27 A N T O I N E T T E H E T Z L E R
Kvinnor i arbetslivet — skaderisker och ersättningschanser Kvinnors arbetsskador värderas på ett annat sätt än männens, visar Antoinette Hetzler i denna artikel. Traditionellt sett har kvinnors arbetsplatser ansetts som mindre farliga, men idag är en välbehövlig omvärdering på gång. Med detta har också kvinnornas chanser att få rimlig ersättning vid arbetsskadeärenden ökat.
U n d e r d e senaste tio å r e n h a r s y n e n p å kvinn o r och d e r a s situation i arbetslivet f ö r ä n d rats, f r å n ett i n d i v i d o r i e n t e r a t p e r s p e k t i v — d ä r d e n enskilda k v i n n a n ses s o m ett subjekt i f ö r h å l l a n d e till d e materiella o m s t ä n d i g h e t e r n a i a r b e t s s i t u a t i o n e n , till ett kollektivt synsätt s o m i n n e b ä r att k v i n n o r s o m g r u p p u p p f a t t a s s o m objekt i f ö r h å l l a n d e till arbetsmiljön och a n d r a arbetslivsfaktorer. D e n n a gradvisa o b j e k t i f i e r i n g av k v i n n a n och kvinnokollektivet — e n företeelse s o m i d e flesta s a m m a n h a n g m e d rätta u p p f a t t a s s o m n å g o t negativt — h a r i d e t t a s a m m a n h a n g h a f t e n rad positiva ef fekter. S a m t i d i g t h a r det m e d fört att d j u p t l i g g a n d e m e k a n i s m e r i s a m h ä l let, s o m m o t v e r k a r s a n n j ä m s t ä l l d h e t , h a r avslöjats. De o m f a t t a n d e a r b e t s r ä t t s l i g a r e f o r m e r n a u n d e r 1970-talet r i k t a d e u p p m ä r k s a m h e t e n m o t olika p r o b l e m s o m h a r att g ö r a m e d individens trivsel i arbetslivet. Bl a fick sjukskrivn i n g s b e t e e n d e t status s o m i n d i k a t o r p å grad e n av trivsel m e d a r b e t e t hos a r b e t s t a g a r n a . Flera s t u d i e r g e n o m f ö r d e s u n d e r s e n a r e h ä l f t e n av 70-talet f ö r att u t r ö n a o m individuellt b e t i n g a d e e g e n s k a p e r , t ex k ö n , kan förklara högre sjukskrivningsfrekvens. När det gäller just könsvariabeln kan vi u r forskn i n g s r e s u l t a t e n utläsa, o m än inte n å g r a definitiva slutsatser, så dock e n a l l m ä n t e n d e n s , n ä m l i g e n att a r b e t s s i t u a t i o n e n och sociala roller h a r e n a v g ö r a n d e betydelse f ö r skillna-
d e r n a m e l l a n m ä n s och kvinnors s j u k f r å n varo ( A n d e r s / E d g r e n / S ö d e r l i n d 1978). Bakom detta ospecificerade påstående finns resultat f r å n flera f o r s k n i n g s p r o j e k t o m k v i n n o a r b e t e och s j u k f r å n v a r o , f e n s t u d i e d ä r yrke och u t b i l d n i n g hölls s o m k o n s t a n t a variabler f a n n m a n inte n å g o n skillnad i s j u k f r å n v a r o m e l l a n k ö n e n . En a n n a n u n d e r s ö k n i n g visade att k v i n n o r i ett stort pop u l a t i o n s m a t e r i a l h a d e ett n å g o t lägre antal s j u k d a g a r totalt, m e n fler d a g a r till följd av k o r t t i d s f r å n v a r o och fler frånvarotillfällen. Frånvarostatistik direkt f r å n f ö r e t a g e n visar g e n o m g å e n d e h ö g r e f r å n v a r o f ö r kvinnor. Också f o r s k n i n g e n o m civilstånd och b a r n / v å r d n a d s b ö r d a h a r varit m o t s ä g e l s e f u l l . Vissa forskare h a r f u n n i t h ö g r e f r å n v a r o h o s gifta ä n hos o g i f t a kvinnor, a n d r a h a r lyckats påvisa d e t m o t s a t t a f ö r h å l l a n d e t . O c h även o m d e flesta s t u d i e r n a f i n n e r ett positivt samb a n d m e l l a n f r å n v a r o och b a r n / v å r d n a d s b ö r d a , så h a r a n d r a forskare som j ä m f ö r t kvinn o r m e d och u t a n b a r n (ålder och typ av a r b e te hållet konstant) f u n n i t att i n g e n skillnad föreligger. D e n a l l m ä n n a slutsatsen av dessa redovisn i n g a r ä r att v a r i a b l e r n a civilstånd, k ö n och å l d e r e g e n t l i g e n s ä g e r oss g a n s k a lite o m skillnader i s j u k f r å n v a r o b e t e e n d e . D e n viktigaste insikten som d e olika forskningsinsats e r n a g e r ä r att arbetslivet p r o d u c e r a r sjukd o m . E n r i m l i g t o l k n i n g av d e m o t s ä g e l s e f u l -
29 la r e s u l t a t e n ä r att k v i n n o r s a r b e t s s i t u a t i o n — m e d e n s e g r e g e r a d a r b e t s m a r k n a d och kvinn o y r k e n a s speciella arbetsmiljöer— b i d r a r till att ge e n bild av k v i n n o r och k v i n n o r s s j u k d o m a r som i ett m a k r o p e r s p e k t i v ä r a n n o r l u n d a ä n bilden av m ä n .
Sjukfrånvaron
som symptom
M o t b a k g r u n d av f o r s k n i n g s i n s a t s e r n a u n d e r 7()-talet och f ö r s ö k e n att f i n n a s a m b a n d m e l l a n i n d i v i d e g e n s k a p e r och s j u k f r å n v a r o blir d e t intressant att se p å d e n k v i n n o v e t e n skapliga t e o r i b y g g n a d e n r u n t dessa f r å g o r . En f r a m g å n g s r i k i n r i k t n i n g i n o m k v i n n o v e t e n s k a p e n u n d e r s e n a r e h ä l f t e n av 70-talet och b ö r j a n av 80-talet h a r varit utvecklandet av t e o r i e r o m k v i n n a n s d u b b l a roller, i n o m r e p r o d u k t i o n s s f ä r e n och i n o m p r o d u k t i o n e n . D e n r e p r o d u k t i v a s f ä r e n ä r d e n del av s a m h ä l l e t d ä r a r b e t s k r a f t e n socialiseras och f o r m a s . T e o r i e r n a ser k v i n n o r s a r b e t s d e l n i n g i f ö r h å l l a n d e till h e n n e s totala verksamh e t ( B a u d e m fl 1987:57-91). A n d e r s e n (1987) l a b o r e r a r m e d e n förklar i n g till s j u k f r å n v a r o f ö r k v i n n o r i n o m d e n o f f e n t l i g a s e k t o r n , s o m h a r stark a n k n y t n i n g till k v i n n o r s roller i p r o d u k t i o n och i n o m reproduktion. Andersen arbetar m e d en modell f ö r d e n o f f e n t l i g a s e k t o r n s o m i n n e b ä r att dess e x p a n s i o n inte, så som o f t a h ä v d a s , sker p å d e n privata s e k t o r n s ( m a r k n a d e n s ) b e k o s t n a d . I A n d e r s e n s m o d e l l f i n n s en tredj e s e k t o r i s a m h ä l l e t s o m h a n kallar »privatlivet» (och s o m H a b e r m a s skulle kallat livsv ä r l d e n ) , och det ä r d e n n a s e k t o r s o m minskar allt m e r i takt m e d d e n o f f e n t l i g a sekt o r n s tillväxt. I n o m d e n n a s e k t o r h a r i alla tid e r e n rad u p p g i f t e r skötts av k v i n n o r s o m e n del av d e n traditionella a r b e t s d e l n i n g e n i n o m f a m i l j e n , m e n i d a g h a r dessa sysslor i allt större u t s t r ä c k n i n g blivit kollektiva a n g e l ä g e n h e t e r i o f f e n t l i g regi. Också i d e n n a nya situation ä r det k v i n n o r s o m u t f ö r a r b e t e t , t ex vård och o m s o r g , m e n d e g ö r d e t s o m l ö n t a g a r e . M e d a n privatlivet, eller familjes e k t o r n , ä r k v i n n o d o m i n e r a d och f u n g e r a r g e n o m ett system av social kontroll, ä r d e n o f f e n t l i g a v e r k s a m h e t e n o r g a n i s e r a d enligt m a n l i g t rationella b e g r e p p och styrd av politiska beslut.
N ä r k v i n n o r n u s o m maktlösa l ö n t a g a r e u t f ö r d e sysslor d e tidigare h a d e o i n s k r ä n k t m a k t över och fullt ansvar för, u p p l e v e r d e k o n f l i k t e r s o m tar sig m å n g a olika uttryck. Ett s å d a n t uttryck ä r s j u k f r å n v a r o . Vad f i n n s d e t f ö r s a m s p e l m e l l a n d e olika empiriska forskningsresultaten om kvinnor i arbetslivet (forskningsresultat s o m l ä g g e r särskild vikt vid k v i n n o r s individuella e g e n skaper) och t e o r i b y g g a n d e t i n o m kvinnovet e n s k a p e n ? Det ä r u p p e n b a r t att k v i n n o r s f ö r h å l l a n d e b å d e till a r b e t e t och till livsvärld e n ä r av största teoretiska intresse; m e n h a r t e o r i e r n a h j ä l p t till att f ö r k l a r a d e förvin-ande forskningsresultaten? F o r s k n i n g s i n r i k t n i n g e n h a r d ä r e m o t förä n d r a t s . M e d l å g k o n j u n k t u r e n , M B L , sammanbrottet för g e m e n s a m m a avtalsförhandlingar, a n g r e p p e n m o t s o c i a l f ö r s ä k r i n g e n och en faktisk s ä n k n i n g av antalet f r å n v a r o d a g a r u n d e r d e t s e n a 70-talet och b ö r j a n av 80-talet, h a r s y n e n p å individ och s j u k d o m förändrats. Arbetsmiljö som producerar s j u k d o m a r h a r f å n g a t vår u p p m ä r k s a m h e t inte m i n s t d ä r f ö r att m e d d e n nya L a g e n o m A r b e t s s k a d e f ö r s ä k r i n g (LAF) kan skadlig inverkan f r å n a r b e t s m i l j ö n synliggöras. Samtidigt fick vi e n m ö j l i g h e t att styra teoretisk och e m p i r i s k f o r s k n i n g bort f r å n i n d i v i d e n s o m blir sjuk p å g r u n d av speciella e g e n s k a p e r , f ö r att istället utforska a r b e t e t s o r g a n i s e r i n g och d e n a r b e t s m i l j ö som slår u t a r b e t s t a g a r e p å l ö p a n d e b a n d . F ö r ä n d r i n g a r n a i synsätt h a r h a f t stora k o n s e k v e n s e r f ö r vår k u n s k a p o m k v i n n o r i p r o d u k t i o n och i r e p r o d u k t i o n och h a r bidragit till t e o r i u t v e c k l i n g e n i n o m k v i n n o v e t e n s k a p e n . Det ä r d e n n a f ö r ä n d r i n g som j a g h a r kallat e n »kollektivisering» och »objektifiering» av synen p å k v i n n o r s arbetsvillkor.
A rbetsshadefö rsäk ringe n 1976 a n t o g r i k s d a g e n e n ny L a g o m a r b e t s s k a d e f ö r s ä k r i n g (LAF, 1976:380). Proposition e n b a s e r a d e sig p å ett b e t ä n k a n d e av 1971 års Y r k e s s k a d e f ö r s ä k r i n g s k o m m i t t é , vars principiella u t g å n g s p u n k t uttrycks p å f ö l j a n d e sätt i b e t ä n k a n d e t : »Att vissa s ä r f ö r m å n e r ansetts motiverade vid yrkesskador är i viss m å n historiskt betingat
29 m e n i huvudsak en följd av att vi i Sverige liksom i andra industriländer av hävd ansett att skador till följd av ett anställningsförhållande skall kompenseras med större ersättning än andra skador.» D e n f r ä m s t a n y h e t e n i L A F var d e f i n i t i o n e n av yrkesskada, eller a r b e t s s k a d a s o m det n u m e r a heter. Det ö p p n a s k a d e b e g r e p p e t , m e d i n n e b ö r d e n att i stort sett vilken skada eller sjukdom som helst kan a n m ä l a s — och g o d k ä n nas — som a r b e t s s k a d a , h a r i n n e b u r i t att e n rad olika t y p e r av besvär n u m e r a blivit e r k ä n d a s o m a r b e t s r e l a t e r a d e . D e n i särklass viktigaste s j u k d o m s k a t e g o r i s o m p å d e t t a sätt aktualiserades ä r rygg- och ledbesvär, s o m n u m e r a o f t a kan visas vara a r b e t s s k a d a . Det ö p p n a s k a d e b e g r e p p e t motiveras i bet ä n k a n d e t p å f ö l j a n d e sätt: »Genom att lagen bygger på den b e d ö m n i n g e n att skador i arbetet motiverar en rätt till högre ersättning än andra skador, måste en bestämning av yrkesskadebegreppet göras på sådant sätt att alla skador som kan hänföras till arbetet också blir o m f a t t a n d e av lagen. Bestämningen bör samtidigt göras så flexibel att d e n så långt möjligt f å n g a r in nya vetenskapliga rön och medicinsk;! förklaringar till skadors och sjukdomars uppkomst.» D e n nya a r b e t s s k a d e l a g e n i n n e b ä r e n rad f ö r d e l a r f ö r a r b e t s t a g a r e s o m f å r sina besvär g o d k ä n d a som arbetsskador. Dels ä r a r b e t s skadeförsäkringens kompensationsnivå 100%, dvs att d e n f ö r s ä k r a d e u n d e r sjukskrivningst i d e n f å r f ull k o m p e n s a t i o n f ö r i n k o m s t b o r t fallet d ä r d e n o r d i n a r i e s j u k f ö r s ä k r i n g e n e n dast g e r 9 0 % - i g k o m p e n s a t i o n ; dels u t g e s livränta i fall av b e s t å e n d e inkomstbortfall o m minst 1/15 av inkomsten vid skadetillfället. Det ä r alltså viktigt av e k o n o m i s k a skäl f ö r d e n f ö r s ä k r a d e att s k a d o r s o m u p p k o m m i t i a r b e t e t blir g o d k ä n d a s o m arbetsskador. M e n det f i n n s också a n d r a skäl till varför m i s s t ä n k t a a r b e t s s k a d o r b ö r a n m ä l a s till forsäkringskassan f ö r p r ö v n i n g och eventuellt g o d k ä n n a n d e . För d e t första ä r d e t psykologiskt viktigt f ö r d e n f ö r s ä k r a d e att få fastställt att besvären u p p k o m m i t i a r b e t e t . För det a n d r a ges s a m h ä l l e t c h a n s e n att rättvist komp e n s e r a a r b e t s t a g a r n a f ö r d e s k a d o r som u p p k o m m i t i a r b e t e t . För d e t t r e d j e i n n e b ä r arbetsskadeanmälningarna en närmast unik
m ö j l i g h e t till k a r t l ä g g n i n g av skadliga arbetsm i l j ö e r och d ä r i g e n o m ett viktigt i n c i t a m e n t till f ö r e b y g g a n d e a r b e t s m i l j ö a r b e t e . För d e t f j ä r d e kan a v t a l s f ö r s ä k r i n g e n T r y g g h e t s f ö r s ä k r i n g vid a r b e t s s k a d a (TFA) t r ä d a in först e f t e r ett rättsligt beslut i n o m socialförsäkr i n g s s y s t e m e t o m att a r b e t s s k a d a föreligger. Slutligen ä r e n a n m ä l a n viktig u t i f r å n ett k v i n n o p e r s p e k t i v e f t e r s o m f r i l ä g g a n d e t av skadliga a r b e t s m i l j ö e r i e n k ö n s s e g r e g e r a d a r b e t s m a r k n a d g e r nya k u n s k a p e r o m kvinn o r s arbetsvillkor och o r g a n i s e r i n g e n av d e ras a r b e t e , s a m t k u n s k a p e r o m d i s k r i m i n e ringstendenser i synen på kvinnoarbete.
Kvinnorna och arbetsskadeförsäkringen I e n o m f a t t a n d e u n d e r s ö k n i n g av d e n nya arbetsskadeförsäkringens tillämpning åren n ä r m a s t e f t e r d e t d e n t r ä d d e i kraft ( H e t z l e r & Eriksson 1983) n o t e r a d e s bl a att j u s t d e k v i n n o d o m i n e r a d e y r k e n a h a d e stora svårigh e t e r att få a n m ä l d a a r b e t s s k a d o r g o d k ä n d a av f ö r s ä k r i n g s k a s s a n . Detta h a r tolkats s o m ett (av m å n g a ) tecken p å att k v i n n o r s a r b e t s m i l j ö e r grovt u n d e r s k a t t a t s vad gäller farligh e t e n . E x e m p e l v i s fick y r k e s g r u p p e n s t ä d a r e e n d a s t ca 10% av d e a n m ä l d a s k a d o r n a erkända som arbetsskador m e d a n motsvarand e värde f ö r b e t o n g a r b e t a r e var ca 3 5 % . I stort sett r ö r d e d e t sig o m s a m m a typ av skadlig i n v e r k a n och likartade d i a g n o s e r . För att få e n a r b e t s s k a d a beviljad e r f o r d r a s ett g e d i g e t och väl u t a r b e t a t b e s l u t s u n d e r lag. Det m å s t e k u n n a konstateras att d e t faktiskt f i n n s skadlig inverkan i a r b e t e t , och att inte starkare skäl talar e m o t att skadlig inverkan orsakat d e n a n m ä l d a s k a d a n ( s a m b a n d ) . D e n n a tvåstegs bevisprocess (skadlig inverkan + o r s a k s s a m b a n d ) b e t y d e r att b å d e h a n d l ä g g a r e n av ä r e n d e t och intygsskrivand e läkare h a r mycket stort i n f l y t a n d e p å h u r u vida e n a n m ä l d a r b e t s s k a d a g o d k ä n n s eller inte. U n d e r e n tio-års p e r i o d h a r d e n försäkringstekniska s y n e n p å a r b e t s s k a d o r f ö r b ä t t rats s o m ett resultat av ett ökat antal a n m ä l ningar, u t r e d n i n g a r och beslut. D e n m e d i c i n ska k u n s k a p e n o m a r b e t s s k a d o r h a r också ökat och m e d f ö r t e n f ö r ä n d r a d syn p å a r b e t s miljön som s j u k d o m s o r s a k . H u r h a r kvinnli-
30 ga a r b e t s t a g a r e b e h a n d l a t s i och m e d d e förä n d r i n g a r s o m h a r ägt r u m ? S o m j a g h a r påpekat tidigare h a r riskerna i kvinnors arbetsm i l j ö e r u n d e r s k a t t a t s . Även o m vissa tecken t y d e r p å e n b e g y n n a n d e insikt o m k v i n n o a r betets risker kvarstår p r o b l e m e n . A n d r a försäkringstekniska f i n e s s e r verkar direkt missg y n n a kvinnor. J a g skall i d e t f ö l j a n d e ta u p p n å g r a av d e p r o b l e m k v i n n o r h a r n ä r d e t gäller att få sin a r b e t s m i l j ö klassad s o m skadlig.
Problem vid bedömning av arbetsskador Första instans i e t t a r b e t s s k a d e ä r e n d e ä r försäkringskassan, g e n o m beslut i socialförsäkr i n g s n ä m n d (tidigare p e n s i o n s d e l e g a t i o n ) . O m m a n inte ä r n ö j d m e d b e s l u t e t kan m a n först b e g ä r a o m p r ö v n i n g i försäkringskassan, d ä r e f t e r ö v e r k l a g a till f ö r s ä k r i n g s r ä t t och i sista h a n d till Försäkringsöverdomstolen (FÖD). Försäkringskassans f ö r t r o e n d e läkare ä r e n viktig s a k k u n n i g i n f ö r p r ö v n i n g i första instans. S o c i a l f ö r s ä k r i n g s n ä m n d e r n a g å r sällan e m o t sina e g n a e x p e r t e r . M å n g a k v i n n o r i v å r d y r k e n h a r a n m ä l t rygg- och l e d b e s v ä r s o m a r b e t s s k a d a . Följande u t t a l a n d e f r å n e n f ö r t r o e n d e l ä k a r e var inte ovanligt vid a r b e t s s k a d e b e d ö m n i n g a r av rygg- och l e d b e s v ä r i b ö r j a n av 80-talet. »...vid ett tillfälle i april 1980, i s a m b a n d med lyft av patient f r å n säng till rullstol, knakade det till i ryggen på patienten och hon fick smärtor. Dessa skall ha tilltagit och blev såpass svåra att hon den 10 oktober f980 sökte läkare och sjukskrevs fram till 23 mars 1981 u n d e r diagnosen l u m b a g o acuta... Det förefaller mig ej särskilt sannolikt att patientens lyft och den akuta lumbago hon fick i april skall ha orsakat d e n sjukskrivning som b ö r j a r i oktober... De besvär patienten h a r är ytterst vanliga i h e n n e s ålder och är ofta o b e r o e n d e av arbetssituationen.» Det a n s e s alltså inte föreligga n å g o t s a m b a n d m e l l a n skadlig inverkan och a n m ä l d skada. A n m ä r k n i n g s v ä r t i s a m m a n h a n g e t ä r att k v i n n a n s å l d e r vid skadetillfället var 34 år. Det ä r troligen svårt att b e l ä g g a att allvarliga r y g g b e s v ä r ä r »ytterst vanliga» b l a n d kvinnor i den åldern. U n d e r 1980-talet h a r det blivit allt vanligare att skadlig inverkan i a r b e t e t h a r konstaterats, m e n s a m b a n d m e l l a n skadlig inverkan
cm. Foto: Konstfrämjandet. och d e n u p p k o m n a s k a d a n h a r fastställts e n dast f ö r e n b e g r ä n s a d tid. B e s v ä r e n a n s e s vara a r b e t s s k a d a f ö r viss tid, t ex tre eller sex m å n a d e r , och eventuella b e s v ä r som kvarstår e f t e r d e n n a tid a n s e s b e r o p å a n d r a f a k t o r e r ä n a r b e t e t . D e t h a r varit e n lång, h å r d k a m p m e l l a n olika u p p f a t t n i n g a r i n o m d e försäkringsrättsliga och m e d i c i n s k a o m r å d e n a f ö r att få e n skada e r k ä n d s o m a r b e t s s k a d a u n d e r hela d e n tid s o m besvären varar. De ekonomiska effekterna för arbetstagaren är upp e n b a r a ; ett t i d s b e g r ä n s a t s a m b a n d b e t y d e r begränsad ersättning.
Två
fallbeskrivningar
F ö l j a n d e fallbeskrivningar, m e d e n m a n l i g c h a u f f ö r vars ä r e n d e p r ö v a d e s i F Ö D i nov e m b e r 1986 och en kvinnlig kassörska s o m inte m e d g a v s p r ö v n i n g s t i l l s t å n d av F Ö D f e m m å n a d e r s e n a r e (april 1987), visar b å d e p å b e t y d e l s e n av d e n m e d i c i n s k a s a k k u n s k a p e n och p å h u r m a n b e d ö m e r risker p å olika sätt i m a n l i g a och kvinnliga arbetsmiljöer. Manlig chaufför, 33 år. Värk i nacke, axlar och ländrygg. Sjukskriven 1 år och 9 månader, inskriven vid Arbetsmarknadsinstitutet och sedan anställd med lönebidrag. Diagnos: Mycdgi, dvs smärttillstånd och ömhet lokaliserade till muskulaturen. Fibromyalgi. Försäkringskassa och försäkringsrätt accepterade att NN varit utsatt f ö r skadlig inverkan i sitt arbete som chaufför. Däremot ansåg m a n
28 inte att s a m b a n d mellan d e n n a inverkan och besvären förelåg: »Den kraftigt vridna koppsställning, som NN i sitt arbete tvingats inta upprep a d e g å n g e r dagligen, kan mycket väl tänkas ha orsakat en kraftig statisk s p ä n n i n g i muskulaturen i halsryggen, skulderpartiet och landryggen u n d e r själva backningsmomentet» m e n »perioderna av stark muskelspänning har växlat med perioder relativ muskelvila u n d e r vilka muskelfunktionen k u n n a t återgå till normala förhållanden varför det är osannolikt att hans arbetsförhållanden i sig varit av sådan ait att övervägande skäl talar för att d e orsakat ett kroniskt sjukdomstillstånd. B e d ö m n i n g e n är därför att betydligt starkare skäl talar mot än f ö r ett s a m b a n d mellan NN:s arbete som truckförare och d e sjukdomsbesvär för vilka h a n sjukskrivits, nära ett och ett halvt år efter sjukskrivningens början.»
ståndet som sådant går ofta i perioder av m e r eller mindre spontan försämring respektive förbättring oavsett yrkesverksamhet. En arbetsrelaterad försämring kan rent medicinskt endast ha varit av övergående art och kan inte anses kvarstå utöver samordningstiden. Försäkringskassan fann att kvinnan utsatts för skadlig inverkan i arbetet, m e n att betydligt starkare skäl talade mot än för s a m b a n d mellan den skadliga inverkan och h e n n e s sjukdomsbesvär efter samordningstidens u t g å n g (samordningstiden är de 90 d a g a r u n d e r vilka arbetsskadeförsäkringen är s a m o r d n a d med den vanliga sjukförsäkringen). Ärendet överklagades till FÖD. Prövningstillstånd medgavs ej.
Könsmässiga skillnader i
Ärendet överklagades till FÖD, varvid Riksarbetsskadeärenden försäkringsverkets (RFV) sakkunnige läkare avJ ä m f ö r e l s e n m e l l a n dessa b å d a fall belyser gav följande utlåtande: »Såsom underinstane n rad p r o b l e m i n o m a r b e t s s k a d e f ö r s ä k r i n g serna f unnit har skadlig inverkan i arbetet således förekommit. Även resonemanget 0111 fibroe n . För d e t första ä r d o m e n r ö r a n d e c h a u f myalgi bör godtagas med det u n d a n t a g e t att f ö r e n att b e t r a k t a s o m p r e j u d i c e r a n d e . D o m tidsutdräkten f ö r besvären svårligen bör bestolen slår p å basis av ett medicinskt e x p e r t gränsas till ett bestämt d a t u m . I n f ö r den osäu t l å t a n d e fast att d e n aktuella s j u k d o m e n , kerhet som r å d e r o m vad egentligen fibromyalfibromyalgi, i n t e ä r väl u t f o r s k a d , och att m a n gi är och vad för — 0111 några — symptom detta i brist p å m e d i c i n s k vetenskaplig k u n s k a p diagnostiska n a m n ger, bör NN:s u p p g i f t e r anb ö r m e d g e bifall till a r b e t s s k a d e a n m ä l a n — g å e n d e kvarvarande sjukdomsbesvär acceptef ö helt i ö v e r e n s s t ä m m e l s e m e d f ö r a r b e t e n a ras. I avsaknad av reella skäl som skulle k u n n a till LAF. Trots d e t n e k a r F Ö D prövningstillförklara u p p k o m s t e n och vidmakthållandet av dessa bör d e n arbetsinitierade orsaken godkänstånd till kassörskan, som h a r s a m m a d i a g n o s nas som g r u n d för d e kvarvarande besvären och l i k n a n d e skadlig inverkan i a r b e t e t . Att vars s a m b a n d d ä r f ö r bör beräknas i obegränsad d e t ä r svårt att f ö r a u t p r e j u d i k a t till försäktid». r i n g s k a s s o r n a , d ä r t i o t u s e n t a l s ä r e n d e n beFÖD:s d o m följde läkarens b e d ö m n i n g . h a n d l a s årligen och d ä r d e n m e d i c i n s k a sakk u n s k a p s o m står till b e s l u t s f a t t a r n a s f ö r f o Kvinnlig kassörska, 39 år. Muskel- och ledvärk samt g a n d e ä r b e g r ä n s a d till lokala praktiker, ä r fibromyalgi. Beviljades helt sjukbidrag fr o m juli kanske inte så f ö r v å n a n d e . M e n att s a m m a 1985'. instans, l a n d e t s h ö g s t a , inte k ä n n e r igen och Kvinnan h a d e besvär f r å n främst landrygg f ö l j e r sitt e g e t , f e m m å n a d e r g a m l a p r e j u d i och nacke samt axlar och a r m a r i form av stelkat t y d e r p å allvarliga brister i r ä t t s s ä k e r h e het, värk och trötthetskänsla. Besvären tolkades som p r i m ä r fibromyalgi och läkarutlåtandet ten f ö r d e n enskilde. formulerades som följande: »NN:s sjukdomsFör d e t a n d r a ä r d e t u p p e n b a r t att läkarvebesvär orsakas till övervägande del av tillståndet t e n s k a p e n s stora i n f l y t a n d e p å beslutsprocesp r i m ä r fibromyalgi. Det primära sjukdomstillsen i a r b e t s s k a d e ä r e n d e n i n n e b ä r ett inte ståndet kan ha åsamkats en viss övergående förr i n g a m å t t av godtycke i b e d ö m n i n g av och sämring vad gäller lokala symptom f r å n muskubeslut i ä r e n d e n a . U t r y m m e t f ö r skilda tolklatur och muskelfästen som tas i anspråk vid n i n g a r av s a m m a eller likartade s y m p t o m ä r ifrågavarande a r b e t s m o m e n t . Samtidigt förestort. Nya k u n s k a p e r o m a r b e t s r e l a t e r a d e ligger sjukdomsyttringar även f r å n andra lokas j u k d o m a r s p r i d s l å n g s a m t och a c c e p t e r a s lisationer. Värktillståndet är av p r i m ä r orsak och inte alltid. Alltför få läkare k ä n n e r till d e n rekan inte anses ha orsakats av arbetsfaktorer. Till-
32
Marja Ruta, På jobbet II, träsnitt, 34 x37 cm. Foto: Konstfrämjandet. gel s o m RFV:s läkare s t ö d e r sig p å , n ä m l i g e n att r ä t t s f ö r l u s t s o m kan h ä n f ö r a s till d e n m e dicinska v e t e n s k a p e n s o f u l l k o m l i g h e t ska bäras av f ö r s ä k r i n g e n och inte av d e n e n s k i l d e f ö r s ä k r a d e . B ä g g e ä r e n d e n a b o r d e m o t bakg r u n d av d e n n a regel h a g o d k ä n t s r e d a n i första instans. För d e t t r e d j e , och därtill det mest intress a n t a i d e t t a s a m m a n h a n g , kan konstateras att s k i l l n a d e n i utfall m e l l a n d e två redovisad e fallen ä r typisk, n ä m l i g e n i d e n m e n i n g e n att det i det e n a fallet ä r e n m a n i ett typiskt m a n s y r k e och i d e t a n d r a e n k v i n n a i ett typiskt kvinnoyrke. S k i l l n a d e n i socialförsäkr i n g s s y s t e m e t s b e h a n d l i n g av d e två ä r e n d e n a ä r g e n o m g å e n d e . I b å d a fallen a n s e r u n d e r i n s t a n s e r n a att besvären inte h ä r r ö r f r å n a r b e t e t . I mannens fall n ö j e r m a n sig m e d detta k o n s t a t e r a n d e . I kvinnans fall väljer m a n e n d i a g n o s s o m direkt a n g e r att b e s v ä r e n inte u p p k o m m i t i a r b e t e t , n ä m l i g e n p r i m ä r fibromyalgi. Mannen f å r p r ö v n i n g s t i l l s t å n d i F Ö D och så s m å n i n g o m blir s k a d a n g o d k ä n d s o m a r b e t s s k a d a f ö r o b e g r ä n s a d tid. Kvinnan f å r inte p r ö v n i n g s t i l l s t å n d . Mannen, som inte kan a r b e t a i sitt g a m l a yrke, f å r tillgång till systemets r e h a b i l i t e r i n g s r e s u r s e r och kan sen a r e å t e r g å i arbetslivet. Kvinnan f å r helt s j u k b i d r a g , vilket alltså ä r ett f ö r s t a d i u m till f ö r t i d s p e n s i o n . Dessa k ö n s m ä s s i g a skillnad e r i b e h a n d l i n g e n ä r e n g e n o m g å e n d e tend e n s i n o m a r b e t s s k a d e f ö r s ä k r i n g e n s tillämp-
n i n g , s o m skulle k u n n a beskrivas så att kvinnors besvär i regel förs tillbaka p å d e m själva. Jag vill i d e t t a s a m m a n h a n g tillägga att arb e t s s k a d e f ö r s ä k r i n g e n s t i l l ä m p n i n g hittills m i s s g y n n a t a r b e t s t a g a r e av b å d a k ö n e n , i så m å t t o att b å d e m ä n och k v i n n o r f ö r n e k a s sin a l a g s t a d g a d e sociala r ä t t i g h e t e r till full k o m p e n s a t i o n f ö r s k a d o r och s j u k d o m a r u p p k o m n a i a r b e t e t . H ä r p å g å r dock e n ständig utveckling, p å d r i v e n av enskilda tjänstem ä n i f ö r s ä k r i n g s k a s s a n och f ö r s ä k r i n g s d o m a r e , av u p p l y s t a f ö r e t r ä d a r e f ö r d e n m e d i cinska v e t e n s k a p e n , av e n s k i l d a a r b e t s t a g a r e s o m v ä g r a r a c c e p t e r a ett o r ä t t f ä r d i g t och illa u n d e r b y g g t avslag, av f a c k f ö r e n i n g a r s o m värnar o m m e d l e m m a r n a s rättigheter. Men trots alla steg f r a m å t i d e n n a utveckling så kvarstår s k i l l n a d e r n a p å k ö n s m ä s s i g a g r u n d e r s o m e x e m p l i f i e r a t s ovan.
Kvinnor
med monotona
arbeten
I e n nyligen avslutad u n d e r s ö k n i n g av a r b e t s s k a d e f ö r s ä k r i n g e n s t i l l ä m p n i n g n ä r det gäller k v i n n o r m e d m o n o t o n a a r b e t e n h a r j a g f u n n i t ytterligare b e l ä g g f ö r k ö n s d i s k r i m i n e r i n g i n o m socialförsäkringssystemet. U n d e r s ö k n i n g e n o m f a t t a r 4 8 ä r e n d e n avg j o r d a i F Ö D u n d e r p e r i o d e n 1980-1983, 32 k v i n n o r och 16 m ä n , och 15 ä r e n d e n f r å n per i o d e n j u l i - n o v e m b e r 1987, 11 k v i n n o r och 4 m ä n . Syftet m e d att s t u d e r a två p o p u l a t i o n e r f r å n olika t i d s p e r i o d e r var att visa dels h u r viktig d e n rättsliga t o l k n i n g e n ä r f ö r att e n social r ä t t i g h e t ska få g e n o m s l a g s k r a f t , dels att d e n rättsliga t o l k n i n g e n inte ä r självklar och o r u b b l i g u t a n e n socialt k o n s t r u e r a d v e r k l i g h e t s u p p f a t t n i n g s o m ä r b e r o e n d e av e n rad f a k t o r e r i n o m och u t a n f ö r d e n aktuella a r b e t s m i l j ö n . U n d e r d e n första u n d e r s ö k n i n g s p e r i o d e n fick i n g e n av d e 32 k v i n n o r n a m e d m o n o t o n a a r b e t e n e r s ä t t n i n g enligt LAF, a n t i n g e n p å g r u n d av att b e s v ä r e n inte g o d k ä n d e s s o m a r b e t s s k a d a eller d ä r f ö r att s a m b a n d s t i d e n b e g r ä n s a d e s till högst 9 0 d a g a r , s a m o r d n i n g s t i d e n . Även d e 16 m ä n n e n h a d e svårigh e t e r att få sina b e s v ä r g o d k ä n d a s o m a r b e t s skador. 5 0 % av m ä n n e n fick avslag p å g r u n d av att skadlig i n v e r k a n inte a n s å g s föreligga. Av d e r e s t e r a n d e 8 fick 5 s a m b a n d g o d k ä n t
33 u n d e r s a m o r d n i n g s t i d e n . Tre m ä n fick någ o n f o r m av e r s ä t t n i n g enligt LAF; e n av dessa fick s a m b a n d g o d k ä n t u n d e r o b e g r ä n sad tid. Från d e n första p o p u l a t i o n e n k u n d e m a n d r a slutsatsen att d e t var svårt att få m o n o t o n a a r b e t e n e r k ä n d a som skadligt inverkand e , oavsett a n m ä l a r e n s k ö n ; n ä r skadlig inverkan väl konstaterats h a d e k v i n n o r n a svårare att få s a m b a n d e t m e l l a n d e n skadliga inverkan och s k a d a n g o d k ä n t . 3 8 % av k v i n n o r n a fick avslag på s a m b a n d e t , m e d a n samtliga m ä n fick s a m b a n d e t g o d k ä n t . Det kan tilläggas att det f a n n s e n u t b r e d d f ö r e s t ä l l n i n g u n d e r första h ä l f t e n av 80-talet att a r b e t e vid löp a n d e b a n d e t inte var skadligt i n v e r k a n d e . I d e fall n ä r skadlig i n v e r k a n k o n s t a t e r a d e s och sambandsprövning gjordes h a d e kvinnorna svårt att få s a m b a n d e t m e l l a n d e n skadliga i n v e r k a n och d e u p p g i v n a b e s v ä r e n fastställt. N ä r m a n i en del fall a c c e p t e r a d e att samb a n d f a n n s , f a n n m a n oftast att besvären som u p p s t å t t vid d e n skadliga inverkan avklingat u n d e r s a m o r d n i n g s t i d e n och att eventuella k v a r s t å e n d e besvär b e r o d d e p å f a k t o r e r u t a n för arbetet. S y n e n på m o n o t o n t a r b e t e s o m relativt ofarligt f ö r a r b e t s t a g a r n a visade sig svår att u p p r ä t t h å l l a p å l ä n g r e sikt. Trycket p å d o m stolen f r å n allt fler b e s v ä r s ä r e n d e n r ö r a n d e a r b e t s t a g a r e f r å n just dessa a r b e t s m i l j ö e r s o m fått avslag på sina a n m ä l n i n g a r i lägre i n s t a n s e r trots l å n g a s j u k s k r i v n i n g s t i d e r eller u p p r e p a d e återfall, l e d d e vid 80-talets mitt till e n o m s v ä n g n i n g i läkarens syn p å det m o notona arbetet som sjukdomsgenererande och p å v a r a k t i g h e t e n av d e besvär som a r b e tet k u n d e g e u p p h o v till. F ö r ä n d r i n g e n blev föi-st m ä r k b a r f ö r m a n l i g a a r b e t s t a g a r e . Red a n u n d e r d e n första p e r i o d e n f a n n vi två m ä n m e d b e g r ä n s a d e s a m b a n d s t i d e r överstig a n d e 9 0 d a g a r och en m e d o b e g r ä n s a t samb a n d . Så s m å n i n g o m k o m s e x m å n a d e r s samb a n d m e l l a n skadlig i n v e r k a n och u p p g i v e n skilda att bli praxis, och u n d e r 1987 f i n n e r vi allt fler fall m e d ett års s a m b a n d s t i d . N ä r s j u k s k r i v n i n g a r n a blir så långvariga som ett å r blir det aktuellt f ö r f ö r s ä k r i n g s k a s s a n att p r ö v a ä r e n d e t f ö r f ö r t i d s p e n s i o n e r i n g , dvs u t r e d a o m b e s t å e n d e n e d s ä t t n i n g av arbetsf ö r m å g a n föreligger. O m a r b e t s s k a d a kon-
staterats u t g å r i s å d a n a fall livränta enligt LAF, e n e r s ä t t n i n g s f o r m vida f ö r d e l a k t i g a r e än förtidspension.
Förändringar i synen på monotont arbete D e t t o g d r y g t ett d e c e n n i u m m e d L A F i n n a n e n m e d i c i n s k t s a k k u n n i g som anlitas av Riksförsäkringsverket uttryckte sig p å f ö l j a n d e sätt i ett u t l å t a n d e : »Det skall p å m i n n a s om att m å n g a människor går i arbete trots att de har besvär f r å n rörelseapparaten. Först n ä r d e r a s besvär blir d e m övermäktiga och arbetsoförmåga inträder tillgrips sjukskrivning. 1 det aktuella fallet är det väl vitsordat att den försäkrade haft kontinuerliga sjukdomsbesvär m e n trots detta periodvis arbetat. Orsakssamband mellan skadlig inverkan i arbetet och kvarvarande sjukdomsbesvär bör d ä r f ö r beräknas i obegränsad tid till dess att full arbetsförmåga utan avbrott för besvär inträder över en lång period av cirka fem år.» (FÖD 1713/84:13) D e n nya m e d i c i n s k a b e d ö m n i n g s o m p å detta sätt k o n f r o n t e r a d e d o m s t o l e n s dittillsv a r a n d e praxis — s o m i sin t u r var b a s e r a d p å a n d r a m e d i c i n s k a b e d ö m i n g a r — fick l å n g t g å e n d e k o n s e k v e n s e r f ö r F Ö D : s ställningstag a n d e och d o m s l u t i d e n n a typ av ä r e n d e n . Av d e 11 fall s o m b e s l u t a d e s i F Ö D u n d e r p e r i o d e n j u l i - n o v e m b e r 1987 r ö r a n d e kvinn o r m e d m o n o t o n a a r b e t s u p p g i f t e r fick 9, eller 8 1 , 8 % , sina b e s v ä r g o d k ä n d a s o m arbetsskador. Av dessa b e d ö m d e s i f e m fall samb a n d s t i d e n s o m o b e g r ä n s a d , i ett fall till 18 m å n a d e r , i ett fall 12 m å n a d e r och i två fall l ä n g r e ä n 9 0 d a g a r . En 34-årig kvinnlig m o n t ö r fick avslag p å sina r y g g b e s v ä r m e d motiv e r i n g e n att a r b e t e t inte var skadligt inverk a n d e , och e n 4 6 - å r i g telefonist fick inte p r ö v n i n g s t i l l s t å n d i F Ö D . I h e n n e s fall h a d e f ö r s ä k r i n g s r ä t t e n gjort d e n b e d ö m n i n g e n att skadlig inverkan inte förelåg. D e n i a k t t a g n a f ö r ä n d r i n g e n ä r också m ä r k b a r n ä r vi tittar p å m ä n n e n . U n d e r d e n aktuella p e r i o d e n avgjordes e n d a s t fyra ä r e n d e n m e d m ä n i m o n o t o n a a r b e t e n . Av dessa fick tre sina a r b e t s s k a d o r g o d k ä n d a m e d obeg r ä n s a d s a m b a n d s t i d , m e d a n d e n f j ä r d e fick livränta enligt LAF.
34 9 5 % av a r b e t s s k a d e ä r e n d e n a slutgiltigt avgörs. Det ä r ett g r u n d l ä g g a n d e rättssäkerhetskrav att m a n i d e n n a lägsta instans f a t t a r »rätt» beslut'.
Marja Ruta, Vill du ha kaffe?, blyertsteckning, 33,5 x 27 cm. Foto: Konstfrämjandet.
Saga med lyckligt slut ? B e r ä t t e l s e n o m a r b e t s s k a d e f ö r s ä k r i n g e n och kvinnor med monotona arbetsuppgifter tycks vara e n saga m e d lyckligt slut. M e n mycket t y d e r p å att d e t finns a n l e d n i n g att fortsätta bevaka utvecklingen på detta o m r å d e . För d e t första finns d e t e n t e n d e n s att u n d e r s k a t t a f a r l i g h e t e n i k v i n n o r s a r b e t e , att inte ta p r o b l e m e n på fullt allvar. Det b e t y d e r att d e t finns b e g r ä n s a t e m p i r i s k t stöd f ö r att h ä v d a skadlig inverkan och d ä r m e d p r o b l e m att få a r b e t s s k a d o r g o d k ä n d a . För d e t a n d r a ä r d e n u p p f a t t n i n g r ö r a n d e grundsjukdomar, s k degenerativa sjukdomar, och h u r d e samverka] m e d a n d r a sjukd o m s o r s a k e r , t ex a r b e t e t , som p å s e n a r e tid vunnit g e h ö r hos den medicinska sakkunskap e n i n o m s o c i a l f ö r s ä k r i n g e n mycket omtvistad, j a rent av kontroversiell, b l a n d a n d r a läkare. D e n f ö r ä n d r i n g jag k u n n a t påvisa u n d e r 80-talet ä r i m å n g t och mycket e n följd av att ett p a r e x p e r t e r ä n d r a t u p p f a t t n i n g . M e n e x p e r t e r byts u t m e d j ä m n a m e l l a n r u m , och m a n kan tänka sig att utvecklingen v ä n d e r i s a m b a n d m e d ett s å d a n t byte. För d e t t r e d j e h a r F ö r s ä k r i n g s ö v e r d o m s t o len resurser f ö r u t r e d n i n g av ä r e n d e n som saknas p å försäkringskassenivå. Därtill komm e r att p r e j u d i k a t s d o m a r f r å n F Ö D g e n e rellt sett h a r svårt att slå i g e n o m och ä n d r a tillämpningspraxis på försäkringskassan. O c h det ä r p å f ö r s ä k r i n g s k a s s e n i v å som 90-
För det f j ä r d e gäller d e n ovan redovisade f ö r ä n d r i n g e n i första h a n d olika f o r m e r av r y g g och l e d b e s v ä r och därtill r e l a t e r a d e skad o r i nacke, skuldror, etc. L i k n a n d e f ö r ä n d r i n g a r m å s t e k o m m a också i a n d r a o m r å d e n . Ett aktuellt o m r å d e ä r m e d e l å l d e r s k v i n n o r som f å r h a n d l e d s b e s v ä r p å g r u n d av repetitiva a r b e t s m o m e n t , sk c a r p a l t u n n e l s y n d r o m . M å n g a läkare h ä v d a r att dessa b e s v ä r b e r o r p å h o r m o n f ö r ä n d r i n g a r i s a m b a n d m e d klim a k t e r i e t och a v f ä r d a r h ä n v i s n i n g a r till arbetsmiljöfaktorer.
Framtidaforskning U n d e r 1980-talet h a r a r b e t s m i l j ö f r å g o r n a k o m m i t allt m e r i c e n t r u m f ö r u p p m ä r k s a m h e t e n , e n utveckling som kan sägas ha kulmin e r a t i det socialdemokratiska vallöftet o m k a r t l ä g g n i n g av d e 4 0 0 0 0 0 farligaste j o b b e n och tillsättandet av e n k o m m i t t é f ö r ä n d a m å let. J a g m e n a r att d e n n a utveckling till stor del f å r tillskrivas L a g e n s o m a r b e t s s k a d e f ö r s ä k r i n g tillkomst och i k r a f t t r ä d a n d e 1977. L A F h a r s e d a n dess ständigt varit f ö r e m å l f ö r u p p m ä r k s a m h e t , g e n o m forskning, g e n o m i f r å g a s ä t t a n d e av dess t i l l ä m p n i n g och gen o m d e n oväntat stora ä r e n d e t i l l s t r ö m n i n g e n . Trots att m a n på m å n g a håll ifrågasatt d e t , och trots att m a n inte hittills u t n y t t j a t d e t i n å g o n större o m f a t t n i n g , e r b j u d e r a r b e t s s k a d e f ö r s ä k r i n g e n en m ö j l i g h e t till just kartl ä g g n i n g av farliga a r b e t s m i l j ö e r , och d e n stora m ä n g d e n a r b e t s s k a d e a n m ä l n i n g a r inn e b ä r ett a l a r m e r a n d e u n d e r b e t y g åt arbetsmiljöregleringarna. I s a m b a n d m e d d e n n a utveckling och d e nya insikter d e n f ö r t m e d sig h a r s y n e n p å s j u k d o m a r s orsaker f ö r ä n d r a t s . A r b e t s m i l j ö f a k t o r e r h a r i allt större u t s t r ä c k n i n g a c c e p t e ras s o m s j u k d o m s f r a m k a l l a n d e ; Sverige h a r fått u p p ö g o n e n f ö r att p r o d u k t i o n s p r o c e s sen l e d e r till u t s l i t n i n g och u t s l a g n i n g av arbetskraften. I d e n n a process har, som jag n ä m n d e inledningsvis, d e enskilda a r b e t s t a g a r n a — och d ä r i b l a n d k v i n n o r n a — kollektiviserats och
32 objektifierats, dvs i n d i v i d e r n a u p p f a t t a s s o m e n g r u p p s o m ä r utsatta för, o f f e r för, farligh e t s f a k t o r e r i a r b e t s m i l j ö n . Det ä r inte längre i n d i v i d e n och h a n s / h e n n e s e g e n s k a p e r s o m ska a n p a s s a s till p r o d u k t i o n e n s krav; t v ä r t o m m å s t e p r o d u k t i o n e n f ö r ä n d r a s så att d e n passar a r b e t s t a g a r n a och d e r a s individuella egenskaper. Min f o r s k n i n g r ö r a n d e a r b e t s s k a d e f ö r s ä k r i n g e n h a r inte o v ä n t a t visat att p å d e t t a o m r å d e , liksom p å i stort sett alla a n d r a , b e h a n d las k v i n n o r a n n o r l u n d a ä n m ä n , j u s t f ö r att d e ä r k v i n n o r och f ö r att m ä n ä r m ä n . U n d e r f ö r s ä k r i n g e n s första år, n ä r alla h a d e prob l e m m e d att få a n m ä l d a s k a d o r e r k ä n d a s o m a r b e t s s k a d o r , h a d e k v i n n o r n a betydligt större p r o b l e m än m ä n n e n . N ä r vi u n d e r utvecklingen av rättspraxis kan iaktta f ö r ä n d r i n g a r i t i l l ä m p n i n g e n av lagen s o m l e d e r till att r i b b a n sänks f ö r a r b e t s t a g a r n a , kan vi också k o n s t a t e r a att d e n sänks m e r f ö r m ä n än f ö r k v i n n o r ( m e t a f o r e n h a r vissa svaghet e r ; i n o m i d r o t t e n tävlar k v i n n o r ju ytterst sällan p å s a m m a villkor s o m m ä n n e n ) . I första h a n d f å r d e t t a naturligtvis tillskrivas d e t p a t r i a r k a l a arvet — k v i n n o a r b e t e ä r inte farligt; och n ä r m a n ö v e r t y g a n d e visar att d e t faktiskt kan vara farligt, så ä r d e t trots allt m i n d r e troligt att k v i n n o r skadas av a r b e t e t ä n att m ä n d r a b b a s . För att vi n ä r m a r e ska k u n n a beskriva d e specifika f ö r m e r som d e t p a t r i a r k a l a arvet tar sig uttryck i n ä r det gäller s y n e n på s j u k d o m a r s u r s p r u n g i a r b e t e t och a r b e t s s k a d e f ö r s ä k r i n g e n s t i l l ä m p n i n g , krävs ytterligare forskningsinsatser. Jag vill avsluta m e d e n s p e k u l a t i o n s o m kanske kan f u n g e r a s o m hypotes i framtida forskning. K v i n n a n s biologiska roll i n o m d e n r e p r o d u k t i v a s f ä r e n avslutas p å ett n a t u r l i g t sätt i 50-55-årsåldern. I samma ålder har h e n n e s f ö r s l i t n i n g s s k a d o r e f t e r ett långt och hårt arbetsliv utvecklats till e n nivå d ä r d e g ö r sig p l å g s a m t p å m i n d a . J a g vill föreslå att d e t hård a m o t s t å n d s o m k v i n n o r m ö t e r n å r det gäller att få b e s v ä r e r k ä n d a s o m a r b e t s s k a d o r ä r uttryck f ö r en otillbörlig s a m m a n s m ä l t n i n g av k v i n n o r n a s d u b b l a samhällsroller, i prod u k t i o n s s f ä r e n och i r e p r o d u k t i o n s s f ä r e n . Det tas f ö r givet att k v i n n a n — n ä r h o n n å r e n n a t u r l i g s l u t p u n k t i n o m ett o m r å d e av sitt liv.
r e p r o d u k t i o n s s f ä r e n - också ä r f ö r b r u k a d i n o m ett a n n a t , p r o d u k t i o n e n . H e n n e s e g e n s k a p e r orsakar h e n n e s s j u k d o m , inte arbetsmiljön. På g r u n d v a l av ett s å d a n t resonem a n g kan h o n fortsatt hållas u t a n f ö r d e t o b j e k t i f i e r a d e kollektivet. LITTERATUR Anders/Edgren/Söderlind, Arbetsfrånvaro. Tidigare empirisk forskning. Bilaga till slutrapport, del 1, Stockholm, Laboratoriet för klinisk stressforskning, Karolinska institutet, 1978. Andersen, Bent Rold, Opublicerad föreläsning, 1987. Baude, Annika in fl, Kvinnoarbetsliv. Visioner och forskning för ett bättre arbetsliv, Arbetslivscentr u m , Stockholm 1987. Hetzler, Antoinette & Kjell E Eriksson, Arbetsskadeförsäkringens tillämpning, EKNA Förlag, L u n d 1983.
SUM MARY Women at work: Risk of accidents and sickness and chancesfor compensation Women and their position within the work environment have changed successivelv d n r i n g the last ten years f r o m an individualistic oriented perspective — where the individual woman was seen as a subject in relationship to the material circumstances of work situation — to a collective perspective which means that women as a g r o u p are experienced as an object in relationship to the work environment a n d other working lite factors. This artide explores the consequences for women of a positive process of objectification, but shows also that even while this beneficial process is developing, d e e p seated mechanism of discrimination in society are revealed. T h e a r t i d e discusses research results from t he late seventies of the relationship of women workers a n d sick leaves a n d concludes that research results are mixed. T h e r e is n o conclusive evidence that women at work have more sickness absentees than m e n . T h e o r y development from research results is scani but has p r o d u c e d theories of the double role of women and theories which stress the diminishing role of the private life sphere coupled with male rationality of work organized within the public sector, work which women traditionally carried ont in the private lite sphere.
Radical changes in thc Swedish law of Workmen's C o m p e n s a t i o n (1976) widened the concept of sickness which could legally be seen as caused by work a n d ihus o p e n e d the possibility for a collective perspective of workers subjected to risk of injury a n d sickness as a result of the employment relationship. T h e slow process of change in perspective of work as the cause of injury/sickness that has taken place in society has proceeded differently in relationship to male and female workers. The artide points ont, t h r o u g h analysis of workers with repetitive, m o n o t o n o u s work routines, that acknowledgement of sickness as workrelated is hard to establish. For women workers it is more difficult than for m e n . Advances m a d e t h r o u g h o u t the 1980's t h r o u g h use o f W o r k m e n s c o m p e n s a t i o n laws shows that the collectivization and objectification processes of workers exposed to injury/sickness has not had a total breakthrough. T h e r e remains strong tendencies to see women as the causes of their own sickness. Differences remain as to how women as workers as o p p o s e d to male workers are seen in relationship to the production process. The artide suggests that d e e p seated prejudices of women's role in reproduction are transmitted to a perspective of her role in production a n d thus h i n d e r a full development of understanding and recognizing the work situation as the cause of injury/sickness. Antionette Hetzler Rättssociologiska institutionen Bredgatan 4 222 21 Lund