Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

SKOLVERKET Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist

PM 2000-08-16

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och komvux. Inför prognosen har olika slag av underlag tagits fram. Dessa har utvidgats till att utöver gymnasieskolan avse de flesta skolformer, dock ej förskoleklass, folkhögskola och högskola. Skolverket bedömer att prognosunderlagen är av allmänt intresse i den pågående debatten om skolan och lärarna. Därför redovisas här de viktigaste delarna av de nya resultaten. Frågor besvaras av Gunnar Enequist per tel. 08-723 33 94 eller via e-post [email protected]

Uppgifterna i denna PM har tagits fram av SCB genom sambearbetningar mellan Lärarregistret, Utbildningsregistret och Högskoleregistret eller mellan olika årgångar av Lärarregistret. I Lärarregistret finns uppgifter om de lärare inom Skolverkets ansvarsområde som tjänstgjorde den 15:e oktober respektive år. Personal anställd för kortare tid än en månad ingår ej. Med obehöriga lärare avses i denna PM lärare som inte har pedagogisk högskoleexamen. Beräkningarna av andel som påbörjat lärartjänst, som är kvarvarande efter visst antal år etc. avser behöriga lärare, inkl. tjänstlediga.

1. Obehöriga lärares utbildning och erfarenhet läsåret 99/00 •

Läsåret 1999/00 var det ca 17 procent ( 22 385) av lärarna som saknade examen från lärarutbildning. Störst andel obehöriga fanns inom Sfi (svenska för invandrare) där 39 procent var obehöriga. Minst var den inom gruppen sär- och specialskola där 13 procent var obehöriga.

•

Av de obehöriga var det

•

-

20 procent (4 450) som hade minst treårig eftergymnasial utbildning

-

50 procent (11 221) som hade antingen en eftergymnasial utbildning kortare än tre år (allt ifrån fjärde årskursen på teknisk linje, via 20 högskolepoäng, till fullständig examen) eller hade varit registrerade för studier i högskolan en eller flera terminer

-

30 procent (6 714) som inte studerat vid universitet eller högskola. Deras utbildning var högst gymnasieskola Andelen av de obehöriga som hade någon högskoleexamen (uttagen efter 1977), oavsett utbildningens längd, var 12 procent medan 77 procent

SKOLVERKET

2 2000-08-16

saknade sådan examen. Resterande 11 procent hade varit registrerade för studier före 1977. •

Av de totalt 22 385 obehöriga lärarna var det 28 procent eller 6 210 som varit registrerade på en lärarutbildning efter 1977. Många av dessa (67 procent) hade i det närmaste slutfört sin utbildning. Bearbetningarna visar nämligen att 19 procent (4 186) av alla obehöriga lärare varit registrerade minst fem terminer.

•

Närmare 36 procent av de obehöriga var tillsvidareanställda. I den kommunala skolan var andelen drygt 33 procent och i fristående skolor närmare 60 procent. För den kommunala skolans del kan den höga andelen tolkas som att arbetsgivarna bedömer att många lärare trots allt har den kompetens som krävs. Skollagen säger nämligen att kommuner bara får tillsvidareanställa personer som har lärarutbildning. Undantag får endast göras om det saknas behöriga sökande och det finns särskilda skäl och om den sökande har ”motsvarande kompetens för den undervisning som anställningen avser” (SL 2 kap 4§).

•

Av de obehöriga var det 38 procent som enligt lärarregistrets mätningar inte tidigare hade tjänstgjort som lärare, 18 procent som hade ett års erfarenhet, 23 procent som hade två till fem års erfarenhet och 20 procent som hade mer än fem års erfarenhet.

•

Av de obehöriga lärarna var 41 procent yngre än 35 år och 11 procent äldre än 54 år. I hela lärarkåren var motsvarande siffror 20 respektive 23 procent. De obehöriga lärarna var alltså som grupp betraktat betydligt yngre än de behöriga lärarna.

En PM med mer omfattande och fördjupad analys av de obehöriga lärarnas utbildning och erfarenhet finns tillgänglig via Skolverkets hemsida och på följande adress: http://www.skolverket.se/pdf/obhstat.pdf 2. Från lärarutbildning till lärartjänst •

Andelen grundskollärare 1 – 7 och 4 – 9 som examinerades läsåret 98/99 och började arbeta som lärare direkt efter examen uppgick till 84 respektive 83 procent.

•

Andelen gymnasielärare som började arbeta efter examen varierade kraftigt mellan olika delgrupper. Ifråga om den störst gruppen – lärare i kärnämnen, t.ex. svenska, matematik och historia – uppgick andelen av dem som examinerades läsåret 98/99 till 76 procent. I gruppen vårdlärare var andelen emellertid endast 47 procent.

•

Bland gymnasielärare i kärnämnen var andelen som började arbeta i läraryrket direkt efter examen ca 10 procentenheter lägre under 90-talet än under senare delen av 80-talet.

SKOLVERKET

3 2000-08-16

•

Inom vissa grupper av nyexaminerade lärare var det en låg andel som började arbeta som lärare. Det gäller bl.a. musik- och vårdlärare. Dessa grupper har också en hög andel avhopp från läraryrket. Det bör dock påpekas att de som arbetar i den kommunala musikskolan inte räknas med eftersom den skolformen inte ingår i lärarregistret.

•

Under 90-talet har de nyexaminerade lärarna i mindre utsträckning än i början av 80-talet påbörjat arbete som lärare direkt efter examen. De två senaste åren har dock andelen ökat igen. Som exempel kan nämnas att av lågstadielärare examinerade läsåret 80/81 var det 90 procent som började arbeta direkt efter examen, medan närmast motsvarande värden (lärare 1 – 7) för läsåret 94/95 var 78 procent. För examinerade läsåret 98/99 hade andelen ökat till 84 procent. Observera att övergång efter ett år bör ställas mot ett lite längre perspektiv, se vidare nedan.

•

Förändringarna vad gäller att börja arbeta som lärare är likartade för andra lärargrupper och hänger troligen till stor del samman med arbetsmarknadsläget för lärare. I början och mitten av 90-talet, när neddragningar i antalet lärartjänster gjordes, var det färre lärare som kunde få tjänst. I slutet av 90-talet har antalet tjänster åter ökat och därmed andelen nyexaminerade som börjar arbeta som lärare. Vissa år har också examinerade varit mycket få varför det då bör ha varit lättare att få tjänst.

•

För lärare med inriktning på matematik och naturvetenskap har mönstret för övergång från utbildning till arbete som lärare ändrats. Tidigare var övergången för denna grupp högre än för lärare med inriktning på andra kärnämnen. Det gäller fortfarande för grundskollärare 4 – 9 men inte för gymnasielärare. Av de gymnasielärare med inriktning på matematik och naturvetenskap som examinerades läsåren 95/96 – 98/99 fanns i ge nomsnitt 67 procent i skolan läsåret 99/00. Motsvarande siffra för gymnasielärare i språk, historia och samhällsvetenskap var 76 procent.

3. Tidiga ”avhopp” från läraryrket •

Av de lärare som börjar direkt efter sin examen är det omkring 10 procent som slutat till året därpå. Andelen varierar mellan lärargrupperna och mellan åren. Någon tydlig trend kan inte utläsas. Orsakerna till dessa ”avhopp” är inte heller kända. Det kan röra sig om ett byte av yrke, men det kan också bero på t.ex. svårigheter att få fast tjänst. Så kan ha varit fallet i början och mitten av 90-talet då stora neddragningar skedde.

•

Andelen nyexaminerade lärare som börjat arbeta som lärare inom tre år efter examen – alltså ett något längre perspektiv än ovan – var högre. Vidare var skillnaden mellan examensårgångarna mindre. Av grundskollärare 1 – 7 som examinerades under läsåren 91/92 till 96/97 var det t.ex. mellan 92 och 96 procent som påbörjade en lärartjänst inom tre år. Av dessa var det i genomsnitt 11 procent som inte fanns kvar det fjärde året efter examen.

SKOLVERKET

4 2000-08-16

•

Andelen nyexaminerade gymnasielärare i kärnämnen som hade börjat arbeta som lärare inom tre år varierade mellan 78 och 84 procent. Det var alltså klart lägre andelar än ifråga om grundskollärare. Samtidigt var det högre andelar som inte var kvar det fjärde året – i genomsnitt 20 procent.

•

Det finns ingenting i statistiken som tyder på att de tidiga ”avhoppen” generellt sett har ökat under 90-talet. Underlaget för detta påstående är ovanstående uppgifter om andelar som börjat arbeta som lärare inom tre år men inte finns kvar det fjärde året. Tyvärr medger underlaget inte direkta jämförelser med 80-talet.

4. Kvarvaro och tjänstledighet •

Mellan 9 000 och 10 000 lärare (ca 7 procent av alla lärare, inkl. obehöriga) slutade per år under senare hälften av 80-talet. Under 90-talet var avgångarna högre, i runda tal mellan 10 000 och 12 000 per år. Ett par år i början av 90-talet var de ännu högre, omkring 14 000 till 15 000 per år men minskade alltså åter under de senaste åren. Trots det kan man konstatera att det totalt sett är stor omsättning inom lärarkåren, särskilt bland de obehöriga.

•

Avgången bland behöriga från ett år till året därpå har i de flesta åldersklasser ökat mellan 1,5 och 2 gånger. För samtliga lärare i åldern upp till 59 år har avgången i genomsnitt varit ca 5 procent de senaste åren mot ca 3 procent i mitten av 80-talet.

•

Den största relativa ökningen av avgångsfrekvensen står gruppen ämneslärare och 4 - 9 lärarna för. I mitten av 80-talet var avgången ca 2,2 procent per år mot 4,6 procent i slutet av 90-talet.

•

Man kan konstatera att kvarvaron i läraryrket minskat också i ett längre tidsperspektiv. Av samtliga lärare som läsåret 80/81 var i åldern upp till 59 år var 92 procent kvar fem år senare. Av dem som läsåret 94/95 var i samma åldersgrupp var efter fem år andelen kvarvarande 84 procent.

•

Mätningen av kvarvaro visar att den åldersgrupp som minskade sin kvarvaro efter fem år kraftigast var 55 – 59-åringar. Av de lärare som läsåret 80/81 var i denna ålder fanns 81 procent kvar efter fem år. För motsvarande grupp läsåret 94/95 var andelen kvarvarande efter fem år 58 procent. En tänkbar förklaring till den minskade kvarvaron är de avtalspensioneringar som gjordes i början och mitten av 90-talet. Samtidigt finns det andra tecken som tyder på att kvarvaron kommer att vara fortsatt låg. Så har t.ex. andelen kvarvarande från ett år till nästa i gruppen 60 år och äldre fortsatt att vara låg under senare år, se vidare nedan.

•

Andelen tjänstlediga av de behöriga lärarna har ökat. Sett över de senaste fem åren (läsåret 94/95 till 99/00) ökade andelen från 5,4 till 7,5 procent. Ökningen gällde alla åldersgrupper men var större ju äldre lärarna var. Om man mäter över en längre period – läsåren 92/93 till 99/00 – var ök-

SKOLVERKET

5 2000-08-16

ningen något mindre. För hela lärargruppen ökade andelen från 6,6 till 7,5 procent. Under denna period ökade andelen främst för de äldre lärarna medan lärare i åldern upp till 40 år minskade sin tjänstledighet. 5. Pensions- och annan avgång efter 60 års ålder •

Andelen lärare som avgår något eller några år före pensionsåldern har ökat under 1990-talet. Detta kan beskrivas via andelen 60-åringar som fanns kvar i tjänst efter fyra år. För de lärare som var 60 år 1985 var denna andel 62 procent. För de som fem år senare – 1990 – var 60 år hade andelen sjunkit till 50 procent och för 60-åringarna 1995 var den ännu lägre, 37 procent. I beräkningen ingår inte lågstadielärare eftersom dessa kunnat gå i pension vid 63 års ålder. Inte heller speciallärare med lågstadielärarutbildning ingår.

•

Eftersom andelen lärare som avgår före 60 års ålder är så stor har all avgång efter 60 års ålder tagits med vid beräkningen av pensionsavgång. Det betyder att förtidspension m.m. ingår i underlaget.

•

Avgången efter 60 års ålder har stor inverkan på lärartillgången, särskilt som avgången kommer att bli stor de närmaste 10 till 15 åren. Den kommer att öka under de närmaste åren och beräknas under perioden 2005 – 2009 bli 42 procent högre än under den närmast gångna femårsperioden, alltså 1995 – 1999.

•

Av 1999 års behöriga lärare beräknas 27 procent ha gått i pension före hösten år 2009. Andelen pensionsavgångna blir allra störst bland speciallärarna, 37 procent.

•

För gruppen ämneslärare/grundskollärare 4-9 inträffar de största pensionsavgångarna samtidigt som behovet av denna lärargrupp beräknas bli som störst, perioden 2005-2009. I början av perioden är antalet elever som störst på grundskolans högstadium och i slutet av perioden som störst i gymnasieskolan. Förhållandet är likartat för yrkeslärarna. Där förväntas stora pensionsavgångar då behovet är som störst.

•

År 2014 beräknas i genomsnitt drygt 40 procent av 1999 års behöriga lärare ha gått i pension. Så mycket som drygt 20 procent av dem som 1999 var 46 år eller äldre beräknas dock ha lämnat lärarkåren före 60 års ålder. Om man räknar in dessa så har mer än hälften (54 procent) av 1999 års behöriga lärare gått i pension/lämnat läraryrket år 2014. Därtill kommer avgång bland lärare som 1999 var yngre än 46 år.