Lång väg till patientnytta – Vårdanalys
Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet
[email protected] S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården
Lång väg till patientnytta – Vårdanalys 2015:7 Vissa positiva effekter men ett otillräckligt stöd • Bidrar i begränsad utsträckning till en mer kunskapsbaserad vård – ”icke-göra” fortsätter att göras • Begränsad påverkan på geografiska skillnader i vården – Omotiverade skillnader kvarstår Källa: Vårdanalys
S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården
Vårdanalys rekommendation • En nationell strategi för ett ändamålsenligt kunskapsstöd bör tas fram – Arbetet på nationell, regional och lokal nivå måste hänga ihop – Kunskapsstöd måste fungera för vårdens professioner och patienter i vårdmötet – Uppföljning nationellt, regionalt och lokalt kopplat till förbättringsarbete behöver ingå – Kunskapsstöd behövs på fler områden än de som idag har nationella riktlinjer Källa: Vårdanalys
S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården
Kunskapsstödsutredningen S 2015:07
S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården
Uppdrag • Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälsooch sjukvården kan uppnås • Utredningen ska redovisas senast den 1 mars 2017
S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården
Syfte • Syftet med uppdraget är att säkerställa att hälso- och sjukvården är kunskapsbaserad och jämlik och ges på samma villkor till kvinnor och män.
S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården
Sekretariat • • • •
Sofia Wallström, utredare Nina Viberg, sekreterare Mats Nilsson, sekreterare Göran Stiernstedt, rådgivare
S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården
Tre utgångspunkter 1. Hälso- och sjukvården i Sverige presterar goda medicinska resultat men är alltjämt ojämlik. 2. Nationella kunskapsstöd kan bidra till en mer kunskapsbaserad och mer jämlik hälso- och sjukvård vård förutsatt att de används. 3. Det är en betydande utmaning att nå ut med evidens och påverka praxis genom riktlinjer och kunskapsstöd. Nationella riktlinjer används i begränsad utsträckning.
S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården
Kunskapsbaserad och jämlik vård skapas i mötet mellan patient och sjukvård
Bild: Vårdanalys
S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården
SBU Socialstyrelsen NSK-s Programråd
Nationella riktlinjer
Läkemedelsindustrin
SKL
TLV Försäkringsmedicinskt beslutsstöd
Föreskrifter
Behandlingsrekommendationer
NSK
Vetenskapliga tidskrifter
Patientföreningar Kloka listor
Kunskapsöversikter
RCC Vårdprogram
Källa: Vårdanalys
Läkemedelsverket
S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården
Specialistföreningar
Vad är kunskapsstöd? • Många olika begrepp – – – – – – – –
vårdprogram nationella riktlinjer kvalitetsregister behandlingsrekommendationer beslutsstöd allmänna råd kunskapsstyrning …
S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården
Vem behöver kunskapsstöd och vilken typ? • Patient och närstående • Vårdpersonal • Beslutsfattare i den politiska och administrativa organisationen • Andra?
S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården
Vi vet att kunskapsstöden behöver: – – – – –
möta behoven vara lättanvända vara lättillgängliga i rätt tid vara målgruppsanpassade vara uppdaterade
Vem ska göra dem?
S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården
Det räcker inte att kunskapen finns tillgänglig - den måste användas Beteenden påverkas av mycket: • egen samlad kunskap och erfarenhet • kollegorna • kulturen på arbetsplatsen • efterfrågan på ett visst beteende • ledningens inställning • strukturella förutsättningar • ekonomiska styrmedel S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården
Extra utmaning i Sverige? Decentraliserat hälso- och sjukvårdssystem • Statens ansvar • Huvudmännens ansvar • Den legitimerade personalens ansvar • Patienten bryr sig inte om vem som ”skulle gjort” vad
S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården
Den tänkta kedjan genom systemet finns inte i verkligheten • Nationella kunskapsstöd förväntas nå ut till vårdmötet genom en kedja av aktörer och aktiviteter. • Många har olika delar av ansvaret i denna kedja och den hänger inte ihop. Ingen känner ansvar för hela kedjan. • En medicinsk-professionell, en politisk och en administrativ hierarki. • Lokal beredskap, förbättringsarbete och uppföljning brister. S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården
Tre delar i uppdraget enligt direktivet 1. Kartlägga de olika initiativ och samarbeten kring ökad följsamhet som pågår 2. Identifiera hinder för ökad följsamhet > föreslå åtgärder 3. Utreda förutsättningarna för, samt behovet och lämpligheten av, att göra nationella riktlinjer i någon form obligatoriska eller mer bindande
S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården
Målbild
Hur kan nationella kunskapsstöd bidra till en kunskapsbaserad och jämlik vård ?
S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården
Kontakt
Utredningssekreterare: Nina Viberg Mobil: 0730 - 393541
[email protected]
S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården