Medlemstidning DBW:s Botaniska Trädgårds

Medlemstidning

DBW:s Botaniska Trädgårds Vänner Nr 3-4 * december 2015

MEDLEM 2016 Så här fortsätter Du att vara eller bli medlem: Genom att betala in medlemsavgiften (150:- för enskilda personer och 500:- för organisationer) på b-g 789-0122 fortsätter Du att vara medlem i Botans Vänförening. Du som vill bli medlem betalar på samma sätt. Glöm inte att skriva Ditt namn och adress på inbetalningskortet eller som meddelande om Du gör en internetbetalning! Ange gärna även e-post-adress. Om vi inte kan identifiera inbetalningen kan Du komma att strykas från medlemslistan. Om det är en organisation som betaler behövs namnet på kontaktpersonen också. VÄLKOMMEN!

TACK till alla som bidragit med kunskap, texter och bilder i detta nummer av Medlemstidningen för Botans Vänner! Texter Ann-Britt Magnusson Annkristin Bäckström Carina Johansson Jan Luthman Wiveka Schwartz 2

Medlemstidning DBW:s Botaniska Trädgårds Vänförening Nr 3-4 2015 Årgång 5 ISSN 2001-1784 Redaktörer: Bertil Ståhl [email protected] Ann-Britt Magnusson [email protected] Ansvarig utgivare: Wiveka Schwartz [email protected]

Redaktören ............................... Ordföranden har ordet .............. Referat Visbydagen .................. Referat Ulf Palmenfelt .............. Kallelse årsmöte ....................... Våren 2016 ............................... Dahlior ...................................... Konstresa till Skåne .................. Hildasholm i Leksand ................

Hur blir vintern i år?

Har den globala uppvärmningen redan slagit till? Vi har sett en annorlunda sommar och höst och nu väntar vi på lite kyla och snö. Kommer det att komma? I natt har det blåst storm och de sista löven har fallit till marken.

Omslagsbild: Höstlöv Foto: Karin Zander Baksida: Kardvädd (Dipsacus fullonum) Foto: Karin Zander Övriga foton: Ann-Britt Magnusson om inget annat anges. Hemsida: vanner.visbybotan.se

Innehåll:

Vinter?

3 4 6 8 10 11 12 14 17

Hur det än blir - här kommer Vännernas Medlemsblad hösten 2015 med lite av varje. Referat från Visbydagen t ex. Och ett från föreläsningen med Ulf Palmenfelt. Carina Johansson har besökt Hildasholm i Leksand och berättar om anläggningen. Annkristin Bäckström visar dahliabilder från en trädgård på Sudret och redaktören berättar om en konstresa på Österlen. Välkomna! Ha en trevlig stund med Medlemstidningen! Ann-Britt Magnusson redaktör

Snart sticker de förhoppningsvis upp - vårens knoppar. Foto: Mats Lund

Bilder Ann-Britt Magnusson Annkristin Bäckström Björn Magnusson Carina Johansson Karin Zander Mats Lund Alla våra arrangemang sker i samarbete med Vuxenskolan. 3

Ordföranden har ordet Meningen med föreningen? Den 14 oktober bevistade jag Besöksnäringens dag med deltagare från alla slags företag inom turismen - hotell, camping, restauranger, kiosker, taxi, buss, båtar, event-företag och Regionen. Jag har varit på åtskilliga sådana här turistdagar, men aldrig en dag med en så positiv anda och en sådan enighet – Vi måste tillsammans utveckla och förbättra turistnäringen på Gotland. Förväntningarna på kryssningskajen är stora. Vad kan vi erbjuda besökarna och vad skall vi visa dem? var en viktig fråga som behandlades. De moderna stora kryssningsfartygen har upp till två-tretusen passagerare och logistiken kring mottagandet är ytterst viktig. I dag är besöksmål nummer ett i Visby vår Botaniska Trädgård med cirka 350 000 besökare. Nummer två är Domkyrkan med sina 150 000 besökare. Hur har vi det med information på främmande språk vid dessa besöksmål?? I Botaniska Trädgården finns skyltar vid sparbössorna, vilka på engelska och tyska uppmanar besökarna att lämna ett bidrag för det är dyrt att sköta trädgården.

Har man goda ögon och gott om tid kan man finna tättskrivna A4-ark på engelska och tyska i affischskåpet vid entrén med information om Sällskapet DBW och trädgården. En ringa tröst för Botan är att Domkyrkans informationshäfte på engelska / tyska tog slut redan första veckan i juli och den enda information på främmande språk som finns där nu, är att toalettbesök kostar 50 cent... Vänföreningens styrelses mål är att sätta upp skyltar med i första hand kortfattad engelsk text om Sällskapet DBW, trädgårdens historia och vilka H P Gustafsson och Carl von Linné var. Det finns en rad snygga informationsskyltar på svenska men låt oss även välkomna våra besökare med liknande skyltar och på språk som många förstår. Visby 151125 Wiveka Schwartz

Ordf Botans Vänner

Ros i november 2014 4

Visbydagen med soppkokning i Botan 3 okt 2015

Bilder från Visbydagen

Text: Ann-Britt Magnusson Foto: Simon Svennefjord buljong och olja. Grönsakerna hälldes i allt eftersom och till slut hade vi kokat tre stora grytor soppa! Vi hade lovat att soppan skulle vara klar vid elva-tiden, men redan innan 11 började besökare samlas. Några av dem användes som provsmakare och när vi fick godkänt startade utdelningen. Alla (?) tyckte den var väldigt god och någon sa: ”Detta är dagens höjdpunkt - att få gå ner i Botan och äta soppa!” Till soppan fick man god, dansk råglimpa, skänkt av Eskelunds. Över 400 portioner delades ut!

Wiveka Schwartz inspekterar grönsakerna.

I underbart väder, lördagen den 3 oktober - på Visbydagen - samlades vi, medlemmar i Botans Vänner och ledamöter ur DBW:s Trädgårdsstyrelse, för att koka soppa i Botan. Några (Wiveka och Monika) hade hämtat grönsaker dagen innan och tidigt på lördagsmorgonen startade vi med att ta fram allt som behövdes, bockar, bord, skärbrädor, knivar mm. Vid nio-tiden var grönsakshackningen i full gång. Starka män tog fram eldkärl och soppgrytor (tunga!) samt satte igång elden.

Vid 12.00 ordnades en guidad tur genom trädgården med Bengt Jonsell, ledamot i Trädgårdsstyrelsen och 13.00 föreläste Wiveka Schwartz om St Olofs ruin. Rubriken ”Olof - kung, krigare, helgon och kyrka” inspirerade ett 50-tal att följa med till ruinen för att se och lära. En fantastisk modell av ruinen fanns på plats också. Vid halv två-tiden var soppa (och besökare) slut och vi kunde samla ihop allt och städa. En lång, men oerhört trevlig dag!

Stig Skallak kollar att elden brinner och soppan kokar.

Monika Rasmussen delar ut soppa. Kan man ha det bättre än så här en skön höstdag?

Ett 15-tal personer hjälpte till att hacka grönsaker.

Vatten hälldes i och så småningom kryddades allt med kryddor från trädgården, salt, ekologisk 6

7

Gotländska folklivssägner – med kanske någon anknytning till växter... Text: Jan Luthman Foto: Olga Shadura/SR Gotland

En föreläsning för Botans Vänner med professor i etnologi Ulf Palmenfelt den 9 november 2015 Ulf Palmenfelt, seniorprofessor i etnologi vid Uppsala Universitet Campus Gotland, presenterar sig ofta som ”sorken” som växte upp i Visby under 1950-talet. När han gick i skolan var han minst i klassen, bar glasögon och blev aldrig vald när klassen skulle spela fotboll. Men han behärskade något som de andra saknade – att kunna berätta de klurigaste gåtorna, de kusligaste spökhistorierna och de fräckaste vitsarna, något som visade sig gå hem bland klasskamraterna! Talangen att fängsla sina kamrater med kittlande och mustiga historier bidrog säkerligen till Ulfs yrkesval – etnologens, eller folklivsforskarens. Under sitt yrkesliv har Ulf åkt land och rike runt för att samla folkets historier, seder och bruk – något som senare resulterat i åtskilliga föreläsningar och publikationer, inte minst böcker. Exempel på böcker skrivna av Ulf Palmenfelt är: Ordspråk i tiden: ur svenska folkets rika tradition och nyskapande fantasi (Palmenfelt 1991) Humor och kultur (Palmenfelt 1996) Bellman får fax (Palmenfelt 2006) m.fl. Ulf Palmenfelt belönades för övrigt 2014 med ett pris av Kungliga Adolfs Akademien för svensk folkkultur, och delades sedermera ut på Uppsala slott. En annan berömd, gotländsk folklivsforskare och inspiratör, som Ulf ofta anknyter till i sina föreläsningar, är den vid mitten av 1800-talet verksamme P.A. Säve. Denne har säkerligen betytt ett och annat för Ulf, när det gäller att lyssna på människors berättelser och sedan nedteckna dessa. Och man får väl dessutom anta att Ulf själv 8

ibland ”lånat” en och annan vådlig historia om de gotländska väsen, som stundtals kan ställa till så mycket försmädligheter för befolkningen, av sin företrädare inom folklivsforskningen på Gotland. Säkerligen har Ulf Palmenfelt här slipat till historierna lite och satt sin personliga touch och prägel på dem. Men framför allt, har han genom sitt mycket personliga sätt att framföra historierna på, lyft fram dem i ett nytt perspektiv. Det är med den här kunskapen om Ulf Palmenfelt, som en 30-hövdad publik samlades i en av Uppsala Universitet Campus Gotlands lokaler en grådisig och mörk afton i november. Vad kan väl vara en bättre inramning för en föreläsning om tomtar och troll, än just en sådan grå och dyster afton. Kvällens föreläsningstema hade på grund av något misstag presenterats i utskicket till medlemmarna som ”Gotländska folklivssägner – med anknytning till växter”. Diminutivet ”…kanske någon…” hade fallit bort i inbjudan, vilket fick Ulf Palmenfelt att dementera rubrikens lydelse. Det kunde möjligtvis bli en, säger en, historia kopplad till någon växt – och då lovade han att han skulle göra åhörarna uppmärksamma på ett tydligt sätt, när han nådde fram till ”växtsägnen” i föreläsningen. Nåväl, nu tror vi inte att någon av de församlade åhörarna kände sig särdeles besviken när Ulf Palmenfelt på sitt lite underfundiga och hela tiden lätt leende sätt återgav den ena efter den andra halsbrytande sägnen ur den gotländska folklivssjälen, vilka många gånger lockade till befriande skratt. Det rådde aldrig några tveksamheter, när Ulf med sitt karismatiska sätt fångade publiken i sitt berättargarn. Med

tomtar och troll boende i och ovan jord i det gotländska landskapet, trollband Ulf sin publik med de många gånger pedagogiska knorrarna i historierna. Något som skulle lära människorna att förhålla sig till livet och miljön i kring dem, när det begav sig. Ulf gjorde här egna reflektioner kring människorna som fordom levde och verkade på Gotland, och som visste att behandla natur och djur på ett respektfullt sätt, något som ofta visar sig i sensmoralen i sägnerna. I de otal spännande och många gånger också dråpliga sägner som Ulf Palmenfelt delgav oss den här aftonen uppträdde häxor och troll, ”Bysen”, ”Di Sma Undar Jordi”, tomtar m.fl. Så fick publiken exempelvis sig till livs sägnen om tomten, som bor och verkar på ”gårdstomten”, till gårdsägarnas fromma eller förtret. Det är en liten grå figur, som för att inte bringa oordning på gården kräver sin gröt varje dag, och då med en stor klick smör på, minsann! Gud nåde den dräng som försöker skoja med tomten och gömma undan hans smörklick! Återigen i andra sägner berättade Ulf om ”Di Sma”. Dessa i storlek ungefär som en treåring, tycker av förklarliga skäl inte om att få ”kopiss” i sin torsdagsärtsoppa där ”undar jårdi”. Därför lockar ”Di Sma” vid ett tillfälle ned bonden på den aktuella gården i underjorden för att denne skall få se vad hans magra ko ställer till med! Han förstår av sitt besök i underjorden att han måste flytta kon från just det båset ovan ”Di Smas” middagsbord, så att inte ”pisset” droppar genom jorden rakt ned i deras soppa! Och vipps, så växer kon till sig tjock och fet! Innan frågestunden tog vid fick vi också lyssna till några avslutande sägner om exempelvis trollen, som så mycket längtar efter att få blanda sig med kristet blod, att de lägger in sina egna spädbarn bland människorna, och tar ett människobarn med sig – alltså bortbytingar! Vi lärde oss också om Gotlandsbysen, som egentligen är en människa som uppträtt bedrägligt med gränspinnarna till grannens ägor, och därför är dömd till ett liv ute i skogen som Byse. Tills någon hjälper denne med att flytta tillbaka gränspinnarna till rätt ställe och på så sätt löser Bysens förtrollning! För att inte tala

om den förskräckliga, ”sanna” berättelsen om den förnäma och rika bonden Nicolaus Taksten, som dog 1274 och ligger begravd framme vid altaret i Lärbro kyrka. Han som jämt och ständigt lät församlingsborna vänta och vänta, eftersom han alltid hade för vana att anlända sent till mässan – och prästen absolut inte fick börja förrättningen innan ”Takstainarn” hade anlänt, vilket i slutändan av historien förorsakade en blodbestänkt, bråd död! Vilken växt som sammankopplades med en av de utlovade Ulf Palmenfelts sägner, den som Ulf skulle påminna och stryka under särskilt när han anlände så långt i föreläsningen? Ja, det har tyvärr, undsluppit referentens minne! Efter en mycket spännande och givande afton i tomtarna och trollens tecken, tackades Ulf Palmenfelt med en rungande och varm applåd, och ett löfte om en god flaska vin att erhålla vid senare tillfälle, eftersom ansvarige för aftonens föreläsning, referenten, glömt den hemma! Så skingrades så publiken, och var och en begav sig ut i det mörka novemberdiset fyllda med märkliga, i folklivssjälen kvardröjande alster från en annan tid, och fantasin fylld med skenande bilder. Var det inte en liten grå tomte som smet iväg där ut i Almedalens mörker bland kacklande änder och skriande måsar …?! Vid pennan Jan O. Luthman Styrelseledamot i Botans Vänförening 9

KALLELSE TILL ÅRSMÖTE 2016 I DBW:s BOTANISKA TRÄDGÅRDS VÄNFÖRENING Du kallas härmed till årsmöte i DBW:s Botaniska Trädgårds Vänförening Tid: Onsdagen den 17 februari 2016 kl. 18.30 Plats: Sal E31 Ingång Högskolans foajé

VÅREN - SOMMAREN 2016

Vårens program är ännu inte helt klart, men idéer finns och en del punkter är fastställda! Några nämns här nedan, årsmötet kan Du läsa om på sidan 12. 17 februari Årsmöte - se kallelse till vänster!

Program: Årsmötesförhandlingar Föredrag I pausen bjuder vi på frukt och något läskande. VARMT VÄLKOMMEN!

Mitten av mars Tina Maria Qviberg berättar om sitt senaste filmprojekt. Mitten av april Föreläsning om Trädgård och Hälsa Slutet av maj - början av juni Maria Ahlsten visar bilder på medicinalväxter och berättar om deras egenskaper, både som växt, men även som läkemedel för människor och djur.

Fortsätt att vara medlem 2016! Stöd och delta i våra aktiviteter med anknytning till DBW:s Botaniska Trädgård. Årsavgiften (medlem 150 kr, organisation 500 kr) inbetalas till bankgironummer 789-0122. Ange namn och e-post i meddelanderaden - ”meddelande till betalningsmottagare”. Kontaktuppgifter kan också lämnas på föreningens hemsida (www.vanner.visbybotan.se).

Inbjudan går ut via mail. Glöm därför inte att skicka in Din mailadress!

Till dess vill föreningens styrelse önska er alla

OBS! All information om föreningens aktiviteter meddelas via e-post och på föreningens hemsida. Kontakta DBW:s Botaniska Trädgårds Vänförening, c/o Ann-Britt Magnusson, Boge Klinte 182, 62436 SLITE, om Du saknar e-post och tillgång till internet. Du som fått e-post-adress eller bytt till en ny - skicka den till vår kassör på mail: [email protected] Alla våra kulturarrangemang sker i samarbete med Vuxenskolan.

10

11

heter har jag glömt bort. Det känns inte så viktigt. För att de inte ska frysa under vintern isolerar vi båsen och täcker lådorna med plast, så att de inte torkar ut. Är det riktigt kallt sätter vi på elementen. Det är mycket pyssel. En del dahlior får stanna kvar i åkern. Vi har helt enkelt inte plats. Konstigt nog brukar de klara sig.

Kan man ha för många dahlior? Rosensällskapets Gotlandsavdelnings ansvarige - Annkristin Bäckström Jacobsson har träffat Ingalill Nyberg i Burs för att prata dahlior.

Kan man ha för många dahlior?

Ibland känns det så, säger Ingalill Nyberg i Burs. Det började med ett par stycken på 1980-talet, kommer inte ihåg exakt vilket år. Det var ju så länge sedan. Varje höst ska rötterna eller knölarna delas och nu täcker daliorna nästan en hel åker. Du har både pompom- och kaktusdahlior. Har du köpt allihop? Nej, absolut inte. Några enstaka i början

kanske, men de flesta har jag bytt eller fått av vänner och bekanta. Det var inte meningen att det skulle bli så här många. Men de är ju så fina, eller hur? Tur att jag har maken Gunnar, som kan hjälpa till att rensa ogräset. Är dahliorna krävande? Egentligen inte, men man måste hela tiden ta bort det som har blommat över för att nya ska komma. Och sånt tar tid. Ibland får jag gå här hela dagarna och bara klippa. När hösten kommer, innan det blir för kallt ska alla plantor klippas av jäms med marken. Det tar Gunnar hand om med slåttermaskinen. Kan rötterna vara kvar i marken under vintern? De flesta rötter tar vi in och förvaras i de gamla svinbåsen i ladan. Det var länge sedan vi hade några djur så nu får dahliorna platsen istället. Rötterna får etiketter på färg och sort. Vad de

12

Att dahlior är din passion, det märks, men vad säger Gunnar? Ja, han säger inte så mycket, klagar ibland när de blir för många. Men lite stolt är han nog. Text och foto: Annkristin Bäckström

13

Var hittar man naturen? Text och foto: Ann-Britt Magnusson Våren 2015 anordnade Gotlands Konstförening en resa till Österlen. Det skulle bli vår egen ”konstrunda”. Gerd Randler, som har sina rötter i Österlen, hade sökt fram ett antal konstnärer för oss att besöka. Resan till Skåne var regnig och dimmig, men när vi kom fram lyste solen! Vår första anhalt var Gunilla Sundström i Everöd. Hon visade oss hur hon gör sina fina ugglor, men även andra djur och bilder från naturen. Ett verk som fångade mig speciellt var keramikträdet, där ett antal plattor hade satts samman till ett träd. Hon gjorde även djur i keramik, katter, grävlingar mm. Österlen stod i sitt vackraste vårflor med gula fält av blommor och grönt gräs. Flera av konstnärerna vi besökte hade tagit naturen som förebild i sina konstverk.

14

Keramik, vävar, ägg... Överallt hittade jag naturen, blått hav, skir grönska, både i materialet och färgerna.

Hos Anders Wingård visades glas i olika former och färger. Han hade även en trädgård, där vi fick strosa runt och titta.

Besöket hos Maria Lancing var väldigt spännande! Hon berättade om sitt ursprung och hur hon lärt sig måla ägg med uråldriga metoder.

Vår resa gick vidare till kyrkor och andra konstnärer. I Tomelilla fick vi se fantastiska verk av bl a prins Eugen och andra Maria Lancing målar sina ägg med gamla metoder.

15

Hildasholm i Leksand Text och bilder: Carina Johansson

konstnärer i samlingen av konst som skapades där 1924. Prinsen målade bl a de berömda Brösarpsbackarna från sin specialbyggda ateljébil.

Blomsterprakt i Ystad

Slutligen hamnade vi i Ystad. Där fick vi se underbara vävar i St Petri Klosters utställning ”Himmelskt vackert”. Bolstervar, kuddar, väggprydnader - i gamla tekniker och med fantastiska färger!

Resan var perfekt ordnad med visningar, mat och boenden, men det var ett fel med den - den var för kort! Jag hade kunnat besöka många fler konstnärer! Det var så roligt att få lära känna de vi besökte. Nu hoppas jag att vi får vara med om flera liknande resor i Konstföreningen. Nästa år är en resa till Tyskland planerad, men tyvärr redan fulltecknad! Tack Gerd för allt arbete Du lade ner på planeringen! Ann-Britt Läs gärna mer på hemsidan: www.gotlandskonstforening.se 16

Munthes Hildasholm kallas ”överraskningarnas hus och trädgårdar i Leksand”. Den 5 september var det skördefest och drygt tusen besökare var på plats. Under dagen kunde man njuta av grönskan och den spännande miljön, handla, fika, lyssna på föreläsare eller tillverka en mossboll för att placera en liten växt i. De kallades Kokedama, en japansk minibonsai.

På kvällen var det en spök- och sagovandring i huset och i olika delar av trädgården, eller i trädgårdarna, om man ska använda samma benämning som på webbsidor och i informationsskrifter. Det beror på att Hilda skapade ett antal olika trädgårdsrum, som Nedsänkta trädgården, Påfågelträdgården, Enbusketrädgården, Fontänträdgården och Brunnsträdgården. Det finns fler. Ett nytillskott är Medicinalträdgården, som tillkom 2004, med tanke på hennes man, Axel Munthe, som ju var läkare, men också apotekarson. Det övriga är Hildas verk som hon påbörjade på 1910-talet med hjälp av sitt tjänstefolk. Hon var inspirerad av den engelska Arts and Craftsrörelsen, liksom av 17

Gertrude Jekyll som förordade ett lokalt växtval. Alltihop kan ses som en mer eller mindre vildvuxen park anpassad till växtzonen som är 4-5. Jag har hört besökare som har tyckt att det är för oordnat och rufsigt på sina håll för deras smak, men trädgårdsmästaren Ingemar Blomqvist påpekar att det finns många vilda djur i området och för att de ska trivas får snåren växa täta ”på sina ställen”. Mitt eget intryck är att platsen erbjuder stor variation, alltifrån områden med välklippt gräs, solrosor i rader, häckar, formklippta granar till vindlande gångar, trappor, skulpturer, dammar, fontäner och brunnar, enar, tujor, mängder av perenner och ett stort inslag av vilda växter från trakten. Höga tallar utgör en fond och Siljans glittrande vatten skymtar en bit bort mellan stammarna.

Hilda Pennington-Mellor var från England, men delvis uppväxt i Frankrike och Italien. Tjugofem år gammal gifte hon sig med Axel Munthe som då var femtio. Det var 1907 och paret tillbringade delar av de kommande somrarna i Leksand. Några år senare lät Axel uppföra ett hus där med två flyglar, vilka fick namnet Stengår18

man gjort grundliga beskrivningar av utvalda trädgårdar, liksom undersökt vad besökare vill ha, för att göra trädgårdarna med kända och öka användningen av dem. Andra trädgårdar som lyfts fram på liknande vis är exempelvis Bäsna utanför Borlänge och Stabergs barockträdgård, som är en del av världsarvet Falun.

den. Det sägs att det var en morgongåva till Hilda, trots att det inte stod färdigt förrän 1911. Arkitekten var Torben Grut, som även ritat Solliden åt drottning Viktoria och senare också Stockholms stadion. Paret Munthe fick två söner och Hilda och barnen tillbringade många somrar här. De var intresserade av teater och använde trädgården när de uppförde sommarspel med historiska teman. Äktenskapet lär inte ha varit lyckligt, därav Axels frånvaro och han förknippas ju mer med Villa San Michele på Capri. Efter Hildas död 1967 ändrades namnet till Hildasholm av sönerna. Efter andra världskriget förföll hus och trädgård och på 80-talet donerades det och en stiftelse bildades. 1988 blev det byggnadsminne. Det var stängt i flera år, men återinvigdes 1998. Ingemar Blomqvist har varit trädgårdsmästare här sedan året efter. Idag är Hildasholm en besöksplats med nyrenoverade byggnader med hjälp av bland annat Länsstyrelsen och EU:s strukturfonder. Anläggningen ingår också i nätverket ”Trädgårdar i Dalarna”. Det är en satsning för att utveckla trädgårdar som besöksmål, ett projekt som startade med forskning vid Dalarnas forskningsråd. Där har

Hemkommen från mitt besök vid Hildasholm hade jag fröer som den kunniga Agneta Magnusson delade med sig av. Hon brinner för gamla kulturväxter och var en av skördefestens föreläsare. Jag hade också flera böcker med mig, några av Göran Greider. Han har skrivit en del om trädgård och avslöjade att en ny trädgårdsbok är på gång, men först om några år. Att Hildasholm är överraskningarnas hus och trädgård kan jag hålla med om. Under kvällens spök- och sagovandring hade trädgårdsmästaren totalt bytt skepnad och vi fick möta både myrlingar och en brunnsgubbe bland mycket annat i trädgårdens olika rum, helt i Hildas och sönernas anda. Hit återvänder jag gärna. Anläggningen öppnar igen i början av juni, men bokade grupper kan tas emot redan från 1 maj. Carina Johansson

Har Du bytt e-mail-address? Vi får tillbaka många mail eftersom den angivna adressen är felaktig. TACK för att Du skickar Din nya adress till: [email protected] eller [email protected] ! 19