Landsbygd
& livskraft
En debatt-tidning från Hela Sverige ska leva
Foto: Tomas Fasth
Det är nog nu! Skolor, vårdcentraler, butiker, mackar läggs ned – men nu jäser det i landet – från Rögle i söder till Kiruna i norr
När samhället sviker tvingas folk improvisera
3 Välkommen till ett
Ronneby i samverkan och utveckling Framtidens demokratiska utmaningar ligger i att kunna ta tillvara och utveckla det lokala engagemanget. Det blir allt viktigare att hitta hållbara arbetsformer som kombinerar människors engagemang med den partipolitiska strukturen och den kommunala organisationen. Här måste nya idéer och modeller till samarbete utvecklas.
Redan 2007 arbetade bygdegrupperna, politiker och tjänstemän fram ett Landsbygdspolitiskt program för Ronneby. Till detta program kopplades en handlingsplan som utgjorde grunden för ett Leader Blekinge projekt ”Hjärtats Fröjd”. Under 3 års tid arbetade man tillsammans med områdena attraktionskraft, inflyttning och entreprenörskap. Nedan följer lite av vad projektet har inneburit. Projektet är nu avslutat och kommunfullmäktige har just antagit en ny uppdaterad handlingsplan för att till sammans fortsätta den positiva utvecklingen för Ronneby.
1
Påverka politiker för att underblåsa processer
2 Jörn Wahlroth, kommundirektör, och Roger Fredriksson, kommunalråd i Ronneby.
Attraktionskraft
Inflyttning
Entreprenörskap
Vikten av att ta avstamp i den attraktionskraft som finns i närområdet och förmågan att kommunicera denna.
Ronneby kommun har utvecklat sin inflyttarservice. Ronneby kommunbygderåd driver nu frågan kring landsbygdens fortsatta befolkningsutveckling som ett av sina huvudspår.
I vår framtidsbild av Ronneby kommun har vi många intressanta entreprenörer som är uppskattade för att de vågar och kan.
Det här jobbade vi med Möten och kompetensutveckling för att bli duktiga på att möta varandra, utveckla affärer samt skapa produkter ensamma eller tillsammans. Jobba med att bli bra på att hitta och ta emot besökare och att använda de konkurrensfördelar vi har. Deltagande på turismmässor. Så här blev resultatet Effektiv samverkan i nätverk. Fler produkter och paket. Högre kompetens, ökad medvetenhet om affärsutveckling och möjligheter. Kunskaper om Eko turism. Kvalitetsmedvetenhet. Information om natur- och kulturområden finns tillgängligt på kommunens hemsida. En broschyr över natur- och kulturupplevelser för ortsbor och besökare vilken även distribuerats till kommunens samtliga fjärdeklassare som arbetsmaterial i undervisningen. Sex stycken landsbygdscyklar finns nu för utflykter på landsbygden.
Det här tänkte vi Handlar ytterst om att kartlägga vilka behov, möjligheter och resurser som finns för utveckling av den egna bygden. Med målsättningen att människor som bor och verkar på landsbygden ska vara med och förankra idéer och önskemål i den kommunala planeringen. Landsbygdens glesa befolkning, närhet och tillgänglighet till naturen är själva drivkraften i önskan att vilja bosätta sig på landsbygden. Det här jobbade vi med Kartläggning av ortsbornas utvecklingsmål. Deltagande på Emigration fair i Holland. Medverkat i nationellt nätverk för inflyttning. Samverkan med Karlshamns kommun. Kartläggning av lediga objekt för företagsetablering och boende. Lyft frågan kring regional samverkan i inflyttarfrågan. Så här blev resultatet Lokala utvecklingsplaner. Deltagande på inflyttarmässor, besök och möten med eventuella inflyttare. Information om kommunens orter på www.ronneby.se. Objekt för företagsetablering på kommunens hemsida. Utvecklad och tydligare inflyttarservice.
Foto: Tommy Nilsson
Det här tänkte vi Genom att arbeta med produkttänk, paketering och kompetens ville vi skapa aktiviteter som avser att skapa resultat som var och en inte kan åstadkomma själva. Det är extremt viktigt att vi får tillgång till varandras resurser och kompetens. Natur- och kulturlandskapsupplevelser är en grund för ett allt viktigare tjänsteutbud för näringsidkare på landsbygden.
www.ronneby.se
Inez tre hjärte frågor
Det här tänkte vi Synliggöra landsbygdens företagande. Entreprenörskap definieras som en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter för att sedan omforma dem till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala och kulturella sammanhang. Det här jobbade vi med Information och öppna debatter med tjänstemän/politiker, ortsbor och företagare. Föreläsningar, mässor, företagsbesök och studieresor. Seminarium och enskild rådgivning kring generationsväxlingar. Affärsutvecklingsträffar och liknande kompetensutvecklingar. Landsbygdens företagarföreningar och nätverksstärkande aktiviteter. Dialogmiddag som ett sätt att synliggöra närproducerad mat. Så här blev resultatet Företagarföreningar och entreprenörer synliggjorda bland annat genom företagarmässor och föreläsningsturné. Kompetensutveckling och studiebesök nationellt och internationellt. Aktiviteter kring generationsskifte. Landsbygdens företagande har blivit kartlagt och dokumenterat. Resultatet är att det nu finns en omfattande bildbank och dokumentering över nutidens företagande. Slutligen har vi tagit fram en broschyr som inspirerar till utflykter på landsbygden.
Ge landsbygdsborna tolkningsföreträde i frågor som rör landsbygden
Kenneths tre hjärte frågor
1
3
Servicefrågor na – kommersiella och offentliga. Mackar, affärer, skolor …
Jämställdheten. Den är superviktig, för att maximera effekten
2 3
Nästa steg är den lokala ekonomin
Hållbara bygder. Omställningsarbetet är grunden.
”Låt landsbygden bestämma själv” Inez Abrahamzon, Latikberg, Sveriges första länsbygderåd, delar ordförandeposten i Hela Sveriga ska leva med Kenneth Nilshem, från Arbrå.
Hela Sverige ska leva – om båda ordförandena får styra ”Det är så lätt att bli förbannad, men utmaningen ligger i att inte bara bli arg, utan att göra något åt det som är fel”. Det säger en av veteranerna i kampen för landsbygdens överlevande och utveckling, Inez Abrahamzon från Latikberg. Tillsammans med nyblivna ordförandekollegan Kenneth Nilshem ska hon se till att landsbygden får sin rättmätiga plats på den svenska kartan. Kennet Nilshem, hur känns det att ha blivit vald till en av två orförande för Hela Sverige ska leva? – Jätteroligt. Framförallt att
möta all entusiasm ute i landet, alla landsbygdsmyror som job bar lokalt. Det är en ynnest att få verka i en sådan organisation. Det finns mycket att ta itu med, de stora systemen … Två ordförande Att Hela Sverige ska leva nu fått två ordföranden är ett resul tat av jämställdhetstänkandet i organisationen. Och nu är siktet inställt på framtiden: lands bygdsriksdagen är ett tillfälle att driva frågorna, valet 2014 ett annat. – Det finns så många viktiga frågor att jobba med inför valet, som energiförsörjningen och vindkraften, säger Inez Abra hamzon. – Vi kan lägga lite ved på
brasan, lovar Kenneth. – Det måste till ”verkstad också” för att åstadkomma för ändringar. Det är viktigt för oss att bilda opinion, säger Kenneth och fortsätter: – Försök tänka bort landsbyg den. Råvaror, mat, energi, skog, resurser … det går inte att tänka bort. Det är märkligt att när det behövs nya vägar i Stockholm så är det en riksfråga, men när vägarna behöver underhållas i landsbygden så är det bidrags stöd. Vad händer om EU-stöden försvinner? – Landsbygden klarar sig alltid, säger Inez. ”Inte bidragsberoende” – Ju närmre dynghögen ju
större giva. Det är byråkraterna som styr över hur pengarna fördelas. Byråkraterna har bara inte förstått att det är de som är bidragsberoende. Inte vi, säger Kenneth. Hur ser det ut om tio år? – Om tio år har Hela Sverige ska leva ett eget departement, säger Kenneth och ler. – Det är aldrig problem med att folk inte vill jobba hos oss. De unga brinner för omställ ningsarbetet. De tycker att demokrati är helfränt. Unga vill vara på landsbygden, säger Inez. God återväxt De båda tycker att framtiden ser ljus ut för dem som slåss för landsbygden. Återväxten är inga problem – och engagemanget är
stort och levande. Det är förhål landet till staten och städerna som är mer problematiskt. – Man tjänar alltid på lands bygden, säger Inez. ”De borde köa” Hon berättar att i regeringens utvärdering får Hela Sverige ska leva toppbetyg. Och ibland får landsbygdsrörelsen till och med som den vill. – Vi har ju folket, vi kan mo bilisera en folkrörelse. Politiker na borde stå i kö här utanför och be om vår hjälp, säger Inez. Och så drömmer hon lite till. – Om jag hade ett trollspö skulle jag svinga det så att byrå kraterna plötsligt drabbades av insikt. Så de såg vilka konse kvenser deras beslut faktiskt får.
Ansvarig utgivare: Kenneth Nilshem, Hela Sverige ska leva. Redaktör: Lotta Gröning. I redaktionen: Roland Nilsson, Yvonne Westerman. Tryckeri: Tidningar i Norr AB.
4
Landsbygd
& livskraft
Ledande partier i regioner och landsting för en politik som ödelägger och utarmar landsbygden på service och trygghet.
5
En debatt-tidning från Hela Sverige ska levav
Det är i alla fall uppfattningen inom olika delar av folkupproren. Nu jäser det ute i landet – Landsbygdsupproret,
applandsupproret, ockupationen av Dorotea sjukL stuga, demonstrationer mot nedläggningar av skolor och livsviktig service.
Det här är bara några av alla de uttryck som vreden visar sig i över de regionala politikernas svek mot landsbygden.
Landsorten gör uppror! När skolorna skulle läggas ned fick gotlänningarna nog Det jäser på landsbygden! Urbaniseringen och tron på storskalighet drabbar alla utanför storstädernas tullar. Det har ingen betydelse om det är en by på 20 invånare eller om det är en snabbväxande stad som Kiruna. Den sociala servicen monteras ned, landstinget koncentrerar vården till storsjukhuset och staten flyttar till någon av storstadsregionerna. Länge har de tigit och lidit, men nu har upproret börjat. På Gotland, i Kiruna och Dorotea och på många andra orter. Det är politikerna som är i skottgluggen. Jag åker med Framtidskom missionen till Gotland en tidig morgon i april. Per Schlingmann, då statssekreterare åt Fredrik Reinfeldt, Jesper Strömbäck huvudsekreterare i kommissionen tillika professor i journalistik samt Lars Trägårdh professor i historia skulle besöka landsbygdsupproret och prata framtid med gymnasie elever. Landsbygdsupproret på Gotland hade slagit igenom i den annars så stockholmskoncentererade mediabruset. Alla var nyfikna och gillade initiativet och den här resan var kommissionens första. Vi visste att region Gotland lämnat ett förslag på att lägga ner mellan nio och elva skolor på småorterna, vi visste också att det var gnistan som tände facklan. Tände gnistan Tidigare hade folk protesterat över nedläggningar av servicen i tätorter, inga dialoger med folk när det gäller strandskydd och översiktsplaner. När beskedet om skolorna kom fick 3000 personer nog och anslöt sig till en demon stration mot nedläggningspla nerna. Det var mycket folk som samlats. Politikerna blev lite chockade och insåg snabbt att det viktigaste var att föra en dialog med lands bygdsupproret. Det tog inte lång tid förrän landsbygdsupproret blev en politisk kraft att räkna med. Jag vet inte vad Per Schling mann, Jesper Strömbäck och Lars Trägårdh tänkte när de bänkade sig framför de drygt 20 personer med Gunnar Bendelin som samlats för att ge sin syn på saken. Eldsjälar som alla slogs för landsbygdens överlevnad. Åtgärdslistan som presenterades för kommissionen var lång, det
handlade om allt från bygglov, till universitetsutbildningar och så skolorna förstås. En bro till Fårö diskuterades också. Kritiken mot regionen var stark. – Vi har en negativ befolknings ökning, anbudsregler och upp handlingsregler gör det omöjligt för småföretag, mångsysslarna på landsbygden har svårt när det gäl ler att hantera regelverk för olika branscher. Företag lägger ner eller slutar växa, sa Gunnar Bendelin. Slutsatsen var att utarmning inte är något överord när det gäller landsbygden. Det tänkte inte detta upprorsfolk finna sig i. Nu var gränsen nådd! De unga vill bort Kommissionen frågande och an tecknade och funderade förmodli gen på gymnasieeleverna de mött tidigare på dagen. De som alla vill flytta från Gotland men samtidigt slog fast att de kände ett ansvar för ön och för att landsbygden skulle leva vidare. Många kunde tänka sig att flytta hem sedan. – Vill man bredda sig i livet är inte Gotland rätt plats, sa en elev. Jag tänkte att i det nya cyber space spelar det nog ingen roll var man sitter, bredda sig kan man göra från en skrubb i Slite. Men så tänkte inte ungdomarna. ”Vi kän ner oss som djur i en bur”, sa en av dem för att vi verkligen skulle förstå. Landsbygdsupprorets största framgång är att de fått politikerna på sin sida. Nu är alla partier med och kramar landsbygdsupproret. De politiker som ville lägga ner skolorna har bytt uppfattning. I dag har endast en skola lagts ner och politikerna deltar i utveck lingsarbete med syfte att rädda skolorna. Det är stortartat! – Ja, säger Rune Kalhbom som engagerat sig särskilt för skolorna, vi har blivit en kraft att räkna med. På frågan vad han har för råd till andra som också har fått nog säger han. – Sammanhållningen bland oss har varit en nyckel. Vi har hjälpts åt, det har inte varit en liten skola mot hela regionen. Vi har skaf fat oss kunskap och satt oss in i frågorna och vi har föreslagit lösningar och vägar som ger utveckling. – Sedan är det viktigt att tänka på barnen i nästa sekel, utan barnen ingen framtid, säger Rune Kalhbom. Lotta Gröning
Uppror pågår i
… Rögle, Bollnäs, Björsbo, Boden, Malå, Piteå, Kiruna, Lycksele, Hudiksvall, Arjeplog, Sorsele, Åsele …
Framtidskommissionen möter upprorsdeltagare i Visby.
Första maj i Dorotea.
Doroteabornas ockupationsbakelse.
Ambulansen som försvann från Åsele.
Dorotea: Byborna ockuperar sjukstugan
Foto: Doroteaupproret, Lotta Gröning
Ockupanterna sitter inte på latsidan, här är det Zumbadans i sjukstugan.
Sedan februari är sjukstugan i Dorotea ockuperad i protest mot landstingets indragningar i sjukvården. Det hela började som en fredlig demonstration med ett 50-tal deltagare, och slutade med att man helt sonika tog över sjukstugan. Nu finns finns minst tio per soner i sjukstugan dag och natt efter att den socialdemokratiskt styrda landstingsledningen beslutat lägga ner fyra akut platser och dra in ambulansen i Åsele, allt för att spara 8,7 miljoner. Under flera år har folk i inlandet sett sina bygder avlövas på offentlig service.
Staten flyttade ut och succes sivt har landstinget dragit ner på sjukvården. Folk är förbannande. Här är Sveriges råvaruin dustri. Ändå tunnar man ut infrastrukturen och försätter kommunerna i en situation där företagen inte vill vara kvar. Både när det gäller den tunga industrin och turismen finns det ett stort behov av en fungerande akutsjukvård. I sommar ska Doroteaborna samla in 22 550 namn till en folkomröstning om nyval i landstinget. Upproret har spridit sig till hela Lappland. Människor från Kiruna i norr och Doro tea i söder har samlats för att
få landstingspolitikerna att tänka om. I Norrbotten har den socialdemokratiska landstings ledningen beslutat att lägga ner akutsjukvården i Kiruna. Detta trots att kommunen är ett av Sveriges mest expansiva om råden – en överhettad region där det växer så det knakar, där man ropar efter arbetskraft på grund av gruvnäringens stora expansion. LKAB fick nobben LKAB erbjöd sig till och med att betala för akutsjukvår den och dessutom låta lands tinget ha kvar bestämmande rätten över sjukvården, men de fick ändå nobben. Då gjorde man en egen utredning och nu kan det finnas en öppning för
Kiruna. Landstingsledningen ska ta ställning till det nya förslaget. Både i Västerbotten och Norrbotten är politikerna splittrade, det är kommunpoli tiker mot landstingspolitiker. I Norrbotten har Vänsterpartiets riksdagsledamot Siv Holma gått emot sina egna partikam rater i landstingsledningen, som står bakom beslutet om nedläggning. I Tärnaby har prästen tagit upp ockupanterna i Dorotea i sin predikan. Det finns ett brett folkligt stöd i både länen för en trygg sjukvård och det är folket, näringslivet och lokala politiker som arbetar sida vid sida.
På område efter område dras servicen in på landsbygden. Statliga myndigheter flyttar till storstaden, verksamheter som privatiseras läggs ner, apoteken är det senaste exemplen. Men inte bara det, affärer och bensinmackar försvinner eftersom det är enorma priser att få varorna levererade i glest befolkade bygder. Men tron på centralisering och storskalighet slutar inte med staten, regioner och kommuner följer precis samma linje. De är ledande i avveckling av lands bygden. Det pågår massdöd av bysko lorna och många skolor är hotade: På Gotland startade Lands bygdsupproret i protest mot att 13 skolor skulle läggas ner, där lyckades folket ändra beslutet. Men protesterna fortsätter på många håll runt om i landet.Vi ger några exempel: I Skåne i Kingelstad och Rögle. I Dalarna i Björsbo och Gubbo. I Norrbotten i Piteå och Boden. I Gävleborg i Bollnäs och Hudiksvall. I Dorotea har folket ockuperat sjukstugan sedan februari. I Lappland samlas nu inlandskom munerna till kamp mot lands tingens planer på indragningar av sjukvården. Flera kommuner hotas av indragen service. I Kiruna, Lycksele, Arjeplog, Arvidsjaur, Åsele, Sorsele och Dorotea, Gällivare, Jokkmokk, Vilhelmina, Storuman och Malå pågår protesterna.
6
Landsbygd
& livskraft
En debatt-tidning från Hela Sverige ska levav
frågor till …
Rockläger i fjällen, tack vare Musikakademin i Storuman har musikskolan fått leva vidare.
I
grunden vill vi alla såklart samma sak, men det kan nog vara vettigt att diskutera vilka metoder som fungerar. Jag började skriva om landsbygdsfrågor för ungefär tjugo år sedan. Då hade jag bott några år i Stockholm och nog kommit till den punkt då min lantliga uppväxt i Hälsingland började komma ikapp mig. De första åren var jag mest lättad över att ha kommit därifrån. Driven av diverse mer eller mindre personliga motiv gav jag mig i ut i landet för att se hur det var ställt. Det var givet vis väldigt illa ställt. Och i dag är det ännu värre. Som vi alla vet har avfolkningen av landsbygden inte avstannat, och nedläggningarna av skolor, arbetsplatser, vårdinrättningar och butiker inte upphört. Det är dessutom en utveckling som normaliserats och numera beskrivs som både oundviklig och politiskt acceptabel. I vårt nya poli tiska landskap – där marknaden avgör sakers värde – råder ett slags regionaldar winism. De områden som inte klarar sig på marknadens premisser tillåts dö. Samhället administreras mer och mer som ett aktiebolag där olönsamma verksamheter helt enkelt läggs ned. Landsbygden är en sådan utdömd verk samhet, som dessutom handhas av det nybildade ”Tillväxtver ket”, ett namn som tydligt uttrycker en viss förväntan.
Fredrik Reinfeldt, partiledare M Kommer ni att driva specifika landsbygdsfrågor i valet 2014? – Ja, inte minst eftersom många av de som bor på lands bygden möter ganska specifika utmaningar. Närheten till djur och natur för med sig mycket positivt, men också många pröv ningar av ett slag som inte alls finns på större orter och i städer na. Många är väldigt utsatta vid stormar och översvämningar, får oönskade elavbrott eller har rovdjur runt knuten. Det skapar ett särskilt behov av trygghet och vilja att få vara med och påverka utifrån de egna lokala förhållandena. Det här är viktiga frågor för oss att fortsätta driva.
”Vi släcker bränder, driver affär och tittar vi bort lägger politikerna ner byskolan på en grisblink”
Landsbygden ställs inför både uttalade och outtalade krav som är omöjliga att leva upp till. Det handlar om att stoppa in runda pinnar i fyrkantiga hål. Men det är samtidigt en lek nästan alla spelar med i. Ur mitt perspektiv har ”Hela Sverige ska leva” länge ägnat sig åt det som de nyandliga kallar ”affirmation”, det vill säga metoden att upprepa posi tiva fraser så många gånger att man av ren utmattning börjar tro på dem. När jag började skriva reportage om landsbygdsproblema tiken och bristen på vettig regionalpolitik valde jag en annan väg. ”Hela Sverige ska leva” lyfte regelmässigt fram positiva exempel som ironiskt nog lugnande de politiker man försökte påverka. Jag ville se skräcken i deras ögon och vräkte på med Dante-influerade metaforer om landsbygdens förfall och reportageresans väg genom helvetets kretsar. Jag ville skaka om makten, få dem att axla det ansvar de smitit undan. Bevisligen fungerade inte heller denna metod. I dag är jag själv aktiv (sedan tolv år tillbaka) i en av de lokalutvecklingsgrupper som ofta lyfts fram som förebilder. Från min nya horisont ser jag ännu tydligare hur politikens flykt från landsbygden lämnat de ideella krafterna i sticket och konstaterar – inte utan bitterhet – att vi allt som oftast gör det allmännas jobb. Vi släcker bränder, driver affär, produce rar livsmedel, ordnar med samlingslokaler, lär ut hjärt- och lungräddning och håller ansvariga kommunpolitiker under uppsyn. Råkar vi titta bort lägger de ned byskolan på en grisblink. I mitt yrkesliv ägnar jag mig dock fortfarande åt dystra landsbygdsskildringar. Strukturerna rår vi inte på, inte någon av oss. Men det är nog dem vi ska sikta på om det ska bli någon varaktig föränd ring. Annars rasar det snart. Po Tidholm är frilansjournalist och sekreterare i Trönöbygden Ekonomisk Förening
Foto: Emilia Öije
Foto: Peter Hoelstad
4
7
Hotell gamla fängelset i Umeå är ett socialt företag med syfte att skapa arbete åt psykiskt sköra samt andra som står långt från ett arbete.
Folkets hus i Jörn fylldes för att rädda vårdcentralen.
Bybor i Jörn och Storuman, medlemmar i fängelsehotellet – alla är de samhällspionjärer
Företag i gemenskap Jörnborna tog själva över vårdcenral och tandvård när politikerna i regionen ville lägga ner service. Och de är inte ensamma – i Storuman, Lycksele och Umeå sköter invånarna viktig samhällsservice i så kallade Gemenskapsföretag. Här berättar Håkan Björk, en av initiativtagarna, om projekten. Den svenska landsbygden och glesbygden har under en lång tid utsatts för stora påfrestningar och står fortfarande inför stora utmaningar. Svårare garantera välfärden Den offentliga och privata sektorns otillräcklighet märks tydligt på landsbygden. Det privata näringslivet med sin
storskalighetslogik och vinstut delningsambition fungerar inte. I mindre samhällen blir det också allt svårare för det offentliga att garantera den välfärd befolk ningen har rätt till. En spännande utveckling har pågått under många år genom byarörelsen där befolkningen mobiliserats för att åstadkomma en förändring. Kraften i detta och den gemenskap som uppstått utgör spjutspetsen in i framtiden. Trots lokalbefolkningens storartade engagemang finns det fortfarande mycket att göra. Problemen är många och därmed är också möjligheterna många! Situationen kräver dock nya lösningar. Det sociala entrepre nörskapet och Gemenskapsfö retag erbjuder en sådan lösning. Det handlar om ett i grunden
Håkan Björk.
nytt sätt att se på ekonomi och företagande. Sedan 1998 har Gemenskaps företag testats i Västerbotten. Inspirationen och modellen Community Business hämtades från Skottland. Lokalbefolkningens initiativ
i Jörn står som en förebild för hur ett samhälle genom att starta ett Gemenskapsföretag kan resa sig. En hel bygd gick ihop för att rädda vårdcentralen och därmed bildades det första Gemenskapsföretaget inom hälso-och sjukvården. Folkets hus fylldes Vid uppstartsträffen var Folkets hus fylld till bred den. Veckorna efter var 1200 invånare medlemmar i en ideell förening. Lokalbefolkningen samlade in aktiekapitalet och föreningen startade ett aktie bolag som numer driver såväl vårdcentralen, tandvården som flyktinghälsan. Om förutsätt ningar ges kan apoteket också integreras. I Jörn fanns ett förändrings
tryck. Vårdcentralen hade lagts ned! – Community Business gav oss möjlighet att ta itu med det verkliga, med våra aktuella viktiga problem. Det som vi grunnat på fann nu sin lösning, utbrast en bybo! Bra välfärd och fler jobb Förutom ökad trygghet har Gemenskapsföretaget inneburit fördjupad demokrati, en ny välfärdslösning, arbetstillfällen och ett välmående företag på orten. Andra som visat vägen är Kulturakademin i Storuman, Puls i Lycksele, Chansen ab och Hotell Gamla Fängelset i Umeå. En nedlagd musikskola och svårigheten för psykiskt sköra och andra långtidsarbets lösa att komma in på arbets
marknaden är samhällsproblem som man i dessa företag fram gångsrikt tagit itu med. Vad är det som gör att ett Ge menskapsföretag kan fungera och uppnå resultat där andra sätt att driva företag kommer till korta. Huvudorsaken är nog att människans drivkrafter och marknadsekonomins fördelar tas tillvara på ett nytt sätt. Drivkraften att göra nytta för andra till exempel för den egna bygden har visat sig vara stark. Allmännyttan motiverar Konceptet bygger på några centrala beståndsdelar. Grun den är en ideell förening med ett allmännyttigt syfte som äger och driver ett eller flera aktie bolag. Allmännyttiga, ideella aktiebolag som återinvesterar
vinsten utgör en självklar fördel liksom det lokala ägandet. Det gör skillnad att byta egenintresset eller syftet att främja medlemmarnas ekono miska intressen mot allmännyt tans princip. Det är motiveran de att engagera sig då man vet att allt görs för den goda sakens skull – för byns bästa! Samhällets och människor nas behov på landsbygden ger möjligheten att expandera och att skala upp. För Gemenskapsföretag finns en obegränsad marknad och oändliga tillväxtmöjligheter. Med rätt stöd kan en explo sionsartad utveckling av väl färd, hållbar ekonomisk tillväxt och jobb skapas. Allt med syftet att Hela Sve rige ska leva!
Vad är landsbygdens största svaghet? – Jag vill nog snarare kalla det för utmaningar. Och för utom de jag just har nämnt ser vi också skillnader i tillgång till välfärd och annan service beroende på om man bor på landet eller i staden. Där vill vi fortsätta arbeta för en mer rätt vis vård, för bättre villkor och enklare regler för småföretagare och för att underlätta för de som är beroende av bilen i vardagen. Hur ser det ut på den svenska landsbygden om 20 år? – Bara de senaste åren tycker jag att vi har sett helt nya möj ligheter växa fram för landsbyg den. Det spelar inte längre lika stor roll var i Sverige man bor och arbetar. Samtidigt ser vi ett växande intresse för det lokala och nära. Om vi lyckas möta landsbygdens utmaningar och prövningar med rätt politik tror jag att attraktionskraften kan öka ordentligt under åren som kommer. Din bästa politiska åtgärd för att stimulera landsbygden? – Låta fler beslut som påver kar landsbygden tas nära de människor som påverkas av dem. Men också fortsätta med en ansvarsfull politik som ger jobb åt fler, bättre förutsätt ningar för företagande och mer resurser att satsa på vår gemen samma välfärd. Det gynnar alla i Sverige, oavsett var man bor.
8
Landsbygd
frågor till … Foto: Magnus Selander
Stefan Löfven, partiledare S Kommer ni att driva specifika landsbygdsfrågor i valet 2014? – Exakt vilka frågor som vi ska driva avgörs närmare valet, men klart är att jobben och tillväxten kommer att vara i fokus. – Det handlar om åtgärder för att skapa möjligheter till syssel sättning genom samverkan mellan näringsliv och övriga samhället. Även om Sverige är stort rent geografiskt så är vi ett litet land i den globala ekonomin. Men jag vet att vi kan vara mycket starka om vi arbetar tillsammans. Vad är landsbygdens största svaghet? – Bristen på jobb är det största skälet till befolkningsminskning en och den viktigaste utmaningen. Arbetsmarknaden på landsbygden måste utvecklas och fler näringar tillkomma för att befolkningen ska öka. Hur ser det ut på den svenska landsbygden om 20 år? – Det gäller att se möjligheterna och jag är optimistisk. Redan i dag ser vi på flera håll i landet hur orter som räknades ut för decen nier sedan satsar för att växa på nytt. Jag tänker till exempel på gruvorter där återprospektering pågår för fullt men också platser där småföretag lyckas etablera sig eller där turismen ökar starkt. Din bästa politiska åtgärd för att stimulera landsbygden? – Det är varken svårare eller enklare än att våga satsa på en kraftfull innovationspolitik för nya produkter och i slutändan nya arbetstillfällen. Dessutom måste grundläggande samhälls- och servicefunktioner, till exempel apotek, tryggas. Avstånden till närmaste butik eller serviceställe ökar på många håll, bland annat på grund av att drivmedels stationerna blir färre. Det är ett hot mot inte minst de små före tagens möjligheter att klara sin vardag och utvecklas. Vi vill ha ett särskilt stöd för att säkerställa viss grundläggande kommersiell service i gles- och landsbygd. Infrastruktursatsningar är också avgörande för om hela Sverige ska kunna leva och vara attraktivt att bo i även i framtiden.
En debatt-tidning från Hela Sverige ska levav
”EU:s pussar är dödliga!”
4
frågor till …
Kjell A Nordström vill öka trycket på jordbruket Kjell A Nordström sticker ut hakan direkt när han ska utveckla sin syn på landsbygden och framtiden i ett samtal med Lotta Gröning. – Vill vi vara i framkant ska vi inte göra det lätt utan svårt. Det måste till ett utvecklingstryck på jordbruks- och skogsindustrin. Strukturfonderna måste bort. Kjell A Nordström är en av världens ledande forskare när det gäller multinatio nella företag. Hans bok Funky Business har översatts till 15 olika språk. När jag ber honom att fundera över framtiden för landsbygden börjar han i kapitalismen, men tillväxtens motor. 600 städer världen över kommer att stå för 60 procent av tillväxten. I det racet ligger Sverige ganska bra till, vi var tidigt ute med koncentrationen av företag och forsk ning i till exempel Malmöregionen, och Kista. Vi var klustrade på många ställen som Kjell A Nordström säger. Urbaniseras snabbast i EU Sverige är det land i EU som urbaniseras snabbast, mer än var femte svensk bor i en storstad. Malmö är den snabbast växande staden i EU. – Varför människan vill flytta till stä derna är en komplicerad fråga att svara på, men för många handlar det om hopp och önskningar och drömmen om ett bättre liv. Urbaniseringen är världsomfattande, den sker överallt, säger Kjell A Nordström. Men det finns givetvis tillväxt också utanför städerna, orter som har en väldig intensitet på liten yta. Kiruna och andra orter runt gruvindustrin är exempel på detta just nu. Men Kiruna är särskilt intres sant med tanke också på rymdstationen och klimatforskningen som pågår där. Det lockar människor från hela världen, menar Kjell A Nordström. – Hade någon sagt för 15 år sedan att Ki runa skulle bli ett internationellt attraktivt centrum hade vi skrattat. I övrigt har vi väldigt stora orörda områ
den av skog och mark. I Europa trängs mer än 500 miljoner människor på en förhål landevis liten yta. Inför folkomröstningen till EU sa man att Norden var Europas lunga. Om de nordiska länderna gick med i EU samtidigt skulle ytan öka med 45 till 50 procent men befolkningen med bara några procent. Inget ekonomiskt lyft – Den vildmark vi har och de enorma ytorna av skogsmark och glesheten är givetvis en tillgång i en urbaniserad värld, men det ger inga enorma ekonomiska lyft. Vad ska då landsbygden göra för att överleva, kan Sverige bli självförsörjande på mat, kan en lokal matproduktion bli en nisch på världsmarknaden? För att svara på frågan börjar Kjell A Nordström i Nederländerna. Det är ett av världens största jordbruksländer, på en väldigt liten yta och oerhört tätbefolkat. Dessa förhållanden har tvingat holländarna att utveckla en hög teknologi och en stor kunskap när det gäller odling och jordbruk för att kunna konkurrera i världen. Men det finns andra länder och andra exempel. Italien till exempel, som är världsledande på kakel, har ingen lera. Italienarna får importera lera och utifrån dessa förhållanden har de med avancerade metoder utformat ett kakel som är tunt, har fin design och konkurrerar ut andra kakel. Sverige är världsbäst på lastbilar. Volvo var tvunget att få fram en lastbil som fungerade i skogarna i Norrlands inland, i djup snö och 30 graders kyla. Klarar bilen det fungerar den överallt i världen. Japan är världens främsta industrination, men hade inga andra tillgångar mer än sten i sitt land. Tyskland är intressant Sedan lyfter Kjell A Nordström fram Tyskland som ett oerhört spännande land att följa. – Politikerna tog helt enkelt beslutet
att stänga alla kärkraftverk. Det blev ett ramaskri i landet och även utanför. De tyska politikerna har klavbundit sig själva. Tidsfristen är kort och behovet av energi stort. Det innebär att landet har satt ett ohyggligt utvecklingstryck på sig självt. Tyskarna måste spara energi och utveckla en ny energikälla. Tyskland håller nu på att bygga upp ett industriellt försprång som blir enormt. Lyckas de kommer landet att bli en av världens ledande industrinationer, säger Kjell A Nordström. ”Gör det svårare” Historien har visat, menar Kjell A Nord ström, att de länder som är mest fram gångsrika har haft hårda förutsättningar. – Vill vi vara i framkant ska vi inte göra det lätt utan svårt. Det måste till ett utvecklingstryck på jordbruks- och skogs industrin. Det sämsta man kan göra är som vi gör nu, hålla näringarna under armarna med subsidier. Det blir ingen utveckling. Det hjälper inte att sänka några löner, det måste till ett långsiktigt utvecklingsarbete. – Vi kan inte konkurrera med Centraleu ropa i att odla tomater. Vi måste skapa lös ningar för ett småskaligt jordbruk, byggt på ny teknik och på ett helt annat sätt att producera. Jordbruket har haft en särställ ning som industrin inte haft. Det är ingen tillfällighet att Ericsson blev världsledande på mobiltelefoni, eftersom det blev för dyrt i vårt stora land att dra ledningar. Det är ingen tillfällighet att Visbys ringmur byggdes för att skydda oss mot bönderna, säger Kjell A Nordström. ”Vi måste ha en vision” Sammanfattningsvis konstaterar han: – Strukturfonderna måste bort innan vi helt tar livet av näringarna. Det måste skapas ett utvecklingstryck. EUs pussar är dödliga! –Vi måste ha en dröm – en vision om vad vi vill åstadkomma. Ett långsiktigt mål att jobba för. Precis som vi gjorde med nollvisionen i trafiken.
Hallå Jesper Strömbäck – har landsbygden någon framtid?
måste landsbygden göra det Hur ser det ut på landsattraktivt också för högut bygden om 10 år? bildade och karriärinriktade – Det är svårt att säga, men att bo och arbeta där. I det ser vi till både globala och perspektivet erbjuder infor svenska trender är risken mationsteknologin den kanske stor att landsbygden kommer viktigaste möjligheten för fortsätta att tappa i befolk människor att bo på lands ning och att befolkningen bygden samtidigt som de kan kommer bli allt äldre och – i arbeta på distans med arbets förhållande till städerna – uppgifter och för arbetsgivare lågutbildad. Hur det ser ut på Huvudsekreterare i Framtidskommissionen. som annars framförallt finns landsbygden i framtiden år i städerna. Därutöver bör beror samtidigt på vilka po man se invandringen och utvecklingen av litiska beslut som fattas på lokal, regional små och medelstora företag som möjlig och nationell nivå, och på vilken förmåga människor och organisationer som bor och heter som skulle kunna tas tillvara på och utvecklas bättre. verkar på landsbygden har att utveckla landsbygden och dess attraktionskraft. Landsbygdens största utmaningar? – De största utmaningarna är befolk Vilka är landsbygdens största möjningsutflyttningen, att de som bor kvar blir ligheter? allt äldre, samt svårigheterna att attrahera – Tillgången till naturen och möjligen arbetsgivare som efterfrågar högutbildad också ett lugnare livstempo är två av arbetskraft och därmed bristen på arbets landsbygdens fördelar, men på något sätt
tillfällen för högutbildade. Tillsammans leder detta till stora utmaningar både när det gäller finansieringen av olika välfärds tjänster och att hitta utbildad arbetskraft som kan utföra dem. Kommer kommissionen att beröra landsbygden i sin slutrapport? – Ja, både landsbygden och urbani seringsprocesserna kommer diskuteras i slutrapporten. Vad har du själv för relation till landsbygden? – Det beror delvis på hur man definierar landsbygden. I och med att jag huvud sakligen bott på olika mindre orter och i mellanstora städer har landsbygden ofta varit nära, även om jag aldrig bott på ren landsbygd. Som seglare har jag samtidigt spenderat mycket tid i skärgården på både västkusten och utmed Höga Kusten, och känner därmed till och uppskattar den delen av landsbygden.
Bidrag för inte utveckligen framåt, enligt Kjell A Nordström.
9 Foto: Anna-Karin Nyman
4
& livskraft
Annie Lööf, partiledare C Kommer ni att driva specifika landsbygdsfrågor i valet 2014? – Ja. Centerpartiet kommer fort satt kämpa för möjligheten att bo och verka i hela landet. Här utgör bra transport- och IT-infrastruktur en grund men också företagens villkor, service på landsbygden, en aktiv politik för besöksnäringen och mycket, mycket annat. Vad är landsbygdens största svaghet? – Jag vill göra upp med en utbredd bild om var tillväxt kan ske. Det är en utmaning, inte minst för landsbygden. Sen finns förstås utmaningar kopplat till att vi är ett land med stora avstånd och har en befolkning som blir allt äldre. I vis sa delar av vårt land ser vi också en befolkning som minskar. Med rätt inställning och insatser är jag ändå övertygad om att dessa utmaningar går att omvandla till möjligheter. Hur ser det ut på den svenska landsbygden om 20 år? – Jag tror vi ser tecken redan idag på åt vilket håll vi går. Vi ser öpp nande av nya gruvor i t ex Pajala, vi ser ökad samverkan mellan besöks destinationer och vi ser utbyggd IT- och transportinfrastruktur. Jag tror att landsbygden kommer att vara en ännu viktigare arena för klimat- och energiomställnin gen och förhoppningsvis kommer också näringslivsklimatet att vara bättre anpassat för företagens villkor i hela landet. Jag tror också att vi har fler småföretag och en fullt fungerande valfrihet som gör att äldre i större utsträckning kan välja sin omsorg på landsbygden eller eleven en bra skola där den så önskar. Din bästa politiska åtgärd för att stimulera landsbygden? – De politiska åtgärderna för att stimulera landsbygden är i stort sett desamma som för övriga landet. Mycket handlar om jobb, utbild ning, service och infrastruktur. Där utöver har jag som näringsminister tagit initiativ till Attraktionskraft Sverige, en vision om att Sverige ska bli världens bästa land att vis tas, verka och växa i. Människor, företag, kommuner och regioner behöver skapa attraktiva miljöer och forma sin framtid utifrån sina unika förutsättningar. Så möjliggör vi utvecklingskraft i hela landet.
10
Landsbygd
frågor till …
Kommer ni att driva specifika landsbygdsfrågor i valet 2014? – Ja. Vi driver politik för fler jobb över hela landet, inte minst lokal upphand ling och sänkta avgifter för småföretag är viktigare för landsbygden. – Hela Sverige behöver bra service, både statlig service med apotek, försäkrings kassan och annat som är hotat – och en välfinansierad kommunal service med bland annat bra skolor och biblio tek. – Slutligen behöver vi bryta oljeberoendet så man kan leva också där bilen behövs. Vad är landsbygdens största svaghet? – Om jag får svara lite skämtsamt: Att riksdagen ligger i Stockholm. – Engagemang, styrka och idérikedom finns på lands bygden, men når inte alltid in i politiken. Hur ser det ut på den svenska landsbygden om 20 år? – En stark lokal ekonomi har fyllt landsbygden av invånare och företag. Skolor och äldreomsorg håller hög kvalitet och köper in mat och andra varit från lokalt näringsliv. – Smarta investeringar i infrastruktur, nya bränslen och småföretagande har gyn nat landsbygden. Människor känner att de har förutsätt ningar att välja var de vill bo. Din bästa politiska åtgärd för att stimulera landsbygden? – Svårt att välja en sak, men biogasen är en fantastisk tillgång för Sverige. Den ger möjlighet att köra bil bortom oljeberoendet och ger jobb framförallt på landsbygden. – Gårdsstöd, en ny pump lag och långsiktiga spelregler för sådant som förmånsbilar är bra för att få igång mer produktion.
Foto: Fredrik Hjerling
Gustav Fridolin, språkrör MP
Ung och grön? Landet behöver dig … En debatt-tidning från Hela Sverige ska levav
Louise och Sissa försöker få unga att satsa på landsbygden Urbaniseringen går fort i Sverige. De unga lämnar landsorten för storstäderna i hög takt. Men det behöver inte vara så. Det visar Louise och Sissa som tvärtom är bevis på att de unga kan använda landsbygden för att skapa sig en framtid. Det går att vara ung och göra karriär på lands bygden. Det har Louise och Sissa visat. De gick en internationell linje på gymnasiet, de gjorde var sitt ungdomsprojekt som examensarbete och sedan dess är ingenting sig likt. De har jobb hela tiden, båda har startat företag och framtidsutsik terna är minst sagt goda. Louises och Sissas historia imponerar, det är ingen tillfällighet att deras nya stora projekt heter Live Green Mission och ska samla ungdomar och politiker från Blekinge för att fatta viktiga beslut som framtiden. Dessutom har idétävlingen Take Action Contest utlysts för ungdomar. Bra idéer räcker långt Det klagas ofta på ungdomen, inte minst på landsbygden, de tar inte ansvar och flyttar till storstaden heter det ofta. Visst är det så att många vill ut i världen och uppleva något nytt för att utveckla sig. Men utvecklas kan man också göra hemma, där man är född och uppvuxen. Det enda som behövs är att tro på sig själv, ha en bra idé och lite framåtanda så händer det saker. – Vi har aldrig behövt söka ett jobb sedan vi slutade gymnasiet, allt bara flyter på. Vi har kom pisar som hade högsta betyg i allt, men som ändå inte har fått något jobb, säger Louise. Tjejernas idé om att göra examensarbetet som projekt bäddade vägen till framgång. Louises historia börjar med hennes stora intresse för musik och miljö. Hon insåg att något måste göras efter den katastrofala klimatkon ferensen i Köpenhamn. Hon arrangerade en
ekologisk musikfestival, Live Green, där alla artister ställde upp för miljön. Hon fick ihop ett överskott på 22 000 kr som skickades till Unicef och Greenpeace. Miljöseminarium för unga Sissa kom på sig själv som 13-åring med att bara sitta och klaga på allt och bara se problem med landsbygden. Hon bestämde sig för att tänka om och se möjligheterna istället. Det var inte så svårt, hon blev snabbt sam hällsengagerad och var också med och bildade föreningen Green Teens. Hennes examensarbete var att ordna ett två dagars miljöseminarium där 100 ungdomar från Östersjöländerna deltog. Det var ingen tillfällighet att tjejerna fick en förfrågan om de vill ordna något för ungdomarna under landsbygdsriksdagen. Det behövs onekli gen fler unga människor som engagerar sig för landsbygden. Finns det ingen risk att ni kramas ihjäl? Louise skrattar. – Nej, det tror jag inte. Men visst behövs det fler ungdomar. Jag och Sassa var med på en bussresa häromdagen i länet med landsbygdsut vecklare. Det var ju bara vi två som var under 50, säger Louise. ”Lättare att bli sedd” – Men fler borde se möjligheterna. Vi har kun nat förverkliga våra drömmar. På landsbygden är möjligheterna större att bli sedda. Både jag och Sissa känner oss som stadstjejer också, även om vi är från landet. Hela Blekinge är förresten som en stor landsbygd, säger hon. Louise räknar upp en rad problem som lands bygden står inför inte minst att skolor och social service försvinner. Ungdomarna behövs med andra ord. Rådet Louise ger till andra ungdomar är att inte bara längta bort, utan också tänka på hur kan de påverka sin omgivning!
4
11
frågor till …
Fler unga borde se att det går att förverkliga sina drömmaräven om man bor på landsbygden säger Sissa och Louise. De har båda startat egna företag och jobbar med att förverkliga sina egna idéer.
Foto: Kristdemokraterna
4
& livskraft
Göran Hägglund, partiledare KD Kommer ni att driva specifika landsbygdsfrågor i valet 2014? – Ja. För oss kristdemokrater är det viktigt att alla människor oavsett var vi bor i landet har tillgång till service på goda vill kor. Som mångårig pendlare ser jag att villkoren skiftar mellan stad och land och som politiker vill jag företräda också dem som bor på landet och i min dre orter. Jobbfrågan är viktig, möjligheten att låna pengar för företag och familjer som vill bygga är angelägna ämnen. Vilka frågor som kommer att vara mest i fokus 2014 är för tidigt att säga. Vad är landsbygdens största svaghet? – De långa avstånden och det begränsade befolkningsun derlaget är ett problem när den offentliga servicen ska byggas ut. Samtidigt är lugnet och still heten det bästa med glesbygden. De problem som finns måste hanteras med politiska åtgärder. Alla fantastiska ideella krafter är en viktigt faktor att räkna med. Hur ser det ut på den svenska landsbygden om 20 år? – Det kommer säkert – precis som idag – att se väldigt olika ut. Landsbygden har fantastiska fördelar som är attraktiva för många människor. Näringskli mat, kommunal och kommer siell service och kostnader för biltransporter är avgörande för utvecklingen. Jag ser mycket positivt på framtiden men det kräver att vi på alla politiska ni våer tillsammans med folkrörel ser lyckas i våra ansträngningar. Din bästa politiska åtgärd för att stimulera landsbygden? – Till det viktigaste hör att se till att kostnaderna för bilen hålls på en rimlig nivå. I stora delar av Sverige har vi inte tillgång till andra transportme del än bilen, och därför är det viktigt motverka alla idéer om kostnadschocker när det gäller drivmedel för bilen.
12
Landsbygd
& livskraft
13
En debatt-tidning från Hela Sverige ska levav
Gula vågen räddar byn Tågen har sedan länge slutat stanna här. Den gamla järnvägen har till och med hunnit bli cykelbana. Posten och affären lades ner 1991. Uddebo var nästan på väg att försvinna som ett levande samhälle. Men så flyttade Caroline Bergmann och hennes sambo hit. Nu är byn full av hammarslag och entusiasm. Det är ”Gula vågen” som drar fram och i dess kölvatten har en förskola startat, och högt på önskelistan står en folkhögskola. Caroline Bergmann är eldsjälen som inte stod ut med tanken att Trikåfabrikens ståtliga, men förfallna, förrådsbyggnad skulle rivas. I dag är Gula huset un der ständig renovering av ett gäng frivilliga som bil dat en ekonomisk förening. Taket är omlagt, bjälkar utbytta, fönster skrapade och målade, vatten indraget och som bäst byggs köket. – Men det är mycket kvar att göra, säger Caroline. Caro line Bergmann är själv uppvuxen i Uddebo. När hon var 15 flyttade hon härifrån bara för att återvända sju år senare. – Jag och min sambo köpte en gård här 2004. Vi tänkte att här kan det bo fler människor. – Det kan vara svårt att flytta ut på
landet. Det kan finnas en slutenhet i små orter och en bestämd syn på hur det ska vara, hur man ska leva. I ett litet samhälle är det svårt att vara anonym. Men jag tycker om det. Flera har flyttat hit För att få fler att flytta hit driver Caro line en ideell fastighetsförmedling. Många ägare till byns förfallna hus har inte trott att de går att sälja. Men hittills har 25 per soner flyttat hit och tio hus har fått nytt liv. Caroline Bergmann. I hela byn bor det cirka 300 människor. – Det är praktiskt att leva på landet, allt blir så greppbart, men det är en stor skillnad mot att leva i stan. På landet måste man ta mycket ansvar och anstränga sig om det ska hända något Caroline återkommer ofta till hur viktigt det är att hitta ett sammanhang, hur gemensamma intressen kan vara det som driver bygden framåt. I hennes och Uddebos fall handlar det om kultur, om musik, konst och hantverk. – Jag tror att man måste profilera sina orter. Vi vill jobba med kultur och ekologisk hållbarhet. Andra kanske vill syssla med idrott eller hundar, då gäller det att hitta fler som har samma intressen. Det är svårt att flytta ut på landet själv. Det är viktigt med gemen skap. 2007 fick dåvarande ägaren rivningstillstånd för Gula huset. Då bildades en ekonomisk förening som tog över huset och började renovera det. Föreningen sökte mängder av bidrag och stöd till sitt projekt och
fick överraskande nog alla. Man driver på Leader-projekt, det ena handlar om hållbara byggmaterial och det andra om konstpadd ling. Den ekonomiska föreningen har inga lån, och bygget sker i den takt ekonomin och arbetskraften mäktar. – Vi har bygghelger en gång i månaden när 10–15 personer jobbar på huset. Än har vi ingen värme, så det kan bara användas sommartid, men vi funderar på sikt på värme från ån som rinner bredvid huset, berättar Caroline. Hoppas starta en ny affär – Det är medlemmarna som bestämmer vad som ska bli i Gula huset. Just nu är önskemålen kafé, affär, ateljéer, verkstäder och utställningshall. Ert engagemang och känsla för landsbygden, skulle du säga att vi ser en ny grön våg? – Ja kanske det, men urbaniseringen kommer säkert att fortsätta. Och jag ser ingen anledning att hindra den, men jag tror det är viktigt att visa att det finns alternativ. Göra så att det blir enkelt för den som vill flytta ut. Därför satsar föreningen på ”Gula vågen”. I början av maj bussade föreningen folk från Göteborg och bjöd på byggfest med mat och musik under en dag. Allt för att visa hur det kan vara att bo på landet. I alla fall i Uddebo. – Man behöver inte leva i stressig miljö. Det finns alternativ.
Carolines bästa tips 1
Hitta ett sammanhang. Det är svårt att starta från början. Hitta andra människor med samma drömmar. Man blir starkare ihop med andra. Även om man har olika sätt att se på saker, så blir det en större mångfald.
2
Fall inte för allt snack om ekonomisk tillväxt, att allt måste vara så dyrt. Man behöver mat, värme och lite kläder. Pengar är ingen väg till lycka. Hjälp varandra och byt tjänster. Det är en fara för människan att alla jobbar för mycket, det blir en ond spiral och många mår dåligt.
3
Man måste ha roligt.
Bland det första som måste göras är att fixa taket. Det läcker. Foton: STAFFAN ARVEGÅRD
Gula huset – när renoveringsprojektet började.
Syllen måste bytas.
Medlemsmöte på Nääs.
Sommarkonsert med karnevalsfolket.
Skördemarknad i gula huset.
14
Landsbygd
frågor till …
En debatt-tidning från Hela Sverige ska levav
Foto: Vänsterpartiet
4
Vindkraft? Nja tack!
frågor till …
Byarnas ersättning är borta med vinden
Jonas Sjöstedt, partiledare V Kommer ni att driva specifika landsbygdsfrågor i valet 2014? – Vi kommer att arbeta fram ett särskilt landsbygdsprogram inför valet. – I det ska vi utveckla vår politik på området ytterligare. – Bland de frågor som vi kommer att driva finns hur vi ska kunna garan tera statlig och kommunal service över hela landet, stöd till gröna näringar, inte minst biogas och kooperativt ägd vindkraft samt hur vi kan underlätta för mindre företagare. – Även frågor som infrastruktur, som upp rustning av lågtrafikerade järnvägar, som apoteksser vice och bredband kommer att tas upp liksom tillgången till kultur över hela landet. Vad är landsbygdens största svaghet? – Den snabba utarm ningen av grundläggande samhällsservice som butiker, mackar, tillgång till vård och statliga myndigheter. Hur ser det ut på den svenska landsbygden om 20 år? – Med rätt politik finns stora möjligheter till utveck ling. Genom mer förädling av våra råvaror och sats ning på gröna näringar och förnybar energiproduktion kommer många nya arbeten att skapas. – Det är dock viktigt att garantera möjlighet till god utbildning och vård även på landsbygden. Din bästa politiska åtgärd för att stimulera landsbygden? – Ett skattesystem som utjämnar skillnader i landet och som garanterar service över hela landet.
Vindkraften ökar i rask takt i Sverige. Energimyndigheten konstaterar att utbyggnadstakten under 2011 var den snabbaste hittills. 380 vindkraftverk installera des förra året och det innebar att vi hade 2036 vindkraftverk som tillsammans producerade 6,1 TWh el. Av Sveriges 290 kommuner har nu 154 vindkraft. Gotlands kommun ligger i topp följd av Strömsund och Malmö. Västra Götaland är bästa län. Snabb utbyggnad Dåvarande näringsminister Maud Olofsson satte som mål 2010 att Sverige år 2020 ska ha byggt minst 2000 nya vind kraftverk och att dessa skulle stå för minst 10 procent av lan dets beräknande elkonsumtion. Det innebar en fortsatt snabb utbyggnad av vindkraftverken. Men den stora utbyggnaden av vindkraften är kontrover siell. Många markägare och medborgare protesterar mot vindkraftverken och exploateringen av marken. Länge såg många byar en möjlighet i att få en del av vinsten och därmed återbäring till bygden. Men det arbetet går trögt på många håll. Utgångspunkten var att byarna åtminstone skulle få en procent tillbaka
av vinsten. Men inte ens det uppnås på många håll. Det finns heller inga regler eller riktlinjer från regeringens sida gentemot vindkraftsföre tagen om just återbäring. Den förespråkar flexibilitet och att man ska förhandla lokalt. Ofta blir det kommunerna som sköter förhandlingarna. Det kan också vara mycket svårt för en kommun att förhandla på egen hand. Krav reses nu på många håll att regering och riksdag ska ta fram nationella riklinjer för återbäringen. ”Svår fråga” Eva Vitell miljöchef på Vattenfall säger att återbäringen är en svår fråga. – I vissa av våra projekt kommer frågan upp i andra inte. Vi är inte emot återbäring och tycker att det är viktigt att den går till bygderna, inte till kommunerna som har veto när det gäller vindkraften. Vi förespråkar heller ingen generell nivå för återbäringen utan vi är för ett flexibelt system. Det
går inte att ha standardkrav när förutsättningarna är så olika för vindkraftsparkerna. – Jag skulle kunna önska att vi hade en strukturell skatte mässig lösning för återbäring en, men det är inte min uppgift att hantera, säger Eva Vitell. Inez Abrahamzon på Hela Sverige ska Leva är mycket upprörd. Kommunpolitikerna tar inget som helst ansvar hävdar hon. – Det finns kommuner som lyckats bra med förhandling arna med vindkraftbolagen och fått återbäring till sina bygder. Det största ansvaret av alla har regering och riksdag. ”Accepteras” – Men i vissa delar av det här landet finns någon slags acceptans för att råvaror av allehanda slag ska kunna exploateras, däremot ska vi inte kräva att få något tillbaka. Inte ens vettig vård. Skogen ryker, malmbrytningen förgiftar bäckar, vindkraftverken låter ibland som flygplan som håller på att landa på gården. Markä garna får sitt – många av dem bor inte här. Vi som gör det, vi ska vara glada för att något händer – en stund – sedan ska vi
hålla käft och vara solidariska. Så var det också när vattenkraf ten kom. Vi minns, säger Inez Abrahamzon med eftertryck. Byarna splittras Under tiden fortsätter ut byggnaden av vindkraften. På många håll har jub let stannat av för denna alternativa kraftkälla. Byar splittras, kommunpolitiker står maktlösa och avtal som borde skrivas om återbäring skrivs aldrig. Många upprörda män niskor på landsbyg den som känner sig lurade talar om baggböleriets återkomst!
Ylva Lundkvist.
Johan Duvdahl, näringslivschef i Storuman, hoppas locka kvinnor – och därmed hela familjer – till Storuman.
Jan Björklund, partiledare FP
”Kvinnorna är nyckeln”
I Storuman är det inte arbetslösheten som är ortens problem – utan arbetarlösheten
Landsbygdsriksdan på export! Ryktet om Landsbygdsriksdagen har nått utanför Sveriges gränser. Nu vill flera länder se, lära och starta eget. Det är inte första gången det kommer internationella gäster till landsbygdsriksdagen, men det här året kommer delega tioner från Tyskland, Albanien och Skottland för att studera organisationen och upplägget. Syftet är att de ska ta med sig konceptet hem och genomföra liknande landsbygdsriksdagar i sina egna länder. Ylva Lundkvist, som är
ansvarig för de internationella kontakterna, berättar att drygt 70 delegater från hela Europa ska delta i landsbygdsriksdagen. Det hålls också ett par interna tionella seminarier. – Sverige var det första landet som arrangerade en landsbygds riksdag 1989 och vi har fått många efterföljare i Europa sedan dess, i bland annat ibland annat Estland, Finland, Slova kien och Nederländerna, berät tar Ylva. Den svenska landsbygdsriks dagen är internationellt etable rad och många vill komma till
Sverige för att studera vad som är det senaste på landsbygdsut vecklarfronten. – Ett 20-tal av våra samar betsorganisationer i Europa kommer att skicka representan ter. Dessutom kommer en repre sentant från USA:s jordbruksde partement. – Delegationen från Skott lands regering, med bland annat landsbygdsministern, känner till att den svenska Landsbygds riksdagen är den största och mest etablerade och vill därför besöka oss, säger Ylva Lund kvist.
15
Foto: Kristian Pohl
4
& livskraft
Norrlands inland har sedan sjuttiotalet kämpat mot arbetslöshet och utflyttning. Det har funnits färre jobb än det funnits människor. Så trots arbetsmarknadspolitiska åtgärder och ”Vi flytt int-anda” har inlandskommunerna sakta men säkert minskat i invånarantal. Men nu – när investeringar görs och jobb skapas är problematiken precis tvärt om. Det saknas inte jobb, det saknas människor. Från arbetslöshet till arbetarlöshet. Storuman är ett exempel. I kommunen ska det investeras mellan 20 och 30 miljarder fram till 2020. Det byggs vindkraft, nya gruvor håller på att etableras och besöksnäringen växer. Prognoserna visar minst 500 nya jobb de kommande åren. Men nya kommunbor är det glest mellan. Ingen gröna vågen här alltså. ”Ett bra liv” Johan Duvdahl är näringslivschef i Storu man, en kommun som också innefattar de
båda skidorterna Tärnaby och Hemavan. Hur går det egentligen, kommer folk att flytta till de jobb som skapas i kommunen de kommande åren? – Jobben är fortfarande viktiga när män niskor ska flytta, men det räcker inte. Nu flyttar man också dit man tror att man kan skapa sig ett bra liv, säger Johan. Tyvärr gynnar detta storstadsregionerna. Den etablerade bilden av små kommuner på landsbygden och i Norrland i synnerhet är ganska missvisande. En avflyttningsbygd med dåligt service utbud, befolkad av snusande Helly-Hansen klädda jägare som inte har kraft att flytta till något bättre. En tärande del av Sverige helt enkelt. Toleranta samhällen – Vi som bor här vet att det är precis tvärt om. – Här finns öppna och toleranta samhäl len där vi faktiskt bryr oss om varandra. Vi har nära till service och till dialog med våra beslutsfattare. – Våra skogar, gruvor och vattendrag är
grunden till hela landets välstånd, så vi som bor här har gjort ett aktivt val. Det är här vi skapar ett gott liv för oss själva och för våra barn. Och vi lyckas med det. Kvinnorna styr – Vi måste motarbeta den här felaktiga bil den av oss. Vi måste få fler att inse att man kan skapa sig livskvalité här hos oss. Då är kvinnorna nyckeln. – Med risk att bli betraktad som gammel dags så hävdar jag att där kvinnorna bor där bor också familjen. – Det är oftast mannen som arbetspendlar till andra orter. ”Måste locka kvinnor” – Därför behöver vi en jämlik arbetsmark nad. De nya jobben måste locka kvinnor och vi måste visa kvinnorna att Storumans kommun är ett bra ställe för barnen att växa upp på. – Och med fler nya invånare kommer vi att bli ännu bättre. – Vi har bestämt oss för att lyckas, vi har förutsättningarna, så framtiden kan bli riktigt bra, avslutar Johan Duvdahl.
Kommer ni att driva specifika landsbygdsfrågor i valet 2014? – En liberal landsbygds politik strävar efter att skapa förutsättningar för dem som vill bo och arbeta på landsbygden att göra det. Det finns ett antal utmaningar som särskilt berör landsbyg den. – Bra transporter, där bilen ofta är nyckeln. – Goda förutsättningar för att driva företag. Tillgång till internet. Ett jordbruk som kan hålla landskapen öppna och bevara den biologiska mångfalden. Möjligheter till boende där flexibla strand skyddsregler och avskaffad fastighetsskatt är två viktiga delar. Vad är landsbygdens största svaghet? – Vi vill fokusera på lands bygdens styrkor, men också medverka till att undanröja motsättningar mellan stad och land. – Stad och land är bero ende av varandra. Hur ser det ut på den svenska landsbygden om 20 år? – Vi ser framför oss ett Sverige där de som väljer att bo på landsbygden ska kun na ha en fungerande vardag, möjlighet till sysselsättning och god tillgång till offentlig service. – Vi ser stor potential i turismen för sysselsättningen på landsbygden. Din bästa politiska åtgärd för att stimulera landsbygden? – Den viktigaste fak torn för att kunna leva på landsbygden är att det finns möjlighet till sysselsättning. – Det förutsätter tillgång till utbildning av hög kvali tet, satsningar på forskning och ett bra företagsklimat.
16
Landsbygd
& livskraft
En debatt-tidning från Hela Sverige ska levav
Storföretag! Vad tillför ni landsbygden? LKAB: Vi skapar 1200 nya jobb
Ni är ett stort företag med världen som marknad som alltid har arbetat i småkommuner och på landsbygden. Ser ni er själva som en aktör på landsbygden? – Ja, vi är mycket medvetna om de särskilda utmaningar det medför att bedriva storska lig industriell verksamhet på en global konkur rensutsatt mark nad, och vara lokaliserad på små orter i glesbygd.
Vattenfall: Vi stöttar lokala näringslivet
Ni är ett stort företag med världen som marknad som alltid har arbetat i småkommuner och på landsbygden. Ser ni er själva som en aktör på landsbygden? – Vi är absolut aktiva på landsbygden och i små bygder. Vår verksamhet är där genom vattenkraften, eldistributionen och elnätsföreta gen. Vindkraften är också på tillväxt. Vi är helt enkelt ett landsbygdsföretag. Med utbyggnaden av vindkraften dyker vi i vissa kommuner upp för fjärde gången.
– Bra skolor, god social service, fungerande kom munikationer, en väl utbyggd infrastruktur – allt är viktiga beståndsdelar i attraktiva sam hällen, och LKAB är beroende av attraktiva samhällen för att klara våra rekryteringsbehov.
På vilket sätt kan ni stötta de små kommuner som ni verkar i? – Vi är engage rade i olika frågor som vi tycker är viktiga utifrån ett långsiktigt egen intresse. Allt från Vad tror du om utbudet av fritids landsbygdens aktiviteter för barn framtid? och ungdomar till – Malmfälten, bredden på det lo där LKAB:s Lotta Fogde, komverksamheter lig munikationsdirektör, kala näringslivet. – Vi arbetar brett ger, är i nuläget en LKAB. med till exempel tillväxtregion. sponsring och i – Det råder lokala näringslivsutvecklingsjärnmalmsbrist i världen och och riskbolag. vi planerar tre nya gruvor de närmaste åren. Vilket är LKABs viktigaste bidrag till landsbygHur ser ni på avfolkning den? och utflyttning, är ni – Vi skapar 1200 nya jobb som företag beroende av i Norrbottens inland 2011 till social service och andra 2015. kommunala tjänster?
”Bredbandet finns där redan, ge alla tillträde”
Fågel, fisk eller grönsak?
V
isste du att det finns både bondlurkar och stadslur kar? Stockholmskröni kören Josefin Craaford stör sig på bondlurkar och skriver så här: – Jag stör mig på bondlurkar som flyttar hit och tar över stan. De vill känna sig som storstadsbor, köper dyra lägenheter och springer runt med alptopps för att se tuffa ut. Usch säger jag... Att det finns bondlurkar som inte passar i staaan. Det vet vi. Men att det också finns stads
LKAB lovar mer jobb inom gruvnäringen. Foto: FREDRIC ALM
lurkar som inte har en susning om hur det fungerar utanför asfalterade vägar, har länge misstänkts. Men nu har det bekräftats genom den utmärkta sajten tjuvlyssnat.se: – Hej. Är lammracksen vegetariska? Mannen i kassan (spricker upp i ett hånflin): – Nej, det är de inte. – Okej, för det stod inget om att det var kött i. En typisk stadslurk …
Annons Ronneby Brunn presenterar...
Wallmans Christmas Show!
vember! Stor premiär 16 no
0457-75000 www.ronnebybrunn.se
– Att ge hela Sverige digitala motorvägar skulle kosta ca 20 miljarder. Det kan jämföras med Förbifart Stockholm som enligt budget kommer att kosta 28 miljarder, säger Inez Abrahamzon ordförande för Hela Sverige ska leva. – Regeringen har en bred bandssstrategi för att stimulera marknadskrafterna så att 90 pro cent av hushållen har tillgång till 100 Mb/sekund senast 2020. Det gäller främst städerna. Kvar är 10 procent, på lands bygden. För att bredbanden också ska nå dessa männniskor krävs både höga röster och egna initiativ. För Mats Erixson som är mediesystemspecialist på Kungliga tekniska högskolan är lösningen enkel, – Bredbandet finns redan, det har staten redan grävt ner. Det finns dessutom en enorm överkapacitet så det enda reger ingen behöver göra är ge byar och kommuner tillträde till det bredband som redan finns. Arbete för bredbandsupp
koppling pågår. Fiberföreningar växer som svampar ur marken. De planerar för anslutningsbrun nar, de gräver diken och rullar kabel och de sköter själva om att borra hål i husväggarna så att fiber kan anslutas. Mats Erixon säger att det borde vara en självklarhet att alla ska bredband, utan möjlig het till IT hamnar man utanför i samhället. Bynät är billigare – Se till att Post- och telesty relsen inte smiter från att stötta byanät och mellanortsnät. Det är billigare att bygga ett bynät än att köpa tjänster av Telia och an dra – och sanslöst mycket bättre möjligheter till bra tjänster. Glöm inte att bankerna gärna lägger fiberbyggarkostnaden på huslånet. Fiberkostnaden blir kanske 100–200 kronor/månad. Hela Sverige ska leva kräver att varenda by ska ha tillgång till bredband med 100 Mb/s se nast 2015 och samtliga hushåll 2020. Staten har ansvar för att alla ska få tillgång till bred band av den kvaliteten. De 615 miljoner extra som regeringen
avsatt i början av september 2011 ses som en bra start, men det krävs ytterligare 3 milljarder för att alla byar ska få fullgott bredband. – Unga tjejer vill flytta ut till landsbygden, men då behövs kommunikationer och service. Bredband är en förutsättning, säger Inez Abrahamzon som själv rullat ut kabel i sin by. Det är bråttom med utbyggna den, det är på landsbygden som bankkontor stängs och sevicen urholkas. Marknaden kommer inte att fixa några bredbandskablar i Risträsk eller Rentjärn. Det behövs politiska direktiv och bra lösningar för ägarskap och förvaltning som fungerar lång siktigt. – Vi greppar gärna spadarna och organiserar bredbandsför eningar lokalt, men behöver politiska beslut för att kunna göra smarta uppkopplingar till de fibermotorvägar som redan ligger i marken. Det ger tjejerna som vill flytta hit en chans till jobb och finfina skolor för bar nen, säger Inez Abrahamzon.
service och andra kommunala tjänster? – Vi är oerhört beroende av att det finns en social ser vice. Att människor vill bo på landsbygden och arbeta hos oss. Vi behöver kompetenta män niskor som vill bo där vi har vår verksamhet. På vilket sätt kan ni stötta de små kommuner som ni verkar i? – Vattenfall är en del av det lo kala näringslivet på många orter i landet. Vi bidrar med arbetstillfäl len. Vi anlitar gärna lokala un derentreprenörer vilket vi ser som en styrka.
Vad tror du om landsbygdens framtid? – Vi tror på Eva Vitell, miljöchef, landsbygdens Vattenfall. framtid. Vi skapar själva stora inves Vilket är Vatteringar som ger arbetstillfällen tenfalls viktigaste bidrag och framtidstro. Vår verksam till landsbygden? het bidrar till att Sverige blir en – Vi har andra engagemang stark industrination där elpro också. Vattenfall satsar på In duktionen är en viktig nisch. landskraft AB, där vi stöttar det lokala näringslivet. Vi försöker Hur ser ni på avfolkning stötta affärsutveckling i inlands och utflyttning, är ni som kommunerna bland annat genom företag beroende av social bankgarantier.
Små företag missgynnas vid upphandlingar
Larmrapporter kommer från hela Sverige om att Lagen om Offentlig Upphandling missgynnar små företag. Reglerna är krångliga, kra ven orimliga och ofta bestäm mer också upphandlarna att de vill ha helhetslösningar som bara stora företag kan leverera. Kravet om konkurrens på lika
villkor är med andra ord en myt. Löftena om att satsa på småföretagen som alla partier med förkärlek lyfter fram, blir med bakgrund av detta, bara tomma tunnor som skramlar. Trenden är uppenbar, den lokala marknaden och den lokalproducerade produkten som en gång sågs som den lilla entreprenörens möjlighet domi
neras numera av stora privata jätteföretag. Mindre och medel stora företag utestängs därmed från en marknad värderad till 500 miljarder kronor. Konkurrensverket har också reagerat. Så här skriver de i rapport 2011:3 om upphandling av livsmedel: ”Kommuner och andra myndigheter upphand lar livsmedel och måltider för
cirka 8,4 miljarder kronor per år”. ”Offentlig upphandling av mat kan bli effektivare och samtidigt använda konkurren sens fördelar. Enklare regler för mindre företag, vägledning till upphandlare, och hur reger ingen bör agera i samband med översynen av EU:s upphand lingsdirektiv är exempel på sådana åtgärder”.
Allt färre elever i klassrummen är ett hot mot små skolors fortlevnad.
Cyberspace kan rädda kvar små skolor Runt om i landet lägger kommunerna ner de små skolorna, men det finns alternativ. Argumenten för nedläggning är många, det absolut vanli gaste är att få elever ger dålig pedagogik. Det argumentet tillsammans med att pengarna inte finns är huvudskälen till
att skolorna koncentreras till centralorterna. Men utveckling pågår! För att åstadkomma en för ändring måste vi tänka på nytt sätt. Den viktigaste uppgiften kan inte vara att rädda en liten skola. Utmaningen är att med hjälp av IT-tekniken och dess möjlig
heter utveckla en ny pedagogik och ett samarbete mellan skolor i kommunen och över kommunoch länsgränser. Därigenom kan skolorna få kompetenta lärare i alla ämnen, samarbete mellan elever och lärare och den sociala gem menskapen som vi faktiskt får genom cyberspace.
17 Hallå där!
Dessutom minskar det kostnaderna, vilket är oerhört viktigt för trängda kommuner. Skolorna kan samarbeta med världen, en skola i Sydney i Australien kommer väldigt nära Seskaröskolan i Haparanda. Följ Hela Sverige ska Levas projekt: Små skolor i utveckling.
… Jan Forsmark, projektledare för Omställning Sverige Är ni Sveriges snabbast växande folkrörelse? – Nja, det kanske man kan säga. Vi har över 3 000 per soner på hemsidan och 1 900 som följer oss på Facebook. Vad är det som lockar tror du? – Det är många som vill göra något praktiskt där man bor för miljön. Omställ ningsrörelsen är ju interna tionell och alla vill bidra för ett bättre samhälle. – Det handlar dessutom inte bara om miljö, vi täcker också andra frågor som energi och ekonomi. Sedan målar vi inte fan på väggen och vi argumenterar inte mot dem som tycker annorlunda. – Alla som vill får vara med, vi för ingen politisk linje utan alla som har idéer och synpunkter är välkom na. Vad säger folk som tar kontakt med er? – Ofta har de frågor om vad de ska göra. Då berättar jag om hur andra gör, vi ska par medvetande om situatio nen, att man kan jobba själv eller tillsammans. – Det viktiga är man själv bestämmer vad man vill göra och vi kan stödja och inspirera i det arbetet. Vad säger politikerna om rörelsen? – De är positiva, vi har mycket kontakt med kom muner och även andra myndigheter. – Flera länsstyrelser ligger också i framkanten. – Styrkan hos oss är att vi har bredden på hur man stäl ler om samhället. Jag kan ta ett exempel, där grupper i Sala, Knivsta och Sigtuna nu arbetar för en solkraftspark för att få billigare energi till fastighetsägare.
Hur VI och VEM bygger landet
gör jobbet?
Svaren får du på Landsbygdsriksdagen i Blekinge 6-9 september!
Internationella deltagare Specialprogram, torsdag och fredag 6-7 september Som tidigare har vi glädjen att hälsa ett antal internationella deltagare välkomna till Landsbygdsriksdagen. Vi räknar med cirka 70 deltagare från hela Europa. Det kommer att hållas ett speciellt seminarieprogram på engelska under hela Landsbygdsriksdagen, med inriktning på ungas deltagande i landsbygdsutvecklingen. På torsdagen och fredagen kommer dessa deltagare ha möten, seminarier och workshops i Ronneby. Specialprogrammet görs med stöd från Ungdomsstyrelsen. Under lördagens program på Ronneby brunn kommer det att erbjudas ett par internationella seminarier.
ARRANGÖRER – Landsbygdsriksdagen 2012
BLEKINGE SEPTEMBER 2012 Länsbygderådet i Blekinge
Samarbetspartners/sponsorer:
Här kommer ögonblicket som ger dig möjlighet att vara med och alstra en inspirerande, kul, energiförhöjande och kraftfull landsbygdsriksdag på temat HUR BYGGER VI LANDET OCH VEM GÖR JOBBET. Det här är den tolfte i ordningen och precis som förut är målet att vi ska träffas för att stöta och blöta tankar och idéer. Och alla behövs. Oavsett om du är minister, byråkrat, obstinat eller en helt vanlig ung eller gammal landsbygdsutvecklare så är ditt bidrag och din delaktighet ovärderlig. Hos oss suddas hierarkier och andra gränser ut när vi sätter den lokala nivån i självklart fokus. Landsbygdsriksdagen ger röst åt det lokala och utrymme för kreativa möten mellan beslutsfattare och bygdeutvecklare. Det är det som gör den så unik. Och det är just det som lockar många internationella gäster att delta. De gör det för att lära och för att inspirera till egna landsbygdsriksdagar i sina egna hemländer. Klart att vi är stolta! En stor och viktig utmaning är att fasa ihop civilsamhällets och byarörelsens praktiska verklighet med den politiska agendan. På landsbygdsriksdagen tar vi initiativet och leder samtalen som rör bygdernas framtid och verklighet. Men vi gör det tillsammans med dem som har makt och möjlighet att påverka centralt! Väl mött! Inez Abrahamzon ordförande Hela Sverige ska leva
Kenneth Nilshem ordförande Hela Sverige ska leva
Specialprogram för dig under 30 år Under torsdagen finns ett speciellt program för dig under 30 år. Programmet startar innan invigningen. Torsdag 6 september 14.00 Så äger du landsbygdsriksdagen Vi förbereder oss inför helgen med en peppande workshop om hur viktigt det är att vi vågar förändra och påverka vår landsbygd. Vi pratar om härskartekniker och makt. Och hur kan man påverka allt från samhällsföreningen, byalaget, utvecklingsgruppen till ministrar, politiker och representanter från organisationer, kommuner och landsting. Landsbygdsriksdagen 2012 ska bli känd för alla grymma landsbygdsunga som tog plats och framförde sina åsikter om landsbygdens framtid.
Fredag 7 september Green Teens På fredagen stannar du som är ung i Ronneby och har eget program tillsammans med föreningen Green Teens och de cirka 100 ungdomarna från Blekinge. Kvällen avslutas med musik och dans i Brunnsparken. Läs programmet på www.landsbygdsriksdagen.se
Arrangör: Vi Unga
www.landsbygdsriksdagen.se • www.helasverige.se
www.landsbygdsriksdagen.se • www.helasverige.se
Kenneth Nilshem Helena Jonsson Berit Andnor Bylund
Fredag 7 september 8.00-9.00 Avresa kommunbesök till fem kommuner. Se separat kommunprogram. Pågår hela dagen och kvällen. • Speciellt program för ungdomar i Ronneby under fredagen. • Speciellt program för många av de internationella gästerna under fredagen . Läs programmen på www.landsbygdsriksdagen.se
Lördag 8 september Dagens röda tråd: Hur är vi på landet med och bygger landet – och framtiden på just landet? Samtalsledare: Pia Sjögren, bybo och programledare 8.30
Inledning Hela Sverige ska levas ordförande
8.45
Best of Green teens och Från Olofström till Karlskrona Reflektioner och lärdomar från fredagen, när Landsbygdsriksdagen var på kommunbesök i hela Blekinge och de unga arbetade med hur de kan påverka framtiden på landet.
9.05
Landsbygdens utmaningar – kärleksfullt och utmanande! Peter Örn, konsult Om civilsamhället – vi alltså – och landsbygdens roll i helheten. Vad händer med landsbygden om städerna är tillväxtmotorn? Vilka utmaningar och möjligheter ser vi nu jämfört med förr? Och vem bryr sig – vilken är politikens, byråkratens och utvecklarens roll? Peter Örn är ordförande i Delegationen för hållbara städer. Han ledde på regeringens uppdrag dialogen om ideella sektorns roll inför den så kallade Överenskommelsen inom sociala området.
Peter Örn
Pia Sjögren
Söndag 9 september
15.25
Första dagen på Fortsättningen Ronhallen, Ronneby brunn Samtalsledare: Pia Sjögren, bybo och programledare
Kommunresorna Fredag 7 september Olofström 11 • I stilla och strömmande vatten speglas oändliga möjligheter 12 • Demokrati i Snapphanebygd 13 • Nässelfrossa Kvällen: Ebbamåla Bruk
15:45
Sölvesborg 21 • En smak av Lister 22 • Blekinge - Sveriges trädgård 23 • Gammalt möter nytt 24 • Jordbruk och utveckling 25 • Hanö – Turistisk samverkan 27 • Den nya energin Kvällen: Hanöhus
Framtidssoffa Talare från dagen och nytillkomna tänkare framtidsspanar tillsammans på landsbygden!
17:00
Avslutning Inez Abrahamzon och Kenneth Nilshem, ordförande Hela Sverige ska Leva
17.15
Tid för Spa på Ronneby Brunn eller eget roande…
19.15
Middag på Ronneby Brunn
21.00-24.00 Dans i nattklubben med Blekinges bästa Dj eller dans i Ronhallen till dansbandet Mandarin
Ronneby 41 • Blomstrande skogsbygden 42 • Omställning Landsbygd 43 • Exkursion, Bräkneåns dalgång Kvällen: Eringsboda brunn
Karlskrona 51 • Natur- och kulturhistoria i företagssamverkan 52 • Byarna som tog saken i egna händer 53 • Lokala utvecklingsplaner i skärgårdsmiljö 54 • Lokala utvecklingsplaner, kulturhistoria och närproducerad mat 55 • Östra Blekinge – med ett nytänkande perspektiv Kvällen: Marinmuseum
De säger att landsbygden ska leva – men sen då? Åsa Ingårda, snickare, formgivare, Innebergagård, Sörmland Om hur det självklara visade sig vara det omöjliga, som förbjudna skyltar, vatten som inte duger till kaffe och dyra banktjänster. Och om hur det hon trodde skulle bli svårt inte är det, som ensamheten som försvann med nytt företagarnätverk - 27 kvinnor på bara tre mil. Tragikomiskt och allvarligt om småföretagandets vardagsmöten med samhällets strukturer.
Nä nu jäklar! Folk och företag gör uppror: • Ockupationen av Dorotea sjukstuga • Gotlandsupproret • Akutkirurgi i Kiruna och fotbollslag i Parkalompolo – strategiska överlevnadsfrågor för LKAB
16:00
Karlshamn 31 • I stilla och strömmande vatten speglas oändliga möjligheter 32 • Skolans betydelse för Landsbygden 33 • Den nya energin Kvällen: Eriksberg
Knyt inte näven i byxfickan - gör något istället! Om kooperationens kraft, framtid och utmaningar. Maria Wetterstrand, samhällsdebattör och fd språkrör i Miljöpartiet – Jag gillar när folk bestämmer sig för att göra något åt problem istället för att gnälla. Svenskarna idag har överlag tappat engagemanget, blivit för passiva och tar oftast inte saken i egna händer. Istället förväntar man sig att till exempel kommunen ska ha lösningen. Maria Wetterstrand, som har engagerat sig för kooperationen och bland annat skrivit ett kapitel i den kommande antologin Du äger! Du vinner! Du bestämmer! Kooperationens framtid och utmaningar. (FN har utlyst 2012 till ”Kooperationens År)
Eskil Erlandsson
Underhållning: Gycklare Trix ”Vi vill helt enkelt göra världen lite bättre en bit i taget med gyckel som verktyg”
Lördag 8 september
Katarina Mazetti
Invigningstalare: • Nyamko Sabuni (FP), Jämställdhetsminister, biträdande utbildningsminister • Hela Sverige ska levas ordförande Inez Abrahamzon och Kenneth Nilshem • Helena Jonsson, ordförande LRF • Berit Andnor Bylund, Landshövding i Blekinge • Representant från Ronneby kommun
Åsa Ingårda Lena Ek
Mat, marsch, mys och minister Invigning i Brunnsparken, Ronneby Brunn Marsch med Hemvärnets Musikkår Blekinge, från Hotellentrén mot Brunnsparken. Buffé med lokal mat serveras nere i Brunnsparken.
9.25
Allt du behöver veta om Landsbygdsriksdagen och lite till.
Landsbygdsriksdagen i Blekinge Tid: 6 sep kl 17.00 – 9 sep kl 11.00 Plats: Ronneby Brunn, Ronneby Tid
Kaffe
Plats
10.15
Seminariepass A
Landsbygdsriksdagen genomförs på Ronneby Brunn i Ronneby. För kommunbesök se kommunprogram samt information om bussar och samling vid boenden.
11.3
Lunch
13.00
Seminariepass B
14.15
Kaffe
14.45
Folkligt engagemang avgörande för hållbara bygder Lena Ek, miljöminister (c) Ska det hända något inom demokrati och miljö är det den lokala utvecklingen som bär den globala.
15:05
Rural urbanism Peter Elmlund, projektledare för Urban City Research på Ax:son Johnson Stiftelsen Blomstrande småstäder och byar finns och nya sådana växer dessutom fram runt om i världen. Rural urbanism är ett begrepp som syftar på de stadsmässiga, täta små byar som ploppar upp på många ställen i USA, med inspiration från bland annat den svenska landsbygden. Om fenomenet rural urbanism och dess framgångsfaktorer.
Den spännannde bruksmiljön i Ebbemåla är en av de platser som besöks. Det kommer att vara svårt att välja. Läs mer om kommunresorna på nästa sida uppslag
Inledning Hela Sverige ska levas ordförande
9.05
Frågor, Ut- och infall, Flit och Flirter i Heta Stolen Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (c) och ordföranden i miljö- och jordbruksutskottet Matilda Ernkrans (s) svarar på frågor.
10.00
Om Grabben, Gud och landsbygdens Guld Katarina Mazetti, författare från Karlskrona
10.45
Stafettpinnen överlämnas till Gävleborg och Landsbygdsriksdagen 2014
11.00
Kaffe och hemfärd. Riksdagen avslutad…
…och vi åker hem och bygger färdigt.
ING id ER R ig v t T d .00 S I r G lle – 19 ra e e t r RE ho ist .00 reg en till nn 12 u D Bru ång ing neby Ron
Landsbygdsriksdagen börjar med invigning torsdagen den 6 september kl 18.00 i Brunnsparken i Ronneby. Ordinarie program inleds på fredagen kl 08.30 med Kommunbygdebesök. Lördagen startar vi 08.30 med seminarier och föreläsningar. Direkt efter konferensen startar matmarknaden Smak av Blekinge söndag 9 september.
Under kommunresorna kommer en mängd av intressanta platser att visas och många initiativrika företag, privatpersoner och föreningar att berätta om sin verksamhet och sina utvecklingsresor.
9.00
När? Var? Hur?
9.45
Läs seminarieprogrammen på www.landsbygdsriksdagen.se eller på nästa sida. Peter Elmlund
PROGRAMMET – Landsbygdsriksdagen 2012 forts
Maria Wetterstrand
17.00
Inez Abrahamsson
Nyamko Saboni
PROGRAMMET – Landsbygdsriksdagen 2012 Torsdag 6 september
Ronneby Brunn Ligger 1.5 kilometer från tågstationen och 6 kilometer från flygplatsen. Bussar hämtar upp vid respektive plats när ni anländer.
Kostnader Konferensavgiften är 1000 kr för ungdom under 30 år, 2000 kr för lokala utvecklingsgrupper och länsbygderåd, 3500 kronor för organisationer, kommuner och andra myndigheter. Vi har 100 platser till en reducerad avgift på 1000 kronor för deltagare som ännu inte fyllt 30 år. I priset ingår seminarier, konferensmaterial, två luncher, middag på fredagen, kaffe/te med tillbehör alla dagar, bankettmiddag på lördagen, underhållning och fest på Ronneby Brunn.
Funktionsnedsättning Ronneby Brunn och våra seminarier är anpassat till konferensdeltagare med funktionsnedsättning. Vi ber dig ändå att ange eventuell funktionsnedsättning vid konferensbokningen, så att vi kan försäkra att lokalerna för dina seminarieval är tillgängliga.
Anmälan
Sista anmälningsdag med ordinarie pris är 1 juli 2012. Därefter är avgiften förhöjd med 500 kr för lokala utvecklingsgrupper och länsbygderåd och 750 kr för organisationer, kommuner och andra myndigheter. Den 3 augusti stängs bokningen. Från och med 4 juli 2012 räknas anmälan som bindande. Om du får förhinder går det bra att överlåta din plats till en kollega. Om ni är flera som anmäler er från samma organisation arbetsplats behöver ni ändå göra enskilda anmälningar med namn och adress, har ni samma faktureringsadress, kan ni ange den. Landsbygdsriksdagen skickar fakturan två dagar efter anmälan och deltagaravgiften ska vara betald senast 30 dagar efter bokningsdatum. OBS! Deltagaravgift återbetalas endast mot sjukintyg.
Bekräftelse Bokningsbekräftelse får du genast via e-post när du bokat plats på konferensen. Med hjälp av din mailadress kan du gå in i bokningssystemet via webben och komplettera/ändra anmälan. OBS! Om du inte genast får en bekräftelse via e-post är det viktigt att du hör av dig. Då har något blivit fel, det kan till exempel vara en felaktigt angiven e-postadress.
Måltider
Reservation för att smärre justeringar i programmet kan komma att göras.
www.landsbygdsriksdagen.se • www.helasverige.se
Om du har särskilda önskemål eller allergier anger du det i vårt konferensbokningssystem.
Resa och boende Du bekostar själv dina resor till och från Landsbygdsriksdagen samt ditt boende. Om du vill bo på hotell ordnar du bokningen själv. För att alla ska få boende ser vi gärna att ni delar rum. Se tips på boende i bokningssystemet och på vår hemsida.
För mer information:
Claes Becklin: projektledare Landsbygdsriksdagen E-post:
[email protected] Ingmar Elofsson: projektkoordinator Landsbygdsriksdagen E-post:
[email protected]
www.landsbygdsriksdagen.se • www.helasverige.se
Seminarier, lördag 8/9, förmiddag • 10.15-11.30
Seminarier, lördag 8/9, eftermiddag • 13.00-14.15
Kommunbesök, fredag 7/9
nr
Seminarie
Arrangör
webbplats
nr
Seminarie
Arrangör
webbplats
A1
Att lyfta ett landskap
Landsbygdsnätverket
www.landsbygdsnatverket.se
B1
Att lyfta ett landskap
Landsbygdsnätverket
www.landsbygdsnatverket.se
Olofström
A2
Att skapa livskvalitet och tillväxt på landsbygden ... tillsammans!
Coompanion Blekinge och Coompanion Sverige
www.coompanion.se
B2
Att skapa livskvalitet och tillväxt på landsbygden ... tillsammans!
Coompanion Blekinge och Coompanion Sverige
www.coompanion.se
11 • I stilla och strömmande vatten speglas oändliga möjligheter
A3
Bredband på landsbygden – från idé till verklighet
Länsstyrelsen i Blekinge
www.lansstyrelsen.se/blekinge
B3
Bredband i mark – att ha ordning och reda för framtiden
Lantmäteriet
www.lantmateriet.se
Inte bara bygdens store son Harry Martinson har blivit betagen och inspirerad av våra många sjöar. Sportfisket är en viktig drivkraft inom besöksnäringen Seminarium: 1 – Harasjömåla Fiskecamp – en betydande turismmagnet mot nya utmaningar! 2 – Laxfiskets betydelse för besöksnäringen – Kronolaxfiske Mörrum
12 • Demokrati i Snapphanebygd
A4
Crowdfunding för utveckling
Hela Sverige ska leva
www.helasverige.se
B4
Telia
www.telia.se
A5
Därför tar vi bort koppartråden
Telia
www.telia.se
Därför tar vi bort koppartråden
Frihetsälskande, självständiga och egensinniga landsbygdsbor finns det fortfarande gott om. Det har krävts tid och tålamod att bygga hållbara utvecklingsgrupper där både barn och vuxna är delaktiga. Seminarium: 1 – Socialt entreprenörskap – ett koncept för framgång! 2 – Medvind på landsbygden – mobilisering för utveckling!
13 • Nässelfrossa – lokalproducerad kulturturism
B5
E-handelns betydelse för landsbygden
PostNord AB/Posten AB
www.postnord.com www.posten.se
Nässelfrossa – en kraftsamling kring lokalt kulturarv, en speciell attraktion och ett fungerande nätverk. Vi får se filmen ”Nässelfrossa i förening” och får smakprov på Nässelfrossaevenemang. Seminarium: 1 – Den lokala kulturens potential för turism- och upplevelsenäringen 2 – Kulturturism som drivkraft för landsbygdsutveckling.
B6
European Rural Parliament
European Rural Community Association, European Rural Alliance, Prepare network – Partnership for rural Europe.
www.ruralcommunities.eu www.europeanrural.eu www.preparenetwork.org
Kvällen: Eriksberg (11) och Ebbamåla Bruk (12&13)
Lokalproducerad mat och underhållning
Landsbygdsnätverket
www.landsbygdsnatverket.se
Landsbygdens framtid tänker vi oss så här
E-handelns betydelse för landsbygden
PostNord AB Posten AB
www.postnord.com www.posten.se
A7
Energiomställning av och med landsbygden
Landsbygdsnätverket
www.landsbygdsnatverket.se
A8
Ett steg till… förening i utveckling
Studieförbundet Vuxenskolan
www.sv.se
A9
Hur få utrikesfödda att välja landsbygden för arbete och boende?
Landsbygdsnätverket
www.landsbygdsnatverket.se
A10
Hur kan byalag och hembygdsföreningar bidra till landsbygdsutveckling?
Ungdomsstyrelsen
www.ungdomsstyrelsen.se
A6
A11
Landsbygdsnätverket Hur planerar vi landet innan vi bygger och vem gör jobbet?
www.landsbygdsnatverket.se
A12
Hur ser landet ut?
Tillväxtverket
www.tillvaxtverket.se
A13
Kan projekt påverka och göra skillnad i det regionala utvecklingsarbetet?
Svenska ESF-Rådet
www.esf.se
Europeiska Socialfonden - en resurs?
Landsbygd på lika villkor
Winnet Sverige
Hela Sverige ska leva och Linköpings stift
Miljömuppar + lantisar = sant.
Naturbrukskonferensen i Ockelbo
Mobila biografer i Glasriket – Digitaliseringens möjligheter
Film i Glasriket Folkets Hus och Parker Reaktor Sydost
www.filmiglasriket.se
A19
Prisbelönt energisatsning
Svenska Fotbollsförbundet
www.svenskfotboll.se
A20
Rural development – a worldwide affair
Internationella gruppen LBRD
www.helasverige.se
Service skapar tillväxt – vem fixar det?
Länsbygderådet Kalmar län Länsbygderådet i Norrbottens län Bygdegårdarnas Riksförbund
www.helasverige.se/kalmar www.helasverige.se/norrbotten www.bygdegardarna.se
Små skolor i utveckling
Hela Sverige ska leva
www.helasverige.se
A23
Ställ om Sverige för framtiden
Hela Sverige ska leva
www.helasverige.se
A24
The Green Planet
Global Kunskap och Sveaskog AB
www.globalkunskap.se
Ung, viktig och delaktig på landsbygden
ULAND, Mission: Green Living Country Landsbygd FTW
www.uland.se
A26
Var står svensk landsbygdsforskning?
SLU Institutionen för stad och land, avdelningen för landsbygdsutveckling.
www.slu.se
A27
Verktyg för energiföretagande och samverkan
LRF och Studieförbundet Vuxenskolan
www.lrf.se www.sv.se
A28
Familjeskogsbruket som drivkraft för en levande landsbygd
LRF Skogsägarna
www.lrf.se
A25
Seminariet tolkas till engelska
www.ungdomsstyrelsen.se
B9
Hur kan nya lokala finansieringslösningar organiseras?
www.landsbygdsnatverket.se
B10
Landsbygdsnätverket www.landsbygdsnatverket.se Hur planerar vi landet innan vi bygger och vem gör jobbet?
B11
Hur ser landet ut?
B12
Kulturmiljön – ligger den här? Riksantikvarieäm-
www.raa.se
B13
Landsbygd på lika villkor
Winnet Sverige
www.winnet.se
Linköpings stift och Hela Sverige ska leva, lägger i en högre växel för gemensam energiomställning på landsbygden
Hela Sverige ska leva och Linköpings stift
www.helasverige.se
B15
Mobila biografer i Glasriket – Digitaliseringens möjligheter
Film i Glasriket Folkets Hus och Parker Reaktor Sydost
www.filmiglasriket.se
B16
Positiv landsbygdsmiljö fostrar
Svenska Fotbollsförbundet
www.svenskfotboll.se
B18
Samtal om hållbarhet
Studieförbundet Vuxenskolan
www.sv.se
B19
Ställ om Sverige för framtiden
Hela Sverige ska leva
www.helasverige.se
B20
Så här kan vi bättre stödja entreprenörer att få support och stöd!
Landsbygdsnätverket
www.landsbygdsnatverket.se
Landsbygdsnätverket
Tillväxtverket betet
www.tillvaxtverket.se
- kvinnor och män för landbygdens framtid och utveckling
Sölvesborg 21 • En smak av Lister, – fiske/fiskeindustri och binäringar
Hur kan man utvecklas traditionella näringar? Genom årtusenden fram till i dag har fiske, jakt och jordbruk varit huvudnäringarna. Vad händer nu? Seminarium: 1 – Fiskets framtid i Sverige.
22 • Blekinge - Sveriges trädgård Trädgård och grönsaksodling
Redan blomsterkungen Carl von Linné utnämnde Blekinge till Sveriges Trädgård. På senare tid har också trädgårds– och grönsaksodling blivit allt viktigare både som näring och hobby. Seminarium: 1 – Utveckling och förnyelse av trädgårdsnäringen. Hålls på Sölvesborgs slott 2 – En resa i Sveriges trädgård. Bildspel och föreläsning av Tommy Nilsson
23 • Gammalt möter nytt Kultur och sevärdheter i ny tid
Norra delen av Sölvesborgs kommun, med Norje som centralort, är en historisk bygd. Vad händer när den nya tidentränger sig på även i en historisk bygd. En framgångsrik hembygdsföreningen engagerar folket i kommundelen. Seminarium: 1 – Kulturen som del av turist- och upplevelsenäringen.
24 • Vesan – Jordbruk, gris- och kycklinguppfödning
Vesan, norra Europas största invallningsföretag, med en av Sveriges lägsta punkter och en fantastisk jordmån, som producerar något av landets bästa vete samt potatis, betor mm. Runt Vesan finns också uppfödning av grisar och kycklingar i stor omfattning. Seminarium: 1– Utvecklingstendenser inom lantbruket.
25 • Hanö – Turistisk samverkan
Hanö är en ö i Hanöbukten belägen fyra kilometer sydöst om Listerlandets spets. Hanö besöks årligen av tusentals turister, som kommer till ön både med färjan och egna båtar. Seminarium: 1 – Hur samverkar vi för att främja turistnäringen?
26 • Mjällby AIF – Sporten som näringsgren
Mjällby AIF – ett framgångsrikt fotbollslag med fötterna i myllan. Ett professionellt lag i Allsvenskan med ett stort ideellt engagemang bland klubbmedlemmar och supportrar. Seminarium: 1 – Sporten som näringsgren • 2 – Projektet En klubb i varje by
27 • Den nya energin – Energi för hållbar utveckling
Nya lösningar för energiproduktion och odling med minsta möjliga miljöpåverkan. Besök på Karlshamn Energi, VMAB, Mörrums Kronolaxfiske och Elleholms tomatodling. Seminarium: 1 – Grön energi för Landsbygden • 2 – Den nya energin
Kvällen: Hanöhus
Mingel, drinkar och snacks. Trerätters middag med lokalproducerad mat. Underhållning.
Karlshamn
B21
Så här utvecklas Landsbygden Landsbygdsnätverket www.landsbygdsnatverket.se med Leader som metod
B22
The Green Planet
31 • I stilla och strömmande vatten speglas oändliga möjligheter
Inte bara bygdens store son Harry Martinson har blivit betagen och inspirerad av våra många sjöar. Sportfisket är en viktig drivkraft inom besöksnäringen Seminarium: 1 – Harasjömåla Fiskecamp – en betydande turismmagnet mot nya utmaningar! 2 – Laxfiskets betydelse för besöksnäringen – Kronolaxfiske Mörrum
32 • Skolans betydelse för Landsbygden
Ni bjuds på ett besök på en gård som den såg ut för hundra år sedan för att ta del av den pedagogik som bedrivs för hållbar utveckling. Därefter får vi en inblick över hur en ideell förening engagerat sig vid en skolnedläggning och startade en friskola. Seminarium: 1 – Ihre Natur & Kulturskolas pedagogik med fokus Hållbar utveckling 2 – Från Landsbygdsprotest till framgångsrikt skolföretag – Från vanmakt till motmakt
33 • Den nya energin – Energi för hållbar utveckling
Nya lösningar för energiproduktion och odling med minsta möjliga miljöpåverkan. Besök på Karlshamn Energi, VMAB, Mörrums Kronolaxfiske och Elleholms tomatodling. Seminarium: 1 – Grön energi för Landsbygden • 2 – Den nya energin
Kvällen: Eriksberg (31&32) Hanöhus (33)
Middag med underhållning.
Ronneby 41 • Blomstrande skogsbygden – Företag i samverkan
En resa genom ett växlande landskap, från kust till barskog. Resan bjuder bland annat på besök på Sveriges största trädgårdsanläggning, Blomstergården och Älgparken. Seminarium: 1 – Den blomstrande bygden, hur företag samverkar
42 • Omställning Landsbygd
En del av det storskaliga återgår till det småskaliga. Till exempel gårdsbutik och mejeri. Detta gynnar besöksnäringen och det har all verksamhet på landsbygden nytta av. Seminarium: Vid varje besök under resan.
43 • Exkursion, Bräkneåns dalgång – Att leva, överleva och utveckla
Blekinges tre trappsteg och bygder, från skogsbygd till kustbygd och hav. Frågan om hur det är att leva och överleva i en landsbygd som utpekats som riksintresse, med människorna, aktörerna och företagen i fokus. Seminarium: 1 – Bräkneåns dalgång • 2 – Förutsättningar att leva och verka i dalgången Middag med underhållning.
Global Kunskap och Sveaskog AB
www.globalkunskap.se
Ung, viktig och delaktig på landsbygden
ULAND, Mission: Green Living Country Landsbygd FTW
www.uland.se
B24
Verktyg för energiföretagande och samverkan
LRF och Studieförbundet Vuxenskolan
www.lrf.se www.sv.se
Kvällen: Eringsboda brunn
B25
Vindkraftens lokalekonomiska Hela Sverige ska leva nytta
www.helasverige.se
51 • Naturvård och utveckling
Busstur till Björkeryd /Nävragöl med temat – Naturvård, utveckling av bymiljöer och fibernät. Seminarium: 1 – Miljölagstiftningen – en möjlighet eller ett hinder i naturvårdsarbetet • 2 – Hela kommunen behöver fiber
52 • Byarna som tog saken i egna händer B26
Överenskommelsen
www. helasverige.se
Busstur till Sälleryd/ Holmsjö med temat – Byarna som tog saken i egna händer Seminarium: 1 – Vilken betydelse har landsbygdsskolan för en levande landsbygd? 2 – Om att bilda förening för utbyggnad av service anläggningar i bygden
53 • Lokala utvecklingsplaner i skärgårdsmiljö
Buss- och båttur till Hasslö/Aspö med temat – Lokala utvecklingsplaner i skärgårdsmiljö Vi besöker bland annat en av Karlskronas största öar med fast broförbindelse, Hasslö. Seminarium: 1 – Miljö, musik och ungdomar • 2 – Kan militärens nedlagda anläggningar användas till annat
54 • Lokala utvecklingsplaner, kulturhistoria och närproducerad mat
Busstur till Senoren/Sturkö/Tjurkö med temat – Lokala utvecklingsplaner, kulturhistoria och närproducerad mat Seminarium: 1 – Vår kulturhistoria – en möjlighet i besöksnäringen 2 – Landsbygdsutveckling sker när stuprörstänk ersätts med helhetssyn
55 • Östra Blekinge – med ett nytänkande perspektiv Kvällen: Marinmuseum
Busstur till Jämjö/Kristianopel /Torhamn med temat – Östra Blekinge med ett nytänkande perspektiv Seminarium: 1 – En idrottsförening i varje by • 2 – Landsbygdsutveckling genom samverkan
- en internationell TV serie om skogens nya roll för klimatnytta, ekonomi, skogsägare och samhälle
A22
- en internationell TV serie om skogens nya roll för klimatnytta, ekonomi, skogsägare och samhälle
Hur kan byalag och hembygds- Ungdomsstyrelsen föreningar bidra till landsbygdsutveckling?
www.naturbrukskonferensen.se
Seminariet hålls på engelska A21
B8
www.helasverige.se
Resultat från Naturbrukskonferensen i Ockelbo A17
Hur få utrikesfödda att välja landsbygden för arbete och boende?
B14
Linköpings stift och Hela Sverige ska leva, lägger i en högre växel för gemensam energiomställning på landsbygden
A16
B7
www.winnet.se
- kvinnor och män för landbygdens framtid och utveckling A15
Seminariet hålls på engelska
Seminariet tolkas till engelska
Seminariet tolkas till engelska
A14
Landsbygdens framtid tänker vi oss så här
B23
Seminariet tolkas till engelska
Hela Sverige ska leva
– ett verktyg för lokalt och regionalt utvecklingsarbete
Karlskrona
Seminarierna genomförs i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och ABF
Reservation för att smärre justeringar i programmet kan komma att göras.
Mingel, småplock. Middagsbuffé och underhållning. Allt med lokal prägel
Reservation för att smärre justeringar i programmet kan komma att göras.
www.landsbygdsriksdagen.se • www.helasverige.se
www.landsbygdsriksdagen.se • www.helasverige.se
2
Landsbygd
& livskraft
En debatt-tidning från Hela Sverige ska levav
Du kanske inte ser dig själv som bonde Men du bor på landsbygden och är engagerad i din skog, ditt företagande och bygdens frågor. Du tycker det är viktigt med en levande och dynamisk landsbygd och tycker att förutsättningarna för att bruka din skog och driva ditt företag behöver bli bättre. Frågor som äganderätt, svensk livsmedels
Lantbrukarnas Riksförbund, 105 33 Stockholm, 0771-573 573, www.lrf.se. Medlemsservice når du på 020-44 44 33 och
[email protected]
produktion och möjligheten att leva ett gott liv på landet ligger dig varmt om hjärtat. Du kanske inte ser dig själv som bonde. Men du skulle kunna se dig som medlem i LRF. Så blir vi fler som gör mer för ett grönare Sverige. Varmt välkommen!