Miljörapport 2012 SSAB EMEA AB Luleå
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
1 Miljörapport 2012
Sammanfattning av miljöåret Enligt kraven i 26 kapitel 20 § Miljöbalken inlämnar bolaget härmed ”Miljörapport 2012”. Denna del av miljörapporten, som avser textdelen, samt därutöver emissionsdeklaration och grunddel inlämnas digitalt via SMP (Svenska Miljörapporterings Portalen). Kopia av denna rapport skickas till tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen i Norrbottens län. Produktionen av ämnen har varit lägre än normalt beroende på marknadsläget, vilket då också medfört en lägre produktion av koks, råjärn och råstål. Produktionen har dock varit relativt stabil under året, dock med en del planerade och i vissa fall oplanerade stopp. Genom en ökad återvinning och förbättrade utbyten har koldioxidutsläppen per ton producerade ämnen minskat. Under året har det varit stort fokus på effektiv användning av resurser och energi. Även en minskad galtgjutning har bidragit till förbättrad resurseffektivitet och minskade koldioxidutsläpp. Galtgjutningen minskade till en historiskt låg nivå tack vare ett målmedvetet arbete med planeringen av underhållstoppen och få större störningar. Emissionerna av stoft till luft var lägre än föregående år. Även utsläppen av NOX och SO2 var lägre än tidigare normalår. Den lägre produktion bidrar till de minskade utsläppen men SO2 och NOX är också lägre på grund av att det under 2012 inte genomfördes någon revisionsbesiktning av spaltugnen. Besiktning genomförs normalt vartannat år. Utsläppen till vatten har varit på normala nivåer utom för ammoniumkväve (NH4-N) som ökade något och zink som minskade. Ökningen av ammoniumkväve kommer från masugnens vattenrening. Färre driftstörningar i bioreningen jämfört med föregående år gav där lägre utsläpp till vatten av ammoniumkväve (NH4-N). Även mängden suspenderade ämnen var lägre. Antalet avvikelser mot villkoren har varit relativt få men ett antal avvikelser har dock förekommit. Luleå i mars 2013
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
2 Miljörapport 2012
INNEHÅLL 1 1.1 1.2 1.3
VERKSAMHETSBESKRIVNING ............................................................................................... 6 BOLAGET SSAB EMEA AB ......................................................................................................... 6 VERKSAMHETENS OMFATTNING OCH HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN ................................................... 6 ANLÄGGNINGAR I LULEÅ.............................................................................................................. 7
1.3.1 1.3.2 1.3.3 1.3.4 1.3.5
Koksverk..................................................................................................................................... 7 Råjärn (masugn) ........................................................................................................................ 9 Stålverk (Råstål och stränggjutning) ....................................................................................... 10 Interna och externa transporter .............................................................................................. 12 Övrig verksamhet .................................................................................................................... 12
1.4 1.5
LOKALISERING OCH RECIPIENTFÖRHÅLLANDEN................................................................................ 12 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ...................................................................................................... 14 2 PRÖVNING OCH TILLSYN ................................................................................................... 15 2.1 PÅGÅENDE MILJÖÄRENDE .......................................................................................................... 15 2.2 TILLSYNSMYNDIGHET ................................................................................................................ 15 3 TILLSTÅND OCH VILLKORSEFTERLEVNAD ........................................................................... 16 3.1 GÄLLANDE TILLSTÅND ............................................................................................................... 16 3.2 VILLKORSEFTERLEVNAD ............................................................................................................. 16 3.2.1 3.2.2
4 5
Utsläpp till vatten – avvikelser mot villkor. ............................................................................. 16 Utsläpp till luft – avvikelser mot villkor ................................................................................... 17
PRODUKTIONSVOLYMER ................................................................................................... 18 RESULTAT FRÅN EGENKONTROLLEN .................................................................................. 19 5.1 UTSLÄPP TILL LUFT ................................................................................................................... 19 5.1.1 5.1.2 5.1.3 5.1.4 5.1.5 5.1.6
5.2
UTSLÄPP TILL VATTEN ............................................................................................................... 27
5.2.1 5.2.2 5.2.3 5.2.4
5.3 5.4
Farligt avfall ............................................................................................................................. 43
STÖRNINGAR OCH MILJÖTILLBUD ................................................................................................. 43
5.6.1 5.6.2 5.6.3
5.7
Råvaror & legeringar ............................................................................................................... 37 Energiförbrukning .................................................................................................................... 38 Energileveranser ...................................................................................................................... 39 Kemikalier ................................................................................................................................ 39
MATERIALFLÖDEN OCH AVFALLSHANTERING .................................................................................. 41
5.5.1
5.6
Utsläpp från koksverk (KV-diket) till Inre Hertsöfjärden.......................................................... 27 Utsläpp från Laxviken till Inre Hertsöfjärden ........................................................................... 31 Vattenkontroll Gräsörenbron .................................................................................................. 35 Bakgrundshalter i vatten ......................................................................................................... 35
BULLER .................................................................................................................................. 36 RESURSANVÄNDNING ............................................................................................................... 37
5.4.1 5.4.2 5.4.3 5.4.4
5.5
Koldioxid (CO2) ......................................................................................................................... 20 Svaveldioxid (SO2) .................................................................................................................... 20 Kväveoxider (NOX).................................................................................................................... 21 Stoftutsläpp ............................................................................................................................. 22 Metaller ................................................................................................................................... 26 Organiska föreningar - utsläpp av dioxiner, polyaromater och VOC ...................................... 26
Störningar i produktionsanläggningar .................................................................................... 43 Övriga störningar och miljötillbud ........................................................................................... 43 Externa klagomål ..................................................................................................................... 44
RECIPIENTKONTROLLER ............................................................................................................. 45
5.7.1 5.7.2 5.7.3
Vatten och bottenfauna .......................................................................................................... 45 Nedfallande stoft och svävande stoft PM10 ........................................................................... 45 Metaller i mossa ...................................................................................................................... 46
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
6 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5
3 Miljörapport 2012
ÅTGÄRDER I VERKSAMHETEN FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN .................................... 47 VERKSAMHETENS EGENKONTROLL ............................................................................................... 47 MILJÖORGANISATION OCH KOMPETENS ........................................................................................ 47 MILJÖLEDNINGSSYSTEM ............................................................................................................ 48 DE ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA .............................................................................................. 49 BETYDANDE FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN............................................................................... 49
6.5.1 6.5.2 6.5.3 6.5.4 6.5.5
6.6 6.7
Betydande åtgärder i drift och underhåll av anläggningar ..................................................... 49 Betydande åtgärder för att förbättra miljöprestanda ............................................................ 49 Utbyte av kemiska produkter .................................................................................................. 50 Utveckling avseende restprodukter ......................................................................................... 51 Åtgärder för att minska miljörisker ......................................................................................... 51
HANTERING AV RISKER .............................................................................................................. 51 PRODUKTERS MILJÖNYTTA ......................................................................................................... 52
Bilagor Bilaga 1
Miljödom, Deldom Mål nr M2350-08 (2010-11-26) ............................................................. 56
Bilaga 2
Tillståndsbeslut för utsläpp av CO2 .............................................................................................. 62
Bilaga 3
Länsstyrelsebeslut om mindre förändringar i verksamheten .......................................... 63
Bilaga 4
Emissionsdeklaration ......................................................................................................................... 64
Bilaga 5
Sammanfattning av innehållande av villkoren ......................................................................... 65
Bilder på framsida: Produkter med hörhållfasta stål
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
4 Miljörapport 2012
Figurförteckning Figur 1: Vy över industriområdet sett från väster med Svartöstaden i förgrunden. .......................... 6 Figur 2: Produktionsflöde från råvaror till ämnen .............................................................................. 7 Figur 3: Koksverk med gasrening..................................................................................................... 8 Figur 4: Tryckemissionsbegränsningsanläggning (”huven”) på koksverket ..................................... 8 Figur 5: Masugnsprocessen ............................................................................................................. 9 Figur 6: Flytande råjärn ut från masugnens tapphål ....................................................................... 10 Figur 7: Omhällning, avsvavling, LD (chargering, blåsning, tappning) ........................................... 10 Figur 8: CAS-OB (skänkmetallurgi), RH (vakuumbehandling), stränggjutning ............................... 11 Figur 9: Stålsträng kapas till ämnen ............................................................................................... 12 Figur 10: Karta över industriområdet med närmaste omgivning .................................................... 13 Figur 11: Varma ämnen på svalbädd ............................................................................................. 18 Figur 12. Materialflöden översikt .................................................................................................... 42 Figur 13: Mätpunkter i recipienten för vatten och nedfallande stoft................................................ 45 Figur 14: Stålets kretslopp .............................................................................................................. 52
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
5 Miljörapport 2012
Tabellförteckning Tabell 1. Produktionsvolymer i kton ................................................................................................ 18 Tabell 2. Utsläpp till luft................................................................................................................... 19 Tabell 3. Utsläpp till luft fördelat på anläggningar ........................................................................... 20 Tabell 4. Villkor för SO2-utsläpp resp. H2S halt i koksgas ............................................................... 21 Tabell 5. Villkor för NOX-utsläpp ..................................................................................................... 22 Tabell 6. Mätningar av stoft efter reningsanläggningar (villkor 4) ................................................... 23 Tabell 7. Stoftutsläpp ...................................................................................................................... 24 Tabell 8. Beräknade stoftutsläpp i ton från punktkällor ................................................................... 25 Tabell 9. Utsläpp av dioxiner till luft (TCDD ekv. enligt I-TEQ, g)* .................................................. 26 Tabell 10. PAH- utsläpp till luft från koksverket (kg/år) ................................................................... 26 Tabell 11. Beräknade utsläpp till vatten .......................................................................................... 27 Tabell 12. Analyser i utgående kylvatten utlopp koksverk .............................................................. 28 Tabell 13. Maxvärden för vattenanalyser från KV-diket .................................................................. 29 Tabell 14. Medelvärden för vattenanalyser från biologisk rening ................................................... 29 Tabell 15. Maxvärden för dagvatten före utsläpp ........................................................................... 30 Tabell 16. Analyser i utgående kylvatten utlopp Laxviken .............................................................. 31 Tabell 17. Laxviken utlopp, maxvärden per månad, ammoniakkväve (NH3-N) och pH ................. 32 Tabell 18. Vattenanalyser från hyttslambassäng ............................................................................ 33 Tabell 19. Medelanalyser på vatten från Uddebovägen ................................................................. 34 Tabell 20. Vattenanalyser från Reningsverk 75 .............................................................................. 34 Tabell 21. Vattenanalyser Gräsörenbron ........................................................................................ 35 Tabell 22. Bakgrundsvärde i vatten ................................................................................................ 35 Tabell 23. Mätresultat och beräknade ljudnivåer från källpunktsmätningar 2012. .......................... 36 Tabell 24. Förbrukning av råvaror (kton) ........................................................................................ 37 Tabell 25. Förbrukning av legeringar i (ton) .................................................................................... 38 Tabell 26. Produktion och fördelning av interna gasförbrukningar ................................................. 38 Tabell 27. Energi- & bränsleförbrukning ......................................................................................... 39 Tabell 28. Fördelning av energileveranser ..................................................................................... 39 Tabell 29. Sammanställning av förbrukningen av kemiska produkter ............................................ 40 Tabell 30. Fallande mängd restprodukter ....................................................................................... 41 Tabell 31. Fallande mängd biprodukter .......................................................................................... 42 Tabell 32. Övriga allmänna avfall ................................................................................................... 42 Tabell 33. Farligt avfall.................................................................................................................... 43
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
6 Miljörapport 2012
1 Verksamhetsbeskrivning 1.1
Bolaget SSAB EMEA AB
SSAB EMEA AB är Nordens största tillverkare av plåt och en av de ledande i Europa när det gäller tillverkning av höghållfast stål. Företaget är ett s.k. integrerat stålverk med malmbaserad ståltillverkning i Luleå (koksverk, masugn och stålverk) och tillverkning av tunnplåt i Borlänge (valsning och beläggning) samt tillverkning av grovplåt i Oxelösund. Vid anläggningen i Luleå är slutprodukten stålämnen. Normalt levereras hela produktionen av ämnen till valsningen i Borlänge. En mindre del ämnen kan säljas vid överskott i produktionen.
Figur 1: Vy över industriområdet sett från väster med Svartöstaden i förgrunden.
1.2
Verksamhetens omfattning och huvudsaklig miljöpåverkan
Verksamheten i Luleå omfattar koksverk, masugn, stålverk och stränggjutning. Till anläggningarna hör även kollager, råmaterialhantering och ämnesbehandling. Inom området finns även deponiområden för egna avfall. Anläggningar drivs kontinuerligt utan några längre avbrott i produktionen. Bolaget producerar stålämnen huvudsakligen utifrån en primär råvara (järnmalm). Miljöpåverkan som orsakas av verksamheten är främst kopplad till förbrukningen av reduktionsmedel i form av kol och koks. Verksamheten orsakar utsläpp till luft av stoft och förbränningsavgaser (CO2, NOX, SO2). Produktionsnivåer visas i diagram nedan. För att på ett strukturerat sätt hantera miljöfrågor har bolaget infört ett miljöledningssystem enligt den internationella standarden, ISO 14001. Miljöledningssystemet utgör en integrerad del i bolagets verksamhetssystem som även innefattar certifiering av kvalitet enligt ISO 9001 och arbetsmiljö enligt OHSAS 18001.
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
7 Miljörapport 2012
Diagram 1. Årsproduktion av koks, råjärn, råstål och ämnen
1.3
Anläggningar i Luleå
Verksamheten i Luleå har som främsta uppgift att producera stålämnen (slabs) till valsningen i Borlänge. Från processerna erhålls biprodukter t.ex. bensen, svavel, tjära, masugnsslagg samt energirika gaser. Överskottet av gaser och biprodukter säljs till externa kunder. Inom industriområdet finns även en luftgasfabrik och en kalkugn som ägs och drivs av AGA respektive Nordkalk. De levererar en stor del av sina produkter till SSAB. I övrigt finns Lindab som tillverkar väggelement för byggmarknaden samt Duroc Specialstål AB och Duroc Rail.
Råvaror Koksverk Masugn Stålverk/LD Figur 2: Produktionsflöde från råvaror till ämnen
RH/Cas-ob
Stränggjutning
Ämnen
1.3.1 Koksverk Koksverket har som uppgift att tillverka koks som används i masugnen. Som biprodukter erhålls koksgas, koksgrus, råbensen, svavel och tjära. Processen, koksningen, sker i 54 stycken ugnar som tillsammans kallas för batteri. Vid koksningen (torrdestillation utan lufttillförsel) avdrivs flyktiga föreningar som koksgas. Gasen renas i flera steg. Den renade koksgasen används som bränsle. När koksningen i ugnen är klar trycks den färdiga koksen ut med en tryckmaskin till en släckvagn. Efter ”tryckningen” av en ugn sker en ny fyllning av ugnen. Släckvagnen med glödande koks körs in i ett släcktorn där den kyls med vatten. Efter kylningen transporteras koksen vidare med bandtransportörer till masugnen.
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
8 Miljörapport 2012
Figur 3: Koksverk med gasrening Miljöbild koksverket Råvaran till produkten koks, är kol av ett flertal kvalitéer. Från produktionen erhålls en energirik koksgas som till en del (ca 40-45 %) används för att värma upp batteriet. I övrigt förbrukas el och egenproducerad ånga. Överskottet av koksgas används till uppvärmning inom övriga delar av verksamheten samt till extern kraftvärmeproduktion av el, ånga och hetvatten till Luleå kommuns fjärrvärmenät. Biprodukter som faller från produktionen är avsiktad fin andel av koks (s.k. koksgrus) tjära, råbensen och svavel. Alla dessa produkter säljs till externa kunder. Avfall som uppkommer i produktionen återförs med kolet. Mindre mängder keramiskt avfall används som utfyllnadsmaterial inom industriområdet. Små mängder utsorterat industriavfall går till kommunal mottagning. Utsläpp till luft av stoft sker bl.a. från tryckning, batteri och släcktorn. För rening av luft finns två stoftfilter. Det ena är till för kolhantering och det andra filtret är till för rening av luften från tryckningen (även kallad ”huven”). I släcktornet sker reningen av stoft via bafflar. Förutom stoft sker utsläpp av CO2, SO2 och NOX via avgaser från förbränning av koksgas i batteri och ångpanna. Utsläpp av processvatten sker efter biorening till kylvattenutlopp. Föroreningar i vatten efter biorening är normalt mindre mängder av kväveföreningar samt små mängder av organiska ämnen (TOC) och suspenderade ämnen.
Figur 4: Tryckemissionsbegränsningsanläggning (”huven”) på koksverket
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
9 Miljörapport 2012
1.3.2 Råjärn (masugn) I masugnen framställs råjärn av järnmalmspellets med kol och koks som reduktionsmedel. Vid processen erhålls även masugnsgas och masugnsslagg. Masugnen är en schaktugn, där pellets, koks och tillsatser (t.ex. kalksten, LD-slagg och briketter) tillförs upptill och het blästerluft och kolpulver tillförs nerifrån via blästerformor. Blästerluften värms upp i varmapparater (cowprar) som är uppvärmda med koks- och masugnsgas. Kalksten tillsätts för att man skall få ut slaggprodukterna från råjärn till masugnsslagg. Slagg och råjärn tappas ut i masugnens nedre del. Råjärn tappas i torpeder för transport till stålverket. Den flytande slaggen tappas i slaggskänkar och transporteras till produktionsområdet för Hyttsten. Där tippas den varma slaggen ut på bädd, luftkyls under en viss tid och kyls därefter med vatten. Masugnsslaggen bryts upp krossas och siktas till olika fraktioner som säljs med produktnamnet Hyttsten.
Data masugn: Ställdiameter: 11,4 m. Volym: ~2 540 m3. Blåsmaskin: 260 – 270 km3/h. Produktion per dygn: ~6 300 ton råjärn
Figur 5: Masugnsprocessen Miljöbild råjärn Råvaror som tillförs produktionen är pellets (järnmalm), koks, kol, kalksten och cirkulationsmaterial t.ex. LD-slagg och stoftbriketter. Utöver det tillförs även luft och syrgas. Från produktionen erhålls masugnsgas som till en del används för att värma upp blästerluften till ugnen. I övrigt förbrukas el, koksgas och ånga. Överskottet av masugnsgas används till extern kraftvärmeproduktion av el, ånga och hetvatten till Luleå kommuns fjärrvärmenät. Av fallande material från produktionen återförs gasreningsstoft (hyttsot) och filtersoft till masugnen i form av briketter och galtjärn återförs som skrot till stålverket eller säljs till externa kunder. Av masugnsslagg framställs Hyttsten för försäljning. Gasreningsslam (hyttslam) deponeras. Keramiskt avfall som uppstår går normalt via behandling till deponering. Dessutom uppstår mindre mängder utsorterat industriavfall som går till kommunal mottagning. Utsläpp till luft av stoft sker bl.a. från filteranläggningar, takventilationer och slaggskorsten. För rening av luft finns tre stoftfilter. För råmaterialhanteringen som till stor del är inbyggd sker utsugning av luft till tio filteranläggningar. Förutom stoftemissioner sker utsläpp av CO2, SO2 och NOX via avgaser från förbränning av masugnsgas och koksgas i en s.k. ”cowperanläggning”. Diffust utsläpp av svavel sker även från slagghantering. Utsläpp till vatten sker från gasreningen via hyttslambassäng till kylvattenutlopp (Laxviken). Föroreningar som släpps ut till detta vatten är normalt en viss mängd ammoniumkväve.
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
10 Miljörapport 2012
Figur 6: Flytande råjärn ut från masugnens tapphål
1.3.3 Stålverk (Råstål och stränggjutning) I stålverket behandlas det flytande råjärnet till stål av önskad kvalitet enligt följande flöden. Omhällning, avsvavling: Råjärnet hälls över i skänkar i omhällningsstationen och transporteras vidare till avsvavling. I avsvavlingsstationen injiceras kalciumkarbid och magnesium som reagerar med svavlet i råjärnet. Den slagg som bildas flyter upp på ytan och avskiljs. Efter kylning upparbetas den stelnade slaggen för återanvändning eller säljs för externt bruk. LD-konverter: I processen som kallas ”färskning” förädlas råjärnet till stål. Det sker genom att syrgas blåses mot det flytande järnets yta varvid kolet avgår som gas. En del av den gas som bildas, återvinns som bränsle. Vid rätt analys och temperatur tappas det flytande stålet och slaggen i separata skänkar. Till stålet tillsätts vid behov legeringar.
Figur 7: Omhällning, avsvavling, LD (chargering, blåsning, tappning) Skänkmetallurgi: Det finns två olika skänkmetallurgier, CAS-OB och RH. I CAS-OB justeras stålet till rätt temperatur och kvalitet genom bl.a. tillsatser av legeringsämnen och genom homogenisering. För att homogenisera stålet blåses argon in genom en spolsten i botten på skänken. Stålet kan värmas eller kylas genom t.ex. syrgasblåsning eller tillsats av aluminium och stålskrot. Stål med extra höga krav på låga kol-, syre eller vätehalter behandlas i RH-anläggningen. Där pumpas stålet runt i en vakuumklocka. Vid det låga trycket avgår inneslutna gaser. Vid processen används ånga för att erhålla vakuum.
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
11 Miljörapport 2012
Stränggjutning: Stålet tappas via en gjutlåda in i gjutkokillen som i princip är en rektangulär tratt med ställbara sidor. Kokillen och stålet kyls med vatten. När stålsträngen lämnar gjutkokillen styrs den i en gjutbåge från vertikal- till horisontalläge. När stålet stelnat kapas det i rätta längder. Produkten, slabs, lastas på järnvägsvagnar för transport till Borlänge.
Figur 8: CAS-OB (skänkmetallurgi), RH (vakuumbehandling), stränggjutning Miljöbild stålverk Råvaran till stål är råjärn från masugnen. Övriga råvaror som tillförs verksamheten är bl.a. kalciumkarbid, magnesium, bränd kalk, dolomit, skrot, galtjärn och legeringsämnen. För övrigt förbrukas el, koksgas och egenproducerad ånga. En viktig biprodukt utöver ånga är LD-gas som går till extern kraftvärmeproduktion av el, ånga samt hetvatten till Luleå kommuns fjärrvärmenät. De järn- och stålhaltiga materialen bl.a. slagg, samt keramiskt avfall som uppstår vid verksamheten behandlas för att återta främst kalk och järninnehållet i masugnen eller LD-konverter. Detta utförs i en anläggning, placerad inom industriområdet, som ägs och drivs av BDX. Materialen behandlas i en anläggning där det ingår magnetseparering, krossning, siktning, skärning och hejning. Grovandelen av LD-slam samt filterstoft återförs via briketterna som råvara i masugnen. Finandelen av slam och slagg deponeras. Keramiskt avfall som uppstår går normalt via behandlingsanläggning vidare till deponering. Dessutom uppstår mindre mängder utsorterat industriavfall som går till kommunal mottagning. Utsläpp till luft av stoft sker bl.a. från filteranläggningar och takventilationer. För rening av luft finns fyra stoftfilter för produktionen av stål samt ett antal för råmaterial, stränggjutning och övriga serviceanläggningar. Förutom stoft sker utsläpp av CO2, SO2 och NOX via avgaser från fackling av LD-gas. Utsläpp till vatten sker från RH-anläggning till kylvattenutlopp. Föroreningar som släpps ut med detta vatten är bl.a. zink. Utöver detta sker utsläpp av vatten från ett reningsverk för stränggjutningen. Föroreningar som kan förekomma i vattnet efter rening är låga halter av olja.
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
12 Miljörapport 2012
Figur 9: Stålsträng kapas till ämnen
1.3.4 Interna och externa transporter Transport av material inom verksamheten sker med egna till stor del speciellt anpassade fordon. En stor del av de tunga transporterna inne på verksområdet går på järnväg. Loken drivs med diesel av miljöklass 1. De interna transporterna kan orsaka en del buller och bidrar till utsläpp av NOX och CO2. Interna transporter kan vid ogynnsamma fall även orsaka diffus damning från vägar inom industriområdet. Även externa företag (t.ex. BDX) utför transporter inom området. Externa transporter av råvaror och produkter sker till stor del med tåg och fartyg. Viktigaste råvaran järnmalmspellets och produkten slabs transporteras med tåg som har en låg miljöbelastning. Kol transporteras med båt. Endast mindre del av tonnaget transporteras med lastbilar på väg. Fördelningen av det totala tonnaget som transporteras till och från verksamheten är, ca 77 % per tåg, ca 23 % med båt och <1 % med lastbil. De externa transporterna, främst fartygstransporterna, orsakar utsläpp av CO2, SO2 och NOX.
1.3.5 Övrig verksamhet Material som för närvarande inte kan omhändertas på annat sätt, mellanlagras eller deponeras. Bolaget mellanlagrar eller deponerar material på egna deponiområden. I huvudsak deponeras avskiljd slagg från stålverket, fallande mängd slam från gasrening för masugn och finandelen slam från gasrening stålverk. Läckage av störande ämnen är litet och påverkar utsläppen endast marginellt. Grundvatten från området kontrolleras årligen. Övriga verksamheter som finns är bl.a. fordons-, mekaniska- och elverkstäder samt energicentral (ångpanna), gasolanläggning, pumpstationer, laboratorium och brandstation. Sett ur miljösynpunkt är dessa verksamheter av mindre betydelse. Hanteringen av kemikalier och farligt avfall är det som ligger i fokus för en del av dessa verksamheter (verkstäderna).
1.4
Lokalisering och recipientförhållanden
Bolagets anläggningar i Luleå är belägna på Svartön och Börstskärets industriområde. För anläggningarnas placering och vattenförsörjning, se karta nedan. Närmast industriområdet i riktning sydväst, finns bostäder i Svartöstaden och ca 1 km norr, finns bostadsområdet Örnäset. Sö-
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
13 Miljörapport 2012
der om industriområdet finns en omfattande fritidsbebyggelse på Sandön och norr om på ca 3 km avstånd finns bostadsområdet Hertsön. Kylvatten för verksamheten tas från Luleälv vid Svartöns småbåtshamn och från Svartösundet (till koksverket). Kyl-, dag-, och renat processvatten från området släpps ut i Inre Hertsöfjärden (som är dämd till -0,5 m jämfört med normalvattenstånd 1900) och därifrån vidare till Luleälv. Utflödet av kylvatten till Inre Hertsöfjärden sker i två punkter, utlopp Laxviken och utlopp koksverk (se karta nedan).
Figur 10: Karta över industriområdet med närmaste omgivning
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
1.5
14 Miljörapport 2012
Administrativa uppgifter
Uppgifter om verksamhetsutövare
Anläggningsnamn: Organisationsnummer:
SSAB EMEA AB, Luleå 556313-7933
Uppgifter om verksamheten
Anläggningsnummer: Kommun: Ort där anläggningen finns: Huvudbransch: Övriga branschkoder: EPRTR huvudverksamhet: Kod för farliga ämnen: Gällande beslut Tillståndsgivande myndighet: Tillsynsmyndighet: Miljöledningssystem: Koordinater: Länk till anläggningens hemsida:
2580-101 Luleå kommun, Norrbottens län Luleå 27.10 (Stål och metall) 23.10 (Stenkol, petroleum, kärnbränsle) 2.(b) (Anläggningar för framställning av råjärn eller stål (primär eller sekundär smältning), inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning) SevF14 (gasol), SevS3 (giftiga och miljöfarliga ämnen), SevK08 (brandfarliga gaser) se. pkt. 3 Miljödomstolen i Umeå Länsstyrelsen i Norrbottens län ISO 14001 7288567 x 1795197 http://www.ssab.com/
Juridiskt ansvarig och kontaktperson
Förnamn: Efternamn: Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: Gatuadress: Postnummer: Ort: Telefonnummer:
Gun Berglund 0920-92000 0920-92143
[email protected] Svartövägen 1 97188 Luleå 0920-92 000
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
15 Miljörapport 2012
2 Prövning och tillsyn 2.1
Pågående miljöärende
Under 2012 har arbetet med prövotidsutredningar och åtaganden kopplat till miljödomen daterad 26 november 2010 fortlöpt. En särskild organisation med ansvariga delprojektledare finns för att bedriva detta arbete. I december 2012 lämnades fem stycken utredningar till Mark- och miljödomstolen i Umeå och en till länsstyrelsen. Tre av dem handlar om hur vi kan minska utsläppen till luft med avseende på följande: • • •
Svavel till luft (där möjligheterna till minskade utsläpp vid masugnen och koksverket har utretts) Stoft från stålverket Kväveoxider och polyaromatiska kolväten vid ett eventuellt utbyggt koksbatteri
Två stycken handlade om hur vi kan minska utsläppen till vatten: • •
Utsläpp av ammoniakkväve från Laxvikens utlopp; storlek, orsaker samt möjlighet att begränsa. Möjliga reningsmetoder för att minska utsläppen från RH-anläggningen.
Den sjätte utredningen är en energiutredning med syfte att utreda omhändertagande av överskottsgaser vid ökad produktion samt möjligheter till energieffektivisering. Skriftväxlingar har även pågått i ärendet rörande undersökningsprogram rörande utsläpp till vatten.
2.2
Tillsynsmyndighet
Tillsynsmyndigheten är länsstyrelsen i Norrbottens län. Länsstyrelsen har under 2012 genomfört tolv tillsynsbesök samt behandlat några anmälningsärenden. Vid tillsynsbesöken informerar bolaget om eventuella avvikelser samt om planerade förändringar i verksamheten. Dessutom har varje möte ett speciellt tema för att hantera vissa miljöfrågor mer ingående. Anmälningsärenden enligt miljöbalken och beslut från länsstyrelsen finns i bilaga 3.
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
16 Miljörapport 2012
3 Tillstånd och villkorsefterlevnad 3.1
Gällande tillstånd
Bolaget har ett miljötillstånd för verksamheten enligt 9 kap i miljöbalken, enligt beslut från Miljödomstolen i Umeå 2010-11-26 (M 2350-08). Tillståndet togs i anspråk 2011-02-09. Mark- och miljööverdomstolen har gjort en justering i tillståndsmeningen i en dom daterad 2011-10-04. Bolaget erhöll 2004-12-07 tillstånd från länsstyrelsen i Norrbottens län, för utsläpp av koldioxid enligt lagen 2004:656. Gällande tillstånd och anmälningsärenden redovisas i bilaga 1 - 3.
3.2
Villkorsefterlevnad
Ett antal avvikelser från villkoren har förekommit och redovisas nedan. Produktionen har varit på nivåer under givna tillstånd. Produktionsvolymer redovisas under avsnitt 4. Bolaget har i det gällande tillståndet ett antal provisoriska villkor, i redovisningen betecknat med P. Nedan beskrivs de avvikelser mot specifika villkor som har förekommit under året. Vid avvikelser har åtgärder vidtagits för att villkoren åter skall kunna innehållas. Länsstyrelse har informerats om avvikelserna. Utöver avvikelser som beskrivs nedan har villkoren innehållits för verksamheten. En sammanställning över samtliga villkor och uppfyllande av dessa finns i bilaga 5. Resultatet av uppföljningen av villkoren redovisas i form av tabeller och diagram under avsnitt 5 ”Resultatet av egenkontrollen ”.
3.2.1 Utsläpp till vatten – avvikelser mot villkor. P8 - Föroreningshalterna i utsläppt vatten från bioreningsanläggningen till koksverksdiket En störning i den biologiska reningen i september innebar att villkoret för ammoniumkväve överskreds. Störningen i nitrifikationen orsakades troligen av problem i spaltugnen vilket orsakar bildandet av tiocyanat som i höga halter är toxiskt för bakterierna i den biologiska vattenreningen. Extra tillsatser av bioslam samt justering av temperaturen i inkommande vatten återställde funktionen för den biologiska reningen. I övrigt har villkor P8 innehållits. P9 - Innehållet av fenoler och pH vid tömning av dagvatten till koksverksdiket För dagvatten som släpps från dagvattenbassängen på koksverket noterades vid ett tillfälle en halt för fenol som ligger över villkoret. Misstanke finns om en felnotering med tanke på att halterna i dagvatten vid närliggande tömningar ej var avvikande och ingen tydlig orsak har kunnat identifieras i processen. P11 - Halten av suspenderande ämnen i vatten från gasreningen till Laxvikenbassängerna Villkoret överskreds något vid ett tillfälle i maj i samband med kraftig vind. P12 - Halterna av olja och suspenderande ämnen i vatten från det recirkulerande industrivattensystemet till Laxvikenbassängerna Vid tre tillfällen under året har halten av suspenderande ämnen varit över villkorsgränsen (5 mg/l). Överskridandena har orsakats av olika saker. I maj var rivning av ett fundament i kyltornet orsaken. Under hösten var det problem med att en ventil inte öppnade som den skulle i samband med backspolning av sandfilter, samt problem med ett skrapspel. Problemen har åtgärdats och provtagningen har ökats för att få tillförlitliga data.
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
17 Miljörapport 2012
3.2.2 Utsläpp till luft – avvikelser mot villkor 4 - Stoftfilteranläggningar Under året har villkoret på 5 mg/Nm3 för stoft från filteranläggningar med en kapacitet större än 60000 Nm3/h överskridits marginellt (6 mg/Nm3) för Bachofiltret vid ett tillfälle. Efter genomgång av Bachofiltrets samtliga funktioner innehölls villkoret åter. Villkoret på 10 mg/Nm3 för filteranläggningar med en kapacitet mindre än 60000 Nm3/h har överskridits för tre filter, hörnstation H7, pelletstransportfiltret och skrotskärningsfiltret. Orsaker har varit hål i filterstrumpor, läckage i kassetter samt fel på rensningsfunktionen. Åtgärder har vidtagits i samtliga fall. För skrotskärningsfiltret har problemen varit större. På grund av haveri av filtret i skrotskärningsanläggningen stängdes anläggningen i mitten av augusti 2012. Efter kontakt och godkännande av länsstyrelsen skar vi under en period av åtta veckor alla ämnen utomhus fram till dess att nytt filter fanns på plats. Vidtagna åtgärder för att säkerställa bra funktion i framtiden har redovisats för länsstyrelsen. 5 – Buller från verksamheten. Avvikelse för momentanbuller från 2011, åtgärdades under ett längre underhållstopp i juli 2012. Under sommarstoppet 2012 försågs tryckutjämningsventilen på toppen av masugnen med en ny ljuddämpare före utloppet, vilket resulterat i ljudreduktion. Källmätningar av samtliga betydande bullerkällor samt en tredjedel av övriga bullerkällor i september 2012 visar att villkoren för buller innehålls. P3 – Utsläppen till luft av kväveoxider Utsläpp av kväveoxider från metallurgi på 0,25 kg/ton ämnen överskrids något (0,26) under juli beroende på en lägre produktionstakt av ämnen. Koksproduktionen har varit oförändrad vilket gör att, trots att NOX- utsläppen är lägre än normalt på koksverket, ökar utsläpp per ton ämnen.
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
18 Miljörapport 2012
4 Produktionsvolymer Produktionen av ämnen har varit lägre än normalt beroende på marknadsläget vilket då också medfört en lägre produktion av råjärn och råstål. Råjärnsproduktionen har reducerats genom en lägre produktionstakt och något längre stopp än normalt. Även produktionen på koksverket har reducerats genom att förlänga koksningstiden. Produktionen i de olika anläggningarna har dock varit relativt stabil på en lägre nivå. Galtgjutning av råjärn minskade betydligt jämfört med föregående år genom bättre planering och inga stora störningar. Produktionsvolymer redovisas i tabell 1. Störningar i produktionen redovisas under 5.6. Tabell 1. Produktionsvolymer i kton Produktion Rampkoks Råbensen Tjära Svavel Koksgas (Mm3) Råjärn Injektionskol (förbrukat) Masugnsslagg Galtjärn Masugnsgas (Mm3) Avsvavlat råjärn (till LD) Råstål (LD-konverter) Vakuumbehandlat stål (RH-ugn) Ämnen (prima slabs) LD-gas levererad (Mm3)
2012 652,0 7,3 24,8 1,3 314 1 926,9 251,7 319 33,1 2 767 1 817,3 1 999,6 94,4 1 892,8 143
Figur 11: Varma ämnen på svalbädd
2011 727,1 3,6 27,2 1,3 346 2 121,0 306,5 334 65,0 2 910 1 963,7 2 126,0 165,4 2 011,6 34
2010 705,1 5,6 26,7 1,4 331 2 223,2 286,5 345 110,1 3 028 2 028 2 195,3 220 2 090,1 94
2005 741 8,0 28,7 0,97 360 2 223,1 314 353 88,3 3 207 2 087,0 2 238,0 234,3 2 057,5 179
2000 714 8,8 29,5 1,4 360 1 766 147 304 78,8 2 684 1 632 1 798 256 1 534 139
Tillstånd 1 100 3 000 -
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
19 Miljörapport 2012
5 Resultat från egenkontrollen Redovisning av egenkontrollen inklusive kontrollen av specifika villkor återfinns i detta avsnitt. Alla avvikelser mot villkor redovisas ovan under ”3.2 Villkorsefterlevnad”. De specifika villkoren och en sammanfattning av övrig egenkontroll beskrivs kortfattat under varje punkt nedan.
5.1
Utsläpp till luft
Totalt har utsläppen till luft av CO2, stoft, SO2 och NOX varit lägre än tidigare normalår. Detta förklaras till stor del av den låga efterfrågan och därmed produktionen av koks och ämnen som kännetecknat 2012. Emissionerna av övriga parametrar ligger inom normala årliga variationer. Utsläppen av metaller beräknas från analyser av stoftet utom för Hg som analyseras även i gasfas. Utsläppen av metaller minskar sett över en längre period. I tabell 2 redovisas beräknade utsläpp till luft i sammanfattning, tillsammans med resultat från tidigare års kontroller. Diffusa utsläpp från t.ex. transporter ingår inte i redovisningen. I tabell 3 redovisas beräknade utsläpp till luft fördelat per anläggning. Tabell 2. Utsläpp till luft Parameter Enhet 2012 Koldioxid (CO2) kton 1 009 Järn (Fe) ton 79 Fluor (F) ton 6 Mangan (Mn) ton 2,0 Kväveoxider (NOX) ton 363 ton 432 Svaveldioxid (SO2) Stoft ton 248 stoft andel PM10 ton 147 Stoft andel PM2.5 ton 91 Vanadin (V) ton 0,19 Zink (Zn) ton 0,85 Arsenik (As) kg 10 Bly (Pb) kg 89 Kadmium (Cd) kg 2 Koppar (Cu) kg 18 Krom (Cr) kg 54 Kvicksilver (Hg) kg 3,9 Nickel (Ni) kg 44 Naftalen kg 500 Polyaromater (PAH-4) kg 3 Dioxiner (I-TEQ)* g 0,07 * Före 2004, redovisat som TCDD ekv. enl. Eadon.
2011 1 311 100 6 1,7 435 608 287 159 104 0,21 1,2 10 107 2 20 37 4,6 46 150 3 0,02
2010 1 442 88 6 2,2 399 494 294 141 87 0,23 1,3 10 181 4 17 53 3,1 44 250 2 0,03
2005 1 247 127 6 1,8 573 1 158 400 184 68 0,36 2,2 8 298 5 31 57 5 69 500 24 0,24
2000 1 348 96 11 1,5 562 616 656 145 39 0,15 0,71 6 110 5 33 41 7 34 0,3
1995 1 594 250 22 2,2 671 1 000 1 690 340 100 0,48 3,4 27 1 200 12 97 270 19 280 1,5
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
20 Miljörapport 2012
Tabell 3. Utsläpp till luft fördelat på anläggningar Parameter
Enhet
Koksverk
Råjärn (M3)
Råmaterial (M3)
CO2 kton 120 816 CO2 tot* kton ton 230 63 NOX SO2 ton 85 319 Stoft ton 66 26 5 PM10 ton 11 16 1 PM2.5 ton 5 12 <1 Fe ton <1 8 <1 F ton Mn ton <0,1 <0,1 0 As kg 9,7 <0,1 <0,1 Cd kg 0,1 <0,01 <0,01 Cr kg 1,5 2,6 0,5 Cu kg 5 0,4 0,1 Hg kg 2,2 1,0 Ni kg 1 6 1 Pb kg 14 1 0,1 V kg 8 14 4 Zn kg 49 58 0,5 Organiska ämnen Dioxiner g <0,02 Naftalen kg 500 PAH-4 kg 3 * Inkluderar externt levererat med gaser. ** Uppskattat NOX-utsläpp från förbränning av olja och gasol.
Råstål (LD)
Serviceanl. Ämnen.**
68
5,5
61 28 149 118 72 67 0,5 1,7 0,5 2,1 47 10 0,4 35 71 162 702
9 3 1 < 1 5,3 0,2 <0,1 <0,1 2 2 0,3 1 3 0,3 46
0,047 -
-
Summa totalt 1 009 2 998 363 432 248 147 91 79 6 2 10 2 54 18 4 44 89 188 855 0,07 500 3
5.1.1 Koldioxid (CO2) Utsläppen av koldioxid är beräknat som skillnaden mellan materialflöden med kol IN och UT. De beräknade CO2 -utsläppen ingår i handelssystemet för utsläpp av koldioxid (s.k. ETS). Utsläppen av CO2, räknat i ton, var högre från verksamheten under 2010-11, pga. reparationer av LD- gasklockan. Nedgången under 2009 berodde på ett längre produktionsstopp under sommaren. De specifika utsläppen räknat per ton ämnen har minskat med ca 18 % sedan 2000 eller i snitt 1,5 % per år. Det beror främst på en effektivare drift av masugnen och ökat utbyte från råjärn till ämnen. Diagram 2. Utsläpp av CO2 i kton och totalt specifikt per ton ämnen
5.1.2 Svaveldioxid (SO2) Utsläppen av SO2 har minskat under de senaste åren främst tack vare en ny reningsdel i koksgasreningen som installerades 2008. Mellanårsvariationer i emissionerna som kan ses i diagram 3 beror på spaltugnsstopp för underhåll och besiktning. Inget spaltugnsstopp under 2012 har påverkat i positiv riktning. Det finns två villkor kopplat till utsläpp av svavel (9 och P2). Villkoren gäller inte vid drift av reservugnen vid dessa underhållsstopp. Takvillkoret på 850 ton SO2/år gäller dock alltid.
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
21 Miljörapport 2012
Diagram 3. Diagram SO2-utsläpp i ton per år, villkor P2
Villkor 9: Halten av svavelväte i renad koksgas får som månadsmedelvärde inte överstiga 0,5 g/Nm3. (Gäller inte vid nödvändiga revisionsstopp i spaltugnen.) Provisoriskt villkor P2: Utsläppen av svavel räknat som SO2, får baserat på månadsberäkningar inte överstiga 0,35 kg/ton ämnen(exklusive diffusa utsläpp, utsläpp från rörliga källor och utsläpp från reservugnen)fram till att en ytterligare spaltugn tagits i drift och därefter 0,30 kg/ton ämnen. Ovannämnda utsläpp får dock uppgå till högst 850 ton/år.
Tabell 4. Villkor för SO2-utsläpp resp. H2S halt i koksgas Villkor nr
jan
feb
Mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
2012
Villkor
P2
0,20
0,21
0,28
0,21
0,22
0,22
0,27
0,27
0,21
0,21
0,23
0,22
0,23
0,35
9
0,24
0,28
0,31
0,21
0,40
0,21
0,27
0,20
0,14
0,16
0,14
0,15
0,23
0,5
432
850
SO2 totalt
Diagram 4. Diagram för SO2-utsläpp och H2S- halt, villkor P2 & 9
5.1.3 Kväveoxider (NOX) Även utsläppen av NOX har minskat under de senaste åren främst tack vare den tidigare nämnda nya reningsdelen i koksgasreningen som installerades 2008. Totalt för Metallurgi var utsläppen av kväveoxider (NOX) något lägre än föregående år beroende på en lägre produktion av koks. Utsläppen av kväveoxider påverkas liksom svaveldioxid av att vi under 2012 ej haft något spalt-
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
22 Miljörapport 2012
ugnsstopp. I diagram 5 redovisas utsläppen i ton per år. Det finns två provisoriska villkor (P3, P4) kopplat till utsläpp av kväveoxider, se diagram 6. Diagram 5. Diagram NOX-utsläpp i ton per år
Provisoriskt villkor P3: Utsläppen till luft av kväveoxider får som riktvärde, baserat på månadsberäkningar inte överstiga 0,25 kg/ton ämnen. Provisoriskt villkor P4: Utsläppet av kväveoxider från koksbatteriet får som riktvärde, baserat på månadsberäkningar inte överstiga 500 g/ton koks.
Tabell 5. Villkor för NOX-utsläpp jan
feb
mar
apr
maj
Jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
2011
Villkor
P3
0,18
0,25
0,23
0,21
0,18
0,19
0,18
0,22
0,21
0,34
0,21
0,19
0,22
0,25
P4
262
402
376
392
284
267
273
280
275
269
295
305
306
500
Diagram 6. Diagram för NOX-utsläpp, villkor P3 & P4
5.1.4 Stoftutsläpp Utsläppen av stoft var något lägre jämfört med föregående år. Samtliga större reningsanläggningar för utsläpp av stoft övervakas via kontinuerligt verkande stoftmätare sedan 2002. Medelhalterna från dessa mätningar under ca 10 år visar på en tydlig trend med minskad stofthalt från ca 7 till 1 mg/Nm3. De kontinuerliga mätningarna används även för beräkningar av stoftutsläppen efter
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
23 Miljörapport 2012
filteranläggningar. Övriga utsläpp beräknas via 1-3 manuella kontrollmätningar per år. Det finns sex villkor (4, 10, 11, P1, P5, P6) kopplade till stoftutsläpp. Diagram 7. Stoftutsläpp i ton per år och medelhalt från kontinuerliga mätningar
Villkor 4: Stoftutsläpp efter filter 5 mg/Nm3 som dygnsmedelvärde för filteranläggningar med en kapacitet större än 60 000 m3/h från och med 1 januari 2012. 10 mg/Nm3 för resterande filter fram till 1 januari 2014. Villkor 10: Utsläpp av stoft från koksverket får som riktvärde baserat på månadsberäkningar inte överstiga 0,15 kg/ton koks. Villkor 11: Utsläpp av stoft från masugnen får som riktvärde baserat på månadsberäkningar inte överstiga 0,03 kg/ton råjärn. Provisoriskt villkor P1: Utsläppen till luft av stoft får som riktvärde, baserat på månadsberäkningar inte överstiga 0,2 kg/ton ämnen tom 2014 (0,15 kg/ton ämnen fr.o.m. 2015). Provisoriskt villkor P5: Utsläppet av stoft från stålverkets filteranläggningar, fackling av gas, lanterniner och taköppningar får som riktvärde, baserat på månadsberäkningar inte överstiga 0,1 kg/ton råstål. Provisoriskt villkor P6: Stoftemissionen vid fackling efter LD- primärrening får som riktvärde inte överstiga 50 mg/Nm3 vid mätning.
Tabell 6. Mätningar av stoft efter reningsanläggningar (villkor 4) Riktvärde KontrollKontinuerlig Kommentarer mg/Nm3 mätning** mätning Avsvavling filter 5 0,7 1,0 Bachofilter M3 5 3,4 2,1 * CAS-OB / Sträng 5 5 1,6 1,6 HUV (Koksfilter) 5 1,2 1,5 Hyvling (adjustage) 5 1,1 1,6 IF-filter M3 5 0,2 1,6 ITK-filter M3 5 0,1 1,2 LD-sekundär 5 0,4 0,3 Råjärnsomhällning 5 0,4 0,8 Råmaterial M3 5 4,3 2,5 Kolinjektion 98 10 0,4 1,4 <60 000 m3 Slittning (adjustage) 10 2,2 1,3 <60 000 m3 Brikettfilter (PF) 10 0,1 Chargering M3 (PF) 10 0,2 Hörnstation 10 0,4 * Kross & sikt 10 1,7 Omlastning (PF) 10 0,2 Pelletslossning 10 0,8 Pelletssilo 10 1,3 Pelletstransport 10 3,8 * Russkärning 10 1,6 * Kolbunkerfilter (KV) 10 0,8 Murningscentralen 10 0,3 * Överskridande av riktvärde vid minst ett mättillfälle under senaste året **Senaste kontrollmätning. Anläggning
För filteranläggningar med en kapacitet större än 60 000 m3/h gäller från den 1 januari 2012 stoftvillkoret 5 mg/Nm3 som dygnsmedelvärde. I tabell 7 och diagram 8 redovisas uppföljningen av villkor 10, 11, P1, P5 och P6. Av redovisningen framgår att stoftutsläppen kopplat till de pro-
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
24 Miljörapport 2012
duktionsrelaterade stoftvillkoren uppvisar en nedåtgående trend. Tabell 7. Stoftutsläpp Villkor nr 10 11 P1 P5 P6
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
0,11 0,11 0,13 0,11 0,11 0,08 0,08 0,08 0,013 0,015 0,015 0,015 0,014 0,011 0,012 0,014 0,13 0,14 0,14 0,13 0,15 0,12 0,13 0,13 0,08 0,08 0,08 0,08 0,09 0,07 0,06 0,06 17/23
Diagram 8. Diagram för villkor 10, 11, P1 & P5
sep
okt
nov
dec
2012
Villkor
0,11 0,011 0,13 0,07 11/15
0,10 0,012 0,13 0,07
0,10 0,012 0,12 0,07
0,09 0,013 0,12 0,07
0,10 0,013 0,12 0,077 17
0,15 0,03 0,2 0,1 50
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
25 Miljörapport 2012
Tabell 8. Beräknade stoftutsläpp i ton från punktkällor 2012 Utsläppspunkter ton KOKSVERK (kokstillverkning) 66 Batteriskorsten * 6,3 Koksuttryckning (vid stopp i Huv) 16 Huvfilter * 1,5 Släcktorn 41 Bunker filter 0,4 Ångpanna 0,1 RÅJÄRN (råjärnstillverkning M3 ) 26 Lanternin Ö 0,7 Lanternin V 3,9 Taköppning 5,0 Slaggskorsten 13 Industrifilter * 0,7 ITK-filter * 0,6 Bacho, JSB-Filter * 1,7 Cowpereldning 0,5 Råmaterial (masugn) 4,5 Hörnstation** 0,2 Brikettfilter 0,0 Omlastning 0,0 Chargering 0,0 Råmaterial * 2,3 Kolinjektion 98 * 0,6 Kross o sikt 0,8 Pelletslossning 0,3 Pelletssilo 0,2 Pelletstransport 0,2 RÅSTÅL (råståltillverkning LD) 149 Primär LD 1 12 Primär LD 2 17 LD- sekundärfilter * 1,8 Avsvavling * 1,6 Omhällning * 1,4 LD-Lanterniner 83 Lanterniner LD-tak (summa) 32 Serviceanläggningar 2,6 CAS-OB / Sträng 5 * 1,1 Adjustage, Hyvling * 0,6 Adjustage, Slittning * 0,5 Russkärning filter ** 0,3 Murningscentralen, filter 0,0 Summa utsläpp 248 Specifikt kg/ton råstål 0,124 * Medelvärde från kontinuerliga mätare (totalt antal 16 st.). **Haveri på anläggningen med längre driftstopp.
2011 ton 82 6,4 20 0,4 55 0,4 0,1 30 0,5 4,2 3,6 16 2,2 2,5 1,2 0,6 8,3 2,8 0,0 0,0 0,0 2,6 1,4 0,9 0,1 0,1 0,3 161 24 27 1,8 4,0 2,8 62 40 5,6 2,5 0,6 0,4 2,0 0,0 287 0,135
2010 ton 85 5,1 25 0,3 54 1,4 0,1 36 0,7 5,4 8,7 17 1,2 1,9 0,8 0,6 9,7 0,0 0,0 0,0 0,0 5,6 2,8 0,7 0,1 0,1 0,3 157 31 12 3,0 6,5 2,9 66 36 6,2 3,5 0,5 0,3 1,9 0,0 294 0,134
2005 ton 86 4 22 1 58 1 0,2 53 0,1 3 2 25 1 7 7 7 24 0,4 0,0 0,0 0,1 15 2 6 0,1 0,0 0,1 220 23 21 64 5 10 79 18 16 7 6 0,2 0,5 0,1 400 0,177
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
26 Miljörapport 2012
5.1.5 Metaller Utsläppen av metaller påverkas till stor del av stoftutsläppen men halterna av respektive metaller varierar dock från år till år. Tendensen är att utsläppen för de flesta metallerna minskar eftersom stoftutsläppen minskar. Halterna av zink och bly har mer än halverats sedan några år tillbaka (se diagram 9). Diagram 9. Utsläpp av zink och bly
5.1.6 Organiska föreningar - utsläpp av dioxiner, polyaromater och VOC Mätningar av dioxiner utförs efter lanterniner, LD- primär och sekundärreningen i stålverket. De uppmätta värdena varierar. Utsläppen är att betrakta som låga, även i jämförelse med branschen i övrigt. Resultat från mätningarna och beräknade utsläpp redovisas i tabell 9, nedan. De senaste mätningarna av dioxiner på koksverket utfördes 2012. Utsläpp av flyktiga organiska föreningar (VOCNM) är beräknad till ca 3,3 ton via förbrukningen av kemikalier. Tabell 9. Utsläpp av dioxiner till luft (TCDD ekv. enligt I-TEQ, g)* Anläggning 2012 2011 2010 2005 2000 Koksverk 0,02 <0,007** <0,007** 0,06 Stålverk 0,047 0,016 0,026 0,17 0,27 * Massan av de kongener som är under detektionsgränsen är satta till detektionsgräns (s.k. Upper Bound). **Beräknad med 2009- års mätning.
Tidigare har emissionerna av polyaromater redovisats som PAH-16. Polyaromater redovisas som PAH-4 och naftalen var för sig. Värden för PAH-4 ligger under tröskelvärdet för rapportering i emissionsrapporten. Utsläppen beräknas på mätningar utförda på emissionerna från tryckningen, släckningen och batteriskorstenen på koksverket. Resultaten från mätningarna redovisas i tabell 10, nedan. Tabell 10. PAH- utsläpp till luft från koksverket (kg/år) Koksverket PAH-4 Naftalen PAH-16
2012 3 500 640
2011 3 150 420
2010 2 250 320
2005 24 500 990
2000 11 430 1 200
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
5.2
27 Miljörapport 2012
Utsläpp till vatten
Vatten släpps ut till Inre Hertsöfjärden via utloppet från koksverket (KV-diket) och utloppet från Laxviken (bassäng 3). Förändringarna av utsläppta mängder till vatten jämfört med föregående år är små och ligger till stor del inom normala årliga variationer förutom för ammoniumkväve (NH4-N) som har ökat beroende på ökade utsläpp från masugnens gasrening. Orsaken till denna ökning är okänd. Utsläppen av zink är lägre än tidigare. Det beror troligen på låg produktion i RH-anläggningen. Stora variationer i analyser på inkommande vatten påverkar beräkningen av utsläppta mängder av bl.a. Ntot, TOC och metaller. I bakgrundsvärdena, som dras av vid beräkning av utsläpp har extremvärden exkluderats. Analysvärden för parametrar som t.ex. Cd, Cr, Fe, Ni, Pb och TOC i utgående kylvatten ligger på så låga halter så att bakgrundsvärden ibland överstiger respektive värden i utgående vatten. Metaller analyseras på filtrerade prov. Analysvärden ligger ofta på detektionsnivå för ett flertal parametrar vilket ger en osäkerhet i beräkningen av utsläppta mängder. Mindre än värden(<) i tabell, innebär att >75% av analyserna ligger under detektionsgräns med aktuell analysmetod eller att halten inkommande vatten ibland är högre än i utgående. I tabell 11 nedan redovisas beräknade totala utsläppen i utgående vatten. Tabell 11. Beräknade utsläpp till vatten Parameter Enhet 2012 2011 2010 2005 2000 COD (utlopp bio) ton 32 30 25 67 64 Cyanid lättillgängliga (HCN) ton ed ed <0,2 <0,6 <0,3 Järn (Fe) ton ed 2,3 1,3 4 4 Fenoler ton <0,17 <0,11 <0,09 <0,12 <0,22 Fluorider ton 16 29 23 35 20 Fosfor (Ptot) ton ed ed <0,2 <0,6 <0,3 Mangan (Mn) ton ed 0,6 0,4 1,6 2,2 Kväve total (Ntot)* ton 90 88* 80 81 48 Ammoniumkväve (NH4-N, totalt) ton 48 38 30 32 13 NH4-N (utlopp bio) ton 5,7 8,7 4,7 3,9 4,2 Olja (alifater) ton <0,5 <0,4 <0,5 <3,6 <8 olja (från reningsverk 75) ton <0,02 <0,03 <0,04 0,40 1,6 Susp.ämnen (utlopp bio) ton 2,4 7,0 3,0 2,7 2,7 TOC ***(totala organiska ämnen) ton <14 <25 <22 34 14 TOC (utlopp bio) ton 11 7,4 5,6 12 11 Bly (Pb) kg <5 <7 <8 <33 110 Kadmium (Cd) kg <0,1 <0,3 <0,1 <0,2 <0,6 Krom (Cr)** kg <1 <9 <1 <14 <4 Koppar (Cu)** kg 35 <18 <30 57 50 Nickel (Ni)** kg <20 <2 <1 0 <2 Zink (Zn)** kg 150 250 670 920 1 320 PAH-4 (kylvatten KV) kg <1 <1 <1 <3 del PAH-4 (utlopp bio) kg <0,04 <0,03 <0,02 <0,1 <0,1 ed: ej detekterbara halter med aktuell analysmetod, (-) analys saknas. * Fel i rapport 2011, korrigerat i årets rapport **Analysvärden för bakgrund överstiger ibland de i provvatten (Cd, Cu, Cr, Ni, Pb). *** TOC i utgående kylvatten: Stor variation i inkommande vattenanalyser ger stor osäkerhet i beräkningen.
1995 84 17 <0,2 37 <0,8 3,4 68 17 5,7 <6 1,3 8,4 77 19 140 <2 <45 150 <20 1 030 <0,1
5.2.1 Utsläpp från koksverk (KV-diket) till Inre Hertsöfjärden Utsläppet av vatten från koksverket (KV-diket) till Inre Hertsöfjärden består till största delen av uppvärmt kylvatten från koksverket, en del renat processvatten från bioreningen samt av dagvatten från gasbehandlingsområdet. I tabell 12 redovisas medel-, min- och maxanalyser under året och diagram 10, visar veckovariationer av några parametrar i utsläppet under året. Provisoriska villkor finns (P10) för ammoniakkväve och för PAH-4.
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
28 Miljörapport 2012
Tabell 12. Analyser i utgående kylvatten utlopp koksverk Utlopp koksverk
Analyser Enhet Konduktivitet mS/m pH pH o Temperatur C Flöde m3/h Ammoniumkväve, NH4-N mg/l Cyanider (CN-) mg/l Fenoler µg/l Kväve totalt, Ntot mg/l Olja mg/l PAH-4 µg/l Ptot mg/l Totalt organiskt kol, TOC* mg/l *Beräknat på utsläpp från biologin. **Bakgrundshalt i kylvatten.
Mv 110 7,4 16,0 2 020 0,34 <0,01 <3 2,4 <0,01 <0,08 <0,02 3,4
Min 29 6,7 6,8 1 400 <0,1 <0,01 <1 1,0 <0,01 <0,04 <0,02 1,3
Max 404 8,9 24,1 2 800 1,5 0,02 31 3,8 0,01 0,66 0,03 7,2
Utsläpp ton/år (18 Mm3) 4,2 ed
kg/år
Bakgrundshalt Mv
0,1 <60
34* ed.
0,20 <1,3
ed. 7,6*
<0,02 (3,0)**
Diagram 10. Analyser utlopp koksverk 0,1
CNfri mg/l
2,0
Ammoniumkväve NH4-N [mg/l]
1,5 0,05
1,0 0,5
0
40
0,0
Fenol µg/l
0,20
30
0,15
20
0,10
10
0,05
0
0,00
9
TOC mg/l
30
6
20
3
10
0
0
pH 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0
500 400 300 200 100 0
NH3-N mg/l
Temp oC
Kond mS/m
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
29 Miljörapport 2012
Provisoriskt villkor P10: I vatten som släpps ut från KV-diket till Inre Hertsöfjärden får i dygnsprov respektive stickprov innehållet av ammoniakkväve (NH3-N) inte överstiga 0,2 mg/l och innehållet av PAH-4 inte överstiga 1 µg/l .
Tabell 13. Maxvärden för vattenanalyser från KV-diket Parameter
Enh.
jan
NH3-N
mg/l
0,03
PAH-4
µg/l
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
2012
Villkor
<0,01 <0,01
0,03
0,05
0,03
<0,01
<0,01
0,02
<0,01
0,15
<0,01 <0,02
0,2
<0,04 <0,04 <0,04
0,14
<0,05 <0,05
0,10
<0,04
<0,05
0,09
0,7
<0,05 <0,06
1
Diagram 11. Diagram för utlopp från KV-diket till Inre Hertsöfjärden, villkor P10 0,30 0,20 NH3-N [mg/l] 0,10
Riktvärde
0,00
1 PAH-4 [µg/l]
0,5
Riktvärde 0
Biologisk reningsanläggning Analyser från bioreningen vid koksverket redovisas som medelvärden per kalendermånad i tabell 14. Drifttiden för bioreningen var 98,5%. Det finns ett provisoriskt villkor (P8) för utloppet från den biologiska reningsanläggningen. Provisoriskt villkor P8: Föroreningshalterna får som medeltal för kalendermånad uppgå till: Fenoler 0,1 mg/l, Cyanid (CN-) 0,1 mg/l, Ammoniumkväve 60 mg/l, TOC 70 mg/l, Susp.ämnen 20 mg/l. Flödet av detta vatten får i medeltal för kalendermånad inte överstiga 60 m3/tim.
Tabell 14. Medelvärden för vattenanalyser från biologisk rening Parameter
Enh.
Flöde NH4-N Fenol CNsusp TOC pH PAH-4 Naftalen
m3/h mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l pH µg/l µg/l
Jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
34 32 34 35 33 34 33 33 31 16 9 8 4 3 12 1 1 91 0,05 0,05 0,04 0,04 0,03 0,02 0,02 0,02 0,03 <0,01 0,02 0,03 0,04 0,03 0,04 0,02 0,02 0,02 8 7 6 13 10 7 5 7 7 28 27 29 36 29 31 21 28 26 7,2 7,1 7,0 7,3 7,4 7,4 7,4 7,4 7,2 <0,05 <0,04 <0,04 <0,06 <0,05 <0,05 <0,05 <0,04 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1
okt 34 22 0,03 0,02 10 33 7,4 1,2 0,2
nov
dec
35 34 38 27 0,04 0,06 0,02 0,02 8 9 36 33 7,3 7,3 <0,05 <0,06 <0,1 <0,1
2012
Villkor
33 19 0,04 0,02 8,0 30 7,3 <0,16 <0,1
60 60 0,1 0,1 20 70 -
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
30 Miljörapport 2012
Diagram 12. Diagram biologiska reningen , villkor P8 80 60 NH4-N mg/l
40
Riktvärde
20
TOC mg/l Riktvärde
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
0
80 70 60 50 40 30 20 10 0
0,12
25
0,10
20
0,08
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
100
15
0,04
Riktvärde
0,00
0
0,12 0,10 0,08 CN fri mg/l
0,04
Riktvärde
0,02
70 60 50 40 30 20 10 0
Flöde m3/h Riktvärde
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
0,00
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Riktvärde
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
5
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
0,02
0,06
Susp mg/l
10
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Fenol mg/l
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
0,06
Dagvatten koksverket Dagvatten från uppsamlingsbassängen vid koksverket släpps ut till Inre Hertsöfjärden via ”KVdiket”. Maxvärden per månad redovisas i tabell 15. Ett provisoriskt villkor finns (P9). Provisoriskt villkor P9: Vid utsläpp av uppsamlat dagvatten från gasreningsanläggningen till KV-diket får innehållet av fenoler inte överstiga 5 mg/l och pH inte överstiga 9.
Tabell 15. Maxvärden för dagvatten före utsläpp Parameter Enh. Fenoler max mg/l pH max pH Tömningar antal *Troligen fel bokfört.
jan 4,5 7,2 52
feb 4 8,6 54
mar 3,5 7,5 67
apr 3,5 7,2 74
maj 4,5 7,8 75
jun 2,5 7,8 111
jul 4,9 8,7 113
aug 10* 9,3* 94
sep 2,5 7,5 84
okt 4,5 7,2 67
nov 2,5 7,3 37
dec 5 8,5 57
Mv 2012 0,9 6,7 640
Villkor 5 9 -
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
31 Miljörapport 2012
5.2.2 Utsläpp från Laxviken till Inre Hertsöfjärden Utsläppet från Laxviken bassäng 3 utgörs av kylvatten från hela stålverksområdet, renat gasreningsvatten från masugnen (hyttslambassängen) samt avblödning från det recirkulerande kylvattensystemet för stränggjutningen (reningsverk 75). Även dag- och kylvatten från områden för kylning av masugnsslagg och LD-slagg, avleds via Uddebovägen till Laxviken bassäng 3. Till systemet tillförs även överskottsvatten från RH-anläggningen och från LD-gasreningen vid produktionsstopp. I tabell 16 redovisas medel-, min- och maxanalyser under året. Diagram 13, visar veckovariationer av några parametrar i utsläppet under året. Det finns ett provisoriskt villkor (P7) för utsläpp från Laxviken till Inre Hertsöfjärden. Tabell 16. Analyser i utgående kylvatten utlopp Laxviken Utlopp Laxviken Analyser Utsläpp Parameter Enhet Mv Min Max ton/år Konduktivitet mS/m 16 11 29 pH pH 8,5 7,2 9,6 o Temperatur C 16,4 7,3 26 Flöde m3/h 5 130 3 350 5 700 (45 Mm3) Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 1,1 0,35 1,7 44 Bly, Pb µg/l <0,4 <0,2 0,8 Kadmium, Cd µg/l <0,04 <0,02 0,12 Cyanider, CNmg/l <0,01 <0,01 0,03 ed. Fenoler µg/l <3 <1 6 <0,11 Järn, Fe µg/l 177 54 310 ed. Koppar, Cu µg/l 1,6 0,7 4 Krom, Cr µg/l <0,6 <0,5 1 Kväve totalt, Ntot mg/l 1,5 0,77 2,1 56 Mangan, Mn µg/l 10 2 31 0,05* Nickel, Ni µg/l <1,0 <0,5 2,3 Olja* mg/l <0,01 <0,01 0,03 ed. Ptot*’ mg/l <0,02 <0,02 0,02 ed. Totalt organiskt kol, TOC mg/l 3,2 1,7 7,2 8,5* Zink, Zn µg/l 9 <5 15 0,15 ed. = ej detekterat utsläpp *Olja har analyserats som summa alifater C5-C35 **Beräkning av utsläpp är osäker pga. stor variation av halt i inkommande vatten.
kg/år
Bakgrundshalt Mv
<5 ed.
0,1 <0,3 <0,06
<35* ed.
20*
Diagram 13. Utsläpp till vatten utlopp Laxviken 20
Zink (µg/l)
15 10 5 0
10,5 9,5
pH pH
30 25 20
8,5
15
7,5
10
6,5
5
Temp OC
212 <0,8 <0,6 0,25 9 <0,5
3,8 <5
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
32 Miljörapport 2012
Provisoriskt villkor P7: I vatten som släpps ut från Laxvikenbassängen till Inre Hertsöfjärden får i dygnsprov innehållet av ammoniakkväve (NH3-N) inte överstiga 0,5 mg/l.
Tabell 17. Laxviken utlopp, maxvärden per månad, ammoniakkväve (NH3-N) och pH Maxvärde/mån NH3-N mg/l pH µg/l *Över villkor.
jan 0,15 8,9
feb 0,03 8,6
mar 0,34 9,6
apr 0,41 9,5
maj 0,17 9,0
jun 0,25 9,1
jul 0,45 9,2
aug 0,09 8,0
sep 0,47 9,4
okt 0,25 8,8
Diagram 14. Diagram veckovärden för ammoniakkväve Laxviken, villkor P7 1 0,75 0,5 0,25 0
NH3-N mg/l Riktvärde
nov dec 0,30 0,03 9,0 8,3
Mv 2012 <0,18 8,5
Villkor 0,5 -
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
33 Miljörapport 2012
Gasreningsvatten masugn (utlopp hyttslambassäng) Efter sedimentering släpps vattnet från hyttslambassängen till Laxvikenbassäng 3, där det blandas med främst kylvatten. Laxvikenbassäng 3 släpper ut vatten till Inre Hertsöfjärden. Analyser på vattnet från hyttslambassängen redovisas i tabell 18 och diagram 15. Under senare delen av 2012 har det förekommit något förhöjda halter av cyanid och zink. Detta bedöms vara en effekt av den reducerade driften av masugnen. Provisoriskt villkor P11: Halten susp.ämnen i vatten från gasreningen till Laxvikenbassänger får som månadsmedelvärde inte överstiga 20 mg/l . Dessutom får flödet som månadsmedelvärde inte överstiga 100 m3/h.
Tabell 18. Vattenanalyser från hyttslambassäng Parameter Flöde Susp pH Fenol CN NH4-N Zn
Enh. jan feb mar apr maj jun juli aug sep okt nov m3/h 55 54 47 48 51 49 48 37 51 45 44 mg/l 14 13 14 16 28 15 16 9 11 12 16 pH 8,0 8,0 8,2 8,2 8,2 8,2 8,2 8,3 8,1 8,1 8,2 µg/l <3 <3 <3 <2 <2 <1 <2 <3 <1 <2 <1 mg/l 0,08 <0,03 <0,04 <0,02 <0,01 <0,01 <0,02 <0,01 <0,02 0,21 0,24 mg/l 157 165 143 149 127 107 97 86 120 125 148 mg/l 0,11 0,19 <0,04 <0,04 0,07 0,11 0,31 0,74 0,07 0,21 0,68
dec 33 7 8,1 <2 0,15 187 0,21
Mv 2012 47 14 8,1 <2 <0,02 134 0,23
Villkor 100 20 -
Diagram 15. Diagram för hyttslambassäng, villkor P11 120 100 80 60 Flöde [m3/h]
40
Villkor
20
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
2008 2009 2010 2011 2012
0
30 25 20 15
Susp [mg/l]
10
Villkor
5
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
2008 2009 2010 2011 2012
0
Slaggkylvatten och dagvatten Vatten från kylningen av slagger samlas upp i diken vid Uddebovägen. I dessa diken samlas även dagvatten från slaggkylningsområdet och områden i anslutning till dikena upp, men mängden vatten domineras av slaggkylvatten. Dikena mynnar i Laxvikensystemets tredje bassäng, vars utlopp leder till Inre Hertsöfjärden. Analyser på vattnet redovisas i tabell 19. Flödet vid Uddebovägen uppskattas till ca 75 m3/h som medel under året. Merparten dagvatten från stålverksområdet leds till tillsammans med kylvatten till Laxvikensystemet, vars utlopp mynnar i Inre Hertsöfjärden. Dagvatten från koksverksområdet leds via koksverkets utlopp till Inre Hertsöfjärden. Dagvattnet från gasbehandlingsområdet (del av koksverksområdet) samlas upp och kontrolleras innan beslut tas om att kunna släppa ut det via koksverkets utlopp.
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
34 Miljörapport 2012
Tabell 19. Medelanalyser på vatten från Uddebovägen Parameter
enhet
pH CNFenoler Susp.ämnen
pH mg/l µg/l mg/l
2012
2011
2010
12,2 <1 26
11,8 <0,01 5 18
11,4 <0,01 <1 29
Strängens kylvatten, Reningsverk 75 Avblödningen (avdraget) från reningsanläggningen för strängens recirkulerande kylvatten släpps ut till Laxvikenbassäng 1. Analyser per månad jämfört mot villkor, redovisas i tabell 20. Provisoriskt villkor P12: Halterna av olja och susp ämnen i vatten som leds till Laxvikenbassängen från det recirkulerande vattensystemet får som månadsmedelvärde inte överstiga 1 mg/l respektive 5 mg/l. Flödet av detta vatten får som månadsmedelvärde inte överstiga 500 m3/h.
Tabell 20. Vattenanalyser från Reningsverk 75 Parameter
jan
feb
mar
apr
maj
jun
juli
aug
sep
okt
nov
dec
Avdrag [m3/h] 62 69 410 378 328 368 334 138 352 331 268 257 Susp [mg/l] <2 <5 <5 <4 12 <3 <3 <3 <2 8 <4 6 Olja* [mg/l] <0,02 <0,03 <0,03 <0,01 <0,02 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,03 <0,01 <0,03 Kond. [ms/m] 27 27 16 8 21 16 20 20 17 8 19 11 pH [pH] 8,4 8,3 7,6 7,9 8,2 8,3 8,2 8,4 8,4 7,9 7,7 8,0 Flöde [m3/h] 1 139 1 082 1 189 1 154 1 195 1 2412 1 153 749 792 824 907 942 Temp in [oC] 34,9 32,8 28,9 31,9 31,7 33,2 30,8 30,8 34,9 32,8 32,8 32,4 o 27,0 26,2 24,5 28,6 27,7 29,2 27,1 25,9 28,3 29,2 29,3 28,6 Temp ut [C ] Temp dT [Co] 7,9 6,6 4,4 3,3 4,0 4,0 3,7 4,9 6,6 3,6 3,5 2,4 *Olja har analyserats som summa alifater C5-C35.
Diagram 16. Diagram för reningsverk 75, villkor 12
2012
Villkor
286 <5 <0,02 16 8,1 1 030 32,2 27,6 4,6
500 5 1 -
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
35 Miljörapport 2012
5.2.3 Vattenkontroll Gräsörenbron En sammanställning av analyser från vattenkontrollen vid utlopp från Inre Hertsöfjärden (Gräsörenbron) finns i tabell 21. Tabell 21. Vattenanalyser Gräsörenbron Parameter Ammoniumkväve (NH4-N) Fenoler(destillerbara) Syre (O2) Cyanider (CN-) Fosfor (Ptot) Kväve totalt (Ntot) Bly (Pb) Kadmium (Cd) Koppar (Cu) Krom (Cr) Zink (Zn) Nickel (Ni) Turbiditet Konduktivitet pH Temperatur Siktdjup Totalt organiskt kol (TOC) Klorofyll (a) *Endast del av året.
enhet mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l FNU mS/m pH o C m mg/l mg/l
2012 0,60 <3 10,7 <0,01 <0,034 1,1 <0,4 <0,04 <1,4 <0,8 <8 0,7 6,1 40 7,8 9,2 1,6 4,6 11
2011 0,57 <4 11,0 <0,01 <0,04 1,3 <1,2 <0,12 <1,8 <1,2 <17 <1,1 8,2 42 7,6 10,4 1,4 3,6 10,4
2010 0,54 <2 10,6 <0,01 <0,03 1,5 <0,6 <0,06 1,5 <0,6 <16 <0,6 8,0* 48 6,8 9,1 1,3 3,1 10,6
2005 0,47 <2 12,4 <0,01 <0,03 1,2 <1,2 <0,04 2 <1,3 15 <0,8 3,9 62 7,2 8,4 1,6 5,0 7
2000 0,30 <3 9,5 <0,01 0,03 1,1 2 <0,05 2 <1 23 <1 6,1 45 7,5 9,5 1,9 4,1 11
1995 0,28 <2 8,7 0,03 1,2 4 <0,04 6 2 21 <3 4,0 91 8,3 8,4 2,3 4,9 75
5.2.4 Bakgrundshalter i vatten Bakgrundshalter för parametrar enligt tabell 22, har använts då utsläppsmängderna med kylvatten till Inre Hertsöfjärden beräknas. Dessa baseras på analyser av inkommande kylvatten eller litteraturvärden (”normala” halter) för vatten i Luleälv. Analysvärdena för bl.a. TOC, Cu och Cr varierar under året i inkommande vatten. Medelvärden för bakgrundsvärden redovisas i tabell 12 och 16. Tabell 22. Bakgrundsvärde i vatten Parameter Ammoniumkväve Totalkväve (Ntot), TOC Metaller (t.ex. Pb, Cd, Cu, Cr, Ni, Zn)
Bakgrundsvärde Litteraturvärde Analys Analys
Frekvens 1/månad 6 alt. 12/år
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
5.3
36 Miljörapport 2012
Buller
Egenkontroll av buller sker genom källmätning samt beräkning av ljudnivåer vid kontrollpunkter vid närmaste bebyggelse. Årligen uppmäts samtliga betydande bullerkällor samt en tredjedel av övriga bullerkällor. De bullermätningar som genomförts under 2012 visar att samtliga villkor innehålls, såväl villkoren för ekvivalent buller, buller vid fackling samt momentan ljudnivå nattetid. Därutöver konstateras att inga explosioner nattetid har registrerats i samband med slagghanteringen under 2012. Villkor 5: Buller från verksamheten, exklusive facklingen får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än: • • • o o o
55 dB(A) dagtid (07-18) 50 dB(A) kvällstid (18-22) 45 dB(A) nattetid (22-07)
Buller från verksamheten vid fackling får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 60 dB(A). Den momentana ljudnivån nattetid- (exkl. slagghantering, fackling och toppventiler) får vid bostäder inte överstiga 55 dB(A). Explosioner från slagghanteringen nattetid får inte ske vid fler tillfällen än 6 ggr per år.
Tabell 23. Mätresultat och beräknade ljudnivåer från källpunktsmätningar 2012. Mät/beräkningspunkt
Källpunktsmätning* Leq [dB(A)]
Momentanbuller*[dB(A)]
Mp 1. Sandgatan 8 44 Mp 2. Sandgatan 25 (Skolan) 45 Mp 3. Sandgatan 37 43 Mp 4. Örnäsvägen 40 Mp 5. Örnäsets kyrkogård 31 * Källpunktsmätning 2012: Mätrapport Müller-BBM (nr: 10554).
Diagram 17. Diagram för buller i recipienten, villkor 5, åren 2010-2012.
51 54 53 51 40
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
5.4
37 Miljörapport 2012
Resursanvändning
5.4.1 Råvaror & legeringar I tabell 24 och 25 redovisas förbrukningen av de råvaror och tillsatser som används i produktionen. Här redovisas även material som återförs till produktionen. Legeringar används för att justera stålkvaliteten. Tabell 24. Förbrukning av råvaror (kton) Råvaror, tillsatsmaterial & media Kol (kokskol) Kol (injektionskol) Järnmalmspellets (MPBO/KPBO) M3 Järnmalmspellets (MPBO/KPBO) LD Köpkoks Kalciumkarbid Kalksten (M3) Masugnsbriketter (återtagna restprod.) Externa briketter Skrot & blandade restprodukter (till M3) Manganslagg / Mn- brikett Kvartsit LD-slagg till M3 Bränd kalk (LD) Kalkfines (LD) Dolomitkalk Rådolomit Syntetslagg (Purosteel) Skrot (totalt i LD, inkl. galt) Skrot (externt skrot) Skrot (eget skrot) Galtjärn (åter i LD) Kylskrot (CAS/RH) Legeringsämnen Aluminium Magnesium Soda Gjutpulver Tapphålsmassa Tjärolja Media Argon (kNm3) Kvävgas (kNm3) Syrgas (kNm3) Tryckluft
2012 828,9 251,7 2 528,6 25,7 11,8 8,8 45,5 162,1 21,0 51,9 6,4 0,17 82,6 69,4 8,1 45,6 2,4 3,6 333,9 84,2 249,7 16,2 6,1 25,3 3,8 0,51 0,01 1,7 0,42 0,59 2012 1 198 92 980 158 000 155 700
2011 925,7 306,5 2 842,2 35,3 6,3 9,0 65,6 162,3 35,5 8,2 0,30 73,4 64,1 8,8 47,9 3,9 3,4 319,1 101,7 217,4 20,7 7,3 27,5 3,86 0,66 4,7 1,0 0,48 0,53 2011 1 313 93 300 177 000 158 600
2010 895,8 286,5 3 007,5 36,3 117,9 7,6 67,0 165,9 24,8 8,5 0,12 79,9 56,3 54,3 4,2 3,5 327,6 114,7 188,6 24,2 7,5 28,3 4,46 0,61 0,16 1,1 0,45 0,56 2010 1 290 90 100 187 100 147 900
2008 942,6 324,5 3 044,3 35,8 23,3 14,7 73,6 137,4 23,2 8,3 0,5 81,2 68,1 8,2 60,4 6,7 3,1 367,8 118,0 186,4 70,3 7,2 29,1 4,5 0 0 1,4 0,47 0,59 2008 1 160 96 100 197 800 177 800
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
38 Miljörapport 2012
Tabell 25. Förbrukning av legeringar i (ton) Legeringsämnen
Beteckning
Koppar Ferrobor Ferrokrom Ferromangan Ferromolybden Ferroniob Ferrofosfor Ferrokisel Ferrokiselmangan Ferrotitan Ferrovanadin Mangan Nickel Kisel Kol
Cu FeB FeCrA/C FeMnA/C/N FeMo FeNb FeP FeSi FeSiMn FeTi FeV Mn/MnC/N Ni SiC/SiCa Grafit/koltråd
2012
2011
57 33 1 055 15 706 113 634 67 642 4 515 826 14 808 0 461 124
2010
41 37 1 261 16 909 139 677 94 1 170 4 581 860 18 867 0 440 416
48 57 1 302 17 170 148 629 266 1823 4 112 763 22 1 003 4 415 514
2008 85 53 1 141 17 506 10 672 256 1 627 4 922 803 7 1 208 2 394 411
5.4.2 Energiförbrukning Totalt tillförs >99% av all energi som kol eller koks. Även den el och värme som används har samma ursprung. Diagram 18 visar hur effektiviteten av energianvändningen i form av totalt tillförd (via kol & koks) och förbrukad energi, per ton ämnen (slabs), har förändrats sedan 1990. I tabell 26 nedan redovisas den interna användningen av de gaser som produceras i anläggningarna. Ökad fackling pga. reparationer av LD- gasklocka påverkar utfallet för 2010-11. Förbrukningen av el, värme och bränslen redovisas i tabell 27. Tabell 26. Produktion och fördelning av interna gasförbrukningar Produktion Koksgas Masugnsgas LD-gas
Bränsle typ* cog bfg ldg Bränsle typ*
Förbrukning per anläggning Koksverk Koksbatteri cog Ångpannor cog Övrigt, koksverk cog Masugn Cowper bfg Cowper cog Kolinjektion cog Övrigt M3 (gasfackla) cog Stålverk cog Summa fackling Fackling (koksverk) cog Fackling (masugn) bfg Fackling (stålverk) ldg Summa förbrukning (exkl. fackling) Summa totalt * Koksgas= cog, masugnsgas= bfg, LD-gas: ldg.
Värmevärde (MJ/Nm3) 17,34 2,94 8,64 Energi (GJ/ton) 3,74
Mängd (Mm3) 317 2 840 143 Mängd (Mm3) 164 134 29 1,1
1,82
0,23
723 73 3,0 3,1 18 3,6 134 26
Energi (GWh) 1 527 2 327 341 Energi (GWh) 794 645 142 7,0 973 599 393 11,8 12,6 126 190 17 110 63 1 893 2 083
Energi (TJ) 5 497 8 377 1 229 Energi (TJ) 2 857 2 321 511 25 3 504 2 156 1 261 42 45 453 684 62 394 228 6 814 7 498
SSAB EM MEA Metallurg gi Luleå
39 Miljörapporrt M 2012
Diiagram 18. Energianvänd E dning, tillförd d och förbrukad energi
ng Taabell 27. Eneergi- & bränsleförbruknin Energislag Enhet mängd Elenergi GWh 327,864 Fjärrvärme (in nköp) TJ 151,61 Fjärrvärme (fö örbrukning)* TJ 109,75 Ånga (inköp) TJ 88,01 TJ 49,05 Ånga (förbrukkning)* ton 1 150 Gasol m3 784 Olja (EO1) m3 1 367 Diesel m3 58,8 Bensin * Se tabell 28 nedan, n för förså åld mängd ånga a och fjärrvärmee
GWh 327,864 42,11 30,49 23,86 13,05 14,7 7,8
Energivä ärde/enhet
46,05 (GJJ/ton) 35,8 (GJ//m3) 35,3 (GJ//m3) 32,6 (GJ//m3)
5..4.3 Energileveranser Öv verskott av gasprodukttionen levereeras till Luleekraft, LEAB B och Nordk kalk. Ånga occh fjärrvärm me levereras till Duroc, Lindab, AGA och h Nordkalk. Levererade L energimänggder redovissas i tabell 28 2 needan. Taabell 28. Förd delning av energileveran nser Energityp Koksgas (TJ) Blandgas, kokks-, masugns- & LD-gas (TJ) *andel koksgas gnsgas *andel masug *andel LD-gas Summa levereerade gaser (TJ)) Levererad ång ga [TJ) Levererad fjärrrvärme [TJ) * Beräknad förd delning i levereerad blandgas.
2012
2011
2010 0
571 6 979 0,4 4% 92,6 6% 7% % 7 550 9 38,9 41,9 9
550 6 999
521 1 6 863 3
7 548 37 40
7 384 4 57 7 48 8
5..4.4 Kemikaalier Keemikalier so om används i verksamh heten ska god dkännas av den centrala kemigruppen före inkö öp. En samm manställningg av de kemiiska produk kter som förb brukats und der året redo ovisas i tabeell 29 9. Om man ser s till mänggden kemikaalier, så anväänds merparten till pH--justering occh vattenreniing (ca 95 %). % För att uttöver dennaa hantering fokusera f yttterligare på p produktvalssprincipen, inii tieerar kemigrruppen årliggen kampanjjer för substtitution av kemiska k prod dukter. Keemikalieförb brukningen hos entreprrenörer på SSAB:s S områåde, ingår in nte i denna sammanställ s lniing. Däremo ot ingår delv vis städ- och hygienprod dukter som används a i veerksamheten och där up ppdraget utfförts av en entreprenör e r. Uttsläpp av fly yktiga organ niska förenin ngar (s.k. VO OCNM) från användninggen av kemik kalier är be-rääknat till 3,3 3 ton. Fö örbrukningeen av köldm media redovisas årligen i separat rap pport till län nsstyrelsen. Förbruknin ngen n är beräknaad som samm manlagt påffylld mängd i fasta anlägggningar (ej nyinstallatiion). Totalt påfy ylld mängd köldmedia k var 114 kg viilket var unggefär lika med föregåen nde år. Totalt finns drygt 10 00 kylanlägggningar (meed 3kg eller mer) installlerade med 1 316 kg meedia.
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
40 Miljörapport 2012
Tabell 29. Sammanställning av förbrukningen av kemiska produkter Kemikaliegrupp
m3
Absorptionsmedel Avfettning (alkalisk) Betong & asfalt Bränsle Fosforsyra Färger Glykol Hygien, städ, rengöring Labkemikalier och övrigt Lim och spackel Lösningsmedel Montagepasta Natronlut Oljor, fetter och skärvätskor Saltsyra Stensalt och snösmältning Tätningsmedel Kemikalier för vattenrening
13,7 12,5 0 1,0 0 3,5 0,40 12,3 0,28 0,15 4,0 0,01 0 104,2 0,01 0 0,55 0,04
ton 0,0 1,4 8,2 0 41,7 0,14 25,2 1,0 0,50 0,02 0 0,04 2 653,4 12,5 14,7 32,7 28,2 1 144,4
Summa
153
3 964
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
5.5
41 Miljörapport 2012
Materialflöden och avfallshantering
I tabell 30 redovisas hantering av restprodukter som faller från verksamheten. En del av materialen behandlas i återvinningsanläggning för att återvinna järn och slaggbildare som därefter återanvänds i processerna. Övrigt material som inte kan återanvändas går till lagring eller deponering på egna deponiområden eller nyttjas vid konstruktion av deponier. Mängder i tabeller redovisas i torrvikt om inget annat angetts. En ökad mängd rensmassor från lagret har upparbetats vilket medfört en ökad återvinning av den magnetiska delen. Detta har i sin tur inneburit att slagg frigjorts vilket gett en ökning av slagg till deponi. Rensmassor har inte använts till konstruktionsmaterial under 2012, vilket också har ökat mängden till deponi. Biprodukter i tabell 31, är fallande produkter som till stor del säljs vidare till externa kunder direkt med eller utan förbehandling. Masugnsslagg upparbetas genom krossning och siktning till flera fraktioner och används bl.a. som material i vägar under produktnamnet Hyttsten. Galtjärn används delvis som kylskrot i eget stålverk eller säljs externt. I tabell 32 redovisas de avfall som inte faller direkt vid produktionen och som normalt uppkommer från övriga verksamheter, t.ex. vid rivning, ombyggnad och från verkstäder mm. Tabell 30. Fallande mängd restprodukter Typ av produkt (kton) LD-stålverksslagg Avsvavlingsslagg Rensmassor (slagg med stål och järn) Internt återvunnet skrot Keramiskt avfall Blandreturer Gasreningsstoft masugn Gasreningsslam masugn Gasreningsslam stålverk (våt vikt) Pelletsfines Filterstoft LD-sek Filterstoft CAS-OB Filterstoft övrigt Glödskal Glödskalsslam Bioslam Tjärslam
Fallande mängd
Återanv.
Internt Lager(+)
214,7 99,7 120,0 178,7 1,8 3,4 33,1 14,7 59,2 77,2 2,1 0,06 6,1 2,8 0,5 0,1 3,0
148,7* 67,7 109,3 162,7 0,6
66,0 -18,0 -38,3 12,6
34,7
-1,6
Summa 817,2 *varav 64,5 kton för konstruktion av nya deponier
557,1
Deponi 6,0 49,0
Externt Återanv. 44,0 3,4
1,2 3,4 14,7 40,4
18,8
77,2 2,1 0,06 6,1 4,8 0,5 0,1 3,0
-2,0
18,7
116,8
124,6
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
42 Miljörapport 2012
Figur 12. Materialflöden översikt Tabell 31. Fallande mängd biprodukter Typ av produkt (kton) (torra mängder) Masugnsslagg (Hyttsten) Galtjärn Koksgrus (<10 mm) Tjära Svavel Råbensen
Summa
Fallande mängd
Intern anv.
Brännbart avfall El-skrot Kopparskrot Aluminiumskrot Järnskrot Rostfritt skrot Transportband Komposterbart Träavfall
Summa (ton) *Till försäljning i.u.= ingen uppgift på mängd
Extern försälj.
319,9 33,2 48,1 24,9 1,3 7,3
45,8 16,2
139,7 -18,6 -3,6 0,8 -0,03 1,0
134,4 35,6 51,7 24,1 1,3 6,3
434,7
62,0
119,3
253,4
Tabell 32. Övriga allmänna avfall Typ av avfall (ton)
Lager(+)
Fallande mängd 364,2 43,2* 23,6* 5,3* 267,8* 8,5* 32,6* i.u. i.u.
745,2
EWC kod 20 03 01 16 02 14
20 01 38
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
43 Miljörapport 2012
5.5.1 Farligt avfall Farligt avfall lämnas till extern mottagare (Sakab) för destruktion. Ragnsells AB utför transporten till Sakab. Avfallet består huvudsakligen av oljehaltiga avfall som spillolja, fett, slam och emulsioner som förbränns vid destruktionen. Farligt avfall redovisas i tabell 33 nedan. Tabell 33. Farligt avfall EWC-kod
5.6
Avfallstyp
16 05 04 11 01 13 16 06 02 16 02 13 15 01 10 08 01 11 16 01 14 14 06 03 16 01 07 12 01 09 13 05 01/08 13 07 01 13 08 99 13 08 99 15 02 02 18 01 03 16 05 06 13 02 08 06 02 05 20 03 03 20 01 21
Aerosoler, brandfarliga Alkalisk avfettning Batterier Berylliumhaltigt avfall BläsFörpackningar Färgburkar Glykolrester Lösningsmedel, flyt Olje-, och bränslefilter Oljeemulsion Oljehaltigt slam Olja klass EO1 Oljehaltigt avfall Hydraulslang med olja Oljeavfall, fast Smittförande sjukhusavfall Småkem, klassificerade Spillolja Tensider Gatubrunnsslam Lysrör
Summa FA
371 ton
mängd kg 264 10 217 480 14 609 2 648 902 2 001 2 002 3 794 247 317 60 47 143 3 048 4 036 10 164 42 552 363 3 100 200
Beh. metod R13 D14 R13 R13 R13 R13 R13 R13 R13 R13 R13 R13 R13 R13 R13 R13 D14 R13 D14 R13 R13
Störningar och miljötillbud
5.6.1 Störningar i produktionsanläggningar I mars inträffade störningar i koksverkets gasbehandling vilket orsakade förhöjda halter av H2S och NH3 i koksgasen under ett dygn och något ökade utsläpp av svaveldioxid. Det orenade vattnet togs in i bufferttanken, men trots det var det en viss stigande trend av ammonium och pH i KV-diket. Troligen orsakades detta av ett läckage i någon av värmeväxlarna i samband med varmkörning under uppstart. Fiskdöd i utloppet från Koksverket noterades, sannolikt orsakade av nämnda läckage från värmeväxlare. Åtgärder på värmeväxlarna pågår. Vid framtida stopp på tvättar/avdrivare skall ammonium kontrolleras i kylvattnet från värmeväxlarna. I mitten av juli uppstod ett kylvattenläckage i masugnen, vilket gav upphov till några kraftiga smällar. Smällarna medförde vissa anläggningsskador i toppen på masugnen. Händelsen inträffade i samband med ett produktionsstopp orsakat av störningar på gastillförseln från AGA. I samband med ett längre underhållstopp under sommaren fick vi en ökad mängd galtgjutning, dock är totala mängden galtgjutet för året mycket låg.
5.6.2 Övriga störningar och miljötillbud Under Luleåkraft AB:s underhållsstopp vecka 29-32 facklades gas vilket gav ett ökat buller från facklan närmast Svartöstaden.
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
44 Miljörapport 2012
Vi har under året haft en del mindre läckage till mark av olja, men även av glykolvatten. Sanering har genomförts och eventuella nödvändiga reparationer har genomförts. Objekten har lagts in i listan över markföroreningar. Halterna av CN- har legat högre än normalt i hyttslambassängen under hösten. Orsaken utreds och ett antal åtgärder har vidtagits. Reducerad produktionstakt och ökade antal stopp kan ha bidragit. Höga fenolhalter har vid ett tillfälle uppmätts i KV-diket, beroende på höga vattenmängder, orsakade av intensivt regnande, som medförde många tömningar från dagvattenbassängen under kort tid. Dessutom pumpades vatten felaktigt till brunn som ej var ansluten till dagvattenbassängen varvid vattnet gick direkt ut till KV-diket. Åtgärder och utredning om möjliga förbättringar pågår.
5.6.3 Externa klagomål Det har varit få externa klagomål under 2012. Nåra klagomål har inkommit om dålig lukt, men ingen särskild händelse har kunnat identifierats i samband med detta. Även några klagomål angående nedsmutsning av bilar har hanterats.
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
5.7
45 Miljörapport 2012
Recipientkontroller
Recipientundersökningar har under året genomförts för luft vad gäller nedfallande stoft och PM10. Resultat från dessa mätningar redovisas nedan i diagram 18 och 19. För recipientvatten redovisas utfall från kontrollerna i separat rapport till länsstyrelsen. Provtagningspunkter för luft- och vattenrecipienter, exklusive provtagningspunkter för mossa, framgår av figur 13.
Figur 13: Mätpunkter i recipienten för vatten och nedfallande stoft
5.7.1 Vatten och bottenfauna Den årliga kontrollen av vattenkvaliteten i recipienten redovisas i en rapport inom ramen för det samordnade recipientkontrollprogrammet (SRK) längs Norrbottenskusten. Rapporten som inlämnas separat till länsstyrelsen, inkluderar även bottenfaunaundersökning.
5.7.2 Nedfallande stoft och svävande stoft PM10 Nedfallande stoft är partiklar som är större än ca 10 µm. Nedfallet är främst beroende av väderförhållanden (vind, regn/torka, snötäcke mm.). Intermittenta utsläpp och damning från vägar/planer, såväl inom som utom SSAB:s område kan påverka. Torra somrar är nedfallet större än normalt. Värdena har t.ex. varit högre under de torra somrarna som var 2002 och 2006. Nedfallet är lågt under vintermånaderna vilket indikerar att utsläppen från industrianläggningar bidrar med en ytterst liten del till nedfallet jämfört med damningen vid torra perioder under året. Utvecklingen av nedfallande stoft i kringliggande bostadsområden redovisas i diagram 19 nedan. Provpunkterna är placerade i olika riktningar från verksamheten. Placeringen av punkter för nedfallande stoft (mätplatser 5, 6, och 8) framgår av karta i figur 13 ovan. Medelvärdet för Hertsön (2000-2009), vilket skulle kunna ses som ett referensområde, har varit 160 g/100m2, dygn. Vad gäller svävande stoft så installerades det under 2006 tre PM10 mätare i bostadsområden kring verksamheten, placering framgår av figur 13. Instrumenten mäter mängden partiklar mindre än 10 µm. Under den tid som instrumenten varit i drift visar resultaten att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft klaras vid samtliga mätplatser. Mätresultat från 2012 redovisas i diagram 20. Mätplatser 5 (Friskvårdscenter), 8 (Södra Örnässkolan) och 9 (Dagis Hertsön).
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
46 Miljörapport 2012
Diagram 19. Nedfallande stoft per månad (g/100m2, dygn)
Diagram 20. Mätresultat från PM10 instrument
5.7.3 Metaller i mossa Nedfallet av metaller undersöks vart femte år genom att mäta metallhalter i mossa i naturen runt verksamhetsområdet. Senaste undersökningen utfördes under 2010.
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
47 Miljörapport 2012
6 Åtgärder i verksamheten för att minska miljöpåverkan 6.1
Verksamhetens egenkontroll
I Miljöbalken och förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll betonas skyldigheten att styra, kontrollera, följa upp och ha grepp om verksamheten så att miljöbalken och dess förordningar samt tillstånd och villkor följs. Egenkontrollen syftar till att dels främja en hållbar utveckling (miljöbalkens mål), dels motverka och förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. Egenkontrollen är alltså verksamhetsutövarens verktyg för att leva upp till miljöbalkens krav. Kraven på egenkontroll täcks till stora delar upp genom de krav som miljöledningsstandarden ISO 14001 ställer. Bolaget har integrerat egenkontrollen i sitt verksamhetssystem. Kontroller, mätningar och analyser har genomförts enligt de program som finns för verksamheterna. Bolaget informerar tillsynsmyndigheten löpande under året om händelser av betydelse och värden som avviker från villkoren. Under kapitel 3, redovisas avvikelser mot villkoren och i kapitel 5 redovisas en sammanfattning av resultaten från egenkontrollen. Kontrollprogram Bolaget har upprättat ett antal egenkontrollprogram för verksamheterna. I kontrollprogrammen beskrivs all den kontroll som utförs för att övervaka de villkor som finns för anläggningarna samt övriga kontroller av utsläpp till luft och vatten. Egenkontrollen är integrerat i verksamhetssystemet och uppdateras efter behov tillsammans med verksamheterna. Aktuella versioner finns i verksamhetssystemet för respektive process. Normalt utförs uppdateringar årligen eller efter behov. Kontrollprogrammet delges länsstyrelsen. Egenkontrollen finns beskriven i separata kontrollprogram som är uppdelade enligt nedan: • •
6.2
Verksamheter: Koksverk, Råjärn, Råstål, Stränggjutning och Centralt underhåll. Övriga kontrollprogram: Deponier, Laxviken och dagvatten, Recipient och CO2-utsläpp
Miljöorganisation och kompetens
Melker Jernberg är divisionschef för SSAB EMEA och Stefan Enbom är platschef chef för verksamheten i Luleå. Under platschefen finns ett antal avdelningschefer som har det totala ansvaret för varje produktionsavsnitt. Förutom produktionsavdelningar finns stödfunktioner för Miljö, Hälsa & Säkerhet, Centralt underhåll, Utveckling & Kvalitet samt Energi/Råmaterial. Miljö utgör en stödfunktion med specialistkunskaper och kompetens i miljöfrågor med uppgift att bl.a. vara rådgivande och handlägga miljöärenden. Ansvaret för miljö i verksamheten är delegerat ner på respektive anläggningsansvarig chef och följer företagets linjeorganisation. Respektive chef ansvarar för drift, skötsel och underhåll av anläggningarna samt för miljöskyddet. Förståelse, kunnande och delaktighet hos alla medarbetare är en förutsättning för ett effektivt miljöarbete. I samband med miljöcertifieringen genomfördes en miljöutbildning för all personal. Ytterligare miljöutbildningar genomförs löpande för chefer och personal med nyckelpositioner ute i anläggningarna. Utbildningarna genomförs för att skapa förståelse för villkor och risker som finns på respektive arbetsområde. Årligen genomförs den grundläggande miljöutbildning som all personal skall genomgå, för att bl.a fånga upp nyanställda.
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
6.3
48 Miljörapport 2012
Miljöledningssystem
Under 2002 införde bolaget ett miljöledningssystem enligt den internationella standarden, ISO 14001. Certifikatet har förnyats 2006 och 2010. Miljöledningssystemet utgör en integrerad del i bolagets verksamhetssystem som även innefattar certifierade system för bl.a. kvalitet (ISO 9001) och arbetsmiljö (OHSAS 18001), laboratorier (ISO 17025) samt säkerhet. I verksamhetssystemet finns föreskrifter, rutiner och arbetsinstruktioner som behövs för att styra verksamheten. Miljö- och hållbarhetspolicyn lägger grunden för miljöarbetet. Uppföljning av mål och nyckeltal samt egenkontrollen av villkor sker regelbundet och redovisas i det interna informationssystemet.
Vår vision ”En starkare, lättare och mer hållbar värld” Tillsammans med våra kunder kommer vi gå längre än någon annan för att förverkliga det fulla värdet av lättare, starkare och mer hållbara produkter av stål. Nyckeltal och miljömål Som en del i miljöledningssystemet ingår att arbeta med miljömål. Företaget har under 2012 haft övergripande miljömål för minskade utsläpp av stoft och koldioxid samt för galtgjutning. För olika delar av verksamheten finns detaljerade miljömål som stödjer de övergripande målen. Mål och resultat från egenkontrollen följs upp månadsvis och redovisas på intranätet. För att följa utvecklingen av verksamhetens betydande miljöaspekter på längre sikt används ett antal s.k. nyckeltal. Exempel på nyckeltal visas i diagram 21 nedan. Diagram 21. Nyckeltal för CO2 och stoftutsläpp
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
6.4
49 Miljörapport 2012
De allmänna hänsynsreglerna
Verksamheten har tillstånd enligt miljöbalken (MB). Anläggningarna är uppbyggda i huvudsak enligt ansökningshandlingar och tillståndsbeslut. Drift och underhåll av anläggningarna utförs planerat för att upprätthålla stabila driftförhållanden. Detta minimerar även miljöpåverkan från verksamheten och optimerar energiförbrukningen. Därmed har åtgärder vidtagits enligt hänsynsreglerna i MB. Kontroll av reningsanläggningar, övervakning av utsläpp, förebyggande underhåll och tillståndskontroller är en del av det dagliga arbetet som utförs för att säkerställa att miljövillkor uppfylls. I det digitala verksamhetssystemet, som alla medarbetare har tillgång till, finns rutiner och instruktioner som stöd för det dagliga arbetet. Personal som kan påverka utsläppen direkt eller indirekt erhåller utbildning om den egna verksamhetens processer, rutiner, miljövillkor och risker. Villkoren för verksamheten redovisas i bilaga 1. Bästa tillgängliga teknik (BAT) BAT-slutsatserna för järn- och ståltillverkning publicerades den 8 mars 2012. SSAB har påbörjat arbetet med att gå igenom de 95 BAT-slutsatserna för att se hur företaget uppfyller dem. Detta kommer att redovisas i miljörapporten för år 2013. De jämförelser som tidigare gjorts med BREF-dokumentet för järn- och stålproduktion visar att SSAB till största del uppfyller kraven på bästa möjliga teknik. Bland de krav som inte uppfylls idag är stoftutsläpp vid våtsläckning av koks. Där finns en investering i ett nytt släcktorn med, som en av de åtgärder som SSAB har åtagit sig i samband med tillståndsprövningen.
6.5
Betydande förändringar i verksamheten
Nedanstående punkter redovisas i enlighet med kraven i §4 i NFS 2006:9, pkt. 10-15. För betydande förändringar i verksamheten som kan påverka hälsa (arbetsmiljö), yttre miljö eller säkerhet, genomförs HMS-utredningar. Anmälningar till länsstyrelsen om mindre förändringar i verksamheten enligt § 21 i förordningen om miljöfarlig verksamhet, redovisas i bilaga 3.
6.5.1 Betydande åtgärder i drift och underhåll av anläggningar Produktionen har varit lägre än normalt under året beroende på en lägre efterfrågan av våra produkter. Det har inte förkommit störningar eller olyckor av betydelse som föranlett större förändringar i drift eller skötsel av anläggningarna. Förbättrad styrning av LD-gasreningen har medfört ökad återvinning av gas och lägre innehåll av stoft i gasen. Det medför även mindre utsläpp av stoft till luft vid fackling av LD-gas. Under året har det genomförts ett målmedvetet arbete med planeringen av underhållstoppen i syfte att minska galtgjutningen. Galtgjutningen minskade till ca 33 kton, från 65 kton året innan, till stor del tack vare detta arbete. Egenkontrollprogrammen uppdateras löpande i samarbete med verksamheterna. Ändringar i kontrollprogram som genomförts under året har varit för att anpassa kontrollen till det nya tillståndet och nya villkor.
6.5.2 Betydande åtgärder för att förbättra miljöprestanda Nationell och internationell samverkan SSAB tar aktiv del i ett antal forskningsprogram. När det gäller långsiktig utveckling inom området recirkulering, miljö, energi tenderar projekten dels att bli stora, dels tvärvetenskapliga med kunskap på flera händer. Denna typ av utveckling drivs därför ofta i nationell eller internationell samverkan. Som exempel kan nämnas PRISMA optimering av produktionen för minimering av material till deponi. Stålkretsloppet, delfinansierat av branschen, som bl.a. studerar recirkulation
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
50 Miljörapport 2012
i hela kedjan tillverkning, skrot, slagg har pågått sen 2004. SSAB deltar även i det Europeiska ULCOS- projektet som behandlar minimering av CO2-utsläpp. Under året har ett EU-finansierat 3-årsprojekt har startat. Projektet går under namnet REFFIPLANT och drivs tillsammans med stål- och stålforskningsföretag i England och Italien. Projektet ska svara på frågan om det alltid är bäst att återcirkulera material (slagg, stoft, slam) och vatten eller var gränsen går för när vi ska deponera/blöda av för att halterna av något ämne stiger för mycket. Fokus för projektet är en effektiv användning av stålverkets resurser. Arbetet bedrivs genom mätningar av flöden och innehåll, som sedan ska nyttjas i processintegrationsmodellering. Förbättringar i miljöprestanda för verksamheten syftar främst till att minska förbrukningen av råvaror och energi. Med detta minskar även till viss del utsläppen till luften av t.ex. CO2, SO2 och NOX. Ny ljuddämpare har installerats vid utloppet från tryckutjämningsventilen på masugnstoppen. Resulterande ljudreduktion har konstaterats till motsvarande 5 dB(A) i samband med årets kontrollmätningar Driftsstörningar, driftsstopp och liknande händelser påverkar miljöprestanda negativt. Nedan redovisas en del av de projekt som pågår eller som utförts under 2011-12 och som förväntas ge förbättringar i miljöprestanda och minska miljörisker. Aktiviteter
Påverkar miljöaspekt
•
Ökad återföring av restprodukter till masugn
Energi/Utsläpp till luft
•
Ökad återtagning av skrot till LD
Energi/Utsläpp till luft
•
Förbättrad LD- gasrening
Energi/Utsläpp till luft
•
Minimering av galtgjutning
Energiförbrukning
•
Sanering av gamla KV-diket (slutfört)
Markföroreningar
•
Miljöutbildningar
Miljörisker
•
Uppdatering av avfallsplan
Avfall & restprodukter
•
Miljöutredningar vatten
Utsläpp till vatten
•
Energiutredning
Energiförbrukning
6.5.3 Utbyte av kemiska produkter Vid inköp av kemiska produkter tillämpas produktvalsprincipen. Information till de anställda om produktvalsprincipen sker bl.a. i samband med miljöutbildningar. Därutöver tar kemigruppen årligen initiativ till en substitutionskampanj. Substitutionskampanjen 2012 har varit en ”bredare” kampanj jämfört med tidigare år. Kampanjens mål var att alla medarbetare skulle bli medvetna om vilka produkter som finns på arbetsplatsen. Kemigruppen ville även synliggöra vilka risker som finns med att arbeta med respektive kemikalie, samt att man samtidigt uppmanades att byta ut eller ta bort de produkter som medför hög risk. I december 2011 fanns det 1002 specifika kemiska produkter registrerade på SSAB i Luleå i kemikaliedatabasen Chemsoft. Ett år senare hade antalet specifika kemiska produkter minskat till 868 stycken, vilket motsvarar en minskning med 13 %. Dessa 13 % inkluderar produkter som inte används längre samt produkter som tagits bort p.g.a. att de innehåller kemikalier som finns med i PRIO-databasen, SVHC och SIN-listan o.s.v.
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
51 Miljörapport 2012
6.5.4 Utveckling avseende restprodukter MEROX, som är ett helägt dotterbolag till SSAB EMEA, har uppdraget att öka återvinning av material och förbättra avfallshanteringen inom SSAB i Luleå. MEROX har funnits i Luleå sedan 2011 och har verksamhet på alla SSAB EMEA:s produktionsorter. SSAB EMEA och/eller MEROX, Luleå deltar aktivt i gemensamma nationella och internationella forskningsprojekt vars syften är ökad resurseffektivitet. Vissa administreras av Jernkontorets teknikområde TO55, andra projekt kan ha delfinansiering från t.ex. Mistra, RFCS eller Energimyndigheten. Parallellt pågår också lokala utvecklingsprojekt med syftet att minska mängden deponerat material och öka resursutnyttjandet. En tippgrop för att avskilja skänkslagg gör det möjligt att recirkulera skänkslaggen. Försök med att återta skänkslaggen i stålverket och vid brikettillverkningen fortsätter. Cementindustrins behov av t.ex. järnbärare i klinkertillverkningen har initierat framtagandet av en järnrik produkt som framställs av det våta slammet från LD- konvertrarna. Produktutveckling pågår. De produkter som försäljs har REACH- registrerats, bl.a. masugnsslagg (Hyttsten), LD-slam (Järnbärare), bensen, svavel. En prioritering av bolagets utvecklingsarbete sker inom följande områden: •
utveckling av metoder som kan möjligöra utvinning av vanadin ur LD-slagg
•
utveckling av nya produkter av masugnsslagg
•
utveckling av nya råmaterial för cementindustrin
•
nya materialblandningar för brikettering och pelletisering som kan öka återtagandet av material i processerna
•
utvärdering av processernas råmaterial och restprodukter för processoptimering gällande resurseffektivitet och minimering av miljöpåverkan.
6.5.5 Åtgärder för att minska miljörisker En undersökning typ MIFO 2 genomfördes 2007 för att prioritera åtgärder för förorenade områden. Ytterligare kompletteringar till undersökningen pågår under 2012-13. Åtgärdslistan från tidigare undersökning används för att planera vidare arbete med att prioritera och sanera objekt. Saneringen av gamla KV-diket är avslutad 2012. Under 2012 har laggenomgångar genomförts med syfte att öka förståelse och medvetenhet för de miljökrav som ställs på verksamheten. Därutöver har miljöutbildningar för egen personal och entreprenörer genomförts för att öka förståelsen för miljöfrågor och betydelsen av hur den egna arbetsinsatsen påverkar våra betydande miljöaspekter. Sammantaget har 77 personer deltagit i dessa olika utbildningar. En omdragning av masugnsgasledningen har genomförts för att eliminera påkörningsrisken. Dessutom har CO-larm installerats på den närliggande skolan samt SSAB:s friskvårdscentrum för att öka säkerheten för barn och personal på skolan samt boende i Svartöstaden.
6.6
Hantering av risker
Inom industriområdet produceras en stor mängd brännbara gaser. Vid stora läckage eller haverier kan det innebära fara för människor och för anläggningar. För att förebygga och begränsa skador vid eventuella olyckor finns beredskapsplaner upprättade. För det dagliga skyddet finns ett stort antal larm som varnar för t.ex. brand eller gasläckage. Larm är kopplade till västra vakten som larmar vidare till Räddningstjänsten i Luleå Kommun. Övningar utförs regelbundet för att träna beredskapen vid en eventuell händelse.
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
52 Miljörapport 2012
Bolaget har upprättat en säkerhetsrapport, enligt lagen 1999:381, om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Säkerhetsrapporten har senast reviderats under slutet av 2011. En väderstation finns installerad sedan 2004 som är lätt åtkomlig via intranätet. Vid en eventuell krissituation kan väderförhållanden avläsas för en mer säker insats för räddningspersonal. Under 2004 infördes även ett certifierat arbetsmiljöledningssystem enligt OHSAS 18001. Riskanalyser För hantering av risker finns ”RM-verktyg” och en organisation för bedömning av olika typer av risker. Under 2003-04 har stora delar av hela RM-systemet omarbetats och digitaliserats. Riskanalyser utförs planerat för olika delar av verksamheten. De brister som upptäcks vid riskanalyserna eller vid övningar medför att ändringar i rutinerna införs efter behov. En uppdatering av miljöriskanalysen har genomförts under 2008. I den analysen hanteras risker av mindre art som t.ex. onormala utsläpp vid olika störningar i driften eller vid underhållsarbeten. I övrigt hanteras risker via system för avvikelsehantering och förbättringsarbete.
6.7
Produkters miljönytta
SSAB satsar på utveckling av höghållfasta stål. Dessa stål är starkare och lättare, vilket bidrar till resurssnålare användning av material. Egenskaperna leder samtidigt till att stålet får en ökad livslängd. Genom att använda höghållfasta stål kan konstruktioner göras lättare utan avkall på prestanda. Härigenom kan man exempelvis öka säkerheten i personbilar eller nyttolasten i transportfordon samtidigt som bränsleförbrukningen minskar. Bolagets strategi att öka andelen höghållfasta produkter som säljs har medfört att produktionen av höghållfasta och ultrahöghållfasta stålämnen ökar varje år och var 44 % 2012. I strategin ingår att informera, utbilda och påverka kunder om miljönyttan med att använda dessa produkter. Ständiga förbättringar av stålets egenskaper tillsammans med att det kan återvinnas helt, gör att stål uppfyller grundläggande egenskaper för att passa in i ett resurssnålt och miljömedvetet samhälle. Stålet tillverkas med ca 15-20 % återvunna järnhaltiga material.
Figur 14: Stålets kretslopp
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
53 Miljörapport 2012
Bilagor Bilaga 1 UMEÅ TINGSRÄTT Miljödomstolen
Deldom 2010-11-26 meddelad i Umeå
Mål nr M2350-08 Aktbilaga 104
Justeringar enligt Mark- och miljööverdomstolens dom: 2011-10-04 Mål M 10664-10. Klagande Länsstyrelsen i Norrbottens Län, 971 86 Luleå. Motpart SSAB EMEA AB, 556313-7933. 781 84 Borlänge (Miljödomstolen har genom den överklagade deldomen lämnat SSAB Tunnplåt AB, som genom fusion gått upp i SSAB EMEA AB (bolaget). SAKEN Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid bolagets anläggningar i Luleå Verksamhetskoder enligt SFS 1998:899: 27.10 och 23.10. Avrinningsområde: (mellan Altersundet och Luleälven) Koordinater (S 99 TM): N= 7 290 430 E= 831 875 (masugnen) N= 7 289 425 E= 834 420 (koksverkets släcktorn) DOMSLUT Tillstånd Miljödomstolen, som godkänner miljökonsekvensbeskrivningen, SSAB EMEA AB tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till -
fortsatt verksamhet vid bolagets anläggningar i Luleå avseende en årlig produktion av 800 000 ton koks, 2 500 000 ton prima stålämnen, utökad verksamhet avseende en årlig produktion av 1 100 000 ton koks, 3 000 000 ton prima stålämnen, de ut- och ombyggnader som utökningarna förutsätter.
Dispens SSAB Tunnplåt Aktiebolag medges undantag och avsteg kraven i 19 och 20§§ förordningen (2001:512) om deponering av avfall såvitt avser de fyra nya deponiområden som bolaget avser att anlägga, nämligen en planerad deponi för LD-slam (inert avfall) och ytterligare en deponi for inert avfall samt hyttslamdeponierna 1 och 5-8 (icke farligt avfall) och ytterligare en deponi för icke farligt avfall. Allmänna villkor 1. Om inte annat framgår av villkoren nedan ska verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till luft och vatten och andra störningar for miljön - bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angett eller åtagit sig i målet. 2. Produktionsanläggningarna får inte drivas om inte föreskrivna är i drift. Vid bortfall av reningsutrustning får dock ifrågavarande process drivas under så lång tid som behövs för att inte skada på produktionsutrustning eller allvarligt försämrad arbetsmiljö ska uppkomma. Tillsynsmyndigheten ska i nämnda fall informeras så snart som möjligt. Därutöver får tillsynsmyndigheten i varje enskilt fall medge under viss tid med iakttagande av de särskilda villkor som myndigheten bestämmer. Ett medgivande får dock inte medföra att ett begränsningsvärde överskrids under en tid om ett år eller mer.
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
54 Miljörapport 2012
Gemensamma villkor 3. Cisterner för flytande kemikalier med en volym överstigande 1 m3 - med undantag för koksverkets tjärtank samt syrgas-, kvävgas- och gasoltankar - ska vara försedda med invallning som rymmer hela tankens volym eller, vid flera tankar, den största tankens volym. 4. För får stofthalten i utgående gas inte överskrida 10 mg/m3 (ntg). För stoftfilteranläggningar med en kapacitet större än 60 000 m3/tim uppmätt flöde får stofthalten i utgående gas från och med den 1 januari 2012 inte överstiga 5 mg/m3 (ntg) räknat som dygnsmedelvärde. Anläggningar som överskrider nämnda kapacitetsgräns ska övervakas med kontinuerliga mätare. För stoftfilteranläggningar med lägre kapacitet än vad ovan sagts får stofthalterna i utgående gas från och med den 1 januari 2014 vid mätning inte överstiga 5 mg/m3 (ntg). Om ovan angivna värden överskrids ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten och inom en vecka eller den längre tid som tillsynsmyndigheten bestämmer redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit eller ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas. 5. Buller från verksamheten, exklusive facklingen, får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än - 55 dB(A) dagtid (kl. 07-18) - 50 dB(A) kvällstid (kl. 18-22) - 45 dB(A) nattetid (kl. 22-07). Buller från verksamheten vid fackling inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 60 dB(A). Fackling masugnen & endast ske när processgas inte kan nyttjas genom befintligt gasnät. Vid fackling ska fackla 1 nyttjas fullt ut innan fackla 3 får nyttjas, såvida inte fackla 3 behöver nyttjas av säkerhetsskäl. Den momentana ljudnivån nattetid -exklusive sådana ljud det för LD-slagg, facklingen och utnyttjandet av masugnens toppventiler -får vid bostäder inte överstiga 55 dB(A). Dock galler att explosioner hanteringen av nattetid inte får ske vid fler än sex tillfallen per kalenderår. Om ovanstående värden överskrids ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten och inom en vecka eller den längre tid som tillsynsmyndigheten bestämmer redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit och ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas. 6. Bolaget ska upprätta och i samråd med tillsynsmyndigheten vid behov uppdatera en plan för successiv efterbehandling av förorenade områden. 7. Från och med den tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer ska dygnet runt, alla dagar under veckan, finnas en beredskap med en räddningsstyrka för vilken SSAB svarar. Räddningsstyrkan ska vara bemannad, utrustad, utbildad och övad i syfte att ha en förmåga att kunna hindra eller begränsa allvarliga skador på människor och miljön till följd av olycksrisk som kan ge upphov till allvarlig olycka. Villkor för särskilda verksamheter Koksverket 8. Tiden för revision av befintlig ska, fram till dess att ytterligare en ugn installerats, begränsas till 21 dygn vartannat år eller det större antal dygn som tillsynsmyndigheten godkänner. 9. Halten av svavelväte i renad får som månadsmedelvärde inte överstiga 0,5 g/m3 (ntg). Begränsningsvärdet gäller inte vid revision av spaltugnen och andra nödvändiga revisionsstopp. Om detta värde överskrids ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten och inom en vecka eller den längre tid som tillsynsmyndigheten bestämmer redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit eller ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas. 10. Utsläpp till luft av stoft, exklusive diffusa utsläpp och utsläpp rörliga källor, får baserat på månadsberäkningar inte överstiga 0,15 kg/koks till och med 2014. Om detta värde överskrids ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten och inom en vecka eller den längre tid som tillsynsmyndigheten bestämmer redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit eller ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas. Råjärn
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
55 Miljörapport 2012
11. Utsläppen till luft av stoft slaggskorstenen, filter för tapphallen, lanterniner och taköppningar får baserat på månadsberäkningar inte överstiga 0,03 kg/ton råjärn. Om detta värde överskrids ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten och inom en vecka eller den längre tid som tillsynsmyndigheten bestämmer redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit eller ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas. Deponier 12. Bolaget ska till tillsynsmyndigheten ge in en deponeringsplan avseende bolagets deponier senast ett år efter det att miljödomstolens dom vunnit laga kraft såvitt avser tillstånd. 13. Bolaget ska stalla säkerhet för att de skyldigheter som galler for bolagets deponeringsverksamhet fullgörs avseende ett belopp om 30,5 Mkr. Bolaget ska varje år till tillsynsmyndigheten redovisa behovet av och kostnaderna för resterande efterbehandling. Om avsatta medel väsentligt överstiger beräknade kostnader får tillsynsmyndigheten medge att säkerheten sänks. Om redovisningen ger vid handen att säkerheten inte är tillräcklig får tillsynsmyndigheten besluta att säkerheten ska höjas. Säkerheten ska senast den 31 december 2010 ges in till miljödomstolen for prövning. Kontrollfrågor 14. Bolaget ska inom tid som tillsynsmyndigheten bestämmer till tillsynsmyndigheten inlämna ett förslag till reviderat kontrollprogram for verksamheten som möjliggör en bedömning av om villkoren följs. I kontrollprogrammet ska anges metoder, mätfrekvenser och utvärderingsmetoder. Delegering Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att föreskriva villkor avseende: D1. Drift vid störningar hos reningsutrustningar enligt villkor 2. D2. Skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att den av begränsningsvärden i villkor 4-5 och 9-11 samt P2 och P7- P12 inte ska upprepas. D3. Successiv efterbehandling enligt villkor 6. D4. Bemanning, utbildning beträffande den i villkor 7 angivna styrkan. D5. Förlängd tid för spaltugnsrevision enligt villkor 8. D6. De villkor som bolagets deponeringsplan enligt villkor 12 kan föranleda. D7. Ändring av säkerhetsbeloppet enligt villkor 13. D8. Tidpunkt för ingivande av reviderat kontrollprogram enligt villkor 14. D9. Åtgärder för att begränsa stoft och lukt från slagghantering och annan stoftalstrande verksamhet. D 10. Placering, eventuella larmgränser och liknande beträffande PM10-mätare. D11. Åtgärder för att förhindra att fysisk skada uppkommer på känsliga installationer i syfte att motverka uppkomst av en storskalig kemikalieolycka. D12. Begränsning av utsläppen till vatten från RH-anläggningen. D 13. Ytterligare villkor avseende behandling av lakvatten från hyttslamdeponierna. Prövotidsförordnanden Miljödomstolen skjuter under en prövotid upp avgörandet av frågan om villkor avseende: -
utsläpp till luft av svavel, som svaveldioxid, exklusive diffusa utsläpp och utsläpp från rörliga källor
-
utsläpp till luft av stoft från råstålsenheten, exklusive diffusa utsläpp och utsläpp rörliga källor
-
utsläpp till luft av PAH och kväveoxider från de nya ugnarna i koksverket
-
utsläpp till luft av stoft från koksverket från och med 2015, exklusive diffusa utsläpp och utsläpp från rörliga källor
-
utsläpp till vatten från bolagets anläggningar
-
energieffektivisering och tillvaratagande av spillvärme och energiöverskott i verksamheten samt
-
karakterisering och behandling av lakvatten från deponering av icke farligt avfall, med undantag av lakvatten från deponering av hyttslam.
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
56 Miljörapport 2012
Bolaget ska under prövotiden genomföra följande utredningar: Bolaget ska utreda de tekniska möjligheterna samt de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av att minska utsläppen av svavel från verksamheten, exklusive svavelrening i slaggskorsten. Tidigare utredning om svavelrening i skorstenen ska dock ingå som underlag när bolaget presenterar sin utredning i den uppskjutna frågan. U2. Bolaget ska utreda de tekniska möjligheterna samt de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av att minska utsläppen av stoft från råstålsenheten. U3. Bolaget ska utreda de tekniska möjligheterna samt de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av att begränsa utsläppen av PAH och kväveoxider från de nya ugnarna i koksverket. U4. Bolaget ska utföra mätningar av utsläppet av stoft från koksverkets nya släcktorn. U5. Bolaget ska utreda storleken av och orsaken till utsläppet av ammoniakkväve Laxvikenbassängerna utlopp samt förutsättningarna for att begränsa detsamma. U6. Bolaget ska utreda möjligheter till energieffektivisering och tillvaratagande av spillvärmen från verksamheten. Utredningen ska omfatta återvinning och möjlig omvandling av spillvärmen till nyttiga energiformer med avsättning internt eller externt. Av utredningen ska framgå vilka åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra och kostnader för dessa samt vilka åtgärder som bolaget är berett att vidta och motivering till varför det enligt bolaget är orimligt enligt 2 kap. 7 miljöbalken att vidta övriga redovisade åtgärder. U7. Bolaget ska följa upp kvaliteten på lakvattnet från deponeringen av icke farligt avfall och behovet av behandling av detsamma. Bolaget ska till miljödomstolen redovisa resultatet av ovanstående utredningar, med eventuella förslag till villkor, enligt följande: -
U1, U2, U3, U5 och U6 senast två år samt U7 senast fem år
allt efter det att miljödomstolens dom med tillstånd enligt ansökan vunnit laga kraft. Vidare ska -U4 redovisas till miljödomstolen senast den 31 december 2016.
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
57 Miljörapport 2012
Provisoriska föreskrifter P1. Utsläppen till luft av stoft, exklusive diffusa utsläpp och utsläpp från rörliga källor, får som riktvärde* baserat på månadsberäkningar inte överstiga 0,20 kg/ton ämnen till och med år 2014 och därefter 0,15 kg/ton ämnen. P2. Utsläppen till luft av svavel räknat som svaveldioxid, exklusive diffusa utsläpp, utsläpp från rörliga källor och utsläpp från reservugnen, baserat på månadsberäkningar inte överstiga 0,35 kg/ton ämnen fram till att ytterligare en spaltugn tagits i drift och därefter 0,30 kg/ton ämnen. Ovannämnda utsläpp av svavel får dock uppgå till högst 850 ton/år Om något av dessa värden överskrids ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten och inom en vecka eller den längre tid som tillsynsmyndigheten bestämmer redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit eller ämnar vidta for att överskridandet inte ska upprepas. P3. Utsläppen till luft av kväveoxider, exklusive diffusa utsläpp, utsläpp från rörliga källor och utsläpp från reservugnen, får som riktvärde* baserat på månadsberäkningar inte överstiga 0,25 kg/ton ämnen. P4. Utsläppet av kväveoxider från koksbatteriet får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 500 g/ton koks. P5. Utsläppet av stoft från filter vid omhällningsstationen, avsvavlingsanläggningen och LD-sekundär samt från facklingen av LD-gas, lanterniner och taköppningar får som riktvärde* baserat på månadsberäkningar inte överstiga 0,1 kg/ton råstål. P6. Stoftemissionen vid fackling från LD-konvertrarnas primärrening får som riktvärde* vid mätning inte överstiga 50 mg/m3 (ntg). P7. Halten av ammoniakkväve i vatten som släpps ut från Laxvikenbassängernas utlopp till Inre Hertsöfjärden får i dygnsprov inte överstiga 0,5 mg/l. Om ovan nämnda begränsningsvärde överskrids ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten om överskridandet och senast en vecka eller den längre tid som tillsynsmyndigheten medger redovisa vilka åtgärder eller andra försiktighetsmått som bolaget har vidtagit avser att vidta för att överskridandet inte ska upp repas. P8. Föroreningshalterna i det från bioreningsanläggningen till koksverksdiket (KV-diket) utsläppta vattnet i medeltal för kalendermånad uppgå till högst nedan angivna värden. Fenoler
0,1 mg/l
Cyanid (CN-)
0,1 mg/l
Ammoniumkväve
60 mg/l
TOC
70 mg/l
Suspenderade ämnen 20 mg/l Flödet av detta vatten får i medeltal for kalendermånad inte överstiga 60 m3/tim. Om något av dessa värden överskrids ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten och inom en vecka eller den längre tid som tillsynsmyndigheten bestämmer redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit eller ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas. P9. Innehållet av fenoler i uppsamlat dagvatten området kring gasreningsanläggningen får vid tömning till KV-diket inte överstiga 5 mg/l. Vid tömning får pH i detta dagvatten inte överstiga 9. Om något av dessa värden överskrids ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten och inom en vecka eller den längre tid som tillsynsmyndigheten bestämmer redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit eller ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas. P10. I vatten som släpps ut från KV-diket till Inre Hertsöfjärden får i dygnsprov respektive stickprov innehållet av ammoniakkväve inte överstiga 0,2 mg/l och innehållet av PAH-4 inte överstiga 1 mg/l. Om något av dessa värden överskrids ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten och inom en vecka eller den längre tid som tillsynsmyndigheten mer redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit eller ämnar vidta for att överskridandet inte ska upprepas.
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
58 Miljörapport 2012
P11. Halten av suspenderade ämnen i vatten gasreningen till Laxvikenbassängerna får som månadsmedelvärde inte överstiga 20 mg/l. Dessutom galler att flödet som månadsmedelvärde inte får överstiga 100 m3/tim. Om något av dessa värden överskrids ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten och inom en vecka eller den längre tid som tillsynsmyndigheten mer redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit eller vidta för att överskridandet inte ska upprepas. P12. Halterna av olja och suspenderade ämnen i vatten som leds till Laxvikenbassängerna från det recirkulerande industrivattensystemet får som månadsmedelvärde inte överstiga 1 mg/l respektive 5 mg/l. Flödet av detta vatten får som medelvärde inte överstiga 500 m3/tim. Om något av dessa värden överskrids ska bolaget underrätta tillsynsmyndigheten och inom en vecka eller den längre tid som tillsynsmyndigheten bestämmer redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit eller ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas. Igångsättningstid Den miljöfarliga verksamheten - såvitt avser ökad produktion av koks -ska ha sattsigång senast 7 år efter det att domen såvitt avser tillstånd i denna del vunnit laga kraft. Den miljöfarliga verksamheten - såvitt avser ökad produktion av stålämnen - ska ha satts igång senast 7 år efter det att domen såvitt avser tillstånd i denna del vunnit laga kraft. Anmälan om ianspråktagande av tillstånd Bolaget ska till tillsynsmyndigheten och till miljödomstolen när det nya tillståndet tas i anspråk. Verkställighet Tillståndet får tas i anspråk aven om domen inte har vunnit laga kraft under förutsättning att föreskriven ekonomisk säkerhet godkänts av miljödomstolen. Yrkanden som inte behandlats i det föregående utan bifall.
*Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids skyldighet for tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan hållas. Rättelse och komplettering 2011-01-03, (Deldom, 2010-11-26) Beslutat av: rådmannen Nils-Gunnar Elisson Under punkt 4 ska den i andra meningen angivna stofhalten gälla som "dygnsmedelvärde" - rubr Igångsättningstid ska de angivna igångsättningstiderna - såväl för ökan produktion av koks som av stålämnen - rättas från 7 år till "senast 12 år".
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
59 Miljörapport 2012
Bilaga 2 LST- beslut 2004-12-07, 25-563-17244-04. Tillstånd för utsläpp av koldioxid enligt lagen 2004:656.
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
60 Miljörapport 2012
Bilaga
3
Länsstyrelsebeslut om mindre förändringar i verksamheten (enligt §21 MFV). Inlämnat
Beslut datum Lst. beslut Nr
Ärende/beslut
2008
2011-02-07
Reviderad anpassningsplan för utfyllnadsdeponin Avslutningsplaner för deponier. Beslut: Lst godkänner den inlämnade planen.
555-134-02
2010
2011-02-07
555-13419-02
Beslut om tidigare ingiven anpassnings- och avslutningsplan
2011-02-11
2011-03-04
555-541-11
Anmälan om avvattningsanläggning för våtsuget slam
2011-03-04
2011-05-25
563-826-11
Anmälan om ändrad verksamhetsutövare EMEA AB (SFS 2004:1199 om handel med utsläppsrätter)
2011-03-06
2011-03-16
561-307-2011
Tillstånd till yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter. Beslut 2011-03-16. OBS! Tillståndet gäller tom 2016-03-15.
2011-06-28
2011-08-23
555-5205-11
Anmälan omdragning masugnsgasledning. Beslut: Ärendet föranleder ingen åtgärd från länsstyrelsens sida.
2011-07-07
2011-08-23
555-5443-11
Anmälan förändrad Fe-anläggning. Beslut: Ingen åtgärd.
2011-07-08
2011-08-23
555-5445-11
Anmälan ombyggnad hyttstensgjutplan. Beslut: Ingen åtgärd.
2011-10-17
2011-10-24
555-8470-11
Anmälan - Tidvis utökat lagerområde för kol. Beslut: Ingen åtgärd.
2011-11-23
2011-12-19
562-9792-11
2011-12-09
2011-12-28
555-10662-11
Anmälan – Nytt filter inlastningsficka för kolinjektion
2012-04-02
2012-05-02
555-3854-12
Anmälan - Återtagande av saltsyra
2012-11-06
2013-01-31
555-11264-12
Anmälan – Injektion av hyttsot
Tillstånd till transport av farligt avfall
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
61 Miljörapport 2012
Bilaga
4
Emissionsdeklaration Parameter As Bensen Cd CO2 Cr Cu DX-ITEQ F2,oorg-HF HFC Hg CO NH3 Ni NMVOC NOx PAH-4 Pb PM10 SO2 Stoft Toluen Xylener Zn Naftalen Cd Cr Cu Fenoler Fluorider Hg NH4-N Ni N-tot PAH Pb QV Zn FA
Värde 2012
Värde 2011
Värde 2010
Enhet
Metod
10 10 10 0 0 0 2 2 4 1 009 389 000 1 310 697 000 1 441 771 000 54 37 53 18 20 17 0,00007 0,00002 0,00003 5 800 6 100 6 300 116,5 85 3,9 4,6 3,1 13 000 000 15 000 000 10 000 000 0 0 0 44 46 44 3 300 4 100 6 700 363 000 435 000 399 000 3 3 2 89 107 181 147 000 159 000 141 000
kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år
432 000 248 000 0 0 855 500 <0,1 <1 35 <170 16 000 0 48 000 <20 90 000 <1 <5 62 000 150
608 000 287 000 0 0 1 210 150 <0,3 <9 18 <110 29 000 0 38 000 <2 88 000* <1 <7 57 000 250
371
320
494 000 kg/år 294 000 kg/år 0 kg/år 0 kg/år 1 320 kg/år 250 kg/år <0,1 kg/år 0 kg/år 30 kg/år 60 kg/år 23 000 kg/år 0 kg/år 30 000 kg/år <1 kg/år 80 000 kg/år <1 kg/år 8 kg/år 50 000 1000m3/år 670 kg/år 321
El energi 327,864 348,331 359,6 Eldningsolja, lätt 7,8 8,5 11,0 Gasol 14,7 15,2 15,1 *Fel i 2011 års Miljörapport. Rättat i SMP:s emissionsdeklaration.
Mottagare
Metodbeskrivning
M E M C M M M E C M E E M E M M M C
Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft
SS-EN 14385:2004 SS-EN 14385:2004 NFS 2007:5 SS-EN 14385:2004 SS-EN 14385:2004 SS-EN 1948-1:2006 SS-EN 13211:2001 SS-EN 14385:2004 SS-EN 14792 SS-ISO 11338-1:2003 SS-EN 14385:2004 Partikelanalys
M M E E M M M M M M M M M M E M M E M
Luft Luft Luft Luft Luft Luft Vatten Vatten Vatten Vatten Vatten Vatten Vatten Vatten Vatten Vatten Vatten Vatten Vatten Bortskaffandeextern ER ER ER
SS-EN 13284 SS-EN 14385:2004 SS-ISO 11338-1:2003 EPA 6020 EPA 6020 EPA 6020 Destillerbara fenoler SIS 028128– 1 SS 028135 – 1 EPA 6020 fd. SS 028131 (TRAACS) ISO 7981-1:2005 SS-EN ISO 11885:1997 EPA 6020
t/år
M
GWh/år GWh/år GWh/år
M C C
(Inkl. spillolja) -
SSAB EMEA Metallurgi Luleå
62 Miljörapport 2012
Bilaga
5
Sammanfattning av innehållande av villkor Villkor (P= provisoriska villkor)
Begränsnings/riktvärden
Typ av villkor
Produktionsnivåer Koks Prima ämnen
1100 kton 3000 kton
Tillstånd har innehållits Tillstånd har innehållits
<10 mg/Nm3 <5 mg/Nm3
Dygnsmedelvärde Dygnsmedelvärde
Villkoret har innehållits Villkoret har innehållits Villkoret har innehållits Villkoret har överskridits vid tre tillfällen Villkoret har överskridits vid ett tillfälle
55dB(A) 50dB(A) 45dB(A) 60dB(A) 55dB(A) 6 ggr /år
Ekvivalent Ekvivalent Ekvivalent Ekvivalent Momentan
0,2 kg/ton ämnen 0,35 kg/ton 850 ton/år 0,25 kg/ton ämnen 0,5 mg/l
Månadsberäkningar Månadsberäkningar Årsberäkning Månadsberäkningar Dygnsprov
Villkoret har innehållits Villkoret har innehållits Villkoret har innehållits Villkoret har innehållits Villkoret har innehållits sedan juli Villkoret har innehållits Villkoret har innehållits Villkoret har innehållits Villkoret har innehållits Villkoret har innehållits Villkoret har överskridits vid ett tillfälle Villkoret har innehållits
max 21 dygn 0,5 g/Nm3 0,15 kg/ton koks 500 g/ton koks
Månadsmedelvärde Månadsberäkningar Månadsmedelvärde
Ingen revision under 2012 Villkoret har innehållits Villkoret har innehållits Villkoret har innehållits
0,1 mg/l 0,1 mg/l 60 mg/l 70 mg/l 20 mg/l 60 m3/h
Medeltal per kalendermånad _ _ " _ _ " _ _ " _ _ " _ _ "
Villkoret har innehållits Villkoret har innehållits Villkoret har överskridits vid ett tillfälle Villkoret har innehållits Villkoret har innehållits Villkoret har innehållits
<5 mg/l <9
Vid tömning Vid tömning
Villkoret har överskridits vid ett tillfälle Villkoret har innehållits
0,2 mg/l 1 µg/l
Dygnsprov Stickprov
Villkoret har innehållits Villkoret har innehållits
Stoft från råjärn Gasreningsvatten till Laxviken
0,03 kg/ton RJ
Dygnsmedelvärde
Villkoret har innehållits
Susp Flöde
20 mg/l 100 m3/h
Månadsmedelvärde Månadsmedelvärde
Villkoret har överskridits vid ett tillfälle Villkoret har innehållits
Stoft från stålverket Stoft vid fackling från LD-primär
0,1 kg/ton RS 50 mg/Nm3
Månadsberäkningar Riktvärde vid mätning
Villkoret har innehållits Villkoret har innehållits
1 mg/l 5 mg/l 500 m3/h
Månadsmedelvärde Månadsmedelvärde Månadsmedelvärde
Villkoret har innehållits Villkoret har överskridits vid tre tillfällen Villkoret har innehållits
Allmänna och gemensamma villkor 1 2 3 4 5
6 P1 P2 P3 P7
I huvudsaklig överensstämmelse med åtagande Drift vid bortfall reningsutrustning Cisterner 1m3 invallade Filteranläggningar <60000 Nm3/h Filteranläggningar >60000 Nm3/h Buller Dagtid (07-18) Kvällstid (18-22) Nattetid (22-07) Fackling Momentana nattetid Explosioner nattetid Plan för efterbehandling av förorenade områden Stoft från Metallurgi SO2 0,35 kg/ton ämnen SO2 totalt NOx Ammoniakkväve NH3-N i vatten från Laxviken
Koksverket 8 9 10 P4 P8
P9
P10
Revision av SPU H2S i renad koksgas Stoft från koksverket tom 2014 NOx från batteriet Från biologin till KV-diket Fenoler CNNH4-N (Ammoniumkväve) TOC Susp Flöde Dagvatten från KV Fenoler pH Vatten från KV-diket till Inre Hertsöfjärden Ammoniakkväve (NH3-N) PAH4
Råjärn 11 P11
Råstål P5 P6
Centralt UH P12
Vatten från reningsverk 75 olja susp Flöde
Deponier 12 13
Deponeringsplan Säkerhet för deponeringsverksamhet
Inlämnad 2011-12-16 Inlämnad december 2010
