LITERACY, MEDIER OCH FLERSPRÅKIGHET: ERFARENHETER FRÅN SKOLBASERADE FORSKNINGSPROJEKT LITUM – Literacyforskning med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet http://www.sprak.umu.se/forskning/litum
LITUM • Forskning om läsande och skrivande • Skolnära • Tvärvetenskap; olika teorier och metoder • Språkstudier, Kultur o medievetenskaper, Estetiska ämnen, Psykologi, Tillämpad utbildningsvetenskap (TUV), Naturvetenskapernas o matematikens didaktik (NMD) • Ca. 20 forskare och forskarstuderande • Idag ett axplock ur vår forskning, tid för frågor och diskussion! • Eva Lindgren, Justin Zelime, Hampus Holm, Kristina Persson & Maria Levlin
DISKURSER OM SKRIVANDE Eva Lindgren & Erika Gillblad
DISKURSER • Diskurs: ung. hur en grupp människor i ett visst sammanhang tänker, värderar, handlar, talar etc. • Diskurser är ofta dolda, man kan få syn på dem genom att analysera språket • Att analysera vilka diskurser som råder i sin praktik hjälper till att lyfta upp det dolda till ytan för analys, reflektion och diskussion
Värderingar Föreställningar Vanor, praktiker
Handlingar Beslut Val Formuleringar
DISKURSER OM SKRIVANDE • Färdighet • Kreativitet
Färdighet
Sociopolitiskt
Kreativitet
• Tänkande • Process • Genre
Social praktik
Tänkande
• Social praktik • Sociopolitiskt
Genre
Process
Ivanic 2004, 2017
STYRDOKUMENT FÖR YNGRE ÅR, INTERNATIONELLT PERSPEKTIV
(Peterson, Parr, Kaufmann & Lindgren, 2017)
SKRIVANDE BLAND LÄRARE I SVENSK GRUNDSKOLA
(Gillblad & Lindgren, 2017)
SAMMANFATTNING • Skrivande ses som färdighet, process och genre • Skrivande ses mycket sällan som social praktik, som tänkande eller som ett redskap för att göra sin röst hörd • Implikationer för demokrati
REFERENSER Gillblad, E. & Lindgren, E. (2017, June). Discourses of writing among teachers of L1 Swedish in Swedish compulsory education. Paper presented at ARLE 15-17 June, 2017, Tallinn, Estonia. Ivanič, R. (1998) Writing and Identity: The Discoursal Construction of Identity in Academic Writing. Amsterdam: John Benjamins. Ivanič, R. (2004). Discourses of Writing and Learning to Write. Language and Education 18(3), 220-245. Ivanič, R. (2017). Round table on Discourses of Writing, and Writer Identity. Paper presented at the LITUM symposium 4-5 June, Umeå Sweden. Peterson, S. S., Parr, J., Kaufmann, D. & Lindgren, E. (2017). International perspective on discourses of writing in curricula for young learners. Paper presennted at the LITUM symposium 4-5 June, Umeå Sweden
”SIR/MISS, MON KAPAB DIR SA MO AN KREOL, SILVOUPLE?” ”SIR/MISS, CAN I SAY THIS WORD IN CREOLE, PLEASE?” The impact of first language writing on second language learners’ academic performance: The case of Seychelles Creole (L1) and English (L2). Justin Zelime, Umeå University
BACKGROUND
Creole, MoI
• • •
A ‘skills’ approach to writing (Phonics) “Learning of decontextualized linguistic rules & patterns’’ (Ivanič, 2004) Therefore, advanced writing skills in the L2 are prerequisites to academic success in all subjects
Engl, MoI Creole, subject Engl, subject Fr, subject
RESEARCH AIMS In the Seychelles context from primary 3 onwards the answer to the pupil’s question about whether he can use his mother tongue is NO! However, what if the answer was “YES
YOU CAN???”
The study aims to answer the following questions: •
Does writing in English (L2) lead to lower scores on tests in Social Studies?
•
Does writing in Kreol Seselwa (L1) leads to higher scores on tests?
•
Does Kreol Seselwa (L1) leads to richer Social Studies texts depicting the learners contextual views and beliefs of the world?
DATA COLLECTION PROCEDURES Participants: •
161 pupils from 3 Primary Schools (74 boys & 87 girls)
•
2 classes per school
The photograph below shows one of the economic activities of Seychelles. Study it carefully and write a short paragraph of about 10 sentences to describe the following: 1. 2. 3. 4.
The economic activity it represents The methods used to catch the fish The types of fish caught The benefits of this activity to the community and country.
Data collected: •
146 texts (73 in English & 73 in Creole)
•
In each school one class wrote in English first, followed by Seychelles Creole and/or visa versa.
•
Each pupil was given exactly 10 minutes to write their texts.
DOES WRITING IN ENGLISH (L2) LEAD TO LOWER SCORES ON TESTS IN SOCIAL STUDIES? DOES WRITING IN KREOL SESELWA (L1) LEADS TO HIGHER SCORES ON TESTS?
Pupils' performance in social studies test
Students' results English vs Creole (English minus Creole) 49 45 41 37 33 29 25 21 17 13 9 5 1
34
9
BETTER IN CREOLE
NO DIFFERENCE
-8
7 BETTER IN ENGLISH
3 ZERO SCORE
-6
-4
-2
0
2
Difference in result :English score - Creole score (A minus score of -2 equals two marks better in Creole test)
4
DOES KREOL SESELWA (L1) LEADS TO RICHER SOCIAL STUDIES TEXTS DEPICTING THE LEARNERS CONTEXTUAL VIEWS AND BELIEFS OF THE WORLD?
This picture is showing some big workers catching fish. There are a lot of fish in the boat. They have caught more of the red snapper fish.
Three fishermen have worn their straw hats. Because it was very hot (there was a lot of sun). These fishermen have worked very hard to get these fish like that. They have brought their fish to the market to sell with people. These red snappers are red and good to prepare bouyon bred ( a local dish) with. If we did not have these fishermen who work hard we would not have fish.
SUMMARY OF FINDINGS & CONCLUSIONS •
KS texts have a more complex rhetorical structures than English texts
•
Use of emotional evaluation as a strategy was more evident in the KS texts
•
Writers used a lot of including pronouns ‘we’ and ‘you’ and “us to address the reader in the KS text, unless they were considered as high performers.
•
The low ability learners used a more narrative style to address the audience directly.
•
There was more evidence of contextual/local knowledge in the texts written in KS
•
Texts written in KS were much longer and more coherent.
•
Texts written in KS contained more personal narratives than the English texts
•
Weaker writers turn to strategies like translanguaging or shorten phrases (etc…..), repetition of words and/or whole sentence structures
THANK YOU
FRAMGÅNGSRIKT SKRIVANDE PÅ GYMNASIET: MEDIEAFFORDANSER OCH ANDRA FÖRKLARINGSFAKTORER Hampus Holm, Eva Lindgren, Carina Hermansson, Umeå universitet
BAKGRUND Många olika faktorer har studerats och visat sig påverka framgång i olika skolämnen, t.ex. § Kön ((Reynolds et al. 2015, Mo & Troia 2017, Pisa 2015) § Föräldrarnas utbildning (ibid) § Self-efficacy (kompetensupplevelse) (Bruning & Kauffman 2015) § Literacypraktiker utanför skolan (Sundqvist 2009, Olsson 2011)
BAKGRUND En stor förändring av literacypraktiker
99 97
Sverige
BAKGRUND • Gymnasiet: eleverna examineras i stor utsträckning skriftligt • Nationella proven påverkar både undervisning och betygsättning. Del av global trend där man vill mäta och jämföra resultat och kvalité
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med den här studien är att undersöka förhållandet mellan gymnasieelevers användande av olika medier och deras resultat på det skriftliga nationella provet i svenska. o
Vilka artefakter använder eleverna? Hur ofta? Relation till NPbetyg?
o
Vilken sorts literacy erbjuder elevernas medieanvändning? Relation till NP-betyg?
o
Finns det en relation mellan kön, föräldrars utbildning, selfefficacy och NP-betyg?
METOD • Ursprungligen 48 elever, 16-19 år gamla, 36 män, 12 kvinnor • Kursen svenska 1 • Två skolor i två städer. Flera olika program, både teoretiska och praktiska. • 41 av dessa skrev det nationella provet • 25 av 41 fick godkänt (E-A) och inkluderades i analysen
ENKÄT • Artefakter (10) o
Böcker, surfplattor, tidningar, datorer, smartphone, TV, radio, mobil spelkonsoll, stationär spelkonsoll, internet
• Media o
3 mest använda av datorspel, sociala medier, webbsidor
o
3 senast använda filmer, böcker, tidningar
• Self-efficacy o
5 frågor om tillltron till att lyckas med skrivuppgifter i skolan
• Bakgrund o
Kön, föräldrars utbildning
ATT KODA MEDIERNA FÖR VILKEN LITERACY DE ERBJUDER • Urval o
250 olika medier ur 6 kategorier
• Reliabilitet o
Läsa .73
o
o
Kodningsschema
o
Skriva .79 Tala .84
o
2 bedömare
o
Lyssna .82
o
20% slumpmässigt valda
o
Bilder/film .88
o
Skapa .67 (diskussion och ny kodning)
• Procedur
LITERACYFFORDANSER - DEN LITERACY SOM MEDIERNA ARBJUDER Participant A Reading 0- Writing 0Speaking 0-2 3 3
Media
Path of Exile Leauge of Legends Guild Wars 2 Game of Thrones
Listening 0-2
(Co)creati ng
Visual
1
0
2
2
1
1
1
0
2
2
1
1
2
0
2
2
1
1
2
0
0
2
1
0
Band of Brothers Daredevil Youtube 9Gag Twitch.tv Harry Potter Vargbröder
2
0
0
2
1
0
2
0
0
2
1
0
2
2
0
2
1
3
2
0
0
2
1
0
2
1
0
2
1
1
3
0
0
0
0
0
3
0
0
0
0
0
Min Jakt Fiske Journalen
3
0
0
2
1
0
3 31
0 3
0 6
2 24
1 12
0 7
Sum:
Participant B Media
Counter Strike GTA V facebook Sum:
Reading 0-3
Writing 0-3 1 1 2 4
Speaking 0-2 1 0 2 3
Listening 0-2 Visual 2 2 0 2 1 2 3 6
(Co)creati ng 1 1 1 1 1 3 3 5
RESULTAT Användandet av artefakter: sorter och frekvenser
RESULTAT • Användandet av böcker korrelerar positivt med resultaten på nationella provet (r. .418. <0.05) o
De som använder böcker ofta får högt betyg på nationella provets skrivdel
• Användandet av stationära spelkonsoller korrelerar negativt med resultaten på nationella provet (r. -.486. <0.05) o
De som använder stationära spelkonsoller ofta får låga betyg på nationella provet
RESULTAT Genomsnittligt fördelning av literacyaffordanser i procent av maxpoängen, för varje kategori
20,30
Reading (max 54)
40,00
Writing (max 54) Speaking (max 36) 48,22
14,52
11,89
Listening (max 36) Visual (max 18) (Co) creating (max 54)
40,67
RESULTAT • Samtliga affordanser, förutom ”tala”, korrelerade med varandra. o
Den som utsätts för en affordans, utsätts även för de andra.
• Ingen affordans korrelerade med resultaten på nationella provet (även om ”läsning” visade en svag tendens till positiv korrelation)
RESULTAT • Self-efficacy o
Korrelerar positivt med resultaten på nationella provet (r. .407. <0.05)
• Kön o o
Korrelerar inte med np men med användandet av böcker. Flickor använder böcker oftare än pojkar (r. .470. <0.05) Pojkar erbjuds mer tillfällen för talande genom de medier de använder (r. -.473. <0.05)
• Föräldrars utbildning o
Korrelerar inte med resultaten på nationella provet
• Om enbart användandet av böcker och self-efficacy korrelerar med np, vad säger det om skolans literacy jämfört med annan literacy som elever har? • Kan skolans syn på läsning och lästräning ha påverkan på vad eleverna får ut av de olika medier de använder? • Är användandet av spelkonsoller dåligt för skrivinlärningen eller tar det bara tid från annat som är bättre?
KÄLLOR Bruning, R. H. & Kauffman, D. F. (2015). Self-efficacy Beliefs and Motivation in Writing Development. MacArthur, C. A. ; Graham, S. ; Fitzgerald, J. ; (red) Handbook of writing research. Second edition. New York. The Guilford press. 160169 Mo, Ya.,Troia, Gary. (2017) Predicting students’ writing performance on the NAEP from student- and state-level variables. Reading and Writing. Vol.30(4), pp.739-770 Olsson, E. (2011) "Everything I read on the Internet is in English". On the impact of extramural English on Swedish 16-year-old pupils’ writing proficiency. Institutet för svenska som andraspråk, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet Reynolds, M. R., Scheiber, C., Hajovsky, D. B. ,Schwartz, B., Kaufman, A. S. (2015) Gender Differences in Academic Achievement: Is Writing an Exception to the Gender Similarities Hypothesis? The Journal of Genetic Psychology, 02 July 2015, p.1-24 Sundqvist, Pia (2009) Extramural English Matters: Out-of-School English and Its Impact on Swedish Ninth Graders´ Oral Profeciency and Vocabulary. Karlstad University Studies Svensson, A. (2014). The media habits of young people in Sweden: The use of fictional texts in a school and a recreational context. Education Inquiry, 5(3): 337357. http://dx.doi.org/10.3402/edui.v5.24611
Amazonas andas
ATT GE NATUREN MÄNSKLIGA DRAG • Pedagogiskt argument: ta hjälp av något vardagligt och känt för att förstå något nytt och ibland abstrakt; • Känslomässigt argument: skapa engagemang; • Diskurskritiskt argument: En dölja en ståndpunkt eller att det finns människor som är ansvariga för handlingar eller skeenden i naturen
SPRÅKLIGA ASPEKTER PÅ VETENSKAPLIG LITTERACITET • Språket använd för att ge orsaksförklaringar till naturvetenskapliga problem och processer som inte är direkt iakttagbara. • Lexikalt täta genrer med stor andel abstrakta begrepp och nominaliseringar; • Ordförrådets utveckling – ämnesspråket; • Resurser i olika modaliteter - Beskrivningar multimodala men förklaringar och argumentationer verbalspråkligt burna; • Ökande trend av direkt tilltal och skönlitterär stil; • A-texter och B-texter;
STRATEGIER FÖR ATT OMFORMULERA BEGREPPSINNEHÅLL FRÅN EN VETENSKAPLIG DISKURS TILL ETT INNEHÅLL OCH PERSPEKTIV SOM SKA FUNGERA I RELATION TILL BARNETS ERFARENHETSVÄRLD
Erfarenhet: Hur använder vi språket för att uttrycka kunskap och erfarenhet om naturens cykliska processer för barn?
Strategier: Metaforer Besjälning och personifikation Samspelet mellan text och bild Berättelser
Rekontextualisering Hållning: Hur speglas relationen mellan människa och natur?
SAKPROSA FÖR BARN Beskrivande och utredande
Berättande
FOTOSYNTESEN SOM BERÄTTELSE
40
Konsumtion När vi andas ut gammal använd luft (koldioxid) så mumsar växterna i sig den. De tar våran gamla luft och blandar den med vatten och solstrålar. Det är deras favoritmat! När växterna mumsar i sig solen, luften och vattnet blir de mätta och starka.
41
I det psykiska och sociala fältet finns ett antal verb som konventionellt används som både människa och natur: skydda, hjälpa till, orka och hinna. Förmåga • Men under de senaste årtiondena har det släppts ut mer växthusgaser än vad naturen hinner ta hand om • Inte ens den starkaste vinden orkar blåsa upp dem Sociala relationer • en typ av moln hjälper bara till att värma jorden. • Atmosfären skyddar jorden.
De få enstaka verb som uttrycker en kognitiv process och värdering hos naturen, tycka och tycka om, används i texter där molekyler respektive träd är aktanter. Kognition - Skönt! tycker träden, nu får man vila armarna lite. Värdering Glukke tycker om när det regnar.
EN UTVÄRDERING AV CYKELN FÖR UNDERVISNING OCH LÄRANDE I RELATION TILL SKRIVANDE I ÅK 4-6 NOVEMBER 2017
Carina Hermansson, Bert Jonsson, Maria Levlin, Anna Lindhe, Berit Lundgren, Annika Norlund Shaswar & Linda Pfister
SYFTE Syftet är att undersöka cykeln för undervisning och lärande i relation till elevers skrivna textproduktion inom den narrativa genren. En studie genomförd på en mellanstadieskola i åk 4, 5 och 6
Bakgrund Cykeln för undervisning och lärande (Gibbons, 2012)
4. Skriva en individuell text
?
3. Skriva en gemensam text
1. Bygga upp kunskap om ämnet
2. Studera texter inom genren (förebilder)
FORSKNINGSFRÅGOR ØKan fasen ”joint construction” i den genrepedagogiska cykeln för lärande främja elevers skrivna textproduktion? “Decades of working with teachers has convinced us that successful Joint Construction is the most powerful classroom practice currently available as far as learning written genres is concerned” (Rose & Martin 2012: 73).
DESIGN Förmätning Skriva individuell text till bild • Narrativ kvalitet • Språklig komplexitet • Textlängd
Skrivintervention Experimentgrupp 30 pojkar/18 flickor Fördelade på tre grupper i åk 4, 5 och 6
Eftermätning Skriva individuell text till bild • Narrativ kvalitet • Språklig komplexitet • Textlängd
Cykeln för lärande med ”joint construction” (konstruerar text tillsammans i klassen)
Kontrollgrupp 33 pojkar/20 flickor Fördelade på tre grupper i åk 4, 5 och 6 Cykeln för lärande utan ”joint construcktion” (se på film, dramatisera, göra bildserie)
48
TEXTKVALITET Narrativ kvalitet • Karaktärer • Miljö • Inledande händelse • Konsekvens Språklig komplexitet • Konjunktioner • Subjunktioner • Mentala (tänka, veta) och lingvistiska verb (svara, fråga) • Utvecklade substantivfraser (ett hus jfr med ett stort rött hus)
SKILLNAD FRÅN FÖR- TILL EFTERMÄTNING HELA GRUPEN Huvudeffekt p =.007 Textkvalitet
Textlängd
FÖR- OCH EFTERMÄTNING: GRUPP Ingen Huvudeffekt p = .95
Ø Experimentgruppen utvecklar inte sitt skrivande mer än kontrollgruppen. Textkvalitet
Textlängd
SLUTSATSER Helgruppsnivå: Ø Ø
Positiv utveckling vad gäller textlängd och narrativ förmåga Verksam intervention eller test-re-test effekter?
Jämförelse experiment och kontrollgrupp: Ingen skillnad mellan grupperna! Ø ”Joint construction” verkar inte vara av vikt för elevernas skrivna textproduktion i narrativ kvalitet och textlängd. Oklart vad som gäller för hela modellen ”cykeln för lärande” och dess effekt på elevers skrivande • •
Hela modellen skulle behöva testas mot ”business as usual” Modellen skulle även behöva testas över längre tid
LITTERATUR Callaghan, M. & Rothery, J. 1988. Teaching Factual Writing. A Genre Based Approach. New South Wales. Metropolitan East Disadvantaged Schools Program. Gillam, Gillam, Fargo, Olszewski & Segura (2016) Monitoring Indicators of Scholarly Language: A ProgressMonitoring Instrument for Measuring Narrative Discourse Skills. Communication Disorders Quarterly. Johansson, Britt & Sandell Ring, Annika 2010 Låt språket bära. Genrepedagogik i praktiken. Hallgren och Fallgren.
TACK!
54
SAMMANFATTNING •
Skrivande i utbildningssammanhang (i Sverige och internationellt) ses ofta som en färdighet, en process, en genre eller som något kreativt. Mer sällan ser man på skrivande som en social praktik, som ett verktyg för att tänka eller för att påverka och göra sin röst hörd. (Eva Lindgren,
[email protected])
•
When teaching multilingual children how to write it is good to consider that they are fundamentally different from monolingual children in that they encompass several languages in ‘one mind’. (Justin Zelime,
[email protected])
•
Gymnasieelever använder mer och mer digitala medier och dessa erbjuder mycket skrivande och läsande. Dessa aktiviteter verkar dock inte erbjuda den sorts läsning och skrivande som gynnar elever i skrivandet av nationella provet i svenska 1. Det verkar däremot som om de elever som läser mycket böcker gynnas. (Hampus Holm,
[email protected])
•
Leta metaforer, - diskutera innebörden av metaforer för att se vilka erfarenheter barn/ ungdomar bygger förståelsen på. (Kristina Persson,
[email protected])
•
Gemensam konstruktion av skriven text i klassrummet verkar inte gynna elevers textkvalitet – fortsatta studier behövs. (Maria Levlin,
[email protected])
KONTAKTA GÄRNA LITUM
• Diskutera något i skolpraktiken • Diskutera forskning
Eva Lindgren, forskningsledare,
[email protected] Tel. 090-7896 95 84
• Gemensam studie • Fortbildning
Carina Hermansson, bitr. forskningsledare
[email protected], Tel. 090-786 71 27
