Lappfjärd
Lev och Bo i
2007
R-Posten Finland Abp
En tjugolapp för skolan!
Delta i ”tjugolappsinsamlingen” till förmån för renoveringen av Lappfjärds skola. Kontonummer: Sparbanken 495613-218280 Andelsbanken 473073-231655 MÅL: 1000 st 20-lappar
Lappfjärd - omnämndes i skrift redan 1303 - tillhör Kristinestad - Har ett invånarantal om cirka 1 900 personer - är levande tvåspråkigt på svenska och finska Läs om aktualiteter och händelser på Lappfjärds egen hemsida på internet: www.lappfjard.fi
Lediga fastigheter ...presenteras på sidan 8. Hus, bostäder, tomter. Till salu eller för uthyrning.
Här vill vi våra barn ska växa upp! Byns babysar och barn utgör inte enbart en ökning i befolkningsmängden. De är också byns framtid! En kväll i maj samlades en del mammor och barn vid estraden. Estraden är en fin samlingspunkt i Lappfjärd, alldeles intill Lappfjärds å. Dessa små kommer troligen att besöka estraden många gånger framöver. Kanske de en dag själva uppträder här. Här samsas både nyinflyttade invånare och mammor som är födda och uppvuxna i byn. – Lappfjärd är ett bra ställe att bo på. Lugnt, fin natur och en utmärkt miljö för barn att växa upp i, är de överens om. Byaföreningen månar om de små. Varje år uppvaktas alla barn som fötts under året med en gåva. En fin gest som uppskattas av familjerna. Daghemmet, som välkomnar barn mellan ett och fem år, är tvåspråkigt. De två egna skolorna: Lappfjärds skola och
Lokalpolitiker Bötombergen har hög svarar på viktiga frågor potential Sid 3
Sid 4
Lapväärtin koulu är en tillgång i byn. Lappfjärds skola renoveras som bäst till förmån för byns skolelever. Förskolan fungerar bra och eftermiddagsvård ordnas för elever i förskola, första och andra klass. Byns yngsta invånare finns numera också att beundras på hemsida under rubriken Barn & Ungdom. Samlade på trappan vid estraden i maj 2007: Högst upp från vänster: Kirsi och Niko Widberg, Maria Wester och Emilia Ingves, Ann-Catrin och Minea Teirfolk, Cia
och Wilma Rönnqvist, Térès Lindberg och Emil Berglund. Mellersta raden från vänster: Satu Kohtakangas, Linda och Neo Mattfolk, Moa Bergkulla och Liam Thomasfolk, Elisabeth och Sofie Lassfolk, Inga-Lene af Hällström och Amelia Westerlund, Annika och William Isuls (stående). Längst ner från vänster: William Dahlgren, Ida Mannfolk, Hanna Käkelä och Adelina Smeds, Milena Bergfors och dottern baby Mannfolk -fortfarande utan namn.
Vi väljer att bygga och bo i byn
Byaplanen ett bra hjälpmedel
Sid 6
Sid 8
Lappfjärd
2
Byaföreningen finns till för byn! Byaföreningen i Lappfjärd, som grundades 2001, har sedan starten åstadkommit mycket för byn. I dag är medlemsantalet omkring 400 personer. Initiativet till att bilda en byafö rening togs då man upplevde att det behövdes en ”paraplyföre ning” i Lappfjärd. Det finns många föreningar med aktiv verksamhet men det fanns ingen grupp som tog hand om den övergripande informationen till byborna och som jobbade för hela Lappfjärds utveckling. Föreningen är tvåspråkig och för byns talan i kommunala ärenden. Ett naturligt forum att vända sig till när man tycker att ”någon” borde ta hand om saker.
Intressant och roligt Lena Westerback är nyvald ordförande för året. Hon är född, uppvuxen och bosatt i Lappfjärd. – Jag har varit med i styrelsen ett par år så verksamheten är inte ny för mig. Att vara ordförande är intressant och roligt. Att delegera är nödvändigt då vi oftast har många trådar att dra i, men styrelsemedlemmarna kan sin sak. Det är bra. Det handlar till stor del om att koordinera verksamhet och samarbetet med föreningar och sammanslutningar fungerar bra.
– Styrelsen har möte den sista torsdagen i varje månad och inom styrelsen har vi olika arbetsgrupper som jobbar för speciella aktiviteter.
Skolrenovering prioriteras i år Verksamheten tar sig uttryck på många olika sätt. Ingen fråga är för liten eller för stor för att behandlas inom byaföreningen. Aktiviteter och engagemang gällande byns angelägenheter formas utgående från behov och önskemål från invånarna. – Det är ju därför föreningen finns till. För att utveckla byn och för att sköta information både utåt och till dem som bor här. Verksamhetsplanen för 2007 är listad i många punkter. Under rubriken ”Särskilt för i år” finns två saker upptagna: att driva in medel till renoveringen av Lappfjärds skola och att stå som koordinationsföreningen för insamling av medel till skolrenoveringen. Den kontinuerliga verksamheten består av att hålla byns hemsida uppdaterad, sända ut infor-
mationsblad och bevaka båda språkgruppernas intressen. – Vi övervakar ärenden som berör Lappfjärd, dess utveckling och intressen. Deltar i möten som är viktiga för byn.
Program stärker sammanhållningen Konkreta aktiviteter, program som stärker sammanhållningen och fyller en viktig social funktion anordnas längs med hela året. Det är till exempel påskevenemang, Valborgsjippo, verksamhet i Nybroparken, Lappfjärdsdagen, uppvaktning av byns yngsta invånare, julevenemang och friluftsdagar. – Vi strävar också till att bymiljön ska hållas snygg. Vi jobbar på talko med att iordningställa dammen vid Nybroforsen och uppmanar till vårstädning. – I mån av möjlighet tillmötesgår vi önskemål från byborna. Vi håller även på att utarbeta en byaplan, avslutar Westerback och tillägger ännu att estraden i Nybroparken med fördel kunde användas mer. Om det finns de som har idéer till program på estraden är det bara att kontakta någon av de aktiva inom byaföreningen.
Text och foto: Lisbeth Bäck/
Kustmedia Ab
Styrelsen 2007 Lena Westerback, ordförande Inga-Lene af Hällström, sekreterare
Eva Lillmangs, Kjell Lillhannus,
viceordförande kassör
Anna Pajunen, Kurt Lillhannus, Kjell Lillhannus, Inga-Lene af Hällström, Eva Lillmangs, Anu Aaltola, Maarit Mäkelä, Mårten Kortell,
Kirsi Widberg, Jenny Ådjers, Minna Utfolk, Kent Holm, Sven Mitts, Roger Hammarberg, Hiski Pajunen, Anna-Maija Möykky,
suppleant suppleant suppleant suppleant suppleant suppleant suppleant suppleant
ordinarie ordinarie ordinarie ordinarie ordinarie ordinarie ordinarie ordinarie
Redaktionsruta Lev och bo i Lappfjärd 1-2007 Utgivare: Lappfjärds Byaförening r.f./ Projektet Uppgörande av byaplan och tomtinventering Ansvarig utgivare: Projektgruppen Lena Westerback, Anna-Lena af Hällström, Carina Storhannus, Eva Lillmangs, Katarina Rosenback. Layout: Britt-Mari Näsman-Knip/Kustmedia Ab Översättning: Riitta Gustavsson Upplaga: 3700 Tryckeri: I-print, Vasa 2007 Distribution: Oadresserad Ettan till alla hushåll i Kristinestads landskommun.
Bli medlem! Byaföreningen har för verksamhetsåret 2007 fastställt medlemsavgiften till 5 euro/person och 10 euro/familj. Med hjälp av dessa medel hoppas vi från styrelsens sida kunna erbjuda innehållsrika och givande verksamhetsformer. När ni betalar medlemsavgiften önskar vi att ni fyller i namn och födelseår på dem som betalar så att föreningens medlemsregister lättare kan uppdateras. Tack för ert understöd! Kontonummer: 495613-211426
SB
Lena Westerback är Lappfjärds Byaförenings första kvinnliga ordförande.
Vart försvann Lappfjärds å? Visst är det trevligt med sommar och grönska, men den rikliga växtligheten gör att Lappfjärds å inte längre syns. Ån kommer mer och mer i skymundan på grund av allt sly och alla träd som växer i åkanterna. Det ligger först och främst på markägarnas ansvar att hålla åkanterna fria från sly, men hjälp finns att få. För den som inte själv har möjlighet att röja på sin tomt går det bra att ta kontakt med Bjarne Smeds tel. 0400-167578 i Lappfjärd, som har hand om den talkogrupp som rycker ut vid behov. Det är således dags igen att dra igång en gallra och röj-kampanj längs Lappfjärds å.
Lappfjärd
3
Lappfjärdsdagen - en dag för alla vänner av Lappfjärd I år arrangeras Lappfjärdsdagen lördagen den 4 augusti kl. 11-16 vid ungdomslokalen. En omtyckt tillställning av såväl unga som äldre.
Ur programmet: Årets stora dragplåster är Sås & Kopp som ger konsert på utescenen kl. 13.30. Programmet räcker ungefär en timme. Konserten är gratis och vid regn hålls konserten inne i uf-lokalen.
Fordonsparad med start från finska skolan kl. 10.30. Samling kl. 10.00 för medverkande i paraden. Arrangörernas önskan i år är att traktorerna gärna förses med gamla jordbruksmaskiner. Utställning av fordon och gamla jordbruksmaskiner äger rum vid sportplanen under hela dagen. Marknadsförsäljning och Lopptorg blir det också i år. Välkommen att köpa och sälja. Platsbokning bör göras i god tid till Kurre Lillhannus, tfn 0400-763 310.
Njut av klimpsoppa som tillreds och serveras av Lappfjärds Marthaförening i uf-lokalen under hela dagen. Byaföreningen står för kaffeförsäljning och ordnar sitt traditionella lotteri – med många fina vinster. Beundra julbockens ren ”Pekko” som kommer på sommarbete eller se hur roligt barnen har det i hopptältet. Alla byns barn födda 2006 uppvaktas av byaföreningen. Lappfjärdsdagen har utsetts till allm än folkdräktsdag och dagen är även allmän flaggdag i byn. Det uppskattas att alla som har en folkdräkt bär den under dagen. På kvällen anordnas lavadans vid uf-lokalen med början kl. 20.00. ROXIE sköter musiken och Lappfjärds Brandklubb är arrangör. Välkommen!
Textsammanställning: Lisbeth Bäck/ Publikskaran njuter av underhållningen vid Lappfjärdsdagen 2006.
Öykstockstävlingen Årets Öykstockstävling går av stapeln fredagen den 3 augusti. Tävlingen, som blivit en omtyckt tradition i byn, äger rum intill Lappfjärds uf-lokal och arrangeras av ungdomsföreningen. • I Öykstocktävlingen tävlar man både i dam- och herrklasser.
Fakta Öykstocken är en flatbottnad båt som man färdas med i Lappfjärds å och åmynning. Båten användes förr främst vid fiske på grunda vatten. Den här lilla båten är troligtvis unik för Lappfjärds å och öykstockar finns fortfarande kvar i många båthus och lider i Lappfjärd. Ett sätt att dokumentera historien om öykstocken var genom ungdomsföreningens projekt ”Öykstocken” som genomfördes för några år sedan. De forskade i farkostens historia, gjorde ritningar på den, byggde en öykstock och stod som initiativtagare till Öykstockstävlingen. Se bilder från tidigare års tävlingar och läs mera om öykstockens historia på hemsidan: www.lappfjard.fi
Tävlingen består av två klasser: den traditionella tävlingen med bäling och paddel och som är avgiftsfri. Och en ny gren, paddeltävling med fyra som paddlar och en slår takten. Anmälningsavgiften är 50 euro. • Paddeltävlingen utförs med en lite större öykstock. Sträckan som paddlas är cirka 200 meter. Tävlingen riktar sig till företag och sammanslutningar och för denna tävling uppbärs en liten anmälningsavgift för att täcka ungdomsföreningens kostnader. • Startskottet hörs kl. 18.30. • Den traditionella tävlingen är en stafett längs en ganska svår och krokig bana. Banan har i år ändrats en aning för att vara mer publikvänlig, bland annat
Kustmedia Ab Foto: Eva Lillmangs
har sträckan genom kanalen till Starkes viken lämnats bort. • Anmälan om deltagande görs till Kurre Lillhannus, tel. 0400763310. Vid anmälan meddelas lagets namn, medverkande och kontaktuppgifter till lagledaren. • Diplom och vandringspris delas ut. • Som enväldig domare fungerar Patrick Ragnäs. • Vinna pris kan man också göra för ”bästa utstyrsel” bland alla som klär ut sig. • En normalstor öykstock kommer att nytillverkas i sommar. Den lottas ut till förmån för skolrenoveringen.Dessutom tillverkas två större öykstockar för paddeltävlingen.
Rundfrågan Vi bad sju stycken lokala politiker svara på frågorna: • Beskriv Lappfjärd med fem ord. • Vad är viktigast för Lappfjärd just nu (politiskt sett)? Nämn två saker. • Vad skulle göra Lappfjärd ännu attraktivare än det är i dag?
Hans Ingvesgård – Lappfjärd - en välmående stabil bygd. – Att landsbygdsnäringarna skall klara de globala utmaningarna (EU). Att locka nya, små företag till området och stöda de redan verksamma. – Fler attraktiva tomter.
Patrick Ragnäs – Hemby, talkoanda, potatisrike, Lappfjärds å, Kyrkan. – Sammanhållningen och jordbrukets framtid. – Attraktiva bostadstomter.
Leif Lundell – Naturskön oas nära till service. – Att bibehålla servicestrukturen och att säkerställa befolkningsunderlaget. – Fler arbetstillfällen.
Anna-Lena af Hällström – Föreningar, engagemang, trivsamt, potatis, sammanhållning. – Utvecklingen av centrum och Bötombergen, att stödja näringslivet. – Fler kvinnliga arbetsplatser.
Ingmar Rosenback Frågan obesvarad – Motverka stagnation, ökad service. – Mera affärer och liknande.
Ingmar Lillträsk – Lappfjärd väldigt soligt och varmt. – Det viktigaste vore fler arbetsplatser. Potatisnäringen kunde utvecklas ytterligare. – En trend av ökad inflyttning.
Textsammanställning: Lisbeth Bäck/
Kustmedia Ab Foto: Eva Lillmangs
Merja Uusitalo – Livskraftig, trygg, stark livsmedelsproducent, lockande, vacker. – Tjänster som tryggar tillväxten. Tomtpolitiken och flexibelt byggande. – Att byn även i fortsättningen är en stark livsmedelsproducent.
Text: Björn Håkans/
Tävlingen är ett sätt att skapa aktivitet längs ån. Antalet lag rör sig mellan åtta och fjorton och i år blir det femte gången tävlingen arrangeras.
Kustmedia Ab Foto: John Hammarberg, Inga-Lene af Hällström
Lappfjärd
4
Bötombergen utgör en unik miljö i Österbottens annars platta landskap. Området är välkänt bland skidåkare, både på längden och utför, men erbjuder också fina möjligheter till rekreation. Via en ny detaljplan kommer det snart även att byggas ett antal fritidshus vid berget.
Bötombergen har hög potential Med sina 129 meter över havet är Bötombergen den österbottniska kustens högsta berg. Platsen är kanske mest känd som vintersportcenter och i vintras hade den lokala föreningen IF Länken äran att arrangera Ungdoms FM på skidor vid Bötombergen. – Skidspåren håller internationell klass, och deltagarna var överraskade över den tuffa bana som väntade dem, berättar Patrick Ragnäs. Bötombergen är dock inte enbart för dem som vintertid vill susa fram i skidspåret eller ned för slalombacken utan där finns även en rad andra sevärdheter. Varggrottan och dess fornfynd är välkända, men här finns också ”bastuväggen”, en djävulsåker och sipprankan – en klätterväxt från Sibirien som finns på enbart tre ställen i landet. På toppen av berget finns numera även en utsiktsrestaurang som är en populär plats för bland annat bröllop. Och som grädde på moset har man förstås den fina utsikten. – Det mesta av det som erb juds på berget har hittills
åstadkommits med talkokraft och genom projekt. Talkoandan i Lappfjärd är fortfarande mycket stark.
Ny takorganisation Senaste vinter bildades ett andelslag bestående av staden Kristinestad, Länken Ski, Byaföreningen, Företagarföreningen och ett antal privatpersoner. Bolaget skall utgöra en takorganisation för den fortsatta utvecklingen av Bötombergen. Till exempel när det gäller att söka bidrag för olika projekt är det här organisatoriskt sett en betydande utveckling. Staden har även detaljplanerat 41 hektar av området, en naturinventering har utförts och nya fritidshus kommer att byggas på området. Företagarföreningen var den ursprungliga initiativtagaren till att tomter för fritidsbruk skulle ställas till förfogande.Dessutom har ett mindre antal privatpersoner redan undertecknat föravtal för att arrendera en tomt.
Uppe på Bötombergen möts man även av en konstgjord sjö med tillhörande badstrand.
Vid Bötombergen erbjuds skidåkning av hög kvalitet – och en hel del annat.
– Det finns nog fortfarande ett fåtal lediga tomter kvar, säger Patrick Ragnäs.
Nästan som i Ronja Rövardotter Naturen vid Bötombergen utgör ett intressant alternativ till den typiska fritids- och sommarstugetraditionen ute i skärgården. Här växer rikligt med bär och svamp, och området erbjuder dessutom fina jaktmöjligheter. Naturen i sig är unik, inte minst med tanke på att Österbotten i övrigt inte direkt är känt som ett speciellt bergigt område. – På höstarna är här väldigt fint, eftersom vi här har en liknande ”ruska”som man har i Lappland. Här finns också en mäktig ravin som faktiskt får tankarna att gå till den natur man såg i långfilmen om Ronja Rövardotter.
Sibirisk klematis, sipprankan, är en unik växt för finländska förhållanden. Här har den växt över en liten gran.
Mäktiga och imponerande naturupplevelser ger också djävulsåkern ”Jungfrudansen” (en vidsträckt stensamling från istiden) och bastuväggen. Den sistnämnda finns på södra sidan berget och är lodrätt stup, där det bland annat varit populärt att hålla gudstjänster.
Del av Natura 2000 Vid Bötombergen växer sipprankan, eller Sibirisk klematis som den egentligen heter. Klätterväxten är fridlyst och växer på endast tre ställen i Finland. Den har trädstam och kan bli över fyra meter hög. Den resulterar även ibland i att värdträdet den klättrar på kvävs ihjäl. Förr i tiden gick här en handelsled från Ryssland, och man tror att dessa handelsresanden slagit läger här och eventuellt fört med sig frön som fått sipprankan att börja växa här.
Stora områden av naturen vid Bötombergen är också en del av Natura 2000.
En källa till framgång Hela Lappfjärds by får sitt vatten från de friska källorna vid Bötombergen, och Patrick Ragnäs hoppas att man även skall kunna utnyttja områdets potential för att locka fler besökare till nejden. Till exempel kan man ta del av den unika naturen via de vandringsleder som finns. Även guidade vandringar går att ordna. Här finns alla möjligheter att utveckla ett mycket fint område. Den nya detaljplanen och andelslaget är två stora steg i rätt riktning.
Text och Foto: Björn Håkans/
Kustmedia Ab
Patrick Ragnäs ser stor potential i Bötombergens framtida utveckling – inte enbart som skidsportcenter.
Lappfjärd
5
Flottbron i Perus
Flottbron i Perus, är en bro med en speciell historia. Förr i tiden användes den ”mobila” bron av bönder med häst och kärra som ville förkorta vägen till sina åkrar och skiften. – I dagens läge har flottbron ett stort turistvärde. Den enda som finns kvar i gamla Vasa län, berättar Allan Nyholm. Den ägs av staden Kristinestad, läggs ut på vårarna och tas upp följande vår före islossningen. Den är placerad ungefär en kilometer
söder om kraftverket Pärus fors och Pärus café. – När den ska läggas ut om vårarna behövs 14 personer för uppdraget, berättar Allan. Men arbetet är värt besväret. – Vi har en motionsslinga om cirka tre och en halv kilometer i byn. Då går man över bron och naturen i det här området är en sevärdhet. Välkommen i sommar, säger Nyholm. Text: Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab Foto: Allan Nyholm
Folkhögskolan firar 100
Skolkonsert under läsåret 2005-2006. Folkhögskolan har under sina 100 verksamhetsår växt sig till en institution, inte bara i regionen utan i hela Svenskfinland. Konceptet bygger på musik & ljud, dans och artisteri. Elevtillströmningen är god. Rektor Håkon Hesthammer berättar att jubileumsåret uppmärksammas på olika sätt. – Jubileumsfest arrangeras den 8 september med uppvaktningar, program och stor konsert. Allmänheten välkomnas till festligheterna.
– En ny studio byggs under året och invigningen planeras ske i samband med jubileumsfesten. Vi har också en jubileumsbok under bearbetning där tidigare elever berättar om sin studietid vid skolan. Boken ska heta ”Vem är vem på Lappfjärds Folkhögskola genom tiderna”. Läs mera på: www.lafo.org
Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab Foto: Lappfjärds Folkhögskola
Kyrkan ska få nytt tak
Kyrkan invigdes i maj 1852 och har sittplatser för 3 000 personer. Bo-Göran Ingves är medlem i kyrkorådet i Lappfjärd-Kristinestads församling. Han har aktivt engagerat sig för att kyrkan ska förses med nytt tak. – Det nuvarande taket är 80 år gammalt och har börjat läcka, säger han och berättar att han tog initiativ till en namninsamling för ändamålet. Det handlar om ett gammaldags tegeltak, 2 500 kvadratmeter stort.
– Nu inväntar vi i första hand godkännande från kyrkofullmäktige. Därefter blir det planering av projektfinansiering och anbudsbegäran. Om allt går bra inleds takbygget under nästa år, säger Ingves. I Lappfjärd verkar Lappfjärd-Kristinestads församling och Kristiinankaupungin suomalainen seurakunta. Text och foto: Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab
Fiolkurs för vuxna
Jubilar
Det finns säkert många som har varit, eller är, intresserade av att börja spela fiol men som inte har vågat ta steget ut. Nu finns den stora chansen att tillsammans med andra nybörjare fatta tag i fiolen. Kom till Kantilena 30 juni – 1 juli och få instruktioner från grunden hur man håller i fiolen, stråken, stämmer fiolen och så vidare. Som lärare fungerar Anna Teir och Matilda Grindgärds, båda mycket duktiga damer som säkert har mycket att ge. Veckoslutskursen pågår mellan kl. 10.00 och 16.00. Man behöver
Lappfjärds gymnastikförening fyller 60 år i år. Föreningen, med sina omkring 170 medlemmar, erbjuder ett stort urval av grupper där man som aktiv gymnast kan delta. Allt från de allra yngsta till seniorgymnastik. Flickor, pojkar, damer, herrar, elitgymnaster och glada motionärer. Jubileumsåret firades med stor vårfest i april. – Vi har också anordnat temakvällar med line dance, ”dance for fun”, avslappning och en föreläsning om stress. Till hösten blir det fler temakvällar, utlovar föreningens ordförande Patricia Bergkulla. Då planerar vi också en resa för våra medlemmar. Ett återkommande evenemang är ”Må bra dagen”, som äger rum i Kristinahallen i oktober. – Vi har haft en mycket livlig vårtermin och unnar oss sommaruppehåll i år, säger Bergkulla.
inte vara notkunnig. En möjlig kursavgift uppbärs. Den fastslås när vi vet antalet deltagare. Det kommer inte att vara någon stor summa. Alla som är intresserade kan kontakta Mikael Ekholm, 0400-660 194, mikael.
[email protected] . Arrangör för kursen är Sexticum r.f. Om intresse finns kan fler kurser ordnas. Alltså, vi börjar från noll, ingen behöver kunna något om fiolspelandet. Välkommen! Text: Mikael Ekholm
Handikappanpassning POMO+ gav, via tidningsannonser, föreningar och sammanslutningar möjlighet att ansöka om investeringsbidrag för handikappanpassade åtgärder. Marthaföreningen ansökte om bidrag för att kunna bygga en ramp vid ingången till Marthagården. – Vi har beviljats bidrag och byggnadsprojektet kommer att ske på talko nu i sommar, säger ordförande Lilli Lillkull. Marthagården är en offentlig byggnad där marthorna har regelbundna möten och arrangerar tillställningar som till exempel middagsserveringar och dylikt. – Det går också bra för utomstående att hyra våra lokaliteter. Text och foto: Lisbeth Bäck /Kustmedia Ab
Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
KrsNET
Lilli Lillkull är glad över att Marthagården ska förses med en ramp i anslutning till ingången.
Julkorset i nytt format Julkorset har haft, och har, en given plats i bygdens hem. En del har monterat julkorset i flaggstången, andra på taket. Miniatyrkorset har man placerat i fönster och så vidare. Inför julen 2005 satt jag en kväll och grubblade över vad jag skulle pryda mitt nya fina kontorsrum i Lålby (f.d. bilmuséet) dit vi just hade flyttat. Tanken började kretsa kring ett format som skulle vara litet, lätt att transportera och packa ned. Det skulle helst bestå av återvunnet material och ha lampor som håller länge. Jag gjorde en skiss på pappret och kom fram till att cirka 35-40 centimeter skulle vara den lämpligaste längden och lamporna skulle vara lysdioder som har en mycket lång livslängd. För att kunna använda återvinningsmaterial bestämde jag mig för en telekabel som stomme. Den har den goda effekten att man kan bända och vrida på stommen utan att den brister sönder. Som strömkälla valde jag gamla mobiltelefonladdare. Foten var till en början en metallisk förhöjningskon som hade använts på jobbet men den blev ett bekymmer senare när de tog slut. Efter mycket grubblande och frågande kom jag
på idén att gjuta dem i cement i ett engångs champagneglas. Själva figurerna stansas ur restbitar av en golvmatta. Det färdiga julkorset packas in i en förpackning enkom framtagen för julkorset. I dagens läge tillverkar jag även det så kallade Ömossa julkorset som pånyttföddes till julen 2006 i Ömossa. Text: Mikael Ekholm
KrsNET är ett kommunikationsnät i optisk fiber - ända in i husen med mycket hög överföringskapacitet och med samma överföringshastighet i båda riktningarna för TV, telefoni och data. KrsNET är öppet för alla: privatpersoner, företag, kommunen… Leif Wilhelms, aktiv inom sektionen för Andelslaget KrsNET i LappfjärdPerus, informerar om att grävarbetet inleds i juni. – Jo, det händer saker nu. Jordbyggare anländer och inleder grävarbetet i stamstaden. Allt ser bra ut och enligt planerna ska alla skolor i Kristinestad vara ihopkopplade vid årsskiftet. I Lappfjärd gäller det svenska skolan, finska skolan och folkhögskolan. – Intresset för att ansluta sig har varit stort och nu är det viktigt att de som bor i närheten av stamnätet, som går till skolorna, får sina anslutningar dragna in till husen på samma gång. Text och foto: Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab
Konsert Lappfjärds dam- och manskör håller en gemensam självständighetskonsert i Lappfjärds kyrka 9 december 2007. Körernas dirigent Hasse Lillhannus har tagit fram repertoaren till konserten och den kommer att förmedla musik kring tidsgången i självständigheten, lite nostalgi och julstämning. De båda körerna har separata uppträdanden men också gemensamma mäktiga sånger. Arrangören lovar en fin konsert.
Lappfjärd
6
Vi har en bra anda i byn Niklas Brandt blir snart återflyttare till Lappfjärd. Han flyttar hem igen efter ett par år i förskingringen, Vasa. En generationsväxling skedde hos familjen Britta och Stig-Olof Brandt år 2002. Mjölkproduktion och spannmålsodling har varit deras levebröd. Niklas var den som övertog gården jordbruket medan storebror Mats har andra planer. – Att jag skulle överta familjejordbruket var självklart hos oss, säger Niklas. Mats har aldrig varit intresserad av att vara i ”nötse”. Han var i stället den som öppnade dörren till fähuset och ropade ”nu faar jag”, berättar han och skrattar.
Börjar distansarbeta Den röda bondgården som övergick i Niklas ägo är byggd på 1800-talet och har bebotts av flera generationer inom familjen. Gårdskvisten är unik. – Därför att det inte finns många sådana kvar, säger Niklas. Britta och Stig-Olof bor ännu i huset men snart blir det ändring på det. I vintras köpte Niklas ett hus inte långt från hemgården. Huset genomgår som bäst en grundre-
novering och när det står klart flyttar Britta och Stig-Olof in. Efter det flyttar Niklas hem igen och med sig i bagaget kommer han att ha sitt jobb. Detta möjliggörs genom bredbandsanslutning. Niklas har nämligen beställt fiberanslutning till huset. – Jag ska sköta mitt jobb på Simons Element via distans, så det blir aktuellt att inreda ett kontorsrum. På fritiden kommer han också i fortsättningen att odla spannmål. Djurhållningen däremot avvecklades redan i samband med generationsväxlingen. – Ett val som kändes naturligt då.
Gammalt ska bli nytt Det nygamla huset som renoveras köptes av en bekant till familjen. Det är byggt på 1950-talet och i behov av en grundlig renovering. – Utgångsläget är bra. Elis Hellman, som ägde huset, var träkarl till yrket så det är inget fuskbygge.
Niklas, idag 30 år, blev färdig byggnadsingenjör inom produktionsplanering år 2003. Dessförinnan utbildade han sig till timmerman. Sedan två år tillbaka är han anställd som planeringsingenjör vid Simons Element Ab i Vörå. Snart börjar han distansarbeta från Lappfjärd.
– En ganska trevlig hobby, säger Niklas. Och bra omväxling till mitt dagliga värv. Renoverin gen sköts på helger och lediga stunder. Pappa däremot har ju möjlighet att vara där dagligen om han vill. Någon egentlig tidtabell för när renoveringen ska vara klar är inte fastslagen. – Det tar den tid det tar, säger Niklas, som verkar vara den lugna typen. Renoveringsobjekt brukar bjuda på överraskningar man kanske inte hade räknat med. Senare blir det också aktuellt med att renovera hemgården.
– Lappfjärd är ett lugnt och bra ställe. Vi har fina somrar och här har jag mina kompisar. Här hälsar man på den man möter. Jag tycker också att vi har en bra anda i byn. Niklas lever ensam och enligt egen utsago blir det så – tills han hittat den rätta. Hans sommarplaner handlar om renoveringsjobb, socialt umgänge, jordbruksarbete och vila.
Han har inte hört talas om ”tjugolappsinsamlingen” men jag berättar om den och frågar om han ska ge tjugo euro till skolrenoveringen. – Utan vidare! Läs också om familjen Niiranen på finska sidorna!
Text och foto: Lisbeth Bäck/
Kustmedia Ab
Här hälsar man på varandra Den röda bondgården som övergick i Niklas ägo är byggd på 1800-talet och har bebotts av flera generationer inom familjen. Gårdskvisten är unik.
Det går helt bra att bo i Vasa enligt Niklas men visst finns det fördelar med att flytta hem igen.
Fakta Huset som ska renoveras är byggt på 1950-talet.
Som ett led i sitt utvecklingsarbete för byn tog byaföreningen initiativ till att utföra en kartläggning över lediga bostäder/tomter i Lappfjärd och Lålby. Detta för att förbättra informationen om tillgängliga objekt för dem som gärna bosätter sig i byn. Ett frågeformulär sändes ut och information om de lediga fastigheter och tomter som lämnades in sammanställdes och marknadsförs numera på föreningens hemsida. Flera av objekten har hittat köpare eller hyresgäster. Hus eller lokaler för uthyrning och tomter till salu publiceras med ägarens tillstånd på hemsidan och ägaren sköter själv om kontakterna med intresserade kunder. Inventeringen fortgår. Inventeringen är en del av byaplansprojektet, som delfinansieras av POMO+. Syftet är att marknadsföra Lappfjärd, Perus och Lålby på ett effektivt sätt. Allt för att bibehålla byarna levande och attraktiva! Renoveringen sköts på helger och lediga stunder.
Stig-Olof framför vedspisen i sitt blivande kök.
Lappfjärd
7
Lappfjärds skola byggdes och togs i bruk år 1958. Tidens tand har gjort sig påmind och en renovering av skolan har varit aktuell i årtionden. I början av 1980-talet påtalades att inga små ingrepp behöver åtgärdas i skolan – för den ska just renoveras. Nu, knappt 30 år senare är renoveringen verklighet.
Håks!
20-lapps insamlingen
Andelsbanken 473073-231655 Sparbanken 495613-218280
Skolrenoveringen visar på kämpaglöd och framtidstro Marina Grindgärds, rektor för skolan, Patrick Ragnäs, medlem i byggnadskommittén, Carina Storhannus, skolans direktionsordförande och Kenneth Storhannus, byaföreningens koordinator för insamlingen berättar om den pågående renoveringen, om vägen till att komma fram till att projektet förverkligas och om byns insats. – Under skolans nästan 50åriga verksamhet har ingen större renovering av byggnaden ägt rum. Grundläggande funktioner som till exempel ventilation och inomhusbelysning har varit undermåliga många år, liksom fönster, alla ytor och gymnastikgolvet, informerar de. – För tio år sedan var en totalrenovering aktuell men vi stupade på mållinjen, berättar de.
Krafter mobiliseras I augusti 2006 var renoveringen åter upp till budgetbehandling i Kristinestad. Statsbidrag var utlovat men inkomna anbud om 2,4 miljoner euro var för högt. I budgeten fanns ett anslag om 1,7 miljoner euro och tilläggsanslag var inte att vänta. – Hur gör vi nu? tänkte vi i Lappfjärd och skred till verket med att försöka banta kostnadsförslaget och underhandla om att själva bidra till kostnaderna, berättar de. Det handlar om stora pengar för en by av Lappfjärds storlek men med äkta viljestyrka och
I dag har skolan 86 elever. Enligt planerna ska den ”nya” skolbyggnaden stå klar till vårterminen 2008 och inrymmer då förskola, lågstadieskola och bibliotek. Under tiden som renoveringen pågår är skolan inhyrd i uf-lokalen och i baracker som står intill uf-lokalen.
framtidstro mobiliserades krafter till att åta sig en del av finansieringen. För byns bästa. Renoveringen av Lappfjärds skola godkändes och inleddes i början av 2007. – Många personer har kämpat för skolrenoveringen och många är de som förtjänar ett stort tack.
En stor utmaning Kenneth Storhannus kallade till ”stormöte” för de största före ningarna, där den egna utlo-
Marina Grindgärds, Carina Storhannus, Kenneth Storhannus och Patrick Ragnäs är några av eldsjälarna i insamlingen för skolrenoveringen.
vade delen av finansieringen diskuterades. Ansökan gjordes till Svenska Kulturfonden och Hans Ingvesgård åkte ner till Helsingfors och inledde diskussionerna. Kulturfonden visade berömvärt sitt stöd för projektet. De garanterar 300 000 euro till finansieringen av renoveringen förutsatt att byn med egna krafter samlar ihop 50 000 euro. Alltså två miljoner gamla mark bidrar byn själv med till skolrenoveringen! Dessutom tillkommer talkoinsatserna. Grindgärds, Ragnäs och paret Storhannus medger att insamlingen är en utmaning som heter duga. – Byaföreningen fungerar som koordinator för medelinsamlingen. Alla föreningar har lovat ordna aktiviteter under det här året där inkomsterna tillfaller renoveringen. Hem & Skola föreningen med ordförande Krister Nyholm i spetsen har också en central roll i arbetet. Vi räknar med företagsdonationer, intäkter via ett annonsblad och en hel del via den så kallade ”tjugolappsinsamlingen”. – Vi är tacksamma för stora bidrag och små bidrag. ”Tjugolappsinsamlingen” ger alla vänner av skolan möjlighet att delta. En tjugolapp till renoveringen har alla råd med, resonerar Kenneth
Storhannus. Vi har kalkylerat med 1000 stycken 20-lappar. – Det känns viktigt att alla drar sitt strå till den här stacken. Vi har lovat skaffa fram pengar och nu behövs allas insats.
skolfastighet. En skola med framtid. En skola som fungerar från morgon till kväll och som betjänar många fler än byns skolelever.
Skola för framtiden Som lön för mödan kommer Lappfjärd att få en fungerande
Text och foto: Lisbeth Bäck/
Kustmedia Ab
Fakta Entreprenörer vid Lappfjärds skolas renovering Byggnadsplanering AK-Plan Ab Alf Kangasniemi VVS-planering Lars Nygård El-planering Ingenjörsbyrå Ulf Sandberg Huvudentreprenör Pohjanmaan Urakkatyö, Ari Pankkonen Ventilation Länsirannikon Ilmastointi Oy, Oiva Leppäranta VVS Ismeka Markkinointi Oy, Pertti Huunanmaa El Oy KRS A-Sähkö Ab, Roger Lundell Automatik Säästöpiste Oy, Kai Kostet Medlemmar i byggnadskommittén är följande: Sven Söderlund, ordförande, Carina Storhannus, Marina Grindgärds, Patrick Ragnäs, Hans Ingvesgård, Mikael Perjus och Kirsi Rantatalo.
Lappfjärd
8
Strategisk planering i Lappfjärd Redan i fjol inleddes processen med att skriva en byaplan för Lappfjärds kyrkby. Bybor engagerades då under flera stormöten för att dryfta hur Lappfjärd sett ut, ser ut i dag, om fem år, tio år och om 20 år. Frågeställningar som togs upp när byaplanen diskuterades för ett år sedan var: Hur ser det ut i byn den dagen? Vad saknar man idag som man önskar vore verklighet då? Tankar och idéer av olika slag föreslogs.Även en SWOT-analys (analys över styrkor, svagheter, möjligheter och hot) gjordes. Vad som bland annat blev omnämnt där som styrka var ån, kulturen, föreningarna, Bötombergen, potatisnäringen, den starka gemenskapen och talkoandan.
Planen som hjälpmedel Hela resultatet från planeringstillfällena kommer att presenteras i den byaplan som sammanställs. Innan byaplanen godkänns kommer den att finnas till påseende så att alla i byn får säga sitt om förslaget. Planen skall finnas till som hjälpmedel främst åt Lappfjärds byaförening när man i föreningen skall jobba för att utveckla Lappfjärd. Detta betyder inte att byaföreningen ensam skall utföra alla tänkbara åtgärder som byborna önskar att vidtas, det handlar om att sköta om koordineringen så
man på sätt eller annat når dit man strävar. Att lägga upp visioner kan tänkas vara relativt enkelt i förhållande till att finna de nycklar som genom åtgärder öppnar dörren till den framtid man önskar möta i Lappfjärds by.
Dina förslag? Kom därför med förslag på sådant som borde göras i Lappfjärd för att man skall komma framåt och utvecklas! En hel del är givetvis på gång i dag, bland annat med fiber till husen i byn, men fler
Ägarens tel. 0400-697016 0400-672388 06-2221101 040-5710880 040-5218491 040-5168414 040-5944602 040-5656772
Fastighets anslutningar Silvenagel-Hällgren +46-220-31583 Lars Backman 06-2221292 Nils Ådjers 0400-262442 Britt-Marie Larsson +46 17 570430 Julia Långfors 06-2223616
vill säga Katarina, Carina, Eva, Lena eller Anna-Lena (kontaktuppgifter finns på hemsidan).
Text: Anna-Lena af Hällström
Tävling!
Bostadsfastigheter Ägarens namn Kari Lauri Stina Stenman Håkan Kalberg Göran Grannas Jari Jaakkola Jens Kronman Jari Pohjonen Wahlroos
saker och idéer behövs idag för att göra morgondagen. Har du idéer - vänligen gå in på Lappfjärds hemsida www. lappfjard.fi och sänd dina tankar till den e-post adress som finns uppgiven där eller kontakta någon i gruppen för byaplanering, det
Fastighetens adress Peruksentie 54 Labbängsvägen 1 Abborholmsvägen 41 Nyskiftanvägen 119 Lapväärtitie 583 Norrviksvägen 133 Lappfjärdsv. 952 Perusvägen
Typ av bostad Egnahemshus Egnahemshus Egnahemshus Egnahemshus Landsgård Egnahemshus Egnahemshus ”Mormors stuga”
Bostadsyta 103m² 150m² 86m² 287m² 76m² 139m² 113m² 62m²
Fastigh. yta 2500m² 1.3 ha 3 ha 3 ha 2300m² 6300m² 1538m² 950m²
Lappfjärdsvägen 1170 Lappfjärdsvägen Åsändan Storådjers Dagsmarkv. 136
Egnahemshus 129m² 4269m² Ledig tomt 1 ha Industritomter 30-50 ar Tomter Egnahemshus 80m² 5000m²
Lägenheter Ägarens namn Ägarens tel. Bostadsbolag/ adress Typ av bostad Bostadsyta Antal rum Matti Pajunen 040-5020497 Lapväärtintie 722 Lägenhet 60m² 2+k Ralf Lillträsk 040-5127610 Kyrktå 6 Flera lägenheter 54-95m² 2-4+k Astrid Nygren 040-5077032 Hoxellvägen 8 B Lägenhet 36m² 1+k Miia Utfolk 040-5850630 Brännbo Flervåningshus 52m² 1+k Annel Nyholm 06-2224406 Lappfjärdsvägen 735 Flervåningshus 33m² 1+k
Antal rum 3xk 5+k SÅLD 5+k 9+k 2+k 5+k 6+k 3+farstu
5+k 3+k
SÅLD
Bastu x UTHYRD x SÅLD x SÅLD
Foto: Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab
#
• Rita ett förslag till logo för byn Lappfjärd • Vad borde utvecklas i Lappfjärd? ____________________________________________________ ____________________________________________________ ___________________________________________________ • Vad saknas i Lappfjärd? ____________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ _______________ • Det bästa med Lappfjärd? _____________________________ ____________________________________________________ ___________________________________________________
Namn: ____________________________________________ Adress: ____________________________________________ Tel.: _______________________________________________ Lämna in till K-Center senast 4.8.2007 eller byaföreningen under Lappfjärdsdagen
