Komplettering avseende vindkraftprojekt Östavall, Ånge kommun

Nordex Sverige AB  • Kungsängsvägen 25  • SE‐75 323 UPPSALA/Sweden  

Kontaktperson Kristian Lilliesköld

Tel 018-185900

Email [email protected]

Datum 2011-05-19

Komplettering avseende vindkraftprojekt Östavall, Ånge kommun 

Länsstyrelsens diarienummer 551-45-11 Genom Beslut daterat den 28 mars 2011 begärde miljöprövningsdelegationen på Länsstyrelsen i Västernorrland att Nordex Sverige AB skall inkomma med komplettering avseende vindkraftprojekt Östavall innan den 31 maj 2011. Detta dokument utgör efterfrågade kompletteringar.

 

 

Nordex Sverige AB Kungsängsvägen 21 SE-75 323 UPPSALA Sweden Phone: Fax:

 

+46 (0)18 185900 +46 (0)18 185927

[email protected] www.nordex-online.com Registered Office: Uppsala Reg. No.: 556756-9792 VAT-ID: SE556756979201

Board of Directors: Michael Henriksson Carsten Pedersen Thomas Richterich

Bank: Svenska Handelsbanken BG: 0359-5949 SWIFT: HANDSESS Bank Account/IBAN: SEK: SE05 6000 0000 000 709 821 522 EUR: SE18 6000 0000 000 044 448 139

Innehållsförteckning    ANSÖKAN  1. Verksamhetens omfattning  2. Strandskydd  3. Igångsättningstid  MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING  4. Samråd med rennäringen  5. Byggnader  6. Skyddsåtgärder kringverksamheter  7. Naturmiljö  8. Visuella och estetiska värden  9. Materialval, uppläggningsplatser etc  10. Elledningar/anslutningar  11. Överensstämmelse med översiktsplan  12. Alternativ lokalisering  13. Alternativ utformning  14. Kumulativa effekter  15. Återställning och avveckling  16. Egenkontroll  17. Kunskapskravet 

2   

1.

 

Verksamhetens omfattning 

Bolagets ansökan om tillstånd omfattar följande verksamheter:   A. Anlägga fundament   B. Anlägga väg, se Figur 1 nedan (se även sidan 14 i MKB)  C. Anlägga el‐ och telekabel både i mark och på stolpe (se sid 13 i MKB)  D. Anlägga både permanenta och tillfälliga uppställningsytor för material. De tillfälliga  uppställningsytorna återställs inom ett år efter driftsatt vindkraftpark  E. Anlägga transformatorkiosk vid varje vindkraftverk (Figur 7)  F. Anlägga transformatorstation mot externt elnät (Figur 8)  G. Anlägga temporära samt eventuellt permanenta servicebyggnader med mobila vatten  och avloppsanläggningar (slutet system)  H. Transportera byggmaterial till byggarbetsplatsen  I. Tillverka betong i mobil betongstation för fundamentskonstruktioner   

  Figur 1 Byggnation Storrun, Jämtland 

2. 

Strandskydd 

Inga vindkraftverk kommer att byggas inom ett avstånd av 100 meter från sjöar och bäckar eller  i våtmarker. Vägdragningen kommer att ske så att vi ej kommer att gå in i våtmarker tillhörande  naturmiljö klass 1. Vägdragningen i övrigt kommer i möjligaste mån att planeras med hänsyn till  de naturvärden och våtmarker som finns i området och stor vikt läggs vid att inte störa  hydrologin, detta genom att i så stor utsträckning som möjligt anlägga vägen på vattendelaren  3   

och anlägga vägtrummor på erforderliga platser, se Figur 2 nedan. Vid områden med kraftig  lutning kommer vägarna att dräneras med hjälp av diken enligt Figur 2 nedan. 

Figur 2 Exempel på utformning av intern väg inom anläggningen 

 

  Utgångspunkten är att vägdragningen kommer att utföras utan behov av markavvattning, vilket  innebär att det inte kommer att vara aktuellt med någon tillståndspliktig vattenverksamhet.   Slutgiltig vägsträckning kommer att beslutas i samråd med tillståndsmyndigheten.   Anläggningsytor och nya vägar nära områden med höga naturvärden kommer att markeras i  terrängen under anläggningstiden i syfte att minimera risken för körning och andra  verksamheter i dessa områden.   I det fall väg över myrmark blir aktuellt kommer denna att anläggas med teknik som säkerställer  att det inte blir nedströmseffekter i myren. Vägen kommer att anläggas, beroende på torvens  djup, antingen på en permeabel bank eller på geotextil. Dessa metoder säkerställer att vatten  kan passera i respektive under vägbanken. Nygyggnation och förstärkning av vägar kommer att  ske med hänsyn till bäckar för att inte påverka miljön i dessa genom exempelvis grumling (se  4   

nedan Grumling) och vandringshinder. Vid vägpassage av vattendrag kommer det att läggas ny  trumma vilket kommer att anmälas till länsstyrelsen i enlighet med miljöbalken. Eventuella nya  vägtrummor eller liknande kommer att anläggas så att vatten och vattenlevande djur fritt ska  kunna passera. Markarbeten i anslutning till vattendrag kommer om möjligt utföras under  torrsäsong för att undvika grumling i nedströms liggande vattendrag. Om detta ej är möjligt  kommer i samråd med Länsstyrelsen användas bästa tänkbara teknik för att minimera eventuell  grumling (se nedan under Grumling).     Grumling   I de fall där risken bedöms som stor att grumling kan uppstå finns olika tekniker för att  förhindra slamtransporter och onödig grumling av angränsande vattendrag. Ett sätt är att  genom utplacerande av halmbalar i bäckar, diken mm som med jämna tidsintervaller under  byggnationen byts ut. Se Figur 3 nedan.  

 

Figur 3  Bild från ”Vindkraft i Bräcke kommun Tillägg till översiktsplan 2003” .   Vid markarbeten skall risk för grumling och slamtransporter samt erosion   beaktas. Vägtrummor mm skall utföras så att de inte utgör vandringshinder   för fisk och andra vattenorganismer 

  3.  Igångsättningstid  Med igångsättningstid avser Sökanden den tid då första åtgärden vidtas fysiskt på plats för att påbörja  anläggandet av vindkraftverksamheten såsom att påbörja anläggandet av väg.  

  4.  Samråd med rennäringen  Samebyn Jijnjevaeries yttrande finns i Figur 4 nedan. 

5   

Figur 4 Samebyn Jijnjevaeries yttrande 

 

  5.  Byggnader  Jönzéns stuga markeras på karta i Figur 5. I Figur 11, under punkt 12 nedan, illustreras på karta  hur vindkraftverken närmast Jönzéns stuga har flyttats i riktning bort från stugan efter  samrådet. Figur 6 visar foto på jönzéns stuga. 

 

Figur 5 Karta som markerar Jönzéns stuga 

6   

 

Figur 6 Jönzéns stuga 

 

6. 

Skyddsåtgärder kringverksamheter  A. Anlägga fundament   Fundamenten för respektive vindkraftverk kan skilja sig pga marken under vindkraftverket. Om  vindkraftverket står på berg kommer sprängning att krävas för att få en plan yta. Är  hållfastheten på berget hög kan bergsförankring användas och mindre betong krävs då.  o Risk: Risken är att byggnation av fundament kan påverka naturmiljön och  arkeologiska lämningar.  o Skyddåtgärd: Ingen åverkan kommer att göras i områden som klassats som  naturmiljö Klass 1‐3. Platsspecifika undersökningar kommer att göras gällande  naturvärden och arkeologi innan anläggandet. Geologisk undersökning kommer  även att göras för att välja bästa teknik för varje enskilt fundament.  o Bedömning: Eftersom skyddsvärda områden inte kommer att bebyggas och  eftersom undersökningar kommer att genomföras för att minimera risk för  störning bedöms av Sökanden konsekvenserna från fundamentsanläggandet som  ringa.  B. Anlägga väg (se sidan 14 i MKB)  Utöver befintlig väg upp till Östavall behövs en väg fram till varje vindkraftverk för transport  under byggtiden samt för drift och underhåll under drifttiden. Från de befintliga vägar som  finns vid Östavall kommer ett internt vägnät anläggas inom vindkraftsparken. Inom det interna  vägnätet bör ett antal mötesplatser anläggas med ett avstånd på ungefär 300m vid fri sikt, i  annat fall ungefär 200m. Den dimensionerande hastigheten för vägen är 30km/h. Där  7   

vägsträckningen blir lång måste i vissa fall en extra stor vändyta finnas för transportfordonen,  denna yta kombineras då med den uppställningsyta som behövs vid vindkraftverken.  o Risk: Risken är att byggnation av väg kan påverka naturmiljön, arkeologiska  lämningar samt hydrologin i marken.  o Skyddsåtgärd: Ingen åverkan kommer att göras i områden som klassats som  naturmiljö Klass 1‐3, med avsteg för område 7, se punkt 7 nedan. Platsspecifika  undersökningar kommer att göras gällande naturvärden och arkeologi innan  anläggandet. Om hydrologin riskeras att bli påverkad kommer vedertagna  byggmetoder såsom vägtrumma att användas för att förebygga påverkan.  o Bedömning: Eftersom skyddsvärda områden inte kommer att bebyggas,  undersökningar kommer att genomföras för att minimera risk för störning och  åtgärder vidtas för att bevara hydrologin bedöms av Sökanden konsekvenserna  från vägar som ringa.  C. Anlägga el‐ och telekabel både i mark och på stolpe (se sid 13 i MKB)  Elledningar kommer främst att anläggas i kablar inom vindkraftområdet vid sidan av vägar.  Anslutning till externt elnät sker med luftledning.  o Risk: Risken är att byggnation av fundament kan påverka naturmiljön och  arkeologiska lämningar.  o Skyddsåtgärd: Ingen åverkan kommer att göras i områden som klassats som  naturmiljö Klass 1‐3. Platsspecifika undersökningar kommer att göras gällande  naturvärden och arkeologi innan anläggandet.  o Bedömning: Eftersom skyddsvärda områden intekommer att bebyggas och  eftersom undersökningar kommer att genomföras för att minimera risk för  störning bedöms av Sökanden konsekvenserna från elledningar som ringa.  Risken för att fåglar flyger in i luftledningar mellan vindkraftparken och det  externa elnätet anses som liten och försumbar i förhållande till alla andra  luftledningar som finns världen över.  D. Anlägga både permanenta och tillfälliga uppställningsytor för material. De tillfälliga  uppställningsytorna återställs inom ett år efter driftsatt vindkraftpark  Uppställningsytor är grusplaner gjorda för upplag av olika saker. Ytan för produktionsskog  minskas.  o Risk: Risken är att byggnation av fundament kan påverka naturmiljön och  arkeologiska lämningar.  o Skyddsåtgärd: Ingen åverkan kommer att göras i områden som klassats som  naturmiljö Klass 1‐3. Platsspecifika undersökningar kommer att göras gällande  naturvärden och arkeologi innan anläggandet.  o Bedömning: Eftersom skyddsvärda områden inte kommer att bebyggas och  eftersom undersökningar kommer att genomföras för att minimera risk för  störning bedöms av Sökanden konsekvenserna från uppställnigsytor som ringa.  E. Anlägga transformatorkiosk vid varje vindkraftverk (Figur 7)  Transformatorerna vid respektive vindkraftverk är inneslutna i ett litet hus enligt Figur 7 som  står några få meter från tornets fot.  o Risk: Risken är att byggnation av fundament kan påverka naturmiljön och  arkeologiska lämningar.  8   

o Skyddsåtgärd: Ingen åverkan kommer att göras i områden som klassats som  naturmiljö Klass 1‐3. Platsspecifika undersökningar kommer att göras gällande  naturvärden och arkeologi innan anläggandet.  o Bedömning: Då vindkraftverket ändå måste ha en öppen yta kring tornet för  montage och service innebär detta tillskott av en liten byggnad inte att  ytterligare skogsmark måste tas i anspråk. Vindkraftverken kommer som nämnt  inte att byggas i skyddsklassad natur och arkeologisk undersökning kommer vara  utförd innan byggnation varför Sökanden bedömer påverkan som ringa.  

Figur 7 Exempel på transformatorkiosk vid varje vindkraftverk 

 

  F. Anlägga transformatorstation mot externt elnät (Figur 8)  Transformatorstationen ansluter vindkraftparken till det externa elnätet och ligger inom  området. Transformatorstationen inhägnas med stängsel och tar ett tiotal kvadratmeter i  anspråk.    o Risk: Risken är att byggnation av transformatorstation kan påverka naturmiljön  och arkeologiska lämningar.  o Skyddsåtgärd: Ingen åverkan kommer att göras i områden som klassats som  naturmiljö Klass 1‐3. Platsspecifika undersökningar kommer att göras gällande  naturvärden och arkeologi innan anläggandet.  9   

o Bedömning: Eftersom skyddsvärda områden inte kommer att bebyggas och  eftersom undersökningar kommer att genomföras för att minimera risk för  störning bedöms av Sökanden konsekvenserna från transformatorstation som  ringa. 

 

Figur 8 Transformator station mot externt elnät, Storrun. 

G. Anlägga temporära samt eventuellt permanenta servicebyggnader med mobila vatten  och avloppsanläggningar (slutet system)  Temporära och permanenta byggnader för byggarbetare och reservdelar kommer att uppföras  bland annat för att uppfylla arbetsmiljölagens krav.  o Risk: Risken är att byggnation av servicebyggnader kan påverka naturmiljön och  arkeologiska lämningar.   o Skyddsåtgärd: Ingen åverkan kommer att göras i områden som klassats som  naturmiljö Klass 1‐3. Platsspecifika undersökningar kommer att göras gällande  naturvärden och arkeologi innan anläggandet.  o Bedömning: De temporära byggnaderna tas bort och marken kommer att  återställas inom ett år efter driftsättning av vindkraftparken. Därmed anser  Sökanden att påverkan blir liten.  H. Transportera byggmaterial till byggarbetsplatsen  Byggnation av vindkraftpark innebär många lastbilstransporter.  o Risk: Dammning och buller kan uppstå. 

10   

o Skyddsåtgärd: Vattenbil kommer att finnas på plats för dammbindning.  Transporter kommer att ske på sådant sätt att naturvårdsverkets riktlinjer för  industribuller uppfylls.  o Bedömning: Med avseende på skyddsåtgärderna bedömer Sökanden påverkan  som liten.  I. Tillverka betong i mobil betongstation för fundamentskonstruktioner  Betong krävs till vindkraftverkens fundament.  o Risk: Dammning av transporter, buller och inandning av dammande cement.  o Skyddsåtgärd: Om Sökanden väljer att använda en mobil betongstation inom  området kommer nedanstående försiktighetsmått att följas. Buller kan uppstå  från transporter samt från dieselmotorer i betongstationen. Bullernivåer  kommer att följa Natuvårdsverkets riktlinjer. Vatten som används till  betongtillverkningen kommer att vara kommunalt dricksvatten. Val av uttag för  kommunalt vatten görs i samråd med kommunen. Stenmaterial för  betongtillverkningen kan utgöras av både berg och naturgrus. Dessa massor  kommer att tas från godkända täkter företrädesvis i närområdet. Dammning  längs vägar kan uppstå av transporterna. Vattenbil kommer att finnas på plats  för dammbindning. Dammning av cement vid överförsel från bil till behållare på  plats förebyggs genom inbyggda cyklonfilter. De kemikalier som hanteras på  plats är ej riskklassificerade och kommer att hanteras enligt av myndigheter  givna riktlinjer. Utsläpp till mark och vatten kommer inte att förekomma såvida  inte olycka inträffar. Alla former av olyckor förebyggs i största möjliga mån.  Skulle någon form av läckage uppstå kommer sanering att utföras i samråd med  tillsynsmyndigheten.  o Bedömning: Med ovan nämnda skyddsåtgärder bedöms påverkan som liten av  Sökanden.      7.  Naturmiljö  Bolaget kommer att använda sig av följande skyddsåtgärder för naturmiljöområdena Klass 1‐3:  Byggnation av vindkraftverk och vägar eller andra fysiska åtgärder kommer inte att utföras i  områden med naturmiljö Klass 1, Klass 2 och Klass 3.     Det kan påpekas att vindkraftverk nummer 29 står precis utanför gränsen till ett Klass 2  område.     Ett undantag kommer att göras och det är en väg som kommer att byggas genom område 7  som är ett Klass 1 område. Område 7 beskrivs som Naturgranskog med lövinslag. Grov asp och  sälg finns. Rikligt med lågor i olika nedbrytningsstadier samt stående död ved. Tydliga spår av  brand. Stubbar förekommer. Blåsippa, smultron, midsommarblomster, lunglav, liljekonvalj.  Delar av området är frivilligt avsatt av SCA. Anledningen till att denna väg kommer att byggas  genom det miljöklassade området är för att alternativet anses av Sökanden ge större  miljöpåverkan. Alternativet är att låta alla transporter gå nedför berget i nordvästlig riktning  och köra runt och komma in från nordost eller väst genom Östavall. Vid byggnation genom  11   

område 7 kommer försiktighetsmått att vidtas i form av undvikande av de mest känsliga  områdena.     För Floberget och våtmarker Klass 1 såsom Storflon kommer även en skyddszon på 100 meter  att upprättas som buffert inom vilken ingen fysisk påverkan får utföras för att minimera  kanteffekter. Vägar kommer vid eventuell passage av våtmarker eller bäckar att förses med  nödvändig utrustning såsom vägtrummor för att förhindra förändring av hydrologiska  förhållanden.    8.  Visuella och estetiska värden  I Tabell 1 beskriver bolaget sin bedömning av påverkan från respektive fotopunkt.  Tabell 1 Bolagets bedömning av påverkan från respective fotopunkt 

Fotoposition 1  Folkets hus Östavall  Fotoposition 2  Tempo Alby 

Fotoposition 3  Klorindustrin i Alby 

Fotoposition 4  Järnvägsstationen i Ånge 

Fotoposition 5   Holmsnäset  Fotoposition 6   Hammaren  Riksintresseområde för  kulturmiljövård kring  Holmsjön 

Några få vindkraftverk kommer att synas tydligt från de ställen  runt Folkets hus där närstående träd inte skymmer sikten.   Påverkan bedöms som liten.  Ett antal vindkraftverk kommer att synas från området runt  fotopositionen där närstående hus och träd inte skymmer  sikten.  Påverkan bedöms som liten.  Fotopositionen omges av infrastruktur för industriändamål  vilket ger vindkraftverken en miljövänlig utstrålning i  sammanhanget.  Påverkan bedöms som försumbar.  Med järnväg, elledningar, betongindustri och byggnader för  både industri och bostäder i förgrunden ger inslaget av  vindkraftverk en känsla av miljövänlig frammåtanda.  Påverkan bedöms som liten.  Med stort avstånd och skymmande skogsridåer kommer mindre  delar av vindkraftparken att bli synlig.  Påverkan bedöms som liten.  Avståndet är mycket stor vilket gör att vindkraftverken kan vara  svåra att se.  Påverkan bedöms som försumbar.  Riksintresset verkar för att bevara kulturella lämningar från  människor som bott runt sjön och lämnat efter sig spår av  många generationer. Vindkraftverken byggs utanför  riksintresseområdet och kommer inte att påverka några av de  fasta lämningarna. Den påverkan som kan uppstå är på de  människor som betraktar lämningarna av mänsklig aktivitet från  tidigare generationer. Inslaget av vindkraft i landskapsbilden  kan då ses som tecken på att bygden lever vidare med fortsatt  mänsklig närvaro. 

  12   

  9.  Materialval, uppläggningsplatser etc  Massbalans kommer att eftersträvas inom etableringsområdet genom att befintligt  schaktmaterial återanvänds. Avtäckningsmassor återanvänds i slänter längs vägarnas sträckning  samt att krossmaterial används till vägarnas överbyggnad. Vägar terrängmobiliseras så att så  lite massor som möjligt flyttas. Preliminär massberäkning beskrivs nedan tabell 3. Om det ändå  blir massor över sedan anläggandet är klart, så ges massor till grusleverantören enligt avtal.     Vid byggande av vägar, anläggningsytor och fundament kommer berg‐ och grusmaterial att  användas. Det ligger i verksamhetsutövarens eget intresse att minimera och därigenom  hushålla med dessa naturresurser. Massor som alstras i samband med schaktning och  sprängning för vägar och fundament  kommer så långt det är möjligt att användas till vägar och  andra byggnationer inom området.     I Tabell 2 uppskattas masshanteringen för vindkraftpark Östavall.    Tabell 2 Massberäkningar 

Massberäkning Schaktmassor   Fundament   36 x 600 m³ x 1,2 (volymfaktor)   Uppställningsytor och vägar   36 x 300 m³ x 1,2   Totalt schaktmassor  

25920 m³   12960 m³   38880 m³  

Fyllningsmassor   Fundament   36 x 150 m³   Vägar och kranplaner   Totalt fyllningsmassor  

5400 m³   30000 m³   35400 m³  

Överbyggnadsmassor från sidotag   Planer   13500 m³   36 x 1500m² x 0,25m   Ny väg   12325 m³   9860m x 5m x 0,25m   Totalt överbyggnadsmassor   25825 m³     Eventuellt massöverskott kommer att fördelas över uppställningsytorna. Om istället ytterligare  material skulle behövas kommer det att tas från befintliga, alternativt nya, berg‐ och  moräntäkter inom närområdet. Eventuellt naturgrus (till betong) och sand (till elkabelgravar)  13   

kommer att tas från befintliga täkter i närområdet utanför vindparken. Kvalitetskraven på  gjutgrus kan innebära att särskilt utvalt naturgrus med låg slamhalt måste nyttjas.  Produktvalsprincipen innebär att miljöfarliga produkter som används ska ersättas med mindre  miljöfarliga produkter och ersättas med produkter som är mindre farliga för hälsan om det är  möjligt. Sökanden kommer att följa denna princip och har rutiner för att kontinuerligt  uppdatera personal på området. Där farliga ämnen används är skyddsåtgärder vidtagna.     10. Elledningar/anslutningar  Anslutning mellan det interna elnätet i vindkraftparken och det externa elnätet kommer att  projekteras och utföras av elnätbolaget med områdeskoncession. Inga ledningar kommer att  dras genom reservat eller andra områden med skyddsklassad natur. I Figur 9 visas den  preliminära dragningen av elledning mellan vindkraftparken och anslutningspunkten i  huvudalternativet, Järnvägsforsen.   

 

Figur 9 Anslutning till externt elnät, huvudalternativ 

I Figur 10 visas en preliminär dragning av det interna elnätet. Det interna elnätet läggs i kabel  och transformatorerna vid varje vindkraftverk står i små byggnader. Transformatorerna vid  varje vindkraftverk står inneslutna i ett litet hus som hindrar fåglar från kontakt med  utrustningen. Transformatorstationen som samlar ihop el från alla vindkraftverk innan elen förs  ut på elnätet är en öppen transformatorstation vilket innebär en risk för fåglar. Sökanden anser  att denna risk får vara acceptabel.  14   

 

Figur 10 Internt elnät 

 

11.  Överensstämmelse med tillägg till översiktsplan  I Tabell 3 redovisas hur planerna på vindkraftparken överensstämmer med översiktsplanens  tillägg för vindkraftetableringar.    Tabell 3 Överensstämmelse mellan översiktsplan och planerat vindkraftprojekt 

Riktlinje 

Utbyggnaden av vindkraften i Ånge  kommun ska ske med stor hänsyn  till landskapets förutsättningar.  Större vindkraftsanläggningar ska  därför lokaliseras inom skogsbygden  medan Ljungans dalgång och  Holmsjöbygden  endast kan komma ifråga för  etableringar av enstaka 

Uppfyllt 

Vindkraftsparken ligger inom av    kommunen angivet område  lämpligt för vindkraft.  Vindkraftsparken ligger inte i  Ljungans dalgång ej heller vid  Holmsjöbygden.  Fotomontage har framtagits  från ett flertalplatser för att  kunna illustrera 

Delvis  Uppfyllt 

Ej  upp fyllt   

15   

vindkraftverk. I skogsbygden ska  särskild hänsyn visas till områden  som har betydelse för vida utblickar  i landskapet och till de stora  naturskyddade områdena.  Stora vindkraftsanläggningar bör  placeras på ett avstånd av 7–10 km  från varandra såvida de inte ligger  så nära varandra att de lätt kan  uppfattas som en och samma grupp.  Det bör vara en strävan att alla  vindkraftverk i en  vindkraftsanläggning är av samma  typ och ges en enhetlig utformning. 

Vid en vindkraftsetablering ska  projektören belysa vilken inverkan  etableringen kan få på  utsiktspunkter och andra  besöksmål. Detta är speciellt viktigt  vid etableringar i blickfånget från  kommunens viktigaste  utsiktspunkter Flataklocken,  Getberget och Bergåsen 

De sammantagna effekterna för  landskapet av befintliga och nya  vindkraftsetableringar ska alltid  beskrivas av projektören i samband 

vindkraftsparkens synlighet.  Vindkraftsparken kommer att  dock tydligt att synas från stora  delar av kommunen.   Närmaste vindkraftsområde  enligt tilläg till översiktsplan  ligger på ett avstånd som  överstiger 10 km 

 

 

Vindkraftverken som kommer  att uppföras kommer att vara  av märket Nordex. Dessa  vindkraftverk kommer att ha  samma navhöjd och samma  rotordiameter.   

 

 

Den förväntade påverkan samt  skyddsåtgärder beskrivs under  kap 5 i    Miljökonsekvensbeskrivningen 

Fotomontag   e har  framtagits  från ett  flertal  platser för  att kunna  illustrera  vindkraftspa rkens  synlighet. I  övrigt  beskrivs  vindkraftspa rkens  inverkan på  landskapsbil den i  Miljökonsek vensbeskriv ningen kap  4, punkt 4.5  sid 50‐51.       

16   

med ansökan om tillstånd.  Avståndet mellan ett vindkraftverk  och närmaste permanent‐ eller  fritidsbostad ska vara tillräckligt  stort för att undvika olägenheter i  form av buller och skuggor.  Avståndet ska alltid vara minst 1 000  meter vid större  vindkraftsanläggningar och minst  500 meter vid mindre grupper och  enstaka verk om inte buller‐ eller  skuggberäkningar visar att större  avstånd erfordras.  Etablering av vindkraftsanläggningar  eller enskilda vindkraftverk ska inte  ske så att områden av nationell eller  regional betydelse för naturvården  eller kulturmiljövården påverkas på  ett betydande sätt. 

Projektören ska visa på vilket sätt  nationella, regionala och lokala  natur‐ och kulturmiljövärden  påverkas av en planerad  vindkraftanläggning och hur  anläggningen kan anpassas till dessa  värden.  För vindkraftsanläggningar eller  enskilda vindkraftverk som planeras  inom två km från ett känt revir av  kungsörn, havsörn eller pilgrimsfalk  ska en särskild utredning om  fåglarnas boplatser, rörelsemönster  och uppehållsområden föregå  lokaliseringsprövningen.  Vid vindkraftsetableringar i  områden där allmänheten ofta  vistas ska projektören sätta upp  varningsskyltar inom riskområdet  för iskast.  I de fall kommunen ställer krav på 

Närmaste avstånd till  permanentboende är 1,8 Km.    Ljud och skuggor kommer inte  överskrida gällande riktvärde  på 40dB(A) vid något fritidshus  eller närboende  

 

 

Naturvården eller    kulturmiljövården påverkas inte  ur nationell eller regional  betydelse på ett betydande  sätt. Beskrivning av dessa  värden, förväntad påverkan och  eventuella skyddsåtgärder  beskrivs främst i Kap 5  Miljökonsekvensbeskrivningen  Beskrivning av dessa värden,    förväntad påverkan och  eventuella skyddsåtgärder  beskrivs främst i Kap 5  Miljökonsekvensbeskrivningen 

 

Utredning utförd av Enetjärn  Natur AB. Beskrivning,  förväntad påverkan och  eventuella skyddsåtgärder  beskrivs främst i Kap 5  Miljökonsekvensbeskrivningen 

 

 

Beskrivning, förväntad  påverkan och eventuella  skyddsåtgärder beskrivs främst  i Kap 5  Miljökonsekvensbeskrivningen  Kommunen ställer ej krav på 

 

 

 

 

 

17   

upprättande av detaljplan för en  vindkraftanläggning ska erforderliga  tillstånd för att möjliggöra fortsatt  jakt inom detaljplanerat område  införskaffas från Polismyndigheten  eller andra berörda myndigheter.  Befintliga vägar bör användas i så  stor utsträckning som möjligt. 

detaljplan för detta område.    

 

 

 

 

Inom vindkraftsparken kommer    elledningar att markförläggas.  Byggnation av det externa  elnätet utförs av det elbolag  som har nätkoncetion i  området. Det sker en egen  ansökan för denna del.    Om flera projektörer bygger  Inom det av kommunen  vindkraftsanläggningar inom samma  angivna området vid Östavall är  område bör de så långt som möjligt  det endast Nordex som ansöker  samverka om  om tillstånd för uppförande av  transformatorstationer  en vindkraftspark.   och kring hur anläggningarnas  Nätanslutningsfrågan utförs av  ledningsnät ansluts till stam‐ eller  det elbolag som har  nätkoncetion i området. Det  regionnät.  sker en egen ansökan för denna  del. 

 

Avståndet mellan närmaste  vindkraftverk och allmän väg ska  vara minst lika stort som  vindkraftverkets  totalhöjd, dock minst 50 meter.  El‐ledningar inom en  vindkraftsanläggning bör förläggas i  marken i anslutning till det interna  vägnätet. 

Så kommer att ske. Beskrivs  även i  Miljökonsekvensbeskrivningen  Uppfylls 

 

18   

Projektören bör ha en dialog med  Beskrivs utförligt under kap 3 i  berörda intressenter så tidigt som  Miljökonsekvensbeskrivningen  möjligt i processen. Dialogen  bör minst inkludera följande parter  • länsstyrelsen (Bilaga 1 kapitel 13.)  • Vägverket (Bilaga 1 kapitel 10.)  • Luftfartsverket och berörda  flygplatser (Bilaga 1, kapitel 11.)  • Försvarsmakten (Bilaga 1, kapitel  12.)  • kommunen (Bilaga 1 kapitel 13.)  • berörda fastighetsägare (Bilaga 1  kapitel 13.)  • lokal ornitologisk expertis (Bilaga 1  kapitel 3.)  • berörda samebyar (Bilaga 1 kapitel  8.) 

 

 

    12.  Alternativ lokalisering  Utifrån ungefär 20 olika intressanta vindrika områden i mellansverige exkluderades tio av dem  till följd av alltför stora konlikter med motstående intressen. Exempel på motstående intressen  var skidanläggning som skulle behöva dras om med följden att en naturupplevelse begränsas på  höjd under vintertid då spåret används. Ytterligare exempel på motstående intresse var  områden där ljudnivåer överskrider 40 d B(A) vid fritidshus vilket bidrog till att flertalet  högproduktiva planerade vindkraftverk skulle behöva tas bort. Projekten blev då för små för att  motivera nya vägdragningar och elkabeldragningar.    Av de återstående tio projekten framkom, efter ytterligare studier, problem med  nätanslutningar eller så visade mätningar att vindtillgången inte var tillräcklig.   På detta sätt trattas projekten från att vara många till att endast några få kvarstår som lämpliga  sett utifrån en mängd aspekter. Inför Vindkraftpark Östavall fanns en mängd projekt som  avslutades efter att studier genomförts. Kvar blev en handfull projekt där Östavall prioriterades  utifrån en kostnad kontra nytta bedömning. Få eller inga motstående intressen, goda  vindförhållanden och andra positiva resultat gör detta till ett av Sökandens mest intressanta  projekt.       

19   

13.  Alternativ utformning  Under samråden och från utförda studier har information framkommit som lett till att den  ursprungliga placeringen av vindkraftverken har förändrats något. I listan nedan samt i Figur 11  redovisas vilka vindkraftverk som flyttats samt anledningen till att de har flyttats.    Vkv 35, 32, 27, 25, 8, 11, 12  flyttats till högre höjd som ger bättre vindresurs och bättre  miljöoptimering.  Vkv 36 flyttats bort från vkv 35 för att minska påverkan mellan vindkraftverken, vakförluster.  Vkv 31 och 34 har flyttats bort från den fd fäbodvallen Ovansjöåsen för att minska påverkan på  området.  Vkv 33 har flyttats bort från ett naturintresseområde.  Vkv 28 har flyttats söderut för att minska vakförluster.  Vkv 29 har flyttats ut från ett naturintresseområde .  Vkv 30 har flyttats norrut för att minska vakförluster.  Vkv 19 har flyttats längre bort från våtmarken.  Vkv 18 har flyttats längre från en bäck.  Vkv 16 har flyttats bort från vilvägen för att vara mer än 350 meter från vägen pga iskast. Nya  positionen är ett sämre vindläge pga lägre höjd.  Vkv 5 har flyttats norrut för att uppfylla trafikverkets krav på 350 meter till bilväg.  Vkv 6 flyttat för att minska vakförluster pga flytt av vkv 5.  Vkv 1, 2, 3, 4 flyttade österut för att minska ljudpåverkan på Jönzéns stuga.  Vkv 13 flyttat bort från raststugan på Tovåsen samt bort från naturintresseområde.  Vkv 14, 15 flyttade bort från vkv 13 för att minska vakförluster. 

20   

Figur 11 Ursprunglig layout (blå verk), ny layout efter samråd (röda verk) 

 

21   

  14.  Kumulativa effekter  I Ånge kommun projekteras (såvitt Sökanden vet) vindkraftparker på plats    15. Fjället/Tovåsen (av Sökanden kallad vindkraftpark Östavall)   12. Långåsen   2. Holmsjöåsen   14. Klevberget.   Se karta i Figur 12.     På ställen som Hammaren och Holmsjönäset kommer både vindkraftparken på Fjället/Tovåsen  och vindkraftparken på Holmsjöåsen att synas. Avståndet mellan Fjället/Tovåsen och  Holmsjöåsen är drygt 11 km och Sökanden bedömer de kumulativa effekterna som små på  grund av det stora avståndet mellan vindkraftparkerna. Det stora avståndet mellan  vindkraftparken på Fjället/Tovåsen och Hammaren gör att vindkraftverken vid vissa väderlekar  kan bli svåra att se från denna punkt och även detta är en anledning till att Sökanden anser att  de kumulativa effekterna blir små vid Hammaren.    Från Ånge tätort kommer både vindkraftparkenpå Fjället/Tovåsen och vindkraftparken på  Långåsen att synas från vissa positioner. Avståndet mellan Ånge tätort och respektive  vindkraftpark är drygt 10 km. Det inbördes avståndet mellan de två vindkraftparkerna är ca 10  km. De kumulativa effekterna på Ånge tätort av Fjället/Tovåsen och Långåsen bedöms av  Sökanden som små på grund av de stora avstånden.     Mellan Fjället/Tovåsen och Långåsen ligger en ort vid namn Råsjö. Bebyggelsen i Råsjö  omgärdas av skog och den visuella påverkan bedöms av Sökanden vara liten då skogen kommer  att skymma stor del av sikten mot vindkraftverken.     Några kumulativa effekter bedöms inte kunna uppstå mellan Fjället/Tovåsen och Klevberget på  grund av avståndet mellan de två vindkraftparkerna som är 32 km.   

22   

Figur 12 Intresseområden för vindkraftverk i Ånge kommun 

 

  15.  Återställning och avveckling  Etableringsutformning   Under ett uppbyggnadsskede av en vindkraftspark behövs ett antal byggnader i närheten av  byggplatsen. Olika uppställningsytor och massupplag är en nödvändig del för att kunna parkera  fordon, lasta av komponenter och förvara schaktmassor. Det mesta av byggnationerna  avseende elnät, fundament och vägar kan ske över hela året men resningen av själva  vindkraftverken bör ske under sommar eller höst med tanke på framkomlighet för  transportfordon och bärighet på vägar.     Byggnader  Under vindkraftsparkens byggnadsfas behövs ett platskontor med ett antal temporära  byggnader nära vindkraftsparkens område. Dessa byggnader är personalbaracker med  omklädningsrum, toaletter, platskontor samt verkstad. Utanför dessa byggnader behövs  parkeringar för fordon. Detta kommer att vara placerat i nära anslutning till eller inom  vindkraftanläggningen för att vara lättillgängliga för dem som arbetar i området. Denna yta  behöver ett markområde på ungefär 100 x 100 m eller 10 000 m2 till förfogande. Markområden  för tillfälliga byggnader kommer att återställas till skogsmark inom ett år efter driftsättning av  vindkraftparken. En eller flera permanenta servicebyggnader kan komma att behöva uppföras  inom området, storlek och placering på dessa byggnader är i dagsläget okänt.    23   

Schaktning och markarbeten  Främst vid fundamentsbyggnation, men även vid byggnation av vägar och elnät, kommer  marken att behöva bearbetas på de flesta områden. Detta kommer att innebära att marken blir  tvungen att schaktas i viss utsträckning. I vissa fall måste även sprängningsarbete utföras.  Dettas kommer att ske med största möjliga hänsyn till naturvärden.     Massupplag  Vid byggnadsarbetet behövs flera massupplag i området både för byggnation av vägar och  byggnation av fundament. Ett större massupplag måste finnas i området för omlastning och  förvaring av fyllnadsmassor. Områden för massupplag kommer att återställas inom ett år efter  driftsättning av vindkraftparken.    Uppställningsytor och vägar  Området måste innefatta flera uppställningsplatser för fordon och maskinkomponenter. En  större uppställningsyta för fordon kan kombineras med massupplaget. Utöver denna  uppställningsyta kommer vid varje vindkraftverk att anläggas en mindre hårdgjord  uppställningsyta för uppställning av lyftkranar och uppläggning av delar till vindkraftverket.  Dessa ytor på ca 1000‐2000 m2 kommer att vara permanenta. Alla uppställningsytor förutm de  invid varje vindkraftverk kommer i möjligaste mån att återställas inom ett år efter driftsättning  av hela vindkraftparken.     Återställning av mark enligt ovan sker i samråd med Ånge kommun och i så stor utsträckning  som möjligt enligt dåtidens gällande teknik och lagstiftning, dock senast ett år efter  driftsättning.     16.  Egenkontroll  Sökanden avser, i enlighet med prövningsmyndighetens önskemål, att i sitt  egenkontrollprogram också ha kontrollprogram för naturmiljö och fågelliv i området. Detta för  att visa hur naturmiljö och fågelliv påverkas av verksamheten. Eftersom det enligt samrådet  med samebyn framkommit att rennäring inte bedrivs i området kommer egenkontroll inte att  utföras gällande rennäring. Sökanden har för avsikt att kontrollera naturmiljö och fågelliv  genom att vidta följande åtgärder. En fågel‐ och naturmiljöstudie genomförs genom  undersökningar före anläggningsarbetena inleds, under anläggningsarbetena och ett år efter att  vindkraftverken är monterade och har tagits i bruk. Naturmiljö‐ och fågelstudien omfattar  geologiska, hydrologiska, biologiska undersökningar där arter noteras och påverkan på dessa  undersöks.    17. Kunskapskravet  Sökanden kommer att tillse att byggnation utförs enligt vad som står skrivet i denna ansökan.  Detta kommer att ske genom byggsamråd samt genom att ett dokument upprättas som på ett  lättöverskådligt sätt beskriver alla åtgärder. Detta dokument kommer att delges entreprenörer  vid upphandling och senast en vecka innan entreprenören påbörjar arbete.      24