LexCom® Office
Kort om Lexel-koncernen
Det kompletta nätverket för professionellt bruk TEKNISK HANDBOK & FICKFAKTA 2001:7
LEX22330
MC1759SE/0204. © Lexel Electric AB 2002. Österbergs & Sörmlandstryck, 24112
LEXEL ELECTRIC AB Box 1009, 611 29 Nyköping. Telefon 0155-26 54 00. Fax 0155-21 42 86
[email protected] www.lexel.se
LexCom® Office
Teknisk Handbok & Fickfakta
Lexel-koncernen är en av Europas ledande leverantörer av installationslösningar för el-, tele-, data- och kontrollapplikationer med speciellt fokus på s.k. intelligenta byggnader, d.v.s. byggnader utrustade med teknik för ökad komfort, ekonomi och trygghet. I produktprogrammet ingår allt från brytare, uttag, installationsmateriel och installationssystem för kabelhantering till kommunikationsnätverk, säkerhetssystem samt system och mjukvaror för styrning av fastighetens funktioner. Lexel värnar om miljön i alla sammanhang. Ett led i detta är att bygga och certifiera miljöledningssystem enligt ISO 14000. Inom plastområdet arbetar Lexel med att eliminera användningen av tungmetaller och ämnen som skadar ozonskiktet. Lexel-koncernen ägs av franska Schneider Electric och har sitt operativa huvudkontor i Stockholm. Omsättningen ligger på ca. 6,2 miljarder kronor och antalet anställda är omkring 5700. Lexel är marknadsledande i Norden, Polen och Baltikum, men har även en stark position i Ryssland och ett antal mellaneuropeiska länder. Försäljning sker genom egna dotterbolag i 18 länder och via distributörer i mer än 30. I Sverige ansvarar Lexel Electric AB för marknadsföringen av varumärkena Lexel, Eljo och Thorsman.
LexCom® Office Strukturerade nätverk för både analog och digital trafik Office är flexibla och lätta att anpassa och bygga ut när behoven förändras. Alla ingående komponenter följer öppna standarder och är garanterat kompatibla. Den tydliga strukturen och modulära uppbyggnaden underlättar installation, drift och underhåll. Därför är de intressanta också som nätverk i hyresfastigheter, skolor, industrier, sjukhus och andra kommunikationsintensiva verksamheter. Med LexCom Office bygger man på ett enkelt och säkert sätt upp framtidssäkra, struktrerade nätverk för trafik i både koppar och fiber.
P4141
Fast telefoni, som är analog, går i koppar. Digital trafik kan gå både i koppar- och fiberkabel. Kravet på nätverket är att det kan distribuera både tal och data, till och mellan alla arbetsplatser, i koppar eller fiber där trafiken så kräver. Det ska kunna hantera all slags elektronisk trafik och vara öppet mot andra system, som t ex styrsystem för fastighets- och industriautomation. Nätverket ska vara den plattform som gör de nya bredbandtjänsterna tillgängliga för alla i organisationen. Strukturerade nätverk från LexCom
Systemöversikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Nätverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Strukturerade nätverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Ledningslängder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Koppar eller fiber? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Länkklasser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 Koppar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Allt som behövs för ett lokalt kopparnätverk . . . . . . . . . . . . . . . 18 Kablar och kabeltyper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Kontakteringschema . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Kontaktering av modularjack . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Montering i patchpanel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26 Så här är ett komplett LexCom-uttag uppbyggt . . . . . . . . . . . . .28 Värt att tänka på vid installation av kopparnätverk . . . . . . . . . . 30 Böjradie och klämskador . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Fiber . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Allt som behövs för ett lokalt fibernätverk . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Montering i fiberpatchpanel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Montering i installationskanal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Avisolering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Kontaktering av SC och ST . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Värt att tänka på vid installation av fibernätverk . . . . . . . . . . . . 46 Böjningsradie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47 Aktiva komponenter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Principschema . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Skåp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Att tänka på vid installation i korskopplingsskåp . . . . . . . . . . . . 56 Jordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Skåptillbehör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Färg och uppmärkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Färgkodning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Märkning av patchpaneler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Märkning av kopparlänk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Märkning av fiberlänk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Provning och verifiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Om mätning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Mätinstrument . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Uppmätning av kopparnät . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Detta är vad som ska mätas i fibernät . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Dokumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Dokumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Registreringshandlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 3
LexCom® Office systemöversikt
LEX31520
Golvskåp med glasdörr 19” skåp. Finns i en rad olika storlekar och utföranden med ett komplett sortiment tillbehör.
Fiberuttag
Fiberkablar Siames , 4, 8 eller 12 fibrer. Fiberpatchkablar, Duplex ST-ST resp SC-SC LEX31520
Täckpanel. För att fylla tomma utrymmen. Finns i flera höjder. Kopparkablar, skärmat eller oskärmat utförande, enkel eller siames.
Trådföringsringar. För upphängning av patchkablar.
Fiberpatchpanel. Bestyckas med adapterbrickor och fiberdon (SC/ST). Kopplas till fiberuttag i nätverket och korskopplas med fiberpatchkabel till modul (mediakonverter eller switch/hub) för önskad funktion.
Hub. Nätverkselektronik (Ethernet repeater) Kopplas med patchkabel till önskade modularjack i patchpanelerna.
Datauttag
Patchkablar Kat.5e eller kat 6, skärmat eller oskärmat utförande.
LEX31010
Patchpanel. Bestyckas med monteringsramar, modularjack och blindproppar.
LEX31530
Mediakonverterare. Tillägg till dataswitch. Distribuerar information över olika kabelmedier, t ex för att ansluta stamnät i fiber till spridningsnätet i koppar.
Adapterbrickor för ST/SC, Simplex, Duplex eller blindlock.
Vägguttagspanel. Tillbehör till skåp. Finns i flera utföranden. Används för att strömförsörja aktiva komponenter som t ex switchar. 4 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LEX31540
LEX31550
Hyllplan. Finns i flera utföranden. Även utdragbara.
LEX31000
Switch. Nätverkselektronik (Ethernet "växel") Kopplas med patchkabel till önskade modularjack i patchpanel.
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 5
LexCom® Office - strukturerade nätverk för intensiv trafik Strukturerade nät kännetecknas bland annat av att ansvaret för installationen ligger hos byggherren eller entreprenören, och inte som tidigare hos slutanvändaren. All kabel och alla anslutningar ingår numera i fastighetens projektering och installeras i samband med byggnation eller renovering. Eftersom man inte vet vilka krav framtida användare kommer att ställa, måste installationen vara mycket flexibel, d v s generell. Då finns möjligheter att ändra typen av trafik, öka överföringshastigheten eller anpassa nätverkets logiska struktur utan att dra nya kablar. LexCom Office är ett komplett nätverkssystem, som är utvecklat och anpassat till elbranschen med syftet att göra det möjligt för elinstallatörer att bygga upp, bestycka och leverera kompletta strukturerade nätverk. Alla behövliga nätverksprodukter inklusive skåp och aktiva komponenter ingår i sortimentet vilket ger betydande fördelar samtidigt som slutanvändaren erbjuds ett optimalt och driftsäkert nätverk.
Som licensierad LexCom Officeinstallatör kan du erbjuda certifiering och upp till 15 års garanti. LexCom är ett registrerat varumärke som marknadsförs av Lexel Electric AB.
LexCom Office Kat 5e LexCom Office kat 5e är ett strukturerat fastighetsnät enligt svensk och internationell standard. Kanal i klass D+ har testats av tredje part och uppfyller kraven för en kanal i klass D enligt de föreslagna andra utgåvorna av ISO/IEC 11801 och CENELEC EN 50173, kraven för en kanal i klass D enligt ISO/IEC 11801 utgåva 1.2 och CENELEC EN 50173/A1, samt kraven för en kanal i kat 5e enligt ANSI/TIA/EIA-568-A-5.
LexCom Office kat 6 Lexcom Office kat 6 produkter är länktestade och godkända enligt utkastet till standarden för klass E länk. Kanal i klass E har testats av tredje part och uppfyller kraven för en kanal i klass E enligt de föreslagna andra utgåvorna av ISO/IEC 11801 och CENELEC EN 50173, kraven för en kanal i kategori 6 enligt utkastet till ANSI/TIA/EIA-568B.2-1, kraven för en kanal i klass D enligt ISO/IEC 11801 utgåva 1.2 och CENELEC EN 50173/A1, samt kraven för en kanal i kategori 5e enligt ANSI/TIA/EIA-568-A-5. LexCom Office Fiber För fibernät finns en komplett uppsättning don, adaptrar och mellanstycken, som gör det möjligt att kombinera olika typer av kontaktdon och fiberkablar (ST, SC, Simplex och Duplex). Med uttagsboxar kan man erbjuda fiber ända fram till arbetsplatsen. Oavsett vilket nät din kund har valt är installationen enkel och rättfram. Det behövs t.ex. inga dyra specialverktyg för att montera kontakterna.
LEX31570
Bland de praktiska kundfördelarna kan nämnas ett färgmärkningssystem för tydlig uppmärkning av patchpaneler, datauttag och patchkablar, en etikettsats med symboler för ISDN, fax, skrivare, telefon m.m, samt nya kat 5e och kat 6
modularjack, som gör kontakteringen mycket snabb och säker. Med uttag ur våra olika designfamiljer, t.ex. Eljo Trend, Renova och Decora, Lexel Senso och Thorsman FrontLine typ CYB och CAN, bygger man upp en komplett installation ända fram till arbetsplatserna.
6 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 7
Strukturerade nätverk Ett strukturerat nätverk består av spridningsnät (på våningsplanet), stamnät (inom byggnaden), och områdesnät (mellan byggnader). Man skiljer på telenät (analoga nät), som bara utnyttjar kopparkabel, och datanät, som utnyttjar olika kombinationer av fiber och koppar.
Spridningsnät
Spridningsnät Spridningsnätet förbinder våningsplanets användaruttag med ett korskopplingsskåp. Varje kabel innehåller fyra tvinnade par, och varje arbetsplats ska ha minst två anslutningar enligt svensk standard (SS-EN 50173). Anslutningens kabel och förbindelserna i korskopplingsskåpet ingår i spridningsnätet. Installationer med mycket hög bandbredd, för digital trafik, har fiber hela vägen.
Stamnät (Backbone) Stamnätet förbinder de olika spridningsnäten inom en byggnad. För mindre datanät där avståndet mellan stativen understigen 90 m är det oftast tillräckligt med partvinnad kabel. I större datanät med stor belastningspotential, och där man önskar stor bandbredd och ett störningsfritt nät med hög datasäkerhet, är fiber enda alternativet. Det kan under alla omständigheter vara klokt att dra fiber parallellt med den övriga installationen. Det kostar mindre än att göra det i efterhand och den finns på plats för att anslutas när den behövs.
Områdesnät Områdesnätet förbinder flera byggnader inom samma område. Det kan vara en skola, ett sjukhus, ett bostadsområde eller en samling andra byggnader, som ligger relativt nära varandra. Koppar är vanligast och rekommenderas då kraven på datasäkerhet och störningsrisk inte är av avgörande betydelse. Kopparnät är beprövade, enkla att installera och installationskostnaden är jämförelsevis låg. En uppgradering kräver emellertid att i stort sett hela nätverket byts ut. För att på ett förutseende sätt klara framtida belastningar och flexibilitetskrav rekommenderar vi att områdesnätet byggs upp med fiber. Telenätet är vanligtvis partvinnad kabel.
Spridningsnät
LEX29640
Stamnät
LEX22820
Områdesnät
8 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 9
Ledningslängder Vid installation av nätverkskabel skall ledningslängden på länken noga iakttas. Kabeln har metermarkering för att underlätta installationen så att inte maxlängden överstigs. Överskrids maxlängden på länken kan oförklarliga fel uppkomma i nättrafiken. Enligt svensk
B
LEX40090
B
A
Baslänk (permanent länk)
C
Kanallänk (Channel Link)
LEX22360
LEX29640
Sammanlagd längd A+C får ej överstiga 10 m.
Stamnät max 500 meter
LEX40090
Maxlängder: Mellan panel och hub (A) max 5 m Mellan patchpanel och vägguttag (B) max 90 m Mellan vägguttag och dator (C) max 5 m
Spridningsnät max 90 m
standard finns begränsningar för hur långa de olika näten i ett nätverk får vara. Tillåtna längder anges i figuren till höger. Observera att hela längden på länken ska räknas, ända från uttag till uttag.
10 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
Områdesnät max 1500 meter
Om en förinstallerad stav ingår i installationen ska även denna del av kablaget (från skarvpunkt till arbetsplatsuttag) ingå i spridningsnätets maxlängd på 90 meter.
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 11
Koppar eller fiber?
Koppar Koppar är det traditionella materialet i spridningsnät. Det är beprövat, enkelt och förhållandevis billigt att installera. Hittills har egenskaperna räckt till i de flesta fall, men när man ska uppgradera ett kopparnät till högre bandbredd måste man byta ut i stort sett allting, inklusive kabel. Det innebär att uppgraderingskostnaden blir ungefär lika stor som initialkostnaden.
12 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LEX31030
Fiber Fiber har många fördelar: bandbredden, okänsligheten för störningar, vikten, de små förlusterna och säkerheten mot avlyssning tillhör de viktigaste. Ändå har fiber hittills huvudsakligen bara använts i stamnät och områdesnät. I spridningsnät har man helt enkelt inte velat ta de högre installationskostnaderna för egenskaper man inte ansett sig behöva. (Det krävs ett antal sändare och mottagare, som omvandlar elektriska signaler till ljus och vice versa, vilket gör att spridningsnätets aktiva komponenter blir betydligt dyrare.)
Sammanfattning Koppar kan alltså rekommenderas i spridningsnätet om det inte finns stora behov av sekretess, skydd mot störningar eller överföring av stora datamängder och om det är viktigt att den omedelbara investeringen hålls nere. Fibernät är mera framtidssäkra.
LEX31020
Analoga eller digitala nät Det är stor skillnad mellan analoga och digitala nät. I analoga nät (t.ex. telenät) är koppar det enda praktiska alternativet, eftersom fiber inte egentligen tillför något trots dess möjligheter. Den aktiva utrustningen för telefoni via fiber är mycket dyr. I digitala nät däremot, kan både koppar och fiber användas.
Bandbredden är redan från början mycket högre och det går dessutom att göra omfattande uppgraderingar bara genom att byta aktiva komponenter. Fiber klarar dock inte telefoni på ett rimligt sätt i spridningsnäten idag. Därför måste man alltid ha ett spridningsnät med koppar för telefoni.
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 13
Länkklasser enligt SS-EN 50173 SS-EN 50173 definierar länkklasserna: A, B, C, och D.
Indelningen i länkklasser A, B, C och D definieras utifrån bandbredd, där A klarar 100 kHz, B klarar 10 MHz, C klarar 16 MHz och D klarar 100 MHz. I den senaste utgåvan år 2000 av SS-EN 50173, benämnd SS-EN 50 173/A1, har länkklass D uppdaterats med några tilläggskrav för att säkerhetsställa att Gigabyte ethernet protokollet kan köras över ett klass D nät. Fortfarande är dock bandbredden 100 MHz oavsett vilken standard som man hänvisar till. A och B är ointressanta idag. Klass C är på väg ut ur marknaden, men uppfyller de krav som telekommunikation ställer idag. Klass D och D+ är framför allt tänkt att klara dagens datahastigheter, men som vi redan sett kommer nya länkklasser fortare än man tror där kategori 6, länkklass E, uppfyller dessa. Förutom dessa, som man klarar med kopparledningar, finns en ”optisk länkklass”, när standarden för kategori 6 är klar kommer vi även att se att fibersystem indelas i olika prestanda kategorier. Klass C Bandbredd: Upp till 16 MHz. Datatransmission: upp till 16 Mb/s. Tillämpningar: Ethernet 10baseT, ISDN samt alla typer av normal teletrafik.
14 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
Klass D Bandbredd: Upp till 100 MHz. Datatransmission: upp till 155 Mb/s. Tillämpningar: Ethernet 100base-TX, VG-any LAN, ATM samt, naturligtvis, alla applikationer under klass C. Klass D+ I utgåva 1995 samt 2000 av SS-EN 50 173 fins bara benämningen klass D. Populärt har dock klass D i utgåva 2000 av SS-EN 50 173 benämnts klass D+. I detta dokument har vi nyttjat benämningen klass D+ när vi avser utgåva 2000 av SS-EN 50 173. Bandbredd: Upp till 100 MHz. Datatransmission: upp till 155 Mb/s. Tillämpningar: 10 Base T/Tx - Ethernet 100 Base T/Tx - Fast Ethernet 1000 Base T/Tx - Gigabit Ethernet 155 Mbps ATM Token Ring AS400 100 VG - AnyLan ADSL, VDSL, XDSL,ISDN, B-ISDN Samt alla applikationer klass C & D. Klass E (under utveckling) Bandbredd: Upp till 250 MHz. Tillämpningar: 1,2 Gbps ATM sat alla applikationer under C,D &D+. Klass F (under utveckling) Bandbredd: Förväntas bli upp till 600 Mhz. Tillämpningar: Idag inga kända tillämpningar men detta förväntas att komma när standarden är klar.
Materialkategori
Installationsmaterialet delas in i kategorier, som i stort följer länkklasserna. Välgjorda installationer med material i kategori 3 uppfyller kraven för klass C. Samma sak gäller för Kategori 5/5e och klass D och D+. Kategori 3 Materialkategori 3 innebär att alla ingående komponeter (kabel, kontaktdon etc) uppfyller kraven på komponent nivå för kat 3 och kontrollmätes inom frekvensbandet 1-16 MHz. Kategori 5/5e Materialkategori 5/5e innebär att alla ingående komponeter (kabel,
kontaktdon etc) uppfyller kraven på komponent nivå för kat 5/5e och kontrollmätes inom frekvensbandet 1-100 MHz. Benämningen i standarden SS-EN 50 173 är oavsett utgåva 1995 eller 2000 kat 5, för att särskilja utgåva 1995 från 2000 av ovan nämnd standard benämner vi här utgåva 2000 av SS-EN 50 173/A1 kat 5 som kat 5e. Kommande Kategori 6 Materialkategori 6 innebär att alla ingående komponeter (kabel, kontaktdon etc) uppfyller kraven på komponent nivå för kat 6 och kontrollmätes inom frekvensbandet 1-250 MHz.
LexCom Office ger bättre prestanda än vad standarderna kräver
I LexCom Office ingår samtliga komponenter för att installera en komplett länk. Kat 5/5e är utvecklade enligt de internationella standarderna: ISO/iEC 11 801 och CENELEC EN-50 173 utgåva 1995, utgåva 1.2 av ISO/IEC 11 801 och CENELEC EN 50 173/A1 samt ANSI/TIA/EIA-568-A-5. LexCom Office kat 5/5e omfattar modularjack, kablar och patchkablar i oskärmat och skärmat utförande. Komponenterna uppfyller kraven för kat5/5e och är tredjepartscertifierade och godkända i länklass D/D+.
Kategori 6 (länkklass E) är en kommande standard. För att redan nu möta marknadens behov, har Lexel utvecklat produkter som möter länkkraven enligt det förslag som finns för länkklass E. Produkterna möter de krav som finns föreslagna i 2:a utgåvan av SS-EN 50 173, ISO/IEC 11 801 samt ANSI/EIA/TIA-568-B.2-1 för Kat. 6, klass E. I LexCom Office kat 6 ingår modularjack, kablar och patchkablar i skärmat och oskärmat utförande. Dessa komponenter uppfyller tillsammans de krav som finns för länkklass E.
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 15
LEX00000 LEX31040
LexCom® Office Kopparnätverk
16 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 17
Allt som behövs för ett lokalt kopparnätverk
LEX31060
LexCom Office kat 6 komponenter är märkta med beteckningen LexCom 250. Dessa produkter är länktestade och godkända på tredjepartslaboratorium och uppfyller kraven enligt länkklass E. LEX22550
Montageramar
Nätverkskabel
Modularjack
• Skärmad eller oskärmad utförande • Halogenfria • Alla ledare är tydligt färgmarkerade
LexCom 125 och 250 modularjack. • Skärmade • Oskärmade.
Patchpaneler 19”
LEX40550
• Med 16, 32, 48 alt 64 hål. • Bestyckas med monteringsramar, modularuttag och blindproppar.
18 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LexCom 125 och 250 för datoranslutningar. • 0.5, 1, 2, 3 och 5 m.
LEX31480
LEX31050
LEX31030
Monteras i uttagen och patchpanelerna. Fixerar modularjacket i centrumplatan eller patchpanelen. Finns i 7 olika färger.
Patchkablar
Färgkodningsklips för patchkablar. • Sju olika färger
LEX22920
LexCom Office kat 5/5e komponenter är märkta med beteckningen LexCom 125. Dessa uppfyller kraven för kat 5e på komponentnivå samt är testade och godkända tillsammans på tredjepartslaboratorium enligt länkklass D/D+.
Centrumplattor och ramar för datauttag. Finns i designfamiljerna: • Eljo Trend • Eljo Decora • Eljo Renova • Eljo Quick-Rot • Lexel Senso • Thorsman FrontLine typ CYB • Thorsman FrontLine typ CAN. Kompletteras med modularuttag och monteras i centrumplattan med hjälp av montageram.
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 19
Kablar och kabeltyper Datakabel Kat 5e. 100 MHz. 4 x 2 x AWG24 / 2 x (4 x 2 x AWG24)
Datakabel kat 6, 250 MHz. 4 x 2 x AWG23 / 2 x (4 x 2 x AWG23)
UTP: Oskärmad kabel
LEX29660
UTP: Oskärmad kabel
Siames
Folieskärm
LEX29660
Enkel
Siames
• Alla nätverkskablar leveras i PVC-, bly- och halogenfritt samt brandhämmande material. • Alla ledare är tydligt färgmärkta enligt EIA/TIA 568.
Flätad skärm Enkel
20 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LEX29650
S-FTP: Dubbelskärmad kabel med gemensam folie och kopparfäta för alla fyra paren. Skydddar mot både hög- och lågfrekventa störningar. Hög mekanisk hållbarhet mot t ex vibrationer
Folieskärm
LexCom Office kablarna som används i systeminstallationer kännetecknas av följande:
Folieskärm
• Alla leveranser testas till 100 %. • Kablarna leveras på 500 m kabeltrumma – märkta med typbeteckning, antal ledare, kategoribeteckning, metermarkeringar samt tillverkningsnummer.
LEX29660
FTP: Skärmad kabel (folie). Skyddar mot högfrekventa störningar
STP: Parvis skärmad kabel (folie). Skyddar mot högfrekventa störningar Enkel
LEX29650
LEX29660
Enkel
LEX29660
Enkel
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 21
Kontaktering enligt EIA/TIA 568A.
Kontakteringsschema
Kontakt/stift Ledare
Färgkod
Par 1 Par 2 Par 3 Par 4
Vit/Blå - Blå Vit/Orange – orange Vit/Grön – Grön Vit/Brun – Brun
1 2 3 4 5 6 7 8
Färg på ledaren Vit-Grön Grön Vit-Orange Blå Vit-Blå Orange Vit-Brun Brun
LEX24990
LEX29670
Ledarnas färgkodning följer standarden EIA/TIA 568:
Färgkodningsschema på modularjack för EIA/TIA 568A.
Kontaktering enligt EIA/TIA 568B. Kontakt/stift
Färgkodning för kontaktering enligt EIA/TIA 568A resp. 568B. LEX24980
1 2 3 4 5 6 7 8
Färg på ledaren Vit-Orange Orange Vit-Grön Blå Vit-Blå Grön Vit-Brun Brun
Resp. ledare förs ner i slitsen med färgkoder för 568A resp. 568B.
22 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LEX21220
LEX24990
Figuren visar numrering av kontakt och stift.
Färgkodningsschema på modularjack för EIA/TIA 568B.
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 23
Kontaktering av modularjack oskärmat (UTP) och skärmat (STP)
4. Trä in kabelparen i respektive slits enligt donets färgmärkning för 568A eller 568B. Tvinna inte upp ledarparen eller avisolera dem. Slitsarna skär igenom isoleringen och ger dem en perfekt kontakt.
LEX21230
LEX21240
9. Om modularjacket monteras i en patchpanel ska även fjäderklipsen monteras.
5. Tryck fast modularjackets överdel tills ett tydligt klick hörs när det låses fast.
6. Klipp av utstående ledare tätt intill modularjacket.
24 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
8. Spänn fast kabel och skärm med det medlevererade buntbandet.
Observera!
LEX21270
3. För in kabeln genom modularjackets överdel.
LEX21220
LEX21210
7. Tryck fast modularjackets kåpa. Vänd den så att kabeln får önskad riktning ut från jacket.
LEX21260
2. Dra kabelskärmen bak över kabelhöljet.
LEX21250
1. Kapa och skala kabeln enligt figuren.
Steg 7 till 9 gäller enbart skärmat.
LEX21200
LEX29680
Steg 1 till 6 är lika för oskärmat och skärmat.
Enligt standarden för RJ45 modularuttag skall dessa användas tillsammans med tillhörande RJ45- kontakter för att säkerställa en korrekt funktion. Kontakteringen följer samma färgkodningsschema (568 A eller B) i båda ändarna av länken.
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 25
2B. Montera ev. dammluckor med färgkodade symboler.
26 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
3. Snäpp fast modularjacken i monteringsramen.
LEX21350
LEX21320
2A. Fäst monteringsramarna i patchpanelen.
4. Fäst kablarna i dragavlastningsskenan, UTAN ATT KLÄMMA KABELN.
LEX21360
LEX21330
1. Märk uttagen med signeringslister.
LEX21340
LEX21370
Montering i patchpanel
5. Häng upp patchkablarna, för att minska snedbelastningen i kontakterna.
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 27
Så här är ett komplett LexCom-uttag uppbyggt installationskanaler, servicestavar, infällda apparatdosor och utanpåliggande dosor. Här ser du några exempel på hur du kan bygga upp uttagen.
LEX22150
Uttagen byggs upp av centrumplattor och ramar i våra olika designserier som kompletteras med LexCom modularjack och montageramar. De kan monteras på många olika sätt: t.ex. i
LEX22140
Thorsman FrontLine typ CYB.
P4447
Eljo Trend.
Thorsman FrontLine typ CAN. 28 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 29
Värt att tänka på vid installation av kopparnät Minst två modularuttag per arbetsplats
Partvinning och balansering
Ett till telefonen och ett till datorn.Tänk på att behovet av uttag ofta ökar efter hand. Installera därför minst två uttag vid varje arbetsplats.
Ledarna är parvis tvinnade för att störningar ska tas upp lika mycket och i samma fas. I en balanserad ingång, som fungerar som bildens transformatorkoppling, försvinner störsignalerna eftersom de påverkar ingångens båda sidor lika mycket under förutsättning att störsignalerna kommer fram samtidigt. Det kan de bara göra om ledarna är lika långa och om partvinningen är oskadad. (Toleransen minskar, av naturliga skäl, ju högre signalfrekvensen är.)
LEX21120
Störningar, i fas, elimineras i en balanserad ingång.
LEX21130
Signal, i motfas, kan passera en balanserad ingång.
Tvinnade ledare balanserar ut störningar. Upptvinnade delar är störningskänsliga, bland annat för överhörning från intilliggande ledare. Därför får det i nätverk som skall uppfylla klass D/D+ prestanda inte vara mer än 13 mm upptvinnad kabel vid varje jack. I nätverk som skall uppfylla Klass E länk prestanda får upptvinningen max vara 6 mm vid varje jack. Partvinningen kan också förstöras genom ovarsam hantering eller böjning. Då separeras paren nämligen från varandra.
30 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
Kat 5/5e max 13 mm
LEX21190
LEX29690
Upptvinning av kablar
Kat 6 max 6mm
Max 13 mm upptvinnad kabel för klass D/D+ länkar vid varje jack samt max 6 mm upptvinnad kabel för klass E länkar vid varje jack.
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 31
Böjradie och klämskador
EN KLÄMSKADA REPARERAS.
KAN
INTE
Tumregler
LEX29700
Största risken för klämskador föreligger när man fäster kabeln. Botemedlet är att vara försiktig vid skruvförband, att lägga buntband i lösa slingor och att alltid tänka på vad man gör.
1. Bunta kablarna löst
Generell böjradie Vid installation Fast installerad
Minsta böjningsradie 8 x kabeldiametern* 4 x kabeldiametern
* När man drar samtidigt som man böjer (som man gör vid installationen) tål inte kabeln lika mycket.
LEX21170
Förändrar man avståndet mellan ledarna i ett par, vilket händer vid klämskador, förändras också impedansen. Impedansfel ger upphov till störande reflexer och till ökad dämpning av datasignalerna. Även en så liten påverkan som oförsiktig behandling av kabeln har avgörande betydelse.
min. 5 cm
2. Böj aldrig kabeln så att radien understiger 5 cm 3. Kapa och kasta 1 m av kabeländen efter dragning
1:1
LEX21170
4. Modularjackets kåpa måste tryckas helt fast på modularjackets underdel.
Montagekrav Böjskador är också klämskador, som uppkommer till exempel när man lägger kabeln över en stege eller rännkant. Skador kan även uppstå när man tillfälligt hänger upp en kabelrulle i en najtråd. Botemedlet är att aldrig hänga
32 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
5. Tvinna inte upp ledarna för långt. Max 13 mm upptvinnad kabel för klass D/D+ länkar vid varje jack samt max 6 mm upptvinnad kabel för klass E länkar vid varje jack.
kabel över skarpa vinklar, att lägga mjuka bukter runt hörn, att inte dra hårt och att alltid tänka på vad man gör. Minimimåtten för böjning ser du i figuren.
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 33
LEX31070
LexCom® Office Fiber
34 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 35
Allt som behövs för ett fibernätverk LexCom Fiberkablar
• Inomhus 2 ledare siamesisk. • Inomhus /utomhus flerledare (4, 8, 12). • Multimode (µm): 62,5/125. • Halogenfri och brandhämmande (LS0H). • Leveras i 1000 m rulle märkt med typbeteckning, antal ledare, fiberdimension, metermarkeringar och batchnummer.
LEX31180
Inomhus 2 ledare siamesisk.
Distributionsbox för fiber LEX31190
Inomhus/utomhus 4-ledare
Obestyckad • ST 12 st, SC, Duplex 6 st
Mellanstycken
• ST – ST, SC – SC samt SC – ST
LEX31080
Inomhus/utomhus 8-ledare
LEX31580
LEX31170
Inomhus/utomhus 12-ledare
Fiberpatchpanel 19”
6 x SC Simplex
• ST och SC utförande (Quick Cure).
LEX31200
• Fiberuttag för montage i Thorsman • Frontline installationsystem. För ST eller SC, med fiberrangeringsdosa.
8 x ST
6 x SC Duplex
Patchkablar (datoranslutningar) • Duplex 62,5/125 µm 1, 2, 3 och 5 m. • ST och SC utförande. • LS0H.
LEX31160
3 x SC Duplex
LEX31090 LEX31120
6 x ST LEX31140
LEX31130
Blindlock
Uttagsdon
Fiberuttag
LEX31150
Adapterbrickor
LEX31110
LEX31100
Fiberoptisk patchpanel 19” med 3 hålbilder för adapterbrickor • Utdragbar • Utrustas med adapterbrickor
8 x SC Simplex
36 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 37
Montering i fiberpatchpanel 3. Lägg kabeln i en slinga på panelen och fäst med buntband i hålen på panelens botten.
LEX21630
LEX21650
1. Dra fram kabeln genom öppningen. Dra fram så mycket kabel att det går att arbeta bekvämt.
LEX21640
38 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LEX21660
4. Sätt på locket på panelen. Samla lös kabel i en eller ett par buntar och fäst i skåpets bakre ram. Skjut in panelen och tryck låsen på plats.
2. Fäst kabeln på panelens baksida med buntband runt kabelns ytterhölje. Dra in överskjutande kabel in i skåpet, så att det hänger fritt bakom panelen. Avisolera och montera fiberkontakten.
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 39
LEX29760
LEX29730
5. Snäpp fast täcklocket på montageramen.
LEX29750
LEX29720
2. För in monteringsbrickan i montageramens spår, dra ut kabeln genom monteringsbrickan. Montera fiberkontakterna.
LEX29740
LEX29710
Montering i installationskanal
3. Tryck fast fiberkontakterna i adaptern på uttagets baksida.
4. Skruva fast adaptern.
1. Snäpp fast ramen i installationskanalen. Dra fram fiberkabeln.
40 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
6. Snäpp fast etikettfänster efter uppmärkning. Montera fronten på kabelstommen.
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 41
Skaltång för avisolering av fiberkabel
Avisolering
1. För in den fiberlängd som ska avisoleras.
Så här mycket skalas enkelledare (för spridningsnät) vid krimpning. ST-kontaker
Ytterhölje
Skala 1:1
Kevlar
Plast
Ren fiber
LEX29770
Ytterhölje
LEX29790
SC-kontakter
Kevlar
Plast
Ren fiber 2. Kläm fast ordentligt.
Fiberdon
LexCom Office ST och SC fiberdon är enkla och snabba att montera utan specialverktyg. Den enkla och snabba monteringen gör LexCom Office fiberdonen lämpade för montering direkt på installationsplatsen.
Ferrule
LEX29790
Fiber
Buffer
3. Drag försiktigt av ytter- och innerisolering samtidigt. Klämmer man för löst lossnar inte innerisoleringen. Var dock försiktig så att fibern inte knäcks!
Dämpning: <0,2 dB. Repeter förlust (500 kopplingar): <0,1 dB Temperaturområde: Drift: -20 till +70°C Förvaring: -40 till +80°C
42 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LEX29790
Typiska värden vid 850 nm våglängd med 62,5/125 MM fiber.
LEX29780
Tekniska data
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 43
9. Slipa i ”åttor”. (Matta sidan upp.)
Kontaktering av SC och ST LEX21560
1A. Flerfibrig kabel
LEX21440
Slippapper, Gummimatta A. Slipa först bort hela den utstickande delen av ferrulen med det gula pappret (12 µm). Torka av med isopropanol.
LEX21570
7 A. Flerledare
Trä på böjskyddet.
C. Slipa 20 åttor med det vita pappret (0,3 µm). Torka av med isopropanol.
7 B. Enkelledare
10. Inspektera resultatet.
LEX21580
Jämna till Kevlartrådarna över kontaktänden och fäst med crimp.
LEX21610
4. Kolla mot ljuset att det är hål genom ferrulen. Håll den lodrätt och spruta försiktigt in lim tills en liten droppe syns i den övre öppningen. Torka bort det lim som kommit ut.
B. Slipa 20 åttor med det rosa pappret (3 µm). Torka av med isopropanol.
LEX21510
1.B. Siames kabel
3. Doppa fibern i härdaren, och lägg den åt sidan.
LEX21540
Dra av ca 1 m av yttermanteln. Klipp bort Kevlartrådarna. Trä på böjskydd. Skala bort ca 2 cm av plasthöljet.
LEX21530
LEX29800 + LEX29810
2. Gör ren fibern med isopropanol (IPA).
LEX21600
6. Bryt av den utskjutande delen av fibern MED HJÄLP AV EN SERVETT. FÖRVARA ALLTID FIBERBITAR PÅ ETT BETRYGGANDE SÄTT.
Bortslagna bitar. Slipa om. Spricka. Gör ny kontaktering.
44 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
8. Slipa bort splitter och vassa kanter.
Fina repor. Slipa lite till. LEX21620
5. Trä in fibern (så långt det går) och låt härda ca 1 minut.
Grova repor. Slipa om.
LEX31590
LEX21550
Trä på böjskydd och krimpring (smala sidan först). Skala bort plast och cladding, och anpassa längden på kevlarhåret enligt mall på sid 40.
Godkänt resultat.
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 45
Värt att tänka på vid installation av fibernät Laserljuset är farligt
TÄNK PÅ ATT DIN MÄTUTRUSTNING ANVÄNDER LASER!
Kontrollera kontakten med en ficklampa
Med en ficklampa kontrollerar man på ett enkelt sätt att det finns kontakt. På marknaden finns speciella ljuskällor för det ändamålet, men en ficklampa är oftast fullständigt tillräcklig.
Fiberkabel är ännu känsligare för böjningar och klämskador än kopparkabel. Följande böjningsradier rekommenderas som minimum för olika fiberkabeltyper.
Vid dragning i kabelrännor, rekommenderas Thorsmans färdiga hörn för kanaler.
LEX21430
Se aldrig in i en ansluten fiberkabel. Laserljuset kan ej ses eftersom våglängden ligger utanför det synliga området, men det innehåller hög energi. Brännskador i ögat kan bli så stora att de förstör synen. En fiberkabel kan istället kontrolleras genom att lysa igenom den med en vanlig ficklampa.
Böjningsradie
Håll reda på fiberspill
LEX29830
Undvik att komma i direktkontakt med ändan på en fiberkabel. En del av en fiber tränger lätt igenom huden och är mycket svår att upptäcka. Den syns heller inte vid röntgen. Använd därför alltid en våt servett eller näsduk när en fiber skal brytas, och samla alla lösa delar i en påse eller behållare. Man kan även undvika fiberändarna genom att sätta en bit tejp över dem.
46 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
Böj inte fiberkabeln snävare än att en fotboll går in i böjen. LEX29840
Håll reda på ändarna vid installation. Man kan lätt sticka sig. Tänk också på att fibern kan skadas eller gå av, vid drag, tryck och extrem böjning.
LEX29820
Hantera fibern försiktigt
Minsta böjningsradie Kabeltyp Siames
Vid installation
Fast installerad
88 mm
44 mm
Fyrledare Åttaledare Tolvledare
88 mm 124 mm 148 mm
44 mm 62 mm 74 mm
Blank fiber
30 mm
30 mm
Generellt
20 x diametern
10 x diametern
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 47
LEX31210
LexCom® Office Aktiva komponenter
48 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 49
Produkter
LEX31250
50 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
Ethernet media converters Media converters används för att överföra information i kopparnät till fiber och tvärtom. De finns med kapaciteterna 10Mbps respektive 100 Mbps.
Ethernet transceiver Ethernet tranceivers används för att ansluta datorer och andra aktiva komponenter till nätverket via AUI (Attachment Unit Interface) porten. Den finns i två utföranden avsedda för koppar respektive fibernätverk.
LEX31240
skickas informationen endast till den användare som den är avsedd för. Andra användare kan samtidigt kommunicera med varandra via andra portar och switchen kan därför hantera stora mängder data i nätet. I sortimentet finns switchar 8, 16 och 24 portar för både Ethernet och Fast Ethernet.
användare som finns inkopplade på hubben. Därmed är de övriga användarna kortvarigt förhindrade att skicka data. I sortimentet finns hubbar 8, 16 och 24 portar. Behövs fler portar kan man ”stacka” (d.v.s. parallellkoppla). I programmet ingår hubbar för 10 Mbps och 100 Mbps installationer.
LEX31220
Switch De externa/interna näten kopplas samman i en switch som kontrollerar och övervakar nättrafiken. Med vissa intervall kontrolleras redan anslutna datorer samt om nya anslutits till nätet. Istället för att skicka ut information till samtliga anslutna användare
Hub En hubb ger mindre bandbredd per användare än en switch. Hubben används därför endast ute i nätverket där mindre data överförs, t ex i ett nätverk för en avdelning. Kommunikationen sorteras inte utan informationen sänds ut till samtliga
LEX31230
man bygger upp kompletta nätverk. Komponenterna, som täcker överföringskapaciteterna 10 Mbps och 100 Mbps, är noga avstämda med varandra för att fungera optimalt.
LEX31560
Aktiva komponenter är en viktig del av nätverket med funktioner för att hantera olika trafiktyper och för att hålla reda på förbindelserna mellan användarna. I LexCom Office konceptet ingår en serie aktiva komponenter med vilka
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 51
Exempel på nätverksuppbygg nad med aktiva komponenter GATEWAY Server
WAN
Server
Mediakonverter 10 Mbps RJ45/ST
Server
Switch 24 portar 10/100 Mbps + Uplink och SNMP
Switch 100 Mbps samt Uplinkmodul med mediakonverter RJ45/SC
Uplink modul för Switch med mediakonverter 100 Mbps 10 Mbps arbetsplats
Server
10 Mbps arbetsplats
Hub 24 portar 10/100 Mbps + Uplink Mediakonverter 10 Mbps RJ45/ST
10 Mbps arbetsplats
10 Mbps arbetsplats
LEX29950
Hub 16 portar 10/100 Mbps + Uplink
10 Mbps arbetsplats
52 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 53
LEX31260
LexCom® Office Skåp
54 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 55
Kom ihåg
Att tänka på vid installation i korskopplingsskåp • Välj tillräckligt stora skåp, så att det finns plats för framtida utbyggnader. Tumregeln är att det ska finnas 25% av utrymmet kvar efter installation.
• Utdragbara paneler ger större flexibilitet än fasta.
• Välj skåp så att det finns plats för kylning/ventilation för de aktiva komponenter som behöver kylas. Alternativet är att använda öppna rack, och ventilera hela rummet.
• Håll isär tele och data, så minskas risken för förväxlingar (färgkoda).
• Välj och placera skåpet så att det är lätt att komma åt vid installation samt även senare vid t.ex. service. • Se till att det finns tillräckligt mycket plats runt skåpet. • Se till att kabelgenomföringarna är tillräckligt dimensionerade.
EX29860
• Montera kabel med tillräckligt mycket slack för att svängramar och utdragbara hyllplan ska kunna fungera. Tänk också på att skåpet kan behöva flyttas en bit vid underhåll. Samla kabelbuntarna i skåpets bakre del.
LEX29850
• Välj skåp med genomtänkt jordförbindelse. Se till att det finns jordanslutning både i skåp och på patchpaneler.
• Mindre paneler är mer överskådliga än stora.
Utbyggnadsmöjligheter
Utdragbara patchpaneler
• Placera stamnätskabel högst upp. • Lämna mellanrum för framtida tillägg mellan stamnätspanel och spridningsnätspaneler. • Placera hyllplan för aktiva komponenter längre ner i skåpet.
LEX00000
56 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
EX29880
Välj en placering av korskopplingsskåpet/stativet så spridningsnätets ledningslängder minimeras. Om nätverket sträcker sig över flera våningar bör varje våning ha sitt eget skåp. Skåpen bör stå rakt över varandra för att få stamnätets kablar så korta som möjligt. De aktiva komponenterna behöver strömförsörjning och skåpets ska anslutas till jordslinga. Därför bör skåpet placeras så att eloch jordanslutning finns tillgängliga.
EX29870
Placering av korskopplingsskåp/stativ
Ventilation
Avtagbara sidopaneler
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 57
Alla installationer kräver genomtänkt jordning I takt med att hastigheterna i nätverken ökar så ökar dess störningskänslighet för omgivande elektromagnetiska fält. Med ökade överföringshastigheter stör nätverken också omgivande system i allt högre grad. Det vanligaste sättet att minska störningarna är skärmat kablage (skärmade skåp), skärmade modularuttag och skärmning av annan ingående utrustning. Det innebär att det ofta blir många kopplingspunkter mellan skärmningen och elsystemets skyddsjord. I elinstallationens skyddsjord finns
Så här undviks jordslingor, som kan leda runt strömmar, att komma i resonans och orsaka problem.
LEX31270
Drag separat jordförbindelse från varje skåp till en jordplint för våningsplanet.
det allehanda störningar: Bland annat s.k vagabonderande strömmar, övertoner (inkl. vagabonderande övertoner), strömmar till följd av potentialskillnader mellan byggnadens olika delar, läckströmmar från inkopplad utrustning, störningar från det gemensamma distributionsnätet osv. Det gäller att i möjligaste mån undvika att störningarna överförs när skyddsjorden kopplas ihop med skärmjorden i datornätverket. I förbindelser mellan byggnader rekommenderas fiber. Då undviks överföring av de störningar som kan finnas.
LEX29890
Drag separat jordförbindelese från varje enhet (hub, panel) till skåpets jordplint.
Drag separat jordförbindelse från varje våningsplan till fastighetens jordplint. 58 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 59
Skåptillbehör
Övriga racktillbehör
LEX31330
LEX31300
LEX31370
Diverse hyllplan, bl a utdragbara
Termostatpanel. För reglering av ventilation i skåp
Telepatchpanel • 1 HE. • Med 50 st RJ45 i frontuttag. • Med LSA klämmor på baksidan.
Handtag till skåpsdörr
60 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
Trådföringsringar. För upphängning av patchkablar
LEX31400
Paneler med vägguttag för matningsspänning till aktiva komponenter
LEX31360
Fiberoptisk patchpanel 19” med 3 hålbilder för adapterbrickor • Utdragbar • Utrustas med adapterbrickor
LEX31310
LEX31090
Täckpanel med borst
LEX31390
Täckpanel för 1, 2 och 3 HE
LEX31350
LEX31290
16, 24 eller 32 hål för koppar, utdragbar.
Ventilationsinsats med 6 fläktar till golvskåp
LEX31380
LexCom 125 eller LexCom 250 modularjack. För bestyckning av patchpaneler och patchboxar med hjälp av montageramar.
LEX31340
16, 32, 48 eller 64 hål för koppar.
LEX31050
LEX31280
LEX31320
Patchpaneler
Klipsmutter
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 61
LEX31410
LexCom® Office Färgkodning och uppmärkning
62 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 63
Vit
Områdesnät, första lagret
Grå
Stamnät, andra lagret
Sortimentsöversikt Montageramar för modularjack
Områdesnät
Färgkodning av spridningsnätet
Spridningsnät
64 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
Färg
Innebörd
Svart
Standard
Grön
Data-anslutning
Röd
Tele-anslutning
Blå
Horisontella kablar
Gul
Larm eller yttre signaler
•
•
Montageramar för fiberkontakt ST
•
Montageramar för fiberkontakt SC
•
•
•
•
•
Blindproppar
•
•
•
•
•
•
•
Montageramar med dammlucka
•
•
•
•
•
•
•
Klips för patchkabel
•
•
•
•
•
•
•
Etikettsats för dammlucka
Klips för patchkabel
Det självhäftande etikettarket omfattar symboler för ISDN, fax, skrivare, telefon m.m., och följer standarden EIA/TIA 606 för kodning av nätverk. Etiketterna klistras på dammluckan
Färgkodningsklipsen för patchkablar gör installationen överskådlig. Klipsen är lätta att byta ut.
LEX20880
LEX29900
Stamnät
•
Vid eo, etc Ala rm , et c
Färgkodning av områdesnät och stamnät
dammluckor. Dessa fungerar som skydd då uttagen inte används och ger samma möjligheter till färgkodning som monteringsramarna. Positioner som inte används ”pluggas” med färgkodade blindproppar.
Te lef on
Monteringsramar används för att montera modularjacken i centrumplattor för datauttag, patchpaneler och patchboxar. För montering av fiberkontakterna ST och SC finns speciella montageramar. Uttagen kan med fördel utrustas med
Da ta
Färgkodning av datauttag
Installationen märks upp med hjälp av färgade monteringsramar för modularjacken samt med färgade ringar på patchkablarnas kontakter.
LEX31480
För att underlätta vid installation, och i ännu högre utsträckning service av ett nätverk, har man utvecklat ett system med färgkoder. (Färgerna är specificerade i standarden EIA/TIA-606.)
Om råd esn ät Sta mn ät Sta nd ard
Färgkodning
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 65
Standarden för registrering och märkning utgår från komponenternas placering i 19”-stativet. Man tar även hänsyn till om det finns flera skåp eller ställ i ett nätverk samt var de är placerade i huset. Vi börjar med att titta på placeringen i huset.
01 11 21 31 41
Fält 21
Alt. 01 02 03
a
aaaa
Standarden för uppmärkning bygger på att ett korskopplingsskåp indelas i 10 fält. Varje fält rymmer patchpaneler med totalt 4 hålrader och 64 hål. Varje fält och panel identifieras med ett ordningsnummer. Den första får 01, nästa 11 osv. Observera att även tomma fält betecknas (se fält 21). Detta fält kan senare komma att bestyckas med paneler vilka då måste kunna uppmärkas.
LEX29910
a a a aa
a aaaaa
Märkning av patchpaneler
Flera skåp i samma rum Skåp som är placerade i samma rum får samma beteckning. Man skiljer dem åt genom sifferbeteckningar. Man använder två siffror och börjar numrera från vänster. Det första skåpet på andra våningen får således beteckningen AB01.
LEX20920
Det finns en variant till uppmärkning som numrerar panelerna löpande uppifrån och ned (01-91) enligt markeringarna till höger om skåpet.
Ett fält kan rymma olika breda paneler beroende på hur många hål de har, dvs 16, 32, 48 eller 64 hål. För att kunna identifiera flera paneler inom ett fält ges de ett nummer åtföljt av en bokstav. Panelerna i fält 11 kan t ex bestå av 4 st 16 hålspaneler. Dessa benämns då 11A, 11B, 11C och 11D.
05
01
11A 11B 11C 11D
21
Omfattar fält 11 2st 32-hålspaneler får de beteckningarna 11A, 11C.
01
11A 11C
21
LEX29910
LEX20930
66 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
04
LEX29910
Skåpets plats i hus och vånigsplan Skåpen grupperas med två bokstäver t ex AA, AB osv. Den första bokstaven betecknar byggnad eller schakt, den andra bokstaven betecknar våningsplan (alltid räknat nerifrån). Skåpet i hus A på första våningen betecknas AA.
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 67
a
Märkning av kopparlänk
Grundprincipen är naturligtvis densamma för fiberuttag som för modularjack. Men eftersom fiberpanelerna har en annorlunda utformning, finns det en del skillnader. Fiberpatchpanelen har tre hål som kan täckas med adapterbrickor för olika kontakttyper. Adapterbrickorna benämns A, B och C från vänster till höger.
01
11A 11C
LEX29920
A
Hus B
LEX29940
Hus A
1
2
B
3
C
1
2
3
4
5
6
A
1
2
3
4
5
6
B
a
Den fullständiga uppmärkningen för detta jack i hus A andra våningen i skåp 01 blir således AB 01 11C 22. Uttaget i andra änden på länken får samma nummer.
Hålen i adapterbrickan numreras från vänster till höger, dvs 1-3. Adapterbrickor med två rader uttag numreras 1-6. Monterar man duplexkontakter i adapterbrickan benämner man jacket till vänster A och till höger B.
LEX29940
Jacken numreras löpande inom varje panel från vänster till höger. Varje rad rymmer 16 jack. Sista jacket på rad två i första panlen har nummer 32. I enlighet med detta får således det markerade jacket i panel nummer tre andra raden beteckningen 11C22.
Märkning av fiberlänk
Plan B
01
11A 11C
Plan A
LEX29930
A B 01 11C 22
Hus Plan Skåp
Den fullständiga märkningen av uttaget blir därmed AB 01 31C C4B.
Panel
LEX29210
Jack
LEX29940
Resten är upplagt exakt på samma sätt som för kopparlänkar. Det betyder att det markerade fiberjacket, som sitter i den åttonde panelen, heter 31C C4B. För att få benämnigen komplett måste man även ange byggnad, våning och skåp. Vi utgår från exemplet tidigare, dvs att skåpet sitter i hus A andra våningen, skåp 01, som betecknas AB 01.
68 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 69
LEX31490
LexCom® Office Provning och verifiering
70 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 71
Om mätning När en LexCom Office installation är utförd ska den testas för att verifiera att alla anslutningar är rätt gjorda och att de uppfyller godkända prestanda. Ett LexCom Office nätverk ska uppfylla kraven enligt ett kategori 5e nätverk. För mätning av nätverket finns mätinstrument som klarar mätningar enligt
kategori 5e och ger utskrifter för mätprotokoll. För att kunna certifiera installationen och erhålla Lexels förlängda funktions- och reservdelsgaranti på upp till 15 år, skall installationen slutbesiktigas. Vid besiktningen skall provningar göras och verifieras med mätprotokollen.
Definition av länklängder En länk är sammansatt av de komponenter som tillsammans bildar en signalväg i nätet. SS-EN 50173 skiljer på två huvudtyper: Baslänk, som omfattar den fasta installationen, t ex mellan patchpanel och vägguttag (B).
B
Checklista uppmätning
• Mätningen ska göras enligt kraven för länkklass D+ i SS-EN 50173.
C
Baslänk
LEX40090
• Mätningen ska utföras med ett Level II instrument enligt TSB67, Basic Link.
Level I och II är definierade i standarden SS EN 50173. Level II innebär högre noggrannhet än Level I. För fibernät krävs dessutom mätning av dämpning som kan göras med en fiberadapter som finns som tillbehör till mätinstrumentet.
A
B LEX40090
• Mät av samtliga ledningars överföringskaraktäristik, impedans och överhörning.
Kanallänk, som förbinder aktiva komponenter, och alltså dessutom omfattar patchkabeln mellan panel och hub (A) samt dropp-kabeln mellan vägguttag och dator (C).
Kanallänk
För mätning och garantiåttagande på kategori 6 klass E nätverk kontakta Lexel Electric AB för senaste information om mätning.
72 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
Maxlängder:
Mellan panel och hub (A) max 5 m Mellan patchpanel och vägguttag (B) max 90 m Mellan vägguttag och dator (C) max 5 m Sammanlagd längd A+C får ej överstiga 10m
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 73
Mätinstrument Mätningen underlättas väsentligt om man har ett instrument av fullgod kvalité. Det finns flera varianter, från Fluke, Microtest och WaveTek m.fl. Lexel rekommenderar gärna WAVETEK LT 8600 eller DSP2000/4000. Det är en serie instrument som är lätta att använda och som dessutom ger goda råd vid
felsökning. TDR-tekniken visar grafiskt var på en kabel felen är belägna. En annan fördel är att man med en enkel tillsats också kan använda WAVETEK för att mäta optofibernät. I den följande beskrivningen visar vi exempel från Waveteks instrument.
Instrumentets användning 1. Är instrumentet inte kalibrerat inom de senaste 24 timmarna ska detta göras. 2. Ställ in instrumentet för aktuell kabel och standard. För fiberkabel ansluts fibertillbehör. Dämpningsbudget anges (eller godkänns).
Om något mätvärde ligger utanför gränserna, ges en omedelbar indikation. Använd instrumentets funktion för felsökning. TDR-mätning hjälper även till att identifiera och lokalisera fel i en kopparkabel.
3. Anslut mottagaren till kabelns ena ände och sändaren till den andra. 4. Tryck på AUTO. Efter ungefär en halv minut har instrumentet genomfört alla nödvändiga mätningar på kabelns samtliga ledarpar, och loggat resultatet.
LEX21860
5. Granska resultaten som visas i mottagens display. Om kabeln blivit godkänd sparas resultatet. Gå vidare till nästa kabel. Resultaten kan skrivas ut eller tankas ner i en PC vid ett senare tillfälle.
Wavetek LT 8600 sändare och mottagare
74 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 75
Uppmätning av kopparnät Följande mätningar ska göras för kopparnät. Kontrollera att instrumentet är inställt för rätt förutsättningar. Granska resultaten efter test. Anslutning (Wire Map) Kontrollerar att varje tvinnat par är anslutet till rätt stift, utan kortslutning eller avbrott.
Åtgärder vid fel: Gör om kontakteringen.
Likströmsmotstånd (DC Resistance) Kontrollerar att kablar och kontakter är hela och funktionsdugliga, genom att mäta slingans motstånd för varje par. (Alla kablar och kontakter har viss naturlig resistans. 16 ohm per 100 meter är t ex normalt för en kategori 5-kabel.)
Åtgärder vid fel: Undersök alla anslutningar. Gör en TDR-mätning (se sid 74) för att lokalisera eventuella kabelskador. Kapacitans (Capacitance) Kontrollerar kapacitansen mellan ledarna i ett par. För hög kapacitans innebär högre dämpning, framför allt vid högre frekvenser. Dålig kontaktering och hårt sträckt kabel är vanliga felkällor.
Åtgärder vid fel: Gör om kontakteringen. Hjälper inte det, byt kabel.
Exempel på testrapport från Fluke instrument.
76 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 77
Summa överhörning mellan paren, bortre ändan (Power Sum Equal Level Far End Crosstalk; PSELFEXT) Enligt ovan, men summamätning: Man skickar signal i 3 par och mäter i det fjärde.
Dämpning (Attenuation) Kontrollerar signalförlusten mellan ledar-parets båda ändar. Eftersom dämpning är frekvens-beroende, mäter man vid bestämda intervall mellan 1 och 100 MHz. Dämpningen för alla fyra paren måste ligga under gränsvärdet vid samtliga frekvenser för att kabeln ska kunna godkännas.
Åtgärder vid fel: Gör om kontakteringen. Hjälper inte det, byt kabel.
Dämpning/Överhörning (Attenuation to Crosstalk Ratio; ACR) Jämför värdena för dämpning och överhörning och ger ett mått på hur dataöverföringen kommer att fungera. En stor skillnad (d v s liten överhörning i förhållande till dämpningen) innebär problemfri trafik. (Jämför signal/brusförhållande i analog utrustning.)
Överhörning mellan paren, hitre ändan (Near End Crosstalk; NEXT) Kontrollerar hur mycket de olika ledarparen stör varandra. Eftersom överhörning är frekvens-beroende, mäter man vid bestämda intervall mellan 1 och 100 MHz. Överhörningen för alla kombinationer måste ligga under gränsvärdet vid samtliga frekvenser för att kabeln ska kunna godkännas.
Ågärder vid fel: Gör om kontakteringen. Se till att upptvinningen är tillräckligt kort. Se till att ledarna i varje par är exakt lika långa.
Ågärder vid fel: Gör om kontakteringen. Se till att upptvinningen är tillräckligt kort. Se till att ledarna i varje par är exakt lika långa.
Summa dämpning/överhörning (Power Sum Attenuation to Crosstalk Ratio; PS ACR) Enligt ovan, men summamätning: Man beräknar signal/brusförhållandet för alla parkombinationer samtidigt, dvs intilliggande 3 pars brus på den egna signalen.
Summa överhörning mellan paren, hitre ändan (Power Sum Near End Crosstalk; PSNEXT) Enligt ovan, men summamätning: Man skickar signal i 3 par och mäter i det fjärde.
Medelimpedans (Average Impedance) Beräknas som ett medelvärde av förhållandet mellan spänning och ström vid de frekvenser som är aktuella (1 - 100 MHz). För hög impedans innebär högre dämpning. Dålig kontaktering och hårt sträckt kabel är vanliga felkällor.
Överhörning mellan paren, bortre ändan (Equal Level Far End Crosstalk; ELFEXT) Man skickar signal från hitre ändan (i ett par) och mäter överhörningen i bortre ändan.
Åtgärder vid fel: Gör om kontakteringen. Hjälper inte
LEX00000
det, byt kabel.
78 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 79
Fördröjning (Delay) Mäts bland annat för att beräkna kabellängden. Många LAN-applikationer är dessutom känsliga för fördröjningstider som är större än en mikrosekund. För lång fördröjning beror på att kabeln är för lång. Stora skillnader mellan de olika paren i en kabel tyder på avbrott eller kortslutning.
Åtgärder vid fel: Hitta en kortare kabelväg. Studsdämpning (Return Loss) Kontrollerar förhållandet mellan den signal som skickas iväg och den som reflekteras tillbaka. Höga förluster tyder på impedansfel i ledningen och innebär låg nyttosignal i mottagaränden.
Åtgärder vid fel: Undersök kontakterna. Gör en TDR-mätning (se nedan) för att lokalisera eventuella kabelskador. Impedansmätning med pulsreflektometer (Time Domain Reflectometer; TDR) Undersöker hur impedansen förändras i ledar-parets olika delar. De bästa mätinstrumenten presenterar resultatet som en kurva, där man direkt kan se om, och i så fall var, det finns skador eller felaktigheter. TDR är utan tvekan det mest kraftfulla redskap som finns för att lokalisera fel i ett nätverk.
80 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 81
Detta är vad som ska mätas i fibernät Detta är vad som ska mätas i fibernät Följande mätningar ska göras för fibernät. Kontrollera att fiberadaptern är
ansluten och att instrumentet är inställt för rätt förutsättningar. Granska resultaten efter test.
Dämpning (Fiber Optic Loss) Kontrollerar förlusterna mellan fiberns båda ändar. Anger faktisk dämpning, dämpningsbudget och referensnivå. Underkänner resultatet om signalstyrkan understiger säkerhetsmarginalen. Dålig kontaktering (och skadad fiber) är vanliga felkällor.
Åtgärder vid fel: Kontaktera om. Hjälper inte det, byt fiber.
LEX21860
Maximalt tillåten dämpning enligt standarden för fiber
Wavetek mottagare med fiberadapter
Maxvärde:
850nm **
90 m spridningsnät 500 m stamnät 1500 m områdesnät
2,5 dB 3,9 dB 7,4 dB
1300nm** 2,2 dB 2,6 dB 3,6 dB
** 850 nm och 1300 nm är olika våglängder Normalt används 850nm (signal med lysdiod) för multimode fiber. 1300nm (signal med laser) används för multimode fiber vid långa sträckor.
82 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 83
LEX31500
LexCom® Office Dokumentation
84 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 85
För att dokumentera nätverkets uppbyggnad används dokument enligt standarden SS 455 12 00. Dessa dokument tas fram vid projektering och kompletteras eventuellt efter färdig installation. Vid dokumentation ska följande underlag tas fram: 1. Ställförteckning. Visar hur korskopplingsskåpen är placerade. 2. Monteringsritning. Visar hur respektive skåp är bestyckat. 3. Panelkort. Visar hur uttagen i en panel är anslutna. Ofta används även:
Kabellista. Visar hur kablar är anslutna och uppmärkta.
Med dessa dokument uppfyller man behoven av Relationshandlingar, Certifieringsunderlag och Systemöversikt
LexCom Office garanti
Som certifierad installatör får man certifiera ett installerat nätverk. Kravet för certifiering är EUUs tvådagarskurs ”Installation av lokala datanät”. Kursen är gratis för elektriker, vars företag redovisar fortbildningsmedel enligt installationsavtalet EIA-SEF. Kontakta EUU för närmare information.
Kunden kan välja att utöka sitt garantiskydd med vår LexCom Office garanti, som omfattar funktion och reservdelar i upp till 15 år. Den är för kat 5/5e baserad på ISO/EIC 11801 utgåva 1:2 samt Cenelec SS-EN 50173/A1. Garantin förutsätter att ett LexCom Office Funktions certifikat är utfärdat, och att nätverket är uppbyggt av LexCom Office komponenter.
Märkning Skyltar
Förteckning över skyltar upprättas i samråd med beställaren. Skylt skall vara av beständigt material och ha ljusbeständig text. Skylt sätts upp innan anläggning tas i drift. Märkning av central- och platsutrustningar – tele
Utrustningar och apparater märks med anläggningstillhörighet och utrustningsnummer enligt SS 455 12 03 samt klartextbenämning: Märkning skall vara utförd med graverad svart text på vit botten, på tvåskikts plastskylt. Märkning av ställ, fält, plintar mm – tele
Nätkomponenter märks enligt SS 455 12 01-38. Märkning av platsutrustningar och anslutningsobjekt – el
Märkning av platsutrustningar och anslutningsobjekt – tele
Uttag skall märkas i enlighet med SS 455 12 01 38. Märkning sker med ställ-, fält-, paneloch uttags-nummer. Exempel: AC 01 04C 20.
(Ställ = elnisch, rum, etc; fält = apparatskåp, stativ, etc. Se Märkning av kopparresp. fiberlänkari kapitel 3.). Märkning av uttag utförs med maskinskriven svart text på vit botten, på märketiketter. Etiketten placeras i uttagets hållare. Översiktsschema – tele
Vid centralutrustningar skall översiktsschema över uttagens placering i anläggningen uppsättas. Skyltar – el
Märkskylt skall anbringas bredvid respektive apparat.
Nätkomponenter skall märkas med uppgift om matande central och grupp.
86 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 87
LEX22640
Dokumentation och registreringshandlingar
Underlag för utfärdande av LexCom Office Funktionscertifikat För utfärdande av LexCom Office Funktionscertifikat behövs följande: 1. En kopia av installatörens utbildningsbevis från en av marknadens LAN-kurser. 2. Installationens materiallista. 3. Protokoll över ett fälttest på varje del av nätet med minst Level III instrument, enligt de krav klassen ställer. 4. För fiberinstallationer: uppmätt verkligt dämpningsvärde. 5. En utskrift av scannerns parameterinställningar (set up). 6. Ritningar över system och byggnader (enl. p. 1 och 2 Dokumentation och registreringshandlingar). 7. Ritningar över korskopplingsskåpets front (enl. p. 3 Dokumentation och registreringshandlingar).
Certifierad installatör
LEX22610
Innan man överlämnar ett nätverk med hög bandbredd, måste det uppfylla kraven för sin länkklass. Detta är också en nödvändig del av certifieringsarbetet. Installationstestet omfattar kontroll av varje baslänk enligt föregående kapitel.
LEX22030
Dokumentation
Registreringshandlingar
Ställförteckning
I denna dokumenteras vilka korskopphandlingar. Exemplet avser en byggnad med flera sammankopplade nätverk.
LEX21080
LEX21060
Här följer exempel på hur ett nätverk kan dokumenteras med registrerings-
lingsskåp och ställ som ingår i nätverket samt var de är placerade.
88 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 89
Monteringsritning
I detta exempel dokumenteras nätverket på våning 4 i första byggnaden mer i detalj.
LEX21070
Dokumenterar varje skåps innehåll. Normalt utgår man från en planritning över lokalerna och nätverkets omfattning.
LEX21090
Planskiss med skåp och uttagskanaler. Siffrorna anger rumsnummer.
90 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 91
92 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
Kabellista Dokumenterar hur nätverkets kablar är anslutna och uppmärkta.
LEX21110
LEX21100
Panelkort Dokumenterar hur uttagen i en panel är anslutna.
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 93
LEX31510
LexCom® Office Ordlista
94 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 95
Ordlista 10Base-T Benämning på partvinnad telekabel som används i Ethernet nätverk. 10 står för en överföringshastighet på 10 Mbps. Base står för ”baseband signalling”, dvs att endast Ethernetsignaler överförs. T står för Twisted Pair (partvinnad).
100Base-T Benämning på partvinnad telekabel i Ethernet nätverk som klarar 100Mps, se även 10Base-T.
Aktiva komponenter Benämning på enheter i nätverket som aktivt hanterar signalerna, t ex Switch, Hub och Konverterare. Jämför passiva komponenter som kablar och uttag som bara passivt för signalen vidare.
AMA Allmän Material- och Arbetsbeskrivning. Referensverk för att upprätta bygg- och installationsbeskrivningar vid upphandling och genomförande av byggprojekt. Svensk Byggtjänst är huvudman för referensverket AMA. Attenuation Engelska för dämpning. AUI Attachment Unit Interface enhet som ansluter till det fysiska nätet. Ett kommunikationsprotokoll, som tillåter mycket snabb överföring av alla typer av databaserad information. Hastigheter på flera GB/s är möjliga, men för lokala datanät gäller ännu så länge max 155 Mb/s. Backbone Engelska för “ryggrad”. Används som benämning för sammanbindande nät som Stamnät och Områdesnät.
96 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
Balanserad kabel Partvinnade ledare tar upp störningar lika mycket och i samma fas. Därför kan dessa balanseras bort i mottagarens ingång. Balun Eng. BALanced/Unbalanced. Enhet för övergång mellan balanserad och obalanserad signal. Ordet används också som allmän beteckning på olika typer av anpassningsenheter i datanät. Bandbredd Beskriver informationskapacitet. Ju högre bandbredd, desto mer data per sekund. För t. ex. Ethernet är bandbredden 10 Mb/s. Baslänk Länken som omfattar den fasta installationen, t. ex. mellan patchpanel och vägguttag. Baud Anger antalet signaltillstånd per sekund. Baud är detsamma som BPS (Bits per second) i de fall varje signaltillstånd representerar en bit. Bit ”BInary digiT” Binära siffror, dvs datorns ettor och nollor. Bps eller Bit/s Bits per second. Överföringshastighet. Ett tecken motsvarar ofta 10 bitar: 1 startbit, 8 databitar (eller, framför allt i USA, 7 databitar och 1 paritetsbit) och 1 stoppbit. Blå Boken Elsäkerhetsverkets bok ”Starkströmsföreskrifterna - Föreskrifter och råd”
Bredband Används om datakommunikation med hög kapacitet, tillräckligt för att man ska kunna överföra rörliga bilder och ljud. Gränsen för vad som räknas som bredband flyttas hela tiden. År 2000 krävdes minst två megabit per sekund för att man ska tala om bredband. Brygga Eng. bridge. Förbindelse mellan två nätverk. Bussnät Nätverk där alla anslutningar är seriellt kopplade och ändarna avslutas med terminerade motstånd, t ex Thin Ethernet (koaxialkabel) Byte En grupp om åtta bitar. Utanför USA används vanligen åtta bitar för att representera ett tecken. Cable Loss Den totala förlusten (dämpningen) av signal i en kabel. Den beror på kabelns form, längd och material. Carrier Sense Multiple Access (CSMA) En teknik där stationer längs nätverket kan känna av om trafik pågår och vänta tills nätet är ledigt. Används t ex i Ethernet. Carrier Sense Multiple Access with Collision Detection (CSMA/CD) En utveckling av CSMA där stationerna också kan känna av om två eller flera stationer börjar sända samtidigt, och då sända ett felmeddelande. Channel Link Kanallänk. Omfattar nätet mellan två aktiva utrustningar, inklusive korskopplingsoch anslutningskabel. Cladding Mellanlagret i fiberkabel.
CSMA Carrier Sense Multiple Access with Collision Detection. En teknik där stationer längs nätverket kan känna av om trafik pågår och vänta tills nätet är ledigt. Controlled Access Unit (CAU) Sammankopplingsenhet för Token Ring, med inbyggd övervakning av anslutningar, felrapportering och automatisk avstängning vid fel m.m. En utveckling av MAU. Cross-connect Korskoppling, eller korskopplingspunkt. Crosstalk Överhörning. En oönskad signal överförd från en krets till en annan. Datanät Nät för överföring av information mellan två eller flera datorer eller annan datoriserad utrustning. Datatransmission Överföring av data från ett ställe till ett annat. DB Decibel. Måttenhet som anger förhållandet mellan två storheter, t. ex. mellan två ljudnivåer. Används i datakommunikationssammanhang bl. a. för att ange dämpning i kablar. När man jämför amplituder är dämpningen = (-) 20 x lg Uut/Uin dB. Eftersom alla dämpningar ger negativa logvärden, har man bestämt sig för att utesluta minustecknet. Delta Danskt testinstitut för laboratoriecertifiering av datanät. Distorsion Oönskade förändringar i signaler eller signalform som t ex uppstår vid transmission mellan två punkter. DTMF, Dual Tone Multi Frequency Tonvalssignalering. Den vanligaste signaleringsmetoden i moderna telefonnät. LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 97
Duplex Duplex innebär att överföring av information kan ske samtidigt i båda riktningar. Halv duplex innebär att överföring bara kan ske i en riktning i taget. Jämför Simplex. Full duplex innebär samtidig överföring i bägge riktningarna. Duplex mellanstycke Dubbelt mellanstycke med plats för två inkommande och utgående optokontakter. Optokontakterna kan vara enkla eller parvis monterade. EIA/TIA Amerikansk standard för kommunikation, gränssnitt och kontaktdon utarbetad av Electronic Industries Assoiciation (EIA) EIA/TIA 606 EIAs standard för färgkodning av dataoch telenät. EL-AMA Allmän material- och arbets-beskrivning för eltekniska arbeten, Se AMA. EMAS Eco Management and Audit Scheme EMC Elektromagnetisk kompatibilitet Ethernet Standard för kommunikation i lokala nätverk, se IEEEn 802.3 Fiberoptik Teknologi där man använder ljus som digital informationsbärare. Fiberoptiska kablar kan ersätta koaxialkablar och tvinnade kablar. En fiberoptisk kabel är okänslig för elektriska störningar, är en god elektrisk isolator och läcker inte information till omgivningen. Den låga signaldämpningen gör fiberoptiken lämplig för kommunikation över långa avstånd. Den mycket stora bandbredden möjliggör samtidig överföring av en stor mängd information. 98 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
Floor distributor (FD) Våningsfördelning. FTP (F-UTP) Foiled Twisted Pair (Foiled Unscreened Twisted Pair). Partvinnad kabel med en gemensam folieskärm. Se även UTP & STP. Gateway Sammankoppling av två nätverk med olika kommunikationsprotokoll. Funktionen kräver mjukvara för protokollomvandling. Gateways arbetar mellan 4:e och 7:e lagret i OSI. Hubb Engelska för nav. Används som beteckning för en centralt placerad sammankopplings/kommunikationsenhet i ett stjärnformat nätverk IEC International Engineering Consortium IEEE 802.3 Den amerikanska standarden för CSMA/CD, populärt “Ethernet”. (Int. ISO 8802-3). ISDN Integrated Services Digital Network. En standard för digital överföring i telefonnätet mellan abonnenter. ISDN har accepterats som standard av många länder i världen. ISO International Standards Organization. En internationell sammanslutning av nationella standardiseringsorganisationer. Kanallänk Länken som förbinder aktiva komponenter inklusive patchkabel mellan panel och hubb samt anslutningskabel.
LAN Local Area Network. Ett nätverk med hög överföringshastighet, låg felfrekvens och begränsad räckvidd. Ett LAN är ofta begränsat till en byggnad. En mängd olika sorters utrustning kan vara anslutna och många olika typer av trafik kan överföras. Karakteristiskt för ett LAN är även att alla kan kommunicera med alla på nätet.
MAN Metropolitan Area Network. Nätverk som
sammanbinder LAN över ett område, som t. ex. en stad.
Layer Lager. Används i datakommunikationssammanhang ofta för att referera till de olika skikten i OSI-modellen.
MAU Multistation Access Unit. Används i Token Ring. De nödvändiga kopplingarna för att skapa en ring görs i MAU. Varje PC kopplas till MAU via tvinnade kablar, en för sändning och en för mottagning. IBMs MAU har beteckningen 8228 men MAUer kan även köpas från flera andra leverantörer.
Level I, Level II Beteckning för kabelprestanda för partvinnad kopparkabel enligt enligt SS-EN50173.
Mb/s MegaBits per Second. Överföringshastighet.
Link Länk. I ISO/IEC 11801 och SS-EN50173 definierad som förbindelsen mellan två gränssnitt mot ett generellt kabelnät, t. ex. mellan uttag i korskoppling och arbetsplatsuttag. Se även länkklass.
MB MegaByte. Används för att definiera kapaciteten i ett dataminne, som IC-kretsar, hårddiskar eller disketter.
Link Layer Länkskiktet i OSI-modellen. Lokalt nät Se LAN Länkklass Gradering av länkars prestanda. (ISO/EIC 11801 utgåva 1:2 och SS-EN 50 173/A1. Klass A skall klara frekvenser upp till 100 kHz Klass B skall klara frekvenser upp till 1 MHz Klass C skall klara frekvenser upp till 16 MHz Klass D skall klara frekvenser upp till 100 MHz
Modularuttag Uttag, ursprungligen enligt amerikansk standard. Finns i 4-, 6- och 8-poligt utförande. I Kategori 5/5e samt kat 6-sammanhang är bara de 8-poliga aktuella. Multimodfiber Används i fiberoptiska lokala nät. Fibern är gjord med relativt stor kärna, vilket tillåter ljuspulserna att gå flera vägar. Fiberns diameter är c:a 62,5 µm och skyddshöljets 125 µm. Se även Singlemodfiber. Nod Anslutningspunkt i ett nät. NT Nätterminal. T ex den enhet som används för att omvandla tvåtrådsanslutningen från telefonstationen till den 4-trådiga ISDNbussen i 2B+D. Nätverk En sammankoppling av datorsystem, terminaler eller datakommunikationsutrustning. LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 99
Nätverksarkitektur Ett datornätverks konfiguration, struktur och protokoll. Optisk Fiber Optofiber. En av glasledarna i en optisk kabel. SM = Singelmode MM= Multimode Optokontakter ST = Straight tip SC = Subscriber connector OSI (Open Systems Interconnection). En datakommunikationsmodell eller arkitektur som baseras på sju olika skikt. Används ofta som referensmodell för kommunikationsprodukter och protokoll. Skikten är: 7. Applikationsskikt 6. Presentationsskikt 5. Sessionsskikt 4. Gränssnittsskikt 3. Nätskikt 2. Länkskikt 1. Fysiskt skikt PDS Premises Distribution System. Avser vanligen ett 4-pars nät med modularkontakter uppbyggt i stjärnform utgående från en korskoppling. Protokoll En regelsamling som styr utbytet av information över nätverket. Innehåller både handskakning och funktioner för sändning/mottagning. Exempel på protokoll är IEEE 302.3. Protokollomvandlare Enhet som hanterar överföringen från en protokollmiljö till en annan. Det är användningen av protokollomvandlare som gör det möjligt för ett datorsystem med ett visst “språk” att kommunicera med datorsystem som har andra “språk”. 100 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
Repeater Används till att förlänga överföringsavståndet genom att förstärka signalerna. Repeaters arbetar i det fysiska skiktet av OSI. Ringnät Ett fördelat system där noderna är sammankopplade i cirkel. RJ Registered Jack. Används i USA för modularuttag, t. ex. RJ 45 (8-pol) och RJ 11 (6 pol). Router Styr trafik i nätverk. Arbetar inom skikt 3 i OSI. SC Subscriber connector. Vanligt förekommande typ av fiberkontakt. Screened cable Skärmad kabel. S-FTP Screened-Foiled Twisted Pair. Dubbelskärmad kabel. Gemensam folie och kopparfläta för alla 4 paren. Se även FTP, STP och UTP Screened Twisted Pair Cable (STP Cable). Se STP. Server. Centralt placerad dator som innehåller gemensamt nyttjade program, databaser, register, skrivarkopplingar och kommunikationsportar mot andra nät. Via servern kan alla anslutna användare dela på gemensamma resurser. Central backup av nätverk görs också ofta via servern. Simplex Överföring av information i endast en riktning. Jämför Duplex. Simplex mellanstycke Enkelt mellanstycke med plats för en inkommande och utgående optokontakt.
Singlemodfiber En optisk fiber som är så tunn att ljuset ej kan böjas av inne i fibern. Detta innebär att distorsionen blir mindre än i Multimodfiber. Följaktligen kan signalen nå längre. Fiberns kärndiameter är c:a 4 - 10 µm. Signal-to-noise ratio Signal/brusförhållande. Den relativa styrkan av en önskad signal i jämförelse med en oönskad: oftast mätt i dB.
Token Ett speciellt meddelande använt i lokala nät för att tillåta en station att sända. I ett ringnät cirkulerar meddelandet hela tiden, i en buss måste det tas emot i en bestämd ordning efter adresser. Token Ring Ringkopplat datanät som använder Token Passing protokoll.
ST Straight Tip. Äldre, väletablerad typ av fiberkontakt med bajonettfattning.
Topologi Det sätt på vilket olika utrustningar i nätet kopplas samman med varandra (anatomin). Exempel på topologier är ringnät, stjärnnät och bussnät.
STP Screened Twisted Pair. Parvis folieskärmad kabel. Se även FTP, S-FTP och UTP
Transition Point (TP) Skarvpunkt på vägen mellan stamfördelning och arbetsplatsuttag.
Stamnät Se Building backbone.
Twisted pair Tvinnat par.
Stjärnnät Ett nät där alla noder utom en är slutnoder. Används ofta för att bygga generella nätverk och då med alla kablar utgående från t. ex. en korskopplingsutrustning i centrum av nätet.
UPS Uninterrupted Power Supply. Enhet som bibehåller spänningen och levererar kraft i händelse av nätavbrott.
TA Terminal Adapter. Enhet som används för att ansluta terminaler eller datorer till ISDN. TCP/IP Transmission Control Protokoll/Internet Protocol. Kommunikationsprotokoll ursprungligen utvecklat för UNIX. TCP ligger i skikt 4 i OSI-modellen och IP ligger i skikt 3, se OSI.
UTP Cable Unscreened Twisted Pair Cable. Oskärmad partvinnad kabel, partvinnad kabel. WAN Wide Area Network. Ett nätverk för datorer och terminaler spridda över ett stort område, t ex en region, ett land eller hela världen. Är ofta en kombination av ett antal lokala nät.
Terminal Ett uttryck som används för alla typer av utrustningar som kan anslutas till någon nätverksnod för att sända och ta emot data.
LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107 101
Anteckningar
102 LexCom® Office Fickfakta/MC1759SE/0107
