MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
SAMMANHÅLLNINGS- OCH KULTURPOLITIK Ett bidrag till sysselsättningen
/
I.
INLEDNING
Kulturarvets mångfald är en av Europas mest värdefulla tillgångar och utgör huvuddelen av kontinentens identitet. Potentialen i denna tillgång utnyttjas dock ännu i alltför liten utsträckning, trots de innovationsmöjligheter som den innebär. I vitboken "Tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning" identifierades kulturen som en sektor med möjligheter till framtida arbets Kommissionen gav i sitt meddelande nyligen med titeln "Gemenskapens strukturstöd och 1 referensramar för en koncentrerad satsning på arbetskraft med stöd från strukturfonderna. Kulturens tilltagande betydelse är direkt knuten till den senaste tidens ekonomiska utveckling. Detta beror i första hand på samhällsutvecklingen med tillbaka verksamhet till förmån för tjänstesektorn. I andra hand medför förändrade livsstilar (särskilt ökad rörlighet) och frågan på fritidsaktiviteter, särskilt kultur. Båda dessa tendenser kan kraftiga aspekter av kulturen. Kultursektorn kännetecknas alltmer av direkta och varierade kontakter mellan kulturlivet (offentliga kulturella och samhällskulturella institutioner: teatrar, museer, konstnärscentrer, historiska platser i tätorter eller på landsbygd, skolor för konst och musik etc.) och kultur musik, konst, litteratur och böcker, filmer på biografer, TV och video; fotografi, design, visuell konst, underhållning, arkitektur, hantverk, skydd av historiska monument, turism). Mot denna bakgrund kan kulturen i hög grad bidra till sysselsättningen. Produkter från kultursektorn och näringsverksamhet inom denna ger möjligheter att skapa arbetstillfällen som går betydligt längre än effekterna av mer "klassiska" åtgärder, t.ex. bevarande eller utveckling av kulturarvet. Kulturen är inte bara en offentlig verksamhet som innebär kostnader utan den utgör en allt större del av den privata ekonomin, där den har stor tillväxtpotential genom att främja kreativitet, innovation och produktion som gagnar regional och lokal ekonomi. Exempelvis bidrar kulturen i hög grad till utvecklingen av innehåll och tillämpning, vilket är avgörande för konkurrenskraften i informationssamhället. I artikel 130a i Fördraget om Europeiska unionen föreskrivs att gemenskapen skall främja verksamheter som stärker den ekonomiska och sociala sammanhållningen. Under de förutsättningar som redovisas nedan kan kulturverksamhet hänföras till tillämpningsområdet för den bestämmelsen. Dessutom anges i artikel 128 i fördraget att gemenskapen skall beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördraget.
1
KOM(96) 109 slutlig av den 20 mars 1996.
/
Det är svårt att formulera en övergripande definition av kultur som samtidigt beaktar dess mångfald. I artikel 128.2 i fördraget fastställs att gemenskapen har en roll (för att främja samarbete, stödja eller komplettera medlemsstaternas åtgärder) när det gäller att förbättra kunskaperna om och sprida de europeiska folkens kultur och historia, att bevara och skydda det kulturarv som har europeisk betydelse, icke-kommersiellt kulturutbyte liksom konstnärligt och litterärt skapande (även inom den audiovisuella sektorn). Trots att kulturen inte uttryckligen nämns i strukturfondsförordningarna erbjuder dessa i detta sammanhang vissa möjligheter till stöd för kulturåtgärder i följande fall: a) Investeringar i produktion för att möjliggöra skapandet eller bibehållandet av stadigvarande arbetstillfällen (artikel 1 a i ERUF-förordningen). b)
Investeringar i infrastruktur (artikel 1 b i ERUF-förordningen).
c) Utveckling av regionernas inneboende potential genom åtgärder som främjar och stödjer lokala utvecklingsinitiativ (artikel 1 c i ERUF-förordningen). d) Program för yrkesutbildning och insatser för sysselsättning inom den växande sektorn för turism och fritid liksom på det konstnärliga området (artikel 1 i ESF-förordningen). e) Främjande av investeringar i turism och hantverk, däribland förbättring av inkvarteringsmöjligheterna på jordbruksföretag liksom, inom ramen för mål 1, renovering och utveckling av byar samt skydd och bevarande av kulturarvet om finansieringen av detta inte säkerställs genom ERUF
Det finns också möjligheter till stöd till förmån för nyskapande pilotprojekt som särskilt främjar erfarenhetsutbyte och samarbete mellan regioner eller lokala sammanslutningar (artikel 10 i ERUFförordningen, artikel 6 i ESF-förordningen, artikel 8 i EUGFJ-förordningen och artikel 4 i FFUförordningen). I detta meddelande beaktas kulturen endast i den mån som den är knuten till åtgärder för ekonomisk och social sammanhållning samt regional utveckling vilka är berättigade till stöd från strukturfonderna. Meddelandet bör ses mot bakgrund av kommissionens övergripande mål att identifiera områden med en sysselsättningspotential som fortfarande är underutnyttjad inom ramen för strukturfondernas verksamhet. Det handlar om att ge en utgångs strukturfonderna kan bidra till kulturen inom ramen för nu gällande bestämmelser.
/
II.
KULTUR OCH REGIONAL UTVECKLING
Kulturen är knuten till den regionala utvecklingen och till själva begreppet ekonomisk och social sammanhållning. I sin komplexitet är kulturen ett uttryck för regional och lokal identitet och regionernas naturliga förutsättningar. Särskilt för Europas stora städer är kulturverksamhet ett viktigt kännetecken. Det är därför nödvändigt att integrera stöd till kulturen från strukturfonderna med gemenskapens åtgärder för tätortsutveckling. Samtidigt påverkas den regionala och lokala kulturen ständigt och förändras av tvärregionala och inter senaste inbjudan till förslag till tvärregionalt kultursamarbete mellan regionala och lokala myndigheter (1995–99)2 bekräftades det sambandet uttryckligen. Enligt nu gällande förordningar är kulturaktiviteter endast berättigade till stöd från strukturfonderna om de är knutna till den regionala eller lokala utvecklingen. Detta innebär att de bör bidra till stadigvarande arbetstillfällen och utgöra en integrerad del av de lokala och regionala utvecklingsstrategierna. Kulturen har trefaldig betydelse för den regionala utvecklingen. För det första är kultur en stor källa till sysselsättning. Verksamheter knutna till kulturarvet, liksom produkter och närings kulturområdet, skapar jobb direkt och indirekt. För det andra är kulturen en allt viktigare lokaliseringsfaktor för ytterligare investeringar eftersom den bidrar till bilden av en region och dess dragningskraft. Kultur kan vara en viktig faktor när det gäller att blåsa nytt liv i mindre gynnade tätorts- eller landsbygdsområden. För det tredje kan kulturen spela en positiv roll när det gäller att främja social integrering och därmed bidra till den sociala samman 1.
Kulturens potential att skapa sysselsättning
Det saknas fortfarande kunskaper om sambandet mellan kultur och skapandet av regionala arbetstillfällen. Undersökningar eller siffror som omfattar hela Europa finns ännu inte tillgängliga. För det första är kultursektorn inte homogen och ryms därför inom olika kategorier i den befintliga statistiken. För det andra är skillnaderna mellan medlemsstaternas definitioner och statistiska klassificering mycket stora.
2
(C(95)253/11), EGT nr C 253, 29.9.1995.
/
Trots den bristande tillgången på information går dock några allmänna trender att skönja. Kulturens betydelse för den ekonomiska tillväxten och skapandet av arbetstillfällen har redan nämnts i kommissionens dokument om lokal utveckling och sysselsättningsinitiativ.3 Kulturprojekt är ofta direkt eller indirekt knutna till främjandet av turism. Men även bortsett från turismen bidrar kultursektorn på olika sätt, direkt eller indirekt, till sysselsättning och regional utveckling. En central faktor när det gäller att öka kulturverksamheternas effekt på sysselsättningen är lämpliga investeringar vid marknadsföringen av platserna för verksamheterna och de kultur stöd samt förbättring av de därtill knutna tjänsterna inom turistsektorn. Turism och kultur gynnar varandra ömsesidigt och kan, med lämpligt stöd, öka syssel effekterna av stödet från strukturfonderna. Dessutom kan lämpliga inkvarteringsmöjligheter vara av betydelse. Utveckling av kultur och turism i landsbygdsområden I västra Sverige tilldelas genom mål 5b-programmet för perioden 1995–1999 20 % av strukturfondernas bidrag ett särskilt prioriterat område, "Turism och kultur". Denna prioritering inriktas bl.a. på att förbereda en marknadsanalys, en inventering av områdets kulturella tillgångar liksom investeringar i turistanläggningar, t.ex. besökscentrer, inkvartering, museer och andra kulturinstitutioner. Det beräknas att åtgärden direkt och indirekt kommer att skapa ca 100 nya
a)
Direkta sysselsättningseffekter Kulturen bidrar direkt till sysselsättningen genom att skapa nya företag, särskilt små och medelstora företag. Dessutom ökar utbildning och yrkesutbildning regionens sysselsättningspotential. Skapandet av nya kunskaper och yrken med anknytning till kultur ger ytterligare möjligheter till nya arbetstillfällen. Kooperativ, föreningar och stiftelser, som ofta arbetar med socialt utestängda eller arbetslösa, spelar en viktig roll i det sammanhanget. Särskilt skapar ökningen av produkter och näringsverksamhet inom kulturområdet som är knutna till nya livsstilar en ökad sysselsättningspotential, t.ex. inom de sektorer som är knutna till multimedia och informationssamhället.
3
SEK(95)564, mars 1995.
/
Stöd till kultur- och mediaverksamhet I flera mål 2-program i Förenade kungariket under perioden 1994–1996 föreskrivs särskilda åtgärder till stöd för kulturverksamhet. Inom ramen för programmens prioriteringar varierar åtgärderna efter regionala särdrag ("Kultur- och producenttjänster", "Turism, kulturverksamhet och förstärkt profilering" etc.). I vissa stora områden (Manchester med omnejd, Lancashire, Cheshire, nordöstra England, London, Yorkshire och Humber prioriterade åtgärder med anknytning till kultur 11–17 % av den totala tilldelningen från strukturfonderna. Exempelvis föreskrivs det i det enhetliga programplaneringsdokumentet för nordvästra England (Manchester med omnejd, Lancashire, Cheshire) inom ramen för åtgärden "Turism, kulturverksamhet och förstärkt profilering" om "Stöd till kultur- och media att främja långsiktig tillväxt och sysselsättning genom en samordnad strategi för kulturverksamhet (särskilt små och medelstora företag), att utnyttja tillväxt- och sysselsättningspotentialen i verksamheter med anknytning till media (inbegripet informationssamhället), att förstärka nätverk och samarbete mellan olika kulturverksamheter. Det beräknas att cirka 700 företag kommer att få stöd, vilket kommer att skapa eller bevara
Beräkningar visar att ca 400 miljoner ecu inom ramen för strukturfondsprogrammen 1989–1993 gick direkt till kultursektorn. På grund av tillvägagångssätten inom respektive program bör dock siffrorna tas med en nypa salt. Eftersom kulturverksamhet ofta döljer sig bakom andra åtgärder finns inga exakta siffror tillgängliga. Dessutom skall strukturfondernas skenbart låga bidrag till kulturen kvantitativt sett bedömas i förhållande till dess kvalitativa betydelse. Stöd till kulturen, som kvantitativt är mindre dyrbar än investeringar i infrastruktur, kan bidra lika mycket som dessa till att förbättra den lokala och regionala dragningskraften.
/
Bevarande av historiska platser Mellan 1986 och 1992 gavs genom det integrerade programmet för Medelhavsområdet för Kreta tillsammans med ERUF stöd till renoveringen av de historiska centrerna i Chania och Rethimnon (Grekland). Gemenskapen bidrog med 4,9 miljoner ecu till den sammanlagda kostnaden på 7 miljoner ecu. I åtgärderna ingår säkerställande och åter lande av historiska monument liksom förbättringar av miljön och möjligheterna att ta sig till dessa platser. Programmet är ett exempel på hur man kombinerar det arkitektoniska arvet med miljö ringar, vilket leder till att platserna blir mer lockande för turister. Inom gemenskapens stödramar för Italien 1989–1993 bidrog ERUF till restaurationen av slottet Lagopesole i Avigliano (regionen Basilicata i Italien). Projektet är ett bra exempel på hur man kombinerar bevarandet av kulturarvet med kommersiell användning, kulturforskning och miljöskydd. För det första kommer det renoverade slottet att hysa ett institut som ansvarar för restauration och återanvändning av historiska monument i Mezzogiorno samt miljöövervakning. För det andra skall byggnaden hysa det nationella centret för bevarandet av skogar. För det tredje anordnar slottets kooperativ, som huserar i de renoverade byggnaderna, guidade turistvisningar, konferenser, utställningar, musik- och teaterevenemang. Kooperativet driver också en restaurang för besökare. b)
Indirekta sysselsättningseffekter och kulturensprofileringsagefaktor – heternas kvalitet
Gränsen mellan direkta och indirekta sysselsättningseffekter är flytande. På lång sikt kompletteras direkta effekter ofta av tillkommande indirekta effekter. Ett bra exempel på detta är igångsättningsstöd till teater- eller konsertlokaler och museer. Effekterna av kulturella sevärdheter går längre än till att helt enkelt locka fler turister. Bland andra aspekter utgör tillkomsten eller överlevanden av små och medelstora företag som har anknytning till kultursektorn (stöd- och assistanstjänster, leverantörer, byggnadsfirmor, utbildningscentrer, bokningstjänster) en allt viktigare potential för skapandet av arbets
/
Betydelsen av kulturens indirekta effekter och dess roll när det gäller att förbättra en regions eller orts profilering och dragningskraft underskattas alltjämt. Det kulturella livet utgör i allt högre grad en del av den omgivning som i sin helhet lockar investeringar, särskilt inom moderna och nyskapande sektorer. I en värld som blir alltmer rörlig beaktar beslutsfattarna (dvs. i fråga om investeringslokalisering) ortens tillgångar, t.ex. den kulturella och natur mellan konkurrerande orter (beslut i fråga om val av arbets- och bostads ta nära samman med detta).
2.
Kultur, lokala utvecklingsinitiativ och en hållbar utveckling
Kulturåtgärder är effektivast när de ingår i ett strategiskt koncept för en hållbar utveckling. Ekonomisk tillväxt, social sammanhållning, miljöskydd och kulturell verksamhet är inbördes relaterade och inte nödvändigtvis motstridiga. Kultur, en hållbar utveckling och industriell omställning Ett modellprojekt för hur kulturverksamhet kan integreras med en strategi för hållbar utveckling är "Zechenbahn Ruhrgebiet" (Tyskland). Inom ramen för RECHAR II (1994–1997) stöder strukturfonderna renoveringen av ett gammalt järnvägsnät mellan kolgruvor och stålverk. En viktig del av projektet är renovering av de stationer och byggnader utmed järnvägsnätet som illustrerar det industriella arkitekturarvet. Att integrera bevarandet av industriarvet med ett större program för turism och tätortsutveckling (inbegripet samtidig återanvändning av nedlagda industriområden), parallellt med att regionens profilering förbättras, besökare lockas och arbetstillfällen skapas, visar hur kulturen kan inkluderas i lokala utvecklingsstrategier. Detta är mest synligt på lokal nivå, där de ofta mycket speciella förutsättningarna är betydelsefulla för att utvecklingsstrategierna skall bli framgångsrika (dvs. "lokal mjukvara": lokal innovations- och företagskultur, samhällsorganisation, tekniska kunskaper, särskild arkitektur). Lokala utvecklingsinitiativ är därför ett centralt redskap för att "kapitalisera" de kulturella tillgångarna. Kulturverksamhet kan t.ex. vara en värdefull del av olika koncept för tätortsutveckling, eftersom dess infrastrukturaspekter förbättrar såväl ortens fysiska dragningskraft och lokala livskvalitet som dess profilering, samtidigt som produktiva investeringar i kulturverksamhet skapar bestående
/
Kulturell utbildning och tätortsförnyelse Ännu ett bra exempel på hur kulturverksamhet kan ingå i projekt för tätorts Marseille som återupplivats genom "Cité de la Musique" i stadsdelen Belsunce. Projektet (total kostnad 10 miljoner ecu) har fått 4 miljoner ecu från ERUF i egenskap av pilotprojekt i tätort i enlighet med artikel 10 i ERUF-förordningen. Det koncentreras på musikutbildning för studenter, skolelever, företagare, arbetstagare och invånare. Projektet baseras på ett kulturpolitiskt koncept som inriktas på mångkulturell musik, kreativitet, visuellt framförande och konserter, vilket ger stimulans åt de minst gynnade invånarna i området – unga arbetslösa invandrare. Det bör kunna hjälpa dem till en identitet och till att planera för framtiden, samtidigt som det bidrar till kommunikationen mellan stadsdelens invånare och invånarna i andra stadsdelar och därmed främjar större öppenhet liksom kulturell och social samhörighet. Kulturverksamhet stimulerar dessutom ofta människor som kanske är otillräckligt utbildade eller handikappade och som hotas av utestängning från arbetsmarknaden, att sträva eter ekonomisk och social delaktighet. Kulturell och social integration, utbildning och turism I Kolding (Danmark) har en grupp ungdomar som utestängts från arbetsmarknaden omvandlat en gammal rysk ubåt till turistattraktion. Projektet fick stöd från de kommunala myndigheterna med bidrag (40 %) från ESF (mål 3) och innebar en kombination av praktiska och teoretiska erfarenheter. Efter en grundläggande kurs (historia, språk, arbete som turistguide) kunde , metallarbete) och deltagarna välja bland olika yrkesutbildningar (elek praktiskt arbete (förlagsverksamhet, kommunikationer, iordningställande av ett ubåtsmuseum etc.). Under de första tre åren deltog 110 personer, och 69 av dessa har fått arbete eller deltar i yrkesutbildning. I landsbygdsområden har produkter och näringsverksamhet på kulturområdet ofta nära anknytning till regionens kulturella rötter. Särskilda manifestationer av denna typ av kulturarv är t.ex. vinfestivaler i anslutning till druvskörden, lokalt brödbakande eller betesvandringarna i Alperna. Dessa verksamheter ger möjligheter till regional utveck befolkningens känsla för hembygden. Inom ramen för initiativet LEADER t.ex. har många projekt på lokal nivå kulturella aspekter. De bidrar till att främja den regionala identiteten, tillvaratagandet av kulturarvet, inrättandet av bestående kulturell infrastruktur (ekomuseer, kulturcentrer) liksom anordnandet av kulturaktiviteter (festivaler, ambulerande biografer).
/
Kulturverksamhet är ofta effektivast när den utnyttjar regionens naturliga förutsätt bidrar stöd till produkter och näringsverksamhet på kulturområdet till att förstärka dessa. Kultur i företagsform är i allmänhet i hög grad beroende av lokala eller regionala nätverk för leverantörer och kunder och är därför närmare knutna till särskilda regioner eller orter än andra former av produktiva investeringar. Kulturverksamhet är dessutom relativt arbetsintensiv och bidrar därför starkt till sysselsättningen. Investeringar i kultur (kulturverksamhet och kulturinfrastruktur, inbegripet kulturarvet) förbättrar regionens konkurrenskraft gentemot andra liknande regioner och är ett mycket värdefullt instrument för de regionala och lokala resultaten. Kulturverksamhet och kulturarv som en integrerad del av ett lokalt utvecklingsinitiativ Ett framstående exempel på hur ett förfallet cityområde kan få nytt liv genom anläggningar som stöder ett ökat antal små och medelstora företag inom kultursektorn är projektet Temple Bar i Dublin. Det är en modell för hur kulturen kan integreras med en omfattande lokal utvecklingsstrategi med många olika aspekter, t.ex. boende, miljö, detaljhandel, restauranger och hotell samt marknadsföring. Detta långsiktiga projekt har inneburit inrättandet av olika kulturcentrer (ett irländskt filmcenter, konstnärsateljéer, konstgallerier, utställningsytor, ett vikingamuseum, ett center för smyckedesign, barnteater m.m.). Festivaler hålls ofta i området. Under fyra perioden fram till december 1995 har 120 miljoner ecu offentliga medel (från EU och nationellt) förstärkt privata investeringar på 70 miljoner ecu, 1 200 arbetstillfällen har skapats inom kultur- och tjänstesektorn, 72 nya företag har startats i Temple Bar och 150 personer har utbildats inom kultur och miljö. Temple Bar anses nu vara den tredje mest populära turistattraktionen i Dublin.
Att varsamt införliva kulturaspekter vid utarbetandet av strategier för utveckling av turism eller ekonomi hellre än att bygga "nya attraktioner" är ett hållbart tillvägagångssätt för lokal och regional utveckling. I kombination med konventionella typer av massturism (dvs. vid kusterna och på skidorter) kan kulturverksamhet bidra till alternativa, mer varierande och därigenom mer hållbara former av turism. Dessutom kan kulturen utjämna säsongsvariationer och därmed bidra till ytterligare sysselsättning.
/
Bevarande av arkeologiska fyndplatser samt icke-säsongsberoende turism I nordvästra Sicilien bidrog ERUF inom ramen för det regionala flerfondsprogrammet för Sicilien till utgrävningen av staden Segesta. Genom stödet på 3 miljoner ecu från ERUF finansierades betydande delar av programmet, inbegripet utgrävningen av den gamla stads Agora – samt lämningarna av en gammal arabisk stad och en senare norman Anläggningen lockar många turister under alla säsonger och är ett exem strukturfonderna kan bidra till att stärka icke-säsongsberoende turism och stadigvarande arbetstillfällen inom turistsektorn. Dessutom ökar olika kulturevenemang (teater, konserter) i den gamla grekiska teatern under vår och sommar platsens dragningskraft.
3.
Tvärregionalt/internationellt kulturutbyte – gemenskapens särskilda roll
Att införliva kulturprojekt i grundvalarna för lokal och regional utveckling är mycket viktigt, men även erfarenhetsutbyte mellan olika orter och kulturella situationer kan vara värdefulla för innovation. Kunskapsöverföring kan vara ett viktigt redskap när det gäller att göra det möjligt för lokala och regionala samhällen att på bästa tänkbara sätt utnyttja sina kulturella tillgångar (t.ex. marknadsföring) hellre än att delegera den uppgiften till konsulter utanför regionen. Kommissionen har i detta sammanhang en särskild roll när det gäller att etablera nödvändiga kontakter. Olika projekt för gränsöverskridande kulturverksamhet har redan finansierats genom strukturfonderna. Särskilt kommissionens inbjudan till förslag för tvärregionalt samarbete på kulturområdet enligt artikel 10 i ERUF-förordningen inriktas på denna fråga och föreskriver fram till
Historiskt och arkitektoniskt arv. –
Industriellt och tekniskt arv.
–
Hantverkstraditioner.
/
Programmet syftar till att – främja ett integrerat tillvägagångssätt för utveckling genom att mobilisera regionala och lokala aktörer inom politik och administration, den offentliga och privata sektorn samt inom ickevinstdrivande sammanslutningar, – främja utbyte av erfarenheter och know-how på kulturområdet mellan regionala och lokala myndigheter för att bidra till sammanhållningen inom gemenskapen, främja användningen av nya informations- och kommunikationstekniker. Av 228 stödberättigade projekt har kommissionen valt ut 33 som betonar olika aspekter av tvärregionalt samarbete och lokal utveckling. Projekten inriktas särskilt på nyskapande tillvägagångssätt inom de ovan angivna områdena. Att knyta tvärregionalt samarbete till kulturverksamhet och modern teknologi Under ordförandeskap av Antwerpen kommer regionerna och städerna Uusimaa (Finland), Palermo (Italien), Toscana (Italien), Porto (Portugal) och Newcastle (Förenade kungariket) att skapa ett virtuellt europeiskt museum om det historiska arvet via Internet som bl.a. inriktas på att främja utveckling av turismen. ERUF kommer att bidra med 600 000 ecu till den totala projektkostnaden på 1 165 miljoner ecu. När det gäller lokala initiativ i landsbygdsområden har kulturaspekterna integrerats med de gemenskapsomfattande tvärregionala näten inom ramen för gemenskapsinitiativet LEADER. Näten möjliggör kontakter mellan lokala aktionsgrupper och samtal mellan dessa om olika frågor, t.ex. regional identitet eller marknadsföring av regionala specialiteter. Även utvecklingen av transnationella projekt får stöd, t.ex. Celtic Route, som är resultatet av ett samarbete mellan LEADER-grupper i Frankrike och Förenade kungariket.
III.
BEGRÄNSNINGAR SAMT KVARSTÅENDE MÖJLIGHETER: UTSIKTER
I jämförelse med annat direkt stöd från gemenskapen till kulturen är strukturfonderna redan den största finansiella bidragsgivaren till projekt som direkt och indirekt är kopplade till kulturell verksamhet. Det finns outnyttjade möjligheter till stöd för kulturåtgärder även inom gränserna för
Eftersom de minst gynnade regionerna inom gemenskapen står för en hög koncentration av kulturell potential erbjuder stöd till projekt med kulturanknytning inom dessa regioner från strukturfonderna ytterligare möjligheter att förstärka deras svaga ekonomier. Att införliva en kulturdimension i strategierna för utveckling av turismen ger ytterligare tillfällen till alter och bestående former av turism och bidrar därmed till fler arbets
/
Eftersom kulturlivet i allt högre grad erkänns vara en betydelsefull faktor för regionernas profilering och dragningskraft på tänkbara investerare erbjuder kultursektorn nya tillfällen att klara av den industriella nedrustningen. Näringsverksamhet och produkter på kulturområdet har stor tillväxtpotential och bidrar därmed till sysselsättningen på lång sikt. Integrerad med koncept för tätortsutveckling kan företagsamhet inom kultursektorn innebära kreativa och nyskapande aspekter på tätortsförnyelsen. Att utnyttja det industriella och tekniska arvet på dessa områden kan också
I landsbygdsområden ger utnyttjandet av kulturarvet tillsammans med produkter och näringsverksamhet på kulturområdet nya tillfällen att avhjälpa följderna av minskande befolkning och övergivna byar liksom nya utsikter till att locka kompletterande näringsverksamhet. Att integrera kulturen i strategierna för landsbygdsutveckling är avgörande för att utnyttja traditionell verksamhet i egenskap av tillgångar för regional utveckling och turism samtidigt som det starkt bidrar till att
1. Stöd till kulturverksamhet på initiativ av medlemsstaterna Kvaliteten på kulturstödet genom gemenskapens stödramar och gemenskapsinitiativ beror i hög grad på medlemsstaternas strategier och idéer och därmed de berörda regionala och lokala sammanslutningarnas. Ett tillvägagångssätt "nerifrån-upp" vid utformningen av kulturverksamheten motsvarar det nära sambandet mellan kulturen och regionens naturliga förut tvärregionalt erfarenhetsutbyte på kulturområdet bör tonvikten i eventuella åtgärder läggas på innovation hellre än imitation samtidigt som de baseras på regionens naturliga förutsättningar. Ett intensifierat stöd till kulturen i detta sammanhang bör bedömas med avseende på dess möjligheter att skapa sysselsättning, dess anknytning till den regionala utvecklingen och dess integration med regionala och lokala utvecklingsinitiativ. Utöver att vara en del av det regionala eller nationella arvet är kulturen också en ekonomisk tillgång. Framtida åtgärder bör bättre utnyttja den tilltagande sysselsättningspotentialen i nyskapande och kreativa produkter och näringsverksamhet på kulturområdet, t.ex. sådana som rör multimedia och informationssamhället. Kommissionen uppmanar härmed medlemsstaterna att föreslå nyskapande och kommersiella åtgärder som går betydligt längre än det "klassiska" stödet till kulturarvet eller åtgärder med anknytning till turism. Med tillämpning av artiklarna 130a och 128 i fördraget och med beaktande av subsidiaritetsprincipen kan ytterligare överväganden förstärka sambandet mellan strukturfonderna och kulturåtgärder. I framtiden kommer frågan om tydligare stödberättigande kriterier för utvecklingsprojekt med kulturell utgångspunkt att behöva behandlas på ett flexibelt sätt för att de regionala skillnaderna i omständigheter och behov skall beaktas. Stöd vid behov, närmare angivna utvärderingsmetoder – skulle kunna underlätta åskådliggörandet av hur strukturfonderna bidrar till kulturen.
/
Dessutom bör sådan forskning som leder till förbättrade kunskaper om sambandet mellan kulturåtgärder, profilering och regional utveckling, särskilt arbetstillfällen, intensifieras (dvs. satsningar på "profilering" och utfallet av dessa) samt en utförlig utvärdering göras av dess sysselskapande potential, med betoning på kostnadseffektiviteten.
2. Pilotprojekt enligt artikel 10 i ERUF-förordningen Genom artikel 10 i ERUF-förordningen har kommissionen fortsatta möjligheter att stödja projekt som behöver särskild styrning eller samordning på europeisk nivå. De erfarenheter som samlas genom projekt i form av tvärregionalt kulturellt samarbete fram till år 1999 bör, efter ett försöksskede, kunna ge ytterligare vägledning till hur dessa skall tillämpas och spridas inom ramen
Dessutom bör artikel 10 i ERUF-förordningen fortsätta att tillämpas som ett redskap för försöksåtgärder som går längre än tillämpningsområdet för gemenskapens stödramar och gemenskapsinitiativen, exempelvis erfarenhetsutbyte eller innovation på kulturområdet. Under de närmaste åren kommer i detta sammanhang samverkan att eftersträvas mellan åtgärder för regional utveckling och samarbete och de åtgärder som vidtas inom ramen för gemenskapens kulturprogram. Det kommer särskilt att bli nödvändigt att stärka det gemensamma kulturarvet och dess roll för att skapa en känsla av medborgarskap i unionen.
IV.
SLUTSATS
Kulturens ökande betydelse för den regionala utvecklingen bör ses mot bakgrund av ekonomins omstrukturering liksom förändrade livsstilar. I det perspektivet bör kultursektorn utnyttjas ytterligare för att förstärka och diversifiera möjligheterna till lokal och regional utveckling både i de mindre gynnade regionerna och i regioner som drabbats av strukturförändringar. Eftersom kulturen ofta behandlas separat från andra faktorer när det gäller utveckling eller profilering är det viktigt att behandla kulturen som integrerad med regionala och lokala utvecklingsstrategier för att skapa nya arbetstillfällen. För att maximera de nyskapande effekterna och effekterna på sysselsättningen finns dessutom utrymme för ytterligare samverkan mellan kulturstöd genom strukturfonderna och andra därtill knutna gemenskapsprogram (exempelvis FoU-program, t.ex. multimedianät inom ramen för ESPRIT, Media II, Info 2000). Stöd till kulturen genom strukturfonderna möjliggör inte bara att de kulturella tillgångarna bevaras och utvecklas (dvs. kulturarvet) utan också produktiva investeringar i näringsverksamhet och produkter på kulturområdet. Näringsverksamhet och produkter på kulturområdet, som är en snabbt växande sektor i det privata näringslivet, ger avsevärd tillväxtpotential, exempelvis inom sektorer med anknytning till media.
/
Strukturfondernas eventuella roll i detta sammanhang har ännu inte utforskats helt och fullt. Mot bakgrund av tillvägagångssättet inom ramen för programmet liksom betydelsen av utvecklingskoncept som baseras på naturliga förutsättningar har medlemsstaterna och regionerna en central roll när det gäller att ge kulturåtgärder inom ramen för strukturfonderna större effekt.
