\
\ >{ ft***
i
I
Margann - smonmi Nyligen kom ett besked fran den stora margarintillverkaren Unilever att man ger upp striden mot smoret. I stallet borjar man blanda in smor i sina produkter, nagot som varit otankbart for nagra ar sedan. Orsaken ar att konsumenterna efter hand forstatt att margarin ar en syntetisk smorimitation som framstallts med hjalp av en rad kemikalier och att talet om att margarinfetter ar "nyttigare" an smorfetter saknar grund.
wi
Aven om margarintillverkaren nu blandar in smor, sa Finns fortfarande en ungefar lika stor andel kvar med kemiskt processat fett.
Aven i Sverige har undersdkningar visat hdgre fdrekomst av astma/allergier hos skolbarn som at margarin i jamforelse med dem som at smor. Just anvandningen av ett stort antal reaktiva kemikalier ar det mest stotande for dagens konsumenter som foredrar naturligt framstallda livsmedel. Strider mot redlighetsprincipen Av ravaror som har helt annan farg, lukt, smak och konsistens
6 a c c e s s #2 -
an smor skall man alltsa tillverka en smorliknande produkt. Men detta ar egentligen i strid med livsmedelslagstiftningen, den sa kallade "redlighetsprincipen" (LIVSFS 2004:27). Man far inte farga ett livsmedel for att det skall likna nagot annat livsmedel, till exempel farga torsk rod for att den skall likna lax. Men hela tanken bakom tillverkningen av margarin ar att framstalla en smorimitation. Denna typ av forandrat utseende och karaktar hos ett livsmedel brukar benamnas kosmetiska Stgarder. Lamnar inte ut kemiska detaljer Nar det galler de kemikalier som anvands ar det mycket svart att fa besked om detta fran tillverkarna, vilket strider mot redlighetstanken. Man far ofta svaret att tidigare anvanda amnen har bytts ut eller ska bytas ut och sa vidare. Livsmedelsverket har dock tidigare gjort en inventering och niimner foljande kemikalier: Extraktionsbensin (Anvands nar man utvinner fett/ olja fran fron etcetera) Fosforsyra (For att ta bort vissa amnen och naturliga egenskaper som smak, farg och lukt) Natronlut (For att ta bort vissa amnen och naturliga egenskaper som smak, farg och lukt)
Milcla norma i s a l t a t lnneh*lle< ltv»nddv§n*»l feu
v,m r>«:bov. So. m barn ste vUxa och utvccktas noimaH
ensin Blekmedel (Regenererad bentonitlera, sa kallad "blekjord") Losningsmedel (Ofta aceton for att skilja mattade fetter fran omattade fetter, sa kallad fraktionering) Nickelspan (Anvands vid hardning av fetter, men inte langre vid svensk margarintillverkning. Hardade fetter tillverkas dock av fettindustrin och anvands i manga andra produkter, till exempel i importerade livsmedel) Natriummetylat (Ett ytterst reaktivt amne som anvands vid sa kallad omestring, fettet far da glattare konsistens. Losningsmedlet metanol bildas som biprodukt)
Far fraktas i bensintankar Livsmedelsverket namner ocksa hur ravaror far fraktas i battankar som tidigare innehallit exempelvis extraktionsbensin och andra kemikalier. Pa sa satt kan aven rester av dessa amnen hamna i margarinet. Vidare upphettas fettmassan till cirka 230 grader, vilket ar en hog temperatur for att kansligt livsmedel. En rykande stekpanna har cirka 170 graders temperatur.
Paminner om symaskinsolja N u har fettindustrin framstallt en genomskinlig olja eller ett fast fett utan smak, lukt och farg. Den kan inte liknas
vid nagon naturlig vegetabilisk olja, som alia har karaktaristisk smak, lukt och farg. Den liknar mest exempelvis symaskinsolja och bilderna med boljande rapsfalt pa margarinforpackningen ar missvisande. Denna kemisk/tekniska olja anvands for tillverkning av en rad produkter, till exempel malarfarger, kosmetika, lakemedel, skarvatskor, smdrjmedel och margarin. Satter man till vit farg och parfym far man hudkram, medan gul farg, salt och smorarom ger margarin.
Skadestand till astmatiker Den smorarom man tillsatter utgors av diacetyl. Detta amne har visat sig ha samband med astma och i USA
99
Men alia kemikalier, losningsmedel etcetera som forekommer vid tillverkningen av livsmedel I Sverige och utomlands ar undantagna nar det galler innehallsdeklarationen, trots att det finns rester i livsmedlen.
har skadade personer tilldomts skadestand genom innehallet av detta riskabla amne som dessutom kan finnas i popcorn. Aven i Sverige har undersdkningar visat hogre fore-
#2
;
3GC€£55 7
En tunna med natriummetylat inne pa en margarin fabrik. Natrium metylat ar ett ytterst reaktivt amne som anvands vid sa kallad omestring som gor att fettet far en g/attare konslstens och ser mer smorlikt ut. Losningsmedlet metanol bildas som biprodukt under den kemiska processen som innebar att de naturliga fettmoleky/erna slas sbnder och sedan satts ihop till onaturliga strukturer.
komst av astma/allergicr hos skolbarn som at margarin i jamforclse med dem som at smor.
Processkemikalier deklareras inte Prcscntationen av margarin som ett livsmedel strider mot grundtanken bakom redlighetsprincipen. A t t alia kemikalier som fcttct varit i kontakt med utelamnats i innchallsdeklarationen har sin grund i ett viktigt missldrhallande. Livsmcdelstillsatser maste anges pa forpackningcn och journalister och allmanheten agnar dcnna fraga uppmarksamhet. Medvetna konsumcnter vill undvika tillsatser i sina val av livsmedel.
99
Aven kakaofett, avfettade mjdl och spannmalsprodukter far innehalla bensinrester enligt Livsmedelsverket. Men alia kemikalier, losningsmedel etcetera som forekommer vid tillverkningen av livsmedel i Sverige och utomlands ar undantagna nar det galler innehallsdeklarationen, trots att det finns rester i livsmedlen.
Mer riskabla an livsmedelstillsatser Kemikalierna kallas pa facksprak for "processkemikalier" eller "processhjalpmedel". Dessa for konsumenten "okanda" kemiska amnen ar i manga fall betydligt allvarligare och mer riskabla an de "godkanda livsmedelstillsatser" som deklareras. De senare kan uppfattas som en kuliss som doljer de verkligt bekymmersamma men dolda tillsatserna av processkemikalier. Den deklarerade tillsatsen E 260 attika och E162 fargamnet rodbetsextrakt framstar som harmlosa i jamforelse med asbestfibrer i 61 eller tetrakloretylen i olivoljor. Dessa processkemikalier kan anvandas inom olframstallning och framstallning av olivolja.
Farg och arom blandade med losningsmedel Nar man satter till fargamnen eller aromamnen till livsmedel ar dessa ofta uppblandade med losningsmedel, till exempel extraktionsbensin (hexan), aceton, trikloretylen, toluen, metylenklorid och sa vidare enligt internationella
8 access # 2
:
kallor. Sadana losningsmedel anvands ocksa nar man tar bort smakamnen eller koffein fran te och kaffe. Nar man framstaller sojaprodukter (sojaolja, sojaprotein, sojalecitin) ar standardmetoden att anvanda bensin (hexan) och sma bensinrester kan forvantas i livsmedel innehallande sojaprodukter. Aven kakaofett, avfettade mjol och spannmalsprodukter far innehalla bensinrester enligt Livsmedelsverket. Andra losningsmedel som Livsmedelsverket anger kan forekomma som rester i var mat, ar diklormetan, dimetyleter, etylmetylketon, metanol, metylacetat, 2-propanol, 1-butanol, 2-butanol, cyklohexan, 1-propanol och 1,1,2,2-fluoretan. Alia dessa losningsmedel skall inte med planerad avsikt fa sattas till var mat. Detta har hittills varit mojligt da livsmedelskonsumenten inte fatt kannedom om detta eftersom innehallsdeklarationen utelamnar innehallet av alia rester av processkemikalier. Detta ar alltsa i strid med livsmedelslagstiftningens redlighetsprincip.
Mater inte "cocktaileffekten" Fran halsosynpunkt maste margarin och andra livsmedel innehallande manga processkemikalier ifragasattas pa grund av en genomgripande omvardering av risker med intag av frammande amnen. Livsmedelslagstiftningen har hittills satt gransvarden for ett amne at gangen. Man forsoker hitta den lagsta dos exempelvis till ett forsoksdjur av ett amne som ger nagon form av skadlig paverkan. Men idag vet vi att vi i verkligheten exponeras for ett stort antal kemikalier, miljogifter, hormonstorande amnen och sa vidare i laga doser. W H O / F N anger att en rad sjukdomstillstand anses ha samband med denna exponering genom samverkanseffekter - populart kallar "cocktaileffekt".
Omojligt satta gransvarden Bland de sjukdomstillstand som W H O / F N namner finns brostcancer, lag spermiekvalitet, missbildade konsorgan, for tidiga fodslar, laga fodelsevikter, prostatacancer, testikelcancer, fetma, diabetes och tidigarelagd pubertet, beteendestorningar, astma, okad infektionskanslighet, hjartsjukdom, Alzheimer, Parkinson, tidig menopaus, aderforkalkning med flera.
Detta kastar ett nytt ljus over hela toxikologin och gransvardesfilosofin. Den internationellt kande forskaren professor Ake Bergman sager: - Det har betyder att det inte finns nigra troskeldoser. Vilket gor det i stort sett omojligt att satta gransvarden. V i miste helt enkelt veta om en kemikalie ar hormonstorande eller inte innan den borjar anvandas.
av rester f r i n ett ooverskadligt antal processkemikalier en symbol for gardagens tro, att intaget av ett stort antal kemikalier med halter "under gransvardet" var ofarligt.
Aven folkhaisan skulle vinna pa en sanerlng av anvandningen av processkemikalier, i synnerhet sadana med tydliga hormonstorande egenskaper.
Myndigheterna hanger inte med V i r a myndigheter har dock svart att orientera sig i denna nya verklighet och fortsatter att tillampa gransvarden satta for ett amne i t gingen. Detta ar sarskilt allvarligt nar det galler foster och sma barn som ar extra kansliga. Manga mihogifter och kemikalier samlas upp i navelstrangsblod och overfors till foster och sma barn som ammas. Men vi ser dock att en omsvangning paborjats hos Livsmedelsverket. I stallet for att hanvisa till gransvarden sager man exempelvis: "Dioxin och PCB lagras i fettvaven under flera i r . Darfor ar det bra att utsattas for sa lite dioxin och PCB som mojligt under uppvaxten. Nar man ar gravid eller ammar fors amnena over till barnet via moderkakan och brostmjolken, vilket kan piverka barnets utveckling."
O m alia processkemikalier, som var mat varit i kontakt med skulle deklareras i likhet med "godkanda livsmedelstillsatser", skulle detta sannolikt leda t i l l den hittills mest genomgripande forbattringen nar det galler kvaliteten hos vara livsmedel. Aven folkhaisan skulle vinna pa en sanering av anvandningen av processkemikalier, i synnerhet sidana med tydliga hormonstorande egenskaper. E n sidan deklaration skulle ocksi som tidigare namnts egentligen vara i linje med den viktiga redlighetstanken inom livsmedelslagstiftningen. "*
Bedomningen av margarin foraldrad
GUNNAR LINDGREN Civilingenjor och miljodebattor
Mot denna bakgrund blir margarin med sitt i n n e h i l l
Namn
Anvandningsvillkor (kort beskrivning av extraktionen)
Hogsta tillaten resthalt i livsmedel eller livsmedelsingresiens som extraherats
Diklormetan
Avlagsnande av koffein eller retande amnen och bitteramnen fran kaffe och te
52 m g / k g i rostat kaffe och 5 m g / k g i te (dir. 2 0 0 9 / 3 2 )
Dimetyleter (dir. 2010/59)
Beredning av avfettade animaliska proteinprodukter
0 , 0 0 9 m g / k g i den avfettade proteinprodukten
Fraktionering av fetter och oljor Etylmetylketon (far innehalla hogst 5 0 mg n-hexan per kg) Avlagsnande av koffein eller retande amnen och bitteramnen fran kaffe och te
5 m g / k g i fett eller olja 2 0 m g / k g i kaffe eller te
Livsmedelsverkets fdrfattningssamling finns foreskrifter om hur losningsmede far anvandas livsmedeisproduktionen (LIVSFS 2011). Man anger ocksa vilka halter som tillverkaren far amna kvar i produkterna
Etyimetylketon far inte anvandas tillsammans med hexan Framstallning eller fraktionering av fetter Hexan (en handelsvara s o m och oljor samt framstallning av kakaosmor huvudsakligen bestar av aiifatiska mattade kolvaten Beredning av avfettade proteinprodukter med sex kolatomer och m e c och avfettat mjol en kokpunkt pa mellan 64°C och 70°C Beredning av avfettade soannmaisgroddar Sa har f ramstalls margarin:
• Som ravara anvander man rapsolja. En del pressas fram mekaniskt ur rapsfron och en annan del utvinner man ur frona med hjalp av extraktionsbensin. Da far bensinrester finnas i oljan. • En annan ravara ar palmolja som fraktas battankar fran Asien. Palmoljan delas upp i fast fett (som gar till margarinet) och flytande fett i en process som kallas fraktionering. Da anvands vanligen aceton. Da far acetonrester finnas i fettet. Nyttiga amnen forsvinner
• Fettet maste nu "processas" eller "raffineras". Detta gor man bland annat for att ta bort fetternas naturliga egenskaper som smak, lukt och farg. Aven nyttiga amnen forsvinner. Har anvander man tre kemikalier, natriumhydroxid, fosforsyra/
1 m g / k g i fett, olja eller kakaosmor 10 m g / k g i livsmedel s o m innehaller avfettade proteinprodukter och avfettat mjol 30 m g / k g i avfettade sojaprodukter s o m saluhalls till den enskilde konsumenten 5 m g / k g i avfettade spannmalsg^oddar
citronsyra samt blekmedel (bentonitlera). • Ytterligare ett steg i raffineringen av fettet ar deodoriseringen. Da upphettas fettet till cirka 230 grader i vakuum. • Tva ytterligare kemiska processer aterstar att namna. Vid omestringen behandlas fettet med den utomordentligt reaktiva kemikalien natriummetylat Fettmolekylerna slas fdrst sonder, men satts sedan ihop igen i nya onaturliga strukturer. Gora mer smorlikt
• Omestrade fetter kan kritiseras fran nalsosynpunkt. Bland andra bildas metanol vid processen och margarinet far innehalla metanolrester. Syftet med omestringen ar att gora margarinfettet glattare och mer smorlikt. • Vid hardningen later man vatgas
reagera med fettet tillsammans med nickelspan som katalysator. Flytande fetter blir da fasta. Detta fett innehaler transfetter som ar fdrknippade med halsorisker, och hardade fetter fdrekommer inte langre i svensktillverkade margariner, men kan finnas i importerat margarin eller andra produkter som bakverk, choklad med mera Smorarom och farg
• Till fettmassan satter man slutligen bland andra smorarom (diacetyl), fargamne, sojalecitin, salt och konserveringsmedel (ofta kaNumsorbat). • Detta ar den vanliga metoden att tillverka margarin. Nagon kemikalie eller process kan ha bytts ut pa senare tid, men informationen ar, som sagt, svar att fa ut.
#2
9
