivs är riskklassade. Under andra halvåret 2014 avses kontorets kostnader och taxor avseende tillsyn/kontroll ses över 4. God service ska ges till allmänheten och administrationen ska vara smidig inom Dalslands miljökontor. Måluppfyllelse: Dagjouren ger god tillgänglighet och service. Hemsidan uppdateras regelbundet med bl.a. information till allmänhet och verksamhetsutövare. Tidigare utvärdering av miljökontorets verksamhet gav goda betyg avseende dessa faktorer. Ett kontinuerligt förbättringsarbete pågår dock ständigt. Stora delar av personalen har fått utbildningsinsatser avseende bl.a. service och bemötande. 5. Miljönämndens verksamhet ska ha hög trovärdighet och ses som en kunskapsresurs i samhället samt vara den naturliga parten när allmänheten eller verksamhetsutövaren söker information angående lokala miljö- och hälsoskyddsfrågor. Måluppfyllelse: Miljökontorets medverkan i projektet Tillsyns Utveckling Väst har stärkt kontorets kompetens ytterligare. Hemsidan uppdateras regelbundet med bl.a. information till allmänhet och verksamhetsutövare. Kontinuerlig kompetensutveckling är nödvändig då arbetsområdet är komplext. Behovet av kompetensutveckling klargörs bl.a. vid de regelbundna medarbetarsamtalen.
16
Status arbetsområden och konkretiserade mål och inriktningar Redovisningen görs utifrån de arbetsgrupper/avdelningar som miljökontoret är indelade i. Livsmedel Arbetsområdet omfattar kontroll av livsmedelsverksamheter, dricksvattenanläggningar samt kontroll av försäljningsställen för receptfria läkemedel. Verksamheten har jobbat för att säkerhetsställa en hög kontrollfrekvens på livsmedelsverksamheter i enlighet med gällande lagstiftning och Livsmedelsverkets anvisningar. Alla verksamheter är klassade genom ett riskbaserat system och kontrollobjekten har en årlig kontrollavgift. Kontrollverksamheten bedöms ligga i fas med fastställd tillsyns- och verksamhetsplan. Inkommande ärenden har hanterats. Yttranden till följd av ansökningar av serveringstillstånd har ökat i omfattning. Betydande tid har även behövt läggas på Livsmedelsverkets krav på utredning av PFFA (perfluorerade alkylsyror) i kommunalt dricksvatten, diskussioner med livsmedelsverket till följd av deras övertagande av kontrollen av vissa animalieanläggningar från miljönämnden samt arbetet med nämndens resursbehovsutredning. Allmänheten ges tillgång till resultaten av livsmedelstillsynen på DMK:s hemsida. Inspektörerna har även arbetat med rådgivning parallellt med den lagstadgade kontrollen. Därutöver har ytterligare rutiner tagits fram. Konkretiserade mål Anläggningar som är klassade med 4 kontrolltimmar eller fler ska inspekteras minst en gång/år I samband med ordinarie kontroll bedrivs minst två olika specialprojekt varje år. Senast 2016-12-31 kan miljönämnden verifiera att den genomsnittliga kontrolltiden per anläggning under en treårsperiod motsvarar den beslutade kontrolltiden för samma period. För anläggningar med 0,5 tim. kontrolltid p.g.a. begränsad hantering sker dock en kontroll med längre intervall än tre år. Senast 2016-12-31 kontrolleras alla relevanta krav på samtliga anläggningar regelbundet vid planerad kontroll.
17
Aktiviteter som skall bidra till måluppfyllelsen Kontinuerlig uppföljning av detaljplaneringen för livsmedelskontroll. Läggs in i tillsynsplaneringen. Projektplan upprättas. Projektens resultat dokumenteras. Kontinuerlig uppföljning av detaljplaneringen för livsmedelskontroll. Utförd kontrolltid hos varje objekt dokumenteras kontinuerligt.
Måluppfyllelse
Kontinuerlig uppföljning av detaljplaneringen för livsmedelskontroll. Utförd kontroll och kontrollpunkter hos varje objekt dokumenteras kontinuerligt.
Målåret ligger längre fram i tiden. Kontroll och dokumentation utförs på sådant sätt att vi bedömer att en måluppfyllelse kan verifieras vid utgången av 2016.
I fas med planen. Målet bedöms uppfyllas. Fem projekt finns i tillsynsplanen (se redovisning av status nedan). Målåret ligger längre fram i tiden. Kontroll och dokumentation utförs på sådant sätt att vi bedömer att en måluppfyllelse kan verifieras vid utgången av 2016.
När det är ändamålsenligt för verksamheten medverkar Dalslands miljökontor i de riksoch länsprojekt som planeras.
Omvärldsbevakning av aktuella riks- och länsprojekt
Miljönämnden ska alltid tillse att de anställda har rätt kompetens genom att dessa ges möjlighet att delta i relevanta utbildningar och/eller ta del av kontrollhandböcker, vägledningar och annat stödjande material inom identifierade och prioriterade områden.
Omvärldsbevakning. Regelbunden avstämning av kompetensbehov vid t.ex. medarbetarsamtal.
Projekt och särskilda insatser enligt tillsynsplanen 2014 Förpackningsmaterial i kontakt med livsmedel Kontroll av redlighet Provtagning egentillverkade såser Rengöringskontroll med tryckplattor Frityroljekontroll
Handel med receptfria läkemedel
Aktuella riks- och länsprojekt bedömdes inte intressanta för miljökontoret i år. Fokus läggs istället på egna projekt. Utbildning inom förvaltningslagen planeras under senare delen av 2014. Kontoret håller sig regelbundet ajour med t.ex. vägledningar från SLV. Behov finns av utbildning i dricksvattenkontroll. Kontoret undersöker för närvarande lämpligt utbildningstillfälle.
Status Pågår. Förväntas utföras enligt plan. Pågår. Förväntas utföras enligt plan. Genomförd. Rapportskrivning pågår. Pågår. Förväntas utföras enligt plan. Ej genomförd då mätutrustning gick sönder (projektet var tänkt som en fortsättning på motsvarande projekt som genomfördes 2012-2013). Kommer ej genomföras 2014. Utförs hösten 2014.
18
Hälsoskydd Hälsoskyddsområdet omfattar tillsyn och information avseende hygienisk behandling, buller, inomhus- och boendemiljö, offentliga lokaler, bassäng- och strandbad, radon, smittskydd med mera. Därutöver ingår handläggning av tillstånds-, dispens-, och anmälningsärenden av nya och gamla verksamheter samt handläggning av inkommande klagomål inom hälsoskyddsområdet. Tillsynen bedöms i huvudsak ligga i fas med fastställd tillsyns- och verksamhetsplan. Under första halvåret har PCB-tillsyn bedrivits avseende Bengtsfors (uppföljande tillsyn) samt Mellerud (första informationsutskicket om tillsyn). Fortsatta tillsyns- och informationsinsatser kommer att ske i samtliga kommuner under hösten. Krav på radonundersökningar har ställts hos större fastighetsägare, resultat har börjat inkomma. Hanteringen av klagomålsärenden har varit mycket resurskrävande under första halvåret. Klagomålen har dominerats av framförallt olägenheter i form av fukt och buller i bostäder. Rådgivning har hanterats löpande. Utöver ovanstående har arbetet med nämndens resursbehovsutredning krävt resurser. Arbetet har framförallt haft en inriktning i överenstämmelse med följande nationella miljökvalitetsmål; God bebyggd miljö, säker strålmiljö och giftfri miljö Projekt och särskilda insatser enligt tillsynsplanen 2014 Tillsyn av luftkvalitet i skolor (samordnas med Socialstyrelsens riksprojekt)
Status Utförs hösten 2014.
Miljöskydd Verksamheten inom området miljöskydd omfattar tillsyn enligt miljöbalken på så kallade miljöfarliga verksamhet, främst industrier och lantbruk. I miljöskyddstillsynen ingår också handläggning av ärenden rörande enskilda avlopp, köldmedieanläggningar, värmepumpar, oljecisterner, förorenade områden med mera. Tillsynen kan även omfatta verksamheters hushållning med råvaror, energi och andra resurser. Grupperna hanterar även klagomål så som till exempel buller, skrotbilar och nedskräpning. I miljöskyddsområdet ingår också arbete med bland annat hantering av miljö- och årsrapporter och att formulera yttranden i form av remisser, utredningar m.m. Miljöskyddet är indelat i tre grupper; lantbruk, avlopp och miljötillsyn. Lantbruksgruppen Under året har gruppen bedrivit tillsyn och informerat verksamheter i syfte att leda jordbruket i mer hållbar riktning. Tillsynsverksamheten bedöms ligga i fas med fastställd tillsyns- och verksamhetsplan. Under första halvåret har fokus legat på tillsyn av hästgårdar, hantering av inkomna ärenden, hantering av miljörapporter, klagomål, rådgivning och arbete med behovsutredningen. Tillsynen av övriga lantbruksobjekt kommer att ske under hösten. Information och råd har getts i samband med tillsyn. Arbetet har framförallt haft en inriktning i överensstämmelse med följande nationella miljökvalitetsmål; Ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet och giftfri miljö
19
Projekt och särskilda insatser enligt tillsynsplanen 2014 Informations- och tillsynsinsatser inom känsliga områden. Tillsyn av hästgårdar.
Status Utförs hösten 2014. Utfört, resultatsammanställning pågår.
Avloppsgruppen Tillsyn av avloppsanläggningar syftar till att minska utsläpp av näringsämnen i sjöar och vattendrag samt ger ett förbättrat skydd mot smittspridning och en i allmänhet förbättrad och säkrad vattenkvalitet för såväl yt- som grundvatten. Under första halvåret har arbetet framförallt utgjorts av prövningar, information/rådgivning, hantering av inkomna ärenden, klagomål samt arbete med kontorets behovsutredning. Tillsyn av enskilda avlopp har påbörjats och kommer att fortgå under resten av året. Arbetsgruppen medverkar också i arbetet med kommunernas VA-planer. Antalet prövningar ligger för närvarande inte i fas med tillsynsplanen, ytterligare ansökningar om prövning kommer att inkomma under hösten. Det är dock tveksamt om antalet prövningar kommer att nå den nivå som tillsynsplanen anger. Tillsynen av enskilda avlopp kommer att intensifieras under hösten då extra resurs tillsatts för detta arbete. Antalet objekt som får tillsyn förväntas nå tillsynsplanens ambition. Arbetet har framförallt haft en inriktning i överensstämmelse med följande nationella miljökvalitetsmål; Ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet och god bebyggd miljö. Konkretiserade mål Tillsyn prioriteras för områden som bedöms känsliga för påverkan i form av utsläpp från bl.a. enskilda avlopp samt i områden där tillsyn av enskilda avlopp inte bedrivits tidigare.
Aktiviteter som skall bidra till måluppfyllelsen Detaljplanering av tillsyn. Avstämning gentemot förhållanden i vattendrag/sjöar (t.ex. statusklassningar av vattenförekomster)
Måluppfyllelse Tillsynen 2014 sker kring vattenförekomster som är känsliga för påverkan från bl.a. enskilda avlopp. Tillsyn i dessa områden har inte bedrivits tidigare.
Miljötillsynsgruppen Arbetsgruppen arbetar utifrån miljöbalkens bestämmelser. Tillsynsverksamheten ligger inte helt i fas med fastställd tillsyns- och verksamhetsplan. Det är framförallt tillsynen av s.k. U-objekt, delar av arbetet med miljörapporter samt vissa projekt som släpar efter. Detta beror i stor utsträckning på att ett stort inflöde av ansökningar om renhållningsdispenser, att tillsynen av B- Och C-anläggningar prioriterats, arbetet med behovsutredningen, att ”tillsynsskulden” i form av äldre nedskräpnings-/skrotbilsärenden börjat betats av samt då personal från miljötillsynsgruppen i en mindre omfattning stöttat avloppsgruppen. Denna eftersläpning bedöms dock kunna korrigeras under hösten. Tillsynsplanen för 2014 bedöms i huvudsak komma att fullföljas. I samband med tillsyn ges även rådgivning och information. Inkommande ärenden har handlagts. Flertalet miljörapporter är färdigbehandlade. Kompetensöverföring bland handläggarna har påbörjats då det kommer att ske pensionsavgångar inom gruppen under 2015.
20
Arbetet har framförallt haft en inriktning i överensstämmelse med följande nationella miljökvalitetsmål; Ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, giftfri miljö, skyddande ozonskikt, frisk luft och god bebyggd miljö. Projekt och särskilda insatser enligt tillsynsplanen 2014 Tillsyn av återvinningsstationer (länsprojekt). Projekt dagvatten och bräddningar (länsprojekt). Luftvårdprojekt (lokala luftvårdsmätningar i våra fyra kommuner). Tillsyn skjutbanor. Tillsyn trävaruindustri. Bäckefors gamla soptipp (inledande studie). Reservvattentäkt Lilla Le. Miljögifter Dalbergså/Holmsån (inledande studie). Obs. berör även handläggare från andra arbetsgrupper (Anna LAN-gruppen projektledare). Miljögifter Stenebyälven (inledande studie). Obs berör även handläggare. från andra arbetsgrupper (Malin Mistragruppen projektledare)
Status Planerad och förberedd. Utförs hösten 2014. Projektgrupp i länet tar fram riktlinjer i frågan. Vi deltar ej i projektgruppen men tar del av materialet. Pågår. Förväntas utföras enligt plan. Planerad och förberedd. Utförs hösten 2014. Planerad och förberedd. Utförs hösten 2014. Planerad och förberedd. Utförs hösten 2014. Dals-Eds kommun driver projektet. Miljökontoret medverkar. Pågår. Pågår. Förväntas utföras enligt plan.
Pågår. Förväntas utföras enligt plan.
Naturvård miljöövervakning och kalkning Arbetet har i stor omfattning inneburit yttranden avseende naturvårdsärenden, yttranden i strandskyddsprövningar och strandskyddstillsyn. Upphandling och administration av kalkningsinsatser har utförts. Miljöövervakning/provtagning i luft och vattendrag pågår kontinuerligt. Rådgivning och information ges i samband med förfrågningar och tillsyn. Tillsynsplanen för 2014 förväntas i huvudsak komma att efterlevas. Flera äldre pågående tillsynsärenden inom strandskydd har avslutats under året. Nya strandskyddsärenden där handläggning pågår har tillkommit under året. Dock kommer strandskyddstillsynen inte kunna utföras i enlighet med tillsynsplanen då det bedömts nödvändigt, på grund av sjukfrånvaro hos personal, att föra över andra arbetsuppgifter på aktuell handläggare för strandskyddstillsynen. Arbetet har framförallt haft en inriktning i överensstämmelse med följande nationella miljökvalitetsmål; Bara naturlig försurning, frisk luft, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, myllrande våtmarker och ett rikt växt- och djurliv.
21
Ledning, kansli och administration Arbetet utförs i enlighet med tillsynsplanen för 2014. Ny kanslipersonal har introducerats under året. Översyn av fördelningen av arbetsuppgifter har gjorts med anledning av ny personal och vissa kompetensstärkande insatser har utförts för att klara detta. Övergången till ekonomiapplikationen Info Key har varit resurskrävande men är nu genomförd. Arbetet med framtagande av en resursbehovsutredning för åren 2015-2017 påbörjades under året och förväntas slutföras under början av hösten. Budgetuppföljning övrig verksamhetsplanering och verksamhetsutveckling sker enligt plan. Särskilda insatser enligt tillsynsplanen 2014 Övergång till ekonomiapplikationen Info Key i Agresso Översyn och uppdatering av rutiner. Översyn av internkontrollen
Status Genomförd. Pågår. Förväntas utföras enligt plan. Genomförd.
Planer, systemstöd och övrigt Yttranden har lämnats avseende en översiktsplan och fem detaljplaner under första halvåret. Kompetensstärkande insatser har genomförts på grund av förändringar i kontorets ärendehanteringssystem. Det systemstödjande arbetet fungerar som planerat. Utredningen avseende möjligheterna att förbättra kontorets GIS-stöd pågår. Särskilda insatser enligt tillsynsplanen 2014 Förberedelser inför övergång till ärendesystemet Vision Trainée utbildning i ledarskap för en av miljö- och hälsoskyddsinspektörerna.
Status Pågår. Kommer att fortsätta under 2014 och 2015. Pågår. Avslutas under året.
Planarbetet har haft en inriktning i överensstämmelse med samtliga nationella miljökvalitetsmål (exklusive hav i balans och levande kust och skärgård samt storslagen fjällmiljö som inte är tillämpliga i Dalsland) Miljöstrategi Under året har det miljöstrategiska arbetet syftat till att stärka kommunernas förebyggande och systematiska arbete med hållbar utveckling, resurshushållning, kretsloppstänkande och hållbar fysisk planering. Miljönämndens övergripande mål har beaktats av arbetsgruppen. Arbetet bedrivs i huvudsak inom nedanstående områden. Det miljöstrategiska arbetet har haft en inriktning i överensstämmelse med samtliga nationella miljökvalitetsmål (exklusive hav i balans och levande kust och skärgård samt storslagen fjällmiljö som inte är tillämpliga i Dalsland) Miljöledning i Dalslandskommunerna och DKKF Dialogmöten är klara i Mellerud och fortsätter i Färgelanda under hösten. Kompletterande miljöutbildningar har hållits i Bengtsfors. Under hösten kommer miljöutbildningar hållas i Mellerud. Uppföljning/revision av miljöledningsarbetet har genomförts i Färgelanda. En
22
miljökonferens som stöd för genomförande av åtgärder i Bengtsfors har anordnats. I Bengtsfors har även en ny rutin för miljömedvetenhet införts. Miljöhandboken för varje kommun har reviderats. Nyhetsbrev till alla kommuner skickades ut i april. En miljöutbildningsfolder för Mellerud har tagits fram. Den miljöstrategiska planen för 2014 förväntas efterlevas. Naturvård Arbetet inom detta område har under halvåret dominerats av arbete med pågående LONA-projekt. Statusen för pågående LONA-projekt redovisas i tabell nedan. På grund av en längre tids sjukskrivning hos en av miljöstrategerna kommer arbetet med pågående LONA-projekt under hösten läggas på andra miljöstrateger för att dessa ska kunna slutföras. Detta innebär bl.a. att strandskyddstillsynen prioriteras ned under hösten vilket redovisats tidigare. På grund av samma sjukskrivning kommer följande åtgärder som rör kommunernas naturvårdsprogram att flyttas fram till 2015; geologisk utflykt Hjortens udde, samordning av vasslåtter/röjning Sunnanå naturreservat, samråd med länsstyrelsen m.fl. om inventeringsbehov/åtgärdsprogram, samordning av uppdateringen av ängs- och hagmarksinventeringen i Bengtsfors, revidering av naturvårdsprogram för Mellerud, utreda fler tätortsnära dammar/våtmarker i Färgelanda. Färgelanda kommun har fattat beslut om fyra s.k. skolskogar i enlighet med naturvårdsprogrammet. LONA-Projekt enligt miljöstrategisk plan 2014 Vägledning till naturen (förstudie) Naturvårdsprogram Bengtsfors Naturvårdsprogram Färgelanda Värna skyddsvärda träd i Dalsland Inventering skyddsvärda träd Insådd av ängsblommor
Status Utfört. Redovisning till länsstyrelsen under hösten. Utfört. Redovisning till länsstyrelsen under hösten KF-beslut klart. Levererat till tryckeri. Redovisning till länsstyrelsen under hösten. Pågår. Avslutas och redovisas under hösten. Pågår. Avslutning och redovisning till länsstyrelsen början av 2015. Pågår. Avslutning och redovisning till länsstyrelsen början av 2015.
Energi och klimat Under första halvåret har Earth Hour arbetet har koordinerats i Dalsland enligt plan. Initierande samordningsmöten mellan miljöstrategerna och energirådgivarna har hållits för att hitta samordningsvinster. Deltagande har skett i den ”Dalslandsgruppen” i energieffektiviseringsarbetet. På grund av den sjukskrivning som beskrivits ovan kommer fortsatt arbete inom området begränsas under hösten. Vissa insatser flyttas troligen till 2015. Vattenplanering Ett aktivt arbete har bedrivits inom vattenråden/vattenvårdsförbunden enligt följande: Gullmarns vattenråd: Inventering av vandringshinder, dialog med länsstyrelsen om den nya statusklassningen. Dalslands kanals vattenråd: Sekreterarfunktion, yttranden i tillståndsförhandlingar angående vattenkraft, dialog med länsstyrelsen om den nya statusklassningen.
23
Dalbergsån/Holmsåns vattenråd och vattenvårdsförbund: Sekreterarfunktion, biotopkartering av Teåkersälven, dialog med länsstyrelsen om den nya statusklassningen.
Den årliga årsrapporteringen till vattenmyndigheten har genomförts. Medverkan i kommunernas VA-planering pågår enligt följande: Bengtsfors kommun: Arbetet med VA-översikten (steg 2 av 5) pågår. Dals-Eds kommun: VA-strategin (steg 3 av 5) är klar. Färgelanda kommun: Förslag till VA-strategi (steg 3 av 5) är klar. Kommunens besked om fortsättning inväntas. Melleruds kommun: Kommunen har ännu ej påbörjat arbetet. Arbete inom ovanstående områden kommer att fortgå under hösten. Förutsättningarna för en vattenplan för Dalsland kommer att utredas under hösten. Den miljöstrategiska planen för 2014 förväntas efterlevas. Övrigt miljöstrategiskt arbete Arbetet med ett ”miljöpolitiskt dokument” för Dalsland har inletts. Kommunerna har stöttats i de frågor av ”miljöstrategisk art” som uppkommit under första halvåret. I kost/miljö frågor sker fortlöpande kontakter med kostcheferna. Projektförslag inom detta arbetsområde avseende Dals-Eds kommun har upprättats och är föremål för granskning hos Dals-Eds kommuns folkhälsoforum. Implementarbetet fortskrider som planerat. Hemsidan har kontinuerligt uppdaterats och miljöstrategerna har deltagit i Hållbar Utveckling Västs nätverk. Den miljöstrategiska planen för 2014 förväntas i huvudsak efterlevas. Dock kommer miljöstrategernas stöd i miljöanpassning av gemensamma upphandlingar vara begränsat p.g.a. den sjukskrivning som redovisats ovan. Det bör också nämnas att kommunsamverkansdagen 2013 ledde till bildandet av en samverkansgrupp för VA-planearbetet i Dalsland. Miljökontoret får en samordnande roll i denna grupp vilket har krävt och kommer att kräva vissa resurser. Miljöstrategerna har också deltagit i kontorets arbete med en behovsutredning. Konkretiserade mål Miljöstrategi Arbetet med genomförande av Miljöledningsarbetet fortsätter i samtliga fyra Dalslandskommuner (kommunala organisationerna) samt inom Dalslands miljökontor
Aktiviteter som ska bidra till måluppfyllelsen Arbete med miljödialoger på APT där verksamheterna får hjälp att utarbeta handlingsplaner och miljörelaterade rutiner. Utföra miljörevision. Anställda i Bengtsfors, Färgelanda, Dals Ed och DMK ska erbjudas utbildningen ”Miljökörkortet” Mellerud??
Måluppfyllelse
Färdigställa naturvårdsprogram för Färgelanda kommun.
Framställning, remissförfarande och antagande av naturvårdsprogram.
Pågår. Antagande i KF Färgelanda förväntas ske våren 2014
Pågår. Arbetet fortsätter även under 2014
24
Framtiden på kort och lång sikt
25
Det finns ett stort behov av att utveckla lednings- och styrfunktionerna. Miljökontoret kommer att lägga stor vikt vid detta på både kort och lång sikt. I detta ingår bl.a. att se över miljökontorets organisation, funktion och nuvarande lokalisering med kontor i fyra kommuner. Översynen ska syfta till att utveckla kvalitet, effektivitet, enhetlighet och styrning samt delaktighet, kompetens och arbetsmiljö hos personalen. En sådan process har inletts där samtliga medarbetare är delaktiga. Fortsatta verksamhets- och tillsynsplaner samt behovsutredningar bör präglas av att kontorets resurser används med syftet att åstadkomma största möjliga miljönytta för Dalsland. En sådan process pågår genom miljökontorets arbete med en behovsutredning. I detta arbete utgör nationella/regionala miljömål, lagstiftning, lokala mål samt ekonomiska ramar viktiga faktorer. Samtliga medarbetare är involverade i detta arbete. Det är angeläget att utveckla de gemensamma rutinerna och riktlinjerna inom miljökontoret i syfte att skapa enhetlighet och tydlighet. Detta är ett arbete på både kort och lång sikt. En sådan process pågår. Den utredning av miljökontoret och miljönämnden som gjordes 2012 visade att det finns ett stort behov av en ökad dialog mellan miljökontoret och de kommunala verksamheterna. Miljökontoret har inlett en process för ökad dialog med de kommunala verksamheterna. Denna process är ett långsiktigt arbete. Miljökontorets ambition är fortsätta och utveckla denna process.
Energisamverkan Ansvarig: Roger Fredriksson Ansvar: 3010
Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Övriga kostnader Finansiella kostnader Summa kostnader Årets resultat
Bokslut 201407
Budget 201407
Bokslut 201312
1 687
1 501
2 500
1 687
1 501
2 500
1 513 255
1 382 321
2 413 488
1 768
1 703
2 901
-81
-202
-401
Verksamhetsbeskrivning Verksamheten ska i Dalsland fungera som ett nav för att skapa förutsättningar till ett energieffektivt och hållbart samhälle. Verksamheten skall främja de mål som är prioriterade i den nationella energi- och transportpolitiken. Energisamverkan Dalslands målgrupper är de kommunala verksamheterna, företag, organisationer och allmänhet. Verksamheten skall ständigt optimera och etablera sina resurser i samverkan med andra aktörer, tillhandahålla en hög tillgänglighet och skall ses som en självklar och betydelsefull resurs för målgrupperna angående energi- och klimatrelaterade frågor. Verksamheten omfattar totalt 4,0 heltidstjänster. Händelser av betydelse Nedan följer i punktform händelser som på ett eller annat sätt påverkat verksamheten under året. Verksamheten fick i april projektet ”Energipraktikan” godkänt av Energimyndigheten. Projektet är ett utbildnings- och informationsprojekt riktat mot alla energi- och klimatrådgivare i Västra Götaland. Verksamheten har under perioden haft ansvar för energi- och klimatrådgivningen i Vänersborgs kommun.
26
Verksamheten deltar i förprojektet ”Hållbar utveckling via aktörers delaktighet. Detta i samverkan med den danska kommunen Hjörring. Förprojektet skall finna lämpliga metoder för dialog med aktörer inom ramen för hållbar utveckling. Projektet finansieras med Interregmedel.
Ekonomisk analys. Delårsresultatet för Energi och klimatrådgivning inklusive projektverksamhet visar ett positivt resultat jämfört med budget på 121tkr. Avvikelsen förklaras med att projektfinansieringen under första halvåret blivit högre än planerat, samt att det även inkommit externa uppdrag. Prognosen för helåret, förväntas visa ett nollresultat mot budget. Kvalitet och prestationer Under perioden 140101–140731 har verksamhetens arbete fått uppmärksamhet i de lokala tidningarna. Totalt har 10 stycken artiklar/notiser publicerats som berör Energisamverkan Dalslands verksamhetsområde. Till kommunernas tjänstemän och politiker har verksamheten publicerat nyhetsbrevet ”Energinytt”. Energieffektiva kommuner driver fortsatt projektinsatser kring brukarsamverkan i kommunerna Bengtsfors, Dals Ed, Mellerud, Säffle och Åmål. Ett pilotprojekt som bygger på att energibesparingen kommer fastigheternas brukare tillgodo. Projektet visar på goda resultat hos de deltagande med besparingar mellan 5-20 % minskning av elanvändningen. Energi- och klimatrådgivningen har deltagit på tre mässor under perioden.
Övergripande mål Mål: Verksamhetens mål är att fungera som ett nav för att skapa förutsättningar för kommunerna i Dalsland att utvecklas på ett långsiktigt och hållbart sätt Inriktningar Energi- och klimatrådgivningen bedrivs i samverkan med samtliga kommuner i Dalsland. Statens Energimyndighet finansierar verksamheten. Energi och klimatrådgivningen i Dalsland ska uppmuntra allmänhet, små och medelstora företag samt organisationer till ett energi- och klimateffektivt beteende. Verksamheten ska genom kostnadsfri och opartisk rådgivning verka för att tillgodose målgrupper med kunskap och verktyg så att de kan göra energi- och klimatsmarta val. Under 2014 kommer Energi- och klimatrådgivningen att prioritera områdena företag och organisationer. Energieffektiva kommuner drivs som ett samarbetsprojekt mellan Dalslandskommunerna och Säffle kommun. Projektet finansieras av kommunerna genom det statliga energieffektiviseringsstödet (2009:1533). Energieffektiva Kommuner ska stödja och samordna arbetet kring kommunernas energieffektiviseringsstrategier. Åtgärder och insatser för energieffektivisering skall initieras, utföras och följas upp inom följande områden: övergripande, fastigheter, transporter, teknisk försörjning.
27
Projektverksamheten skall under 2043 initiera och genomföra lokala informations- och utbildningsprojekt inom områdena energieffektivisering och hållbara transporter. Omvärldsbevakningen skall bevaka och stötta kommunerna på nationell och regional nivå i frågor kring hållbara transporter och energieffektivisering. Verksamheten skall även bevara de kontaktnät som KUSTOM projektet har inneburit.
Måluppfyllelse Energi- och klimatrådgivningen Kontakt- och adressuppgifter har funnits tillgängliga på respektive kommuns hemsida, DKKF:s hemsida samt även på den gemensamma hemsidan för energi- och klimatrådgivarna i väst. Information om energi och klimatrådgivningens kontaktuppgifter och verksamhet har förmedlats via 5 stycken annonser i de lokala tidningarna under perioden. Två stycken energi och klimatrådgivare har dagligen funnits tillgängliga för telefonrådgivning mellan kl. 08:00-16:30. I samverkan med energi- och klimatrådgivarna i Fyrbodal har man samordnat inkommande samtal för att ytterligare förstärka tillgänglighet och kompetens. Energi och klimatrådgivningen har samarbetat med Dalslands Miljökontor där man erbjudit att vid miljöinspektörernas besök bistå som experthjälp inom området energieffektivisering till lantbrukare. Energi- och klimatrådgivarna har deltagit på 2 stycken delregionala nätverksträffar/referensgruppsmöten under perioden. Särskilda temakvällar, föreläsningar, utbildningar och riktade insatser har arrangerats för allmänhet, företag och kommunala tjänstemän kring energi- och klimatrelaterade frågeställningar. Energieffektiva kommuner Samordningsgruppen för projektet har under perioden haft 2 möten där åtgärder och ärenden som berör energieffektiviseringsstödet behandlats. Projektsamordnaren har verkat som sammankallande för respektive kommuns arbetsgruppsmöten, totalt 12 st. Under perioden har projektet representerat kommunerna på 5 stycken regionala nätverksträffar eller liknande. Projektsamordnaren har sammanställt samtliga kommuners energistatistik för 2013 (fastigheter och transporter). Dessa rapporterades in för uppföljning till Energimyndigheten 2014-03-31. De inrapporterade uppgifterna visar att från 2009 till 2013 har de deltagande kommunerna:
minskat energianvändningen i fastigheterna från 166 kWh/m2 år 2009 till 153 kWh/m2 år 2013. En minskning med 7,8 %.
total energianvändningen för fastigheter, transporter och teknisk försörjning har i de ”energieffektiva kommunerna” minskat med 8,5 % mellan år 2009 och år 2013.
Nya siffror för projektets mål kommer att redovisas i samband med halvårsredovisningen för 2015. Anledningen till detta är att 2014 års siffror inte finns tillgängliga innan inrapporteringen till Energimyndigheten har genomförts. Denna inrapportering sker 31 mars 2015. Projektverksamheten Verksamheten har under perioden fått ett nytt projekt beviljat hos Energimyndigheten. Verksamheten har även fått i uppdrag av Gränskommittén att skriva en
28
förprojektsrapport gällande en gränsöverskridande cykelled mellan Norge Sverige. Rapporten kommer att presenteras i september månad Omvärldsbevakning Fr.o.m. 2012 ingår f.d. Kustomfrågor under verksamheten Energisamverkan Dalsland. Genom samtal med tjänstemän, utförande av faktaunderlag och omvärldsbevakning har verksamheten tillvaratagit den kompetens som Kustomprojektet innebar. Bl.a. har verksamheten varit delaktiga i ett LONA-projekt. Energisamverkan Dalsland har under perioden aktivt arbetat för att göra energi- och klimatrådgivningen mer tillgänglig för målgrupperna. Detta genom information på hemsidan (www.dalsland.se), samtal, utskick, utredningar, annonser m.m. Framtiden på kort och lång sikt På kort sikt är framtiden för Energisamverkan försiktigt positiv. 2015-03-31 så utgår eventuellt det statliga stödet för energieffektivisering till kommunerna. Ett besked väntas dock komma i december om det blir någon fortsatt finansiering. Beslutet har en stor betydelse för verksamhetens fortsatta bemanning.
29
Hållbar utveckling väst Ansvarig: Nardono Nimpuno Ansvar: 3020
Belopp i tkr
Bokslut 201407
Budget 201407
Bokslut 201312
Verksamhetens intäkter Summa intäkter
7 286 7 286
4 609 4 609
14 973 14 973
Kostnader Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader
3 220 3 958 7 178
3 920 789 4 709
5 049 9 610 14 659
108
-100
314
Årets resultat
Verksamhetsbeskrivning Hållbar utveckling Väst är Västra Götalands regionala energikontor och har funnits sedan 2003. Verksamheten har tre huvudsakliga delområden, samordning av Västra Götalands kommunala energi- och klimatrådgivare, samordning av ett kommunnätverk för hållbar utveckling i Västra Götaland samt projektverksamhet. Projektverksamheten kopplas till de två samordningsområdena, alternativt till uppdraget som regionalt energikontor. Händelser av betydelse Huvs verksamhetsledare har blivit invald som ordinarie ledamot i Energikontoren Sveriges styrelse. En medarbetare har gått vidare till en tjänst på Hav och Miljö. Fem föräldralediga medarbetare har i omgångar kommit tillbaka i tjänst. HUV är projektledare i nationella ES projekt som Trafikantveckan, Ventilationsutbildning, European Solar Days. HUV har utökat sin samverkan med Länsstyrelsen genom gemensamma ansökningar till Energimyndigheten. Utvecklingsarbete för att finna ny huvudman för verksamheten pågår Ekonomisk analys Hållbar utveckling Väst bedriver såväl basverksamhet som projektverksamhet. Hållbar utveckling Väst driver ett stort antal projekt. De flesta projekten löper över tiden och förskottsbetalda kostnader och intäkter balanseras. Ett antal projekt har dock avslutats under året och nettoresultatet avslutas mot själva basverksamheten.
30
Under basverksamheten finns verksamhetens organisation inklusive personal. Personalens tid och kostnader utfördelas till projekten. Omfattningen på sökta och beviljade projekt för året har varit tillfredsställande, Totalt redovisas ett positivt resultat på 108 tkr för delåret. Prognosen för helåret är 0, vilket innebär en positiv budgetavvikelse med 171tkr. Måluppfyllelse Hållbar utveckling Väst har 6 övergripande mål som redovisas kort här 1. En regional resurs med hög kompetens och tillgänglighet för lokala, regionala och nationella aktörer HUV driver och deltar i ett 30- tal projekt inom energi- och miljöområdet som syftar till att öka och upprätthålla en hög kompetens i Västra Götalandsregionen. Utöver de projekt vi driver försöker vi också delta med vår kunskap och kompetens för att hjälpa andra aktörer i regionen. Under första halvåret har vi erbjudit 3 webbinarier om Hållbara föreningar, Grön IT och Kommunens framtida utmaningar – olja, mineraler och sällsynta jordartsmetaller. Vi har i år också valt att igen sitta med i ledningsgruppen för KY utbildningen för energi- specialister inom byggnader. HUV har också bjudits in att ha presentationer och utbildningar från olika aktörer i regionen: Resfria möten, Trafikverket Hållbar stadsplanering, Göteborgs universitet
Miljömål, Göteborgs universitet. Utbildning i Livscykelkostnadsanalys för företag i Falköping. HUV erbjuder också praktikplatser under året samt möjligheter till ex-jobb. 2. Stärker och underlättar arbetet med hållbar utveckling i Västsverige genom att erbjuda nätverk, samordning och projektverksamhet HUV arbetar kontinuerligt för att samordna och samverka för att underlätta för kommunerna att arbeta med hållbar utveckling. Ett antal aktiviteter redovisas nedan. HUV har under året drivit 2 nätverk, kommunnätverket för hållbar utveckling och nätverket för energi och klimatrådgivare, EKR. Vi samverkar även med Länsstyrelsen i Västra Götaland för kommunnätverket för energistrategiska frågor. a) Under våren har vi i Kommunnätverket för hållbar utveckling genomfört följande: a. En större tvådagars nätverksträff i Härryda kommun med fokus på miljömål och samhällsekonomi samt hållbar konsumtion. b. Arbetsgruppsmöten inom naturvård, Fair-Trade, och miljöstrategiskt arbetet där deltagarna utbyter gemensamma erfarenheter utefter ett givet tema.
31
c.
Arbete har startat med att ta fram en gemensam grund i form av film och koncept för politikerinformation till nya politiker. d. Tre webbinarier har arrangerats på följande teman: Hållbar IT, Hållbara föreningar samt Framtida utmaningar: Olja, mineraler och sällsynta jordartsmetaller. e. En lärgrupp i processledning har genomförts efter önskemål från nätverket. f. Medlemmarna i nätverket har också utnyttjat medlemskapet till att via HUV skicka ut nätverksfrågor, få bollplanksstöd till egna aktiviteter och hitta projektutvecklingspartners. b) I nätverket för energi och klimatrådgivare har vi organiserat följande : a. Tre delregionala träffar med föreläsningar/studiebesök med olika aktuella teman. Under delregionträffarna finns tid för kunskapsöverföring och erfarenhets- och idéutbyte kring olika rådgivningsaktiviteter. b. En större tvådagars nätverksträff för hela regionen, med info om aktuella projekt, planering, samt utbildning och erfarenhetsöverföring inom områdena energieffektivisering i fastigheter och företagsriktad rådgivning. Energimyndigheten informerade om de nya direktiven kring byggnaders energiprestanda. c. En heldagsutbildning på temat kyla och ventilation, med föreläsning, studiebesök och erfarenhetsöverföring. d. Inom energi och klimatrådgivar(ekr)-samordningen stöttar vi även nya ekr genom ett mentorsystem, vi har interna sidor på vår webb med b.la ett frågeforum och vi har utställningsmaterial som ekr kan låna. c) HUV driver vi ett 30-40 tal projekt inom hållbar utveckling och arbetar kontinuerligt med projektutveckling på initiativ från våra nätverk. 3. Utvecklar, deltar i och leder projekt och aktiviteter som syftar till en hållbar utveckling, med tydligt värde för våra samarbetsparter, där vi lyfter fram de tre dimensionerna av hållbar utveckling Under året har hållbar utveckling väst arbetat i ett 30-tal projekt med fokus på hållbar utveckling främst ur ett energi- och miljöperspektiv. Projekten utvecklas främst i samarbete med våra nätverk och samarbetspartners och arbetar med att ta in alla aspekter av hållbar utveckling. Dock bör belysas att vi arbetar främst med miljö- och energidelen i hållbar utveckling som tangerar ekonomi och sociala aspekter. Under 2014 löper ett antal projekt, bland andra: Samordning av Energi och Klimatrådgivare Kommunnätverket av kommunala miljöstrateger
32
ENVA – energieffektivisering i kommunala vattenpumpsystem Skyddsvärda träd Fortsatt Samverkansavtal med Länsstyrelsen Kartläggningscheckar för energieffektivisering 2 Ventilationsutbildning för Energi- och klimatrådgivare Build Up Skills Uthållig idrott Solenergidagarna Trafikantveckan 2014 Mässor 2014 Sol i Väst
Efiväst: Energieffektiva företag i Väst 4. Vi inspirerar och utmanar andra att genomföra hållbara aktiviteter, vi lever som vi lär och genom egna exempel går vi före. Vi verkar för ständig förbättring av den egna verksamheten genom ett aktivt arbete med vår miljö- och klimatpolicy I inköp av fika och mat till möten söker Hållbar utveckling Väst alltid ekologiska och rättvisemärkta alternativ för att uppmuntra marknaden att erbjuda dessa varor/tjänster, samt ”leva som vi lär”. Miljöanpassad städning var t.ex. en viktig faktor när vi sökte städtjänst i de nya lokalerna. HUV har nu 2 licenser för webbmötesverktyget Adobe Connect pro vilket används flitigt av alla. Ofta sker flera möten i veckan på detta sätt vilket minskar miljöbelastningen då vi undviker transporter. HUV har antagit CSR västs utmaningar, klimatinitiativet, REKO kontor och ett socialt ansvarstagande kontor för att internt driva på arbetet med hållbarhetsfrågorna. 5. Våra aktiviteter håller en hög kvalitet och svarar mot våra målgruppers förväntningar och behov. Genom utvärdering och uppföljning av våra aktiviteter arbetar vi för ständig förbättring. HUV arbetar ständigt med att förbättra sin verksamhet. Alla större möten och event som genomförs utvärderas. Utvärderingar visar att är 90 % av EKRdeltagarna nöjda till mycket nöjda med nätverksträffarna som hittills. Även kommunnätverket för hållbar utveckling har fortsatt positiva utvärderingar och kommentarer från deltagarna. Hållbar utveckling Väst är en uthållig arbetsplats där kreativitet, passion och vilja tas till vara och får växa. Hållbar utveckling Väst införde förra året en friskvårdstimme/vecka vilket varit mycket uppskattat detta fortsätter under 2013. HUV arbetar kontinuerligt med deltagande processer och mötesmetoder för att underlätta kreativitet och ta till vara på personalens kompetens.
33
Framtiden på kort och lång sikt Fokus för verksamheten är kontinuerligt att utveckla och söka nya projekt inom vårt verksamhetsområde. Inför hösten 2014 är projektkorgarna fyllda, vilket ger goda förutsättningar för att organisationen skall nå ett nollresultat 2014. Inför 2015 är projektkorgarna ännu inte fyllda, men ett aktivt projektutvecklings och – ansökningsarbete utgör en integrerad del av verksamheten och ger goda förutsättningar för full finansiering kommande år. Verksamheten har dessutom ett eget kapital på ca 1,6 miljoner vilket gör att organisationens ekonomi är stabil i dagsläget. Som i all projektfinansierad verksamhet finns det inga garantier avseende framtida finansiering. I statens budget 2014, § 3.1.2 Regionala och lokala insatser för energieffektivisering m.m., dvs den post som täcker Energikontorens finansiering, föreslås att anslagen förblir oförändrade den kommande 3 åren: Regeringen föreslår att 140 000 000 kronor anvisas för 2014. För åren 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 140 000 000 kronor per år. Dessutom arbetar HUV vidare med strategisk utveckling för att fokusera och spetsa sin verksamhet, samtidigt som organisationen aktivt söker bredda sin bas för finansiering, t.ex. genom att söka större andel medel från andra finansiärer än Energimyndigheten, som t.ex. Boverket, Länsstyrelsen, VGR och regionala strukturfondsprogrammet (EUmedel). Den inom organisationen upprättade fundraising-gruppen fortsätter att identifiera, bevaka och följa upp nya finansiärer, vilket konstruktivt har hjälpt projektutvecklingsarbetet under året. Denna fråga är även en stående punkt för Styrgruppen. Det är rimligt att anta att det även på medellång och lång sikt kommer att finnas såväl behov som medel till projekt inom det område verksamheten bedrivs. Följaktligen är framtiden för Hållbar Utveckling Väst försiktigt positiv.
34
Resultaträkning
Belopp i tkr
Bokslut 201407
Budget 201407
Bokslut 201312
Verksamhetens intäkter Not 1 Verksamhetens kostnader Not 2 Avskrivningar Not 3 Verksamhetens nettokostnader
20 321 -19 289 -1 000 32
14 898 -15 459 -561
32 853 -31 108 -1 717 28
Finansiella intäkter Not 4 Finansiella kostnader Not 5 Resultat före extraordinära poster
0 -54 -22
-561
48 -131 -55
-22
-561
-55
Bokslut 201407
Bokslut 201312
Budget 2014
Prognos 2014
-210 161 -81 108
69 -37 -401 314
-443 0 -347 -171
-315 300 -347 0
-22
-55
-961
-362
Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Periodens resultat
Nettoresultat
Belopp i tkr Kansli Miljöförvaltningen Energi och klimatrådgivning Hållbar utveckling väst Summa
35
Finansieringsanalys Bokslut Bokslut Belopp i tkr
201407 201312
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat
-22
-55
1 000
1 717
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
978
1 662
Ökning (-)/minskning(+) kortfristiga fordringar
-815
3 477
Justering för av- och nedskrivningar
Ökning (+)/minskning(-) kortfristiga skulder
3 452
-113
Kassaflöde från den löpande verksamheten
3 615
5 026
-1 875
-2 752
-1 875
-2 752
-361
-1 663
-361
-1 663
Periodens kassaflöde
1 379
611
Likvida medel vid årets början
4 854
4 243
Likvida medel vid periodens slut
6 233
4 854
INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten
36
Balansräkning Bokslut 201407
Bokslut 201312
9 056 9 056
8 181 0 8 181
6 095 6 233 12 328
5 280 4 854 10 134
21 384
18 315
Not 9
3 528 -22
3 550 -55
Not 10 Not 11
3 464 14 392 17 856
3 825 10 940 14 765
S:A EGET KAPITAL OCH SKULDER
21 384
18 315
Soliditet
16,5%
16,7%
Belopp i tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar
Not 6
Omsättningstillgångar Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar
Not 7 Not 8
SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav årets resultat Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder
37
Notförteckning Belopp i tkr
Bokslut 201407
Bokslut 201312
1153 1072
1986 2140
167
4118
1596
2465
Not 1. Verksamhetens intäkter Årsavgifter tillsyn Tillsyns- och prövningsavgifter Bidrag Länsstyrelsen Bidrag Energimyndigheten Bidrag AMS
16
Bidrag VGR
240
Bidrag Trafikverket Bidrag FSEK Medlemsavgift Dals-Ed
95 2909
2846
80
136
Medlemsavgift Bengtsfors
162
280
Medlemsavgift Åmål
208
355
Medlemsavgift Färgelanda
111
191
Medlemsavgift Mellerud
151
259
Miljökontor, Dals-Ed
754
1250
Miljökontor, Bengtsfors
1527
2578
Miljökontor, Färgelanda
1050
1759
Miljökontor, Mellerud
1431
2378
Inköpare Bengtsfors
94
145
Inköpare Dals Ed
47
70
Inköpare Färgelanda
65
99
Inköpare Mellerud Inköpare Åmål Inköpare Säffle
89
134
122
184
53
90
Inköpare Årjäng Övriga bidrag Försälj vht t annan kommun Försäljning av konsulttjänster
60 1277
1533
143
80
20
34
Medlemsavgifter, projekt
906
Konferenser
67
Evenemang Intäkter lönesystem HR+ Intäkter ekonomisystem Agresso Övriga intäkter
S:A verksamhetens intäkter
157 1026
1762
930
1467
4084
2973
20 321
32 853
38
Notförteckning Bokslut 201407
Bokslut 201312
Not 2. Verksamhetens kostnader Personalkostnader Hyror Material Köpta tjänster Övriga kostnader S:A verksamhetens kostnader
11 452 688 659 1 919 4 571 19 289
19 984 1 142 211 3 896 5 875 31 108
Not 3. Avskrivningar Avskrivning maskiner och inventarier Avskrivning ekonomisystem Avskrivning Löne/PA-system Avskrivning Bibliotekssystem Avskrivning Datorer S:A avskrivningar
16 580 353 46 5 1 000
32 996 605 78 6 1 717
0
48 0 48
Belopp i tkr
Not 4. Finansiella intäkter Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter S:A finansiella intäkter Not 5. Finansiella kostnader Dalslands sparbank Ekonomisystem Dalslands sparbank Löne/PA-system Dalslands sparbank Bibliotekssystem Övriga räntekostnader Bankkostnader S:A finansiella kostnader Not 6. Materiella anläggningstillgångar -varav maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Årets investeringar Avskrivning Summa
8 32
23 86 10 5 7 131
6 8 54
18 -10 1 -1 9
614 433 875 000 056
15 -8 2 -1 8
862 716 752 717 181
-specifikation maskiner och inventarier Inventarier Ekonomisystem Löne/PA-system Bibliotekssystem Datorer Bilar och andra transportmedel Summa
4 970 3 883 189 14 0 9 056
3 676 4 236 234 19 16 8 181
S:A materiella anläggningstillgångar
9 056
8 181
39
Notförteckning Bokslut 201407
Bokslut 201312
1 861 8 86 472 103 333 2 938 294 6 095
2 148 234 492 316 204 1 886
5 280
Bank S:A kassa och bank
6 233 6 233
4 854 4 854
Not 9. Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Utgående balans eget kapital
3 550 -22 3 528
3 605 -55 3 550
Not 10. Långfristiga skulder Ingående skuld Nya lån Amortering enligt plan S:a långfristiga skulder
3 825 0 -361 3 464
5 488 0 -1 663 3 825
Kreditgivare DSP Ekonomisystem DSP Löne/PA-system DSP Bibliotekssystem Amortering kommande år S:a kreditgivare
490 3 933 214 -1 173 3 464
980 4 235 273 -1 663 3 825
289 368 1 173 6 747 296 1 096 398 500 5 693 3 169 657 14 392
2 380 0 1 663 0 577 296 638 700 652 72 3 896 66 10 940
Belopp i tkr Not 7. Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattekonto Moms Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyror Upplupna intäkter Upplupna intäkter, projekt Övriga interimsfordringar S:A kortfristiga fordringar Not 8. Kassa och bank
Not 11. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Moms Kommande års amortering Kollektivförsäkringar Arbetsgivaravgifter Personalens källskatt Semesterlöneskuld Pensionskostnader individuell del Särskild löneskatt individuell del Utgiftsrester Inkomstförskott Övriga kortfristiga skulder S:A kortfristiga skulder Beviljad checkkredit 6000 tkr
40
Redovisningsmodell och redovisningsprinciper
Redovisningsmodell Den kommunala redovisningslagen reglerar den externa redovisningen. Årsredovisningen ska enligt lagen innehålla en förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning samt en kassaflödesanalys. För kommunalförbundets interna redovisning tillkommer även driftredovisning och investeringsredovisning.
Modellens delar och samband Resultaträkningen redovisar det ekonomiska resultatet på tre nivåer; verksamhetens nettokostnader, som redovisar resultatet av den egentliga verksamheten; resultat före extraordinära poster, som redovisar resultatet av den löpande verksamheten; samt årets resultat som även inkluderar extraordinära intäkter och kostnader. Årets resultat utvisar förändringen av det egna kapitalet. Årets resultat innefattar hela kommunalförbundets verksamhet. Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställningen vid en viss tidpunkt. Balansräkningen visar värdet av kommunalförbundets tillgångar och hur dessa tillgångar har finansierats, externt med skulder och internt med eget kapital. Tillgångarna delas upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Skulderna delas upp i långfristiga och kortfristiga skulder. Kortfristiga skulder är de som förfaller inom ett år. Skillnaden mellan tillgångar och summan av skulder utgör det egna kapitalet, kommunalförbundets förmögenhet. Kassaflödesanalysen ger upplysning om kassaflöde från löpande verksamhet, investeringar och från finansiering. Ett positivt saldo på kassaflödet innebär en förstärkning av likviditeten. Kassaflödets saldo slutar med årets förändring av likvida medel. Driftsredovisningen visar de enskilda verksamhetsområdenas redovisade intäkter och kostnader samt nettobudget. Investeringsredovisningen är en beskrivning av kommunalförbundets investeringsverksamhet under året.
Övergripande redovisningsprinciper I den löpande redovisningen och vid upprättande av årsredovisningen följs ett antal övergripande redovisningsprinciper, vilka skapar ett normverk som styr innehållet i redovisningsrapporterna. Principerna som tillämpas innebär att en återhållsam bild av kommunalförbundets ekonomi redovisas, i enlighet med god redovisningssed. Analysen av den finansiella utvecklingen och ställningen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principen om pågående verksamhet – Denna princip har stor betydelse för redovisningen, främst vad gäller tillgångsvärderingen och det sätt på vilket tillgångar redovisningstekniskt anses förbrukas. Här kommer förväntningar på framtiden in. Principen om öppenhet – Öppenhetsprincipen handlar dels om myndigheters offentlighetsprincip, dels om ett förhållningssätt där största möjliga öppenhet alltid eftersträvas. Försiktighetsprincipen - Försiktighetsprincipen innebär att värdering av redovisningsposter ska göras på ett sådant sätt att resultatet under inga omständigheter överskattas utan hellre underskattas.
41
Redovisningsmodell och redovisningsprinciper
Kongruensprincipen – Kongruensprincipen innebär att konsekventa mätprinciper ska tillämpas över tid. Matchningsprincipen – Matchningsprincipen innebär att värderingen av tillgångar och skulder sker på ett sådant sätt att intäkter och kostnader som hör samman redovisas under samma redovisningsperiod. Väsentlighetsprincipen – Väsentlighetsprincipen kan medföra avsteg från matchningsprincipen i och med att endast väsentliga redovisningsposter behöver periodiseras.
Kommunal redovisningslag Kommunalförbundet ska enligt den kommunala redovisningslagen följa god redovisningssed. Lagen reglerar vilka delar som ska ingå i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen ska ge en översikt över utvecklingen. Den ska även redogöra för de förhållanden som är viktiga för bedömningen av ekonomin. Här ska förhållanden som är kända fram till dess årsredovisningen upprättats redovisas. I 2014 års bokföring och bokslut tillämpas i allt väsentligt den kommunala redovisningslagens bestämmelser samt gällande rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning.
Tillämpning av redovisningsprinciper i övrigt
Materiella anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Avskrivning sker på tillgångens anskaffningsvärde. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs med 3 år för datorer, 5 år för inventarier och biblioteks system och 10 år för ekonomisystem och löne-/PA-system. Avskrivning påbörjas under det år tillgången tas i bruk. Årets förändring av semesterlöneskulden, okompenserad övertid etc. redovisas under verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Den totala skulden av dessa redovisas som kortfristig skuld i balansräkningen. Timlöner, övertidsersättningar etc. som intjänats under 2014 och betalats ut 2014 belastar 2014 års resultat. Pensionsskuld och pensionskostnad beräknas av Kommunernas Pensionsanstalt (KPA). Pensionsrättigheter intjänade från och med 1998 har betalats in via försäkring hos KPA och är kostnadsförd i den mån de ej avser s.k. avgiftsbestämd ålderspension (individuell del). Den avgiftsbestämda delen avseende år 2014 är kostnadsförd och redovisas som en kortfristig skuld. Samtliga pensionskostnader har belastats med särskild löneskatt.
42
