Miljöredovisning 2008 Härryda kommun
2009-04-09 Miljösamordningen
Miljöredovisning Härryda kommun 2008 1
Innehåll FÖRORD .................................................................................................................................................................. 2 MILJÖREDOVISNING 2008 – I KORTHET ............................................................................................................. 3 INLEDNING.............................................................................................................................................................. 5 NÅGOT FRÅN VÅR OMVÄRLD .................................................................................................................................. 6 RESULTAT OCH NYCKELTAL.................................................................................................................................... 7 1. Energi ....................................................................................................................................................... 7 2. Trafik....................................................................................................................................................... 10 3. Bo i Härryda ......................................................................................................................................... 13 4. Medborgares delaktighet................................................................................................................. 16 5. Naturen i Härryda .............................................................................................................................. 19 KOMMUNENS EGET ARBETE ................................................................................................................................. 22 KÄLLOR ................................................................................................................................................................. 24
Förord En god miljö är en förutsättning för framtiden och skapar ett attraktivt samhälle. Härryda kommun deltar i programmet Uthållig kommun, vilket är en markering att vi ska satsa på energi- och klimatområdet. Vid en ceremoni med Energimyndighetens generaldirektör i somras undertecknade jag å kommunens vägnar, en avsiktsförklaring inför vårt treåriga samarbete. Årets miljöutbildning för företag ledde till många nya miljödiplomerade företag. Så många som 23 företag är miljöcertifierade eller diplomerade, vilket är rekord i kommunen. Att skapa delaktighet i miljöarbetet är viktigt, vilket uppmuntras på många sätt. Inom sektorn för utbildning och kultur pågår ett spännande arbete där alla verksamheter har i uppdrag att ta ett steg framåt i sitt miljöarbete. Vilka bollar som sätts i rullning ska bli spännande att se, efter att 1 400 personer har gått inspirationsutbildningen ”Kraftsamling för hållbar utveckling”. Bondens marknad på Råda torg, som i år lockade kring tusen besökare, var ett lyckat arrangemang där kopplingen mellan miljö och hälsa blev tydlig. Att servera sopplunch var en udda, men rolig uppgift under året för mig som kommunalråd. Avslutningsvis vill jag uppmärksamma och stötta det breda engagemang som finns både inom kommunen, näringslivet och hos kommuninvånarna. Tillsammans kan vi åstadkomma stora förbättringar i linje med hållbar utveckling.
Annette Eiserman-Wikström Kommunstyrelsens ordförande
2 Miljöredovisning Härryda kommun 2008
Miljöredovisning 2008 – i korthet Härryda kommuns miljöredovisning är indelad i fem områden. Varje område följs upp genom olika mått och nyckeltal. För att ge en kortfattad bild av läget har vi samlat några av nyckeltalen här. Genom tre olika index gör vi också en sammanfattande bedömning av varje område och nyckeltal. Index En glad min om vår bedömning är att arbetet går åt rätt håll och tillräckligt snabbt En tveksam min om vår bedömning är att arbetet går åt rätt håll och men för långsamt En sur min om vår bedömning är att arbetet är går åt fel håll eller saknas helt
Område
Läs mer!
Energi Koldioxidutsläpp per invånare
sidan 7
Klimatrankning av Sveriges kommuner, ingen rankning utförd 2008
sidan 7
Energianvändning per invånare
sidan 8
Uppvärmning av kommunens lokaler
sidan 23
Trafik Bilinnehav och körsträckor
sidan 10
Bränsleförbrukning, bensin och diesel
sidan 10
Andel miljöfordon av nyregistrerade fordon
sidan 11
Resande med kollektivtrafik
sidan 11
Cykelbanor
sidan 11
Boende Naturinformation
sidan 13
Vattenproduktion
sidan 14
Halter av tungmetaller i avloppsslam
sidan 14
Miljöredovisning Härryda kommun 2008 3
Delaktighet Insamlad mängd hushållsavfall, kg/invånare
sidan 16
Materialåtervinning
sidan 17
Miljöcertifierade/miljödiplomerade företag Skolor med ”Grön Flagg”
sidan 17-18 sidan 18
Naturen Naturvårdsprojekt Ekologisk odling
sidan 19 sidan 19-20
Nedfall svavel
sidan 21
Nedfall kväve
sidan 21
4 Miljöredovisning Härryda kommun 2008
Inledning
Miljöpolicyn
Arbetet med miljöredovisningen för 2008 har samordnats av miljösamordnare Karin Meyer tillsammans med Hållbar idé AB.
Det viktigaste styrdokumentet för miljöarbetet i Härryda kommun är Miljöpolicyn för Härryda kommun. Denna antogs av kommunfullmäktige våren 1998 och är en gemensam plattform i arbetet att nå ett långsiktigt hållbart samhälle. Miljöpolicyn är en del i kommunens Agenda 21-arbete och bygger på åtta punkter:
Resultaten och nyckeltalen utgår från de nationella miljömålen men är grupperade på ett sätt som stämmer överens med Härryda kommuns typiska miljöfrågor: • Energi • Trafik • Boende • Delaktighet • Naturen För att kunna få en bättre bild av miljöpåverkan i Härryda kommun görs i vissa fall jämförelser med andra kommuner i västra Sverige, i första hand Kungälv och Lerum, som bedöms ha i stort sett samma typiska miljöfrågor som Härryda kommun. De data som ligger till grund för redovisningen finns samlade i en databas. Kontakta gärna Karin Meyer om ni önskar få tillgång till denna. Vi tackar alla som bidragit med underlag!
1. Hushålla med naturresurserna. 2. Tag hänsyn till människor och natur. 3. Planera gemensamt för en bättre miljö. 4. Alla ska vara delaktiga. 5. Informera och utbilda. 6. Värdera miljöåtgärder på lång sikt. 7. Köp miljöanpassade varor och tjänster. 8. Samverka och skapa delaktighet.
Den första miljöredovisningen för Härryda kommun togs fram 1998, samma år som miljöpolicyn antogs. Miljöredovisningen ska dels spegla det interna miljöarbetet och dels under vissa år, som i år, även redovisa miljötillståndet. En handlingsplan för miljöpolicyn antogs av kommunstyrelsen i januari 1999 och reviderades 2001. Förslag till lokala miljömål för Härryda kommun har diskuterats i Kommunfullmäktige under 2008.
Miljöredovisning Härryda kommun 2008 5
Något från vår omvärld Det finns många intressanta frågor på dagordningen när det gäller miljö- och hållbar utveckling. Detta är ett axplock av de frågor som kan ha betydelse för miljöarbetet i Härryda kommun. Klimatfrågan – nytt avtal på gång Debatten kring klimatpåverkan fortgår på lokal, nationell och internationell nivå. Detta globala miljöhot kommer med stor sannolikhet att kräva tuffa beslut med förändrade styrmedel. Under hösten 2009 i Köpenhamn, ska ett nytt internationellt avtal tas fram om hur utsläppen av klimatpåverkande ämnen ska minska. Etisk och miljöanpassad offentlig upphandling Den offentliga sektorn har stor makt när det gäller att driva på för god etik och bra miljö. Design med Omtanke och Västra Götalandsregionens inköpsavdelning har tagit fram Gröna listan. Nu finns en ny och förändrad upplaga av den med produkter som klarar miljömärkningskraven. Under året har också en guide till etisk upphandling lanserats, ett verktyg i processen mot att formulera etiska krav i den offentliga upphandlingen. Sveriges 16 miljökvalitetsmål – en viktig del av Sveriges miljöarbete
1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16.
Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv
På regional nivå finns reviderade regionala miljömål för Västra Götalands län. Länsstyrelsen har här en viktig roll i arbetet med att följa upp de regionala miljökvalitetsmålen. SMART Energi Inom Västra Götalandsregionen arbetar man med att ta fram en klimatstrategi med inriktning på att senast 2030 bryta beroendet av fossil energi. Sex fokusområden tas upp som ger en bred ansats i processen; 1. Effektiv energianvändning i bostäder och lokaler 2. Effektiva godstransporter - grön logistik 3. Effektiva persontransporter 4. Förnybara drivmedel 5. Ökad produktion av energi från skog, åker, sol och vind 6. Energieffektiv konsumtion och produktion av varor och tjänster
Hållbar utveckling Väst Miljösamordnaren och energi- och klimatrådgivaren har aktivt arbetat med att forma en permanent organisation för Hållbar Utveckling Väst. Kommunsamarbete kring bland annat energifrågor sker långsiktigt genom detta nätverk. K2020 K2020, Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet, är ett viktigt underlag för planering av kollektivtrafiken. Under 2008 har olika underlagsrapporter tagits fram, bl.a. Knutpunkter, Kollektivtrafikprogram, Attraktiva pendelparkeringar, 7 incitament för ökat kollektivtrafikresande etcetera.
6 Miljöredovisning Härryda kommun 2008
Resultat och nyckeltal
cirka 1 600 kilogram koldioxid per person och år.
Resultaten är grupperade utifrån de nationella miljömålen och på ett sätt som stämmer överens med Härryda kommuns viktigaste miljöfrågor/-problem. • Energi • Trafik • Boende • Delaktighet • Naturen
Utsläpp av koldioxid
Nyckeltal
Koldioxidutsläpp kg per invånare
Nyckeltalen är ett verktyg för att kunna göra jämförelser, över tid av miljödata med andra kommuner. Arbetet med nyckeltal har intensifierats på lokal, regional och nationell nivå eftersom de spelar en viktig roll i uppföljningen av miljömålen.
Den växthusgas som i första hand bidrar till ökningen av växthuseffekten är koldioxid. Därför är utsläppet av koldioxid per person och sektor ett bra nyckeltal för att spegla situationen i Härryda kommun. De största utsläppen av koldioxid kommer från transporterna samt från anläggningar för uppvärmning av bostäder och lokaler. 7000
6000
5000
Lösningsmedel Industri Arbetsmaskiner
1. Energi
Energi Transporter
Detta område berör i första hand det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Energianvändning för transporter redovisas i avsnittet Trafik. Där redovisas även problematiken med olika utsläpp till luft. Växthuseffekten innebär att växthusgaser som främst koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens medeltemperatur kring plus 15 grader. Utan denna effekt skulle medeltemperaturen vara cirka 30 grader lägre. Problemen med förhöjd växthuseffekt uppstår när halterna av de gaser som normalt finns i atmosfären blir högre. Den successiva klimatförändringen framkallar miljöproblem i världen, som torka, avskogning, erosion, isavsmältning vid polerna och glaciärer, rubbade ekosystem etcetera. Den främsta orsaken till ökningen av växthusgaserna är förbränningen av fossila bränslen. En hållbar nivå för utsläppen är
4000
3000
2000
1000
0 1990
2000
2005
2006
Källa: RUS
Under de senaste femton åren kan vi se en minskning av utsläppen av koldioxid när det gäller energiförsörjning. Främsta orsaken till minskningen beror sannolikt på konvertering från fossilbaserad uppvärmning till biobränslebaserad fjärrvärme. Tidigare har data från SCB använts för detta nyckeltal, nu används istället RUS (Regionalt uppföljningssystem som Länsstyrelserna ansvarar för, www.rus.lst.se). Beräkningssättet skiljer sig åt genom att trafikens påverkan baseras på trafikmängd och vägnät istället för på försåld mängd drivmedel. I Svenska Naturskyddsföreningens klimatrankning 2007 hamnade Härryda kommun på 26 plats, nära medelvärdet.
Miljöredovisning Härryda kommun 2008 7
Jämförelse mellan kommuner, koldioxidutsläpp ton per invånare 7
6
Energikällor De vanligaste energikällorna i kommunen är el, olja och fjärrvärme där el- och oljeanvändningen minskar i takt med fjärrvärmeutbyggnaden. Elförbrukningen idag är i samma storleksordning som 1990. Under 2006 ökade elförbrukningen per person för första gången sedan 2002.
5
4
Jämförelse mellan kommuner, energianvändning kWh per invånare
3
2
0 1990
2000
Härryda
2005
Kungälv
2006
Lerum
Källa: RUS
11 10,5 10 9,5 9 8,5 1990
Skillnaden mellan kommunerna består främst i en högre andel koldioxid från transporter i Härryda och Kungälv. Transporter och resvanor i kommunen beskrivs närmare i avsnittet Trafik. Energianvändning Den totala energianvändningen per invånare minskade mellan 2002 och 2005 för att därefter öka under 2006. Hushållen samt transporterna står för den största energianvändning i kommunen. Energianvändning, kWh per invånare 30000
25000
20000
2000
Folkmängd
2002
2004
2006
Elförbrukning per invånare
Källa: SCB kommunala energibalanser
Energiplan Energiplanen för Härryda kommun antogs av kommunfullmäktige i januari 2004. I planen finns tre övergripande mål: •
Kommunen ska främja omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.
•
Kommunens energiförsörjning ska vara trygg, säker och miljöanpassad.
•
Energipolitiken ska i kommunen bidra till att hålla nere och långsiktigt minska de globala utsläppen av koldioxid, svavel och kväveoxider.
Övrigt Hushåll Transporter
15000
Industri
10000
5000
0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Källa: SCB kommunala energibalanser
8 Miljöredovisning Härryda kommun 2008
Strategier: 1. Förnybara energikällor 2. När och fjärrvärme 3. Fysisk planering 4. Energieffektivisering 5. Kommunen som föregångare Till varje strategi finns en handlingsplan kopplad.
MWh/invånare
Invånare
1
35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0
Vindbruk Det finns inga områden av riksintresse för vindbruk i Härryda kommun. Arbete pågår med att ta fram ett planeringsunderlag för lämpliga platser för utbyggnad av vindkraftverk. Fjärrvärme Fjärrvärmeverket i Landvetter togs i drift under 2002 och i Mölnlycke under 2004. Därefter har nya exploateringsområden anslutits efterhand. Fjärrvärmenätet försörjer inte bara bostäder, utan också kommunala lokaler och andra verksamhetslokaler.
Miljöredovisning Härryda kommun 2008 9
2. Trafik De miljökvalitetsmål som främst berörs är; Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Utsläpp av koldioxid från trafiken redovisas i avsnittet Energi. Vägtrafiken bidrar med mest luftföroreningar. Andra källor är flygtrafiken samt anläggningar för uppvärmning av bostäder och arbetsmaskiner. Luftförorening från transporter är främst kväve- och svaveldioxider, kolväten och partiklar. Flera av dessa kan lokalt orsaka negativa effekter. - Människors hälsa påverkas negativt. - Skogens träd och jordbrukets grödor skadas. - Material som gummi, plast, metall och kalksten bryts ner snabbare. - Nedsmutsning av byggnader. Luftföroreningar kan även transporteras lång väg och orsaka skador i andra områden än där de släpps ut.
Körsträckor och jämförelse mellan kommuner, mil per invånare 900 850
Härryda
800
Kungälv Lerum
750
VGR
700
Riket
650 600 1998
2003
2005
Källa: SCB. Korrekt data för Lerum saknas år 2000. VGR = Västra Götalandsregionen
Bränsleförbrukning, MWh 250000 200000 150000 100000 50000 0 1990
2000 Bensin
Bränsleförbrukning redovisas i avsnittet Energi och buller i avsnittet Bo i Härryda. Vägtrafik Härryda kommun har en utspridd bebyggelse som koncentreras i flera större samhällen, en relativt begränsad lokal arbetsmarknad samt närhet till Göteborg. Detta ger ett stort transportbehov. En stor del av pendling och övriga persontransporter sker med bil. 2007 var dock första året som biltrafiken inte ökade räknat per invånare. Bilinnehav, antal per 1000 invånare
2007
2002
2004
2006
Diesel
Källa: SCB Transporter och kommunikationer
Bilinnehavet per person har minskat under 2007. Körsträckor ligger på samma nivå som 2006. Av de tre kommunerna som jämförs är det endast Härryda kommun som ligger under medelvärdet inom Västra Götalandsregionen (VGR). Variationen i bensinförbrukning är liten. Trenden för Härryda kommun är dock en viss ökning fram till 2003 men därefter en minskning. Dieselförbrukningen ökar stadigt. Miljöfordon
480 470 460 450 440 430 420 410 400 1995 1998 2000 2003 2004 2005 2006 2007
Källa: SCB/Sika Institute
10 Miljöredovisning Härryda kommun 2008
Enligt Vägverkets kriterier för miljöbilar (2004), klassas bilarna in efter energianvändning, avgasutsläpp samt säkerhet och i förhållande till storlek. En etanol- eller biogasbil får inte vara för energislukande för att klara kriterierna. Extremt bränslesnåla bilar klassas också som miljöbilar, trots att de drivs med bensin eller diesel.
Antal fordon i Härryda kommun, vissa typer av miljöfordon 500 450 400 350 300
2006 2007 2008
250 200 150 100 50
og as as /B i at ur g
Härryda kommun har även genomfört en resvaneundersökning bland anställda, se vidare under Kommunens eget arbete. Cykla och gå Under 2008 byggdes 490 meter gång- och cykelbana. Året innan byggdes 3 360 meter och 2006 byggdes 800 meter. Ett verksamhetsmål är att bygga minst 1 000 meter årligen.
N
Ö
vr ig
a
hy br id
er
yb ri d /E 85 Et an olh
El
0
erbjudits hjälp med att se över resandet utifrån miljö-, hälso- och ekonomiskt perspektiv.
Källa: SCB/Sika Institute
Klimatpåverkan från de nya bilar som registrerades i Härryda under 2008 minskade med 15 procent jämfört med 2007 och med 22 procent jämfört med 2006. Härryda hamnar därmed på plats 4 bland Sveriges 290 kommuner. 2008 fanns totalt 568 registrerade bilar som drivs med antingen etanol, gas eller med någon annan form av hybridmotor. Kollektivtrafik För Göteborgsregionens del, där Härryda kommun ingår, arbetar man med målbilden ”K2020”. Den syftar till att samla regionen kring en målbild i vilken kollektivtrafikens marknadsandelar ökar till 40 procent år 2025. Under 2007 har en linjeöversyn gjorts för Mölnlycke och ett underlag för en lokal K2020 tagits fram. Enligt 2008 års statistik från Västtrafik hade Grön express en ökning på 5,8 procent, Röd express en ökning på 4,3 procent och övrig trafik till, från eller i Härryda kommun en ökning på 4,8 procent.
Utbyggnaden är beroende av exploateringstakten för nya bostadsområden, eftersom nya cykelvägar även anläggs i anslutning till områdena. Landvetter flygplats, landningar per år 40000 30000 20000 10000 0 1997
1999
2001
2003
2005
2007
Källa: Luftfartsverket
Enligt statistiken från Luftfartsverket, har drygt 4,3 miljoner passagerare passerat Landvetter flygplats under 2008. Landvetters flygplats arbetar med att begränsa sin miljöpåverkan, bl.a. genom ett nytt navigationssystem och åtgärder för trafiken till och från flygplatsen. Göteborgsregionens luftvårdsprogram
Genom samarbetet inom GR ingår Härryda kommun i KLIMP-projektet ”Nya Vägvanor”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och ingående kommuner medverkar, tillsammans med Vägverket och olika företag, till att följa upp och utvärdera luftkvaliteten i området samt att ta fram åtgärder till förbättringar. Detta gör man genom ett luftvårdsprogram.
En del av projektet vänder sig till företag och deras arbets- och tjänsteresor. Nio företag har besökts och intervjuats och
Utsläpp av kvävedioxid leder till försurning och övergödning. Höga halter av kvävedioxid bidrar också till produktionen
Nya vägvanor
Miljöredovisning Härryda kommun 2008 11
av marknära ozon, vilket kan orsaka olika hälsoproblem hos människor samt skador på vegetationen. Transporterna är den dominerande källan för kvävedioxider.
Uppgifter för Härryda kommun saknas, dock finns mätningar av kvävenedfall vid Klippan, se diagram under Naturen i Härryda.
Det nationella miljömålet för kvävedioxid innebär bland annat att årsmedelvärdet 20 mikrogram per kubikmeter luft i huvudsak ska underskridas år 2010. Miljökvalitetsnormen (MKN) för kvävedioxid (årsmedelvärde) är 40 mikrogram per kubikmeter luft och gäller från 2005. I diagrammet nedan visas uppmätta årsmedelvärden av kvävedioxid från Mölndal, Femman och Järntorget (ovan tak-mätningar) samt från Gårda och Haga (gatunivå-mätningar).
Utvecklingen av kvävedioxidhalterna under de senaste åren tyder på att det kan bli svårt för kommunerna inom GR att uppnå det nationella miljömålet, se figur nedan. Även det nationella målet för marknära ozon bedöms vara svårt att uppnå i västra Sverige.
Årsmedelvärde kvävedioxid (NO2) 1992-2008 60
NO 2 (µg/m3)
50 40 30 20 10 0 1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
Femman
Haga
Gårda
Järntorget
MKN År
Delmål 2010
12 Miljöredovisning Härryda kommun 2008
2006 Mölndal
2008
3. Bo i Härryda De miljökvalitetsmål som främst berörs är; Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Säker strålmiljö och God bebyggd miljö. Utsläpp från uppvärmning redovisas i avsnittet Energi. Befolkningen fortsätter att öka. Under 2008 med 1,9 procent, mest i hela Västsverige. Detta innebär ökad byggnation av bostäder och infrastruktur och därmed ökar även energianvändningen, trafiken och avfallsmängden. En viktig del av kommunens arbete är därför att fokusera på hur denna ökning ska hanteras. Utmaningen är att ha tillräckligt med bostäder och infrastruktur och samtidigt utnyttja naturresurserna på rätt sätt. Grönområden Grönområden är viktiga inom tätorterna. Både vuxna och barn använder dem till exempel för rekreation, umgänge, lek och fritidsaktiviteter. Arbetet med Grön Plan för tätorterna intensifierades under 2008. Bondens marknad Kring tusen personer besökte marknaden på Råda torg i Mölnlycke en solig höstdag i september. Där fanns aktiviteter för både stora och små. Det erbjöds försäljning av ekologiska produkter, olika utställningar, sortbestämning av svamp och äpplen. Man kunde testa sina källsorteringskunskaper och gå en poängpromenad med frågor om dricksvatten. För de små barnen fanns höns och kaniner att titta på. Sopplunch serverades av kommunalråden. Bondens marknad är en del av Folkhälsoveckan. Buller Buller kan orsaka olika hälsoproblem hos människor som sömnproblem, stress, minskning av koncentrationsförmågan eller ökning av risken för hjärtproblem.
nivå inomhus och 55 utomhus. Maximal ljudnivå inomhus är 45 decibel nattetid och 70 vid uteplats i anslutning till bostad. Åtgärder som kan reducera buller från vägeller tågtrafik kan vara plank, bullervallar eller lägre hastighet. En annan vägbeläggning kan också ge lägre buller, liksom att byta ut fönster på huset. Främsta källorna till buller i Härryda kommun är trafiken på vägar, järnvägar och Landvetter flygplats. På flygplatsen följs bullerfrågan upp med regelbundna redovisningar av flygvägsystem. Bullerreducerande start- och landningsprocedurer har också införts, samtidigt som moderna flygplan bullrar mindre och successivt ersätter äldre plan. Trots detta är många störda av buller från flygplatsen. Nya flygvägar togs i bruk 15 januari 2009. Tillsammans med det nya flygledningssystemet innebär detta att det totala antalet bullerstörda minskat. Med bullerstörda avses max bullernivå 70 dB(A) minst tre gånger per dygn. På grund av vägtrafiken i kommunen överskrids riktvärdet för buller vid cirka 300 fastigheter (ekvivalent buller utomhus). Här ingår endast de fastigheter där mätningar eller beräkningar har utförts. Hönekulla by Härryda kommun planerar att bygga flerbostadshus och ett äldreboende i ett område i direkt anslutning till Mölnlyckes nybyggda centrumbebyggelse. Det exponerade läget ställer särskilda krav på byggnadernas utformning och placering. De energikrav som ställts innebär att byggnadernas energianvändning ska vara halverad jämfört med Boverkets minimikrav. Krav ställs också på att bostäder ska anslutas till fjärrvärmenätet.
Riksdagens antagna riktvärden för samhällsbuller är 30 decibel ekvivalent ljudMiljöredovisning Härryda kommun 2008 13
Dricksvatten
Avlopp
Vatten är jordens viktigaste resurs. Vi behöver rent vatten som livsmedel men också inom olika näringar. Det är viktigt att skydda denna resurs från föroreningar samt använda vattnet på ett uthålligt sätt.
Utsläpp av orenat avloppsvatten till yt- och grundvatten kan skada miljön och människors hälsa. I avloppsvatten finns näringsämnen som fosfor och kväve som orsakar övergödningsproblem och bakterier som kan förorena både dricksvatten och badplatser.
Tre vattenverk levererar dricksvatten i Härryda kommun. Två av dem tar råvatten från grundvattentäkter, Rävlanda och Hällingsjö. Den tredje och största är en ytvattentäkt som tar råvatten från Finnsjön i Mölnlycke. Finnsjöns vattenverk försörjer orterna Härryda, Mölnlycke, Landvetter samt Landvetter flygplats. 75 procent av kommunens befolkning är anslutna till kommunala anläggningar, medan resten får sitt dricksvatten från egna vattentäkter. En vattenförsörjningsplan håller på att utarbetas. Konsumtionsvattnet i Härryda är mjukt. Den totala hårdheten i vattnet mäts i tyska hårdhetsgrader (dH). Finnsjön och Rävlanda har 3 dH och Hällingsjö 1,5 dH. Det kommunala vattnets pH-värde är cirka 8 och har låg fluoridhalt. Vattenproduktion, kubikmeter per år 1 800 000 1 600 000 1 400 000
Finnsjöns vv
1 200 000 1 000 000
Rävlanda vv Hällingsjö vv
800 000 600 000
Inköp från Mölndal och Partille
400 000 200 000
Restprodukten från reningsverken är avloppsslammet som antingen används som jordförbättring eller förbränns. Avloppsvatten kommer dels från hushåll och dels från olika typer av verksamheter. Tre fjärdedelar behandlas i reningsverk och resterande del i enskilda avlopp (cirka 3 500 anläggningar). I Härryda kommun finns två reningsverk, ett i Hällingsjö och ett i Rävlanda som byggdes år 2000. Avloppsvatten från Mölnlycke och Landvetter (85 procent av den totala mängden avloppsvatten) leds till Ryaverket. Halterna av tungmetaller i slammet från Rävlanda reningsverk, Hällingsjö reningsverk och Ryaverket är låga jämfört med de gränsvärden som gäller, vilket innebär att det kan användas på åkermark. Idag tas slammet omhand i Göteborg genom kompostering och upparbetning till jord eller fyllnadsmaterial.
08
20
06
07
20
05
20
04
20
20
20
03
0
I reningsverket avskiljs framför allt fosfor, organiskt material och till viss del kväve. Många ämnen kan inte brytas ned, exempelvis olika metaller. Dessa hamnar till största delen i slammet, men går till viss del även ut i naturen.
Källa: VA/Avfall, Härryda kommun. vv = vattenverk
Idag i Härryda kommun är den genomsnittliga användningen av vatten per person och dygn cirka 150 liter eller knappt 55 kubikmeter per år.
14 Miljöredovisning Härryda kommun 2008
Avfall Avfall redovisas i avsnittet Medborgares delaktighet.
Radon Radon är en gas som kan avges både från mark och byggnadsmaterial (blågrå lättbetong). Risken för radon i mark beror på bergartens uranhalt, bergets sprickighet och hur krossat det är. Radon kan även finnas i dricksvattnet. Radongas kan orsaka lungcancer och därför har gränsvärden tagits fram. Gällande gränsvärde för radon inomhus är 200 becquerel per kubikmeter luft. I Härryda kommun är det vanligast med radon från byggnadsmaterial. I marken bedöms radonhalten vara låg till normal. Områden med normalriskmark, på grund av genomsläppliga isälvsavlagringar, finns bland annat i Mölndalsåns dalgång, Rävlanda och Hällingsjö. Ingen mark har klassats som högriskområde. Radonriskkartan som togs fram 1983 har under 2005/2006 omarbetats och kompletterats. Det finns små moränområden i kommunen som kan innebära problem med markradon, Tahultsdrumlinen är ett sådant område. Radonmätningar genomfördes under vintern 2007 i alla förskolor och i alla skolor vintern 2008.
Miljöredovisning Härryda kommun 2008 15
4. Medborgares delaktighet
Avfallsmängder
Alla nationella miljömål berörs.
Insamlad mängd hushållsavfall, kg per invånare
Medborgarnas delaktighet är ett av nyckelorden i Agenda 21. För att öka miljömedvetenheten och delaktigheten är det viktigt med kunskap och kommunikation. Ett bra mått på människors och verksamhetsutövares miljöengagemang är att analysera olika beteenden, som till exempel hantering av avfall och olika typer av miljöledning, -certifiering.
250 200 150 100 50 0
Avfall Hushållsavfall består främst av organiskt material och förpackningsavfall. Den optimala hanteringen är att sortera ut båda dessa avfallsslag och därmed öka återvinningsgraden. Hantering av avfall kan leda till olika miljöproblem som förorening av mark, grundvatten och ytvatten, utsläpp av växthusgaser, smittospridning, dålig lukt, etcetera och det är därför viktigt att avfallet hanteras på rätt sätt. Hushållsavfall och liknande avfall från bostäder, kontor och verksamheter går till Sävenäs avfallsanläggning för energiåtervinning eller till kompostering.
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 I den totala mängden ingår avfall från hushåll, kontor och Landvetter flygplats Källa: VA/Avfall, Härryda Kommun
Mängden hushållsavfall som samlats in har ökat de senaste åren, men 2008 minskar mängderna. Det kan vara en effekt av den vikande konjunkturen men är trots allt ett trendbrott. Total mängd avfall per behandlingsslag, kg per invånare 600 500
Avfallsplan
400
I slutet av 2003 antog kommunfullmäktige en avfallsplan för Härryda kommun. I planen finns sex övergripande mål: • Minska avfallets mängd och farlighet. • Skydda kommuninvånarnas hälsa och miljö. • Främja en god resurshållning. • Erbjuda god kommunal service. • Eftersträva en kostnadseffektiv hantering. • Öka återanvändning och återvinning.
300
Till dessa finns detaljerade mål och aktiviteter för åren 2003-2008. Under 2008 påbörjades arbetet med en regional avfallsplan.
16 Miljöredovisning Härryda kommun 2008
Materialåtervinning Energiåtervinning
200
Kompostering
100 0 2001
Destruktion Deponi
2003
2005
2007
Insamlat hushållsavfall, avfall från Bråta återvinningscentral och förpackningar och tidningar från återvinningsstationer Källa: VA/Avfall, Härryda Kommun
Endast avfall till destruktion ökar från föregående år. Ett av de nationella delmålen för avfall anger att senast år 2010 ska minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling.
Mängd avfall vid Bråta återvinningscentral, kg per invånare
Material från återvinningsstationerna, kg per invånare 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
250 200 150 100 50 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Förpackningar av glas Metallförpackningar Förpackningar av hårdplast Pappersförpackningar Tidningar
20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08
300
Källa: VA/Avfall, Härryda Kommun
Källa: VA/Avfall, Härryda Kommun
Grovavfall lämnas till Bråta återvinningscentral för sortering och materialåtervinning. Boende östra delen av kommunen lämnar dock grovavfall vid Råssa återvinningscentral i Bollebygds kommun. Dessa mängder redovisas alltså inte i här.
Hemkompostering
Mängd elektronikskrot vid Bråta återvinningscentral, kg per invånare
16 14 12 10 8 6 4 2 0
Fler och fler komposterar sitt matavfall. Detta leder till att man får ett utmärkt jordförbättringsmedel och kan minska avfallstransporterna. Totalt har 4 662 hushåll anmält att de komposterar, en ökning med 207 hushåll sedan 2006. Detta innebär att drygt hälften av enfamiljsbostäderna i kommunen komposterar. Miljöledningssystem i företag
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Källa: VA/Avfall, Härryda Kommun
Mängden elektronikskrot har minskat under 2008. Härryda kommun ganska lågt i förhållande till flertalet kommuner i Västra Götalands län och ca fyra kilo lägre än rikssnittet. Insamlingen vid återvinningsstationerna har ökat för alla fraktioner utom tidningar. Anledningen till denna minskning är oklar, men kan vara en nedgång totalt sett för tidningar, tidskrifter och reklam.
Att införa ett miljöledningssystem i företaget är ett bra sätt att få kontroll på dess miljöpåverkan. Det finns flera typer av miljöledningssystem, men det är ISO 14001 och EMAS som är mest kända. Många företag väljer också att miljödiplomera verksamheten, en enklare variant av miljöledningssystem enligt ISO 14001. Antal företag certifierade enligt ISO 14001 20 15 10 5 0 1999 Härryda
2001 Kungälv
2003
2005
2007
Lerum
Källa: www.certifiering.nu
Miljöredovisning Härryda kommun 2008 17
Antal företag med miljödiplomering
Antal förskolor och skolor med Grön flagg 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0
10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Källa: Göteborgs Stad Källa: Håll Sverige Rent
Miljöledningssystemen ökar under 2008 och då särskilt företag med miljödiplomering. Miljöutbildningen för företag som genomfördes under året ledde till ett högre antal diplomeringar.
Symbolen för miljödiplomerade verksamheter.
Grön Flagg Detta är Sveriges största miljöutmärkelse anpassad för skolor och förskolor. Grön flagg är ett bevis på att skolornas verksamheter prioriterar miljöarbetet, delaktigheten och demokratin mellan både personal och elever samt följer principerna för hållbar utveckling. Utmärkelsen erhålls av stiftelsen Håll Sverige Rent.
Flaggan som visar att verksamheten fått utmärkelsen Grön Flagg.
18 Miljöredovisning Härryda kommun 2008
Härryda kommuns skolor arbetar aktivt med miljöfrågor. Antalet skolor och förskolor som har fått Grön flagg har dock minskat. Idag finns det 10 stycken: Furuhällsskolan Gärdets förskola Hindås förskola Högadalskolan Landvetterskolan Lunnaskolan Pixbo Montessoriskola Pixbo naturförskola, Nötskrikan Sjöholmens förskola Vällsjöskolan
Ekologiska livsmedel Ekologisk livsmedelproduktion sker utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och konstgjorda tillsatsämnen, vilket innebär en större hänsyn till miljö och människors hälsa. Efterfrågan i Sverige på ekologiska livsmedel ökar stadigt. Just nu är efterfrågan till och med större än tillgången.
5. Naturen i Härryda Det är många av de nationella miljökvalitetsmålen som gäller för naturen och naturresurserna i Härryda kommun;
Några lövträd i Högäset och Långenäs är naturminne och 11 biotopskydd finns i skogsmark.
- Levande skogar
Strandskydd gäller för både sjöar och större vattendrag. Syftet med strandskyddet är att bevara djur- och växtarter men också att trygga förutsättningarna för friluftslivet. Vissa andra miljöer är också generellt skyddade såsom stenmurar, odlingsrösen, alléer, småvatten och våtmarker i jordbruksmark.
- Ett rikt odlingslandskap
Naturinventeringar
- Bara naturlig försurning - Ingen övergödning - Giftfri miljö - Levande sjöar och vattendrag - Myllrande våtmarker
- Ett rikt växt- och djurliv
Naturen har såväl ett egenvärde som ett värde för människor bland annat som resurs för forskning, undervisning eller för rekreation. Härryda kommun är en skogskommun med många sjöar. Det finns över 100 sjöar som är större än en hektar och av dessa är 36 större än 10 hektar. Skyddad natur i Härryda Naturen kan skyddas på olika sätt. Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, värdefulla naturmiljöer, tillgodose behov av friluftsområden och skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för värdefulla arter. År 2008 var totalt 714 hektar skyddade: Natura 2000: 198 ha Naturreservat: 484 ha (utom Risbohult och Klippan som ingår i Natura 2000) Biotopskydd: 32 ha Naturreservat som Länsstyrelsen arbetat med under 2008 är Hålsjön-Rambo mosse, utökning av Klippans naturreservat, Bråta samt Yxsjön. Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av skyddade områden inom EU. I Härryda är Klippan, Labbera och Maderna klassificerade som Natura 2000-områden. Landskapsbildskydd finns i Härskogen vilket innebär att exploatering är begränsad.
Omfattande naturinventeringar har genomförts och all känd kunskap har samlats i en naturdatabas. Arbete med naturvårdsplan pågår som ett underlag i den pågående revideringen av översiktsplan. Grova träd är inventerade Inventeringen av grova lövträd i kommun har färdigställts och slutrapporterats till länsstyrelsen under året. Totalt inventerades 1 388 träd, varav 66 träd var grövre än 400 cm i omkrets. Det grövsta trädet som påträffats var en ask på 617 cm. Ek dominerar dock som det vanligaste trädslaget. Ett informationsblad har skickats till fastighetsägare med grova lövträd för att öka kunskapen om betydelsen av de grova träden samt ge skötseltips. Ett informationsmöte med exkursion har också genomförts för personal som yrkesmässigt hanterar trädfrågor. Syftet med inventeringen var att få en översiktlig kunskap om förekomst och bevarandestatus av de grova lövträden i kommunen. Träd med en omkrets över 250 cm samt hamlade och hålträd med omkrets över 200 cm har inventerats. Genom att identifiera var grova lövträd är belägna finns framtida möjligheter att restaurera lokaler samt att skydda enstaka grova lövträd mot avverkning. Inventeringen är en del av kommunens lokala naturvårdsprojekt där Naturvårdsverket är medfinansiär med statliga bidrag till kommunal och lokal naturvård. Miljöredovisning Härryda kommun 2008 19
Fler naturvårdsprojekt har pågått under året; Storåns dalgång, naturvårdsplan, fågelholkar och restaurering i Wendelsbergsparken med dess dammar. Skogen 60 procent av landarealen består av skog (30 000 hektar). Främst finns det barrskog, men också en del lövskog. Det finns 130 nyckelbiotoper, särskilt utpekade små skogsområden med höga naturvärden. Ytan av dessa motsvarar två procent av kommunens skogsmark (2006). Areal miljömärkt skogsbruk enligt FSC, antal hektar
Ekologisk odling Ekologisk odling sker utan användning av konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel, vilket bidrar till att den biologiska mångfalden bevaras. KRAV-märket visar bland annat att produktionen sker utan bekämpningsmedel och konstgödsel, att husdjuren behandlas väl och får vistas ute i det fria samt att genmodifierade organismer inte förekommer i livsmedlet. Andel av åkerarealen som har miljöstöd, % 35 30
3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0
25
Härryda
20
Kungälv
15
Lerum
10 5 0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2004
2006
Källa: FSC
FSC, Forest Stewardship Council, är en oberoende, internationell medlemsorganisation som verkar för ett frivilligt ackrediteringsprogram för organisationer och företag som certifierar skogsbruk och produkter från dessa skogar. Andelen FSC-certifierad skog var 2006 cirka 10 procent av arealen skogsmark. Hela den areal som kommunen äger är certifierad enligt FSC från och med 2005.
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting
Areal KRAV-godkänd åker- och betesmark, antal hektar 300 250 200 150 100 50 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Krav-godkänd åkermark, ha Krav-godkänd betesmark, ha
Källa: KRAV
Ekologisk odling ökar mycket under 2008. Det finns 873 hektar åker- och betesmark i Härryda kommun. En fjärdedel hade 2007 miljöstöd. 2008 fanns det totalt 315 hektar KRAV-godkänd åker- och betesmark, det vill säga 36 procent av den totala åkermarken, en stor ökning sedan 2007.
20 Miljöredovisning Härryda kommun 2008
Svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak är de ämnen som har störst betydelse för försurningen. Men skogsmarken kan även försuras genom själva skogsbruket – alltså inte bara genom nedfallet av försurande ämnen. Vatten som drabbas av försurning visar lågt pH och låg alkalinitet. Utfällningen av aluminium och tungmetaller från marken ökar. Försurningen har effekter på växter och djur, främst i sjöar och vattendrag. Försurande ämnen i nederbörd, luft, vatten och mark gör att material vittrar snabbare. Därigenom skadas till exempel byggnader och även föremål som är kulturhistoriskt värdefulla. I marken påverkas rörledningar och fornlämningar. Också människans hälsa kan påverkas, bland annat av dricksvatten från försurade brunnar. I Härryda kommun har både vattendrag och skogsmark påverkats av försurningen. Sjökalkning genomförs regelbundet enligt ett kalkningsprogram. Stora kalkningsinsatser upprätthåller idag tillfredställande vattenkvalitet och bevarar den biologiska mångfalden i de större sjöarna och vattendragen. I Klippans naturreservat finns en fast mätpunkt som ingår i övervakningen av luftföroreningar i regionen via IVL. Där mäts nedfallande mängder av svavel och kväve via så kallade krondroppsmätningar på skogsytan. Nedfall Klippan, kg per hektar och år Svavel
Kväve 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 19 90 /1 19 99 92 1 /1 19 99 94 3 /1 19 99 96 5 /1 19 99 98 7 /1 20 99 00 9 /2 20 00 02 1 /2 20 00 04 3 /2 20 00 06 5 /2 00 7
Försurning
Källa: IVL
Räknat från 1990 minskar nedfallet av svavel stadigt medan tendensen för kväveoxider är minskande men inte med en lika tydlig trend. Övergödning Övergödning orsakas av fosfor och kväve som tillförs vatten eller mark. Den ökar produktionen av bland annat alger och andra växter i vattenmiljöer. Den stora mängden organiskt material kräver syre för att brytas ned. Detta kan leda till syrefattiga miljöer. Övergödningen kan också påverka människors hälsa genom höga halter av nitrat i grundvatten. Nedfallet av kväveoxider bidrar också till övergödning. Andra källor är ammoniak och gödsel från jordbruket samt fosfor och kväve från avloppsreningsverk och industri. Reningsgraden för fosfor ligger på drygt 97 procent för såväl Hällingsjö som Rävlanda reningsverk. För kväve är reningsgraden 38 procent för Rävlanda och ca 60 procent för Hällingsjö.
19 90 /1 19 991 92 /1 19 993 94 /1 19 995 96 /1 19 997 98 /1 20 999 00 /2 20 001 02 /2 20 003 04 /2 20 005 06 /2 00 7
16 14 12 10 8 6 4 2 0
Miljöredovisning Härryda kommun 2008 21
Kommunens eget arbete Revision av miljöarbetet
Personalleasing av miljöfordon
Granskningen som genomfördes under 2007 ledde till att organisationen för miljöarbetet förtydligades och införande av miljöledningssystem finns i budget för 2011.
Personalen har från 2008 erbjudits att leasa miljöfordon 27 personer har utnyttjat detta erbjudande och ytterligare 50 har anmält intresse.
Miljökalender med tema ”När mormor var ung” Miljökalendern är en av kommunens största satsningar på att nå ut med miljöinformation till hushållen. Temat för 2009 är ”När mormor var ung”. Med text och svartvita gamla foton beskrivs historiska nedslag från 1900-talets början och framåt. Varje månad ges exempel på hur det var att leva då jämfört med idag. För åttonde året i rad skickas miljökalendern till alla hushåll, företag och skolor. Vår serie av miljökalendrar syftar till att ge miljötips och bidra till kunskap om vad hållbar utveckling innebär och ökad miljömedvetenhet. Kraftsamling inom utbildning, kultur och fritid Sektorn för utbildning och kultur har fått i uppdrag att arbeta mer fokuserat på miljö och hållbar utveckling. Mycket tid har lagts ned på planering och genomförande i sektorns ledningsgrupp och ute i organisationen. En styrgrupp för miljöombuden har tillsats. Alla verksamheter ska ta ett steg framåt i sitt miljöarbete. Den stora höjdpunkten var i höstas då all personal, cirka 1 400 personer, fick en halvdags inspirationsutbildning ”Kraftsamling för hållbar utveckling”. Ett inspirerande musiksatt bildspel har också visats på arbetsplatsträffar, brukarråd och föräldramöten. Trafiksäkerhets- och resepolicy En trafiksäkerhets- och resepolicy antogs av kommunstyrelsen i februari 2008. Ett av målen är att ”innan utgången av 2009 ska de genomsnittliga koldioxidutsläppen för kommunens fordon understiga 140g/km”. 22 Miljöredovisning Härryda kommun 2008
Resvaneundersökning bland kommunanställda Under perioden oktober–november 2008 genomfördes en undersökning för att kartlägga kommunmedarbetarnas vanor, attityder och förändringspotential när det gäller resor till och från arbetet och i tjänsten. Undersökningen fick en svarsfrekvens på 56 procent. Resultatet visar bland annat att många anställda bor nära sitt arbete. Medelavståndet är cirka 15 kilometer. Det vanligaste sättet att ta sig till jobbet är att köra ensam i bil (53 procent) och att antingen åka kollektivt eller cykla (13 procent vardera). Undersökningen genomfördes som en del i kommunens medverkan i Göteborgsregionens kommunalförbunds klimatinvesteringsprogram Nya vägvanor. Naturvårdsverket är medfinansiär med statliga bidrag. Därtill har fler företag kontaktats för en kreativ dialog kring de anställdas resor. Vinsten för företagen är, förutom minskad trängsel och bättre luftkvalité, lägre reskostnader, friskare personal samt bättre miljöprofil. Många anställda har deltagit i Cykelutmaningen. Mat för folkhälsa och hållbar utveckling Måltidsservice har startat ett aktivt arbete kring skolmatens roll för bättre folkhälsa och för en hållbar utveckling; SMART. Vid skolstarten inbjöds till föräldramöten där skollunch serverades och föreläsningar hölls om hur SMART-konceptet fungerar. Dessa kvällar har varit mycket uppskattade och har på ett positivt sätt ändrat attityden till skollunchen. Måltidsservice har i samarbete med Förskolan tagit fram en
skift ”Maten i förskolan” som skall bidra till en jämn och bra matkvalitet på förskolorna. Den innehåller också riktlinjer som innebär mindre "tomma kalorier" på förskolan. Efter upphandlingen är gjord görs ett aktivt val där man försöker undvika produkter som åkt långt. Endast svenskt kött och fågel serveras i skolorna. Den ekologiska andelen har ökat från 7 procent förra året till 10 procent 2008 (7 procent är KRAVmärkt). Förutom mjölk serveras nu även ekologiska morötter, vitkål, bananer, gula ärtor, delvis pasta, delvis bröd och delvis fisk.
Mer fjärrvärme Den positiva utvecklingen fortsätter där uppvärmning med hjälp av fjärrvärme ökar och olja minskar. Biobränsleeldad fjärrvärme står idag för 70 % av uppvärmningen i kommunala lokaler. Den miljödiplomerade kommunala fastighetsfunktionen fortsätter att aktivt jobba med energiuppföljning för att kunna optimera driften. Uppvärmningsform kommunens lokaler 100% 90% 80%
Uthållig kommun Härryda kommun deltar under en treårsperiod i Energimyndighetens program Uthållig kommun – med energin som språngbräda. Vid en ceremoni med Energimyndighetens generaldirektör i juni skrev kommunstyrelsens ordförande under avsiktsförklaringen. Programmet kompletterar och förstärker kommunens utvecklingsarbete på energiområdet och för minskad klimatpåverkan. Arbetet inriktas på kommunala transporter, kommunala fastigheter, näringslivsutveckling, fysisk planering, energiplan, indikatorer, kommunikation och satsning inom en sektor.
70% Värmepump
60%
Fjärrvärme
50%
Olja
40%
Vattenburen el
30%
Direktverkande el
20% 10% 0% 2003
2004
2005
2006
2007
2008
Källa: Driftstatistik, Härryda kommun
Gatubelysning Fram till 2007 fanns 6 300 belysningspunkter varav två tredjedelar var kvicksilverlampor. Övriga var nästan uteslutande av högtrycksnatriumtyp. Under 2008 har ytterligare 1 000 av kvicksilverlamporna bytts ut mot högtrycksnatriumlampor. Resterande lampor planeras att bytas ut under 2009-2011. Man har även testat LED-lampor som ersättning av ett 30-tal kvicksilverlampor.
Miljöredovisning Härryda kommun 2008 23
Källor Hemsidor och rapporter Certifiering.nu Sverige. Statistik över certifierade företag, kommunvis. www.certifiering.nu Design med Omtanke – Gröna listan www.designmedomtanke.com Fair trade center – guide till etisk upphandling www.fairtradecenter.se FSC-Sverige. Statistik, FSC-certifikat i Sverige www.fsc-sverige.org Göteborgsregionen www2.gr.to/luftvardsprogrammet Håll Sverige Rent, Grön Flagg www.hsr.se
Sweco/Härryda kommun, Resvaneundersökning Härryda kommun 2009-02-04 Härryda kommun Per Sundström, Christina Borg, Anders Åkerman Trafik Ann-Louise Eliasson, VA/Avfall Pär Olausson, VA-drift Rosa Falck, Måltidsservice Mats Björklund, Fastighet Lars Wilke, Miljö och hälsa Ulla Andersson, Plan Karin Meyer, Miljösamordning
Härryda kommun harryda.se IVL. Krondroppsnätet, resultat, deposition i skog www.ivl.se KRAV lantbrukstatistik www.krav.se Luftfartsverket, flygplatsstatistik www.lfv.se Länsstyrelsen i Västra Götalands län Miljöskydd, utsläppssammanställning www.o.lst.se Miljömålsportalen Sveriges 16 miljömål och delmål www.miljomal.nu Naturvårdsverket, Rapport 5946 Index över nya bilars klimatpåverkan 2008 Regionalt uppföljningssystem RUS www.rus.lst.se Skogsstyrelsen Skogens pärlor www.skogsstyrelsen.se SCB Energi, körsträckor och bränsleförbrukning www.scb.se SCB Kommunala energibalanser www.scb.se SSI (Statens Strålskyddsinstitut). Rikt- och gränsvärden för radon www.ssi.se Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se
24 Miljöredovisning Härryda kommun 2008
Bilder Illustrationer 16 miljömål – Tobias Flygar
