Miljörapport SSAB Oxelösund AB SSAB Merox AB

Miljörapport 2008 SSAB Oxelösund AB SSAB Merox AB

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

2 av 58

MILJÖRAPPORT SSAB Oxelösund AB 2008 Innehållsförteckning 1

ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 1.1 1.2

ADMINISTRATIVA UPPGIFTER FÖR SSAB OXELÖSUND AB. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER FÖR SSAB MEROX AB

4 4 5

2

MILJÖPOLICY

6

3

MILJÖBERÄTTELSE 2008 FÖR SSAB OXELÖSUND AB

6

3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 3.10 3.11

ENERGI VILLKOR OCH TILLSTÅND ANMÄLNINGSÄRENDEN UNDER 2008 PRÖVOTIDSUTREDNINGAR INLÄMNADE 2008 MARKFÖRORENINGAR UTSLÄPP TILL LUFT OCH VATTEN DRIFTSSTÖRNINGAR NYA ANLÄGGNINGAR INOM VERKSAMHETSOMRÅDET MILJÖLEDNINGSSYSTEM DEPONIER TILLSYNSMÖTEN

7 7 8 9 10 10 10 11 11 12 12

4

PRODUKTION/OMFATTNING PÅ VERKSAMHETEN 2008

13

5

VERKSAMHETSBESKRIVNING UR MILJÖSYNPUNKT

15

5.1 5.2 6

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN 6.1 6.2 6.3 6.4

7

RENINGSANLÄGGNINGAR FÖR VATTEN RENINGSANLÄGGNINGAR FÖR LUFT KEMIKALIEHANTERING RUTINER FÖR FORTLÖPANDE KONTROLL AV MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE.

UPPFYLLANDE AV VILLKOR 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7 7.8 7.9 7.10 7.11 7.12

8

BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN VID SSAB OXELÖSUND AB BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN VID SSAB MEROX AB

KOMMENTARER TILL ÖVERSKRIDNA RIKTVÄRDEN UTSLÄPP AV STOFT TILL LUFT UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER TILL LUFT UTSLÄPP AV KOLDIOXID UTSLÄPP AV SVAVELDIOXID TILL LUFT UTSLÄPP AV PAH OCH DIOXINER. DIAGRAM ÖVER UTSLÄPP TILL LUFT UTSLÄPP AV METALLER OCH ÖVRIGT TILL LUFT UTSLÄPP TILL VATTEN ANALYSER PÅ LAKVATTEN FRÅN DEPONIER ENERGIFÖRBRUKNING FÖRBRUKADE KEMISKA PRODUKTER

MILJÖSTÖRNINGAR OCH RISKER 8.1 8.2 8.3

MILJÖSTÖRNINGAR KOKSVERKETS BIPRODUKTVERK SEVESO 2

15 19 22 22 24 26 26 27 30 31 33 34 34 36 36 36 38 41 42 42 43 43 43 43

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

3 av 58

9

VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖN

44

10

AVFALLSHANTERING

44

10.1 10.2 11

44 46

KOMMENTERAD SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR .......... 48 11.1 11.2 11.3

12

OMHÄNDERTAGANDE AV AVFALL STATISKTIK ÖVER AVFALL OCH FARLIGT AVFALL

OMGIVNINGSUNDERSÖKNINGAR SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL (SRK) EXTERNT BULLER

BILAGOR BILAGA 1 – UTDRAG UR MILJÖDOM MÅL NR M 2033-7

48 48 52 55 55

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

4 av 58

1

Administrativa uppgifter

1.1

Administrativa uppgifter för SSAB Oxelösund AB

Verksamhetsutövare/ företag/ plats Namn

SSAB Oxelösund AB

Platsnummer

0481-104

Postadress

613 80 OXELÖSUND www.ssab.com

Telefonnummer Organisationsnummer Anläggningens mittpunkt RT90

0155-254000 556313-7933 X= 1576600 Y=6506800

Kontaktperson

Klas Lundbergh

Kommun och län där verksamheten bedrivs

Oxelösunds kommun, Södermanlands län

Fastighetsbeteckningar

Stora Hummelvik 1:8, Brannäs 1:2 Oxelö 7:37, Oxelö 7:62, Oxelö 7:69

Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

27.10 23.10 40.50 63.10

Produktionstillstånd från Miljödomstolen

Beslut från 2007-11-15, beslutet vann laga kraft 2007-12-12. Mål nr M 2033-07 Beslut 2002-04-09 Mål nr M 10-99 Länsstyrelsen i Södermanland

Tillstånd för Ålödeponin Tillsynsmyndighet

stål och metall stenkol förbränning infrastruktur

1.2

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

5 av 58

Administrativa uppgifter för SSAB Merox AB

Verksamhetsutövare/ företag/ plats Namn

SSAB Merox AB

Platsnummer

0481-104

Postadress

613 80 OXELÖSUND www.merox.se

Telefonnummer Organisationsnummer

0155-254000 556123-5978

Kontaktperson

Klas Lundbergh

Kommun och län där verksamheten bedrivs

Oxelösunds kommun, Södermanlands län

Fastighetsbeteckningar

Stora Hummelvik 1:8, Brannäs 1:2

Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

90.100 förbehandling sortering mm 90.30 mellanlagring 90.300 deponering

Tillstånd från Miljödomstolen Tillstånd för Ålödeponin

Beslut från 2007-11-15, beslutet vann laga kraft 2007-12-12. Beslut 2002-04-09 Mål nr M 10-99

Tillsynsmyndighet

Länsstyrelsen i Södermanland

2

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

6 av 58

Miljöpolicy

På SSAB Oxelösund tillverkar vi produkter och använder anläggningar som på ett effektivt sätt hushållar med råvaror, energi och andra naturresurser. De avancerade höghållfasta stål vi framställer och den kunskap vi tillför innebär att våra kunders produkter blir mer miljöanpassade. Därmed främjas en hållbar utveckling för våra kunder, oss själva och samhället i övrigt. Vi arbetar på ett systematiskt, målstyrt och förebyggande sätt för att minska vår miljöpåverkan och säkerställa ständiga förbättringar. Miljöarbetet kännetecknas av kunnande, förståelse och delaktighet hos alla medarbetare där efterlevnad av lagar, förordningar och andra krav utgör en naturlig del.

3

Miljöberättelse 2008 för SSAB Oxelösund AB

SSAB är ledande tillverkare av höghållfast tunnplåt och kylda stål. Koncernens stålrörelse består av tre divisioner; Tunnplåt (SSAB Tunnplåt AB med huvudorterna Borlänge och Luleå), Grovplåt (SSAB Oxelösund AB med tillhörande dotterbolag) och division Nordamerika. SSAB:s övriga två dotterbolag är Plannja som står för vidareförädling och Tibnor som är koncernens handelsföretag. SSAB Oxelösund AB är världens ledande producent av kylda stål. Med kylda stål avses grovplåt med extra hög hållfasthet och god svetsbarhet i kombination med hög slitstyrka och god formbarhet. Kylda stål, dvs. slitstålen Hardox och konstruktionsstålen Weldox används i applikationer med extrema krav på hållfasthet i kombination med god svetsbarhet eller hög slitstyrka. De kylda stålen säljs över hela världen och används bl.a. i entreprenadmaskiner och gruvutrustning. I Oxelösund finns också dotterbolaget SSAB Merox AB som vidareförädlar och säljer biprodukterna från verksamheterna i Oxelösund och Borlänge, medverkar till att återföra bl.a. järn- och kolhaltiga material till processerna. Antalet anställda i Oxelösund var den 31/12 2008 2420 personer.

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

7 av 58

SSAB Merox AB är ett helägt dotterbolag till SSAB Oxelösund AB och SSAB Tunnplåt AB med verksamheter i Oxelösund, Borlänge och Grängesberg. Här redovisas verksamheten i Oxelösund. Verksamheterna i Borlänge och Grängesberg redovisas i särskilda miljörapporter. Merox utvecklar, marknadsför och processar metallurgiska biprodukter, samt bidrar till att återföra bl.a. järn- och kolhaltiga material till processerna för att stödja och säkerställa en hög nivå av resursutnyttjande vid tillverkning av stål inom SSAB. Merox produktsortiment innefattar exempelvis kravgodkänd jordbrukskalk, unika ballastmaterial och råvaror till elektronikindustrin. Merox hanterar totalt cirka 900 000 ton material årligen. Antalet anställda vid Merox var 2008, cirka 55 personer varav cirka 45 personer i Oxelösund. 3.1

Energi

Vid produktionen av järn och stål uppkommer stora mängder energirik gas. Dessutom produceras ånga i samband med de metallurgiska processerna. Gas och ånga används i processerna och för produktion av fjärrvärme och el. Till kommunens fjärrvärmenät levererades år 2008 96 GWh. SSAB Oxelösund producerade i fjol 240 GWh elenergi av "överskottsgaser". Det svarade för en väsentlig del av vårt elbehov. 3.2

Villkor och tillstånd

SSAB Oxelösund AB erhöll ett nytt miljötillstånd för verksamheten, Mål nr M 2033-07. Domen vann laga kraft den 12 december 2007. Miljödomen ger SSAB tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för fortsatt och utökad verksamhet med följande tillståndsgiven produktion: Rampkoks Råjärn Prima ämnen Levererad plåt Gods över kaj

530 000 ton/år 2 000 000 ton/år 1 900 000 ton/år 1 000 000 ton/år 3 500 000 ton/år

Reglering sker genom 30 villkorspunkter. Domen innebär även krav på ett antal åtgärder, prövotidsutredningar och provisoriska villkor. Ett nytt kontrollprogram har under året lämnats till tillsynsmyndigheten. SSAB Merox AB har inga egna tillstånd för verksamheterna i Oxelösund eller Borlänge. Huvudverksamheterna på orterna, SSAB Oxelösund AB respektive SSAB Tunnplåt AB har villkor för verksamheten som inbegriper de verksamheter som sköts av Merox. Verksamheten i Grängesberg är anmälningspliktig, en förnyad anmälan lämnades och godkändes 2008. Företagets deponier har egna tillstånd och innefattas inte i det nya tillståndet. Under året har utfyllnaden av Stegeluddsviken genomförts enligt det kontrollprogram som har lämnats till tillsynsmyndigheten.

3.3

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

8 av 58

Anmälningsärenden under 2008

Följande ärenden anmäldes till tillsynsmyndighet och beslutades under året: Anmälan om slamcentrifug koksverket. Installation och drifttagning av en slamcentrifug vid biproduktverkets biologiska vattenrening. Kontrollprogram för utfyllnad av Stegeluddsviken vid SSAB Oxelösund. Kontrollprogrammet gäller för genomförandet av utfyllnaden vid Stegeluddsviken. Anmälan utförande etapp 7 Ålödeponin. Tillsynsmyndigheten skall godkänna mellantäckningen och utförandet innan varje deponietapp får tas i drift. Anmälan angående schaktning och markarbeten – Varmapparater. Markberedning samt byggnation av fundament och kringutrustning inför byte av varmapparater vid Masugn 2. Anmälan angående utökning av nödgjutningsbäddar masugnar. Utökning med fyra nya nödgjutningsbäddar för råjärn bredvid de befintliga fem bäddarna inom masugnsområdet. Anmälan utgrävning Pråmläge. Uppgrävning av material som spillts vid lossning och lastning vid pråmläget. Anmälan avseende försök med D-fiber. Försök att minska diffus damning genom att spola returpappersfiber vid Lotsängens deponi, (Anmälan återtagen den 16 oktober 2008). Anmälan avseende sprängning och mellanlagring av bergsmassor. Sprängning och mellanlagring av bergsmassor vid Brannäshalvön. Anmälan – Nya anläggningar inom SSAB’s verksamhetsområde 2008-2011. Gäller för sjoklager, anlöpningslinje, skrothantering, diffusionsugnar mm. Anmälan avseende nödgjutning. Nödgjutning av råjärn vid nio nödgjutningsbäddar inom masugnsområdet under tidsperioden 1 september 2008 – 31 december 2009. Ansökan om godkänd mätmetod för bestämning av svaveldioxid från SSAB’s kraftvärmeverk (NFS 2002:26). Anmälan utförande sluttäckning Östra delen, Ålöfjärdsdeponin. Beskrivning av utförande av sluttäckning vid Ålöfjärdsdeponin. Redovisning av PCB i byggmaterial. Genomförd inventering rörande PCB i fog- och golvmassa i byggnader vid SSAB Oxelösund AB i enlighet med 16 § SFS ”Förordning (2007:19) om PCB. Anmälan angående rivning av Glasbruk och Vattentorn etapp 1. Anmälan angående bortforsling av förorenade massor vid koksverkets tjäracistern TC1.

3.4

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

9 av 58

Prövotidsutredningar inlämnade 2008

Företaget har den 31 december 2008 lämnat följande sju prövotidsutredningar till miljödomstolen. Ytterligare prövotidsutredningar kommer att lämnas in under 2009. Nedan följer en sammanfattning av vad de inlämnade utredningarna innebär.  Stoftemissioner från stålverket Bolaget skall utreda förutsättningarna för att reducera stoftutsläpp från stålverket. Utredningen ska omfatta utsläppsbegränsande åtgärder, utsläppsminskningar samt kostnaderna härför. Bolaget skall senast den 31 december 2008 redovisa utredningen till miljödomstolen med i förekommande fall förslag till villkor.  Omhändertagande av LD gas Bolaget skall utreda förutsättningarna för tillvaratagande av LD-gas i bolagets energisystem och för elproduktion. Utredningen skallomfatta även utsläppsbegränsande åtgärder, utsläppsminskningar samt kostnader härför. Bolaget ska senast den 31 december 2008 redovisa utredningen till miljödomstolen och i förekommande fall förslag till villkor.  Utsläpp från granuleringsanläggningen mm Bolaget skall utreda förutsättningarna för lagring av granuler, utsläpp av avdragsvatten till recipient samt utformningen av vallen/utloppet till recipient. Beträffande granulerna ska bolaget under prövotiden följa upp erfarenheter av lagring i det fria av granulerna både vad avser damning och hantering av dammbekämpningsvatten. Beträffande utsläpp av avdragsvatten ska bolaget undersöka vattnets föroreningsinnehåll. Vilken utformning som vallen/utloppet till recipienten ska ha ska undersökas under prövotiden. Prövotidsredovisningen med erfarenheter under prövotiden samt förslag på slutliga villkor ska ges in till miljödomstolen senast den 31 december 2008.  Utsläpp från vakuumanläggning SSAB skall senast den 31 december 2008 till miljödomstolen redovisa resultat och i förekommande fall föreslå villkor rörande utsläpp till vatten från den nya vakuumanläggningen.  Utsläpp av kväveoxider, NOx från processer Bolaget ska utreda förutsättningarna för att reducera utsläppen av kväveoxider eller en kombination av dessa genom rening eller processinterna åtgärder samt kostnader för dessa. Utredningen omfattar bl. a. - Installation av så kallad låg-NOx brännare i ämnesugnarna. - Om selektiv icke katalytisk reduktion, SNCR, är en möjlig teknik i koksverkets undereldning. - Installation av selektiv katalytisk reduktion, SCR, i Normugn 2. Utredningen ska omfatta utsläppsbegränsande åtgärder, utsläppsminskningar samt kostnaderna härför. Bolaget skall senast den 31 december 2008 redovisa utredningen till miljödomstolen med i förekommande fall förslag till villkor.

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

10 av 58

 Kylvattenutsläpp mm Bolaget ska utreda temperaturgradientens utbredning i Ålöfjärden beroende av bolagets kylvattenutsläpp. Med hjälp av modeller, litteraturstudier få en utökad kunskap om hur vattenströmmar, bioturbation och resuspension påverkar sedimenten i Ålöfjärden samt redovisa resultaten av den översiktliga dagvattenutredningen. Bolaget ska senast den 31 december 2008 redovisa utredningen till miljödomstolen med i förekommande fall förslag på villkor.  Utsläpp från interna transporter. Bolaget skall utreda utsläpp och hur utsläppen kan reduceras av kväveoxider från interna transporter. Redovisningen omfattar utbytesplaner samt effekter av genomförda investeringar/åtgärder samt att utreda tekniska och ekonomiska möjligheter och tidplan för installation av partikelfilter och katalysatorer. Bolaget skall senast den 31 december 2008 redovisa utredningen till miljödomstolen och i förekommande fall förslag till villkor. 3.5

Markföroreningar

Vid grävning inom verksamhetsområdet har markföroreningar påträffats. Detta har då anmälts som miljöstörning till länsstyrelsen och uppföljning har skett muntligt på tillsynsmöten eller skriftligt till tillsynsmyndigheten. Den sammanlagda mängden förorenade massor som forslats bort till destruktion var under 2008 cirka 2200 ton. De områden där markföroreningar har påträffats är vid koksverksområdets tjäracisterner, grävning för oljeavskiljare vid Brannäs samt vid markbearbetning inför byte av varmapparater vid masugn 2. 3.6

Utsläpp till luft och vatten

Utsläppen till luft och vatten från verksamheten vid SSAB Oxelösund AB var, 2008, i flesta fall betydligt lägre än de begränsningsvärden som myndigheterna angivit. Inga gränsvärden har överskridits under året. Däremot har några riktvärden tillfälligt överskridits. 3.7

Driftsstörningar

Under 2008 har 11 miljöstörningar inträffat som föranlett inrapportering till Länsstyrelsen. Uppföljning av dessa samt mindre störningar följs upp vid regelbundna tillsynsmöten med länsstyrelsen och Oxelösunds kommun.

3.8

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

11 av 58

Nya anläggningar inom verksamhetsområdet

Målningslinjen med höglager En ny byggnad med bläster- och målningslinje för plåt har satts i drift under året. Den nya målningslinjen ligger i den norra delen av verksamhetsområdet. Ett höglager för plåt finns även i anslutning till målningslinjen. Anlöpningsugn i hall 10 efterbehandlingen Valsverkets efterbehandling värmebehandlar, formaterar, skyddsmålar och utlastar plåt innan leverans till kund. De ugnar som värmebehandlar plåten är normaliseringsugnar och anlöpningsugnar. Anlöpningsugnar används för att modifiera hårdhet, styrka och seghet på härdat material vid temperaturer mellan 180° C - 680° C. Den nya anlöpningsugnen är en elugn. Ugn och nytt härdverk i hall 1 valsverket I en härdugn värms plåtarna till cirka 900° C och i efterföljande härdverk kyls plåtarna genom att de spolas med stora mängder vatten under högt tryck. Den nya ugnen värms med el. Till härdverket finns även en kylvattenbassäng för cirkulation av processvatten samt ett kyltorn för kylning av processvattnet. Vakuumstation stålverket Vakuumanläggningens (VTD) huvudsakliga funktion är att driva ut bland annat väte ur stålet för att stålet ska få den rätta kvaliteten. Vid stationen vakuumbehandlas, värms och tillsätts legeringar i det flytande stålet. Anläggningen har ersatt stålverkets Skänkugn (SU) som nu fungerar som en värmningsstation för stålskänkar. Vid skänkugn kan även legeringar tillsättas. 3.9

Miljöledningssystem

SSAB Oxelösund AB har ett miljöledningssystem enligt miljöstandarden ISO 14 001. Certifikat erhölls från DNV den 17/5 2004, certifikat nr 2004-SKM-AR-788. Förnyat certifikat finns som sträcker sig till den 31/1 2012. SSAB Merox arbetar enligt miljöledningssystemet ISO 14001, och certifierades våren 2001. Förnyat certifikat finns som sträcker sig till den 3/6 2011. Under året har 16 stycken interna revisioner för kvalitets- och miljöledning genomförts på SSAB samt 7 stycken interna revisioner på Merox.

3.10

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

12 av 58

Deponier

En avslutningsplan har upprättats för Lotsängsdeponin. Det har även upprättats en anpassningsplan samt en deponiplan för Ålödeponin. I samband med det nya miljötillståndet har företaget fått tillstånd att anlägga en inert deponi vid Brannäs för deponering av LD-slagg och AQS. Arbetet med deponin pågår i samråd med tillsynsmyndigheten. Företaget har även tagit fram en lokaliseringsstudie för förslag på lämpliga platser för anläggandet av en ny deponi. 3.11

Tillsynsmöten

Under året har sju tillsynsmöten hållits. På tillsynsmötena deltar SSAB, Länsstyrelsen och Oxelösunds kommun. SSAB lämnar dessutom varje kvartal en rapport över företagets utsläppsdata.

4

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

13 av 58

Produktion/Omfattning på verksamheten 2008 Produktion/omfattning på verksamheten 2008 Faktisk produktion / förbrukning Tillståndsgiven produktion

Ton

förändring sedan 2007

530 000

430 000 17 036 3 395 540 100 788 400 1 328 500 56 300 119 300 1 186 400 137 000 624 000 886 208 122 609

-12 286 143 -3 -104 751 -89 947 -194 698 -23 049

181 028 14 125

-23 057 -9 403

6 964 1 569 451

-211 -580 233

Koks

102 209

-4 267

Injektionskol

115 875

-46 102

Kol

503 430

-112 378

Bränd kalk

43 878

-61 807

Legeringar

33 890

-11 520

Kalciumkarbid

8 100

-1 983

Köpt extern skrot

41 613

-10 794

Internt skrot

239 484

-51 566

Råvaror till Merox

27 004

Köpta råvaror

SSAB Merox AB

SSAB Oxelösund AB

Produkt

Koks Stenkolstjära Råbensen Råjärn hytta 2 Råjärn hytta 4 Råjärn totalt Bäddgjutet råjärn Granulerat järn Prima ämnen Produktion härdlinje 2 Levererad plåt Gods över kaj Brikettproduktion Produkter baserade på masugnsslagg LD-sten Ammoniumsulfat Pellets

2 000 000 200 000 1 900 000 1 000 000 3 500 000

-304 030 -12 648 14 200 5 668

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

14 av 58

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

15 av 58

5

Verksamhetsbeskrivning ur miljösynpunkt

5.1

Beskrivning av verksamheten vid SSAB Oxelösund AB

Inledning SSAB’s industriområde ligger öster om Oxelösund kommuns centrala delar och området omfattar cirka 400 hektar. I söder gränsar området mot Gamla Oxelösund och Oxelösunds hamn, i öster mot Östersjön och i norr mot Brannäshalvön. SSAB Oxelösund AB producerar både färdig plåt och halvfabrikat i form av stålämnen. Stålämnestillverkningen är betydligt större än den mängd som valsas i det egna valsverket. Övriga stålämnen säljs i huvudsak till SSAB Tunnplåt AB i Borlänge för vidare valsning till tunnplåt. En mindre del av ämnena säljs även till externa kunder. Plåten som valsas i Oxelösund används både till enklare stålkonstruktioner och till mycket avancerade tillämpningar där hög hållfasthet, svetsbarhet och slitstyrka behövs. Slitstålet Hardox och det extra höghållfasta konstruktionsstålet Weldox utgör företagets kärnaffär. Verktygsstålet Toolox och skyddsplåten Armox är plåtar som också tillverkas och valsas i Oxelösund. Från järnmalm till grovplåt – en översikt Nedan visas en principskiss över råvaruanvändningen och tillverkningen av olika produkter i de olika processerna vid SSAB Oxelösund AB. Leverans Förädling MEROX Leverans Biprodukter Malm

Masugn

Råjärn

Leverans

Eldningsolja

Stålugn

Råstål

Efterbehandling & stränggjutning

Stålämnen

ÄmnesValsning ugn

Plåt

Koks Kol Kol

Koksverk

Leverans biprodukter

Kalksten Luft Syrgas

Skrot

Bränd kalk

Koksugnsgas

Värmebehandling

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

16 av 58

Masugn Järnmalm, koks, kol och kalksten lossas från pråm/båt till upplagringsplatser i Oxelösunds hamn. Råvarorna forslas sedan från hamnen på inbyggt transportband in till lagerfickor i masugnarnas råvaruhus. Första steget i tillverkningen av ämnen eller plåt är masugnsprocessen, där järnoxiden i malmen reduceras till råjärn. Reduktionen sker med koks och kol i ett cirka 25 meter högt ugnsschakt. I detta schakt tillsätts järnbärare, slaggbildare och koks överst. Ugnen är keramiskt infodrad. I den nedre delen blåses het blästerluft, syrgas och kolpulver in. Dels sker kemiska reaktioner med slutresultatet att syre i malmen reagerar med kolet och avgår som gaserna koldioxid och kolmonoxid. Kvar blir flytande råjärn och slagg. Masugnen tappas på flytande råjärn och slagg genom ett tapphål i botten på ugnen. Råjärnet tappas i ett stort eldfast kärl, s.k. torped som går på järnväg för vidare förädling i stålverkets LD-konverter. Slaggen transporteras också på järnväg för svalning och vidareförädling. Avgaserna från masugnen renas dels genom torr avskiljning vilket ger hyttsot och dels genom våt avskiljning som ger hyttslam. Den renade gasen energiåtervinns i kraftverket samt i förbränningsprocesser i produktionskedjan. Vid tappning av masugnen frigörs stora mängder stoftmängder som samlas upp via utsugsfilter. Vid start och stopp av masugnen måste man under kortare perioder släppa ut orenad masugnsgas vid toppen av masugnen. Koksverk För att smälta järnmalmen i masugnen behövs koks. Koksen fungerar som bränsle och reduktionsmedel men även genom sin styckeform stötta övriga material inne i masugnen samt att gas kan passera genom ugnen. Koksen bildas genom att råkolet hettas upp utan lufttillträde i cirka 20 timmar så kolet koksar, dvs. först mjuknar till en plastisk massa och sedan stelnar till koks. Koksningen sker i 100 parallella ugnar. Vid koksningen avges stora mängder av koksugnsgas. Ur koksugnsgasen utvinns bensen och stenkoltjära i biproduktverket. Koksugnsgasen renas även från svavel som överförs till svavelsyra som i sin tur används för att framställa ammoniumsulfat. Den renade koksugnsgasens energiinnehåll används sedan i olika värmningsprocesser, exempelvis för att värma stålämnen till valsningstemperatur samt för värmebehandlingar av plåt. Tömning (tryckning) av koksugnarna och släckning av koksen ger betydande stoftutsläpp. Dessa övervakas genom att man via ett index bedömer hur mycket det ryker. Energi och media - kraftverk Vid SSAB’s kraftverk produceras/distribueras följande:  Elkraft  Fjärrvärme  Olika typer av vatten  Ånga  Blästerluft till masugnarna  Gasol  Olja

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

17 av 58

Den egna elkraftproduktionen står för cirka 44 procent av företagets totala elförbrukning. Fjärvärme från kraftverket levereras internt inom företaget samt till Oxelösunds kommun. Stora mängder vatten hanteras inom företaget. De vattentyper som förekommer inom företaget är industrivatten, saltvatten, dagvatten och dricksvatten. Dessa olika vattentyper används och hanteras olika beroende på var i processen vattnet används. Den ånga som produceras i ångpannorna används till elproduktion, hetvattenproduktion eller till värmningsändamål. Blästerluft är tryckluft och används till reduktionsprocessen i masugnarna. Gasolen används till skärning, exempelvis vid stålverk och valsverk. Eldningsoljan distribueras dels till kalkverket, dels används oljan i kraftverkets ångpannor som stöd- och reservbränsle. Oljan är lågsvavlig tjockolja. LD-konverter LD-konvertern i stålverket består av en tegelinfodrad plåtmantel med en höjd på cirka 8,5 meter och en diameter på cirka 6,5 meter. Konvertern är tippbar för påfyllning av råvaror respektive urtappning av det färdiga stålet. Råjärnet innehåller cirka 4 procent kol. I LD-konvertern minskas denna kolhalt till under 0,1 procent genom att blåsa på syrgas. Vid denna så kallade blåsningsprocess oxideras en del föroreningar och tas upp som fasta oxidföreningar i slaggen medan kolet avgår som koloxid via avgaserna. För att ta upp de oxidiska föreningarna i slaggen tillsätts bränd kalk som slaggbildare. För att hålla nere temperaturen vid blåsningen tillsätts även cirka 20 procent skrot. Efter blåsningsprocessen återstår ett råstål som alltid har en likartad analys. I samband med tappningen till gjutskänken tillsätts sedan olika legeringsämnen för att ge det färdiga stålet önskvärda egenskaper. LD slaggen transporteras i speciella grytor för svalning och vidareförädling. LD slaggen luftkyls och siktas sedan till olika fraktioner av LD sten. Värmen i avgaserna från LD-konvertern tas tillvara via värmeväxlare därefter avskiljs stoftet från gaserna som sedan facklas. Efterbehandling av råstål Fortsatt behandling av stålet sker i olika efterbehandlingsstationer där vakuumbehandling kan göras och tillsättning av legeringar sker. Utsläpp vid efterbehandlingsstationerna sker huvudsakligen som stoft som samlas upp i filter via utsug.

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

18 av 58

Stränggjutning Det flytande stålet levereras till stränggjutningsmaskinerna i skänkar om cirka 220 ton per styck. Skänkarna förflyttas med traverskranar. I stränggjutningsmaskinen gjuts det flytande stålet ut till fasta stålämnen. Stålverket har två stränggjutningsmaskiner. I stränggjutningsmaskinen formas och kyls stålet till en lång sträng med bredden varierande mellan 900-1700 mm och med en tjocklek av 220 mm eller 290 mm. Strängen kapas sedan med gasolskärbrännare till förutbestämda längder till stålämnen. Innan stålämnena säljs eller levereras till valsverket synas ytorna och eventuella sprickor slipas bort i en ämnesslipmaskin. För varje skänk som gjuts ut kyls energi motsvarande 45 000 kWh bort. Detta motsvarar årsförbrukningen av 1-2 villor med direktverkande el. Granuleringsanläggning I anläggningen granuleras råjärn och stål. Granulerna är i första hand avsvavlat råjärn och anläggningen har en kapacitet på cirka 180 ton per timme. Granuleringsanläggningen är ett alternativt sätt att omhänderta flytande järn från masugnarna då kapaciteten vid stränggjutningsanläggningen är begränsad, exempelvis vid sommarstopp. Valsning De nu färdiga stålämnena värms upp i ämnesugnarna till lämplig valsningstemperatur, dvs. mellan 1100°C och 1300° C. Som bränsle i ugnarna används nu den gas som bildas i koksverket. Det färdigvärmda stålämnet passerar ämnesblästern för rensning av glödskal som bildats i ugnen. Valsverket är ett reversibelt kvartoverk, vilket betyder att verket kan köras i bägge riktningar samt att det har fyra valsar med två arbetsvalsar och två stödvalsar. Stödvalsarna tar upp valskraften från arbetsvalsarna så att plåten kan valsas jämntjock. När stålämnet har valsats ut till önskad längd, bredd och tjocklek kommer den från kvartoverket som en råplåt. Råplåten riktas och svalnar vid någon av svalbäddarna. Råplåten synas, eventuella ytfel slipas bort och går vidare till formatering till order- eller lagerplåt. Efterbehandling Valsverkets efterbehandling värmebehandlar, formaterar, skyddsmålar och utlastar inför leverans till kund. Plåtar har olika flöden beroende på plåtens tjocklek och kvalitet. Det finns även anläggningar för olika räddningsbehandlingar såsom slipning, svetsning, och riktning. För att kunna hålla reda på plåtens identitet finns anläggningar för stämpling och märkning av plåt. Utlastning och leverans Utlastning och leverans av plåt sker med både lastbil, järnväg och båt. Av de totala utleveranserna av färdiga produkter sker cirka 55 procent med järnväg, cirka 12 procent med lastbil och resterande cirka 33 procent går ut med båt via företagets stålhamn. Containertrafiken via båt har ökat under senare år.

5.2

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

19 av 58

Beskrivning av verksamheten vid SSAB Merox AB

För att stödja och säkerställa en mycket hög nivå av resursanvändning vid tillverkning av stål inom SSAB styrs processerna för att erhålla biprodukter med rätt kvalitet. Biprodukterna förädlas och säljs av SSAB Merox. Merox har genom sin verksamhet uppnått en ledande position i landet inom sin bransch. Merox sköter också driften av SSAB’s deponier och styrning av farligt avfall. Merox arbetssätt Både för klassiska produkter och biprodukter är det en självklarhet att kunna styrka både tekniska, miljömässiga och hälsopåverkande egenskaper. Merox arbetar kontinuerligt med att införskaffa den kunskap som krävs och har som målsättning att alltid kunna uppvisa behövliga data. Kraven på data är också något som successivt ökas. Biprodukterna undersöks ur flera olika aspekter för att finna dess unika egenskaper. Med dessa som bas identifieras en applikation där produkten kommer till sin rätt, både ekonomiskt, tekniskt, och miljömässigt. Det gäller att se till helheten och göra en total bedömning av biprodukternas fördelar. Genom att nyttja dessa produkter kan kunderna ofta erhålla miljöfördelar i form av färre transporter, minskade utsläpp till luft och mark, minskad användning av jungfruliga råvaror, smartare markanvändning mm. För att skapa mer tekniskt funktionella produkter kompletteras ibland biprodukterna med andra råvaror. Kvaliteten på produkterna säkras genom kontinuerliga provtagningar, olika tester och analyser, vissa produkter är certifierade. För bästa produktutnyttjande hos kund har Merox en aktiv kundsupport, med produktframtagning nära kunden, såsom platsbesök och utbildningar. Som alltid är råvarorna viktiga i framtagandet av bra produkter. SSAB:s mycket kända och starkt styrda processer ger oss råvaror med väl känt innehåll med homogenitet över tid. De produkter som Merox idag säljer är mycket väldefinierade och undersökta. Till varje produkt finns en produktspecifikation och vid behov även säkerhetsdatablad. Produkterna hanteras inom gällande kemikalie- och produktlagstiftning. Huvuddelen av Merox’ forskning och produktutveckling sker i egen regi men även genom samarbete med universitet och högskolor.

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

20 av 58

Miljöpåverkan Miljöpåverkan från processerna vid Merox består huvudsakligen av stoft till luft samt olika former av slam, dels från autogenkvarnen, dels från vattenbegjutning av LD-slaggtipp. Den verksamhet som Merox bedriver för att förädla biprodukter samt omhändertagandet av avfall medför att diffus damning kan uppstå vid hantering och från upplag. Därför vidtas alltid åtgärder för att förebygga detta, till exempel genom bevattning och sopning. Merox. Råvaror – Processer – Produkter Råvaror in från SSAB’s processer: Interna: Skrot i olika form Järnoxider i olika form, såsom stoft, slam, skärslagg, slipspån, glödskal mm Tegel olika sorter Slagg från masugn & LD

Processer för biprodukter:

Produkter ut:

Produktionsprocesser: Skrothantering

Internt SSAB: Briketter Hytta/LD Skrot Hytta/LD Merolit Slaggbildare Täckmedel Legering

Krossverk, slagger Siktverk, slagger Kvarnanläggning Lågtipp

(Externt inköpta: Olika råvaror)

Autogenkvarn

Separationsverk Granuleringsanl. Torkanläggning Brikettverk Blandningsverk Tegelsortering

Transporter

Huvudsaklig miljöpåverkan: Förbrukning Gasol och syrgas Bidrar ibland till damning ’’ - ’’ ’’ - ’’ El-förbrukning Saltvattenförbr. Transporter El-förbrukning Ind.vatten förbr. AQS –slam rest El-förbrukning Ind.vatten förbr. Oljeförbrukning Bidrar till damning Bidrar ibland till damning Råvaruförbrukning El-förbrukning, Bidrar ibland till damning Förbrukning av olja

Extern försäljning: Hyttsten Hyttsand Merolit Täckmedel Ammoniumsulfat Skrot M-Kalk Tegel olika sorter Merox järnbärare

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

21 av 58

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

22 av 58

6

Åtgärder för att minska miljöpåverkan

6.1

Reningsanläggningar för vatten

Anläggning Reningsteknik Masugnar Sedimentation, kylning, recirkulation, sandfilter Koksverk Kemisk/biologisk rening, sedimentation, slamcentrifug, flotation Stålverk LD-konverter Sedimentation, recirkulation, avvattning av slam Stålverk stränggjutning Sedimentation, sandfilter, recirkulation Stålverk granulering Lamellfilter, recirkulation, cyklon, sandfilter Stålverk vakuumanläggning Textilt spärrfilter. Valsverk Sedimentation, oljeavskiljare, recirkulation, sandfilter Processvattenrening – Masugnar Från renspolning av de våta elektrofiltren för processgasrening erhålls processvatten förorenat av stoft och tidvis även cyanidföreningar. Cyanider bildas hela tiden i masugnsprocessen, men sönderdelas av det osmälta materialet i ugnen. Mängden är dock beroende av mängden alkali som tillförs ugnen. Avskiljning av stoftpartiklar sker i en konventionell förtjockare med hjälp av flockningsmedel. Avdraget vatten renas i sandfilter innan det avleds till recipienten. För kylning återanvänds 95 procent av vattnet. Processvattenrening - Koksverk Processvattnet som ska renas kyls och järnklorid tillsätts för att komplexbinda medföljande cyanider. Därefter överförs vattnet till luftningsbassängen där fosforsyra tillsätts för att bakterierna i den aktiva slamprocessen ska få näring. Ytluftare syresätter vattnet under uppehållstiden i bassängen. Den aktiva slamprocessen förmår bryta ned mer än hälften av de organiska föroreningar som finns i vattnet mätt som COD och nära 100 procent av fenolen. Under ideala förhållanden reduceras också mer än 90 procent av ingående tiocyanatmängd. Efter den aktiva slamprocessen överförs processvattnet till en förtjockare där slammet avskiljs och återförs till luftningsbassängen. En flotationsanläggning finns även, vilket minskat utsläppen. Under året har en slamcentrifug installerats mot den biologiska reningen som ger en förbättrad rening med avseende på suspenderande ämnen. Processvattenrening Stålverk LD-konverter Processgaserna i ugnen renas i två seriekopplade venturiskrubbers. Den renade gasen förbränns i fackla. Processvattnet innehållande stoft renas i en konventionell förtjockare med hjälp av flockningsmedel. Avskiljt slamvatten avvattnas i en kammarfilterpress. Merparten av det renade processvattnet återanvänds i reningsprocessen. Systemets är slutet så att inget vatten avleds till recipient under normal drift.

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

23 av 58

Stränggjutning För kokillkylning finns ett slutet system där matarvatten används. Till vattnet doseras kemikalier för att förhindra korrosion och utfällningar i systemet. Vattnet kyls via saltvattenvärmeväxlare. Öppen spritskylning sker med industrivatten. Vattnet renas i sedimenteringsbassäng och sandfilter före återanvändning. Till vattnet doseras lut och flockningsmedel för att minska korrosion och förbättra reningen. En mindre del avdrags och återförs till industrivattendammen. Borttransport av skärslagg från skärmaskinerna sker med industrivatten. En stor del av vattenmängden rundpumpas. Avdrag av vatten och skärslagg sker via en skruvklasserare där huvuddelen av slaggen avskiljs. Avdragsvattnet återförs till industrivattendammen. Granulering Förorenat processvatten från Stålverkets granuleringsanläggning renas i två steg, dels i en lamellsedimentering och via sandfilter. Processvattnet recirkulerar till största del och endast en viss mängd avdragsvatten går till recipient. Under året har även två cykloner installerats mot anläggningen för att minska susphalten i vattnet. Företaget lämnade in en prövotidsutredning i december 2008 där villkor för avdragsvattnet föreslås. Vakuumanläggning En ny tankvakuumanläggning har under året ersatt den gamla vakuumbehandlingsstationen SU (skänkugn). Gaser och stoft från anläggningen renas dels i ett textilt spärrfilter samt även efter filtret med vattenbegjutning direkt i vakuumpumpen. Provtagning på avdragsvattnet har under året ingått som en prövotidsutredning och företaget har här föreslagit villkor för avdragsvattnet mot recipienten Ålöfjärden. Den ”gamla” skänkugnsanläggningen (SU) har under året successivt ersatts av den nya tankvakuumanläggningen, vilket innebär en väsentlig minskning av metallerna bly och zink mot avlopp 20. Tidigare redovisades SU anläggningens utsläpp mot avlopp 10 men i och med den nya anläggningen leds allt vatten mot avlopp 20. Processvattenrening - Valsverk Förorenat processvatten från bland annat Kvartovalsverket renas i tre steg. Det första steget är en grovavskiljning och där glödskal avskiljs, det andra reningssteget är två sedimenteringsbassänger och i det tredje steget renas vattnet via en sandfilteranläggning. Vattnet leds sedan till industrivattendammen och till bergrummen för förnyad användning. Från bergrummen går cirka 140-230 m3/h till reningsanläggningen. Vattnet återförs sedan till bergrummen. Cirka 400-800 m3/h pumpas från reningsanläggningens sandfilter tillbaka till industrivattendammen för återcirkulation.

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

24 av 58

Dagvatten För närvarande finns ett antal oljeavskiljare inom området. Tömning sker var sjätte vecka. Fast oljeläns finns utanför avlopp 80. Vid sommarstopp eller andra större insatser läggs läns ut utanför avlopp 20. Inspektion av recipienten närmast avloppen utförs en gång per dag med avseende på olja på vattenytan. En beredskapsplan för ingripande vid oljeutsläpp finns. Under 2008 har en översiktlig dagvattenutredning tagits fram som har ingått som en del av prövotidsutredningarna. Lakvatten, deponier Lakvatten från Lotsängen kontrolleras genom provtagning av det dagvatten som passerar under deponin, dessutom finns ett antal grundvattenrör installerade där provtagning genomförs. Lakvatten från Ålödeponin samlas upp i en provisorisk lakvattendamm i anslutning till deponin. Ur denna tas prover för analys. På Ålödeponin finns dessutom några äldre grundvattenrör där vattnet har analyserats. Sanitärt avlopp Kontroll av SSAB sanitära avloppsvatten sker genom provtagning med automatisk provtagare installerad omedelbart före inledandet till det kommunala avloppsreningsverket. 6.2

Reningsanläggningar för luft

Av de utsläppspunkter (skorstenar, lanterniner o dyl.) som finns har ett fyrtiotal någon form av reningsanläggning (cykloner, elektrofilter, textila spärrfilter, våtskrubber etc.). För masugnar och stålverk är utsläppen via lanternin det helt dominerande utsläppet och för koksverket är stoftutsläpp i samband med tryckning av stoft det dominerande utsläppet. Ett större miljöprojekt ”Koksverksprojektet” har under året startats upp på med följande delprojekt som rör utsläpp till luft: Införande av andningssystem för avluftningar inom biproduktverket, automatisk tändning vid rågasfackling samt installation av sughuv vid tryckning. Övriga utsläppskällor härrör i huvudsak från olika former av förbränning där framför allt masugns- och koksugnsgas används. Eldningsolja används endast i mindre utsträckning. Utsläppet av svaveldioxid är främst beroende på hur pass väl svavelväte kan avlägsnas från koksugnsgasen. Masugnsgasen är praktiskt taget svavelfri. Kväveoxidbildningen är i huvudsak beroende av flamtemperaturen vid förbränningen samt tillgången till syre och kan inte i någon större utsträckning påverkas av skötselåtgärder.

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

25 av 58

Emissionen av svaveldioxid Den orenade koksgasen innehåller stora mängder svavel i form av svavelväte. Gasen renas i biproduktverket och svavelvätehalten mäts efter rening. Utifrån denna halt beräknas utsläppet vid förbränning av koksgas. Svavlet som ingår i koksen hamnar till stor del i masugnsslaggen och en del av detta svavel avgår från slaggen vid tappning. En annan svavelkälla är det svavel som finns i brännolja, bensin och diesel. Företaget strävar efter att använda lågsvavliga produkter. Svavelutsläppet beräknas efter halter och mängd bränslen. Lösningsmedelsutsläpp från målningsanläggningar Följande tre platser finns för målning av plåt: Bläster och målning vid Hall 5, Härdlinje 2 (H2) samt vid den nya målningsterminalen. Kolväten mäts kontinuerligt vid samtliga anläggningar och kontrolleras 1 gång/år av extern mätkonsult. Efter beräkningar redovisas resultaten i företagets kvartalsrapport. NOx-utsläpp Kväveoxider bildas vid all förbränning. Förbränning av en blandning av koks- och masugnsgas ger som regel låga flamtemperaturer och därmed låg NOx-bildning. NOx från kraftverk, OK2 och OK3 mäts kontinuerligt och kontrolleras 1 gång/år av kontrollant som är ackrediterad. Resultatet av mätningarna redovisas årsvis till Naturvårdsverket som beslutar om inbetalning eller återbetalning av NO-avgift. Företaget har i december 2008 lämnat in två prövotidsutredningar för NOx utsläpp från processer och transporter. Inspektion av koksugnsbatteriet Emissionen av rök och stoft från koksbatteriet i samband med fyllning, koksning, tryckning och i övrigt går inte att mäta utan mycket stora svårigheter. Kontrollen av läckage sker därför genom ett index som bedöms av personal vid koksugnarna Kontroll av gasfacklor Övervakningen av tändutrustning på masugns-, koksugns och LD-facklan är av mycket stor betydelse för att säkerställa att brännbar gas inte släpps ut utan att förbrännas. På samtliga facklor finns termoelement som registrerar när gasen brinner. Övervakningen av facklorna sker från respektive kontrollrum. Med hjälp av processdatorerna kan uppgift erhållas om gasflöde till facklorna och bränntiden på facklan. Vid koksverket har ett arbete pågått under året för automatisk tändning av facklorna vid respektive koksugnsbatteri, sammanlagt 5 stycken.

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

26 av 58

Begränsning av diffus damning Företagets interna transporter samt den verksamhet som Merox bedriver för att upparbeta och omhänderta biprodukter och avfall medför att diffus damning uppstår. Bolaget vidtar fortlöpande skyddsåtgärder beträffande den diffusa damningen inom verksamhetsområdet. Åtgärder för att förebygga diffus damning sker genom bevattning, sopning etc. Transportvägar och asfalterade ytor sopas regelbundet. En plan för dammbekämpning och åtgärder finns framtagen. Planen kommer att revideras årligen i samråd med tillsynsmyndigheten. 6.3

Kemikaliehantering

För att ha god kontroll på de kemikalier som hanteras på företaget finns kemikaliesystemet Chemsoft där säkerhetsdatabladen för alla använda kemikalier finnas. Av systemet skall det även framgå var de olika kemikalierna finns. Möjlighet till riskbedömning av kemikalier finns även. Inköp av kemikalier sker enligt en intern rutin som skall säkerställa att alla kemikalier registreras. Arbete pågår att förena inköpssystemet och kemikaliesystemet, för att kunna ha bättre kontroll av förbrukningen av kemikalier. I samband med miljötillståndet fick företaget ett villkor på invallning av kemikalier. Ett första steg i det arbetet har under året varit att genomföra en inventering av de platser där kemikalier förekommer för att i ett senare skede avgöra vilka kemikaliebehållare som behöver vallas in. Inventeringen har hittills genomförts för Metallurgienheten (M) och under 2009 kommer detta även att genomföras för enhet Plåt (P). Ett omfattande arbete med invallning av koksverkets tjäracisterner har genomförts under året och arbetet med detta fortsätter under 2009. REACH Företaget har förhandsregistrerat 14 kemikalier till ECHA (europeiska kemikaliemyndigheten). Metallurgiska slagger, järnoxider samt koksverksprodukter, råbensen, stenkolstjära och ammoniumsulfat. Ett arbete pågår för att bilda SIEF (forum för informationsutbyte om ämnen). Där alla tillverkare av ’våra kemikalier’ deltar. I ett SIEF tas alla data fram som krävs för en registrering. Slutgiltig registrering av de förhandsregistrerade kemikalierna ska vara slutförd 2010-11-30. 6.4

Rutiner för fortlöpande kontroll av miljöförbättrande arbete.

Företagets nya miljötillstånd innebär att ett antal åtgärder och prövotidsutredningar genomförs de kommande åren. Ett nytt kontrollprogram har även tagits fram vilket medför en översyn av mätningar och provtagningar.

7

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

27 av 58

Uppfyllande av villkor

Kontrollplatser för utsläppsmätningar till luft och vatten finns sammanställda i kontrollprogrammet. Av tabellerna nedan framgår att flertalet utsläpp är reglerade genom villkor i tillståndet. Villkoret är i form av riktvärden och gränsvärden.

Uppfyllande av villkor 2008 Villkor V Provisoriska villkor P * Ej aktuellt villkor Produktionstillstånd Rampkoks Råjärn Prima ämnen Leverard plåt Gods över kaj Granulerat järn

Enhet

Medel totalt

Villkor

kton kton kton kton kton kton

Metod M mätt C ber. E estim.

530 2 000 1 900 1 000 3 500 200

430 1328 1186 624 886 119 441 759

E E E

Utsläpp till luft P10 Ej villkor P10 P7 P8 P9 P10 P10 P10 P10 P10 P10 P10 P10

Stoft Koldioxid Svaveldioxid

ton kton ton

Riktvärden år Riktvärden år

500 2335 800

Svaveltrioxid fr svavelsyraverket

kg/ton svavelsyra

Riktvärden år

0,2

0,1

C

Svaveldioxid fr svavelsyraverket

kg/ton svavelsyra

Riktvärden år

3

5,8

C

Svavelhalt i renad koksgas Kväveoxider Bensen Zink Bly Kadmium Kvicksilver PAH Kolväten fr målningsanl.

g H2S/m3 ren gas ton ton ton ton kg kg kg ton

Riktvärde mån Riktvärden år Riktvärden år Riktvärden år Riktvärden år Riktvärden år Riktvärden år Riktvärden år Riktvärden år

0,6 800 4 1,5 0,15 2 5 700 3

0,6 733 4 1,6 0,004 1,1 0,2 645 2,6

C E E C C C E E C

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

28 av 58

Utsläpp till vatten, Ålöfjärden Suspenderade ämnen COD Olja/fett Ammoniumkväve Cyanid lättillgänglig Fosfor fr biologiska reningen Zink Bly PAH pH Fenol fr biologiskareningen Koppar fr järngranuleringen Bly fr järngranuleringen Krom fr järngranuleringen Nickel fr järngranuleringen Vanadin fr järngranuleringen

ton ton ton ton ton ton ton ton ton ton ton ton ton ton ton

Riktvärden år Riktvärden år Riktvärden år Riktvärden år Riktvärden år Riktvärden år Riktvärden år Riktvärden år Riktvärden år Riktvärden år

50 50 5 5 0,05 0,2 0,6 0,05 0,02 6-9

12 59 6 1 0,07 0,09 0,4 0,04 0,00 7-8,3

E C C C C C E E E C

2 10 1

0,3 4,2 0

E E E

2 1 1,1 5 Ej införd

E

Se koksverk nedan

P11 P11 P11 P11 P11 P11 P11 P11 P11 P11 P1 P6 P6 P6 P6 P6

Koksverk V2 V3 V4

Fyllhålslock, läckage Ugnsdörrar, planerarlucka Stigrör

index index index

Riktvärde mån Riktvärde mån Riktvärde mån

V5 V6

Tryckning Huv stoft i renad gas*

index mg/m3

Riktvärde mån Målsättningsvärde Riktvärde mån

V8

Släcktornet stoft Svavelsyraverket

g/ton koks

Riktvärde år

50

56

C

P7

Svaveltrioxid

kg/ton svavelsyra

Riktvärde år

0,2

0,111

C

kg/ton svavelsyra

Riktvärde år

3

5,8

C

g/m3 gas

Riktvärde mån

0,6

0,58

C

mg/l ton mg/l mg/l mg/l

Riktvärde mån Riktvärde mån Riktvärde mån Riktvärde mån Riktvärde mån Riktvärde mån

40 5 225 0,1 0,1 6-8

47 10 197 0,04 0,05 7

C C C C E C

kg/ton råjärn

Riktvärde år

0,07

0,01

C

mg/l mg/l mg/l mg/l

Riktvärde mån Riktvärde mån Riktvärde mån Riktvärde mån

10 0,2 0,1 1

7 0,012 0,16 0,2

C C C C

P8 P9 P1 P1 P1 P1 P1 P1

Svaveldioxid Renad gas Svavelväte Biologin utsläpp till havet Suspenderade ämnen Ammonium kväve COD Cyanid lättillgänglig Fenol pH

Masugnar P2 P3 P3 P3 P3

Lanteniner, torped- o slaggfyllning, tapphål mm stoft Gasreningsvatten Suspenderade ämnen Bly Fri cyanid Zink

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

29 av 58

Stålverk P4 P4 P5

Stoft fr lanterniner mm Stoft fr lanterniner mm Stoft i renad LD-gas ef skrubber Granuleringsanläggningen

kg/ton stål kg/ton stål mg/nm3

Riktvärde år Gränsvärde år Riktvärde år

0,15 0,2 50

0,076 0,076 80

V10

Torkning m gas NO2*

mg/MJ bränsle Riktvärde mån

100 Ej aktuell

V10

Torkning m olja NO2* Kylvatten fr vämeväxlare Temperatur till havet max

mg/MJ bränsle Riktvärde mån

150 Ej aktuell

V12

°C

Riktvärde 6 h

30

°C

Riktvärde 6 h

10

mg/l

Riktvärde dygn Riktvärde dygn Riktvärde mån Riktvärde mån Riktvärde mån Riktvärde mån Riktvärde mån Riktvärde mån Riktvärde mån

C C M

14

M

10 6-9 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2

16 8 0,07 0,06 0,003 0,003 0,02 0,07 0,0

E E E E E E E E E

Temp.differens kylvatten/hav V12 V13 V13 P6 P6 P6 P6 P6 P6 P6

max Avdragsvatten Suspenderade ämnen pH Koppar Zink Bly Krom Nickel Vanadin Cyanid fri

mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l

Valsverk V21

MTB kolväten

ton/anläggning Riktvärde år

1

0,3

C

V21

Anl Blästring o målning kolväten

ton/anläggning Riktvärde år

1

1,2

C

V21

Anl Målningsanläggning H2 kolväten Vatten till industrivattendammen Suspenderade ämnen Olja Skrotskärning Stoft fr avsugningsluft*

ton/anläggning Riktvärde år

1

1,1

C

10 2

7 0,2

C C

V9 V9 V28

mg/l mg/l

Riktvärde mån Riktvärde mån

mg/m3

Riktvärde mån

db/A) db/A) db/A) db/A)

Riktvärde Riktvärde Riktvärde Riktvärde

55 ej redov. 50 45 60

M M M

db/A) db/A) db/A)

Riktvärde Riktvärde Riktvärde

40 35 50

M M M

5 Ej aktuell

Buller Bostäder V 25 V 25 V 25 V 25 P 12 P 12 P 12

Dagtid Kvällstid Nattetid Momentanljud natt H2 o sorteringsterminalen fritidsbostäder Måndag-lördag dagtid Övrig tid(18.00-07.00+sön) Momentanljud natt

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

30 av 58

7.1

Kommentarer till överskridna riktvärden

7.1.1

Utsläpp till vatten Suspenderande ämnen från den biologiska reningen har överskridit riktvärdet under flera av årets månader pga. av återkommande driftstörningar i reningsprocessen. Arbete pågår för att komma tillrätta med detta. Under augusti överskreds riktvärdet för COD tillfälligt för att under september återgå till stabil nivå. Det totala utsläppet av ammoniumkväve har överskridits för året. För den biologiska reningen är villkoren provisoriska. För masugnarnas avdragsvatten har riktvärdet överskridits för suspenderande ämnen vid två tillfällen och för fri cyanid under hösten. Orsaken till de höga cyanidhalterna har varit driftproblem vid masugn 2 med förhöjd toppgastemperatur. Masugn 4 har under december körts ned vilket också orsakar höga toppgastemperaturer med förhöjd cyanidhalt. För stålverkets granuleringsanläggning har företaget under 2008 haft ett provisoriskt villkor för avdragsvattnet från anläggningen. De provisoriska riktvärdena har kunnat hållas för fri cyanid och för metallerna nickel, krom och bly. För koppar har riktvärdet överskridits under april månad och för zink och vanadin har riktvärdet tangerats vid vardera ett tillfälle under prövotidsperioden. Riktvärdet för suspenderande ämnen har överskridits under prövotiden. Under året har två cykloner installerats och företaget räknar med att på så sätt kunna sänka halterna av suspenderande ämnen från anläggningen, vilket i sin tur oftast medför lägre metallhalter. Villkoret för temperaturen ut från avlopp 20 (max 30° C) har överskridits vid ett tillfälle under augusti då temperaturen var 31° C. Orsaken var att en ventil som reglerar kylvattenflödet var trasig.

7.1.2

Utsläpp till luft Stoftutsläpp från några filteranläggningar har överskridit riktvärdet 10 mg/m3 för några anläggningar. Prestanda mäts normalt en gång per år, men om riktvärdet överskrids åtgärdas anläggningen och en förnyad mätning görs. Överskridandena har dessutom resulterat i översyn av förebyggande underhåll och rondering så att reningsanläggningarnas funktion säkerställs. Det provisoriska villkoret för utsläpp av svaveldioxid från svavelsyraverket har inte kunnat hållas på grund av anläggningsproblem. Företaget lägger stort fokus på frågan. Det provisoriska riktvärdet för det totala utsläppet till luft för zink har överskridits. Zink till luft kommer huvudsakligen från stålverket. För utsläpp av kolväten vid målningsanläggningarna har villkoret överskridits. Här finns en felskrivning i domen som anger utsläppet i ton kolväten, där det istället ska vara ton totalkol. Tillsynsmyndigheten har informerats.

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

31 av 58

Stoftvillkor för LD-gas efter skrubber samt stoftutsläpp från koksverkets släcktorn har överskridits under året. För stålverket pågår ett arbete för att ta fram åtgärder för att minska stoftutsläpp från anläggningen. 7.1.3

Buller Bullerdämpande åtgärder ingår i företagets åtgärder i samband med det nya miljötillståndet. Kraftverket är den identifierade bullerkälla som för närvarande mest bidrar till bullret nattetid men även andra källor har betydande bidrag. Vid nyinvesteringar ställs alltid krav på att bullerbelastningen inte får öka utan helst ska minska. En större kartläggning har genomförts där de största bullerkällorna har identifierats och åtgärder för att dämpa buller har under året genomförts på Normugn 2. Förutom löpande bullerkrav vid upphandling av anläggningar kommer ett antal ytterligare bulleråtgärder att genomföras under de närmsta åren.

7.2

Utsläpp av stoft till luft

Stoftutsläpp via utsugsutrustning och taklanterniner mäts genom uppsamling av stoft på filter medan ett antal andra källor måste uppskattas med schabloner. Mängden stoft från koksverket beräknas utifrån det rykindex som driftspersonalen skattar genom visuell mätning. Någon fast punkt har inte skalan och vi har en misstanke att ökat miljömedvetande successivt har skärpt skalan. Den totala mängden stoft ut till luft har under året varit ett provisoriskt villkor på 500 ton/år.

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

32 av 58

Utsläpp 2008 STOFT till luft Mängd Process avsnitt Koksverket släktorn scrubber fyllning tryckning stigrör ugnsdörrar undreldning krossar o siktar Pelletshantering siktstation pelletshus Masugn 2 tapphall, lanternin diffus dammning vid masugnsstopp Masugn 4 tapphall, lanternin diffus dammning vid masugnsstopp Bäddgjutning Kolmalning filter Ståltillverkning primärsystem 1784-1 sekundärsystem 1475-1,2 höga lanternin 1786-1 taklanterniner kalkhantering ämnesslip skänkugn Valsverket oljeeldning blästring målning blästring N2 plasmaskärning Brannäs ämneskap blästring + plasma H2 målningsterminal Brannäs OK2, OK3 processavgaser Merox krossar granulering slaggtipp Pilotkvarn 1+2 TOTALT Riktvärde

Ton

Summa ton 257

24 0 31 154 0 6 40 1

Beräkn metod C E E E E E C C

0,2 0,2

C 21

6 1 14

C E 25

9 1 15

C E 2,3 1

0,5

C 117

33 4 52 26 0,2 0,5 0,2

C C C C C C C 12

6 0,1 0,2 0,0 0,4 0,1 5

C C C C C C C 3

3

E 5

0 1,0 3 1

C C E

441 500

7.3

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

33 av 58

Utsläpp av kväveoxider till luft

Utsläpp av kväveoxider mäts i några anläggningar. Utifrån dessa data beräknas specifika utsläpp för de olika bränslen som används. Med dessa data beräknas övriga likartade utsläppskällor. Totalutsläppet av kväveoxider är reglerat genom ett provisoriskt villkor på 800 ton. Det är svårt att minska mängderna utan att samtidigt tappa i energieffektivitet. De höga förbränningstemperaturer som fås vid förbränning av koksgas är en bidragande orsak. Utsläpp 2008 KVÄVEOXIDER till luft Mängd

Beräkn Summa ton

metod

Koksverket

239

CE

Masugnar varmapparat fackling

57

Process avsnitt

Ton

Ståltillverkning Valsverket ämnesugnar normugn 1 normugn 2 normugn 7+8 OK2, OK3

E CE

53 3

13

CE

308 CE CE CE CE

188 25 88 8 116

Merox Interna transporter

393

TOTALT (excl. int. transp.) Riktvärde

733 800

M

7.4

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

34 av 58

Utsläpp av koldioxid

Företaget har under 2008 erhållit ett nytt tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004: 1199) om handel med utsläppsrätter för handelsperioden 2008-2012. Företaget tar fram en årlig utsläppsrapport som skickas till Naturvårdsverket. Utsläppen av koldioxid är i huvudsak processberoende och ökar med ökad produktion. Stora mängder processgaser energiåtervinns i våra kraftverk OK2/OK3. Den delen av koldioxidutsläppen bokförs därför på dessa anläggningar, men är samtidigt en integrerad del av hela verksamheten. Mängderna beräknas genom en materialbalans, där mängden kol in i en process skall balansera mängden kol ut ur processen. Utsläpp av koldioxid regleras i lagen (200:1199) om handel med utsläppsrätter. Företaget har tagit fram en vitbok ”SSAB och koldioxidutsläppen”. Dokumentet beskriver hur företaget arbetar idag och hur man på lång sikt ska bidra till ytterligare förbättringar. Summa koldioxidutsläpp enligt utsläppsrapporten för 2008 är 2 334 970 ton. 7.5

Utsläpp av svaveldioxid till luft

Utsläppen av svaveldioxid från förbränning beräknas från mängden svavel i bränslet. Det diffusa utsläppet av svaveldioxid från masugnsslagg och kokssläckning beräknas genom materialbalans för svavel. Totala mängden utsläppt svaveldioxid regleras som ett provisoriskt villkor på 800 ton per år som riktvärde. Dessutom finns specifika villkor för svavelsyratillverkningen.

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

35 av 58

Utsläpp 2008 SVAVELDIOXID till luft Process avsnitt Koksverket svavelsyraverk kokssläckning Masugnar Lanterniner M2 Utsug M2 Lanterniner M4 Utsug M4 Övrigt Koksgaseldning renad gas orenad

Mängd Summa ton Ton

Beräkn metod

19 15 4

C E 250

18 80 6 100 45

C E C E E 368

C

1

E

Olja

121

C

Interna transporter

0,3

CE

TOTALT Riktvärde

759 800

Hyttgaseldning

311 58

7.6

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

36 av 58

Utsläpp av PAH och dioxiner.

Polycykliska aromatiska ämnen (PAH) Vid koksning frigörs bland annat tjärliknande ämnen. Tjäran utvinns ur den energirika koksugnsgasen. De ämnen som förekommer i tjäran består huvudsakligen av olika polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som är ett samlingsnamn för en grupp relativt svårflyktiga kolväten uppbyggda med minst flera bensenringar. PAH är relativt svårnedbrytbara i naturen. Vissa enskilda föreningar kan vara cancerframkallande och/eller reproduktionsstörande. Den mest uppmärksammade som används som markör i EU:s fjärde dotterdirektiv är bens(a)pyren, BaP. Från koksverket emitteras PAH i viss utsträckning vid själva processen i samband med läckage, men huvudsakligen vid eldning i koksugnarna, tryckning och släckning av koksen. De senare utsläppen är helt processberoende och är relativt svåra att kvantifiera på grund av sin diffusa natur. Dioxiner Mängden dioxin i företagets utsläpp till luft har tidigare mätts tidigare år. Mätningarna tyder på att mängden dioxin mätt som summa PCDD/F från företaget understiger 1 gram per år. Ingen mätning har genomförts med avseende på dioxiner under 2008. 7.7

Diagram över utsläpp till luft

Ton

2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0

Stoft 7.8

Svaveldioxid

Kväveoxider

Utsläpp av metaller och övrigt till luft

Utsläpp av metaller till vatten och luft sker huvudsakligen genom stoft och slam. Bly, zink, kadmium och kvicksilver kommer från föroreningar i ingående järnråvaror. Kolväten är de lösningsmedel som förekommer i de färger som företaget använder. PAH (polycykliska aromatiska kolväten) är en beståndsdel i det kol som används i koksningsprocessen och som till stor del återvinns i biproduktverket.

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

37 av 58

Utsläpp 2008 Metaller och övrigt Recipient Ämne / Process Bly koksverk(släcktorn+skorstenar) masugn 2(lanterniner o dyl) masugn 4(lanterniner o dyl) stålverk(lanterniner o dyl) masugnsvatten stålverksvatten Zink koksverk(släcktorn+skorstenar) masugn 2(lanterniner o dyl) masugn 4(lanterniner o dyl) stålverk(lanterniner o dyl) stålverk LD-gasfackling masugnsvatten stålverksvatten Kadmium koksverk(släcktorn+skorstenar) masugn 2(lanterniner o dyl) masugn 4(lanterniner o dyl) stålverk(lanterniner o dyl) stålverk

Luft

Vatten

Kg / år

Mängd Beräkn.metod

Ålöfjärden Ålöfjärden

2 1 0 1 4,7 40

C C C C C E

49

Ålöfjärden Ålöfjärden

4 5 5 1388 230 107 277

C C C E E C E

2017

Ålöfjärden

0,0 0,0 0,0 1,1 1

C C C E

2,1

X X X X

X X X X X

X X X X

Summa kg/år

Kvicksilver koksverk(släcktorn+skorstenar) masugn 2(lanterniner o dyl) masugn 4(lanterniner o dyl) stålverk(lanterniner o dyl)

X X X X

0,00 0,00 0,00 0,23

C E E C

0,23

Kolväten (som kolväte) blästring/ målning valsverk målning härdlinje 2 blästring/målning Brannäs

X X X

1200 1100 300

C C C

2600

0,1 345 300

E C E

645

PAH koksverk biologisk rening koksverk(släcktorn+skorstenar) övrigt

Ålöfjärden X

7.9

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

38 av 58

Utsläpp till vatten

Beräkning av mätvärden under detektionsgränsen. På senare år har analyser av vissa föroreningar underskridit detektionsgränsen för de standardiserade analysmetoderna. Om flertalet mätvärden underskridit detektionsgränsen har halva detektionsgränsen använts vid beräkning av årsmedelvärde, t.ex.<0.2 har satts till 0.1. På följande sida visas en karta över verksamhetsområdets vattenavlopp och intag.

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

39 av 58

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

40 av 58

Utsläpp 2008

AVLOPPSVATTEN

Till Ålöfjärden

Mängd

Beräkn. metod

Avlopp 20 Kylvatten från: stränggjutning, valsverk, järngranulering, vakummanläggning och ejektorvatten från gamla skänktationen samt dagvatten, och vatten från kommunens reningsanlägning vid problem. Varav från ejektorvatten gamla skänkstationen som stängdes under året Bly Kadmium Zink Samt från granuleringsanläggningen Susp Aluminium Koppar Nickel Zink Vanadin Vattenmängd tot avlopp 20

40 1 268

kg kg kg

E E E

2 44 10 2 9 11 37

ton kg kg kg kg kg Mm3

E E E E E E M

6 52

ton Mm3

C M

1,3 5,3 280 1540 27 90 6,9 460 6,8

ton kg kg kg ton kg ton kg Mm3

C C C C C C C C M

70 782 32 4,6 2,9 100 515

kg kg ton kg ton kg km3

C C C C C C M

9 0,3 0,1 131

ton ton ton km3

E E E E

Avlopp 80 Kylvatten från: OK2/3, biprodverk,masugnar (Provpunkt 81) Olja/fett Vattenmängd

Avlopp 50 Biologisk rening i koksverket (Provpunkt 82) Ammoniumkväve Cyanid lättillgänglig Cyanid total Järn COD Fosfor Susp Tiocyanat Vattenmängd tot avlopp 50

Avlopp 90 Gasreningsvatten från masugnar efter sandfilter (Provpunkt 96) Cyanid lättillgängligt Cyanid totalt COD Bly Susp Zink Vattenmängd tot avlopp 90 Till kommunens reningsverk

Avlopp 110 Sanitärt vatten till kommunens reningsverk COD Olja / fett Fosfor Vattenmängd

7.10

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

41 av 58

Analyser på lakvatten från deponier Parameter

Enhet

Medel

102 Utgående vatten från deponin på Lotsängen pH CN tot Zn Al Cd Fe Ni Pb PAH canc PAH övr

mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ug/l ug/l

11,0 0,2 0,04 0,2 <0,004 0,19 <0,004 <0,004 Ej analyserat

Grundvattten från deponin på Lotsängen Zn Al Cd Fe Ni Pb PAH canc PAH övr

mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ug/l ug/l

0,21 0,89 <0,004 1,4 <0,004 0,23 Ej analyserat

Lakvatteninflöde till damm på Ålödeponin pH Zn Fe Pb PAH canc PAH övr

mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l

9,8 0,006 0,26 <0,004 <0,05 <0,235

7.11

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

42 av 58

Energiförbrukning

Produktion och förbrukning av media och energi år 2008 Energislag Kol till koksverk

Kvantitet 503430 ton

TJ 13844

GWh 3846

Köpt koks

102209 ton

3168

880

Injektionskol

115875 ton

3592

998

3

Eldningsolja Eo5LS

23636 nm

915

254

1555

432

80

22

23154

6432

El Gasol

1744 ton

Summa Energi i producerad gas Masugnsgas

GWh 5888 1636

Energifördelning Kol och koks

Koksgas

3316

921

El

7

LD-gas

712

198

Eldningsolja o gasol

4

26

241

Hyttgasfördelning Koksverk

Procent 8

GWh 138

Valsverk

33

300

Masugnar

22

203

Masugnar, varmapp

23

381

Stålverk

5

46

OK2

6

56

OK2

9

143

OK3

7

61

OK3

52

848

Fackling

2

14

Fackling

8

125

Koksgasfördelning Koksverk

Fördelning Olja OK2

TJ

Procent

GWh

TJ

OK3

3 46

Valsverk

637

Värme till Oxelösunds Kommun El Produktion OK3

7.12

Procent 89

96 GWh 240 GWh

Förbrukade kemiska produkter

Förbrukade kemikalier omhändertas i företagets miljöbodar. Att följa upp kemikalieförbrukning och val av kemikalier ingår som en integrerad del i miljöarbetet för yttre miljö och arbetsmiljö.

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

43 av 58

8

Miljöstörningar och risker

8.1

Miljöstörningar

Under 2008 har 11 miljöstörningar rapporterats till tillsynsmyndigheten. Miljöstörningar kan dels innebära att en tillfällig förändring i driften som ger ökad miljöpåverkan och där en föranmälan om miljöstörning skickas till tillsynsmyndigheten, dels kan en miljöstörning innebära att ett utsläpp har skett som anmäls som miljöstörning. 8.2

Koksverkets biproduktverk

Biproduktverket har under året haft återkommande störningar i svavelugnen varvid gasen letts genom nödugnen. Detta har medfört ett ökat utsläpp av svaveldioxid. Företaget har lagt mycket arbete på att finna en stabil drift på svavelugnen. Trots detta har det skett återkommande störningar av skiftande slag och ursprung. Antalet timmar för nödugnskörning var under året 426 h. Målsättningen är att få ner antalet timmar för körning mot nödugnen till 250 h/år. 8.2.1

Utsläpp från stålverkets skänkugn (SU)

Det totala utsläppet till vatten för zink är 0,6 ton och för bly 0,05 ton. Villkoret har under 2008 varit provisoriskt. En successiv ersättning av stålverkets ”gamla” skänkugn (SU) till en ny tankvakuumstation (VTD) för vakuumbehandling av stål har genomförts under året. Det innebär att högre zink- och blyhalter från SU mot avlopp 20 (tidigare avlopp 10) till viss del har varit kvar under 2008. 8.3

Seveso 2

De delar av verksamheten som faller under Seveso 2 direktivet finns utredda i företagets säkerhetsrapport. Rapporten har reviderats under september 2006 i samband med att ansökan om nytt miljötillstånd lämnades in till miljödomstolen.

9

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

44 av 58

Verksamhetens påverkan på miljön

Miljöpåverkan av en produkt kan delas upp i tre delar: • • •

Miljöeffekter under produktion av materialet och produkten. Miljöeffekter vid användning av produkten. Miljöpåverkan vid återvinning av materialet i produkten.

Stål är en efterfrågad produkt och används i många viktiga samhällsfunktioner. Miljöpåverkan från våra produkter är i stor utsträckning indirekt genom den vikt som olika konstruktioner får när vår plåt används. Vår satsning på höghållfasta och slitstarka stål är därför helt i linje med samhällets krav på resurssnålhet och miljömedvetenhet. Företaget fokuserar på att tillverka stål med hög hållfasthet. Miljövärdet av att använda höghållfast stål har visat sig i ett stort antal exempel. Genom att använda höghållfast stål kan t ex järnvägsvagnar, containrar, bilar, lastbilsflak göras lättare och få längre livslängd. Vid produktion av höghållfast tunnplåt och kylda stål är miljöpåverkan endast marginellt högre än vid produktion av traditionellt stål. Volymåtgången för kunderna blir för samma produktlösning dock avsevärt lägre än med traditionella stål. Därmed är det möjligt att minska bränsleförbrukningen med lägre utsläpp av koldioxid som följd. Höghållfast stål har ett miljövärde genom hela livscykeln, då det spar resurser både vid tillverkningen och användningen samt att stålet går att återvinna till 100 procent.

10

Avfallshantering

10.1

Omhändertagande av avfall

Interna rutiner för hantering avfall Företagets miljöstab ansvarar för följande delar gällande avfallshanteringen vid företaget. · Se till att tillstånd etc. finns och att myndighetsbeslut följs. · Uppföljning av fallande mängder och tillgängliga volymer. · Långsiktig planering rörande deponiutrymmen och deponiområden. · Se till att hantering av avfall sker enligt fastställd miljöpolicy och uppsatta mål. · Tillsyn och kontroll av deponiområden, aktiva och avslutade. Företagets helägda dotterbolag Merox AB agerar som utförare för deponiverksamheten. Omhändertagande av industrisopor sker med hjälp av containers och andra kärl som är utplacerade på ett flertal platser inom verksamhetsområdet. Ett antal miljöbodar för insamling av farligt avfall finns även utplacerade inom området. Kvittblivning av industriavfall sker genom transport till den kommunala avfallsanläggningen Björshult. Avfallet som hämtas med sugbil eller liknande levereras till den plats som antingen angivits av Merox eller anges i den skriftliga instruktion som entreprenören delgivits av företaget. Vid tveksamheter hur ett material ska hanteras kontaktas antingen Merox eller miljöstaben innan fortsatt hantering. Rutiner finns för det avfall som omhändertas av externa entreprenörer. Det icke-branschspecifika avfallet omhändertas av externa entreprenörer.

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

45 av 58

Egen deponering/mellanlagring SSAB har två deponeringsområden, en aktiv, Ålödeponin och den avslutade Lotsängen. Enligt NFS 2004:10 ska allt avfall som deponeras genomgå en grundläggande karaktärisering. Den grundläggande karaktäriseringen har lämnats till Länsstyrelsen. Vid Ålödeponin deponeras följande materialslag: Slam, glödskal, stoft, blandslagger och i viss utsträckning rivningstegel. Vid Lotsängsdeponin har hyttslam och hyttsot deponerats. Deponin har fyllts upp till tillståndsgiven nivå och täckningsarbete återstår. Kompletteringar till avslutningsplanen är inlämnade till tillsynsmyndigheten. Källsortering Källsorteringssystem finns för papper, plast, wellpapp, pallar, kompostering mm. Materialen samlas in paketeras och skickas till producent eller annan omhändertagare för återvinning. För omhändertagning av förbrukade batterier finns ett antal batterilådor uppställda i verkstäder och på kontor. Förbrukade oljeemulsioner överförs till lagertank för spilloljor för att sedan gå till extern destruktion. Förbrukade tvättvätskor omhändertas i tank och skickas för slutligt omhändertagande. Färg- och lösningsmedelsrester erhålls i huvudsak från målningsanläggningarna. Fyllda fat lagras utomhus som sedan går till extern destruktion. Hushållsavfall omhändertas via kommunens uppsamlingssystem. Spillolja och Oljeavskiljare För omhändertagande av växellådsolja, motorolja, hydraulolja och spillolja finns ett flertal mindre uppsamlingstankar utplacerade intill förbrukarna. För att få rationella transporter med fulla sugbilar finns dessutom en uppsamlingstank för spillolja. Kvittblivning sker externt med hjälp av godkänd omhändertagare. Tomfat förorenade av spillolja används för spilloljetransport eller skrotas. För närvarande finns det 22 stycken oljeavskiljare inom industriområdet. Kraftverkets personal ansvarar för aktuell förteckning finns samt att tömning sker var tredje månad.

10.2

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

46 av 58

Statisktik över avfall och farligt avfall

I tabellen nedan finns avfallsslagen, mängder, EWC-kod, samt i vilken process det uppstått, sammanställt. Ålödeponin är företagets egen deponi. Björshult är en kommunal deponi för icke farligt avfall. Entreprenörer sköter den externa slutbehandlingen av en del avfall, både farligt och icke-farligt.

Avfall Oxelösund

2008

Process/

Använt/

Materialtyp

destrukti Mängd on

Material

Enhet

Gasreningsslam

Hyttslam

ton

35312

Gasreningsstoft

Hyttsot

ton

19999

LD-sekund. stoft

ton

1128

LD-slagg

ton

136930

Intern deponi

Anmärkning

Avfallskod

Masugnar 35312 Ålödeponin (fuktigt) 7647

Återvinning-hyttan

10 02 14 10 02 08

Stålverk Gasreningsstoft

LRF-filterstoft Stränggjutning

1128 Ålödeponin 266225

264

0 264 Ålödeponin

Strängslam

ton

576

576

Dolomitfines

ton

2862

2716

Ytbehandling

Pigmentstoft

ton

Valsning

Valsslipmull

10 02 08

10 02 08 10 02 11*

146 Recirkulation/Ålödeponin

01 04 07

208

208 Ålödeponin

08 01 16

ton

50

50 Ålödeponin

12 01 18

Blandslagg

ton

17181

17181

0 Konstruktionsmaterial

Gjutlådsrester

ton

5000

0

AQS

ton

17000

0

5 000 Ålödeponin Konstruktionsmaterial/ 0 Ålödeponin

Tegel- o betongrester

ton

1697

1697

Miljöstoft Spillolja och avfallsfett

ton

710

ton

55

55

Oljeskräp

kg

58069

Oljefilter

kg

Lösningsmedel

Valsverk

Skrotåtervinnin g Sepverk

Autogenkvarn

10 02 15 10 02 01

All verksamhet 0 Konstruktionsmaterial, Björshult 710 Filterstofter, samt uppsopat damm m.m.

10 02 99

Reci, Sita

20 01 26

58069

Reci

20 01 26

3520

3520

Reci

16 01 07

kg

6714

6714

Reci

20 01 13/ 20 01 26

Aerosoler

kg

1386

1386

Reci

16 05 04

Skärvätska Surt/basiskt avfall

ton

39

39

Sita

kg

2944

2944

Reci

20 01 14

Färgavfall

kg

15116

15116

Reci

20 01 27

Labkemikalier

kg

6

6

Reci

16 05 06

Riskavfall

kg

7

7

Reci

06 04 05

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

47 av 58

Avfall Oxelösund

2008

Process/

Använt/

Materialtyp Material

Enhet

Asbest

kg

Tjära

ton

Kvicksilveravfall kg

destrukti Mängd on 2730

2730

38

38

0,00

0,00

Elektronikskrot

kg

53017

53017

Batterier

kg

5970

Lampor och lysrör

st.

Industriavfall

Intern deponi

Anmärkning

Avfallskod

Reci, Broms

17 06 01

Sita

Reci, Kuusakoski

20 01 35

5970

Reci

20 01 13/ 20 01 33

8821

8821

Reci

20 01 36/ 20 01 21

ton

439

439

Björshult

20 01 99

Fartygsvatten

ton

168

168

Sita

Tvättvatten

ton

376

376

Sita

Plast

ton

10

10

Wellpapp

ton

45

45

Bygg o rivning Orena Schaktmassor Utrensning glasbruk

ton

52

52

Ton ton

2190 75

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

48 av 58

11

Kommenterad sammanfattning av resultaten av utförda mätningar och undersökningar

11.1

Omgivningsundersökningar

Förutom provtagningar och mätningar inom verksamhetsområdet, genomförs även undersökningar i företagets omgivningar. Undersökningarna kan gälla exempelvis PAH mätningar i luft, mosskartering med avseende på metaller eller provtagning i havsrecipienten. Omfattningen av dessa fastställs oftast i samråd med tillsynsmyndigheten. Kontinuerliga mätningar finns för stoft (PM 10) i luft vid två mätplatser i Oxelösund samt mätning av gaser (kväveoxider, svaveldioxid och ozon) vid en mätplats i centrala Oxelösund. Undersökningar redovisas till tillsynsmyndigheten efter genomförd utredning. 11.2

Samordnad recipientkontroll (SRK)

Under 2006 har SSAB i samarbete med Oxelösunds hamn och OxelöEnergi startat upp en samordnad recipientkontroll för vatten vid Oxelösundskusten. Arbetet har utvecklats i samråd med länsstyrelsen. Den samordnade recipientkontrollen innebär ett miljöövervakningsprogram för Oxelösunds kustlinje. Ett förslag till programmet finns framtaget och det kommer successivt att anpassas enligt lagstiftningen i EU´s Vattendirektiv (2000/60/EG), Miljöbalkens kap 5 samt Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660). Den samordnade recipientkontrollen (SRK) innebär bland annat provtagningar i den fria vattenmassan, i fisk och musslor samt i sediment. Provtagningar har genomförts under sommaren 2008 och resultatet redovisas under 2009 i en årlig rapport som tas fram av Systemekologiska institutionen vid Stockholms universitet. Nedan presenteras en sammanfattande utdrag ur rapporten för 2008 (innebär 2007 års provtagningar): Sammanfattning I september 2007 genomfördes en förstudie för att ge möjlighet att dimensionera fortsatt samordnad recipientkontroll i Oxelösund med avseende på metaller och organiska miljögifter (PAH). Prover på sediment, abborre, och blåmussla togs vid SSAB, Oxelösunds hamn och i Dragviksfjärden, som utgjorde referensområde. I sedimentet var halterna av kvicksilver, bly, tenn, vanadin och zink förhöjda jämfört med referensområdet. För zink och bly var avvikelsen stor eller mycket stor enligt Naturvårdsverkets (NV:s) bedömningsgrund, men halterna är inte så höga att de bör påverka bottenfaunan negativt, i överensstämmelse med att denna bedömts ha god status enligt Vattendirektivets bedömningsgrund. I blåmusslor var endast blyhalten i Hamnen förhöjd. I abborre noterades ingen förhöjd metallhalt jämfört med referensområdet. Nickel hade stor eller mycket stor avvikelse från NV:s jämförvärde, även i referensområdet. Halten av polyaromatiska kolväten (PAH) i sedimentet var ca 130 respektive 40 gånger högre vid SSAB och Hamnen än i referensområdet. De högsta halterna kan enligt NOAAs effektgränser ha negativ påverkan på bottenfaunan. Förhöjningen i blåmussla och abborre var samtidigt liten. I blåmussla var halten summerade PAH:er ca dubbelt så hög vid SSAB och Hamnen som i referensområdet, medan halten i abborre var ca 3 gånger högre vid SSAB och obetydligt förhöjd vid Hamnen jämfört med referensområdet. Halten av tributyltenn (TBT) var 8 resp.13 gånger högre vid SSAB och Hamnen jämfört med Dragviksfjärden. Denna halt klassas som hög enligt ett norskt klassningssystem. Tidigare provtagningar 2005 och 2006 har

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

49 av 58

visat på mycket hög halt i fiskehamnen och extremt hög i marinan (småbåtshamnen). Detta betyder att fartyg som anlöpt Oxelösunds hamn inte behöver vara enda orsaken till de förhöjda halter som noterats i den här undersökningen. 11.2.1

Bottenfaunaundersökning

Under sommaren 2006 har företaget låtit undersöka bottenfaunan utanför SSAB. Prov togs på bottenvatten, sediment och bottenfauna vid sammanlagt nio provtagningspunkter. På bottenvatten gjordes analyser på temperatur, salthalt och syrgashalt, på sediment analyserades vattenhalt och glödgförlust, på bottenfauna analyserades artmångfald, individtäthet och biomassa. Resultaten visar bland annat att syrehalterna var goda till höga på samtliga stationer, att artmångfald, individtäthet och biomassa hade ökat jämfört med tidigare undersökningar. I rapporten menar man att de goda resultaten mycket väl kan bero på minskade utsläpp från företaget. Rapporten togs fram av systemekologiska institutionen vid Stockholms universitet. 11.2.2

Omgivningsundersökning för mätning av stoft

Under hösten 2008 har åtta stycken mätutrustningar för stoft satts upp i omgivningarna kring företagets verksamhetsområde. Innan mätresultaten kan redovisas krävs en längre mätperiod än hittills. Fotot nedan visar en av de åtta platser där mätutrustning är uppsatt.

Foto: Glenn Karlsson

11.2.3

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

50 av 58

Svaveldioxid, kväveoxider, ozon och partiklar (PM10).

Halten svaveldioxid, kvävedioxid och ozon mäts kontinuerligt dygnet om längs en 400 meter lång mätsträcka från kommunhuset till ett hyreshus i närliggande kvarteret. Mäthöjden är cirka 10-15 meter. Samtidigt registreras vindriktning och temperatur. Analysatorn är placerad på miljöskyddskontoret vid Oxelösunds kommunhus. Analysatorn kan leverera timme, dygnseller månadsmedelvärden samt även momentanvärden. Under 1994 installerades två mätutrustningar för svävande stoft i kommunen. Mätinstrumenten registrerar kontinuerligt mängden svävande stoft utryckt som µg/m3 med partikelstorlek =10 µm (PM10). Instrumenten är placerade på kommunhusets tak och vid gästhamnen. Resultaten från 2008 visas på nästföljande sida.

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

51 av 58

PM 10 Oxelösunds Kommun 2008

PM 10 GÄSTHAMNEN 2008 Medelvärde 10,9 11,2 14 14,7 16,8 12,8 15,6 8,7 13,1 5,2 5,4 8,6

Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

µg/m³

18 16 14

12 10 8 6 4 2 0 1

2

3

4

5 6 månader

7

8

9

10

11

12

µg/m³ PM 10 Kommunhuset 2008

Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

Medelvärde 13,5 11,7 för få värden

18,7 18,2 14,5 13 10 13,4 7 8,6 10,3

20

18 16 14 12 F ö r

10

8

f å

6

v ä r d e n

4 2 0 1

2

3

4

5

6 7 månader

8

9

10

11

12

11.2.4

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

52 av 58

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH), bensen och andra flyktiga kolväten (VOC).

Provtagning av PAH och VOC har genomförts i omgivningsluften på fyra platser i närområdet vid företaget. En första provtagning av PAH gjordes under en tvåveckorsperiod i december 2005, samt en provtagning av PAH och VOC i två veckor under juni 2006. Resultaten visar att inga miljökvalitetsnormer har överskridits. 11.3

Externt buller

Kontroll av bullernivån i intilliggande bostadsbebyggelse sker nattetid ca 1 ggr/år vid 9 mätstationer. Se karta på nästa sida. Mätstation 1000-20 1000-21 1000-22 1000-23 1000-24 1000-25 1000-26 1000-27 1000-28 1000-29

Läge Dec 2008 dB(A) Korsningen Sjögatan – Industrigatan 47,5 Korsningen Sjögatan – Nytorgsgatan 47,9 SSAB Grusparkering 50,3 Korsningen Floragatan – Ängsgatan 45,8 Korsningen Floragatan – Floragränd 45,0 Korsningen Thulegatan – Punktgränd 48,9 Lotsvägen- Mästerlotsvägen 43,0 Aspa 1 37,9 Aspa 2 34,6 Nytorgsgatan 24 (tillägg vid 2009 års mätning). -----

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

53 av 58

1000-28 1000-27

1000-20 1000-22 1000-29 1000-21 1000-23 1000-24

2002-01 PM10

1000-25

2000-1 PM10

1000-26

Vid varje mätstation görs två mätningar av ekvivalent ljudnivå med två timmars mellan rum. Förekomst av impulsljud eller hörbara toner noteras. Den effektiva mättiden vid varje mättillfälle är 6-10 minuter. Mätningarna utförs vid en vindriktning från järnverket mot samhället. Vindstyrkan får ej överstiga 4 m/s. Det beräknade värdet utförd av konsultfirman, Ingemarsson. Värdena är beräknade utifrån mätningar gjorda en meter från bullerkällan.

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

54 av 58

Diagram Buller nattetid i bostadsområden nära SSAB för 2008 Buller nattetid i bostadsområden nära SSAB dec-07

60,0

dec-08

Riktvärde

50,0

dB(A)

40,0 30,0 20,0

10,0 0,0

12

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

55 av 58

Bilagor

Bilaga 1 – Utdrag ur Miljödom Mål nr M 2033-7 SÖKANDE SSAB Oxelösund AB, 556313-7933, 613 80 Oxelösund Ombud: Advokat Louis Vasseur, Alrutz' Advokatbyrå AB, Box 7493 103 92 Stockholm SAKEN Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet i SSAB: s anläggningar i Oxelösund; Oxelösunds kommun, Södermanlands län Uppgifter till miljöboken: Avdelning: Avrinningsområde: Anläggning nr/ Blad nr Syd/Nordkoordinat (X): Väst/Öst-koordinat (Y):

V 66/67 1 6506100 1577300

_____________ DOMSLUT Tillstånd Miljödomstolen lämnar SSAB Oxelösund AB tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för fortsatt och utökad verksamhet i bolagets anläggningar i Oxelösund med följande tillståndsgiven produktion per år, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget redovisat i ansökningshandlingarna, inkluderande bl.a. byggnadsåtgärder avseende målningslinje och lager för halvfabrikat m.m. Rampkoks Råjärn Prima ämnen Levererad plåt Gods över kaj

530.000 ton 2.000.000 ton 1.900.000 ton 1.000.000 ton 3.500.000 ton

Miljödomstolen lämnar vidare SSAB tillstånd att få anlägga deponi för inert avfall och hanteringsyta på Brannäs i huvudsaklig överensstämmelse med ansökningshandlingarna. Deponering får ske av högst 520 000 m3 av avfallsslagen LD-slagg och AQS, se närmare aktbilaga 1 bilagorna 6 och 15. Den närmare utformningen av deponin och hanteringsytan inklusive eventuellt behövliga ytterligare villkor än som nedan föreskrivits överlämnas åt tillsynsmyndigheten att bestämma, se nedan under rubriken delegationer.

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

56 av 58

Villkor Allmänt villkor 1. Om annat inte följer av de nedan föreskrivna villkoren ska verksamheterna bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökandena har angett eller åtagit sig. Koksverk 2. Fyllhålslocken i koksverket ska tätas efter fyllning. Läckageindex 2 ska innehållas. 3. Läckage av rågas från ugnsdörrar och planerarlucka i koksverk får inte överstiga index 10. 4. Tätande stigrörslock ska anbringas vid koksverket så att index 1 kan innehållas. 5. Temperaturen på den färdigkoksade kolen liksom koksningstiden ska kontrolleras vid tryckning av ugn. Röktätheten vid tryckning får som riktvärde inte överstiga index 2 med målsättningen index 1. Åtgärder för att minska otäthet i ugnarna ska vidtas om röktätheten i batteriskorstenen överstiger 50 %. 6. Ugnsbatteriet ska senast vid utgången av år 2010 vara försett med mobil huv eller annan utrustning med likvärdig effekt för uppsamling av stoft från tryckning av koks. Avsugen luft ska renas och stofthalten efter rening får inte överstiga 5 mg/m3 normal torr gas som riktvärde. 7. Nödfacklor ska senast vid utgången av 2008 vara utrustade med automatisk tändning som träder i funktion vid strömbortfall eller liknande. 8. Utsläppet av stoft till luft från släcktornet får som riktvärde och årsmedelvärde uppgå till högst 50 g per ton producerad koks. Valsverk 9. Cirkulationsvattnet från valsverket ska renas så att halten suspenderade ämnen uppgår till högst 10 mg/l och halten olja till högst 2 mg/l. Allt räknat som månadsmedelvärde och riktvärde. Granuleringsanläggning 10. Emissionen av NOx räknat som NO2 från torkanläggningen för granuler får som riktvärde inte överstiga 100 mg/MJ bränsle vid eldning av gas alternativt 150 mg/MJ bränsle vid eldning av olja. 11. Slam som uppkommer vid granuleringsprocessen skall, efter eventuell mellanlagring i högst tre år, så långt möjligt återtas till processen. 12. Utgående vatten från värmeväxlare till recipienten skall spädas så att temperaturen inte överstiger 30 grader Celsius och temperaturskillnaden mot omgivande recipient inte överstiger 10 grader Celsius. Såväl temperatur- som temperaturskillnadsvärdet skall gälla som riktvärde för en sextimmarsperiod.

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

57 av 58

13. För utsläpp av avdragsvatten som leds till recipienten skall gälla att halten av suspenderade ämnen som riktvärde och dygnsmedelvärde inte får överstiga 10 mg/l och att pH som riktvärde skall vara 6-9. Stålhamnen 14. Till stålhamnen anlöpande fartyg skall kunna lämna fartygsrelaterat avfall i hamnen Hanteringsyta och deponi på Brannäs 15. För att minska risken för damning skall körvägar och frekvent använda ytor vara hårdgjorda. Inom övriga delar av området skall ytan hårdgöras eller täckas med material som är mindre damningsbenäget. 16. Dammande material eller restprodukter får ej mellanlagras på ytan. 17. Bolaget skall begränsa synintrycket av hanteringsytan genom att anlägga vall och vegetation mot norr samt anpassa höjden på lagrat material. Deponering, inklusive hanteringsyta får ske till en högsta höjd om +10 m. 18. Anläggandet av ytan skall vara avslutad senast 10 år efter det att domen vunnit laga kraft. 19. Lakvattnet från deponin skall samlas upp, omhändertas och kontrolleras. Förorenade områden 20. Bolaget ska senast den 31 december 2009 presentera en utredning för tillsynsmyndigheten med försiktighetsmått i samband med förorenade områden och en plan för successiv undersökning och åtgärdande av dessa. Förutom tidplan ska utredningen innehålla en kostnadsuppskattning för genomförandet av åtgärderna. Gemensamma villkor 21. Utsläpp av lösningsmedel från målningsanläggningar får som riktvärde och årsmedelvärde inte överstiga 1 ton kolväten per anläggning. 22. Produktionsanläggningarna får inte drivas om föreskrivna reningsanordningar inte är i drift. Vid bortfall av reningsutrustning får dock ifrågavarande process drivas under så lång tid som behövs för att inte skada på produktionsutrustning eller allvarligt försämrad arbetsmiljö skall uppstå. Tillsynsmyndigheten skall informeras omgående. Därutöver får tillsynsmyndigheten i varje enskilt fall medge drift under viss tid med iakttagande av de särskilda villkor som myndigheterna bestämmer. 23. Bolaget skall i största möjliga utsträckning begränsa damning från upplag, material- och avfallshantering samt transporter inom industri- och hamnområdena. Vid planeringen och utformningen av dessa åtgärder ska bolaget samråda med tillsynsmyndigheten. 24. De restprodukter som uppkommer skall återanvändas så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.

Titel

Dokument-id/Version

Miljörapport år 2008

137922/24.0

Sekretessmärkning

Sida

Öppen

58 av 58

25. Bullret från verksamheten skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån på grund därav vid bostäder inte överstiger 55 db(A) under dagtid, 50 dB(A) kvällstid, och 45 d(A) nattetid, ej heller får den momentana ljudnivån nattetid vid bostäder överstiga 60 dB(A). Angivna värden utgör riktvärden. 26. SSAB skall i samråd med tillsynsmyndigheten upprätta en tidplan för genomförande av bullerbegränsande åtgärder samt genomföra dessa åtgärder så att villkoret 25 kan innehållas. 27. Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras på torr och mot omgivningen tät plats så att eventuella läckage inte kan förorena omgivningen. För flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall gäller att lagrings- och uppställningsplatser ska invallas så att minst hälften av den totala volymen, dock minst den största behållarens volym plus 10 procent av de övriga kär lens volym, kan innehållas i invallningen. Förvaring ska ske så att obehöriga förhindras tillträde. Skyddsåtgärder ska vidtas i samråd med tillsynsmyndigheten. 28. Syrgasskärning av skrot, rusor m.m. ska ske med rening av avsugningsluften. Utsläppet av stoft från reningsanläggningen får som riktvärde högst uppgå till 5 mg/m3. 29. Stofthalten i utsläppt luft från textila spärrfilter får som riktvärde inte överstiga 10 mg/m3 norm torr gas. För nya stoftreningsanläggningar innehållande textila spärrfilter får stofthalten i utgående gas som riktvärde inte överstiga 5 mg/m3 norm torr gas. 30. Ett aktuellt kontrollprogram skall finnas för verksamheten och följas. Programmet skall bland annat ange hur utsläppen skall kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvensen och utvärderingsmetod. Förslag till nytt kontrollprogram skall ges in till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter att denna dom vunnit laga kraft.