Kulturplan för Dals-Eds kommun 2014-2016 Kulturplanens syfte Kulturplanen syftar till att ge en strukturerad och samlad bild av vilken inriktning arbetet ska ha inom kulturområdet de närmaste åren. Utgångspunkten är att den kommunala kulturpolitiken ses som en viktig del i kommunens arbete med att leva upp till visionen att Dals-Ed ska vara en attraktiv kommun att leva och bo i och att flytta till. Kommunen har stor frihet att planera verksamheten efter lokala behov och förutsättningar. Med undantag för biblioteksverksamheten saknas lagstiftning på kulturområdet. Vad som händer i omvärlden påverkar arbetet i kommunen. De nationella och regionala målen redovisas i korthet nedan. Nationella kulturpolitiska mål: Riksdagen beslutade om nya nationella kulturpolitiska mål 2009. Målen ska styra den statliga kulturpolitiken men kan även ses som en vägledning för kulturpolitiken i kommunerna. Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Kulturpolitiken ska
främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor främja kvalitet och konstnärlig förnyelse främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur
Västra Götalandsregionens vision och kulturpolitiska strategi I arbetet med att förverkliga visionen "Det goda livet" fokuserar Västra Götalandsregionen på fem samhällsområden: hälsa, arbete, utbildning, kommunikationer och kultur. Dessa områden betraktas som infrastrukturer till Det goda livet. På kulturområdet pekas fem strategiska områden ut som särskilt viktiga: vidga deltagandet utveckla kapaciteter gynna nyskapande nyttja tekniken öka internationaliseringen Dals-Eds kommuns övergripande mål
Hållbar utveckling Attraktiv kommun Demokrati och delaktighet Stabil ekonomi i Balans Ständiga förbättringar
Kulturverksamheten styrs också av "Riktlinjer för kulturverksamheten" (fastställda av Kf 200208-28). Dessa inleds med nedanstående stycke som kan sägas utgöra en "portalparagraf" för kommunens kulturpolitik. Dals-Eds kommun skall föra en aktiv och medveten kulturpolitik. Utifrån en helhetssyn på människan skall kommunen verka för ett aktivt och mångsidigt kulturutbud som befrämjar utveckling, kreativitet och välbefinnande för alla kommuninvånare. Ett aktivt kulturliv och en god kulturmiljö ses som viktiga faktorer för kommunens framtida utveckling. I all verksamhet skall kulturpolitiken medverka till att aktivt skydda yttrande- och åsiktsfriheten i samhället och bidra till ökad förståelse mellan människor och grupper med olika åsikter. Därefter tas de olika kulturområdena upp var för sig med allmänna riktlinjer för verksamheterna. Då detta dokument tar upp hela det samlade kulturområdet ger det den tydligaste inriktningen för hur kommunens kulturverksamhet ska bedrivas. Mer konkreta mål ges i kommunens verksamhetsplan genom kommunfullmäktiges mål, vilka också bryts ner i nämndsmål samt kommunens övriga policys. Kulturens betydelse Kulturen har ett egenvärde. Den ger oss upplevelser, insikter, bidrar till engagemang i olika frågor, hjälper oss att bearbeta känslor, skapar glädje och gemenskap, bidrar till personlig utveckling och ökad förståelse för andra . Att delta i kulturlivet eller kulturskapande ger ökat välbefinnande och bättre hälsa. Kulturen kan också ses som ett medel för att skapa en attraktiv och trivsam kommun och som en faktor som lockar turister och företagsetableringar. Kulturell verksamhet har en unik förmåga att få en bygd att upplevas som vital och levande. Regionens syn på kultur som en viktig del i infrastrukturen är en fruktbar utgångspunkt. Detta innebär att satsningar på kultur blir en angelägenhet för hela kommunen.. Lokala förutsättningar Från april 2014 slås biblioteket, fritids- och kulturkontoret, kulturskolan och ungdomsgården ihop till en enhet med en gemensam chef. Kultursekreterare saknas . Några övriga kulturinstitutioner med anställd personal finns inte i kommunen. Ytterst få professionella kulturarbetare är verksamma i kommunen. En av kommunens styrkor är det rika föreningslivet, som medverkar i hög grad till det kulturutbud som erbjuds kommuninvånarna. På flera områden finns mer eller mindre utvecklade samarbetsformer med andra kommuner.
STRATEGIER OCH INRIKTNING 2014-2016 I all verksamhet ska barnperspektivet beaktas. Jämställdhet, tillgänglighet och mångfald ska genomsyra all verksamhet. Barn och ungdom Kulturutbudet ska stimulera lust, intresse och förmåga att delta i kulturella aktiviteter och till eget skapande. Alla barn och ungdomar finns i skolan som genom detta blir en viktig arena för kulturverksamhet. Att läsa är en färdighet som måste tränas. Läsning utvecklar språket, vilket har stor betydelse för skolarbetet och för framtiden.
I barnkulturgruppen ska representanter för kommunens alla förskolor och skolor delta aktivt. Alla barn och unga ska årligen få ta del av minst 2 arrangemang/år under skoltid. Skapande Skola-projekt ska genomföras årligen med professionella kulturarbetare
UKM-festival ska arrangeras årligen Biografen ska vid programläggningen se till att erbjuda barn- och ungsdomsfilmer vid lov. Folkbiblioteket ska arbeta med läsfrämjande åtgärder Alla elever som önskar ska erbjudas plats i kulturskolan Ungdomsverksamhet i studieförbundsregi och föreningsregi ska stimuleras Mångfalds- och jämställdhetsperspektiven ska beaktas
Folkbiblioteket Folkbiblioteket är till för alla oavsett ålder, språk, kön eller funktionshinder. Folkbiblioteket fungerar som en mötesplats och ett kulturcentrum i kommunen. Tillgänglighet och demokrati är nyckelord. Den nya bibliotekslagen förtydligar och utvidgar bibliotekens uppdrag. Skolbibliotek ska ingå i den biblioteksplan varje kommun måste ha.
Folkbiblioteket ska ha generösa öppettider Utställningar och arrangemang ska vara självklara inslag i verksamheten En fackutbildad bibliotekarie ska vara ansvarig för barnverksamheten och arbeta med läsfrämjande åtgärder Dalslandssamarbetet ska utvecklas Införande av RFID-tekniken ska övervägas Grundläggande undervisning i användning av den nya tekniken för ovana personer tillhör den service som erbjuds Biblioteksplanen ska revideras
Allmänkultur och arrangemang Kommunen ska verka för att kulturlivet stärks genom olika satsningar. Kulturprojekt som syftar till kvalitet, nytänkande och mångfald ska välkomnas. Kommunen ansvarar för vissa årliga arrangemang: Valborgsfirande, nationaldagsfirande, filmfestival, kulturvecka. Målet är att det därutöver erbjuds ett mångsidigt utbud av olika arrangemang under hela året.
Årligen bör det erbjudas program med musik, teater, föreläsningar, författarbesök mm. Både lokala och professionella artister ska ges utrymme. Kommunen har ett särskilt ansvar för att professionella kulturutövare engageras. Under den årliga kulturveckan ska i första hand kommunens egna kulturutövare engageras Även äldre och funktionshindrade ska kunna ta del av kulturutbudet. Samråd och samarbete med verksamheterna inom socialnämndens område bör ske kontinuerligt Ett kulturstipendium ska delas ut årligen
Biografen Genom den digitala tekniken finns möjligheter att utveckla verksamheten genom satellitsändningar av större arrangemang, visning av lokalt producerade filmer m.m. Dagens teknik innebär också att den som är intresserad, med enkla medel. kan göra en egen film.
Filmvisningar ska erbjudas kontinuerligt under större delen av året Utbudet av filmer ska vara brett. Inslag av dokumentär- och kvalitetsfilmer eftersträvas. Kringarrangemang i samarbete med föreningar etc kan ge ett mervärde och eftersträvas vid lämpliga tillfällen Möjligheterna att visa evenemang genom den digitala tekniken ska utnyttjas Svea Biografen ska delta i Filmfestival på Dal
Biografen ska utgöra en arena där ungdomar och andra kan visa egna filmer
Föreningar och studieförbund Många arrangemang och aktiviteter sker i föreningsregi av ideellt arbetande personer. Bred delaktighet i kulturlivet förutsätter arrangemang och aktiviteter även utanför tätorten Utanför Eds tätort är det föreningar och studieförbund som står för praktiskt taget alla aktiviteter. Även kyrkan ska nämnas. Deltagande i föreningsverksamhet kan fungera som en ingång i det svenska samhället för nyanlända personer..
Föreningslivets behov av billiga och ändamålsenliga lokaler ska vara högt prioriterat. De föreningsägda samlingslokalerna ska stödjas genom ekonomiska bidrag. Årsbidrag till aktiva kulturföreningar ska stimulera verksamheten Initiativ till arrangemang och aktiviteter från föreningshåll ska uppmuntras. Kulturföreningarna bör inbjudas till minst en träff per år. Detta ska syfta till att stärka det kulturella nätverket i kommunen och underlätta samarbete. Fritids- och kulturkontoret ska verka för att evenemangskalendern på kommunens hemsida blir så heltäckande som möjligt. På så vis kan också oplanerade programkrockar undvikas Föreningsregistret ska hållas aktuellt och vara tillgängligt på kommunens hemsida. Eget skapande och utövande av olika konstformer i studieförbunds- och föreningsregi ska stödjas
Kulturarvet I Dals-Ed finns en rik flora av fornminnen. Det finns en krigshistoria med Karl XII och alla händelser som utspelades i trakterna under andra världskriget. Folkliga traditioner tillhör också kulturarvet.
Något eller några arrangemang under året bör anknyta till historiska händelser eller platser Den framtagna kulturhistoriska inventeringen ska beaktas vid planarbete och vid beviljande av bygglov. Digitalisering och dokumentation av gamla bilder är ett bra sätt att tillgängliggöra ett kulturarv. Arbetet görs bäst i föreningsregi och kommunens uppgift är att skapa goda förutsättningar.
Konst och offentlig miljö Dals-Eds kommun har antagit styrdokumentet "Offentlig miljö som konstform - Fyrbodalmodellen" Syftet är att skapa attraktiva, hållbara samhällen, där folk trivs och känner sig trygga. Medborgarperspektivet ska vara utgångspunkt vid planering. Enligt kommunfullmäktiges beslut ska kommunens plankommitté svara för att man arbetar enligt styrdokumentet. Beslut om medel för ändamålet tas från gång till gång vid ny- och ombyggnader.
Fritids- och kulturkontoret ska ha rollen av pådrivare och verka för att professionella konstnärer anlitas vid större investeringsprojekt i kommunal regi Verka för att ortens konstnärer får en permanent utställningslokal
Externt samarbete Samarbete med andra kommuner eller andra organisationer ger ofta positiva effekter i synnerhet för små kommuner. Tillsammans kan man åstadkomma mer och effektivisera verksamheten. En förutsättning för samarbete är att det skapar mervärde av något slag. Varje kommun måste sätta sina egna invånare i första hand, men det är viktigt att vara öppen för impulser utifrån. Den dalsländska
identiteten är betydelsefull och kan stärkas genom gemensamma kulturella manifestationer. Dals-Ed präglas också genom sin närhet till Norge. Kontakterna över gränsen har betytt mycket historiskt.
Dals-Eds kommun ska delta aktivt i Fyrbodalssamarbetet Samarbetet med övriga dalslandskommuner ska utvecklas både på biblioteks- och kulturområdet . Kulturcheferna ska träffas regelbundet och gemensamt diskutera lämpliga samarbetsprojekt. Dalslandsgemensamma samarbeten på kulturområdet ska stödjas, t.ex. Konstvandring, Bokdagar, Musik på Dal .En möjlighet att utveckla samarbetet med Norge är att samverkan med Ekomuseum Gränsland
Kulturskola Internationell forskning visar att barn som ges möjlighet att utöva kultur av hög kvalité, får ökat självförtroende, stärker sin analytiska och problemlösande förmåga, blir bättre på socialt samspel och upplever högre livskvalité. Musik, dans, bild och drama kan också förebygga sociala problem. Enligt FN:s barnkonvention har alla barn rätt till en rik fritid, med lika möjligheter till kulturell och konstnärlig verksamhet. Kulturskolans mål Kulturskolan i Dals-Ed skall erbjuda alla barn och ungdomar en lustfylld och kreativ verksamhet av hög kvalité. Den ska sträva efter att ge barn och ungdomar ett livslångt intresse för kultur. Kulturskolan skall aktivt verka för att alla barn och ungdomar – oavsett mentala, fysiska, kulturella, sociala och ekonomiska förutsättningar ska ges möjlighet att delta i verksamheten. Kulturskolan skall kännetecknas av en pedagogisk, lustfylld och skapande verksamhet för konstnärlig och personlig utveckling, som utgår från elevernas egen lust att lära och skapa. Kulturskolan skall komplettera och fördjupa grundskolans utbildningar i estetiska processer. Eleverna ska sättas i centrum och dom ska ha möjlighet att vara med och påverka aktiviteterna. Eleverna skall ges rika möjligheter till att framträda inför publik i olika sammanhang. Kulturskolan erbjuder
Dansundervisning från och med förskoleklass. Instrumentalundervisning från och med åk 3 i följande ämnen: Piano, keyboard, ukulele, trumpet, trombone, violin, tvärflöjt, saxofon och klarinett. Gitarrundervisning från och med åk 5. Sångundervisning från och med åk 6 Orkesterundervisning i fasta och tillfälliga konstellationer.
Grundskolans musikundervisning Kulturskolan ansvarar även genom uppdragsutbildning för musiken i grundskolan i Dals-Ed. Musiklärare i klass samverkar med Kulturskolans övriga lärare för att nå högre kvalitét i de olika verksamheterna. Kulturskolans Föräldraförening Föräldrar vars barn är inskrivna i Kulturskolan är medlemmar i Kulturskolans Föräldraförening. Föreningen är helt idéell och inga medlemsavgifter utgår. Syftet med föreningen är att i samband med konserter, shower etc få intäkter genom fikaförsäljning, entréer och sponsring från lokala företag. Intäkter som sedan kan användas till konsertresor och studieresor inom och utom landet för Kulturskolans äldre elever.