Kävlinge kommun
Årsredovisning 2008
Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 Kävlinge kommuns organisation
4
Förvaltningsberättelse Samägda och smverkande bolag och organisationer
5
Viktiga händelser
5
Omvärldsanalys
6
Uppföljning av strategiska mål
10
Finansiell analys
13
Personalredovisning
19
Kommunstyrelsen
23
Tekniska nämnden
26
Miljönämnden
30
Kulturnämnden
33
Socialnämnden
40
Övriga nämnder
46
Räkenskapsmaterial
Innehåll och textbearbetning: Ekonomiavdelningen Layout: Informationsenheten Foto: Joanna Bladh Tryck: Grahns tryckeri
Utveckling i korthet
48
Resultaträkning
49
Balansräkning
50
Finansieringsanalys
51
Driftbudgetavräkning
52
Investeringsredovisning
54
Exploateringsredovisning
56
Noter och redovisningsprinciper
57
Direktiv och uppdrag
62
VA-verksamhet
65
Diagram
66
Ekonomisk ordlista
67
Revisionsberättelse
69
År 2008 – Positivt, trots allt! Kommunstyrelsens ordförande har ordet Plus för tionde året i rad Så här mitt uppe i en global finanskris känns det skönt att kunna konstatera att vi har en välskött kommun med ett starkt bokslut och plussiffror för tionde året i rad. Den här gången blev resultatet plus 25,6 miljoner kronor. Naturligtvis påverkades vi av finanskrisen. Vid årsskiftet hade vår värdeportfölj, på grund av sjunkande aktievärde tappat 12,7 miljoner kronor. Att vi trots detta kan visa plusresultat känns bra. Lika bra känns det att vår likviditet ökat med 15,3 miljoner kronor till 150,2 miljoner kronor. Detta är en trygghet inför framtiden.
Med segel mot framtiden Vårt visionsdokument Kävlinge kommun – Med segel mot framtiden antogs av kommunfullmäktige i början av året. Här målar vi upp en tvärpolitisk vision inför framtiden för att förbli en välmående kommun med ambitionen att ligga steget före. Visionen är utåtriktad och bygger på vad vi alla i kommunen tillsammans kan göra. Dialogen med invånarna har därför varit en viktig förutsättning för att utforma visionen. Lika viktigt blir kommuninvånarnas delaktighet i att förverkliga den och dess huvudtankar, nämligen: • • •
Att vara en attraktiv boendekommun med balans mellan tätort och landsbygd Att förbättra förutsättningarna för att driva och starta företag, samt Att ha en bra dialog med våra medborgare
Fortsatt hög inflyttning Vår kommun fortsätter att växa. 2008 ökade invånarantalet med 509 personer, det vill säga 1,8 procent. Detta är till och med lite över vår målsättning på 1,5 procent. Den avmattning i bostadsbyggandet som startade under årets sista månader kommer dock att påverka befolkningsökningstakten de närmaste åren. Allt tyder dock på att vår attraktivitet består och att avmattningen endast blir tillfällig. Alltså gäller det att ta sikte på framtiden. Ett sätt att göra det är att planera. Under hela året har arbetet med Översiktsplan 2010 bedrivits. Alla verksamheter har varit inblandade och vi har med hjälp av kloka synpunkter från våra kommuninvånare nu ett dokument som ska utgöra en bas för vår fortsatta utveckling. Planen kommer att fastställas av kommunfullmäktige under 2009.
Näringsliv i ständig förändring Näringslivet är en motor i kommunen och står i stän-
dig förändring. Förändringar kan både vara positiva och negativa. En stor negativ förändring var att ett av kommunens mest anrika företag Swedish Meats stängde sin verksamhet i Kävlinge för gott. Positivt är det däremot att deras centralt belägna fastighet nu planeras för bostadsbebyggelse, handel och småföretagsamhet. En positiv nyhet var att vi i kommunen för första gången deltog i projektet sommarlovsentreprenörerna. Gymnasieungdomar fick möjlighet att under sommaren pröva på företagsamhet och entreprenörskap. Projektet slog mycket väl ut och en fortsättning planeras för 2009. Förändring och nytänkande var också ämnen vid en välbesökt och lyckad näringslivsdag under året. Denna återkommande dialog mellan kommun och företagare är ett viktigt inslag för kommunens näringslivspolitik.
Nu kavlar vi upp ärmarna 2008 blev som sagt ett bra år för kommunen. För det vill jag rikta ett stort tack både till förtroendevalda och anställda. Jag vet vilket jobb och engagemang ni lagt ner och beundrar er för det. Vi har nu ett bra bokslut i ryggen och en verksamhet som tydligt är på gång, men vi står också inför ett år då våra förutsättningar kommer att försämras. Skatteprognoserna som kommer in visar en tydligt neråtgående trend och den globala lågkonjunkturen verkar hålla i sig. Det blir därför till att kavla upp ärmarna och gilla läget. Våra förutsättningar att rida ut stormen är mycket gynnsamma, men vi får inget gratis. Med stor ödmjukhet inför uppgiften och ännu större tillit till alla er i organisationen säger jag därför välkommen till 2009, det kommer att bli ett spännande år.
Pia Almström Kommunstyrelsens ordförande
Kävlinge kommuns organisation
Kommunfullmäktige
S M SD Fp C Kd Mp V 17 12 6 4 3 1 1 1
Revisionen
Kommunstyrelsen
Valnämnd
Kommunala bolag
Samverkan
KKB Fastigheter AB
Landskrona-KävlingeSvalövs Gymnasieförbund
Överförmyndarnämnd
Kommunassurans Syd Försäkrings AB
Teknisk nämnd
Sydvatten AB SYSAV Räddningstjänsten Syd
Miljönämnd
Kulturnämnd
Socialnämnd
Kommunfullmäktige
Koncernen
Kommunfullmäktige är Kävlinge kommuns högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller på annat sätt är av större vikt. Exempel på ärenden i kommunfullmäktige är budget och utdebitering, bokslut och ansvarsfrihet, reglementen för nämnder, övergripande taxor, översikts- och detaljplaner samt verksamhetsplaner. Kommunfullmäktige består av 45 ledamöter och 28 ersättare. Mandatfördelningen är S 17, M 12, Sd 6, Fp 4, C 3, Kd 1, Mp 1 och V 1.
KKB Fastigheter AB
Kävlinge kommun har ett dotterbolag, KKB Fastigheter AB, KKB. Kommunens ägarandel i KKB uppgår till 100 procent. KKB är ett så kallat allmännyttigt bostadsbolag och hyr främst ut lägenheter men även verksamhetslokaler.
Förvaltningsberättelse Kommundirektör: Bo Ekensteen Ekonomichef: Mikael Persson
Samägda och samverkande bolag och organisationer
Viktiga händelser
Kävlinge kommun samäger bolag och samverkar i kommunalförbund med andra kommuner. I följande organisationer har Kävlinge kommun mindre andelar: Kommunassurans Syd AB, Sydvatten, Räddningstjänsten Syd, Gymnasieförbundet och SYSAV.
Årets resultat för Kävlinge kommun blev 25,6 mkr vilket gör att kommunen står fortsatt ekonomiskt stark inför framtida utmaningar. Samtliga finansiella mål uppfylldes under året.
Kommunassurans Syd AB Kommunförbundet Skåne beviljades 2005 koncession för ett skadeförsäkringsbolag, Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolaget har 40 delägande kommuner i Skåne, Småland, Blekinge, Halland och delar av Västra Götaland och ska verka som försäkringsbolag för dessa. Ägarandelen uppgår till 2,23 procent.
Sydvatten Sydvatten är ett kommunägt företag som producerar vatten och ägs av 13 delägarkommuner. Ägarandelen uppgår till 3,53 procent.
Gymnasieförbundet De tre kommunerna Landskrona, Kävlinge och Svalöv driver sedan 1992 ett gemensamt gymnasieförbund. Gymnasieförbundet erbjuder 14 gymnasieprogram och gymnasiesärskola fördelade på sju självständiga skolor i de tre kommunerna. Ägarandelen uppgår till 9 procent.
Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten Syd är ett kommunalförbund mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Verksamhetsområdet skall vara inriktat på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Ägarandelen uppgår till 8,9 procent.
Sysav Sysav, Sydskånes avfalls aktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att svara för den regionala avfallshanteringen åt de 14 kommunerna i södra Skåne. Företaget ansvarar för att projektera, bygga och driva de regionala behandlings- och avfallsanläggningar som behövs för att kunna omhänderta, återvinna och behandla avfall. Detta regleras i det konsortialavtal som gäller till och med 2025. Ägarandelen uppgår till 3,8 procent.
Stark ekonomi
Kävlinge kommun – med segel mot framtiden I början av året antogs visionsdokumentet ”Kävlinge kommun – med segel mot framtiden”. Visionen ska fungera som en vägledning, när vi tar sikte på vår framtida kommun och är nu ett viktigt underlag för nämndernas utvecklingsarbete.
Nyvångsskolan ”Bäst i klassen” Under året har Nyvångsskolan erhållit utmärkelsen ”Bäst i klassen” för sitt systematiska arbete kring etik och värdegrundsfrågor.
Kvalitetssäkring med Qualis Kvalitetsutvecklings- och kvalitetssäkringstrukturen Qualis introducerades i förskolorna och skolorna under våren. Strax före årets slut granskades skolan i Annebro, som blev den första certifierade enheten i Kävlinge.
Kävlinge Östra centrum Under året har den konkreta planläggningen av det stora ombyggnadsområdet centralt i Kävlinge påbörjats med framtagande och samråd kring planprogram för Kävlinge Östra Centrum.
Projektet ”Gränslösa möjligheter” Samverkansfrågorna både internt och externt har stått i fokus för att skapa bättre insatser för berörda kommuninvånare. Projektet gränslösa möjligheter skapar samarbetsstrukturer mellan socialtjänst, skola och förskola, primärvård och polis.
Bra betyg för äldrevården Kävlinge kommun får bra betyg i Socialstyrelsens undersökning över alla landets kommuner och landsting. Personaltäthet, delaktighet och närståendestöd är några av de områden som ger högst betyg och totalt hamnar kommunen över både genomsnittsbetyget för Skåne och Sverige.
Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet.
Världsekonomin tvärnitar Efter flera år med hög global tillväxt försämrades den globala konjunkturen hastigt under hösten, främst till följd av att den finansiella krisen blev akut. Den globala tillväxten 2009 beräknas bli den svagaste sedan konjunkturnedgången 1991. Förhoppningarna om att den amerikanska ekonomin skulle mjuklanda kom ordentligt på skam. USA har nu under drygt ett år varit inne i en recession och osäkerheten är stor kring hur länge den varar. Nedgången är bred och påverkar hela ekonomin. Bostadspriserna fortsätter att sjunka och hushållens sparande tros öka. En starkare dollar och svag efterfråga gör att exporten minskar kraftigt samtidigt som företagens investeringar minskar. Troligt är att det först 2010 blir en svag tillväxt i den amerikanska ekonomin. Även tillväxtekonomierna som Kina och Indien påverkas av den globala lågkonjunkturen. Deras inhemska konsumtion är fortsatt god men kan inte väga upp den kraftigt minskande exporten och företagen drar ner på produktionen och sina investeringar.
Hushållens konsumtion utgör ungefär hälften av BNP och hur de agerar har stor betydelse. Skattesänkningar, lägre räntor och kraftigt fallande inflation är positiva signaler för hushållen. Trots detta ser det ut som konsumtionen faller 2009, främst beroende på ett ökat sparande, en skakig bostadsmarknad och den stora osäkerheten som finns på arbetsmarknaden. Den negativa avslutningen 2007 på Stockholmsbörsen fortsatta under 2008. Det första halvåret var tillbakagången 19 procent jämfört med årsskiftet. Finanskrisen trappades upp i samband med att investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs i september. Banksystemet förlamades, räntorna steg och aktiekurserna rasade. Stockholmsbörsens OMXSPI index föll med 41 procent för helåret och var tillbaka på samma nivå som 2004. Även 2009 har börsen gått tillbaka och till och med februari månad var nedgången 3,3 procent. BNP-tillväxt i procent 2006
2007
2008
2009
2010
Euroområdet i recession
Världen
5,4
5,1
3,4
0,6
2,9
Tillväxten 2009 i euroområdet kan bli den svagaste sedan andra världskriget. Exporten föll rekordmycket 2008 till följd av en stigande euro och svaga exportmarknader. Det finns dock en del positiva signaler som att inflationen sjunker, räntorna vänder ner, euron försvagas plus massiva ekonomiska stödpaket. Men det dröjer innan det får effekt och återhämtningen kommer tidigast 2010.
USA
2,8
2,0
1,2
-1,7
0,7
Kina
Lågkonjunkturen fördjupas Den svenska konjunkturen har under 2008 försvagats i snabb takt. Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, sjönk med 4,9 procent under fjärde kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal 2007. För de kommande åren ser det inte ljust ut och BNP beräknas sjunka med 1,5 procent 2009 och först 2010 vända upp igen. Många delar av ekonomin drabbas av finanskrisen. Företagen får inte kapital till sina investeringar och
det tillsammans med ett sjunkande kapacitetsutnyttjande till följd av minskad efterfråga gör att investeringarna faller på bred front. Den svenska exporten drabbas också av den globala lågkonjunkturen, men försvagningen av kronkursen har en lindrande effekt. Bostadsbyggandet har fallit till de lägsta nivåerna på många år och nybyggnationen beräknas bli halverad under 2008–2010.
11,6
11,9
9,2
6,7
8,4
Euroområdet
3,0
2,6
0,9
-1,3
1,0
Sverige
4,2
2,5
0,7
1,5
1,3
Källa: Nordea Ekonomiska utsikter januari 2009.
Inflationen försvann Inflationstakten var under 2008 osedvanligt hög men sjönk kraftigt i slutet av året. Inflationstakten 2008 drevs främst av högre räntekostnader för bostäder samt högre kostnader för energi- och livsmedelspriser. Just dessa faktorer är de som också påverkar inflationen 2009. Snabbt fallande räntor och oljepriser tillsammans med avstannande livsmedelspriser bidrar till att inflationen på årsbasis beräknas bli negativ. Prishöjningar på övriga varor och tjänster beräknas vara blygsamma.
Inflation i procent 2006
2007
2008
2009
2010
USA
3,2
2,9
3,7
1,0
2,0
Kina
1,5
4,8
6,4
1,5
3,0
Euroområdet
2,2
2,1
3,3
0,5
1,5
Sverige
1,4
2,2
3,4
-0,1
1,1
Källa: Nordea Ekonomiska utsikter januari 2009.
30500 29500 28500 27500 26500 25500 24500 23500 1999
Kommunernas resultat halverat 2008 Efter tre år med starka resultat i kommunsektorn, där målet om god ekonomisk hushållning uppnåtts, sker nu en kraftig försämring. Resultatet 2008 halverades jämfört med 2007 och uppgår till 5,6 miljarder att jämföra med 2007 års resultat på 14 miljarder. Därmed uppnås inte god ekonomisk hushållning utan resultatet hamnar under 2 procent av skatteintäkterna och bidragen. En bidragande orsak till det försämrade resultatet är börsfallet som fått kommunernas finansnetto att försämras med 3 miljarder. Resultatet i landets kommuner varierar stort men 70 kommuner redovisar underskott 2008 och det är en fördubbling sedan föregående år. Tidigare års bedömningar av kommunsektorns ekonomi visade på goda förutsättningar även för 2009, en kraftigt försämrade världsekonomin har även slagit hårt mot den svenska ekonomin. Sveriges Kommuner och Landsting har sedan hösten 2008 levererat den ena nedreviderade skatteunderlagsprognosen efter den andra. Kommunsektorn likt övriga sektorer kommer att ha några tuffa år framför sig och först 2011 spås någon ljusning för skatteunderlagets utveckling. Källa: Sveriges kommuner och landsting.
Ännu ett år med stark befolkningstillväxt Kävlinge kommuns målsättning är att få en befolkningstillväxt där kommunen kan följa med i utbyggnaden av infrastruktur och service. Målsättningen är en genomsnittlig befolkningsökning på cirka 1,5 procent per år fram till 2010. De senaste 10 åren har befolkningsökningen i genomsnitt varit 1,6 procent eller 411 personer per år. Vid årsskiftet 2008 fanns det 28 255 invånare i kommunen vilket är en ökning med 509 personer eller 1,8 procent. Det gör Kävlinge till den 86:e största kommunen i landet. Kävlinge befinner sig i den expansiva Öresundsregionen vilket inte minst märks på att kommunens befolkningstillväxt under 2000-talet har varit bland de högsta i landet och den högsta i sydvästra Skåne.
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
Diagrammet visar befolkningsutveckling 1999–2008. Källa: SCB prognos 2009–2014. Befolkning per tätort 2004
2005
2006
2007
2008
Barsebäcksby
490
487
517
521
526
Barsebäckshamn
358
374
388
401
406
Ort
Dösjebro Furulund Hofterup/ Ålstorp Kävlinge Lilla Harrie Löddeköpinge
727
742
810
833
847
3 718
3 888
3 925
3 954
4 089
3 180
3 209
3 252
3 300
3 346
8 399
8 517
8 582
8 654
8 724
282
284
276
272
288
5 788
6 099
6 407
6 528
6 719
Stora Harrie
101
107
108
106
107
Södervidinge
126
135
146
141
141
72
79
82
80
87
Vikhög Västra Karaby
197
191
187
201
209
Ålstorp 5
189
177
178
181
186
2 397
2 415
2 511
2 574
2 580
Landsbygd Totalt
26 024 26 704 27 369 27 746 28 255
Källa: SCB
Stor osäkerhet kring bostadsbyggandet För att uppnå en befolkningsökning på 1,5 procent per år behöver det byggas ungefär 200 bostäder årligen. Kävlinge kommun arbetar därför aktivt med mark- och planfrågor. För att tillgången på byggbar mark inte skall bli ett framtida hinder för den planerade befolkningstillväxten, fortsätter alltså arbetet med kommunens markförsörjning. Efterfrågan på bostäder i Kävlinge kommun har varit god under flera år och så även 2008. Hur framtiden ser ut är högst osäker när nu byggkonjunkturen försvagas i rask takt. I kommunens befolkningsprognos bedöms bostadsbyggandet minska de kommande åren. Trots detta pågår planeringen av flera intressanta
bostadsområden där bland annat arbetet med Lödde Centrum fortsätter, detaljplaner för Lödde kors och Tolvåker i Löddeköpinge är på gång. I Kävlinge tätort kan nämnas, Trehörningen, Östra Gryet och Midroc: s planer på Kävlinge Östra Centrum där upp till 2 000 bostäder kan komma att byggas. Under 2008 startade arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Kävlinge kommun som ska vara vägledande för kommunens fortsatta utbyggnad. Hos KKB Fastigheter AB, är det fortsatt fler bostadssökande i kö än antalet lediga lägenheter. KKB:s nybyggnadsprojekt i Lödde Centrum stod klart vid halvårsskiftet och då blev 74 lägenheter färdiga.
Näringslivsdag gav fokus på utvecklingsmålen I maj 2008 möttes näringslivets aktörer och kommunens politiker och tjänstemän till en aktiv näringslivsdag. Efter livliga diskussioner i grupp och plenum kunde både ett mål och en vision för utvecklingen slås fast. Mål: Tillbaka till 10-i-topp på Svenskt Näringslivs ranking senast 2013 – idag plats 28. Strategi a) Dialog företagare – kommun b) Entreprenörskap c) Utveckla näringslivet för tillväxt Aktionsplan Kommunikationsstrategi: Näringslivsnytt i Kävlinge Nya Dialogprocessen: Frukostträffar 8 per år, 2–3 kommunalrådsluncher, 10–15 företagsbesök per år Verka för att det finns flera hållbara handelsplatser i kommunen: Kävlinge City, Center Syd och Lödde Centrum Växtkraft i företagen – Mål 2
Varsel och uppsägningar präglar arbetsmarknaden Arbetsmarknaden slutade att förstärkas under 2008 och försämrades tydligt under andra halvåret. Efter flera år med ökad sysselsättning har utvecklingen bromsat in. Finanskrisen under hösten föranledde färre rekryteringar och ett stort antal varsel. Som årsgenomsnitt 2008 var 3,2 procent av arbetskraften registrerade som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen jämfört med 3,6 procent 2007. Arbetsmarknadsläget försämras nu snabbt och under januari 2009 varslades 17 000 personer om uppsägning, att jämföra med 3 600 i januari föregående år. Detta är den högsta januarinivå som uppmätts sedan jämförbar statistik infördes på 1970-talet. Varslen har nu legat på en mycket hög nivå fyra månader i rad. Antalet arbetslösa ökar inom de flesta grupper på arbetsmarknaden. I slutet av januari var 210 000 personer, eller 4,5 procent av arbetskraften, inskrivna som arbetslösa. Detta innebär en ökning på ett år med 0,9 procentenheter, eller 45 000 personer. Under 2009 beräknas arbetslösheten öka kraftigt, till 5,8 procent och under 2010 fortsätta stiga till 7,0 procent. Andelen av de arbetslösa som saknar arbetslöshetsersättning har ökat kraftigt under senare år och detta kan ge en ökad efterfrågan av ekonomiskt bistånd hos landets kommuner. Kävlinge fortsätter ha en god arbetsmarknadssituation och ligger kvar på en lägre nivå arbetslösa jämfört med både riket och Skåne län. Ungdomsarbetslösheten, åldern 18–24 år, ökar däremot kraftigt, från 67 personer i december 2007 till 110 samma period 2008, eller uttryckt i procent från 3,6 procent till 5,8 procent och ökningen har fortsatt under årets första månader och andelen uppgår i januari till 7,1 procent.
Med marknadsföringssatsningen ”Mellan Å och Hav – Spelsommar i Kävlinge Kommun” har kommunen lyckats få en ett starkt varumärke. Stora och små evenemang under sommarmånaderna gav bra respons och många nya besökare till kommunen. Företag
Arbetslöshet
225
LochT Hygienutveckling AB
125
ICA MAXI
75
Barsebäcks Kraft AB
75
OPSIS AB
75
Södervidingebagaren
75
Bauhaus och Co KB
75
Riket 2007 2,8
Kävlinge 2008 2,3
Riket 2008 3,2
I program med aktivitetsstöd
0,7
1,0
1,2
1,4
Totalt
2,5
3,8
3,5
4,6
Arbetslösa
Anställda
Ringhals AB
Kävlinge 2007 1,8
Källa: Arbetsförmedlingen
Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger utanför dess egen kontroll. Ett sätt att tydliggöra detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Några av de viktigaste faktorerna visas i tabellen nedan. Händelseförändring +/- mkr
2008
1 kronas förändring i utdebitering
48
Löneförändring med 1 procent
6,5
Generell prisförändring med 1 procent
6
10 heltidstjänster
3,2
Upplåning 10 mkr
0,4
Nettokostnadsförändring med 1 procent
9,7
Jämförelse med andra kommuner Kävlinge kommun tillsammans med 4-YES kommunerna, Lomma, Staffanstorp, Svedala och ytterligare ett 140-tal kommuner, genomför en finansiell analys enligt en modell framtagen av Kommunforskning i Västsverige. Analysen som är ett komplement till den
År 2005
År 2006
finansiella analys som återfinns längre fram i årsredovisningen beskriver hur Kävlinge kommun befinner sig finansiellt och hur vi utvecklas i förhållande till jämförelsegruppen. Utgångspunkt för analysen är åtta olika finansiella nyckeltal som speglar de analyserade kommunernas ekonomi utifrån fyra perspektiv. De fyra perspektiven är långsiktig kapacitet, kortsiktig beredskap, riskberedskap och kontroll över den finansiella utvecklingen. Varje nyckeltal graderas från 1 till 5, där 5 är bäst och 3 är medeltal. Kommunerna poängsätts utifrån inbördes relation för respektive nyckeltal och resultatet åskådliggörs i nedanstående polärdiagram som bygger på 2005, 2006 och 2007 års räkenskaper. I en avslutande kommentar i rapporten står följande att läsa om Kävlinge kommun. ”Det kan återigen konstateras att Kävlinge kommun har en mycket god kontroll över sin finansiella ställning och utveckling. Resultatet ligger på en mycket god nivå och har så gjort de två senaste åren. Kompletteras detta med att kommunens kort- och långsiktiga handlingsberedskap är stark, ser det finansiella läget mycket positivt ut inför framtiden.”
År 2007
5 4 3 2 1
Uppföljning av strategiska mål God ekonomisk hushållning beaktar både det finansiella- och verksamhetsmässiga perspektivet. De finansiella målen utgör den yttre ramen för inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Hushållningen utifrån verksamhetsperspektivet innebär att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Målen har även en tidsdimension där både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv beaktas – där dagens skattebetalare betalar för sin konsumtion och inte övervältrar detta ansvar på kommande generationer. Kävlinge kommun arbetar utifrån begreppet god ekonomisk hushållning med nedanstående finansiella och verksamhetsmässiga mål.
Finansiella mål Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna skall uppgå till 98 procent under en rullande fyraårsperiod. Målet innebär att positiva resultat ska uppnås för att användas till att finansiera investeringar, framtida satsningar och möta konjunktursvängningar. Investeringarna skall till 100 procent självfinansieras med egna medel under en rullande fyraårsperiod. Detta sätter, tillsammans med målet att ingen extern upplåning ska ske, ett tak för investeringsvolymerna.
Mål och mått: Att den totala sjukfrånvaron i förhållande till den tillgängliga arbetstiden årligen minskar för att 2010 vara som högst 7,0 procent. Resultat: Sjukfrånvaron har minskat för femte året i rad och 2008 uppgick den till 6,1 procent av tillgänglig arbetstid. År 2006 var nyckeltalet 7,7 procent och år 2007 6,9 procent.
Fastighetsunderhåll Kommunen äger och förvaltar cirka 100 000 kvadratmeter lokalyta och dessa fastigheter utgör ett stort tillgångsvärde. Är fastigheterna välskötta och fungerande motverkar detta att det uppstår stora oplanerade underhålls- och investeringstoppar. Och även att kostnader för skadegörelse kan hållas på en låg nivå. Mål och mått: För att bibehålla fastigheternas värde bör det sammantagna fastighetsunderhållet under en rullande fyraårsperiod i genomsnitt ligga mellan 150 och 175 kronor per kvadratmeter. Resultat: Under åren 2005 till 2008 har underhållsnivån i genomsnitt varit 181 kronor per kvadratmeter.
Att bibehålla en oförändrad skattesats på 18,51 kronor.
Gatuunderhåll
Ovanstående mål har uppfyllts, för mer information hänvisas till den finansiella analysen.
I kommunen finns 155 kilometer (cirka 970 000 kvadratmeter) kommunala gator och vägar som är asfalterade. Förutom dessa finns kommunala grusvägar, kommunala stensatta vägar, cykelvägar och enskilda vägar som kommunen sköter.
Befolkningstillväxt En jämn befolkningstillväxt är positiv både för kommunens organisation, företag och boende. Vi blir fler som delar på investeringar, ger förutsättningar för en mer effektiv och produktiv kommunal verksamhet, större köpkraftunderlag för butiker med flera och en ökad rekryteringsbas. Mål och mått: Befolkningstillväxt på i genomsnitt 1,5 procent per år fram till år 2010 räknat från år 2000. Resultat: Den genomsnittliga befolkningstillväxten från år 2000 fram till och med år 2008 är 1,7 procent. Med utgångspunkt från nuvarande nivå på befolkningsutvecklingen och de befolkningsprognoser som är framtagna kommer med stor sannolikhet det långsiktiga målet att uppnås.
Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro har inte bara en direkt kostnad i form av sjuklön och eventuella vikariekostnader utan kan även
10
ha en negativ inverkan på kontinuitet och kvalité på det arbete som ska utföras. En låg sjukfrånvaro kan också vara ett tecken på en väl fungerande arbetsplats.
Mål och mått: Beläggningsunderhåll på gatorna bör inte understiga 2 700 tkr/år, vilket motsvarar 2,78 kronor per kvadratmeter som är det beräknade årliga reinvesteringskostnaderna för att bibehålla gatornas skick och värde. Resultat: Under åren 2005 till 2008 har underhållsnivån i genomsnitt varit 2,43 kronor per kvadratmeter.
Skola De aviserade nationella kursplanerna och målen för skolår 3 trädde i kraft den 1 juli 2008. Därför har nationella utvärderingar för skolår 3 ännu inte genomförts. Implementering av kursplaner och uppspjälkning av mål pågår. Mål och mått: Måluppfyllelsen beträffande funktionell läskunnighet hos eleverna i Kävlinge baseras på personalens observationer, läsutvecklingsscheman
– LUS – och lokala tester. För elever, som visar tecken på svårigheter att uppnå målet, upprättas åtgärdsprogram, som kontinuerligt följs upp. Samtliga skolor uppger, att målet för skolår 3 till stor del är uppnått. Resultat: Av de 356 elever, som lämnade grundskolans skolår 9 vårterminen 2008, var 90,7 procent behöriga att söka till nationellt gymnasieprogram. Detta är en förbättring i förhållande till 2007 och högre än riksgenomsnittet, som var 88,9 procent för 2008. Den frivilliga sommarskolan medförde, att ytterligare 10 elever nådde godkända resultat i de behörighetsgivande ämnena svenska, engelska och matematik. Under året har olika åtgärder utifrån ”Handlingsplanen för ökad måluppfyllelse” vidtagits för att öka måluppfyllelsen på de nationella proven såväl som att öka andelen elever, som är behöriga att söka nationella gymnasieprogram.
Hemvård En effektiv hemvård karakteriseras bland annat av en låg kringtid. Det vill säga tid som inte är direkt omsorgsarbete, utan att huvuddelen av den arbetade tiden går till mötet med vårdtagaren. Mål och mått: Utifrån olika analyser och jämförelse med andra kommuner bör målsättningen för en effektiv hemvård vara att kvoten arbetade timmar i förhållande till beslutade biståndstimmar ligger mellan 1,3 och 1,4 för att uppfylla kraven på en effektiv hemvård. Resultat: Måttet var år 2004 1,42 år 2005 1,3 år 2006 1,27 och 2007 är genomsnittet 1,36 på de olika enheterna. Under 2008 har en resursfördelningsmodell införts inom hemvården som har förändrat förutsättningarna. För att kunna mäta kringtiden har en beslutad insats omvandlats i schablontider som sedan ställts i förhållande till total personaltid. Måttet under 2009 har minskat kraftigt och genomsnittet är under 1,0. Detta innebär inte att all personaltid är direkt vårdtagartid utan förklaras av två bitar: dels har kringtiden minskat och dels har tiden hos vårdtagaren minskat (schablontiderna stämmer inte längre med faktiskt utförd tid). Kvalitetsuppföljning säkerställer att vårdtagaren får de insatser de har rätt till även om tidsåtgången har minskat. Tendensen är dock klar, det har skett en radikal effektivisering inom verksamheten. Under 2009 kommer systemet IntraPhone att användas för att mäta direkt vårdtagartid vilket säkertställer kvaliteten på måttet och kvoten bör återigen ligga mellan 1,3 och 1,4.
Framtiden Det är snabba kast i den globala, nationella och lokala ekonomin. Fram till sommaren var vi inne i en högkonjunktur som var den starkaste sedan 70-talet, Tillväxten var mycket god, arbetsmarknaden utvecklades extremt starkt och den för kommunerna så viktiga utvecklingen av skatteunderlaget fortsatte öka. Det kunde ändå skönjas en avmattning i konjunkturen men den låg nog bortom 2009. Nu ett drygt halvår senare är vi mitt inne i en finanskris och en lågkonjunktur som är av en omfattning som vi ännu inte kan se slutet av och den har drabbat hela världen. Här i Kävlinge lägger vi 2008 års bokslut bakom oss och kan för tionde året i rad glädjas åt ett positivt resultat. Nämnderna har hållit sina budgetar och har visat att de har en god kontroll över sin ekonomi men framför oss väntar kärvare ekonomiska tider. De närmaste åren blir bekymmersamma och det är svårt att förutse när vändningen kommer. Den senaste skatteunderlagsprognosen som presenterades i mitten av februari pekade på att skatteintäkterna kommer att bli 31 miljoner kronor lägre än budgeterat 2009 och för 2010 beräknas skatteintäkterna bara öka med 1,6 procent eller 16 miljoner kronor. Detta kommer att begränsa möjligheterna till nya satsningar, men eftersom ekonomin i Kävlinge är god har vi bättre förutsättningar än många andra att övervintra denna lågkonjunktur utan alltför stor inverkan på verksamheterna. Kommunkansliet
Bo Ekensteen
Mikael Persson
Kommundirektör
Ekonomichef
11
Finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Kävlinge kommun används en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna som benämns resultat, kapacitet, risk och kontroll, utgör hörnstenar i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen.
Intäkter
Resultat/Kapacitet
Kostnader
Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter samt utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt.
Årets resultat Kävlinge kommun redovisar 2008, för tionde året i rad, ett positivt resultat med 25,6 mkr, och det innebär att kommunen för tionde året i rad visar postiva resultat. I samband med delårsbokslutet uppgick periodens resultat till 9,4 mkr. Årets resultat innebär en negativ avvikelse mot budget på minus 1,1 mkr. Avvikelsen mellan delårsresultatet och årets resultat beror till stor del på periodiseringseffekter. Kostnader för upparbetad semesterlöneskuld till personalen periodiseras till första halvåret i samband med delårsbokslutet. Årets resultat
Årets resultat
mkr 2004
2005
2006
2007
2008
12,4
19,0
43,6
53,4
25,6
Jämförelsestörande poster I årets resultat 2008 ingår jämförelsestörande intäkter på 4 015 tkr avseende försäljning av fastigheten Kusken 1. Årets resultat 2007 omfattade jämförelsestörande intäkter på 1 000 tkr avseende återförda befarade kostnader i samband med länsrättsdom avseende insatser enligt LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Under året har exploateringsprojekt avslutats och lämnat ett positivt resultat på 1 600 tkr. Under 2007 avslutades exploateringsprojekt med ett positivt resultat på 3 147 tkr.
Intäkterna uppgick under året till 235 860 tkr. Intäkterna består främst av avgifter för barnomsorg, VA och renhållning samt vård och omsorg. Avgifterna uppgick till 47 procent av intäkterna exklusive skatteintäkter och utjämning. Den volymmässigt största posten kommer förskole- och fritidshemsavgifter. Utrymmet för ökade intäkter inom barn- och äldreomsorgsverksamhet är på grund av lagstiftning i praktiken mycket litet. Bidragen motsvarar 31 procent av kommunens intäkter. Bidragen består huvudsakligen av driftsbidrag från staten och ersättning från försäkringskassan.
Kostnaderna uppgick under året till 1 174 887 tkr. Personalkostnaderna motsvarar 59 procent av verksamhetskostnaderna. Entreprenader och köp av verksamhet uppgår till 22 procent av kostnadsvolymen. Avskrivningar på maskiner, inventarier och fastigheter har ökat med 5,3 procent jämfört med bokslut 2007 beroende på den höga investeringsnivån de senaste åren.
Kostnads- och skatteintäktsutveckling En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Under perioden 2004–2008 ökade verksamhetens nettokostnad med 30,9 procent och skatteintäkterna inklusive kommunalekonomisk utjämning med 27,1 procent. Följsamheten mellan nettokostnader och skatteintäkter får därmed anses som god över tiden, men med en något negativ trend. Skatteintäkterna ökade under 2008 med 5 procent. Den budgeterade ökningen av skatteintäkterna uppgick till 6 procent. Under 2008 ökade nettokostnaderna med 7 procent och uppgick till 969 565 tkr jämfört med bokslut 2007. Den budgeterade ökningen av nettokostnaderna mellan 2007 och 2008 uppgick till 9 procent. Årlig utveckling
procent 2004
2005
2006
2007
2008
Skatteintäkter
2,8
7,5
10,1
7,9
5,3
Nettokostnader
2,7
4,3
6,2
8,7
7,5
13
Nettokostnaders andel av skatteintäkter
Investeringar
Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick år 2008 till 98 procent. Det finansiella mål som antagits innebär att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte ska överstiga 98 procent under en rullande fyraårsperiod, eftersom även investeringarna finansieras med skatteintäkter. Målsättning
Nettokostnadsandel av skatteintäkter
99 procent 2004
2005
2006
2007
2008
101,4
98,4
94,9
95,6
97,5
Balanskrav Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting enligt Kommunallagen, innebär att kommunens resultat skall överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis skall realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Enligt balanskravet skall minskningen av det egna kapitalet, till följd av underskott, återställas inom tre år. Balanskravsutredning
Årets resultat enligt resultaträkning Avgår realisationsvinster Avgår extraordinära poster Justerat Årets resultat
mkr 2007
2008
53,4
25,6
0
-4,0
-1,3
0
52,1
21,6
I årets resultat ingår en nedskrivning av de finansiella anläggningstillgångarna på 12,7 mkr.
Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgick till 59 886 tkr vilket är 33 426 tkr mindre än budgeterat. Avvikelsen beror framförallt på att ett stort planerat investeringsprojekt inte har behövt genomföras och att förseningar uppstått i några projekt. 9 069 tkr kommer att föras över till 2009 års investeringsbudget. Relationstalet investeringsvolym i förhållande till nettokostnader låg 2008 på 6,2 procent. Genomsnitt för landet kommuner ligger på 7 procent.
14
2004
2005
2006
2007
2008
Nettoinvestering, mkr
32,8
69,2
53,7
52,5
59,9
Investeringsvoym/nettokostnader, procent
4,2
8,9
6,5
5,8
6,2
De flesta investeringsprojekten under 2008 genomfördes av tekniska nämnden och bland dem kan nämnas: Delar av investeringsredovisning 2008
tkr 2008
Ny förskola Furulund
23 069
Om- och tillbyggnad kommunhuset
7 587
Fordon och maskiner
2 163
Ombyggnad Arvidsborgs förskola
2 080
VA-ledningar exploatering
1 485
Redovisning av investeringar på nämndsnivå finns under Investeringsredovisning.
Självfinansieringsgraden av investeringarna Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgick 2008 till 94 procent. Samma nyckeltal uppgick 2007 till 157 procent. Att nyckeltalet överstiger 100 procent innebär att investeringarna har finansierats med egna medel och att resultatet förbättrat likviditeten det aktuella investeringsåret. Understiger nyckeltalet 100 procent har årets investeringar minskat likviditeten alltså förbrukat mer likviditet än resultaträkningen tillfört det aktuella året. Målsättning 100 procent
Självfinansieringsgrad
2004
2005
2006
2007
2008
124
82
133
157
94
Exploatering Exploateringsområdet Västra Gryet har avslutats under året. Avslutsresultatet uppgick till 1 654 tkr. Under 2008 har exploateringsområdena Almelund och Norrevång överförts till markreserven eftersom exploatering inte planeras inom överskådlig framtid.
Kortfristiga skulder och fordringar
Kommunalskatt
De kortfristiga skulderna har ökat sedan föregående bokslutstillfälle. Ökningen uppgår till 11 mkr. Leverantörsskulderna har minskat sedan föregående år till följd av förändrade rutiner vid årsskiftet i fakturaprocessen. Den negativa slutavräkningen av skatteintäkter har också bidragit till en ökning av de kortfristiga skulderna. En ökning har också skett avseende förutbetalda intäkter.
Kommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan. De samlade skatteintäkterna, inklusive inkomst- och kostnadsutjämning, uppgick 2008 till 994 069 tkr och är en ökning med 50 091 tkr jämfört med 2007.
De kortfristiga fordringarna har minskat framförallt till följd av den överföring som skett från exploatering till anläggningstillgångar.
Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. Soliditeten uppgick 2008 till 78 procent och är oförändrad jämfört med 2007. Både anläggningstillgångarna och omsättningstillgångarna har ökat i värde. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelse var vid årsskiftet 26 procent. Vid samma tillfälle 2007 uppgick soliditeten till 25 procent.
Den totala kommunala skattesatsen exklusive kyrkoavgiften uppgick till 28,90 kr. Detta har under åren 2002–2005 varit den lägsta kommunalskatten i Sverige och sedan årsskiftet 2005/2006 är det den näst lägsta. Den primärkommunala skattesatsen uppgick till 18,51 kr, vilket är 1,78 kronor lägre än genomsnittet i Skåne och 2,20 kronor lägre än genomsnittet i riket.
Risk och kontroll Risk skall spegla vilka risker som kan påverka resultat och kapacitet. Kontroll avser hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs.
Ränterisk – finansnetto
Soliditet procent 2004
2005
2006
2007
2008
79
76
78
78
78
Tillgångsförändring
9
10
6
8
4
Förändring av eget kapital
2
4
8
9
4
Soliditet inklusive ansvarsförbindelse
30
30
30
25
26
Soliditet
En viktig del vid bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken potentiell möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. Bland annat bör en låg kommunalskatt på sikt ge större utrymme att påverka kommunens finansiella situation positivt.
Skuldsättningsgrad Av de totala tillgångarna har 22 procent finansierats med främmande kapital. Detta mått är motsatsen till soliditetsmåttet. Sedan 1994 har kommunen inte haft någon långfristig skuld.
Kommunens finansiella intäkter minus de finansiella kostnaderna kallas finansnetto. Kommunens riskexponering för ränteförändringar är låg vilket beror på att kommunen sedan flera år inte har några långfristiga skulder. Börsens upp- och nedgångar är en faktor som styr avkastningen på pensionsportföljen och därmed påverkar finansnettot och årets resultat. Finansnettot uppgår 2008 till 1,1 mkr. Den kraftiga minskningen jämfört med tidigare år beror på den nedskrivning som gjorts av de finansiella anläggningstillgångarna på 12,7 mkr till följd av minskade börsvärden. Nedskrivningen kommer att återföras som en finansiell intäkt när börsvärdet återhämtar sig. Finansnetto mkr
Skuldsättningsgrad procent 2004
2005
2006
2007
2008
21
24
22
22
22
1
1
1
1
1
-varav kortfristig skuldsättning
20
23
21
21
21
-varav långfristig skuldsättning
0
0
0
0
0
Skuldsättningsgrad -varav avsättningar
Finansnetto
2004
2005
2006
2007
2008
22,7
14,1
10,7
10,3
1,1
Likviditet De likvida medlen uppgick vid årsskiftet till 150 210 tkr. Vid föregående årsskifte var samma siffra 134 893 tkr. Kassalikviditeten beskriver hur finansiellt stark kommunen är att möta utgifter det närmsta året. Kassa-
15
likviditeten var år 2008 104 procent och år 2007 108 procent. Likviditeten har ökat något sedan förra årsskiftet, ökningen uppgår till 15 mkr. Ökningen av likviditeten beror framförallt på att investeringarna inte når upp till den budgeterade nivån. En annan orsak till likviditetsökningen är det högre ränteläget som gjort att ränteintäkterna ökat. Nyckeltalet har dock minskat eftersom de kortfristiga skulderna ökat mer än likviditeten.
Redogörelse enligt Rådet för kommunal redovisning Avsättning för pensioner och liknande
-7 883
Ansvarsförbindelse
-451 655
Periodens ökning av ansvarsförbindelse
4 446
Finansiella placeringar (bokfört värde)
220 965
Totala förpliktelser / finansiella placeringar (bokfört värde)
238 573
Finansiella placeringar (marknadsvärde)
220 965
Likviditet 2004
2005
2006
2007
2008
Likviditet, mkr
106
111
107
135
150
tkr 500 000
Kassalikviditet, procent
112
91
86
108
104
400 000
Ansvarsförbindelse
300 000
Pensionsförpliktelser Kommunens totala pensionsförpliktelser uppgår till 459,5 mkr. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas inom linjen som en ansvarsförbindelse och uppgår till 451,6 mkr inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen och uppgår till 7,9 mkr inklusive löneskatt. Kommunen har en försäkringslösning för huvuddelen av de intjänade pensionsförmånerna intjänade efter 1998 som annars skulle ha redovisats i balansräkningen under ”Avsatt till pensioner”. Detta innebär att kommunen årligen betalar en avgift till vald pensionsadministratör som motsvarar årets intjänade pensionsförmåner. Samtliga pensionsåtaganden har värderats enligt RIPS07. Kommunen anlitar KPA för beräkning av framtida pensionskostnader. KPA:s prognoser påverkas bland annat av reallöneutveckling, inflation, statslåneränta, nyanställningar och avgångar. Kommunerna för gemensamma överläggningar med Region Skåne angående ekonomisk reglering i form av en ny pensionsöverenskommelse på grund av uteblivna kostnadsbidrag för bland annat Ädel sedan tillkomsten av pensionsavtalet PFA 1998. Storleken på för kommunen aktuellt retroaktivt engångsbelopp samt framtida löpande kostnadsbidrag kan inte preciseras i bokslut 2008.
16
200 000 Pensionsplacering
100 000 0 2004
2005
2006
2007
2008
Diagrammet visar utvecklingen av ansvarsförbindelsen och pensionsplaceringar
Förvaltning av medel avsatta för framtida pensioner Kävlinge kommun har sedan 1995 medel placerade i en ränte- och aktieportfölj för att möta de framtida pensionskostnaderna. Under perioden från 1995 fram till årsskiftet 2008 har det satts in totalt 137 580 tkr. Marknadsvärdet har från 2007 till 2008 minskat från 261 515 tkr till 220 965 tkr beroende på minskade börsvärden. Vid bokslutstillfället låg marknadsvärdet 12 700 tkr under det bokförda värdet. Det bokförda värdet har i bokslut 2008 minskats genom en nedskrivning på 12 700 tkr. Det bokförda värdet ligger därför på samma nivå som marknadsvärdet vid årsskiftet 2008/2009. Pensionsportföljen täckte vid årsskiftet 49 procent av ansvarsförbindelsen.
Tillgångsfördelning i procent
Budgetavvikelse
Räntepapper
61
Svenska aktier
27
Utländska aktier
12
Rättslig tvist Kävlinge kommun har inga pågående rättsliga tvister som innebär någon väsentlig påverkan på ekonomin.
Borgensåtaganden Kävlinge kommuns borgenåtaganden har under 2008 minskat med 1 323 tkr till 648 485 tkr. Huvuddelen av borgensåtagandena, 578 199 tkr, gäller KKB Fastigheter AB. Under 2009 kommer en övergång att ske från en kommunal borgen knuten till enskilda fastigheter till en borgensram.
Budgetföljsamhet Budgetavvikelsen 2008 uppgår till minus 1 144 tkr. I samband med uppföljningen per sista september prognostiserades en budgetavvikelse på 4 357 tkr. Vid denna uppföljningen var behovet av nedskrivningen av de finansiella anläggningstillgångarna marginellt. Samtliga stora nämnder håller sig inom de antagna budgetramarna. Avvikelser finns dock inom nämndernas olika verksamhetsområden. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott mot budget på 2,1 mkr och socialnämnden ett överskott på 1,3 mkr. Mindre underskott mot budget finns hos överförmyndarnämnden och revisionsnämnden. Finansförvaltningen lämnar ett underskott mot budget på minus 5 458 tkr. Försäljning av AMU-tomten lämnar en positiv avvikelse mot budget på 3 943 tkr. Pensionerna redovisar ett underskott på minus 1 914 tkr och po-pålägget lämnar ett överskott på 4 784 tkr. Po-påläggets överskott beror på att den sänkta arbetsgivaravgiften för unga inte avspeglas i kommunens generella po-pålägg. Skatteintäkter och utjämning lämnar en negativ avvikelse mot budget på minus 6 031 tkr. Finansiella intäkter redovisar ett överskott mot budget på plus 6 228 tkr beroende på det höga ränteläget 2008. Finansiella kostnader lämnar vid årets slut ett underskott på minus 12 600 tkr till följd av den nedskrivning som gjorts på de finansiella anläggningstillgångarna.
mkr 2004
2005
2006
2007
2008
Kommunstyrelsen
5,1
6,3
7,9
9,8
2,1
Övriga nämnder
0
0,5
0,3
0,7
0,3
Tekniska nämnden
7,3
7,2
0,6
3,0
0,1
Miljönämnden
1,4
-3,1
0,6
0,4
0,3
Kulturnämnden
0,7
5,6
0,6
-2,9
0,3
Socialnämnden
0,8
10,1
1,3
0
1,3
Finansförvaltning
15,4
1,7
12,3
15,3
-5,5
Summa
30,7
28,3
23,6
26,3
-1,1
Budgetföljsamhet
mkr 2004
2005
2006
2007
2008
Årets resultat
12,4
19,0
43,6
53,4
25,6
Budgetavvikelse
30,7
28,3
23,6
26,3
-1,1
Målavstämning Kävlinge kommun har fyra finansiella mål där de två översta i tabellen mäts under en rullande fyraårsperiod. Det ekonomiska resultatet för 2008 innebar att samtliga mål uppnåddes. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna har minskat något sedan förgående år. Anledningen till detta är att nyckeltalet mäts över en rullande fyraårsperiod, 2008 har ersatt 2004 i mätningen. Resultatet 2004 var betydligt lägre än 2008. Självfinansieringsgraden minskar något till följd av den höga investeringsnivån de senaste åren. Finansiella mål
Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna Självfinansieringsgrad av investeringar Extern låneskuld Skattesats
Mål
Resultat
98 procent
96,6 procent
100 procent
109 procent
0
0
18,51
18,51
17
Personalredovisning Lönepolitik Årets löneöversyn började med nya löner för kommunals medlemmar från januari och med ett löneutrymme på 9,7 procent. Inför nästkommande löneöversyn kommer individuella lönekriterier att arbetas fram och lönen för kommunals medlemmar kommer framöver att ske genom chef – medarbetarmodellen, på samma sätt som för övriga avtalsområden. För övriga fackliga avtalsområden gällde ny lön frän och med april månad och med ett utfall på 3,9 procent. Vårdförbundets avtal kom att gälla först från och med 1 juni och löneutfallet uppgick till 4,7 procent.
Personalpolitik Sjukfrånvaron fortsätter att minska och prognosen är god för kommande år när det gäller ytterligare minskning av sjukfrånvaron. Fortfarande är frånvaron alltför hög inom vissa personalkategorier, vilket fordrar fortsatt aktiva insatser, både för att förebygga och finna lösningar för de anställda som är långtidssjukskrivna. Avseende frisknärvaron har den totalt sett stabiliserat sig och med aktiva insatser skall den kunna återgå till minst samma nivå som tidigare år. Ett av målen i det personalpolitiska programmet var att genomföra ett ledarutvecklingsprogram för våra personalansvariga chefer och detta har påbörjats under hösten 2008. GMI, Göteborg Management Institute, fick uppdraget att genomföra ledarskapsprogrammet. Som grund för utvecklingsprogrammet ligger den gemensamma syn på ledarskapet i Kävlinge kommun som kommunens ledningsgrupp och förtroendevalda ställt samman. För att förenkla och förbättra rekryteringsprocessen, har det införts ett rekryteringsverktyg för verksamheten: Offentliga Jobb – för platsannonsering på internet och intranät. Härigenom minskar vi administrationen av annonsering och inkommande ansökningar och förbättrar metoden för urval av sökanden och får på så sätt en mer standardiserad rekryteringsprocess. För att underlätta för cheferna har ekonomi- och personalavdelningen i samarbete infört ett beslutsstödssystem. I dag innehåller systemet användarvänlig information med rapporter och analyser från ekonomi- och personalsystemen. Framöver kommer systemet även att byggas ut för att användas som stöd för verksamhetsfrågor. Under hösten intensifierades arbetet med utbildning i Självservice och därmed slutfördes införandet av systemet för självrapportering. Samtliga kommunens må-
nadsanställda använder nu ett digitalt system för lönerapportering, vilket har inneburit en effektivisering och en jämnare arbetsbelastning av löneadministrationen.
Friskvård Samarbetet med Avonova företagshälsovård har fortsatt och de erbjuder föreläsningar för personalen, i syfte att öka hälsa och välbefinnande. För tredje året i rad fortsätter arrangemanget med att ha hälsoinspiratörer i organisationen, vilka ges kunskap och motivation genom företagshälsovårdens hälsopedagog, för att sedan inspirera andra medarbetare till aktiviteter och samtidigt vara en del i att skapa en hälsosam arbetsplats. Utvärdering av arrangemanget kommer att genomföras. Även i år deltog ett stort antal av de anställda, över 400 kvinnor, i MAI:s arrangemang Vårruset i Malmö. Fortfarande är Kävlinge den arbetsgivare som engagerar flest anställda och arrangemanget är mycket uppskattat och är en del av att skapa samhörighet i organisationen. Det årliga friskvårdsbidraget med maximalt 600 kronor per år har nyttjats till ett belopp av 165 tkr och det är cirka 550 ansökningar som hanterats under året.
Jämställdhetsindex Nedanstående index mäter på en kommunövergripande nivå 9 jämställdhetsnyckeltal; yrken, ledning, chefskap, lön, ohälsa, föräldraskap, deltid, trygghet och jämställdhetsarbete. Kolumnen ”Mål” är inte ett ställningstagande som Kävlinge kommun gjort, utan ett riktmärke för balans enligt index. Jämställdhetsnyckeltal 2006
2007
2008
Mål
Yrken (procent)
10
13,5
10
100
Ledning (procent)
14
14
14
40–60
0,88
0,84
0,92
1,0
93
92
92
100
Ohälsa
0,52
0,59
0,45
0
Föräldraskap
0,85
0,64
0,42
1,0
-32
-30
-24
0
6
4
0
0
17
17
0
18
Chefer Lön (procent)
Deltid Trygghet Jämställdhetsarbete
19
2008 hade 3 av 29 yrkeskategorier en jämn könsfördelning, (40–60 procent). Andelen har sjunkit igen efter förra årets uppgång. Under 2008 har det tillkommit tre nya chefstjänster, samtliga innehavs av kvinnor. Bland övriga chefstjänster har en man ersatts av en kvinnlig efterträdare, inga andra förändringar som påverkar index har ägt rum under 2008. Förhållandet mellan kvinnors och mäns medelmånadslöner har inte förändrats, utan ligger på en relativt konstant nivå sedan statistiken började redovisas 2005. Differensen mellan kvinnors och mäns sjukskrivningstal har minskat. Männens sjuktal är nu drygt hälften av kvinnornas. Mäns uttag av föräldraledighet, räknat i såväl antal män som antal dagar, under 2008 är ungefär densamma som under 2007. Dock har kvinnornas uttag av ”långa” föräldraledigheter (graviditetsledighet) ökat markant, varför index har sjunkit. Skillnaderna mellan könen när det gäller arbetstid fortsätter minska. Detta beror på såväl ett ökat antal deltidsanställningar bland männen, som ett minskat antal deltidsanställningar bland kvinnorna. Under 2008 uppgick andelen tillsvidareanställda till 89 procent, detta gäller både män och kvinnor. I avvaktan på ny lagstiftning finns ingen giltig jämställdhetsplan för kommunen under 2008. Arbete pågår för att färdigställa en under våren 2009.
Personalens närvaro och frånvaro Personalens närvarotid – arbetsdagar minskat med frånvarotid – ligger på ungefär samma nivå som de senaste tre åren. Sjukfrånvaro har minskat medan ledighet på grund av barn fortsätter att öka. Personalens närvaro och frånvaro i procent 2005
2006
2007
2008
Sjukdom
7,4
7,0
6,4
5,8
Barn
4,9
4,5
5,0
5,7
Semester
6,3
6,3
6,4
6,7
Övrig frånvaro
3,9
4,4
4,2
4,3
Närvaro
77,5
77,7
78,0
77,5
Summa
100
100
100
100
Liksom föregående år har 35 procent av alla månadsanställningar under året inte haft en enda sjukdag un-
20
der året. Lägger vi till personal med frånvaro mellan en till fem dagar uppgår frisknärvaron till 60 procent. Frisknärvaron har sedan 2004 minskat, men verkar att under de senaste två åren ha stabiliserat sig. Sjukfrånvaron fortsätter att minska för femte året i rad. Den totala sjukfrånvaron har minskat med nära 12 procent och det är en större minskning än föregående år. Sjukfrånvaron överstigande två månader har minskat med 2,5 procent vilket är betydligt mindre än föregående år. Den totala sjukfrånvaron för all anställd personal, uppgår till 6,1 procent av den tillgängliga arbetstiden (övertid och fyllnadstid samt obetald frånvaro ingår inte i beräkningen). Av den totala sjukfrånvaron är 61 procent längre än två månader. Männens sjukfrånvaro har legat på ungefär samma nivå de senaste fyra åren medan kvinnors under samma period har haft en neråtgående trend. Dock ligger den fortfarande på en betydligt högre nivå än männens, men skillnaden fortsätter att minska. Åldersgruppen 30–49 år är den grupp som minskat sin sjukfrånvaro mest. Några personalkategorier har en fortsatt hög sjukfrånvaro; undersköterska 10,5 procent, vårdbiträde 8,3 procent, barnsköterska 7,7 procent och personlig assistent 7,4 procent. Total sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid i procent 2005
2006
2007
2008
Total sjukfrånvaro
7,8
7,7
6,9
6,1
60 dagar eller mer
69,9
68,3
62,6
62,6
8,9
8,6
7,7
6,6
Kvinnor Män
3,8
3,9
3,6
3,9
29 år eller yngre
4,4
4,3
4,5
4,4
30-49 år
7,3
7,4
7,0
5,6
50 år eller äldre
9,6
9,2
7,7
7,3
Personalkostnader Totalt utbetald lön samt lönebikostnad uppgår till 683,8 mkr. Från föregående år har det skett en ökning med 0,5 procentenheter. Ökningen är lägre jämfört med tidigare år. Bruttolönekostnaderna har ökat med 6,2 procentenheter. Detta kan till en del förklaras av kommunals avtalsrörelse, men också av att antalet visstidsanställda har minskat och tillsvidareanställda ökat.
Utbetald lön och lönebikostnad
tkr
2005
2006
2007
2008
411 633
422 845
442 987
470 644
68
288
926
1 361
2 207
2 170
1 659
1 967
414 108
425 303
445 572
473 972
145 181
155 519
162 023
168 601
Pensionsutbetalning
8 398
10 975
11 469
13 055
Pensionsutbetalning, individuell del
15 503
15 545
18 479
20 579
7 321
7 044
8 294
9 576
Summa
176 403
189 083
200 265
211 811
Totalsumma
590 311
614 386
646 633
683 816
Utbetald lön Bruttolönekostnader Förmånskostnader Kostnadsersättning Summa Lönebikostnader Arbetsgivaravgifter
Personalstruktur Antal årsarbetare och antal personer
Vid årets slut uppgick antalet årsarbetare med månadsanställning till 1 682, viket är en minskning med 18 årsarbetare och det motsvarar en procents minskning. Omräknat till personer så har det skett en minskning med 23 personer, vilket också motsvarar 1 procents minskning. Vad som skett är att visstidsanställningarna har minskat och tillsvidareanställningarna har ökat, men inte i samma utsträckning som minskningen av visstidsanställningar. Årsarbetare beräknade på sysselsättningsgrad
Tillsvidare
Löneskatt
Sjuklönekostnader
Sjuklönekostnader exklusive socialavgifter
tkr
2005
2006
2007
2008
5 197
5 657
5 799
5 855
Mellanskillnadsersättning*
220
126
157
89
Jour och OB
192
184
200
211
Total sjuklönekostnad
5 609
5 967
6 156
6 155
Särskild sjukförsäkringsavgift
1 154
1 038
0
0
Total kostnad
6 763
7 005
6 156
6 155
Sjuklön
*För arbetstagare vars kontanta lön överstiger 62,5 procent av prisbasbeloppet.
2006
2007
2008
1 532
1 477
1 523
1 550
186
225
177
132
1 718
1 702
1 700
1 682
2005
2006
2007
2008
1 661
1 606
1 660
1 672
206
249
203
169
1 867
1 855
1 863
1 841
Visstid Totalt
Antal personer
Tillsvidare
Den totala sjuklönekostnaden är oförändrad sedan föregående år. Den totala kostnaden för sjukfrånvaro i organisationen är betydligt högre än vad den faktiskt redovisade sjuklönekostnaden anger. För att bedöma den totala kostnaden – ej medräknat den enskildes lidande – måste också räknas in andra kostnader såsom kompetensbortfall, eventuell övertid för övriga medarbetare, påverkan på övriga medarbetare, kostnad för ersättare, kvalitetsförsämringar, förseningar, administrativ tid för arbetsledning och andra kringresurser samt semesterlön.
2005
Visstid Totalt
Åldersfördelning Andelen av de anställda som är 40 år och äldre har minskat med tre procentenheter sedan föregående år och ligger nu på 67 procent. Genomsnittsåldern ligger fortfarande på 45 år. Procentuell åldersfördelning bland de tillsvidareanställda 2006
2007
2008
9
9
9
30–39 år
24
24
24
40–49 år
27
28
28
50–59 år
27
26
26
60– år
13
13
13
Andel personer per ålder –29 år
Sysselsättningsgrad Av de månadsanställda arbetar cirka 60 procent heltid. Totalt sett är detta samma fördelning som tidigare år. Bland männen är det 3 procent färre som arbetar
21
heltid, 77 procent arbetar heltid och motsvarande andel för kvinnor är fortfarande 57 procent.
soner har gått till extern arbetsgivare, vilket motsvarar 6 procent av samtliga tillsvidareanställda.
Personalomsättning personalavgångar
De stora pensionsavgångarna med anledning av ålder, kommer att börja bli kännbara 2010/2011. År 2013 beräknas mellan 50 till 60 personer sluta på grund av ålderspension, vilket motsvarar cirka 3,5 procent av nuvarande personalstyrka.
Under året har 177 tillsvidareanställda slutat sina anställningar. Av dessa har 37 personer gått till annan anställning i förvaltningen. 38 personer har lämnat för ålderspension och sjukersättning. Resterande 102 per-
22
Kommunstyrelsen Styrelseordförande: Pia Almström Nämndsansvarig chef: Bo Ekensteen
Årets viktiga händelser
Ekonomisk analys
I början av året antogs visionsdokumentet Kävlinge kommun – med segel mot framtiden. Visionen ska fungera som en vägledning, när vi tar sikte på vår framtida kommun och är nu ett viktigt underlag för nämndernas utvecklingsarbete.
Resultatet för kommunstyrelsen blev plus 2 090 tkr.
Arbetet med kommunens översiktsplan, ett annat mycket viktigt planeringsdokument, fortskred under året och ett förslag var ute på remiss. Fyra stycken medborgarträffar om översiktsplanen har också genomförts fördelat på de olika kommundelarna. Turbulensen i världsekonomin under hösten påverkar naturligtvis också den kommunala ekonomin. Våra placeringar har förlorat i värde. Skatteunderlaget minskar och byggnationen har saktat in. Befolkningsökningstakten under 2008 påverkades dock inte. Årets ekonomiska resultat för kommunen blev i stort sett enligt budget. Kommunfullmäktige beslöt såsom budgetdirektiv inför året bland annat att åtgärder skulle vidtas för att stärka den politiska styrningen av brottsförebyggande rådets verksamhet. Med anledning härav antogs riktlinjer och fem representanter från kommunstyrelsen valdes in i rådet. Årets företagare 2008 blev Niklas Larsson, Elektroproduktion AB. Övriga nominerade var Jenny Robertsson, Centrumblomman och Urban Jörtner, Gavatec AB. Blivande Årets företagare finns kanske inom projektet sommarlovsentreprenörer inom gymnasieskolan som genomfördes för första gången 2008. Projektet som går ut på att låta gymnasieelever pröva på entreprenörskap uppfattades mycket positivt av både kommun och deltagare.
Verksamhetsområden •
Kommunfullmäktige
•
Kommunstyrelsen
•
Kommunledning
•
Ekonomi/IT
•
Personal
•
Kansli
•
Näringsliv/Turism
•
Planering
Kommunledning redovisar ett överskott på 207 tkr som beror på ej fullt utnyttjande av projekt samt lägre kostnader för juridiska konsultationer. Ekonomi/IT gav ett överskott på 2 575 tkr. Lägre licens- och konsultkostnader, lägre kapitalkostnader på grund av mindre investeringsbehov samt lägre personalkostnader utgör överskottet. Personal redovisar ett helårsresultat på plus 1 265 tkr. Det största överskottet återfinns på Overhead och beror på Interna ersättningar (PO). Resultatet för gymnasiekostnader blev minus 6 851 tkr. Det negativa resultatet beror främst på att budget 2008 varit uppräknad med 3 procent, medan faktisk kostnadsökning i till exempel Lund varit i snitt 5,6 procent och på fristående gymnasieskolor 10 procent. Många elever har dessutom valt yrkesförberedande program vilket är dyrare än de teoretiska programmen. Anledningen till ökningen på fristående gymnasieskolor är framförallt beroende på en annorlunda tolkning av hur skolpliktsavdraget ska hanteras. Elevantalet på nationellt program har ökat med 23 i förhållande till budget. Överföring av budget motsvarande i snitt 11 elever har skett från kulturnämnden till kommunstyrelsen, efter avstämning av antalet elever på det egenproducerade individuella programmet. Kostnaden för en IV-elev är dock lägre än för en elev på nationellt program. Förutom att elever från IVprogrammet börjar på nationellt program kan avvikelser i elevtalet bero på inflyttning, att personer börjat ett år tidigare eller går om gymnasieskolan ett år. I de fall elever byter program från en kommun eller ett gymnasieförbund till fristående skola under innevarande termin får kommunen dubbla kostnader för eleven. Detta beror på att kommuner och gymnasieförbund fakturerar en gång per termin, medan fristående skolor fakturerar månadsvis. Detta är ytterligare en bidragande faktor till det negativa resultatet. Inget utfall för nytt boende och utredning om måluppfyllelse i förskola och skola. Kompensation för löneökningar och befolkningsökning lämnar ett överskott på 1 326 tkr respektive 1 575 tkr.
23
Sammandrag
Verksamhetsmått och nyckeltal
tkr
Resultaträkning
Bokslut 2006
Bokslut 2007
Budget 2008
Bokslut 2008
Intäkter
17 648
17 254
13 282
16 978
-Avgifter
0
964
1 569
1 066
-Bidrag
0
8 763
5 959
9 077
-Övriga ntäkter
-17 648
7 527
5 754
6 835
Kostnader
-53 682
-56 279
-160 197
-161 803
-Personal
-30 337
-32 334
-33 299
-31 633
0
-1 375
-1 983
-1 913
-Kapitalkostnader
-2 061
-2 111
-2 598
-2 247
-Övriga kostnader
-21 284
-20 459
-122 317
-126 010
Nettokostnad
-36 034
-39 025
-146 915
-144 825
43 951
48 871
146 915
146 915
7 917
9 846
0
2 090
-Lokaler
Budgetram Resultat
Verksamhetssammandrag Kommunfullmäktige
-5 353
-4 961
-4 626
-4 314
Kommunstyrelsen
-1 310
-1 307
-1 998
-1 984
Kommunledning
-6 953
-7 406
-8 318
-8 111
Ekonomi och IT
-8 779
-9 089
-13 726
-11 151
Kansli
-5 961
-7 571
-8 502
-8 934
Personal
-6 349
-5 688
-7 025
-5 760
Näringsliv/ turism
-1 329
-2 258
-1 904
-1 857
0
-686
-516
-512
-36 034
-38 966
-46 615
-42 623
Gymnasium
0
0
-95 193
-102 044
Nytt boende
0
0
-4 000
0
Kompensation lön
0
0
1 326
0
Befolkningsökning
0
0
1 575
0
Ungdomsplaceringar
0
0
0
0
Ungdomssatsning
0
-59
0
0
Högre måluppfyllelse i förskola och skola
0
0
-2 100
0
KS till förfogande
0
0
-1 908
-158
Delsumma
0
-59 -100 300
-102 202
Planering Delsumma
Summa Investeringar
24
-36 034
-39 025
-146 915
-144 825
-360
-2 938
-3 170
-1 842
Verksamhetsmått 2006
2007
2008
47
51
49
2,59
3,61
3,3
18
20
9
2007
2008
Månadsanställda
53
51
varav tillsvidareanställda
45
46
8
5
Årsarbetare
51
49
Medelålder år
48
49
Genomsnittlig anställningstid, år
16
16
Andel kvinnor, procent
64
62
Andel heltidsarbetande, procent
78
80
Antal årsarbetare Sjukfrånvaro i procent Budgetavvikelse i procent
Personal Personal
varav visstidsanställda
För månadsanställd personal gäller att en minskning har skett med två personer och uppgår nu till 51. Omräknat till årsarbetare beräknat på personalens tjänstgöring uppgår det till 49 årsarbetare och här har en motsvarande minskning skett. Personalavgångar för tillsvidareanställda till extern arbetsgivare eller liknande, ligger på cirka 9 procent av totalt antal tillsvidareanställda, vilket motsvarar fyra personer. Genomsnittlig anställningstid är oförändrad, medelåldern har höjts med något år, medan andelen män har ökat liksom andelen personer som arbetar heltid. Närvarotiden – arbetsdagar minskat med frånvaro – uppgår till 84 procent och har därmed ökat med tre procentenheter. Uttag av andel föräldraledighet och semester är oförändrad, medan sjukfrånvaro och framförallt övrig frånvaro har minskat. Andelen personal som varit helt friska under året uppgår till 37 procent och är en ökning med fyra procentenheter. Lägger vi till personal som har haft en till fem sjukdagar under året, blir andelen 65 procent. Den totala sjukfrånvaron har minskat till 3,3 procent och sjukfrånvaron överstigande två månader som nu är 21 procent av den totala sjukfrånvaron har också minskat. Sjuklönekostnaden har gått ner och uppgår totalt till 250 tkr, viket inkluderar sociala avgifter.
Strategiska mål Mål
Framtiden Måluppfyllelse
Under 2009 kommer utvecklingen av världsekonomin att ha stor betydelse för kommunen. En långvarig och djup lågkonjunktur ställer stora krav. De kommunala verksamheterna förutsetts bibehållas och i många fall utvecklas trots den vikande ekonomin. Kävlinge kommun har goda förutsättningar att ta sig an uppgiften, men svårigheterna kommer att inte att gå obemärkta förbi.
Kommunens befolkningstillväxt ska i genomsnitt vara 1,5 procent per år fram till år 2010 räknat från år 2000
Befolkningsökningen var 1,8 procent för 2008
Kommunens näringslivspolitik ska gynna ett bra företagsklimat i kommunen
Målet är uppfyllt
Kommunens ekonomi ska präglas av god ekonomisk hushållning
Målet är uppfyllt
Kommunen ska bedriva en sund personalpolitik och därigenom eftersträva minimerad sjukfrånvaro
På Barsebäck är det åter igen dags för Mastersgolf och kommunen kommer att finnas med för att marknadsföra sig.
Målet är uppfyllt
Ett nytt kommunövergripande synpunktshanteringssystem kommer att tas i bruk under våren.
Kävlinge kommun ska ha en hög servicenivå gentemot kommuninvånarna
Arbetet med översiktsplanen går in i sin slutfas och utställning och antagande planeras under året.
Målet är i huvudsak uppfyllt
Måluppfyllelse Kommunens befolkningsökning var 1,8 procent under 2008, sett över perioden från år 2000 är befolkningsökningen nu cirka 1,7 procent per år. Kommunens näringslivspolitik ska gynna ett bra företagsklimat. I den årliga näringslivsundersökningen i riket ska kommunen ligga i den översta kvartilen (topp 90). Vid den senaste mätningen låg Kävlinge på 28:nde plats. Detta är klart bättre än målsättningen, men en försämring jämfört med 2007 års placering, som var nummer 24. Sjukfrånvaron för hela kommunen ligger på 6 procent och målet är 7 procent Kommunen uppfyller därmed sin målsättning. Inom kommunkansliet har sjukfrånvaron sjunkit från 3,6 procent till 3,2 procent i jämförelse med tidigare år. Under året har fyra medborgarmöten hållits angående översiktsplanen. Dessa möten var välbesökta och uppskattade. Medborgarrådet har varit aktiva i två frågor, dels översiktsplanen dels framtida former för medborgarkontakt. Kävlinge kommun har deltagit i SCB:s medborgarundersökning och ett av SKL:s projekt om medborgardialog. Slutligen har ett system för synpunktshantering upphandlats. Systemet tas i bruk under våren 2009.
25
Tekniska nämnden Nämndsordförande: Kjell-Arne Ohlsson Nämndsansvarig chef: Tommy Persson
Årets viktiga händelser
Verksamhetsområden
Under 2008 har satsningar främst gjorts på belysning, asfaltering samt utsmyckning.
• • • • • • • • • •
Från och med januari 2008 började en ny belysningsentreprenad att gälla. Den nya entreprenaden har inneburit höjd kvalitetsnivå vad gäller lagning av felanmälda lampor inom 1–2 månader har tiden sänkts till 14 dagar. Under året har även cirka 600 kvicksilverarmaturer bytts mot energieffektiva högtrycksnatriumlampor. Satsningen kommer att fortgå tills återstående 2100 kvicksilverlampor är bytta. Ökade anslag till asfaltering har medfört att man kunnat öka asfalteringsarbetena avsevärt och kommunen har börjat beta av på det eftersatta underhållet. Satsningen kommer att fortgå under 2009. Satsningen på utsmyckning som inleddes under 2007 har utökats under 2008. Vår- och sommarblommor har ökats och juldekorationerna har bytts ut och kompletterats i Kävlinge, Löddeköpinge och Furulund. Satsningen är ett led mot att skapa en vackrare och mer attraktiv kommun. Satsningen kommer att fortgå under 2009. Den snabba befolkningsutvecklingen ställer stora krav på nya eller utökade lokaler främst till skola och barnomsorg, men också inom kultur- och fritidssektorn. Stora ansträngningar görs för närvarande för att tillgodose behovet av lokaler. Arbetet bedrivs så gott som alltid inom mycket snäva tidsramar. Inom fastighetssektorn har en ny förskola färdigställts, Nya Dala, i Furulund. Ombyggnation av kommunhuset i Kävlinge har avslutats. Energideklaration har utförts på samtliga kommunala fastigheter. I samband med senare års omfattande och häftiga regn har VA-nätets kapacitet satts på svåra prov. Regnen har bland annat resulterat i att källare drabbats av översvämningar. För närvarande arbetas intensivt på att hitta lösningar som är hållbara och dimensionerade för en delvis ny vädersituation. Cirka 200 fastigheter har anslutits till det kommunala VA-nätet. Merparten av fastigheterna ligger inom nya exploateringsområden. Vidare pågår anslutning av fastigheter på landsbygden med hjälp av lågtrycksavlopp (LTA). Matavfallsinsamlingen har påbörjats och totalt hämtas matavfall från nio skolor och förskolor. Exploateringsområdet Västra Gryet avslutas. Exploateringsområdena Almelund och Norrevång har överförts till markförvaltningen eftersom planläggning av områdena inte är påbörjade.
26
Nämnd/administration Markförvaltning Väghållning, Park och grönområden Räddningstjänst Kollektivtrafik Drift och underhåll Fastighet Vatten och avlopp Avfall Exploatering
Ekonomisk analys Tekniska nämnden visar sammantaget ett överskott på 57 tkr. Vid delårsbokslutet prognostiserades ingen avvikelse gentemot budget medan prognosen per siste september pekade på ett överskott om 1 465 tkr. Den främsta anledningen till det försämrade resultatet i förhållande till prognosen per siste september är ökade kostnader inom vatten och avlopp samt fastighet. Nämndens intäkter har varit betydligt högre än budget, drygt 12 000 tkr. Orsaken till de stora avvikelserna är flera men det enskilt största beror på att drift och underhållsavdelningen är för lågt budgeterad. Intäkterna för avfallshantering samt vatten och avlopp har varit cirka 2 400 tkr högre än budget och hyresintäkterna har varit cirka 600 tkr högre än budget. För asfalteringsarbeten har väghållningen erhållit cirka 450 tkr högre bidrag än budgeterat. Kostnaderna har, liksom intäkterna, varit betydligt högre än budget, drygt 12 000 tkr. Drift och underhållsavdelningen avviker mest då kostnaderna har varit för lågt budgeterade. Dessutom har kostnaderna inom vatten och avlopp samt fastighetsavdelningen varit högre än budgeterat. Markförvaltningen visar ett överskott på 105 tkr. Överskottet är hänförligt till högre arrenden än budgeterat. Väghållning/park och grönområde visar sammantaget ett underskott på 59 tkr. Under året har en satsning på byte av armatur sänkt driftkostnaderna för gatubelysning med 1 600 tkr. Asfaltunderhållet har till följd av ökade budgetanslag kunnat öka med drygt 3 200 tkr jämfört med föregående år. Då kostnaderna för vinterväghållningen varit låga har en förskjutning av resurserna skett till förmån för parkverksamheten där träd och buskröjning kunnat ske under vintersäsongen. Under 2008 har kameraövervakning installerats på järn-
vägsstationen i Kävlinge. Åtgärden förväntas medföra att skadegörelsen minskar betydligt på platsen. Drift och underhållsavdelningen visar ett överskott på 892 tkr. Såväl intäkter som kostnader har varit betydligt högre än budgeterade. Kollektivtrafiken visar ett överskott på 178 tkr. Under året har anslaget ökats då en utökning av trafiken genomförts. Denna har inte fullt ut slagit igenom vilket har gett lägre kostnader än budgeterat. Fastighetsavdelningen visar ett underskott på 877 tkr. Den negativa avvikelsen är främst en följd av att det löpande underhållet belastats med oförutsedda kostnader. Bland annat har en revisionsbesiktning med tillhörande åtgärder av handbrandutrustning skett på samtliga fastigheter till en kostnad av 735 tkr. Skadegörelse på fastigheter har uppgått till 512 tkr vilket är drygt 200 tkr mer än budgeterat.
Ljunggårdens förskola, Lackalänga skola, Tolvåkers förskola samt Bullerbyns förskola har påbörjats och budgetanslag har begärts överförda till nästkommande budgetår. Samtliga byggprojekt har fördyrats gentemot budget vilket främst orsakats av att projekten har utförts under en period av högkonjunktur inom byggbranschen. För att förbättra arbetsmiljö och energieffektivisera driften har tre pumpstationer byggts om. På avloppsreningsverket har investering skett i nya rensgaller. Investering i ledningsnätet, för att undvika framtida översvämningar, har påbörjats på bland annat Humlevägen, Linvägen och Blomstervägen. Vatten- och avloppsledningar har övertagits från exploateringsområdet Västra Gryet. Sammandrag Resultaträkning
tkr Bokslut 2006
Bokslut 2007
Budget 2008
Bokslut 2008
Vatten och avlopp redovisar ett underskott på 1 068 tkr. Intäkterna har varit högre än budgeterat trots att intäkterna från avtalskunder visar ett underskott på drygt 1 600 tkr. En justering av taxan mot högre fast avgift och lägre rörlig avgift, vilket bättre överensstämmer med verksamhetens kostnadsfördelning, har gjorts under året. Kostnaderna har överskridits med knappt 2 500 tkr. En av orsakerna till de högre kostnaderna är att det ökade antalet planerade asfalteringsarbeten av gator och vägar inom kommunens väghållning har inneburit att VA-verket gjort statusbedömning genom filmning, rotskärning och spolning samt utfört vissa oplanerade förnyelsearbeten av befintligt ledningsnät. Sammantaget har detta inneburit ökade kostnader på cirka 600 tkr jämfört med tidigare år. En pumpstation som varit i drift under en kortare period översvämmades vilket innebar ökade kostnader på cirka 350 tkr. Antalet anslutningar på landsbygden, förtätning av befintligt ledningsnät, har inneburit ökade kostnader på drygt 1 400 tkr.
Intäkter
170 028
189 578
180 221
193 068
-Avgifter
59 261
62 071
58 283
61 193
-Bidrag
8 421
2 936
1 245
2 257
-Övriga intäkter
102 346
124 571
120 693
129 618
Kostnader
-210 924
-228 804
-229 191
-241 981
-Personal
-25 373
-24 923
-28 432
-27 499
-Lokaler
-24 556
-25 284
-26 720
-28 236
-38 405
-40 153
-38 486
-38 265
-122 590
-138 444
-135 553
-147 981
-40 896
-39 226
-48 970
-48 913
41 533
42 177
48 970
48 970
637
2 951
0
57
-1 059
-907
-1 517
-1 492
696
-535
-745
-640
Avfallshanteringen visar ett överskott på 811 tkr. Överskottet är hänförligt till att SYSAV:s behandlingsavgift har sänkts samt att avfallsmängderna på återvinningsstationen har sjunkit.
Väghållning/ park och grönområden
-26 920
-26 138
-30 819
-30 878
Räddningstjänst
-15 120
-18 234
-16 771
-16 775
Exploatering visar ett överskott på 54 tkr. Området Västra Gryet slutredovisas med ett nettoresultat på 1 654 tkr vilket är 54 tkr högre än budgeterat.
Kollektivtrafik
-453
-479
-718
-540
Drift och underhåll
0
-462
0
892
Fastighet
1 368
76
0
-877
255
0
0
0
-2 937
2 805
0
-1 068
617
1 557
0
811
Årets investeringar uppgick till 52 711 tkr vilket är 30 047 tkr lägre än budgeterat. Ny cykelväg har byggts mellan Löddeköpinge och Lyckehusen. I Furulunds centrum samt utmed Högsvägen i Kävlinge har totalt sju busshållplatser byggts om och handikappanpassats. Byggnation av ny förskola i Furulund, ombyggnad av kommunhuset, Dösjebroskolan, Arvidsborgs förskola samt Kävlinge bibliotek har slutförts. Ombyggnad av
-Kapitalkostnader -Övriga kostnader Nettokostnad Budgetram Resultat
Verksamhetssammandrag Nämnd/ administration Markförvaltning
Städenhet Vatten och avlopp Avfall Exploatering
2 912
3 091
1 600
1 654
Summa
-40 896
-39 226
-48 970
-48 913
Investeringar
-48 085
-45 815
-82 758
-52 711
27
Verksamhetsmått och nyckeltal
Strategiska mål
Verksamhetsmått Antal årsarbetare Sjukfrånvaro i procent Budgetavvikelse i procent
Mål 2006
2007
2008
52
51
51
3,93
4,24
2,9
1,5
7,0
0,1
Personal
Förvalta mark så att gott ekonomiskt utbyte erhålls.
2008
Månadsanställda
59
51
varav tillsvidareanställda
56
49
3
2
Årsarbetare
51
51
Medelålder år
50
50
Genomsnittlig anställningstid, år
17
16
Andel kvinnor, procent
13
15
Andel heltidsarbetande, procent
92
92
varav visstidsanställda
För månadsanställd personal har en minskning skett med åtta personer och uppgår nu till 51 personer. Omräknat till årsarbetare beräknat på personalens tjänstgöring motsvarar det 51 årsarbetare. Antalet personer har minskat, men antalet arbetade timmar har ökat. Inga personalavgångar till extern arbetsgivare har förekommit. Däremot har tre personer lämnat för pension. Medelålder och andel heltidsarbetande är oförändrad. Den genomsnittliga anställningstiden har minskat med ett år och andelen kvinnor har ökat med två procentenheter. Närvarotiden – arbetsdagar minskat med frånvaro – uppgår till 85 procent och har därmed ökat med två procentenheter vilket påverkas av den minskade sjukfrånvaron. Andelen personal som varit helt friska under året uppgår till 43 procent och är en minskning med knappt en procentenhet. Lägger vi till personal som har haft en till fem sjukdagar under året, blir andelen 74 procent. Den totala sjukfrånvaron har minskat till 2,9 procentenheter och sjukfrånvaron överstigande två månader som nu är 24 procent av den totala sjukfrånvaron har minskat med cirka 30 procentenheter. Sjuklönekostnaden har gått ner och uppgår totalt till 260 tkr, viket inkluderar sociala avgifter.
28
Uppfyllt.
Upprätta en god standard på vägnätet.
Delvis. Det eftersatta underhållet är dokumenterat och åtgärder pågår för att komma ifatt.
Skapa en trafiksäker miljö.
Uppfyllt. Åtgärder utförs kontinuerligt för att upprätthålla säkerheten.
Erbjuda ett varierat utbud av parker, grönområden och lekplatser.
Uppfyllt. Dock behövs åtgär-der på lekplatser för att bibehålla statusen.
Personal 2007
Måluppfyllelse
Stödja den enskilde i att ta eget ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. Tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för kommunal verksamhet till lägsta möjliga kostnad.
Trygg och säker vattenleverans.
Rena avloppsvatten enligt gällande utsläppskrav till lägsta möjliga kostnad.
Utförs av räddningstjänst Syd.
Uppfyllt. Uppfyllt. Dricksvattenförsörjningen har fungerat tillfredsställande och vattenkvaliteten har varit mycket god. Nyanläggningar i nya bostadsområden samt renovering och underhåll av befintligt ledningsnät har skett. Uppfyllt. Få driftsstörningar.
Insamla hushållsavfall på ett kostnadseffektivt, miljövänligt och rationellt sätt. Genomföra exploatering i enlighet med kommunstyrelsens beställning.
Måluppfyllelse Måluppfyllelse är ej helt enkel att mäta och konkretisera inom uppsatt mål. Kampanjer/aktioner har genomförts inom området. Exempelvis har genom räddningstjänsten genomförts informationskampanj, sänd på TV:s lokalkanal, angående egenskydd mot bränder och olyckor i hemmet. Räddningstjänsten har också vid kommunens båda stationer genomfört ”öppet husdag” vid vilka ett av huvudbudskapen var att informera om den enskildes ansvar, men också möjligheter att förhindra och begränsa olyckor.
Lokala brottsförebyggande rådet, BRÅ, har haft flera informationstillfällen vid vilka man talat om trafikolyckor och hur man kan skydda sig och i sam-band med detta genomfördes en heldag ”avrostning” för kommunens mopedägare.
en förbättrad arbetsmiljö. VA-verket avser att fortsätta underhållsarbetet och förnyelsen av befintligt ledningsnät (95 mil). Ledningsarbetena avser att kunna minska och förhindra eventuella källaröversvämningar vid extrema regn.
Framtiden
Matavfallsinsamlingen ska utökas till att omfatta alla skolor och verksamheter.
Under 2008 har ett antal satsningar påbörjats för att sänka driftskostnaderna så att resurser kan frigöras för att skapa en vackrare och mer attraktiv kommun. Under kommande år kommer utbytet av gatubelysning att fortsätta för att sänka energikostnaderna. Vidare kommer en översyn att göras på gatusopningen för att höja kvaliteten. Förhoppningen är att samtidigt sänka kostnaderna. Under 2009 kommer en lekplatsutredning att påbörjas. Syftet med utredningen är att ta fram en plan för vilka lekplatser som ska läggas ner samt vilka som ska rustas upp. Under januari 2009 inleds även arbetet med framtagandet av en detaljerad skötselplan för grönytor. När planen är framtagen kommer helt nya möjligheter ges till planering, uppföljning och kalkylering. I den asfaltutredning som gjordes 2007 framkom att en stor del av asfaltbeläggningarna har ett eftersatt underhåll. Med de ökade driftsanslagen kommer man sakta men säkert att komma i fas med underhållsbehovet. Under 2009 och framåt kommer arbetet att gå vidare med att ”stödja den enskilde i att ta eget ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor”. Andra mål är att genomföra riskinventering, risk- och sårbarhetsanalyser samt att ta vårt incident- och skaderapporteringssystem i skarp drift för att kunna få en bättre helhetsbild av incidenter och skador och på så sätt kunna arbeta preventivt och försöka hindra skador eller minska omfattningen av dem. För att möta det ökade behovet av förskoleplatser kommer ombyggnader att ske på ett antal förskolor för att stå färdiga i januari 2010.
Kommunen tar delvis hand om trädgårdskomposten idag, övrigt går till SYSAV:s anläggning på Spillepengen. I framtiden är det önskvärt om kommunen har en egen kompostanläggning där allt trädgårdsavfall som samlas in i kommunen kan behandlas och förädlas till högkvalitativ jord. Pågående exploateringsområden:
Norra Industriområdet. Huvuddelen av tomterna är sålda. Tomtlikvider på cirka 700 tkr återstår och beräknas komma in under 2009. Tolvåkersgården. Detaljplanearbete pågår. Varken rivning av Tolvåkersgården eller markarbeten har påbörjats. Det finns planer på om- och tillbyggnad av genomfartsgata samt nyanläggning av parkering och grönytor i samband med byggnation av bostäder. Löddeköpinge centrum. Slutuppgörelse med entreprenören beräknas kunna ske under 2009 och därefter kan projektet avslutas. Östra Gryet. Markarbetena i området är i full gång och försäljning av tomterna (30 stycken) har påbörjats. Marbäcksområdet. Samtliga tomter har sålts och flertalet fastigheter är nu bebyggda. Kvar att bygga är bland annat VA, infartsgata och övergångsställe vid friskolan vilket kommer att ske under 2009. Trehörningen. Den gamla bensinstationen har rivits och marksanering utförts. För närvarande pågår detaljplanearbete och planen är överklagad. Planen möjliggör byggnation av bostadshus i elva våningar.
Under 2009 kommer även projektering att utföras för byggnation av träningshall/sporthall invid Korsbackaskolan. VA-verket kommer under 2009 fortsatt att arbeta med effektivisering och optimering av driften vid avloppsreningsverket (ARV), både ur ekonomisk och driftsäkerhetsmässig synvinkel. Fortsatt ombyggnad och renovering av befintliga anläggningar för att erhålla
29
Miljönämnden Nämndsordförande: Stig Aronsson Nämndsansvarigchef: Tommy Persson
Årets viktiga händelser I avvaktan på tillsättande av ny nämndsansvarig chef har rekryteringsarbetet vad gäller avdelningschef tillfälligt avbrutits. Som en följd av detta har ingen sammanslagning av avdelningarna: mät, bygg och plan, skett.
tkr
Resultaträkning
Bokslut 2006
Bokslut 2007
Budget 2008
Bokslut 2008
Intäkter
7 666
7 475
7 460
8 075
-Avgifter
5 968
6 018
6 225
6 951
-Bidrag
0
45
0
30
-Övriga intäkter
1 685
1 412
1 235
1 094
Kostnader
-12 926
-13 153
-13 788
-14 116
-Personal
-8 802
-8 704
-9 013
-8 506
-Lokaler
-421
-501
-620
-645
Stora delar av arbetet med övergång till det nationella koordinatsystemet SWEREF99 har genomförts under året.
-Kapitalkostnader
-268
-67
-35
-64
-Övriga kostnader
-3 435
-3 881
-4 120
-4 901
Verksamhetsområden
Nettokostnad
-5 260
-5 678
-6 328
-6 041
• • • • •
Budgetram
5 830
6 053
6 328
6 328
570
375
0
287
Under året har den konkreta planläggningen av det stora ombyggnadsområdet centralt i Kävlinge påbörjats med framtagande och samråd kring planprogram för Kävlinge Östra Centrum. Infört ett nytt ärendehanteringssystem, Byggreda. Flygfotografering och laserskanning av land- och havsytor har genomförts i samverkan med Lomma och Staffanstorps kommuner.
Nämnd/administration Miljö- och hälsoskydd Bygglov Planfunktion Mätverksamhet
Ekonomisk analys Nämnden redovisar ett överskott på 287 tkr. Såväl intäkter som kostnader har varit högre än budgeterat. Nämnd/administration redovisar ett överskott på 241 tkr till följd av att medel för oförutsedda kostnader inte har utnyttjats. Miljö och hälsa redovisar ett överskott på 180 tkr då tillsynsintäkterna inom livsmedel och miljöskydd är fortsatt höga. Bygglov redovisar ett underskott på 164 tkr. Det är främst bygglovsintäkterna som visar en negativ avvikelse med 370 tkr. Till följd av färre handläggare har personalkostnaderna varit lägre än budgeterat. Planfunktionen visar ett överskott på 483 tkr till följd av fortsatt höga intäkter för planavgifter. Mätenheten visar ett underskott på 454 tkr. Underskottet är hänförligt till kostnader för flygfotografering samt övergången till SWEREF99.
30
Sammandrag
Resultat
Verksamhetssammandrag Nämnd/ administration
-1 345
-1 791
-2 396
-2 155
Miljö- och hälsoskydd
-3 692
-3 406
-3 955
-3 774
-24
-333
397
233
-277
-152
-374
109
78
4
0
-454
-5 260
-5 678
-6 328
-6 041
Bygglov Planfunktion Mätverksamhet Summa
Verksamhetsmått och nyckeltal Verksamhetsmått
Antal årsarbetare Sjukfrånvaro i procent Budgetavvikelse i procent
2006
2007
2008
18
17
17,5
3,40
4,20
2,80
9,8
6,2
4,5
Personal
Strategiska mål
Personal 2007
2008
Månadsanställda
18
18
varav tillsvidareanställda
17
17
1
1
Årsarbetare
17
17
Medelålder år
49
48
Genomsnittlig anställningstid, år
13
13
Andel kvinnor, procent
58
65
Andel heltidsarbetande, procent
89
94
varav visstidsanställda
Antalet månadsanställd personal uppgår till 18 personer och antalet årsarbetare beräknat på personalens tjänstgöringsgrad motsvarar 17 årsarbetare vilket är oförändrat sedan föregående år. Personalavgångar för tillsvidareanställda till extern arbetsgivare eller liknande, ligger på cirka 17 procent av totalen tillsvidareanställda, vilket motsvarar tre personer. Medelåldern har minskat med ett år, andelen kvinnor har ökat med sju procentenheter, andel heltidsarbetande har ökat med fem procentenheter medan den genomsnittliga anställningstiden ligger på samma nivå som tidigare. Närvarotiden – arbetsdagar minskat med frånvaro – uppgår till 83 procent och har därmed minskat med tre procentenheter, trots att sjukfrånvaron minskat betydligt, men kan förklaras av ett ökat uttag av semester och övrig frånvaro, dock ej föräldraledighet. Andelen personal som varit helt friska under året uppgår till 27 procent och är en ökning med två procentenheter. Lägger vi till personal som har haft en till fem sjukdagar under året, blir andelen 59 procent.
Mål
Måluppfyllelse
God planberedskap
Under året har tio detaljplaner vunnit laga kraft.
Tillsyn enligt gällande lagstiftning inom miljöavdelningens verksamhetsområde. Handläggande av ärenden gällande bygglov, bygganmälan, kontrollplan samt kvalitetsansvarig enligt plan- och bygglagens bestämmelser. Verka för vård och skydd av natur.
Uppfyllt.
Delvis uppfyllt.
Uppfyllts.
Framtiden Fortsatt satsning på vattenvårdsprojekt. Fortsatt utökad mätning av luftkvalitet i Löddeköpinge. Arbetet med att ta fram ett nytt naturvårds- och grönstrukturprogram inleds under året. Ökade resurser satsas på livsmedels- och miljötillsyn. Bildandet av vattenråd skall ske i både Saxåns och Kävlingeåns avrinningsområde. Varaktigheten på nedgången inom byggsektorn utgör ett stort frågetecken varför osäkerhet om bygglovsintäkter samt intäkterna för mätenheten föreligger. Uppdatering av GIS-system kommer att behöva göras inom de närmaste två åren. Arbetet med Kävlinge Östra Centrum fortsätter. Detaljplaneläggning för att säkerställa naturområden i Hofterup-Ålstorp. Färdigställa fördjupad översiktsplan för Hofterup-Ålstorp. Framtagande av detaljplan centralt i Löddeköpinge för bland annat äldreboende.
Den totala sjukfrånvaron har minskat till 2,8 procent och ingen sjukfrånvaro överstigande två månader förekommer. Sjuklönekostnaden har gått ner och uppgår totalt till 120 tkr, inklusive sociala avgifter, vilket är en minskning med 80 tkr.
31
32
Kulturnämnden Nämndsordförande: Charlotte Lindblad Nämndsansvarigchef: Christer Fleur
Årets viktigaste händelser
Kulturs ledningsorganisation har under det gångna året varit oförändrad och fortsatt att konsolidera struktur och arbetsformer. Då kulturchefen vid årets utgång slutade sin tjänst, hade även processen för att rekrytera efterträdaren påbörjats. Arbetet med att ta fram en reviderad Kulturplan för perioden 2009–2012 pågick under året med information och en bred remissrunda. I november antogs den nya Kulturplanen av kulturnämnden. Den under våren framtagna lokalförsörjningsplanen baserades på relativt stora förändringar i befolkningsprognosen. Kulturs tidigare aviserade investeringsbehov fördelades istället över en längre tidsrymd och några angivna investeringsbehov utgick. I början av året startades tio nya förskoleavdelningar, de flesta i moduler vid befintliga förskolor. Bogesholms förskola har avvecklats på grund av brister i den fysiska arbetsmiljön. Tolvåkers förskola har under året arbetat fram en profilering av verksamheten baserad på en gemensam kunskapssyn på Kultur. Friskola i Lödde AB/HC Education lämnade i april en ansökan till Skolverket om – att med start höstterminen 2009 – etablera skolverksamhet för 300 elever i skolår F–9 i Löddeköpinge. Efter Kulturnämndens tillstyrkande och Friskola i Löddes förvärv av tomt för byggnation fortsätter planeringen för denna skolstart; något som inverkar på den kommunala planeringen inför läsåret 2009/2010. För förskola och skola har flera viktiga händelser utgått från den 2007 antagna ”Handlingsplanen för högre måluppfyllelse” – med både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Parallellt med detta arbete har en kommungemensam ledarskapsutbildning startat under hösten 2008. Kvalitetsutvecklings- och kvalitetssäkringstrukturen Qualis introducerades i förskolorna och skolorna under våren. Strax före årets slut granskades skolan i Annebro, som blev den första certifierade enheten i Kävlinge. Under året har även resultaten av och rapporten om enkätundersökningen ”Elevers och lärares attityd till skolan” legat till grund för vidare utvecklingsarbeten. Vid höstterminsstarten påbörjades det förnyade och vidgade arbetet med de så kallade ämneslänkarna; sex ämnesgrupperingar i förskola och skola med syfte att synkronisera arbetet för måluppfyllelse ur ett långsiktigt perspektiv. Under året har Nyvångsskolan erhållit utmärkelsen ”Bäst i klassen” för sitt systematiska arbete kring etik
och värdegrundsfrågor. Rinnebäcksskolan har blivit hälsodiplomerad. Inom förskolan har en ny tillämpning av resursfördelningsmodell införts, vilket innebär differentierade bidrag för barn i åldern 1–2 respektive 3–5 år samt för 15-timmarsbarnen. Inom både förskola och skola har en förnyad kartläggning av barns/elevers behov av särskilt stöd genomförts. Inom Kävlinge Lärcentrums ansvarsområde har samarbetet med grundskolan och organisationen för barn i behov av särskilt stöd resulterat i, att två undervisningsgrupper, Opalen och Personligt program, bildats för att underlätta för barn och ungdomar att återgå till reguljära studier i grundskolan. Två förstudier i projekten Ambassadörsutveckling i Skåne/Blekinge och Jobbinvestering godkändes av ESF-rådet. I december kom positiva besked om båda projektansökningarna. Med dessa projekt kommer Kävlinge Lärcentrum att kunna utveckla sina metoder och förbättra kontakterna med näringslivet. Fullmäktige godkände bildandet av ett finansiellt samordningsförbund för Kävlinge och Lomma med syfte att nå bättre samverkan med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Region Skåne och därmed effektivare resursanvändning. Under året har flyktingmottagningen kommit igång i full skala. Ökad tillgång på lägenheter, snabba insatser för vuxna och barn och samarbete med förskola och skola har möjliggjort detta. I samarbete med näringslivsenheten genomfördes ett projekt med sommarlovsentreprenörer, där gymnasieungdomar utformade och genomförde sina affärsidéer. Inom fritid och kultur pågår utredningen om alternativa driftsformer för baden. På grundval av kulturskoleutredningen har Kommunfullmäktige beslutat att en kulturskola ska starta. Allmänkulturens programverksamhet är etablerad och samtliga arrangemang har varit välbesökta. En del av dessa är numera förlagda till den nya programsalen, Bassängen, som har invigts i Huvudbibliotekets lokaler. Folkbiblioteket i Löddeköpinge har haft invigning av sina förändrade ”nygamla lokaler” med bland annat ny entré och större yta för barn och ungdomar.
33
Ett antal utredningar och projekt har påbörjats, pågått, eller avslutats under året. Bland dessa kan nämnas: •
Kompetensutveckling av förskolans personal i TRAS, ett observationsmaterial som ger information om förskolebarns språk och språkutveckling.
•
Högskolekurs för yrkesverksamma barnskötare om matematik i förskolan och barns tal-, skrivoch läsutveckling.
•
Utbildning av ett utökat antal pedagogiska samtalsledare för personalens fördjupade insikter i förskolans uppdrag.
•
Rekryteringsutbildning för tio presumtiva ledare inom förskola/skola.
•
Projektet ”Röda tråden” som är ett samarbete mellan folkbibliotek, skolbibliotek och förskola med stöd av bidrag från statens kulturråd.
•
Uppföljning och utvärdering av arbetet med Individuella Utvecklingsplaner i förskolan
•
Insatser för införande av nya kursplaner och därmed uppnåendemål för skolår 3.
•
”Gränslösa möjligheter” – en samverkanssatsning med förskola, skola, vuxenutbildning, fritid och kultur, polisen, socialtjänsten och Region Skåne för att minska utanförskap för barn, som far illa eller riskerar att fara illa.
•
”Pinocchio” – Kävlinge deltar i ett nationellt projekt för att förhindra ett normbrytande beteende hos barn i riskzonen.
•
Elever ur grundskoleklasser har deltagit i samverkan med Midroc i framtagandet av framtida boendemiljöer i projekteringsområdet Östra Kävlinge Centrum.
Verksamhetsområden • • • • • • • •
34
Administration Förskola Skola Gymnasieskola Vuxenutbildning Arbetsmarknadsprogram Fritid Kultur
Ekonomisk analys Kulturnämnden redovisar ett resultat per 2008 med plus 312 tkr. Helårsprognosen under året har varit plus/ minus noll vilket stämmer väl överens med resultatet. Kulturnämndens ram 2008 var 486 383 tkr. Tilläggsanslag för befolkningsförändringar och löner har ökat ramen med totalt 19 630 tkr. Kultur har dessutom fått ett ökat anslag vad gäller handlingsplanen för högre måluppfyllelse med 400 tkr. Ramen är minskad med cirka 550 tkr på grund av att elevantalet på IV-programmet minskat under året. Administration
Gemensam administration redovisar ett resultat med minus 854 tkr. Reserven som fanns avsatt centralt, 3 000 tkr, användes inte under året då summan istället hjälpte till att finansiera uppdraget om framtagande av rationaliserings- och anpassningsåtgärder motsvarande 4 000 tkr. Kontot för personalanpassningsåtgärder hade vid årets slut ett resultat med minus 1 700 tkr. Positiva resultat på kapitalkostnader samt e-tjänster inom IT-området minskade det totala negativa resultatet inom administrationen. Förskola
Förskolan redovisar ett resultat med plus 1 428 tkr. Det positiva resultatet är framför allt hänförbart till att inflyttningen till Nya Dala försenats till 2009 (därmed har även flyttkostnader och medel till utrustning flyttats fram). För övrigt är det positiva resultat på kapitalkostnader och planerade kostnader i enlighet med nya livsmedelslagen. Kvällsomsorgen inom förskolan har inte heller nyttjats under året. Uppföljning av volymförändringarna inom förskolan visar ett resultat på minus 400 tkr. Barnomsorgsintäkterna och även ramen för befolkningsförändringar har ökat, men inte fullt ut i samma grad som utbetalningen av elevbidrag. Avvikelsen är dock liten, men är exklusive utökningen av lokalkostnader. De flesta av enheterna inom förskolan redovisar ett positivt resultat. Dock redovisar området Korsbacka/ Rinnebäck/Harpalten ett negativt resultat med cirka 300 tkr vilket till stor del beror på svårigheten att ha en flexibel organisation på en liten enhet. Även Stinsgården och Annebros rektorsområde redovisar negativa avvikelser. Inom ssk stöd är det i princip ett nollresultat för förskolans del. Den nya resursavdelningen har bidragit till att resultatet för insatser för barn med behov av stödåtgärder har förbättrats, både kvalitativt och ekonomiskt. Genom att istället ha samordnade insatser via
resursavdelningen får barnen hjälp av specialutbildade förskollärare/specialpedagoger och därmed minskar insatserna av assistenter för enskilda barn.
inför 2009 vilket i så fall kommer att bidra till budgetproblem även kommande år.
Skola
Kävlinge Lärcentrum redovisar ett resultat med plus 150 tkr (inklusive det negativa resultatet för externt gymnasium). Det positiva resultatet är över förväntan då prognosen för arbetsmarknadsenheten visat på stort underskott hela året. Utfallet för arbete och integration överensstämmer väl med den prognos som har gjorts, cirka minus 1 200 tkr. Anledningen till att enheten under året dragits med stora ekonomiska bekymmer är på grund av en lagändring som gjort att Arbetsförmedlingen från år 2008 är tvingade att köpa uppdrag från en privat leverantör om sådan finns och kommuner kan alltså endast komma i fråga om det inte finns en privat leverantör inom arbetsmarknadsområdet. Förändringarna har medfört att verksamheten under året har minskats med två tjänster. Den fulla effekten av detta syns dock först år 2009.
Skolan redovisar ett resultat med plus 274 tkr. Positivt resultat av volymförändringarna inom skola och fritidshem med 650 tkr har bidraget till överskottet. Inom den enskilda och interkommunala verksamheten har elevantalet varit fler än förväntat. Däremot har elevantalet inom den kommunala verksamheten varit färre i motsvarande grad, framför allt inom årskurs 7–9. Detta har bidragit till att det inte är några större avvikelser på utbetalning av elevbidragen. Dessutom har det varit fler elever från andra kommuner än planerat samt fler barn inom fritidshemsverksamheten. Båda de sistnämnda faktorerna har ökat intäkterna under året. Inom skolverksamheten är det även bättre resultat än budgeterat vad gäller kapitalkostnaderna samt kontot för skolskjuts. Enheterna inom skolan redovisar ett negativt resultat med totalt cirka minus 1 000 tkr. Endast tre enheter har ett positivt resultat vid årets slut. De största underskotten finns på Nyvång, Korsbacka samt Tolvåker, vilket prognostiserades även i uppföljningen per siste september. På Nyvång beror resultatet framför allt på höga snittlöner och på Korsbacka är det ett stort tapp av elever på grund av minskade årskullar. Samma situation finns även under 2009. Inom ssk stöd är det ett positivt resultat, plus 270 tkr, vilket främst beror på att fler elever, med behov av stödinsatser, har kunnat erbjudas lämpliga åtgärder genom Opalen. Kostnaderna för elever som tidigare valde resursskolor utanför kommunens verksamhet har därmed minskat. Dessutom har det varit en del vakanta tjänster och lägre löner på vikarierna som bidragit till ett överskott. Vad gäller grundsärskolan är det däremot ett negativt resultat. Detta beror på att kommunen fått två avräkningar på särskoleplatser i Lund (avräkning gällande 2007 och 2008) som båda belastat årets resultat. Externt gymnasium KN
Under kulturnämnden finns budget för administration av externt gymnasium vad gäller gymnasieelevernas resebidrag, inackorderingsbidrag samt skolmåltidsavgifter. Resultatet för den externa delen av gymnasiet blev minus 550 tkr. Anledningen till det negativa resultatet är att Skånetrafiken höjde priserna med 10 procent på reskort för gymnasieungdomar inför 2008. Regionstyrelsen har gett Skånetrafiken möjlighet att höja priserna med ytterligare 10 procent
Kävlinge Lärcentrum
På grund av de ekonomiska svårigheterna inom arbete och integration har Lärcentrum varit restriktiva med att bevilja extern vuxenutbildning i strävan att helheten skulle redovisa ett plus/minus noll-resultat. Dessutom är det ett antal vuxenstuderande som valt att inte påbörja sina beviljade utbildningar och det är några som avslutat sina utbildningar för att istället börja arbeta. Ytterligare faktorer som bidragit till helhetens resultat är att ledningen minskats med en tjänst; informations- och kvalitetsansvarig. Bromskostnader för detta finns dock till 2009. Dessutom har en del organisationsförändringar genomförts för att inte besätta tillfälligt vakant tjänst. Begränsningar av inköp av varor och tjänster har gällt sedan maj månad samt ett ökat samarbete med Frans Möller-gymnasiet, vilket genererat mer intäkter. Antalet IV-elever minskade inför läsåret 07/08 och organisationen anpassades till det nya elevantalet redan vid årsskiftet. Lärare från IV-programmet har från januari 2008 arbetat med elever på Opalen, för att underlätta för dessa elever att återgå till grundskolan. Eftersom uppdraget har gett intäkter har det inte varit några bromskostnader för personal på IV-programmet. Fritid och Kultur
Fritid och kultur redovisar ett resultat med plus 200 tkr. Hälften av överskottet är hänförbart till en positiv avvikelse på kapitalkostnaderna. Samtliga enheter inom fritid och kultur är i stort i balans. Dock står Vikenbadet för den största avvikelsen; plus 108 tkr. Detta beror på att intäkterna i november och december varit högre än förväntat.
35
Investeringar
Investeringarna inom kulturnämnden redovisar ett positivt resultat med plus 1 500 tkr. Stor del av överskottet beror på att inköp av inventarier till Nya Dala är framflyttat till 2009. Förutom investeringen till Nya Dala är det tre investeringar inom fritid och kultur som inte genomfördes under året. Eventuellt kommer det ena av investeringsanslagen (återlämningsautomater på biblioteken) att tas upp i framtida budgetarbete då investeringen avvaktas i väntan på ny teknik. Sammandrag
Verksamhetsmått 2006
2007
2008
Antal årsarbetare
966
958
936
Sjukfrånvaro i procent
7,09
5,9
5,2
0,1
-0,5
0,06
1 647
1 764
1 872
62 453
66 878
70 778
-
344
369
Budgetavvikelse i procent Förskola Antal barn inskrivna i kommunal förskola Nettokostnad per barn i kommunal förskola
tkr
Grundskola
Resultaträkning
Bokslut 2006
Bokslut 2007
Intäkter
79 194
73 448
71 898
- Grundskola åk 1-6
2 336
1 946
1 933
-Avgifter
30 268
33 466
34 384
- Grundskola åk 7-9
1 054
1 039
1 000
-Bidrag
38 894
27 715
25 483
Nettokostnad per elev i
-Övriga intäkter
10 032
12 267
12 031
-
35 440
41 638
- Grundskola åk 1-6 2)
58 217
59 623
64 148
Kostnader
-588 478
-621 861
-557 969
- Grundskola åk 7-9 3)
59 105
66 510
72 118
-Personal
-320 848
-335 976
-349 989
Särskola
-63 817
-67 513
-72 524
-4 251
-3 951
-3 926
- särskola på grundskolenivå
36
37
35
- särskola på gymnasienivå
17
19
18
-199 562
-214 421
-131 530
-509 284
-548 413
-486 383
-486 071
509 935
545 534
486 383
486 383
1 086
1 111
1 188
651
-2 879
0
312
67
35
38
66
48
69
369
359
403
39
64
82
157
157
170
35
42
26
450
82
15
-Lokaler -Kapitalkostnader -Övriga kostnader Nettokostnad Budgetram Resultat
Budget 2008
Verksamhetsmått och nyckeltal
Bokslut 2008
- Grundskola F-klass 1)
- Grundskola F-klass 1)
Antal elever som har tillhörighet i:
Gymnasieskola Antal antagna elever 15 sept: - nationellt program - individuellt program (exklusive PRIV) Vuxenutbildning
Verksamhetssammandrag Administration
Antal elever i kommunal
Antal elever i
-28 504
-10 844
-12 545
-13 399
Förskola
-106 038
-129 166
-146 827
-145 399
Grundskola
-235 283
-252 523
-266 929
-266 655
- grundläggande vuxenutbildning - gymnasial vuxenutbildning - svenska för invandrare
Gymnasieskola
-97 173
-110 116
-12 499
-13 044
Antal helårsstudieplatser i gymnasial vuxenutbildning
Vuxenutbildning
-5 238
-11 432
-11 370
-10 437
Arbetsmarknadsprogram
-1 200
-1 992
-2 328
-3 452
Bruttokostnad per heltidsstuderande elev i gymnasial vuxenutbildning i tkr (exklusive administrationskostnader)
Fritid
-21 850
-19 944
-20 799
-20 537
Arbetsmarknadsprogram
Kultur
-13 998
-12 396
-13 086
-13 148
Antal deltagare i arbetsmarknadsprogram
-509 284
-548 413
-486 383
-486 071
4 219
3 267
5 764
4 235
Summa Investeringar
- arbetsförmedling - försäkringskassan - socialtjänsten Andel AF-deltagare i arbete, praktik eller studier 6 mån efter avslutat program angett i procent
36
37
31
21
195
216
225
73
68
4)
svarar personalens tjänstgöring 936 årsarbetare.
Verksamhetsmått fortsättning Fritid Antal besök på baden
126 580
121 322 123 582
Bruttokostnad per besök
86
83
91
Antal bidragsberättigade föreningar
50
48
39
500
500
525
6 482
6 948
6 996
Antal elevbesök på musikskolan i snitt per vecka
-
-
800 5)
Antal besök på biblioteken
- 166 953 167 139
Kultur Antalet elever i musikskolan (inklusive mussecombo elever) Nettokostnad per elev i musikskolan
Medieanslag per invånare Utlån per invånare
41
40
39,5
6,12
6,30
6,8
1) F-klassen särredovisades ej 2006 utan finns med i siffrorna för Grundskola åk 1–6. 2) Kostnaden per elev har ökat både för f-klassen och åk 1–6. Detta beror på att fler elever medför högre del av de kostnader som tillhör skolan totalt sett (till exempel administration, IT, skolskjuts) och som fördelas procentuellt mellan årskurserna. 3) 2006 års nettokostnad per elev i åk 7–9 är felaktig. Kostnaden per elev har ökat eftersom elevantalet har minskat medan kostnaderna som är knutna till 7–9 ej minskat i samma takt. 4) Måttet är ej framtaget 2008 då de första deltagarna från Arbetsförmedlingen kom först i november. Måttet för antal deltagare från AF, Försäkringskassan och socialtjänsten som varit i arbete, praktik eller utbildning under verksamhetsåret är 175 (78 procent). 5) Nytt mått i årsredovisningen från och med 2008.
Personal Personal 2007
2008
1 014
993
varav tillsvidareanställda
904
910
varav visstidsanställda
110
83
Årsarbetare
958
936
Medelålder år
46
46
Genomsnittlig anställningstid, år
15
14
Andel kvinnor, procent
83
83
Andel heltidsarbetande, procent
74
73
Månadsanställda
Antalet månadsanställda personer har minskat till 993 personer, vilket beror på att visstidsanställningar har minskat betydligt. Omräknat till årsarbetare mot-
Personalavgångar till extern arbetsgivare eller liknande, exklusive pensioneringar, ligger på 6 procent av totalen tillsvidareanställda, vilket motsvarar 55 personer. Utöver dessa avgångar har 20 personer erhållit pension. Avseende övrig personalstruktur kan sägas att medelåldern är oförändrad liksom könsfördelningen. Genomsnittlig anställningstid och även andelen personal som arbetar heltid har minskat något. Närvarotiden – arbetsdagar minskat med frånvaro – uppgår till 79 procent och har minskat någon procentenhet, möjligen beroende på att andelen föräldralediga har ökat. Övrig frånvaro är i stort sett oförändrad förutom att sjukdomsrelaterad frånvaro har minskat. Andelen personal som varit helt friska under året uppgår till 38 procent och är en ökning med tre procentenheter. Lägger vi till personal som har haft en till fem sjukdagar under året, blir andelen 70 procent. Den totala sjukfrånvaron fortsätter att minska och är nu 5,2 procent, vilket framförallt förklaras av att frånvaron överstigande två månader har gått ner med tre procentenheter till att vara 57 procent av den totala sjukfrånvaron. Sjuklönekostnaden uppgår nu till 4 450 tkr inklusive sociala kostnader. Det är en ökning med 350 tkr och är en effekt av ökad lönenivå samt att storleken på korttidssjukfrånvaron då sjuklön utbetalas är minst oförändrad.
Strategiska mål Mål
Måluppfyllelse
Alla förskolor ska prioritera arbetet med barns språkliga och kommunikativa utveckling.
Målet är uppnått.
Alla barn i förskolan och elever i grundskolan ska ha och följa en individuell utvecklingsplan.
Målet är uppnått.
Alla elever ska – vid utgången av skolår tre – ha funktionell läsfärdighet och läsförståelse
Målet är till stor del uppnått.
Alla elever ska – vid utgången av skolår tre – vara simkunniga i enlighet med läroplanens mål.
Målet är till stor del uppnått.
Minst 90 procent av eleverna ska uppnå godkända resultat på de nationella proven i skolår fem och nio.
Målet är till stor del uppnått.
Minst 95 procent av eleverna från skolår nio ska vara behöriga till gymnasieskolans nationella program.
Målet är inte uppnått.
37
Mål fortsättning
Måluppfyllelse
Samtliga personer som söker en utbildning/kurs inom vuxenutbildningen ska ges möjlighet att påbörja denna samt ska de kurser anordnas som det finns behov av.
Beträffande egenproducerad utbildning är målet helt uppnått, medan det endast är delvis uppnått för externa utbildningar
Minst 90 procent av uppdragsgivarna ska vara nöjda med innehåll och genomförande av arbetsmarknadsenhetens program.
Målet är uppnått
100 procent av deltagarna inom arbetsmarknadsprogrammen ska känna sig väl bemötta och sedda.
Målet är uppnått
Antalet aktiva låntagare på biblioteken ska öka samt ska antalet besök öka med 5 procent.
Målet är delvis uppnått. Målet är inte uppnått.
Måluppfyllelse Några av de uppsatta strategiska målen har full måluppfyllelse medan merparten av dem är till stor del uppnådda. Förskolornas arbete med barns språkliga och kommunikativa utveckling är ett prioriterat område, och innebär en fortlöpande kompetensutveckling. Arbetet med barns språkliga och kommunikativa utveckling kopplas samman med grundskolans så kallade länkarbete för att öka kontinuiteten i arbetet mot ett gemensamt resultat. För samtliga barn i förskolan upprättas individuella utvecklingsplaner som följs till stöd för verksamhetsplaneringen. De aviserade nationella kursplanerna och målen för skolår 3 trädde i kraft den 1 juli 2008. Därför har nationella utvärderingar för skolår 3 ännu inte genom-förts. Implementering av kursplaner och uppspjälkning av mål pågår. Måluppfyllelsen beträffande funktionell läskunnighet hos eleverna i Kävlinge baseras på personalens observationer, läsutvecklingsscheman – LUS – och lokala tester. För elever, som visar tecken på svårigheter att uppnå målet, upprättas åtgärdsprogram, som kontinuerligt följs upp. Samtliga skolor uppger, att målet för skolår 3 till stor del är uppnått. Merparten av alla elever når de uppsatta målen för simfärdighet vid utgången av skolår 3. Vid utgången av skolår 3 2008 var simfärdigheten 97 procent hos eleverna. På de nationella proven i skolår fem och nio uppnår eleverna inte helt målet 90 procent godkända resultat i samtliga tre aktuella ämnena. Avvikelsen är någon procentenhet, men resultaten förbättras successivt jämfört med tidigare år. Av de 356 elever, som lämnade grundskolans skolår 9 vårterminen 2008, var 90,7 procent behöriga att söka till nationellt gymnasieprogram. Detta är en förbättring i förhållande
38
till 2007 och högre än riksgenomsnittet, som var 88,9 procent för 2008. Den frivilliga sommarskolan medförde, att ytterligare 10 elever nådde godkända resultat i de behörighetsgivande ämnena svenska, engelska och matematik. Under året har olika åtgärder utifrån Handlingsplanen för ökad måluppfyllelse vidtagits för att öka måluppfyllelsen på de nationella proven såväl som att öka andelen elever, som är behöriga att söka nationella gymnasieprogram. De enkäter, som genomförts bland deltagare och uppdragsgivare inom arbetsmarknadsprogrammen, visar att målen är uppnådda. Inom vuxenutbildningen har enkäter bland nuvarande och presumtiva studerande gjorts. De utgör en kartläggning av behovet av vuxenutbildning. Enkätresultaten ligger till grund för det utbildningsutbud som erbjuds i egen regi. Lärcentrum har däremot varit tämligen restriktivt med att tillstyrka extern vuxenutbildning. Detta bidrar till att målet inom vuxenutbildningen endast delvis uppfyllts. Nöjdhetsundersökningar som genomförts vid Kävlinge Lärcentrum, uppvisar en mycket hög andel svarande som är nöjda med det bemötande och den uppmärksamhet de får. Antalet fysiska besök på biblioteken har ökat något till 167 139 för 2008 mot 166 983 under 2007. Således har målet om en ökning med fem procent inte uppnåtts. Däremot har de virtuella besöken på bibliotekets hemsida, 24-timmarsbiblioteket, där man kan utföra flera tjänster hemifrån, ökat markant under 2008. Antalet aktiva låntagare har ökat under 2008 till 6 360 jämfört med 6 250 under 2007. Dessutom har antalet nya låntagare ökat med 333 personer – drygt 30 procent jämfört 2007. Biblioteken i Kävlinge, och framför allt skolbiblioteken, ökar antalet utlån, vilket går emot den allmänna vikande trenden.
Framtiden En viktig kvalitetsfaktor inom förskolan är välutbildad personal. Konkurrensen mellan kommunerna är ett faktum och en av de viktigaste uppgifterna framöver är att vidareutveckla strategier för rekrytering. Inom förskolan är barns språkutveckling ett prioriterat område och planer på att utbilda och introducera språkutvecklare av barns tal-, läs- och skrivförmågor kommer att ta form. Vårdnadsbidrag införs från och med 1 jan 2009. Regeringen aviserar nya reformer inom förskolan; barnomsorgspeng från och med 2009, där det kommunala bidraget ska följa barnet oavsett vilken verksamhet föräldrarna väljer samt allmän förskola även för treåringar, från och med 2010. Regeringen kommer vidare att satsa på kompetensutveckling för förskolans personal via det så kallade Förskolelyftet (2009–2011).
I Furulundsområdet tas förskolan Nya Dala i bruk i januari 2009. Förskolan har en teknik- och naturvetenskaplig profil. Arbetet med att nå en högre måluppfyllelse inom grundskolan fortsätter. Under våren kommer arbetet med att införa digitala IUP, individuella utvecklingsplaner, att påbörjas. Med detta följer såväl ett digitalt system för frånvarohanteringen som ett nätbaserat verktyg för enkel kommunikation med hemmen. Kävlingeelever i skolår 7–9 tar under året del av den statliga satsningen ”Skapande skola” för att öka det praktiskestetiska inslaget i undervisningen. För första gången kommer nationella prov att genomföras även i skolår 3 i ämnena Matematik och Svenska. Försöksverksamheten med sommarskola på Olympiaskolan samt på Annebros rektorsområde riktad åt barn till och med årskurs 6 fortsätter och vidgas, så att den omfattar en F–6 skola i varje tätort. Den traditionella sommarskolan är utökad till att omfatta även svenska och matematik för årskurs 7. 2008 beslutade regeringen att införa ett statsbidrag för att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna med fokus på årskurs 1–3 (2008–2010). Etableringen av den fristående skolan – Friskola i Lödde AB/HC Education – kommer att påverka elevvolymen och lokalförsörjningen i omgivande skolor på ett sätt, som i detalj inte än är klart. Detta kommer att lösas i kompletterande samexistens mellan huvudmännen. Arbetet för att flera enheter inom förskola och skola ska erhålla Qualiscertifiering kommer att fortgå. Kävlinge Lärcentrum kommer ingå individuella avtal om arbetsmarknadsprogram med Arbetsförmedlingen. Volymen på antalet avtal är svårförutsägbar. Integrationsenhetens mål för 2009 är att ta emot 25 flyktingar enligt avtal. Lärcentrum avser vidare att utöka samarbetet med Frans Möller-gymnasiet och att inom organisationen utöka samverkan mellan arbete och integration samt utbildning. Inom fritid och kultur kommer beslutet kring kulturskola att realiseras med start hösten 2009. Planeringen pågår. Kring halvårsskiftet kommer konstgräsplanen på Högalids idrottsplats att tas i bruk. Projekteringen av den nya träningshallen vid Korsbacka påbörjas med beräknad invigning hösten 2010. Det nya kommunala föreningsstödet kommer att utvärderas under våren 2009. Fritid och kultur kommer att ta fram strukturer för anpassad kvalitetssäkring av verksamheterna.
39
Socialnämnden Nämndsordförande: Leif Skytte Nämndsansvarigchef: Anette Fäldt
Årets viktiga händelser
Prognosen
Arbetet med en för Socialtjänsten gemensam Socialtjänstplan för tiden 2009–2015 har avslutats och planen har kompletterats med en verksamhetsplan för 2009. Kopplingar har gjorts till arbetet med de balanserade styrkorten som för tredje året tagits fram inom varje verksamhet.
Vid delårsbokslutet befann sig socialnämnden i en situation med prognostiserat underskott. Antalet institutionsplacerade var högre än någonsin, ekonomiskt bistånd ökade, kön till särskilt boende var så stor att man beslutat att erbjuda köpta platser utanför kommunen. Bostadsanpassningsbidraget och tekniska hjälpmedel prognostiserade stora underskott. Inom hemvården infördes nytt resursfördelningssystem med en stor osäkerhet beträffande de ekonomiska effekterna.
Samverkansfrågorna både internt och externt har stått i fokus för att skapa bättre insatser för berörda kommuninvånare. Projektet gränslösa möjligheter skapar samarbetsstrukturer mellan socialtjänst, skola/förskola, primärvård och polis. Internt har nya rutiner skapats för ”gränsärenden” med syftet att hitta bättre och mer ändamålsenliga insatser för enskilda personer men också ekonomiskt effektivare lösningar. Inom hemvård, handikappomsorg och kostenheten har respektive verksamhets ledningsgrupp arbetat med att få en bättre samsyn mellan enhetscheferna och förtydliga spelregler, ansvar och uppdrag vilket resulterat i mer effektiva och professionella verksamheter. Resursfördelningssystem har på ett positivt sätt införts inom hemvården och alla enhetschefer har klarat att förändra sitt arbetssätt i enlighet med dessa nya förutsättningar. Inom individ- och familjeomsorgen har kostnaderna för placeringar av barn, unga och vuxna samt försörjningsstödet ökat och ett stort arbete pågår med att analysera och påverka dessa kostnader.
Verksamhetsområden • • • • •
Gemensamt Hemvård Handikappomsorg Individ och familjeomsorg Kostenhet
Ekonomisk analys Socialnämnden visar för 2008 ett överskott med 1 315 tkr mot budget. Den tilldelade ramen har under 2008 varit 292 562 tkr. Under året har kompensation för löneökningar tillförts med 12 492 tkr och höjt ob med 975 tkr (halvårseffekt). Medel för befolkningsökning har tillförts med 3 516 tkr och rehabteam utökades med 1 500 tkr. Kostnaderna för institutionsplaceringar tillfördes som engångsöverföring från kommunstyrelsen 8 000 tkr, och 892 tkr tillfördes individ- och familjeomsorgen för Gränslösa möjligheter, Finsam, Stationen och medling.
40
När uppföljningen per september gjordes prognostiserades ett underskott med 1 370 tkr. De åtgärder som vidtagits började ge effekt och samtliga prognoser utom individ- och familjeomsorgen förbättrades. Periodens utfall pekade på bättre resultat än prognostiserat men tanken var att resurser skulle användas under hösten. Bland annat är det hemvården som skiljer mellan prognos och utfall. Överskottet accelererade under hösten och finns till största del inom ordinärt boende vilket sannolikt är en effekt av effektiviseringsarbete i samband med införandet av resursfördelning tillsammans med genomlysning av hela verksamheten. Differens finns även inom individ- och familjeomsorgen och där var situationen omvänd. Prognostiserat underskott förutsatte att man skulle hitta åtgärder för att minska kostnaderna vilket inte lyckades utan kostnaderna fortsatte att öka. Under senare delen av hösten lämnades muntlig rapport om att utfallet tenderade att bli bättre än prognostiserat.
Resultaträkning Intäkterna uppgår till 120 627 tkr vilket är en ökning med 10 097 tkr mot föregående år. Framförallt är det ökade intäkter från försäkringskassan till personlig assistans och kostenhetens ökade intäkter för fler producerade måltider men även ökade vårdtagarintäkter. Personalkostnaderna har uppgått till 271 977 tkr vilket är en ökning med 26 217 tkr mot föregående år. Årets löneökningar står för ungefär hälften av ökningen. För nämnden har antalet tillsvidareanställda ökat, delvis genom utökad verksamhet men också i samband med att antalet timanställda har minskat. De ökade personalkostnaderna finns framför allt inom handikappomsorgen och individ- och familjeomsorgen och beror dels på utökad verksamhet men också på större personalbehov inom samma enhet. Lokalkostnaderna har uppgått till 37 174 tkr vilket är en ökning med 1 081 tkr. Hälften av ökningen beror på ökad hyra i kommunhuset medan andra hälften be-
ror på nya hyror samt ökad hyra på befintliga lokaler. Kapitalkostnaderna har uppgått till 1 190 tkr vilket är en ökning med 163 tkr och det beror på nyinvesteringar. Övriga kostnader har uppgått till 101 530 tkr vilket är en ökning med 6 509 tkr. Största delen av ökningen finns inom köp av verksamhet från annan utförare som i flera fall har ökat under året. Verksamhet
Gemensamma funktioner har under året haft en ram på 17 934 tkr och visar överskott mot budget med 2 240 tkr. Av överskottet avser 1 764 tkr buffertmedel. Bostadsanpassningsbidraget prognostiserade ett underskott då beviljade bidrag finns sedan 2007 men ärendena har ännu inte lämnats till betalning och utfallet blev ett nollresultat. Färdtjänst och riksfärdtjänst lämnar överskott med 484 tkr. Nettokostnaden och antalet resor har förändrats obetydligt jämfört med 2007, men det förväntades att ett nytt avtal vid halvårsskiftet skulle medföra ökade kostnader. Under 2007 tecknades ett nytt avtal med leverantör av tekniska hjälpmedel och med detta följde kraftigt ökade kostnader vilket medförde långtgående åtgärder. Trots detta visar bokslutet ett underskott med 850 tkr. Hemvården har under året haft en ram på 157 506 tkr och visar överskott med 4 071 tkr. Hemvårdens ledningsfunktioner samt team visar överskott med 451 tkr. Till 2008 tillsattes en psykiatrisjuksköterska. Kostnaden för köp av tjänst har uppgått till 785 tkr och är betydligt lägre än 2007 då kostnaden var 1 839 tkr. Årets kostnad är trots allt för hög då man tillsatt två resurssjuksköterskor för att minska köp av tjänst. Verksamheten som benämns korttid omfattar kostnader för dagverksamhet, trygghetsplatser, korttidsplatser, växelvårdsplatser samt utskrivningsklara. Under året har behovet varit högre än tidigare och under maj–oktober köptes 300 dygn extra på Tallgården. Verksamheten visar överskott med 765 tkr vilket beror på att enheternas kostnader varit lägre än de intäkter de erhållit. Under året har en resursfördelningsmodell införts mot ordinärt boende vilket har gett en tydlighet mellan ersättning och behov. Nästan hela hemvårdens överskott finns inom ordinärt boende, 3 338 tkr, och bortsett från årets löneökningar är kostnaden för verksamheten på samma nivå som 2007 trots att vårdtyngden har ökat med nästan 10 procent. En stor del av för-
klaringen ligger i att resursfördelningsmodellen gör det lätt att jämföra kostnader mellan enheter. Tidigare har vissa enheter varit upp till dubbelt så dyra som andra utan förklarliga skillnader men detta har förändrats under året. Det måste betonas att de områden som varit dyrare inte kunnat visa att det beror på högre kvalitet. Även om personaltimmarna inte har ökat har antalet timanställda minskat medan antalet tillsvidareanställda har ökat vilket borde ge en bättre kontinuitet för vårdtagaren. Särskilt boende visar underskott med 380 tkr och det beror på ökade kostnader för Tallgårdens resursfördelningssystem där även vårdtyngd påverkar ersättningen. När kön var som längst erbjöds ett antal vårdtagare köpt plats utanför kommunen vilket resulterade i kostnader för en plats under några månader. Ytterligare en extra plats köptes på Tallgården under hösten. Även på särskilt boende har arbetade timmar av timvikarier minskat medan tillsvidareanställd personal ökat. Under året har socialstyrelsen genomfört äldreguiden och äldreguidens brukarundersökning där kommunen fått goda resultat. Inom den öppna verksamheten finns dagcentraler där lokalkostnaden är den främsta kostnaden. Varje dagcentral är bemannad. Kostnaden har varit högre än föregående år vilket beror på hyresökning. Verksamheten visar nollresultat jämfört med budget. Handikappomsorgens ram har under 2008 varit 73 857 tkr och visar överskott med 2 288 tkr. Verksamheterna inom ordinärt och särskilt boende enligt SoL visar totalt sett överskott med 230 tkr. Inom verksamheterna finns Kansligatans psykiatriboende som visar underskott med nästan 300 tkr beroende på högre personalkostnader än budget. Köp av plats utanför kommunen visar överskott med 700 tkr till följd av helårsbudgetering av placering som genomfördes ett par månader in på året. Boende enligt LSS omfattas både av köpta platser utanför kommunen och av gruppbostäderna. Verksamheten visar totalt sett underskott med drygt 300 tkr. Inom verksamheten finns gruppboendena som visar underskott med 700 tkr medan mobila teamet visar överskott. Personlig assistans finansieras dels genom nämndens rambudget liksom all övrig verksamhet, dels genom intäkter från försäkringskassan. Förenklat kan sägas att kommunen står för kostnaden för de 20 första timmarna per vecka, oavsett vem utföraren är; kom-munen, privat företag eller brukarens egna anställda. Om brukaren beviljats mer än 20 timmar per vecka erhåller kom-
41
munen intäkter från försäkringskassan för dessa timmar för att utföra insatsen till de brukare som valt kommunen som utförare. Verksamheten visar för 2008 ett överskott med 1 709 tkr. Överskottet beror på att flertalet brukare avlidit under året och kostnader för de 20 första timmarna minskat utan att kommunens budgeterade anslag förändrats. Samtidigt har befintliga brukare i genomsnitt beviljats fler timmar med högre intäkter från försäkringskassan som följd. Intäkterna har följts av högre personal- och administrationskostnader. Daglig verksamhet visar överskott med 927 tkr vilket beror på att verksamheten inte har utökats i den takt man förväntat. Övriga insatser inom LSS omfattar bland annat ledsagarservice, kontaktpersoner, korttidsvistelse samt korttidstillsyn. Verksamheten visar underskott med 730 tkr och framför allt är det ledsagarservice som står för underskottet, vilket varit känt hela året.
Kostenheten har ingen tilldelad ram utan finansieras genom intäkter från försäljning till bland annat kulturnämnden och socialnämnden. Verksamheten visar överskott med 500 tkr vilket till största del beror på att tjänsten som måltidsutvecklare inte tillsattes förrän under hösten. Investeringar
Socialnämndens investeringsram har varit 1 620 tkr och utfallet blev 1 099 tkr. 250 tkr av ramen avser inventarier till nytt gruppboende men då det inte är färdigställt överförs investeringsramen till 2009.
Den öppna verksamheten visar överskott med 336 tkr vilket beror på en vakant tjänst på Eyragården.
Sammandrag
Individ- och familjeomsorgen har under året haft en ram på 43 265 tkr och visar underskott med 7 782 tkr.
Resultaträkning
Gemensam verksamhet avser handläggartjänster och annan personal som finns inom verksamheten och kostnader som inte direkt kan föras till respektive verksamhet. Bokslutet visar underskott med 1 044 tkr vilket beror på mertid/fyllnadstid, inhyrd personal, högre resekostnader och bilersättning än budget, högre datakostnader än budget samt högre konsultkostnader än budget. Belastningen på handläggarna har varit mycket hög under året till följd av högt antal ärenden och anmälningar. Kontaktpersoner visar underskott med 738 tkr. Insatsen används allt oftare som ett tidigt försök att hindra institutionsplacering. Kostnaden för institutionsvården har uppgått till 20 839 tkr vilket är 1 524 tkr mer än 2007. Kommunstyrelsen har under året tillfört medel så att total budget varit 16 764 tkr vilket ger ett underskott med 4 075 tkr. I genomsnitt har 28 personer varit placerade varje månad till en kostnad av 53 tkr. Jämfört med i fjol har kostnaden per plats minskat med 17 tkr. Kostnaderna för familjehemsvård har ökat under året och det är både kostnaderna per plats och antalet placerade som ökat. Många som placeras på institution har inget hem att återvända till och familjehem kan vara ett av alternativen och dessutom är kostnaden lägre än de flesta institutioner. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har uppgått till 4 563 tkr vilket är ett underskott med 1 063 tkr mot
42
budget. Kommunens kostnader är jämfört med andra kommuner på en mycket låg nivå men ökningen under året bryter mot trenden. Förändrade sjukregler och allt längre utredningstider hos försäkringskassan förklarar en del av ökningen men även den interna handläggningen har under senare delen av året justerats för att hindra ökningen.
tkr
Bokslut 2006
Bokslut 2007
103 990
110 530
120 627
-avgifter
41 311
47 797
-bidrag
44 363
48 404
-övriga intäkter
24 855
24 126
Intäkter
Budget 2008
Bokslut 2008
Kostnader
-351 232
-377 901
-411 871
-personal
-227 205
-245 760
-271 977
-36 093
-37 174
-lokaler -kapitalkostnader
-1 055
-1 027
-1 190
-övriga kostnader
-122 972
-95 021
-101 530
Nettokostnad
-247 243
-267 370
-292 562
-291 245
Budgetram
248 095
267 332
292 562
292 562
852
-38
0
1 315
-17 366
-14 317
-17 934
-15 696
-133 123
-144 497
-157 506
-153 435
Handikappomsorg
-57 842
-64 179
-73 857
-71 569
Individ och familj
-38 472
-45 739
-43 265
-51 045
-439
1 363
0
500
Summa
-247 242
-267 370
-292 562
-291 245
Investeringar
-871
-501
-1 620
-1 099
Resultat
Verksamhetssammandrag Gemensamt Hemvården
Kosten
Verksamhetsmått och nyckeltal
Personal Personal
Verksamhetsmått Antal årsarbetare Sjukfrånvaro i procent Budgetavvikelse i procent
2005
2006
2007
2008
596
618
623
630
9,8
9,3
8,8
7,8
4
0
0
0
Hemvård 401
437
510
597
Antal personer med endast hemsjukvård
155
162
157
175
Antal personer boende i servicelägenhet
159
150
144
144
Antal personer boende i grupp-/ äldreboende
101
99
108
108
26
98
56
29
Gruppboende, antal platser
29
40
40
40
Antal personer med daglig verksamhet
64
73
75
70
154/ 154
159/ 149
144/ 140
160/ 159
11
11
12
13
70
63
66
73
4,7
5,2
Handikappomsorgen
Antal beviljade/utförda assistanstimmar enligt LASS-ersättning, 1 000 timmar Antal beviljade assistanstimmar enligt LSS, 1 000 timmar Individ och familjeomsorg Antal hushåll med ekonomiskt bistånd Utbetalt ekonomiskt bistånd per månad och hushåll, i genomsnitt, tkr
4,4
4,1
Institutionsplaceringar, antal årsplaceringar
10,1
18,2
23,2
28,3
Genomsnittskostnad för institutionsplaceringar per plats och år, tkr
829
883
847
792
Vård i familjehem, antal årsplatser
22,0
25,4
23
25
Genomsnittskostnad för familjehem
240
253
236
240
1 422
1 543
108
96
104
108
2008
Månadsanställda
722
722
varav tillsvidareanställda
641
644
varav visstidsanställda
81
78
623
630
Medelålder män, år
41
45
Genomsnittlig anställningstid, år
11
11
Andel kvinnor, procent
91
92
Andel heltidsarbetande, procent
33
33
Årsarbetare
Antal personer beviljade hemtjänst
Antal betalda vårddagar på sjukhus för utskrivningsklara personer
2007
Antalet månadsanställd personal är samma i antal, 722 personer, som föregående år, men förändring har skett genom omfördelning från visstidsanställda till tillsvidareanställda. Omräknat till årsarbetare motsvarar personalens tjänstgöring 630 årsarbetare. Det är en ökning med sju årsarbetare, vilket förklaras med att tjänstgöringsgraden totalt sett har ökat eftersom inte antalet personer har ökat. Personalavgångar till extern arbetsgivare eller liknande, exklusive pensioneringar, ligger på 6 procent av totala tillsvidareanställda, vilket motsvarar 40 personer. Utöver dessa avgångar har 15 personer erhållit pension. Närvarotiden – arbetsdagar minskat med frånvaro – uppgår till 75 procent och är oförändrad sedan föregående år. Frånvaro på grund av sjukdom har minskat och föräldraledighet har ökat, övrig frånvaro är i stort sett oförändrad. Andelen personal som varit helt friska under året uppgår till 31 procent vilket är en minskning med 7 procentenheter. Lägger vi till personal som har haft en till fem sjukdagar under året, blir andelen 57 procent. Den totala sjukfrånvaron fortsätter att minska och är nu 7,8 procent och har alltså sjunkit med en hel procentenhet. Sjukfrånvaron överstigande två månader är 68 procent och har minskat något. Sjuklönekostnaden uppgår nu till 4 270 tkr inklusive arbetsgivaravgifter, en ökning med cirka 470 tkr, en effekt av ökad lönenivå och att storleken på korttidssjukfrånvaron då sjuklön utbetalas är minst oförändrad.
Kost Kulturnämndens kök, antal portioner, 1000 st Socialnämndens kök, antal portioner, 1 000 st
43
Måluppfyllelse
Strategiska mål Mål
Måluppfyllelse
Hemvården Arbetskvoten mellan beviljade timmar och personaltimmar ska inte överstiga 1,4.
Målet är uppfyllt.
Kostnader för utskrivningsklara ska inte överstiga 300 tkr.
Målet är uppfyllt.
Individ och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd får ej överstiga 300 tkr per månad.
Målet är ej uppfyllt.
Placeringskostnader ska inte överstiga 2005 års kostnadsnivå, 670 tkr per månad.
Målet är ej uppfyllt.
Handikappomsorgen Andel förbrukning av personalbudget ska inte vara större per period än genomsnittlig förbrukning för de tre senaste åren.
Målet är ej uppfyllt.
Kost
44
Kostnadsnivån ska inte höjas mer än 1,5 procent med bibehållen kvalitet.
Målet är uppfyllt.
Köptroheten ska vara 85 procent enligt upphandlingsavtalet.
Målet är uppfyllt.
En effektiv hemvård karakteriseras bland annat av en låg kringtid, det vill säga tid som inte är direkt omsorgsarbete, utan att huvuddelen av den arbetade tiden går till mötet med vårdtagaren. Mål och mått: Utifrån olika analyser och jämförelse med andra kommuner bör målsättningen för en effektiv hemvård vara att kvoten arbetade timmar i förhållande till beslutade biståndstimmar ligger mellan 1,3 och 1,4 för att uppfylla kraven på en effektiv hemvård. Resultat: Måttet var år 2004 1,42 år 2005 1,3 år 2006 1,27 och 2007 var genomsnittet 1,36 på de olika enheterna. Under 2008 har en resursfördelningsmodell införts inom hemvården som har förändrat förutsättningarna. För att kunna mäta kringtiden har en beslutad insats omvandlats i schablontider som sedan ställts i förhållande till total personaltid. Måttet under 2008 har minskat kraftigt och genomsnittet är under 1,0. Detta innebär inte att all personaltid är direkt vårdtagartid utan förklaras av två bitar: dels har kringtiden minskat och dels har tiden hos vårdtagaren minskat (schablontiderna stämmer inte längre med faktiskt utförd tid). Kvalitetsuppföljning säkerställer att vårdtagaren får de insatser de har rätt till även om tidsåtgången har minskat. Tendensen är dock klar, det har skett
en radikal effektivisering inom verksamheten. Under 2009 kommer intraphone användas för att mäta direkt vårdtagartid vilket säkerställer kvaliteten på måttet och kvoten bör återigen ligga mellan 1,3 och 1,4. Målet för utskrivningsklara har uppfyllts. Antalet kallelser till vårdplanering för utskrivningsklara personer från sjukhus har ökat markant men har inte resulterat i fler dygn då effektiv hemtagning med snabba insatser gjorts av hemrehabiliteringen, korttidsenheten och övrig hemvård.
Framtid
Kostverksamheten arbetar mycket med kvalitetsfrågor och utvecklingsarbete tillsammans med de beställande verksamheterna. Kostfrågorna inom hemvård och handikappomsorg är mycket centrala och här pågår ett gemensamt arbete. En mängd nya lagar, såsom tvångsvård i öppenvård inom socialpsykiatrin, krav på grundligare barnavårdsutredningar, så kallade BBIC-utredningar (barns behov i centrum) med flera, har tillkommit och måste hanteras av de olika verksamheterna. På förslag finns en ny LSS-lagstiftning samt äldreboendedelegations förslag till nya boendeformer för äldre.
Behovet av Socialtjänstens insatser minskar inte för att samhällets ekonomiska situation försämrats. Minskade ekonomiska förutsättningar kopplat till ökade krav både bland befolkning och från centrala myndigheter gör att arbetet med nya lösningar för en effektivare verksamhet måste fortsätta. Många sådana förändringar har gjorts de senaste åren och syns också i de goda resultat som finns i jämförelser med andra kommuner i Sverige. Kävlinges kostnader ligger under standardkostnaderna för kommunen. De kommande åren visar befolkningsprognoser på en ökning av kommuninvånare med behov av bland annat boende inom hemvård och handikappomsorg. I Furulund pågår en nybyggnation av en LSS-bostad med sex lägenheter som beräknas vara klar hösten 2009. I Löddeköpinge pågår projektering av ett äldreboende med 20 lägenheter, dagverksamhet och personallokaler. Detta beräknas vara klart 2010. Svårigheterna att göra tillförlitliga prognoser och samtidigt få nya boenden i takt med behoven är en mycket svår uppgift. Arbetet med att analysera och ta fram nya alternativa verksamheter för barn och unga i behov av stöd kommer att vara i fokus under 2009. Den ekonomiska krisen i samhället kommer troligen även att påverka kostnaderna för försörjningsstödet framöver. Kävlinge tillsammans med Lomma kommer att ingå i Finsamförbund vilket kan ge vissa möjligheter till nya lösningar. Den ökande ärendemängden kommer att kräva personalförstärkning. Socialpsykiatrins utveckling är en stor utmaning under 2009. Samarbetet mellan Individ- och familjeomsorgen och Handikappomsorgen förtydligar olika gruppers behov av nya insatser och kräver ett aktivt samarbete. Sysselsättning och boendestöd är insatser som måste byggas ut och ett stort arbete läggs ner på att utveckla befintliga insatser. Samarbetet med Region Skånes psykiatri kommer att förtydligas i ett nytt gemensamt avtal.
45
Övriga nämnder Revisionsnämnden
Överförmyndarnämnden
Revisionsnämnden är kommunens granskningsorgan och kontrollerar den verksamhet som bedrivs av styrelser och nämnder. Revisionen prövar om verksamheten utövas på ett ändamålsenligt, och ur ekonomisk synvinkel godtagbart sätt samt huruvida den interna kontrollen som utövas av nämnderna är tillräcklig.
Denna myndighet har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning. Tillsynen ska förhindra rättsförluster för de personer som själva inte kan tillvarata sin rätt eller förvalta sin egendom. Det är Föräldrabalken som styr överförmyndarens verksamhet och Länsstyrelsen utför tillsyn verksamheten.
Ekonomisk analys Revisionsnämnden redovisar ett underskott gentemot budget med minus 55 tkr. Underskottet beror på en faktura på 70 tkr som härrör från 2007 som har belastat 2008. Sammandrag Resultaträkning Intäkter
tkr Bokslut 2006
Bokslut 2007
Budget 2008
Bokslut 2008
Ekonomisk analys Överförmyndarnämnden visar ett underskott på minus 255 tkr till följd av att arvoden och ersättningar till gode män/förvaltare har varit högre än budgeterat. Förutom ett ökat antal ärenden beror underskottet på att gränsen för när kommunen skall arvodera, har genom lagändring under året förskjutits till den enskildes förmån, vilket har inneburit högre kostnader än budgeterat.
0
40
0
0
Kostnader
-855
-726
-991
-1 046
-personal
-331
-293
-397
-418
0
-15
-20
-22
-övrigt
-524
-418
-574
-606
Nettokostnad
-855
-686
-991
-1 046
850
867
991
991
-5
-181
0
-55
-övrigt
-lokaler
Budgetram Resultat
Sammandrag Resultaträkning
Bokslut 2006
Bokslut 2007
Budget 2008
Bokslut 2008
0
0
0
0
Kostnader
-320
-490
-432
-687
-personal
-300
-463
-392
-645
-20
-27
-40
-42
Intäkter
Nettokostnad
-320
-490
-432
-687
Valnämnden
Budgetram
426
429
432
432
Valnämnden ansvarar för genomförandet av allmänna val till riksdagen, landsting och kommun som hålls tredje söndagen i september vart fjärde år. Valnämnden handhar även val till EU-parlamenten och eventuella folkomröstningar i kommunen. Verksamheten är lagreglerad.
Resultat
106
-61
0
-255
Ekonomisk analys Valnämnden visar ett överskott på 563 tkr per. Budgeterade medel har initialt varit 574 tkr för 2008. Kostnader på 11 tkr har belastat verksamheten under året. Sammandrag Resultaträkning
tkr Bokslut 2006
Bokslut 2007
Budget 2008
Bokslut 2008
298
0
0
0
Kostnader
-669
-8
-574
-11
-personal
-665
-8
-574
-11
Intäkter
-övrigt
46
tkr
-14
0
0
0
Nettokostnad
-371
-561
-8
-11
Budgetram
524
561
574
574
Resultat
153
553
0
563
Utvecklingen i korthet Utveckling i korthet Bokslut 2004
Bokslut 2005
Bokslut 2006
Bokslut 2007
Bokslut 2008
Antal invånare 31/12
26 024
26 704
27 369
27 746
28 255
Skattesats kommunen
18,51
18,51
18,51
18,51
18,51
Antal årsarbetare
1 669
1 718
1 702
1 700
1 682
749 548
781 577
830 210
902 214
969 565
3
4
6
9
7
739 176
793 221
874 456
943 979
994 069
3
7
10
8
5
101
98
95
96
98
Årets resultat
12 407
19 016
43 648
53 397
25 600
Årets resultat exklusive finansnetto och exploatering
-10 193
6 689
29 945
40 013
22 850
Nettoinvesteringar
32,8
55,7
53,7
52,5
59,9
Skattefinansieringsgrad nettoinvesteringar, procent
130
82
133
157
94
20 313
21 798
23 092
23 471
24 125
Soliditet, procent
79
76
78
78
78
Soliditet inklusive ansvarsförbindelse, procent
30
30
30
25
26
0
0
0
0
0
Eget kapital kronor/invånare
20 267
20 928
22 014
23 639
24 119
Finansnetto
22 779
14 103
10 728
10 293
1 095
Kassalikviditet, procent
112
91
86
108
104
Borgensförbindelser
611
651
659
650
648
Utbetalda pensioner och löneskatt
34 346
37 768
33 588
46 659
47 241
Ökning pensionsskuld
15 696
17 861
31 513
77 901
4 446
55
63
69
58
49
Verksamhetens nettokostnad Nettokostnadernas förändring, procent Skatteintäkter, inklusive utjämning och bidrag Skatteintäkter förändring, procent Nettokostnader av skatter och statsbidrag, procent
Anläggningstillgångar kronor/invånare
Extern låneskuld/invånare
Pensionsplacering/ansvarsförbindelse, procent
48
Resultaträkning Resultaträkning
tkr Kommunen
Koncernen
Not
Utfall 2007
Budget 2008
Utfall 2008
Utfall 2007
Utfall 2008
Verksamhetens intäkter
1
236 281
350 219
235 860
363 878
355 955
Verksamhetens kostnader
2
-1 109 512
-1 235 185
-1 174 887
-1 177 148
-1 224 922
Avskrivningar
3
-28 983
-29 000
-30 538
-45 135
-54 982
-902 214
-913 966
-969 565
-858 405
-923 949
Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter
4
848 094
835 600
915 527
848 094
915 527
Utjämning och bidrag
5
95 884
96 000
78 542
95 884
78 524
Finansiella intäkter
6
10 944
9 800
14 028
11 198
14 546
Finansiella kostnader
7
-651
-300
-12 933
-28 670
-44 845
52 058
27 134
25 600
68 101
39 821
1 339
0
0
1 339
0
Extraordinära kostnader
0
0
0
0
0
Skattekostnader
0
0
0
-3 996
-1 951
53 397
27 134
25 600
65 444
37 870
Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter
Årets Resultat
8
49
Balansräkning Balansräkning
tkr Kommunen Not
Koncernen
Utfall 2007
Budget 2008
Utfall 2008
Utfall 2007
Utfall 2008
651 217
745 465
681 653
1 589 082
630 325
Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar
9
370 495
402 609
1 316 848
1 359 795
10
28 510
32 183
29 566
33 214
Värdepapper, andelar och så vidare
11
252 185
246 834
242 640
237 289
Långfristiga fordringar
12
27
27
27
27
191 997
212 628
225 043
41 788
55 094
46 715
Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
186 703
Kortfristiga fordringar
13
Kassa, bank
14
Summa tillgångar
78 479
51 810 134 893 837 921
823 944
150 210
157 534
178 328
873 650
1 801 709
1 855 368
Eget kapital, avsättningar och skulder 655 893
650 264
681 493
764 620
799 111
Eget kapital
Eget kapital
602 497
623 520
655 893
699 176
761 241
Årets resultat
53 397
26 744
25 600
65 444
37 870
Avsättningar
9 103
6 897
7 883
32 402
33 296
Avsättning för pensioner
15
16
Uppskjuten skatteskuld Obeskattade reserver
9 103
7 883
9 103
7 883
0
0
18 048
16 363
0
Skulder
172 924
166 693
0
5 250
9 050
184 274
1 004 686
1 022 960
Långfristiga skulder
17
0
0
793 980
800 517
Kortfristiga skulder
18
172 924
184 274
210 706
222 443
873 650
1 801 709
1 855 368
42
43
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
837 921
823 944
Soliditet
78
78
Soliditet inklusive ansvarsförbindelser
25
26
447 209
451 655
447 209
451 655
Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Ingående värde
369 308
447 209
369 308
447 209
Ränte- och basbeloppsuppräkning
15 045
20 596
15 045
20 596
Utbetalningar
-12 588
-14 735
-12 588
-14 735
Grundändring och aktualisering
75 443
-1 415
75 443
-1 415
Utgående värde
447 209
451 655
447 209
451 655
Borgensförbindelser
649 808
648 485
70 385
70 483
Borgen enl § 4
19
646 550
644 683
67 127
66 681
Egna hem
20
1 042
897
1 042
897
21
2 216
2 905
2 216
2 905
0
0
255 128
303 128
Pensionsutfästelser Sysav Ställda panter
50
Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys
tkr Kommunen Not
Koncernen
Utfall 2007
Budget 2008
Utfall 2008
Utfall 2007
Utfall 2008
Årets resultat
53 397
26 744
25 600
67 486
36 606
Justering för avskrivningar
28 983
31 000
30 538
45 135
54 982
2 116
-1 220
2 116
-1 220
7 468
6 263
7 468
11 633
61 181
122 205
102 001
Löpande verksamhet
Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
22
Medel av verksamheten före förändring av kapitalet
91 963
Förändring kortfristiga fordringar
-15 059
10 022
-12 115
1 678
Förändring av kortfristiga skulder
6 231
11 350
-1 505
18 438
Kassaflöde från löpande verksamhet
57 744
83 135
57 744
82 553
108 585
122 117
Investering i materiella anläggningstillgångar
-52 525
-93 312
-59 886
-112 942
-100 510
Investering i finansiella anläggningstillgångar
0
0
0
0
Investeringsverksamhet
Kassaflöde från investeringsverksamhet
-52 525
-93 312
-59 886
-112 942
-100 510
Förändring av finansiella anläggningstillgångar
-5 121
-6 300
-7 350
-5 121
-7 350
Minskning av långfristiga fordringar
1 985
0
1 985
0
Ökning av långfristiga skulder
0
0
27 785
6 537
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
-3 135
-6 300
-7 350
24 649
-813
Årets kassaflöde
27 475
-41 868
15 317
20 291
20 793
Finansieringsverksamhet
Likvida medel vid årets början
107 418
134 893
137 243
157 534
Likvida medel vid periodens slut
134 893
150 210
157 534
178 328
27 475
15 317
20 921
20 794
Räntebärande tillgångar vid årets början
328 427
359 622
Räntebärande tillgångar vid periodens slut
359 622
371 043
Förändring av likvidamedel
51
Driftbudgetavräkning Driftbudgetavräkning Utfall
Budget 1)
Kostnad
Intäkt
Netto
Netto
Avvikelse
-208 227
63 402
-144 825
-146 915
2 090
Revisionen
-1 046
0
-1 046
-991
-55
Valnämnd
-11
0
-11
-574
563
-687
0
-687
-432
-255
-248 976
199 477
-49 499
-50 570
1 071
Tekniska nämnden, balansenheter
-41 975
42 561
586
1 600
-1 014
Miljönämnden
-20 443
14 403
-6 041
-6 328
287
Kulturnämnden
-1 058 160
572 090
-486 071
-486 383
312
Socialnämnden
-705 884
414 637
-291 247
-292 562
1 315
Finans
-110 229
1 114 670
1 004 441
1 009 899
-5 458
-2 395 639
2 421 239
25 600
26 744
-1 144
Nämnd Kommunstyrelsen
Överförmyndarnämnd Tekniska nämnden, skattefinansierat
Summa totalt
1) Not avseende ombudgeteringar under året för ovanstående budgetkolumn
KFbudget Kommunstyrelsen Revisionen
-974
Valnämnd
-573
Överförmyndarnämnd
-430
Tekniska nämnden, skattefinansierat
-49 647
Tekniska nämnden, balansenheter
1 600
Miljönämnden
-6 075
17 751
-467 172
-6 428
Socialnämnden
-266 687
-10 829
Summa totalt
OM-gränslösa möjligheter
OMIT-tjänst
-223
260
OMFinsam
210
-494
Kulturnämnden
Finans
52
-193 197
OMLönerev. Kommunal
OM-KFFörfogande 622
OMGymnasium
OMHandlingsplan högre målgrupp
8 011
-621
400
-4 495
621
-400
0
0
OMBefolkning
-200
223 -260
-210
-422
-3 516
0
0
0
0
1 009 899 26 744
0
0
1) Not för ovanstående budgetkolumn
OB-tillägg
Kommunstyrelsen
1 000
OMUngdomsplaceringar
OMLönerev. tjänstemän
7 150
10 872
OMUngdomsplaceringar 850
Netto
-146 915
Revisionen
-17
-991
Valnämnd
-1
-574
Överförmyndarnämnd
-2
-432
Tekniska nämnden, skattefinansierat
-229
-50 570
Tekniska nämnden, balansenheter
1 600
Miljönämnden Kulturnämnden
-25
Socialnämnden
-975
-7 150
-253
-6 328
-8 707
-486 383
-1 663
-850
Finans Summa totalt
-292 562 1 009 899
0
0
0
0
26 744
53
Investeringsredovisning Investeringsredovisning Budget 2008
Bokslut 2008
Budget totalt
Utgift totalt
Kommunstyrelsen
-3 170
-1 842
-3 170
-1 842
IT investering
Nämnder
-1 500
-1 1217
-1 500
-1 217
A
IT infrastruktur
-500
-358
-500
-358
A
KS ospecificerat
-900
0
-900
0
A
Tjänstebil KS
-270
-256
-270
-266
A
Teknisk nämnd
-73 413
-48 750
-182 175
-81 215
Trafikreglering
-1 000
-765
-1 000
-765
A
Anslutning Häradsvägen
857
-32
-4 000
-4 889
A
Parkutrustning
-100
0
-100
0
A
Ombyggnad Kvarngatan
-300
-76
-3 100
-76
A
Körvägar busshållplatser Löddeköpinge
-273
0
-2 000
-1 727
A
Ombyggnad busshållplatser
-550
-121
-550
-121
P
Tillgänglighet
-400
0
-400
0
A
GC-vägar
-1 000
-350
-1 000
-350
A
Fordon och maskiner
-2 350
-2 163
-2 350
-2 163
A
0
-1 067
-1 700
-1 067
P
-951
-411
-7 000
-6 460
P A
Renhållningsbil Upprustning belysning skolor Värmekulvert Tolvåker Ny förskola Furulund Handikappanpassning Etablering/avveckling moduler
-100
0
-2 400
0
-21 874
-23 069
-26 000
-23 069
P
-650
-930
-650
-930
A
-600
-1 216
-600
-1 1216
A
-3 734
-7 587
-20 000
-16 256
A
Rinnebäcksskolan modul
-250
-78
-1 000
-827
A
Förlängning brygga Saltsjöbadet
-554
-166
-700
-312
A
-17 000
0
-17 000
0
A
Ombyggnad Dösjebroskolan
-407
-912
-7 850
-8 355
A
Idrottsplatser
-500
-68
-11 600
-68
P
Pellets Viken
-1 900
0
-1 900
0
A
Ventilation Ljungenskolan
-1 065
0
-1 100
-35
A
Tillbyggnad Stinsgården
-4 676
33
-5 100
-390
A
Sporthall
-1 000
0
-29 000
0
P
Ombyggnad Bullerbyn
-1 086
-432
-5 700
-1 047
P
Utrymninglarm förskolor
-1 948
-1 324
-2 000
-1 376
A
Ombyggnad kostenheten
-3 890
-406
-8 600
-1 016
P
-793
-2 080
-1 400
-2 687
A
Ombyggnad kommunhuset
Om- och tillbyggnad Söderpark
Ombyggnad Arvidsborgs förskola Projektering nya förskoleavdelningar Hofterup
0
124
-300
-91
A
Modul från Dösjebro till Löddeköpinge
-243
-210
-500
-468
A
Brandtillsyn Eyragården
-200
-511
-200
-511
A
-1 000
-1 457
-1 000
-1 457
A
Inventarier kommunhuset Ombyggnad slöjdsalar Lackalänga
-700
-86
-2 200
-86
P
Säkerhetsåtgärder
-700
-770
-700
-770
A
Ombyggnad Kävlinge bibliotek
-200
-392
-200
-392
A
Ombyggnad Skönadals förskola
-200
-531
-3 700
-531
P
Ombyggnad Tolvåkers förskola
-200
-24
-3 700
-24
P
Ombyggnad Ljunggården
-200
0
-2 200
0
P
Fastighetsköp Löddeköpinge 5:2
-300
-300
-300
-300
A A
Fastighetsköp Löddeköpinge 12:53
-1 375
-1 375
-1 375
-1 375
Va-verksamhet
-9 345
-3 961
-10 000
-4 615
Fordon, Va Pumpstationer, ombyggnad Va-ledningar
54
Anm
-100
0
-100
0
A
-2 545 -4 000
-1 444 -373
-3 200 -4 000
-2 098 -373
A P
Investeringsredovisning fortsättning Nämnder ARV process Va-ledningar exploatering Ombyggnad ARV
Budget 2008
Bokslut 2008
Budget totalt
Utgift totalt
Anm
-350
-399
-350
-399
A
-2 050
-1 485
-2 050
-1 485
A A
-300
-260
-300
-260
Kulturnämnd
-5 764
-4 235
-6 687
-5 158
IT-reinvesteringar
-1 750
-2 280
-1 750
-2 280
A
IT-femårsplan
-779
-61
-1 095
-376
A
Digitala klassrum
-250
-299
-250
-299
A
-97
-90
-240
-233
A
Reinvesteringar och arbetsmiljö, fritid och kultur
-150
-150
-150
-150
A
Förskolornas arbetsmiljö
-175
-167
-175
-167
A
-1 232
-650
-1 696
-1 114
P
Tillbyggnad omklädningsrum Vikenbadet
-200
0
-200
0
A
Återlämningsautomater
-160
0
-160
0
A
Arbetsmiljöåtgärder skolan
-340
-82
-340
-82
A
Kävlinge bibliotek, hissar
-150
0
-150
0
A
Föräldradatorer förskola
Lokalförsörjning förskolan
Nyvångsskolan, möbler personalrum
-100
-98
-100
-98
A
Reinvesteringar skolan
-285
-288
-285
-288
A A
Symaskiner Rinnebäcksskolan
-96
-71
-96
-71
-1 620
-1 099
-1 930
-1 099
Handikappbuss
-190
-186
-500
-186
A
Inventarier gruppboende
-250
0
-250
0
P
Kullagården restaurang
-300
-285
-300
-285
A
Inventarier dagverksamhet
-100
-101
-100
-101
A
Inventarier Tallgården
-100
-60
-100
-60
A
Vårdsängar
-400
-327
-400
-327
A
Tjänstebil
-280
-141
-280
-141
A
SUMMA
93 312
59 886
203 962
93 929
Socialnämnd
P=pågående A=avslutat
55
Exploateringsredovisning Exploateringsredovisning Utfall 2008 Utgifter
Inkomster
Netto
Utgifter
Inkomster
Netto
Anm
Beräknat netto till avslut
Norra industriområdet
146
2 169
2 023
10 979
8 988
-1 991
P
-1 440
Tolvåkersgården
499
2 000
1 501
6 744
3 186
-3 558
P
5 000
Löddeköpinge centrum
4 467
2 743
-1 724
43 495
44 864
1 369
P
500
Östra Gryet
4 322
1 055
-3 267
5 445
1 070
-4 375
P
2 450
84
2 005
1 921
10 551
11 347
796
P
-200
Västra Gryet
828
1 534
706
7 059
8 713
1 654
A
1 654
Trehörningen
27
1
-26
615
401
-214
P
1 685
10 373
11 507
1 134
84 888
78 569
-6319
Objekt
Marbäcksområdet II (Tumba)
Summa P=pågående A=avslutat
56
Utgående balans 2008
9 649
Noter och redovisningsprinciper Redovisningsprinciper
Anläggningstillgångar
I den löpande redovisningen och vid upprättande av årsredovisning följs ett antal övergripande redovisningsprinciper till exempel försiktighetsprincipen, periodiseringsprincipen, principen om öppenhet och matchningsprincipen. Försiktighetsprincipen är den överordnade principen för hur värderingar ska ske. Principen om öppenhet ger ett förhållningssätt där största möjliga öppenhet skall eftersträvas. Sedan 2007 tillämpas RKR:s rekommendation 4.2 för redovisning av skatteintäkterna.
Anläggningstillgångar är fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas. De upptas till anskaffningsvärdet minus eventuella investeringsbidrag och avskrivningar. Kävlinge följer rekommendation nr 11 som givits ut av Rådet för kommunal redovisning.
Rekommendationer 2.1 Särskild avtalspension och visstidspension
Tillämpas
3.1 Redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål
Tillämpas
4.2 Redovisning av skatteintäkter
Tillämpas
6.1 Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar
Ej aktuellt
7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser
Tillämpas
8.1 Sammanställd redovisning
Tillämpas
9 Klassificering av finansiella tillgångar
Tillämpas
10.1 Avsättningar och ansvarsförbindelser
Tillämpas
11.1 Materiella anläggningstillgångar
Tillämpas
12.1 Redovisning av immateriella tillgångar
Ej aktuellt
13.1 Redovisning av hyres-/leasingavtal
Tillämpas delvis
14.1 Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel
Tillämpas
15.1 Redovisning av lånekostnader
Ej aktuellt
16 Redovisning av kassaflöden/finansieringsanalys
Tillämpas
17 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser
Tillämpas
Försiktighetsprincipen
- är den överordnade principen för hur värderingar ska ske. Öppenhetsprincipen
- ett förhållningssätt där största möjliga öppenhet skall eftersträvas. Periodiseringsprincipen
- intäkter och kostnader som hör till redovisningsåret tas med oavsett tidpunkten för betalning.
58
Ankomstregistrering
Kävlinge kommun tillämpar ankomstregistrering av leverantörsfakturor. Avskrivningstider
På fastigheter och inventarier görs linjär avskrivning. Följande procentsatser har använts: • VA-ledningar 2 procent • Fastigheter 3 procent • Inventarier 20 procent respektive 10 procent Anslutningsavgifter
Anslutningsavgifter inom VA redovisas som driftinkomster. Den delen av anslutningsavgifterna som överstiger normalnivån periodiseras. Förvaltning av medel avsatta för framtida pensioner
Pensionsmedlen har, utifrån försiktighetsprincipen, redovisats till anskaffningsvärdet. Marknadsvärdet realiseras inte i samband med byte av kapitalförvaltare. Pensionsmedlen har avsatts för att möta framtida ökade pensionskostnader. Sedan 2007 tillämpas RKR:s rekommendation nr 17 avseende upplysningar om pensionsavsättning. Samtliga pensionsåtaganden värderas enligt RIPS07. Redovisning av exploateringsområden
Värdet av pågående exploateringsområden bokförs som omsättningstillgångar i balansräkningen. Under året avslutade exploateringsprojekt påverkar årets resultat. Semesterlöneskuld
Semesterlöneskulden avser den anställdas outtagna semesterdagar. Outtagen övertid och arbetsgivaravgifter redovisas som en kortfristig skuld.
Not
tkr Kommunen
Koncernen
2007
2008
2007
2008
698 816
231 845
363 878
355 955
4 537
54
4 537
54
235 281
231 845
363 878
355 955
1 000
0
1 000
0
Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter varav exploatering Summa Jämförelsestörande intäkter Återföring kostnader LSS-boende Försäljning av anläggningstillgångar Summa
0
4 015
236 281
235 860
363 878
355 955
-1 177 148
-1 224 922
-2 823
-2 800
-1 177 148
-1 224 922
Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader
-1 573 048
-1 174 887
varav exploatering
-1 446
1 600
varav leasing
-2 809
-3 301
varav fastighetsskatt
-34
-29
varav utbetalda pensioner, inklusive inlösenförsäkring
-19 076
-17 085
varav avgiftsbestämd ålderspension
-18 477
-20 579
-9 120
-9 576
-1 109 512
-1 174 877
varav löneskatt pensioner Summa Not 3 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivning maskiner och inventarier Avskrivning fastigheter Nedskrivning Summa
-9 054
-9 864
-19 928
-20 541
0
-223
-28 983
-30 538
-45 135
-54 982
835 622
924 068
835 622
924 068
12 472
-8 541
12 472
-8 541
848 094
915 527
848 094
915 527
Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt Skatteavräkning Summa Not 5 Statsbidrag Utjämning och bidrag
117 817
66 143
117 817
66 143
Utjämningsavgift LSS
-21 932
-24 021
-21 932
-24 021
0
36 420
0
36 420
95 884
78 542
95 884
78 542
Fastighetsavgift Summa Not 6 Finansiella intäkter Ränta likvida medel
3 849
6 186
4 456
6 704
Avkastning värdeportfölj
5 167
7 350
5 167
7 350
Utdelning aktier och andelar Övrig ränta Summa
353
394
0
0
1 574
99
1 574
99
10 944
14 028
11 198
14 546
Not 7 Finansiella kostnader Nedskrivning
0
-12 700
0
-12 700
Övriga räntekostnader
-651
-233
-28 670
-32 145
Summa
-651
-12 933
-28 670
-44 845
Ersättning rättegångskostnader, Center Syd-målet -
1 339
0
1 339
0
Summa
1 339
0
1 339
0
Not 8 Extraordinära intäkter
59
Not fortsätting
tkr Kommunen 2007
Koncernen 2008
2007
2008
1 316 848
1 359 795
Not 9 Fastigheter Förvaltningsfastigheter
1 631
1 476
222 290
248 236
Övriga anläggningar och pågående projekt
29 353
29 976
Industriell verksamhet, VA och avfall
61 045
61 274
Gator, parker och övrig mark
52 762
51 286
Förvaltningsfastigheter, fastighetsavd.
Markreserv Lantegendomar, markreserv, koloniträdgårdar Summa
81
10 029
3 334
3 334
370 495
402 609
19 362
22 367
Not 10 Maskiner och inventarier Inventarier Bilar
5 249
7 148
Maskiner
3 899
2 668
28 510
32 183
29 566
33 214
1
Summa Not 11 Värdepapper, andelar med mera Aktier Kommunaktiebolaget, 11 stycken
1
1
1
9 586
9 586
0
0
14 402
14 402
14 402
14 402
1 226
1 226
1 226
1 226
212
212
212
212
57 816
60 146
57 816
60 146
Carlsson
47 798
49 555
47 798
49 555
Catella
23 799
24 747
23 799
24 747
Carnegie
14 178
14 305
14 178
14 305
Schroeder
13 957
13 957
13 957
13 957
SEB
68 767
70 955
68 767
70 955
0
-12 700
0
-12 700
26
26
66
66
KKB, 292 000 stycken Sydvatten, 10 000 stycken SYSAV, 210 stycken Kommunassurans Syd AB Robur
Nedskrivning Andelar Bostadsrätter
417
417
417
417
252 185
246 834
242 640
246 834
Övrigt
27
27
27
27
Summa
27
27
27
27
Summa Not 12 Långfristiga fordringar
Not 13 Kortfristiga fordringar
60
Kundfordringar
14 022
11 937
14 475
14 432
Diverse kortfristiga fordringar
27 169
24 715
30 001
27 147
Exploatering
10 618
5 136
10 618
5 136
Summa
51 810
41 788
55 094
46 715
Not fortsätting
tkr Kommunen 2007
Not 14 Kassa, bank Sammanställning av kommunens totala behållning av egen likviditet. Handkassor
Koncernen 2008
2007
2008
126
132
126
132
Bank
134 767
150 078
157 408
178 196
Summa
107 418
150 210
157 534
178 328
Eget kapital
602 497
355 893
699 176
761 241
Årets resultat
53 397
25 600
65 444
37 870
655 893
681 494
764 620
799 111
6 987
9 103
6 987
9 103
Not 15 Eget kapital
Summa eget kapital Not 16 Avsättning pensioner Kommunens avsättning till pensioner är upptagen enligt KPA:s beräkningar. Avsättning ingående balans Ränte- och basbeloppsuppräkning Utbetalningar Grundändring
346
410
346
410
-1 599
-1 477
-1 599
-1 477
295
0
295
0
Intjänad pensionsrätt och nya åtaganden
3 074
-152
3 074
-152
Avsättning utgående balans
9 103
7 883
9 103
7 883
0
0
18 048
16 363
Uppskjuten skatteskuld Obeskattade reserver
0
0
5 250
9 050
9 103
7 883
32 402
33 296
0
0
793 980
800 517
Leverantörsskulder
53 543
44 435
66 393
44 435
Upplupna löner och semesterlöner
43 137
45 160
45 428
45 180
Lagstadgade arbetsgivaravgifter
12 019
11 994
12 019
11 994
Preliminära skatter december
9 952
9 834
9 952
9 834
Upplupen särskild löneskatt
4 608
4 612
4 608
4 612
Summa Pensionsförmåner Kommunstyrelsens ordförande och 2:e vice ordförande har pension enligt PRF-KL (Pensionsreglementet för förtroendevalda -Kommun, Landsting) vilket innebär full kommunalrådspension efter 12 års heltidsuppdrag. Kommundirektören är visstidsförordnad och har rätt till visstidspension vid förordnandets utgång, eller om anställningen bryts. Tekniska chefen har ett vilande visstidsförordnande, om arbetsgivaren bryter anställningen utgår halv visstidspension. Socialchefen och tekniska chefen har enligt anställningsavtalet möjlighet att få särskild ålderspension från 60 års ålder. Not 17 Långfristiga skulder Summa Not 18 Kortfristiga skulder
Upplupen avgiftsbestämd ålderspension
17 964
19 696
17 964
19 696
Övriga kortfristiga skulder
31 701
48 543
54 342
86 712
172 924
184 274
210 706
222 443
Summa
61
Not fortsätting
tkr Kommunen
Koncernen
2007
2008
2007
2008
579 618
578 199
0
0
30 287
31 659
30 287
31 659
684
674
684
674
35 961
34 149
35 961
34 149
0
0
195
197
646 550
644 983
67 127
66 679
2 216
2 905
2 216
2 905
0
12 700
0
12 700
Not 19 Borgensåtagande Kommunala bolag Sydvatten Riksbyggen HSB Övrigt Summa Not 20 Borgensåtagande, Egna hem/Bostadsrätter Kommunens förlustansvar för Egna hem uppgår 897 tkr. Not 21 Pensionsutfästelse Sysav Not 22 Justering av ej likviditetspåverkande poster Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar Överföring från anläggningstillgångar till exploateringsområden
7 468
0
7 468
0
Överföring från exploateringsområden till anläggningstillgångar
0
-8 272
0
-8 272
0
1 835
0
7 205
7 468
6 263
-7 468
11 633
Försäljning av anläggningstillgångar Summa
62
Direktiv och uppdrag Direktiv och uppdrag Kommunstyrelsen
Ansvarig
Klart
Beslutsinstans och paragraf
att personalavdelningen får i uppdrag att se över kostnader för sjukdom och rehabilitering bland personalen och återkomma till kommunstyrelsen med förslag på hur vi kan öka frisknärvaron och därmed minska kostnaderna.
Leif Ehrstrand
April 2009 pågår
Ks
att utreda frågan om förutsättningar för ett nytt verksamhetsområde i Lackalänga / Furulund. (motion, kk 2007.144 Kf § 126/07)
Inge Moberg, översiktsplan
December 2009
Kf
att uppdra åt kommunstyrelsen och nämnderna att i budget 2009 koppla ihop nämndernas verksamhetsmål med kommunens övergripande vision
Bo Ekensteen
Juni 2009 pågår
Kf
Utredning för att belysa möjligheten att förlägga dels en riktig idrottsplats, dels en framtida F-6 skola, med möjlighet att omvandlas till 7-9 skola samt att genomföra trafikutredning för Vikenområdet. (motion, kk 2007.197, Kf § 10/08)
Inge Moberg, översiktsplan
December 2009, trafikutredning i sommar
Kf
att uppdra åt kommunstyrelsen att se över reglerna för resursfördelningen på grund av befolkningsstruktur och lokalkostnader
Mikael Persson
Våren 2009, Kf pågår
att uppdra åt kommunstyrelsen att se över möjligheterna att samutnyttja samlingslokaler för att tillgodose lokalbehoven i Löddeköpinge
Carina Serbinson, Anette Fäldt, Tommy Persson genom utsedd arbetsgrupp
Hösten 2009 pågår
att genomföra GIS-strategi enligt planerad handlingsplan, där samtliga nämndsdelar aktivt skall medverka
Tommy Persson Jan Kronberg
Våren 2009, Kf pågår
att uppdra åt kommunstyrelsen att se över vilka eventuella kommunala investeringsbehov som kan uppstå i samband med exploateringen av Swedish Meats område i Kävlinge
Bo Ekensteen
Våren 2009, Ks pågår
att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda förutsättningarna för ett allaktivitetshus i Kävlinge
Carina Serbinson Tommy Persson
Hösten Ks 2009 pågår
att uppdra åt kommunstyrelsen att leda arbetet med att ta fram en ny miljöoch energiplan för beslut under 2009
Tommy Persson
Hösten 2009
Kf
att utreda förslag till konkreta åtgärder att förhindra utslagning och att möjliggöra en snabbare återkomst till arbetsmarknaden
Carina Serbinson Inga Kallin
Våren 2009
Kn
att grön/vinterskötsel överföres från Kn till Tn fr.o.m. 2009-01-01. Därefter ingår denna i lokalhyran
Tommy Persson
Klart
Ks
att överföra städverksamheten från Kn till Tn fr.o.m. 2009-01-01. Därefter ingår denna i lokalhyran
Tommy Persson
Klart
Ks
att göra en lönejämförelse mellan Kävlinges konkurrenskommuner som underlag för att kommunen skall kunna behålla och rekrytera goda medarbetare
Leif Ehrstrand
Våren 2009
Ks
att Ks ser över beloppsgränserna för LOU inom kommunen, förslagsvis 13 basbelopp (cirka 0,5 mkr) vid direktupphandling
Mikael Persson
Klart
Ks
Kf
Lokala BRÅ utreder möjligheterna att hitta konstruktiva lösningar på proble- Mats Svedberg met med risker och störningar gällande moped/MC-åkande ungdomar Marie Göransson
Våren 2009, Ks pågår
att utreda förutsättningar för att Kävlinge kommun ansöker om deltagande i tävlingen Sveriges kvalitetskommun 2009
Bo Ekensteen
Klart
att tekniska förvaltningen får i uppdrag att strukturera parkskötseln i områden med olika prioritet beroende på nyttjandegrad och upplevelse. Områden med lägre prioritet kan då slås en eller två gånger per år med grövre utrustning och frigjorda resurser kan läggas på ytor där människor rör sig mer frekvent.
Mikael Anderson
Hösten 2009 Tn
att tekniska förvaltningen får i uppdrag att inventera cykelnätet i kommunen och undersöka vad som behövs för ett heltäckande cykelvägsnät. Att därefter göra en prioriteringslista för detta med tidsplan och kostnadsberäkningar.
Mikael Anderson Tommy Persson
Klart
Ks
Tekniska nämnden:
Tn
63
Direktiv och uppdrag
64
Tekniska nämnden:
Ansvarig:
Klart:
Beslutsinstans och paragraf
att tekniska förvaltningen får i uppdrag att fortsätta inventera och planlägga renoveringen av kommunens lekplatser.
Mikael Anderson
Hösten 2009 Tn pågår
att uppdra till tekniska nämnden att ta fram underlag för byggandet av GC-väg från Löddeköpinge till Barsebäcks by. (motion, kk 2006.109, Kf § 35/2006)
Mikael Andersson
Budget 2010
att utreda principer om hur skötsel av nytillkomna grönytor ska finansieras
Mikael Anderson
Hösten 2009 Tn
att utreda och kartlägga underhållsbehovet på GC-vägarna
Mikael Anderson
Hösten 2009 Tn
att starta anläggandet av konstgräsplan på Högalid under 2008
Tommy Persson
Klart
Kf
att genomföra påfart vid väg 108-923
Tommy Persson Mikael Andersson
Budget 2010
Tn
att utreda Mellanvångsvägen till Hög
Tommy Persson Mikael Andersson
Våren 2009, pågår
Tn
att utreda finansiering av en ombyggnad av Lödde kors för ett snabbare genomförande
Tommy Persson Mikael Andersson
Våren 2010
Tn
Socialnämnden:
Ansvarig:
Klart:
att socialtjänsten får i uppdrag att utreda möjligheterna att inrätta ett äldreombud i kommunen. Detta kan göras i samarbete med pensionärsorganisationerna och anhörigföreningarna.
Ann-Louise Christensen
Klart
Sn
att som komplement till de utredningar som pågår i Kävlinge kommun angående det kommunala ansvaret för psykiatrin även belysa barns och ungdomars psykiska ohälsa och behov av stöd.
Christina Forsberg Margareta Hallerström
Klart, revisionsrapport
Sn
att utreda förutsättningarna för ekologisk mat
Marina Rahm
Våren 2009
Sn
att i samband med egen verksamhet även uppmärksamma de äldre och funktionshindrade som har rätt till nödvändig tandvård och informera Folktandvården/Region Skåne.
Eva Persson
Klart
Sn
att uppdra åt socialnämnden att se över behoven av särskilt boende inom hemvården och rapportera resultaten till kommunstyrelsen
Anette Fäldt
Våren 2009, pågår
Ks
Kulturnämnden:
Ansvarig:
Klart:
att utreda möjligheten till en utvecklad kulturskola.(motion, KK2006.38, Kf § 54/07)
Carina Serbinson
Klart
Kf
att presentera beräkningsgrunder avseende lokalbidraget senast april 2008
Carina Serbinson Sofie Holmkvist
2009-12-31
Kn
att göra lokalöversyn avseende utnyttjandegrad
Carina Serbinson, Elisabeth Nordlund
Våren 2009, pågår
Kn
att göra en översyn av placeringarna för 15-timmarsbarnen i förskolan
Carina Serbinson
Klart
Kn
att uppdra åt kulturkansliet att följa upp arbetet för att öka måluppfyllelsen i skolan och att rapportera till kommunstyrelsen varje halvår
Carina Serbinson
Klart
Ks
att uppdra åt kulturkansliet att ta fram förslag på hur en kulturskola ska kunna startas i Kävlinge under 2009 och avsätta 750 000kronorsom projektanslag under kommunstyrelsen för att kunna starta en kulturskola
Carina Serbinson
Klart
Ks
att utreda en gemensam entré till kulturscenen och den nya idrottshallen vid Korsbackaskolan
Carina Serbinson Tommy Persson
Våren 2009, pågår
Kn Tn
Kf
Resultatenheter Uppföljning enhetschefer socialnämnden Enhetschef
tkr Bokslut 2008
Hemvården Teamchef, Distrikt Öst, Pia Jönsson
Uppföljning enhetschefer kulturnämnden Enhetschef
tkr Bokslut 2008
Förskola 446 1 399
Distrikt Väst, Marie Wänglund
480
Distrikt Norr, Johanna Berntsson
310
Billingshälls servicelgh, grb mm Ulrika Hjelm-Clausen
446
Billingshälls korttidsenhet, grb mm, Kerstin Ivanov
242
Nattpatrull, VILA, grb mm, Eva Björklund
111
Emyhill, Arvidsborg Karin Sahlin Korsbacka, Rinnebäck, Harpalten Lisbeth Sandberg Ljunggården, Lackalänga, Nya Dala Gunilla Fridh Stinsgården, Bogesholm Susanne Olsson Bullerbyn, Brynstenen Rauni Lundgren Tolvåker Charlotte Rosdahl-Larsson
Tallgården, Birgit Theander
-215
Demensverksh Löddeköpinge inkl vikariebanken, Solveig Schyllert
Skönadal, Henkelstorp Laila Lööw-Persson
502
24 -319 15 -115 76 189 0
Söderpark Lisbeth Mårtensson
122
Handikappomsorg
Annebro Lotta Grenter
-269
Personliga assistenter, Ulla Persson
1 708
Skola
Daglig verksamhet, Cecilia Nilsson
927
Gruppboenden, Helen Meyer
-369
Gruppboenden och mobilt team, Inger Hansson
227
Psykiatri, Carina Alfh
-54
Rinnebäck Peter Westergård
140
Olympia Kajsa Theander
-178
Korsbacka Niclas Haglind
-363
Ljungen, Lackalänga Ingrid Cederberg
26
Annelund Christina Larsson
-81
Nyvång Gun Carlsson
-233
Skönadal Gunilla Frangeur
207
Tolvåker Jessica Håkansson
-504
Söderpark Lena Jönsson
-119
Annebro Lotta Grenter
83
Fritid och kultur Musikskola Gertrud Afzelius Bibliotek Barbro Roos
5 -6
Fritidsgård/klubb Ewa Johansson
-18
Vikenbadet, idrottsanläggningar Marie Swensson
108
Tolvåkerbadet, Korsbackahallen Hans Brunlid
-7
65
VA-verksamhet Resultaträkning
tkr
Noter
tkr
Bokslut 2007 42 751
40 908
Not 1
-33 556
-35 767
Avskrivningar
-3 889
-4 004
Verksamhetens nettokostnader
5 306
1 137
I avräkningfordran ingår övriga kortfristiga skulder och fordringar: kundfordringar, likvida medel, leverantörsskulder, moms, upplupen semesterlöneskuld samt övertid, arbetsgivaravgifter och övriga interimsposter.
615
943
Finansiella kostnader
-3 116
-3 147
Anslutningsavgifter
Årets resultat
2 805
-1 068
Självrisker
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader
Finansiella intäkter
Bokslut 2007
Balansräkning
Bokslut 2008
Not 2
Summa
17 301
19 722
1 112
1 112
18 413
20 834
tkr Bokslut 2007
Bokslut 2008
Tillgångar
Investeringar
tkr
Bokslut 2007
Bokslut 2008
Fordon, Va
-508
0
-655
-1 444
Anläggningstillgångar
65 625
65 581
Pumpstationer ombyggnad
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
60 624
61 007
Va-ledningar
-1 319
-373
5 001
4 574
Va-ledningar exploatering
-1 821
-1 485
Omsättningstillgångar
19 516
20 913
Ombyggnad ARV
-1 287
-260
Avräkningsfordran (Not 1)
19 516
20 913
0
-399
Summa tillgångar
85 141
86 494
-5 590
-3 961
Eget kapital
2 805
1 737
Eget kapital
0
2 805
2 805
-1 068
Skulder
82 336
84 757
Långfristiga skulder
63 923
63 923
Kortfristiga skulder (Not 2)
18 413
20 834
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
85 141
86 494
1 592
1 175
Maskiner och inventarier
Eget kapital, avsättningar och skulder
Årets resultat
Pensionsförpliktelser
ARV, process Investeringsutfall
Ekonomisk analys
Ansvarsförbindelser
66
Bokslut 2008
Vatten och avlopp redovisar ett underskott på 1 068 tkr. Intäkterna har varit högre än budgeterat trots att intäkterna från avtalskunder visar ett underskott på drygt 1 600 tkr. En justering av taxan mot högre fast avgift och lägre rörlig avgift, vilket bättre överensstämmer med verksamhetens kostnadsfördelning, har gjorts under året. Kostnaderna har överskridits med knappt 2 500 tkr. En av orsakerna till de högre kostnaderna är att det ökade antalet planerade asfalteringsarbeten av gator och vägar inom kommunens väghållning har inneburit att VA-verket gjort statusbedömning genom filmning, rotskärning och spolning samt utfört vissa oplanerade förnyelsearbeten av befintligt ledningsnät. Sammantaget har detta inneburit ökade kostnader på cirka 600 tkr jämfört med tidigare år. En pumpstation som varit i drift under en kortare period översvämmades vilket innebar ökade kostnader på cirka 350 tkr. Antalet anslutningar på landsbygden, förtätning av befintligt ledningsnät, har inneburit ökade kostnader på drygt 1 400 tkr.
Diagram Årets resultat mkr
Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna
mkr 60
53,4
104%
43,6
50 40 30 20 10,4 10
19,7
15,6
11,3 13,1 12,4
25,6
19,0
96%
0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Nettoinvesteringar mkr
mkr 80 70 60 50 40 30 20 10 0
100%
92% 1999
2000
2001 2002
2003
2004
2005
2006 2007
2008
Likviditet mkr
69,2 53,7 52,5
47,5 37,5
28,9 31,7
59,9
32,8
15,8
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Finansnetto mkr
mkr 160 140 120 100 80 60 40 20 0
134,9 115,3 92,4
107,5
114,6
150,2
105,6 111,3 107,4
62
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Soliditet procent
mk r
30 25 20 15 10 5 0 -5 -10 -15 -20
17,5
35%
23,9 22,7
19,8
33% 14,1
10,7
31%
10,2 1,1
29% 27%
1999 2000
2001 2002 2003
-2,5
2004 2005
2006 2007 2008
25% 23%
-15,4
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
67
Ekonomisk ordlista Anläggningskapital
Kortfristiga fordringar
Bundet eget kapital, utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder.
Fordringar som förfaller till betalning inom ett år från balansdagen.
Avskrivningar
Kortfristiga skulder
Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar.
Kortfristiga lån och skulder med en löptid understigande ett år.
Balansenhet
I Kävlinge kommun upprättar balansenheterna resultaträkning och balansräkning. Respektive balansenhets eget kapital redovisas separat i bokslut. Följande balansenheter finns: • VA Balansräkning
Beskriver kommunens finansiella ställning på bokslutsdagen. Tillgångarna visar hur kommunen har använt sitt kapital. Skulder och eget kapital visar hur kapitalet har anskaffats. Budget
Likviditet är betalningsberedskap på kort sikt. Långfristiga fordringar
Långfristiga fordringar förfaller till betalning senare än ett år från balansdagen. Långfristiga skulder
Långfristiga skulder har en löptid som överstiger ett år. Mkr
Miljoner kronor Nettokostnad
I budgetbeloppet ingår ursprunglig budget samt til�läggsanslag och ombudgeteringar.
Nettokostnad är driftkostnader efter avdrag för driftsbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel.
Driftbudgetavräkning
Nettoinvesteringar
Redovisar fastställd driftbudget per nämnd. Driftbudgetavräkningen innehåller både interna och externa poster.
Nettoinvesteringar är den totala investeringsutgiften efter avdrag för investeringsbidrag med mera.
Eget kapital
Ett nyckeltal mäter förhållandet mellan två storheter. Soliditet är ett exempel på ett nyckeltal, se nedan.
Kommunens totala kapital består av summan av anläggningskapital, bundet kapital i anläggningar, och rörelsekapital, fritt kapital för framtida drift och investeringsändamål. Extraordinära poster
Poster som saknar klart samband med kommunens ordinarie verksamhet och som inte är av sådan typ att de kan förväntas inträffa ofta eller regelbundet och uppgår till ett väsentligt belopp. Finansieringsanalys
Finansieringsanalysen mynnar ut i förändring av likvida medel och bygger på Rådet för kommunal redovisningsrekommendation nr 16.
Nyckeltal
Ombudgetering
Omfördelning av medel, som kommunfullmäktige redan beslutat om. Ombudgeteringen kan ske mellan nämnder eller mellan en nämnd och centralt avsatta medel. Omsättningstillgångar
Omsättningstillgång är motsatsen till anläggningstillgång. Periodisering
Fördelning av kostnader och intäkter på den redovisningsperiod till vilken de hör.
Intern ränta
Plusjobb
Kalkylmässig kostnad för det kapital som är bundet i anläggningstillgångar. Internräntan beräknas utifrån Sveriges kommuner och landstings rekommendation.
Resultatenheter
Kapitalkostnader
Kapitalkostnader är den gemensamma benämningen av internränta och avskrivningar.
68
Likviditet
Redovisning sker enligt SKL:s rekommendation. I Kävlinge kommun upprättar resultatenheterna resultaträkning. Resultaträkning
Resultaträkningen visar årets finansiella resultat och
förklarar hur det uppkommit. Det egna kapitalets förändring kan även utläsas av balansräkningen. Rörelsekapital
Fritt eget kapital i anläggningstillgångar, utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Sjuklön
Sjukfrånvaron är sjuklön från arbetsgivaren samt sjukpenning, rehabiliteringssjukpenning samt tidsbegränsad sjukersättning från försäkringskassan. Soliditet
Soliditeten visar betalningsförmågan på lång sikt och definieras som andelen eget kapital i förhållande till totalt kapital, graden av egna finansierade tillgångar. Tilläggsanslag (TA)
Extra anslag som beslutats av kommunfullmäktige under pågående budgetår. Tkr
Tusen kronor Årets resultat
Resultatet uttrycks som skillnaden mellan intäkter och kostnader och utläses av resultaträkningen.
69
Revisionsberättelse Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse och nämnder och genom utsedd lekmannarevisor verksamheten i kommunens företag KKB Fastigheter AB. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, kommunens revisionsreglemente och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Genomförda revisionsgranskningar har fortlöpande översänts till fullmäktige under året. Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnder i Kävlinge kommun har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. Styrelsens och nämndernas interna kontroll bedöms vara ha varit tillräcklig. Dock har svagheter konstaterats inom skolans verksamhet. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ledamöterna i styrelse och nämnder ansvarsfrihet. Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2008 godkänns. Vi åberopar bifogade redogörelse och rapporter.
Kävlinge 2009-04-17
Till redovisningsberättelsen hör bilagorna: Kommunrevisionens redogörelse 2008 Granskningsrapport från lekmannarevisorn i KKB Fastigheter AB Bilagorna finns tillgängliga på kommunkansliet, Kävlinge kommun.
70
Kävlinge kommun • Kullagatan 2 • 244 80 Kävlinge Tel 046-73 90 00 • www.kavlinge.se •
[email protected]