2010 05 12
Kommunfullmäktiges beredningar Trivsel, trygghet och bärkraft och Tillväxt och kompetens
Rapport nr 18 Underlag för fortsatt arbete med utvecklingsplan
Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se Telefon: 0570-816 00 E-post:
[email protected] Org.nr: 212000-1892
Innehållsförteckning sid 1.
Beredningarnas uppdrag våren 2010………………..3
2.
Sammanfattning…………………………………….3
3.
Redovisning av synpunkter framförda vid ”Ringkväll” 2010 03 15…………………………4
4.
Redovisning av synpunkter framförda vid framtidsdag med gymnasieskolan…………………...8
5.
Redovisning av fokusgrupper……………………….9
6.
Redovisning av Medborgarpanelens synpunkter…..11
7
Redovisning av synpunkter framförda vid åtta handelsbutiker på Arvikas landsbygd 2010 05 08…15
2
1.
Beredningarnas uppdrag våren 2010
Fullmäktige beredningarna Trivsel, trygghet och bärkraft och Tillväxt och kompetens har under våren 2010 arbetat med att i dialog med medborgarna ta fram underlag för fortsatt arbete med utvecklingsplan.
2.
Sammanfattning
Beredningarna har arbetat tillsammans och tonvikten i arbetet har lagts på dialog med medborgarna. På olika sätt och i olika sammanhang har beredningarna frågat medborgarna om deras tankar om hur vi ska utveckla Arvika i framtiden. •
En kväll satt ledamöter i beredningarna och ringde upp Arvikabor och ställde frågan: Hur ska vi utveckla Arvika för framtiden? Ett femtiotal personer ringdes upp och fick föra fram sina tankar. I avsnitt 3 redovisas dessa synpunkter.
•
I samband med kommunfullmäktige i februari höll framtidsanalytiker Troed Troedsson ett anförande för fullmäktiges ledamöter under rubriken: Erfarenhet är bara ett annat för att slippa tänka. Dagen efter föreläste Troed Troedsson för 220 elever på Solbergagymnasiet och Taserudsgymnasiet. Deltog i den föreläsningen gjorde också 8 ledamöter i beredningarna, som efter föreläsningen ledde gruppsamtal med gymnasieelever, samtal som handlade om vilka kompetenser de bedömde som viktiga i framtiden. I avsnitt 4 redovisas dessa gruppsamtal.
•
Ledamöter i beredningarna har genomfört fokusgrupper med elever inom SFI, med vuxenstuderande på postgymnasial utbildning på Arvika Näringslivs Centrum och med föräldrar till småbarnsgrupp inom Kommunala Musikskolan. Totalt deltog 37 personer i fokusgrupperna. Fokusfrågan var densamma: Vad är viktigt att utveckla i Arvika för framtiden. Resultatet av dessa fokusgrupper redovisas i avsnitt 5.
•
Medlemmarna i Medborgarpanelen fick frågan: Hur ska vi utveckla handeln i Arvika? 35 svar skickades in och dessa redovisas i avsnitt 6.
•
Lördagen den 8:e maj stod ledamöter i fullmäktiges beredningar utanför lanthandlarna i Glava, Sulvik, Ottebol, Gunnarskog, Mangskog, Vikene, Edane och Klässbol. Den gemensamma frågan som ställdes var: Hur kan vi utveckla vår bygd? Cirka 450 personer träffade ledamöter och förde muntligen eller skriftligen fram sina synpunkter. Dessa synpunkter redovisas under avsnitt 7.
I arbetet med att ta reda på medborgarnas utvecklingstankar inför framtiden, genom att variera frågeställningen något, har många intressanta synpunkter nått ledamöternas öron och som även då ingår i denna rapport. Totalt har ca 800 medborgare varit involverade och på olika sätt bidragit med tankar och synpunkter.
3
3. Redovisning av synpunkter framförda vid telefonintervjuer / samtal genomförda 2010 03 15. På kvällen den 15/3 mellan 18.00 och 20.00 samlades några av beredningarnas ledamöter i stadshuset och ringde upp slumpmässigt utvalda medborgare och genomförde en enkel telefonintervju. Detta är en del i arbetet med att ta fram underlag och förutsättningar för en utvecklingsplan. Den fråga som ställdes till de som blev uppringda var:
Hur ska vi utveckla Arvika för framtiden? Här följer en redovisning av de synpunkter som framfördes i telefonsamtalen. Samtalen är återgivna såsom de snabbt noterats under tiden som samtalet pågick. Därför får vi bortse från vissa språkliga brister. Det väsentliga är ändock vilka tankar som förts fram. -
Bra med det mesta, rätt nöjd. Mer poliser Bättre ordning på byggloven. Bättre skolmat Utveckla Palmvikenområdet Parkeringsmöjligheter, bussgaraget bort Utveckla innerstaden, hjälpa handlarna att satsa på exklusivitet Hålla kvar yngre kvinnor i kommunen Få hit yngre människor Mer aktiviteter för yngre, typ Pippi Svältfödd kommun på teateraktiviteter för barn Tänk på barnen rent generellt Kan tänka sig högre kommunalskatt för att satsa på barnen Viktigt med närhet Bra med korta avstånd till omsorgen Mindre barngrupper Försummar man barnen i tidig ålder kommer det tillbaka senare i livet Flyttade hit för två år sen, rätt nöjd med småskaligheten Bevara innerstan Krockar inom kulturen, nöjd med kulturutbudet Satsa vidare på småaffärer, inga megakedjor tack Någon samlingsplats för ungdomar Få bort skräniga ungdomar från stan Mer liv på Sågudden Helgöppna caféer Inget köpcentrum Satsa mer på barnfamiljer Satsa mer på föreningslivet Bättre ordning på stan Ungdomsplats Arvika är en bra kommun Mer bostäder för yngre Nånstans där man kan umgås när det är helg, typ café som är öppet
4
-
Aktiviteter för barn Det är viktigt med vägnätet och underhåll av det, särskilt småvägarna. Vi ska värna våra skolor och dagis. Man ska inte sälja hus som bara bebos en vecka per år, det borde villkoras med boplikt. Ta vara på båtturismen, många båtar vänder i Klässbol eftersom inte Arvika lockar!? Paketera resor med upplevelser, Glafsfjorden runt. Hamnen ska inte byggas igen, flytta Tivoliplatsen dit, nöjesparksområde med underhållning och grönområden.’ Bygg ner mot järnvägen, men inte på andra sidan. Arvika är känt för sitt kulturliv, kultur finns på alla sätt och det lockar folk. Kulturhus och kulturskola vore inte fel. Vi ska absolut inte ha några köpcentra, skulle det vara nån idé ska de ju vara större än Bergvik och Charlottenberg och det går ju inte. Lite fler ställen typ Olssons Brygga skulle vi, ställen där man kan träffas och umgås alla åldrar samtidigt. Arvika är en mysig stad, man ska inte försöka härma andra. Kombiturism, kultur – övernattning. Lägg formulär på turistbyrån och fråga turister varför de kommer hit, vad som lockar och vad de förväntar sig. Lokal för ungdomar att umgås i utan superi. Utveckla infrastrukturen Karlstad – Arvika – Oslo Jag tycker att det är bra som det är, har inga idéer om hur det skulle kunna bli bättre. En än mer attraktiv landsbygd, med bensinmackar, idrottshallar och bostäder. Mer stöd till landsbygden inom vår kommun. Kulturhus – musiker – konsthantverk – teater Infrastrukturen är viktig. Vi har en konstnärlig miljö som man kan använda sig av. Familjeturism, barnfamiljer gärna norska, med små barn, bada, cykla, shoppa. Öppna mer butiker som säljer kläder. Kulturhus - konserthus i hamnen har jag haft önskan om länge. Någon form av ungdomslokal – ungdomsverksamhet- så att man slipper bilkaravanerna, oväsendet och avgaserna nattetid. Arvika är en bra kommun med en god och fin befolkning. Skridskobana i parken, inte på torget Något i hamnområdet för folk både sommar och vinter. Fler roliga affärer, gärna sportbutiker, inte bara krims-krams, ytterligare någon leksaksaffär. Se till att barnfamiljerna stannar kvar. Helg- och kvällsöppna caféer så man har något ställe att gå till. Inga AT-läkare. Vi går till varandra istället för något ställe att gå till. Bowlinghallen är ett plus, det är också bra med en motionshall till. Borde finnas ett gubbdagis. Järnaffär saknas. Olssons Brygga favoriseras. Ingen camping i hamnen, skulle bara bli ett tillhåll. Serva mer för båtturismen, välkomnande fik i hamnen. Någonting för våra ungdomar. Satsa på våra studenter. Parkhallen står tom för ofta, satsa på billiga band.
5
-
Bra restauranger – lunch, kväll, caféer kvällar och helger. Arvika är en ganska bra kulturstad. Vi behöver en bättre bio, med bra ljud. Arbete- utbildning är bra och viktigt, kan vara svårt att få ett bra jobb, många jobbar i Norge – lite jobbigt. Jobb och boende är viktigt. Kommunikationer, tåg och bussar är viktigt. Naturen är en tillgång. Sätt fart på utvecklingen av Sågudden och hamnområdet. Bättre gästhamn med bensin och diesel, närhet att gå till. Det som saknas när man bor på landet är en bensinmack. Är i övrigt nöjd med det utbud som finns där jag bor i Mangskog. Det satsas för lite på små barn, ett lekland, det finns t o m i Charlottenberg, det skulle vi ha här i Arvika. Satsa på barnfamiljer. Barnsomsorgen borde ägna mer kraft åt barn som har problem. Mer av lärlingssystem för ungdomar. Alla ska kunna ta del av hamnområdet. Bevara city levande – inget köpcentrum utanför stan, bevara stadens charm. Inom åldringsvården får man ett väldigt bra bemötande. Stan är lugn, här bor vänliga människor. Stort utbud av kultur, som vi bör bevara och utveckla. Allt har blivit bättre med åren, kommunikationer – sjukvård- är viktigt och arbete i vår industristad. Naturen tas inte tillvara som den skulle kunna. Mer för ungdomar så att de kan undvika droger, aktiviteter där man inte behöver tävla i idrott. Hemtjänsten hinner inte göra allt som de gamla önskar, där skulle arbetslösa kunna rycka in. Det är en fin liten stad, men det måste finnas jobb. Hamnområdet är en möjlighet, man kan bygga en stad till i hamnen, med fritidsområde fritt tillgängligt för alla, men dammen måste förstås till. Koppla hamnen till allt annat, till ett paket om hur vi ska utveckla området, ett område fyllt med aktiviteter. Bra boende är viktigt, stötta industrin och entreprenörerna, skapa sammanhang med boende och arbete och aktiviteter. Satsa på turism. Scen utomhus i hamnen med sittplatser. Ta bort stadsparken, fyll igen Kattviken och bygg hyreshus där. Hela hamnområdet kan bli en ypperlig stadspark. Vi borde använda Parkhallen mer än vi gör. Det är viktigt med bostäder för alla, särskilt för nyinflyttade. Barnomsorgen fungerar bra. Ungdomsaktiviteter ska finnas med i all planering, konstgräs utomhus kanske driven med solenergi, gärna flera sådana. Kulturutbud finns, men det är svårt att få folk att delta. Ta vara på den mysiga staden och bevara den. Bryggan är ett bra tecken på att stan är på G. Synd att friskolans elever måste betala sina busskort. Rikt kulturutbud, värt att bevara. Vi har ett bra badhus och en bra ishall och duktiga idrottsledare. Satsa på skolan i Gunnarskog.
6
-
Hur ska vi motverka att norrmännen tar över, svenska ungdomar har inte råd. I Gunnarskog behövs även en bensinstation. Man får inte glömma bort Gunnarskog, skolan måste få vara kvar, bygg bostäder åt de unga. Vill ha en speceributik i centrum annars är jag nöjd. Hemtjänsten är under all kritik. Vågen och Smedberg är bra ställen, skulle finnas mer av detta, mer av gemenskap i boendet. Flera glada dragspelare, viktigt att det händer något. Man har gjort mycket i Sunne, satsat på att ta emot stora evenemang. Vi behöver ungdomsboende. Arvikafestivalen gör ingen bra PR för Arvika. Affärerna dör ut, man ska kunna strosa på gatorna. Värna gymnasiets basketprofil. Man skulle även kunna ha en skytteprofil på gymnasiet. Olika former av äldreboende, seniorboende – trygghetsboende. Jag har det bra och har haft det bra, trivs bra med handeln här i Arvika. Ungdomen kanske saknar en samlingsplats. Skulle vilja ha en serviceinriktad klädesbutik för äldre tanter. Bostäder för unga och gamla blandade. Samordnade öppettider i butikerna och konditorierna, och en matbutik i centrum. Ett ungdomshus. Kolla upp bussturer till Ingestrand på sommaren på söndagar. Kollektivtrafiken måste fungera alla dagar. Högre löner till de anställda i kommunen. Ett ungdomshus. Bättre öppettider i butiker och caféer. Småsaker som samlar äldre och yngre, typ isbana i centrum, lekland för barnen, ungdomens hus för 14-18-åringar. Gärna någon danskurs. En större butikskedja till stan. Många bra affärer försvinner från innerstan, inget söndagscafé är öppet, det är inte bra för turister. Det är besvärligt för nyopererade att gå på stadens trottoarer. Det är helt OK, jag är nyinflyttad. Bygga bostäder på annat ställe än i hamnområdet. Tro mer på Gud! Det är bra på sätt och vis, men gärna ett bättre varuutbud. Det mesta bär bra, men skolmaten kan bli bättre. Kul att Arvika är bra i innebandy. Jag stortrivs i Arvika, men jag har inte tid att svara utförligare nu. Jag har bott här i 20 år och trivs. Kan tycka att det är lite småsnålt mot ungdomar och för höga hyror. Värna föreningarna som gör en jätteinsats för alla som växer opp. Alkoholpolitiken är för generös, vill ha nolltolerans, har sett baksidan, alkoholens konsekvenser. Mer stöd till föreningarna, gärna en större skidbacke. Olssons brygga, fy!
7
4.
Redovisning av synpunkter framförda vid framtidsdag med gymnasieskolan 2010 02 23
Framtidsanalytiker Troed Troedsson föreläste för 220 elever från Solbergagymnasiet och Taserudsgymnasiet. Föreläsningen hade rubriken ”Erfarenhet är bara ett annat ord för att slippa tänka” och handlade om samhällets förändringar och om hur vi ska möta framtiden. Föreläsningen var synnerligen intressant och tankeväckande. Närvarande under föreläsningen var också 8 ledamöter från kommunfullmäktiges beredningar. Efter föreläsningen samlades man i fyra grupper med två förtroendevalda och 6-10 elever i varje och diskuterade den föreläsning man hört och vad som fördes fram i densamma. Här följer noteringar från vad som fördes fram i de olika gruppresonemangen: Grupp 1 - Inställningen är viktig, både när man studerar och söker sig ut i yrkeslivet. - Det är klart att har man valt ett yrkesinriktat program, så vill man helst jobba inom det området, men man måste ha klart för sig att det kan bli något helt annat och också att man får vara beredd på att byta inriktning längre fram i livet. Hur som helst så betyder den sociala kompetensen väldigt mycket. - Globaliseringens konsekvenser kan man inte komma ifrån. - Det gäller att kunna hitta en nisch både för Sverige och för var och en som enskild. Om man kan göra det går det också att bli ekonomisk framgångsrik. Det är inte så lätt för t ex en fordonsmekaniker att tjäna mycket pengar, men det är självklart inte det viktigaste i livet. Man ska hålla på med sådant som man tycker om. - Går man på samhällsprogrammet, så väntar ytterligare studier. En av de aktuella eleverna satsar på att bli jurist, en annan militär, och det var påtagligt att eleverna var mycket målmedvetna. - Vad gäller framtiden för Arvika så tror eleverna på en sammanslagning med Eda och Årjäng. Arvika måste nischa sig för att ha något att komma med, som gör att normännen söker sig hitåt. Det skulle vara ett lyft och ett nödvändigt sådant att få hit H&M. Grupp 2 - Det är viktigt att man tänker och noterar vad som sker i ens omvärld. - Man måste kunna hålla isär skola och fritid. - Man ska planera långsiktigt, men ändå vara beredd på kortsiktiga förändringar - De viktigaste sakerna för framtiden är jobb, bostad och utbildning. Grupp 3 - Det handlar om en blandning av kunskap och förståelse. - Man måste skaffa sig körkort till samhället, det gör man både i skolan och utanför. - Man ska välja yrke i god tid, men vara beredd på att ändra sig.
8
-
Vi går från kunskap till förståelse, från hjärna till kommunikation, från långsiktig till kortsiktig, från funktionalitet till värderingar
Grupp 4 - Det är viktigt med praktisk teori i utbildningar, som ökar förståelsen. - Vi borde ha kurser i kommunikation, både vi elever och lärarna. - Vi använder inte alla redskap som finns i skolan, man borde kunna ha mer individanpassade utbildningar. - Intressant att se hur olika företag försöker att agera ”värderingsmässigt” korrekt, exempelvis Volvo som skickar fordon till katastrofer som Haiti, för att göra nytta och synas där
5. Redovisning av fokusgrupper I beredningarnas arbete har man inte alltid nått alla grupper av medborgare som man önskat. För att nå grupper som man inte haft tillräcklig kontakt med, har ledamöterna sökt upp vissa utvalda grupper och genomfört fokusgrupper med dessa. Ledamöterna i beredningarna har utbildats i hur man genomför fokusgrupp och under våren 2010 har fokusgrupper genomförts med elever på SFI, vuxenstuderande på Arvika Näringslivs Centrum och småbarnsföräldrar inom Musikskolans verksamhet. När det gäller resultat av fokusgrupper så är det viktigt att understryka att det som framkommer är det som den gruppen människor i sina bedömningar prioriterar just då. Man kan inte tolka detta som en generell uppfattning som är allmängiltig. Däremot är det av intresse att ta del av vad denna grupp människor värdera högt vid detta tillfälle. Alla tre fokusgrupperna hade samma fokusfråga, nämligen:
Ange tre saker som Du tror är viktiga att utveckla för Arvikas framtid! Här redovisas resultatet av dessa fokusgrupper
5.1 Fokusgrupp med elever på SFI Fokusgruppen genomfördes i SFIs lokaler vid Arvika Näringslivs Centrum av ledamöterna Ingela Jonsson och Irene Söderström I fokusgruppen deltog följande: 1 man och 1 kvinna en kvinna från Somalia 2 män och 2 kvinnor från Arabien 2 kvinnor från Thailand 2 kvinnor och 1 man från Sydamerika Totalt deltog 11 personer och som hjälp fanns tolkar på somaliska, arabiska, thai, spanska.
9
RESULTAT Rubrik
Antal röster
Arbetstillfällen Integration Ekonomi/politik Barnets behov Religion Universitet Flygplats Fritid
11 6 5 5 4 2
Att döma av resultatet av fokusgruppen anser eleverna inom SFI att det är viktigt göra insatser så att man får arbete, och därmed lättare att bli integrerad och man får då också bättre ekonomi. När man tvingas att prioritera kommer saker som universitet, utbildning, kommunikationer och fritidsintressen i andra hand.
5.2 Fokusgrupp med vuxenstuderande på Arvika Näringslivs Centrum Fokusgruppen genomfördes på Arvikas Näringslivs Centrum av ledamöterna Irene Söderström och Carina Bönström I fokusgruppen deltog 15 högskolevuxenstuderande på ANC från lärarprogrammet, butikschefsprogrammet och export-importprogrammet. 14 kvinnor 1 man. RESULTAT Rubrik Ungdomsaktiviteter Innerstan Hamnområdet Arbete Landsbygden Bostäder Familjeliv Sjukvård Kultur
Antal röster 10 10 9 7 5 4 2 1 1
Att döma av resultatet av fokusgruppen med de vuxenstuderande så dominerade tre saker; ungdomsaktivteter, innerstan och hamnområdet. Mindre prioriterade var sådant som kultur, sjukvård och familjeliv.
10
5.3 Fokusgrupp med småbarnsföräldrar på kommunala musikskolan. Fokusgruppen genomförde på kommunala musikskolan av Ingela Jonsson. I fokusgruppen deltog 8 småbarnsmammor, 1 småbarnspappa, 1 småbarnsfarmor, 1 småbarnsmormor och 12 småbarn, som deltar i en grupp på Kommunala Musikskolan, musik med föräldrar och små barn. RESULTAT Skola och barnomsorg Fritids- och kulturaktiviteter Jobb Miljö Sjukvård Centrumhandel Demokrati Integration
Antal röster 10 9 6 4 4 1 1 1
Tre områden dominerade, skola och barnomsorg, fritids- och kulturaktiviteter och jobb.
6. Redovisning av synpunkter från Medborgarpanelen Som en del i arbetet med att ta fram underlag till en utvecklingsplan för Arvika har beredningarna frågat Medborgarpanelen om deras tankar och synpunkter om handeln i Arvika. Den fråga vi ställde var: Hur ska vi utveckla handeln i Arvika? Här följer en redovisning över de tankar och synpunkter som förts fram från Medborgarpanelen: -
Köpcentra i all ära, men det är inte mysigt och personligt, och det kanske är just det som kan vara utmärkande för vår lilla stad.
-
Jag tror att man behöver jobba lite på upplevelsen av att shoppa i Arvika. Vart jag väljer mina inköp beror på vad jag är ute efter, både upplevelsen och varan.
-
Det är klart att konkurrensen från Charlottenberg är stor, ska jag göra stora klädinköp och sportutrustning till barnen då hittar man det mesta där.
11
-
Den fina livsmedelsbutiken i Sunne lockar.
-
Om jag vill rekreationsshoppa så är det viktigt att miljön är tilltalande. Om man kunde få ihop Arvika centrum till en tilltalande enhet, skulle det locka. Fräscha husfasader är viktigt, kanske också fler gågator.
-
Den vackraste platsen i staden är ju hamnområdet, om vi kan utveckla det på ett bra sätt, så kommer det absolut att påverka handeln positivt.
-
Det handlar om bra utbud och lockande miljö.
-
Bevara och utveckla den småskaliga handeln, mångfalden av små och olika butiker, det är det som gör att Arvika uppskattas av besökare.
-
Utveckla och bredda utbudet.
-
Den som handlar måste också äta, dricka och ha näring för själen, förbättra informationen så att man hittar det utbud som finns. Exempelvis erbjudande om rabatterat inträde på museer vid köp över ett visst belopp.
-
Arvika-weekend för folk i storstan – utveckla ett ”småstadspaket” shopping, kultur, mat, avkoppling i naturen. Gärna med valmöjligheter så att man kan välja det man vill.
-
Turistbyrån borde sälja produkter från trakten – samarbete med konstnärer och hantverkare, kan även bidra till stimulans för dem och produktutveckling.
-
Kanske kan det gamla ”Arvikakortet” få en modern efterföljare.
-
Låt kulturnatta bli en årlig tradition, men lägg den inte på Jössefröjda.
-
Något extern köpcentra ska vi inte ha, de finns redan inom räckhåll, i överflöd.
-
Inventera utbudet. Finns alla de produkter som en arvikabo behöver? Vad fattas? Kan det tillgodoses lokalt?
-
Samarbete mellan butikerna. T.ex byggaffär+färg/tapetaffär+inredning+el+tyg, kläder+väskor+skor+smycken+klockor, antik+ramaffär+textil, böcker+Racktadsmuseetsbutik… Om man köper varor inom samma ”grupp” i butik i Arvika ger det rabatt.
-
Min uppfattning är att Arvika är en positiv handelsstad.
-
Att ta upp kampen med drakarna i Charlottenberg är inte meningsfullt.
-
Utbyggnaden av såväl Palmviken som Styckåsgatan kommer att innebära en positiv påverkan på all handel i staden.
12
-
Små kulturevenemang / underhållningar varje lördag sommartid på en liten scen med sittplatser framför på torget vid Fågelmannen skulle locka folk till stan. Höst och vinter skulle detta kunna ske inne på Statts bakficka. Och det bör vara program som lockar ”brett”.
-
Hög ambitionsnivå på snöröjning och isborttagning längs gågatorna och de centrala handelsstråken skulle påverka handeln positivt.
-
Vi behöver en riktig galleria mitt i centrum med livsmedelsaffär.
-
Det går nog inte att undvika en galleria med olika typer av handel, caféer och restauranger på lämplig ställe med parkeringsplatser.
-
Hjälp butiksägarna att bredda utbudet så att man hittar det man vill ha i Arvika centrum utan att behöva åka till Karlstad eller Charlottenberg.
-
Se till att utnyttja våra stora fina skogar runt om i kommunen för att främja turismen i området. Många holländare och belgare har funnit Arvika kommun attraktivt p g a sin orörda natur. Det kan ge strömmar av folk och få hit folk med eget kapital.
-
Se till att centrumkärnans butiksinnehavare kan fortsätta med sin verksamhet. Jag tror att Arvika kan tjäna mer på en mysig innerstad med små butiker och trevliga kaféer och restauranger än att försöka komma ikapp Charlottenberg. Det är dock viktigt att Arvikas befolkning har en lättillgänglig handelsplats.
-
I det fall man bygger en ny handelsplats i Arvika utmed 61an bör man ändå sträva efter att ha kvar Palmviksparkeringen för att ge turister en lättåtkomlig plats att ställa bilen på.
-
Satsa mer på att berätta om Arvika kommuns historia. Bygg eller anordna ett riktigt museum där man visar livet från förr, djurlivet i kommunen, vår industrihistoria, vårt militära arv etc.
-
Är av den uppfattningen att kommunen inte ska hålla på och jämna marken åt företag. Låt de kommersiella krafterna ha och ta sitt eget ansvar. Man vet ju hur det fungerar, och då är det väl bara att gilla läget.
-
Min åsikt är att hamnområdet bör tas till vara å det å det snaraste. Hitta en annan lösning på översvämningsproblematiken å se till att komma igång. Å se för allt i världen till att projektering/genomförande sker på ett professionellt vis.
-
Eftersom Arvika missat utbyggnad av ett stort köpcentrum där allt kan inhandlas under ett tak, så får man göra det bästa av det som finns. Tillgängligheten av centrum är för dålig, snålt med p-platser gör att kunderna stannar i utkanten. Det är för långt att dra varor till Haga, Tivoliplatsen och hamnområdet. Besökstoaletterna är under all kritik och för få. Försök att skapa en trivsam centrummiljö där folk trivs. Det är alldeles för många tomma lokaler. Avsaknad av matbutik i centrum är mycket negativt. Det ser vi under Arvikafestivalen. Palmviken, Stormarknad och Lidl ligger alla en bit från centrumkärnan. Förmodligen är Arvika för sent ute med det mesta. Varför satsa så mycket i hamnen, Olssons Brygga, där bara några procent av innevånarna går på besök. Satsa för alla i rätt tid.
13
-
Det är ingen stor fråga egentligen. Det som lockar både hos unga och äldre idag är köpcenter, där allt finns på ett ställe och eftersom Arvika har större arrangörer som Arvikafestivalen kommer ett köpcenter att gå i vinst.
-
Någon galleria vill jag inte ha, även om där skulle vara varmt och skönt på vintern. Vi har haft en tid med för många tomma lokaler i stadskärnan, vilket ser väldigt trist ut, och fastighetsägarna gör säkert allt som står i deras makt för att fylla lokalerna. Men en galleria tror jag inte skulle vara lösningen på detta.
-
Jag tycker inte Arvika ska sträva efter att få hit stora kedjor av typen HM. Då kommer Arvika att se ut som alla andra städer i Sverige. De som eventuellt vill handla i dessa typer av affärer tror jag redan nu handlar på nätet eller åker till Karlstad, och en HMetablering skulle bara slå ut de redan etablerade affärerna. Och om besökare ska välja att handla i Arvika så ska inte affärerna här se likadana ut som på ”alla andra ställen”. Satsa istället på affärer som inte har en stor kedja i ryggen.
-
För att göra stadskärnan trivsam och underlätta för spontana möten mellan människor tror jag man ska satsa på flera soffor sommartid. D v s där de inte är i vägen för transporter eller synhindrade. De s k trottoarpratarna ska man också hålla ordning på så att de inte är i vägen. Planteringarna har varit väldigt fina, en eloge för det. Jag tror alla Arvikabor och turister är glada för alla fina planteringar. Städningen efter alla lortgrisar som släpper skräpet där de står och går får man väl också hålla på med- jag tror inte lösningen där är så enkel som att sätta upp fler papperskorgar. Tyvärr.
-
I många andra städer finns parkeringsskivor där man ställer in tiden man parkerat bilen. Sådana bör vi ha i Arvika. De som behöver ha en lång p-tid parkerar då i utkanterna av centrum och centrumplatserna räcker bättre till. Personligen kan jag ju undra varför så många behöver ha bilen med sig ända fram, men det är ju en annan fråga, och något som handlar om attitydförändring bland Arvikaborna.
-
Planerna på att snygga till Köpmangatan, bakgatan vid gamla Mitti är utmärkt.
-
När nu hamnen är rensad från gamla Högvaltas skjul och man får in sjöluft ända in på torget bör man ta tillvara detta, dvs inte bygga något som spärrar in stadskärnan. Det faktum att Arvika är en sjöstad bör man bygga vidare på. Alla småstäder i Sverige har ju inte denna fördel. Bygget av nya Olssons brygga ser väldigt högt ut- det är verkligen tur att det ligger i kanten av hamnområdet och inte mera centralt där det skulle spärrat utsikten än mer.
-
Något köpcenter i utkanten av stan behöver vi förstås inte. De som vill handla på den typen av ställen har redan sådana inom räckhåll och skulle vi ha ett sådant i Arvika så skulle det säkerligen slå ut handeln i centrum, men dessa planer är väl skrinlagda nu.
-
Bussgaraget är väl också på väg bort. Om sedan ICA och Konsum behöver större yta så är det väl så.
-
Det koncept som ”körs” i Eda kommun är inget att rekommendera i Arvika. Man bör i stället nischa sig, att man skapar ett mervärde i shoppingen som ingen eller få butiker har. Några exempel kan vara att centrumföreningen blir starkare samt att man försöker samarbeta med restauranger för att få ett sammanhängande och trevligt centrum. Istället
14
för att alla ska arbeta mot varandra och konkurrera bör man tänka som ”Göteborgspaketet”, man samarbetar för att tillföra ett lönsamt helhetsbegrepp för Arvikas handel. -
Det skulle vara trevligt om både Kyrkogatan och Storgatan vore gågator.
-
Kommunen bör satsa sina resurser på det som gör den attraktiv. Både för dess nuvarande och framtida invånare. Ingen, absolut ingen kommer att flytta hit eller stanna kvar i Arvika för att det är staden där man kan handla billiga badtofflor och mjölkskummare. Det är närheten till och bredden på aktiviteter, kultur, fritid och idrott som gör den intressant. Skola, barnomsorg och sjukvård är också prioriterade hos familjer.
-
Låt oss bli den kommun som satsar mest pengar per elev, istället för som nu, vara ”den mest kostnadseffektiva”. Inte så mycket att skryta med inför eventuella hemflyttare! Se till att det finns dagisplatser till alla på väl fungerande förskolor, utbildade lärare på skolorna med små elevgrupper, extra stöd till de elever som behöver eller vill ha.
-
Stötta kultur- och idrottslivet med lokaler, anläggningar och pengar. Det är INTE utvecklande för Arvika att lägga ner sjukhusköket, riva gamla hus i innerstan till förmån för parkeringshus och shoppingcenter och låta hela strandlinjen stå outnyttjad. Det är möjligheten att ta med barnen på gösfiske i egen lättillgänglig båt som gör Arvika intressant, INTE masshopping av billiga trädgårdstomtar och tubsockor.
-
Vill ni ha goda råd med genomförandet, är det bara att höra av sig.
-
Hur man ökar arvikabornas benägenhet att handla i Arvika är onekligen en svår fråga. Att det inte sker genom att försöka tävla med stora köpcentra tycks idag vara en accepterad tanke. Att istället försöka leta fram det specifika och positiva med småstadens handel och förstärka det bör då kunna vara en väg. NÄRHET och tillgänglighet. Både tid och bensinpriset borde hjälpa till. DIFFERENTIERING, invånarna i Arvika behöver ett rimligt urval av ”vardagsbranscher”, turister vill ha varor som är typiska för Arvika. SERVICE, de mer specialiserade affärerna ger i allmänhet större kunskaper hos personalen, möjlighet till råd, byte, hjälp, reparationer…
- Vad kan man göra? Underlätta tillgängligheten för gående med gågator, sittplatser (i centrum, i affärer, på väg till och från centrum) för cyklister med cykelställ på väl valda platser, för bilister med parkeringsplatser och ev. draghjälp (vagnar) Uppmuntra och stödja ett livligt centrum, som ger trivsel och mötesplatser: - En tätare bebyggelse ger mer liv och rörelse. - Öppethållande, samordning av öppettider för turistbyrå, bibliotek, konsthall, kommun och lokala affärer och helst ökning av öppethållande speciellt under helger. - Kulturen samlad i centrum: Ritz, Svea bio och teater (renoverad) Musikskolan…för att ge mer liv åt centrum efter affärstid, gynnar också restaurang och caférörelser. - Ytterligare lokala arrangemang i centrum, ex. bondens dag en dag i månaden för att visa upp och sälja lokala produkter. Uppmuntran till föreningar och grupper att visa upp sig och ev. ha arrangemang i centrum. Den mobila scenen? - Välskötta anslagstavlor med Vad händer i Arvika på torget. Tydliga anslagstavlor för turister på parkeringsplatser, vid tåg och buss. Snygga toaletter. Lekmöjligheter för barn i centrum.
15
-
Utveckling av Palmviken och lättare förbindelser för gående och cyklande, särskilt från söder. Bättre vilomöjligheter! Ett ställe att finna information om vad som händer i Arvika. Diskussion om hur mycket kommunen kan göra för att underlätta etablering, differentiering, åtgärda tomma lokaler, påverka inköpspolicy när det gäller lokala företag…Vilka vardagsbranscher saknas. De lokala företagens marknadsföring vid etablering och senare. Företagen måste lägga ner mer på att göra sig synliga och även själva i ord och handling visa på de fördelar som finns i den lokala handeln. Vad kan man göra för att underlätta denna marknadsföring förutom allmän information. Aktiva Arvika! Kurser!
7.
Redovisning av synpunkter framförda vid åtta handelsbutiker på Arvikas landsbygd 2010 05 08 Lördagen den 8/5 stod ledamöter i beredningarna några timmar vid våra lanthandlar i Edane, Vikene, Mangskog, Klässbol, Sulvik, Glava, Gunnarskog och Ottebol. En stor affisch med frågan: Hur kan vi utveckla vår bygd var uppsatt och ledamöterna fick mängder av tankar och synpunkter, både skriftligen och muntligen. Cirka 450 medborgare deltog i samtal vid de åtta butikerna och synpunkterna redovisas här, varje plats för sig:
Lundby Livs, Mangskog -
Det behövs fler barnfamiljer husen, får inte säljas som sommarstugor. Vi borde utveckla badplatsen och Folkets Hus och få folk att stanna. En uppställningsplats för husvagnar norr om Folkets Hus. Cafeteria öppen i Folkets Hus under semesterperioden. Rastplatsen som är 500 m söder om kyrkan på Mangens östra sidan skulle utvecklas och ritas in på turistkarta. Vi borde bättre tillvarata Frödingkopplingarna. Vi behöver en bensinmack. Turismen kan utvecklas, skoterleder, vandringsleder, cykelleder. Hur kommer vi att påverkas av vindkraftutbyggnaden? Vi borde exploatera tomter för byggnation av hus. Pensionärslägenheter så att man kan bo kvar. Gärna ett ålderdomshem. ICA Ringen Edane
-
Utveckla idrottsaktiviteterna, särskilt viktigt är det att uppmärksamma och utveckla fotbollslagen. Boende invid Mangskogsvägen och Edanevägen störs en hel del av tung latsbilstrafik som bl a går till Edanesågen. Det vore önskvärt med annan vägsträckning. Korsningen Edanevägen / Mangskogsvägen är trafikfarlig p g a skymd sikt. Borde omedelbart åtgärdas innan någon olycka inträffar.
16
-
Tidsandan bör förbättras generellt i samhället. Undvik att sätta barnet i dagis alltför tidigt. Och lär de unga pojkarna hyfs och ordning genom att bl a införa allmän värnplikt. Då skulle de få lära sig disciplin och att ta ansvar för sig själv och för andra. Det är alarmerande att så mycket skolk och nonchalans förekommer i skolan. Skolledningen och lärarna bör ges anvisningar och befogenheter att i samråd med föräldrarna ta itu och stävja ofoget. Utvidga och förbättra Värmelns camping. Inrätta gärna en läkartjänst på vårdcentralen i Edane. Nu finns bara en distriktssköterska som skall serva hela bygden. Vid allvarligare man måste man åka in till Arvika alt. vårdcentral, vilket är tidsödande och kan vara hälsofarligt. Det är bra här i Edane, servicen är god och jag har inget att klaga på. Mer småindustri Sporthall i Edane Bevara skolan och fler platser på förskolan Distriktssköterska i Edane Ta bort den tunga trafiken Se över avloppssytemet och det som rinner ut i Väremeln Viktigt att edaneborna handlar i Edane Handelsboden i Ottebol
-
Många unga familjer flyttar hit, tåget och bussen underlättar. Lite social aktivitet, folk sitter hemma och ser på TV och är ute på Internet. Kyrkan har viss ungdomsverksamhet idag. Bygdeföreningen har nästan bara bygdeforskning och Valborgsfirande. Bra att bo här, men man är beroende av att kunna resa själv. För den som inte har bil är det ett pussel att ordna resorna. Barnen får ofta skjutsa barnen till skolan. Saknar verksamhet för barn, särskilt småbarn och föräldrar. Bygdeföreningen var mycket livaktig för några år sedan men har nu problem. Handelsboden är betydelsefull tycker många, den är också en träffpunkt. Affären måste vara kvar. Jag bor i Jössefors men handlar dagligvaror här, det är billigt och han tar hem det man vill ha. Jag är nöjd som det är här i Ottebol. Ofta passerar kanotister här och de går in och handlar. Det är bra att bo här även om det nuförtiden är sämre med sociala aktiviteter. Skulle vara roligt om ungdomsgården kunde komma igång igen, själv satsar jag på längdskidor. Har bott i Ottebol i 25 år, får inte alltid gehör för idéer, ex. valborgsmässofirandet Ottebol har potential för fler aktiviteter. Badplats har vi och båtramp. Ungdomsverksamheten i bygdegården som pågått i 15 år upphörde för två sedan, det blev allt färre ungdomar som kom. Vi måste värna om det lilla, som affären här i Ottebol och sjukhuset i Arvika. Vi behöver fler ungdomar hit och fler tomter att bebygga. Det skulle inte skada med mer av socialt liv här. För barnen finns det inte så mycket, det blir mycket dataspel. Det är jättebra att bo här ute på landet för en barnfamilj, vi stortrivs.
17
Sulvikingen, Sulvik -
Starta ett café eller restaurang i Sulvik vid viken. Det är viktigt att satsa på landsbygden, affär – bensinmack – post – kommunikationer – skola – förskola – bostäder – jobb. Satsa på turismen, camping och stugby för året runt bruk, gärna här i Sulvik. Handla där du bor. Locka hit fler som vågar satsa på projekt, investerare. Satsa på att bygga upp differentierat näringsliv så det inte blir så konjunkturkänsligt. Utveckla lokaltrafiken i hela kommunen, ex. Sulvik – Jössefors – Arvika. Satsa på skolan i hela kommunen. Kommunikationer så att man kan pendla. Fler jobb och lägenheter för ungdomar. Behåll charmen som finns i Sulvik och satsa på turism och näringsliv, närheten till natur, lanthandel och bensinmack. Distriktssköterska fattas- mottagning. Lekparken i området är igenväxt och ovårdad, stökigt. Ungdomslokal, samlingsplats. Röja längs vägen Sulvik – Glava Fler billiga bostäder. Servicelägenheter för äldre även utanför Arvika. Samlingslokal Gräs på fotbollsplanen, gärna konstgräs som kan samla alla omkringliggande lag, Koppom, Älgå, Jössefors, Hillringsberg och Åmotfors, även vintertid. Strandnära bebyggelse. Bättre vägunderhåll. Skolskjutsar är viktigt, även till Sigfridstorp. Bevara förskolorna och skolorna och den kommunala servicen. Viktigt med affär, mack, apotekstjänster och post.
ICA Nära, Glava -
Distriktssköterska Lägenheter i gamla kommunalhuset som inte, som nu, står och förfaller. I ett av pensionärshemmets lokaler fanns tidigare ett bra utrymme som hyresgäster och andra föreningar kunde använda för samvaro och terapi. Detta står sen flera år vattenskadat och har ej åtgärdats. Satsa på industrin inom miljöområdet. Satsa på barn och unga. Bli en kommun som är känd för en bra skola och satsar på ungdomar. Erbjud arbete för alla under 24 år. Larm på skolor. Vägen till Sölje är under alla kritik. Skolan ska vara kvar och distriktssköterskan. Ta inte bort affären, macken, distriktssköterska m.m. Se till att utveckla kommunikationerna så att fritidssysselsättning för ungdomar och äldre finns tillgängligt. Bensin är dyrt för oss som bor här.
18
-
Behåll Linden. Vägen till Höge är usel. Finns behov av tandläkare. Skolan och förskolan är viktiga. Behåll servicen för äldre. Scanmodule är viktig för arbetstillfällena i Glava. Förbättra vägar, det är mycket tung trafik. På sikt: tåg och bussar med tätare turer och lägre priser för enkelresor så att fler prövar. Glesbygden får inte bli för bilberoende. Kollektivtrafik på helger önskas. Vi som bor här måste handla lokalt. Se till så att inflyttning underlättas så att alla känner sig välkomna. Det finns alltför många fina bostäder som inte används. Behåll och utveckla offentlig service, listan kan bli lång. Utnyttja Glaskogen, anslut med led via gamla järnvägsbanken. Fyll Björkåsen med turister, ridleder ex. järnvägsbanken. Bevara det som finns. Fjölebo vill ha en mack på den sidan av fjorden. Stimulera till ny bosättning för barnfamiljer. Nya aktiviteter för ungdomar. Vi är mycket nöjda pensionärer. Bussturer 10.30. En levande landsbygd. Värna mack, affär, skola, dagis, räddningstjänsten, IVPA bra.
Konsum, Vikene -
Vi betalar lika mycket i skatt, men vi får så sen service, typ vinter, plogning, det tar 2-3 dagar att få plogat, vi blir så ledsna och arga. Uselt vägunderhåll, grusning och hålor i asfalt. Jag trivs bra här, är uppväxt här, tror att det beror på så stora frivilliga insatser. Det är mycket trafik, tung trafik som kör alldeles för fort. Hastighetsbegränsning! Det bor många barnfamiljer längs den hårt trafikerade vägen. Hastighetsbegränsning i Vikenekorset p g a alla skolbarn. 12 skolbarn runt korset, det är inte anpassat. Bättre skyltning och utfarter, den mot Åmot under all kritik, för dålig saltning, ingen skylt som visar Edane i Vikenekorset. Det är dyrt att tömma brunnar, kostar mycket för privatpersoner, och det är problem att komma åt brunnarna. Kommunen borde ta större del av kostnaden. Det är väl värt att satsa på vägen mellan Vikene och Finnebäck. Satsa på byggnation i Vikene, vatten och avlopp. Det finns livskraft i Vikene. Vart tog gymnastiksalen vägen? Höjd bensinskatt slår hårt på äldre människor som ej kör så långt. Det är inte mycket kommunal fritidssatsning för ungdomar, kyrkan tillhandahåller lokaler för musik. Brunskogs framtid utvecklar bygden. Bensinstationen saknar korttankning, och förlorar därför turister. Dagisplatser är ett måste! Vi kan inte hålla på att skjutsa barnen till Arvika. Önskar att anlägga badaktiviteter, som rutschkana ut i sjön vid hamnen, istället för i badhuset.
19
Handlar´n i Klässbol -
Det fattas mycket för ungdomar Turismen är viktig för bygden Viktigt att det finns en lanthandel Satsa på att folk skaffar sig fritidshus här. I längden blir det permanent boende. Viktigt med t.e.x snabba bygglov. Det har kommunen varit bra på. Bygg fler fritidshus. Varför är det svårt att få bensin till Klässbol? I dag måste man åka till Arvika för att tanka. Det är bra i Klässbol men jag saknar en distriktssköterska. Jag saknar en bensinmack- även om det inte är ett större problem för mig. Skulle vara bra med ett upprustat elljusspår. Viktigt att affären inte försvinner. Synd att bussarna inte går så ofta, det är särskilt ett problem på loven när skolbussarna inte går. Viktigt för bygden att skolan får finnas kvar även posten. Västra Hungvik är toppen. Men skulle vilja att kommunen sladdade vägen oftare. Det borde finnas en informationstavla ut med vägen för turisterna. Där ska det även finnas bord och sittplatser för de som vill stanna och fika. Jag vill ha en bensinmack ( bymack) i Klässbol.De som åker till Arvika och tankar handlar säkert ofta där. Det är inte miljövänligt att åka bara för att tanka. Varför kan vi inte ha en bensinmack? Borde väl finnas förutsättningar till det. Hur kan vi få affären mer attraktiv? Kan kommunen fixa till miljön runt om? Det ska finnas en bensinmack. Hur kan ni ta bort distriktssköterskan? Att starta upp macken igen kan inte hänga på enskilda personer/ägare utan måste ske med större tyngd.
Thybergs i Gunnarskog -
Öppna landskap, bensinmack och fler busstider. Håll landsbygden mera öppen med mera betesdjur. Försök att få ungdomarna att stanna i bygden. Ta bort allt sly mellan husen och håll landbygden mera öppen. Skaffa bensinmack och bättre badplatser. Varför fodra inbetalning av vissa räkningar till kommunen, till sophantering för 20 månader när pensionärerna inte hinner få pensionen, det verkar onödigt sniket. Samverkan med bygdelaget enligt särskild organisation, jobba så här: 1. samla ärenden under respektive kommunområde 2. sätt samman en grupp bestående av ansvariga för respektive område för bygdelaget + 1 politiker + 1 förvaltningsrepresentant per område, ca 10 personer 3. jobba med idélista och handlingsplan och färdiglista, träffas var tredje vecka en och en halv timma 4. 1 gång per år hålls ”Rådslag Gunnarskog” där resultatet redovisas för alla Gunnarskogsbor, förslag på fokusområden beslutas och granskas
20
21
