39
38 ten i statsekonom in på m edellång sikt. A lla dessa fak to rer h a r bidragit till a tt såväl de k o rta som de långa m a rk n ad srän to rn a h a r fallit u n d er hösten och vintern. En sänkning av g ru n d rän tan p åv erk ar fö reta gens disponibla inkom ster gynnsam t. Särskilt för de små och m edelstora företagen, som u nder de senaste m ån ad ern a h ar haft sto ra svårigheter, innebär en sänkning av g ru n d rän tan lättn ad er i de finansiella kostn ad ern a. H ushållssektorns to tala disponibla inkom ster påverkas emellertid inte särskilt mycket av en grund rän teän d rin g , eftersom ränteu tg iftern a m inskar ungefär lika m ycket som rän teinkom sterna. D e sk u ld satta hushåll som h ar g ru n d rän teb u n d n a lån d ra r nytta av att g ru n d rän tan sänks. N ä r g ru n d rän tan sänks m inskar b ankernas nettoinkom ster med cirka 72 m iljard m ark. D en planerade sänkningen av rä n to rn a på dagligkon ton kom m er em ellertid a tt ö k a ban k ern as lö n sam het m era än vad nedgången i g ru n d rän tan m inskar denna. N edgången i m a rk n a d srä n to rn a b idrar dessutom till a tt fö rb ä ttra ban k ern as lön sam het. A lla fak to rer som m edverkar till a tt hålla m ark n a d srä n to rn a på en låg nivå u n d erlättar också ban k ern as situation. I den ekonom iska politiken ä r det skäl a tt inom de rådan d e stram a ekonom iska gränserna försö k a bryta h em m am arknadssektorns nedåtgående spiral. E tt särskilt viktigt m ål i d e tta läge är a tt varaktigt få ned räntenivån. F ö r a tt d e tta skall lyckas krävs ett starkt engagem ang för en stabil prisutveckling på lång sikt. F inlands Bank of fentliggör i dag det inflationsm ål som kom m er a tt ligga till grund för utform ningen av penning politiken.” F öljande gång beslöt bankfullm äktige a tt sän ka g ru n d rän tan vid sitt m öte den 7 maj. D irek tionens fram ställning i saken av den 6 maj: ” På nedan anfö rd a g runder föreslår d irek tio nen a tt bankfullm äktige enligt 17 § 1 m om . 1 punkten i reglem entet för F inlands Bank skall besluta a tt Finlands Banks g ru n d rä n ta sänks från T h procent till 7 p rocent räk n at från den 17 maj 1993.
M otiveringar D en ekonom iska utvecklingen ä r k lart tudelad. D et finns allt flera tecken på a tt exporten håller på a tt återh äm ta sig, m en läget ä r fo rtfaran d e svårt
för hem m am arknadsföretagen. D ärfö r ä r syssel sättningsläget fortfarande svagt och inflations trycket lågt. En ytterligare sänkning av räntenivån skulle u n d erlä tta situationen. I räntepolitiken finns det emellertid inte stort svängrum . G ru n d rän tesän k n in g am a i ja n u a ri och februari ledde till valu tao ro och stora kapitalutflöden och till att indexet försvagades. Instabiliteten på v a lu ta m arknaden h a r varit det största hindret för en räntenedgång. U n d er de senaste veckorna h a r läget p å v alu ta m ark n ad en blivit lättare och m ark n ad srän to rn a h ar fallit. Skillnaden m ellan g ru n d rä n tan och m ark n ad srän to rn a h a r krym pt. G ru n d rä n ta n kan sänkas med högst V2 procentenhet u tan att v alu tao ro u p p står på n y tt.” Vid sitt m öte den 7 juli godkände bankfull m äktige åter direktionens förslag om en sänkning av gru n d rän tan . D irektionens fram ställning i saken av den 6 juli: ” På nedan an förda grunder föreslår d irek tio nen a tt bankfullm äktige enligt 17 § 1 m om . 1 pu n k ten i reglem entet för F inlands Bank skall besluta a tt Finlands Banks g ru n d rän ta sänks från 7 procent till 6 V2 procent rä k n a t från den 15 juli 1993.
M otiveringar Läget på v alu tam arknaden h a r fo rtsatt a tt vara stabilt under de senaste veckorna och m a rk n ad s rän to rn a har fallit. Till exempel 5 års rän ta n på statsp ap p er h a r efter det senaste g ru n d rän tebeslutet gått ned från cirka 9 procent till drygt 8 procent. Skillnaden m ellan g ru n d rän tan och m ark n ad srän to rn a h ar m inskat, och avkastning en på källskattepliktiga och skattefria tidsbundna depositioner har n ä rm a t sig v a ra n d ra ” . Vid sitt m öte den 12 augusti godkände b a n k fullm äktige åter direktionens förslag om en sän k ning av gru n d rän tan . D irektionens fram ställning i saken av den 11 augusti: ” På nedan an förda grunder föreslår d irek tio nen a tt bankfullm äktige enligt 17 § 1 m om . 1 punkten i reglem entet för F inlands B ank skall besluta a tt Finlands Banks g ru n d rän ta sänks från 6 V2 till 6 procent rä k n at från den 16 augusti 1993.
M otiveringar D en ekonom iska utvecklingen ä r fo rtfaran d e tu delad. E xporten och den externa balansen har utvecklats gynnsam t, men den inhem ska efterfrå gan h a r försvagats ytterligare. Inflationen har förblivit låg, trots att im portprisem a h a r stigit. M ark n ad srän to rn a har fo rtsatt a tt sjunka under som m aren; särskilt de långa rän to rn a h ar fallit un d er de senaste dagarna. T ro ts räntenedgången h a r den finska m arken varit relativt stabil i fö r hållande till de övriga europeiska valutorna. E fter det senaste grundräntebeslutet h a r rän tan på statens fem års obligationer sjunkit från cirka 8 procent till cirka 7‘A procent och tre års referensräntan från cirka 8V4 procent till cirka 772 procent. Differensen gentem ot g ru n d rän tan h a r sålunda m inskat. På grund av osäkerheten i E uropa och de kom m ande budgetförhandligarna finns det inte stort svängrum i räntepolitiken. N edgången i de långa m ark n a d srä n to rn a under den senaste tiden m öj liggör dock a tt g ru n d rän tan sänks med en halv pro cen ten h et.” Vid sitt m öte den 22 novem ber beslöt bankfull m äktige sänka g ru n d rän tan fö r femte gången u n d er året. D irektionens fram ställning i saken sam m a dag: ” På nedan anförda grunder föreslår d irek tio nen a tt bankfullm äktige enligt 17 § 1 m om . 1 punkten lagen om Finlands Bank skall besluta att Finlands Banks g ru n d rän ta sänks från 6 procent till 572 procent räk n a t från den 1 decem ber 1993.
M otiveringar K onsum entpriserna h ar stigit allt långsam m are på grund av den svaga inhem ska efterfrågan och in flationsförväntningarna ä r m åttliga. K o n su m entpriserna gick upp med 1.6 procent i o k tober jä m fö rt med m otsvarande m ånad i fjol. Finlands Banks in d ik ato r för underliggande inflation steg i septem ber med en årsta k t p å 4.0 procent, men ökningen väntas bli betydligt långsam m are under de n ärm aste m ånaderna. D en finska m arken h ar förstärkts en aning i förhållande till de övriga europeiska valutorna. M a rk n a d srä n to rn a h a r fo rtsatt a tt sjunka; sär skilt de långa rän to rn a h a r fallit. E fter det senaste grundräntebeslutet h a r rän tan p å statens fem års obligation gått ned från cirka 774 procent till
cirka 672 procent. Differensen gentem ot g ru n d rän tan h a r sålunda m inskat. I d etta läge ä r det möjligt a tt sänka g ru n d rä n tan med en halv p rocentenhet.”
Gränserna för Finlands Banks räntor Vid sitt m öte den 7 maj ändrade bankfullm äktige gränserna för rän to rn a p å b ankernas centralbankskrediter och centralbanksdepositioner och för rä n to rn a inom Finlands Banks verksam het på penning- och kapitalm arknaden.
Räntorna på vissa specialkreditarrangemang Vid sitt m öte den 15 juni fattade bankfullm äktige beslut om rän tan p å Finlands Banks specialkredi ter till prim ary dealer som fungerar som m arknad sg aranter för statens referenslån. D irek tio nens fram ställning i saken av den lO juni: ”D et är riksdagens bankfullm äktiges uppgift a tt bestäm m a Finlands Banks g ru n d rä n ta och an d ra rä n to r som Finlands Bank tilläm par eller gränserna för dem. Av denna anledning och med hänvisning till m otiveringarna föreslår Finlands Banks direktion a tt riksdagens bankfullm äktige enligt 17 § 1 m om . 1 pu n k ten i reglem entet för Finlands Bank skall besluta a tt Finlands Bank på de specialkrediter som Finlands Bank beviljar prim ary d e a ler1, som fungerar som m ark n ad sg aran ter fö r statens referenslån, kan u p p b ä ra en rän ta som uppgår till rän tan på likviditetskrediten vid varje tillfälle plus högst 10 (tio) procentenheter.”
M otiveringar D irektionen m otiverade sitt förslag bland a n n at m ed a tt prim ary dealerna på en väl fungerande finansm arknad finansierar sina tradingportföljer med repor eller p å ovem ightm arknaden. I Fin' Primary dealer är en m arknadsgarant för statens refe renslån som avses i statskontorets ”Avtal om emission av statens lån och upprätthållande av andrahandsm arknaden” och som har förbundit sig att ge anbud till m arknadspris på auktionerna för statens lån och som referenslån godkända bostadsobligationslån och att på andrahandsm arknaden ge andra m arknads garanter tvåvägsnoteringar.
40 land fungerar dessa finansieringsform er än så länge bristfälligt. D essutom u p p står det situ atio ner på m arknaden d ä r likviditeten inte jä m n a r ut sig mellan parterna. O ckså värdepappersförm edlare som fungerar som m ark n ad sg aran ter m en som inte h a r rä tt till likviditetskredit behöver en likviditetskanal för exceptionella m arknadslägen. D ä rfö r ä r det m o tiverat a tt F inlands Bank enligt prövning bevil ja r värdepappersförm edlare som fungerar som m arkn ad sg aran ter, m en inte ä r banker, special krediter m ot säkerhet. M ed dessa åtg ärd er avser Finlands Bank fö rb ä ttra k o nkurrensen och värd epappersförm edlarnas verksam hetsbetingelser på m asskuldebrevsm arknaden.
Tryggande av stabiliteten på finansmarknaden/ försäljningen av delar av Oy Tampella Ab Vid sitt m öte den 30 m ars godkände bankfull m äktige för sin del arrangem anget i en avsiktsför klaring som sam m a dag underteck n ats av F in lands Bank, Oy T am pella A b och E nso-G utzeit Oy och som gick ut på a tt E nso-G utzeit av T am pella skulle k ö p a hela aktiestocken i T am pella F orest Oy och i T am b o x E uropé Oy och 27.5 procent av aktiestocken i Sunila Oy sam t de jo rd och v attenom råden i T am pellas ägo som an v än des för T am pella F orests och T am b o x E uropés affärsverksam het. D en to ta la köpesum m an var 3 601 m iljoner m ark. Vid m ötet godkände bankfullm äktige för sin del också a tt Finlands Banks d o tterb o lag Sponda Oy skulle få fullm akt a tt k ö p a T am pellas ak tier i Exofennica Oy och Tam pellas delägarkreditfordran hos Exofennica Oy för sam m anlagt 20.7 m il jo n e r m ark och a tt k ö p a T am pellas h u v u d k o n torsfastighet av T am pella och T am pellas perso nals pensionsstiftelse för 175 m iljoner m ark. B ankfullm äktige b ehandlade u nder verksam hetsåret Finlands Banks d otterbolags, Solidium Oy:s och Sponda Oy:s, verksam het utgående från direktionens m untliga och stadgeenliga skriftliga ra p p o rte r vid sina m öten den 9 februari, 30 m ars, 7 m aj, 15 ju n i, 25 augusti, 7 o k to b er och 15 decem ber. V idare godkände bankfullm äktige för sin del vid sitt m öte den 15 decem ber a tt Finlands Bank skulle täck a det u n d ersk o tt i S ponda Oy:s eget kapital som orsak ats av nedgången i värdet på Spondas fastigheter genom a tt teckna en ökning av ak tiekapitalet p å 200 m iljoner m ark och ge nom a tt överföra 1 000 m iljoner m ark till S pon
41 das reservfond. Banken skulle betala aktieteck ningen och överföringen till reservfonden genom a tt konvertera det räntefria lån i form av eget kapital som banken hade beviljat Sponda.
av eget kapital på sam m anlagt 30 m iljoner m ark u n der åren 1993— 1996 fö r att finansiera bolagets verksam het.
20 marks sedeln
Förlängning av valutalagens giltighetstid Vid sitt m öte den 7 maj gjorde bankfullm äktige på förslag av direktionen en fram ställning till statsråd et om a tt valutalagen (1060/90) skulle än d ras så a tt lagens giltighetstid sam t statsrådets och Finlands Banks valutaregleringsbefogenheter skulle förlängas med två å r till utgången av 1995. Enligt förslaget skulle F inlands Bank fo rt farande ha rätt a tt övervaka finansinstitutens u t ländska risker sam t få uppgifter om v a lu ta tran s ak tio n ern a för betalningsbalansstatistiken. Efter att riksdagen hade godkänt m otsvarande proposition (R P 112/1993 rd) stadfäste republi kens president lagen a tt trä d a i k ra ft den 1 jan u a ri 1994.
Minimireservsystemet/ändring av reglementet för Finlands Bank Vid sitt m öte den 11 maj gjorde bankfullm äktige på förslag av direktionen en fram ställning till statsråd et om a tt en pro p o sitio n skulle överläm nas till riksdagen med förslag till lag om ändring av reglem entet för F inlands Bank så a tt F inlands Bank för skötseln av sina penningpolitiska u p p gifter skulle få rä tt a tt ålägga depositionsbanker och övriga kreditinstitut sam t u tlän d sk a kreditin stituts filialkontor i F inland a tt i F inlands Bank hålla en räntefri m inim ireserv, som skulle u tg ö ra högst 5 procent av beloppet av den reservskyldi ges främ m ande kapital. F inlands Bank skulle en ligt förslaget fastställa beräkningsgrunderna för reserven och m eddela an d ra föreskrifter och vill k o r som ä r nödvändiga fö r tilläm pningen av re servkravet. E fter a tt riksdagen hade g o d k än t regeringens proposition stadfäste republikens president lagen den 28 juni a tt trä d a i k raft den 30 sam m a m ånad.
Finansieringen av Toimiraha Oy R iksdagens bankfullm äktige beslöt vid sitt m öte den 15 juni a tt ge bankens direktion befogenhet a tt bevilja T o im iraha Oy, som grundats av det av Finlands Bank helägda Setec Oy, krediter i form
Vid sitt m öte den 25 augusti beslöt riksdagens bankfullm äktige på förslag av direktionen a tt enligt 6 § 2 m om . m yntlagen och 17 § 1 m om . 4 pu n k ten i reglem entet för Finlands Bank faststäl la beskrivningen av Finlands Banks 20 m arks sedel och a tt ålägga direktionen att låta publicera beskrivningen i Finlands författningssam ling.
Vissa sedlar upphörde att gälla som lagliga betalningsmedel Till en skrivelse till bankfullm äktige av den 10 juni fogade direktionen ett u tk ast till Finlands B anks beslut om a tt vissa sedlar u p p h ö r a tt gälla som lagliga betalningsm edel och föreslog a tt bankfullm äktige skulle besluta a tt nedan u p p rä k n ade sedlar skulle u p p h ö ra a tt vara lagliga b etal ningsm edel räk n at från den 1 jan u a ri 1994. D i rektionens fram ställning i saken:
” Beslut om a tt alla sedlar av 1945— 1980 års typ u p p h ö r a tt gälla som lagliga betalningsm edel D en nya m yntlagen (358/93) träd d e i kraft den 1 maj 1993. Enligt 14 § 1 m om . m yntlagen kan F inlands Bank i fråga om sedlar besluta a tt de skall u p p h ö ra a tt vara lagliga betalningsm edel. Enligt ändringen (359/93) av 17 § 1 m om . 4 p u n k ten i reglem entet för F inlands Bank ankom m er det på bankfullm äktige a tt besluta om a tt sedlar skall u p p h ö ra a tt vara lagliga betalningsm edel. Enligt 15 § i den nya m yntlagen skall Finlands Banks beslut om a tt sedlar skall u p p h ö ra a tt vara lagliga betalningsm edel publiceras i F inlands fö r fattningssam ling. Beslutet skall publiceras m inst sex m ån ad er innan det träd e r i kraft. F inlands Bank ä r dock un d er tio års tid efter a tt ett beslut om a tt sedlar skall u p p h ö ra a tt vara lagliga betalningsm edel h a r trä tt i k raft skyldig a tt lösa in de sedlar som inte längre ä r lagliga betalningsm edel till deras nom inella värde. I F inland h a r under självständighetstiden tidi gare fatta ts två beslut om indragning av sedlar. G enom det första beslutet 1943 u p p h ö rd e sedlar 6
340057L
av äldre typ än 1922 a tt vara lagliga betalnings medel och genom det an d ra beslutet 1945 indrogs alla sedlar av äldre typ än 1945. F ö r närvarande ä r alla sedlar av 1945 års eller nyare typ lagliga betalningsm edel. Följande sedlar som getts ut före m yntrefor men 1963 ä r fo rtfaran d e lagliga betalningsm edel: 5, 10, 20, 50, 100, 500, 1 000 och 5 000 m arks sedlarna av 1945 års typ, 100, 500, 1 000, 5 000 och 10 000 m arks sedlarna av 1955 års typ, 500 m arks sedeln av 1956 års typ och 100 m arks sedeln av 1957 års typ. Dessa sedlar b ö r dras in, eftersom de ä r utgivna före m yntreform en 1963 och anger den gam la m yntenheten. D essutom ä r deras säkerhetsdetaljer bristfälliga, och de h ar använts i betalningsrörelsen endast sporadiskt efter 1960-talet. D en 30 april 1993 fanns det fo rt farande sedlar av 1945— 1957 års typ till ett sam m anlagt nuvärde av 9.4 m iljoner m ark i om lopp. Efter m yntreform en utgavs 1, 5, 10, 50 och 100 m arks sedlar av 1963 års typ. D essutom utgavs 1975 en 500 m arks sedel, 1976 en 100 m arks sedel, 1977 en 50 m arks sedel och 1980 en 10 m arks sedel, innan sedelserien reform erades 1986. O ck så sedlarna av 1963— 1980 års typ b ö r dras in. D eras säkerhetsdetaljer ä r bristfälliga, vilket m öj liggör förfalskningar med hjälp av nuvarande teknik. Dessa sedlar h a r redan dragits b o rt ur rörelsen nästan helt och hållet. Finlands Bank h ar senast gett ut dessa sedlar 1987. D en 30 april 1993 fanns det sedlar av 1963— 1980 års typ i rörelsen till ett sam m anlagt belopp av 352.8 m iljoner m ark. U töver grundtyperna finns det sedlar med be teckningen Litt. A och Litt. B bland de sedlar som föreslås bli indragna. Sedelserien reform erades 1986 och 1987 med sedlar av 1986 års typ av valörerna 10, 50, 100, 500 och 1 000 m ark. Å r 1991 utgavs 1986 års sedlar med beteckningen L itt A . med u n d an tag av 10 m arks sedeln. D en 30 april 1993 fanns det sådana sedlar i om lopp till ett sam m anlagt värde av 12 192.5 m iljoner m ark. E ftersom 10 m arks sedeln fortfarande ges ut och eftersom den liksom an d ra sedlar utan Litt.-beteckning fo rtfarande används i betalningsrörelsen, ä r det i d etta skede inte m otiverat a tt d ra in sedlar av 1986 års g ru n d typ. I det skede d å 10 m arks sedeln i sto rt sett har ersatts av 10 m arks m yntet, som ges ut i novem ber 1993, och volym en av de övriga sedlarna h a r m inskat blir det aktuellt a tt d ra in också sedlar u ta n Litt.-beteckning. Enligt bankfullm äktiges beslut ä r det ä n d a m ålsenligt a tt k o o rdinera inform ationen till all
43
42 m änheten om indragningen av äldre sedlar med inform ationen om indragningen av äldre m ynt. Beslut om att m ynt skall u p p h ö ra att gälla som lagliga betalningsm edel fattas enligt 14 § 1 m om . m yntlagen av finansm inisteriet, som h a r b ö lja t bereda beslutet. O ckså finansm inisteriet h a r för avsikt a tt besluta a tt äldre m ynt skall u p p h ö ra a tt gälla som lagliga betalningsm edel den 1 ja n u a ri 1994. M ed hänvisning till ovanstående och m ed stöd av 14 § 1 m om . m yntlagen (358/93) och 17 § 1 m om . 4 p unkten (359/93) i reglem entet för F in lands Bank föreslår Finlands Banks direk tio n a tt riksdagens bankfullm äktige skall besluta a tt föl jan d e av Finlands Bank utgivna sedlar skall u p p h ö ra att gälla som lagliga betalningsm edel räk n at från den 1 ja n u a ri 1994: — 5 ,1 0 ,2 0 ,5 0 ,1 0 0 ,5 0 0 ,1 000 och 5 000 m arks sedlarna av 1945 års typ L itt. A — 5, 10, 20, 50, 100, 500 och 1 000 m arks sedlam a av 1945 års typ Litt. B — 100, 500, 1 000, 5 000 och 10 000 m arks sedlarna av 1955 års typ — 500 m arks sedeln av 1956 års typ — 100 m arks sedeln av 1957 års typ — 1,5, 10, 50 och 100 m arks sed lam a av 1963 års typ — 5 ,1 0 ,5 0 och 100 m ark s sedlarna av 1963 års typ Litt. A — 5 och 50 m arks sed lam a av 1963 års typ Litt. B — 500 m arks sedeln av 1975 års typ — 100 m arks sedeln av 1976 års typ — 50 m arks sedeln av 1977 års typ — 10 m arks sedeln av 1980 års typ och — 10 m arks sedeln av 1980 års typ L itt. A .” B ankfullm äktige beslöt a tt g o d k än n a direk tionens förslag vid sitt m öte den 15 juni.
Försäljning av fastigheter B ankfullm äktige beslöt vid sitt m öte den 30 m ars a tt m ed stöd av 17 § 1 m om . 5 pu n k ten i reglem en tet för Finlands B ank befullm äktiga direktionen a tt sälja Finlands Banks to m t n r 2 i k v arter 49 i stadsdel III i K o tk a jäm te byggnader till finska staten för 7.4 m iljoner m ark och p å såd an a övriga villkor som direktionen fann läm pliga. V idare beslöt bankfullm äktige vid sitt m öte den 15 ju n i a tt befullm äktiga direktionen a tt sälja to m t n r 20 i k v arter 10 i stadsdel I i B jörneborg till B jörneborgs stad för 3 m iljoner m ark och på
villkor som direktionen fann läm pliga sam t to m t n r 18 i k v arter 20 i stadsdel I i R ovaniem i till finska staten för 25 m iljoner m ark och på sådana övriga villkor som direktionen fann läm pliga.
Vid sitt m öte den 15 juni beslöt b ankfullm äkti ge godkänna direktionens förslag till än d rin g ar i F inlands Banks pensionsstadga räk n a t från den 1 decem ber 1993. I en skrivelse till bankfullm äktige av den 23 novem ber fram höll direktionen följande:
Setec Oy:s verksamhetsberättelse B ankfullm äktige antecknade vid sitt m öte den 7 maj för kännedom Setec Oy:s v erksam hetsberät telse för 1992.
Ändringar i pensionsstadgan för Finlands Bank I en skrivelse till bankfullm äktige av den 7 juni fram höll direktionen följande: ” Lagen om statens pensioner (StPL)(280/66) h a r än d rats genom en lag av den 30 decem ber 1992 (1599/92), som trädde i kraft den 1 ja n u a ri 1993 (R P 110/1992 rd). Lagen om statens pensioner ändrades så a tt ett pensionsskydd på A PL -nivå gäller för nya a n ställningsförhållanden. Pensionsåldern steg från 63 till 65 år, den årligen intjänade pensionen m inskade från 2.2 till 1.5 procent och pensionens m ålnivå sjönk från 66 procent till 60 procent. Ä ndringen gäller personer vilkas anställning b ö r ja t efter den 31 decem ber 1992. Ä ndringen m o ti veras med a tt förm ånerna i olika pensionssystem skall vara enhetliga och d ärfö r h a sam m a nivå och med a tt det d å det gäller statsanställda inte längre finns några skäl a tt avvika från den privata sektorns pensionsskydd. O ckså det faktum a tt de sto ra åldersklasserna u p p n å r pensionsåldern i m itten av nästa decennium fö ro rsak a r en kraftig tillväxt av pensionsutgiftem a och fö rsvårar fi nansieringen av pensionerna. I regeringens proposition k o nstateras a tt m o t svarande änd rin g ar förutom inom statens och kom m unernas pensionssystem kom m er a tt göras också i a n d ra offentliga pensionssystem . På ovan a n fö rd a grunder och eftersom F in lands Banks pensionssystem enligt 24 § i regle m entet för F inlands Bank i tilläm pliga delar följer det gällande statliga pensionssystem et anser di rektionen a tt det ä r riktigt a tt de ovan n äm n d a änd rin g arn a i lagen om statens pensioner görs också i bankens pensionsstadga.” V idare fram höll direktionen a tt ett förslag om ändring av pensionsförm ånerna för gam la a r betstagare skulle läm nas till bankfullm äktige se nare, d å m otsvarande än d rin g ar hade fastställts i lagen om statens pensioner.
”Pensionsavgift för Finlands Banks anställda D irektionen föreslår a tt pensionsavgiften för per soner som om fattas av F inlands Banks pensions system skall bli bestående rä k n a t från den 1 ja nuari 1994 genom a tt stadganden om denna tas in i pensionsstadgan för Finlands Bank av den 13 decem ber 1966.
M otiveringar A rb etstag arn a inom alla förvärvspensionssystem d eltar 1993 i kostn ad ern a för pensionsskyddet genom att betala en arbetstagarpensionsavgift. Pensionsavgiften u tg ö r 3 % av lönen enligt 4 § lagen om förskottsuppbörd. Pensionsavgiften är av d rag b ar i arb etstagarnas beskattning, och de får tillbaka en del av avgiften i form av skattegottgörelse. Om arbetstagares pensionsavgift för 1993 stadgas genom ettåriga lagar. I lagen den 13 novem ber 1992 om a rb etstag a res pensionsavgift (1004/92) som gäller till u t gången av 1993, stadgas om pensionsavgiften för arbetstagare som om fattas av den priv ata sek torns arbetspensionslagar. I lagen ingår stad g an den om en pensionsavgift också för personer som o m fattas av Finlands Banks pensionssystem . Ef tersom arbetstagarpensionsavgiften först fast ställdes endast för ett år, och eftersom Finlands B anks pensionssystem ä r litet, ansågs det inte ändam ålsenligt a tt stifta en särskild lag för F in lands Bank. Pensionsavgiften för 1993 för personer i sta tens och kom m unernas tjänst h a r fastställts i sär skilda ettåriga lagar, i lagen om pensionsavgift fö r anställda som om fattas av statens pensions system (1005/92) och i lagen om pensionsavgift fö r tjänsteinnehavare och arbetstagare som om fattas av lagen om pension för kom m unala tjän s teinnehavare och arbetstagare (1006/92). I sam band m ed den inkom stpolitiska uppgö relsen för 1992— 1993 kom p a rte m a överens om a tt arb etstag arn a också i fortsättningen skulle delta i kostn ad ern a fö r sitt arbetspensionsskydd. Sam tidigt enades de också om a tt arbetstag arn a
får delta i beslutsfattandet om användningen av de medel som flyter in. I lagen den 28 ju n i 1993 om än dring av lagen om pension för arbetstagare (559/93 och R P 26/ 1993 rd) stadgas a tt arb etstag arn as andel av pen sionsavgiften är en bestående del av system et för finansiering av arbetspensionerna och a tt arb ets givarna och arb etstagarna rä k n a t från ingången av 1994 an svarar fö r hälften var av ändringen i A P L -arbetspensionsförsäkringsavgiften. L ag ändringen gäller det privata arbetspensionssystem et. I m otiveringarna till regeringens proposition (R P 26/1993 rd) näm ns a tt än d rin g arn a kom m er a tt genom föras också i den offentliga sektorns pensionssystem räknat från den 1 ja n u a ri 1994. Vid början av 1990 trädde lagen om statens pensionsfond (1372/89) i kraft. D å inleddes fondering i syfte a tt trygga betalningen av statens fram tida pensioner. Till fonden betalas pensions avgifter från statens äm betsverk och in rättn in g ar enligt principen om full fondering. O ckså arbets tagarpensionsavgiften betrak tas som fondens in kom ster. I regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om sta tens pensionsfond (R P 175/1993 rd) föreslås att pensionsavgiften för anställda som o m fattas av statens pensionssystem skall bli bestående räk n at från den 1 jan u ari 1994 och att stadganden om d etta skall införas i lagen om statens pensions fond. Regeringens proposition godkändes i riks dagen den 26 o k tober 1993. Om en bestående pensionsavgift fr.o.m . den 1 jan u ari 1994 för anställda som om fattas av det kom m unala pensionssystem et stadgas genom ett tillägg till lagen om pension för k o m m u nala tjänsteinnehavare och arbetstagare (R P 173/ 1993 rd). Enligt 24 § lagen om Finlands B ank äger den som står i tjänste- eller arbetsförhållande till F in lands Bank rä tt till ålders-, invalid- och arbetslöshetspension av bankens medel, i tilläm pliga delar enligt sam m a stadganden som person i tjänsteeller arbetsförhållande till staten. N ä rm a re be stäm m elser om pensionsskyddet ges i pensions stadgan, som h ar fastställts av bankfullm äktige. Pensionerna till Finlands Banks anställda be talas av bankens medel enligt en budget som fastställs för vaije år. Finlands Banks pensionsansvar hade i bokslutet fö r 1992 u p p sk a tta ts till 1611 m iljoner m ark. F ö r a tt täck a pensionsansvaret h ar en reservering gjorts i bankens balans räkning sedan 1987. Banken h a r inte någon pen sionsfond. Förbindelserna enligt F inlands Banks pensionsstadgor var i fjolårets b o kslut tä ck ta
44
45
till 71 %. D en arbetstagarpensionsavgift på tre procent som i å r u p p b ärs av personalen sam las på ett särskilt k o n to , som banken h ar ö p p n a t för ändam ålet. A vgifterna överförs till pensionsreserven i sam band m ed följande bokslut. B anken betalar på pensionsavgiftsm edlen en rä n ta som m o tsv arar g ru n d rän tan . Personalen d eltar ännu inte i förvaltningen av reserven. Sam arbetskom m ittén h a r inform erats om ökningen av reserven. A rbetstagarpensionsavgiften avser inte a tt än d ra förhållandet m ellan lönen und er arb etsti den och utkom sten av pensionen. D ä rfö r ändras grunderna för beräkningen av pensionslönen i alla pensionssystem räk n at från ingången av 1994 så a tt från årsförtjänsten, som används som grund för pensionslönen avdras arb etstagarens pensionsavgiftsandel för k alenderåret i fråga. Stadgandena om F inlands B anks pensionslön finns i 6 § pensionsstadgan för F inlands Bank. D irektionen föreslår a tt i p aragrafen skall göras de än d rin g ar som föranleds av a tt a rb etstag ar pensionsavgiften innehålls. En fram ställning om d etta tillställs bankfullm äktige senare i sam band med an d ra pensionsstadgeändringar som avses trä d a i kraft den 1 ja n u a ri 1994, så snart m otsva rande än d rin g ar h a r gjorts i lagen om statens pensioner. R epresen tan ter fö r Finlands B anks p ersonal förening h ar hörts i sam arbetskom m ittén i frågan om a tt införa arbetstagarpensionsavgiften som en bestående del av finansieringen av bankens pensioner och i frågan om pensionsavgiftens in verkan på den pensionsgrundande lönen.
Ä ndring i pensionsstadgan för Finlands Bank M ed hänvisning till ovanstående och enligt 17 § 1 m om . 22 p unkten lagen om Finlands Bank före slår direktionen a tt bankfullm äktige till pensions stadgan skall foga en 1 a §, som stad g ar om skyl digheten för personer som o m fattas av F inlands Banks pensionssystem a tt delta i bekostandet av sitt pensionsskydd p å följande sätt:
P ensionsstadgan för F inlands Bank la § D e som ä r anställda hos F inlands Bank ä r skyldi ga a tt delta i k o stn ad ern a för pensionsskyddet enligt 24 § lagen om Finlands Bank och bankens pensionsstadga genom a tt till Finlands Bank be tala arbetstagares pensionsavgift, som till sin
storlek m o tsv arar den i 12 b § 1 m om . lagen om pension för arbetstagare (395/61) stadgade pensionsavgiftsprocenten av den lön till arb etstag a ren som avses i 2 m om . A rbetsgivaren innehåller i sam band m ed löne utbetalningen arbetstagares pensionsavgift av den på ett tjänste-, befattnings- eller arb etsfö rh ål lande grundade, i 4 § lagen om försk o ttsu p p b ö rd (418/89) eller 4 § lagen om beskattning av begrän sat skattskyldig för inkom st och förm ögenhet (627/78) avsedda lönen. I fråga om ändringssökande som avser pen sionsavgift iak ttas i tilläm pliga delar vad som stadgas i 20 och 21 §§ i bankens pensionsstadga.
Ik raftträd an d e Sam tidigt föreslår direktionen a tt ovan n äm nda än dring i pensionsstadgan skall trä d a i k raft den 1 ja n u a ri 1994. Ä ndringen tilläm pas på den lön som utbetalts under den tid då ändringen h ar varit i k ra ft.” B ankfullm äktige beslöt vid sitt m öte den 15 decem ber a tt g o d k än n a direktionens förslag till ändring av pensionsstadgan för Finlands Bank.
Villkoren för personalens bostadslån Vid sitt m öte den 30 m ars antecknade bankfull m äktige för kännedom direktionens m eddelande a tt villkoren för bostadslånen till de anställda i F inlands Bank den 12 m ars hade än d rats så att rän ta n på nya bostadslån var Finlands Banks g ru n d rän ta plus två procentenheter. L ån erän tan var dock så hög a tt någon förm ån som föranledde försk o ttsu p p b ö rd inte uppstod; räntan var m inst lika med den vid varje tillfälle lagstadgade skattefria rän tan på personallån. I personalens bostadslånevillkor hade dessutom gjorts vissa tekniska justeringar.
Direktionen Vid sitt m öte den 7 m aj beslöt bankfullm äktige m ed stöd av 12 § 1 m om . i instruktionen fö r F in lands B ank på begäran bevilja direktionsm edlem m en Kalevi Sorsa tjänstledighet utan lön för tiden 7— 16 m aj 1993. Vid utgången av 1993 hadedirektionsm edlem m arn a följande fö rtro en d eu p p d rag inom n ä ringslivet:
D irektionens o rd förande Sirkka Hämäläinen — Internationella valutafonden, m edlem av styrelsen D irektionsm edlem H arri H olkeri — F in n a ir Oy, medlem av förvaltningsrådet — H elsingfors Telefonförening, styrelseord förande — L ivförsäkringsbolaget Salam a, m edlem av förvaltningsrådet — P ensionsförsäkringsbolaget Ilm arinen, m edlem av förvaltningsrådet — R epola Oy, revisor — Solidium Oy, styrelseordförande — S ponda Oy, styrelseordförande D irektionsm edlem E sko Ollila — Jubileum sfonden för F inlands självständig het, styrelseordförande — K em ijoki Oy, o rd förande i förvaltnings rådet D irektionsm edlem Kalevi Sorsa — F in n air Oy, o rdförande i förvaltningsrådet — Finlands E xportkredit Ab, styrelsem edlem
pleant varuhusdirektören, ekonom T oivo T apio Tikanoja; k o n to ret i Tam m erfors: k o n tro llan te r tulldi rektören, politices kan d id at V eikko A rm as Sep pänen och in d u striom budsm annen, ingenjör Pertti Päiviö Sorm unen sam t suppleanter ad m i nistrative direktören, k an didaten i sam hällsve tenskaper, juris k an d id at Seppo T ap io Loim io och adm inistrative chefen, m agistern i adm inis trativ a vetenskaper M ark k u V eikko T apani U usitalo; k o n to ret i Uleåborg: k o n tro llan te r länspolisrådet, vicehäradshövding Erkki E ino H aikola och borgm ästaren vid rådstu v u rätten , ju ris licentiat Lauri Jorm a T irinen sam t suppleant generalm a jo r Lasse Erik W ächter; ko n to ret i Vasa (1.1— 30.6.1994): k o n tro llan ter professor K au k o K alervo M ikkonen och bi träd an d e stadsdirektören, diplom ingenjör Seppo Sanaksenaho sam t suppleant länsrådet M ark k u Johannes L uom a. k o n to ret i Åbo: k o n tro llan te r stadsrådet H eik ki A larik Löyttyniem i och professor Ja a k k o Il m ari N ousiainen sam t su p pleanter kanslichef Paavo A arne Sakari H einonen och kom m erse rådet Teuvo T oivo T apio Lehtinen.
D irektionsm edlem M a tti Vanhala S tatsgaranticentralen, m edlem av förvalt ningsrådet Bankfullmäktige — Suom en u lk o m aan k au p an edistäm israhas to, medlem av delegationen Som bankfullm äktige fungerade vid ingången av 1993 följande personer, vilka utsetts av rik sd a gens elektorer. Kontrollanterna vid avdelningskontoren M äki-H akola, Pentti, diplom ingenjör Som ko n tro llan ter vid bankens avdelningskontor Ranta, Jussi, ingenjör och som deras suppleanter fungerar 1994 enligt Kääriäinen, Seppo, politices k an d id at bankfullm äktiges beslut av den 15 decem ber föl Tenhiälä, Hannu, agronom jan d e personer: Jäätteenm äki, Anneli, vicehäradshövding k o n to ret i Jyväskylä (1.1— 28.2.1994): k o n Hämäläinen, Tuulikki, ekonom tro lla n ter lan tb ru k sråd et, agronom Ingm ar Seppänen, Esko, ekonom ie k an d id at G ottfried F inskas och stadsdirektör Ja a k k o K a M iettinen, Mauri, forstm ästare levi Lovén sam t suppleant överdom aren vid läns Donner, Jörn, filosofie m agister. rätten , vicehäradshövding E ero Em il H erm an Jauhiainen; D e tre förstn äm n d a utgjorde de ordinarie k o n to ret i Kuopio: k o n tro llan ter polism ästa bankfullm äktige. ren, vicehäradshövding Erkki Juhani V ahronen O rdförande var bankfullm äktig Pentti M äkioch agronom Pauli Uolevi Ilva sam t suppleant H ak o la och vice o rdförande bankfullm äktig Ju s jo rd rättsd o m are n , vicehäradshövding Ju h a A n si R anta. tero V outilainen; Riksdagen beviljade den 10 februari på begä ko n to ret i Lahtis (1.1— 30.4.1994): k o n tro llan ran H an n u T enhiälä befrielse från upp d rag et som ter biträd an d e stadssekreteraren, ju ris kan d id at bankfullm äktig rä k n a t från den 1 m ars. R iksda Ju h a K aarlo T apio A rvela och polism ästaren, gens elektorer valde den 26 februari stadsrevisor ju ris kan d id at Pekka T apani O jala sam t su p Kalevi M attila till bankfullm äktig fö r resten av
46 47 m and attid en i stället fö rT en h iälä och föro rd n ad e M attila a tt fungera som ordinarie bankfullm äktig Seppo K ääriäinens förste suppleant. Riksdagen beviljade den 7 septem ber på begä ran Seppo K ääriäinen befrielse från uppdraget som bankfullm äktig. R iksdagens elektorer valde den 24 septem ber ekonom ie m agister Olavi AlaNissilä till b ankfullm äktig för resten av m a n d a tti den i stället för K ääriäinen och fö ro rd n ad e K ale vi M attila till ordinarie b ankfullm äktig med A n neli Jäätteen m äk i som första suppleant och Olavi A la-N issilä som andre suppleant. R iksdagen beviljade den 26 novem ber på begä ran K alevi M attila befrielse från u p p d rag et som bankfullm äktig. R iksdagens elektorer valde den 30 novem ber filosofie m agister Tellervo R enko till bankfullm äktig fö r resten av m an d attid en i stället fö r K alevi M attila sam t fö ro rd n ad e Anneli J ä ä t teenm äki till ordinarie b ankfullm äktig m ed Olavi A la-N issilä som förste suppleant och Tellervo R enk o som an d ra suppleant. Revisorer R iksdagens elektorer fö rrä tta d e den 26 februari val av revisorer och revisorssuppleanter för F in
lands Bank och utsåg följande personer till revi sorer av bankens räkenskaper fö r 1993: Alho, Arja, politices kan d id at Lipponen, Paavo, politices k an d id at Heikkinen, Kauko, sk atted irek tö r Lahtinen M atti, verkställande d irek tö r Ala-Nissilä, Olavi, ekonom ie m agister, C G R Till revisorssuppleanter utsågs: A pukka, Asko, kom m unalkam rer Koski, M arkku, jo rd b ru k are Tiuri, M artti, professor Laivoranta, Jarmo, byggm ästare M äkelä, Tina, diakonissa R evisorerna valde den 21 april sk atted irek tö r K au k o H eikkinen till ordförande. Riksdagen beviljade den 5 o k to b er Olavi A laNissilä, som valts till bankfullm äktig, befrielse från uppdraget som revisor för F inlands Bank. R iksdagens elektorer valde den 12 o k to b er politi ces m agister Timo Korva till revisor för Finlands Bank för den återstående m an d attid en i stället för Olavi A la-N issilä.
Vid sitt m öte den 15 septem ber — fastställde bankfullm äktige finansinspek tionens arb etso rd n in g a tt trä d a i kraft den 1 o k to ber 1993 — beviljade bankfullm äktige p å begäran K a i ju K allio, befrielse från u p p d rag et som personlig suppleant fö r finansinspektionens direktionsm edlem E sko Ollila och u tn äm n d e i hennes ställe fö r den treårsperiod som började den 1 o k to b e r 1993 Peter Nyberg, sakkunnig i F inlands Bank. Vid sitt m öte den 28 o k to b er — fö ro rd n ad e bankfullm äktige vicehäradshövding Risto M äättänen till förste ställföre träd a re och ekonom ie licentiat K aiju K allio till a n d ra ställföreträdare för Jo rm a A ran k o som u tn äm n ts till finansinspektionens d ire k tö r — fastställde bankfullm äktige det arvode som betalas till suppleanterna i finansinspektionens direktion.
H elsingfors den 10 m ars 1994
PENTTI M ÄKI-HAKOLA
FIN A N SIN SPEK TIO NEN Lagen om finansinspektionen (503/93) och lagen om ändrin g av reglem entet för Finlands Bank (504/93) som antogs av riksdagen i ju n i träd d e i k raft den 1 o ktober. G enom lag avskaffades bankinsp ek tio n en och sam tidigt grundades fi nansinspektionen, som fu n g erar vid Finlands Bank, för a tt övervaka finansm arknaden och ak tö re rn a p å denna. Finansinspektionens självstän dighet vid F inlands Bank betonas bl.a. av a tt den h a r en egen beslutsorganisation. Till finansin spektionens direktion h ö r två m edlem m ar som u tn äm n s av bankfullm äktige och som represente ra r Finlands Bank och finansm inisteriet sam t fi nansinspektionens d ire k tö r p å äm betets vägnar. Till d irektionen h ö r dessutom en extra m edlem som represen terar social- och hälsovårdsm iniste riet, d å såd an a ärenden behandlas i direktionen som gäller sam arbetet m ellan finansinspektionen och social- och hälsovårdsm inisteriet vid tillsy nen över en koncern som består av både en depositionsbank eller ett kreditin stitu t och ett försäk ringsbolag.
finansm inisteriets representant, regeringsrådet Seppo Kiviniemi m ed lagstiftningsrådet Ilkka H arju som personlig suppleant — kon staterad e bankfullm äktige a tt d irek tö ren fö r finansinspektionen direkt enligt lag fu n gerar som medlem av finansinspektionens d irek tion och föro rd n ad e Jo rm a A ra n k o till vice o rd fö rande i finansinspektionens direktion fö ru tsatt a tt han skulle utn äm n as till d ire k tö r fö r finans inspektionen — utnäm nde bankfullm äktige till extra m ed lem i direktionen som social- och hälsovårdsm i nisteriets representant för den o v annäm nda tre årsperioden ö v erdirektör Tarmo P ukkila med re geringsrådet Jorm a H eikkilä som personlig sup pleant. Vid sitt m öte den 25 augusti fastställde b a n k fullm äktige arvodena fö r o rd föranden, vice o rd föranden, m edlem m en och tilläggsm edlem m en i finansinspektionens direktion.
R iksdagens bankfullm äktige h a r enligt 5 § la gen om finansinspektionen endast förvaltnings uppgifter vid finansinspektionen. I anslutning till d etta fattade bankfullm äktige un d er verksam hetsåret på grundval av 6, 8 och 9 §§ lagen om finansinspektionen och 17 § 1 m om . 17,20 och 23 punkten lagen om Finlands B ank följande beslut om finansinspektionen: Vid sitt m öte den 24 ju n i — gjorde bankfullm äktige en fram ställning till statsrådet om a tt bankinspektionens överdirek tö r Jorm a A ranko skulle utn äm n as till d ire k tö r fö r finansinspektionen rä k n at från den 1 o k to b e r 1993 — fastställde bankfullm äktige lö n efö rm å nerna för finansinspektionens direk tö r — u tnäm nde bankfullm äktige till ordfö ran d e i finansinspektionens direktion fö r den treårspe riod som bö ljad e den 1 o k to b er 1993 m edlem m en av Finlands Banks direktion E sko Ollila m ed stf. avdelningschefen vid F inlands B ank Kaiju Kallio som personlig suppleant sam t till m edlem och
JU S S I RANTA OLAVI ALA-NISSILÄ TUULIKKI HÄM ÄLÄINEN M AURI M IETTINEN
ANNELI JÄÄTTEENM ÄKI TELLERVO RENKO ESKO SE PPÄ N E N JÖ R N D O N N ER H e ik k i T. Hämäläinen