Miljö i en PU‐process Individuell uppgift Min syn på Produktutveckling & miljövänlighet
Namn: Markus Chadda Kurs: Produkt‐ och Processutveckling Kurskod: KPP306 Datum: 2009‐04‐13 Lärare: Rolf Lövgren Examinator: Rolf Lövgren
Innehåll Inledning ...................................................................................................................................... 3 En miljövänlig produktutvecklingsprocess .................................................................................. 4 Bara positivt med en miljövänlig produktutvecklingsprocess? ................................................... 5 Produktutvecklingsverktyg för miljön ......................................................................................... 6 Tumregler och integrering av en miljövänlig Produktutvecklingsprocess .................................. 8 Certifikat, standarder och normer .............................................................................................. 9 ISO 14000 : 4001 .................................................................................................................... 9 EMAS ...................................................................................................................................... 9 EPD ....................................................................................................................................... 10 Svanmärkning ....................................................................................................................... 10 KRAV‐märkning .................................................................................................................... 10 Några företags miljöarbete ....................................................................................................... 12 Miljöarbetet och bestämelser i Eskilstuna ................................................................................ 13 Slutord ....................................................................................................................................... 14 Källor ......................................................................................................................................... 15
2
Inledning Under de senaste 30 åren har miljön funnits i åtanke i samhället och hos företagen, hos vissa mer och vissa mindre. Men det är nu omvärlden verkligen börja märka effekterna vi människorna har på jorden. Utsläpp, skövling av skog och utrotning av djur är bland annat några av effekterna vi haft på naturen. Kanske är det till och med så att vi människor är skyldiga för en global uppvärmning av jordklotet. Jag såg nyligen ett program på Sveriges Television angående hormonella förändringar som påverkat djur i stor utsträckning, men på senare tid så har det visat att vi människor också påverkats. Det handlade om ”ftalater” som får mäns kön att mer eller mindre utvecklas till kvinnors, eller någon blandning av det. Bekämpningsmedel från jordbruk, kosmetika, plaster, till och med barns nappflaskor innehöll mängder av detta farliga ämne. Det här är alltså en allvarlig effekt som till och med nått oss människor. Detta ställer stora krav på företagen som måste kontrollera vilka material de använder sig av i sina produkter, hur de reagerar i kontakt och blandningar med andra material, och vilken effekt det har på människor och natur. Annars står mycket på spel, och i det här fallet människors fertilitet. Vad kan då göras för att förhindra detta, och kanske till och med vända på denna trend? Helt klart är att tydligare och striktare bestämmelser måste sättas upp som ska gälla för alla. Detta skulle dock ha en stor konsekvens på vår livsstil och vår konsumtion av råmaterial och produkter, men även tillverkningsmetoder och processer. Presidenten i USA, Obama, hade nyligen en konferens där bland annat Sveriges statsminister deltog. Där diskuterades miljöproblemet och vår påverkan på denna, utsläppskvoter och arbete mot en bättre miljö. Förslag lades fram på regleringar. Och en plan för att hitta och använda nya energikällor.
Bild 1: Grön jordglob
I dagens samhälle så spyr företagen ut restprodukter och annat läckage ut i naturen som har en negativ effekt på miljön. Företag som bilindustri, koleldade värmeverk och klädindustri är stora bovar i dramat. I många fall är det också skillnad på väst och östvärlden när det gäller hantering av skadligt material och hur produkter framställs. Färre regleringar leder till att företag i öst har möjlighet att släppa ut mer föroreningar i naturen. Många av våra svenska företag väljer också att etablera sig i öst för att hålla kostnaderna nere för produktionen, men i vissa fall leder detta till att de blir mindre miljövänliga också då samma krav och hanteringsmöjligheter inte finns. På senare tid talas det mycket om en hållbar utveckling ur ett miljövänligt perspektiv. Detta gäller även för produkt och processutveckling. Är detta då verkligen lönt och användbart eller ens nödvändigt? Detta är bland annat frågeställningar som ut en personlig synvinkel kommer att bearbetas i denna essä. 3
En miljövänlig produktutvecklingsprocess Miljön idag tar mycket stryk från människorna. Det är då industrier, bilar och så vidare som är bovarna. Detta är en negativ trend som kommer att leda till att mycket av miljön vi har idag inte kommer att finnas i framtiden om inte ändringar sker. Miljön måste värnas om och tas hand om. Det handlar om att hålla utsläppsmängder och så vidare så låga att naturen hinner hämta sig, kanske måste man till och med ha återhämtningsperioder för jorden. För att inte utrota arter och skapa en hälsovådlig miljö för människor och djur både nu och i framtiden så måste vi jobba mot en hållbar miljöutveckling som tillåter att miljön inte kommer i andra hand eller inte alls i vissa fall. Regleringar finns idag, men räcker de? En mängd positiva aspekter medföljer ett aktivt miljöarbete. Inte bara för miljön, utan även för arbetare, personal och kunder. Hela företagets resurser och mål kan samlas mot en gemensam strävan som för dem snabbare och starkare mot avsatt mål. För att vara på topp i dagens samhälle gäller det inte bara att leverera bra produkter och vara snabbast eller störst. Allt handlar om vad företaget associeras med. Till exempel har vi dunindustrin som nyligen fick en rejäl vändning. Det kom fram att djur plågades svårt vid framställning av dun som bland annat såldes i Sverige. Återförsäljarna hade trotts att de kanske inte hade kännedom om detta, fått sitt namn nersvärtat och då även mist lite av sin kundkrets och skadat sitt namn på obestämd tid. Företagen fick då kämpa hårt för att jobba tillbaka sin image. På liknande sätt kan man även stärka sin image då inget dåligt inträffat innan. Det kan bland annat handla om att marknadsföra sig som miljövänlig och arbeta efter ett miljövänligt perspektiv. Detta kan till och med löna sig när kunder väljer sina leverantörer. I dagens samhälle strävar många efter att välja det mest miljövänliga alternativet som ändå passar sin organisation. Detta för att en global miljömedvetenhet har spridit sig. Men kanske kan det också vara så att vi människor börjat inse och se effekterna som vi har på vår miljö. Ett vinnande koncept gällande sina produkter och produktutvecklingsprocess skulle i dagens samhälle vara en kombination av både värna miljön och ha en attraktiv design. Att visa att man värnar om miljön kan göras på olika sätt. Dels genom att använda certifieringar och arbetssätt som ISO 14000 : 14001 och EPD (se förklaring under rubriken Certifikat, standarder och normer). Och dels genom att visa kunder och resten av marknaden vilka positiva effekter det nya arbetssättet medför. Det är lite av en fluga att värna om miljön just nu och företagen har inte råd att hamna efter om de ska vara konkurrenskraftiga i längden. Genom att ta vara på spillmaterial och överflöd inom produktion och process så skulle detta istället för att slängas, kunna återvinnas och då sedan kunna användas igen. Många företag har idag stora bingar där de slänger överflödig plåt och koppar som sedan säljs. Kostnaderna hålls då nere för företaget vilket alltid är önskvärt. Detta material bearbetas sedan åter till nytt råmaterial som företaget sedan åter kan köpa in, och ibland för ett mindre pris. Detta leder till att miljön inte så belastas hårt för att nytt material måste tillverkas från grunden. Genom att kartlägga produkten, från skapande till avfall, kan påverkan på miljön hållas till ett minimum. Detta kan bland annat göras genom att implementera miljön som en faktor när koncepten tas fram genom diverse produktutvecklingsverktyg. På så sätt kan resurser och energi sparas. 4
Bara positivt med en miljövänlig produktutvecklingsprocess? En miljövänlig Produktutvecklingsprocess, det har ju helt klart en positiv klang. Men är allt som detta innebär då bara bra för företaget, eller finns det något som försämras också? Ett företag som arbetat på ett sätt, men sedan inser att de måste förändra sitt arbetssätt och sina processer för att värna mer om miljön, står inför en del ändringar. Ändringar i ett företag leder nästan alltid att extra resurser måste tillkallas och pengar måste skjutas till. Med många bäckar små, kan detta bli en kostsam process. Maskiner ska kanske bytas ut, kemikalier ska inspekteras och utvärderas, personal ska utbildas. Kostnaderna endast där skjuter i höjden, därför bör företagen vara medvetna om att det är bra att vara miljömedveten och arbeta miljövänligt, men det kostar också att ändra på sig. Det är alltså inte så billigt att vara miljövänlig i dagens samhälle. Ofta kostar det mer att köpa in kemikalier och maskiner som är miljövänliga. Detta för att leverantörerna tänker så att om nu någon vill bli mer miljövänliga så kan de betala lite mer för det. Till exempel har vi kollektivtrafiken i Sverige. SJ och busstrafik vill lyfta fram att de är så miljövänliga, men saken är den att de tar ut ett högre pris i många fall än vad det hade kostat att tagit bilen. Men i och med att fler resenärer tar samma transport så ska det spara på miljön och då anser dessa företag att ett högre pris ska kunna tas ut. Och vissa anser att det är värt den extra slanten för att spara lite på miljön. Tråkigt att det är så, kanske skulle ännu fler sträva efter att bli miljövänliga om resurser lades på att göra det miljövänliga alternativet billigare och mer åtråvärt. Hade det varit billigare att ta bussen än bilen hade kanske fler till exempel tagit bussen när de ska iväg och handla istället för bilen. Många tider på dygnen går bussarna nästan helt tomma på många sträckor, kanske skulle priserna gå ner under dessa tider i alla fall. En spridning på resenärerna och trycket på bussarna skulle då också kunna reduceras. En annan sak som arbetar lite emot miljövänlighet är att modeller och saker byts ut med ett mycket litet mellanrum. En miljövänlig produkt skulle ha en mycket lång livslängd för att inte bytas ut och slängas efter kort tid. Men i dagens samhälle kommer ett konstant flöde av nya modeller och nya lösningar som blir åtråvädra och byts ut. Det leder till att gammalt kasseras. Miljön belastas då både när nytt hela tiden måste produceras och även när det gamla ska tas hand om. För att samhället och miljön ska klara av detta så måste en optimerad anpassning göras för återvinning och avfallshantering. Så i och med detta kan hela produktutvecklingsprocessen ses som lite miljöfarlig, men utan den skulle ju samhället stå still. Viktigt för att en miljövänlig produktutvecklingsprocess ska fungera är dock att se den som en tillgång istället för extra resurser. Genom att optimera produktutvecklingsverktygen med hjälp av miljöaspekten kan både företaget och miljön främjas.
5
Produktutvecklingsverktyg för miljön Det finns en hel del verktyg som vi under vår skoltids gång använt för att skapa en produkt som passar en kunds krav uppsatta mot en kravspecifikation. Många av dessa verktyg kan även användas för att göra sin produktutvecklingsprocess och produkt mer miljövänlig. Här följer en liten undersökning och utvärdering som jag gjort av dessa verktyg och dess användning. Kravspecifikation – Detta är ett verktyg som används för att klargöra vad som innefattar vad den färdigutvecklade produkten ska tillåta och andra relevanta bestämmelser. Det företag skulle kunna fokusera mer på vid skapandet av dessa är att kontrollera hela produktens livscykel, dels från hantering och processande av råmaterial, dels hur produkten påverkar miljön under sin livslängd, och dels vad som händer när produkterna kasseras. Tillverkning ska ske på ett så miljöanpassat sätt som möjligt utan att kostnaderna drar iväg och produkten inte längre blir lönsam. Utvärdering och ändringar borde implementeras reguljärt. Funktionsanalys – Detta verktyg används för att ställa upp de olika funktioner som man vill att den slutgiltiga produkten skall inneha. En huvudfunktion kompletteras med nödvändiga funktioner, samt önskvärda funktioner som inte har en betydande funktion för produktens funktion. Här är det viktigt att tänka på hur funktionerna som produkten har påverkar miljön. Kanske har ett motorsystem ett avgasrör men ingen katalysator och det är inte miljövänligt tänkande då en katalysator har som funktion att rena avgaserna innan de kommer ut i naturen. Orenade avgaser som kommer ut i luften, gentemot renade, gör mycket mer skada. Pugh‐matris – en Pugh‐analys används för att utvärdera de koncept man tagit fram. Genom att ställa upp dessa i en matris ihop med kraven från kravspecifikationen så kan man läsa ut vilket av koncepten som står sig bäst mot dessa. Här gäller det oftast att välja det konceptet som bäst uppfyller kravspecifikationen. Men här kan också framhävas vilket av koncepten som är miljövänligast om det sätts upp som en parameter. Då kan ett val utifrån detta också göras i strävan efter att vara mer miljövänlig. QFD – Detta verktyg används för att få en bra bild på hur sitt nya framtagna koncept står sig gentemot konkurrenter och kundkrav. Med en QFD kan man övergripande få en inblick vilka produktegenskaper som kommer att ha en stor betydelse för framgång på marknaden. För att undvika framtida tvister, dels med myndigheter och dels med andra regleringar gällande miljön så kan det vara fördelaktigt att ha med det som en parameter då QFD‐analysen görs. Även en konkurrenskraft kan vissas över att göra detta. FMEA ‐ använder man för att systematiskt förutsäga och utvärdera möjliga fel och hinder och även dess konsekvenser. Dessa kan rangordnas och de allvarligaste felen kan åtgärdas på ett tidigt stadium istället för senare i utvecklingsprocessen, vilket skulle leda till större omkostnader, resurser och tidsspill. Detta verktyg kan mycket fördelaktigt användas för att hitta faktorer som kan ha negativ verkan på miljön. Självklart kan inte allt förutsägas, och självklart finns även den mänskliga faktorn som kan ställa till det. Oväntade fel kan alltid inträffa, annars skulle det till exempel aldrig läcka olja ur skepp så att hav blir förorenade.
6
DFMA – används för att hålla produkten så enkel som möjlig att tillverka och montera. DFA fokuserar på att göra produkten så monteringsvänlig som möjligt, och DFM fokuserar på att göra delarna/produkten så enkel som möjligt att tillverka. Här finns det mycket att göra för miljön. Ju miljövänligare dessa processer är, desto bättre. Kanske skulle företagen kunna se över sina processer för att bli miljövänligare. Men jag tycker att det är viktigt att redan i konstruktionsfasen innan produkter blivit tillverkade eller ens koncepten blivit färdiga, att kartlägga tillverkningsprocessen för att kunna göra den mer miljövänlig och kanske i vissa fall också billigare än ett alternativ som är mindre miljövänligt. LCA – Livscykelanalys – handlar om hur produkten påverkar miljön och andra faktorer under sin livstid. Ända från tillverkningsprocessen, användning till kassering. Transporter, bearbetning av råmaterial och energiåtgång är vissa aspekter som kan optimeras under tillverkningsprocessen. Under brukande av produkten så bör produkten inte ha en negativ verkan på miljön, t ex läcka/avsöndra farligt material. Då produkten senare ska kasseras ska alla delar kunna återvinnas på ett miljövänligt sätt. Det kan vara mycket fördelaktigt att kartlägga sin produkts livscykel, dels för att slippa ta tillbaka produkter som gör för mycket skada gentemot uppsatta krav från staten, dels kunna marknadsföra sig som miljövänlig, och dels spara på miljön. 1 EPS – är en förkortning för Environmental Priority Strategies in product design. Det här är en databas som tillåter lagring av information om en rad olika ämnen, för att snabbt kunna tillgås under en produktutvecklingsprocess. I detta datasystem finns information om hur ämnena som finns lagrade påverkar miljön i olika sammanhang. Detta går lite i hand i hand med en Livscykelanalys då processer och delar av produkten kontrolleras för vad de har för inverkan på miljön. 2 PRIO – Detta verktyg är webbaserat och är till för att minimera risken för att människor och miljö ska ta skada från olika kemikalier. Det här verktyget kan med fördel användas av bland annat produktutvecklare, men även andra sektorer som inköp. Verktyget medger mer eller mindre en databank där information kan hämtas för att se hur kemikalier ska hanteras och vilka egenskaper de har. Med verktyget kan man bland annat:
Göra en sökning på olika ämnen och få information om miljö‐ och hälsoaspekter. Hitta upplysning om viktiga miljö‐ och hälsoaspekter. Hitta andra ämnen som är likande eller faller inom samma kategori Få en bättre insyn för att kunna få bättre inköpsrutiner och produktutveckling.
Detta verktyg kan vara mycket användbart, inte bara för att välja rätt kemikalier till exempel, men även för att se att kemikalierna inte är hälsovådliga för de som hanterar dem eller ska hantera dem i framtiden. Det blir även lättare att hitta nya alternativ som i vissa fall kan vara mindre hälso‐ och miljöfarliga, men ha samma effekt. 3
1 2
Livscykelanalys – Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Livscykelanalys 2009‐03‐30
Miljöpåverkan – Lotsen: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap3/Miljopaverkan.html 2009‐03‐30
3
Kemi: http://www.kemi.se/templates/PRIOstart.aspx?id=4045 2009‐04‐01 7
Tumregler och integrering av en miljövänlig Produktutvecklingsprocess Nedan följer några tummregler som kan vara hjälpsamma i ditt arbete för miljön. 4
Reducera vikt och energikonsumtion Reducera antal komponenter (DFA) I största utsträckning filtrera och rena oblandade material Eliminera material som är farliga för miljön. Noga med att märka upp material. Produkten ska vara enkel att montera, och demontera (DFM) Set till att skilja på avfall som kan återvinnas och det som kan användas igen. Optimera transporter för att de ska vara så miljövänliga som möjligt. Försök att undvika deponi.
Ett möjligt arbetssätt för att få med miljöaspekten i ett produktutvecklingsarbete skulle kunna vara att arbeta efter sju steg som finns listade nedan: 5 1. Inled med att kontrollera och samla fakta om alla lagar och bestämmelser som har med din produkt och ditt arbete att göra. Gör detta både i Sverige och EU, kanske även USA om produkten är tänkt lanseras där. Ta i beaktning, regler för import och export. 2. Utse ansvariga för olika arbetsområdena inom projektet. Utse då en person som har rollen att föra vidare arbetet med den miljöanpassade produktutvecklingen. Detta arbete ska prioriteras lika högt som vilken annan del i projektet som helst. 3. Kontrollera vart företaget ligger idag gällande ekodesignarbetet. Strukturera sedan upp en taktik för att nå målet på bästa sätt. Implementera. 4. Kontrollera hur miljövänlig produkten är, material, återvinningsmöjligheter, konsumtion. Helt livscykeln helt enkelt. 5. Informera arbetare, utbilda för att samla alla mot ett gemensamt mål. Vad noga med att följa upp resultat och gör nulägesanalyser. 6. Sök nödvändig extern hjälp, i vissa fall räcker inte kunskapen inom företaget. Anlita då konsult någon med mer erfarenhet inom området för att assistera i arbetet. 7. Se till att det finns tid avsatt för miljöarbetet i projektet.
4
Nutek:
http://www.nutek.se/content/1/c4/21/23/Enkla_tumregler_for_miljoanpassad_produktutveckling_som_konkurrensmedel.pdf
2009‐04‐02 5 Miljö & Utveckling: http://www.miljo‐utveckling.se/nyheter/artikel.php?id=27146 2009‐04‐02
8
Certifikat, standarder och normer ISO 14000 : 4001 Ett hjälpmedel för ett miljövänligare företag är att arbeta efter ett ISO 14000 certifikat. Detta certifikat är något som ansöks om, och regelbundna kontroller av utomstående görs för att säkerställa att företaget lever upp till standarden. Företagen arbetar inte bara efter detta för att få en bättre struktur över sitt arbete och uppgifter, utan även för att vinna förtroende för kunderna som i många fall skulle välja ett miljövänligare alternativ i dagens samhälle. ISO står för Den Internationella Standardiserings‐Organisationen. Den svenska organisationen SIS, som står för Swedish Standard Institute, bedriver arbetet med standardisering och arbetet med ISO‐certifieringarna i Sverige. ISO 14000 består av en sammanställning av standardnormer som gäller globalt. Ett företag eller organisation kan sedan följa detta för att skapa ett strukturerat miljöledningssystem. Detta system skulle bland annat kunna innefatta miljöarbetsgranskning, organisering, och utvärdering. Denna certifiering omfattar även olika standarder för vägledning inom bland annat miljöanpassad produktutveckling, livscykelanalys, miljömärkning och deklaration mm. 6 ISO 14001 är ett certifikat i första hand fokuserat på industrier och deras processer. Inom detta certifikat så finns det 55 krav som ska uppfyllas för att företaget ska kunna bli godkända och certifierade. 7 Med hjälp av detta certifikat så kan företagen: 8 ”
Kartlägga och minska verksamhetens miljöpåverkan. Sätta upp konkreta miljömål för förbättringar. Fen en grund för trovärdig kommunikation av miljöarbetet. Införa miljöledningssystem för att nå sina miljömål. Kontrollera att miljöarbetet fungerar. Kontinuerligt följa upp och utvärdera miljöarbetet. Gå vidare utifrån uppföljning och utvärdering. Införa styrande rutiner för miljöarbetet.
” Bild.2 – ISO 4001 ISO – certifikaten är något många svenska företag arbetar efter. Jag tycker att det är riktigt bra då kunder och andra organisationer kan se direkt hur ett företag arbetar för att skona miljön på bästa möjliga sätt. Företagen kan strukturerat redovisa för relevanta aspekter.
EMAS Detta är ett frivilligt system som företag kan välja att arbeta emot. ISO 14001 certifikatet som nämndes tidigare går lite hand i hand med EMAS. EMAS står för Eco Management and Audit Scheme och är ett verktyg för att kunna bedriva ett bra miljöarbete som även fokuserar på aktuella frågeställningar som rör miljön. Verktyget fokuserar både på interna aspekter, t ex att samla företaget mot ett genensamt mål, och externa aspekter, t ex bättre kundkrets och lättare att för bidrag och finansiärer. 9 6
ISO 14000 – Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/ISO_14000 2009‐03‐01
7 8 9
ISO 14001 – Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/ISO_14001 2009‐03‐01
SIS: http://www.sis.se/DesktopDefault.aspx?tabName=@DocType_1&Doc_ID=38052 2009‐03‐10 Vad är EMAS: http://www.emas.se/vae.asp 2009‐03‐10 9
EPD Detta kan sammanfattas som ett informationssystem som används för att på ett fackmannamässigt sätt redogöra för miljöegenskaper hos olika produkter ur en livscykel synpunkt. EPD står för Environmental Product Declaration. Dessa miljövarudeklarationer används främst vid upphandlingar gällande miljön. Svenska staten har en viss inblandning inom detta system, och möjliggör att kvalitetssäkrade och jämförliga upplysningar finns att tillgå från de som använder detta certifikat.10 Mycket information om EMAS och EPD finns att tillgå på Miljöstyrningsrådets hemsida: msr.se
Svanmärkning Detta är en svensk miljövänlighetsstämpel som går att få då företag uppfyller kriterierna som är utsatta. Denna märkning syftar på att granska varor under hela varornas existens, från råmaterial till skräp. Visionen är ”… ett hållbart samhälle med en hållbar konsumtion.” Svanmärkningen är även känd i Europa som ”EU‐blomman” som har samma funktion som svanmärkningen. 11
KRAV‐märkning Många märkningar överlappar varandra lite, men ju fler ett företag lyckas arbeta efter och få certifierade, desto bättre är det för miljön och företagens image. KRAV‐märkning är ytterligare en märkning som fokuserar på en hållbar produktion, mest inom livsmedelsindustrin. Kemikalier som används som bekämpningsmedel genmodifikation eller gödsel på konstgjordväg, får inte användas utan här ska allting vara naturligt och sunt. 12 Dessa olika certifikat är alla till för miljön. Att det finns så pass många olika organisationer som identifierat miljön som en viktig del av vår jord som vi måste bevara och värna om är bara positivt. Vissa överlappar som sagt varandra, men det räcker med att företagen har miljön i tankarna i många fall för att det ska bil en skillnad. De olika organisationerna har ofta olika kärnpunkter som de värnar om mest. I produktutvecklingen och processerna så finns det positiva aspekter att hämta när det kommer till att miljöcertifiera sig. Dels kan hanteringen av avfall och spillmaterial optimeras och kanske i vissa fall återanvändas och på så sätt spara på kostnaderna.
Bild.3 – ISO certifikat Bild.4 – EMAS
Bild.5 – KRAV
Bild.6 – EPD
Bild.7 – EU/svanmärkt
10
EPD – Miljövarudeklarationer – Miljöstyrningsrådet: http://www.msr.se/sv/epd/ 2009‐03‐18 Svanen – om oss: http://www.svanen.nu/Default.aspx?tabName=Om%20oss&menuItemID=6996 2009‐03‐18 12 KRAV‐märket: http://www.krav.se/sv/Om‐KRAV/ 2009‐03‐25 11
10
11
Bild.8 – Fabrik
Några företags miljöarbete För att får en bättre inblick i vad företagen idag har för synpunkter och metoder för att arbeta mot en bättre miljö så har jag valt att kolla på några företag och deras arbete. Det fanns olika mycket information att få fram. En intressant fråga är också om företagen verkligen gör det de säger, och arbetar på detta sätt. Det första företaget jag valde att studera lite närmare var ABB. Detta är ett av Sveriges största företag. Företaget specialiserar sig på en mängd olika områden, allt från industrirobotar till energiutvinningssystem och energitransport. ABB har som mål att alltid ha med miljön i sin verksamhet. Produkter och processer optimeras ständigt för att vara så miljövänliga som möjligt. En mängd olika certifikat uppfylls, bland annat ISO 14001. I alla produktionslinjer finns åtskilliga återvinningsstationer där olika spillmaterial kan sorteras och kastas. Detta säljs sedan vidare till olika återvinningsstationer eller andra företag som kan bryta ner detta spillmaterial till nytt råmaterial för företaget. Mycket av delar som beställs in eller tillverkas på annan ort transporteras täckta av plastfilm. Det blir en hel del plast med tanke på deras stora omsättning. Det finns då en hel del ”plastpressar” där plasten mer eller mindra bara slängs in, sedan plattas den till i maskinen genom hydralik. När sedan pressmaskinen är full så kan en box av kompakt packat plats tas hand om och återvinnas. 13 ABB gör ju som sagt energiutvinningssystem som turbiner för vattenkraft, kärnkrafts‐ utrustning mm. För att slippa slösa så mycket energi som möjligt så läggs stora resurser på att optimera produkterna och dess effektivitet vilket sparar på miljön. Även stora resurser läggs på att hitta och utveckla nya och mer miljövänliga alternativ som till exempel vindkraftverk. Mycket transporter är dock ett av ABB:s dilemman när det kommer till ett aktivt miljöarbete. Lastbilar mm. belastar hårt på miljön. Det andra företaget jag tittade på var Eskilstuna Energi och Miljö. Detta är en lokal energileverantör i Eskilstuna. Företaget arbetar stenhårt efter ISO 14001:2004 som hjälper dem att ”Planera – Genomföra – Följa upp – Förbättra”. En ansvarig person ser till att arbetet följs, kontroller från utomstående görs för att se till att ISO 14001:2004 arbetet fungerar som det ska. Företaget profilerar sig som miljövänliga till max. De har även tagit in miljö i sitt namn då de kallar sig för både energi och miljö. 14 Företaget har valt att gå ifrån alla alternativ som eldande av kol osv. inom sin verksamhet vilket är mycket bra. De har även en mycket smal syn på användande av fossila bränslen och försöker hålla detta till ett minimum. I det kraftvärmeverk som finns i ett av industriområdena i Eskilstuna har företaget gjort insatser för att satsa på biobränslen i största utsträckning. Det här företaget är mer eller mindre ett av de mest miljömedvetna företagen i Eskilstuna och skäms inte för att visa det. Till och med bilar som körs av de anställda har blivit utbytta till bilar som drivs av biobränslen. 13 14
ABB: http://www.abb.se/ 2009‐04‐10 Eskilstuna Energi & Miljö ‐ Vårt miljöarbete: http://www.eem.se/pages/Reko+page+4 2009‐04‐10 12
Miljöarbetet och bestämelser i Eskilstuna Av en händelse så har jag lärt känna miljöchefen i Eskilstunas kommun, Ulf Lindstrand litegrand. Jag tog då tillfället i akt och bokade in honom för en intervju angående miljöarbete i Eskilstuna för att få en bättre förståelse hur arbetet fortgick här och vilka bestämmelser som finns. Ulf berättade då för mig att större delen av deras arbete var inriktat på de 16 miljömålen. Detta är en serie mål och delmål som alla kommuner i Sverige ska sträva efter att uppfylla. Bland annat finns mål som ”Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö och Skyddande av ozonskiktet mm.”. Här ser vi direkt att om företag skulle tillåtas släppa ut hur mycket koldioxid och andra farliga utsläpp i miljön som helst, så kommer dessa mål inte ens vara i närheten av att uppfyllas. Ozonskiktet skulle snabbt brytas ner och släppa igenom farlig strålning från rymden, vattendrag skulle förorenas och kanske skulle till och med grundvattnet som är dricksvatten för oss människor inte längre vara drickbart. Detta får ju bara inte hända. Därför krävs det regleringar och utsläppskvoter. Detta sätter ju även press på företagen som måste anpassa sin verksamhet så att dessa gränser inte överskrids, men det finns fortfarande mycket som företagen måste förändra och göra bättre för att miljön inte på långsiktig tid ska ta skada. Gränserna sätts efter miljöbalken som är en serie lagar som satts upp. Målet med detta är att skapa en hållbar utveckling. Miljöbalken började gälla den 1 januari, 1999, och är en mer omfattande och skärpt miljölagstiftning. Syftet med detta är att försöka skapa en mer hållbar utveckling av miljön. Detta regelsystem innefattar tillsammans tusentals olika föreskrifter. Förutom reglerna som är förbindande regler, förbundna till lagstiftningen, kan olika myndigheter också sätta ut allmänna bestämmelser i olika fall. Dessa innefattar mer allmänna rekommendationer om användning av regler och lagarna.
Bild.9 – Kraftvärmeverk i Eskilstuna
13
Slutord Efter att ha gjort denna undersökning, så har jag fått en djupare förståelse för miljön och dess vikt för ett hållbart samhälle med en hållbar utveckling för miljön. När det kommer till att ha en miljövänlig produktutvecklingsprocess så finner jag att det finns överväldigande mer positiva aspekter, än negativa. Men hjälp av diverse produktutvecklingsverktyg kommer man långt i miljöarbetet och det skulle bidra till att företagen fick en mycket mindre negativ verkan på miljön. Att det kostar mer att vara miljövänlig är något som jag anser borde regleras. Kanske kan till och med en del av skattepengarna hamna på att göra företagen mer miljövänliga. Att ha en produktutveckling som är gynnsam för miljön innebär mer eller mindre att hela produktens livscykel analyseras och optimeras. Ända från tanke, råmaterial, tillverkning, till användande och kassering. Genom att använda sig av olika certifikat i sitt arbete, som ISO 14001 osv. kan företagen vara säkra på att de gör något mer positivt för miljön då tydliga bestämmelser och regleringar sätts upp. Många certifikat och stämplar finns för de som vill utmärka sig som miljömedvetna, och skapa sig större konkurrenskraft eller bara värna mer om miljön. Dessa certifikat används flitigt av många av våra svenska företag. Sverige är faktiskt ganska bra när det kommer till miljöarbete nuförtiden. Men det gäller även att nå de som inte verkar bry sig om miljön. Få dem att inse att vilken effekt de har på den och att de måste förändra sig. Försöka att få dem att engagera sig i frågan. I vissa fall handlar det om små förändringar, som att släcka lampor när verksamheten inte är igång och bryta strömmen när maskinerna inte ska användas. På detta sätt kan resurser och energi sparas. En hel del lagar kommer säkerligen att komma till allteftersom naturen blir mer förorenad och mindre naturtillgångar finns att tillgå. Därför kan det vara bra att redan nu tänka på att dryga ut användandet av alla resurser, och minska på utsläpp, i hopp om att de ska räcka lite längre. För att skapa en hållbar utveckling för miljön i hela världen så krävs det att stora resurser läggs på många ställen i öst för att göra dem mer miljömedvetna. Det räcker inte mer att några är det, alla måste gå ihop. För att ens ha ren luft och vatten att dricka i framtiden är det kanonviktigt att stora resurser läggs nu på att bevara vår miljö, annars är det nog kört. Sammanfattningsvis så kan man säga att det är ju produktutvecklingen som till stor del ser till att människors belastning på miljön blir mindre. Då produkter utvecklats till att bli mer miljövänliga så få de mindre effekter på miljön under användandet. Många av problemen har kunnat kringgås genom bättre teknik och mer utvecklade produkter som bistår miljön.
14
Källor Litteratur Norrblom, Hans Lennart (2000). ”Ekodesign‐ praktisk vägledning, IVF ISBN 91‐89158‐37‐7
Intervjuer Miljöchef, miljö‐ och räddningstjänstförvaltningen, Eskilstuna Kommun Ulf Lindstrand, Telefon 016‐710 12 46 (2009‐03‐24, kl: 18.00)
Digitala medier Sveriges Television, SVT2 Agenda 2009‐04‐05 Sveriges Television, SVT1 UR: Den hotade mannen 2009‐04‐12 Livscykelanalys – Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Livscykelanalys 2009‐03‐30 Miljöpåverkan – Lotsen http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap3/Miljopaverkan.html 2009‐03‐30 Kemi: http://www.kemi.se/templates/PRIOstart.aspx?id=4045 2009‐04‐01 Nutek http://www.nutek.se/content/1/c4/21/23/Enkla_tumregler_for_miljoanpassad_produktutveckling_so m_konkurrensmedel.pdf 2009‐04‐02 Miljö & Utveckling http://www.miljo‐utveckling.se/nyheter/artikel.php?id=27146 2009‐04‐02 ISO 14000 – Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/ISO_14000 2009‐03‐01 ISO 14001 – Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/ISO_14001 2009‐03‐01 15
SIS http://www.sis.se/DesktopDefault.aspx?tabName=@DocType_1&Doc_ID=38052 2009‐03‐10 Vad är EMAS http://www.emas.se/vae.asp 2009‐03‐10 EPD – Miljövarudeklarationer – Miljöstyrningsrådet http://www.msr.se/sv/epd/ 2009‐03‐18 Svanen – om oss http://www.svanen.nu/Default.aspx?tabName=Om%20oss&menuItemID=6996 2009‐03‐18 KRAV‐märket http://www.krav.se/sv/Om‐KRAV/ 2009‐03‐25 ABB http://www.abb.se/ 2009‐04‐10 Eskilstuna Energi & Miljö ‐ Vårt miljöarbete http://www.eem.se/pages/Reko+page+4 2009‐04‐10
Bilder Bild – Framsida: http://www.otshows.com/images/green_earth.jpg 2009‐03‐08 Bild 1: http://www.krqusa.com/images/iso14001_pic.jpg 2009‐03‐08 Bild 2: http://www.sis.se/PDF/om_iso14000‐serien.pdf 2009‐03‐10 Bild 3: http://www.elektronikproduktion.se/images/900114001_S.gif 2009‐03‐18 Bild 4: http://en.life‐promesse.org/var/plain/storage/images/media/images/emas/712‐1‐fre‐ FR/emas.png 2009‐03‐18 Bild 5: http://www.ne.se/neimage/1479325.jpg 2009‐03‐18 Bild 6: http://www.environmentalproductdeclarations.com/images/EPDlogg.gif 2009‐03‐18 Bild 7: http://www.svanen.nu/upload/633129363237235384.jpg 2009‐03‐18 Bild 8: http://www.cleversolutions.se/Images/body/Vilka/fabrik3.jpg 2009‐03‐26 Bild 9: Foto – Markus C. 2009‐04‐11
16
