Landsbygd i Kronoberg Nr 4 Oktober 2012
Utbetalning av jordbrukarstöd 2012 Hösten har kommit och med den kommer också delutbetalningen av miljöersättningarna. I år kommer vi att kunna göra delutbetalningar av miljöersättningarna till nästan samtliga sökanden med några få undantag. Till största delen beror detta på att ansökningarna lämnats in via SAM-internet och därmed inte innehåller så mycket fel. Miljöersättningarna Delutbetalning 11 oktober. Slututbetalning 27 december. Efter det kommer det att göras utbetalningar löpande till dem som inte ingår i dessa utbetalningar. Gårdsstödet Utbetalning 3 december ” 27 december Efter den 27 december kommer även gårdsstödet att betalas ut löpande. Tänk på att det kan ta upp till fem bankdagar innan en utbetalning når sökandens konto.
Ulla-Britt Johansson
[email protected]
Utbetalning av jordbrukarstöd 2012 Återkrav av Gårdsstödet 2009-10 Ledare nr 4, 2012 Kulturmiljöhänsyn i skogen Ekologisk djurhållning – vad innebär det? Håll nöten rena! Inventering av skyddsvärda träd Boken – vårt senast invandrade träd Aktiviteter hösten 2012
Återkrav, gårdsstödet 2009-10 I mitten på juni påbörjade vi på Länsstyrelsen den andra etappen i återkravsarbetet, denna etapp gäller gårdsstödet åren 09-10-
Bakgrunden till återkraven är att Jordbruksverket inventerade hela Sveriges jordbruksmark under åren 2008-2010. Sedan har även uppgifterna om jordbruksmarken uppdaterats när Jordbruksverket har granskat nya flygfoton. Uppgifterna om marken visade att all mark som lantbrukare har angett i SAM-ansökningarna under åren 2009-2010 inte uppfyllde kraven på jordbruksmark för gårdsstöd. Om du har fått gårdsstöd för sådan mark måste du nu betala tillbaka en del av stödet. Under juli-september pågår arbetet med att skicka ut brev till lantbrukare som kan behöva betala tillbaka gårdsstöd för åren 2009-2010. I brevet finns ett preliminärt besked om hur mycket pengar som behöver betalas tillbaka och vilken mark återkravet gäller. I samband med kommuniceringen av återkravet
sid. 1 sid. 1 sid. 2 sid. 2 sid. 3 sid. 4 sid. 5 sid. 6 sid. 7-8
finns möjlighet att lämna synpunkter på den information som lämnats. Efter det kommer beslut om återkraven fattas. Beloppen för återkraven kommer om det är möjligt att dras av från utbetalningen av 2012 års stöd. I annat
fall kan det bli aktuellt att lantbrukaren får göra en inbetalning, en faktura medföljer i så fall beslutet. I Kronobergs län är det cirka 18 % av lantbrukarna som får ett återkrav för 2009 och cirka 9 % för 2010. Den tredje etappen inom återkravsarbetet kommer att påbörjas under hösten och gäller återkrav för gårdsstödet 2008. Detta arbete ska vara klart till årsskiftet 2012. Orsaken till att arbetet med återkraven görs i denna ordning är att utbetalningen för gårdsstödet 2012 ska kunna göras utifrån rätt stödrättsinnehav.
Maria Karlsson
[email protected]
Ledare nr. 4, 2012 Sommaren 2012 blev rätt regnig och återigen påminns man om vilka åkermarker som är låglänta och svåra att bruka. En väl fungerande avvattning och bra täckdikning blir allt viktigare i ett förändrat klimat. Totalt sett verkar dock årets skörd bli något bättre än normalt. Inom landsbygdsstöden i landsbygdsprogrammet (2007-2013) finns fortfarande möjligheter till stöd. Särskilt för den som går i tankar runt att generationskifta sitt jordbruk med hjälp av startstöd eller vill investera i livsmedelsförädling eller miljö är chanserna till stöd goda. Länsstyrelsen i Skåne har från den 1 juli tagit över bitillsynen i Kronobergs län. Det har varit en rätt liten arbetsuppgift för oss under senare år som vi nu med varsam hand överlämnat.
Kulturmiljöhänsyn i skogen Fornlämningarna i skogen berättar om hur människor format landskapet genom historien. Spåren vittnar om försvunna gårdar och byar – ibland med tusenåriga anor. Men fornlämningar skadas ibland av skogsbruk. För att förebygga driver Länsstyrelsen ett Leader-projekt med Skogsstyrelsen och skogsnäringen med fokus på röjningsröseområden, så kallade fossilåkrar eller fornåkrar. Fossil åker är länets vanligaste fornlämning. Bland åldriga odlingsrösen finns ofta både gravar, boplatser och skålgropsstenar (hällristningar). Förutom synliga spår kan fler finnas dolda under humuslagret. Därför gäller det att vara aktsam mot både röjningsrösen och marken emellan. Läs mer i vår broschyr om fossil åker.
I detta nummer informerar vi om både utbetalningar av jordbrukarstöd och det pågående återkravsarbetet. Arbetet med utbetalningar flyter på enligt plan. Som ni säkert läst i lantbrukspressen beräknas gårdsstödet dock bli något lägre i år jämfört med ifjol pga. den starka kronan. Gällande återkrav vill jag återigen påminna om att samma brukare tyvärr kan få flera återkrav eftersom arbetet sker stegvis allteftersom Jordbruksverket ger oss datastöd och uppdrag.
Lagskydd och hänsyn Länets ca 33 000 registrerade fornlämningar finns i FORNSÖK på Riksantikvarieämbetets webbplats. Vårt gemensamma kulturarv skyddas enligt lag. Skogsbruket måste ta den hänsyn som lagen kräver. Trots lagstiftning och goda intentioner skadas kulturmiljöer. Orsaken är ofta otydliga direktiv till den som arbetar i skogen och brister i kommunikationen mellan inblandade parter. I värsta fall kan oersättliga kulturvärden förstöras.
Stefan Carlsson Landsbygdsdirektör
Föryngringen – en kritisk fas Efter att skogen avverkats är det dags att föryngra. Markberedning riskerar att skada fornlämningar. Därför är det viktigt att välja en skonsam föryngringsmetod. Det brukar vara tillåtet att markbereda i fossil åker, men det är inte tillåtet att skada fornlämningen. Plantering med behandlade plantor utan markberedning (grönrisplantering)
eller grund, riktad markberedning med grävmaskin, där humusen skalas av och mineraljorden blottas, är skonsammast. Men innan du föryngrar behövs tillstånd från Länsstyrelsen. Vid andra fornlämningar än fossil åker brukar man inte få markbereda. Mer information kan du få genom Länsstyrelsen.
Planta i mineraljordsfläck efter riktad markberedning med grävmaskin.
Råd inför skogsbruksåtgärder Både den som beställer och utför arbete i skog måste ha kunskap om fornlämningar. En kunnig maskinförare är A och O för en god kulturmiljöhänsyn, men det krävs även god planering, bra kommunikation och skonsamma metoder. Skogsstyrelsen kan ge dig fler råd. Höstträffar Under hösten anordnas träffar för skogsbruket med fokus på fossil åker och föryngring. Markägarträffar blir det under nästa år. Håll utkik på Länsstyrelsens webbplats!
Jenny Ameziane Projektledare
[email protected]
Ekologisk djurhållning – vad innebär det? Söker du ersättning för ekologisk djurhållning måste du vara insatt i vilka regler som gäller. Du får en högre ersättning eftersom det krävs mer av dig. Det finns två nivåer av ersättning, beroende på om du är certifierad eller inte. Du får en högre ersättning om du är certifierad via ett kontrollorgan. Är du inte certifierad får du miljöersättning för kretsloppsinriktad produktion. Foder Allt foder av jordbruksursprung som djuren får ska vara ekologiskt odlat och till största delen vara egenproducerat, dvs. komma från din egen mark där du söker ekologisk ersättning. Allt skördat foder som köps in ska vara odlat på mark som är certifierat av ett godkänt kontrollorgan. Inköpt kraftfoder ska vara ekologiskt, oavsett hur lite som köps in. Till idisslare ska minst 60 % av ts-innehållet i den dagliga fodergivan vara grovfoder.
Även om djuren endast får grovfoder i fri tillgång ska det finnas nedskrivet.
Djurens ursprung Inköpta djur ska vara ekologiskt uppfödda, dvs. komma från certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion. I undantagsfall får enstaka konventionellt uppfödda avelsdjur köpas in om man försökt, men inte lyckts få tag i ekolo-
giska djur. Skälen till att konventionella djur har köpts in ska alltid dokumenteras. Djurmiljö Huvudregeln är att alla djur ska hållas lösgående. Nötkreatur i stallar byggda före 24 augusti 2000 får hållas bundna under förutsättning att de har tillgång till daglig utevistelse under en maximalt utsträckt tid före och efter betesperioden. Detta undantag gäller t.o.m. 31 december 2013. Vid om- och tillbyggnader ska i första hand lösdriftslösningar väljas, eller lösningar som möjliggör rastning två ggr i veckan.
Alla nötkreatur, får och getter ska ha tillgång till bete under betesperioden. Generellt gäller att djuren ska vara ute så länge det är möjligt under höst och vår. Vid bete och utevistelse ska hänsyn tas till om det är lämpligt för djurens välbefinnande samt markens tillstånd. Tjurar över ett år får hållas utomhus på rastgård istället för på bete. Hälso- och sjukvård Inga förebyggande behandlingar får göras. Det är till exempel inte tillåtet att avmaska djuren i förebyggande syfte utan endast när djuren visar symptom eller träckprov visar på behov. Problem med parasiter och andra hälsoproblem ska förebyggas genom lämpliga uppfödningsmodeller och lämplig djurtäthet. Finns det problem med hälsoläget i besättningen måste du vidta åtgärder för detta. Ett exempel på att minska problem med parasiter är att tillämpa betesrotation.
Ett sjukt eller skadat djur måste alltid få nödvändig vård. Behandling med vaccin och bedövningsmedel är tillåtet när det är befogat av veterinärmedicinska skäl. Viktigt att dokumentera! Vid en kontroll måste du kunna visa upp skriftlig dokumentation över betesperiodens start och slut för idisslare, fodrets ursprung och foderstat för alla djurgrupper. Samt om djur som du köpt in är ekologiska eller inte. Dessa uppgifter kan nedtecknas på ett vanligt papper eller på stalljournalens anteckningssidor. Enklast är att använda Jordbruksverkets framtagna dokumentationsmall för ekologisk djurhållning. Fyller du i den har du dokumenterat de uppgifter som ska visas vid en kontroll från länsstyrelsen. Dokumentationsmallen hittar du på jordbruksverkets hemsida via nedanstående länk, http://www.sjv.se/download/18.2 07049b811dd8a513dc80001283/ Dokumentation_djurh%C3%A 5llning.doc Har du inte möjlighet att skriva ut mallen från internet kontakta länsstyrelsen så skickar vi dig en papperskopia. Vid en kontroll ska länsstyrelsen kunna stämma av uppgifterna som du lämnar mot din bokföring, verifikationer och andra dokument.
Så här ser dokumentationsmallen ut.
Elin Briland
[email protected]
Håll nöten rena! Av: Elin Briland Nu när hösten är här är det snart dags att stalla in djuren. Djur som går på bete håller sig oftast rena och fina, förutsatt att de inte går i gyttja. Under stallperioden kan det krävas lite mera jobb för att hålla djuren rena från gödsel. Du som djurägare är skyldig att hålla dina djur tillfredställande rena. I djurskyddslagen står det att djurens liggytor ska hållas rena och torra samt vara anpassade efter djurslag och stallklimat. Hälsoeffekter Rena djur är friskare djur genom att de har bättre motståndskraft mot olika sjukdomar. Djuren drabbas av färre klövproblem och risken för infektioner av olika slag, t.ex. navelinfektion hos kalvar, blir mindre. Renare juver minskar rengöringstiden vid mjölkning eller att den diande kalven får i sig onödigt mycket smuts. Friska djur har bättre förutsättningar att producera mer och är därmed lönsammare. Du vinner mycket på att ha det rent hos djuren.
Djuren ska ha en torr och ren liggplats.
Hygien Ur livsmedelshygienisk synpunkt är det viktigt att djuren är rena vid slakt. Gödselförorenade djur ökar risken för att köttet blir nedsmutsat och kan leda till att människor drabbas av allvarliga sjukdomar, såsom EHEC. Det är djurägarens ansvar att djuren är rena när de lämnas till slakt. Gödselförorenade djur leder dessutom till avdrag på slaktav-
räkningen, vilket är onödiga pengar att förlora. Renlighet i praktiken Det tar tid att rengöra ett smutsigt djur då det ska till slakt. Det är bättre att lägga tid på förebyggande arbete för att hålla djuren rena, både av djurskyddsskäl och ur arbetstidsåtgång. I alla typer av inhysningssystem är det allra viktigaste för att djuren ska hålla sig rena att de alltid erbjuds en torr och ren liggplats. Strö ordentligt och skrapa ofta. Av många skäl är det viktigt att ge djuren en balanserad foderstat med vatten och foder av god hygienisk kvalitet. Ett är för att undvika diarréer som orsakar smutsiga djur.
Klipp djuren vid installningen.
Klipp djuren direkt vid installningen. En kort päls hjälper djuren att hålla sig rena. Klippning av hela djuret är en fördel, men framför allt bör bakdelen och svansen klippas, liksom under buken. Tänk på din egen säkerhet vid klippningen. Djuret bör låsas fast, allra helst i en korrekt utformad hanteringsbox. Uppbundna djur Se till att båslängden är anpassad efter djurets storlek. Utnyttja möjligheten att kombinera storleken på djuret med storleken på båset i ladugårdar med olika längd och bredd på båsplatserna. Kontrollera så att båsavskiljare sitter på rätt avstånd i båsen så att inte djuren lägger sig åt fel håll och därmed gödslar långt upp i båset. Strö ordentligt och skrapa ofta. Djurets renhet påverkas mycket av rutinerna för gödselskrapning och ströning. Det är nödvändigt att skrapa
gödsel både före och efter utfodring. Djur i lösdrift Strö ordentligt i liggavdelningarna. Försök att lägga lite tid på att jaga in spaltliggare i liggbåsen då djuren är nyinstallade, för att förhoppningsvis lära dem att ligga på rätt plats. Ha gärna några extra liggbås för att lågrankade djur verkligen ska våga gå in och lägga sig. Liggbåset ska luta mot gödselgången för att ev. urin ska kunna rinna undan. Skrapa gödsel ofta och regelbundet och håll rent runt foderbord och foderhäckar. Se till att urindräneringen fungerar. Var noga vid anläggning av djupströbädd, snåla inte med halmen. För lite halm vid anläggningen ger en kladdig yta på grund av att det blir svårt att få bädden att börja brinna ihop. För att hjälpa till att ”brinna igång” bädden kan man lägga ett lager brunnen gödsel i botten. Spaltboxar kräver rätt beläggning för att fungera optimalt. Både över- och underbeläggning kan leda till smutsiga djur. Sammanfattning Klipp djuren vid installning. Snåla inte med strö. Ge foder och vatten av god hygienisk kvalitet. Goda rutiner för gödselskrapning och utfodring ger renare djur.
Läs mer i broschyren Rena nötkreatur, som finns att ladda ner eller beställa via Svenska Djurhälsovårdens hemsida, www.svdhv.org.
Träd som växer i inägomarker, eller före detta inägomarker, har en historia i ett öppet eller halvöppet landskap. För att träden ska finnas kvar och de biologiska värdena ska bestå, är oftast det bästa att marken runt dessa träd betas. Några av de stödformer som kan vara lämpade på dessa marker är:
Inventering av skyddsvärda träd Uppvidinge ingår i en biologiskt intressant region i östra Småland. Området hyser många hotade arter som är knutna till ängs- och betesmarkerna och träden som växer där. För att öka kunskapen om de biologiska värdena i området, samt för att förbättra livsvillkoren för hotade arter i vardagslandskapet, har flera myndigheter och aktörer gått samman för att arbeta strategiskt med en ”Landskapsstrategi för Östra Småland”. Mer finns att läsa på Länsstyrelsens hemsida.
Kartan visar områden med skyddsvärda träd i Gödeshult med omnejd. Röda och blå punkter är träd med skötselbehov. Flera intressanta fynd har gjorts, både av träd och av de organismer som lever på eller i träden. Fler byar i Uppvidinge kommun kommer att inventeras under hösten. Syftet med inventeringen är att fånga upp de träd som är i behov av skötsel, dvs. restaurering av omkringliggande mark. Resultaten visar att det finns flera träd som är i behov av åtgärder inom de närmsta 3-10 åren.
”Starhotellet”, en ek som växer i Abrahamsmåla, är bostad för flera starar. Foto: Jonas Wäglind.
Som ett led i arbetet med åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd och för att öka kunskapen om denna region har Länsstyrelsen låtit inventera skyddsvärda träd i flera byar i Uppvidinge. Grova träd (över 80 cm i diameter), hålträd och hamlade träd samt döda träd inventeras. Grova och gamla träd är livsmiljöer för en stor variation av arter. En enda ek kan ensam, ”från topp till tå”, hålla flera tusen olika arter.
Restaureringsstödet – du arbetar efter en femårig plan för restaurering som du skapar ihop med Länsstyrelsen. Målet är att marken blir en betesmark som kan klassas till ”särskilda värden” eller ”mosaikbetesmark”. Ersättningsnivån är 3 600 kr/ha och år under den tid du restaurerar marken, vanligtvis fem år. När restaureringen är genomförd och godkänd åtar du dig att dessutom sköta marken som betesmark i ytterligare fem år. Betesmarker med särskilda värden – detta gäller för områden med höga natur- eller kulturvärden, och tillåter fler träd/ha än områden med allmänna värden. Mosaikbetesmarker – dessa marker har en tydlig historik som betesmark eller mark som hävdats. Stödet lämpar sig för de marker som inte bör ingå i de ”vanliga” ersättningsformerna för betesmarker, pga. att de biologiska värdena som finns i träden är så höga att man bör spara en större andel. Du har alltid möjlighet att få en rådgivning kring stödformerna för restaurering eller skötsel av dina betesmarker med skyddsvärda träd. Kontakta landsbygdsenheten för en rådgivning!
Här visas rödbrun blekspik, en lav som är beroende av ett öppet odlingslandskap. Foto: Jonas Wäglind
Ellen Flygare
[email protected]
Boken - vårt senast invandrade träd
ned ligninet i veden och lämnar efter sig en vit till ljusgul röta. Svampens mycel "spränger" sönder stammen. Fnöskticka är också väldigt vanlig på björk.
Boken är ett av våra ädla lövträd och vandrade in i Sverige söderifrån för ca 3500 år sedan, en sen invandring. Den bildar sammanhängande skogar i Sydsverige. Längre norrut är den sällsynt och finns som odlad norrut till Uppland. I vårt län finns både naturliga förekomster, men även exempel på att den planterats in. Egenskaper Boken trivs bäst på mullrik, kalkhaltig, lerblandad moränmark med rörligt grundvatten, men är inte alltför kräsen. Det får bara inte vara alldeles för magert och torrt. Boken har ett kraftigt, tämligen ytligt rotsystem. Den är relativt köldhärdig, men känslig för vårfrost och uppnår sällan 400 års ålder. Bok är ett stort träd med tät krona, slät grå bark och glänsande gröna blad. Kronan är mycket tät, grenarna breder ut sig vågrätt och bladen bildar en tät mosaik. Detta gör att nästan inget ljus släpps igenom, men unga bokar är skuggfördragande och boken kan föryngra sig under de vuxna trädens slutna krontak. Här är det annars alldeles för skuggigt för andra växter och den tjocka lövförnan av svårnedbrytbara löv ger en särskild karaktär åt bokskogarna. På våren, innan lövsprickningen, får dock de tidiga vårarterna tillgång till solljuset och möjlighet att ge en, ofta riklig, blomning. Boken heter på latin Fagus sylvatica. Artnamnet sylvatica kommer av latinets sylva (skog) och betyder 'växer i skog'. Det svenska namnet bok (böök) är känt sedan medeltiden och var ursprungligen namnet för "träd". Äldre träd angrips ofta av nedbrytningssvampen fnöskticka, en s.k. vitrötare som bryter
Denna bok mäter 584 cm i omkrets och växer på golfbanan i Araby. Bland bokarna var detta den grövsta i länsstyrelsens trädtävling 2007.
Historisk användning Bokollonen mognar under hösten och faller av strax innan löven fälls. De är eftertraktad föda för både däggdjur och fåglar, t.ex. ekorrar, vildsvin och nötskrikor som också hjälper till att sprida fröna. Bokollonen lär orsaka ett slags yrsel eller rusighet. Det påstods kunna märkas hos svin som gick i bokskogen. Att hålla svin i ollonskog var en viktig del i den gamla djurhållningen och var strängt reglerad först i de gamla landsskapslagarna från medeltiden och senare i ”Sweriges Rikes Lag 1734, Byggnings-Balk, 12 Kap. Huru svin må i ollonskog släppas. 1 §. Ega flere ollonskog samman; då skola de i rättan tid sig förena, huru många swin der kunna födas, och släppe sedan hwar in efter ty, som han del i skog eger. Släpper någon flera in; hafwen de andre wåld att taga dem upp, och han böte en mark för hwart swin, och skadan åter. Eger han ej sjelf så många swin, som han på sin del föda
kan; stånde honom fritt andras swin för lega intaga. Gör han det ej; då må de andre hans del saklöst nyttja.” Etc. Bokvirket är ljust, hårt, hållfast och rakfibrigt. Förr utvanns en mängd olika produkter genom torrdestillation, bl.a. ättiksyra och bakelit (plastålderns föregångsmaterial), samt pottaska, bränslekol och smörkärl. Inom jordbruket användes den till redskapsskaft, årder och ok. Olja från ollonen lämpar sig till bränsle i oljelampor och för såpkokning. Den som led av såriga läppar och tandkött kunde få lindring genom att tugga bladen. Våra förfäder använde ofta barkstycken eller tunna träplattor från bokträdet för att rista sina runor i, s.k. bokstavar. Boken har också ansetts vara ett heligt träd. Nutida användning Idag används bokvirke till parkett, möbler, möbelfanér, paneler, glasspinnar, leksaker, massa (av klenvirke) och bränsle. Bokar med avvikande form och färg, t.ex. blodbok, har tagits tillvara för odling. Boken används också som en uppskattad, tät häckväxt där bladen sitter kvar hela vintern. Det gör de för övrigt också på unga bokplantor och på stamskott på äldre bokar.
Lennart Persson Lennart som arbetat hos oss tidigare, arbetar numera i Jönköpings län.
Hösten 2012 Detta nyhetsblad ingår i det svenska landsbygdsprogrammet som finansieras av Sverige och EU. Här finns både aktiviteter i länsstyrelsens regi och upphandlade aktiviteter.
Hur sköter jag min allé? Välkommen till en informationsträff om skötsel av alléer! Länsstyrelsen informerar om villkoren för att få stöd för återskapande av alléer. Arborister från Arbori medverkar för att tala om beskärning, säkerhetsaspekter och aktuella trädsjukdomar. Även fältövning ingår, medtag varma kläder. Datum och platser:
Lokal Matresa Länet bubblar av matföretag! Besökte ni Mat2012-mässan i Växjö så träffade ni många av dem där. Följ med på en inspirerande resa och träffa några av dem som verkar runt sjön Åsnen.
Pomologen Erik Håkansson lär oss mer om äppelodling och äpple. Agnes gårdsmejeri - vi får reda på hur ” Singel Cow Cheese ” kom till och även träffa fjällkorna Agnes och Pärla. Vi får förstärkt förmiddagsfika. Rita och Lennart Fröberg och deras grönsakodlingar - de berättar om hur odlingsåret ser ut och ger tips på hur man kan lyckas med sin odlingsgärning. Åsnens rökeri lär oss mer om hur det är att vara yrkesfiskare i insjö och hur man kan förädla dessa produkter.
Datum: Söndagen den 14 oktober
Onsdagen den 3 oktober, Agunnaryds Bygdegård
Påstigning i Växjö Preem Norremarksrondellen kl. 09.30. Åter i Växjö kl. 19.00.
Tid: Kl. 17.00-21.00 (ca)
Kostnad: 300 kr + moms. Mat och fika ingår.
Vi bjuder på fika.
Anmälan senast den 8 oktober på länsstyrelsens hemsida, www.lansstyrelsen.se/kronoberg, via kalendern.
Anmälan senast den 1 oktober på länsstyrelsens hemsida, www.lansstyrelsen.se/kronoberg, via kalendern.
Välkommen hälsar Malin Fernholm, Svenska kockars förening Småland och Slow Food Värend.
Välkomna hälsar Ellen Flygare. Studieresa för fårägare HACCP-repetition Arbetar du med livsmedelsförädling, har en HACCP-plan och känner att du behöver en uppfräschning och genomgång av den? Då passar denna kurs för dig! Per Nilson, Profox, erbjuder en tvådagarskurs med fokus på de deltagande företagens livsmedelssäkerhet. Tonvikt ligger på vilka mikroorganismer som finns i olika livsmedel och hur dessa kontrolleras. Du får flera praktiska exempel på hur du, så enkelt och kostnadseffektivt som möjligt, löser eventuella problem. Vi tar också upp de andra farorna, bland annat hur man ska se på faror med allergener.
Årets fårresa äger rum fredagen den 26 oktober. Vi besöker intressanta fårföretag. Avresa: Kl. 08.10 Motell Ljungby, 08.50 Kiosken Forsa Alvesta, 09.10 Preem Norremarksrondellen,Växjö, Sören Lilja, Hörda, Ingelstad Fårhus byggt 2009 med inspektionsgång utmed ytterväggarna. 110 korsningstackor finull/texel som lammar i februari. 30-tal pälstackor med lamning i slutet av april. Malin Gunnarsson, Långasjölamm, Långasjö 100 pälstackor som lammar i april. Säljer lammköttlådor, skinn samt ull. KRAV-certifierad produktion, www.langasjolamm.com
Per har mångårig erfarenhet av kvalitetsfrågor, lagar, egenkontroll och HACCP.
Ekovilt-slakteri, Lönashult Vi får en rundvisning på slakteriet, som numera är godkänt även för lammslakt, www.ekovilt.se
Datum och platser:
Åter Växjö ca kl. 17.20, åter Ljungby ca kl. 18.00
Tisdagen den 9 och 23 oktober, Hotell Rådmannen Alvesta, kl. 10.00-15.00
Resan är kostandsfri. Du betalar din lunch, ca 125 kr.
Kostnad: 500 kr + moms inkl. lunch och fika. Anmälan senast den 2 oktober på länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/kronoberg, via kalendern. Välkommen hälsar Malin Fernholm.
Anmälan senast den 18 oktober på länsstyrelsens hemsida, www.lansstyrelsen.se/kronoberg.se, via kalendern. Ange namn, adress samt påstigningsplats. Max 50 personer. Välkomna hälsar Anna-Karin Nyqvist och Kronobergs läns fåravelsförening.
Greppa Näringen 2012-2014 Verksamheten i Greppa Näringen In0nebär kostnadsfri rådgivning om åtgärder som ökar växtnäringseffektiviteten i jordbruket. Även rådgivning om säker användning av växtskyddsmedel samt energibesparing ingår. Rådgivningen vänder sig i första hand till företag med över 50 ha åkermark och/eller mer än 25 djurenheter. Tidigare besök har inneburit att rådgivare och lantbrukare ökat sin kunskap i miljöfrågor och gjort att verksamma, ofta lönsamma, miljöåtgärder genomförts på gårdarna.
ODR Total Lantbruk Kronobergs län
Nya medarbetare
Följande företag har Länsstyrelsen rådgivningsavtal med till maj 2014: Erika Vestgöte Dreber, tel. 0767-633 850 HS Rådgivning Agri AB, tel. 0709-988 253 LG Husdjurstjänst AB, tel. 013-317 567 Växa Sverige, tel. 0511-771 119
Victoria Ragnmark
Victoria är husdjursagronom och har i sommar börjat arbeta hos oss som djurskyddshandläggare.
Välkommen att ta kontakt för ett besök på din gård.
Prissättning Maria Österåker, ekonomie doktor och författare till boken ”Ta betalt! Prissättning för skapande branscher”, har lärt många småföretagare att ta betalt, sticka ut och att tänka i nya banor. Kursen passar alla som upplever det svårt att sätta rätt pris på sina produkter eller tjänster.
Björn Elmqvist Björn är lantmästare och har i sommar och under resten av 2012 arbete hos oss i återkravsverksamheten av jordbrukarstöd.
Priset påverkas av dina kostnader, dina konkurrenter, dina kunder och av dig själv. Maria diskuterar fyra perspektiv på prissättning; självbaserad, kostnadsbaserad, kundbaserad och marknadsbaserad prissättning. Hon går igenom de fällor du riskerar att trilla i samtidigt som hon ger verktyg för att skapa värde i det du säljer. Tid: Onsdagen den 7 november, kl. 17.00-20.00. Plats: Alvesta Folkets hus Anmälan senast den 31 oktober på länsstyrelsens hemsida, www.lansstyrelsen.se/kronoberg, via kalendern. Välkommen hälsar Malin Fernholm.
Landsbygd i Kronoberg
Ansvarig utgivare: Stefan Carlsson
ISSN 1400-8467
Redaktör: Stefan Carlsson 0470-863 24 Layout, redigering: Elisabeth Pettersson Postadress 351 86 VÄXJÖ
Besöksadress Kungsgatan 8
Telefon 0470-860 00
Fax 0470-862 20
0470-863 24
Webbplats www.lansstyrelsen.se/kronoberg