Kompendium. Samhällskunskap

Kompendium Samhällskunskap B Distanskurs Vårterminen 2010

Hej! Mitt namn är Mattias Nylander och jag ska leda denna distanskurs i Samhällskunskap B. Vi kommer att ses jämna veckor i sal BR 27. Kursen ställer höga krav på er som elever då mycket arbete kommer att ske självständigt. Vänta inte tills sista veckan innan ni sätter igång med inlämningarna. Kursen består av fem moment och genomgångar av de olika områdena följer nedan. Förutom den fakta som finns att tillgå i bok ni har och eventuell annan litteratur, kommer jag att hålla i kortare genomgångar där Ni kan ställa frågor. Komplettera gärna boken med att söka egen fakta. Detta kommer att vara nödvändigt då uppgifterna görs. Jag vill även flagga för hur viktigt det är att komma i gång med uppsatsen i ett tidigt stadium, skriv gärna ett e-mail till mig med uppsatsförslag tidigt under kursen! Uppgifterna skall skickas in till mig via urkund. Urkund är ett system som fördröjer insändningen då den letar igenom uppgiften efter liknande källor som finns på Internet, detta för att undvika plagiering. Var därför mycket noga med att all text ni lämnar är er egen, skriv allt ni använder i era egna ord och skriv inte av! E-mail vid frågor och kontakt: [email protected] E-mail vid inlämning av uppgifter: [email protected] Tele: 040-425655 Vi har 5 moment som skall göras 1. Analysmodellen och källkritik, med tillhörande uppgift 2. Ideologierna med tillhörande uppgift 3. Välfärdssamhället med till hörande uppgift 4. Internationell politik med tillhörande uppgift 5. Uppsats + opposition Schema: Smärre förändringar kan komma, det kan bli så att vi påbörjar kommande moment tidigare. Vecka 2: Genomgång av analysmodellen och källkritik samt den första uppgiften diskuteras. Genomgång ideologier Vecka 4: Lämna in uppgift 1a och 1b, senast torsdagen Vecka 4,6: Genomgång av ideologier och uppgift två diskuteras. Förslag till uppsatsämne skall lämnas in. Välfärdssamhället påbörjas eventuellt Vecka 10,12 Genomgång av välfärdssamhället och den tredje uppgiften diskuteras. Problemformulering skall vara klar och disposition skall vara klar och lämnas in Vecka 9 Uppgift 2 lämnas in Vecka 13: Senast torsdagen denna vecka skall uppgift 3 lämnas in Vecka 12,14: Genomgång av internationell politik och den fjärde uppgiften diskuteras Vecka 16: Handledning av uppsatsen, Uppgift 4 lämnas in Vecka 20: Inlämning av uppsatsen. Uppsatsen skickas till mig och till en opponent som utses under kursens gång

Vecka 22: Opposition

SH1202 - Samhällskunskap B 100 poäng inrättad 2000-7 SKOLFS: 2000:7 HEM

ÄMNE |

SKRIV UT

Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall vara förtrogen med hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden formar såväl vårt eget som det internationella samhället kunna tillämpa samhällsvetenskapliga modeller och metoder på komplexa samhällsfrågor kunna hämta information från olika källor och medier samt kritiskt granska och tolka dessa kunna tillämpa ett kritiskt förhållningssätt till olika samhällsfrågor och samhällets utveckling kunna använda ett grundläggande samhällsvetenskapligt perspektiv för att analysera olika frågor och vara medveten om hur orsaker, konsekvenser och åtgärder hänger ihop.

Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänt Eleven använder olika modeller och metoder för att beskriva och analysera samhällsfrågor. Eleven sätter sig in i olika uppfattningar om aktuella samhällsfrågor och söker förstå bakgrunden. Eleven uppvisar ett medvetet, konstruktivt kritiskt förhållningssätt vid arbetet med samhällsfrågor. Kriterier för betyget Väl godkänt Eleven väljer medvetet modell eller metod vid arbetet med samhällsfrågor och motiverar sitt ställningstagande. Eleven förstår, förklarar och diskuterar människors livsvillkor utifrån ekonomiska, politiska och sociala aspekter. Kriterier för betyget Mycket väl godkänt Eleven använder medvetet och kritiskt flera olika källor och verktyg samt analyserar komplexa samhällsfrågor ur olika aspekter med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller.

Moment 1 Analysmodellen och källkritik Läsanvisningar: Forskningsprocessen 1. Problemformulering 2. Informationsinsamling 3. Bearbetning och analys 4. Presentation av resultat Vi ska fördjupa oss i analysdelen Analys – undersöker noggrant en företeelse eller händelses olika beståndsdelar. Det enklaste sättet är att genomföra en analys genom att ta ett steg i taget och för att göra detta så finns det olika modeller och vi ska koncentrera oss på en av dessa analysmodeller. Analysmodell 1. Situation ↓ 2. Konsekvenser ↓ 3. Orsaker ↓ 4. Åtgärder Förklaring: 1. Situation Det första steget är att ringa in problemet. Vad vet vi, vad är säkert? Finns skillnad mellan fakta och påståenden. 2. Konsekvenser Vid det andra steget så undersöker vi följderna eller resultatet för de inblandade. Det är svårt att skilja på fakta och åsikter och det går inte att undvika egna värderingar. 3. Orsaker Vid det tredje steget så bedömer vi vilka som är orsakerna till att något har hänt, har kan olika personers bedömningar slå olika.

4. Åtgärder Vad bör göras, hur bör samhället agera? Återigen så slår de egna åsikterna igenom i denna process. Källkritik: Handlar om att skilja mellan påståenden (som kan kontrolleras) och värderingar (där en åsikt utrycks). Problem: - I språkets uttryck finns påståenden och värderingar nära varandra. Ex. ekonomisk-snål. - Det som sägs vara påstående baserade på fakta kan var en värdering (ex. ett ögonvittnes berättelse). Tänk därför på och var kritiskt mot följande vid en källkritisk undersökning: 1. Urvalsförfalskning – väljs något påstående ut bara därför det passar? 2. Tolkningar – vi kan tolka en situation olika. 3. Det selektiva urvalet – vi kan lägga märke till olika saker. 4. Förväntningar – vad förväntar vi oss att se? Vid Internetanvändning, tänk på följande: • • • •

Vem har gjort hemsidan? Myndighet, organisation, kunnig person, företag, privatperson osv. Varför är hemsidan gjord? Information, faktaspridning, propagera för åsikter? Hur ser webbsidan ut? Kontaktinformation, seriositet, källhänvisning, datum? Kan du få information från andra ställen? Dvs finns det på biblioteket, andra sidor osv.

Varför ska man försöka skilja mellan påstående och värdering? • • •

Många konflikter kan undvikas om man ser skillnad på fakta och värdering. Inställningen till oliktänkande påverkas av hur vi ser på värderingar (ex. politiska och religiösa uttryck). Vår uppfattning av verkligheten påverkas av våra värderingar,

Uppgift 1a I artikeln ”Glöm ej kommunismens brott” så debatteras om huruvida ungdomars historielöshet kan göra så att kommunismen eventuellt kan upprepas. Din första uppgift blir att analysera denna artikel genom att gå igenom analysmodellen.

1. Steg 1: Ringa in själva situationen, vilket är problemet och vilka fakta har vi? Sök igenom artikeln efter fakta och påståenden. 2. Steg 2: Här och fortsättningsvis i analysmodellen kommer dina egna åsikter in, vad tror du kan bli följderna av det problemet som artikelförfattaren tar upp? 3. Steg 3: Vilka är orsakerna till att detta problem uppstod från början? 4. Steg 4: Vad bör göras för att lösa problemet? Vilka handlingar bör samhället ta i detta fall? Artikeln finns att på denna adress: http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article241507.ece Går den inte att öppna finns den även på del.icio.us under Komvux/SHB/analysmodellen Källkritisk övning 1b Uppgiften blir att undersöka två hemsidor som heter: www.levandehistoria.org och www.levandehistoria.com 1. Sök upp sidorna och bekanta dig något med dem. Vad är det första du märker som skiljer dem åt? 2. Välj ut något som de båda sidorna tar upp (ex. där ögonvittnen berättar från lägren). Jämför dessa genom att använda de källkritiska kriterierna. Tänk då på: - Urvalsförfalskning? - Tolkning? - Det selektiva urvalet? - Förväntningar? I din jämförelse är det även viktigt att du tittar på hur man ska gå tillväga då man undersöker Internetsidor. Skicka övning 1a och 1b till mig på denna adress senast torsdag vecka 4: [email protected]

Moment 2 Ideologier Läsanvisningar: Kapitlet om ideologierna IDEOLOGIER Ideologi = samhällsåskådning Repetition av ”gamla” ideologier. Konservatism • • • • •

Edmund Burke 1790 Förändringar i samhället ska ske långsamt. Jordägande aristokrati ska styra. Ansvar för traditioner, kyrka och nation. Stark krigsmakt för att försvara nationen.

Liberalism • • • • • •

John Locke ca 1700 (liberalismens grundare) Adam Smith 1776 (ekonomisk liberalism) Individens frihet. Ekonomi utan statlig inblandning, frihandel. 1800-tal mot socialliberalism, staten hjälpa de svaga. Nyliberalism, nattväktarstaten

Socialism • • • • •

Karl Marx och Friedrich Engels (kommunism) Eduard Bernstein (revisionism) Bättre för arbetare och fabriker skulle ägas kollektivt av staten. Kommunister – revolution för att uppnå ett klasslöst samhälle. Reformert socialism- politisk utveckling via reformer.

”Nya” ideologier: Anarkism Bakgrund:

Industriarbetare bildade syndikat inom sina fackföreningar (syndikalism), uppstod ur marxismen.

Grundvärderingar: Den viktigaste enheten är individen. Vill ha ett samhälle utan statsmakt. Styrelseform:

Proletariatet ska via en revolution förstöra den politiska makten och samhället ska vara självstyrande utan en statsapparat. Idealet är en direktdemokrati.

Exempel:

Baader-Meinhof i Västtyskland Röda brigaderna i Italien

För vidare läsning ex:

www.anarkistisktidning.org

Fascism och nazism Bakgrund:

Demokratisk kris i Europa efter första världskriget beredde vägen för diktatoriska regimer.

Grundvärderingar: Den totala makten hos ledaren och toppskiktet i partiet. Fascismen – statens inneboende vilja till storhet nås via krig. Nazismen – Den överlägsna rasens strävan till övervälde. Styrelseform:

Diktatur – makten extremt koncentrerad hos ledaren med en personkult. Regimen upprätthölls ofta av terror och propaganda.

Exempel:

Hitler (führer) i Tyskland Mussolini (Il Duce) i Italien

För vidare läsning ex:

www.folkfronten.nu

Ekologismen Bakgrund:

Krav om en radikal omorganisation av det västliga industrisamhället som snabbt förstört miljön.

Grundvärderingar: Ekologisk balans är viktigare än tillväxt. Människans ingrepp i naturen slår tillbaka. Vill nå genomgripande reformer via direkta aktioner men beslut ska tas enligt parlamentariskt arbete. Styrelseform:

Direktdemokrati för de som berörs av en specifik fråga, ofta lokalt. Decentralisera och få en nationell självförsörjning.

Exempel:

Miljöpartiet.

För vidare läsning ex:

www.mp.se

Feminism Bakgrund:

Kamp som pågått sedan 1700-talet för att avskaffa könsskillnader och få en allmän rösträtt.

Grundvärderingar: Jämlikhet och frigörelse för kvinnor. Kluvenhet: 1. Kvinnor har specifika egenskaper och bör ses som en grupp. 2. Egenskaperna hos alla kvinnor är unika. Patriarkatets makt är dubbelt i familjen och staten. Könsuppdelningen är viktigare än klass. Styrelseform:

Saknas till viss del. Anser att statsmakten är manlig – vill ha specifikt kvinnliga organisationsformer. För kvotering.

Exempel:

Feministiskt initiativ.

För vidare läsning ex:

www.feministisktinitiativ.se

Uppgift 2:

Uppgift Ideologier De tilldelade partiprogrammen som idéanalysen skall utföras utifrån är: Moderaterna, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet Uppgiften är att göra idéanalys av utdrag från partiernas partiprogram d v s till vilken ideologi de olika partierna tillhör. Du skall även se vilka olika ideologiska inslag det finns i de olika partiernas program. För VG skall du diskutera kring frågan om det finns någon överideologi, d v s om det finns någon ideologi som genomsyrar alla eller de flesta av partiprogrammen. Du skall även sätta in ideologierna på en höger – vänsterskala i frågor som synen på staten och i fråga om de är radikala eller reaktionära, där stark och stor stat är vänster och ju mindre stat är ju längre ut på högerskalan man kommer och där radikala är till vänster och reaktionära är till höger. Som utgångspunkt i den senare uppgiften är hur det är i Sverige idag.

För Godkänt Kan genomföra en idéanalys av partierna partiprogram och sätta in partierna i sin ideologiska hemvist. Du skall kunna motivera ställningstagande väl. För VG Uppnår G samt kan diskutera kring om det finns någon överideologi som genomsyrar partiernas partiprogram För MVG Uppnår VG samt kan sätta in ideologierna i en höger – vänsterskala där ju starkare stat ideologin står för desto längre till vänster är ideologin. Sätt även ideologierna i en höger – vänsterskala utifrån hur radikala och reaktionära ideologin är, där ju radikalare ideologin är desto längre till vänster är ideologin. Ditt svar skall vara väl motiverat. Inlämning av uppgift 2 V9 till [email protected]

Moment 3 Välfärdssamhället Läsanvisningar: Återkommer Välfärdsstaten Definition: Politiska beslut är inriktade på att fördela samhällets resurser så ingen har de dåligt. Välfärdspolitik – varje människa ska känna sig trygg i samhället, men mer än bara frånvaron av svält och död. Idé om välfärdssamhälle – alla människors lika värde. Från vaggan till graven: Vi betalar in pengar under vår aktiva period under livet det vill säga då vi arbetar och sedan får vi detta tillbaka i form av pension eller före vår arbetsperiod i form av barnbidrag, detta kallas för socialförsäkringar.

Exempel: • • • • •

Mödravård före födsel Barnavårdscentral under barndomen Barnbidrag Skolor Studiebidrag

Inriktad att nå alla: Kommunen tar hand om social omsorg som förskola, äldrevård och socialtjänst. Landstinget tar hand om sjukvård. Staten tar hand om socialförsäkringarna och generella bidrag, alltså bidrag till alla. Hur får staten pengar till dessa socialförsäkringar?: 1, Arbetsgivaravgifter 2, Egenavgifter 3, Skatter a. Indirekta (moms) b. Direkta (kommunalskatt) Historia: Före 1900 fanns ingen välfärd men däremot välgörenhet. Vid sekelskiftet då Sverige industrialiserades och demokratin växte fram framkom ett behov att förbättra för arbetarna. Folkhemmet (Per-Albin Hansson) – arbetarrörelsen krävde en omfördelning av samhällets resurser, staten skulle lösa de sociala problemen 30-talet – ville nå samförståndslösningar exempel Saltsjöbadsavtalet 1938. 50-60-talet – högkonjunktur. 70-tal – modellen ifrågasätts. 80-tal – högkonjunktur men kritik mot det höga skattetryck. 90-tal – Skatteintäkterna räcker inte, behov av lån och levnadsstandarden sjönk. Olika välfärdssystem Liberala eller ”den brittiska modellen”:

Varje person löser sina egna behov med hjälp av försäkringar, vanligt i USA, Storbritannien och Irland. De som har behov av välfärd är de riktigt fattiga och utsatta. Konservativ eller ”den centraleuropeiska modellen”: Familjen garanterar individens välfärd. Man värnar om kärnfamiljen och kvinnan stannar ofta hemma för att ta hand om familjen. Vanligt i Tyskland och Italien. Socialdemokratisk eller ”den svenska modellen”: Staten ansvarar för varje individ. Tar hand om alla, alla betalar skatt och alla kommer välfärden till godo. Vanligt i de skandinaviska länderna. Olika modeller om välfärd: Universella: Alla medborgare får välfärd, ej behovsprövat. Stat och kommun mycket viktig. Behovsprövande: Varje fall provas. Staten sparar pengar men det är svårt att dra en gräns var behovet är och risken för godtycke är stor. Grundtrygghet: Den ersättning man får vid sjukdom och arbetslöshet är så låg att människor inte missbrukar systemet utan söker jobb i stället. Billigt för staten. Korporativa: Den sociala tryggheten ser olika ut för olika yrkesgrupper. Finansieras via samarbete mellan stat, individ och företag.

Hur går debatten om välfärden i Sverige idag? • • •

Två tredjedelsamhällen. Allt bygger på att du har arbete. Åldersexplosion.

Uppgift välfärdsstaten Jämför och diskutera det liberala, konservativa och socialdemokratiska välfärdsystemet utefter de förutsättningar de ger för: • Kvinnan • Barnet • Den arbetslöse

Ta även upp konkreta exempel från verkligheten för att styrka din diskussion. Som slutsats diskutera vilket system du anser vara det bästa, motivera! Betygskriterier: G– Sätter sig in i olika uppfattningar (välfärdssystem) och söker förstå bakgrunden. Kan använda olika modeller och metoder för att beskriva och analysera. Är medvetet och konstruktivt kritisk vid arbetet. VG – Sätter sig in i olika uppfattningar (välfärdssystem) och söker förstå bakgrunden. Kan använda olika modeller och metoder för att beskriva och analysera. Är medvetet och konstruktivt kritisk vid arbetet. Förstå, förklara och diskutera ur ekonomiska, politiska och sociala aspekter, kan diskutera ur olika perspektiv. MVG – Sätter sig in i olika uppfattningar (välfärdssystem) och söker förstå bakgrunden. Kan använda olika modeller och metoder för att beskriva och analysera. Är medvetet och konstruktivt kritisk vid arbetet. Använder flera olika källor (går till andra källor förutom de givna i övningen) samt analyserar de komplexa frågorna ur olika aspekter, kan diskutera ur olika perspektiv. Skicka in till mig på denna adress senast torsdag V 16: [email protected]

Moment 4 Internationell politik Läsanvisningar: s. 499-516 Internationell politik Vad är internationell politik? • Politik mellan stater dvs. olika staters utrikespolitik och deras ömsesidiga relationer. • Inom stater: lag och ordning. • Mellan stater: anarki. • Råder ett spel mellan intressen. Teorier Realism: -

Staten den enda aktören.

-

Världen är ett anarkistiskt internationellt system uppbyggt kring suveräna stater som ytterst förlitar sig på sina militära maktmedel. Säkerhetspolitiken viktigast.

Interdependens: -

Staten en av många aktörer. Världen är en mångfald av beroende aktörer som använder sig av andra medel än militära. Nationsgränserna suddas ut, ekonomi, kommunikation och människor korsar gränserna. Till exempel är miljöproblemen globala. Spelmodellen

Ser internationell politik som ett spel där deltagarna kämpar om politisk makt och ekonomiska resurser på den internationella arenan 1. AKTÖRER: A. Stat - Maktorganisation - Kontroll - Territorium - Erkänt B. Transnationella företag C. Militära pakter D. FN E. Mellanstatliga organisationer F. Icke-statliga organisationer G. Befrielserörelser H. Religiösa rörelser I. Massmedia 2. UTRIKESPOLITISKT BESLUTSFATTANDE: A. Information: - Diplomati - Militär rapportering - Massmedia B. Tiden C. Omgivning D. Beslutsfattarna 3. UTRIKESPOLITISKA MÅL A. Säkerhetsmål B. Välfärdsmål C. Ideologiska mål 4. UTRIKESPOLITISKA MEDEL A. Diplomati B. Militärt

C. Ekonomiska D. Psykologiska Interaktionsmodellen Krig Konflikt

Kris

Förhandling Allians

Integration Samarbete

KRIG Organiserat militärt våld för att nå politiska mål. -

Mellan stater → minskat. Inom stater → ökat

Motsatser: 1.

Begränsade – inte alla i samhället drabbas. Totala – alla berörs.

2.

Rättfärdiga – förs i självförsvar Orättfärdiga – anfallande

KRIS Vid över hängande risk för krig – antingen krig eller fred 1. Stat 1 utmanar stat 2 med hot om våld. 2. Stat 2 vägrar – utmaningen stöter på motstånd. 3. Konfrontation uppstår – krig eller fred. FÖRHANDLING -

Mitten av modellen mellan samarbete och konflikt. Två stater har inte uppfattat varandras diplomatiska signaler. Osäkerhet finns mellan gemensamma och motstridiga intressen då man inte vet hur motparten ska agera. Behov av en direkt kommunikation men det finns ett trovärdighetsproblem. Ibland kan två stater ha behov av en tredje – medlare.

ALLIANS -

Flera stater går militärt samman och leds av säkerhetspolitiska mål emot gemensamma fiender. Idé om kollektiv säkerhet – om en stat i alliansen anfalls av gemensam fiende ska alla stater i alliansen ställa upp på den anfallnes sida. NATO Warzawapakten

INTEGRATION

-

Sammanslutning av stater – bredare samarbete än bara militärt. Skapar tillsammans en ny internationell organisation. Slutmålet – ge upp sin suveränitet. Ekonomisk integration: ex. frihandelsområde. Social integration: stora kontakter mellan stater. Politisk integration: gemensamma politiska institutioner. EU

Uppgift: Din uppgift blir att sätta in någon av teorierna på en händelse som skett i internationell politik. Det kan gälla ett krig, en kris, en sammanslagning, en förhandling eller något annat. Det viktiga är att denna händelse har skett och kan vara aktuell eller historisk. Applicera sedan någon av teorierna på din händelse och gör en jämförelse för att undersöka om teori och verklighet stämmer. Kanske är det något i teorin som borde ändras för att anpassas till verkligheten eller kanske stämmer teorin klockrent. Glöm inte att analysera händelse med teori på ett bra genomfört sätt. För Godkänt Redogör för en konflikt och visar på medvetenhet och kan diskutera på vilken nivå på interaktionsskalan som den valda konflikten befinner sig på. Kan även redogöra för aktörerna i konflikten och klassificera de, d v s vilka kategori de tillhör; är de stater, Transnationella företag etc För Väl Godkänt Klarar G samt Väljer en av teorierna som appliceras på den valda konflikten. Diskuterar vilken eller vilka aktörer som har störst betydelse i konflikten För MVG Klarar VG samt Använder sig av båda teorierna i studiet av den valda konflikten och kan analysera och diskutera om teorierna är användbara i studiet av den konflikt som du valt att analysera. Motivera ditt ställningstagande. Skicka in till mig på denna adress senast vecka 16 [email protected] Moment 5 Uppsats

Ämne: Välj ett ämne som är relevant inom samhällskunskap. Kapitel 1: Inledning: Beskriv kortfattat ditt ämne och förklara varför du valt just detta ämne. Frågeställning: Var mycket noggrann med din frågeställning, tänk på att formulera den så du kan analysera och dra vettiga slutsatser. Metod: Hur arbetar du med uppsatsen; statistik, litteratur, intervjuer, Internet mm. Avgränsning: Berätta hur stort ditt ämnesområde är och förklara varför du dragit de gränser du gör. Källor: Diskutera dina källor utefter det du lärt dig i källkritiken. Kapitel 2: Avhandlingen – här presenterar du all fakta du ska ha med. Här har du inga egna åsikter, bara ren fakta. Detta kapitel kan du dela upp i flera kapitel om du anser att det passa uppsatsens struktur bättre. All fakta du tar upp måste du redovisa i form av fotnoter. Tänk på att allt ska vara skrivet i egna ord! Tar du text från en källa så ska texten vara helt omskriven i dina ord annars riskerar du att hamna i urkunds nät. Kapitel 3: Slutsats/analys – här ska du svara på din fråga och dra slutsatser och analysera. Hur analytiskt svaret blir beror på hur du ställt din fråga. Ha inte med någon ny fakta här! Ha i åtanke analysmodellen då du analyserar. Kapitel 4: Här redovisar du alla dina källor. Betygskriterier: G– Sätter sig in i olika uppfattningar och söker förstå bakgrunden. Kan använda olika modeller och metoder för att beskriva och analysera. Är medvetet och konstruktivt kritisk vid arbetet. VG – Sätter sig in i olika uppfattningar och söker förstå bakgrunden. Kan använda olika modeller och metoder för att beskriva och analysera. Är medvetet och konstruktivt kritisk vid arbetet. Förstå, förklara och diskutera ur ekonomiska, politiska och sociala aspekter, kan diskutera ur olika perspektiv. MVG –

Sätter sig in i olika uppfattningar och söker förstå bakgrunden. Kan använda olika modeller och metoder för att beskriva och analysera. Är medvetet och konstruktivt kritisk vid arbetet. Använder flera olika källor (går till andra källor förutom de givna i övningen) samt analyserar de komplexa frågorna ur olika aspekter, kan diskutera ur olika perspektiv. Skicka in till mig på denna adress senast V 20. [email protected] Moment 6 Opponering V 22 Opponering – några hållpunkter Att opponera innebär att man noggrant läser och granskar någon annans uppsats. Opponenten framför på ett seminarium sina synpunkter (både positiva och negativa) och författaren, respondenten , bemöter dessa synpunkter. Seminariet följer följande ordning: • Först presenterar författaren kortfattat sitt arbete och kommer eventuellt med förtydliganden. • Opponenten ger en kort sammanfattning av frågeställning, innehåll och slutsats för att resten av klassen ska förstå. • Kritik och gensvar. Det är opponenten som för talan och det är på henne/honom ansvaret vilar för att diskussionen ska gå vidare. Författaren måste kunna stå för sin uppsats och bemöta kritiken samt vara beredd på att utveckla vissa avsnitt. • Opponenten lämnar ett kort sammanfattande omdöme. • Klassen får chans att fråga. Opponeringen kommer att vägas in i betyget, så var noga förberedd inför seminariet! Läs uppsatsen noga och stryk under ord du inte förstår, direkta felaktigheter och oklara resonemang etc. Markera avsnitt du vill att författaren ska utveckla. Var konstruktiv i din kritik. Här är några hållpunkter som du ska koncentrera dig på i dina förberedelser och som ska tas upp på seminariet. • Finns det en tydlig och relevant frågeställning? • Besvaras frågeställningen? • Är faktadelen tillräckligt ”tung” för att man ska kunna dra några slutsatser utifrån det som presenteras? • Är analysdelen väl genomförd och slutsatserna logiska och hållbara? • Hänger uppsatsen ihop eller spretar den på olika håll? • Belägger författaren sina påståenden med källhänvisningar? • Är språket korrekt?