HAPARANDA STAD KALLELSE Socialnämnden 2011-06-09 Ledamöter i socialnämnden Ersättarna för kännedom Tid:
2011-06-14 kl . 13 00 - ca 16 00
Plats:
Lunden, Rosa rummet Socialnämndsmöte
KI. 13 00
Invigning av Södergårdens vård - och omsorgsboende
Ärende
Bilaga
1
muntl
Information om översiktsplanen, Göran Wigren
2
1-6
Internkontroll vikariepool/nattpatrull Jonna Juntunen och Catharina Strandberg
3
delas ut
Upphandling av samhällsorientering, Lena Lahti
4
delas ut
Avskrivning av återbetalning av försörjningsstöd, V. Viitakangas
5
7-22
Revisionernas rapport
6
23-31
Delårsbokslut april 2011 och uppföljning av nämndens mål 2011
7
32-49
Slutrapport för projektet VERA
8
50-52
Ansökan om förlängd projekttid VERA
9
delas ut
Föreningsbidrag/aktivitetsstöd -ansökningar
10
separat bil.
Dokumenthanteringsplan, fastställande
11
separat bil.
Arkivbeskrivning, fastställande
12
53-54
Chefsrapport
13
Delgivningar
14
Kurser och konferenser
15
Övriga frågor
Enligt uppdrag Merja Pikkuaho Sekreterare i socialnämnden
Haparanda stad
Socialförvaltningen Nattpatrullen
Intern kontrollplan 2011
1
2 Innehållsförteckning Allmän beskrivning av läget
sid 3
Årets budget
3
Årets verksamhetsplan med åtaganden
3
Det ekonomiska läget
4
Förändringar under de senaste åren
4
Framtida utveckling
4
2
J Allmän beskrivning av verksamheten Hemtjänsten hjälper till med personlig omvårdnad och praktiska sysslor som man inte längre klarar av i det egna boendet. Hemtjänstinsatserna utgår ifrån den behovsbedömning som gjorts av kommunens biståndshandläggare. Inom hemtjänstens organisation finns nattpatrull. Nattpatrullen är en verksamhet som är verksam över hela kommunen. Verksamheten består av seY personal varav alla har en tjänstgöringsgrad på 70 %.
Årets budget Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse
Nattpatrullen
2 234 764 2 291673
^56 909
Årets verksamhetsplan med åtaganden Enhetens Åtagande Aktivera vårdtagare till att ta del av kulturinslag i olika former.
'^ ❑
Detta kommer vi att ha som en fungerande åtgärd inom hela hemtjänsten. Vi skall även försöka mäta resultatet, ej bestämt hur. (Hemtjänst)
Utveckla arbetsplanering. ❑ Arbetet pågår kontinuerligt. (Hemtjänst)
Indikatorer! Medarbetarens Åtagande Ta reda på och informera om pågående/kommande kulturevenemang/program. Arbetet pågår inom hela hemtjänstdistriktet. Ingen återkoppling om resultat har framtagits ännu. (Hemtjänst) Arbetsinnehåll . Arbetet pågår i de arbetsgrupper inom hemtjänsten som har haft problem med ;p arbetsplaneringen. Detta är ett arbete som måste bevakas och utvecklas hela tiden. (Hemtjänst) Arbetsrutiner.
",..
Följa arbetsrutiner. ❑ Kontinuerlig utveckling sker. (Hemtjänst)
Det behövs nya utbildningar och kunskaper i olika saker inom vården hela ^ tiden. Därmed sker utveckling hela tiden och detta måste bevakas av ansvariga kontinuerligt, så att man håller sig ajour om säkerhetsaspekter och annat. (Hemtjänst)
Öka nyttjandet av friskvård. Vi hoppas ju på att kunna aktivera minst 90%, helst all personal till någon form av hälsoåtgärd. Detta är också ett arbete som måste pågå hela tiden och det krävs att man stöttar till individuella val så att det blir ett ❑ långvarigt intresse. Chefen tar upp detta med respektive medarbetare vid medarbetarsamtal. Introducerat medarbetarna till organiserad friskvårdsaktivitet med professionell handledare. (Hemtjänst) Arbeta kontinuerligt med att balansera behov/resurs kontra schema.
Friskvård. Vi kommer att ordna möjligheter för personalen att testa på olika motionsformer, exempelvis i samband med friluftsdagar. Detta är också ett arbete som fortlöper kontinuerligt och kräver aktivitet från samtliga medarbetare. (Hemtjänst)
Arbetsplanering.
3
lt Enhetens Åtagande
'; Indikatorer Medarbetarens Åtagande
Varje vecka planerar personalen arbetsinsatserna utifrån resurser kontra behov. (Hemtjänst) Upprätta rutiner för bilskötsel. eilansvariga är utsedda inom alla hemtjänstdistrikt. Rutiner är upprättade beträffande okulär besiktning av leasingbil inför varje ny arbetsdag.
Bilskötsel.
(Hemtjänst) Planering för att informera anhöriga.
_^ ❑
Ett informationstillfälle är genomfört beträffande Trygghetsboende på äldreboendet Lunden.
Information till anhöriga.
(Hemtjänst) Lärande organisation. Diskussionerna är påbörjade under arbetsplatsträffar. Hur ser en lärande ❑ organisation ut? Gått igenom Medarbetarides där lärande organisation ingår!
Erfarenhetsutbyte.
(Hemtjänst)
Det ekonomiska läget Nattpatrullens budget visar en avvikelse på -56 909. Det beror på utökning av arbetspass under årets första kvartal för att stötta hemtjänsten på landsbygden då personalbemanning inte räckt till. Dessutom har vi haft höga kostnader för leasingbil. Nattpatrullens bil används under hela dygnet (av dagens hemtjänstpersonal och rehabiliteringspersonal) varför det uppstår mycket slitage. Detta bekostas av Nattpatrullens konto.
Förändringar under de senaste åren Nattpatrullen är en verksamhet som är flexibel och självständig. Personalen arbetar parvis under en natt. I dagsläget har de 29 fasta besök per natt i hela kommunen samt att de svarar på de akuta larm som uppstår nattetid. De bemöter de situationer som uppstår nattetid i det egna hemmet. Det ställer stora krav på personalen att kunna ta självständiga beslut då de arbetar med hela kommunen som arbetsfält. Nattpatrullen är även verksam med tillsynsinsatser vid behov vid gruppbostäder inom Stöd och omsorg samt Socialpsykiatrin.
Framtida utveckling Nattpatrullens verksamhet har haft samma personalbemanning under hela 2000-talet. I dagsläget har Natt. Vi kan konstatera att med den utveckling som råder i kommunen ombesörjer personalen idag vårdtagare med ett allt större omvårdnadsbehov. Personalidet ordinära boendet arbetar med mer kvalificerade uppgifter. Palliativ vård börjar bli ett allt vanligare inslag inom ordinärt boende.
4
Socialförvaltningen Personalpoolen 2011-06-O1
BESKRIVNING AV VERKSAMHET Personalpoolen består idag av 25 konverterade, varav ungefär hälften hela tiden går på längre vikariat. Detta innebär att det inte alltid är samma personer som arbetar i poolen, utan vi försöker placera alla på långvikariat turvis. Personalpoolen är ingen ordinär verksamhet med specifika åtaganden eller annat, utan den finns flytande lite överallt. Med detta menar jag att personalen som ingår i poolen tar del av information gällande hela området stöd och. omsorg när de arbetar över hela området. De deltar i personalmöten och planeringsdagar med de arbetsgrupper där de vikarierar. Vi har dock också en egen planeringsdag för bara poolare 1 gång/år, men innehållet är mera allmänt än för andra verksamheter med specifika verksamhetsfrågor. Poolen har inte heller någon budget i den ordinära uppfattningen, utan budgeten består av nyttjandegraden och av det timpris som andra verksamheter betalar för användande av poolen. Därmed kan jag inte upprätta en intern kontrollplan i den uppfattning som nämnden beskriver den. Jag skriver en kort beskrivning på hur personalpoolen framkommit och hur framtidsplanerna ser ut. BAKGRUND Lagen om konvertering enligt LAS 5§ 2:a st. ändrades l:a januari 2008. Tidigare blev man konverterad om man hade arbetat 1080 dagar under en 5 års period, men from den l :a januari 2008 behövs endast 780 dagar. Över natten fick vi alltsål5 nya konverterade på 75% sysselsättningsgrader utöver de 15 som redan fanns. Inom socialförvaltningen hade man redan innan provat med någonting som hette Helpoolen, där 6 anställda arbetade på heltid med att "täcka" korttidsvikariat. Helpoolen konstaterades vara för dyr och för liten för att fylla sitt syfte. 6 personer räcker inte långt för att täcka korttidsvikariat inom socialförvaltningen, samt att det var mycket svårt att hålla nyttjandegraden hög då man sällan hade heltidslånga arbetspass att erbjuda. Ju lägre nyttjandegrad, desto dyrare arbetskraft, då det innebär att arbetsgivaren måste betala heltidslön oavsett de anställda jobbat tillräckligt många timmar eller inte. Med denna erfarenhet i ryggsäcken och 30 konverterade utan egna rader, så beslutar arbetsgivaren att starta en ny personalpool istället för uppsägningar. Denna gång med 75% tjänster. Ca 10-15 av de konverterade kan man placera på olika långtidsvikariat och resten börjar en intensiv inskolning till olika arbetsplatser. Denna period är jobbig både för de konverterade men också för ordinariepersonalen som får handleda nya människor hela tiden. Vikariepoolen som består av 2 assistenter sköter arbetsplaceringarna helt och många saker måste få sin tid för att falla på plats. Det tar också en tid innan rutiner och regler är kända av alla och allt flyter på. Första året 2008 är dyrt, då det tar 1-2 månader innan vi ordentligt kommer igång med personalpoolen. Det är stora introduktionskostnader när många medarbetare introduceras på flera arbetsplatser. 2 av poolens anställda blir även långtidssjukskrivna under det första året. Det är svårt att avgöra faktisk kostnad för personalpoolen under det första året. År 2009 fungerar allt enligt planen. Vi har kunnat räkna ut en timkostnad på 210kr som de andra verksamheterna betalar vid användande av personalpoolen. Denna summa täcker även
1
h semester- och andra frånvarokostnader för personalpoolarna. Nyttjandegraden är ca. 95%, då vikariepoolsassistenterna planerar och styr arbetstimmarna mycket bra. En poolare kostar ca. 30 OOOkr/år mer för arbetsgivaren än om man skulle ta in en timvikarie. Detta beroende på att anställningsvillkoren är annorlunda. Timanställda får ingen sjukersättning av oss då de inte kan arbeta pga sjukdom eller vård av barn (endast för de dagar som de är bokade på arbete, men inte för den perioden de måste neka arbete vid bokning) + att de får semesterersättning bara för de dagar som de arbetat. Detta utgör sällan en hel semesterperiod i tid dvs semesterersättningen/år är betydligt lägre än för tillsvidareanställd personal. Ekonomerna har inte hunnit göra nya beräkningar på kostnader i nuläget, men troligtvis kommer timtaxan justeras för nästa år då löner och annat har stigit. Nyttjandegraden är konstant hög vilket talar om att poolarna nyttjas på ett effektivt sätt fortfarande. Vinster som finns med att ha en personalpool är att vi har kunnat sakta ner farten för nya konverterade, det blir ungefär 2-4 nya konverterade/år idag. Vi har som mest haft 31 konstaterat duktiga medarbetare som gör att vi kan behålla kontinuiteten för våra enskilda som får besök av kända medarbetare istället för nya vikarier hela tiden. Troligtvis har vi också kunnat bygga en positiv bild av oss som arbetsgivare med tanke på framtidens rekryteringsbehov. Även fast sysselsättningsgraden för denna personal är låg så möjliggör deras arbetsschema extra arbete. Det finns ganska många lediga dagar under veckorna vilket innebär att den anställda kan ställa sig till arbetsgivarens förfogande för extra arbete om de så önskar. Flera poolare anser att de har fått arbeta upp sin sysselsättning när de har velat. Jag ser inga stora förändringar i personalpoolens framtid, utan antalet av konverterade verkar hålla sig ungefär på samma nivå. Några kommer till och andra får egna fasta placeringar.
/ Jonna Juntunen Vik. Enhetschef Äldreboendet Klippan och Hälso- och sjukvårdsenheten, Enhetschef Personalpoolen
2
HAPARANDA STAD Socialnämndens arbetsutskott 2011-05-31
2
Sn au§58 Revisorernas rapport för 2010 Socialchef Eini Kemi redogör för revisionsrapport för Socialnämndens ansvarsutövande 2010 I den sammanfattande bedömningen påpekar revisorerna att: Socialnämndens genomförande av fullmäktiges uppdrag är otillräcklig eftersom det inte kan styrkas att nämnden har vidtagit några åtgärder utifrån minoritetsspråksprogrammet Åtgärder har vidtagits avseende Barnkonventionens implementering sedan synpunkter i förra årets granskning. Särskild rutin har antagits för Barnkonventionens tillämpning vilket är glädjande. Nämndens ledning och styrning är tillräcklig till stora delar -mål finns kopplade till fullmäktiges mål, mätbara mål finns på nämnds- och verksamhetsnivå och nämnden arbetar aktivt med förbättringsåtgärder samt åtgärder utifrån fullmäktiges besparingsdirektiv och omvärldsförändringar Brist finns avseende ledning och styrning på ekonomiområdet, nämnden har inte antagit någon internbudget fördelat per verksamhetsområde i enlighet med ekonomistyrreglerna. Nämndens uppföljning och kontroll är tillräcklig. Kontinuerliga ekonomiska och verksamhetsmässiga uppföljning sker, samt uppföljning av verksamheterna ienlighet med internkontrollplanen. Internkontrollplanen har utvecklats till att omfatta en kontroll över lagstadgade planers, handlingsplaners och andra planers aktualitet, vilket är positivt utifrån synpunkter i förra årets granskning (bilaga) Arbetsutskottet diskuterar revisionsrapporten samt vidaresänder rapporten till socialnämnden för vidare diskussion.
Revisionsrapport
Socialnämndens ansvarsutövande 2010 Haparanda stad Oktober 2010 PerÅke Brunström, certifierad kommunal revisor Andreas Jönsson , revisionskonsult
pwc Innehålls#örteckning 1 Sammanfattning, revisionell bedömning och rekommendationer ................................. 1 2 Inledning ........................................................................................................................2 2.1 Revisionsfråga ............................................................................:............................2 2.2 Metod .......................................................................................................................3 3 Granskningsresultat ........................................................................................................4 3.1 Nämndens uppdrag .................................................................................................4 3.1.1 Uppdrag från kommunfullmäktige ...................................................................4 3.2 Nämndens styrning, uppföljning och aktiva åtgärder ..............................................5 3.2.1 Ledning och styrning ........................................................................................ 5 3.2.2 Uppföljning och kontroll .................................................................................. $
0
1 Samman#attning, revisionell bedömning och rekommendationer På uppdrag av de t7irtroendevaldarevisorerna iHaparanda Stad har Kornrev inom PricevvaterhouseCoopers granskat socialnämndens ansvarsutövande. Med ansvarsutövande avses nämndens aktiva åtgärder för att leda, styra, tälja upp och kontrollera verksamheten. Syftet med granskningen är bland annat att ge revisorerna en del av det underlag som behövs ftir uttalande i 2010 års revisionsberättelse. Granskningen visar följande:
• . .Socialnämndens genomförande av fullmäktiges uppdrag är otillräcklig eftersom det innte kan styrkas att nämnden har vidtagit några åtgärder utifrån minoritetsspråksprogrammet • Åtgärder har vidtagits avseende Barnkonventionens implementering sedan synpunkter i fdnra årets granskning. Särskild rutin har antagits fdr Barnkonventionens tillämpning vilket är glädjande. . Nämndens ledning och styrning är tillräcklig till stora delar -mål finns kopplade till fullmäktiges mål, mätbara mål finnspå nämnds-sch verksamhetsnivå och nämnden arbetar aktivt med förbättringsåtgärder samt åtgärder utifrånfullmäktiges besparingsdirektiv och omvärldsförändringar: Brist finns avseende ledning och styrning på ekonomiområdet - nämnden har inte antagit någon internbudget fdrdelat per verksamhetsområde ienlighet med ekonomistyrreglerna.
• Nämndens uppf731jning och kontroll är tillräcklig. Kontinuerliga ekonomiska och verksamhetsmässiga uppföljning sker, samt uppföljning av verksamheterna i enlighet med internkonirollpianen. Internkontrollplanen har utvecklats till att omfatta en kontroll över lagstadgade plone rs,--l hanc tn p åners och andra planers aktualitet, vilket är positivt utifrån synpunkter i förra årets granskning
Sammantaget görs bedömningen att socialnämndens ansvarsutövande ihuvudsak har varit tillfredsställande underår 2010. För att utveckla sitt ansvarsutövande bör nämnden prioritera följande: • Beakta fullmäktiges mål och^tgärder avseende minoritetsspråksprogrammet ^ ^ Säkerställa uppfdljning av tillägg/justeringar i verksamhetsplan ' Besluta om internbudget i enlighet med r^rkiet • Beakta övriga synpunkter i rapporten Soclslnämndens ansvarsutövande 2010, Haparanda stad. 2010-1 Q-28
1
/%
2 Inledning Av kommunallagen och god revisionssed ftiljer att revisorerna årligen ska granska alla styrelser, nämnder och fullmäktigeberedningar. Kommunstyrelsen och facknämnderna är kommunens verkställande och beredande organ. I uppdraget ingår att förvalta och genomföra verksamhet enligt fullmäktiges uppdrag, lagar och föreskrifter. De bereder även frågor och ärenden tillfullmäktige. Kommunstyrelsen har därtill uppdraget att leda och samordna förvaltningen samt ha uppsikt över den verksamhet som bedrivs av andra nämnder och i kommunala t^ireiag/kommunalförbund. För att fullgöra sita uppdrag måste respektive nämnd och styrelse bygga upp system, och verktyg för ledning, styrning, uppföljning, kontroll och rapportering samt säkerställa att dessa verktyg tillämpas på avsett sätt. Granskning av nämndens ansvarsutövande 2009 visade att lagstadgade planer inte var aktuella, arkivbeskrivning saknas-och dokumenthanteringsplan inte var antagen av nämnden. I övrigt gjordes bedömningen att nämndens ledning och styrning, uppföljning och kontroll samt fullgörande av fullmäktigeuppdrag var tillfredssäilande. För att utveckla ansvarsutövandet rekommenderades nämnden att
• tydligare koppla verksamhetsplan till fullmäktiges vision, mål och strategier. • nämnden bör skapa rutin som säkerställer att lagstadgade planer ajourhålls. • upprätta en tillt23rlitlig rufvn för information om/beredning av särskilda fullmäktigeuppdrag. • säkerställa att fullmäktiges beslut verkställs avseende Barnkonventionen. • säkerställa att återrapportering till nämnd fokuserar på bedömd måluppfyllelse (verksamhet och ekonomi).
2.1 Revisionsfråga Granskningen ska besvara tliljande revisionsfrågor: - Vidtar socialnämnden tillräckliga åtgärder tiar att leda, styra, ftilja upp och kontrollera verksamheten, inklusive åtgärder utifrån 2009 års ansvarsutövandegranskning7 - Genomför socialnämnden verksamheten enligt fullmäktiges uppdrag? Vidare avser granskningen översiktligt beröra införandet av LEAN. Nämndens ansvarsutövande bedöms utifrån en tregradig skala; otillräcklig, til[fredsställandealler väl utvecklad. Socialnämndens ansvarsutövande 2010 , Haparanda stad. 2090-10-2&
2
2.2 Metod Granskningen har skett genom översiktlig analys av dokument såsom protokoll, ekonomisk redovisning, budget- och måldokument samt genom överläggning mellan nämnden och revisorerna. Bedömningen av nämndens ansvarsutövande bygger till stor del på resultatet av revisorernas överläggning med nämnden . Tidsmässigt har granskningen i huvudsak avgränsats till verksamhetsåret 2010.
Socialnämndens ansvarsutövande 2411), Haparanda stad. 2010-14-26
3
13 pwc 3 Granskningsresuitat 3.1 Nämndens uppdrag I socialnämndens reglemente, som fastställts av kommunfullmäktige 2007-06-18, framgår vilka verksamhetsområden som nämnden har ansvar för. Nämnden har ansvar för; • Äldreomsorg, inklusive kommunal hälso- och sjukvård Handikappomsorg • Individ- och familjeomsorg • Färdtjänst
+ Bostadsanpassningsbidrag Nämnden har av fullmäktige även delegerats befogenheten att besluta om den egna förvaltningsorganisationen.
3.1.7 Uppdrag från kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har 2009-12-21 beslutat att lagen om valfrihet ska tillämpas inom verksamhetsområdet hemtjänsten. Av granskade protokoll framgår återkommande rapporteringar från förvaltningen under 2010 om arbetet med införandet. Vid samma fullmäktigesammanträde antogs ett reviderat program fair minoritetsspråk (samiska, finska och meän kieli). För socialnämnden återfinns mål och åtgärder från 2004 som bl a ställer krav på att service och information på minoritetsspråk ska garanteras inom verksamhetsområdena. För 2010 antogs ett tillägg för äldre- och handikappomsorgen: "Kommunen skall påverka landstinget (vårdcentralen) så att servicen och informationen på minoritetsspråken förbättras." Vidare framgår det av programmet för minoritetsspråk att varje nämnd ansvarar för att åtgärderna i programmet skrivs in i #örvaltningarnas verksamhetsplaner. Av granskade dokument framgår det inte huruvida nämnden har vidtagit några åtgärder utifrån 2010 års tillägg. I övrigt vad gäller minoritetsspråksprogrammet återfinns inga åtgärder i granskat flirslag till verksamhetsplan 2010. I sammanhanget kan det nämnas att det på nämndssammanträdet inrars framfördes att det finns synpunkter på vilket språk som används av personalen i vårdtagarens närhet. Enligt nämnden har inte minoritetsspråksprogrammet behandlats i nämnden. Kommunfullmäktige beslutade § 9/apr 09 att politiska beslut och kommunal verksamhet ska utgå från Barnkonventionen. Vid överläggningen med nämnden under 2009 års granskning gavs uppgift om att implementeringen av Barnkonventionen diskuterades i nämndens arbetsutskott och att verksamhetsplanen 2010 skulle innehålla en skrivning om att socialnämndens beslut ska utgå från Bannkonventionen. Socialnämnden behandlade 2009-11-10 verksamhetsplanen för 2010 där det beslutades att anta planen med ett tillägg till nämndens mål -att arbetet med barn och familjer, förutom BBIC, anpassas utifrån Barnkonventionen och Kvinnokonventionen. Socialnämndens ansvarsutSvande 2010 , Haparanda stad. Zo1o-1a2s
4
ly .^
pwc
Vi har tagit del av ett dokument som anges vara ett ftirslag till verksamhetsplan och ej antagen av nämnden. Av det granskade förslaget till verksamhetsplan 2010 framgår inte detta tillägg. Socialnämnden har dock i december 2009 beslutat om en rutin för Barnkonventionens tillämpning. Rutinen ska följas upp årligen och rapporteras till socialnämnden . Bland annat nämns att uppftiljningsbara mål för ekonomiska och sociala rättigheter t7ir barn ska finnas i nämndens verksamhetsplan, vilket därmed kommer att gälla from 2011 års plan.
Bedömning: Vår bedömning är att socialnämndens genomf7irande av fullmäktiges uppdrag är otillräcklig eftersom det inte kan styrkas att nämnden har vidtagit några åtgärder utifrån minoritetsspråksprogrammet. Det kan inte heller styrkas att verksamhetsplanen innehåller de skrivningar rörande Kvinnokonventionen och Barnkonventionen som nämnden beslutat om. Det är dock glädjande att nämnden har antagit en särskild rutin för Barnkonventionens tillämpning. Vi rekommenderar nämnden att i framtida verksamhetspianeringbeakra fullmäktiges mål och åtgärder avseende minoritetssptåksprogrammeteamt att säkerställa uppföljning av tillägg/justeringar i verksamhetsplan.
3.2 Nämndens styrning , uppföljning och aktiva åtgärder 3.2.1 Ledning och styrning Som beredande och verkställande organ har nämnden att fatta beslut inom ramen fär sitt uppdrag. Nämndens ledning och styrning granskas med avseende på t ex mätbara mål, planeringsdokument, riktlinjer, ånsvarsfördelning och organisering. Kommunfullmäktiges styrning av socialnämnden sker huvudsakligen genom nämndereglemente, budget- och strategiplan. I fullmäktiges planeringsdirektiv, som årligen fastställs av fullmäktige i juni månad , anges att nämnderna under december 2010 -ska fastställa nämndebudget och verksamhetsplan för åren 2011 -2013 inom den av kommunfullmäktige fastställda ramen. Direktiven till budget och strategiplan 2011-2013 innebär ett besparingskrav på socialnämnden motsvarande 1,5 mnkr. Enligt tillplanen behandlar kommunfullmäktige budget- och strategiplan för åren 20112013 den 20 december 2010. Den gällande budget- och strategiplanen 2010-2012 innehåller ett antal övergripande verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk hushållning sam ska ligga tillgrund fär facknämndernas och verksamheternas egna mål. De övergripande målen är + Befolkningstillväxt i konvnunen • Arbetslösheten i kommunen ska minska • Sjukfrånvaron bland de kommunanställda ska minska Sacl9lnämndens ansvarsutövande 2010, Haparanda stad. 2010-10-28
5
pwc • Större andel elever ska lämna grundskolan med godkända betyg i kärnämnena och från gymnasiet med behörighet för högskolan • Kostnaden inom barnomsorgen per invånare ska inte vara högre än av SKL feamtagna kostnader för riket • Kostnaden inom grund- och gymnasieskolan ska inte vara högre än av SKL beräknad standardkostnad för Haparanda kommun • Kostnaden för äldre-, handikapp- och individ/familjeomsorg ska inte vara högre än av SKL beräknad standardkostnad för Haparanda kommun Vidare framgår det av det strategiska dokumentet bl a att det i alla uppföljningar och utvärderingar i kommunen ska ingå perspektiv på jämställdhet, hälsa och medborgarperspektiv. Vid genomgång av nämndens protokoll fdr perioden november 2009 till september 2010'har ingen uppföljning av verksamhetsplan skett, varför det heller inte kan styrkas att ovan nämnda perspektiv är beaktade i uppföljningen. Vår tolkning är dock att detta gäller samtliga uppföljningar, vilket därmed även omfattar verksamhetsuppföljningar. Av granskade protokoll framgår inte att dessa perspektiv har återgetts i de uppföljningar som redovisats av verksamheterna. Enligt nämnden finns medvetenhet om problemen med att skapa en enhetlig struktur i verksamhetsplanen utifrån de visioner, mål och värderingar som antas av kommunfullmäktige. Ett arbete pågår inom kommunen för att styra upp verksamhetsplanering, rapportering och intern kontroll. Nämndens förhoppning är att detta kommer att leda till att dessa problem avhjälps. Som nämnts ovan (3.1.1) har nämnden 2009-11-10 antagit verksamhetsplan för 2010. Det dokument vi haft att tillgå är märkt som ett förslag som inte antagits av nämnden. Enligt nämnden är detta den plan som antagits av nämnden och ska inte ses som ett förslag. X planen redovisas vision, verksamhetsidts, strategi, organisation samt måI för nämnden och effektmål för verksamheterna. Effektmålen är mätbara och ska följas upp genom enkäter till brukare och personal samt genom mätningar och utvärderingar inom verksamheterna. Det forns koppling till vissa av fullmäktiges övergripande mål; sjukfrånvaron bland anställda ska vara under 5 %, ekonomigruppen ska utveckla samarbete och rutiner med Arbetsförmedlingen angående unga arbetslösa för att förhindra långvarig sysslolöshet.
Målen har inte kopplats till aktiviteter eller till verksamheternas effektmål förutom i ett fall där ett effektmål inom särskilda boenden/äldreomsorgen är att 90 % av personalen ska nyttja erbjuden friskvård. Noteras kan att målet avseende kostnad fdr äldre-, handikappock individ/familjeomsorg i förhållande till standardkostnad inte har tagits upp i nämndens verksamhetsplan. En fdrdjupad granskning genomfördes av revisorerna hösten 2010 avseende effektiviteten i särskilt boende där det framgick att nämnden inte arbetat aktivt med detta mål. Enligt nämnden tas detta mål upp i samband med delårsrapporteringen. Det arbete under året som kan kopplas ihop med målet är en omfördelning av resurser till IFO som hittills legat lågt vad gäller kostnader i förhållande till standardkostnad. 5oclalnämndens ansvarsutövande 2010, Haparanda stad. 2410-10-26 g
Dokumentgranskningen visar dock att anledningen till omfördelningen främst gjorts fair att möta en ökad kostnad för försörjningsstöd och barnskyddsärenden inom IFO. Vidare noterar vi att det framgår av nämndens strategi att verksamheten ska bedrivas med åtanke av hållbar utveckling inom miljöområdet . Bland nämndens rnål och effektmål återfinns ingen koppling till denna strategi.
Nämndens verksamstyrning har därutöver skett genom • uppdrag till IFO att under första kvartalet 2010 anordna utbildning fdr nämndens ledamöter om Barnkonventionen och Kvinnokonventionen (nov 09),
.• förändring av bistånd till begravningskostnader samt revidering av riktlinjer avseende begravningskostnader (nov 09), • fastställande av kvalitetskrav och kvalitetsdeklaration för hjälp i hemmet (nov 09), • bifall till förslag att inrätta trygghetsboende och fler platser för vård- och omsorgsboende (nov 09), • beslut om tillägg till nämndens interkontrollplan -komplettering av revideringsplan för samtliga planer antagna av socialnämnden (nav 09), • inrättande av träningsboende inom missbruksvården (dec 09), • beslut om interkontrollplan 2010 (dec 09), • beslut om att upprätta mätbara mål för entreprenadverksamhet iverksamhetsplanen 2011 (dec 09}, • antagande av rutin för Barnkonventionens tillämpning (dec 09), • antagande om reviderade riktlinjer för insatser till psykiskt funktianshindrade (dec 09), • ansökan om permanent BBIC-licens (mar 10}, • beslut om föreningsbidrag där ansökt summa översteg budgeten på 500' (maj 10), antagande av kvalitetsplan för lF0 (maj 10) • fastställande av rutiner och riktlinjer för familjestöd (aug 10}, Inom ekönomiområdet noteras att nämnden 2010 -03-23 har tagit del av socialförvaltningens verksamhetsbudget flir 2010, färdelat bl a per socialchef, avdelningschefer och enhetschefer, och lagt den med godkännande till handlingarna. Enligt gällande ekonomistyrningsdokument ska nämnden fastställa budget för underliggande nivå, d v s per verksamhetsområde, vilket enligt protokollet inte har skett i detta fall. Enligt nämnden har fattat beslutet och att detta handlar om en felskrivning i protokollet. 5nclalnämndens ansvarsutövande 2010, Haparanda stad. 2010-10-28
7
pwc Vidare har ekonomisk styrning skett utifrån besparingskrav (1,S mnkr) och ökade kostnader inom IFO (4,5 mnkr) genom beslut att bl a.se över reglerna tör föreningsbidrag och minska dess budget, minska utbildningsanslaget samt överföra 4,S mnkr från äldreomsorgen, handikappomsorgen och de gemensamma verksamheterna till individ- och familjeomsorgen. 3.2.1.1 LEAN inom socialnämndens verksamheter I kommunen pågår ett projekt med syftet att implementera LEAN i kommunens verksamheter. I chefsrapporten december 2009 informerar förvaltningschefen om att enhetschefer, förvaltningschef och administration under tuår dagar ska utbildas i LEAN samt diskutera implementeringen. Socialnämndens ordförande inbjöds för att skapa politisk förankring för framtiden. Någon uppföljning av LEAN-projektet framgår inte av granskade dokument. Bedömning: Vår bedömning är att nämndens ledning och styrning är tillräcklig till stora delar. Nämnden har må[ kopplade till fullmäktiges mål, om än inte samtliga, mätbara mål på nämnds- och verksamhetsnivå samt arbetar aktivt med förbättringsåtgärder. Nämnden har också vidtagit åtgärder utifrån fullmäktiges besparingsdirektiv ock omvärldsförändringar bl a genom att besluta om omfördelning av resurser mellan verksamhetsområdena. Vad som saknas är att uppföljning sker utifrån de av fullmäktige beslutade perspektiven jämställdhet, hälsa och medborgarperspektiv samt mål kopplade till hållbar utveckling utifrån nämndens strategi. Vidare anser vi det inte vara tillfredsställande att nämnden formelit inte har beslutat om en budget fördelat per verksamhetsområde ienlighet med ekonomistyrningsreglerna. Vi rekommenderar nämnden att i fortsättningen säkerställer att beslut orn internbudget också formuleras som beslut i protokollet samt i övrigt beakta de brister som framförs ovan.
3.2.2 Uppföljning och kontroll Under detta avsnitt granskas hur nämnden säkerställer att fullmäktiges mål och riktlinjer och de egna besluten tillämpas och genomförs. I nämndens reglemente anges exempelvis att nämnden regelmässigt ska återrapportera till fullmäktige hur verksamhet och ekonomi utvecklas.
Socialnämnden har under granskningsperioden, förutom direktiv för uppföljning/ utvärdering i enskilda ärenden, utfärdat vissa samlade direktiv för uppföljning och utvärdering. Nämnden har i december 2009 antagit internkontrollplan tör år 2010. I planen anges vad som skall granskas under året, hur granskningen skall genomföras, hur rapporteringen skall genomföras och vem som ansvarar för granskningen. I planan ingår dessutonn en revideringsplan för handlingsplaner, såsom Handikapplan, Dokumenthanteringsplan, Jämställdhetsplan, verksamhetsplan mm. Av revideringsplanen framgår när planen är skapad/senast reviderad samt tidpunkt för nästa revidering. I sammanhanget Socialnämndens ansvarsutövande 2010 , Haparanda stad. 2010-10-26
8
pwc kan det nämnas att 2009 års ansvarsutövande visade att det fanns en dokumenthanteringsplan upprättad 2002 men inte antagen av nämnd. I revideringsplanen anges dokumenthanteringsplanen vara skapad/senast reviderad 2007 samt att den ska revideras vid behov, vilket inte överensstämmer med tidigare uppgifter. Vid revisorernas träff med nämnden fördes detta på tal och nämnden avser att undersöka saken och vidta nödvändiga åtgärder Granskningen visar att nämnden får kontinuerlig rapportering från verksamheten. Det sker bl a under punkten "chefsrapport". Rapporteringen avser huvudsakligen aktuella händelser i fråga om verksamhet, personal och organisation. Därutöver sker även uppföljningar och återkopplingar utifrån särskilda händelser eller på begäran av socialnämnden, t ex utifrån att särskild verksamhet uppvisar tecken på brister och/eller avvikelse från budget. Även återrapportering av nämndens ekonomi har skett kontinuerligt genom kamrerens "snabbrapport"/ekonomisk tappört. Nämndens återrapportering till kommunfullmäktige har under perioden skett i samband med behandling av delårsrapporten januari -augusti. Ett underskott på 3,1 mnkr prognostiseras vilket hänfdrs till ökning av kostnader kopplade till försörjningsstöd och barnskyddsärenden. Rapporten följer även upp fullmäktigemålet avseende kostnad i förhållande till standardkostnad vilket visar en hög kostnad inom äldreomsorg samt en Iåg kostnad inom IFO. Handikappomsorgen jämför kostnad per invånare med riket i brist på uträknad standardkostnad för verksamhetsområdet . Iövrigt lämnas ingen återkoppling kring hur nämnden bidrar till övriga målsättningar (minskad sjukfrånvaro och arbetslöshet).
I
När det gäller ekonomiområdet konstateras att nämnden vidtagit aktiva åtgärder för att bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. I övrigt noteras att nämnden i december 2009 behandlat revisionsrapporten från september 2009, Entreprenad inom äldreomsorgen. Enligt protokollet har inte revisionsrapporten kommit nämnden till del i tid för att tas hänsyn till i arbetet med socialnämndens mål 2014 . Beslut fattades av nämnden att uppriitta mätbara mål för socialnämnden vad gäller entreprenadverksamhet i verksamhetsplanen 2011. Under hösten 2010 har en fördjupad granskning avseende effektiviteten inom äldreomsorgen genomflirts som bl a visade att det inte kunde styrkas att nämnden bedriver en effektiv verksamhet inom området . Bedömningen grundade sig bl a i att nämnden har en jämförelsevis hög kostnad i förhållande till standardkostnad inom äldreomsorgen totalt, en jämförelsevis hög kostnad flit särskilt boende pet invånare och att det finns en överkapacitet avseende särskilt boende -platser där platser upptas av brukare vars vårdbehov inte motiverar särskilt boende. Granskningen visade också att nämnden har vidtagit åtgärder för att effektivisera verksamheten, hl a genom bildande av trygghetsboende och därmed en anpassning av verksamheten till vårdbehovet Nämnden rekommenderades att följa kostnadsutvecklingen inom särskilt boende efter införandet av Socialnämndens ansvarsuttivande 2010 , Haparanda siad. 201 Q-70-2B
9
trygghetsboende, djupare analysera kostnad inom äldreomsorgen totalt i förhållande till standardkostnad samt att tillse att framtida effektiviseringsarbete utgår från uppsatta effektivite#smål. Vid tidpunkten för granskningen har inte revisorernas fördjupade granskning ay expedierats. Nämnden har dock inför e överläggning med revisorerna givits möjlighet att läsa ett rapporten för att diskutera resultatet. Bedömning: Vi bedömer att nämndens uppföljning och kontroll är tillräcklig. Kontinuerliga ekonomiska och verksamhetscxtässiga uppfoljning sker, samt uppföljning av verksamheterna i enlighet med internkontrollplanen. Positivt är att nämnden utvecklat planen till att även omfatta lagstadgade planer, handlingsplaner och andra planer som emellanåt är i behov av revidering. Med tanke på förra årets gransknings som visade att dakumenthanteringsplanen inte var antagen av nämnden bör det dock säkerställas att så sker. Vi noterar även att kostnad i förhållande till standardkostnad följts upp i samband med delårsrapporteringen förutom avseende handikappomsorgen där nämnden istället har jämfört kostnad per invånare med riket. Att jäm#öra med riket ger enligt vår mening inte en tillräckligt rättvisade bild då hänsyn inte är tagna till strukturella skillnader. Vi rekommenderar att nämnden framöver jämför sin verksamhet med kommungruppen jämförbara kommuner (standardkostnad för äldreomsorg, invånarantal och verksamhet i egen regi) för att få jämförelsetal som väger in faktorer vilka bättre stämmer överens med Haparandas förutsättningar.
zoia-io-a6
Andreas Jönsson, Projektledare PerÅke Brunström, Uppdragsledare
Socialnämndens ansvarsutövande 2010 , iiaparanda stad. 2010-10-26
10
Haparanda stad 2011-43-28
1 {3)
Revisorerna För kännedom Haparanda stad Kommunfullmäktiges presidium Kommunstyrelsen Partiernas gruppledare Nämnderna
Kommunstyrelsens och nämndernas ansvarsutövande verksamhetsåret 2010
Bakgrund Av kornmuru^llagen och god revisionssed följer att revisorerna årligen ska granska alla styrelser och nänander_ T styrelsernas och nämndernas uppdrag ingår att förvalta och genomföra verksamhet enligt fullmäktiges uppdrag, lagar och föreskrifter. Kommunstyrelsen har därtill uppdraget att leda och samordna fdrvaltningen samt ha uppsikt över verksamhet som bedrivs av andra nämnder och kornmanens företag. För att fullgöra sitt uppdrag måste respektive nämndlstyrelse skapa förutsättningar i forna av system och rutiner för ledning, styrning, uppföljning, kontroll och rapportering samt säkerställa att dessa tillämpas på avsett sätt. En viktig del av revisorernas årliga granskning är att pröva nämndernas och styrelsens ansvarsutövande. Med ansvarsutövande menas nämndens/styrelsens aktiva åtgärder för att leda, styra, följa upp och kontrollera verksamheten.
Ansvarsutövande verksamhetsåret 2010 För år 2014 har granskningen av kommunstyrelsens och nämndezxzas ansvarsutövande inriktats mot följande; 1. Uppföljning av 2009 års ansvarsutövande
2. Verkställande av kommunfullmäktigeuppdrag 3. Övergripande styrning och kontroll av verksamhet och ekonomi
Haparanda stad 2011-03-28
Revisorerna Granskningen har skett genom översiktlig analys av dokument såsom protokoll, ekonomisk redovisning, budget- och måldokument samt överläggningar mellan styxelsen/respektive nämnd och revisorerna. Bedömningen av ansvarsutövandet har till stor del skett utifrån resultatet av revisorernas överläggningar med styrelsen och nämnderna. I granskningen har vi biträtts av sakkunniga från Kornrev inom I'wC. Sammantaget visar granskningen att ansvarsutövandet istyrelsen och nämnderna i stort har varit tillräckligt inom de granskade områdena. Vår bedömning grundar sig på att vi har kunnat verifiera aktiva åtgärder inom styrelsen och nämnderna i syfte att styra, följ a upp och kontrollera verksamheten. Vidare visar granskningen bl a att • Revideringen av minoritetsspråksprogrammet med de åtgärder som formulerats för 2010 inta har beaktats av styrelsen och nämnderna. • Strategi för förverkligandet av barnkonventionen saknas alltjämt trots revisorernas påpekande vid fjolårets ansvarsutövandegranskning. Styrelsen och nämnderna har inte analyserat och konkretiserat på vilket sätt fullmäktiges beslut avseende barnkonventionen ska verkställas. o Socialnämnden har dock tagit ett steg i rekommenderad riktning genom beslut att ta in Barnkonventionens tillämpning i verksamhetsplanen. • Det finns ett behov av att förbättra styrningen utifrån fullmäktiges mål och prioriterade områden. o Årets granskning visar att samtliga nännxider utom kommunstyrelsen har upprättat verksamhetsplan för 2010, vilket var fallet även vid förra årets granskning. o Granskningen visar, i likhet med föregående år, att styrelsen och nämndernabör utveckla verksaxnhetsplanearbetet för att tydliggöra och konkretisera på vilket sätt kommunfullmäktiges mål ska uppnås. • Internbudget har inte fastställts av socialnämnden och kommunstyrelsen i enlighet med gällande ekonomistynningsregler. • Det frans ett behov av att systematisera uppföljningsrutinerna utifrån de värdegrunder {jämställdhet, hälsa och medborgarperspektiv) som enligt fullmäktige ska ingå i samtliga uppföljningar och utvärderingar. • Vi noterar att ingen åtgärd vidtagits av Ks under 2010 med anledning av granskningen avseende 1''rovincia Bothniensis
Haparanda stad 201.1-03-28
z2 Revisorerna
Revisorernas sammanfatfiande bedömning Avslutningsvis bedömer vi att ansvarsutövandet istyrelsen och nämnderna i huvudsak varit tillfredsställande. Vi rekommenderar styrelsen och nämnderna att beakta ovan nämnda iakttagelser samt i övrigt det redovisade resultatet av ansvarsutövandegranskningen ibilagda rapporter. För anda stads r^4isorer, dag som ovan
Antero Nousiainen
Bilagor: Kevisionsrapporter "Kommunstyrelsens ansvarsutövande 2010 , Haparanda kommun", mars 2011, "Barn- och ungdomsnämndens ansvarsutövande 2010, Haparanda kommun ", december 2010", Socialnämndens ansvarsutövande 2010, Haparanda kommun", oktober 2010, "Samhällsbyggnadsnämndens ansvarsutövande 2010 , Haparanda kommun" december 2010, Kornrev inom PwC
HAPARANDA STAD Socialnämndens arbetsutskott 2011-05-31
3
Sn au§59 Delårsbokslut per den 30 april 2011 Kamrer Mona Öhlund föredrar delårsbokslutet för första tertialen 2011 och uppföljningen av måluppfyllelsen av nämndens mål för 2011. Prognosen för 2011 visar ett minusresultat på 1,5 miljoner kronor. Resultat beror på ökade kostnader för försörjningsstöd, familjehemsplaceringar, stängning av OBS-platserna i Haparanda, ombyggnad av Solgårdens vård- och omsorgsboende och vissa andra fördyrade kostnader för socialförvaltningen. Genomgång av måluppfyllelsen för socialnämndens mål för 2011 visar att endast målet för budget i balans uppnås inte. De övriga mål är redan uppnådda eller på väg att uppnås under året. (bilaga) Arbetsutskottet konstaterar att verksamheternas måluppfyllelse är god samt beslutar föreslå socialnämnden Att nämnden skall ta del av verksamheternas måluppfyllelse hittills under 2011 samt att följande åtgärder vidtas för att nå en budget i balans. I syfte att minska utbetalningen av försörjningsstöd fortsätter samverkansprojektet med arbetsförmedlingen om kommunala anställningar till personer som har rätt till särskilt anställningsstöd och/eller till instegsjobb (flyktingar). Nu när Södergården blivit inflyttningsklart stängs det tillfälliga korttidsboende med fyra platser.
Delårsrapport Tertial 'I Socialnämnden
2S Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ...................................................................................................................3 1.1 Resultaträkning ............................................................................................................................4 2 Driftsanalys .......................................................................................................................... 4 3 Målredovisning .................................................................................................................... 6
Socialnämnden, Delårsrapport Tertial 1 Nämnder + Bolag 2(7)
1 Sammanfattning Under årets första månader har försörjningsstödet varit lika högt som under 2010 samma period. Detta innebär att vi kommer att få ett underskott på försörjningsstöd om utvecklingen fortsätter i den riktningen. Åtgärder för att undvika detta: Samverkansprojekt med arbetsförmedlingen om kommunala praktikplatser till personer som har rätt till särskilt anställningsstöd samt till instegsjobb (flyktingar). Det ökade antalet barnskyddsärenden det senaste året innebär att familjehemskostnaden ökat kraftigt och ej kommer att hålla budgeten i år. På grund av avsaknad av avtal med landstinget om sjukvård i ordinärt. boende har inga ersättningar kommit oss tillhanda under hela året 2011. Avtalet kommer att bli klart under juni månad men kommer att innebära att vi endast får ersättning för ärenden där hemtjänst ej ingår. Här kommer intäkterna att minska kraftigt jämfört med förra året samtidigt som avsaknaden av OBS platser innebär att vi fatt ett större ansvar för sjukvård i hemmet över lag. Den totala avvikelsen för socialförvaltningen ser ut att bli 1 502 tkr. I beloppet ingår också ytterligare ett ärende inom psykiatrins nya lagstiftning öppen tvångsvård, som berör personer som ej längre är landstingsansvar men ej är tillräckligt friska för att återgå till hemorten (institutionsplacering krävs). En sak som ytterligare försämrat vår ekonomi är de förseningar som drabbat färdiställande av den nya Södergården till vård och omsorgsboende. Vi har varit tvungna att öppna tillfälligt korttidsboende med fyra platser för att få plats med alla som har behov av särskilt boende under byggnationstiden. Planeringen är att det nya boendet öppnas i början på juni och vårt mål är att stänga det tillfälliga korttidsboendetuecka 24 eller senast den 1 juli 2011.
Socialnämnden, Delårsrapport Tertial 1 Nämnder + Bolag 3(7)
7.7 Resultaträkning Tkr
Budget Prognos Avvikelse
Intäkter
-65 900 -78 504 12 604
Kostnader I
251 476 265 582 -14 106
Summa
185 576 187 078 -1 502
2 Driftsanalys Tkr
^
Budget
_ _ Avvikelse
^ Prognos
Gemensam verksamhet
14 919
15 193
-274
Stöd och omsorg, äldre
99 520
100 432
-912
Stöd och omsorg, funktionsnedsatta
43 801
42 109
1 692
Individ- och familjeomsorg
27 336
29 344
-2 008
^ _ 185 576
187 078
-1 502'.
Summa
Gemensam verksamhet Föreningslokaler ej avyttrats, trots att budgeten ej finns from 20110101, detta beroende på uppsägningstid för avtalen. Kostnaden balanseras dock av att personalkostnaderna varit mindre än beräknat. Trots en del sjukskrivningar har vi ej tagit vikarie under vintern. En post som blivit dyrare är trygghetstelefonerna, dessa har blivit vanligare och många fler än tidigare har behov av trygghetstelefon.
Stöd och omsorg, äldre Under Lundens ombyggnation har platsbristen vid äldreomsorgens särskilda boenden varit påtaglig och ett tillfälligt korttidsboende har öppnats under februari månad. Detta har inneburit merkostnader för äldreomsorgen. Situationen kommer troligtvis att bli mycket bättre när Lundens 20 platser blir inflyttningsklara imaj. Vidare har hemtjänsten fått ta emot många fler svårt sjuka från landstinget eftersom det inte längre finns OBS-platser i Haparanda och alla ej kan beredas sjukhusvård så länge behov finns. Många svårt sjuka skickas tidigare hem idag, vilket ger merkostnader för kommunen. Utvecklingen vid NLL gällande tidigare hemgång är något som kommunen dessvärre inte rår
Socialnämnden, Delårsrapport Tertial 1 Nämnder + Bolag 4(7)
a s' på. Det finns dock förhoppningar om att ett par OBS platser ändå öppnas under året, vilket kommer att underlätta betydligt rent ekonomiskt, då NLL förmodligen köper dessa platser av oss.
Stöd och omsorg , funktionsnedsatta Överskottet beror på färre mångd ärenden inom LSS, detta kan dock förändras under årets gång. Vi har också placerat ett par brukare i vård och omsorgsboende, då hjälpbehovet varit för stort för att de skall klara sig i hemmet längre. Vid våra LSS boenden har vi en ny verksamhet som inte är budgeterad fullt ut och det är stöd i hemmet för funktionshindrade. Verksamheten är efterfrågad av dem som inte är så svårt fimktionshindrade att de behöver särskilt boende.
Individ- och familjeomsorg Försörjningsstödet har visserligen stabiliserat på senare tid och ökningen har avtagit, men det är fortfarande hög arbetslöshet och många ustämplade ur a-kassan, så vi räknar med att budgeten för försörjningsstöd ej kommer att hålla i år heller . Åtgärder; Samverkan med arbetsförmedlingen och övriga förvaltningar för att hitta praktikplatser som ger särskilt anställningsstöd åt de drabbade minskar förhoppningsvis kostnaden för försörjningsstöd. Socialpsykiatrin kommer att få förhöjda kostnader under andra halvåret p g a en placering inom psykiatrin, där kostnadsansvaret faller på kommunen. Familjehemskostnaderna håller inte budget p g a ovanligt många placeringar. Dessa kommer att fortgå året ut samt troligtvis många år till, då det handlar om små barn.
Socialnämnden, Delårsrapport Tertial 1 Nämnder + Bolag 5(7)
3 Målredovisning ^ KFa Inriktningar
^
Nämndens Mål
Kommentar
Aktivt informera om Lagen Om
Socialförvaltningenharuid fyra tillfällen
Valfrihet (LOV).
underjanuari-april informerat
Marknadsföra och
utveckla Haparanda som en besöksort Utökat samarbete med och mellan företagen
Ett brett och dynamiskt näringsliv som ger fler
Haparandabor arbete Arbeta för fler
-
nyetableringar
såvälallmänheten, presumtiva
vårdtagare och boenden samt potentiellaföretagare/utförare om valfrihetssystemet inom hemtjänsten.
Förankra och förbättra relationen till det lokala näringslivet Utveckla och stimulera
infrastrukturen i, till och från Haparanda Vi ska skapa ett hållbart, långsiktigt och klimatsmart Haparanda
-
En miljöplan för förvaltningen upprättas tillsammans med kommunens klimatstrateg
Miljöstrategen är inbokad på flera platser, har hunnit vara på några, arbetet pågår enligt plan.
Haparanda ska vara en attraktiv, säker och trygg kommun för alla ^
`^
Aktivt samverka med andra myndigheter och föreningar för ett tryggare Haparanda
Avtal tecknat med några frivilligföreningar, fler är på gång.
Hög kundnöjdhet gällande
Arbete pågår med kompetensutvecklingsplanerfär hela
att bo i och vilja flytta till Medborgaren i centrum
^
bemötande, tillgänglighet, delaktighet och kunnig personal ^^ ^ i
y
^u,
socialförvaltningen.
Alla verksamheter tillämpar BBIC (Barnens Behov i Centrum) som
Metoden tillämpas och arbete pågår med att förverkliga målet. Utbildning inom
metodide ärenden där barn finns med
BBIC är inbokad under maj och juni månad.
Alla verksamheter skall i såväl
I och med att kommunen fått ordinarie
BBIC licens finns barnkonventionens handläggning som verkställighet beakta de mål som är uppsatta i FN:s intentioner inbyggt i utredningsmallarna och systemet. barn- och kvinnokonvention. Mer kulturinslag inom
Arbete pågår.
socialnämndens verksamhetsområde Alla brukare ur
Vi ska förbättra ^^
tillgängligheten inom, till
och från Haparanda.
;
minoritetsspråksgrupperna skall
bemötas på sitt eget språk
Haparanda stad ska ' vara en attraktiv, kreativ
Frisknärvaron bland anställda ska öka. För nämndens
och framtidsriktad arbetsplats
verksamhetsområde är målet att frisknärvaron skall uppgå till 96 (sjukfrånvaron högst 4 %)
',
Arbete pågår inom hela förvaltningen.
Socialnämnden , Delårsrapport Tertial 1 Nämnder + Bolag 6(7)
KF:s Inriktningar
Nämndens Mål
Kommentar
God ekonomisk
Budgeten skall vara i balans
Måletgår ej att nå i år p g a ökade
hushållning (Budget och strategiplan 2011- i^
kostnader inom områdenaförsörjningsstöd, barnskydd,
2013) ^
missbruk och hemtjänst. Mer medel äskas omtill nästa år.
Förnyelse, kvalitet och ^ inre effektivitet (Budget och strategiplan 20112013)
Socialtjänsten skall prioritera förebyggande arbete .,. ^ Socialtjänsten skall aktivt förbättra kvaliten
Arbete pågår. - - Arbete pågår inom samtliga verksamheter. Vad gäller Awikelsehantering behöver man omarbeta rutiner enligt de nya reglerna. Arbetet pågår inom samtliga
berörda verksamheter. Vi ska arbeta för ett
livslångt och gränslöst lärande och stödja en positiv utveckling av verksamheten och eleven j Entreprenörskap och hållbart perspektiv ska
profilera Haparandas skolor
Socialnämnden, Delårsrapport Tertial 1 Nämnder + Bolag 7(7)
14 919 282
Avvikelse 15 193 421 -274139'
10 661462
10 344 283
317 179
Färdtjänst
1460 000
1340 324
Föreningsbidrag
500 000 1 739 000
500 000 1739 000
119 676 0
0
304 000
-304 000
-178 850
19 034
623 670 114 000
666 202 280 579
-197 883 -42 532
27 335 408
29 344 240
6 345 175
6 758 927
4 969 192 -1406 279
5 651 165 -1406 279
-681973
456 794
452 283
4 511
5 144 000
5 980 488
-836 488
3 076 000
3 118 700
-42 700
1470 000 1 181 132
1 389 359 1 152 212
80 641 28 920
6 099 394
6 247 385
-147 992
Socialnämnden 'Gemensam verksamhet Administration
Budget 2011
Kapitalkostnader Lokalkostnader Projekt
Socialnämnden Trygghetstelefoner
iFCi ^ : . Administration Familjehemsvård
_^
Flyktingverksamhet
Förebyggande verksamhet Försörjningsstöd
Institutionsvård Barn och ungdom Institutionsvård Vuxna Resursverkstan Social psykiatri bod och ömsorg, Aldre Bostadsanpassning
Prognos
99 5200169
0
-166 579 -2 008 833 -413 752 0
100:432 474_ . :.....912 ^^^..^^,^..^,^^^u_ _.._ 306 .. _..
2 400 000 23 088 941
2 400 000 22 607 552
0 481389
74 031 228
75 424 922
-1393 694
43 801399
42 108 612
1692 788
984 317
1 039 451
-55 134
LASS/LSS
19 915 114
1 732 733
Omsorgen
22 901968
18 182 381 22 886 779
Totalt 185 576 258
187 078 748
-1502 490
Hjälp i hemmet
Särskilt boende Stöd och omsorg, Funktionsnedsatta Kontaktpersoner LSS
15 189
^o
<
L ^^l^
^V ^N L. L
.
^
f
r
^^
^,
t^ L ^c' L ivU
1 ^^^:.^^ Cäa ^eCt ^'e t^'G^ ^^ ^^ å^:^^^iy^` ^^ac^^ ^^^ ^^(i t^6 .^ ^.^['^y^.^.6^e 67;e^; ^^^.
s !,:e ^te^ ^o^L'wa^^e. .f^;,l^f^ '^719dg^i ^iV ^^^-."^"t^^e'^ ^ m^^,: ^:.^e: ^^'i"`= ^^`^'^^2^^^r ee^^^å ^!'°''°4
^'n% ^^.^,^^
r ;^9 n°" o`"P','e" ^e^...^ r ^^,N7.i t^s^5• rr•^,,K: i r^ !r^'fu r%9 ,•. r7'e ^;^ 4' ld^ f^^3 t^et^^ r '^siF`m, ^.d. r ( ^^^. rd^ c.`.^`^ C^^.^ lsr »^G'e Gll ^ :d.^_.o ^^' ek..ö^P^°^i ^✓ ^ 1 a,E xws.^. ^^^'±?^^C's^ (.^:+^^^e^^
S^ € ^^ EldelCr^C,r u^ CavEa e's@siiioreis^:^ ^au^tä^rå^c^^^i
Innan du börjar fylla i slutrapporten, spara ner slutrapporten i din dator, namnge med kommunens namn och projektnamn/inriktning på projektet. Fyll i slutrapporten (klicka fram med tabtangenten, musen eller piltangenterna. Undvik semikolon och enter i texten). s Spara den ifyllda slutrapporten i din dator. © Skicka slutrapporten med e-post och vanlig post till länsstyrelsen. E^11s i av Sä€^ssfyre!ser^ eftaratt nor^mur?es^ har filt ^ slutrapporters E-post Länsstyrelse : Länsstyrelsens diarienummer för projektet
Handläggare vid länsstyrelsen, namn:
Telefon
^
Datum då slutrapporten inkom till länsstyrelsen _-^
I - - --
^e^:°^^ C^^°^a^^^^G^^dfe^^° ^^^ p^ ^ F oj^^ktnamn/rnriktning på projektet _
' __^; u^ ojouren Vera i Haparanda Startdatum för projektet I ^'U0^-O (i-30 åååå-mm -dd
Slutdatum för projektet 2010 -12 -31 åååå-mm-dd
Kontaktperson
Telefon
Kirsti Jussila
0922 - 1507
Sökande kommun
Ev. stadsdel
Beviljade projektmedel för sG -rtlica projektår, ange belopp: 520 000 Kr. (Krontal »aed siffi•o^)
e-post ( kirsti.jussila (ct)haparanda.se
Län Norrbottensläns
Haparanda
_ _ ___
Medsökande kommun 1
Medsökande kommun 2
Medsökande kommun 3
Ev. stadsdel
Ev. stadsdel
Ev. stadsdel
M e d s ök an d e kommun 4
Medsökande kommun 5
Medsökande kommun 6
Ev. stadsdel
Ev. stadsdel
Ev. stadsdel
Medsökande kommun 7
Medsökande kommun 8
Medsökande kommun 9
Ev. stadsdel
Ev. stadsdel
Ev. stadsdel
Medsökande kommun 10
Medsökande kommun 11
Ev. stadsdel
Ev. stadsdel
i l^ledsökande kommun 12 Ev. stadsdel
.. ! '. ca ^ r P^ ^ .sa. - r' . ^ .cr„ ^ ^ jr L r. J'^ C_ ^ t; 1 ^ ^. t n ^ F ;. •F "'^ C c=,G `mc^ ^ ^t^ ^^^i^L^L^t.;^ !^Li^ ^ vC"v l:._^ Ett, E' F..: ^l,^ ^ ^^:^al ^Li^^.._.ts ix:^^:. i.^li
n r ^e^ ,
^:i^ti rF r ^s
rap r_,n-F iF ^
^,s ^ ,^s'r-,^
`'
5 ^ ^•. iF ^riJ - ^^ i ^::
^ . ^ rJs ute\PCr0+^(iCåG G! tåCLe
Hit räknas insatser so»^ syftar till att ^aai^^ska rnztalet nya fall cn^ vcildszrtsattcr 1`^^i^^^^or och insatser för crtt ge stöd i ett täthöt skede. 1\%cro ^a e^:enz^el är i^^fornaatzonsi^^satsei° foldrar, 7-vebo, föreläs^zi^^^ar^, z^sökrnzde arbete och ^"u^pi^^räktat arbete ör att^^rnerka attäthde^• och >>cb°de^°i^^^ ^älla^^^de våld i ^7ära relatio^7. Förebyggande arbete har genomförts Fr':nge vesnh^iika 50r7^ liar gerlOrnfö:°t det iöieb}^ggartde arbetei: Ett eller flera alternatäv kan ^narlceras
❑ Kommun Frivilligorganisation ❑ Annan, ange vem eller vilka: Beskriv det förebyggande arbetet: Kvinnojouren har genomfört olika informationstillfällen som har riktat sig till målgrupper som: gymnasieelever, Länkarnas målgrupper, olika föreningar, PROa avdelningar och andra frivilligorganisationer. Även informationsinsatser till SFI-elever samt andra. elever som utbildar sig till vårdbiträden har genomförts. Syftet har varit att informera om Kvinnorjouren och dess verksamhet, men också. uppmärksamma den problematil: som jouren kan underlätta på olika sätt och på vilket sätt jouren kan hjälpa våldutsatta kvinnor och barn. fi:^ge snålgrepp eiier målgrupper: © Våldsutsatta kvinnor generellt
❑ Barn som bevittnat våld ❑ Niän som utövar våld ❑ Annan målgrupp, ange vilken ^ Oro : eL föreb-yggas^de arbetet s;^ecifikt riktu`s tiEl l:virnor ined särsl:iida behov, markera nedain viik:rn eder vilkk målgrupper:
❑ Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. ❑ Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem ❑ D Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund ❑ Våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer © Våldsutsatta äldre kvinnor © Våldsutsatta flickor under 18 år ❑ Annan målgrupp av våldsutsatta kvinnor, ange vilken:
y ^^^<<^^^^^^v^ ^ 1^it räknas rcrdgi7^nii^g, stöd och behaT7dlzf^g so»a il^te yes inotTr f^a^^7efr för ett boende. Stöt/ och behandling i^^o»^ ran^er^ för ett boe^^de besln°ive^= du ul^der pzr^^^er^^a 3 och =l.
X Stöd- och/eller behandlingsinsatser har genomförts Ange ver's"^ eller 1Tilkc" ^6["'F ^tå'ört liisc^^tser??c";: Ett eller flera alternativ kcm nsarkeras
© Kommun X Frivilligorganisation ❑ ❑ Annan, ange verv eller vilka: Beskriv stör och/eller bel^ar^dli:^gsinsatsern^a: En socialsekreterare med familjeterapeutisl< utbildning har arbetat med kvinnofridsärenden på Individ- och familjeomsorgen. Det är hon som alltid har komakten. och stödsamtal med de våldsutsatta kvimiorna samt barnen, här han kvinnojouren varit involverad på sina villkor och bistått såväl de våldutsatta kvinnorna som IFo's persoanl. En anställd på Kvinnojouren har sjäv gått ROKSa jouristutbildning för att bättre kunna stötta de våldsutsatta kvinnorna, bemöta dem och svara för deras behov.
Ange snålgrupp eller rriåigrs^pper: ® Våldsutsatta kvinnor generellt X Barn som bevittnat våld ❑ ❑ Män som utövar våld ❑ Annan målgrupp, ange vilken C7m insa^serna specir-if^t riktas till kvinnor med särskilda ^e;^ov, markera s^eåan vilken eller vilka målgrupper: X Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning ❑ X Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem ❑ ❑ Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund ❑ Våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer ❑ X Våldsutsatta äldre kvinnor X Våldsutsatta flickor under 18 år ❑ ❑ Annan målgrupp av våldsutsatta kvinnor, ange vilken:
^e ^^yt;v i^^el^^e Hit räknas stcn^t cn- olika timer an boe^^cle^^, t, e.^. sl,;vdclar boei^cle, joan^boei2de och stöclboe;^de. ❑ h!ytt boende har startats. Ande t
❑ 'rCommun. ❑ Frivilligorganisation ❑ Annan, ange vem eller vilka: Beskriv defi r^^fa boendet ocl-^ de: stad sorg eI°^Srsds där:
ange antalet plztser i det nita b^endee: Skriv siffror
Ange målgrupp eller målgrupper: ❑ ❑ ❑ ❑
Våldsutsatta kvinnor generellt Barn som bevittnat våld Män som utövar våld Annan målgrupp, ange vilken
rJm boendet riktoms specifika till kvinnor a°^ed sä:ski9da bel^ao^+, ;^narfcera medan vilken eller vilka målgrupper: ❑ Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning ❑ Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem ❑ Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund ❑ Våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer ❑ Våldsutsatta äldre kvinnor ❑ Våldsutsatta flickor under 18 år ❑ Annan målgrupp av våldsutsatta kvinnor, ange vilken:
3S
^. ^^ti°^l^!^.eJ^ &^;` ffi,® S'^ F i?^e^c ..,rC^:._ k^^w^'r^.`^`^
^ Hit räknas insatser som syftar filt att för:^äffra stödet i befin,'cli^f boende. Det {;an ; vandla om alf utöka anfalet platser eller förbättra stödet i ett befintligt boende. ❑ Stöd i befintligt boende har utvecklats ^i5^e t/e;?: °ler Viin^ ^06^'^ d+E^`io`:"tic7i
ez^c:^,SS'Si^.
Ett eller flera alternativ kan markeras
❑ Kommun ® Frivilligorganisation ❑ Annan, ange vem eller vilka: Be^kr"sv hur städet Ilar u+lr^ecklats: Stödet i det befintliga boendet har utvecklats genom att den anställda . har genomgått olika utbildningar samt deltagit i ROKSa jouristutbildning . Personalen/de frivilliga har också haft handledning av en socialsekreterare på IFO i syfte att utveckla arbetet med kvinnorna som sökt hjälp på jouren . Kvinnojourens personal har även genomgått en utbildning om att arbeta med barn som bevittnat våld samt en utbildning hur man handslas med hedersrelaterat våld. Detta. för att utveckla arbetet med de barn som övernattat på jouren tillsammans med sin mädrar samt att kunna bemöta de kvinnor som drabbats av hedersrelaterade våld. Kvinnorjouren och också fokuserat på att hjälpa kvinnor i att göra en polisanmälan , och framför allt slutföra sin polisanmälan . Motivationsarbetet har varit viktigt att statsa på och man har utveklat det hela tiden. Kontaktpersonsverksmaheten och också utveklats och en grundutbildning har genomförts för att förbättra kontak'tmannaskapet.
dem nya platser inrätfiw} s i be;inliga boende, ange antalet nya platser: Skriv siffror
^,:^ge r^åJgrupp eller målgrupper: Våldsutsatta kvinnor generellt X Barn som bevittnat våld ❑ iVlän som utövar våld ❑ Annan målgrupp, ange vilken Oro det utvecklade stöttet speci¢i^t riktas till nvinnor n7ed särs`^ilcla b2bov, markera nedan vilken eller vilka målgrupper: ® Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning ❑ Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem D Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund ❑ Våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer Våldsutsatta äldre kvinnor ❑ Våldsutsatta flickor under 18 år ❑ Annan målgrupp av våldsutsatta kvinnor, ange vilken:
^. ^1^kei:Ode3 ':^'d^f1^f';:^
Hit rcila2as attvecklii^^ cr;- ;zya metoder och arbetsscitt, t.ex. trti^ecklitr^ m^ nzetodes- för arbete nzed i^^rldsi^tsatta l;^^innor nyed n^issbrztks^t-oblettr eller z^h^ecklln^ av meioder• för arp^följrring av it7saiser. 0 Metodutveckling har genomföras. e^^,^lye VS^ 2:iE L14^?u SO:zt `"!gir ^°^5c?€?if^^ i`:ie`OC€,FaVeOl::iiiCv,^o^5: Ett eller,^lera alternativ kan inm-keras
0 Kommun ❑ Frivilligorganisation ❑ Annan, ange vem eller vilka:
^esl:riv der? eller de rt,etoder sor? utvecklats: På Indivd- och familjeomsorgens enhet för vuxenärenden har metodutveckling satts i gång gällande utredningsarbetet med våldsutsatta kvinnor. En socialsekreterare, som även har familjeterapeutisk utbildning, har arbetat med alla förekommande k-vionnofridsärenden. Iutvecklandet av utredningsarbetet har Socialstyrelsens Allmänna råd gällande uh^edningsabetet legat som grund för utredningsmallen. Detta arbete pågår även i fi•amtiden och tanken är att även BBIC -arbetsmetoden som gäller för barn skal] fä en egen modell då det Gäller att utreda barn i våldsmiljöer. Kvin.norjouren har varit med på sitt sätt i detta ut\recklingsområde och invävt delar av metodiken i sin verksamhet. Det har varit viktigt att fokusera på barnets perspektiv i kinnojoursarbete, som ofta. fokuserar i första hand på den våldutsatta kvinnan och dennes problematik.
änge målgrupp eller rrtålgrra^per: ® Våldsutsatta kvinnor generellt X Barn som bevittnat våld ❑ ❑ Män som utövar våld ❑ Annan målgrupp, ange vilken Om rrtetodratveeklitagen specifikt avser kvinnor med särskilda ^el^av, parkera Hedar; vilkest eller vilka rn^aigrLpper: ❑ Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning ❑ Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem ❑ Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund ❑ Våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer ❑ Våldsutsatta äldre kvinnor ❑ Våldsutsatta flickor under 18 år ❑ X Annan målgrupp av våldsutsatta kvinnor, ange vilken: Metodutvecklingen avser I:vinnofridsärenden generellt samt bam i våldsmiljöer.
38 l
^ Hit ^°äk?^as i3a ,^eirte^°ing o^Tlazade fös°elco^zst cn^ och behov hos vålds^ctsatta l^^i;^i^oi^ och bag°T^ so^r2 bevztt;^ar vcrlcl i en e11eY^le^°a Ico»zj^^uner• . ❑ X Inventering har genomförts. ^^ge ^^€åi e`sler ^jS€^? ^Jfi %«£06°L ^^:L«."i!^e.':e;mvt"^: Ett elle^^ flera alternatii^ kan i^zaf°keras
❑ Kommun 0 Frivilligorganisation ❑ Annan, ange vem eller vilka: Vinge vad sorn lrtve :^terafs: Kviruiojou.ren Vera. har gjort en årlig statistik gällande övernattningar i jourboendet. ^,neae rr;ålc^supp eller ertå.lgrupper: (dvs. vilken elle^• >>ilka nrålo -upper- som in>>entei•ingen ha^^ Qällt.)
Våldsutsatta kvinnor generellt © Barn som bevittnat våld ❑ l^iän som utövar våld ❑ Annan målgrupp, ange vilken Om inventer"engen soeci;ri^i har fällt k^{innos med särsf:'slda behov, r^asl;esa nedan vi9^en elfes vill4a målgrupper: ❑ Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning ❑ Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem ❑ Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund ❑ \/åldsutsatta kvinnor i samkönade relationer ❑ Våldsutsatta äldre kvinnor ❑ Våldsutsatta flickor under 18 år
D Annan målgrupp av våldsutsatta kvinnor, ange vilken: Inventeringen Gjorts generellt Gällande kvinnor och barn.
Eo i ^cst+.^'`:'[rZGi^p?^^ ^r^e[ ^ ^e^^E"^c' t'Ö` c:^'imr^^^ ii^^Gl~ ^:,.^u f [;c=.'=_ ^^'c ^^^^^6`
h'it räknas uti rättande eller revidering av handlingsplan, rutiner, checklistor och liknande dokument. X F^andlingsplan/rutiner har utarbetats Ange 1Fe:'rt C-fler vilkå ^Oni iåC iltct ^wetc!t iii(iCåiiEig^'^lc:il/€'ut^r`^e-.`: Ett eller^Iera alteri7ativ ka,^a markeras
❑ X Kommun ❑ Frivilligorganisation ❑ Annan, ange vilken: Ange l^åraclliragsplartens/rutinetnws innelnåPi ocl t ve:^ sera f^:ttat besfu,t o€^ de^^: Den handlingsplanen som Gjorts och årligen reviderats är ett gemensamt dokument med de rutiner som gäller för de olika a.htörerna i kommunen; Socialtjänsten, landstingets primän^ård, polisen; svenska Lyrkan samt åklagarmyndigheten. Planen ger en god bild av hur de olika myndigheter och al-iörer agerar när ett ärende "dyker i^pp" hos någon av dem. Se bilaga
Ange rwålgtupp eller r^åigrttppet: (dvs. vilka som ska få det bättre med stöd avhandlingsplanen/rutinerna) D Våldsutsatta kvinnor generellt © Barn som bevittnat våld ❑ Män som utövar våld ❑ Annan målgrupp, ange vilken Om hardlingspiat3en/rutinerna ir3riktws på b:vis^r5ar me:^ särsåcilda behov, mFtkesa nedan vilken eller vilka målgreppet: ❑ Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. ❑ Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem ❑ Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund ❑ Våldsutsatta kvinnor i sami<önade relationer ❑ Våldsutsatta äldre kvinnor ❑ Våldsutsatta flickor under 18 år ❑ X Annan målgrupp av våldsutsatta kvinnor, ange vilken: Rutiner och ril-tlinjer i den gemensamma. handlingsplanen gäller kvinnor och barn generellt.
^ p r. (,^ E ^R s ,^; ^^ c^^E^^nc<<
Hit r^rlazas alla forzzz^er crn utbildjzingsal^i >>iteter, allt fi-^nz e^zstaka Isur°sez°, serizirzctz°ier och korzferen^set° till sanznrazzJzålhza ^^tbildni^zgai° pä olika izivr,`rer, inklz^sive hö^,l,olekan°ser. ^J Utbildning har genomföras ❑ Ange ^/eEp^ filler v;kw SL)€^"å r;c':"' aE1SV^f°3t ?^^r cxi i.3t^iiC.rE"ir.+g is^Y W GE':oEdi^^i S: Ett eller flera alternativ ka^z markeras
Y Kommun
Frivilligorganisation ❑ Annan , ange vem eller vilka: Utbildningar .Ange vilken eller >>ilka Typer av utbildizirzgsaktivrtetersnm ingått i projektet samt antalet deltagare från social jä^zst och fi-ivilligorga^zisatioiz. Om ni inte vet det exakta arttalet deltagare -gör en uppskatt^zing.
Antal deltagare totalt Antal deltagare från Antal deltagare från socialtjänsten frivilligorganisation Kurs , konferens, seminarium
Att arbeta med barn som bevittnat våld, utbildning i hedersrelaterad våld, rundutbildning i 4, 2 kontkatpersons verksamhet 2010
1, 2
Studiecirkel Sammanhållen utbildning, exklusive höoskolekurs Högskolekurs, ange antalet högskolepoäng Annat , ange vad ROKS
Jourist-utbildning 1
Ange utbildningarnas antal , längd och inneF;åll: Både vad gäller personalen på kommunen samt kvinnojouren Veras personal har dessa utbildningar förekommit vid olika tillfällen och olika år. I genomsnitt har utbildningar förekommit 2-3 gr per år. Kommunens personal har dessutom deltagit i olika andra utbildningar om t.ex. hur man samtalar med barn samt om hur t.ex. motivernade samtal gällande missbrukande kvinnor kan bedrivas. Kommunens personal inom vuxenteamet som arbetar med missbruksfrågor har under 20092010 genomgått ett gediget utbildningspaket isamband med att Nationella Riktlinjer inom missbruksvården implementerats i kommunen. Kommunen har även erhållit BBIC-licensen under 2010 vill:et innebär att barnskyddsärenden skall skötas på ett mer rättssäkert sätt och att barnets bästa är i focus i alla ärenden där barn är involverade. FN a barn- och kvinnokonvention skall även prägla alla ärenden och utredningar inom IFO i Haparanda. Kvinnojourens personal har varit delaktiga med sina erfarenheter och kunskaper i disklussioner om arbete med riktlinjer och rutiner för att säkerställa att alla som arbetar med våldutsatta kviruior och barn ska ha samma förhållningssätt så att de utsatta kvinnorna ska känna sig t}^gga i i Haparanda vad gäller myndigheters och organisationers agerande och attityder genetmot dem och deras problematik.
Ange vilken eller vilka målgrupper som urbildningar har gett ökad kunskap om: ❑ X Våldsutsatta kvinnor generellt 0 Barn som bevittnat våld ❑ Män som utövar våld ❑ Annan målgrupp, ange vilken Om utbildningar fokuserat på kvinnor med särskilda behov, markera nedan vilken elfar vilka målgrupper: © Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning.
❑ X Våldsutsatta kvinnor rned missbruksproblem ❑ \/åldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund ❑ \/åldsutsatta I:vinnor i samkönade relationer ❑ \åldsutsatta ä ldre kvinnor \/åldsutsatta flickor under 18 år ❑ Annan målgrupp, ange vilken:
V/
6`. ^[^^: å^3Cac^u v`E"t^^^"tr^^1.24Cs iC[" ^i:^ t5'^^r"^ iti ":`^^^?^; tt'^C>I;^ :^^c,u^ r .^ ^€^^^€i^ i:.i^ii(l\F
h'it räknas utveckling på organisationsnrva, t.ex. inrättande av kriscentrum, kvinnofridsmotfagning; mansmittagning eller liknande. Organisationsutveckling har genomförts. ^,ri^e b^Ei^ elfe€` b:l9:st 50€Ei G+ enOCcit7f s orE;€åCifS^^S^r`s'd^iL^e^9:s [ P^-C^.`+eFi Ett eller flera altei•i^ativ kai^ »aarkeras
Kommun ❑ Frivilligorganisation ❑ Annan, ange vem eller vilka: Beskrib arganesationsutvecklingen: På Individ- och familjeomsorsgen har öppenvårdsformerna för både vuxi^a och barn utvecklats under 2008-2010. Idag forns det ett Familjens Hus i Haparanda där primärvårdens BVC och MVC, K}^rkans öppna förskola. och kommunens förskoelverksamhet samt IFO, samverkar med varandra och kan bemöta problemen hos familjerna. på ett tidigt stadium. Denna verksamhet är under utveckling och kommer att fortsätta även i framtiden. Konununen har även en n}^ verksamhet som ril.^tar sig till kommunmedborgarna ialkohol- och drogrelaterade problem. I denna verksmahet ser vi att Kvinnojouren har en naturlig plats att agera med information och stöd på olika sätt. Öppenvårdsmottagningen VILJAN har under 2010 arbetat bl.a. med barn och anhöriga till missbrukande människor . Båda dessa verksamheter är ett sätt att i tidigt stadium kunna upptäcka och åtgärda problem som är relaterade till. missförhållanden ihemmet inklusive våld i nära relationer och barn som lever i våldsmiljöer. IFO och skolan har en gemensam tjänst /ungdomssekreterare som finns på polisstationen i Haparanda. I den tja`nsten ingår det bl.a. att upptäcka/uppsöka barn som blivit utsatta för våld eller bevittnat våld i sina nära relationer. Även i denna verksmahet har kvinnojouren en naturlig plats att agera och stötta de k-^^innor och barn som är utsatta för drog€•elaterade och andra problematik.
finge berksamlaeter^s målgrupp e9ier målgrupper: X Våldsutsatta kvinnor generellt ❑ © Barn som bevittnat våld ❑ Män som utövar våld ❑ Annan målgrupp, ange vilken ^m verksamdneten riktas till kvinnor rned särskilda betsov, markera nedan vilken eller vilka målgrupper: ❑ X Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning © Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem © Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund ❑ Våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer D Våldsutsatta äldre kvinnor © Våldsutsatta flickor under 18 år ❑ Annan målgrupp av våldsutsatta kvinnor, ange vilken:
^^,
❑ {^^^rrivilligorganisation har etablerats r,ie^G' ver:^ eller \^ifllu 5of?`! %'ic:r C-^'^lEG--["G:z riZ^ l^r^\^iii[C!o!°r;2i"k^c^iot"^: Ett eller,flera alternativ kan ^7aarkeras
❑ Kommun ❑ Frivilligorganisation ❑ Annan, ange vem eller vilka: BeskrEv inriktnireen på den nya frivilligorgar:is^`^ionens verksan'^l'^et^:
Ange frivilligorgänisationens målgrupp eller r^~^ålgr;^pper: ❑ Våldsutsatta kvinnor generellt ❑ Barn som bevittnat våld ❑ Nlän som utövar våld ❑ Annan målgrupp, ange vilken dm frivi6llgorganisationen riktas ti(! kvinnor rened särskilda be^aov , markera nedan vilken eller vilka målgrupper: ❑ Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. ❑ Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem ❑ Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund ❑ Våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer ❑ Våldsutsatta äldre kvinnor ❑ Våldsutsatta flickor under 18 år ❑ Annan målgrupp av våldsutsatta kvinnor, ange vilken:
li. ls^^'^et^n ^cl^ieCer e^.f:^rr^ ^•Gr^\^er^a^^ %^ lrT
`er",:i
QCI: G:1^^:':1 ^ci";V^f`åzår: F` ö:°:.°^'`:°^1-:ic,'^
f^t^C^' e El"ell^Ci \^ili: c c[iheö"e?' eilcE' ^^eC^:^åfiiheiEi SceaS \^ci ^:cr^ ;iå^ UrV2C}:ic`{:`5:
Samverkan har utvecklats inom kommunen. Ange mellan vilka enheter/avdelningar/fön^altningar Stöd och Omsorgs eneheter för Äldre- och handikappomsorg och Individ- och familjeomsorg. ❑ Samverkan har utvecklats mellan kommuner. Ange mellan vilka kommuner © Samverkan har utvecklats mellan kommun och andra myndigheter. Ange med vilka myndigheter: Landstinget, psykiatrin, mödrarvård, polisen, Skolan, Kyrkan m fl
Samverkan har utvecklats mellan kommun och frivilligorganisation ❑ Samverkan har utvecklats mellan frivilligorganisation och andra myndigheter (förutom kammuner) Ange med vilka myndigheter: ❑ Samverkan har utvecklats mellan andra aktörer, ange vilka: Beskriv vad aktörerna samverkat am^ Kvinnofridsarbetet är en del av det övriga sociala arbetet som bedrivs på kommunens individ- och familjeomsorg. Det ärjust det som är viktigt att uppmärksamma att allt som görs oavsett om det handlar om barnskyddet e]ler vuxenärenden av olika karaktär skall även ta hänsyn till de speciella i varje ärende. Utifrån den samverkan som redan pågår mellan de olika aktörerna (polis; skola, primärvården, psykiatrin) måste dessa speciella områden behandlas särskilt. Olika samarbetsgrupper som redan frans har man lyft upp och diskuterat kvinnors och barns situation i våldsmiljöer. Här en hänvisning till ovanstående ang Familjens Hus och Öppenvårdsmottagningen VILJAN. Under 2011 kommer en handlingsplan för detta arbete utformas på hela. socialförvaltningen och då inlauderas ävevn handikappomsorgen, älderomsorgen samt den kommunala psykiatrin.
ange om avtal eller överenskommelsz t^pprätzats rneilan sarnverkanspartzrna: ❑ X Avtal eller överenskommelse har upprättats, ange mellan vilka aktörer samt beskriv kort innehållet i avtalet: Ett avtal har upprättats mellan Kvinnojouren Vera och Haparanda Kommun. I a^^talet regleras kommunens ansvar och åtagande, ledning och styrning av verksamheten, finansiering och ekonomisk redovisning, samt Kvinnojouren Veras ansvar och åtaganden.
yv
i^e. ^'^fi^t'^: "E"G^^:.s^J m®^t~? i:t ib^m
^FS.;F,
Ge. 2 ii l.ii i^li.lsL i.lG il^ ^ ^ r
❑ Andra insatser har genomföras, ange vilka: ^.r^ge vent eller !^ å ^f ..GE^'t ^ - iäGri ^ q ^[:'C['1 u,,-..^i^.då,.....G[^: F G t^ Ett eller flera alterfurtiv km^ fnarkeras
❑ Kommun ❑ Frivilligorganisation ❑ Annan, ange vilken: ^eskrnf rr^sGtseP^a. ^,r^ge rr^ålgrupp eller €^ålgr :^9 pper: ❑ Våldsutsatta kvinnor generellt ❑ Barn som bevittnat våld ❑ frän som utövar våld ❑ Annan målgrupp, ange vilken Oro insatserna speci^ikt riktas tal! kvinnor rased sGrskil^a bel`iov, markera r^edar^^ ❑ Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning ❑ Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem ❑ Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund ❑ Våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer ❑ Våldsutsatta äldre kvinnor ❑ Våldsutsatta flickor under 18 år ❑ Annan målgrupp av våldsutsatta kvinnor, ange vilken:
© Projektet har eller har haft en särskild projektorganisation. Beskriv projektorganisationen: Kvinnojouren Vera har arbetat utifrån de regler som jourens styrelse har lagt upp. Verksamhetschefen på IFO har fwngerat som en "arbetsledare" och sammankallande till gemensamma möten där olika frågor som rör verksamheten diskuterats regelbundet. Ifo's personal har ockås bistått Veras anstäld och funktionärer med råd och stöd. v Beskriv hur projektorganisationen fungerat. Ange t. ex om roller och mandat i projektet har varit tydliga och på vilket sätt projektet varit förankrat i ledningen och i ordinarie verksamhet: Projektorganisationen har fungerat ganska. bra utifi•ån den modell som lades upp från början. Men vi har sett att detta behöver i framtiden ses över. Man har gjort små fräldringara under projektets gång för att förbättra och "fmsslipa" rutinerna. Under den senare halvan av projekttiden har fler deltagare varit med på mötena. Bland annat har ordförande i kvimnojouren Vera medverkat, vilket har varit mycket bra. Projektorganisationen måste dock ses över inför 2012. ^
^ ^9^y^^^^ e^^^ ^rac^^^^^^^^:k^car^^ Beskriv hinder och framgångsfaktorer iprojektet. Vad har varit särskilt svårt att hantera? Vilka aktiviteter har lett till framgångar i projektet? Som framgångsfaktor kan en förbättrat samarbete mellan. de olika ak-törena att nämnas. Det är dock inte enbart projektet som. hjort detta utan även de olika andra förbättringarna inom IFOa öppenvårdsverksamineter som påverkar det goda resultatet. Samverkan och ett gemensamt ansvar är viktigt för att komma vidare emd svåra ärenden.
^. ^^^^id^å^ ❑ Projektet har utvärderats ® Projektet kommer att utvärderas ❑ Projektet kommer inte att utvärderas Om projektet har eller kommer att utvärderas ange vem som är utvärderare: Projektet komimer att utvärderas inom ramen för den ordinarieverksamheten genom bl a intervjuer och enkätfi-ågor med d.e olika aktörerna och kvinnor som bor på Veras jourboende. Detta planeras att ske under 2011-2012
^. 6^^^a^E^^^ Vilka resultat kan ni se av projektet (oavsett om ni genomfört en utvärdering eller ej). Har ni t.ex. fått kontakt med fler våldsutsatta kvinnor? Vi kan se en markant ökning av övernattningarna på kvinnojouren i Haparanda. tinder 2008 hade vi 36 övernattningar varav 3 var barn. Under 2010 var övernattninganra totalt 220 varav 108 var barn. Om detta är reslutat av ett gott arbete och fler och bättre kontakter med fler våldutsatta kvinnor kan vi inte säga innan vi utvärderat projektet, men vi inser att behovet av en kvinnojour alltjämt består och behöver saväl ökas som utveklas vidare. Övrigt kan sägas att barnskyddsärenden generellt hade en 4-dubbling under samma period, vilket talar- sitt tydliga språk och kräver eftertanke och kreativitet.
s^ra^r^ppc^^ Ange e32dast kostnaden för insatser so3^^ I^a3° geno3nförts nyed stöd av uh^ecklingsmedle3^ fö3• kV132320J0213'SVe3"ksa79212et Zl3' anslaget fö3• år 200%i2008 och/eller 2009. Belopp fvlarkera med kryss nedan
Specificera vad pengarna använts till
Kommunal verksamhet 238 Tkr
Personal , inklusive sociala avgifter
Kostnad för insatser (Alla. typer av kostnader, fysiska investeringar, arvoden till konsulter, driftskostnader etc.
Frivilligorga
Ånnan
Summa
nisations verksamhet Tkr
Tl;r
Tkr
Tkr
Tkr
^ Tkr
Tkr
Tl:r
Lokalhyra
Tl:r
T1:r
l-kr
Tkr
I Tkr
i Tkr
Inventarier Administration telefondatorer, j ^ kontorsutrustning mm) j
^
Utvärdering
i
Övrigt
Brochpr; utbildning, handledning , resor
litteratur,
^ Tkr
^ ^ I Tkr i
-
Tkr
Tkr
Tkr
Tl:r
Tkr
101 Tkr
Tkr
Tkr
'Tkr
359 Tkr
Tkr
Tkr
Tkr
20 Tkr
Tkr
medlemsavgifter
Summa kostnader
Om personal har bekostats av utvecklingsmedlen: Ange antalet tjänster omräknat till heltidstjänster samt personalkategori (t.ex. 0,5 tjänst som kvinnofridssamordnare hos kommunen) 1.0 anställd projektledare på Kvinnojouren
^. ^^:^^^^^^^^^^ cr'led ^ ^^ a ^^^^^ ^^ ^^ ^:^ a^^^^^^a ^^^^^e^^^^^^^^^ ❑ Projektet har delfinansierats med stöd av andra medel. ange vi!l:en tlip av r:^edel ^arrtt belopp: ❑ Andra statliga medel: tusentals kronor ❑ Kommunens/kommunernas egna medel:. tusentals kronor ❑ Medel från samverkanspart: tusentals kronor
^^s-^sa^^a^ä: Medlen har använts till: ^ Utveckling av frivilligorganisations verksamhet ® Stöd till frivilligorganisations ordinarie verksamhet
J. ^^^^^^^^s /^^^^l.^^e^^^^ ^^^pl d^li ^e ^^tl 9^s^^^^^s^^^^°ag ^:^9 ^r^^i^9^^^1;^^^^sa^^c^s^^^ ^a^ ^A^^je^ ^^^a^s^^^^^^a ^C^r^l^t^^°. Ange hm• mycket kommunen/komnauner^a^a givit i bidrag tillfi•ivilligorganisationer• som stödjer våldsutsatta kvinnor (t.ex. föreningsbidrag eller verksamhetsbidrag). Om det är flera kommuner sofn deltar i det aktuella projektet -redovisa varje konunans ordincn•ie ve^°ksamhetsbidra^-/föreninasbidraa. Statliga utvecklingsmedel ska inte räknas nyed 2007 ( utfall) 139 tusentals kronor 2008 (utfall) 104 tusentals kronor 2009 ( utfall) 104 tusentals kronor
E^. ^c^r°^^ä^tr^il^g^^ ^^^^r ^IFc^^^E^^^^^ a^f^[tt^
❑ Projektet kommer att i sin helhet intå i ordinarie verksammhet efter projekttiden. X Delar av projektet kommer att ingå i ordinarie verksamhet etter projekttiden. ❑ ❑ Det är osäker om hela eller delar av projel:iet I:ommer att ingå i ordinarie ver'rsamhei efter projektilen. ❑ Projektet kommer inte till någon del att ingå i ordinarie verlaamhet efter projekttiden. Kommentar: Under senare delen av 20l l och under 2012 kominer vi att aktivt arbeta med att hitta arbetsformer och finasieringsmöjligheter för verksamheten för våldutsatta kvinnor och barn. Det finns a11 anledning att tro att verksamheten bör också differentieras så att unga kvinnor och kvinnor med utländsk bakgrund, särskilt dem med utomeuropeisk ui-spung far stöd och hjälp som är bättre anpassad för deras behov. Det finns många delar i kvinnojoursverksmahet som kormnunen kan ta över men det forns förstås andra delar som inte direk^i lämpar sig för en kommunal verksamhet och. behöver därför ses över och utvärderas föär att se vilken t}^p av organisation ska ta hand om dem. Kvinnojouren kan genom att den bedrivs av en frivillig organisation stötta vålsutsatta kvinnor som ofta. har en historia hos många myndigheter på ett annorlunda sätt. Vi ser i vår egen verksamhet idag en positiv respons t.ex. av familjerna som besöker Familjens Hus som är lokaliserat utanför kommunhuset och "ser inte ut" som en myndighet, trots att myndihetspersoner verkar och arbetar där. Det tycks vara en framgångsfaktor bland andra och vi ser att när en "ny slags kvinnorjour" efter projekttiden ska skapas bör den fa en bas som drar nytta av Kvinnojourens erfarenheter och verksmahetssätt. I praktiken bör den fungera med hjälp av socialtjänstens expertis men ändå ha ett fi•itt spelrum vad gäller den. dagliga/praktiska stödverksamheten. Men andra ord vill vi nyttja den kommunala ekonomistyrningen, perosnalsystemet och den sociala expertisen och sakkunskapen men agera fritt utifi-ånde erfarenheter och praktisk Know-how som Kvinnojouren VERA förvärvat under projekttiden.
Slutredovisningen visar alla kosh^ader soul projelaet har haft under 20007-2009 samt under projel.^itidens förlänmlin^ till 2010-12- 31 enl belsut dr nr 704-4201-2010
^'f ^^^t'°^^Ge Ansvarig chef undertecknar med datum och namnunderskrift på pappersutskrift som skickas till länsstyrelsen. Slutrapporten skickas även med e-post till länsstyrelsen. ,.
Namnunderskrift samt na.mnförtydli;ande
;n Haparanda Kommun Individ- och familjeomsorgen Kir-sti Jussila Verksamhetschef
2010-OS-24
^^.^^ä^^^ ^ ^r^ ^^^°I^.^^r^L^^^ ^^ I^^aT,^l^^^l^^r^ ^^Tat^^^^ ^^v^r^^a.,^a^r°^^ ^^^^ ^ ^^^L ^^p^^^^^ ^^^^^^ Bakgrund. till ansökan Länsstyrelsen har 2009 beviljat medel till Haparanda kommun för a.tt stödja Kvinnojour°en Veras verksamhet under perioden 2009-2010. Projektet med kvinnojouren Vera startade år 2004 och har idag 20 medlemmar. Projektet har fått årligen ekonomisly stöd från Haparanda kommun och från Länsstyrelsen i Norrbotten. Medel som Länsstyrelsen beviljat. till projektet för 2009 finns kvar pga. att kvinnojouren inte hunnit pga. tidsbrist arbeta med alla målen som ställdes för verksamheten under 2009. Kvarvarande medel från 2009: I6^ 2^^,^^ kr° Vå ass©kex° oas att f^ a^vä^da l^evYljade oeh ®ves-sk,^arta^de ^^osekEme;Iel ^"d^ ^®OQ r^nele^° 20^^ för att i®a-ts^tta att a^^^ecl^a I^-^^I^nd^o^råears verk^a^et. I^a^d^et 201 Lönekostnad för anställd Collectum, pension Information, utbildning resor, handledning Totalt
85 500 kr 16 400 kr 84 000 kr
1 SS 900 kr
l^å^ för ver^a^^eten 20f 1 ® Utveckla arbetet/samtal med våldutsatta kvim^or och särskilt med barn som bevittnat våld ® Öka informationen om Kvimlojouren och få fler medlemmar/frivilliga som kan stötta verksamheten
® Öka samarbetet med Kronofogdemyndigheten -skulder och skuldsanering, ekonomisk rådgivning y ® Oka samverkan med Familjens Hus och öppenvårdsmottagning VILJAN Planera för verksamheten efter projekttiden
Kirsti Jussila, eerksan^lletschef IFO
n Verksar^: het5uer°ättWtse '^ Gg" l^'iii.T^i. ('^^o^'Ek^"eI1 ^C'"°å r, I^^l`å:l 2._1 ^^nPan^^ t'v'-lP^-^1",^--I^°L^-s1
St`y'I"E15^^ 2^^f'c^!:
CZrdL^arie lelaTnöter°
Aune Bolmgren ordförande Birgitta Österberg vice ordförande Maj-Britt Harila kassör Laina Wittikko sekreterare Pia Hermansson ledamot 1^r5^ttare Carina Bohman Ana-Paula BezezYa 1^evb5orer Camilla Palmelind ordinarie Susanne Kangas suppleant ^a^^lbered^änge^: Ana-Paula. Bezerra Åsa Haaksuoto Anna-Lisa Häggström
Under verksamhetsåret har b protokollförda styrelsesammanträden hållits.
^Jthi^d^I^gar ^ötern och tr^fi^r n^a^€^er 2^I^: 13/2-14/2 Utbildningshelg för erfarna jourkvinnor i Stockholm 24/2 Kvinnojourens årsmöte iABF-huset 27/3-28/3 Distriktets årsmöte och utbildningsdag i Sunderby Folkhögskola 14/4 Föreläsning (Monolog) + diskussion i Folkets Hus Maria Kirner 8/5 Minimässa i Folkets Hus 8/5-9/5 Kvinnojourens grundutbildning iABF-lokalen (Distriktet) 31/8 Kvinnojourens info i Medborgarskolan 25/9-26/9 Utbildningshelg iSunderby (Fru Import) 27/11 Ljusmanifestation iTorget Boende Samt k©r^takter till bouren Antalet gästnätter i kvinnojourens jourlägenhet har ökat igen om man jämför med år 2009. Under året har vi haft ca 3^-40 tal telefonkontakter från kvinnor. Från myndigheter har vi fått ca 30 telefonkontakter. 27 kvinnor 12 barn har vi hjälpt något sätt under gångna året. 12 kvizuior och 11 bana bodde under olika tidsperioder på jouren, sammanlagt 220 nätter. I jourlägenheten hade vi boende över jul- och nyårstiden också. Jourtelefonen är öppen från 8.00 - 20.00 varje dag. Vi har dessutom telefonlistor tillgängliga hos polisens på vårdcentralen
och socialgin, så att någcn av oss alltid kan nås vid altuta läggin. Sociåljouren har också tillgång till jourl.ägei^lleten. L'T~a^,tiws ^^sLO^n^^rp
På jouren har vi i en anställd; som sköter om adr^linistrativ^i arbete, sköter om jourlägenheten och hjälper boende kvinnor och baz^ efter behov. Vår vision är att få in fler medlemmar och aktiva jourkvimlor så att vi Isan fortsätta och utöka verksamheten. Utöka utbildningar till aktiva jourkvinnor. Delta Roks- och Distriktets konferenser möter och utbildningar. Vara med i olika projekt tillsammans med andra lokala myndigheter. Kviruzojouren Vera i Haparanda. hoppas att år 2011 skall bli ett bra år.
Kvinnojouren riktar ett vanast tack till socialnämnden i Haparanda stad, samt socialtjänsten, sjukvården och polisen för ett gott samarbete. Slnr®rd Åter igen har ett verksamhetsår förflutit. Vår hjälp och stöd har många kvinnor och barn behö^^t. Under ?010 har hjälpsökande kvinnor ökat, men det känns bra att man nu verklitren hittar till oss. Idag känner vi att kvinnojour är stationerat i vår kommun och vi behövs här. Mäns och pojkars våld och förtryck mot kvinnor och flickor är ett allvarigt folkhälsoproblem, som vi tillsammans med andra kvinnojourer och myndigheter har arbetat för att synliggöra och förebygga. Därmed vill styrelsen tacka för förtroendet för det gångna året och önska den nya styrelsen lycka till. Till sist vill vi i styrelsen W^ek^ ^Il^ ^^©^rkvln^or för det arbete som alla har uträttat. Den kunskap som vi tillsammans kaii lägga. ner på vår jour, gör oss till en stark Kvinnojour. Styrelsen för Haparanda Kvinnojour
Aune Bolmgren Pia Hermansson IVIaj-Britt Harila
Laina Wittikko Birgitta Österberg
53 HAPARANDA STAD Socialförvaltningen/E Kemi 2011-OS-26
CHEFSRAPPORT FÖR MAJ MÅNAD
Landstinget och kommunerna i Norrbotten har träffat en överenskommelse om ansvarsfördelningen för sjukvårdsinsatser iordinärt boende. Överenskommelsen gäller från och med den l januari 201 1. För tiden 1 januari - 30 juni 2011 ska landstinget ersätta kommunerna för utförda insatser enligt följande: I 1 Grunden är tjänsteköp av insatser under år 2010 för sjukvård i ordinärt boende då tiden inte sammanfaller med en socialtjänstinsats och insats av personlig assistent. Detta belopp uppgår till 12,2 mkr. ❑ Beloppet halveras för att avse ersättning för första halvåret 201.1. Resterande belopp utgör därmed 6,1 mkr. [^ Detta belopp uppräknas med 22 % vilket motsvarar 2011 års prisnivå. Beloppet uppgår därmed till 7,44 mkr. l För att kompensera kommunerna för insatser som tar mer än 15 minuter ska landstinget ersätta kommunerna med 63 procent av 7,44 mkr. Detta motsvarar 4,7 mkr. ❑ Beloppet ska utbetalas till respektive kommun utifrån redovisade insatser för år 2010. ❑ Landstingets ersättning utbetalas när respektive kommun godkänt överenskommelsen om sjukvårdsinsatser iordinärt boende. Utredning om hemsjukvårdens överflyttning till kommunerna påbörjas. För att styra den eventuellt kommande utredningen ska en för kommunerna och landstinget gemensam politisk styrgrupp inrättas. ❑ Utredningen ska identifiera omfattningen av den hemsjukvård som överföringen ska omfatta. ❑ Utredningen ska omfatta både det ekonomiska och verksamhetsmässiga ansvaret för hemsjukvården inklusive övertagande av berörd personal. ❑ Utredningen ska uppskatta de ekonomiska konsekvenserna av en verksamhetsöverföring av hemsjukvården. ❑ Utredningen ska inriktas på att den ekonomiska regleringen av överföringen ska ske genom en skatteväxling på länsnivå. Skatteväxlingen ska grunda sig på omfattningen och kostnaderna för verksamheten vid tidpunkten för överföringen. ❑ Utredningen ska bedrivas så att beslutsunderlag för förändrat huvudmannaskap från 1 januari 2013 ska presenteras för beslut i landstingsstyrelsen och kommunförbundets styrelse senast i juni 2012. Södergården vid Lunden färdigbyggd , inflyttning påbörjad . Denna vecka har de första boendena flyttat in till det nya vård- och omsorgsboendet Södergården. Under veckan och nästa vecka kommer alla inflyttade vara på plats i boendet. Vi har dock upptäckt att lägenhetsdörrarna (boenderummen) är s k branddörrar, dvs de är alldeles för tunga för de boende som själv inte kan öppna dem. Detta måste snarast rättas till och eventuellt bytas ut till lättare dörrar. Man har gjort varje rum till egen brandcell, vilket inte är nödvändigt. Vid särskilt boende brukar man se varje avdelning som egen brandcell.
Personalärenden I dagarna görs en gemensam annonsering av socialsekreterartjänster och lediga tjänster på kommunledningskontoret. Ett vikariat på enhetschefsnivå skall utannonseras internt i första hand, vikariatet skall tillträdas i oktober månad. Nya lönekriterier skall utarbetas av en arbetsgrupp inom kommunen, arbetsgruppens sammankallande är ekonomichefen. De flesta löner är nu klara för 2011 och skall meddelas varje arbetstagare den närmaste veckan. De flesta grupper har redan meddelats. Arbetsmiljökartläggningarnauid Individ- och familjeomsorgen samt Integrationsenheten är klara och delgivna de anställda samt åtgärdsplan med tidpunkter för färdigställan är upprättad. Tvättstugan vid Älvgården har fatt kritik av skyddsombudet vilket har föranlett en utredning av eventuella åtgärder. Då problemet är att tvättstugan är för liten och saknar adekvat ventilationssystem blir beslutet att bygga om ett boenderum till ny tvättstuga. Detta meddelas skyddsombudet och Arbetsmiljöverket. E-hälsa inom stöd och omsorg Vi har förstärkt våran larmmottagare CareWin med en SMS-server och GSM-modul som kompletterar larm med ett SMS om vem som larmat till hemtjänstens personal. Vi har varit aktiva och rapporterat in i Senior Alert och palliativa registret och fått bra utdelning på den prestationsbaserade stimulansmedlen vilka nu är rekvirerade. Vår förvaltning kommer att deltaga i workshops arrangerade av SKL i ämnet verksamhetsutveckling och E-hälsa. SKL står för resa och omkostnader för en person. Syftet är att visa goda exempel från hela landet för att föra fram utvecklingen av användandet av datastöd inom vård och omsorg. Vi har varit representerande nationellt på Offentliga rummet i Trollhättan och deltar aktivt tillsammans med IT-kontoret med att utvärdera framtidens Digitala Trygghetslarm som i dagsläget inte är helt felfria. Utvärderingen görs (och finasieras) av Hjälpmedelsinstitutet
Haparanda den 26 maj 2011
Eini Kemi Socialchef