Sören Sjöström
Lingvistikens historia, våren 2006 Tider: v. 13-19, tisdagar och torsdagar kl 9-12, Lokal: E 230 eller E 222 Ti 28/3:
Introduktion: Robins: kap 1
To 30/3:
Grekerna: Robins: kap. 2
Ti 4/4:
Grekerna, fortsättning
To 6/4:
Romarna: Robins: kapitel 3
Ti 18/4:
Medeltiden: Robins: kap 4, Harris: ss 76-86
To 20/4:
Renässansen och efteråt: Robins: kap. 5
Ti 25/4:
Början på den nya tiden: Robins: kap. 6
To 27/4:
Jämförande språkvetenskap: Robins: kap 7, Harris: ss 185-
195 Ti 2/5 :
Nittonhundratalets lingvistik I: Robins: kap 8
To 4/5:
Nittonhundratalets lingvistik I: fortsättning
Ti 9/5:
Nittonhundratalets lingvistik II: Robins: kap. 9
To 11/5:
Summering och avslutning. Inlämning av uppgifter
Kurskrav: för godkänt betyg krävs godkänt betyg i skriftlig tentamen. Litteratur: Robins = kursboken: Robins, R. H (1998) A Short History of Linguistics. Longman. London and New York. Harris, R. & Taylor, T. (1997) Landmarks in Linguistic Thought I. Routledge, london and New York. Rekommenderad repetition: kapitel 2 (semantikens historia) i Allwood & Andersson Semantik (GULING 1).
Instuderingsfrågor: under kursens gång delas instuderingsfrågor ut. Tentamen: v 21, tisdagen den 23/5 kl 9-12, Viktoriagatan 30 1
Omtentamen: v 24, tisdagen den 13/6 kl 17-20, Viktoriagatan 30 Anmälan till tentamen: Det är viktigt att man anmäler (i tid) att man skall delta i tentamen.
Förslag på inlämningsuppgifter (2-4 sidor). Uppgiften skall inlämnas till sista gången (onsdagen den 10 oktober). Välj ut någon av de 15 uppgifterna nedan, eller formulera en egen uppgift som ändå passar inom kursens ram. 3 Läs vad kursboken säger i anslutning till den valda frågan och skriv ned detta. 4 I de flesta fall har boken för lite att säga för att du ska kunna ge ett bra svar på frågan. Sök upp mer litteratur. Varje kapitel i kursboken avslutas med en litteraturlista och noter. Där kan du finna få tips om mer. 1. 2. 3. 4. 5.
Varför började man med språkvetenskap på olika håll i världen? Vilka influenser har språkvetenskapen mottagit från andra discipliner? När, var, av vem upptäcktes olika grammatiska kategorier? Vilka har funderat på universell grammatik och vad har de sagt? Hur har man sett på språkets relation till tänkandet, kulturen, historien, världen? 6. Vad har man haft för tankar om språkets uppkomst?
2
7. Diskutera likheter/skillnader mellan Chomskys begreppspar competence – performance och de Saussures langue – parole. Vad är Humboldts ”innere Sprachform”? 8. Hur skulle man enligt de antika retorikerna bära sig åt för att hålla ett effektivt tal? 9. Gör en semantisk/etymologisk analys av delar av det metaspråk som används i traditionell grammatikteori (satsdelsfunktioner och ordklasser). 10. Beskriv den teoretiska utvecklingen inom syntax 11. Beskriv den teoretiska utvecklingen inom morfologi 12. Beskriv den teoretiska utvecklingen inom fonologi (när t ex formulerades fonembegreppet?) 13. Vilka tankar har man haft om semantisk (begränsats till lexikal) förändring? 14. Beskriv modi-significandi-teorin utförligt. 15. Vilka influenser kan den jämförande språkvetenskapen mottagit? 16. Vilka idéer i dagens lingvistik kan ses som upprepningar av äldre idéer?
Lingvistikens historia, hösten 2001 (Sören Sjöström)
Lingvistikens historia: några övergripande frågor Varför började man med språkvetenskap?
Vilka faktorer har påverkat språkvetenskapen?
3
När, var och av vem upptäcktes olika grammatiska kategorier?
Vilka har funderat på universell grammatik?
Hur har man sett på språkets relation till tänkandet? kulturen? historien? världen?
Vad har man tänkt om språkets uppkomst?
Vilka idéer, teorier, synsätt etc, i dagens lingvistik kan betraktas som historiska upprepningar?
Till sammanfattningen av lingvistikens historia Vilka faktorer har påverkat språkvetenskapen? Religion (Indien, Arabien, Modi significandi teorin)
4
Filosofi (Platon, Aristoteles, Stoikerna, Skolastikerna, i modern tid: Frege, Russell, Austin, Wittgenstein, Grice, Montague, m fl) Mänsklig nyfikenhet (ända från grekerna och framåt) Psykologi (det behavioristiska synsättet i lingvistik, 20-30-talen, kognitiv lingvistik under det sena 1900-talet) Antropologi (Malinowsky, J.R. Firth, i USA: Franz Boas, Edward Sapir, Bloomfield och beskrivningarna av indianspråken i USA) Kommunikation (Wilkins och Leibniz försök att skapa universella språk, de tidiga studierna av retorik, mycket av fonetikerna studier hade som syfte att förbättra stavningen i språket) (Kenneth Pikes studier med syfte på bibelöversättning) Sociologi (i vår tid: Labov) Naturvetenskap Darwins utvecklingslära (1800-talets historiska språkstudier) Framsteg i fysiologi och akustik (fonetiken) Geografiska upptäckter ledde till en ny kännedom om andra språk Teknik Boktryckarkonsten Datorer Politik (uppkomsten av oberoende stater intensifierade studier av det egna språket) Kultur (romarna övertog grekernas språkvetenskap) Det faktum att latinet var ett lingua franca i europa Möten med andra kulturer Internt lingvistiska intressen (de Saussures idéer, de strukturalistiska Studierna – Trubetzkoy och Pragfonologin) (Chomskys intresse för universell grammatik och hans försök att säga något om den mänskliga språkförmågan)
5
Sammanfattning: grekerna 1. Grekerna skapade ett skriftspråk baserat på den alfabetiska principen. 2. Språkstudiet ägnades åt en beskrivning av poeternas och de bästa författarnas språk. 3. Två stora frågor om språkets natur ägnades särskilt intresse: physis – nomos och analogia - anomalia 17. Mer specifikt gjordes viktiga insatser inom språkbeskrivningen, men vissa insikter nådde man inte fram till under denna tid GRAFONOMI: fonematisk skrift, men ingen definitiv uppfattning om fonemet; en klar uppfattning om skillnaden mellan det skrivna tecknet, dess namn och det representerade fonetiska värdet; FONETIK: grundläggande observationer i artikulatorisk fonetik; MOFOLOGI: morfemet inte isolerat som en teoretisk enhet; ORDKLASSER: ordklassbeskrivningen väl utvecklad; SYNTAX: väl utarbetad beskrivning av grekisk syntax (Appolonius); ETYMOLOGI: vissa försök att härleda ursprungliga betytdelser (inte alltid lyckade); 6
SEMANTIK: Stoikernas lekton-teori (modern): PRAGMATIK: avancerade studier av retorik Wilhelm von Humboldts morfologiska typologi Tre huvudtyper av språk: isolerande, agglutinerande och flekterande. 1. Isolerande språk Sådana språk saknar böjning. Typiska exempel är kinesiska och vietnamesiska. Grammatiska betydelser signaleras genom partiklar eller ordföljd. Nedan visas två exempel från vietnamesiskan. Tôi an cam ’jag åt apelsiner’ Jag äta apelsin Tôi làm hai tôi ’jag skadade mig’ Jag göra skada jag 2. Agglutinerande språk Agglutinerande språk har en rik böjningsmorfologi. Ett ovanligt typiskt exempel är turkiska. Det är lätt att urskilja de olika böjningsmorfemen som fästs till roten i exemplet köpeklerimden ’från mina hundar’ ROT Köpek ’hund’
NUM -ler plural
POSS -im ’min’
KASUS -den ’från’
3. Flekterande språk 7
Flekterande språk har morfologi, men variationerna sker inne i roten och i form av vokalväxlingar. Ett typexempel är arabiska. Observera hur konsonantroten k – t – b kan förändras: yíktib kitáab káatib
’han skriver’ kátab ’han skrev’ ’bok’ kútub ’böcker (plur)’ ’skrivare’ kátaba ’skrivare (plur)’
Sören Sjöström Ht 2001
Instuderingsfrågor till R.H. Robins: A Short History of Linguistics (fjärde upplagan 1997). Kapitel 1 1. Nämn några orsaker till att man börjar studera språket vetenskapligt 2. Vad är folklingvistik? 3. Varför är det en villfarelse att betrakta en vetenskaps historia som enbart progressiv utveckling? 4. ”…no science is carried on in a vacuum”. ”Changes in scientific thinking and in scientific attitudes may arise from outside or from inside the science whose history is being traced”. 5. Hur försvarar Robins att hans historiebeskrivning är så fokuserad på den europeiska traditionen?
Kapitel 2 (första delen)
8
1. En av grekernas första stora vetenskapliga bedrifter var skapandet av ett alfabetiskt skriftsystem. Man övertog ett feniciskt alfabete men gjorde delvis om det. Hur och varför? 2. Vilken princip vad gäller förhållandet ljud-skrifttecken låg bakom det grekiska alfabetet? 3. Vilken etymologi har ordet grammatik? 4. Nämn några av Stoikernas bedrifter 5. Under antiken rasade två stora strider om språkets natur: physis-nomos och analogia-anomalia Vilka var tvistefrågorna?
Kapitel 2 (andra delen) 1. Vilka insatser och upptäckter gjorde/gjorde inte grekerna inom följande områden: grafonomi, fonologi, fonetik, morfologi, syntax, semantik och pragmatik? 1. Vad är Techné Grammatiké? 2. Vad är Appolonius Dyscolus mest känd för? 3. Var fortsattes grekernas tradition? (två svar!) 5. När språkvetenskapen började växa fram behövde man grammatiska termer (metaspråk). Hur löste man detta problem hos grekerna? 6. En viktig fråga gällde physis - nomos. Vilka argument kan man ge för respektive ståndpunkter? 7. Försök spåra ordklassystemets utveckling i Grekland och Rom. det kan vara värdefullt att urskilja följande stadier: Platon, Aristoteles, Stoikerna, Thrax och Priscianus. 8. Vad inbegrips i Aristoteles kategori ptosis? För vad används samma term av Stoikerna?
9
9. Förutom i grammatik bedrev grekerna studier i fonetik (uttal) och etymologi. Ge några exempel på hur fonetik- och etymologistudierna bedrevs.
Kapitel 3 1. Hur skulle man i mycket stora drag kunna karakterisera den romerska språkvetenskapen i förhållande till den grekiska? 1. Redogör för några av Varros insatser. Mer specifkt: Vad avsåg Varro med ”declinatio naturalis” och ”declinatio voluntaria”? 2. Vad ägnade sig Priscianus åt? Mer specifikt: hur skiljer sig Priscianus behandling av ordklasserna från Thrax’?
Kapitel 4 1. Vilken plats intog grammatikstudiet i den medeltida utbildningen? 2. Platon hade ansett att språket var uppfunnet av filosoferna. Vilken ståndpunkt i fråga om språkets ursprung är det rimligt att tänka sig att man hyste under medeltiden? 3. Nämn några orsaker till latinets starka ställning. 4. Den ”förste grammatikern” från Island hade en ovanligt modern fonologisk teori. På vilket sätt? Vilka arbetsmetoder använde han? 5. Vilket var det egentliga syftet med den korta avhandling han skrev? 6. Skolastikernas grammatiska teori kallas ibland ”spekulativ grammatik”. Har ordet spekulativ sin moderna betydelse eller betyder det något annat i det här sammanhanget? 7. Vilka inspirationskällor fanns till modisternas grammatikteori? 8. Finns det likheter vad gäller inställningen till universell grammatik mellan medeltiden och dagens lingvistik? 9. Vad betyder modi significandi?
10
10. Betrakta de ordklassdefinitioner som finns på s. 79-80. Vad är det som skiljer en ordklass från en annan? 11. Jfr ovannämnda definitioner med Thrax’ definitioner som finns på s. 33-34. Avgörande skillnader? 12. Redogör kort för några framsteg inom syntaxen. 13. Hur utvecklas ordklassystemet? 14. Vad rör sig universaliestriden om? Vilka olika ståndpunkter kan man urskilja? 15. ”In modern terms the modistae were theory oriented and the adherents of classical literature and Priscian’s grammar as it stood were data oriented” (s. 89). Skulle man kunna påstå något annat om olika språkvetenskapliga skolor under 1900-talet.
Kapitel 5 1. Vilka tre språk skulle den bildade renässansmänniskan kunna? Och varför just dessa tre? 2. Beskriv kortfattat vad man sysslade med inom det arabiska grammatikstudiet. 3. Och inom det kinesiska. 4. Vilka orsaker finns det till att man börjar intressera sig mer och mer för nationalspråken? 5. Under renässansen gjordes de första ansatserna till en historisk teori inom språkvetenskapen. Varför hade historiska studier varit så fåtaliga tidigare? 6. Petrus Ramus kallas av Robins för en föregångare till strukturalismen. Vad är det i Ramus grammatik som gör ett sådant epitet berättigat? 7. Karakterisera kortfattat en empiristisk respektive rationalistisk ståndpunkt vad gäller språket. Paralleller i vår tid?
11
8. Hur var Wilkins ”real character” uppbyggt? 9. Enligt Port Royal-grammatikerna hade det mänskliga psyket tre grundläggande förmågor. Vilka? 10. Hur såg deras ordklassteori ut? 11. Dessa grammatiker ville bygga en universell grammatik och deras strävanden går förstås igen i den generativa grammatiken idag. Wilkins och Lebniz ville försöka skapa universella språk. Kan man se någon förlängning av deras strävanden in i våra dagar? 12. T ex den franske grammatikern Beauzée säger att grammatiken har två ”delar”: en universell och en språkspecifik. Vad säger man idag?
Kapitel 6 1. Varför var studierna av sanskrit så viktiga för lingvistikens utveckling? 2. Hur hade den indiska språkvetenskapen uppstått? Kan vi jämföra med något i västerlandet? 3. Försök hitta så många likheter som möjligt mellan den indiska traditionen och modern språkvetenskap. 4. Vad ansåg Herder om förhållandet språk-tanke? 4. Vilket var enligt Horne Tooke ursprunget till böjnings- och avledningsändelser? 6. Wilhelm von Humboldt är en imponerande figur i lingvistikens historia. Vilka tankar hade han om följande: energeia, innere Sprachform, språk och historia, förhållandet språk och tänkande? språk och morfologisk typologi?
Kapitel 7 1. Vilket var det allmänna idéhistoriska och kulturella klimatet under 1800talet?
12
2. Ansatser till historisk språkforskning hade funnits långt innan 1800-talet. Något exempel? 3. Leibniz visade att ortnamn är viktiga för den historiska lingvistiken. På vilket sätt är de det? Kan du exemplifiera? 4. Hur arbetade forskare som Rask och Grimm för att etablera språklig släktskap? Vad säger Grimms lag? Vilka grammatiska termer har vi fått från Grimm? 5. Vilka invändningar kan man göra mot en alltför bokstavlig tolkning av Schleichers stamträdsteori? 6. Vad för slags tes drevs av den grupp forskare som kallas ”unggrammatiker” (neogrammarians, Junggrammatiker)? 7. Varifrån kom kritik mot ”unggrammatikernas” doktriner och vad gick denna kritik ut på?
Kapitel 8 1. Vem är nyckelfiguren i övergången från 18oo-talet till 1900-talets lingvistik? 2. Varför fick inte Wilhelm von Humboldts idéer starkare genomslag i lingvistiken? Han uttryckte ju i huvudsak samma idéer som den föregående lingvisten. 3. Vad används termerna synkronisk och diakronisk till? 4. Vad är langue och parole? Hur är de relaterade till varandra? 5. Vad är syntagmatisk och paradigmatisk? 6. Vilket lingvistiskt fält beskrevs lämpligast med hjälp av strukturella begrepp och av vem? 7. Nämn de tre framstående personer som grundlade lingvistiken i USA. 8. Vilken var deras lingvistiska bakgrund? 9. Beskriv Leonard Bloomfields bakgrund, utveckling och viktigaste idéer. 8. Vad menas med ”doktrinen om åtskillnad av nivåer”?
13
Kapitel 8 (andra delen) 1. Under första hälften av 1900-talet var Bloomfields amerikanska form av strukturalism dominerande 2. Fanns det någon amerikansk lingvist som arbetade annorlunda, och hur, i så fall? 5 Hur var förhållandet i Europa? Var man lika pessimistisk som Bloomfield inför möjligheten att beskriva språklig betydelse? 6 Varför kan J.R. Firths insatser ses som viktiga (vad hade Malinowsky för betydelse i sammanhanget? 7 Vad har Michael Halliday uträttat? 6. Hur skulle du vilja karakterisera de strävanden som berörs i frågorna 25?
Kapitel 9 1. Robins betraktar Noam Chomsky som den ledande figuren i språkvetenskapen under 1900-talets andra hälft? Några invändningar? 2. Varför är 1959 ett märkesår, enligt Robins? 3. Vad är det nya med Chomskys teori? a. vad behandlar den? b. hur behandlas ämnet? c. vad behandlar inte teorin? 4. ”Speakers can make infinite use of finite resources” (s 261). Vad menas med detta? Vad kallade von Humboldt denna mänskliga förmåga? 5. Vad avser Chomsky med sin förkortning LAD? 5. Vad har vårt språktillägnande att göra med universell grammatik? 6. På vilket sätt kan man ändå säga att Chomsky har varit ”fången” i den Bloomfieldska traditionen?
14
15
LINGVISTIKENS HISTORIA - EN ÖVERSIKT ANTIKEN 400 f.Kr. - 500 e.Kr.
MEDELTIDEN 1800-TALET 500 - 1500
RENÄSSANSEN 1500 - 1750
1. Naturalister-konventionalister 500-1500 ”the 1. SirWilliamJones en strid om språkets natur dark ages”, sedan Skolastiken håller tal om sanskrit språk-verklighet 1. Skolastiken folkspråken 2. Romantiken ords betydelse och ‘Aristoteles i kristen nationalism, intresse ursprung tappning i klostren’ för folkets historia
Tillbaka till antiken. Död åt den tråkiga 1. Intresse för (Dante)
(Bröderna Grimm) 2. Anomalister - analogister 2. Semantiska kommentarer 2. Allmän - universell grammaen strid om språkets struktur, till latinsk grammatik, tik ords böjning o dyl ‘de modis significandi’ Arnault -Lancelot: 3. Historisk-komparativ ‘Grammaire générale et lingvistik 3. Filosofer - Filologer 3. Universaliestriden raisonée (1660) Grimm, Rask, Vernon Platon, Aristoteles, Stoikerna Port Royalgrammatiken upptäckte ljudsamband Alexandriaskolan språket är logiskt Thrax språk -tanke 4. Ordklassteorin:
4. Det var spekulativ 4. Junggrammatikerna: omväxlande semantiska grammatik Ljudlagarna är och morfologiska ordklassspråkets natur undantagslösa definitioner språk - verklighet
3. Universellt språk
5. Romarna körde vidare i 5. Semantiska ordklassrationalism 5. Paul: all sann språkgrekernas fotspår definitioner Spinoza vetenskap är historisk
4. Empirism -
Wilkins - Leibniz (jfr logik)
Locke Berkeley
Leibniz Hume Descartes
16
6. Saussure opponerar lära sig språk
sig och hävdar att det synkrona språkstudiet Chomsky: ”Cartesian
linguistics”
är primärt i förhållande till det diakrona
17
Lingvistikens historia, vt 2000, Sören Sjöström
Upptäckten av lingvistiska begrepp. Försök att under läsningen av Robins ”A short history of linguistics” finna ut när grundläggande upptäckter gjordes inom nedanstående ”beskrivningsnivåer” i språkvetenskapen. Fonologi: skillnaden ljudtyp (fonem)-ljud-förekomst (fon, allofon), fonologiska regler, etc Morfologi: morfem, böjning-avledning, morfologiskt uttryckta grammatiska betydelser som tempus, numerus, kasus, genus, etc Syntax: syntaktiska relationer som ‘subjekt’, ‘predikat’, ‘objekt’, ‘adverbial’, ‘attribut’, begreppet ”acceptabel sats”, etc Lexikon: lexikonets indelning i sk ordklasser, ordklassernas betydelse, etc Semantik: intension-extension, idéer om kompositionell semantik, objektspråk-metaspråk, betydelsekomponenter, semantiska fält, etc Pragmatik: språket som ett övertalningsmedel, situation, kontext, språk som handling, språklig kommunikation som samarbete, etc SAMMANFATTANDE FRÅGOR. 1. Varför började man intressera sig för språkvetenskap? 2. Vilka faktorer har påverkat språkvetenskapen? 3. När, var och av vem upptäcktes olika grammatiska kategorier? 4. tankar om universell grammatik? 5. Vilken syn har man haft på relationen mellan språk och: tänkande? kultur? historia? värld? verklighetsuppfattning? 6. Tankar om språkets uppkomst?
18
Sören Sjöström, Lingvistikens historia vt 1997 Några vinkar inför tentan... Enligt min mening borde man efter att ha läst lingvistikens historia kunna diskutera grundbegrepp i dagens lingvistik ur ett historiskt perspektiv. Koncentrera dig därför på de lingvistiska beskrivningarna. Snarare än att försöka komma ihåg allt om grekerna, t ex, är det bättre att fundera över vad man i olika tider kände till om sådant vi idag talar om i lingvistiken. Vilka upptäckter och utvecklingar känner du till inom: skriftsystem, fonetik, fonologi, morfologi, syntax, semantik (etymologi), pragmatik. Vad kan du svara på följande frågor: - av vilka olika skäl kom man att ägna sig åt språkvetenskap (nytta, nöje, nyfikenhet, religiösa skäl)?; - vad för slags språk studerade man? (den vanliga människans talspråk?) - vilken allmän syn på språket hade man (som en organism, som en struktur, eller vad)? - vilka tankar har man haft om förhållandet mellan språk, å ena sidan, och tänkande, kultur och verklighet, å den andra (språk och tänkande går hand i hand)?; - vilka åsikter om språkets uppkomst och utveckling, ("urspråket") har man uttryckt eller tagit för givna (språket kommer från Gud)?; - vad har man tänkt om möjligheten till ett universellt språk och universell grammatik (logiskt språk, Wilkins språk, t ex)?; - i vilken utsträckning har filosofiska idéer haft inflytande över språkvetenskapen genom tiderna (Platon, Aristoteles, Skolastiker)?
19
Sören Sjöström, vt -97
Lingvistikens historia - skriftlig tentamen Lördagen den 22 mars. Tid 10-13. Skriv ditt namn och personnummer på första sidan av dina svarsblad. Skriv därefter ditt namn på vraje följande blad. 1. Nämn de olika skäl man haft i historisk tid och i olika kulturer att ägna sig åt språkvetenskap. (4 poäng) 2. Vilka insatser, upptäckter och utvecklingar känner du till inom fonetik, fonologi, morfologi (inkl. ordklasser) och syntax genom tiderna? (12 poäng) 3. Vilka tankar har man haft om förhållandet mellan språk, å ena sidan, och tänkande, kultur och verklighet, å den andra? (6 poäng) 4. Vilket inflytande har filosofiska idéer och tankegångar haft i språkvetenskapen genom tiderna? (4 poäng) 5. Beskriv ett försök som gjorts att skapa ett universellt språk i historisk tid. Ge detaljer. (4 poäng) 6. Vad har språkvetarna haft att säga om semantik (och etymologi) under olika tider? (6 poäng) 7. Vad sysslade man främst med i 1800-talets lingvistik och i vilken mån kan man kritisera denna riktning? (4 poäng) Totalt: 40 poäng 20
Väl Godkänd: 32-40 Godkänd: 20-31.5 Underkänd: 0-19.5 LYCKA TILL!
Tentamen i ”Lingvistikens historia”. Lördagen den 11 mars 2000, kl 10-13 i Stora Hörsalen. Skriv namn och personnummer på varje svarsblad. LYCKA TILL! 1. Teckna en översiktlig bild av lingvistikens historia (ur västerländsk synpunkt) från antiken, via medeltiden och renässansen till och med 1800talet. (6 poäng) 2. Vilka faktorer förefaller ha påverkat språkvetenskapen genom tiderna? (3 poäng) 3. Varför började man intressera sig för språkvetenskap (på olika håll och vid olika tider i världen)? (3 poäng) 4. Under antiken rasade två stora strider om språkets natur: physis-nomos och analogia-anomalia. Vilka var tvistefrågorna? (2 poäng)
21
5. Skolastikernas grammatiska teori kallas ibland ”spekulativ grammatik”. Har ordet spekulativ sin moderna betydelse eller betyder det något annat i sammanhanget? Ge ett utförligt svar på denna fråga! (4 poäng) 6. Vilka orsaker finns det till att man mer och mer börjar intressera sig för nationalspråken (dvs under renässansen)? (2 poäng) 7. Enligt Port-Royal-grammatikerna hade det mänskliga psyket tre grundläggande förmågor. Vilka? (2 poäng) 8. a. Vilket var det allmänna idéhistoriska och kulturella klimatet under 1800-talet? (2 poäng) b. Varför var studierna (och upptäckten) av sanskrit så viktiga? (2 poäng) 9. Vad ansåg Herder om förhållandet språk-tanke? (2 poäng) 10. Vad ansåg Humboldt om förhållandet språk-verklighet? (2 poäng) Summa: 30 poäng (VG=24-30, G=15-23.5)
Tentamen i ”Lingvistikens historia”. Lördagen den 27 oktober 2001, kl 10-13 i Stora Hörsalen. Skriv namn och personnummer på varje svarsblad. LYCKA TILL! 1. Under antiken rasade två stora strider om språkets natur: physis-nomos och analogia-anomalia Vilka var tvistefrågorna? (2 poäng) 2. Kan du ange hur icke-lingvistiska faktorer, vetenskaper, synsätt etc har påverkat lingvistikens utveckling på olika sätt? (5 poäng). Teknik Religion Kultur Filosofi Naturvetenskap
22
3. Vad vet vi om viktiga upptäckter inom följande lingvistiska delområden? (5 poäng) Fonologi Morfologi Syntax Semantik Pragmatik 4. Robins beskrivning av lingvistikens historia är orienterad emot västerlandet. Vet vi något om indiernas och arabernas intressen för lingvistik? (3 poäng) 5. Vad är dessa personer, skolor etc mest kända för? (ge bara kortfattade svar) (10 poäng) Stoikerna Den anonyme islänningen Dionysius Thrax Leonard Bloomfield J.R. Firth och Bronislaw Malinowsky Ferdinand de Saussure Noam Chomsky Pragskolan Franz Boas och Edward Sapir Wilhelm von Humboldt Totalpoäng: 25 Godkänd: 12.5-19.5 Väl godkänd: 20-25
A written examination on ”The history of linguistics”. Saturday 27th of October. Write your name on each sheet of paper. VIEL GLÜCK! 1. During antiquity two battles on the nature of language raged: physisnomos and analogia-anomalia. What were the questions? (2 points) 2. Can you show how non-linguistic factors, sciences, points of view etc have influenced the development of linguistics as a science? (5 points) 23
Technology (technical improvements) Religion Culture Philolopshy Natural science 3. What do we know of important discoveries in the following linguistic subareas? (5 points) Phonology Morphology Syntax Semantics Pragmatics 4. Robins’ account of the history of linguistics is oriented towards Western culture. Do we know anything of Indian and Arab interests of linguistics? (3 points) 7. What are the following persons, schools etc most known for? Give short answers (10 points). The Stoics The Anonymous Icelander Dionysius Thrax Leonard Bloomfield J.R. Firth and Bronislaw Malinowsky Ferdinand de Saussure Noam Chomsky The Prague School Franz Boas and Edward Sapir Wilhelm von Humboldt Total amount of points: 25 Approved: 12.5-19.5 Well approved: 20-25
24
Till sammanfattningen av lingvistikens historia Vilka faktorer har påverkat språkvetenskapen? Religion (Indien, Arabien, Modi significandi teorin) Filosofi (Platon, Aristoteles, Stoikerna, Skolastikerna, i modern tid: Frege, Russell, Austin, Wittgenstein, Grice, Montague, m fl) Mänsklig nyfikenhet (ända från grekerna och framåt) Psykologi (det behavioristiska synsättet i lingvistik, 20-30-talen, kognitiv lingvistik under det sena 1900-talet) Antropologi (Malinowsky, J.R. Firth, i USA: Franz Boas, Edward Sapir, Bloomfield och beskrivningarna av indianspråken i USA) Kommunikation (Wilkins och Leibniz försök att skapa universella språk, de tidiga studierna av retorik, mycket av fonetikerna studier hade som syfte att förbättra stavningen i språket) (Kenneth Pikes studier med syfte på bibelöversättning) Sociologi (i vår tid: Labov) Naturvetenskap Darwins utvecklingslära (1800-talets historiska språkstudier) Framsteg i fysiologi och akustik (fonetiken) Geografiska upptäckter ledde till en ny kännedom om andra språk Teknik Boktryckarkonsten Datorer Politik (uppkomsten av oberoende stater intensifierade studier av det egna språket) Kultur (romarna övertog grekernas språkvetenskap) Det faktum att latinet var ett lingua franca i europa Möten med andra kulturer Internt lingvistiska intressen (de Saussures idéer, de strukturalistiska Studierna – Trubetzkoy och Pragfonologin)
25
(Chomskys intresse för universell grammatik och hans försök att säga något om den mänskliga språkförmågan)
26
